1 (16)

Sweco

Vasagatan 36

Box 415, 101 28 Stockholm

Telefon 08-613 08 00

Telefax 08-613 08 08

www.sweco.se www.eurofutures.se

Sweco Eurofutures AB Org.nr 556342-6559

säte Stockholm

Ingår i Sweco-koncernen

RAPPORT

LÄRANDE UTVÄRDERING SAMVERK NORDOST DELRAPPORT 3 - SLUTRAPPORT

Sweco Eurofutures AB

STOCKHOLM DECEMBER 2011

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

2 (16) RAPPORT

DELRAPPO RT 3 - SL UT RAPPO RT

FÖRORD 3

1 INLEDNING 4

1.1 PROJEKTET SAMVERK NORDOST 4

1.2 SWECOS UTVÄRDERINGSUPPDRAG 4

1.3 SLUTSATSER FRÅN DELRAPPORT 1 – UPPSTARTEN 2010 5

1.4 SLUTSATSER FRÅN DELRAPPORT 2 – VÅREN 2011 5

2 GENOMFÖRANDE OCH AVSLUT HÖSTEN 2011 8

2.1 INRIKTNING OCH GENOMFÖRANDE 8

2.2 ÖVERGRIPANDE RESULTAT UR DELTAGAR- OCH AKTÖRSPERSPEKTIV 9

2.3 PROJEKTETS BIDRAG TILL ATT SKAPA VARAKTIG SAMARBETSSTRUKTUR 10

3 SAMLADE SLUTSATSER FRÅN SAMVERK NORDOST 12

3.1 HAR SAMVERK NORDOST UPPNÅTT SITT SYFTE OCH MÅL? 12

3.2 VAD GICK BÄST? - VIKTIGA RESULTAT OCH MERVÄRDEN 13

3.3 HADE MAN KUNNAT NÅ LÄNGRE? – HINDER LÄNGS VÄGEN 14

3.4 VAD KAN LEVA KVAR EFTER PROJEKTET? – OMRÅDEN ATT UTVECKLA 15

3.5 AVSLUTANDE REFLEKTIONER OCH LÄRANDE INFÖR NÄSTA GÅNG… 16

Bilagor:

Delrapport 1 Lärande utvärdering Samverk Nordost

Delrapport 2 Lärande utvärdering Samverk Nordost

3 (16)

RAPPORT

DELRAPPO RT 3 - SL UT RAPPO RT

FÖRORD

Sommaren 2010 fick Sweco Eurofutures i uppdrag av Österåkers kommun att inom ra-men för ESF-projektet Samverk Nordost genomföra en s.k. följeforskning och lärande utvärdering av projektet. Samverk Nordost har varit ett integrations- och arbetsmark-nadsprojekt som initierades av de fem Nordostkommunerna, Danderyd, Täby, Vallentu-na, Vaxholm och Österåker med syfte att göra det möjligt för nyanlända flyktingar att få ett snabbare inträde i samhället och på arbetsmarknaden. Projektet har finansierats med medel från Europeiska Socialfonden och genomförts i samverkan med bl a Arbets-förmedlingen och Länsstyrelsen. Projektet startade i oktober 2009 med avsikt att pågå till och med augusti 2012. Under projektets gång, våren 2011, valde Vallentuna att gå ur projektet, och inför sommaren beslutades även att projektet skulle avslutas i förtid, se-nast 31 dec 2011.

Detta är den tredje delredovisningen och även sammanfattande slutrapport från Sweco Eurofutures lärande utvärdering av Samverk Nordost. Den första delrapporten presente-rades i januari 2011 och hade fokus på att beskriva projektets programlogik med bak-grund, förutsättningar och målstruktur, samt genomförandet under det inledande året. Den andra rapporten hade dels fokus på projektets övergripande utveckling med föränd-ringar under våren 2011, dels på en belysning och analys av projektets genomförande och resultatutveckling inom projektets sex delmål.

Denna tredje och sista delrapport behandlar till att börja med projektets avslutande genomförande under hösten 2011, för att därefter ge några summerande bilder och slutsatser av Samverk Nordost utifrån ett lärandeperspektiv.

De tre delrapporterna bildar tillsammans en helhet och slutrapport från Samverk Nord-ost – som också är Swecos bidrag för ett vidare lärande. För att få en samlad förståelse och bild av projektet utifrån ett processperspektiv hänvisas därför till delrapport 1 och 2 som medföljer som bilaga. Swecos slutsatser och lärande från projektet presenterades och diskuterades även vid slutkonferensen i Österåker den 1 december 2011.

Olof Linde varit projektledare och ansvarig för utvärderingsuppdraget hos Sweco Eurofu-tures. Sweco Eurofutures vill härmed också tacka alla personer som har bidragit med till utvärderingen.

