Livet efter LTH

Lunds Tekniska Högskola www.lth.se

Livet efter LTHIntervjuer med före detta studenter

Lunds universitet

2 LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA www.LTH.SE 3

Vi är historiens största teknikanvändare!Det finns en skröna som berättar att chefen för USAs patentverk 1896 sade följande: ”Allt är uppfunnet. Nu går vi hem.” Hur fel han hade vet vi idag. Utvecklingen hade bara börjat. Men han visar på problemet att förutsäga framtiden. Det var ingen som förutsåg PC:n eller Internet. Att kunna kartlägga det mänskliga genomet ansågs vara en utopi.

Idag genomsyrar tekniken allt och utvecklas hela tiden. Det är i denna utveckling du kan delta. Det är sannolikt att det händer något osannolikt, vilket gör det ännu mer spännande. Som vanligt krävs det givetvis en bra och bred baskunskap. Vi vill ju inte uppfinna hjulet på nytt.

Det finns många mervärden i våra utbildningar. Du får både en akademisk examen och en yrkesexamen, till ex-empel blir en civilingenjör samtidigt Master of Science in Engineering. Om du vill kan du studera en kortare eller längre tid utomlands. Vi har ett mycket stort internationellt nätverk. Eftersom våra lärare oftast är både forskare och undervisare kan du känna dig trygg att lärarna vet vad de pratar om, att utbildningen ligger i forsknings-fronten och att den är relevant för ditt framtida jobb.

Vår koppling till näringslivet är stark, inte minst med de närliggande stora företagen och alla forskningsföre-tagen i Ideon Science Park. I Mobile Heights arbetar vi tillsammans med Öresundsregionens företag med att skapa framtidens mobila kommunikation. På samma sätt arbetar vi bl a med framtidens läkemedel och material. Genom stora europeiska och nationella forskningssatsningar kommer vi om några år att befinna oss i ett av Europas största forskningscentra, som består av flera stora forskningsanläggningar, ESS och MaxIV.

Med de stora utmaningarna inom miljö, energi och klimat finns oanade möjligheter för dig att skapa din egen framtid. Kom ihåg att det inte är din utbildning som bestämmer vart du tar vägen! Det är DU som bestämmer vad du vill använda din utbildning till! På LTH kan vi garantera att du hittar din väg mot framtiden.Och kom ihåg: Allt är INTE uppfunnet!

Anders Axelsson, rektor LTH

LTH:are hittar du i hela världen De som har gått på LTH hittar du i alla branscher världen över. Var fjärde civilingenjör från LTH har läst eller gjort sitt examensarbete utomlands! Väljer du att läsa i Lund ligger hela världen för dina fötter! Du har alla möjligheter att förlägga någon del av din utbildning utomlands – kanske vill du läsa vid något utländskt universitet eller göra ditt examansarbete utomlands. Du kan även välja Kinainriktningen (www.lth.se/kinainriktningen) på civilingenjörsutbildningarna i Datateknik, Elektroteknik samt Informations- och kommunikationsteknik.

Medellönen för en civilingenjör är 43 795 krVarje år gör Sveriges Ingenjörer en löneenkät bland förbundets yrkesverksamma medlemmar. Lönestatistik baseras på uppgifter från 60 000 högskoleutbildade ingenjörer. Rekommenda-tion för ingångslöner bygger på löneutfallet 2007 och prognosen för 2008. Ingångslön för civilingenjörer är 27 300 kr och för högskoleingenjörer är den 26 100 kr. Medellön för civilin-genjörer 2008 är 43 795 kr och för högskoleingenjörer 32 090 kr.

Oktober 2009. Produktion: LTH:s kansli. Text: Mats Nygren, Hanna Nilvall, Kristina Lindgärde, Yens wahlgren. Bilder: Gunnar Menander, Mats Nygren, Kennet Rouna, Arne Berge, Hanna Nilvall, Robin Poulsen, iStockphoto m fl. Form: Ranelid reklambyrå AB. Tryck: AB Danagårds Grafiska.

www.lth.se/utbildning – när du vill veta vad du kan bli

www.lth.se/studera – när du vill veta mer om utbildningarna


Karl-Johan Ståhlberg brinner för ett hett område: Nanoteknologi. Nyligen började han jobba i ett nystartat forskningscen-trum på Karolinska Institutet med uppgift att ”boosta” den medicinska forskningen med ny nanoteknik. Att befinna sig i ett nytt forskningsområde är väldigt stimule-rande, tycker han. Samtidigt önskar han att hypen med begreppet nano snart ska mattas av.

– Nanoteknik är ingen science fiction-grej eller tillfällig fluga utan en naturlig utveck-ling av något som hållit på väldigt länge, för-klarar Karl Johan Ståhlberg som gick ut pro-grammet Teknisk nanovetenskap på LTH i början av år 2008.

Nanoteknik handlar om att studera och ändra materia ända ner på molekylnivå för att kunna få fram speciella egenskaper eller skapa unika applikationer. En nanometer är en miljondels millimeter.

– Om vad gränsen går för vad som är nanoteknik kan man hålla på att snacka i timmar om! Men det är kanske inte den exakta skalan som är det viktigaste utan att när saker och ting skalas ned till molekylnivå uppträder materia likadant. Biologer, fysi-ker och elektroingenjörer ställs inför samma problem.

Därför är det, enligt Karl-Johan, viktigt att det finns personer som kan nanoteknik och har ett tvärvetenskapligt perspektiv på ämnet.

Att han en gång valde Teknisk nanoveten-skap berodde på att han där tyckte sig kunna få utlopp för sitt breda naturvetenskapliga intresse. Utbildningen var då ett helt nytt tvärvetenskapligt initiativ som mixade fy-sik, biologi och kemi på ett nyskapande sätt. Karl-Johan har även uppskattat det tilläm-pade perspektivet som finns på en teknisk högskola.

Under sin studietid tog han chansen till internationellt utbyte och samarbete. Ett år pluggade han i University of California i San Diego. När det var dags för exjobb blev det i form av ett EU-samarbete mellan ETH I Zurich och Chalmers i Göteborg. Arbetet handlade om att med biosensorer spåra pro-teiner för t ex utveckling av nya läkemedel ”Jätteintressant”, summerar Karl-Johan.

Idag har han tagit klivet in i arbetslivet och flyttat till Stockholm. Där arbetar han som forskningsingenjör i ett helt nystartat centrum, Swedish Medical Nanoscience Center, på Karolinska Institutet. Tanken är att den tillämpade medicinska forskningen ska korsbefruktas med de nya metoder som mikro- och nanotekniken genererar. Karl-Johans roll är bred.

Teknisk nanovetenskap www.teknisknanovetenskap.lth.se

– Jag har i uppgift att identifiera samarbets-partners och intressanta grupper på tekniska fakulteter runt om i landet. På detta vis knyts forskningsgrupper samman vilket kan öppna upp för nya forskningsspår. Det är även jag som gör det praktiska labb-arbetet för att få fram preliminära resultat. På så vis får man en uppfattning om vilka samarbeten och applikationer som är möjliga. Genom att en stor del av metodutvecklingen på så vis redan är gjord kan forskningsprojektet se-dan rivstarta, är tanken. Mitt jobb är nog ett slags mellanting mellan att jobba som dok-torand och ingenjör ute i industrin. Det är ett varierande, jättetrevligt och stimulerande jobb som på ett nästan löjligt sätt överlappar med utbildningen.

Läs mer om Karl-Johans jobb på: www.medicalnanoscience.se

Ja, på LTH finns cancerforskningsinstitutet CREATE Health som arbetar med att utveckla nya tekniker och metoder för att genom ett enkelt blodprov kunna utläsa vilken typ av cancer en patient har, vilken risk för återfall som patienten löper, vilken behandling man ska sätta in. Forskning som kommer att få stor betydelse för hur cancer-patienter behandlas i framtiden.

– Ett stort problem i behandlingen av cancer är att vi inte kan hitta tumören tidigt nog. Om vi lär oss det förbättrar vi möjligheten att leva länge, säger professor Carl Borrebeack.

Forskar civilingenjörer om cancer?


Tina Lekeberg kombinerar sitt kreativa sinne med intresse för teknik, både i utbildningen och i jobbet. Inriktningen mot indu-stridesign valde hon redan på Polhemsgymnasiet i Göteborg. Idag är hon specialiserad på färg och material hos mobiltelefoner och andra produkter från Sony Ericsson.

– Industridesigner är en yrkesroll som jag kan identifiera mig med, säger Tina.

Det var utbildningen i industridesign som lockade henne till Skåne från Torslanda på Sveriges framsida, sedan skulle hon flytta tillbaka genast. I dag är hon dock skåning tillsammans med sin make Hans, också han industridesigner utbildad på LTH.

Efter studentexamen hann hon resa runt ett år i stora världen. När Tina kom till Lund rådde det en viss osäkerhet bland studenterna om utbildningens kvalitet. Men så fick de sitt nya fina hus, Ingvar Kamprad designcentrum, och professor Klaus-Christian Eckhardt an-ställdes. Utbildningen blev allt mer anpassad till näringslivets behov och är idag en av landets mest sökta.

– Idag är jag jätteglad att jag gick utbildningen. Det känns som att den har bra anknytning till verkligheten. Vi var i kontakt med många skolor, företag och utställningar. Vi fick bl a ställa ut på Milanomäs-san, minns Tina.

Både Tina och hennes man startade först egna företag. Sedan arbetade hon i knappt ett år på CBD i Köpenhamn som konsult i industride-sign. Det var lärorikt genom stor bredd på uppdragen. Men i januari 2008 sökte och fick hon jobbet på Sony Ericsson.

Hon ingår i den grupp som arbetar med att klä telefonerna i färger och material för att anpassa dem till olika målgrupper. Hon samarbe-tar med andra industridesigners och andra yrkesgrupper.

– Först jobbar man med ett konceptstadium då man utvecklar en idé, senare förverkligar man den valda stämningen i produktionen. Det är ju inte bara telefoner vi gör utan även olika assecoarer. I det sammanhanget har jag jobbat med tennisstjärnan Maria Sharapova som är ”global brand ambassador” för Sony Ericsson. Vi träffades i London College of Fashion för att integrera teknik i klädmode.

– Jag trivs här. Vi är ett otroligt bra gäng och har en fin stämning. Det är kul att gå till jobbet. Trots att det handlar om en specifik pro-duktgenre har arbetet alltid känts omväxlande och spännande.

– Den som vill välja industridesign bör ha en kreativ ådra och an-vända den för att jobba för och med människor. Den egna smaken är inte så viktig för jobbet men man ska kunna förklara sina estetiska val. Vidare måste man vara beredd att lägga ner mycket tid, man lever och andas design under utbildningen, förklarar Tina Lekeberg.

Industridesignutbildning www.industridesign.lth.se

”Den som vill välja industridesign bör ha en kreativ ådra ...”

– Jag har haft en dröm ända sedan jag var liten om att ha ett jobb i byggsektorn. Jag ville kunna säga: ”Det där huset har jag varit med om att bygga”. Nu vet alla som känner mig att den drömmen har förverkligats.

Sophia Truong är idag 24 år och biträdande konstruktör på WSP Byggprojektering i Malmö. Hon läste Byggteknik med arkitektur på LTH Campus Helsingborg mellan 2004 och 2007. Hon bor nu cen-tralt i Malmö men planerar att köpa hus med sin sambo. Så hon driver även ett privat husprojekt.Så du ångrar inte ditt val?

– Inte en chans!Bygge var annars ingen tradition i familjen när Sophia växte upp i

Malmö. Hennes föräldrar jobbade i industrin och hennes syskon har utbildat sig till kemist och datatekniker. Under studietiden bodde So-phia i Helsingborg. Att utbildningen innehåller arkitektur var ett plus i kanten och hon var mycket nöjd med utbildningen som helhet.

