NR .03 OKT/10 PRIS 59 KR

ENVIS SOM SYNDEN - jag gav aldrig upp EN PRAKTIKANTS BEKÄNNELSER ALLA ÄR VI BARN FRÅN BÖRJAN - Intervju med Ingvar Kamprad - Intervju med Sten Sture

“ “MARIA VALDE LIVET FRAMFÖR LIVMODERN

Det var så fruktansvärt genant. Speciellt i den positionen. Att jag

som chef blödde ner mig. Jag kände mig så äcklig. Snuskig. Aldrig fräsch.

“DET ÄR DAGS FÖR ETT ALLVARLIGT SAMTAL MED EN ANSTÄLLD. DET KNACKAR PÅ DÖRREN OCH MARIA LARSSON RESER SIG UPP FÖR ATT TA EMOT PERSONEN SOM JUST KLIVER ÖVER TRÖSKELN. NÄR HON STÄLLER SIG UPP KÄNNER HON HUR NÅGOT BRISTER. HON TITTAR NER OCH SER

HUR BLODET TRÄNGER GENOM DE GRÖNA BOMULLSBYXORNA.

Efter att ha fått sitt andra barn fick Maria Larsson reda på att hon hade en muskelknuta på livmodern.– Gynekologen sa att den inte var så stor, ungefär som en pingisboll, men att jag skulle kunna leva med det, säger Maria Larsson.Muskelknutan var ett myom som gjorde att Maria fick utstå rikliga och smärtsamma menstrua-tioner. – Jag hade väldigt mycket blöd-ningar i samband med mens men tänkte att det var så jag var. Just då var det inget som jag var jät-tepåverkad av.Det var först flera år senare när muskelknutan började växa som blödningarna blev värre.– Jag kunde blöda i tjugo dagar och när jag trodde att mensen snart var slut kunde det plötsligt komma världens skyfall. Jag kunde stå i kön på Ica och få den där fruktansvärda känslan av att det bara rann.

Gynekologen tyckte Maria Lars-son skulle operera sig men själv förträngde hon muskelknutan. – Jag förstod att någonting var fel men jag ville inte göra något åt det. Jag har lite sjukhusskräck och eftersom jag jobbat inom vården tidigare kunde jag inte se mig själv som patient.Istället lärde hon sig att leva med myomet. Hon testade flera olika hormontabletter, hade med sig en väska med extrakläder var hon än gick och planerade in semestrar och affärsresor efter menscykeln. Ändå hände det att blödningar-na överrumplade henne.– Det var inte tårar varje gång, men många gånger. Jag blev led-sen och sedan besviken på mig själv för att jag inte tog tag i det.Sommaren 2007, tio år efter att upptäckten av myomet, hade muskelknutan växt sig stor som en knytnäve.

Med skräckblandad förtjusning ringde Maria Larsson sköter-skan på gyn för att ta reda på hur en operation gick till.– Jag tror inte att man som kvinna prioriterar sin kropp när det gäller sådana här saker. Det syns ju inte utåt. Har du ett stort födelsemärke som växer i ansik-tet så fixar du det snabbt. Men ett myom är inget som märks eller något man pratar högt om.Efter en tuff höst var det några vägledande ord från en ny kollega som gjorde att Maria Larsson vågade ta tag i sitt problem. Hon hade haft samma besvär under flera år och till slut opererat bort hela vvalivmodern.– Hon sa att jag aldrig skulle ångra mig och att jag skulle få ett helt nytt liv.

– Min man och jag hade redan bestämt oss för att vi inte skulle ha fler barn. Så det var inte det jag oroade mig över.Efter operationen har Maria Larsson inte haft några bekym-mer. Inga fler blödningar, inga menssmärtor och ingen pms.– Innan jag fick barn var mensen nästan lika jobbig som när jag hade myomet. Jag hade väldigt ont i magen och ryggen, men mensen var regelbunden och jag kunde stå ut under de dagar den varade.

– Jag är så glad att jag har fått göra det här valet själv. Det hade varit fruktans-värt om myomet brustit. Det finns ju många kvinnor som blir tvingade till att det här beslutet på ett mycket mer akut sätt.När Maria Larsson under våren 2008 slutligen bestämt sig för operation hade myomet vuxit sig dubbelt så stort och att bara operera bort muskelknu-tan skulle vara ett komplicerat ingrepp. Därför valde hon att också operera bort livmodern och livmodershalsen.– Jag minns morgonen när vi åkte till sjukhuset, det kändes som att jag hade sandpapper i hela munnen. Jag kände mig helt avstängd. Jag tänkte bara att låt det bli gjort så att jag inte ångrar mig.