Stockholm 22 december 2011

Olof Linde Uppdragsansvarig

4 (16) RAPPORT

DELRAPPO RT 3 - SL UT RAPPO RT

1 INLEDNING

1.1 PROJEKTET SAMVERK NORDOST

Sedan Sverige blev medlem i EU har olika verksamheter kunnat ta del av medel/verktyg som tillhandahållits som en följd av EU:s regional- och sammanhållningspolitik. Den Eu-ropeiska Socialfonden (ESF) är ett sådant viktigt verktyg. Socialfonden har som syfte att ge bättre förutsättningar för Europas arbetskraft och företag och att nå dess övergri-pande mål om ”ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning och ett ökat arbets-kraftsutbud”. Detta görs bl.a. genom stöd för kompetensutveckling och därmed stärkta förutsättningar för unionens arbetskraft och för företag att bli bättre rustade i mötet med nya globala utmaningar. Socialfonden är uppdelad i två områden. Det ena har fokus på personer som redan är i sysselsättning, det andra (programområde 2) fokuserar på personer som antingen inte har kommit in på arbetsmarknaden eller som har varit borta från arbetsmarknaden en längre tid. Ett mål handlar här om att skapa bättre förutsätt-ningar för invandrare och nyanlända flyktingar att komma in på den svenska arbets-marknaden. I Sverige satsas för programperioden till 2013 över 12 miljarder kronor på att hjälpa kvinnor och män att stärka sin kompetens och öka möjligheterna till arbete.

Österåkers kommun har efter en förstudie erhållit medel från Socialfondens program-område 2 för att genomföra projektet ’Samverk Nordost’. Projektet är ett led i en strä-van att skapa förutsättningar för en bättre och mer effektiv introduktion för nyanlända flyktingar i Stockholms nordostkommuner som ska kunna leda till snabbare inträde i samhället och på arbetsmarknaden. Detta skulle i sin tur ske genom nya insatser och samverkansmodeller mellan de medverkande kommunerna Danderyd, Täby, Vaxholm, Vallentuna och Österåker. Projektet har genomförts i samverkan med bl a Arbetsför-medlingen och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Österåkers kommun har varit projektägare till Samverk Nordost som var budgeterat till drygt 17 miljoner kronor och medfinansieras med knappt sju miljoner från socialfonden. (Huvuddelen, 10 miljoner, skulle finansieras genom medverkande aktörers tid och delta-gares tid i projektet, samt genom kontanta medel från kommunerna). Projektperioden var avsedd att fortgå mellan 2009-10-01 till 2012-08-31. Under projektets gång har bud-geten reviderats vid ett flertal tillfällen, och uppgår efter den sista revideringen i juni 2011 till totalt 8,4 miljoner. I juni beslutades också att projektet skulle avslutas i förtid, senast 31 december 2011.

1.2 SWECOS UTVÄRDERINGSUPPDRAG

Österåkers kommun gav i augusti 2010 Sweco Eurofutures i uppdrag att göra en lärande utvärdering av projektet Samverk Nordost. Följeforskarens uppgift har varit att genom-föra en processinriktad utvärderingsinsats, med fokus på lärande och återkoppling, un-der pågående projektperiod. Sweco har följt projektet löpande och avrapporterat halv-årsvis till projektledning och styrgrupp. Mer om metod och innehåll finns i delrapport 1.

5 (16)

RAPPORT

DELRAPPO RT 3 - SL UT RAPPO RT

1.3 SLUTSATSER FRÅN DELRAPPORT 1 – UPPSTARTEN 2010

I den första delrapporten konstateras att projektet Samverk Nordost efter en trevande start med låg deltagaraktivitet kom igång under hösten 2010 genom tydligare aktivite-ter, en genomförd omstrukturering med tydligare målstruktur och minskad budget.

Många av de osäkerheter och omvärldsfaktorer som kantat och präglat projektet under inledningen klarnade också något mot slutet av hösten. Det gällde dels frågan om roll-fördelning mellan arbetsförmedling och kommuner, dels frågan om Samhällsinformatio-nen. Inför 2011 gällde det för projektet att fortsatt handla och utveckla aktiviteter efter den nu gällande kartan.

Det konstateras att deltagarperspektivet fortsatt måste få en tydligare roll i genomfö-randet. Det handlade både om kvantitativa som kvalitativa aspekter: att få in fler delta-gare och att erbjuda relevanta aktiviteter som förbättrar nyanländas förutsättningar att ta sig ut på arbetsmarknaden.

Viktiga aktiviteter återstår i samtliga arbetsgrupper – och den nya målstrukturen som togs fram under hösten ska underlätta att checka av det fortsatta genomförandet. Sam-tidigt betonas att det är viktigt att inte bara ha blicken på att utföra aktiviteter utan ock-så mot projektets mer strategiska målsättningar.

