24
Liv & Längtan nr 3 2012 april / maj Ansikte

Liv & Längtan Nr 3 2012

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Liv & Längtan är en tidning från Svenska kyrkan i Linköping. Tema: Ansikte

Citation preview

Page 1: Liv & Längtan Nr 3 2012

Liv & Längtannr 3 2012 april / maj

Ansikte

Page 2: Liv & Längtan Nr 3 2012

Det vackra ansiktet

Jag tycker att det är fascinerande att se på människor som passerar. Först ser man vilken stil, och utseende de har, sedan kan man lägga märke till att det finns så mycket av den människans öde i deras ögon.Varje människa är mycket vacker. Om du kan se det är du begåvad och kan vara tacksam för det. I ansiktet lyser det av liv, det som har varit, men också det som kommer. Besvikelser och drömmar, glädjor och smärtor, vardags-rytmen och festen sätter också sina spår.Det märkliga är att ju mer man ser ett ansikte dess mer ser man den skönhet som finns där.

Det vackraste som skerMen lägg märke till det vackraste som sker ibland oss. När ett ansikte långsamt framkallas inför ett annat i ett möte. Som i en mycket trög spegel vaknar en människa ur sin sömn och ser in i sig och hittar någon där. På trottoarer eller nära rabatter sker detta ständigt som bekräftelse, som krav, som en slö kam genom släktet. Man vet att detta kan och måste ske. Dagligen måste. Ur ett mörker väcker man den sovande, väntar medan hon klär sig och gör sina ord, väntar medan det blir en blomma, en fisk, ett djur, ett sår och till sist en människa. Hon slår ut och det är då. Nu ser vi oss, nu eroderar vi, nu är vi färdiga att mötas

dikt av Thomas Tidholm

När vi verkligen möts kan vi se skönheten som lyser om den andre. En gudstjänst är en mötesplats.I gudstjänsten får vi ta emot Guds välsignelse. Det är för att Gud vill möta oss och kunna erodera inför varje män-niska, men också för att möta livet med hopp och mod. Att vara sedd av Gud är aldrig ett hot eller en varning utan ett löfte och något som gör att vi reser oss när vi faller och kan drabbas av eufori över livet.

Anders Facks, präst i S:t Lars församling

2

Page 3: Liv & Längtan Nr 3 2012

3

Liv & Längtan ges ut av Linköpings kyrkliga samfällighet

Nummer 4 – 2012 – kommer 7 juniAnsvarig utgivare: Peter LundborgRedaktion: Royne Mercurio, Jonna Allvin, Ann-Marie Lind, Maria Bruto Ellhar.E-post: [email protected] Grafisk formgivning: Royne MercurioFoto (om ej annat anges): Royne MercurioTryck: Scanweb / LTABDistribution: NTMMiljö: Liv & Längtan är Svanenmärkt

När jag tittar in i ett litet spädbarns ögon fascineras jag alltid av att barnet inte viker undan med blicken. Man kan fastna länge i barnets tillitsfulla paradisögon. Några år senare kryper samma barn bakom soffan och gömmer sig när något tokigt har hänt. Barnet har lämnat paradiset. Vi växer, upptäcker världen och oss själva, men spädbarnets nyfikna paradisblick är ett avlägset minne. Men kanske får man åter en dag nåden att falla djupt in i någons annans ögon. Förälskad och nyfiken. En gudomlig känsla...

Joanne Hoffstens masker ser du både på framsidan och på nästa sida. Masker för att fira vårens ankomst eller att dölja sig bakom. Bakom mina solglasögon kan jag va’ mig själv som Docent Död sjöng en gång på 1900-talet. Vi har bytt soffan mot coola solglasögon (och jag vet inte om det säger något om vår samtid att de bara blir större och större). Vi betraktar osäkert världen runt oss, men i vår coolhet blir vi kallare mot varandra. När ska vi inse att det inte bara är jag som längtar efter kärleken - alla längtar efter kärleken. Är inte världen tillräckligt full av kärlekssånger för att vi ska förstå...

Det är dags att ta av solglasögonen och våga se varandra i ögonen. Det är då de gudomliga och djupt mänskliga mötena kan ske - ansikte mot ansikte.

Royne Mercurio, Liv & Längtans redaktion [email protected]

Kontakta Svenska kyrkan i LinköpingVäxel: 013-20 50 00 Vardagar 08 - 12, 13-15, Fax: 013-20 50 21Pastorsexpeditionen: 013 - 20 59 00e-post: [email protected]: svenskakyrkan.se/linkopingFacebook: facebook.com/svenskakyrkanlinkoping

Omslagsbilden: Joanne Hoffsten provar en av sina masker. Läs mer på sidan 4.

Foto: Royne Mercurio

Bakom mina solglasögon kan jag

va’ mig själv ur innehållet:

Joannes masker sid 4Joanne Hoffstens mask kan bli din

Kyrkipedia sid 5Om syndabockar och gudslamm

Vad är ett vackert ansikte? sid 6Stylisten Anna som har andras ansikten som sitt arbete

Ansiktsboken sid 8Kommunikatören Martin Garlöv tänker om vår identitet på Facebook

Frågor om Liv & Tro sid 9Var fanns Gud i koncentrationslägren?

Församlingssidor sid 10-17

Finskspråkig verksamhet sid 20Kari Songer om finskspråkigt i Svenska kyrkan

Gud har 99 namn sid 21En utställning som utmanar våra fördomar

3

Docent Död

Page 4: Liv & Längtan Nr 3 2012

Joanne Hoffsten är en av våra välkän-da Linköpingskonstnärer som bland annat smyckat Kärlekspaviljongen i Trädgårdsföreningen.

Nu antog hon utmaningen att smycka framsidan till Liv & Längtan med masker. - Jag ville göra en ”Spring celebration”, en hyllning till våren, säger Joanne och blandar svenska och engelska när hon berättar hur

hon tänkt med de konstfullt utsmyckade maskerna. Det är ju påskens glädje också med de ljusa vårfärgerna. Ansikten är viktiga i Joannes konstverk och hon arbetar mycket med bilder på männis-kor. Hon letar efter bilder som väcker en känsla hos henne. Hon vill också att vi som betraktare ska reagera och ibland bli pro-vocerade. - Jag kanske inte förändrar världen, men jag kan vara en ”little voice”, en liten röst som får människor att tänka och ifrågasätta.Så är det även när hon ser en människas ansikte. Hon söker en känsla. Vad inger en människas ansikte för känsla. Är det en trevlig och vänlig människa? Är det någon som man kan lita på?

Bjud på Joannes mask på TraderaNu ligger en av Joanne Hoffstens mas-ker ute på www.tradera.se för budgivning och alla pengar som den inbringar går till Svenska kyrkans internationella arbete. Sök på Joanne Hoffsten på Tradera så hittar du masken.

Joanne Hoffsten mask kan bli din!

4

Guds ansikte... känns!Vi bakar bullar med ungdomsgruppen i Mika-elskyrkan. Bullar som ska säljas till förmån för fastekampanjen. Det knådas och det kavlas. De bullar som redan är i ugnen börjar dofta riktigt gott. När omgång två är på jäsning sätter vi oss, Nidal och jag, och börjar fundera. Vi har nämligen fått frågan: vad tänker du när du hör orden ”Guds ansikte”?

-Guds ansikte, säger Nidal. Det är att Han alltid ser oss, ser mig. -Du tänker att det är en Han?-Han. Eller Hon. Eller Någon. Vet inte om det är så noga faktiskt.-Kan vi se Guds ansikte då?-Kanske inte se...fast hursomhelst så känns Guds ansikte.-Känns?-Ja, precis. Även om det inte syns, så känns det.-Hur är den känslan?-...lugn...bra... en skön känsla... Du vet, som snälla ögon...så känns det.

Vi är tysta en stund. Så säger Nidal: fast du, den där övningen vi gjorde. Då kan man ju säga att vi såg Guds ansikte. Det var häftigt, det kändes häftigt.

Om du vill, fokusera på prickarna i mitten av bilden en stund, blunda sedan. Vad ser du? Hur känns det? Text: Lena Åkesson

Hur tänker du dig Guds ansikte, Edgar Almén?Av Dietrich Bonhoeffer och andra har jag lärt mig att det inte minst är i mötet med den andre, den som är annorlunda än jag, som jag kan förvänta mig att möta Gud. Så det är i andras ansikten jag försöker känna igen Guds ansikte. Men jag kommer förstås att missa det ändå (Matt 25:37-39,44)

Ansiktet säger så mycket

- inte minst vår mun!

Tommie Smajls Poporkester

Page 5: Liv & Längtan Nr 3 2012

Varifrån kommer uttrycket syndabock?Ordet syndabock används ofta i vardag-ligt tal när man skyller ifrån sig och låter någon annan ta skulden för det som man själv ställt till med. Eller när media söker en ansvarig syndabock som får stå till svars när något gått på tok.

Syndabockens ursprung hittar vi i en sed som beskrivs i Gamla testamentet. En gång om året tog översteprästen i templet en bock och bad till Gud att fol-kets alla synder under året skulle läggas på bocken i stället för på människorna. Bocken skickades sedan ut i öknen och tanken var folkets synder därmed var borta och de kunde leva utan skuldens börda ytterligare ett år.

