Lite om lrstilar och inlrningsstrategierUlf Holmgren 2012

Hur ser din trdgrd ut?

Gordon Pask

Gordon PaskSeriell lrstrategiFokus p fakta och detaljer och bygger upp sammanhanget steg fr steg.

Holistisk strategiMan vill man f grepp om helheten och sambanden redan frn brjan. Det nya kopplas samman med det man redan kan

Hger hjrna och vnsterLeft Brain Right BrainLogical RandomSequential IntuitiveRational HolisticAnalytical SynthesizingObjective SubjectiveLooks at parts Looks at wholes

Vnster hjrnhalva resonerar sekventiellt r bra p att analysera och hantera ord

Hgra hjrnan tnker holistiskt, har frstelse fr mnster och frstr situationen.

Gordon PaskSeriella lrstrategin kopplas samman med vnster hjrnhalvaHolistiska lrstrategin med den hgra. Nr man lr sig vljer man en strategi framfr den andraVissa r analytiska och atomistiska detalj fre helhetAndra r globala holister helhet fre detalj.

Gordon PaskHolister anvnder sig av visuella bilder och personlig upplevelse fr att skapa frstelse. Har svrt att avgra vad som viktigt inom ett omrdeGr utkast som de under arbetets gng skriver om Utformarstoffet p ett kreativt och personligt sttKnslobetonade.

Gordon PaskHolister upptcker likheter, men har svrt att se skillnaderBehver arbeta p att utveckla strategier som kompenserar deras bengenhet att generaliseraBehver tankeredskapsom hjlper dem att lyssna p andra mnniskors sikter och argument fr eller emot ett frslag etc.

Gordon PaskSerialister r steg-fr-steglrande. Snvt fokus Koncentrerar sig p varje steg i en argumentation fr sig.Vljer bortoch begrnsarmngden information alltfr tidigt i arbetsprocessen.Svrt att hitta "nya"stt att nrma sig mnet. Presenterar vlstrukturerat och tydligt, men ofta torrt och humorfrittSaknar personlig tolkning och oberoende slutsatser.

Gordon PaskSerialister r bra p att lgga mrke till skillnader men smre p att se likheter. Behvertrna p strategier som hjlper dem att relatera bitar av information till varandra och att koppla informationen till egna erfarenheter.

Gardner1983publicerade Howard GardnerFrames of Mind - The Theory of Multiple Intelligences(De nio intelligenserna), vilken har ftt ett oerhrt genomslag i synen pintelligens,pedagogik, och karrirstrategi. Enligt Gardner finns det nio olika slags intelligenstyper:

Gardner multipla intelligenserDet handlar inte om hur intelligent du r, utan om hur du r intelligent Multipla intelligenser 9 olika intelligenser. Var och en av oss besitter samtliga men i olika stor utstrckning.

Gardner multipla intelligenserEn intelligens ska uppfylla sju krav:Den ska ha en specifik plats i hjrnanBygga p en medfdd talangDen ska ha sitt egna sprkDen ska kunna utvecklasDen ska ha evolutionr historiaDen ska vara oberoende av andra intel.Den ska kunna testas

Sprklig intelligensSprkliga intelligens - hur vl vi uttrycker oss i tal och skrift. Den sprkliga intelligensen r jmt frdelad bland vrldens mnniskor. Barns sprkliga utveckling r likartad ver hela vrlden. Diktare, berttare och frfattare

Matematisk intelligensFrmga att utfra berkningar och dra slutsatser. Oberoende av andra intelligenser. Exempel p utvecklingsstrda mnniskor, som kan utfra svra berkningarAnvnds speciellt av matematiker och andra forskare

Musikalisk intelligensKnsla fr toner, melodi och rytm. En mnniska kan vara helt tondv men nd ha utmrkta talanger p andra omrden. Anvnds den skapande kompositren

Visuell- rumslig intelligensUppfatta hur saker ser ut frn olika perspektivorientera sig och att terskapa synintryck fr sitt inre. tankar och ider i modeller, skisser och liknade. orientera sig i tid och rum. Navigatren, Schackspelaren och skulptren.

