20
I DETTA NUMMER: REPORTAGE 8 MARS – DÅ OCH NU KRÖNIKA MER ÄN BARA MUMIN RECENSION DISNEYS FROST INTERVJU ATT VARA FEMINIST RECENSION MAGIKERNA festivalen ALTERNATIVET ARRANGÖRER FÖR EN JÄMSTÄLLD SCEN NR. 2/14 TEMA: KVINNOR

Linopressen nr2 2014

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Kvinnodagen, Disneys Frost, Musiklistan, Tove Jansson, Vinter-OS, Bechdeltestet och mycket mer!

Citation preview

Linopressen LEDAREN

1

I DETTA NUMMER: REPORTAGE 8 MARS – DÅ OCH NU KRÖNIKA MER ÄN BARA MUMIN RECENSION DISNEYS FROST INTERVJU ATT VARA FEMINIST

RECENSION MAGIKERNA festivalen ALTERNATIVET ARRANGÖRER FÖR EN JÄMSTÄLLD SCEN

NR

. 2/1

4T

EM

A: K

VIN

NO

R

alltid i linopressen

2 innehåll & redaktion

3 Ledare

15 Krönikanmer än bara mumin

Nöje

6 Recension: Magikernamäter den sig med förebilderna?

18 Bechdeltestet ett sätt att synliggöra ojämställdhet i filmindustrin

9 Recension: FrostFilmen som tinade alla disneyhjärtan

4 Alternativet festivalen som utmanade Bråvallasmanliga dominans

5 listanKvinnliga musiker

14 Recension: Innan jag fyller 67

Studentliv

8 Anna AsratianIntervju, om att tilldelas medalj Samhälle

7 Hur är det att vara feminist?Intervju med Amanda Englund

10 Kvinnodagen, då och nuden internationella kvinnodagen genom tiderna

sport

12 Vinter-OSKvinnlig eller manlig dominans?

16 Vasaloppets första kvinnaHistorien om hur Margit Nordin satte en hel skidnation i gungning

REDAKTIONEN

chefredaktörMelinda Reyes Hiltunen

SKRIBENTERAlexander Rudensten

josefine olson cecilia h age

Rebecca LöfgrenMirza Tule

Johannes ÖhlinHanna Stjernfeldt

Jens Nissenjoel Käll-Karlsson

LAYOUT & ILLUSTRATION

Rebecca LöfgrenMikael Gonera

Matilda LindmarkEmma Bygdén

hanna nordenöAino Soukko

OmslagElvira Jacobs

Linopressen på webbenproduktionsbyranskvaller.se/

linopressen

issuu.com/linopressen

innehåll

2

Linopressen Innehåll

Hösten 2012 gick jag med i Linopressens redaktion. Då bestod den främst av KSM-studenter likt mig själv, men två GDK-tjejer började också layouta den nya pdf-tidningen. Själv ville jag bara skriva och träffa spännande intervjupersoner, något jag fortsatte med även som studentlivsredaktör med ansvar för artikelförslag och viss korrekturläsning. Som Linopressens nya chefredaktör har jag nu ett större ansvar och förtroendeuppdrag. Vi har gått från webb också till tryck, men vill fortsätta utvecklingen framåt.

Jag har en vision, men du har kanske en annan? Linopressen är beroende av engagerade studenter. Är du en av oss? Vill du också vara med och göra tidningen – eller har du tips på något som vi borde bevaka?

Den 8 mars är det den internationella kvinnodagen. Vi har tagit reda på hur den uppstod och månaden till ära låtit allt kretsa kring kvinnor. Visste du till exempel att det i år är 100 år sedan mumintrollens skapare, Tove Jansson, föddes? Eller att den för-sta kvinnan i Vasaloppet hette Margit Nordin?

Än idag består redaktionen av flera KSM-studenter, men GDK:arna som är duktiga på formgivning har också blivit fler. I nuläget är dock litteraturintresserade Hanna Stjernfeldt och jag de enda med en annan studieinriktning, nämligen en fristående kurs i svenska.

Min önskan är att just du med ett annat specialintresse hör av dig. Tar vi vara på våra olikheter kan vi bara bli ännu bättre!

Melinda Reyes Hiltunen,

chefredaktör och ansvarig utgivare [email protected]

Linopressen är tidningen skapad av studenter. Vi skriver om vad som händer i student-världen, rapporterar om de senaste nöjesnyheterna, följer aktuella sporthändelser och ger dig möjlighet att vara delaktig!

Vi finns till för dig som redan studerar vid Linköpings universitetet, samtidigt som vi hjälper alla som vill börja plugga genom att ge en inblick i hur det är att vara student. Vi har alltid spännande saker på gång, så håll ögonen öppna för nyheter!

OM LINOPRESSEN

LEDAREn

Är du en av oss?

“Tar vi vara på våra olikheter kan vi bara bli

bättre!

Linopressen LEDAREN

3

Alternativet som utmanade Bråvallas

manliga dominans

Text Melinda Reyes Hiltunen Bild Alternativet

Förra sommaren arrangerades Bråvalla festival för första gången i utkanten av Norrköping. När KSM-studenterna Cecilia Öst-

lund och Johanna Nordin såg att främst kvinnor var underrepresenterade bland bokningarna, bestämde de sig för att anordna Alternativet festival på kårhuset Trappan. Detta gjordes i den feminis-tiska föreningen Hallongrottans vänners namn. Utöver att ge underrepresenterade grupper en scen, var målet att skapa de-batt – något som tjejerna känner att de lyckades med.

– Alternativet hade totalt 79 procent kvinnliga musiker och dessutom fick vi diskutera frågan med Bråvalla i SVT:s direktsändning, berättar de stolt.