Det finns fortfarande viss otydlighet kvar i den nya målstrukturen mellan indikatorer, delmål och de mer övergripande målen. Det är därför viktigt att projektets insatser ock-så fortsatt har inriktning på strategisk påverkan och implementering i de ordinarie struk-turerna.

Från första året noteras även att projektet vid sidan av de operativa aktiviteterna – har en fortsatt viktig roll i att få kommunerna i Nordost att ta ställning till hur man vill hante-ra och organisera det fortsatta flyktingmottagandet i sin del av regionen.

1.4 SLUTSATSER FRÅN DELRAPPORT 2 – VÅREN 2011

Våren får tydligt fokus på leverans. Projektets kärna flyttas också därmed i viss mån även från arbetsgrupperna mot de konkreta aktiviteterna. Det leder till färre arbetsgruppsmö-ten och mer tyngd på genomförande vilket uppfattas positivt.

Den nya uppgifts-, och rollfördelningen mellan arbetsförmedling och kommunerna som blivit ett utslag av den nya etableringsreformen visar sig vara mer klar på pappret än i praktiken, vilket innebär att mycket kraft och tid i projektet även fortsatt handlar mycket om denna fråga och vem som ska göra vad.

6 (16) RAPPORT

DELRAPPO RT 3 - SL UT RAPPO RT

Det låga tillflödet till projektet av nyanlända inom målgruppen såväl från kommunerna som från arbetsförmedlingen kvarstår under våren. Detta ses som en effekt både av det minskade flyktingmottagandet och att nya reformen leder till färre möjliga insatser för nyanlända inom ramen för projektet. Deltagarantalet revideras ned till 300 från ur-sprungliga 350 deltagare.

Under våren beslutar Vallentuna att gå ur projektet. Motiveringen är att uppgifterna för kommunen blir så pass begränsat i och med den nya etableringsreformen, vilket gör att de ser att flyktingfrågorna hanteras bäst inom den egna organisationen.

Samtidigt producerar projektet såväl deltagaraktiviteter och stärker samarbete och sam-lad kompetens genom olika aktörsaktiviteter. Parallellt pågår även utredningen om framtida gemensam organisation för flyktingmottagandet i nordost som en del i projek-tet. I utredningen som läggs fram för styrgruppen i slutet av maj är slutsatsen att förde-larna med en gemensam organisation bedöms överstiga nackdelarna, och utgången blir att styrgruppen förordar en gemensam organisation men utan myndighetsutövning.

Vid senare beslutsmöte med ledningsgruppen för Nordostkommunerna i början av juni, blir dock slutsatsen en annan. Beslutet är att inte anta förslaget med gemensam organi-sation, utan att fortsätta samverkan på annat vis framöver. Vid mötet ses därmed även projektet ha spelat ut sin viktigaste roll och beslut tas att Samverk Nordost ska avslutas i förväg, senast 31 december 2011.

Inför sommaren sker en ny projektrevidering som effekt av den uppkomna situationen, och i samband med detta revideras också deltagarantalet ytterligare en gång, nu till 250 deltagare.

Vid summeringen av vårens insatser i projektet ses samtidigt flera positiva bidrag som både genomförts på ett bra sätt och som visat på goda resultat och stor nytta för mål-gruppen. Exempel på dessa insatser är bl a en andra omgång av gemensam samhällsin-formation, en Work Shop i Starta eget för invandrare, flera skräddarsydda SFI-utbildningar, en studiecirkel i jämställdhet för nyanlända, samt utveckling av koncept för fadderverksamhet som en pilot i Österåker.

Tittar man på projektets olika resultatindikatorer kan vi också notera att flera redan är uppfyllda medan andra är på god väg att uppnås. Samverk Nordost har också blivit en fungerande plattform för samverkan mellan aktörer – och som uppmärksammats och anlitats i regionen vid olika tillfällen, exempelvis av landshövdingen i frågan kring in-vandrare som resurs och tillgång på den framtida arbetsmarknaden.

Ett viktigt resultat från projektet under våren är faktiskt även den genomförda utred-ningen om gemensam organisation – som slutligen fick kommunerna att sätta ner foten och ta ställning i denna fråga.

7 (16)

RAPPORT

DELR APPO RT 3 - SL UT RAPPO RT

Samtidigt går det inte att komma ifrån att insatser och resultat har svårt att tydligt på-verka projektets huvudsakliga syfte att fler flyktingar snabbare skall nå en högre försörj-ningsgrad och ökad delaktighet i samhället, och mot det övergripande målet att skapa en gemensam struktur som ger nyanlända flyktingar en effektiv, flexibel och individan-passad introduktion.