Bocken skall bära alla deras synder med sig ut i ödemarken och släppas lös där ute i öknen. (3 Moseboken 16:22)

Kyrkipedia- en skattkarta till en värld full av kunskap och liv

5

Med denna berättelse om syndabocken i bakhuvudet blir det ett av flera sätt att förstå och beskriva vad Jesu död på kor-set betyder för oss: Våra synder läggs på Jesus som frivilligt dör för vår skull så att vi ska kunna leva vidare fria från synd och skuld.

Självklart måste varje människa ändå ta ansvar för sina handlingar. Har man gjort fel och medvetet eller omedvetet gjort någon illa - syndat som man säger på kyrkiska – så behöver man efter bästa förmåga försöka ställa till rätta det som blivit fel. Alla gör fel och syndar ibland. Att be om förlåtelse är att ta det på all-var och inte smita undan.

Att sedan också få Guds förlåtelse gör det kanske lättare kunna gå vidare i li-vet. Gud ser oss just som vi är med våra brister och fel och älskar oss i alla fall. Däri ligger påskens glädje och hopp när vi önskar varandra en Glad påsk!

Fråga KyrkipediaKyrkan är full av symboler, uttryck och traditioner. Något som ger djup åt den som förstår dem, men som annars kan upplevas som konstigt och obegripligt. Har du frågor om något som du inte för-står i kyrkans värld? Skriv till Kyrkipedia:

[email protected] eller Liv & Längtan, Linköpings kyrkliga samfällighet, Box 2037, 580 02 Linköping.

Guds Lamm? O Guds lamm som borttager världens synder förbarma dig över oss sjungs det i gudstjänsten i våra kyrkor innan nattvar-den delas ut. Guds lamm eller Agnus Dei som det ganska välkänt heter på latin är en benämning på Jesus i Nya Testamentet.

Johannes döparen säger om Jesus: Där är Guds lamm som tar bort världens synd i Johannesevangeliet 1:29. Det syftar tillbaka till profeten Jesaja som talar om Herrens lidande tjänare i Jesaja 53:7 som liknas vid ett lamm som förs bort för att slaktas. När Jesus dör på korset gör han det som ett oskyldigt lamm för männis-kans skull. Det är en central tanke i den kristna tron att Jesu död på korset visar att ingen är lämnad ensam och att Jesus är närvarande i alla människors lidande.

Påskalammet finns också i det judiska påskfirandet då man vid uttåget ur Egypten undkom dödsängeln genom att stryka blodet från ett nyslaktat lamm på sina dörrar och innan de blev befriade från det egyptiska förtrycket.

Page 6: Liv & Längtan Nr 3 2012

Det är spännande det här med ansikten. Spännande och lite dubbelt. För å ena sidan är ju våra ansikten mycket offi-ciella, det är ansiktet vi först ser och känner igen hos en annan människa, å andra sidan finns det något intimt med ansikten, vi rör inte vid någons ansikte som vi inte känner.

Vi måste alla, på ett eller annat sätt, för-hålla oss till andras och vårt eget ansikte. Och jag funderar över om det är viktigt att se bra ut och vad betyder det att se bra ut? Vad är ett vackert ansikte? Varför använder vi (som nu gör det) smink? Är det för min egen skull eller för andras? Jag bestämmer mig för att tala med någon som arbetar med ansikten hela dagarna.

Jag träffar Anna på hennes arbetsplats. Anna driver Face Stockholm samt Hag-dahls & Co här i Linköping. Face Stock-holm är en butik som säljer make up och hudvård. Jag frågar Anna när hon bör-jade sminka sig och varför?- Min mamma har alltid brytt sig om sitt utseende, alltid tagit hand om sitt yttre, så det var på något sätt självklart att bör-ja sminka sig. Jag började med lite smink när jag var sådär 13-14 år. Så har jag nog överfört det på mina egna barn, berättar Anna. Jag startade Face när min dotter var i 10-årsåldern så hemma har det alltid funnits en massa olika burkar i badrummet.

Hur kommer det sig att du arbetar med smink?- Mitt största intresse är människor och att få andra människor att må bra, säger Anna. Och så är jag väldigt intresserad av färg och form.

När du möter en annan människa – vad ser du då, vad är det första du lägger märke till?

6

- Jag är tandsköterska i botten, svarar Anna så tänder är något jag lägger märke till, men sen är jag också lite fixerad vid ögonbryn. Jag är nog lite yrkesskadad också, för jag ser och lägger gärna märke till hur andra har lagt skuggor. Men jag har också lärt mig att inte döma män-niskor efter deras utseende och försöker att först se människan bakom ansiktet. Det har också varit viktigt för mig att lära barnen att inte döma någon efter hur den personen ser ut. Det är viktigare att ta reda på vad det är för en människa. När jag sitter och pratar med Anna och hör vad hon säger så börjar jag fundera på vem hon är och vad som är viktigt för henne i livet. Jag funderar på om hon sover med make-upen eller går upp klockan fem på morgonen för att gör sig i ordning.- Jag är den jag är! När jag är ledig så bryr jag mig inte så mycket om hur jag ser ut, svarar hon. Jag är uppvuxen i Stockholm och där kunde man gå ut och vara mer anonym, ingen sminkade sig för att gå på Ica och handla. Så är det inte riktigt här i Linköping. Anna fortsätter och berättar att det är fullt upp på dagarna – hon vill ta väl hand om personalen och vill vara en bra hyres-värd. Hon städar både Face Stockholm och Hagdahls & Co själv för att spara in lite på utgifterna.

Har du någon fritid alls?Det är viktigt för mig, säger Anna, att vara ute i naturen. Jag älskar att åka skidor och vandra och att vara i stallet med hästen. Och det är viktigt för mig med balans i li-vet. Min familj och ett tryggt privatliv är också jätteviktigt för mig. Jag får en massa energi från mina underbara arbetskamra-ter och från familjen och från djuren.

Skulle du säga att ditt arbete alltid är enkelt och roligt?- Man får ju vara lite av en terapeut här. Man kommer nära människor när man arbetar kroppsligt nära. Och så får man tänka på och vara noga med hur man läg-ger händerna mot någons ansikte och hur man tar i andra så att ingen känner sig obekväm. Jag tror, säger Anna, att man måste ha en viss fallenhet och en viss personlighet för att kunna arbeta här. Och så kan vara jättesvårt att arbeta när man är ledsen eller har sorg. Människor som kommer hit förväntar sig att vi ska se snygga ut och vara öppna och glada. När hunden dog för ett tag sedan var det jättejobbigt att vara här och se glad ut och prata glatt med kunderna. Men jag har gråtit här också. Ibland går det ju inte att stoppa gråten.

Men vad är då ett vackert ansikte?Det beror på, svarar Anna, om du frågar mig som yrkesperson eller som privat-person. På jobbet kan det vara ett spe-ciellt utseende, något som inspirerar mig att lägga en snygg make. På ett privat plan är det snarare människor som ut-strålar värme och karisma som är vackra personer.Det kommer in en kund som Anna up-penbarligen känner. Han behöver hjälp med att välja present till sin dotter och Anna plockar vant fram några olika skuggor och en foundation som hon vet att dottern brukar gilla.Jag tackar Anna för samtalet och på vägen ut kommer jag på att jag nog behöver ett nytt läppstift. Anna plockar genast fram en färg som passar mig alldeles utmärkt.

Therése Persson , präst i Landeryds fö[email protected]

vackert ansikte?vad är då ett

Page 7: Liv & Längtan Nr 3 2012

7

Page 8: Liv & Längtan Nr 3 2012

Det började närmast som en digital skolkatalog. Det började amerikanskt. En smygstart för åtta år sedan och bara för studenter vid Harvard från början.

Idag har Facebook hundratals miljoner användare och vore medlemmarna med-borgare i ett land, då skulle bara Kina vara större.

Samtidigt har den vanliga Facebook-användaren listat 100-150 människor och har närmare kontakt med 35-40 av dem. På listan finns inte fler än i en större by och mest kontakt har man med dem man redan känner, studerar ihop med, jobbar tillsammans eller är släkt med.

Människan föds med intresse för andra människor. Och med en förmåga att bry oss om fler än dem vi är biologiskt släkt med. Medkänslan som sträcker sig ut-anför den egna lilla flocken är medfödd. Förmågan kan växa med oss i livet eller motarbetas och tryckas ner.

Av de sociala medierna är Facebook det hittills mest spridda och mest bru-kade. Glasfiber i kablar bildar vägar av glas och genom luften bildar radiovågor broar mellan människor. Likheterna med 1800-talets vägar av järn och 1900-ta-let flygförbindelser är flera.

Internet är som en kniv, varken ond eller god i sig. Digitaliseringen av kommunika-tionen sänker priset för kommunikation på långa distanser och med stora infor-mationsmängder. Medierna är sinnenas och kroppens förlängning. Vi sträcker oss för att se och bli sedda, för att höra och bli hörda. Medier värda att kallas sociala är de som likt sociala människor är öpp-na, intresserade, lyssnande, berättande, förstående, respektfulla, nyfikna...