På SVT Play kan den intresserade fortfa-rande ta del av debatten där det konstate-rades att flera av Alternativets akter fick spela även på Bråvalla. Johanna Nordin tyckte att detta var uteslutande positivt, men hade ändå velat se en uttalad jäm-ställdhetsplan hos Bråvalla med syftet att aktivt arbeta för en jämnare könsför-delning. Ami Mörén, pressansvarig på Bråvalla festival, menade att de haft otur med många kvinnliga bokningar som inte kunnat komma.

– Självklart tar vi till oss av kritiken, men faktum kvarstår att det finns fler manliga aktörer i musikbranschen, sa Ami Mörén till Östnytt. Linopressen frågar Cecilia Östlund och Johanna Nordin varför det är viktigt med jämställda festivaler, och får svaret:

– För att det handlar om demokrati. Vad man ställer på en scen bör spegla resten av samhället. Om ens kön be-gränsar en på olika sätt så är ju det ett problem.

Vad tycker ni om årets artister på Brå-valla festival?

– Känns lite som temafest. Temat är gubbar och 90-tal!

Tjejerna hoppas att några kan genomföra Alternativet också 2014, då det enligt dem behövs ännu mer i år än förra året.

– Vi trodde inte det kunde bli värre, så vi vet inte riktigt hur Bråvalla lyckas… eller inte lyckas, säger de. Trots detta blev Bråvalla festival 2013 Sveriges mest besökta festival någon-sin med 51 590 sålda biljetter. Cecilia Östlund och Johanna Nordin menar att det är viktigt att rannsaka sig själv och försöka förstå att vi alla är formade av ett patriarkat.

– Män bokar artisterna och bestämmer vad som är kvalité, säger de. Tjejerna förespråkar att tänka utanför boxen och aktivt söka efter andra akter än de som redan finns på alla affischer och stora arenor. Unga tjejer behöver förebilder för att själva känna att de kan stå på en scen i framtiden.

Vilka var ni mest nöjda med att ha bo-kat till Alternativet?

– ALLA! Det var såå oerhört fantastiskt att så många ville spela på festivalen! Men ska man se till namn så är vi skit-stolta över att vi fick dit Tiffany Kronlöf och Femtastic! För närvarande är Johanna Nordin pro-jektledare på den feministiska kulturtid-skriften Bang och arrangerar Bangfes-tivalen på Kulturhuset Stadsteatern och Debaser Medis i Stockholm den 8 mars. Cecilia Östlund gör sin praktik på Fem-tastic och vill även efter examen fortsätta arbeta för kvinnors plats på kultur- och musikscenen.

För snart ett år sedan ar-rangerade de Alternativet festival på kårhuset Trap-

pan i protest mot kvinnors underrepresentation på Brå-

valla festival. Hur ser de på projektet idag? Studenterna

från programmet Kultur, samhälle, mediegestaltning

berättar för Linopressen.

Initiativtagarna till Alternativet

4

Linopressen Nöje

Nu är jag tillbaka igen och nu är det dags för mig att lista de kvinnliga artister som jag tycker är bäst just nu. Ni behöver inte ta överdriven notis om ordningen, den är bara för syns skull. AgnesKanske känns tråkigt att toppa med en svensk sångerska, men det tycker jag hon förtjänar. Jag håller Agnes som den bästa kvinnliga artisten just nu, sen kan andra säga vad de vill om det!

Amy Lee (Evanescence)Enligt mig ett av de bästa rockbanden just nu, och det beror till stor del på att de har en extremt duktig sångerska i Amy Lee. Hon är precis lika tonsäker live som på skiva.

YohannaÄr inte en sångerska som jag lyssnar så mycket på, men efter att ha framfört låten ”Is It True?” som representant för Island i Eurovision Song Contest 2009 har hon alltid en plats i mitt musikhjärta. Om ni inte har hört den råder jag er att lyssna på den nu.

Katy PerryÄr helt enkelt en bra sångerska som har många låtar som många uppskattar och tycker om. Förtjänar platsen på min lista för att hon enligt mig har en originell röst och ett koppel av riktigt bra låtar som i alla fall jag uppskattar, vilket jag vet att jag inte är ensam om.

RihannaFör mig som på något sätt växte upp med Rihanna så är det svårt att lämna henne utanför denna lista. Vem i min ålder kommer inte ihåg låtar som ”Umbrella” och ”Don’t Stop The Music” och fortsätter även i nutid att producera låter där hon låter sin röst ta större plats än i de nyss nämnda låtarna.

BubblareZara LarssonJa vad ska man säga om Zara Larsson? Hon har framtiden för sig och den ser minst sagt ljus ut!

text Alexander Rudensten bild Jonas Nilsson Lee, Flickr.com

Kvinnliga musikerMed alexander Rudensten

Listan:

Linopressen NÖJE

5

”En blandning av Harry Potter, Nar-nia och Den hemliga historien” står det på baksidan av Lev Grossmans superhypeade Magikerna, som jag precis plockat ut ur bästsäljarhyllan. När jag ser att den ska utgöra en mix mellan tre av mina absoluta favorit-böcker all time, känner jag hur hjär-tat börjar slå lite fortare och hur en enorm läsupplevelse nalkas.

Det tar mig nästan tre veckor att traggla mig igenom första halvan av boken. Jag känner mig lurad. Boken, som är den första i en serie om tre, skildrar nutidens USA, med all sin grådas-kighet. Vi träffar Quentin – en deprimerad tonårskille och tillika minigeni, som spenderar dagarna med att vara olycklig och drömma sig bort till det magiska fantasilandet Fillory (läs: Narnia). En dag blir han antagen till en hemlig magiskola och det verkar som att alla hans barndomsdrömmar går i uppfyllelse. Men ingenting blir som han tror, och han är fortfa-rande olycklig.

Detta hade kunnat resultera i en ganska spän-nande historia, men de skyhöga förhoppning-arna jag hade på Magikerna, fick den att falla platt. Där jag förväntade mig Narnias varma charm, hittade jag ett kallt och trist Brooklyn; där jag trodde det skulle finnas välutvecklade och intressanta karaktärer à la Den hemliga

historien, står jag tomhänt och uppgiven inför den supertriste och smygmisogyne Quentin, vars hävdade genialitet fullkomligt lyser med sin frånvaro. Inte ens magin är spännande.

