Luleå tekniska universitet/bilaga 2 re-beslut 1… · Web viewAnt h06 Reg 06 Ant h05 Reg 05 Teknisk design 180 p 68 48 53 43 Teknisk design 120 p 17 13 18 17 Sociologi 44 37 62 38

Luleå tekniska universitet Rektors beslut 101-07Intern verksamhetsberättelse 2006 Bilaga 2

Luleå tekniska universitet

Intern verksamhetsberättelse 2006

1


INTERN VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2005

Innehållsförteckning Sid

Inledning 3Ekonomi för hela universitetet 3Arbetsvetenskap 5 Hälsovetenskap 9 Industriell ekonomi och samhällsvetenskap 15Matematik 20Musik och medier 24Samhällsbyggnad 29LTU Skellefteå 34Språk och kultur 37Systemteknik 41Tillämpad fysik, maskin- och materialteknik 43Tillämpad kemi och geovetenskap 51Utbildningsvetenskap 55CDH, Centrum för distansöverbryggande hälsovård 64CDT, Centrum för distansöverbryggande teknik 65JVTC, Järnvägsteknikst centrum 66Winternet 67Universitetsbiblioteket 68Universitetsförvaltningen 69Universitetsgemensamma uppdrag 72

2


INLEDNINGUniversitetets interna verksamhetsberättelse är ett komplement till universitetets årsredovisning. Den interna verksamhetsberättelsen redovisar året som gått med utgångspunkt från resultatenheterna i universitetets interna organisation; det vill säga institutioner, centrumbildningar, universitetsförvaltning, universitetsbibliotek och övriga universitetsgemensamma funktioner.

I den interna verksamhetsberättelsen ska resultatenheterna slutrapportera de uppdrag som de har enligt första sidan i verksamhetsuppdraget. Vissa uppdrag är gemensamma för samtliga resultatenheter och andra är specifika för respektive enhet. Att uppnå examensmålen och målen för forskningens externfinansiering fanns med i verksamhetsuppdragen för samtliga institutionerna (exklusive Rymdvetenskap). Andra gemensamma uppdrag var att tillsammans med universitetsförvaltningen genomföra rekryteringsinsatser samt att utveckla kursplanerna som ett led i Bolognaanpassningen. För 2006 gällde att samtliga resultatenheter skulle bedriva verksamheten så att ekonomisk balans uppnås i resultatutvecklingen och det egna kapitalet.

EKONOMI FÖR HELA UNIVERSITETET Universitetet redovisar för 2006 ett negativt resultat på -19 mnkr. Av detta härrör sig -23 mnkr från grundutbildningen inklusive uppdragsutbildning och +4 mnkr för forskning och forskarutbildning inklusive uppdragsforskning.

Intäkterna 2006 ökade marginellt jämfört med föregående år till en total omslutning på 1 204 mnkr. Av intäkterna utgjorde de externa medlen 402 mnkr, vilket var en ökning med 8 %. Anslaget för grundutbildning minskade med 20 mnkr jämfört med 2005 vilket beror på en fortsatt nedgång av antalet helårsstudenter. Anslaget för forskning ökade med 8 miljoner, vilket kan hänföras till prisuppräkningen.

Kostnaderna för universitetet ökade med drygt 25 mnkr jämfört med 2005 vilket motsvarar en ökning med 2,1 %, till totalt 1 223 mnkr. Personalkostnaderna ökade med 9 mnkr trots en neddragning av antalet anställda under året, vilket beror på avsättningar för omstruktureringar som genomfördes 2007 samt på löneökningar. Den största kostnadsökningen återfinns under posten övrig drift, 19 mnkr. Lokalkostnaderna ökade marginellt medan kostnaderna för räntor och avskrivningar minskade jämfört med året innan.

Grundutbildningen redovisade ett negativt resultat på -22 mnkr. Trots genomförd effektivisering och rationalisering inom grundutbildningen har kostnadsreduktionen på -17 mnkr inte varit tillräcklig för att möta de minskade intäkterna. Forskningen och forskarutbildningen visade ett positivt resultat 2006 med 3 mnkr, vilket är en marginell minskning jämfört med 2005. Uppdragsverksamheten redovisade ett resultat nära noll.

Av resultatet på -19 mnkr stod institutionerna för -9 mnkr, centrumbildningarna för -2 mnkr, program och arenor för 1 mnkr, universitetsledningen för -1 mnkr samt universitetsgemensamma enheter/uppdrag för -6 mnkr. Flera institutioner hade under 2006 lyckats vända tidigare negativa resultat och redovisade positiva verksamhetsresultat för 2006. Ett antal institutioner redovisar dock negativa resultat för året, bland annat IES som redovisade ett underskott på -15 mnkr samt Systemteknik och Utbildningsvetenskap som båda hade underskott i storleksordningen 5 mnkr.

3


Resultaträkning, tkr 2006 2005IntäkterAnslag 798 074 809 141Avgifter 136 375 142 605 Bidrag 265 054 227 824 Räntor 4 550 5 030

1 204 053 1 184 600 Kostnader Personal 728 856 721 148 Lokaler 161 647 158 042 Drift 300 931 282 069 Räntor 1 724 3 261 Avskrivningar 29 543 32 660

1 222 701 1 197 180

Externa medel, tkr 2006 2005Forskningsråd 52 001 46 229Statliga myndigheter 144 499 69 616 Kommuner, landsting 22 532 28 058 Svenska företag 94 163 93 516 Svenska stiftelser 38 889 49 844 EU-medel 9 902 65 326 Övriga finansiärer 39 443 17 840

401 429 370 429

Kapitalförändring per verksamhet, tkr 2006 2005Grundutbildning -22 378 -18 255 Uppdragsutbildning -329 446 Forskning/forskarutbildning 3 417 5 677 Uppdragsforskning 642 -448 Verksamhetsutfall -18 648 -12 580 Resultat i dotterbolag -485 -43 Kapitalförändring -19 133 -12 623

Eget kapital, tkr 2006 Kapital- 2005före boksluts- förändring efter boksluts-dispositioner dispositioner

Institutioner 2 911 -9 524 12 434 Centrumbildningar 12 843 -1 963 14 807 Program, arenor 2 501 -630 3 131Universitetsledning -1 359 -706 -653Universitetsgem enheter -15 311 -4 324 -10 987Universitetsgem uppdrag 49 966 -1 903 51 869

Resultat per institution, tkr 2006 2005ARB 2 913 -390 HLV 882 5 621 IES -15 575 -10 261 MAT 416 -2 379 MUH 2 648 -8 736 RYM 3 057 -3 501 SHB 649 -923 SKE -735 764 SKU 575 -827 SYS -4621 -7 209 TFM 6 878 -820

4


TKG -1 621 -3 140 UTB -4 990 -4 299

-9 524 -36 100

5


INSTITUTIONEN FÖR ARBETSVETENSKAP

Institutionsspecifika uppdrag

Att fortsätta bygga upp designlab för att skapa förutsättningar för forskning som omfattar samtliga forskningsämnen vid institutionen.