Människan blir människa i mötet med den andre. Utan ett du finns inget jag. Mötet med en annan människas blick är inte riskfritt. Det öppna ansiktet är oskyddat. Att spela en roll, att ta på sig masken blir ett skydd. Där trygghet erbjuds och res-

pekt visas, kan maskerna läggas av och en splittrad identitet samlas till en inte-grerad personlighet. Mitt analoga jag och mitt digitala jag kommer att överlappa varandra och bli mitt sanna jag.

Mänskligt möte vid tangentbord och skärm är gott när det känns igen som mö-tet mellan brevets avsändare och mot-tagaren som stavar sig igenom raderna och författaren och hennes läsare som ivrigt vänder blad, som mellan målaren och tavlans betraktare och flöjtspelaren i studion och radiolyssnaren. Också dessa möten sker som regel på distans och blir bara begripliga i sitt sammanhang.

Att kommunikation har rötter i latinets communicare, som betyder göra gemen-samt är bekant för många. För en kristen får ordet djupdimension i sin form som kommunion och kommunicera vin och bröd. Delandet är en förutsättning. Så också för ett levande bruk av sociala medier.

Martin Garlöv, kommunikatör i Svenska kyrkan

88

Ansiktsboken

Page 9: Liv & Längtan Nr 3 2012

Ingen fråga är för

stor Ingen fråga är för liten

fråga om liv & tro

Var fanns Gud någonstans i koncentrationslägren? Var Gud någon annanstans?

I den apostoliska trosbekännelsen lä-ser vi ”Vi tror på Gud Fader allsmäktig” och dessutom står det i Bibeln att Gud är kärlek. Då kan man ju undra var Gud fanns under förintelsen? Var Gud nå-gon annanstans?

Det finns fler svåra frågor: varför mör-das människor? Varför är livet underbart men så sårbart? Hjälper det oss att sätta Gud på de anklagades bänk?

Svaret hittar vi möjligen i 1 Moseboken. Gud skapar gott ur kaoset. Det är en grundprincip. Människan skapas – inte som robotar eller marionetter, inte med inopererade godhetsdatachips, utan som varelser med en fri vilja. Till den fria viljan hör samvetet.

Gud har alltså lämnat oss människor fri-heten att välja. Det är inte alltid det blir rätt. Paulus skriver om det goda som han vill men inte gör, och om det onda som han inte vill som han gör ändå. Ibland blir det fel. Det är inte så svart och vitt som det ibland framställs.

Om Gud är hundraprocentigt allsmäktig, hur kan Gud då släppa in ondskan över-huvudtaget? Då måste ju ondskan vara en del av Gud själv. Det tror jag inte. Jag tror att det finns en princip som står emot Gud och det goda. Kalla det sen djävulen eller motguden.

Gud finns med i kampen mot det onda.

Jag tror att Gud är aktiv genom kraft till alla människor. Vi får inte glömma bort att det var många människor som gjor-de motstånd mot nazismen t o m inne i koncentrationslägren. Men ibland är det onda för starkt. En massa människor ro-pade sitt ”Heil Hitler” och bidrog till att förintelsen kunde äga rum, eller tittade bort och teg, trots att de egentligen ville stå på det godas sida och vara ”bra” människor. Det var som att de destruk-tiva krafterna var större än de själva.

Ondskan har aldrig sista ordet.

Den 27 januari 1945 öppnades portarna i förintelselägret Auschwitz-Birkenau och de som fortfarande levde inspärrade där inne kunde befrias.

Auschwitz-Birkenau med sina 1,3 miljo-ner offer har blivit en symbol för dessa fruktansvärda händelser i människans historia som kallas Förintelsen. Under andra världskriget mördades sex mil-joner människor– motsvarande 2/3 av Sveriges befolkning – därför att de be-dömdes tillhöra fel folk och fel grupp.

Kampen mot ondskan fortsätter. Vi är inte utlovade ett liv på en räkmacka. Men vi är utlovade att vi inte är ensamma.

”Jag tror på solen – även när den inte skiner. Jag tror på kärleken - även när jag inte känner den. Jag tror på Gud – även när han är tyst.”

Skrivet under andra världskriget

Elisabeth Nilsen, präst i [email protected]

Elisabeth Nilsen är präst i Tomaskyrkan och svarar på frågan om liv och tro i detta nummer.

9

Har du en fråga om liv & tro? Skriv då till Fråga om Liv & Tro, [email protected] eller till Liv & Längtan, Linköpings kyrkliga samfällighet, Box 2037, 580 02 Linköping.

Var fanns Gud i koncentrationslägren?

Page 10: Liv & Längtan Nr 3 2012

Berga013 - 20 51 00, bergaforsamling.se

Jag satt och bläddrade i Martin Lönne-bos lilla häfte ”En liten vägledning till ikonen” och fastnade vid en berättelse där han är på besök i Makariosklostret i Egypten.

Tillsammans med några andra vandrar han runt i klostret. En i sällskapet stannar till vid en underbar ikon, men den är gammal och i ett mycket bedrövligt skick, vilket gör henne mycket upprörd. Hon utbrister: Detta är den vackraste ikonen här! Det är en skandal att ni inte har gjort något! Munken svarar: Ni har fel! Detta är inte den vackraste ikonen, det är ni! Och så börjar han berätta om den ikon som finns inom henne, om den helige ande, mästarnas mästare, han som är ikonmålaren och restauratören. Hon lyssnar förundrad och blicken söker sig inåt mot hennes eget innersta ansikte.

Ikonen visar mig vem jag ärJag fylls av glädje, tacksamhet, nyfikenhet och längtan. Vem är jag? Vem vill jag vara? Vem är jag skapad till att vara? Kanske kan vi finna svaret närmare än vi tror – inom oss

själva. Där inne finns mitt ansikte, som en öppen avbild av mitt innersta- Guds skapel-se. En ikon väcker något inom oss om vi låter vår blick dröja kvar vid ansiktet, vid ögonen. Om vi tar oss tid att lyssna, talar den till vårt innersta jag. Ikonen visar mig vem jag är. Vem jag vill vara. Vem jag är skapad till att vara (Ordet ikon av grekiskans eikón: bild, avbild, liknelse)

Mina tankar går till orden: ”Den längsta resan är resan inåt” Vi har alla fått en dyrbar gåva- att vara en del av Gud och hans skapelse – och med den en redan betald resebiljett och en färdkamrat som lovat att gå med oss

Du är inte långt ifrån oss, du är här i stadens famn. Vår identitet i dig, Gud är ej nummer utan namn. Gud har visat genom Kristus, människan är Guds ikon. Varje människa i staden är Guds likhets rikedom.

Svensk psalm 840, vers 3

Marie Nilsson, frivillig i Berga församlingBilden är en del av en Ikon målad av Therese Ekman

Ikonen visar ditt innersta ansikte

10

Ett urval av

Påskens gudstjänster

Palmsöndag10.00 Mässa i Berga kyrka11.00 Mässa i Vidingsjö kyrka

Påskafton 23.00 Påsknattsmässa iVidingsjö kyrka, påskfest

Påskdagen10.00 Mässa i Berga kyrka, enkel måltid efteråt11.00 Lovsångsmässa i Vidingsjö kyrka, kyrkkaffe

Annandag påsk Emmausvandring 10.00 Berga kyrka Vi går till Vidingsjö kyrka, Mässa 11.00, kyrkkaffe

Retreat Heliga Hjärtas kloster 2-5 maj Frågor & anmälan senast 18/4 till: Maria Petri 013- 20 51 14 OBS! Begränsat antal platser. Kostnad: 950 kr.

Gökotta 17 maj 08.00 Vidingsjö kyrkby

Pilgrimsvandringar17 maj 10.00-14.0031 maj 18.00-21.00

Samling vid Vidingsjö motions-centrum För mer info: Maria Petri 013- 20 51 14

Page 11: Liv & Längtan Nr 3 2012

Fred som missionFöredrag av KG Hammar ärkebiskop emeritus

Ons 18 april 18.30 i Domkyrkan

Jesus från Nasaret går här fram, än som i gången tidom den judiske Jesus i Linköpings domkyrka

Föredrag av Jesper Svartvik professor i religionsteologi i Lund och Jerusalem

Tis 24 april 19.00 i Domkyrkan

Domkyrko013 - 20 50 50, linkopingsdomkyrka.se

11

Medeltidens F ä r g g l a d a ansikteVad är din bild av medeltiden?Färglöst, mörkt, smutsigt eller en sagotid med riddare i glänsande rustningar och eld-sprutande drakar? Få tider i historien bär på så många föreställningar och myter. Medeltiden varade i nästan 500 år här i Sve-rige (1050-1529) En lång tid då det händer mycket, speciellt i kyrkan! Under den här tiden byggs domkyrkan. Längs väggarna finns fantastiska konstverk i kalk-sten. Några är lätta att få syn på en del andra sitter så högt att man får leta lite. Det är kru-melurer, blommor, människor och fantasidjur. Tänk dig dessa bilder i färg! Många av dem från början var målade i underbara färger. Nu pågår en utställning på Linköpings Slotts- och Domkyrkomuseum som heter ”Myter om medeltiden”. I en monter kan vi se hur några av kyrkans bilder kan ha sett ut i färg. Det är Lotta Fran-zén som arbetar på museet som har gått loss med penseln: -Det är ju så svårt att föreställa sig att kyr-kans väggar var målade i bjärta, klara färger.