Bortsett från språket, som faktiskt är ganska bra med sin råbarkade riktighet, är merparten av Magikerna tyvärr ganska tråkig. Den börjar extremt händelselöst, har ett absurt påskyndat händelseförlopp, och stor avsaknad av intres-sant dialog. Det är först i andra boken som historien verkligen börjar bli en bra läsupple-velse, och i ärlighetens namn skulle jag aldrig läst den, om jag inte hade fått den i present.

Det jag dock älskar med Magikerna är hur Grossman ger en djupare innebörd till Nar-niaböckerna. För någon som älskar Narnia så mycket som jag gör, är det fint att få uppleva en del av det igen. Men att dra in Harry Potter i det hela, är lite som att likna Twilight med The Hunger Games – felaktigt och helt oklart.

Men Magikerna väcker många känslor. Jag hatar Quentin, men känner enorm sympati för vad han gått igenom, och för vad han tvingats ge upp. Om du vill läsa en saga om societetsliv, eller en garderobsdörr som leder in i en magisk värld, kan du lägga ifrån dig Magikerna med en gång. Det här är en kall och mörk historia om kärlek, alkohol, vänskap, stora förluster, och att ha allt men ändå inte känna sig hel. Men om du vill läsa en historia om trasiga människors desperata jakt efter inre fullständighet, och på en plats där de kan vara lyckliga, kommer du absolut att uppskatta den.

Och om du tar dig genom den, lova mig att du läser bok nummer två, Magikernas kung, också. Den är faktiskt fantastisk.

Recension

MagikernaText Rebecca Löfgren

Bild unsplashed.com

“Inte ens magin är spännande!

6

Linopressen Nöje

Hur är det att vara en kvinna med feministiska värde-ringar?– Man får ganska mycket skit slängd på sig och ibland är det rätt tröttsamt. Men det är värt att ta den smällen när man ser människor med liknande värderingar runt sig, som hjälper en upp igen när allt känns ovärt.

Vilka är de vanligaste fördomarna du stöter på och var-för tror du att folk har fördomar mot kvinnor som är feministister?– Att alla feminister hatar män är ju en klassiker. Eller som Blondinbella skrev; ”Feminister är ett gäng kränkta vita medelklass-kvinnor sittandes med rödvin runt ett bord och hittar på frågor att strida för”. Många verkar ha skapat sig någon slags skev uppfattning om vad feminism egentligen är, och det är väl tyvärr därifrån fördomarna börjat växa som ogräs. Det är sjukt tråkigt.

Vad möter du för positiva reaktioner när du berättar att du är intresserad av politik och feminism?– Min familj och mina vänner tycker att det är asbra, de är själva likasinnade och allmänt bra människor så jag hade faktiskt aldrig väntat mig en annan reaktion!

Har du någon förebild?– För mig är Miley Cyrus är en jävligt kick-ass förebild! Förutom att ha lyckats bli störst i en mansdominerad bransch är hon jävligt vettig och vill att hennes fans ska våga vara sig själva. Folk verkar ha rätt olika uppfattningar om huruvida hon gör rätt eller inte, men jag tycker hon är grym!

Varför tycker du att det är viktigt att engagera sig inom feminism?– Som kvinna vore det bara fel av mig att inte vilja kämpa för mina egna rättigheter. Utan feminismen hade kvinnor inte kunnat utbilda sig, jobba eller ens fått rösta, allt vi idag tar för givet hade varit värt lika mycket som typ INGENT-ING. Att engagera sig är inte bara ett sätt att göra sin röst hörd, utan också ett sätt att visa att kampen faktiskt fortfar-ande är igång.

Hur är det att vara feminist?

Om Amanda

Namn: Amanda Englund.Ålder: 20 årBor: I Stockholm (ursprungligen från Katrineholm)Intressen: Älskar att illustrera, gå på festivaler och vara med nära och kära!Inspireras av: Leila K, Grimes och Jennifer Lawrence.Bloggar på: Florencevalentin.blogg.se

När bloggaren Amanda Englund var liten fick hon höra att det var okej att pojkar slog henne då det betydde att de var kära. Hon fick också lära sig att skratta bort det när killarna i klassen tog henne på rumpan eller kallade henne fitta i kor-ridoren, eftersom hon var tjej. Men till sist tog det stopp och hon bestämde sig för att engagera sig politiskt och feministiskt för att skapa en värld där ingen männi-ska ska kunna bli diskriminerad på grund av sitt kön eller sin könsidentitet.

TextJosefine OlsonFoto Privat

Linopressen SAMHÄLLE

7

Anna Asratian är 22 år och pluggar masterprogrammet Experimental and Medical Biosciences vid Linköpings universitet. Hon har varit sektionsordförande och en-gagerar sig i organisationen Unga forskare som finns för att utveckla ungas intresse för naturvetenskap och teknik. Dessutom håller hon på med gymnastik och leder en grupp för unga. Nyligen tilldelades hon en förtjänstmedalj i sil-ver av Hälsouniversitetet.

Hur kändes det att få medaljen, var det väntat?

– Jättekul verkligen, nej, jag blev jätteför-vånad! Det var pirrigt när jag fick veta av

den programansvariga att jag var no-

minerad. Gick på nålar i två-tre månader innan jag till slut också fick veta att jag skulle tilldelas medaljen. Det var riktigt kul!

Hur väcktes ditt intresse för naturvetenskap och teknik?

– Det var under högstadiet när vi hade NO och läste om genetik. Jag började fundera på skillnader hos människor, till exempel varför jag har lockigt hår och min syster rakt.

Du är särskilt intresserad av hjärnan. Vad är det som är så spännande med den?

