OTYPERAV ISAK HJELMSKOG OCH MOA MÖLLER

Lärarhandledning

Om lärarhandledningen Denna lärarhandledning från Riksteatern är ett stöd för dig som ska samtala med barn om Otyper. Vi vill inspirera dig som lärare och ger i detta häfte ett antal förslag till diskussioner och fördjupat arbete i klassrummet. Handledningen behöver inte genomföras i sin helhet, du väljer den eller de delar som du tycker är relevanta för dig och dina elever.

Lärarhandledningen är ett komplement till Riksteaterns skrift Att öppna nya världar som mer i detalj beskriver Riksteaterns grund-läggande synsätt kring hur lärare kan arbeta med en ung publik i samband med en scenkonstupplevelse. Att öppna nya världar finns på Riksteaterns hemsida.

Vänliga hälsningar

Riksteatern Barn & Unga

Som ett led i skapandet av Otyper anordnade manusförfattarna Moa Möller och Isak Hjelmskog ett antal workshops under våren 2019 genom vilka de träffade lågstadieelever i olika delar av landet. Detta skedde genom vanliga samtal och genom lekar där figurer kategoriserades utifrån bilder, allt för att ta reda på vilka typer som intresserar barn och varför. Det blev tydligt under mötena med barnen att det rådde konsensus kring de flesta figurer, vad de får göra och inte. Under samtalen framkom även att målgruppen tyckte det lät spännande med en föreställning där välbekanta figurer gör oväntade saker.

Repetitionsbild från Riksteaterns lokaler i Hallunda.2 3

Välkomna till en lek om makt, normer och identitet Otyper vill synliggöra och bryta ned fördomar och förväntningar på andra människor, och undersöka dem inför en lågstadiepublik på ett häftigt, roligt och oväntat sätt.

Föreställningen tar hjälp av elva välkända skurkar och hjältar från böcker, film och tv. För att ge dem större manöverutrymme och chansen att bli mer än en stereotyp, tillåts de utföra handlingar de aldrig utfört förut. Genom att ställa dem sida vid sida och låta dem låna varandras egenskaper, befrias de från klichén och från de bördor och begränsningar som sagans normer kan innebära.

Otyper skruvar på populärkulturella stereotyper och välkända var- dagliga situationer för att hjälpa den unga publiken att se på verklighet-en med nya ögon. Förhoppningen är att publiken får en stark, rolig och upp-och-ned-vändande konstnärlig upplevelse, som inspirerar dem till att våga bryta mot det normativa och stereotypa i sin egen vardag.

Förord av upphovspersonerna

Friheten i att vara både komplex och motstridig Som människa är det nödvändigt att snabbt kunna kategorisera intryck för att inte bli helt förvirrad av all information som möter oss i vardagen. Det är ofta bra att många kategoriseringar sker automatiskt. Samtidigt begränsar det vår förmåga att se saker och människor på nya sätt. Särskilt svårt kan det bli att ta till sig av det obekanta: nya smaker, ny musik och, för oss, nya människor. Såvida vi inte tränar på att vara öppna och lekfulla, inställda på att vända och vrida på våra tankar och inte låta den inre autopiloten begränsa våra perspektiv förstås.

Över ingången till aulan på Uppsala universitet finns devisen “Tänka fritt är stort men tänka rätt är större”. Det är raka motsatsen till vad vi vill göra med Otyper. Vi hävdar med bestämdhet att tänka fritt är större. Vad är ens att tänka rätt?

Populärkulturen matar oss ständigt med figurer av enformig karaktär. I vår pjäs kallar vi dessa karaktärer för typer. En fördel är att dessa endimensionella typer kodas supersnabbt av barnpubliken. Det vill vi använda oss av. Genom att låna typer och plocka dem ur sina ramberättelser och sätta dem i nya sammanhang kan vi under pjäsens gång befria dem från sina invanda mönster, och våra fördomar om dem, för att mot slutet låta dem bli helt nya sorters figurer. Vi kallar dessa nya hybrider för otyper. Otypiska, helt egna och komplexa.