– Det var jättekul med arkitektkurserna men jag föredrar den tek-niska biten. Nu har jag bättre förutsättningar att samarbeta med arki-tekter. Praktik erbjöds också två gånger per läsår men den fick vi göra mellan kurserna.

– Jag hade praktik på WSP redan under studietiden och behöll den kontakten och fick sommarjobb här. Jag fick en inblick i hur konstruk-törer jobbar genom att göra mindre moment i ett större projekt. För varje praktik och sommarjobb på WSP lärde jag mig mer och mer som till exempel ritprogram, beräkningar och byggprocessens alla steg.

När vi träffade Sophia hade hon arbetat heltid på WSP i ett år. Un-der den tiden har hon fått några utbildningar och lärt sig ännu ett ritprogram.

På WSP arbetar hon med konstruktionsfrågor men det finns mas-sor av andra avdelningar i det stora nya glashuset som WSP fyller i Västra hamnen. De allra flesta arbetar i kontorslandskap. ”Det är snyggt och modernt, det förenklar kommunikationen med kollegerna och det känns mindre formellt”, tycker Sophia.

Hon har varit med i båda stora och små projekt. De anställda på WSP kan medverka i alla steg från att t ex ta fram anbud till att rita färdiga konstruktionslösningar. Genom internutbildningar kan man utvecklas till en ännu bättre konstruktör.

– Personalen är i blandad ålder och för att fylla kunskapsluckorna sker erfarenhetsåterföring med jämna mellanrum. Stämningen är trevlig och vi går på after work så ofta vi kan. Förra veckan paddlade vi kajak i Malmös kanaler till exempel.

Sophia arbetar mest på kontoret men i morgon ska hon till Halm-stad Arena som var hennes första större projekt.

– Det ska bli riktigt skoj att få säga: ”Det där har jag ritat”, säger hon. Om fem år tror hon att hon är konstruktör på samma företag fast

mer utvecklad och kanske ansvarig för egna projekt.

Byggteknik med arkitektur www.byggteknik.hbg.lth.se


Byggteknik – järnvägsteknik www.jarnvagsteknik.hbg.lth.se

Anders Liss, 30 år, är precis nybakad högskoleingenjör i Bygg-teknik – järnvägsteknik när vi intervjuar honom. Ändå har han jobbat heltid ett helt år! Detta på konsultfirman Tyréns, där han jobbar med just spårbyggen och underhåll, som han tycker är det mest intressanta.

Han började utbildningen i Helsingborg 2005, ungefär samtidigt som de första färdiga ingenjörerna med hans utbildning gick ut. – Det finns sjukt mycket jobb, det har varit en helt sanslös efterfrågan som kanske blir lite mer normal nu i finanskrisen. Men fortfarande satsas det mycket på infrastruktur. Järnvägen har miljödebatten på sin sida och det är långvariga projekt, särskilt när det ska byggas tunnlar, säger han.

Anders Liss är uppvuxen i Gagnef i Dalarna och han läste Teknik och it på gymnasiet i Borlänge. Det ledde till en sju år lång karriär på WM-data, numera Logica.

Varför bytte du då bana?– Jag reste mycket i jobbet och bad om en fastare tillvaro. Då fick

jag ett uppdrag på Banverket i Borlänge. Där upptäckte jag den unika utbildningen av en slump och sökte mest på skoj. När jag väl var an-tagen så valde jag den för jag ville gärna göra något annat.

Anders och hans dåvarande sambo flyttade till Helsingborg och han har aldrig ångrat det.

– Utbildningen rekommenderar jag gärna till andra. Det är ett brett område med allt från markprojektering till it- och signalbehandling. Och arbetsmarknaden är strålande.

Men järnväg är ingen gammal dröm eller specialintresse för honom. Han började på Tyréns kontor i Kristianstad men arbetar nu i Malmö.

– Ett mål för mitt arbete efter säkerhet och punktlighet är att ba-norna ska vara så billiga i underhåll som möjligt. Med avskrivningsti-der på 40–60 år betyder det mycket.

– EU och många europiska länder försöker nu införa nya gemen-samma signalsystem, vilket innebär enorma investeringar men är nöd-vändigt för att öka den internationella trafiken. Även på den danska sidan är intresset stor för ingenjörsutbildningen i Helsingborg, som lär vara unik i Västeuropa. Bara delar av den finns på andra håll.

Intresset för matematik har varit 27-åriga Caroline Lundkvists ledstjärna när hon valt utbildningar i livet. Men någon ren-odlad matematiker har hon aldrig velat bli. Och just den lilla stressen, över att inte riktigt veta vad hon skulle använda matematiken till, kunde tidigare ibland göra sig påmind.

– Men när jag började på Teknisk matematik i Lund hösten 2002 insåg jag ganska snart att det finns hur många användningsområ-den som helst. Dessutom är utbildningen upplagd så att man börjar med att läsa en massa matte för att först fjärde året välja en specifik inriktning, berättar Caroline som till slut valde att fördjupa sig i finansiell ma-tematik.

Tack vare utbildningen vid LTH, toppad med två utlandsstudieperioder i Tyskland och i Australien, lyckades hon år 2008 som en av tusen sökanden komma in på Vatten-falls traineeprogram för en tjänst som risk-analytiker. Och hon har hamnat helt rätt, tycker hon själv.

– Jag trivs toppenbra! I och med trainee-programmet har jag fått en otrolig överblick över hela organisationen. När man kommer från universitetet, är det så spännande att se hur det fungerar i verkliga arbetslivet. Det är även intressant hur pass mycket andra faktorer än bara utbildningen som spelar in, hur mycket man lär sig först när man börjar jobba, tycker Caroline.

Något som verkligen har tagit sig tid att sätt in sig i, menar Caroline, är den kom-plexa elbranschen. Vad en kund slutligen ska betala för ett exempelvis treårigt fast el-abonnemang styrs av ett stort antal faktorer. Carolines uppgift i den snåriga process som slutligen resulterar i en prislapp, är att upp-skatta och räkna hur olika slags risker kan och bör påverka slutpriset. Då gäller det att

inte bara ha koll på sin matematik, poängte-rar hon, utan att även ha inblick hur elaffärer går till och veta vilken statistik som är bra att använda.

Att Caroline hade tillbringat en utbytes-termin i Kaiserslautern i Tyskland och gjort sitt exjobb i Australien, bidrog till att hon fick platsen som trainee på ett så pass inter-nationellt företag som Vattenfall, tror hon. Och till alla som funderar på att åka utom-lands är hennes budskap entydigt:

– Åk utomlands! Det är bland det bästa man kan göra! De som vill läsa Teknisk matematik, men tvekar om de klarar det, råder Caroline att göra saker på sitt eget sätt.

– Man ska inte jämföra sig med andra.

Teknisk matematikwww.tekniskmatematik.lth.se

Namn Caroline Lundkvist, född 1982

Familj Pojkvän

Bor I Stockholm

Utbildning Teknisk matematik 2002–2008

Fritidsintresse Umgås med familj, vänner

och pojkvän

Det är lätt att man sneglar på andra som ver-kar smartare och att man kanske får dåligt självförtroende av det. Men lägger man ner mycket tid på sina studier, och tycker man matte är roligt, klarar man av det! Man ska tro på sig själv.

”Åk utomlands! Det är det bästa du kan göra”

Brandingenjörsutbildning www.brandingenjör.lth.se

Från Stockholm till Göteborg via Lund (och en liten omväg via Singapore/Djibouti) har Karin af Geijerstams resa gått. Karin av Geijerstam är bra på att bedöma risker. Det är hennes jobb. Hon är brandingenjör och civilingenjör i riskhantering.

– Jag jobbar med brand- och riskfrågor på en konsultfirma i Göteborg. Arbetsområdet är ganska brett från att man som brandskyddskonsult hjälper till med brandtekniska frågor vid byggprojektering, med allt från materialval till bra utrymningsvägar, till riskanalyser för utsläpp åt till exempel industrier.

Karin fick ut sin examen i vintras, men började jobba hos sin nu-varande arbetsgivare redan innan. Först när hon hade ett sabbatsår från studierna och sedan jobbade hon parallellt medan hon gjorde sitt ex-jobb.

Under sabbatsåret tog Karin också chansen att ägna sig åt sitt stora intresse segling. Under tre månader seglade hon med den nybyggda replikan av Ostindienfararen Götheborg mellan Singapore och Dji-bouti.

– Då hade jag tre månader kvar av mina studier, och lite ångest över hur jag skulle göra. Men jag valde att ta chansen att segla med Ostindienfararen.Seglingen och havet var också det enda som Karin saknade med Lund när hon pluggade. Utbildningen valde hon för att få den teoretiska grund som alla civilingenjörs utbildningar har, men också för att den hade en tydlig koppling mellan praktik och teori. Under studietiden

engagerade hon sig i studentlivet på V-sektionen och det kan hon rekommendera nya studenter att göra.

– Utnyttja studietiden! Tidigare har jag alltid varit skeptisk till det studentikosa, men studentlivet erbjuder faktiskt väldig bra möjlighe-ter att testa sina förmågor. Du kan engagera dig i stora projekt och det finns möjlighet att misslyckas utan att det blir katastrof, säger Karin.


– Mitt första namn var Il Sook Lee eftersom jag föddes i Sydkorea. Numera heter jag Sara Ek, eller mer exakt Sara Hedberg Ek, då jag faktiskt gifte mig i somras. Jag kom till Sverige redan som 6-må-naders bebis så jag har varken minnen eller språk från den tiden.

Sara har vuxit upp i Lund med sina föräldrar och en äldre syster. Un-der uppväxten hade hon många intressen och många av dem har hon behållit.

Hon har rest väldigt mycket och har alltid gillat och haft lätt för att lära sig olika språk. Från början var hennes framtidsfokus satt till något skrivande, gärna journalist eller författare. Sara började läsa statsvetenskap och media.

– Slumpen, får man nog ändå säga, fick in mig på helt andra banor ungefär halvvägs genom studierna. På en studentfest träffade jag en vän som läste till arkitekt och som berättade om intagningskraven som jag till min förvåning faktiskt uppfyllde.

Det blev en sen ansökan till Arkitektutbildningen på LTH och Sara kom in på reservplats och har inte ångrat sig sedan dess.

– Det låter kanske lite väl dramatiskt, men när jag pratar med vän-ner och bekanta så känner jag mig i princip aldrig avundsjuk på deras yrkesval.

Under utbildningstiden träffade hon flera av sina närmaste vänner och sin man. – Vi spenderade mycket tid tillsammans, på gott och ont, i ritsalarna, verkstaden och på festerna. Mycket vid sidan av studierna blev efter-satt, både vänner och aktiviteter.

– Mitt första jobb efter utbildningen lärde mig att det viktigaste är att trivas på sitt jobb, med både chefer, arbetskamrater och arbets-uppgifter.

Efter första jobbet valde Sara att göra ett ”privat uppdrag” under ett halvår som egenföretagare. Därefter började hon på ett nytt jobb i Helsingborg.

– Som ung oerfaren arkitekt ville jag ha nära kontakt med andra äldre kolleger att lära med och av.

Sara trivdes på företaget i Helsingborg. Men efter att hon fick barn ville hon ha kortare pendlingstid och lite av en nystart, så hon sökte och fick ett par jobb i Malmö. Sedan drygt ett år jobbar Sara på ett mindre, relativt nystartat kontor där hon trivs väldigt bra.

– Naturligtvis har jag också dagar då man inte tycker det är världens roligaste att gå upp och gå till jobbet och då man till och med förban-nar konsultyrket, men till syvende och sist så är det ett varierande och kreativt jobb. Det är nog det jag gillar mest, att det faktiskt är ett väldigt brett yrke, ena dagen sitter man och funderar över tekniska byggdetaljer, andra dagar får man skissa och låta fantasin flöda både i form och i färg.