– Åh, den är ju egentligen en ganska liten grej som ändå påverkar och styr oss i precis allt vi gör. Hjärnan är ju den som gör att jag kan sitta och prata med dig nu!

Hur hinner du med alla dina engage-mang?

– Jag vet inte (skratt), det är många som frågar det. Jag antar att jag kommit in i

rutin efter ett tag, så det är ganska auto-matiserat för mig att hitta fokus nu.

Tidigare har du ju också pluggat psyko-logi och nu har du riktat in dina arbeten på stress och depression. Varför just de här ämnena?

– Jag tycker det är intressant att försöka förstå vad som går fel i hjärnan vid de-pression och varför vissa människor drab-bas så hårt av både depression och stress medan andra inte alls gör det.

Har du haft nytta av kunskaperna kring stress i ditt eget liv?

– Lite kanske. Innan tentor försöker jag alltid tänka på att inte stressa och istället ta det så lugnt jag kan.

Vad är ditt nästa mål?– Jag vill fortsätta forska inom neuro-

biologi, göra något utmärkande och få en doktorandtjänst.

Aktiva Anna om att tilldelas medalj: ”Det var pirrigt”

OM Anna

Namn: Anna Asratian. Ålder: 22. Studerar: Experimental and Medical Biosciences. Intressen: Naturvetenskap, gymnastik. Favoritserier: The Menta-list, Lie to me och Criminal Minds.

Text Melinda Reyes Hiltunen Foto Privat

8

Linopressen Studentliv

Vi kommer snabbt in i syskonen Annas och Elsas vardag i det magiska konungariket Ar-endal som kanske utspelar sig i den norska

skärgårdsstaden med samma namn. De två leker likt vilket annat syskonpar som helst med en nästintill mysig personkemi. Inte långt efter just denna scen blir vi snabbt inkastade i det som kommer att skilja de två syskonen åt i resten av äventyret. Nämligen faktumet att Elsa är född med superkraften att kun-na framkalla snö och is med en enkel handrörelse. Att detta faktum sedan skapar problem för alla i familjen och att anpassning till ett vardagligt liv be-hövs är inte så överraskande och knappast originellt.

Efter att Elsas krafter gått över hennes egen kontroll och utan avsikt skadar lillasystern så tar hon avstånd från det liv en prinsessa i en sådan här film vill leva. Detta medan lilla Anna helt frågandes fortsätter, med sin spralliga personlighet, att tillvarata erfar-enheter som att dansa och att försöka hitta kärleken.

Dagen då kronprinsessan ska krönas blir den dag då Elsa tvingas att leva upp till både sina föräldrars och lil-lasysterns stora förväntningar, och hon måste även visa upp sig för sitt framtida folk. Hon blir krönt och allt går

bra tills det utbrister ett bråk med lillasystern som gör att Elsa blottar sina krafter för församlingen och blir kallad häxa. Förkrossad och nedbruten flyr hon ur den hemtrevliga fjorden och lämnar ett ishav bakom sig. Lillasyster Anna förstår äntligen varför hennes älskade syster haft sådan distans till henne och rider efter…

Generellt sett är den här filmen väldigt bra, i Disneystan-dard. Men det finns en sak som är spektakulär. Det är att fokus ligger, igenom hela historien, på två välskrivna kvinnliga karaktärer. De får även den plats och tid som krävs för att vi ska kunna relatera till deras personlighet och problem, på ett ytterst personligt sätt. Här lämnas också de obligatoriska prinsgestalterna vid sidan av för att istället låta det fokuseras på de två systrarnas rela-tion och deras förståelse av varandras identiteter. Den klassiska filmskurken finns inte heller här helt glasklart utan de ovanstående problemen blir istället substitutet. Jag hoppas verkligen att Disney spinner vidare på combon av kvinnliga karaktärer som inte läggs i det facket där gamla stereotypiska Snövit och uttryckslösa Törnrosa fortfarande väntar på sin prins. Detta är en era av förändring! Ambitiöst skrivna och flerdimensio-nella kvinnor måste få synas mer inom animerad film!

Två små flickor, den ena lite äldre än den andra, som lekande och kärleksfullt rullar snöbollar inomhus i en färgglad, jättelik slottssal. Så introduceras den nya storsatsningen Frost (2013), som har slagit igenom med dunder och brak i alla våra Disneyhjärtan.Text Johannes Öhlin Illustration Rebecca Löfgren

Recension:

Frost

Linopressen NÖJE

9

10

Linopressen samhälle

Internationella kvinnodagen

Text Jens Nissen

illustration rebecca löfgren

”Säg inte grattis på kvinnodagen!” argumenterade Katarina Bosetti Kristoffers-son i fjol. Idag finns det till och med feminister som vill avskaffa kvinnodagen,

men hur kom den ens till från början? Det har Linopressen tagit reda på!

då och nu

Clara Zetkins idéI det tidiga 1900-talet växte tanken om en kvinnodag fram parallellt i USA, Europa och Ryssland. Först med att instifta ett officiellt datum blev det amerikanska socialistpartiet som från och med 1909 firade kvinnodagen sista söndagen i februari. På en internationell kvinnokonferens i Köpenhamn året efter lanserades idén om en internationell kvinnodag. Det var den tyska kommunisten Clara Zetkin som förde fram tanken om att alla länder på en gemensam dag skulle hedra kvinnorörel-sen och arbeta för kvinnlig rösträtt. Zetkins idé fick genomslag och redan ett år senare firades internationella kvinnodagen i Tyskland, Danmark, Schweiz och Österrike den 19 mars. Två år senare beslutades att internationella kvinnodagen istället skulle infalla den 8 mars.