Under året har LTU designlab färdigställts, officiellt invigt15 januari 2007 av Landshövding P-O Eriksson. LTU Designlab är institutionen Arbetsvetenskaps gemensamma strategi för forskning, manifesterad i både en fysisk miljö och ett sätt att tänka. Arbetet med projektering och färdigställande av lokalerna har delvis finansierats av institutionens strategiska medel. Under året har en organisatorisk modell arbetats fram i två workshops. Organisatoriskt fungerar ledningsgruppen som styrgrupp och en operativ grupp, med representanter från alla forskningsämnen, har en beredande funktion. Operativa gruppen, som kallas LTU designlabgruppen, har som uppgift att upprätta handlingsplaner för aktiviteter rörande externfinansiering och marknadsföring. Den operativa gruppen har dock ett ansvar för fysisk planering av hur lokaler och utrustning nyttjas. Jan Lundberg är utsedd som forskningsledare för LTU designlab. Uppdraget som forskningsledare innebär att vara sammankallande och koordinera operativa gruppens arbete samt att vara föredragande i ledningsgruppen för den stående punkten LTU designlab. Operativa gruppen sammanträder var 3.e vecka. Styrgruppen (ledningsgruppen) fattar alla beslut av strategisk karaktär. Beslut tas utifrån underlag som beretts av operativa gruppen.

Institutionsgemensamma uppdrag

Att som ett led i Bolognaanpassningen, utveckla kursplanerna så att mål finns för de kunskaper som studenten förväntas ha tillägnat sig i slutet av kursen (learning outcome). Vid 2006 års utgång ska samtliga kursplaner vara utvecklade så att de kan införas senast till kursstarten 2007.

Vid lärarkollegiet 16 februari påbörjades årets arbete med Bolognaanpassning av kursplaner. Programkoordinatorerna gjorde en genomgång av Bolognagruppens direktiv. Problematiken och vad vi behöver prioritera diskuterades i plenum. Alla våra programkoordinatorer och utbildningsledare deltog vid workshopen den 13 mars angående huvudämnen, nivåbestämning, kunskapsmål och kursplaners utformning. Den 11 april möttes institutionens prefekt, koordinatorer, utbildningsledare, kursvägledare och utbildningsadministratörer för planering av det fortsatta arbetet. Ämnesföreträdarna har samlat respektive lärargrupp i form av internat där man diskuterat och bearbetat ämnets kursplaner. Kollegium för respektive program där alla inblandade lärare har diskuterat kunskapsmål och nivåbestämning av kurser har genomförts. Inför läsåret 07/08 har samtliga kursplaner Bologna anpassats.

Att, tillsammans med universitetsförvaltningen, genomföra rekryteringsinsatser så att rekryteringsmålen för grundutbildningen nås.

Institutionen har tagit fram broschyrmaterial för alla våra utbildningsprogram. Av dessa har ca 50 000 skickats ut till studenter årskurs 3 gymnasiet. Broschyrerna för Arena MMT och Teknisk design har skickats ut nationellt. För sociologi och psykologi har utskicket begränsats till Norr- och Västerbotten. Under vintern har en minikurs i Teknisk design för gymnasieelever genomförts. Vi har även skapat webb-sidor för alla våra utbildningsprogram och gjort om Arbetsvetenskaps hemsida. Rekryteringsmålen uppnåddes inte för teknisk design. Trots detta har vi fler registrerade inom 180p ingången i år jämfört med 2005. Vi minskade med någon student inom Teknisk design 120p. Vi hade flest förstahandssökande av alla Civilingenjörsprogram vid LTU (79) och jämfört med de 48 som registrerade sig kan vi se en problematik som vi inte har något svar på. Både inom utbildningsprogrammet psykologi och sociologi uppnår vi något bättre

6


eller oförändrat sökresultat jämfört med förra året. Inom Arena MMT är antalet registrerade oförändrat, glädjande är dock att andelen sökande via teknikingången ökar.

7


Ant h06 Reg 06 Ant h05 Reg 05Teknisk design 180 p 68 48 53 43Teknisk design 120 p 17 13 18 17Sociologi 44 37 62 38Psykologi 76 45 76 43Arena MMT 46 39 55 40

Uppnå examensmålet för forskarutbildning, vilket är 9 poäng för 2006 och 20 poäng för 2007-2008.

Institutionens budgeterade examensmål är 9 poäng fördelade på 8 doktorsexamina samt 5 licentiatexamina. Utfallet för 2006 blev 5,5 poäng fördelade på 8 doktorsexamina samt 1 licentiatexamina. Orsaken till minskningen av licentiatexamen beror bland annat på en förlängd barnledighet samt en avbruten forskarutbildning. De åtgärder som är gjorda under året inom forskarutbildningen är en genomförd karriärplaneringsdag för doktorander, bildande av forskargrupper, fortsatt arbete med processen med individuella studieplaner och en lunch till lunch workshop för handledargruppen. Workshopen för handledare berörde följande frågeställningar: Vad är en stark forskningsmiljö? Vad är vår forskningsfront och hur ser forskningsgrupperna ut? Vilka processer krävs för framgång i forskning/forskarutbildning? Kärnkurser och profilkurser inom forskarutbildning? Var står jag som forskare och hur presenterar jag detta? Hur ser spelplanen ut lokalt, nationellt, internationellt och vilka regler styr?

Uppnå målet för externfinansiering av forskning inkl uppdragsforskning, vilket är 25 mnkr för 2006 och 67 mnkr 2007-2008.

Institutionens budgeterade mål för externfinansiering var 25 000 tkr för 2006. Utfallet för 2006 blev drygt 29 000 tkr. Ökningen av externa medel beror främst på ökade intäkter i ett stort EU-projekt vid Avdelningen för industriell produktionsmiljö. För perioden 2007-2008 är målet för externfinansieringen 68 800 tkr vilket bedöms kunna uppnås bland annat genom expansionen inom Avdelningen för genus teknik och organisation. Under 2006 har 600 tkr avsatts av interna medel som en strategisk satsning för att öka externfinansieringen. De interna medlen har fördelats till tre huvudområden; idéskisser relaterade till EU-projekt, som stimulans för genomfört ansökningsskrivande samt som extra publiceringsstöd avseende vetenskapliga tidskriftsartiklar.

Att bedriva en verksamhet i ekonomisk balans som innebär att institutionens egna kapital ska uppgå till 11 mnkr vid utgången av 2008. Institutionens uppdrag för 2006 är att redovisa ett överskott som lägst uppgår till +1 mnkr.

Uppdraget är att bedriva verksamhet i ekonomisk balans vilket innebär att institutionens egna kapital ska uppgå till 11 mnkr vid utgången av 2008. Det innebär att institutionen för 2006 skulle redovisa ett resultat på + 1 mnkr.Utfallet blev + 2 900 tkr. Ökningen av resultatet jmf med budget beror dels på totalt ökade intäkter med 700 tkr samtidigt som kostnaderna minskat med 1 000 tkr. Den största kostnadsminskningen är löner samt overheadkostnader. Personal har ej rekryterats i den omfattning som institutionen budgeterat.

Intäkterna från grundutbildningen uppgår till 32 000 tkr vilket är en minskning med ca 3 000 tkr jmf med budget. Avvikelsen beror på att varken antalet helårsstudenter eller helårsprestationer uppnår budget. Trots det visar grundutbildningen ett positivt resultat med ca 1 700 tkr (budget +700 tkr) vilket förklaras av minskade kostnader, främst driftskostnader.