Som noterats är det flera grundläggande problem och osäkerheter som funnits, mer eller mindre från start, och som sedan hängt med genom projektet och påverkat både genomförandet och möjligheterna att uppnå målen. Dessa har bl a handlat om hur sam-verkan och rollfördelning ska fungera mellan arbetsförmedling och kommun i praktiken i och med etableringsreformen, hur flyktingfrågan ska hanteras inom den egna kommu-nen, samt det faktum att det också funnits ett varierat engagemang, intresse och tid från kommuner och aktörer att delta fullt ut i projektet .

8 (16) RAPPORT

DELRAPPO RT 3 - SL UT RAPPO RT

2 GENOMFÖRANDE OCH AVSLUT HÖSTEN 2011

2.1 INRIKTNING OCH GENOMFÖRANDE

Med beslutet att avsluta Samverk Nordost i förtid sågs en viss risk att luften skulle gå ur projektet sista halvåret. Det har dock funnits en stor enighet inom styrgrupp och arbets-grupper om betydelsen av att göra ett bra avslut för de aktiviteter som planerats, samt det kanske allra viktigaste som handlar om att säkra en fortsättning på de uppbyggda samverkansformer som byggts upp genom projektet.

Till höstens arbete beslutade styrgruppen därför att fullfölja de deltagaraktiviteter som pågått och som varit under planering. Det handlade framförallt om en tredje omgång Samhällsinformation, en ny jämställdhetscirkel, SFI med språkstöd på arabiska, utveckla den påbörjade fadderverksamheten i Österåker, genomföra en sista omgång med moti-vationshöjande aktiviteter för nyanlända som står långt från arbetsmarknaden, samt att utveckla samarbetet mellan Arbetsförmedling och SFI-undervisning, genom att förmed-lingens handläggare finns på plats på SFI-skolor någon dag i veckan. Några av de större aktiviteter som däremot inte kom att fullföljas var den planerade minimässan i boendegruppen, samt tankarna om en starta-eget-utbildning som nu läggs på is. För att förenkla det praktiska arbetet slår man också ihop fyra arbetsgrupper till två genom att Samhällsorientering och Jämställdhet blir en grupp, liksom Arbete och SFI/utbildning. Detta har gjorts både av praktiska skäl då det i flera fall tillkommit nya aktörsdeltagare i grupperna, samt för att man ser att frågorna också går in i varandra. Det är flera som reflekterat över att detta borde gjorts långt tidigare för att skapa mer bredd och synergier mellan frågeområdena. Ett noterat problem under projektet har varit att arbetsgrupperna ofta varit för små och sällan representerade av samtliga kom-muner, eller på samma nivåer, vilket också gjort att det blivit svårt att få brett genom-slag och förankring för olika idéer, liksom ett kraftfull utförande. Bland de aktörsinriktade aktiviteter som skulle fullföljas under hösten låg bl a att tydlig-göra ansvar och roller i den fortsatta relationen kommun-arbetsförmedling, presentera befintligt utbildningsutbud i regionen, samt att upprätta en processbild över bosätt-ningsprocessen. Dessutom låg planering och genomförande av slutkonferensen som bestämdes till den 1 december 2011. Vi kan så här i slutet av december 2011 också konstatera att samtliga planerade aktivite-ter såväl för deltagare, som på aktörsnivå har genomförts under hösten. Bland deltagar-aktiviteterna kan nämnas den gemensamma samhällsinformationen som hade 5 tillfäl-len under hösten, där man bl a genomförde två uppskattade studiebesök, det ena på brandstationen i Täby och det andra på Riksdagshuset. 15 deltagare har vidare medver-kat i fortsatta Motivationshöjande aktiviteter genom Manpower, ytterligare en studie-cirkel i jämställdhet har genomförts med sju deltagare, som även medverkade på slut-konferensen och berättade om hur positivt de upplevt träffarna. Bland aktörsaktiviteter

9 (16)

RAPPORT

DELRAPPO RT 3 - SL UT RAPPO RT

har man slutligen sammanställt utbildningsutbudet i regionen som presenteras genom ett häfte där olika skolors material finns tillgängligt och anpassat. Processkartläggningen kring bosättningen har genomförts och kan bl a användas som information till nyanställ-da i kommunerna och på arbetsförmedlingen, i arbetet med kommande överenskom-melser om flyktingmottagande, eller som bidrag till kommande projekt inom och utom länet.