Arkitektutbildning www.arch.lth.se

”... det viktigaste är att trivas på sitt jobb ...”

Varför värma upp huset med el eller kol när du kan värma upp det själv? Det är grundtanken bakom passivhus, som till stor del värms upp med solvärme och den energi som redan finns i huset. På LTH arbetar forskare med att utveckla hus som är både energisnåla och trivsamma att vistas i. LTH;s forskning ligger långt framme, mycket tack vare lång erfarenhet och flera eldsjälar. Lundaforskarnas kompetensområde är främst helhetstänkandet, hur energieffektiva byggnader ska utformas som ett system. Solskydd och solfångare är ett annat.

Hur får vi energisnåla hus?


Väg- och vattenbyggnad www.v.lth.se

Lau, ett namn som klingar lite asiatiskt men i detta fall är det inte så. I Sverige finns det bara nio män som har tilltalsnamnet Lau. I Danmark är det något vanligare, Lau Borch är född i Köpenhamn men bor i Malmö. Han har läst Väg och vatten på LTH.

Den längsta tiden Lau har bott på ett och samma ställe är åtta år. Det var som barn när han bodde i Linköping. Han har flyttat runt en hel del och bott i både stora och lite mindre städer som Köpenhamn, Stockholm, Lund och Malmö. Nu bor han i Malmö tillsammans med sin sambo Marielle som också studerade på LTH.

Lau arbetar på JM AB, som projektledare. Han började som biträ-dande projektledare för att sedan avancera och själv kunna ansvara för egna projekt. Nu har han mellan tre och fem projekt som han ansvarar för, det minsta omsätter cirka 60 miljoner och det största ungefär 160 miljoner.

– Det är faktiskt ganska små projekt, menar han.Hela processen börjar med att ackvisitörer köper mark, gärna cen-

tralt och i attraktiva områden. Marken fördelas mellan olika projekt-ledare och sedan tar projektledaren tillsammans med olika konsulter fram produkten. Parallellt med det arbetet driver projektledaren till-sammans med kommunen detaljplanen för området. När ritningarna börjar bli klara kopplas marknadsavdelningen in och projektet börjar säljas till kunder.

– Där emellan är det flera olika steg och många olika experter som ska kontaktas som t ex geotekniker som kollar förutsättningarna i marken.

Det är mest villor och flerbostadshus som JM projekterar och bygger. I Skåne bygger de bland annat lägenheter i Lomma, Lund, Helsingborg och Malmö.

Namn Lau Borch, född 1978

Familj Sambo Marielle och två katter

Yrke Projektledare JM AB

Utbildning Väg och vatten 99–05

Bor Centrala Malmö

Fritidsintressen Boxning och löpning

För att ett bygge ska komma igång krävs ett visst antal intressenter och genom att göra marknadsanalyser hittar Lau bästa förutsättningarna och rätt kundgrupp för området. När ett område är klart blir det bo-stadsrätter eller äganderätter.

När Lau inte jobbar reser han mycket tillsammans med sin sambo. Under studietiden gjorde de ett uppehåll för en långresa på sju må-nader i Afrika från Sydafrika till Uganda. I vintras spenderade de sex veckor på resande fot i Mexico, Belize och Cuba. I Malmö delar de en trea tillsammans med två katter.

– Lägenheten ligger nära Triangeln och vi trivs bra, Malmö har en kontinental känsla och en puls som annars bara finns i stora städer. Dessutom är det nära till släkten i Köpenhamn.

Det blir även en del resor i jobbet, de flesta till Stockholm. Just nu ingår Lau i något som kallas ungdomsrådet. De är en grupp som träf-far VD:n, som sitter i Stockholm, ett par gånger per år. De diskuterar allt möjligt som rör företaget och framtiden.

– Det är alltid bra att få fakta direkt från ”hästens mun”, eftersom den har en förmåga att förvanskas för varje led som passeras i en or-ganisation.

Inom JM finns det många karriärmöjligheter och om fem år tror Lau att han är kvar i företaget. Han stannar så länge han trivs och utvecklas i sin yrkesroll.

För Kristofer Haglund, som hade topp-betyg i gymnasiet, stod valet mellan Han-delshögskolan i Stockholm och Industri-ell ekonomi vid LTH. Han valde Lund och när vi träffar honom är han nöjd med sitt val, som så långt lett honom till en spännande trainee-plats hos värmeväxlar-tillverkaren SWEP i Landskrona.

– Det är sann klyscha att Industriell ekonomi är en bra blandning av teknik och ekonomi. Jag var intresserad av att arbeta i industrin även om jag hade väldigt vaga idéer om vad det innebar på den tiden, säger han.

– Jag läste som en av de två första en fem-årig Bologna-variant av programmet. Första året läste jag dock på Chalmers men sökte mig till Lund för att komma tillbaka till Skåne.

Kristofer valde en ekonomisk inriktning mot affär och innovation och en teknisk mot produktion och produktutveckling. För att ”fylla poängen” alla fem åren blev det också mycket logistik.

– Utbildningen har goda kontakter med näringslivet i Skåne. Vi fick vara med och få en känsla för hur det gick till i industrin. Jag märkte när jag började på SWEP att det var värdefullt att ha gjort liknande projekt på LTH.

– Med en teknisk utbildning lär man sig strukturera och presentera information. Man kan ta sig an nya problemställningar och jobba i projekt. På så sätt lär man sig att inte vara rädd för det okända. Man har en metod för att angripa en ny situation. Rena faktakunskaper är inte lika nödvändiga, de kan man läsa in när man behöver dem, säger Kristofer.

Vid sidan av studierna arbetade han i föreningar och spelade badminton. Efter examen valde Kristofer ett traineeprogram på SWEP. Det är ett företag som tillverkar värmeväxlare. Det startade i Sverige men in-går numera i amerikanska Doverkoncernen.

Namn Kristofer Haglund, född 1983

Bor I Malmö

Familj Föräldrar och fyra syskon

Utbildning Civilingenjör i Industriell ekonomi

2003–2008

Yrke Trainee

Arbetar På SwEP i Landskrona

Fritidsintressen Spelar badminton och

älskar att resa

I värmeväxlare kan vätskor värmas upp eller kylas ner av andra vätskor utan att de kom-mer i kontakt med varandra. Det är använd-bart i massor av industriella sammanhang.

– Det är ett ungt, framåt och internatio-nellt företag som växer. Samtidigt är det inte så stort att man försvinner i mängden.

Under en traineeperiod får företagets traineer lära känna förtaget och bygga ett nätverk medan företaget lär känna dem. På SWEP tar man in tre trainees åt gången i sitt ettåriga program. Det omfattar tre olika block: produktion, forskning och utveckling samt sälj och marknad.

Tiden har varit händelserik. Under våren var Kristofer i Kina vid filialen i Suzhou, en tim-mes resa västerut från Shanghai. Det är en mindre känd stad på sex miljoner invånare. Här har SWEP en ganska ny tillverknings-enhet som tillverkar ett urval av modellerna och där man nyligen öppnade en toolshop för tillverkning av egna verktyg för press-ning.

– Jag var med och tog fram material till tillverkningen, servicen och introduktionen av verktyg. Jag var också med och förbättra-de kommunikationsflödet, vi satte upp tav-lor som tydligt visade status på olika delar av produktionen. Jag fick också arbeta med eko-

nomisk modulering av tillverkningskostnader och tog fram nyckeltal för dem. Engagerade mig också i förbättringsprogrammet 5S.

– Språket erbjöd vissa problem. Engelskan var god bland företagets ingenjörer men i produktionen eller när du ska ta en taxi eller handla, då behöver du hjälp eller en skriven lapp. Jag bodde i egen lägenhet och trivdes, allt fungerade bra.

SWEP har ca 750 anställda i sex länder. I Landskrona har man både en fabrik och ett kontor med ca 160 anställda tjänstemän. Den första perioden på företaget gjorde Kristofer på Forskning och utveckling med ”product management” och till sist arbetade han på Sälj- och marknad med att utveckla e-handeln.

– Jag har rest runt i Sverige och träffat kunder och jag hoppas få göra det i Tyskland och Polen också. Ett internationellt fokus är viktigt för mig. Jag trivs bra, jobbar med rik-tiga projekt och blir uppskattad.

Efter traineeperioden är chanserna goda att finna en tjänst i företaget, men där var inte Kristofer ännu när vi träffade honom.

”Utbildningen har goda kontakter med näringslivet i Skåne”

Industriell ekonomi www.i.lth.se


Vissa människor tål inte mjölk. När man på LTH forskade om vad som var den bästa ersättningen för mjölk åt dessa människor upptäcktes havrens många fördelar för hälsan, inte bara för laktosintoleranta. Forskningen ledde så små-ningom fram till en havredryck och ett företag som idag säljer sina hälsoprodukter i ett 25-tal länder. Oatly har hu-vudkontoret och tillverkningen i Landskrona.

– Just nu samarbetar vi med kinesiska myndigheter i ett forskningsprojekt för att testa om skolelever i Kina blir friskare av två portioner Oatly om dagen. En miljardmarknad kan öppna sig, säger professor Rickard Öste, som grundade företaget.

Blir vi friskare av att dricka

flytande havre?

Namn Lars G. Hansen, född 1983

Familj Sambo

Bor Lund (flyttar till Stockholm Jan -10)

Utbildning Civ. Ing. Kemi- / Bioteknik 2001–2006, LTH och Ek.

Kandidatexamen Företagsekonomi 2004–2006, LU

Yrke Regional Business Manager Oil & Gas, Alfa Laval

Fritidsintressen Segling, jakt och golf

Bioteknik www.bioteknik.lth.se

– Det handlar inte om vad man pluggar, utan vad man vill jobba med, säger Lars G. Hansen. Själv har han alltid varit intresserad av att jobba med sälj, men läste Bioteknik på LTH.

– Jag började läsa kemiteknik, men hoppade över till bioteknik efter ett år. Av intresse började Lars också läsa fristående kurser i ekonomi vid sidan av. Han och några kompisar på LTH bestämde sig för att hinna med en examen i företagsekonomi också.

– Det var okej, men rätt tungt. Störst fokus hade vi på LTH stu-dierna.

Lars G Hansen jobbar på Alfa Lavals marknadsavdelning, där han är regional business manager för Asien och Oceanien.

– Vi jobbar med försäljningsorganisationen och jag stödjer säljarna, som oftast också är ingenjörer, i säljprocessen. Från den första kontak-ten med kunden tills projektet är vunnit, säger Lars. Produkten man säljer är värmeväxlare för olje- och gasmarknaden.

– Min arbetsroll skulle kunnat finnas på Sandvik, Perstorp eller nå-got annat företag, och min titel skulle ha kunnat vara ”Key Account Manager.” Det har olika namn på olika företag, men det är samma roller.

Och det är därför Lars menar att man inte ska stirra sig blind på vad man pluggar, utan fundera på vad man vill jobba med.

– Man kan säga att jag är ingenjör light, men jag jobbar också med business light. Kanske någonting mellan en ingenjör och ekonom. Men det är absolut inget krav på ekonomexamen för Lars jobb, däre-mot är de flesta civilingenjörer.

Emir är född i Bosnien och kom till Sverige under kriget 1992. – De första åren i Sverige blev jag och min familj runtslussade på olika flyktingförläggningar. De tre första åren bodde vi i Igge-sund, Bollnäs och Hallstavik.

När Emirs familj fick uppehållstillstånd 1995 flyttade de till Örebro och där bodde de fram till 1999. Sedan var det dags för nästa flytt, denna gången till Malmö där han och familjen fortfarande bor kvar.

Emir valde att läsa det Naturtekniska programmet på gymnasiet men efter studenten var han skoltrött och ville börja jobba. Han fick jobb på samma företag som hans far arbetar, på Stadex som tillverkar stärkelse. Efter fem år som processoperatör på Stadex kände Emir att det var dags att börja plugga.