Stark ställning i RysslandI Ryssland firades under denna tid kvinnodagen sista sönda-gen i februari. Kvinnorörelsen var del av den fredsrörelse som

protesterade mot det annalkande första världskriget. Kriget gick emellertid inte att stoppa och efter fyra års krigsföring hade två miljoner ryssar stupat, samtidigt som svälten bredde ut sig. Under parollen ”bröd och fred” arrangerades en strejk på kvinnodagen 1917 vilket blev startskotet på februarirevolutionen. Tsaren av-sattes och den provisoriska regeringen som tillsattes gav kvinnor rösträtt. Detta gjorde att kvinnodagen fick en särskilt stark ställ-ning i Ryssland. Enligt den julianska kalandern som då användes i Ryssland inföll kvinnodagen detta år den 23 februari. I gregorians-ka kalendern som användes i resten av världen stod det dock den 8 mars i almanackan och på så sätt sammanföll den Europeiska och ryska kvinnodagen.

Från glömska till högtidsdagUnder 1940- och 1950-talen föll kvinnodagen nästan i glömska. Med 1960-talet kom den återigen att uppmärksammas från väns-terhåll och blev en del av den revolutionära tidsandan. I Sverige rådde en ny feministisk våg med grupp 8 i spetsten, en rörelse som

Linopressen SAMHÄLLE

11

Kvinnodagen är inte till för att gratu-lera kvinnor i sin omgivning utan att

belysa ojämställdheten!

kom att bli betydelsefull för kvinnodagens utveckling. Även FN spelade en viktig roll i att stärka kvinnodagens ställning runt om i världen och 1975 utsågs till det interna-tionella kvinnoåret för att uppmärksamma kvinnors situationer runt om i världen. Tre år senare utsågs 8 mars till en av FN:s högtidsdagar. Genom detta uppmärksammande fick å ena sidan kvinnodagen större spridning men å andra sidan kom den att bli mindre förknippad med vänsterrörelsen.

”Säg inte grattis!”Kvinnodagens bety-delse är en fråga som återkommande debat-teras. I samband med 8 mars i fjol skrev fack-medlemmen Katarina Bosetti Kristoffers-son en debattartikel på IF Metalls hemsida med rubriken ”Säg inte grattis på kvinnodagen”. Hon menade att kvinnodagen inte är till för att gra-tulera kvinnor i sin omgivning utan att belysa ojämställdheten. Artikeln belyser de många förhållningsätten som finns till kvin-nodagen. Den tyska journalisten och feministen Alice Schwarzer har i sin tur argumenterat för ett avskaffade av dagen. Hon menar att det vore lämpligare att arbeta för att alla årets dagar ska delas av kvinnor och män.

Fortfarande stora ojämlikheterTrots att de grundläggande målen med kvinnlig rösträtt

uppnåtts finns det fortfarande stora ojämlikheter i såväl Sverige som i omvärlden. EU-kommissio-

nens senaste undersökning om lönegap mel-lan könen visar att kvinnor i Sverige

tjänar 15,8 procent mindre än män. Antalet anmälda kvinnomiss-

handlar ökar för varje år och enligt Brottsförebyggande rå-

det är 85 procent av de som misstänks för misshandel av kvinnor män. Även om det skett väsentli-ga förbättringar finns det fortfarande tydliga strukturella skillnader

mellan män och kvinnor.

12

Linopressen SPORT

Under de olympiska spelen 2002 i Salt Lake City var förhoppningarna stora på den svenska OS-truppen. Man hoppades att det kunde bli ett guldregn

och Magdalena Forsbergs och Per Elofssons starka säsonger lovade gott. Dessvärre blev spelen i USA ett litet fiasko där man ”bara” tog sju medaljer och inte ett enda guld. Per Elofsson får ses som syndabocken sett till att han ”föll offer” för den senare dopningsavstängde tysk-spanjoren Johan Mühlegg. Bland annat pulvriserade den sistnämnde motståndarna och Elofsson i tremilen, vilket lade grunden för ”slakten i Soldier Hollow” och början på misstankarna kring Mühlegg och även själva vändpunkten i Elofssons karriär.

Magdalena Forsberg dominerade fullständigt i världscupen i skidskyttet och hade stora förhoppningar på sig vilket rent symboliskt visade sig, när hon fick äran att vara fanbärare under invigningsceremonin. Väl i OS höll hon dock inte för trycket och tog ”bara” två brons, vilket många ansåg som ett stort misslyckande. Anja Pärson blev spelens positiva överraskning med ett OS-silver i sitt första mästerskap som 21-åring och Richard Richardsson med samma valör på medaljen i snowboardcross. Värt att notera är att han var den

ende av männen som tog en medalj av svenskarna. Per Elofsson skulle senare också få ett brons i herrarnas dubbeljakt efter att Mühlegg som sagt blev diskvalificerad.

Facit: Sju medaljer, varav fem kvinnliga och två manliga.

Under OS i Turin var man väldigt ödmjuka med förväntningarna efter debaclet i Salt Lake City. Med tanke på att man inte hade tagit OS-guld sedan Lillehammer 1994 fanns det en viss pessimism. SVT:s expert Jonas Karlsson gick så långt att han återigen trodde på noll guld för Sverige. Argumentet var att det inte fanns några självklara guldfavoriter och att de flesta av de mest lysande idrottsstjärnorna i Sverige riskerade fastna i ett trauma med guld-torka.

Facit: Sju guld, två silver och två brons. Ett av Sveriges bästa vinter-OS genom tiderna.

Förutom ”Tre Kronors” OS-guld i ishockey stack även ”Damkronornas” silver ut eftersom det var deras bästa prestation någonsin i OS. De som fick äran att bryta guldtorkan var Anna Dahlberg och Lina Andersson i damernas sprintstafett och

Vinter-OS:kvinnlig eller manlig dominans från svenskt håll?

Noll guld i Salt Lake City. Sju i Turin och fem guld i Vancou-ver. Onekligen har Sverige skött sig relativt bra under 2000-talet när det kommer till medaljligan i vinter-OS. 2006 fick herrar-nas ishockey-landslag kanske de största rubrikerna efter sitt guld medan längdskidorna kanske stack ut allra mest i Canada, med herrarnas längdstafett bland annat. Men vilket kön har varit bättre? Är det så att det snarare är kvinnorna som har presterat bättre trots att vissa män kanske har fått stå mer i rampljuset?