Teatern är en plats där vi upplever konst gemensamt med andra och där vi kan utmana våra blickar och fördomar tillsammans. För oss har det varit väldigt roligt att hänsynslöst ge sig på våra mest älskade och hatade hjältar och skurkar.

4 5

Det har också varit stimulerande att möta gensvaret från provpub-liken, det vill säga barn på lågstadiet, under repetitionerna. De har skrikit rakt ut av förtjusning när Star Wars-karaktären Yoda gör entré eller när Pippi Långstrump beter sig förbjudet mot Donald Trump genom att proppa hans mun full med godisar. För att inte tala om när Askungen släpper en ordentlig fis. En sån banal sak som vi alla gör men som aldrig Askungen, Jesus, Darth Vader, Gustav Vasa

eller Spider-Man tillåts göra i berättelserna. Hela poängen med att dekonstruera arketyper och stereotyper är att det i förlängningen ska ge barnen tillbaka deras fria fantasi att leka och tänka allt om alla. Att barnet själv få känna sig fri i att vara komplex och full av motstridiga känslor och uttryck. Det finns ingen motsättning mellan att vara både modig och rädd, snäll och sur eller envis och ömtålig.

Isak Hjelmskog, manus och regiMoa Möller, manus, scenografi och kostym

Repetitionsbild från Riksteaterns lokaler i Hallunda.

Så här förbereder du dig och eleverna inför föreställningen Gör inte besöket till en skoluppgift med krav på ”läxa” i form av handlingsresumé eller recensionsuppgift. Då blir det mer lustfyllt för eleverna och utbytet blir både större och mer berikande.

Förbered däremot gärna eleverna på de praktiska förutsättningarna inför teaterbesöket, exempelvis bussresa, tider, plats och annan väsentlig information.

Under föreställningenDen unga publiken reagerar ofta annorlunda än vuxna när de ser på scenkonst. Ibland kan vuxna tycka att den som skrattar högt, kom-menterar något högt, vrider sig oroligt eller på annat sätt reagerar på det som sker låter för mycket eller är störande. Var trygg i att de skådespelare som Riksteatern väljer att turnera med för en ung publik är vana vid att hantera detta. Med detta sagt känner du dina ungdomar bäst och kan därför spela en viktig roll för att läsa av situ-ationer under föreställningen i de fall det skulle behövas. Läs gärna mer om detta i Att öppna nya världar på riksteatern.se/foreochefter

Viktigt angående fotografering och filmning!Det inte är tillåtet att filma eller fota under föreställningen. Detta beror på att flera av de figurer och den musik som används är upp-hovsrättsskyddade.

Efter föreställningen Var generös med tiden efter föreställningen. Låt upplevelsen sjunka in utan stress.

Ett samtal kring en föreställning ger plats för fördjupad reflektion

6 7

om såväl handling och tematik som konstnärliga uttryck i form av gestaltning, ljus, ljud, kostym och scenografi. I en så kallad minnes-runda kan du som lärare ge alla elever möjlighet att tänka tillbaka på föreställningen och minnas specifika detaljer, det kan vara en enskild händelse eller något så enkelt som ett klädesplagg, ett ljud eller en rörelse. Fortsätt sedan att tillsammans beskriva föreställningen på ett objektivt sätt, fritt från värdering och tolkning. På så sätt kan alla i klassen delta på lika villkor och du skapar en bra grund för att eleverna även ska våga säga något när ni sedan går över till tolkningar och diskussioner. Ju utförligare ni beskriver det ni varit med om, desto större blir möjligheterna att i nästa steg hitta olika tolkningar och sätt att analysera föreställningen.

Genom att som lärare vara lyhörd och lyssna in vad eleverna verkar nyfikna på och har behov av att prata om kommer du att märka att det är både lätt och roligt att leda ett öppet och konstruktivt analyssamtal.

