2017-03-03

1

www.gu.se

PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE:

LIVSLOPPSPERSPEKTIV PÅ PSYKISK HÄLSA HOS ÄLDRE

ANNE INGEBORG BERGDOCENT, LEG PSYKOLOG

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN, GÖTEBORGS UNIVERSITETÄLDREPSYKIATRISK MOTTAGNING, SU

www.gu.se

ideal livssituation

-

verklig livssituation

=

grad av livstillfredsställelse

Psykisk hälsa i psykologiskt perspektiv: Subjektivt välbefinnande: kognitivt evaluerande av

ens liv

2017-03-03

2

www.gu.se

Fokus i studier av psykisk hälsa:

”Varför är du sjuk” ”Varför är du frisk?”

www.gu.se

Metaanalys, Diener & Chan, 2011:

Olika sätt att förkorta sitt liv:– Moderat cigarettrökning 3 år– Kedjerökning 6 år– Lägst välbefinnande 4-10 år

Diener, E., Chan, M.Y. (2011) Happy People Live Longer: Subjective Well-Being Contributes to Health andLongevity. Applied Psychology: Health and Well-Being; 3: 1, p 1 - 43.

Betydelsen av välbefinnande

2017-03-03

3

www.gu.se

Livslopp och psykisk hälsa- en rådande föreställning om likartadeutvecklingskurvor för kropp och själ

• Fel: “Är äldre individer mer eller mindre sårbara för psykosocialstress?”– Speglar antagande om homogenitet och att utveckling i hög

ålder enbart handlar om att hantera förluster

• Rätt: “Vilka individer har förhöjd sårbarhet för stress i hög ålderoch vilka är mer resilienta?”– Individuella skillnader förstärks under livsloppet, ökad

heterogenitet med ökad ålder.– Successful aging borde enligt detta definieras som stress

resiliens och inte bara inkludera psykosocial gerontologiskforskning kopplat till biogerontologi, men också ökat fokus påindividers utveckling av resiliens tidigt i livet.

www.gu.se

Livsloppspsykologi enligt Paul Baltes

• Utvecklingspsykologin - felaktigt antagande att vetenskapen om människans utveckling börjar med barn- och ungdomspsykologi

• Nyvunnet intresse för vuxenliv och åldrande genom ökad livslängd och växande grupp äldre.

• Identifiera generella principer för livslång utveckling• Mellanindividuella skillnader och likheter i utveckling• Grad av och grunder för individers plastisitet i olika

utvecklingsmöjligheter. • Fokus på anpassning som drivkraft bak utveckling

2017-03-03

4

www.gu.se

www.gu.se

Välbefinnande och livsloppTänkbarar åldersrelaterade hot mot välbefinnande:

• Försämrad hälsa och funktion• Neurokemiska förändringar • Pensionsavgång, brist på struktur och

ekonomisk försämring, socialt nätverk• Förluster - partner och vänner från den

egna generationen går bort

2017-03-03

5

www.gu.se

Välbefinnande vid 70 år vs 30 år: verkligheten vs antaganden (N = 500)

Lacey, Smith, & Ubel. (2006) Hope I die before I get old: Mispredicting happiness across the adult lifespan. Journal of Happiness Studies 7: 167. doi:10.1007/s10902-005-2748-7

www.gu.se

Social kontext i vilken vi åldras: Ålderism

Andersson (2008): fördomsfulla attityder mot äldre, ålderdomen, åldrandet och diskriminerande praxis (som framförallt handlar om arbetslivet och vedertagna vanor som t.ex. övre åldersgränser och inte ta tillvara på äldres erfarenheter och kunskaper, vilket indirekt är diskriminerande). Detta gör i sin tur att de äldres självkänsla och välbefinnande påverkas negativt.

2017-03-03

6

www.gu.se

Ålderismens uttryck

• Funktionshinder SoL för 65+ vs LSS för 65-• Politisk representation: 65+ utgör 28% av befolkningen men

representerade med bara 4% riksdagsledamöter• Media: underrepresentation särskilt av äldre kvinnor. Äldre framställs

ofta som en homogen grupp – ”våra äldre”• Ålderistiskt språk• Ålderistiska attityder av relevans för psykologer:

– ”Det är normalt att vara lite deppig när man är äldre”– ”Det är normalt att sova dåligt när man är äldre”– ”Det är normalt att förlora partner när man är äldre.”

• Allvarligast: Internaliserad ålderism

www.gu.se

Exempel på direkta effekter av åldersstereotyper

Hess, 2003: Minnesexperiment med äldre deltagareGrupp 1: Läste artikel om nedgång i kognitive funktioner hos äldre

innan testetGrupp 2: Läste artikel om stabilitet i kognitiva funktioner hos äldre

innan testet

Grupp 2 presterade 30% bättre på minnestestet jämfört med Grupp 1.