Text Mirza Tule Bild Atos International, Flickr.com

Linopressen SPORT

13

inte blev det sämre av att Björn Lind och Thobias Fredriksson lyckades med samma bedrift i samma gren. Sammanlagt tog man 14 medaljer och av dem var nio kvinnliga och fem manliga. Anja Pärson skulle också äntligen ta sitt första guld i slalomen, som ironiskt nog inte är hennes bästa gren.

Efter succén i Turin flödade optimismen inför Vancouver 2010. Längdlandslaget framstod allt mer som ett ”stjärngäng” med en viss Charlotte Kalla och Marcus Hellner som charmade hela svenska folket. Man gjorde det nästan lika bra i Canada med elva medaljer, varav fem guld, två silver och fyra brons. Kalla inledde medaljregnet med sitt första OS-guld i karriären medan Hellner skulle ta två stycken, ett individuellt i dubbeljakten och ett i stafetten. Lag Anette Norberg försvarade sitt guld i curlingen från Turin och förutom det vann också skidskytten Björn Ferry ett sensationellt guld. Anja Pärson skulle för det tredje OS i rad ta medalj och det genom att vinna brons i superkombinationen. Värt att notera är att hon fick en tuff knäskada i störtloppet innan som tyvärr störde henne under resten av mästerskapet. Det här var det första OS sedan Albertville 1992 där herrarna tog mer medaljer än damerna. Av elva stycken var fem kvinnliga och sex manliga.

Med tanke på OS i Sotji där 15 medaljer togs är det kanske onödigt att nämna prestationerna, men att säga att längd-skidlandslaget är fantastiskt är en underdrift. Men för att kortfattat sammanfatta statistiken vann herrarna ”kampen” med nio medaljer mot sex.

För att ge feminister och jämställdhetskämpar kött på benen kan man dock tydligt konstatera att de svenska damerna har gjort det mycket bra under 2000-talet i de olympiska spelen, bortsett från Sotji. Varför de har lyckats bättre än herrarna är svårt att dra en slutsats kring, men vi kan tydligt se att många av tjejerna har varit i den absoluta toppen länge. Anja Pärson, curlingdamerna och Charlotte Kalla är bara exempel på hur den stora satsningen SOK gjorde har lyckats väldigt bra sedan fiaskot i Nagano 1998, där man bara tog tre medaljer. Kanske är det så att media har trappat upp förväntningarna på herridrottarna mer vilket i längden har varit skadligt?

Att jämföra damer och herrar i idrott är i princip omöjligt. Men vi behöver kvinnorna inom idrotten, den saken är säker. Tänk vad detta kvinnotema föll rätt i timingen.

14

Linopressen Nöje

Recension:

Innan jag fyller 67”Innan jag fyller 67 vill jag ha massor av sex med en man jag tycker om”, skriver Jane Juska i en kontaktannons. ”Vill du prata först fungerar engelsk litteratur bra på mig”, lägger hon till, men hennes väninnor är fortfarande förfärade och skräckblandat förtjusta. Hur kan hon? Hur vågar hon? Fascinerande med denna pjäs av Jane Prowse är att den är baserad på Jane Juskas självbiografi. Ja, storyn har alltså hänt på riktigt! I Amerika, förstås.Text Melinda Reyes Hiltunen Foto Anders Kratz

Säga vad man vill om den svenska syn-den, men att den skulle vara förklädd i en 66-årig kvinnas skrud är det väl

få som föreställer sig i första hand. Gunnel Samuelsson är i alla fall trovärdig i huvudrol-len. Hon spelar en bestämd kvinna som ab-solut inte tänker fastna i ensamhet eller förbli utan sex bara för att hon börjar bli lite torr där nere – nej, hon ska faktiskt fortsätta leva.

Jag ogillar premissen att behöva en man för att verkligen känna sig som en kvinna, men kan väl heller inte förneka att detta är verklighet för väldigt många kvinnor. Jane har inte blivit uppvaktad av en man på mycket länge – och trots att hon var vacker när hon var ung, kände hon sig inte vacker ens då. Visst är det få som verkligen gör det?! Ändå är det vanligt bland oss unga att tröttna på objektifiering. Vi vill blisedda för mer än bara våra kroppar. Och det vill faktiskt Jane också. Varför är det så svårt för männen att förstå att en intellektuell kvinnas sexlust inte behöver vara hennes enda längtan?

Innan jag fyller 67 lockar främst Östgötateat-erns äldre publik. För den generationen är pjäsen antagligen mer provokativ än för

oss yngre som är vana vid grovt språk á la Hanna Widerstedt eller vilken p-rulle som helst. Vi är kanske lite mer avtrubbade, men kan fortfarande bli underhållna av de tokiga danserna och känna igen oss i Janes sökande natur. En oneliner som jag fortfarande kan flina åt är påståendet att en manlig arkeolog vore perfekt för Jane. ”Ju äldre du blir, desto mer intressant kommer han tycka att du är!”

Teater Innan jag fyller 67

Av: Jane Prowse efter en bok av Jane Juska

Regi: Thomas Müller

I rollerna: Gunnel Samuelsson, Liselott Lindeborg, Karin Oscarsson, Willy Boholm, Hans Henriksson, Sven Angleflod, Martin Norén

Scenografi & kostym: Kirsten Thomsen

Koreografi: Leif Agrér Östgötateatern, Norrköping

Bild

Linopressen KRÖNIKAN

15

Den 9 augusti är det 100 år sedan konst-nären och författaren Tove Jansson föd-des. Efter sin bortgång 2001 lämnade

hon bland annat efter sig ett omisskännligt alster av vita troll, som figurerar i berättelser fyllda av värmande humanitet, existentiellt djup och poetisk mjukhet. Många är vi bekanta med hennes karaktärer, och den som inte läst böckerna har kanske istället stött på muggarna, handdukarna, gosedjuren… Listan kan göras längre.