2.2 ÖVERGRIPANDE RESULTAT UR DELTAGAR- OCH AKTÖRSPERSPEKTIV

Med höstens avslutade aktiviteter innebär det också att vi kan konstatera att projektet som helhet till största del har levererat insatser enligt planen på både deltagar- och ak-törsnivå. De utvärderingar och uppföljningar som gjorts på deltagarnivå visar också på att det finns en övervägande stor nöjdhet med de insatser som nyanlända deltagit i un-der projekttiden. Projektet har vidare arbetat med både jämställdhet och tillgänglighets-aspekter på ett medvetet sätt i genomförandet, genom jämställdhetskonferens och till-gänglighetsseminarier, samt genom att tillgängliggöra material via projektets hemsida. Trots nedskrivna mål om antal deltagare i projektet vid ett par tillfällen som slutligen landade på 250 deltagare, så har det vid slutsammanställningen visat sig att man haft runt 320 olika individer som medverkat i projektet - vilket ju innebär att man inte kom så långt ifrån det ursprungliga målet om 350 deltagare. Samtidigt om man ska vara riktigt noggrann passar nog inte alla in på den strikta målgruppen som definierats i projektet. Deltagarna har i genomsnitt deltagit med drygt 100 timmar var i projektet, men dessa har också en stor spridning från enstaka timmar till betydligt mer än 100 timmar för de som deltagit i exempelvis motivationshöjande insatser och samhällsinformationen. Vi kan också notera att 29 aktörer/funktioner har deltagit i projektets genomförandeor-ganisation på olika nivåer, men också att det skett stora byten under tiden vilket gör att vi räknar till över 50 ”huvuden” under projektets gång, vilket givetvis inte varit till fördel utifrån ett genomförandeperspektiv. Ett av de ursprungliga resultatmålen var att försörjningsgraden hos nyanlända flyktingar som deltagit i projektet (och som avslutat sin introduktionsperiod/etableringsperiod), skulle ha ökat från 25 % till minst 50 %. Det visade sig dock att det varken fanns statistik som kunde belägga att försörjningsgraden var 25 procent för målgruppen vid projekt-start, eller ens en klar definition av vad man i projektet avsåg med begreppet ”försörj-ning”. Oavsett detta kan generellt konstateras att det är en väldigt ambitiös målsättning att fördubbla försörjningsgraden inom ramen för projektets insatser. Men det ska också tilläggas att även om projektet har haft en tydlig målsättning att förbättra nyanländas förutsättningar och inträde på arbetsmarknaden upplevs det inte bland medverkande som att detta kvantitativa mål har haft någon avgörande betydelse för huruvida projek-

10 (16) RAPPORT

DELRAPPO RT 3 - SL UT RAPPO RT

tet ska bedömas som framgångsrikt eller ej. Samtliga involverade har med rätta lagt större vikt vid projektets kvalitativa nytta och mervärden på kort och lång sikt För att ändå få någon avstämning av hur situationen sett ut för de nyanlända som fak-tiskt medverkat i Samverk Nordost fick arbetsförmedlingen i uppdrag att ge en statusbild av andelen i målgruppen som hade någon form av arbete eller utbildning vid projektets avslut. Statusen togs 1 november 2011 och som framgår av figuren är det 20 % som uppvisar att de har arbete och här ingår såväl subventionerat som reguljärt arbete. Någ-ra procent befinner sig också på praktik eller någon form av utbildning, medan den stora gruppen fortfarande står utanför arbetsmarknaden. Figur: Status för medverkande deltagare i projektet hos arbetsförmedlingen 1/11 2011

2.3 PROJEKTETS BIDRAG TILL ATT SKAPA VARAKTIG SAMARBETSSTRUKTUR

På aktörsnivå har projektet syftat till att förbättra samverkansstrukturer mellan kommu-ner och mellan aktörer, vilket också gjorts på många områden. Som konstaterats sa kommunerna i nordost nej till att skapa en gemensam flyktingorganisation. Samarbetet skulle istället fortsätta inom ramarna för det ordinarie arbetet.

11 (16)

RAPPORT

DELRAPPO RT 3 - SL UT RAPPO RT

Därför var det av stor vikt för projektet när det vid slutkonferensen klargjordes att Täby kommun kommer att ta över stafettpinnen och leda ett fortsatt arbete under 2012, för att därefter ge den vidare till nästa kommun i samarbetet. Utgångspunkten för fortsatta insatser ska vara att de bygger på just samarbete över kommungränserna. För att sam-arbetet ska kunna fördjupas ser man också att det fortsatt krävs formaliserade samver-kansstrukturer. Förslaget är dels att en samarbetsgrupp bildas med enhetsche-fer/avdelningschefer från arbetsförmedlingen och kommunerna, och dels en arbets-grupp med flyktingmottagare och deras chefer. Under 2012 ser Täby att det är rimligt att sätta fokus på fyra aktiviteter i samarbetet. Dessa är att:

Fortsätta att utveckla arbetet med fadderverksamhet

Fortsätta arbetet med studiecirkel i jämställdhet

Samarbeta vidare med SFI

Starta föräldracirkel ”Hur är man förälder i Sverige?” Genom detta har således Samverk Nordost bidragit till att det blir ett fortsatt fördjupat samarbete avseende flyktingfrågorna i nordost som får implementering inom ordinarie strukturer i till att börja med fyra av kommunerna.