Post it-lappar ett bra verktyg att ha till hands när det gäller att testa sig fram till när de olika typerna ska avlösa varandra.

Teman att fördjupa sig i

Tema 1: Vem bestämmer egentligen vem någon är?

I den här föreställningen förekommer karaktärer som bygger på figurer som går att hitta i olika kända filmer och böcker, bland annat. Vissa är inspirerade av verkliga personer, nu levande eller från tidigare i historien. Dessa karaktärer skiljer sig dock från sina förlagor genom att vissa egenskaper tonats ner medan andra fått mer spelrum, allt för att framställa karaktärerna som så stereotypa som möjligt.

Det är denna, stereotypa framställning av karaktären, som vi kallar för en typ. När dessa typer i slutet av föreställningen blan-das ihop med varandra, skapas helt nya karaktärer som vi valt att kalla för otyper.

Minns ni typerna?Börja med att låta eleverna tillsammans försöka komma ihåg/räkna upp så många typer de kan. Vad vet ni om typerna? Har ni sett dessa typer förut?

Om eleverna har svårt att komma ihåg eller inte kände igen någon av typerna kan ni ta hjälp av typlistan i denna handledning (se sid 18–21).

Dela sedan upp eleverna i mindre grupper och ge dem uppgiften att försöka sätta ihop typerna i grupper/kategorier. Finns det några typer som hör mer ihop än andra? Varför? Låt grupperna presentera sitt för-slag för varandra. Vilka likheter och skillnader finns det mellan de olika lösningarna? Hur många olika sätt att dela in typerna i har ni tillsammans kommit på?

8 9

FördjupningsvariantIstället för (eller utöver) att ha en gruppdiskussion kring alla typer går det att låta eleverna välja en typ som de får ta reda på mer om. Däreft-er kan de få presentera sin typ, muntligt eller skriftligt och reflektera kring vilka sidor av typen som fått komma fram i föreställningen och vilka som inte är med.

Härifrån kan ni diskutera vidare i grupp om hur samma figur kan fram-ställas på olika sätt. Är den ena bilden mer ”sann” än den andra. Varför?

Vad tror eleverna att typerna själva skulle tycka om hur de beskrivs av andra, både i sina originalsammanhang, i föreställningen och i andra situationer?

Att bryta mot normenDela upp eleverna i par. Låt dem sedan berätta för varandra om varsitt tillfälle i föreställningen när någon av typerna gjorde något oväntat. Allt eftersom kan du fylla på med fördjupningsfrågor, exempelvis:

• Varför var det förvånande att den typen gjorde som den gjorde?

• Hade det varit lika förvånande om någon annan av typerna gjort samma sak?

• Vad kände du när typen betedde sig på ett sätt som du inte var van vid?

ReflektionsfrågorDessa frågeställningar går att använda som diskussionsfrågor i grupp, eller som individuella reflektionsfrågor.

Hur tror ni att typerna skulle beskriva sig själva?

I slutet av föreställningen förändras typerna och blir otyper. Vilka skillnad-er finns mellan otyperna och typerna? Finns det några likheter kvar?

Skulle du helst vilja vara en typ eller en otyp om du fick bestämma?

10 11

Tema 2: Vem bestämmer egentligen vad något är?

Dela upp eleverna i grupper och ge varje grupp ett vardagligt objekt (exempelvis en mössa, en burk eller ett paraply). Be sedan eleverna att komma överens tillsammans och skriva ner vad det är för något. När detta är gjort får de den uppföljande uppgiften att försöka komma på så många andra saker som möjligt som saken också skulle kunna vara. Ge dem ordentligt med tid och utrymme att verkligen undersöka sakens hela potential. Uppmuntra dem att utforska alla idéer som kommer fram. Låt sedan grupperna redovisa vad de kommit fram till.

Variant: Denna övning går både att göra så att alla grupper får jobba med samma sak, och att alla får olika saker.