– Jag trivdes på företaget och tjänade bra, men jag vill gärna slippa skiftarbete och få större ansvar. Det var lite av en chansning då jag tog studieledigt i två år utan garantier att det skulle finnas något jobb när jag kom tillbaka.

Det bästa med utbildningen har definitivt varit alla studiebesöken, menar Emir som fick chansen att se hur det funkade i andra indu-strier. Under studietiden läste han dessutom stärkelsekemi vilket var till stor nytta med tanke på hans jobb.

Idag jobbar Emir som produktionsingenjör på Stadex. Här mo-difieras stärkelse till livsmedel och produkterna finns i soppor, såser, snacks, konfektyr mm.

– Mitt jobb är i första hand att optimera processen. Framförallt så betyder det att korta ner stopptimmarna. Att göra det är ett mer lång-siktigt arbete.

Emir fungerar oftast som en länk mellan produktionen och under-håll. Det dagliga arbetet består av problemlösning ihop med operatö-rerna eller underhållspersonalen. Han driver även egna projekt. Det kan vara allt ifrån ett centralt kontrollrum till kameraövervakning.

Livsmedelsteknisk utbildning www.livsmedel.lth.se


”... ville ha en utbildning som gav jobb direkt”Johan Pedersen var 22 år när han blev färdig med examen i Bygg-teknik väg/trafikteknik vid LTH, Campus Helsingborg sommaren 2009. Då hade han redan i ett år arbetat deltid för sin nya ar-betsgivare SVEAB i Helsingborg och sedan april månaderna före examen var han fast anställd där.

– Jag började här med en praktikvecka och sedan fick jag sommarjobb. Jag hjälpte mätteknikern att mäta ut nya områden. Sedan har jag job-bat extra en till två dagar i veckan, ibland mer. Nu är jag anställd som arbetsledare med en hyfsad nybörjarlön, berättar han.

Johan är uppvuxen i Hjärnarp nära Hallandsåsen norr om Ängel-holm. Hans far jobbar på ett företag som tillverkar plaströr och hans mor är inom sjukvården inom Helsingborg. De två äldre bröderna har båda studerat i Linköping.

Johan valde att läsa teknik i Rönne gymnasium i Ängelholm, då med inriktning mot data. Bygginriktningen kom till där först året efteråt.

– Jag var skoltrött efter nian och ville ha en utbildning som gav jobb direkt. Men jag hade kämpat mig till rätt så hyfsade betyg så jag tyckte att det kunde vara värt att försöka mig på en mer teoretisk inriktning. Det är jag glad för idag.

Hans intresse för teknik och vägbyggen är grundmurat.– När jag var liten cyklade jag iväg och tittade på olika byggen och

de första sommarjobben hade jag på byggen, berättar Johan.– När SYO började prata om vidareutbildning i trean tänkte jag

att om jag kan stanna i hembygden så gör jag det. Men jag funderade också på maskinteknik i Linköping där mina bröder fanns – eller kan-ske snarare högskoleingenjör i byggteknik i Norrköping. Men när jag såg att en liknande utbildning fanns på det fräscha campus Helsing-borg så valde jag det, det var 2006.

– Studierna var svåra i början, men det gäller att skaffa sig studie-teknik och att kämpa på. Man börjar med det svåra och tråkiga, men det är nog nödvändigt. Man behöver kunna en del matte för att förstå det som kommer senare.

– Annars har jag trivts. Campus är fint och ligger nära allt man behöver. Vi var ett gäng som alltid gick och käkade ihop och där cir-kulerar mycket folk.

Johan pendlade på slutet till Lund för att studera specialämnena till-sammans med väg- och vattenstudenterna där. Studenterna i Lund hade en lite seriösare inställning och lärarna är kompetenta. Vilket varit bra för studierna.

– Nu är jag utbildad för att arbeta med anläggning och vägbyggen men egentligen inte för mätteknik, som jag ändå håller på med ganska mycket. Men allt går att lära sig och en bred kunskap är nyttig.

SVEAB har en ganska liten avdelning i Helsingborg – totalt 30 perso-ner – som jobbar med att exploatera områden, lägga ut VA och vägar och liknande. I Stockholm finns det 250 anställda som tar sig an fler och större projekt, bl a järnvägsanläggningar.

Arbetet innebär en växling mellan kontorsarbete och att vara ute på fältet, vilket Johan trivs med. På fritiden tränar han ganska mycket i gym, umgås med familjen och kompisar.

Byggteknik väg/trafikteknik www.byggteknik.hbg.lth.se

Namn Johan Pedersen, född 1987 Bor Lägenhet i Helsingborg

Familj Nej

Utbildning Högskoleingenjör i Byggteknik väg/trafikteknik

på Campus Helsingborg

Yrke Arbetsledare

Arbetar på SVEAB

Fritidsintressen Styrketräning

Datateknik www.datateknik.hbg.lth.se

Andreas var en av de första i klassen som blev klar med utbildning. Han var klar med sitt exjobb i mitten av maj och fick jobb direkt efter. Det var på samma företag som han skrev sitt exjobb.

Idag pendlar Andreas mellan Halmstad och Malmö. Han bor i Halm-stad hos sina föräldrar men letar lägenhet i Helsingborg där han har läst till högskoleingenjör i Datateknik. Han valde campus Helsing-borg eftersom det kändes som en lagom stor stad och relativt nära till polarna och familjen i Halmstad.

Att det blev Datateknik berodde dels på att en kusin rekommende-rade utbildningen men också för att kunna få möjligheten att kunna läsa vidare till civilingenjör.

– Fördelen med att läsa i Helsingborg är att det är få studenter och att man får bra kontakt med lärarna.

Det var via en av sina lärare som Andreas fick kontakt med fö-retaget där han nu arbetar. Hans chef har också läst Datateknik i Helsingborg. Företaget är familjeägt och har ett 40-tal anställda. Det heter Flygprestanda och de gör beräkningar och kalkyler till flygbo-lag. Andreas jobbar inte med beräkningar utan han jobbar med ett webbaserat planeringssystem för verksamheten. Han kom in i plane-ringsfasen då han gjorde sitt exjobb och har nu fortsatt och jobbar med att anpassa systemet och utveckla nya komponenter. Han jobbar med programspråket JAVA som sedan konverteras till något som blir läsbart på webben.

Han trivs bra med sitt arbete och har hjälpsamma kollegor och en bra chef.

– Som nyexaminerad och nyanställd behöver man hjälp och stöd av kollegor. Man vill inte känna att man är till besvär eller ställer dumma frågor. Det är jätteviktigt att man kan känna sig trygg på arbetsplatsen och lära sig nya saker och utvecklas.

På fritiden är det kultur som gäller, framför allt gillar Andreas film och musik. Fast han hinner inte med så mycket då han tillbringar drygt tre timmar på tåget varje dag. Tanken är att han snart ska få en bärbar dator så han ska kunna jobba på tåget. I dag använder han tiden till att läsa eller sova.

Framöver blir det kortare pendlingsavstånd när han hittat en lägen-het i Helsingborg som passar. Men det är ingen brådska för just nu trivs han med livet.

Emma bor i centrala Göteborg och arbetar som fastighetsvärde-rare. Just nu är hon föräldraledig med sonen William, men i nor-mala fall arbetar hon som konsult på ett företag som heter Forum Fastighetsekonomi.

Emma är uppvuxen i Bjärred, strax utanför Lund. Hon har alltid vetat att hon ville plugga på en teknisk högskola, att det blev LTH var ett naturligt val eftersom hon bodde nära Lund. Hon valde att läsa till lantmätare.

– Lantmäteriutbildningen ger en oerhört bred bas om man är in-tresserad av bygg- och fastighetsmarknaden. Kombinationen av eko-nomi, teknik och juridik är oslagbar i denna bransch.

När Emma var klar med studierna flyttade hon till Göteborg och fick arbete som konsult på ett företag som arbetade med lokalförsörjning.

– Statliga myndigheter och många företag äger ofta inte de bygg-nader de bedriver sin verksamhet i utan hyr istället sina lokaler av en fastighetsägare och har då företrädare som sköter deras hyresaffärer, gentemot både byggföretag och fastighetsförvaltare.

Hon hann med att företräda polismyndigheten både i Västervik och i Kalmar när de byggde nya polishus innan hon bytte jobb.

I våras började hon sitt nya arbete där uppdragen består av fastighets-värderingar samt hyres- och marknadsutredningar åt kunder som kan vara såväl privata företag som myndigheter. Som fastighetsvärderare får man dagligen nytta av sina lantmäterikunskaper när fastigheter, såväl hyres-, industri- som kommersiella fastigheter ska värderas. Ar-betet kräver både kännedom om byggnaders tekniska funktion och marknadsläget.

– Att leverera hyres- och marknadsutredningar kan exempelvis handla om att redogöra för kunden hur hyresläget ser ut på en ort eller leverera underlag till kunden inför en förhandling i hyresnämnden.

Denna del av arbetet kräver ofta att både juridiska och ekonomiska aspekter beaktas och förutsätter en god kännedom om fastighetsmark-naden.

– Att vara konsult är spännande och varierande eftersom varje upp-drag är unikt och anpassat efter kundens behov.

Lantmäteri www.l.hbg.lth.se


För Bo Mellberg vore livet inte det samma utan studierna vid LTH. De har avgjort yrkesvalet, valet av livsledsagare och dessutom gett honom nya fritidsintressen och erfarenheter. Idag använder han sina programmeringskunskaper till att utveckla en livräddande apparat för hjärtkompression, LUCAS.

– Jag bestämde mig tidigt i gymnasiet för att läsa Elektroteknik. I efterhand har jag ibland undrat om jag inte borde läst data i stället. Jag var en datakille, berättar han.

”... livet vore inte detsamma utan studierna vid LTH”

– Sedan blev jag varse att det krävdes mycket arbete – för att inte säga råplugg – att klara studierna i början. Sedan lärde man sig en bättre studieteknik och ämnena blev allt roligare. Jag nischade mig mot mät-teknik och programmering, ett intresse sedan Commodore 64-tiden.

– Väl i Lund fick jag nya intressen. Jesperspexet där jag så små-ningom blev ordförande och regissör, klätterföreningen Crux där jag också var ordförande och Studentsångarna där jag fortfarande ingår sedan 1992. Min tjej Charlotte – också E:are – var sekreterare i Crux och idag är vi gifta.

Efter LTH-tiden startade Bo ett litet företag tillsammans med två andra killar. De gjorde virtuella kemi- och fysiklaborationer för gym-nasiet. Man fick stöd av KK-stiftelsen och Bo programmerade mest. Affärerna gick dock inte så lysande. Därefter jobbade han som multi-mediaprogrammerare hos en firma som drevs av två kusiner.

2003 började Bo i Jolife AB. Företaget hade avknoppats från Jostra som köpts upp av Getinge. Det startade som ett projekt där med nam-net Lifesaver. Idén var ett göra bröstkompressioner på personer med hjärtstopp med hjälp av en pneumatisk apparat, LUCAS. Maskinen fick Hampfs designpris 2002. Det handlar alltså om livräddning i det mest kritiska situation man kan tänka sig, när hjärtat stannar.

– Först nyligen har vi lanserat en elektrisk, batteridriven motsva-righet. Den blir betydligt smidigare och lättare att kombinera med annan utrustning för intubering och defillibrering.

Idag har företaget 22 anställda och distribuerar genom en USA-firma. Tillverkningen sker i Åtvidaberg genom Partnertech.

– Jag är en av de tre utvecklingsingenjörerna. Vi servar leveran-törer med testutrustning och utrustning för montering. Jag är även it-ansvarig hos oss.

– Just nu är jobbet hur kul som helst. Den nya varianten har fått ett så gott mottagande och det finns massor att göra.