Forskningens och forskarutbildningens totala intäkter uppgår till 46 950 tkr. Av dessa består 17 900 tkr av fakultetsmedel (budget 19 300 tkr). Denna avvikelse beror på minskad examina samt senarelagda rekryteringar av bland annat en forskarassistent.

8


Intäkterna från uppdragsforskningen uppgår till 7 335 tkr vilket är en ökning jmf med budget med ca 2 700 tkr.

Institutionens eget kapital uppgår till 12 900 tkr.

9


Program och arenor

Att vidta åtgärder som möjliggör för fler studenter att ta examen på programVarje år identifieras kurser som avgångsstudenter inom R, Idi, TD och Aml har svårt att klara av i tid. Resultat delges berörda utbildningsledare för åtgärd. Vid Arbetsvetenskap har under 2006 förbättringar genomförts med anledning av den kurs, ARF101 Akustik och buller, som varit problematisk. En ny kurs med förbättrat innehåll och med successiv examinationsform håller på att utarbetas.Vid programråden för Utbildningsprogrammen för psykologi och sociologi lämnar studentrepresentanterna information om kurser som de upplever som olämpliga eller som de upplever fungerar mindre bra varefter meddelas utbildningsledare eller berörd kursansvarig. Under året har en kurs utgått och en har reviderats.

Att genomföra åtgärder för att ytterligare utveckla program- och arenaråden. Syftet är att sökerställa såväl en kontinuerlig förbättring och utveckling av programmen och arenan som studenternas inflytande i råden.

Under 2006 har tre programråd hållits för R, Idi, Aml och TD samt två för Arena MMT. Främst har långsiktiga utvecklingsfrågor behandlats, bla förslag till programutveckling, utformning av utbildningsplaner, samverkan Piteå-Luleå och Luleå- Skellefteå samt Bologna-anpassning. Minnesanteckningar har förts och distribuerats till deltagarna och berörda institutioner. Alla programrådsmöten har inletts med en uppföljning av tidigare minnesanteckningar för att se vad som har åtgärdats etc.

Under 2006 har fyra programråd hållits för Utbildningsprogrammen för psykologi och sociologi. Främst har, i enlighet med Stymne-utredningen, programrådets funktion, vårens Alumni-enkät och dess innebörd för det fortsatta utvecklingsarbetet samt de nya utbildningsplanerna, förslaget till Master i psykologi och marknadsföringsfrågor behandlats. Minnesanteckningar har förts och distribuerats till deltagarna, prefekt och utbildningsledare samt diarieförts vid institutionen. Alla programrådsmöten inleds med en uppföljning av tidigare minnesanteckningar för att se vad som åtgärdats etc.Stymnes utredning riktade ingen specifik kritik mot programrådet och förbättringsarbetet har främst varit inriktat på att programrådsarbetet ska ge effekt i verksamheten och inte bara stanna vid diskussioner. Eftersom även vissa mer operativa frågor har diskuterats i programrådet har vi varit måna om att närmast berörda utbildningsledare ska medverka och att de ska utse ersättare om de har förhinder.

Att genomföra åtgärder avseende programstruktur, kursinnehåll och –upplägg som syftar till att uppnå en jämn könsfördelning på Arena media, musik och teknik samt programmen för sociologi och psykologi.

Vid markandsföringen av utbildningarna har underrepresenterat kön fått framträda på ett tydligare sätt. I markandsföringsbroschyrerna har informationen reviderats för att på tydligare sätt för att attrahera det underrepresenterade könet. Vad avser Utbildningsprogrammen för psykologi och sociologi togs nya foldrar fram inför valet vt06, i vilka endast manliga nuvarande studenter visas på bild och endast manliga Alumni visades på bild samt uttalade sig om vad resp. utbildning gett dem. Anledningen till detta var att visa på manliga rollmodeller. Resultaten av detta var en markant ökning av manliga registrerade studenter ht06 för psykologi från 16,3 % (ht05) till 31,1 % (ht06) medan det för sociologi inte hade lika stor effekt. Under oktober månad har även bägge Utbildningsprogrammen inom psykologi och sociologi att visat upp sig på F21 för att framförallt söka intressera de manliga värnpliktiga som entledigas under våren 2007.

10


11


INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAP


Att vidta åtgärder för att öka antalet disputerade lärare och handledare, vilket innebär att under 2006 rekrytera (internt och externt) 8 disputerade och under 2007-2008 rekrytera 6 disputerade.

Två anställda har disputerat under året inom sjukgymnastik och medicinsk vetenskap. En forskarassistent inom sjukgymnastik och en lektor inom omvårdnad har anställts. Lektorn inom omvårdnad är en intern rekrytering från avdelningen arbetsterapi. Under år 2007 kommer fem anställda att disputera; två inom arbetsterapi, två inom omvårdnad och en anställd inom sjukgymnastik.

Status pågående rekryteringsärenden;Tjänst Ämne Var i processen Beräknad

anställningForskarassistent Omvårdnad Avbruten 2007Universitetslektor Socialt arbete Avbruten 2007Universitetslektor Omvårdnad Avbruten 2007Universitetslektor Arbetsterapi Avbruten 2007Universitetslektor/adjunkt Medicinsk vetenskap Klar Adjunkt anställd 2006-

12-01Professor Socialt arbete Ärendet överfört till

inst. för Arbetsvetenskap

2007. Handläggs för när-varande på personalavd.

Att ta initiativ till fortsatt dialog mellan universitetets ledning och landstingets respektive kommunens ledning med syfte att öka både kvaliteten i och antalet platser för verksamhetsförlagd utbildning.

Luleå tekniska universitet, Mittuniversitetet och Umeå universitet arbetar tillsammans i Norrlandstingens regionförbund med ett gemensamt principavtal för den norra sjukvårdsregionen som innefattar lanstingen Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten om samarbete kring verksamhetsförlagd utbildning i den norra regionen. Syftet med avtalet är att kunna erbjuda studerande från de tre universiteten i norra sjukvårdsregionen verksamhetsförlagd utbildning av hög kvalitet inom de fyra Norrlandstingen. Samarbetet ska också skapa förutsättningar för kvalitativ och kvantitativ utveckling inom utbildningarna och de olika verksamhetsområdena. Avtalet ska gälla från 2008-01-01 tom 2010-12-31. Avtalet kommer att kompletteras med avtal mellan universitet och landsting om åtagande och ansvar för verksamhetsförlagd utbildning.

Verksamhetsförlagd utbildning inom landstingetDet sker regelbundet träffar med landstingets personalavdelning och dess handläggare. Det som har diskuterades under året är nuvarande rutiner, förbättringsförslag, kvaliteten på den verksamhetsförlagda utbildningen och platstillgången. Idag har vi fel nivå på kontaktytor när platser inte finns.

Under året har en utredning gjorts gällande ”utveckling av verksamhetsförlagd utbildning för sjukgymnaststudenter” som har beställts av institutionen och Landstinget. Den rapporten beskriver väl den problematik som finns kring tillgången av platserna och kvaliteten på den verksamhetsförlagda utbildningen.