Försök nu tillsammans i klassen att komma ihåg vilka saker som fanns med i föreställningen som inte användes på ett sätt som vi är vana vid. Kunde samma sak användas på flera sätt? Vem bestämde hur en sak skulle användas?

Repetitionsbild från Riksteaterns lokaler i Hallunda.

FlaggornaLåt eleverna tillsammans försöka komma ihåg vilka olika flaggor som var med i föreställningen. Kände de igen flaggorna sedan innan? Var någon av flaggorna ny?

När ni tillsammans har en gemensam idé om vilka flaggorna var och vad de står för, delas klassen in i grupper som får varsin flagga. Låt gruppen tillsammans fundera över följande frågor:

• Hur gick det till när flaggan för första gången blev synlig för publiken?

• Vad gjorde karaktärerna med flaggan?

• Om ni tänker på vad ni tillsammans kom överens om var flaggans betydelse, och hur flaggan behandlades av figurerna på scenen, vad tror ni att det betyder?

• Låt eleverna dela med sig till resten av gruppen vad de kommit fram till.

• Att tänka på: Ge inte eleverna alla frågor på en gång utan låt dem fundera över en fråga i taget och låt dem gå vidare till nästa när du bedömer att de är redo för det.

Fördjupning – regler kring flaggorHär kan ni fördjupa er i vilka regler som traditionellt funnits om vad som är tillåtet att göra med en flagga. En nationsflagga får exempelvis inte ligga på marken, smutsas ner och absolut inte förstöras. En flagga får också enbart hissas på vissa bestämda dagar, flaggdagarna.

Fördjupande diskussionsfrågor

• Varför tror ni att dessa regler finns/funnits?

• Vem har bestämt att det ska vara så?

• Höll sig föreställningen till dessa regler?

• Är det okej att bryta mot vissa regler? Vilka regler är det absolut förbjudet att bryta emot? Varför? Varför inte?

1314

Tema 3: Vem bestämmer egentligen vem som bestämmer?

Här är möjliga frågor att samtala kring i grupp.

• Vilka olika sätt att få komma upp och bli den som bestämmer kan ni komma på att ni såg i föreställningen?

• Hur reagerade de som inte fick vara med uppe på toppen? Vad gjorde de?

• Vad hände med typernas kamp om toppen när de blir otyper?

• Vad tror du hade hänt om typerna gjort det som otyperna gjorde?

• Här kan ni föra in samtalet på hur bestämmande ser ut i elevernas egen vardag.

• Vem bestämmer…

… i skolan? … i familjen? … på rasten? … i Sverige?

Försök tillsammans på tavlan skriva ner så många olika sätt att bestäm-ma saker tillsammans som ni kan komma på. Exempelvis att rösta, att lotta, att prata och försöka hitta ett förslag som alla kan tycka är okej (konsensus), att en bestämmer åt gruppen (vem får göra det?). Dela in klassen i grupper och ge dem varsin ”beslutsmetod”. Ge dem i uppgift att komma på vad som är bra och vad som är dåligt med just deras metod. I vilka sammanhang kan det vara bra att göra på det här sättet? När passar det inte alls? Låt grupperna redovisa för varandra.

Utifrån samtalet har ni sedan en möjlighet att både arbeta vidare med hur demokrati fungerar, samt titta närmare på barnkonventionen och vilka rättigheter barn har att få vara med och bestämma.

Mer om barnkonventionen hittar du på https://unicef.se/barnkonventionen

12

Tema 4: Vem bestämmer egentligen vem som får vara med?

I en del av föreställningen spärrar Yoda av berget men säger att alla som ser ut som han får vara med.

• Varför tror ni att Yoda bara ville att de som ser ut som honom ska få vara med?

• Eftersom ingen såg ut som Yoda kunde ingen få komma in. Tror ni att det var vad Yoda ville?

• Kan ni komma på något tillfälle där bara vissa får vara med? Vem bestämmer det?