Man önskar bara få göra en tidsresa och se hela kyrkan som den såg ut i sin verkliga färgprakt! säger Lotta.

Annika Appel - församlingspedagog [email protected]

Medelsvenssons F ä r g g l a d a ansikteVad är din bild av medelsvensson?För några decennier sen var kanske svaret ”mamma, pappa, barn”. Mallen stod klar hur familjen såg ut, för det var kärnfamiljen som var det självklara.Idag är bilden på medelsvensson förändrad. Från en färdig mall till något levande, färg-sprakande!I begreppet ”stjärnfamilj” passar alla familje-konstellationer in. Jag gillar det ordet. Små och stora familjer, familjer med två mammor eller två pappor, bonusbarn, ensamstående… Så skönt. Regnbågens alla färger får plats. De färglägger gråa mallar och färdiga struktu-rer med nyanser som kyrkan, samhället och människan behöver.

Helena Ritzén - [email protected]

Färgglada ansikten

Page 12: Liv & Längtan Nr 3 2012

GottfridsbergAnsgarskyrkan, en samarbetskyrka med EFS, 013 - 20 50 89, ansgarskyrkanlinkoping.se

12

I Ansgarskyrkan är det många som hjälper till i det som händer i och kring gudstjäns-ten. Värdgrupper med ideellt arbetande medlemmar har här ett särskilt ansvar.

Sedan många år har värdgrupper varit en-gagerade i olika uppgifter, där de både är delaktiga i gudstjänsten när det gäller att hälsa välkommen, leda kyrkans förbön och i nattvardsutdelandet. De har också hand om barnpassning och kyrkkaffe. Ann-Catrin Ka-riis, som varit med i en av värdgrupperna i drygt 15 år, ser just kyrkkaffet som en av värdgruppens viktigaste uppgifter och me-nar att det är där som de verkligen behövs.

- Fikat är en viktig del av sammankomsten. Det skulle kännas ganska tomt att inte ha det. Man behöver ses, mötas kring och tala om det som hände i gudstjänsten eller det som är vik-tigt just nu, säger hon. Det är en styrka att fler får hjälpa till i guds-tjänsten och att det inte bara är prästen som agerar. Gudstjänsten skulle kunna genomföras utan värdgruppen, men för kyrkkaffet finns inte de resurserna, vilket gör värdgrupperna

extra viktiga där. I värdskapet finns alltid mö-tet med människor som kommer till kyrkan med som en viktig del. Att vara värd är också att vara kyrkans ansikte på ett särskilt sätt. - Alla har en uppgift att se varandra, men här har värdgruppen ett särskilt uppdrag. Man bör tänka på att uppmärksamma de som inte kommer så ofta, de som sitter för sig själva och ser ut att vilja ha kontakt, säger Ann-Catrin.

Ett annat sätt att underlätta kontakt är att den som hälsar välkommen i gudstjänsten säger sitt namn och vilken värdgrupp denne tillhör. Om någon vill fråga om något kan de ”rycka tag” i den personen. Besökarna får ett ansikte att vända sig till.Ann-Catrin ser många fördelar med att vara med i en värdgrupp. Det ger möjlighet att vara aktiv i och kring gudstjänsten på olika sätt. Det är också ett sätt att känna sig del-aktig i ett arbete och en gemenskap.- Man lär ju känna fler människor när man ar-betar ihop. Det är också ett sätt att komma in i församlingen. Att känna sig behövd, det är också viktigt tycker jag.

Att se och bli sedd

Gottemat

Enkel måltid som serveras varje torsdag med start den 19 januari 2012 Kl. 11:30 - 12:30, Pris: 40 kr

Välkommen till god mat

och gemenskap! önskar husmor Anna

Ansgarskyrkans scouter för årsk 3-6 träffas på måndagar 18.00 - 20.00

Info & anmälan till Ansgarskyrkan: 013 - 20 50 82

Vill du bli scout?

EFS scout

Karin Kilhammar

Foto: Karin och Patrik Kilhammar

Söndag 15 april 11.00 Söndagsmässa med musik Kören Art Tone från Stockholm

Söndag 22 april 18.00 ”Den signade dag” Musikgudstjänst med

Ansgarskören, Ulla-Carin Börjesdotter, sopran,

samt Placebokvartetten. Musik av Bach, Vivaldi, Nyberg mfl.

Söndag 13 maj 18.00 ”Vårsoare”

Kyrkans körer och AM blås

Page 13: Liv & Längtan Nr 3 2012

Johannelund013 - 20 51 30, johannelundsforsamling.se

Paul Ekman, pensionerad professor i psykologi vid University of California, San Francisco, USA, har studerat hur ansikten uttrycker känslor se-dan slutet av 60-talet och är främst i världen på detta område. Resultaten används i allt från animerade filmer till terroristspaning på t. ex. flygplatser.

Redan Darwin skrev i ”The expression of the emotions in man and animals” (1872) att emo-tionella ansiktsuttryck är medfödda och har vuxit fram ur mänsklighetens utvecklingshis-toria. Efter andra världskriget dominerade dock en annan åsikt och bl.a. Margaret Mead, känd amerikansk kulturantropolog, hävdade att mi-miken beror på i vilken kultur man föds.

Skulle ett och samma leende kunna betyda olika saker beroende på var man befann sig på jor-den? För att svara på den frågan åkte Ekman till olika världsdelar, också till naturfolk som levde isolerade på stenåldersvis, och visade fotogra-fier med de sju olika grundkänslorna han anser är mänskliga: Glädje, sorg, rädsla, ilska, förvå-ning, avsmak och förakt. Resultatet blev att olika ansiktsuttryck tolkades lika av människor

världen över, oavsett kultur och språk. Mimiken är alltså medfödd. Ett nutida belägg för detta beskrev amerikanska psykologer efter Para-lympics 2008: Deltagare som var blinda sedan födseln, oavsett nationstillhörighet, hade visat samma miner av glädje eller sorg efter finalstri-derna om medaljerna.

Att vi utifrån grunduttrycken kan framställa tu-sentals olika uttryck ägnade Ekman sedan sju års intensiv forskning åt att bevisa. Varför män-niskan kan signalera sina känslor med ansiktsut-tryck är fortfarande en gåta men Ekman tror att de utvecklats som en del av förhållandet mellan mamman och spädbarnet.

Det är frestande att förenkla alla dessa forsk-ningsresultat till några enkla påståenden: * Ditt ansikte kan reflektera mitt oavsett var vi kom-mer ifrån * Vad dina ögon gör när de möter mina beror inte på ras eller språk * Du och jag borde kunna förstå varandra oavsett bakgrund – om vi bara glömmer, gömmer, alla dessa bar-riärer och kulisser som vi iklätts genom livet.

Carin Ehrenkrona

Ditt ansikte reflekterar mitt

13

Påsk i Johannelunds församling

Välkommen att delta i mässor och gudstjänster

under Stilla veckan

1/4 Palmsöndagen Högmässa kl 11 2-4/4 Mån-Ons Passionsandakt kl 19 5/4 Skärtorsdag Skärtorsdagsmässa kl 19 6/4 Långfredag Långfredagsgudstjänst kl 11 Gravläggningsgudstjänst kl 17

7/4 Påskafton Påsknattsmässa kl 23.30 8/4 Påskdagen Familjemässa kl 11.00 9/4 Annandag påsk Högmässa kl 11.00

Stilla veckanSankta Maria i Johannelund

MusikSankta Maria i Johannelund

22/4 kl 18

Stilla

”Höj jubel till Herren” Johannelunds Kyrkokör & AM Blås

Välkommen!

Seniorkör 60+ Sångare med god körvana i Linköping!

Hör av dig till Lovisa Kronstrand Alinder senast 10/4

E-post: [email protected] Postadress: Johannelunds församling, Att: LKA,

Skogslyckegatan 3, 587 27 Linköping

Mer info: 013- 20 51 38

Välkommen till Sankta Maria Seniorkör! www.johannelundsforsamling.se

Foto: Marie Lind

Page 14: Liv & Längtan Nr 3 2012

Landeryd013 - 20 51 50, landeryd.com

Påskens gudstjänster Skärtorsdag SkärtorsdagsmässaLanderyds kyrka kl 19.00S:t Hans kyrka kl 19.30

LångfredagLångfredagsgudstjänstLanderyds kyrka kl 10.00VokalensemblenS:t Hans kyrka kl 11.00S:t Hanskören

PåskaftonPåskens psaltarpsalmerS:t Hans kyrka kl 18.00Påsknattsmässa S:t Hans kyrka kl 23.00

PåskdagenPåskdagshögmässa Landeryds kyrka kl 10.00 KoralkörenS:t Hans kyrka kl 11.00Påskkören

Stilla mässaS:t Hans kyrka kl 18.00

Annandag påskS:t Hans kyrka kl 11.00Hackeforsgården kl 16.00

I övrigt se www.landeryd.com

14

Nästan alla kyrkor är byggda i en öst-västlig riktning. Ingången står i väster och altaret i öster.