Reaktionerna från andra kvin-nor har varit starka. Vad modig du är! Det skulle jag aldrig våga. Känner du dig inte mindre kvinnlig? Och tänk om ni vill ha ett barn till?– Kvinnligheten sitter inte i liv-modern. Den finns i min person-lighet, i min själ. Det är klart att livmodern symboliserar livet och kvinnlighet, men jag har aldrig känt att jag skulle bli mindre kvinna för att jag opererar bort den.Att inte längre kunna bli gravid var inget som Maria Larsson sörjde. Efter att ha fått två friska barn var hon mer än nöjd.

BILDER Birgitta Hovelius och Inger Sundström Poromaa

“ “Att operara bort livmodern är dock ingen garanti för att mensbesvären försvinner eft-ersom äggstockarna och äggledaren lämnas kvar.– Jag har pratat med kvinnor som har värre pms i dag än när de hade livmodern kvar, men jag är jättelugn. Vad ska du prata om nu var det någon som frågade mig. Det har blivit så kvinnligt att prata om pms, det har blivit lite inne. Men det är inget jag saknar. Jag känner mig inte okvinnlig på något sätt. Jag kan nog säga att jag i stället funnit en styrka i att slippa sådana besvär.

I dag känner Maria Larsson att hon dragit en oerhörd vinstlott. Att operera bort livmod-ern beskriver hon som sitt livs bästa beslut.

– Min man har berättat att han efter operationen hade fått samma känsla som när vi fick våra barn. Det var tredje gången han fick känna en sådan beundran – att wow, vilken kvinna jag var, vilken stark människa.

PMS – sjukdom eller myt?– Jag tror inte att PMS är något man inbil-lar sig, jag är helt säker på att det finns. Men frågan är hur mycket det handlar om biolo-gi. Mens har alltid setts som något negativ ont, jag skulle vilja att man normaliserade det.

Till skillnad från Birgitta Hovelius ser Inger Sundström Poromaa, professor i gyne-kologi vid Uppsala universitet, PMS som ett kvinnohälsoproblem. Hennes erfar-enhet är att antidepressiva läkemedel är det bästa alternativet för de kvinnor med väldigt svår PMS, så kallad PMD.

– Det är klart att läkemedelsindustrin klap-par på dörren och vill sälja mer läkemedel men ur mitt persepktiv missar man det faktum att kvinnor inte är några offer som okritiskt låter sig fyllas med medicin.

Tidigare i år erkändes PMS som en sjuk-dom sedan Regeringsrätten gett en kvinna i Ystad rätt mot Försäkringskassan. Nu får hon sjukersättning för sina svåra mensbes-vär. Men det finns de läkare och forskare som anser att PMS inte är en sjukdom. En av dem är Birgitta Hovelius, professor emeritus i allmänmedicin och en av förfat-tarna till boken Skapar vården ohälsa?, som kom ut i somras.

– Det finns en risk med att sjukliggöra kvin-nor med PMS. De kan få för sig att de är sjukare än vad de är.

Birgitta Hovelius tror att kvinnors mensbesvär kan bero på noceboeffekten. I motsats till placeboeffekten innebär den att negativa förväntningar kan förvärra symptom.

Lilla menslexikonet

PMS = premenstruellt syndrom, besvär som ned-stämdhet, irritabilitet och svullnadskänsla i kroppen dagarna före mens.

PMD = premenstuell dysforisk störning (på engel-ska Pre-Menstural Dysphoric Disorder, PMDD), svårare form av PMS. Det kan vara kraftiga humörs-vägningar, depression och aggression.

tips om du MÅR DÅLIGT NÄR DU HAR MENS1. MOTIONERA.2. SOV ORDENTLIGT.3. STRESSA INTE.4. GÖR AVSLAPPNINGSÖVNINGAR.5. FÖRBERED FAMILJ, VÄNNER OCH ARBETSKAMRATER. VET DE OM VARFÖR DU ÄR PÅ DÅLIGT HUMÖR KAN DE LÄTTARE FÖRSTÅ OCH GE STÖD.6. BLIR BESVÄREN OHANTERLIGA KONTAKTA VÅRDCENTRAL ELLER GY-NEKOLOG. OM DET BEHÖVS KAN MAN FÅ P-PILLER, VÄTSKEDRIVANDE ELLER ANTIDEPRESSIV MEDICIN.