Personal från Hälsovetenskap har presenterat vad som diskuterades från Högskoleverkets utvärderingsbesök. För att höja kvaliteten på den verksamhetsförlagda utbildningen efterfrågades institutionens krav/mål på NLL:s organisation. HLV har presenterat behovet av kliniska tjänster och huvudhandledare inom olika specialiteter samt även krav

12


på att landstinget kan garantera att beställda platser tillhandahålls. Arbetet kommer att bedrivas tillsammans med NLL i projektform.

Ett intensivt arbete med landstinget har genomförts för att få fram tillräckligt antal platser för sjukgymnaststudenterna. Detta gäller såväl våren och hösten 2006. Arbete pågår med att förhindra dessa onödiga diskussioner och arbete till våren 2007.

Verksamhetsförlagd utbildning inom kommenInstitutionen har träffat socialcheferna i länets kommuner och diskuterat den verksamhetsförlagda utbildningen. Ett förslag på avtal har tagits fram av HLV och har presenterats för kommunförbundet Norrbotten som föreslås bli samordnare mellan institutionen och kommunerna. Avtalet ska ha samma innehåll och struktur som avtalet mellan landstinget och universitetet.

När det gäller samarbetet med kommunerna återstår en hel del arbete. Idag finns inte en naturlig plattform för diskussioner.



Det har inte varit möjligt att följa tidplanen enligt rektorsbeslut. En del arbete har försenats p g a flytten. Ämnesansvarig har det övergripande ansvaret för kursplanerna inom respektive ämne. Arbetet med kursplanerna pågår och kommer att vara klara och anpassade till hösten 2007.


Institutionen har på egen hand genomfört aktiviteter i form av information via videokonferens till LKF och HÖN. Vidare har institutionen deltagit i en temakväll på lärcentra i Arvidsjaur. Under tiden 10-12 april deltog institutionen vid aktiviteter både på gymnasium och inom vuxenutbildning samt på arbetsförmedlingen i Boden och Luleå. Avsikten var en breddad rekrytering och att främst satsa på yrkeshögskolan pedagogisk vägledning vid funktionshinder och till programmet social omsorg.

Resultatet av årets ansökningssiffror var positiva för de flesta programmen. Sjuksköterske-, sjukgymnast- och specialistutbildningarna visar ett ökat söktryck jämfört med år 2005. Receptarieprogrammet visar en relativt kraftigt nedgång jämfört med föregående år vilket troligtvis är en konsekvens av att Apoteket har haft stora neddragningar i verksamheten vilket har gett negativ publicitet för programmet. Sociala omsorgsprogrammet visar också en kraftig nedgång och det beror på att år 2005 sökte studenterna till socionomprogrammet. Söktrycket för sociala omsorgsprogrammet är något lägre än 2004. Lågt söktryck för programmet pedagogisk vägledning vid funktionshinder innebar ett nollintag år 2006.

Antal sökande och registrerade:

2006 Antal platser

Antal registrerade

Kvarstår2007

Program 1:a hand/plats

Arena livsstil, hälsa och teknik-arbetsterapeut, -sjukgymnast- sjuksköterska

0+1,0+0,2 15 9 sg+ 2 ssk 9+2

Arbetsterapeutprogrammet 2,0 50 44 33

13


Pedagogisk vägledning vid funktionshinder

1,2 0 0 0

Receptarieprogrammet 1,4 40 26 22Röntgensjuksköterskeprogrammet 0Sjukgymnastprogrammet 3,9 30 30 26Sjuksköterskeprogrammet 3,1 60 59 56Specialistsjuksköterskeutbildning-distriktssköterska

30 30 24

Specialistsjuksköterskeutbildning-akutsjukvård, anestesi

15 17 15

Specialistsjuksköterskeutbildning- akutsjukvård, intensiv

15 16 12

Specialistsjuksköterskeutbildning- akutsjukvård, operation

15 12 7

Specialistsjuksköterskeutbildning- akutsjukvård, ambulans

15 16 15

Specialistsjuksköterskeutbildning- hälso- och sjukvård för barn

15 10 9

Sociala omsorgsprogrammet 2,0 40 33 25

14


När det gäller antagning av nya studenter finns förbättringar att göra till nästa antagning. HLV har haft ett högt söktryck med många reserver på sjuksköterskeprogrammet, sjukgymnastutbildningarna och specialistutbildningarna. Överintag borde ha skett med 10-20% eftersom det sker en del avhopp under utbildningens gång. När det gäller övriga program har programansvariga varit i kontakt med antagningen utifrån att intresserade studenter har hört av sig. Tillvägagångssättet kring reservantagningen anses inte ha fungerat tillfredsställande vilket har medfört att programmen inte har fyllt fler platser. Möte har skett med antagning för att beskriva den problematik som beskrivits ovan. Det handlar om att få förståelse för distansstudenterna och deras studiestart och att två veckor in på terminen är ett bra mått för antagningen men två veckor efter studiestart för distansstudenterna. Utifrån erfarenheter från föregående år har arbete skett på institutionen med att ta fram åtgärder för studenter som kommer in senare i utbildningen.HLV har utvecklat programmet hälsovägledning under 2006 som kommer att starta hösten 2007.

Att uppnå examensmålet för forskarutbildning, vilket är 5 poäng för 2006 och 9 poäng för 2007-2008.

Examensmålet för forskarutbildningen 2006 har sänkts med 2,5 poäng. Två licentiatexamen som planerats 2006 har flyttats fram till 2007. En planerad doktorsexamen har flyttats fram till våren 2007 pga sjukdom. En planerad licentiatexmaen har haft mittseminarium och går direkt till doktorsexamen istället. Examensmålet för 2007-2008 har justerats till 11,5.

Namn Examen Examensdatum PoängÅsa Engström Licexamen 2006-05-11 0,5Inger Jacobsson Doktorsexamen 2006-11-03 1,0Karl Elling-Ellingsen Doktorsexamen 2006-12-01 1,0S:a 2,5

Arbete har skett med handledarna för att stödja processen i slutet av forskarutbildningen.

Att uppnå målet för externfinansiering av forskning inkl uppdragsforskning, vilket är 5,8 mnkr för 2006 och 12,6 mnkr för 2007-2008.

Externfinansieringen blev 1,3 mnkr vilket innebär att vi inte har nått målet för externfinansiering 2006. Förskotterade medel uppgick till 2,2 mnkr vilket är en ökning med 0,9 mnkr jämfört med föregående år. Institutionen arbetar intensivt med forskningsansökningar och 26 stycken har skickats in under 2006 varav sju stycken är beviljade. För att stimulera arbetet med att skriva forskningsansökningar utgår ett anslag på 30 tkr för en ansökan på 500 tkr och mer och 15 tkr för en ansökan på 200-499 tkr. Externfinansieringen är starkt kopplad till uppbyggnaden av institutionens forskningsverksamhet samt den stora satsningen på kompetensutveckling. Vi arbetar med projekt inom CDH. En stor del av externfinansieringen sker genom CDH vilket inte redovisas i dessa siffror.

Forskargrupperna på institutionen arbetar inom de prioriterade forskningsmiljöerna inom filosofiska fakulteten som nu är utvecklingsområden för att skapa bättre förutsättningar för en bättre extern finansiering. Ökad andel disputerade lärare och tillskott av forskarassistenter kommer också att underlätta arbetet med externfinansiering.