• Är det nödvändigt att bara låta vissa vara med ibland eller borda alla alltid få vara med?

Om eleverna har svårt att svara kan du som lärare ta klassindelningen som ett exempel. Att bara de barn som blivit tillräckligt gamla kan gå i en viss klass. Eller att bara lärarna får vara i lärarrummet.

Repetitionsbild från Riksteaterns lokaler i Hallunda.

1514

Gör din egen otyp

Skriv ett brev till dig självGör egna otyper genom att rita stafett-teckningar. Alla elever fåt var-sitt papper. Alla börjar med att rita ett huvud. Sedan viks bilden så att det som hittills ritats inte syns och lämnas över till kompisen bredvid. Nästa person ska då rita överkroppen utan att veta hur huvudet ser ut. Detta fortsätter sedan med underkropp och fötter. I sista skedet får eleven öppna och se resultatet. Den eleven får i uppdrag att ge otypen ett namn och beskriva hen. Sätt upp bilderna i klassrummen och ha en utställning.

Fler otyperExempel på fler otyper går att hitta i Linnéa Johanssons supermjuka superhjältar. Skriv ut och låt eleverna färglägga.

https://cella7.files.wordpress.com/2015/03/super-mjuka-hjc3a4ltar.pdf

Handledningen och läroplanen Här nedan följer exempel på delar ur läroplanen som på olika sätt knyter an till innehållet i föreställningen och innehållet i denna lärar-handledning. Vi har valt ut dessa delar då de är relevanta för i stort sett allt material i handledningen. Detta har vi gjort av utrymmesskäl, väl medvetna om att vissa enskilda uppgifter kan kopplas ihop med fler och andra delar av Lgr 11.

Valda delar ur Lgr 11 del 1: Skolans värdegrund och uppdrag

Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola …

… kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,

… har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rät-tigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,

… kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhäl-lets kulturutbud,

Repetitionsbild från Riksteaterns lokaler i Hallunda.Repetitionsbild från Riksteaterns lokaler i Hallunda.

16 17

Valda delar ur Lgr 11 del 4: Fritidshemmet

Undervisningen ska behandla följande centrala innehåll:

Natur och samhälle• Normer och regler i elevernas vardag, till exempel i lekar och spel, och varför regler kan behövas.

• Etnicitet, könsroller, kroppsideal och konsumtion samt kritisk granskning av hur dessa företeelser framställs i medier och populär- kultur. Demokratiska värderingar och principer, i sammanhang som är bekanta för eleverna. Hur gemensamma beslut kan fattas och hur konflikter kan hanteras på ett konstruktivt sätt.

Valda delar ur Lgr 11 del 5: Kursplaner

Kursplanen i samhällskunskap• Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställd- het, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryc och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen.

• Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån per- sonliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar.

Undervisningen i de samhällsorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll i åk 1-3:

Att leva tillsammans • Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.

• Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang.

Kursplanen i svenska • I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden.

Undervisningen i svenska ska behandla följande centrala innehåll i åk 1-3:

Språkbruk • Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser.

• Skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan för- stärkas genom röstläge och kroppsspråk.

Repetitionsbild från Riksteaterns lokaler i Hallunda.

18 19

Karaktär från Astrid Lindgrens barnböcker med samma namn. Pippi är världens starkaste tjej. Hon har en kappsäck med pengar, en häst och en apa. Hon bor ensam i ett stort hus. Hennes mamma är i himlen och hennes pappa är kung på en ö i Söder-havet. Pippi gör därför som hon vill och bestäm-mer till exempel själv om hon ska gå i skolan.

Donald Trump är USA:s nuvarande president. Innan Trump blev president var han en rik före-tagare och känd från en dokusåpa på tv. Som president är han känd för en hård retorik där han ofta kan vara tuff mot dem som inte tycker som han. Som politiker är han bland annat känd för att han vill bygga en mur på gränsen till Mexiko för att färre personer ska kunna komma in i USA därifrån.