När vi kommer in i kyrkan är ansiktet vänt mot öster, där altaret står. Altaret står för Guds närvaro och ljuset från Guds härlig-het som lyser från världens skapelse tills den eviga soluppgången gryr vid världens och ti-dens slut. Eftersom vi tror att Jesus är Guds son och avbild och vår förväntan på evighe-ten hör ihop med honom finns han oftast av-bildad på eller ovanför varje altare.

Att ljuset kommer från öster har människan vetat i flera tusen år. Att vända sig mot det som uppfattas som ljusets ursprung blev därför något som människor alltid gjort. Det kan vi se i olika religioner och kulturer och är därför inte specifikt kristet. Men den kristna tolkningen är tydlig med att vi vänder oss mot evigheten och ljuset som finns hos Jesus Kristus.

Landeryds kyrka och S:t Hans kyrka är också byggda efter de gamla principerna. Vi vänder

oss mot öster när vi firar gudstjänst tillsam-mans, mot altaret i öster därifrån solupp-gången kommer och därifrån Kristus skall komma på den eviga soluppgångens dag.

Allt detta sker i en symbolisk handling. Men den symboliska handlingen berättar för oss om verkligheter utanför vår egen, och talar om himmelriket, Kristus konungens åter-komst i härlighet. Så det är inga små oviktiga detaljer att altaret är vänt mot öster. Och med ansiktet vänt mot solens uppgång in-väntar vi världens frälsning.

I den svenska psalmboken finns det ett antal gamla psalmer om morgonen, om att invänta och vakna till en ny dag tillsammans med Kristus. Psalm 495 börjar med orden: ”I öster stiger solen opp och sprider guld på sky…” och den avslutas med: ”Du solars sol från Betlehem, hav tack och lov och pris för varje glimt från ljusets hem och från ditt paradis.”

Lói Stefánsson, kyrkoherde i [email protected]

Med ansiktet vänt mot öster Foto: Chen Melling, Israel Railway Museum

LÅNGFREDAGSGUDSTJÄNST

Fredag 6 april kl.10.00Landeryds kyrka

I gudstjänsten sjungs

JESU SJU ORDPÅ KORSET

Av Jerker Leijon

Landeryds VokalensemblePer Lindgren, sång

Patrik Karlsson, orgelSusanne Edlund, dirigentTherese Persson, präst

i urval

Page 15: Liv & Längtan Nr 3 2012

Ryd013 - 20 51 80, mikaelskyrkan.nu

På Kristi Himmelfärdsdagen 1972 invigdes Mikaelskyrkan i det spannmålsmagasin som då byggts om till en kyrka.

Snart firar 40-åringen sin födelsedag under parollen ”Ingen 40-årskris i Mikaelskyrkan” och den 17 maj bjuder födelsedagsbarnet på kaffe och tårta efter högmässan. Under söndagen den 27 maj fortsätter jubileet med mässa, lunch och andra spännande ak-tiviteter för både barn och vuxna. Marie-Louise Agenhed var med på invig-ningen av Mikaelskyrkan 1972, och kyrkan har betytt mycket för henne.- Jag har varit kyrkvärd och medlem i Kyrk-liga arbetskretsen, berättar hon.

Låga trösklarÄven om arbetskretsen är nedlagd finns andra verksamheter att engagera sig i, exempelvis musikverksamhet, samtalsgrupper och barn-grupper. Mikaelskyrkan vill vara en kyrka som är öppen för alla oavsett kulturell, etnisk eller social bakgrund. Den vill vara en mötesplats för människor i olika åldrar under olika former. Solidaritet och samverkan är viktiga inslag i

Mikaelskyrkans identitet. Kyrkan har för avsikt att bekämpa orättvisor genom såväl insam-lingar som att aktivt delta i samhällsdebatten.

Gamla anorMikaelskyrkans historia är naturligtvis en del av hela Ryds utveckling. Linköping växte snabbt och under 1960-talet blev Ryd fö-remål för en omfattande byggnadsverk-samhet. Denna nya stadsdel kom också att behöva en egen kyrkolokal. Valet föll på det gamla röda spannmålsmagasin som Karl Gustaf Boije lät bygga i anslutning till sin gård, den numera studentägda Herrgår’n, omkring 1765. 1989 blev Ryd en egen för-samling, från att tidigare har varit en del av Domkyrkoförsamlingen. 1990 –1991 reno-verades kyrkan samtidigt som en större till-byggnad gjordes. En entré med glasväggar förenar den gamla och den nya byggnaden, liksom kyrkan i sig förenar gamla och nya tankar, frågeställningar och traditioner.

Camilla Dahlberg

På högmässan 17/5 presenteras en modell av Mikaelskyrkan 1972 som är tillverkad och skänkt av Rydsbon Tore Aspeqvist.

Ingen 40-årskris i Mikaelskyrkan

15

Gospelkväll med Agape

under ledning av Henrik Lerner

och Karin Svenbrant

Sön 6 maj 18.00Mikaelskyrkan

Mikaelskyrkan 40 år!17 maj Kaffe och tårta efter Högmässan 10.00.27 maj Jubileet fortsätter med Högmässa 10.00, internationellt fikabord, konsert, utställningar, och aktiviteter för barn och vuxna. Välkomna att vara med och fira! Läs mer om jubileet på: www.mikaelskyrkan.nu

Vägen till korset och livetIkonutställning i Mikaelskyrkan 1 - 29 april av Mikaelsgruppen. Invigning Palmsöndagen 1 april

Info 205180 eller mikaelskyrkan.nu

Page 16: Liv & Längtan Nr 3 2012

Skäggetorp 013 - 20 50 90, svenskakyrkan.se/skaggetorp

I mitt arbete som diakon möter jag dag-ligen människor som har svårt att få ekonomin att gå ihop. Ju mindre pengar man har desto svårare och viktigare är det att ha koll på sina pengar.

Jag har genom åren hjälpt många att se över sin ekonomi både enskilt och i grupp. Jag samarbetar även med socialförvaltningen och har kurser i hur man styr upp sin eko-nomi. Det har gett mycket goda resultat. Syftet med kursen är att ge tips ideer, struk-turer och en tankeställare vad man använder sina pengar till. Att äta lunch ute 5 dagar i veckan kostar ca 3400 kronor i månaden och om du istället tar med en matlåda varje dag till jobbet så blir kostnaden ungefär hälften. När du går och handlar kolla jämförspriserna i affären, det är stor skillnad från affär till af-fär. Handla frukt och grönsaker efter säsong.

Har du svårt att få matpengarna att räcka till, lägg matpengar i 4 olika kuvert 1 för varje vecka så att du har matpengar kvar även i slutet av månaden. Det är alla små inköp som oftast gör de stora hålen i plånboken. Om du

tex tar en fika på stan 1 gång i veckan för 50 kronor blir det 2600 kronor under ett år. Det finns många små knep att dra ner sina kost-nader. Titta över dina mobil- och bredband-sabonnemang. Att åka bil kostar mer än vad man kanske tror. Varje gång du cyklar eller går istället för att ta buss eller bil lägg 15 kronor enkel resa i en burk och se vad du sparar.

Räkningar måste betalas i tid. Får du svårig-heter att betala, kontakta genast den du fått fakturan av. Ofta kan du få en betalningsplan. Prioritera alltid hyran, så att du inte riskerar att bli vräkt. Ta inte dyra sms-lån för att betala av gamla lån, det gör oftast situationen bara vär-re. Tappar du kontrollen och inte kan betala en skuld och det går så långt att den hamnar hos kronofogden blir det mycket dyrt, 1 hundra-lapp blir 1500 kronor med påminnelse, inkasso, betalningsföreläggande, inkassobolagets arvo-de och indrivnings avgift. Behöver du hjälp med att få ordning på din ekonomi eller skuldsitua-tion får du gärna kontakta mig, eller kom på ”Koll på pengar kursen” i maj, se annons.

Kicki Hergils, diakon i Skäggetorp, 013-205178

Face the fact - koll på pengarna?

16

Koll på pengar

Tips och rådOnsdag 2 maj 18.00-20.30

Skäggetorps kyrka

Ingen anmälan

Skäggetorps konstgalleri gratulerar

Per Wallersom hade sin första utställning

hos oss och sin andra på Liljevalchs vårsalong.

Lycka till!

VERNISSAGE

Torsdagen 26 april kl. 18.00 - 20.00

skäggetorps kyrka

för mer information besök vår hemsidawww.svenskakyrkan.se/skaggetorp

Peter Grandin

Page 17: Liv & Längtan Nr 3 2012

S:t Lars013 - 20 50 30, stlars.se

Vem är den där Lars? Finns han idag? Vi närmar oss Sankt Lars Kyrka och träf-far vaktmästaren Thomas Bernhards-son som berättar om diakonen från 200-talet som gett namn åt kyrkan.