En vän från Frankrike köpte med sig Snus-mumriken hem som souvenir från en leksaks-butik under en vistelse i Kina. Jag frågade om han hade läst Kometen kommer, som Jansson skrev i skuggan av andra världskriget, där snus-mumriken och mumintrollet försöker und-komma en annalkande undergång. Han hade ingen aning om vad jag pratade om, utan trod-de att snusmumriken blott var ett kommersiellt påfund. Men de som kommer i kontakt med de färgstarka och komplexa muminkaraktärerna lämnas sällan oberörda.

Utöver muminberättelserna skrev Jansson även litteratur enbart avsedd för vuxna. I Den ärliga bedragaren från 1982, som anses vara en av hennes mörkare romaner, skildras en komplex relation mellan två kvinnor, som lever i en igensnöad fiskeby. Den 25-åriga Katri Kling, med tendensen att systematisera och effekti-visera tillvaron, har beslutat sig för att ta hand om den naiva och smått förvirrade konstnären Anna Amelins hushåll och ekonomi. Katris mål är att för sin lön få råd att köpa en båt till sin yngre bror, vilket blir en symbol för sökandet efter ett tryggt hem, då syskonen är föräldra-lösa.

Vintermörkret och det oändliga snöfallet av-skärmar och gömmer byn de bor i från omvärl-den. Kanske påverkar det omedgörliga vädret lokalbefolkningens attityd till Katri, som inte anses passa in eftersom hon är alldeles för ärlig. Hennes rättframhet och hennes vägran att an-passa sig efter oskrivna artighetsregler har gjort invånarna fientligt inställda mot henne. Att hon dessutom har fel färg på ögonen och inte kommer från orten gör inte saken bättre. Hon blir betraktad som byns häxa.

Osökt påminner miljöbeskrivningen i den igensnöade fiskebyn om den snötäckta Mumindalen i Trollvinter, men med en avgö-rande skillnad. Tillvarons hotfulla osäkerhet och verklighetens maktspel hanterats inte med ett filosofiskt lugn. För de båda kvinnorna innebär deras frihetssträvan samtidigt isolering och utanförskap.

Karaktärerna i Janssons böcker gör djupa intryck och visar hur vi alla, var och en på sitt egna sätt, är ensamma sökare efter frihe-ten. Själv är jag svag för den ångestfyllda och resignerade Filifjonkan, som försöker ordna upp tillvarons kaos genom att städa. Eller den självförminskande Ninni i Det osynliga barnet, som efter att ha varit osynlig en längre tid, till slut får tillbaks färgen när hon äntligen säger ifrån och biter Muminpappan i svansen. Jansson tåls att läsas om och om igen. Låt oss hoppas att hennes författarskap får den uppmärksamhet det förtjänar i år.

Hanna Stjernfeldt, språk- och litteraturvetarstudent

Mer än bara mumin

Läs mer på: http://www.tove100.com

Den första söndagen i mars står drygt 15 000 förväntansfulla män-

niskor på startlinjen i vad som kommit att bli en sann institution inom svensk

idrott – Vasaloppet. Mora-Nisse, Sven Åke-Lundbäck och Jörgen Brink är alla namn på

män som genom sin framfart i skidspåren kommit att etsa sig fast i minnet på den miljonpublik som varje

år följer skidlöparna framför radio- och TV-apparater runt om i landet. Med namnet Margit Nordin är det dock

annorlunda. Detta trots att hon under ett par veckor lyckades försätta en hel skidnation i gungning.

Text Joel Käll-KarlssonIllustration Matilda Lindmark

Historien om hur Margit Nordin satte en hel skidnation i gungning

16

Linopressen SPORT

Margit Nordin föddes i Karstad år 1897. När hon så småningom växte upp flyttade hon till Grängesberg där hon började arbeta som gymnastikdirektör och sjukgymnast. Under vintrarna for hon upp till tre mil om dagen

på skidor till sina patienter. Om somrarna gick hon ut på vandringsmarscher. Ibland så långa som sex mil. Vid ungefär samma tid utannonserades att ett nytt skidlopp skulle startas. Tävlingen skulle, till åmin-nelse av Gustav Vasas flykt genom Dalarna, heta Vasa-loppet och inte mäta mindre än nio mil. Loppet blev en framgång och snart beslutade man att arrangera även kommande år. Margit som följt de idel manliga skidlöparna från åskådarplats kände sig nu lockad att själv ta chansen och pröva sina krafter. Vasaloppets tävlingsledning log brett när an-mälningarna började att strömma in. Förra årets delt-agarantal såg ut att överträffas med marginal. Men så plötsligt damp det ner en anmälan som fick de flesta att sätta kaffet i vrångstrupen. Nummer 103, Margit Nordin, 26 år tävlandes för IFK Grängesberg. Detta hade väl ingen kunnat föreställa sig. Att en kvinna skulle ge sig i kast med en sådan prövning. Inte för att man tvivlade på kvinnors förmåga att stå på skidor. Vid denna tid och i dessa delar av landet föddes man mer eller mindre med skidorna på, men en tävling som den här. Det var något helt annat. I tävlings-reglerna fanns dock inget som uttryckligen förbjöd kvinnor att delta och därför tvingades man med god min att tillåta Margit att starta. Beskedet om hennes deltagande gick knappast obemärkt förbi. I tidning-ar och bland allmänheten uttrycktes både skepsis och en viss förundran över tilltaget. Det kunde väl aldrig sluta väl. Skeptiker och tvivlare till trots. Den 5 mars 1923 stod Margit tillsammans med 160 andra skidlöpare på startgärdet i Sälen. Starten gick och de främsta åkarna skidade iväg så att den lösa snön yrde runt benen. Sist i ledet och lite på efterkälken kom