Kroppslig intelligensAnvndning av redskap Men kroppen ingr ocks i problemlsning. T ex reagerar kroppen fre intellektet p idrottsplatsen eller i en farlig situation. Dessa frmgor genomgr en klart definierad utveckling i barndomen. Anvnds speciellt av dansaren och idrottsmnnen.

Intrapersonell intelligensFrmgan att frst sina inre knslor starka och svaga sidor. ledtrd fr sitt liv. Den intrapersonella intelligensen utvecklas gradvis genom livet. Autistiska (sjuklig intvnda) har frsvagad intrapersonell intelligensFramgngsrika mnniskor r mer uppmrksamma p sina starka och svaga sidor.

Interpersonell intelligensFrmgan att genomskda andra mnniskor. Frmgan att upptcka skillnader mellan mnniskor Uppfatta temperament, knslor och intentioner. Kan upptcka knslor och behov hos andra , som r dolda fr vederbrande sjlva. Denna intelligens anvnds framfr allt av duktiga prster, lrare, psykologer och frldrar

NaturklokTycker om nr de fr mjlighet att berra, knna, hlla och prova p praktiska upplevelser, men d oftast utomhus med miljn, naturen och djur.Du fascineras av rymden och universum och tycker om att skda stjrnor och andra himlakroppar.Naturkloka mnniskor tycker om djur.Som naturklok tycker du om vxter.Du tycker om att vara utomhus

ExistentiellHar ett medftt intresse fr livsfrgorna. Lser och diskuterar grna de existentiella frgorna.

Test (8 intelligenser)http://www.multiplaintelligenser.se/uploads/1/2/2/4/12243269/en_intelligens_profil_fr_vuxna.pdf

KolbDavid A. Kolb(born 1939) is anAmericaneducational theorist whose interests and publications focus onexperiential learning, the individual and social change, career development, and executive and professional education. He is the founder and chairman ofExperience Based Learning Systems, Inc. (EBLS), and a Professor of Organizational Behavior in theWeatherhead School of Management,Case Western Reserve University,Cleveland, Ohio.

Kolbs frsta axelAbstrakt tnkandeKonkret upplevelse

Kolbs andra axelReflekterande observationAktivt experimenterande

KU - AKTIVAGillar nya upplevelser. ppna sinnen och r inte skeptiska Uttalar sig grna fort och har inget emot att komma med iderHar ltt att dra till sig andra och r uttriktade

Aktiva lr sig bstDr det finns nya problemDr dom kan engagera sig i korta hr och nu aktiviteterDr det finns drama/hndelser/krisKreativa ideer, brainstorming

K - AKTIVA lr sig minstNr lrandet r passivt frelsningarNr dom mste samla mycket informationNr dom mste jobba ensamma och gra samma sak om och om igenNr det finns noggranna instruktionerNr det r detaljarbete

O RO - REFLEKTERANDEDrar sig undan fr att funderaSer saker ur flera perspektivSamlar data och analyserar grundligtLyssnar och ser vart diskussionen lutar innan dom kommer med egna inlgg

O RO REFLEKTERANDE lr sig bstDr dom kan observera hndelser och lra av demDr dom kan vara lite utanfr och lyssna iaktta rollspel, men helst inte deltaFr gott om tid att smlta materialetUtredningsarbeteAnalysera och gra i egen takt

O RO REFLEKTERANDE lr sig smstNr dom str i fokusKommer i situationer dr det krvs handlingNr dom har otillrckligt med dataHar ofullstndiga instruktionerJobbar under press

L = Logiskt Sammanfr iakttagelser till logiskt hllbara Tnker igenom steg fr stegSammanstller spridda faktaPerfektionisterTycker om att analysera vilka r utgngspunkterna, kan komma med kritik och upplevs ibland som negativa

Logiska lr sig bstNr det finns ett system och en teoriDr de kan underska teorier och relationerDr det finns utrymme att ifrgasttaDr det finns hga krav- intellektuella utmaningarDr de kan analysera och generalisera