Ideon är en inspirerande miljö. Här är nära till universitetet och till andra företag. Samarbete med sjukhuset – särskilt ambulansen och kardiologerna – är oerhört viktigt för oss.

Vad gör du om fem år?– Jag skulle tro att jag är kvar här men jag har kanske lite annor-

lunda arbetsuppgifter.

Elektroteknik www.elektro.lth.se

Namn Bo Mellberg, 38 år

Bor I villa i Lund

Familj Hustru Charlotte och två barn, snart tre

Utbildning Civilingenjör i Elektroteknik 1992–97

Yrke Utvecklingsingenjör

Arbetar På Jolife AB

Hobbies Körsång, squash och HiFi

Att göra sig osynlig handlar om att gömma sig. Och gömma sig eller kamouflera sig kan de flesta göra i vissa situationer, men då blir man bara delvis osynlig. Kanske syns man inte alls i ett visst slags ljus eller från en viss vinkel. Forskare i teoretisk elektroteknik undersöker faktiskt var gränserna för osynlighet går genom att styra olika materials elektromagnetiska egenskaper.

– Om man verkligen skulle lyckas göra sig helt osynlig så kan man inte växelverka med ljus eller något annat. Då kan man inte heller själv se eftersom man måste kunna absorbera de fotoner som träffar en förklarar universitetslektor Daniel Sjöberg.

Kan vi smyga omkring osynliga

i framtiden?


Med en utbildning i Teknisk fysik i bagaget kan man arbeta med det mesta och lite var som helst. Maria Toreblad till exempel ar-betar som ”spesialistingeniör beregninger” på Gassnova SF i Pors-grunn, Norge. Där bygger hon anläggningar för att fånga in kol-dioxid från naturgaskraftverk och samla utsläppen i underjorden.

– I Norge ser man det som nödvändigt för att få ner de norska CO2-utsläppen till de nivåer som Kyotoprotokollet bestämt. Mina arbets-uppgifter är att simulera själva processen för koldioxidinfångning och även transporten av den komprimerade, flytande gasen till sin lag-ringsplats på den norska sockeln, förklarar hon.

– Tanken är att liknande platser som hållit olja och gas instängda i miljontals år ska kunna hålla koldioxiden borta från atmosfären många år framöver. Detta är en mycket kostsam process så alla besparingar som kan göras är viktiga. Simuleringarna behövs för att förutsäga hur koldioxiden kommer att bete sig i olika processer.

Maria är född 1978 och uppvuxen i Ödåkra utanför Helsingborg. Om sin utbildning säger Maria att hon trivdes som fisken i vattnet.

– Det var fokus på ämnen som jag intresserade mig för – fysik och matematik – och mina kursare var lika intresserade. En stor skillnad mot gymnasiet!

– Under mitt första jobb hade jag dock en period när jag ångrade att jag inte hade läst något mindre teoretiskt. Helt plötsligt behövde jag veta exakt hur en pump fungerade till exempel. Nu ytterligare några år senare har jag svängt tillbaka igen och är helt övertygad om att jag läste rätt. Den stora bredd som teknisk fysik ger har inneburit en stor flexibilitet i val av jobb och arbetsuppgifter. Detaljer kring ett specifikt jobb kan man alltid lära sig och teknisk fysik gav mig en god grund för att snabbt lära mig nya saker.

Maria bor idag tillsammans med sin fästman Alexander, som även han har läst Teknisk fysik på LTH.

På fritiden blir det som sig bör i Norge mycket sport och friluftsliv. Löpning, fors- och havskajakpaddling på sommaren och skidåkning på längden eller utför på vintern. Dessutom arbetar hon och Alexan-der med att renovera sitt hus.

När vi talas vid har Maria bott i Norge i ett halvår och stannat där hela tiden för att lära känna detta vackra land. Till skillnad från den första tiden tycker hon nu hon hänger med ganska bra i diskussioner på möten och på lunchen.

Hon har tidigare jobbat på Vattenfalls dotterbolag Kärnkraftssä-kerhet och Utbildning AB där hon bl a utvecklade en simulator för kärnkraftverket Ringhals 1. Där lärde hon sig mycket om kärnkraft och kraftverk generellt.

Namn Marie Toreblad, född 1978

Bor Porsgrunn i Norge

Familj Fästmannen Alexander

Yrke ”Spesialistingeniör”

Utbildning Teknisk fysik vid LTH 1997–2002, teknologie

licentiat i Fysik 2005.

Fritidsintressen Löpning, skidåkning, kajakpaddling

Strax efter den kraftiga jordbävningen i Kashmir 2005 arbetade hon med logistik för Läkare utan gränser.

– Många människor förlorade sina familjer och sina hem. Många vägar blev också förstörda vilket innebar en väldigt stor logistisk ope-ration för att transportera upp mediciner, medicinsk utrustning, mat till Läkare utan Gränsers anställda och tält för att täcka åtminstone en liten del av den brist på husrum som fanns. Mitt jobb gick ut på att ansvara för allt det som gick att inhandla i Islamabad, framförallt mat, men också verktyg, generatorer, bambu (byggmaterial), snöked-jor... Jag skötte också om Islamabadkontorets datorer och en del andra praktiska göromål på vårt kontor.

– Utan tvekan mitt bästa jobb. Gillar man snabba vändningar, pro-blemlösning och att arbeta hårt kan jag starkt rekommendera det!

Teknisk fysik www.tekniskfysik.lth.se

”Den stora bredd som Teknisk fysik ger har inneburit en stor flexibilitet i val av jobb”

Technology Management www.tm.lu.se

I Internetvärlden är det ofta tekniken som sätter gränserna eller erbjuder möjligheterna. Den som först kan behärska tekniken har en chans att hinna före konkurrenterna, menar Hampus som ny-ligen startat sitt eget företag tillsammans med en kurskamrat från Technology Management.

Hampus som bor i Västra hamnen i Malmö tillsammans med sin fäst-mö Beatrice har alltid haft ett brinnande intresse för högteknologiska branscher, i synnerhet Internet och telekom.

– Mitt intresse har kanske alltid varit störst kring hur tekniken kan tillämpas för att skapa affärstillfällen eller hur den skulle kunna fung-era snarare än att få den att fungera.

Även om Hampus karriär hittills inneburit mycket mer arbete med ekonomi och management snarare än teknik är han ändå glad över sitt teknikkunnande. Framför allt vid tillfällen där han har arbetat med projekt inom produkt- och affärsutveckling.

I maj sade Hampus upp sig från sin tjänst som tillförordnad CFO (Chief Financial Officer) på Travelstart för att tillsammans med två andra killar starta ett eget företag. Han har vana av att leda en fung-erande verksamhet, men inte att bygga upp något från grunden.

– Det går bra, men att starta eget är både spännande och lite riska-belt eftersom man tar en högre risk än om man är anställd.

Företaget heter NyaFörsäkringar.se och erbjuder försäkringsför-medling via Internet med fokus på konsumentmarknaden.

– Målsättning är att vara kundens bästa vän i försäkringsdjungeln. Rätt många har dålig koll på sina försäkringar och vad det egentligen är man betalar för.

Priserna för försäkringar styrs av samma formel, ibland får man betala lite extra för varumärket. Men den stora skillnaden i pris beror på vad försäkringen innehåller.

För att få ihop ett system som på ett snabbt och enkelt sätt kan sam-manställa all information som kunderna behöver så krävs det mycket samarbete. I dag jobbar killarna i Malmö med personer i Ukraina, Pakistan och Indonesien för att utveckla och designa nästa version av ”projektet”.

Hampus har mycket på gång nu, han är nyss hemkommen ifrån Kina. Han har besökt sin flickvän Beatrice som tillfälligt arbetar där för Sony Ericsson. De kände varandra redan som barn och så fann de varandra igen när de var i begrepp att avsluta sina studier hos LTH respektive

Chalmers. De delar en fyra vid Västra hamnen där de trivs bra och har havet nära. Just nu får de också dela lägenheten med företaget då de inte har haft tid att leta efter kontorslokaler.

– Det viktigaste är att få igång en fungerande verksamhet sedan kan vi börja leta efter kontor. Beatrice skulle nog misstycka om vi är kvar här när vi börjar anställa flera personer.

Under studietiden hade Hampus två mål – att läsa Technology Ma-nagement och att inte ha några omtentor. Att inte ha några omtentor är inget han rekommenderar utan menar att en gyllene medelväg kan-ske är det bästa.

– Så här i efterhand kanske jag skulle försökt njuta lite mer av min tid i Lund och inte ha så bråttom som jag hade.

Hampus förordar både Technology Management och LTH till bli-vande studenter.

– Det är svårt att hitta något konkurrerande erbjudande. Utbild-ningen ger dig det teoretiska fundament som krävs, hur högt du vill nå är upp till dig själv.

”... hur högt du vill nå är upp till dig själv”


Annika jobbar sedan drygt tre år som kon-sult på ett företag som heter Performax i Landskrona. Där arbetar hon med ledar-skapsutbildningar, teamutveckling och säljutbildningar. Ett jobb som passar hen-nes personlighet.

De första åren tog jobbet mycket tid och en-ergi. Det var otroligt givande och kul men mycket kretsade kring jobbet och den per-sonliga utvecklingen. Nu när hon har fått lite rutin och tid över för annat har Annika äntligen kunnat köpa en häst.

– Jag har ridit på elitnivå tidigare men valde bort det för studierna. Nu finns det tid över och ridningen är en skön avkoppling.

Annika kommer från Kristianstad och det var hennes farfar som inspirerade henne till att läsa.

Hon letade efter en utbildning som innebar att hon skulle kunna få ett jobb där man träffar många människor, tjänar mycket pengar och som erbjuder stora val-möjligheter.

Namn Annika Nilsson, född 1981

Familj Sambo

Bor I en trea på Davidshall i Malmö

Utbildning Kemiteknik med Technology

Management inriktning 01 klar 06 Arbete Civilingenjör, konsult

Fritidsintressen Hästen Santorini

Annika upptäckte att det var civilingenjö-rerna som hade ”den tillvaron” och kunde välja att arbeta både som specialist eller ge-neralist.

Det blev Kemiteknik eftersom Annika tyckte det var mest intressant.

– Kemi finns överallt runt om kring oss. Bakom allt finns en kemisk formel och man kan jobba med allt från färger till kläder.

Hon valde att avsluta sin utbildning med Technology Management där man bland an-nat studerar ledarskap.

Sina kunskaper har hon nytta av i sitt dagliga jobb och många kunder finns inom kemiteknisk industri.

– Det är alltid lättare att få bra kontakt med kunder om man förstår deras produkter.

Kemiteknik www.kemiteknik.lth.se

Mathias intresserar sig inte så mycket för vad som tillverkas inom t ex verkstadsindustrin, som doktorand inom industriell produk-tion på LTH är det flödena i produktionen som är viktigast.

Just nu är Mathias involverad i ett projekt som kallas lean wood engi-neering där man försöker hitta olika sett att kostnadsbespara produk-tionssystemen inom träindustrin. Man har börjat titta på processer och flöden inom verkstadsindustrin för att se vilka erfarenheter man kan ta med sig därifrån. Projektet som startade 2006 är ett samarbete mellan LTH, Linköpings universitet och Luleå Tekniska Högskola. Mathias del består till att börja med av att göra en fallstudie på ett småländskt företag som bygger hus i fabrik. Maskinteknik med Teknisk design www.m.lth.se

Tidigare har han varit med och tagit fram en modell som simulerar kostnadsberäkningar inom produktionsprocessens i verkstadsindu-strin. Genom avancerade beräkningar av olika parametrar kan man hitta orsakerna till kostnaderna i själva produktionsprocessen. Den modellen kan Mathias inte använda i detta projekt utan måste ta ett steg tillbaka och kolla tider och identifiera brister.