Målet för 2007-2008 bedömer vi att vi ska klara.

Institutionens ansökningar 2006:Finansiär: Antal inlämnade Antal beviljadeVetenskapsrådet 5Vinnova – Vinnvård* 1 Gått vidare till steg 2Fas 2Svenska företag 3 1

15


Svenska stiftelser 6 3KK-/MISTRA/SSF/STINT 1EU-medel interreg 1 1Utländska företag, org 1Övriga bidragsintäkter 6 2

26 7*Vinnvård är ett anslag som både Vinnova och Vårdalstiftelsen står bakom.

Att bedriva en verksamhet i ekonomisk balans som innebär att institutionens egna kapital ska uppgå till 27 mnkr vid utgången av 2008. Institutionens uppdrag för 2006 är att redovisa ett ekonomiskt resultat på – 2 mnkr.

Institutionens eget kapital kommer att vara 27 mnkr vid utgången av 2008.

HLV:s resultat uppgick till 0,9 mnkr att jämföras med -2,4 mnkr vid prognos nummer två. Avvikelserna finns främst inom grundutbildningen där intäkterna var 2,4 mnkr högre än beräknat samt driftskostnaderna som var 1,4 mnkr lägre än beräknat. Kostnaderna för flytten av institutionen blev 414 tkr lägre och kostnader för konsulter och den verksamhetsförlagda utbildningen var också för högt beräknat.

Analys av avvikelsen på grundutbildningen;Grundutbildning; tkrGrundutbildning 2006917 hst utfall jämfört med prognos 889 hst

1621

Grundutbildning 2005Diff vb

498

Internt Bologna anslag 280S:a 2399

En utredning har tagits fram gällande en framtida utbyggnad av grundutbildningen och hur den kommer att påverka institutionens och avdelningarnas framtida ekonomi. En analys har också skett av varje avdelnings grundutbildning. Analysen visar nuläget och hur ekonomin kommer att påverkas av en framtida utbyggnad. Analysen visar även hur varje avdelning kommer att påverka av framtida kända personalförändringar. Analysen visar också avdelningens känslighet för framtida förändringar. Underfinansierad verksamhet inom grundutbildningen finns på avdelningarna arbetsterapi, sjukgymnastik och social omsorg. Avdelningen omvårdnad kommer att ha ett underskott år 2007 men ökar kraftigt under 2008. Varje avdelning har fått ett uppdrag enligt prefektbeslut att ta fram förslag på två nya fristående kurser, förslag på nya program och nya specialistutbildningar. Om inte expansion är möjligt för den verksamhet som är underfinansierad ska avdelningen presentera vilka åtgärder som ska vidtas för att ekonomisk balans ska uppnås. Detta ska följas upp våren 2007.

Besparingar har skett inom nedanstående områden:- Antalet videokonferenser har minskat kraftigt pga en utökad användning av

Marratech. Kostnaderna för användningen av Marratech är betydligt lägre än att använda videokonferensteknik.

- Konsultkostnaderna minskar pga nyanställningar.- Fristående kurser med lågt antal sökande har inte startat.- Nollintag på programmet pedagogisk vägledning vid funktionshinder.- Ej förlängning av vikariat och minskat antal arvodister.- Översyn och uppsägning av lokaler har skett. - Driftskostnaderna har minskat generellt.

Program och arenor16


Att vidta åtgärder som möjliggör för fler studenter att ta examen på program.

En analys har skett av hur många studenter som är kvar respektive termin i förhållande till antagna studenter. Den analysen visar när avhoppen sker och visar också skillnader mellan de olika programmen. Examenskvoten :Program 2003 2004 2005 2006 2003-2006Arbetsterapeutprogrammet 54% 68% 55% 62% 60%Receptarieprogrammet - - 75% 86% 80%Röntgensjuksköterskeprogrammet - 68% 69% 42% 58%Sjukgymnastprogrammet 83% 79% 68% 105% 84%Sjuksköterskeprogrammet 82% 76% 91% 77% 82%Social omsorgsprogrammet 65% 93% 79% 58%Specialistutbildning- distrikt 97% 21% 61%Specialistutbildning - anestesi 61% 67% 64%Specialistutbildning - intensiv 50% 93% 69%Specialistutbilding – operation 62% 50% 56%Specialistutbildning – ambulans 46% 89% 64%Specialistutbildning – barn 81% 81%

Orsak till avhoppen;- avhopp under utbildningens första veckor när studenterna tackat ja till sin utbildningsplats men väntar på andra antagningsbesked eller att utbildningen var ett felval- studieresultat vilket innebär att studenten inte kan genomföra verksamhetsförlagd utbildning eftersom det finns förkunskapskrav på kursen- familjeskäl- föräldraledighet- ekonomiska bidrag uteblir för studenter som valt specialistutbildningarna

Åtgärder;- överintag av studenter för att möta tidiga avhopp och reducera sen reservintag. Ambitionen är att utexaminerade studenter ska vara nära planeringstalet/mål för antal antagna studenter. Detta är inte ett mål som kommer att öka examenskvoten utan antalet utexaminerade.- ge stöd inför kända problematiska områden tex räknestuga- i introduktion skapa en positiv bild av utbildningen.- individuella studieplaner för de studenter som inte klarar förkunskapskrav- personliga kontakter med studenter som gjort avhopp (Arbetsterapeutprogrammet)

Diskussioner har skett i ledningsgruppen med syfte att ta fram åtgärder för att stödja studenter som har problem med studieresultaten eller kurser som har låg genomströmning ex övningsuppgifter på nätet.

Utbildningsadministration rapporterar om vilka studenter som har begärt studieuppehåll och avbrott till respektive programkoordinator. På arbetsterapeutprogrammet förs dialog med de studenter som har individuella studieplaner för att tidigt fånga upp eventuella svårigheter att hålla den planerade studietakten. I ny utbildningsplan för sjukgymnastprogrammet arbetas med att minska flaskhalsar i form av att vissa svåra kursmoment tydligare ska integreras i övriga kurser för att underlätta lärandet. För övriga program som har liknande problem med studieuppehåll och avbrott planeras ett fördjupat arbete i form av ett projekt som om möjligt ger svar på frågan angående studenternas svårigheter att hålla studietakten.

Att genomföra åtgärder avseende programstruktur, kursinnehåll och -upplägg som syftar till att uppnå en jämn könsfördelning på utbildningar med ojämn könsfördelning (andelen underrepresenterat kön är <30 %)

I sjuksköterskeprogrammet är andelen män 12%, sjukgymnastprogrammet har 40% män och i övriga program finns ett fåtal män. I specialstutbildningarna är en tredjedel män vilket beror på att andelen män har ökat i ambulansutbildningen och anestesi. I vårt

17


interna marknadsföringsarbete är vårt mål att ha manliga representanter vilket inte alltid fungerar pga av att underlaget är för lågt. Besök har skett på F 21 för att rekrytera manliga studenter. Kurserna innehåll är upplagda så att det kvinnliga och manliga perspektivet lyfts fram, programmen har såväl manliga och kvinnliga lärare och kurslitteraturen har författare från båda könen.