12 (16) RAPPORT

DELRAPPO RT 3 - SL UT RAPPO RT

3 SAMLADE SLUTSATSER FRÅN SAMVERK NORDOST

3.1 HAR SAMVERK NORDOST UPPNÅTT SITT SYFTE OCH MÅL?

I bedömningen huruvida Samverk Nordost kan sägas ha uppnått sitt övergripande syfte och mål, ska beaktas att det är ett komplext uppdrag som utgår från en svår grundpro-blematik, där flera områden samspelar (boende, arbetsmarknad, utbildning etc) och har betydelse för det samlade resultat. Projektet har också utgått från att problemet inte kan lösas av endast en kommun eller en aktör utan det måste ske i samverkan mellan kommuner och aktörer på olika nivåer. Detta är sannolikt en riktig slutsats samtidigt som en redan komplex fråga – inte självklart blir lättare att ta sig an bara för att man är fler om genomförandet. Detta faktum har blivit tydligt i Samverk Nordost där det dels fram-kommit att kommunerna inte haft helt lika utgångsläge eller struktur för att arbeta med frågorna och kanske inte heller haft samma målbild av vad projektet skulle åstadkomma.

Två frågor har varit i fokus parallellt under projektet Den ena har fokuserat på metoder och aktiviteter för att snabbare få ut nyanlända på arbetsmarknaden, medan den andra fokuserat på att skapa långsiktiga strukturer för samverkan genom samordning eller gemensam organisation för flyktingfrågorna i nordostkommunerna. När projektet är avslutat kan vi 1) notera att det inte blev en gemensam organisation – men väl en stärkt samverkan och plattform för fördjupat samarbete kring flyktingfrågor mellan kommuner och främst arbetsförmedlingen och länsstyrelsen. Samarbetet mellan fyra kommuner i Nordost får en fortsättning in i ordinarie strukturer genom att Täby tagit stafettpinnen och leder arbetet under det första året efter projektet. Vi kan 2) no-tera att projektet inte heller uppnått det högt satta målet om fördubblad försörjnings-grad för målgruppen, vilken också redan inledningsvis konstaterades inte vara helt rea-listisk – men ganska många har tagit steget vidare ut i arbete eller utbildning genom projektet och framförallt upplever en huvuddel av deltagarna att de haft nytta av de delar som de deltagit i. ”Genom aktiviteterna har man uppnått ökat deltaktighet och även att deltagarna rent fysiskt kommit närmare samhället och därmed även arbetsmarknaden” Vi kan också konstatera att projektet i huvudsak har genomfört de aktiviteter och insat-ser både för deltagare och aktörer som man åtagit sig inom projektet.

13 (16)

RAPPORT

DELRAPPO RT 3 - SL UT RAPPO RT

Så sammantaget få vi nog acceptera att grundproblematiken är för stor för att lösa ge-nom ett projekt – samtidigt som samverk Nordost både visat att det finns stort behov av ökad samverkan både mellan kommuner och mellan kommunen och framförallt arbets-förmedlingen, och även att det går att göra saker tillsammans för att förbättra förutsätt-ningarna för invandrare och nyanlända i regionen. Projektet har i många avseenden haft en tuff resa med höga utgångsmål, ett komplex sammanhang med flera ändrade förutsättningar under tiden - men ändå lyckats hantera detta och leverera på ett adekvat sätt och inom den struktur som ESF-ramen medger.

3.2 VAD GICK BÄST? - VIKTIGA RESULTAT OCH MERVÄRDEN

Aktiviteter som vi främst vill lyfta fram med tydligt positiva effekter och gensvar från deltagare är bl a följande:

Gemensam Samhällsinformation

Studiecirklar i Jämställdhet

Motivationshöjande aktiviteter

Fadderverksamhet

Arbetsförmedling hos SFI Den gemensamma samhällsinformationen för Nordost har bidragit till en fördjupad kun-skap om det svenska samhället och fyllde en viktig funktion i väntan på beslut och till-komst av den regionala samhällsinformationen. Studiecirklarna i Jämställdhet genom-fördes i två omgångar och var mycket uppskattade av såväl män som kvinnor och har gett upphov till både diskussioner och fördjupad kunskap och förståelse för jämställdhe-tens betydelse i det svenska samhället. Genom att kunna erbjuda motivationshöjande aktiviteter har deltagare som bedömts stå längre från arbetsmarknaden fått möjlighet att under en tremånadersperiod få mer individanpassat stöd och insatser. Fadderverk-samheten är en aktivitet som är under uppbyggnad men som många är mycket positiva till och som man ser är ett mycket viktigt steg i en lyckad integration. Ett koncept håller på att utvecklas och prövas i Österåker för att sedan kunna få spridning på andra ställen. Att arbetsförmedlingen besöker SFI kontinuerligt är exempel på att även relativt enkla förändringar kan få tydligt positiva effekter. När det gäller aktörssamverkan i projektet ser vi framförallt att Samverk Nordost har

utvecklat en bredare och djupare plattform för samverkan mellan kommuner och aktörer på flera nivåer

ökad gemensam kunskap om centrala områden och utvecklingsprocesser som ex-empelvis bosättningsprocessen, men också bidragit till ökad kunskap om varandras olika roller och uppgifter.

satt Nordostkommunerna på kartan i regionen, genom att projektet har skapat uppmärksamhet för projektet och kommunsamverkan både i länet och utanför.