2017-03-03

7

www.gu.se

Well-being Paradox of old age

www.gu.se

Välbefinnande och livsloppPsykologisk utveckling som förklaring till the Paradox:

Baltes teori om anpassning• Emotionell reglering (Carstensen, 2011)

• Socioemotionell Selektivitet (Carstensen, 2011)

• Personlighetsmognad (Roberts et al, 2006)

• Ökad sekundär kontroll (Heckhausen, 2014; Fiske, 2016)

2017-03-03

8

www.gu.se

Emotionell reglering(Carstensen et al, 2003; 2011)

• I experiment är äldre individer överlägsna yngre i emotionell reglering

• Positivity effect i inlärning, fokus.• Effekten starkare hos kognitivt

högpresterande individer• Bekräftat i longitudinella studier.

www.gu.se

Personlighetgenomlivsloppet(Roberts, Walton & Viechtbauer, 2006)

• Metaanalys• N = 92• Big 5

2017-03-03

9

www.gu.se

Webster & Tiggeman, 2007

www.gu.se

A motivational theory of life-span development (Heckhausen, 2010)

Primär kontroll: -riktar sig mot justering avmiljöfaktorer

Sekundär kontroll: -riktar sig mot justering av sig själv

2017-03-03

10

www.gu.se

Sammanfattningsvis så långt:

• Livsloppet verkar överlag rusta oss genom erfarenheter och anpassning så att vi lär oss leva på ett sätt som ger välbefinnande.

• Central kunskap i hur vi förhåller oss till förväntningar och målsättning med människor som inte har välbefinnande.

• Outnyttjad potential att ta tillvara på.

www.gu.se

Välbefinnande och gynnsamma faktorer

• Hälsa• Scott, et al. (2010) Chronic physical conditions and their association with first onset of suicidal behavior in the

world mental health surveys. Psychosomatic Medicine 72.7 712-719.

• Fysisk aktivitet• Windle, Hughes, Linck, Russell, & Woods. (2010). Is exercise effective in promoting mental well-being in older

age? A systematic review. Aging & Mental Health, 14(6), 652-669.

• Socialt nätverk• Nyqvist, Forsman, Giuntoli, & Cattan. (2013). Social capital as a resource for mental well-being in older people: A

systematic review. Aging & Mental Health, 17(4), 394-410.

• Siedlecki, et al. (2014). The relationship between social support and subjective well-being across age. Social indicators research 117.2 (2014): 561-576.

• Kontroll• Heckhausen, Wrosch, & Schulz. (2010) A motivational theory of life-span development. Psychological review

117.1: 32.

2017-03-03

11

www.gu.se

www.gu.se

Anpassning och åldrande

(Fiske & Riley, 2016)

2017-03-03

12

www.gu.se

Baltes & BaltesSelective optimization with compensation:

” En livscykelsmodell med fokus på psykologisk anpassning och beskriver hur individen hanterar åldrandet och den förskjutning som sker till en mindre positiv balans av vinster och förluster.”

www.gu.se

• Selection-strategier– Fokusera på viktigaste målet– Vad vill du med ditt liv? Välj de viktigaste målen

och överge de mål som inte är viktiga• Optimiseringsstrategier

– Engagera dig i ditt mål tills du når det• Kompensationsstrategier

– Om du misslyckas, hitta andra vägar att nå målet

– Ta hjälp av andra för att nå målet– Om du inte når målet till 100%, nöj dig med 80%

2017-03-03

13

www.gu.se

Positive psychiatry: its time has comeDilip Jeste, President of the American Psychiatric Association.

Positiv psykiatri: Vetenskap och klinisk praxis som söker att förstå och lyfta välbefinnandet i utredning och interventioner som involverar positiva psykosociala faktorer hos människor som är i risk att utveckla psykisk ohälsa (Jeste, 2015)1: Positiva utfallsmått på psykisk hälsa2: Positiva psykosociala faktorer inkluderar psykologiska drag resiliens, optimism, personligt inflytande och coping, självkänsla, social aktivitet, andlighet, vishet, medkänsla och det sociala nätverket.3: Biologiska uttryck för positiv psykiatri.4: Positiv psykiatri innebär stort fokus på prevention

www.gu.se

Kapabilitet: Individens förmåga att utföra handlingar för att nå mål han eller hon har anledning att värdesätta. (Amartya Sen)

2017-03-03

14

www.gu.se

Att ta med sig

• Välbefinnande U-kurvan och psykologisk utveckling genom livsloppet, vad är avveckling och vad är mognad? Kalibrera förväntningarna på patienter och motverka internaliserad ålderism genom att förmedla och signalera kunskap om människans utveckling

• Differentiera expertrollen inför sig själv och patienten. Även om patienten söker trygghet och svar, boosta kontroll och expertis-känsla. Visa ödmjukhet inför vad vi kan tänkas skönja av komplexitet hos individen i fråga.

• Identifiera tidigare tillgängliga strategier genom utredning av premorbid coping, tillsammans med patienten göra dessa användbara, en nytappning.

www.gu.se

“Av alla självuppfyllandeprofetior i vår kultur, ärantaganden om attåldrandet innebärförsämring och dålighälsa sannolikt den mestdödliga.”

Marilyn Ferguson, The Aquarian

Conspiracy, 1980