Askungen är en karaktär som härstammar från en väldigt gammal saga som berättats i många versioner. Den Askungen vi får möta i föreställnin-gen, och kanske den som vi oftast tänker på, är den från Disney-filmen med samma namn. Hon blir orättvist behandlad och tvingas passa upp på sin styvmor och sina styvsystrar, städa och laga all mat. När prinsen ska hålla bal för alla unga kvinnor får inte hon följa med. Tack vare en god fe får hon ändå gå på balen och träffa prinsen.

Spider-Man är en superhjälte från serietid-ningsvärlden. Han heter egentligen Peter Parker och är en vanlig tonåring som blir biten av en radioaktiv spindel och får därigenom spindellika superkrafter. Han vill först inte låtsas om sina nya krafter men när hans morbror blir rånmördad bestämmer han sig för att ta sitt ansvar och använ-da sina krafter för att skydda stadens invånare.

En astronaut är en amerikansk rymdfarare. En rymd-farare har som jobb att resa ut i rymden i rymdskepp, oftast för att forska eller för att laga och ta hand om teknisk utrustning. En del astronauter kan bo flera månader på den internationella rymdstationen ISS tillsammans med rymdfarare från andra länder.

Darth Vader är en karaktär från Star Wars-filmer-na, och heter egentligen Anakin Skywalker. Han är skurken som leder de militära styrkorna i det mäktiga Rymdimperiet. Han är också pappa till filmernas hjälte, Luke Skywalker. Anakin blev som ung rekryterad att bli Jedi-riddare (en person som lär sig att kontrollera universums energi, som en superkraft), men lockas över till den mörka sidan.

Karaktär från Star Wars-filmerna. En Storm-trooper är en soldat i Rymdimperiets armé.

Karaktär från Star Wars-filmerna, en av de främsta Jedi-riddarna och ledare för Jedi-ordens högsta råd. Han är en liten, grön, utomjording som pratar med en annan meningsuppbyggnad än vad männi-skor i Sverige gör.

En person som tros ha levt i Mellanöstern för över 2000 år sen. Jesus var jude och predikade mycket om hur en ska vara en god människa i Guds ögon. Han gjorde sig ovän med många mäktiga personer och blev till slut dömd till döden genom korsfästning. Vissa menar att Jesus var en vanlig man medan andra tror att han var en helig man och Guds son.

Lista över de typer som förekommer i föreställningen Astronaut:

Darth Vader:

Stormtrooper:

Yoda:

Jesus:

Pippi Långstrump:

Donald Trump:

Askungen:

Spider-Man:

20 21

En person som arbetar för den svenska försvars-makten för att kunna försvara Sveriges medbor-gare i krig och katastrofsituationer. Exempelvis ställde militären upp med hjälp när det brann väldigt mycket i de svenska skogarna sommaren 2018. Det finns också svenska soldater som åker och hjälper till när det är krig och konflikter i andra länder.

Pikachu är en karaktär från tv-serierna och spelen Pokémon. En pokémon är ett slags djurliknande varelser som har olika egenskaper. De kan fångas i pokébollar och den som lyckas fånga en pokémon blir då dess tränare och kan låta dem kämpa mot andra pokémons.

Karaktär från Disneys universum och en av de för-sta tecknade figurerna som skapats för film. Hon är mest känd som flickvän till Musse Pigg. I senare tv-serier har hon fått stå mer på egna ben. Nu syns hon bland annat som en av flera Disney-karaktärer i tv-serierna Musses klubbhus och Musse och racergänget.

Gustav Vasa var kung i Sverige 1523-1560. Han tog makten och gjorde uppror mot den danska unionskungen Kristian II vilket blev slutet för Kal-marunionen (en union mellan Sverige, Danmark och Norge). I samband med upproret gjorde han en resa på skidor som inspirerat till en av världens största skidtävlingar – Vasaloppet. Sveriges nationaldag den 6 juni firar att Gustav Vasa det datumet valdes till kung av Sveriges riksdag.