Lars förde bok över kyrkans tillgångar. Kej-saren i Rom ville ha del av kyrkans rikedomar. Han krävde in dem. Lars svar på detta var: - Ok, möt mig vid kyrkans västra port så har jag med mig kyrkans rikedomar!

Dagen kom och där stod Lars med hela sta-dens befolkning bakom sig, det var trasiga kläder, unga och gamla, änkor och skrikande spädbarn. Detta är kyrkans skatter svarade Lars. Alla dessa ansikten är värdefulla och är en tillgång. Detta är kyrkan!

Kejsaren blev förargad och glödande arg på Lars. Kejsaren uppfattade att Lars lurade sta-ten på pengar. Lars blev dömd till döden, att läggas levande på ett glödande galler!

Var finns den moderna Lars idag? Kanske sit-ter han i bänken när man kliver in i kyrkan, eller

befinner han sig med alla ungdomar i Tanne-fors kyrka på tisdagskvällarna? Eller är Lars en av de nya vardagsvärdarna i S:t Lars kyrka? Som finns där och tar emot alla som kommer in på dagtid i kyrkan. Som kanske tänder ett ljus eller sätter sig ner i en bänk och samlar tankarna inför dagen? De som handlar i affä-rerna eller som fikar på stadsmissionens café.

Vi frågar Siri Jarl som prästvigdes den 15 ja-nuari och gör sitt första år i tjänst i försam-lingen. – Vilka ansikten ser du framför dig efter din första tid som präst?

- Jag ser många, främst de jag har mött vid mina första begravningar och vid mitt för-sta dop. Det har varit fina möten och samtal, människor i alla åldrar.Men många flera ”Lars” går omkring i staden och på nya Tanneforsvägen, det är bara att leta efter hans ansikte som skymtar fram. Kanske har han en plastpåse med överbliven mat att ge till någon behövande…

Anna-Carin Gabelic, präst Sankt Lars fö[email protected]

I Laurentius (Lars) fotspår!

17

Välkommen till en tyst retreat på Mors Vila 27-29 april 2011

Mors Vila, är en plats för själen, ett hus från 20-talet, vid sjön Järn-lundens strand. Förutom dagliga böner, talade meditationer och tillfälle till enskilda samtal finns det möjlighet till promenad, att prova kristen djupmeditation, bada bas-tu och ta ett kallt dopp i Järnlun-den mm. Det serveras lagad mat och vi bor alla i enkelrum.

Antalet platser är begränsat.Kostnad: 700krInfo & Anmälan senast 2/4 till Ninna Grefbäck , 013- 20 50 [email protected]

Retreat på Mors vila

Skärtorsdagi gemenskap

5 april i Tannefors kyrkaEnkel påskmåltid & Mässa

17.30 Måltid Sill, potatis, ägg & köttbullar m.m. kaffe & kaka.

Kostnad: Vuxen 50 kr, ungdom 20 kr & barn under 7 år gratis

19.00 Skärtorsdagsmässa i kyrkanKören Finstämt medverkar

Anmälan senast 29/3 på 013-20 50 42 eller mail: [email protected]

Foto: Veronika Törnqvist

BabykonsertTannefors kyrka3 apr kl 10.00

Page 18: Liv & Längtan Nr 3 2012

Fira påsk i kyrkan!Allt som händer

i Linköpings kyrkor från Palmsöndagen till Annandag Påsk

... hittar du i Svenska kyrkans

veckoannons i Corren Bostad

den 29 mars och 5 april

Aktuell gudstjänstinformation - varje vecka i Corren Bostad

LINKÖPINGS KYRKTÅG 2012Hjärtligt välkommen att följa med Linköpings Church Train – församlingsresa med tåg – till Kalmar lördagen den 2 juni!

Vi hyr ett eget tåg och åker i egen tidtabell från Linköping till Kalmar. I Kalmar finns det mycket att göra och besöka.

Inbjudan med utförlig information kommer att finnas i Svenska kyrkans alla kyrkor i Linköping till Påsk.

Frågor kan ställas till [email protected] och på telefon 013-20 51 53

Passionsvandring i domkyrkanVi följer Jesus på lidandets väg och får lyssna till några av ögonvittnena.

ons 4 april 20.00Plats: Domkyrkan, samling i vapenhuset. (Kom i tid; kyrkan är stängd under vandringen!)

Kostnad: 20 kr (tillfaller Svenska kyrkans internationella arbete). Köp helst biljett i förväg vid informationsdisken i Domkyrkan! Deltagarantalet är begränsat.

Information: Marianne Langby Modéus, 20 51 49

Fred – detta vill kyrkorna i SverigeFred som mission 18 april 18.30 i domkyrkanFöredrag av K G Hammar, ärkebiskop em.

Kvällen följs upp med två samtal:

Tors 26 april 18.30Mån 7 maj 18.30

Samtalen som äger rum på Studiecentrum, Domkyrkans församlingshem, utgår från Sveriges Kristna Råds skrift "FRED- detta vill kyrkorna i Sverige", som vill bredda och fördjupa engagemanget för en freds- och ickevåldskultur.

Samtalsledare: Anne-Len Eldén, 076-8702803 , och Frida Engström

Måla Evangelium - Måla till Guds ära

Bilder från terminens arbete visas 14 - 27 april 2012

Helgmålsbön med vernissage 14 april 18.00 Linköpings Domkyrka Björn FrennessonStaffan Jagerfeltbildterapeut Birgitta Tisell

HemsidaPå svenskakyrkan.se/linkoping hittar alla församlingar i Linköping med info om gudstjänster, verk-samhet, kontaktuppgifter, osv.

Telefon, brev och e-postDu kan alltid ringa, skriva brev eller maila din församling. Sådan information för varje församling på hemsidor eller i Eniros rosa sidor, (Förtag A - Ö sid 50 - 51).

Annons i Corren BostadAktuell gudstjänstinformation hittar du varje vecka i Corren Bostad.

FacebookGilla sidan Svenska kyrkan i Linköping: facebook.com/svenskakyrkanlinkoping En mötesplats med tips, tro och ögonblicksbilder.

Liv & LängtanDenna tidning kommer ut 6 gånger per år, med olika teman och aktuellt från din församling.

Ansikte mot ansikteSen finns det ju inget som går upp mot det personliga mötet. Du är alltid välkommen in i din kyrka och prata en stund!

Så hittar du info om kyrkan!

Page 19: Liv & Längtan Nr 3 2012

AxplocketHär hittar du lite av allt det som händer i Linköpings kyrkor.

Teckentolkad långfredagsgudstjänst för små och stora, Tomaskyrkan 6/4 10.00 Lunch och skapande, Happy Voice och Vox medverkar.

Sinnesrogudstjänst, Domkyrkan19.00 29/4 Musiker Daniel Byström, piano, Charlotta Frondelius, sång, Klara Hägg, violin. 27/5 Musiker: Gunnar Ekermo, sång och piano.

Fredagsträffen, Vidingsjö kyrkby14.00 30/3 Fredrika Runeberg, Ing-er Johansson 13/4 Berga församlings vikingatid en vandring med Erik Berggren 27/4 Film: The kings speech 11/5 Pärlor ur den svenska visskatten, Susanne Eriksson

Bergaträffen, Berga kyrka 14.0020/4 Svenska kyrkan ute & hemma, Karin Ekenvi och seniorkören. 25/5 Utflykt.

Sommarcafé vid Landeryds församlingshem Start ons 30 maj Underhållning 15.00.

Rydsträffen, Mikaelskyrkan 14.00-16.00 18/4 Catharina Hel-mersson berättar om sin resa till Brasilien. 16/5 ”Sommarns dörr står nu på glänt” Sång och musik med Annika Blohm och Lena Åkesson.

Herren låter sitt ansikte lysa mot dig och visar dig nåd.4 Moseboken 6:26

Fredagsöppet i Mikaelskyrkan, Ryd Café & öppen mötesplats 17-20, 30/3, 27/4, 25/5

Måla EvangeliumÖppet hus i Andreasgården, Dom-kyrkans församlingshem. Ojämna fredagar 10.30-12.00. Samling kring helgens Evangelietext, medi-tation, måleri och samtal.

Måla till guds äraSjälavårdsgrupp varannan tisdag 13.30-15.00. Vägen till samtal går genom måleriet. Ett möte med oss själva, varandra och Gud. Begränsat antal deltagare. Bildterapeut Bir-gitta Tisell 013-20 51 77, [email protected]

Du som är Långtidssjuk...Gamla Domprostgården, Storg 47, mån 13-15 jämna veckor. Vi umgås, delar tankar och erfa-renheter, får nya intryck, lyssnar på musik - och hämtar kraft. Ingrid Brostedt, 013 - 20 50 55 Lina Hedström Berg, 013 - 20 50 64

Heliga Danser - Cirkelns kraftTomaskyrkan T1, Onsdagarjämna veckor 18.30-20.00 4/4, 18/4, 2/5. Inga förkunskaper behövsMay Johansson 013-24 26 06 [email protected] Löfgren 013-12 02 87

Senaste nytt hittar du på

svenskakyrkan.se/linkoping

Påsktid i Domkyrko 0-18 årMån 2/4 09.30 Påskvandring med dramatisering i Gamla Domprostgårdens salar 0-5 år. Fika och lek. 18.00 Påskvandring i Gamla Domprostgården. 6 - 99 år

Tor 5/4 14.00 Kryp och sjung Påskvandring i valven Domkyrkan. Barnvagnsvänligt.