14 (16) RAPPORT

DELRAPPO RT 3 - SL UT RAPPO RT

3.3 HADE MAN KUNNAT NÅ LÄNGRE? – HINDER LÄNGS VÄGEN

En intressant fråga när det gäller projektet måluppfyllelse är givetvis om man hade kun-nat komma närmare huvudmålen. Vi har redan konstaterat att vissa av målen kanske inte var helt realistiska att uppnå inom ramen för projektets aktiviteter, men vi kan ock-så se att det finns faktorer både i invärld och i omvärld som fått stor inverkan på effekti-viteten i genomförandet av projektet. Nedan summeras tre hinder som vi bedömer haft störst inverkan på projektet genomförande och för måluppfyllelsen.

Delvis olika bilder hos kommunerna kring syfte, mål och insatser skapar svag grund för styrning under vägen

Det har från början funnits lite olika bilder från medverkande partners och aktörer om både projektets mål och väg. Den övergripande frågan har handlat om vilket mål som varit överordnat – att förbättra vägen från ”anländ till anställd” eller att skapa ”gemen-sam organisation”. Projektet gav sig aldrig riktigt tid att förankra mål och genomförande på alla nivåer vilket har medfört att olika bilder och engagemang har följt med in i pro-jektet och påverkat genomförandet över tiden. Det har försvårat möjligheten att skapa en tydlig röd tråd, processtänk och helhet genom projektets genomförande.

Flera omvärldsfaktorer förändrade förutsättningarna Vi kan också se att det har skett flera förändringar i omvärlden som fått tydlig inverkan på genomförandet. En viktig utgångspunkt för projektet var att nordostkommunerna skulle kunna ta emot fler flyktingar framöver – men i realiteten har mottagandet istället kommit att minska tydligt vilket påverkat projektets omfattning och möjligheter att få deltagare inom målgruppen till projektet. Även om det var klart att etableringsreformen skulle införas när projektet satte igång så skapade detta direkt en osäkerhet kring både kommunernas och arbetsförmedlingens framtida uppgift och roller. Detta har följt och tagit mycket energi och delvis varit förla-mande för insatser kopplat till det centrala arbetsmarknadsområdet i projektet. Den tredje större förändringen som också blev klart tidigt var att samhällsinformationen skulle bli regional. I väntan har Samverk Nordost kunnat genomföra egen samordnad information som täckt ett tydligt behov, men det var länge osäkert huruvida det skulle finnas med som insats i projektet och har även förekommit diskussioner inför varje ny omgång som den ska genomföras eller om man ska invänta den regionala.

Otydlighet i genomförandeorganisationen - gav lång startsträcka Ett tredje hinder handlar om en inledande osäkerhet i genomförandeorganisationen som gjorde att projektet tog lång tid på sig innan man började leverera aktiviteter och insatser. En viktig förklaring är att organisationen tog med sig både den inbyggda otyd-

15 (16)

RAPPORT

DELRAPPO RT 3 - SL UT RAPPO RT

ligheten som fanns från start kring frågorna om vad, hur och vem in i genomförande – tillsammans med den konkreta osäkerhet som dessutom fanns utifrån ändrade förut-sättningar. Tillsammans gjorde detta att mycket energi och kraft inledningsvis gick till att diskutera detta - istället för att leverera. Vi kan också notera att projektet haft en rätt ambitiös arbetsmodell med många med-verkande, ofta på hög tjänstemannanivå, i många arbetsgrupper. Samtidigt har det varit en högst varierad representation från olika aktörer, kommuner och nivåer i dessa grup-per, vilket både givit en svagare sammanhållen struktur. Detta har även påverkat ut-förarkraften – eftersom det ofta funnits för få i projektet med tillräckligt med tid för att också genomföra det man pratat och beslutat om. Efter ett drygt halvår insåg man att projektet behövde få tydligare mål och bättre ge-nomförandekraft. Under hösten 2010 genomfördes därför en viktig omstrukturering av projektets mål och struktur för genomförande, med mer tydliga aktiviteter i grupperna. Detta gav ökad fart i projektet - men medförde till viss del också att själva arbetet än mer fokuserades på aktiviteter i de olika arbetsgrupperna – med följd att allt färre i pro-jektet kände att de hade grepp om helheten.