De första människorna kom till Sverige för ungefär 10 000 år sen, i slutet av stenåldern.

Svensk soldat:

Pikachu:

Mimmi Pigg:

Gustav Vasa:

Stenålders- människan:

Stenåldern kallas så för att det var under den här perioden som människorna började tillverka och använda redskap av sten. I slutet av stenåldern började människorna också utveckla enklare bondesamhällen där de odlade mat och ha djur i fångenskap.

Homer Simpson är en av huvudkaraktärerna i den tecknade tv-serien The Simpsons som har sänts i över 30 år. Homer är pappa i familjen Simpson som också består av mamma Marge samt barnen Bart, Lisa och Maggie. Han jobbar på ett kärnkraftverk och tycker om öl, tv och donuts. Han tycker inte om att jobba eller att behöva fatta vuxna beslut.

Homer Simpson:

Repetitionsbild från Riksteaterns lokaler i Hallunda.

22 23

Vi tar den unga publiken på allvarRiksteatern tar alltid den unga publiken på allvar. Det gör vi genom att aktivt se på samhället ur ungas synvinkel och spegla maktförhållandena mellan vuxna och barn på ett trovärdigt sätt för den yngre publiken.

Precis som för vuxna är konsten och olika konstnärliga uttryck viktiga i sig och ska inte ha krav på sig att ha tydliga syften och mål. Varje enskild Riksteaterproduktion för barn och unga står för sig själv och existerar utifrån sitt eget konstnärliga uttryck.

Scenkonst berör, och inte alltid på ett sätt som är lätt att förutsäga. Hur konsten landar hos de ungdomar du ansvarar för beror helt och hållet på vad de varit med om och vad de bär inom sig

Hjälp oss bli bättreVi på Riksteatern är måna om att det pedagogiska material vi tar fram är vad du som lärare och pedagog behöver. Därför ser vi gärna att du delar med dig av dina åsikter om denna lärarhandledning till oss. Vad är bra? Vad fungerar mindre bra? Vad har vi missat? Vi vill veta allt, från det stora till det lilla.

Mejla oss gärna!Du är varmt välkommen att dela med dig av dina tankar eller att återkoppla till oss på barnochunga@riksteatern.se

Repetitionsbild från Riksteaterns lokaler i Hallunda.

Det är vi som jobbar med Otyper

Skådespelare Mina Azarian, Lucas Carlsson, Lilja FredriksonManus Isak Hjelmskog, Moa Möller Regi Isak HjelmskogScenografi och kostym Moa Möller Koreografi Julia Kraus Dybeck Ljuddesign Elize Arvefjord Ljusdesign Holger TistadMaskdesign Eva Rizell Dramaturg Ninna TersmanTurnéledare, kostym- och rekvisitatekniker Linda Thyr Scenmästare Cilla BerndalenLjud- och ljustekniker Markus Vass Marknadsförare Linda PerssonProducent Ann GustafssonRedaktion lärarhandledningen Ann Gustafsson, Beatrice Sehlin Letfors, Joacim GustafsonKonstnärlig ledare Barn & Unga Bengt Andersson

Läs mer om Otyper på riksteatern.se/forestallningar/otyper

Riksteatern 145 83 Norsborg Tel: 08-531 991 00

info@riksteatern.se · riksteatern.se

RIKSTEATERN Scenkonst som sätter tankar och känslor i rörelse, för alla överallt. Närmare 38 000 medlemmar skapar möjligheternas scen och öppnar mötesplatser i hela Sverige.

riksteatern.se/otyper

Riksteatern våren 2020. Bilder: Affischbild (omslag), Foto: 3, 4-5, 7, 10, 14, 15, 16: Joacim

Gustafson, Bilder sid 5 (porträtt), 13, 15: Filip Häggblom

. Form: Linda Fredriksson Art Director. Tryck Ale Tryckteam

.