Han själv beskriver sitt arbete som kopplingen mellan människa, maskin och information. När han inte jobbar med sin forskning så undervisar han.

– Jag undervisar ungefär 25 % av tiden. Det har blivit mer på sista tid och det är kul. Det blir lite mer omväxlande.

Innan Mathias började på LTH läste han på Högskolan i Halmstad. – Jag har alltid varit intresserad av film så jag läste ett halvår film-

kunskap och ett halvår psykologi, innan jag kom till LTH och började på Maskinteknik.

Under studietiden gjorde han ett uppehåll och reste runt i Sydosta-sien i ett och ett halvt år. Efter sin resa kom han tillbaka till LTH och läste klart sin utbildning.

– Det var faktiskt mitt examensarbete som ledde till att jag är dok-torand idag. Samtidigt som jag och min kompis skrev ”exjobbet” så sökte institutionen pengar för en doktorandtjänst som min handle-dare tyckte att jag skulle söka.

Jo, åtminstone om det är probiotika-bakterier vi stoppar i oss. Probiotika är ett samlingsnamn för bakterier med bevisad hälsosam effekt. De är viktiga för att förebygga olika mag- och tarmproblem. Fors-kare har även kartlagt att probiotika kan påverka immunförsvaret, lindra eksem och hjälpa mot virus-infektioner.

– Viss mat, t ex oliver, yoghurt och ost, innehåller naturligt laktobaciller som är den bakterietyp som ofta används som probiotika. Sådana bakterier var vanligare förr då maten syrades, alltså jäste, för att hålla längre. Idag, när vi har kylskåp och värmebe-handlingen av mat som tar kål på både skadliga och positiva bakterier, får vi i oss för lite av dessa ”snälla” bakterier, berättar Göran Molin som forskar om probiotika.

Forskningen har tagit ordentligt fart de senaste åren, bl a för att livsmedelsindustrin vill sälja mat med probiotika i. T ex är hälsodrycken Proviva utvecklad utifrån resultat som är gjorda på LTH.

Bakterier i mat är väl inte bra?


Riskhantering www.riskhantering.lth.se

Henrik har läst riskhantering och arbetar som konsult på Ring-hals. Som konsult inom riskhantering kan man ställas inför va-rierande typer av arbetsuppgifter. Kärnkraft är en bransch som av förklarliga skäl har stort fokus på att redovisa, kontrollera och minimera risker i verksamheten.

Henrik bor i Varberg och har nära till sin nuvarande arbetsplats på Ringhals. Han är anställd på ett konsultföretag som heter ES-konsult. Företaget finns främst representerat i Stockholmtrakten, men Henrik är anställd på Göteborgskontoret. De har inte haft någon egen kon-torslokal i Göteborgstrakten tidigare utan det är först i oktober som den invigs.

– Min chef på ES-konsult jobbar också här på Ringhals så vi har dag-lig kontakt. Något kontor har jag inte saknat så här långt. Men det ska självklart bli kul att vi får ett eget kontor och troligen kommer jag att arbeta därifrån emellanåt.

Det är bråda dagar för konsulter inom kärnkraftsbranschen eftersom det pågår något av en renässans med effekthöjningar, moderniseringar och planerade ombyggnationer samtidigt som att flera anläggningar börjar bli till åren. Det ställer ökade krav på en god riskhantering.

Henrik jobbar just nu med ett projekt: ”brand i kontrollrum” vil-ket går ut på att identifiera följdeffekterna av en omfattande brand i kontrollrummet.

– Det är många komponenter som ska analyseras och bedömas. Jag upplever att de verktyg och det systematiska arbetssättet som min bakgrund på riskhanteringsprogrammet gett mig är mycket värdefullt i mitt arbete.

Studierna på LTH påbörjade Henrik på Ekosystemteknik. Han valde att tillgodoräkna sina studier på ekosystem och fortsätta att utbilda sig till civilingenjör i riskhantering.

En av anledningarna till att Henrik valde riskhantering var att han ville ha en utbildning som gav verktyg och angreppssätt att ta sig an problem. Han är väldigt nöjd med sin utbildning. Sammansättningen av kurser är väl avvägd och ger en god helhetssyn utan att bli för trubbig.

– Det märks att utbildningen är väl anpassad efter arbetsmarkna-den och jag upplever att utbildningen ger en god grund att angripa flera olika typer av problem.

På fritiden är det flugfiske och träning, framför allt simning, som gäl-ler. Närheten till havet bidrar säkert till både intresset för simning och fiske. Henrik knyter sina flugor själv och att fånga fisk är inte alltid det viktigaste, utan att få komma ut i naturen är även det en stor del.

– Dessutom kan man alltid försöka förbättra sin kastteknik eller lära sig något nytt om fiskens vanor.

Henrik har en bra balans mellan arbete och fritid. Han blev färdig med sin utbildning strax innan julen 2008 och jobbet hittade han via en annons i Göteborgsposten. Han sökte jobbet och idag är han en av de tio anställda vid ES Konsults Göteborgskontor.

Namn Henrik Lindahl, född 1983

Familj Mamma och pappa

Utbildning Civilingenjör i riskhantering

2003–2009

Yrke Konsult

Fritidsintressen Fiske och träning

Hanna äter aldrig frukost hemma utan gör det på jobbet. På Tactel dukas frukosten upp varje morgon med frallor och fler sorters på-lägg dessutom har de en espressomaskin som brygger färskt kaffe. På kökshyllorna i företagets kök finns det många fling- och knäcke- brödspaket som tillhör de anställda.

Tactel, där Hanna jobbar, är ett svenskt utvecklings- och konsultföre-tag inom telekombranchen med över 300 anställda. Huvudkontoret ligger i Malmö och andra kontor finns i Sverige i Lund, Huskvarna och Umeå samt utomlands i Kiev, San Diego och San Francisco. Hanna sitter just nu i Lund när hon jobbar i projekt. Hon har flyttat mellan kontoren i Malmö och Lund ungefär fyra gånger på ett och ett halvt års tid. Exakt vad hon gör kan hon inte berätta eftersom mycket handlar om framtida produkter. På företaget gör man olika lösningar för mobil och telefonoperatörer. En av företagets största kunder är Sony Ericsson. Företaget har också en egen produkt, mobical som är en kalender som synkas via telefonen.

Ungefär 50 anställda sitter i Lund och det är de som arbetar i olika projekt. Både längden och antalet personer i projekten kan variera. De kan involvera mellan en till 20 personer och sträcka sig över några veckor till år. Lokalerna är fint inredda och Hanna berättar att anled-ningen till det fina kontoret beror på att VD:ns sambo är inrednings-arkitekt.

– I Lund finns kontoret på Ideon och det känns lite avsides ibland eftersom det ligger utanför centrum. I Malmö ligger kontoret centralt vilket är lite roligare. Å andra sidan sparar vi pengar i Lund eftersom vi oftast tar med oss egen lunch.

Hanna jobbar som programmerar och använder sig oftast av JAVA. Hon har ingen tjänst som innebär resor i jobbet utan resorna gör hon privat istället. Nu väntar en två veckors resa till USA med pojkvännen. Där ska de bland annat träffa vänner. Hon har bott i USA i drygt två år och jobbat som au-pair men även pluggat. Hon läste dataveten-skap och letade efter en lämplig utbildning i Sverige och tyckte att Informations- och kommunikationsteknik motsvarade hennes krav på utbildning.

– Informations- och kommunikationsteknik fanns bara i Lund. Jag kollade många utbildningsbeskrivningar och den passade mig efter-som den är mycket bred och tvärvetenskaplig.

Hanna träffade sin pojkvän Jörn under utbildningstiden och han gick året innan henne. De har hållit ihop sedan utbildningstiden och idag jobbar de också på samma företag.

– Vi träffades faktiskt redan under introduktionen eftersom Jörn var fadder. Han var inte min fadder men gick i den klassen.

Hanna skrev sitt examensarbete och var klar en fredag i mars 2008 på måndagen efter började hon jobba på Tactel.

Namn Hanna Färnstrand, född 1981

Bor I Lund

Familj Sambo och hund

Utbildning Informations och kommunikationsteknik klar 2008

Arbetar Programmerare på Tactel

Fritidsintressen Träning och hunden Torres

Hon är en målmedveten tjej som vet vad hon vill. Det samma gäl-ler även på fritiden då hon tillsammans med sin bror har målet att försöka fullfölja en ”klassiker”, vilket innebär att man ska genomföra flera olika typer av tävlingar som Vätternrundan, Vasaloppet/Engel-brektsloppet, Lidingöloppet och Vansbrosimmet. Man ska genomföra fyra olika tävlingar under ett år.

Informations- och kommunikationsteknik www.infocom.lth.se

”Informations- och kommunikationsteknik fanns bara i Lund. Jag kollade många utbildningsbeskrivningar och den passade mig eftersom den är mycket bred och tvärvetenskaplig”

”... utbildningen är väl anpassad efter arbetsmarknaden”


För Mikael Tellhed har vägen gått från lekar med Amiga-datorer på landsbygden till starten av ett världsföretag i mobilbranschen med kontor i både Kalifornien och Korea. Han är nämligen en av grundarna av företaget TAT, som på sju år vuxit från 6 till 150 anställda.

– Vi är ett gäng på tre killar som var aktiva på demoscenen redan i gymnasiet i Landskrona. Vi tävlade till exempel om att göra grafikpre-sentationer på våra Amiga-datorer. Vi träffade tre likasinnade killar från Varberg och med dem gjorde vi specialtjänst under lumpen. I stället för att ligga i tält så systemutvecklade vi Ericssons radarstationer på uppdrag av en kapten som hittat oss.

1998 började de alla på LTH, Mikael och en kompis läste datatek-nik och en annan läste elektroteknik. Oavsett vilket fick de jobba med saker som de tyckte var kul och fortsatte att tävla.

– När vi hade ett år kvar av studierna höll vi på att dra åt olika håll men bestämde vi oss för att prova att driva ett företag, som vi döpte till The Astonishing Tribe, TAT. Vi gjorde konsultuppdrag och filmanimationer.

– När vi upptäckte att telefontillverkarna saknade kunskap om gra-fiska användargränssnitt började vi växa med hjälp från Scalado och Tactel, som också bildats av LTH-studenter. Sony Ericsson och Sams-ung blev kunder, senare också Motorola.

– Idag arbetar vi åt fem av de sex största mobiltelefontillverkarna. Vi har 150 anställda och kontor i Korea och USA förutom huvudkon-toret i Malmö. Genom att licensiera tekniken tjänar TAT en slant för varje telefon som säljs med deras teknik.

Mikael arbetar idag som technical business developer med ansvar för framtidsvisionerna.

– Två av mina kamrater med samma utbildning som jag blev sedan vd eller säljare och har inte skrivit en rad kod på många år. Tydligen duger utbildningen på LTH till mycket.

Studierna och nollningen på LTH för drygt tio år sedan minns Mikael som den roligaste tiden i sitt liv. Tack vare att lärarna var ”ett slags nördar på datateknik” gick det lätt diskutera intressanta frågor.

En bra erfarenhet var också den termin han läste som utbytesstu-dent i Waterloo, Kanada. Där fick han ta större eget ansvar.

– Mycket i skolan kommer annars serverat. Som entreprenör får man inget serverat. Det hade jag velat lära mer om i utbildningen.

2003 blev Mikael klar med studierna, lite senare flyttade han till USA. Där startade och ledde han kontor i San Fransisco och Chicago. På fritiden surfade han gärna i Stilla havet. Sommaren 2008 flyttade han och flickvännen, numera hustrun, hem och på hösten kom första bar-net. Då var det skönt att bo i Sverige igen.

Han har nu också råd att arbeta mer normalt, förr har det blivit väldigt mycket arbetstid.

– Att säga nej är den största lyxen. Visst har jag bra betalt men arbets-uppgifterna är faktiskt viktigare än pengarna, säger Mikael Tellhed.