3.4 VAD KAN LEVA KVAR EFTER PROJEKTET? – OMRÅDEN ATT UTVECKLA

Ett av de tydligaste resultaten av projektet är att det framgår att det finns ett starkt be-hov av fortsatt samverkan inom ordinarie strukturer: det gäller såväl inom och mellan kommuner, både politisk och på tjänstemanna/handläggarnivå, som mellan kommuner och andra aktörer som arbetsförmedlingen m fl. Bland de mer konkreta aktiviteter som vi sett att det finns ett starkt stöd och intresse för att utveckla vidare är bla:

Fortsatt möjlighet att erbjuda mer nischad lokal eller delregional samhällsinforma-tion, som ett komplement eller fördjupning till den nya regionala.

Kontakter och gemensamma aktiviteter mellan Af och kommunens SFI

Fortsättning med Jämställdhetscirklar för nyanlända

Utveckla konceptet kring Fadderverksamhet och sprida till andra. Vid projektets slutkonferens 1 december framkom också att det blir en fortsättning av projektets arbete i ordinarie strukturer genom at Täby kommun tar över stafettpinnen och leder arbetet under 2012. Täbys förslag är att fokus läggs på de tre senare av ovan fyra punkter, men lade även till förslag på en föräldracirkel ”Hur är man förälder i Sveri-ge?”, eftersom föräldraperspektivet uppfattas ha saknats tidigare i projektet . Formen för arbetet föreslås ske dels genom en samarbetsgrupp med enhetsche-fer/avdelningschefer från arbetsförmedlingen och kommunerna, och dels en arbets-grupp med flyktingmottagare och deras chefer.

16 (16) RAPPORT

DELRAPPO RT 3 - SL UT RAPPO RT

3.5 AVSLUTANDE REFLEKTIONER OCH LÄRANDE INFÖR NÄSTA GÅNG…

Det finns en allmän tendens till att gärna betrakta den situation vi just nu befinner sig som väldigt unik och speciell – vilket gör att vi ofta inte anser att det går att dra så mycket lärdomar från hur andra har gjort tidigare, eftersom det var en annan situation och andra förutsättningar som gällde då. I våra avslutande reflektioner och lärande inför en nästa gång någon vill göra en liknande eller helt annan satsning, har vi därför försökt ge några högst allmängiltiga lärdomar för ett lyckat projektgenomförande. Vi menar med andra ord att om Samverk Nordost hade tagit till sig dessa punkter innan man star-tade projektet hade man haft ännu bättre förutsättningar för en högre måluppfyllelse. 1. Att säkerställa gemensam syn på målsättning och programlogik Underskatta inte behovet av att säkerställa och förankra en gemensam målbild och programlogik hos medverkande partners. Detta är lika viktigt vid riggning och projekt-skrivning, som när projektet väl startar – såväl på policynivå som på utförarnivå. Frågor som alla ska ha klart för sig handlar om varför, vad, hur, vem, och när!

2. Att inte drivas till att sätta upp mål och indikatorer som inte är rimliga att uppnå Mål ska vara relevanta (ligga tydligt i linje med de problem som man avser att lösa), rea-listiska (möjliga att uppnå inom ramen för tid och resurser som finns i projektet), samt utvärderingsbara (vilket innebär att det går att mäta resultaten kvalitativt och kvantita-tivt) för att därefter kunna värdera projektets helhet och ta ställning till vad nästa steg ska bli.

3. Att rigga organisation och arbetsformer som säkrar ”verkstad” Skapa en tydlig förståelse för projektets övergripande logik, hur olika delmål och områ-den kopplar till varandra för att bli en helhet - tydliggör process och den röda tråden. Skapa en tydlig målstruktur och mål-medelkedja, med konkreta aktiviteter som tydligt leder till delmål som leder till huvudmål. Tydliggör projektets relation till projektaktörer-nas ordinarie arbete och säkra därigenom att medverkande aktörer kan lägga tillräcklig med tid i genomförandet.

4. Att säkerställa medverkande parters ansvar genom hela projektgenomförandet Säkra att personalförändringar hos aktörer - eller eventuella avhopp från aktörer inte får sådana konsekvenser att de riskerar projektets fortsatta genomförande. 5. Att skapa förståelse för att ett projekt alltid finns i en kontext Ett projekt lever alltid mitt emellan å ena sidan planen med förbestämda villkor som styrs av projektramar (finansiären) - och å andra sidan en verklighet som hela tiden är i rörelse och förändras. Säkra därför i högsta möjliga mån en flexibilitet i projektstruktu-ren redan från start, som vid behov möjliggör att kunna göra förändringar i genomfö-randet under hand för projektets bästa.