Fre 6/4 10.00 Långfredagsgudstjänst för små och stora, Tomaskyrkan. Teckentolkad. Lunch och skapande, Happy Voice och Vox medverkar

Sön 8/4 15.00 Påskvandring för alla åldrar Domkyrkan. Alla som vill få klä sig i tidsenliga kläder. Lilla kören & Diamanterna. Fika och lek

Ons 11/4 10.00 Hitta fåglarna och lek i Barnens altarskåp 3-8 år

Tor 12/4 15.00 Domkyrkodetektiver 7-15 år

Fre 13/4 10.00 Res till medeltiden 7-15 år

Sjukhuskyrkan i Linköping

010-103 34 95linkopingssjukhuskyrka.se

Att vandra är ett sätt att låta själen vila!Pilgrimsvandring mellan Ralingsås och Gransnäs, 12-14 juni. Vandringen leds av Peter Andreasson, kyrkoherde i Aneby och f d studentpräst i

Anmälan & info senast 1 juni till: Studentpräst Pernilla Parenmalm, 070 -230 89 [email protected]

sensus utställning

Gud har 99 namnSkäggetorps centrum

(vid biblioteket)

Invigning 14 april kl. 12.00

öppettider 14/4 - 7/5vardagar 12 - 13mån och tis 17 - 19lör och sön 12 - 15

VÄLKOMNA!

Guidade visningar bokas via sensus

tel. 070-209 66 70

stp.studorg.liu.seKolla in studentprästernas nya webbplats

Kryp och sjung i domkyrkan den 10 februariDenna och många andra ögonblicksbilder från Svenska kyrkan i Linköping får du på vår Facebook-sida.

facebook.com/svenskakyrkanlinkoping

Page 20: Liv & Längtan Nr 3 2012

2020

- Att få uttrycka sin tro på sitt moders-mål mycket viktigare än man tror, säger Kari Songer när vi möts i Mariakapellet längst fram i Linköpings domkyrka. Mariakapellet är den plats där de finsk-språkiga gudstjänsterna numera firas en söndagseftermiddag i månaden.

Kari har arbetat som finskspråkig präst i Svenska kyrkan i Linköping och Motala i åtta år, men kom till Sverige från Hel-singfors redan i mitten på sjuttiotalet.- Fast jag ber fortfarande på finska, berättar han. Modersmålet är bönens språk, det är det som ligger närmast hjärtat. Många som kommer på de finskspråkiga gudstjänsterna säger att visst hänger de med och förstår guds-tjänsten på svenska, men det blir något mer på finska.

- Se bara på utlandskyrkan som samlar många svenskar världen över för att fira gudstjänst och prata på sitt modersmål. Det är viktigt att få be på sitt eget språk. Till och med i FN:s mänskliga rättigheter finns alla människors rätt att tala sitt eget språk med.

Sedan 1500-talet har det finska språ-ket använts för predikan, dop och vig-sel i Svenska kyrkan och ungefär 440 000 personer i Sverige har finländsk bakgrund. I Linköping finns drygt 1000 personer som är födda i Finland och sen finns deras barn och familjer runtom-kring dem.Av dessa är cirka 400 pensionärer och Kari arbetar aktivt för att söka upp dem. Många äldre är ensamma och ibland tap-par man svenskan när man inte pratar det dagligen. Det kan vara problematiskt när man hamnar på ett vårdboende eller blir dement.

Den finskspråkiga verksamheten har under många år haft sin mötesplats i Skäggetorps kyrka. Tidigare var den finskspråkiga befolkningen mer koncen-trerad till Skäggetorp. Nu är de spridda över hela stan och då är det lättare att ha domkyrkan som träffpunkt.

Utöver den finskspråkiga mässan som firas en söndag i månaden kl 15.00 så finns Kari givetvis till hands för dop, vig-sel och begravning på två språk. Man

möts även i domkyrkans församlings-hem för bibelstudier på finska och för allsångträffar och då är det inte bara de kyrkliga sångerna som sjungs utan god-bitar ur hela den finska sångskatten.

Royne Mercurio

Kyrkans finskspråkiga verksamhet i Linköping våren 2012Jumalanpalvelukset tuomiokirkossa sun-nuntaisin kello 15. Söndagsmässor i dom-kyrkan på följande söndagar 15.00:Suomenkielistä sunnuntai- tai teemames-sua vietetään seuraavina sunnuntaipäivinä kello 15: 15. 9. huhtikuuta (9/4) ja 13. toukokuuta (13/5).

Raamattu- ja keskustelupiiri tiistaisin kello 15, Bibel- och samtalsgrupp i församlings-hemmet på följande tisdagar 15.00: Raa-mattupiiri kokoontuu seurakuntakodissa seuraavina päivinä: 3/4, 15/5, 29/5 ja 12/6.

Yhteislaulu seurakuntakodissa kerran kuussa tiistaisin kello 15. Allsång i försam-lingshemmet på följande tisdagar 15.00: Mirja-Liisa Hämäläinen vetää yhteislaulua seuraavina päivinä kevään aikana: 24/4 ja 22/5.

Tuffa villkor för Kambodjas risodlare

- Modersmålet är bönens språkKari Songer är

finskspråkig präst i svenska kyrkan

Page 21: Liv & Längtan Nr 3 2012

Görel Byström Janarv är initiativ-tagare till projektet och utställ-ningen ”Gud har 99 namn”, som först visades i Stockholm 1999.

Konceptet utvecklades i flera former som exempelvis en TV-serie, CD-skiva och bok. Utställningen finns nu även i olika storlekar för att passa i fler sam-manhang. Via SENSUS som idag driver konceptet har man utbildat några hundra multireligiösa guider som runt om i lan-det visar konceptet.

Linköpings domkyrkopastorat engagerar sig och tar hit utställningen till Linköping vart tredje år. Detta år står utställningen uppställd i Skäggetorps centrum 14/4 – 9/5 och visas dels för alla skolklasser på Skäggetorpsskolan, och dels för allmän-heten på helgerna.

Sverige är ett av världens mest sekulari-serade länder. I få andra länder i världen

vet man så lite om religion. Man kan näs-tan säga att det finns en religiös alfabe-tism i vårt land. Där okunskap finns väx-er ofta misstänksamhet och fördomar fram. Samtidigt lever vi i ett multireligi-öst samhälle där grupper ifrån världens alla religioner lever sida vid sida.

Utmanar våra fördomarDärför behövs ”Gud har 99 namn” idag mer än någonsin för att motverka denna trend om ”de andra” som inte lever sina liv eller tror som vi gör. När man får stör-re förståelse om varför man ”gör som man gör”, är det inte längre så konstigt och främmande. De allra flesta männis-kor söker efter att leva sina liv i trygghet och kärlek. Även om man har gula kläder på sig och har ett rött bindimärke i pan-nan av kumkumpulver.

Det är inte många linköpingsbor som känner någon sikh och vet varför tur-

banen är så viktig, eller har en muslimsk vän och vet varför Eid Al-fitr firas vid olika tidpunkter olika år… Situationen blir inte heller bättre av att media ofta visar upp extrema varianter av religiösa ut-tryck som då späder på våra fördomar. Om du besöker utställningen får du svar!

Utställningen är uppbyggd av de religi-ösa föremål man använder i sin religion och syftet är att med respekt lära sig mer om varandras skillnader och likheter. Genom att bättre förstå hur ”den andre” tänker, förstår vi även bättre oss själva. Utställningen behandlar bland annat hur religionerna ser på sina heliga texter, vil-ka kläder man använder, vilken mat man äter, hur man ser på tid och hur man ser på döden.

Lasse Österberg, pedagog i Gottfridsberg

och multireligiös guide

21

”Gud har 99 namn” utmanar fördomar

Det uråldriga arabiska ordspråket "Gud har 99 namn och endast Kamelen vet det hundrade"

har gett namn åt utställningen.