Datateknik www.data.lth.se

Namn Mikael Tellhed, född 1978

Bor Lägenhet i Malmö

Familj Hustru och barn

Yrke Technical business developer

Arbetar På TAT

Utbildning Civilingenjör i

Datateknik 1998–2003

Fritidsintressen Surfar och umgås

med Max (sonen)

”Idag arbetar vi åt fem av de sex största mobiltelefontillverkarna”

Tänk dig ett kylskåp som säger till när du behöver handla. Tröjan som fixar rätt program på tvättmaskinen ...

Detta går redan att göra i prototyper, men för att få det att fungera i stor skala krävs mängder av programvara som samverkar. På LTH forskar man på hur man kan utveckla programvaran på ett effektivare och flexiblare sätt.

”Utmaningen är att få hundratals programutvecklare att jobba mot samma mål. För det behövs smarta arbetsmetoder och kraftfulla verktyg”

Per Runeson, professor. Föreståndare för forskningscentret EASE (Embedded Applications Software Engineering)

Hur smarta kan framtidens

prylar bli?


”Många av föreläsarna är eldsjälar ...”

Helena Cordesius har fått en guldkantad start på sin karriär. Di-rekt efter examen från Ekosystemteknik i juni 2009 vann hon Female Accelerate Program, ett årligt pris som går till två framstå-ende kvinnliga studenter vid LTH respektive Ekonomihögskolan. Priset innebär ett skräddarsytt trainee-program om tre sexmåna-dersperioder som för hennes del kommer att tillbringas på Tetra Pak, Sony Ericsson och AstraZeneca. Först ut är Tetra Pak där hon bl.a. ska göra en förstudie om hur åtgången på vatten i mejeriin-dustrin kan minskas – rent vatten är dyrt och en bristvara i många länder.

Men att arbeta med miljöteknik och gå ”på teknis” var inte en dröm Helena hade när hon var yngre. Hemma fanns ingen naturlig kopp-ling till civilingenjörsyrket.

– Men under gymnasiet gick jag på ”Flickor på teknis”, en tvåda-gars orienteringskurs på LTH för gymnasietjejer. Jag blev inte såld men fick upp ögonen civilingenjörsyrket och en positiv bild av det hela, berättar Helena.

Det skulle dock dröja ytterligare fem år innan hon på allvar visste att det var detta hon ville göra. Efter studentexamen började hon läsa indonesiska och sydostasiatisk historia, ett resultat av hennes språk-intresse och släkthistoria. Helenas farfar var holländare och pappan växte under andra världskriget upp i Indonesien som då var holländsk koloni. Något år senare åkte hon till Frankrike för att läsa franska i Pau, en liten vacker stad i sydvästra Frankriken och ett ganska ovanligt hörn för svenska utbytesstudenter och turister.

När hon kom hem från Frankrike tog hon sig en funderare över vad hon egentligen ville läsa och göra här i livet. Ett program skulle passa henne bra, trodde hon. När tankarna tog fart bubblade erfarenheten av ”Flickor på teknis” upp i huvudet, varpå hon beställde hem LTH:s utbildningskatalog. När hon fick syn på det då nya programmet Eko-systemteknik blev hon intresserad. Miljöintresset hade vuxit under åren och här kände hon att hon skulle ha en chans att påverka.

– Jag fastnade för upplägget direkt, och jag gillar det fortfarande. När man läser Ekosystemteknik lär man sig tekniken bakom miljöfrå-gorna samtidigt som man får helhetstänkandet. Det är ju sällan så att man kan isolera ett problem och bara lösa just det, utan allt hänger ihop. Nu har jag grundverktygen i verktygslådan, menar Helena.

När hon började på programmet år 2003 var miljöfrågorna inte alls lika heta som de är idag. Detta var före Al Gore och klimatde-batten, talet om växthuseffekt och uppvärmningshot. Miljötekniken, som även det numera är ett begrepp i debatten, har utvecklats kraftigt sedan dess, men är fortfarande i sin linda. Utbildningen passar därför bra in i det samhälle som vi lever i idag, tycker Helena. Att miljö är ett ämne som engagerar märktes också under utbildningen:

– Många av föreläsarna är eldsjälar och något av idealister. Det smittade så klart av sig på oss studenter, berättar Helena som, när det var dags för exjobb, kände att hon ville omsätta sin kunskap i praktisk handling. Därför åkte hon till ett fattigt område i Bolivia för att i ett

Sida-finansierat Minor Field Studies-projekt utvärdera konstgjorda våtmarker som vattenreningsmetod.

Under studietiden har Helena annars mest hållit sig på hemmaplan, där hon tillhört den skara som lyckats kombinera plugget med stort engagemang i studentlivet. Hon har varit aktiv både som förman och producent för Boelspexarna, i AF (Akademiska Föreningen) och som ”souschef” i Lundakarnevalen. Att studierna tog ett år extra spelar min-dre roll. Under andra året var hon även ”phös”, alltså introduktionsan-svarig, för förstaårs-studenterna på Ekosystemteknikprogrammet.

– Nollningen är viktig för att stärka klasskänslan och göra folk trygga med varandra. Vi hittade på olika sorters aktiviteter så att det fanns något för alla. I vår klass var sammanhållningen väldigt bra. Vi gjorde allt från att vara ute och paddla en helg till att festa och ordna pluggkvällar. Jag hade verkligen jättekul på LTH, betonar Helena och tillägger:

– Engagemang i studentlivet har varit min andra skola. Men att det handlade om intresse för sådant som grupputveckling, strategi- och ledarskapsfrågor tänkte jag inte alls på då, utan det är något jag ser nu, konstaterar Helena.

Ekosystemteknik www.eko.lth.se

Namn Helena Cordesius, född 1980

Bor I Lund

Familj Sambo Andreas. Vi har precis fått lägenhet!

Fritidsintressen Scoutledare och sjunger i Carolinae Damkör

Namn Hanna Helgesson, född 1983

Familj Maken Jonas

Bor Lägenhet i Malmö

Yrke Development engineer

Utbildning Maskinteknik med Teknisk design 03–07

Fritidsintressen Musik, vandring och kanotpaddling

Maskinteknik med Teknisk design www.mtd.lth.se

Hanna som studerat Maskinteknik med Teknisk design fick sitt första arbete genom sitt exjobb. En professor på LTH tipsade henne om ”exjobbet” på Dresser Wayne som resulterade i en an-ställning för Hanna.

Dresser Wayne tillverkar och servar bensinpumpar och elektroniska betalsystem. Det är ett amerikanskt företag med huvudkontor i Texas. I Sverige ligger ”huvudkontoret” i Malmö och totalt finns det ungefär 330 anställda i Sverige.

Hanna arbetar inom verksamhetsområdet terminaler. Hon designar och ritar betalterminalerna och det är framför allt exteriören som hon ansvarar för. Terminaler kan finnas med eller utan sedelmottagare. Det hon arbetar mest med är själva stativet.

– Arbetsuppgifterna är väldigt varierade. Jag ritar mycket i CAD, har många kontakter med leverantörer som tillverkar detaljer, skriver materiallistor för tillverkning av prototyper. Ibland jobbar jag också med dokumentation och gör ritningar.

Emellanåt spånar hon på ny design av produkter som finns i ”stan-dardsortimentet” och ibland arbetar hon med kundstyrda anpassning-ar av produkter.

– Inspirationen hittar jag oftast i vardagen, i vanliga produkter. Det är klart att man också kollar bensinpumparna varje gång man tankar.

Mestadels arbetar hon självständigt men samarbete med de som gör andra delar av terminalen är mycket viktigt. Hanna ingår också i en arbetsgrupp om fyra personer där alla har olika kompetenser så de kompletterar varandra.

Hon bor tillsammans med sin man Jonas som hon träffade genom gemensamma bekanta. De har en lägenhet nära Värnhemstorget i Malmö. Varje dag cyklar hon till jobbet som ligger en bit utanför centrum. Det blir sällan lunch på stan, utan Hanna äter nästan alltid i personalmatsalen.

Efter jobbet spelar Hanna gärna på sin bas. Hon har varit med i ett antal olika bandkonstellationer men för tillfället har de inget riktigt band. Då och då händer det att det blir en spelning. Utöver detta intresse gillar hon att vara ute i naturen, gärna paddla kanot eller vandra.

”Inspiration hittar jag ofta i vardagen ...”


CivilingenjörsutbildningarBioteknik, Master of Science in Engineering, Biotechnology, 300 hp

Bioteknik handlar om hur man kan använda de nya landvinningarna inom biokemin men också gammal kunskap kring t ex fermentering. Här läser du kemin med biologi, främst på cell- eller mik-ronivå och kompletterar det med kunskap kring processer. Det finns fyra inriktningar: Bioprocess Molekylär bioteknik, Livsmedel och Läkemedel.

www.bioteknik.lth.se • Kontakt: 046-222 78 53 • [email protected]

Datateknik, Master of Science in Engineering, Computer Science and Engineering, 300 hp

Datateknik är en utbildning för dem som vill skapa framtidens tekniska system och tillämpningar med datorer och programmering i fokus. Under det tredje året har man möjlighet att specialisera sin utbildning mot tillämpningsområden såsom programvara, bilder och grafik eller kommunika-tionssystem.

www.data.lth.se • Kontakt: 046-222 47 83 • [email protected]

Ekosystemteknik, Master of Science in Engineering, Environmental Engineering, 300 hp

Ekosystemteknik/environmental engineering skapades för att utbilda studenter som kan bidra till att lösa de stora miljöfrågorna – genom goda kunskaper och förmåga att kommunicera både med naturvetare om teknik och med tekniker om naturvetenskap. I den avslutande delen fokuserar studenten på ett ämnesområde, t ex energisystem eller vattenresurser.

www.eko.lth.se • Kontakt: 046-222 14 85 • [email protected]

Elektroteknik, Master of Science in Engineering, Electrical Engineering 300 hp

Elektroteknik utnyttjar den del av fysiken som i någon form handlar om elektricitet, dvs allt från ledarmönstret i din processor till generering och användning av elkraft. Några av de områden som just nu utvecklas i snabb takt är nanokomponenter, kommunikationssystem, datorteknik, miljötek-nik och medicinsk teknik. Du bidrar till att forma framtidens samhälle.

www.elektro.lth.se • Kontakt: 046-222 14 85 • [email protected]

Informations- & kommunikationsteknik, Master of Science in Engineering, Information and Communication Engineering Technologies, 300 hp

Informations- och kommunikationsteknik har en tydlig inriktning mot data- och telekommuni-kation, teknik som är väsentliga för dagens och morgondagens avancerade produkter, tjänster och tillämpningar. Exempel på innehåll i programmet är internetteknologi, människa-maskininter-aktion, nätverksprogrammering, datasäkerhet och mobila system med tillhörande tillämpningar. Industriell ekonomi kombinerar klassiska ingenjörskunskaper med ekonomi. Här ingår produktions ledning, logistik, finansiering och riskhantering, investering och portföljval, företagsutveckling, marknadsföring och produktutveckling.

www.infocom.lth.se • Kontakt: 046-222 47 83 • [email protected]

Industriell ekonomi, Master of Science in Engineering, Industrial Management and Engineering, 300 hp

Industriell ekonomi kombinerar klassiska ingenjörskunskaper med ekonomi. Här ingår produk-tions- ledning, logistik, finansiering och riskhantering, investering och portföljval, företagsutveck-ling, marknadsföring och produktutveckling.

www.i.lth.se • Kontakt: 046-222 08 53 • [email protected]

Snart finns handprotesen som kan utföra de flesta rörelser som en vanlig hand klarar. Den mekaniska handen styrs direkt av viljan precis som en vanlig hand och har dessutom en slags känsel.