Margit. Hon var klädd i en lång rock, mössa och lovik-kavantar. På fötterna träskidor och i händerna långa och kraftiga trästavar utan rem. Efter sex timmar och trettiotvå minuter nådde Oskar Lindberg från Bollnäs målet i Mora och kunde därmed titulera sig segrare. En efter en kom skidlöparna därefter i mål till dess att endast en åter-stod, startnummer 103. Tiden gick, en timmes vän-tan blev till två som i sin tur blev till tre. Tålamodet började tryta i åskådarleden. Men så plötsligt, efter tio timmar och nio minuter dök Margit upp. Åter flock-ades publiken kring upploppet. När Margit så pas-serade målportalen överöstes hon av hyllningar och jubel. Det få trodde var möjligt hade inträffat. En helt vanlig kvinna ifrån Karlstad hade på egen hand skidat hela vägen mellan Sälen och Mora. Firandet skulle dock visa sig kortvarigt. Redan dagen därpå höjdes upprörda röster som proklamerade att kvinnor inte har i Vasaloppet att göra. Möjligen hade det slutat väl denna gång, men vad skulle hända nästa år då säkert mångfaldigt my-cket fler jäntor skulle söka klara av samma bedrift? Margit själv avfärdade kritiken som dumheter och menade att det istället bidrog till att höja tävlingens popularitet – men förgäves. Snart förbjöds allt kvin-nligt deltagande. Ett förbud som skulle komma att stå sig länge. Inte förrän 1980 då SVT intervjuade en kvinnlig åkare som ganska taffligt klätt ut sig till man uppenbarade sig det absurda i förbudet. Protestropen höjdes återigen men denna gång till damåkarnas fa-vör. Tävlingsledningen insåg att slaget var förlorat och året därpå kunde så Meeri Bodelid som andra officiel-la kvinna i Vasaloppets historia passera mållinjen 58 år efter Margit. Det skulle dock dröja ända fram till 1997 innan en särskild damklass inrättades. Den da-gen fick Margit aldrig uppleva. Hon avled år 1982 ett år efter Bodelids historiska målgång, vid en ålder av 84 år.

Linopressen SPORT

17

18

Linopressen Nöje

År 2012 utgjorde kvinnor knappt en tredjedel av talrollerna i de 100 bästsäljande filmerna i USA, och det är en förbättring om man jämför med de senaste åren. Det så kallade Bechdeltestet har blivit ett aktuellt och roligt sätt att uppmärksamma de här skillnaderna på – det följer tre, till synes, simpla krav som måste uppfyllas för att få ett godkänt. En film klarar testet ifall den 1, innehåller minst två kvinnliga namn-givna karaktärer som 2, talar med varandra någon gång under filmen om 3, någonting annat än en man. Det blir ganska snabbt bisarrt när man applicerar testet på många av de storslagna och prisbelönta filmer som getts ut genom tiderna och upptäcker att en majoritet inte klarar det.

Bechdeltestet introducerades som idé av serietecknaren Alison Bech-del i hennes serie Dykes to Watch Out For år 1985. Testet används

Bechdeltestet – ett sätt att synliggöra ojämställdhet i filmindustrin

Går du och ser en film på bio idag talar statistiken för att du kommer få se en film som skildrar män och händelser i deras liv, där kvinnor som bäst har en biroll och i många fall inte ens finns med som namngivna karaktärer som gör och tänker egna saker.

text Cecilia Hage

idag främst för att utvärdera film, men går även att använda på annan media. 2013 blev året då fyra svenska biografer i Stockholm, Göte-borg, Malmö och Helsingborg valde att införa testet på sina filmer genom att A-märka godkända filmer som en sorts konsumentupplys-ning. Det understryks att stämpeln inte säger ifall en film har en viss kvalitet eller om den är jämställd, den finns bara för att peka på ifall filmen innehåller två kvinnor som har namn och pratar med varandra om någonting annat än män. Vidare skvallrar testet och dess stämpel om hur få filmer som faktiskt uppfyller dessa enkla krav som kan tyckas vara självklara, och sprider kunskap kring ojämställdheten som ännu råder inom dagens filmindustri. Förhoppningsvis kan uppmärk-sammandet av Bechdeltestet och allt det pekar på bidra till att fler perspektiv och historier ska komma att få synas på våra biodukar.

“År 2012 utgjorde kvinnor knappt en tredjedel av talrollerna i de 100 bästsäljande filmerna i

USA.

19”Jag kollar alltid på Studentnytta.se när jag är på jakt efter ett studentvänligt företag!

Letar du också efter studentvänLiga priser?

Då ska du kika in på www.studentnytta.se för att hitta tusentals fynd! Det spelar ingen roll om du letar efter tandvård, ett par nya skor eller en hantverkare som kan hjälpa dig med renoveringen. Vi samarbetar med företag i de flesta branscherna.

Nu firar vi 10 år som Sveriges största guide till studentvänliga företag.

10år2004-2014

Visa

bar

ast

uden

tleg!

sn_helsida_norrköping.indd 1 2/18/2014 4:46:10 PM

LivekarusellenKvelertakMats WestlingVågerudRaubtierRiddarna/SkraeckoedlanTorssonFatboy

Vintern på Dynamo bjuder på både internationella och lokala artister

Biljetter och åldersgränser, se respektive arrangemang

24-25 jan:

26 jan:

7 mars:

8 mars:

12 mars:

15 mars:

22 mars:

5 april:

Scen och möte

Tunnbindaregatan 37 www.dynamonkpg.se Starkdrycker 18 år leg i baren

Teater Impuls1 feb kl 19.008 mars kl 19.0012 april kl 19.0010 maj kl 19.00

Festival

NorrköpingsSCENKONST

27 april - 25 maj

Norrköpings fria teater

Senare i vår:Anders WendinFIN-festivalenNorrköping Pride

Häng, plugga, fika, spela, arrangera, DIY, ställ ut, agitera