Att genomföra åtgärder för att ytterligare utveckla program- och arenaråden. Syftet är att säkerställa såväl en kontinuerlig förbättring och utveckling av programmen och arenan som studenternas inflytande i råden.

Programkoordinatorerna har diskuterat programrådens funktion i samrådsgruppen och fått synpunkter från studenterna. Samtliga programråd har formaliserade programråd med externa- och student representanter. Samtliga programråd har haft möten. Minnesanteckningar från programråden förs.

18


19


INSTITUTIONEN FÖR INDUSTRIELL EKONOMI OCH SAMHÄLLSVETENSKAP


IES har under en längre tid levt med minskat studentantalet inom såväl program som kurser, effekterna av denna minskning har lett till ett stort ekonomiskt underskott för grundutbildningsverksamheten för 2006. Institutionsarbetet har därför främst inriktats på att omstrukturera verksamheten för att få en grundutbildningsverksamhet i ekonomisk balans. Denna omstrukturering av verksamhet har krävt en stor arbetsinsats av ledning och personal för att utarbeta både kort och långsiktiga åtgärdsplaner för såväl grundutbildnings- som forskningsverksamhet. Detta har inneburit att många av de uppdrag som vi inför året hade att utföra hamnade i skuggan av detta.

Arbetet med personalneddragningar är långt framskridet och beräknas vara klart under våren 2007. Fortsatt arbete med omstrukturering kommer att prägla institutionens verksamhet under 2007.

Att upprätta en plan för institutionens långsiktiga kompetensförsörjningsbehov.

Planen skulle upprättas under 2006 och innehålla analys av framtida behov, redovisning av aktuell situation samt plan för kompetensförsörjning som ska omfatta intern kompetensutveckling och extern rekrytering.

Vi har påbörjat arbetet med att sammanställda en kompetensförsörjningsplan och beräknade vara klara med den före årets slut. P g a omstruktureringsarbetet har vi varit tvungna att skjuta upp arbetet. I den långsiktiga åtgärdsplanen som skall var klar till 31 mars 2007 ingår att sammanställa en kompetensförsörjningsplan.

Att vidta åtgärder för att öka antalet docentmeriterade lärare, vilket innebär att under 2006 säkerställa att två medarbetare uppnår docentmeritering.

Fyra personer har strategiska medel för docentmeritering, två personer har extern finansiering för detsamma samt en person har haft institutionens ekonomiska stöd. Ämnet statsvetenskap har medel för en tvåårig forskarassistenttjänst. Dessutom strävar institutionen efter att lösa finansiering för docentmeritering för ytterligare sju personer. Bedömningen är att minst två blir klara med docentmeritering under 2006.

Lars Elenius har utnämnts till docent. Bjarne Bergqvist har lämnat in docentansökan och har blivit kompetensförklarad. Robert Lundmark och Rickard Garvare lämnar in docentansökningar under 2007.

Att bereda rekrytering av professor till forskningsämnet Redovisning och styrning med mål att slutföra processen under 2007.

Under 2006 skulle avtal upprättas med erkänd professor inom ämnesområdet med uppdrag att bidra till utvecklingen av forskning, forskarutbildning, nationella och internationella nätverk samt att stödja kompetensutvecklingen av lektorer. En utveckling av det internationella nätverket bedöms som den viktigaste insatsen för att skapa en förbättrad rekryteringssituation för tjänsten som professor och ämnesföreträdare.

I början av 2006 kom vi fram till att det i dagsläget är orealistiskt att slutföra rekrytering av en ordinarie professor och ämnesföreträdare i Redovisning och styrning under 2007. Därför beslutade vi oss för att arbeta för en lösning med ”kontraktsprofessor” för en begränsad tid i avvaktan på lämplig tidpunkt för rekrytering av professor. Samtidigt

20


prioriterar vi meritering av befintlig personal, för att kunna ha minst en medsökande vid rekryteringstillfället.

Under oktober månad träffade vi en tilltänkt ”kontraktsprofessor” och vi har slutfört förhandlingar med honom. Han påbörjar sitt arbete hos oss på en omfattning av 20% under 2007. Vårt avtal gäller under 3 år,( men utvärderas och förlängs på årsbasis) och hans uppdrag är att tillsammans med forskarutbildad personal inom avdelningen bygga upp en seniorforskning inom området ”accounting and control”

Meritering av intern personal går enligt plan och vi förväntar oss att ansökan om docentur sker under 2007.

Att upprätta en plan för utveckling och nyrekrytering till det nuvarande forskarutbildningsämnet teknikhistoria, med mål att nyrekrytering skall ske i fas med pensionsavgång inom ämnet.

Genomförandet planerad ske genom att ansöka om extern finansiering till professor i teknik- och industrihistoria alternativt industrihistoria. Målet är minst 2 mnkr/år under tre år. Med denna finansiering bedömer institutionen att det finns goda möjligheter att rekrytera en professor.

Inga åtgärder har vidtagits under 2006 för att utveckla och nyrekrytera till forskarutbildningsämnet teknikhistoria.

Att påbörjad omstrukturering och organisationsförändring ska vara implementerad under 2006.

Den organisatoriska strukturen fastställs i början av 2006 av rektor. Ämnesföreträdare involveras i institutionens strategiska arbete genom ämnesföreträdarmöten. En ansenlig del av institutionens interna strategiska medel avsätts för utveckling av verksamhet och organisation av den nya avdelningen Företagsekonomi och verksamhetsstyrning. Inom Avdelningen för systemvetenskap inrättas en intern ledningsgrupp för utveckling av samverkan i det operativa arbetet inom avdelningen. Den övergripande ledningen inom varje avdelning kompletteras med särskilda uppdrag till huvudlärare med särskilt ansvar inom resp ämne för att i samverkan med utbildningsledare planera och samordna grundutbildningen.Nuvarande organisatoriska lösning med fyra utbildningsledare ska om möjligt ersättas av en utbildningsledare och tre biträdande avdelningschefer.

En forskningsstrategigrupp bestående av medlemmar från IES samt representanter för rektor påbörjade under senare delen av hösten 2006 ett arbete med att ta fram en forskningsstrategi för IES som innebär en profilering/fokusering av IES forskningsverksamhet. Tidplanen för utveckling och förankring samt genomförande under 2007 är följande;

• Till 26 februari: Ämnen funderar på presenterade profilområden.• Tom 6 mars: Handlingsplan och Strategi tas fram presenteras 6 mars• Till 26 mars: Ämnen funderar på Handlingsplanen• 31 Mars: Strategi och Handlingsplan till rektor • Till 1 juli: Genomförda eller plan för genomförande klar

Ledningsgruppen har förändrats. Med anledning av de stora problemen inom grundutbildningen ingår numera institutionens tre utbildningsledare varav en är institutionens utbildningsledare i ledningsgruppen. Ansvar för samordning av grundutbildning ligger på utbildningsledargruppen. Vi har också arbetat med

21


befattningsbeskrivningar för att klargöra ansvar och befogenheter mellan olika befattningsgrupper.



Ca 80 % av kursplanerna är bolognaanpassade. Resterande kommer att anpassas under våren 2007.