Visst låter det som science fiction men det är ett brett, internationellt och tvärvetenskapligt samarbete som gör detta möjligt. Projektet förutsätter bland annat avance-rad mätteknik av elektricitet i nerverna i armen och heter SmartHand. Det har haft EU-stöd och har letts från LTH.

– Känsel är viktigt inte bara när man ska hålla i ett ägg. Rörelsestyrningen behöver också en återkoppling annars måste man titta på handen hela tiden och den känns då inte som ens egen, förklarar forskarassistent Fredrik Sebelius som länge arbetat med SmartHand.

Kan en handprotes styras direkt av viljan?


Väg- och vattenbyggnad, Master of Science in Engineering, Civil Engineering, 300 hp

Väg- och vattenbyggnad är en klassiker bland civilingenjörsutbildningar men ändå alltid högaktuell i ett samhälle med behov av resurssnål och välfungerande bebyggelse och infrastruktur.Det är en mångsidig utbildning med inslag av byggnadsteknik, anläggningsteknik, vatten och miljö, matematik och byggnadsekonomi.

www.v.lth.se • Kontakt: 046-222 92 48 • [email protected]

Riskhantering, Master of Science in Engineering, Risk Management and Safety Engineering, 300 hp

Riskhantering är en världsunik civilingenjörsavslutning, öppen för den som läst tre år vid brand-ingenjörsutbildningen LTH – eller vid vilket nordiskt civilingenjörsprogram som helst förutsatt att det är jämförbart med motsvarande vid LTH. Tekniska grunder kompletteras med ekonomi och statistisk säkerhetsanalys, juridik, hälso- och miljökunskap, ”människa, teknik, organisation” samt försäkringsfrågor.

www.riskhantering.lth.se • Kontakt: 046-222 08 79 • [email protected]

Kinainriktningen, 300 hp

Kinainriktningen är en inriktning på civilingenjörsutbildningen där du läser kinesiska och kinakun-skap samtidigt med teknikstudierna. Du tillbringar minst en termin vid kinesiska toppuniversitet och kan även ansöka om sommarpraktik i Kina. Kinainriktningen är öppen för dig som väljer att studera Datateknik, Elektroteknik eller Informations- och kommunikationsteknik.

www.lth.se/kinainriktningen • Kontakt: 046-222 47 83 • [email protected]

Technology Management (TM)

Technology Management är ett avslutningsprogram för ingenjörs- och ekonomistudenter som vill arbeta integrerat med teknologi, ekonomi och management. Utbildningens mål är att förse nä-ringsliv och samhälle med medarbetare som kan möta framför allt industrins behov av mångsidig-het och kreativitet. I samarbete med Ekonomihögskolan.

www.tm.lu.se • Kontakt: 046-222 84 91

Övriga utbildningarArkitektutbildning, Master of Architecture, 300 hp

Arkitektutbildning har funnits vid LTH sedan dess start. Utbildningen är konstnärlig och akademisk och ger en allsidig träning i att bearbeta och gestalta rumsliga och teoretiska frågeställningar. Mycket av arbetet är praktiskt och handgripligt, man ritar och bygger modeller. Parallellt pågår teoretiska studier med föreläsningar, seminarier och tentamina; man läser, räknar, skriver, diskute-rar och reflekterar.

www.arch.lth.se • Kontakt: 046-222 37 36 • [email protected]

Brandingenjörsutbildning, Bachelor of Science in Fire Protection Engineering, 210 hp

Brandingenjörsutbildningen vid LTH är unik i sitt slag. Det är den enda högskoleutbildningen i Sverige som ger kompetens inom både brand- och räddningstjänstområdet och är världsledande. Grundläggande teknik kombineras med till exempel brandkemi, riskvärdering och arbetsmiljö. Un-der praktiken den första sommaren hamnar studenterna verkligen i ”elden”. Utbildningen ger dig möjlighet att fortsätta läsa till civilingenjör i riskhantering och/eller med en ettårig påbyggnadsut-bildning i räddningstjänst vid Räddningsskolan i Revinge strax utanför Lund.

www.brandingenjor.lth.se • Kontakt: 046-222 08 79 • [email protected]

Kemiteknik, Master of Science in Engineering, Chemical Engineering, 300 hp

Kemiteknik handlar om hur vi använder kemi i ett hållbart samhälle. Här läser du kurser t ex i organisk, fysikalisk och analytisk kemi men också många kurser inriktade på kemiteknik och processkunnande. Det finns tre inriktningar: processdesign, läkemedel och material.

www.kemiteknik.lth.se • Kontakt: 046-222 71 38 • [email protected]

Lantmäteri, Master of Science in Engineering – Surveying and Land Management, 300 hp

Lantmäteri är en civilingenjörsutbildning uppbyggd kring större teman med projektarbeten. Fastig-hetsjuridik, ekonomi och miljökunskap blandas med de mer tekniska ämnena där kartteknik är grundläggande. Huvudinriktningarna är fastighetsekonomi, fastighetsrätt eller geomatik (geogra-fiska databaser).

www.l.lth.se • Kontakt: 046-222 70 31 • [email protected]

Maskinteknik, Master of Science in Engineering, Mechanical Engineering, 300 hp

Maskinteknikprogrammet är en klassisk ingenjörsutbildning med inslag av miljöaspekter och in-dustriell ekonomi som förser industrin med kvalificerade civilingenjörer. Det handlar inte bara om konstruktion inom mekanik och verkstadsmaskiner utan även om generell problemlösning vilket krävs för att bedriva en framgångsrik produktframtagning i konkurrens med omvärlden.

www.m.lth.se • Kontakt: 046-222 84 93 • [email protected]

Maskinteknik med teknisk design, Master of Science in Engineering, Mechanical Engineering with Industrial Design, 300 hp

Maskinteknik med teknisk design är en civilingenjörsutbildning som blandar naturvetenskap och teknik med ett stort utbud av designrelaterade kurser av olika slag.

www.mtd.lth.se • Kontakt: 046-222 84 93 • [email protected]

Teknisk fysik, Master of Science in Engineering, Engineering Physics, 300 hp

Teknisk fysik kombinerar avancerad matematik och fysik med tekniktillämpningar. Programmering och kvantfysik ingår tillsammans med ämnen som hållbar utveckling och mätteknik. Tekniska fysiker är generella problemlösare med en mycket bred arbetsmarknad, både inom industri och akademisk forskning. Som student här kan du specialisera dig inom många olika fält som till exempel finansiell matematik, miljö- och energisystem eller nanofysik.

www.tekniskfysik.lth.se • Kontakt: 046-222 08 54 • [email protected]

Teknisk matematik, Master of Science in Engineering, Engineering Mathematics, 300 hp

Teknisk matematik ger goda kunskaper inom tillämpad matematik, samt inom olika tekniska och naturvetenskapliga tillämpningsområden. Utbildningen kan profileras i olika inriktningar såsom beräkning & simulering, biologisk modellering, finans, programvarusystem, miljö-risk-klimat eller signaler & system.

www.tekniskmatematik.lth.se • Kontakt: 046-222 08 53 • [email protected]

Teknisk nanovetenskap, Master of Science in Engineering, Engineering Nanoscience, 300 hp

Teknisk nanovetenskap är LTH:s nyaste civilingenjörsprogram och unikt för Sverige. Det handlar om att studera och manipulera materien på atomnivå, lära sig att designa speciella funktioner, ofta baserade på kvantfysik. Nanoverktyg behövs i biologi och medicin, i kemisk katalys och i elektronikindustrin.

www.teknisknanovetenskap.lth.se • Kontakt: 046-222 08 54 [email protected]


Lunds Tekniska HögskolaBox 118, 221 00 LundTel 046-222 72 [email protected]

BesöksadressKårhusetJohn Ericssons väg 3, Lund046-222 72 00

Allmän studievägledning Tel 046-222 71 91

www.lth.se

Lunds Tekniska Högskola är medlem i Mobile Heights

Ett klusterintitiativ inom mobil kommunikation med syfte att sammanföra det bästa från industrin, akademien och den offentliga sektorn. Mer information hittar du på www.mobileheights.org

Förberedande utbildning och yrkesutbildningTekniskt basår

En förberedande utbildningar för den som saknar behörighet till utbildningarna till högskole-, civil- eller brandingenjör.

www.teknisktbasar.hbg.lth.se • Kontakt: 042-35 67 25

Teknisk bastermin

En förberedande utbildningar för den som saknar behörighet till utbildningarna till högskole-, civil- eller brandingenjör.

www.teknisktbasar.hbg.lth.se • Kontakt: 042-35 67 25

Livsmedelsteknisk högskoleutbildning, 120 hp

En tvåårig utbildning för den som har yrkeserfarenhet från branschen och som vill utveckla och fördjupa sina kunskaper.

www.livsmedel.lth.se • Kontakt: Högskoleutbildning Helsingborg, 042-35 67 25 • [email protected]

Industridesignutbildning, Bachelor of Arts in Industrial Design, 180 + 120 hp

Industridesign innebär att delta i hela processen kring produktframtagning, från idé till färdig pro-dukt. Den yttre formen blir en konsekvens av produktens funktion och sammanhang. Detta ställer krav på ny kunskap och medvetenhet inom många olika områden. Industridesignern bör även ha förmåga att snabbt reflektera över kulturella och tekniska växlingar i samhället. En starkare kopp-ling mellan estetiska, tekniska, industriella och ekonomiska aspekter har blivit nödvändig. Industridesignskolan har två utbildningar en konstnärlig kandidatutbildning (180 hp) samt en in-ternationell masterutbildning (120 hp).

www.industridesign.lth.se • Kontakt: 046-222 71 88 • [email protected]

Högskoleingenjörsutbildningar Byggteknik med arkitektur, Bachelor of Science in Engineering, Civil Engineering, 180 hp

Byggteknik med arkitektur vill lära ut en syntes av byggteknik, miljökunnande och estetik. Arbets-livsförankrad utbildning ingår.

www.byggteknik.hbg.lth.se • Kontakt: Högskoleutbildning Helsingborg042-35 67 40 • [email protected]

Byggteknik – järnvägsteknik, Bachelor of Science in Engineering, Civil Engineering, 180 hp

Byggteknik – järnvägsteknik ges i samarbete med Järnvägsskolan i Ängelholm, där delar av studi-erna också sker. Utbildningen är unik i norra Europa.

www.jarnvagsteknik.hbg.lth.se • Kontakt: Högskoleutbildning Helsingborg042-35 67 40 • [email protected]

Byggteknik – väg- och trafikteknik, Bachelor of Science in Engineering, Civil Engineering, 180 hp

Byggteknik – väg- och trafikteknik är en utbildning i samarbete med civilingenjörsutbildningen Väg- och vattenbyggnad i Lund. Utbildningen ger förutom kunskaper i teknik, även kunskaper om och förståelse för transportsektorns funktion i samhällsbyggandet.

www.vagtrafikteknik.hbg.lth.se • Kontakt: Högskoleutbildning Helsingborg042-35 67 40 • [email protected]

Datateknik, Bachelor of Science in Engineering, Computer Science Engineering, 180 hp

Datateknikutbildningen handlar om datorsystem, både programvara och hårdvara samt de tek-niska gränssnitten mot den miljö i vilken datorsystemen skall verka. Utbildningen i datateknik ger en bred teoretisk kunskapsbas inom datateknikområdet samt sker i ett nära samarbete med olika företag.

www.datateknik.hbg.lth.se • Kontakt: Högskoleutbildning Helsingborg, 042-35 67 25 • [email protected]

Elektroteknik med automationsteknik, Bachelor of Science in Engineering, Electrical Engineering, 180 hp

Elektroteknik med automation ger breda kunskaper inom elkraftteknik, elteknik, automation och datateknik, vilket starkt efterfrågas i näringslivet.

www.elautomation.hbg.lth.se • Kontakt: Högskoleutbildning Helsingborg042-35 67 25 • [email protected]

Documents

Livet efter LTH