Page 22: Liv & Längtan Nr 3 2012

Gudstjänster under en vecka i 8 församlingar i Linköping

GottfridsbergAnsgarskyrkanSöndag 11.00 Högmässa/ SöndagsmässaTisdag 08.30 Morgonmässa Onsdag 14.00 Gudstjänst/bön mitt i veckan 18.30 Taizésmässa Torsdag 12.45 Middagsbön

JohannelundSankta Maria i JohannelundSöndag 11.00 HögmässaTisdag 09.00 Mässa Onsdag 18.00 MässaTorsdag 11.45 Lunchandakt

LanderydLanderyds kyrkaSöndag 10.00 Högmässa

Hackeforsgårdens kapellMorgonbön, mån, tis, tors 08.45

Torsdag 18.30 Mässa

S:t Hans kyrkaMorgonbön mån - ons, fre 07.30 Förmiddagsbön i bönekapellet, mån, tis, tors 08.45

Vesper, mån-ons, fre, lör 18.00

Söndag 11.00 HögmässaOnsdag 18.30 Mässa i bönekapelletFredag 08.45 Mässa i bönekapellet

BergaBerga kyrkaMorgonbön, mån, ons-fre 09.00

Söndag 10.00 MässaTisdag 08.30 MässaOnsdag 18.00 Mässa

VidingsjöMorgonbön, mån, ons-fre 08.30

Söndag 11.00 MässaTisdag 08.30 Morgonmässa 18.00 Sinnesrogudstjänst (tom 24 april)

DomkyrkoDomkyrkanMorgonbön, mån, tis, tors, fre 09.00Middagsbön, mån - tors 12.00

Mässa tis 18.00, ons 09.00 tors 18.00, fre 12.00Vesper ons 17.30

Söndag 11.00 Högmässa 15.00 Finskspråkig mässa

1

19.00 Sinnesrogudstjänst 2

Lördag 18.00 Helgmålsbön

TomaskyrkanSöndag 18.00 Mässa 18.00 Mässa i Taizéanda/ 3 Musikmässa/FredsmässaTorsdag 18.30 Mässa

SjukhuskyrkanSöndag 14.30 Söndagsmässa/ GudstjänstTisdag 11.45 Rum för stillhetOnsdag 09.00 MässaTorsdag 14.00 Rum för stillhet

RydMikaelskyrkanMorgonbön, mån, ons - fre 09.00Middagsbön, mån - fre 11.50

Söndag 10.00 Högmässa med Barnkyrka

Tisdag 09.00 MorgonmässaOnsdag 18.30 Veckomässa

S:t LarsS:t Lars kyrka

Morgonbön, tis, ons, tors 09.00

Söndag 11.00 Mässa Måndag 12.15 Meditation för stressade själarTisdag 09.00 Pilgrimsvandring, start i S:t Lars kyrka med MorgonbönOnsdag 12.15 Mässa mitt på dagen

Tannefors kyrkaMorgonbön, mån, tis, tors 09.00

Söndag 16.00 Mässa Tisdag 19.00 Mässa / Andakt

SkäggetorpMorgonbön, mån - fre 08.50

Söndag 10.00 Högmässa Tisdag 18.00 MässaOnsdag 11.30 Lunchmässa

Med reservation för ändringar. För mer detaljerad information om alla gudstjänster se annonsen i Corren Bostad eller svenskakyrkan.se/linkoping

1) Tredje söndagen i månaden2) Sinnesrogudstjänst - sista söndagen varje månad3) 1 söndagen i månaden - Taizémässa, 3 söndagen i månaden - Fredsmässa, övriga Musikmässa.

22

1

Påsken gudstjänster hittar du i Corren Bostad 29 mars och 5 april

Page 23: Liv & Längtan Nr 3 2012

Musikkalendariet

Söndag 1 april Berga kyrka 18.00 Kammarkonsert ”Sanningens många dörrar” Tranströmer & Lorca Duo Dialog möter Hvitfeldt-ska Musikgymnasiets Kammarkör. Dan Larsson, klarinett, Magnus Grönvall, gitarr, Martin Bagge, dirigent

Domkyrkan 18.00 Lament for Jerusalem av John Tavener. Domkyrkans KammarkörDomkyrkans Kammarorkester Sara Widén, sopran, Daniel Carlsson, counter tenor, intro av biskop em. Martin Lönnebo.

Långfredagen 6 april Landeryds kyrka 10.00Jesu sju ord på korsetLanderyds Vokalensemble, Per Lindgren, sång, Patrik Karlsson, orgel, Susanne Edlund, dirigent, Therese Persson, präst

Tomaskyrkan 10.00 LångfredagsgudstjänstHappy voice

Domkyrkan 15.00Musik vid nionde timmenBach, bara Bach. Gunnar Nordell, cello, Lars Åberg, orgel

S:t Lars kyrka 15.00 The Crucifixion oratorium av J.Stainer.S.t Lars kyrkas kör, oratoriekören, solister och orgel.

Söndag 8 april Tomaskyrkan 18.00Musikmässa Tomaskören - tradi-tionell och modern påskmusik

Söndag 6 maj Mikaelskyrkan, Ryd 18.00 Gospelkväll med kören Agape

Tisdag 8 maj Sjukhuskyrkan 18.30Vårsoaré Medarbetarna i Sjukhuskyrkan och kören Daylight

Onsdag 9 maj Tomaskyrkan 19.00Elevkonsert Kulturskolan

Lördag 12 majDomkyrkan 18.00 Musik vid Helgsmål Vox Hermannii

Söndag 13 maj Ansgarskyrkan 18.00 Vårsoaré Kyrkans körer och AM blås

Domkyrkan 18.00 Konsert Lunnevads musiklinje

Söndag 20 maj Tomaskyrkan 18.00 Musikmässa med BarockocoBarockmusik i trioformat med Hans Edqvist, Mimmie Grennäs och Carolina Fröberg

Måndag 21 maj Sankta Maria i Johannelund 19.00Cantate Domino Mariakören och Flickkören

Onsdag 23 maj S:t Hans kyrka 18.00 Vesper S:t Hans & Johannelunds gosskörer

Lördag 26 maj S:t Hans kyrka 16.00Vårkonsert Diskantkören, Körskolan, Landeryds barnkör

Domkyrkan 16.00Katedralmusik Domkyrkans Kam-marorkester, Torbjörn Köhl, dirigent

Söndag 27 maj Mikaelskyrkan, Ryd 13.00Jubileumskonsert Mikaelskyrkan 40 år. Församlingens körer

Läs mer på www.svklin.se/musik

Många av musikarrangemangen sker i samarbete med

Söndag 15 april Ansgarskyrkan 11.00 Söndagsmässa med musikKören Art Tone från Stockholm

Tomaskyrkan 18.00 Musikmässa Vox Nova

Söndag 22 april Ansgarskyrkan 18.00Den signade dag Musikgudstjänst Ansgarskören, Ulla-Carin Börjes-dotter, Placebokvartetten.

Sankta Maria i Johannelund 18.00”Höj jubel till Herren”Kyrkokören och A M Blås

Tomaskyrkan 18.00 Musikmässa Hille Larsson, Lisa Johansson, Staffan Jagerfelt

Söndag 22 april Vidingsjö kyrka 18.00 Vårliga toner Ordenssällskapet W:6 manskör

Torsdag 26 april Skäggetorps kyrka 18.30 Torsdagskväll med musikDragspel i högsätet, Roxenbälgarna

Lördag 28 april Domkyrkan 16.00J.S. Bach: Magnificat för kör, soli och orkester.Accentus, Domkyrkans kammar-orkester med gästande blåsare, gästsolister, Lars Åberg, dirigent

Söndag 29 april Berga kyrka 18.00 Konsert Temptation Jazz band och Karin Hanson

Tomaskyrkan 18.00 MusikmässaTriaderna - Tobias Pihlblad, Sofia Andersson, Sanna Johansson

Lördag 5 majDomkyrkan 18.00 Musik vid Helgsmål DomkyrkansStråkensemble. Lina Hedström Berg

Musik för stressade själar Fredagar 12.15 i S:t Lars Kyrka Staffan Holm, orgel

Kaffe, thé och smörgåsar 30 kr. Önska din musik!

23

Tomaskyrkan 18.00Musikmässa Kören Daylight under ledning av Bodil SöderbergOnsdag 30 maj S:t Lars kyrka 19.00Vid sommarens grind Sommar-program med körsång, solist & sommarpsalmer. Staffan Holm

Torsdag 31 maj Skäggetorps kyrka 18.30Sommarsång med kyrkans all små och stora sångare

Lördag 2 juniDomkyrkan 18.00 Musik vid Helgsmål Björkhälla-kören, Linda Larsson Tiri

Söndag 3 juni Domkyrkan 18.00 Körkonsert Domkyrkans Kammarkör

Landeryds kyrka 18.00 FörsommarkonsertCHORUS LIN, Anna-Carin Strand

Onsdag 6 juni Vidingsjö kyrka 18.00SommarsoaréKyrkans körer och elever

Söndag 10 juni Tomaskyrkan 18.00Sommarkonsert Tomaskören

t o m 27/4

Page 24: Liv & Längtan Nr 3 2012

Liv

& L

ängt

an ä

r Sv

anen

mär

kt

Ibland känns orden rätt futtiga... När vi sjunger Jesus för världen givit sitt liv... När vi sjunger ...för att du valde smälek och fattigdom vet vi vem Gud är. När vi sjunger Jag skulle vilja våga tro att någon ser all nöd... När vi säger att Jesus blev en människa som vi. En människa som mötte smärta, lidande och död, men också kärlek, medmänsklighet och glädje. När vi berättar om Jesus som helar och upprättar... ...så känns orden rätt futtiga. Men vi tror att det är SANT.