Rekryteringsaktiviteter som institutionen genomfört på egen hand:- Vi har tagit fram en utbildningsfolder och skickat ut den till ca 40 000 3-års

gymnasieelever i Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands, Stockholms och Västra Götalands län, samt till ca 10 000 värnpliktiga runt om i hela landat, alla syokonsulenter och alla arbetsförmedlingar.

-

- Vi har haft en workshop med ämnesföreträdare och koordinatorer vid två skilda tillfällen för att diskutera hur vi kan öka antalet förstahandssökande och antagna samt minska avhopp. En liknande workshop med alla kårrepresentanter är också inbokad.

- Vi har anlitat StudentConsulting för att de ska undersöka varför studenter avbryter sina studier, dvs anledningarna till avhopp mellan första och andra året. Studien beräknas vara klar innan sommaren.

- Institutionen och dess studentrekrytering kommer att vara den organisation som används som ”Case” i en marknadsföringskurs som startar till hösten (tidigare års case har varit Polardörrar och Öhrlings).

- Vi har en person som arbetar specifikt med studentrekrytering på 20 % under 2 år.

Rekryteringsaktiviteter som institutionen har genomfört tillsammans med LTU centralt:Vi har anordnat tre minikurser för gymnasieelever, en minikurs för årskurs 9, deltagit i teaterprojektet, deltagit i mässor, tagit emot studiebesök och givit gästföreläsningarVi har infört vårantagning till vissa program och vi genomförde en annonskampanj under första delen av oktober. Tillsammans med informationsenheten arbetar vi på att ta fram en marknadsföringsplan inför antagning hösten 2007.


Utfallet på vår produktion av forskarexamina blev 14,5 p jämfört med 15 p enligt vårt verksamhetsuppdrag. Vi har under inte vidtagit några specifika åtgärder för att nå årets mål.

Att uppnå målet för externfinansiering av forskning inkl uppdragsforskning, vilket är 20 mnkr för 2006 och 50 mnkr för 2007-2008.

IES externfinansiering under 2006 uppgick till 26,4 mkr, vilket är högt över målet på 20 mkr. Ett utfall på närmare 30 mkr hade varit möjligt att uppnå eftersom medel fanns beviljade. Tidsbrist och andra förseningar medförde att vi inte hann upparbeta de medel som vi prognostiserade i oktober.

22


Att bedriva en verksamhet i ekonomisk balans som innebär att institutionens egna kapital ska uppgå till 20 mnkr vid utgången av 2008. Institutionens uppdrag för 2006 är att redovisa ett ekonomiskt resultat på -6,5 mnkr.

Grundutbildning:Årets resultat för grundutbildning stämmer väl med prognos 2. Utfallet blev -10,0 mkr (-8,6mkr). Differensen består till största delen på att våra intäkter blev ca 1,1 mkr lägre än beräknat. Vår beräkning av produktionen HST i prognos 2 uppgick till 1469, utfallet blev 1465. HPR beräknades till 1289 och utfallet blev 1222. Det grundliga och tidskrävande arbete som vi har gjort under hösten med beräkning av produktionen inom grundutbildningen har gett ett tillförlitligt resultat. Dessutom har en kostnad på 1,3 mkr tillkommit som engångsbelopp för pension vilken kan betraktas som omstruktureringskostnad. Utfall på övriga intäkter (ej anslag) inom grundutbildningen var något högre än vi beräknade i prognos 2. I resultat ingår också omstruktureringskostnader (löner) med ca 4,0 mkr. Totalt ingår i 2006 års grundutbildningsresultat extraordinära kostnader på 5,5 mkr. Forskning:Utfallet för vår forskning -5,5 mkr (p2 – -3,0 mkr). Jämfört med prognos så är det icke upparbetade externa medel som ger upphov till differensen. Differensen på intäktssidan uppgår till ca 4,5 mkr. Den stora differensen uppvägs till viss del av att vårt kostnadsutfall blev 2,0 lägre än p2.

Våra tungarbetade administrativa system framförallt vad gäller projektredovisning underlättar inte vår löpande uppföljning och vi ser ett stort behov av att arbetet med att ta fram bättre stödsystem prioriteras under 2007.

23


Uppdrag för program och arenor

Att vidta åtgärder som möjliggör för fler studenter att ta examen på program. Vi har inte genomfört några specifika åtgärder för detta utan satsar istället på att minska avhoppen från årskurs 1-2 eftersom det är ett betydligt större problem för oss. Förutom att anlita studentconsulting ser vi kontinuerligt över kursplaner, kursers placering i förhållande till varandra samt planerar stödaktiviteter under termin 1 och 2.


Inga särskilda åtgärder har vidtagits.


Inga aktiviteter genomförda.

24


25


INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK


Att fortsätta arbetet med att höja genomströmningen, säkra kvaliteten och att effektivisera grundutbildningen.

Genomförande: Stimulera den pedagogiska diskussionen på institutionen genom att lyfta den från fikarumsdiskussion till ett allmänt forum på institutionen och på ett aktivt sätt ta till vara detta i den pedagogiska utvecklingen av baskurserna. Genomföra en studie av nybörjarstudenternas upplevelse av studiestarten hösten 2006 på samma sätt som gjordes hösten 2005.Utöver den reguljära undervisningen, ge en propedeutisk kurs till nybörjarstudenterna, en föreläsning i studieteknik samt räknestugor två sena eftermiddagar i veckan.Inför höstterminen 2006 rekommendera studenterna en nätbaserad överbryggningskurs i matematik som tagits fram av Nationellt Centrum för Matematikutbildning (NCM).Institutionen ska delta i ett nationellt närverk om Bolognaanpassning i matematikämnet.Skapa ett närmare samarbete med gymnasieskolan.

Undervisningsfrågor har lyfts i ökad utsträckning på institutionsmötena. Vi hade en halv institutionsdag på temat i anslutning till kunskapsbyggardagen i juni. I december fortsatte det arbetet med ytterligare en institutionsdag. En arbetsgrupp har bildats som stöd till utbildningsledarens framtida arbete med frågan.Undersökningen av studiestarten är avslutad, men rapporten är ännu inte helt färdigställd. Ansvarig för studien är Staffan Lundberg.Den 12 maj var Ove Edlund och Peter Wall från Institutionen för matematik, samt ett par gymnasielärare från Luleå, på en endagarskonferens i Göteborg om problemen kring överbryggningen från gymnasiet. Där framkom att den nationella nätbaserade överbryggningskursen, som vi tänkt använda, inte var färdig. Vi väntar därför till nästa sommar med den. På fortsättningskonferensen, som var 10 november, åkte samma gymnasielärare samt Staffan Lundberg och Lars Bergström. Lars Bergström ersätter Ove Edlund som huvudansvarig utbildningsledare from 1 januari 2007.Bolognaanpassningen var en av huvudpunkterna på nationella studierektorsmötet för matematikämnet, som Ove Edlund var med på i maj i Stockholm. Kontakter har etablerats med gymnasieskolan i Luleå och from juli 2006 är Monica Johansson anställd vid såväl institutionen som hos kommunen. Göran Johansson på Institutionen för matematik, har fått ett särskilt ansvar att jobba med gymnasiekopplingen.

Att rekrytera professor till forskningsämnet matematik och lärande så att ämnesföreträdaren finns på plats under 2006.