Logiska lr sig smstNr dom mste gra saker utan ml eller sammanhangDr de deltar i situationer som betonar knslorDr dom sysslar med ostrukturerade aktiviteter mngtydigheter och oklarheterNr dom mste handla utan policy

B = PraktiskaProvar ider och tankar fr att se om dom fungerar i praktikenNya ider omstts snabbt till praktikKommer frn kursen och vill genast realisera flera nya iderNgot mste hndaLser problem, tar beslut, driver frgor

Praktiska lr sig bst omDet finns ett tydligt samband mellan teori och praktikDet de lr sig spar tid eller r till nyttaDe fr experimentera och prova Nr de fr till ngot anvndbartDr det finns praktikfall och exempel

Praktiska lr sig smstDr lrandet saknar samband med det som r viktigtDr det r verklighetsfrmmande och inte applicerbartOm det inte finns riktlinjer eller erfarenheterNr det r omstndigt och krngligtNr det blir knepigt, politiskt eller socialt och nr det inte leder ngonstans

AKTIV Man mste provaREFLEKTERANDE Tnk frst prova senPRAKTISK Finns det ett bttre sttLOGISK: Vad r syftet

Kolbs lrcykel

Prvaren, idegivaren, Frklararen , sammanstllarenhttp://www.utbildningsinfo.se/sb/d/123/a/118

Anthony GregorcThe Gregorc Style Delineator is a self-scoring written instrument that elicits responses to a set of 40 specific words.[3]Scoring the responses will give values for a model with two axes: a "perceptual space duality,"concretevs.abstract, and an "ordering duality,"sequentialvs.random[4]The resulting quadrants are the "styles":Concrete Sequential Concrete Random Abstract Sequential Abstract Random

Gregorc 4 tankestilarAnthony Gregorc - modell som beskriver fyra olika tankestilar eller lrstilar. i lrande situationer fredrar vi ofta att anvnda en eller tv av stilarna.

Gregorc

GregorcGregorc modell r relativt enkel och drfr ltt att anvnda. Man tar stllning till ett antal pstenden och fr ett pongtal som man sedan prickar in p skalorna i diagrammet. Modellen mlar upp fyra olika tankestilar eller lrstilar, dr ingen stil r verlgsen de andra.

GregorcDe fyra stten - konkret, abstrakt, sekventiell och slumpmssigt - bildar de fyra stilarna:Konkret sekventiell (KS) Abstrakt sekventiell (AS) Abstrakt slumpmssig (ASlu) Konkret slumpmssig (KSlu)

Isabella MayersKatherine C BriggsTestet framstlldes under 1900-talet av amatrpsykologerna Isabell Myers och hennes mor, Katherine C Briggs. Det bygger p den schweiziskepsykiaternCarl Gustav Jungsteorier ompsykologiskatyper. Det r ett av vrldens mest anvnda personlighetstest och har ver 50 rs forskning bakom sig. I frsta hand r det ett instrument fr sjlvknnedom och personlig utveckling och visar hur skillnaden mellan mnniskor kan tas tillvara. Andra anvndningsomrden r grupputveckling, dr en frstelse fr olikheterna kan leda till att man undviker missfrstnd/konflikter och att man kan dra nytta av gruppdeltagarnas olika styrkor. Modellen anvnds ocks som en grund fr att reflektera kring lrstilar, fr att ka sin skicklighet i bemtande av personer med annan personlighetsstil och fr att bli klar ver den egna ledarstilen.

Myers-Briggs Type IndicatorBygger p psykiatern Carl Gustav Jungs arbete om mnniskors olikheter. MBTI, som beskriver fyra dimensioner dr vi mnniskor r olika. Resulterar i 16 olika personlighetstyper. Det r ofta av personer frn en motsatt dimension somman har mest att lra.

Var hmtar du din energi?Somliga r introverta och hmtar sin energi frn sin inre vrld ... Introversion medan andra r mer extroverta och fredrar att hmta sin energi frn yttervrlden.Extraversion

Hur tar du in och bearbetar information?Somligagr fram steg fr steg och r noga med fakta och detaljer Sensing medan andra vill utg frn helhetsbilden och grna anvnder intuitionen. iNtuition

Hur fattar du beslut?Somliga fredrar att basera sina beslut p logisk analys Thinking medan andra lter knslorna styra. Feeling

Hur handskas du med omvrlden och tillvaron?Somliga arbetar bst nr de fljer sin uppgjorda plan Judging medan andra r mer flexibla. Perceiving (uppfatta)

E= ExtraversionI = IntroversionS = SensingN = iNtuitionT = ThinkingF = FeelingJ = JudgingP = Perceiving

Richard BandlerJohn GrinderThe VAK learning styles model and related VAK learning styles tests offer a relatively simple methodology. Therefore it is important to remember that these concepts and tools areaidsto understandingoverallpersonality, preferences and strengths - which is always a mixture in each individual person.

Bandler och Grinders teorier om sinnespreferenser - VAKVAK utgr frn sinnena visuell, auditiv och kinestetisk/taktil. Majoriteten har behov av att lra "med sitt bsta sinne".

Visuella sinnet och kanvara hjlpt av bilder, symboler och kartorAndra r mer auditiva och fredrar att lyssna, tala och diskutera. En tredje grupp vill vara fysiskt aktiva eller anvnda sitt taktila sinne i lrprocessen.

Ca 30% har synen som sin huvudsakliga inlrningskanal. De vill lsa, se bilder och diagram. De har snabb inlrningsfrmgaorganiserad, ordentlig, observant, tyst, frsiktig, betnksam, stavar bra, lser och talar snabbt, minns bilder, strs inte av ljud, vill lsa framfr att hra, behver en tydlig plan, vill ha hela bilden klar fr sig, ser mjligheter, har fantasi. Den visuella knns igen p att han pratar med hg rst och hller hakanhgt.

Auditiva

Lr via hrseln och genom att lyssna och prata. Pverkas av sjlva rytmen och intonationen i rsten Social och trevlig. Gruppgifter Det sociala r viktigdiskutera i grupp, prata med sig sjlv och repetera hgt, spela in, rollspel och gruppuppgifter

Ca 15% r kinesteter och lr sig bst nr de r delaktiga, rr sig, experimenterar och upplever. De r starka knslomnniskor. Gillar berring, rr sig mycket, reagerar fysiskt, minns egna upplevelser bst, lr sig genom att gra och anvnda praktiskt, anvnder gester och rrelser, talar lngsamt, anvnder rrelseord, knner efter inom sig, tycker om oregelbunden layout, begrundar hndelsen i en story via kroppsliga rrelser, r starkt intuitiv, r dlig p detaljer, agerar ut sin fantasi.

VARKVisualstrategies for learning (V) Auralstrategies for learning (A) Read/writestrategies for learning (R) Kinestheticstrategies for learning (K) Multimodalstrategies for learning (MM)

VARKhttp://www.advantumkompetens.se/kunskapsbiblioteket/tester/start/http://www2.honolulu.hawaii.edu/facdev/guidebk/teachtip/vark.htmhttp://www.vark-learn.com/english/page.asp?p=questionnaire

Dunn & Dunn

Dunn & Dunn 21 faktorer fr framgngsrikt lrande21 faktorer fr framgngsrikt lrande. En del lr sig bst om de sitter fr sig sjlva, fr tid att tnka efter eller kan sitta uppkrupna i en skn ftlj med en kopp kaffe till hands. Andra lr sig bst nr det r liv och rrelse runtomkring, nr de fr diskutera i grupp eller kanske rra p sig medan de nya kunskaperna smlter in.

Omgivande milj

Egna knslor

Sociala faktorer

Fysiologiska faktorer

Psykologiskt processande

http://www.masugnen.se/ovrigt/studiekorkortet/modul2/larstilstest.htm

http://www.fra.edu.stockholm.se/webbtjanster/studieteknik/OLIKA/mainolika.htm

***************************