Nationell och internationell annonsering och lobbying resulterade i 13 sökande. Av dessa kallades fyra till intervju i augusti varefter två rangordnades av anställningsnämnden. Den första, Eva Jablonka, erbjöds och tackade ja till tjänsten. Hon kommer att flytta till Luleå och påbörja sitt arbete vid LTU den 1 april 2007. Eva är 44 år, uppvuxen i Wien och nu verksam i Berlin. Trots att vi inte har lyckats nå målet med att ha någon på plats under 2006 känner vi oss väldigt nöjda med rekryteringen. Vi tror att Eva har bra förutsättningar till att utveckla ämnet här vid LTU till något riktigt bra.



26


Uppdraget har fått nytt slutdatum, 2007-02-28. Vid utgången av år 2006 hade ca 50 % av kursplanerna reviderats enligt Bolognamodellen.


Institutionen har gett minikursen Kryptering för gymnasister. I samband med gymnasiebesök har institutionen haft informationsbord där frågor besvarats och rekryteringsmaterial delats ut. Vi har varit tillgängliga och tagit emot telefonsamtal från presumtiva studenter under sommaren. Etablerade kontakter med gymnasiet i Luleå förväntas ge positiv effekt på rekryteringen inför ht-07.

Att uppnå examensmålet för forskarutbildning, vilket är 7 poäng för 2006 och 7,5 poäng för 2007-2008.

Bokslutet upptar forskarutbildningsexamina motsvarande 6 poäng 2006. Pga sämre utfall än beräknat när det gäller externmedelsansökningar kan det bli svårt att uppnå målet för 2007-2008. I VU 2007 – 2008 har målet för åren sänkts till 5,5 poäng.

Att uppnå målet för externfinansiering av forskning inkl uppdragsforskning, vilket är 3,5 mnkr för 2006 och 9,4 mnkr för 2007-2008.

Ett intensivt ansökningsarbete när det gäller externa medel har pågått under året. Ansökningar har inlämnats till Vinnova och Vetenskapsrådet. Institutionen har även varit med i de större ansökningarna från LTU (Linne’ och Berzelius). Ansökan har lämnats in till European Commission, 6th Framework Programme och SIDA/Sarek. Vi är aktiva i flera fokusområden och vi hoppas att detta skall ge utdelning i externa pengar framöver. Ansökningar om resebidrag/stipendier görs kontinuerligt främst till Vetenskapsrådet, Kungliga Vetenskapsakademien och Svenska institutet.

Målet för 2006 3,5 mnkr har uppnåtts. Målet för 2007-2008 har ändrats till 8,5. Institutionens största bidragsgivare under året har varit Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond, NGSSC och Vinnova.

Att bedriva en verksamhet i ekonomisk balans som innebär att institutionens egna kapital ska vara positivt vid utgången av 2012. Detta medför att institutionen för 2006 redovisar ett resultat på 3 mnkr.

Institutionen har ej uppnått målet 3 mnkr. Resultatet 2006 hamnade på 0,4 mnkr, varav grundutbildning – 2 mnkr och forskning/forskarutbildning 2,4 mnkr. Eftersom institutionen är grundutbildningstung är ekonomin starkt beroende på antalet studenter. Tyvärr har vi sett en nedgång i antalet nytillkommande studenter under hösten. Trots utökat kursutbud i lärarutbildningen kunde målet ej uppnås. Ekonomin inom forskning/ forskarutbildning ska ses över flera år. Överskottet beror främst på många ovanligt många forskarutbildningsexamina under året.

Institutionen har genomgått två personalöversyner varav den andra gett ekonomisk effekt under 2006. Omstruktureringskostnaderna beräknas under året till drygt 1 mnkr. Institutionsbiblioteket överfördes till centralbiblioteket under 2005. Lokaler har sagts upp. Färre antal avhandlingar, uppsatser mm trycks. I övrigt har allmän besparing rått under de senaste åren.

27


Då resultatet inom grundutbildningen stod klart vid bokslutstillfället initierade institutionen omgående diskussioner om övertalighet både bland lärar- och administrativ personal.

28



Att vidta åtgärder som möjliggör för fler studenter att ta examen på program.Genomförandet sker i enlighet med punkten ett under institutionsspecifika uppdrag. Examinationsgraden på programmen påverkas i hög grad hur väl förtrogna studenterna blir med matematikämnet och hur vi lyckas med genomströmningen på våra matematikkurser.Resultatet av åtgärderna är mycket svårt att mäta.

Att genomföra åtgärder avseende kursinnehåll och -upplägg som syftar till att uppnå en jämn könsfördelning på utbildningsprogrammet teknisk fysik.

Det nya hopslagningen av (F och E-programmet är under utveckling. Svårt att sia om hur attraktionskraften på programmet ger en jämn könsfördelning eller ej. Ansvaret för det nya programmet ligger hos Institutionen för systemteknik.

Att genomföra åtgärder för att ytterligare utveckla program- och arenaråden. Syftet är att säkerställa såväl en kontinuerlig förbättring och utveckling av programmet/arenan som studenternas inflytande i råden.

Genom programkoordinatorerna se till att få igång/upprätthålla bra programråd inom F, Ö och TB.Samtliga tre programråd finns och har haft sammanträden där förbättringsförslag diskuterats. Studenterna har en viktig roll i programråden.

29


30


INSTITUTIONEN FÖR MUSIK OCH MEDIER


Att utveckla forskningsmiljön och öka externfinansieringen inom institutionens profilområden genom att rekrytera nyckelpersoner till områdena medie- och kommunikationsvetenskap, ljudteknik och musikalisk gestaltning så att dessa finns på plats under 2006, att genomföra en högre seminarieserie, att tillse att institutionernas doktorander är fullt finansierade samt att ansöka om finansiering av projekt som innefattar både vetenskaplig och konstnärlig forskning och flera av institutionens profilområden.

Genomförandet planerades ske genom att genomföra en högre seminarieserie, säkerställa att institutionens doktorander var fullt finansierade samt att ansöka om finansiering av projekt som innefattar både vetenskaplig och konstnärlig forskning och flera av institutionens profilområden. Professor för Musikalisk gestaltning anställdes 1 april 2006. I Ljudteknik och MKV har lektorer anställts med ansvar för att bygga upp forskning och forskarutbildning inom respektive ämne. Från och med 1 januari 2007 finns två doktorander inom forskarutbildningsämnet musikalisk gestaltning. Den ena doktoranden har beviljats kompetensutvecklingsmedel till doktorsexamen och den andra är finansierad med externa medel. Inom ljudteknik och MKV finns det ännu inte några nytillträdda doktorander, endast en research-trainee i ljudteknik. En ansökan om Interreg-medel avseende en förstudie inom MKV-området har arbetats fram under året. Förstudien syftar till en större projektansökan (2008-) omfattande flera doktorander.Målet att samtliga doktorander skall vara fullt finansierade har inte uppnåtts under 2006. Institutionsledningens skärpta krav tillsammans med förbättrade planerings- och uppföljningsrutiner gör att förutsättningarna bedöms som goda att under nästa år nå målet. Forskningsavdelningen upplöstes 1 juli 2006 och de olika forskningsprojekten har fördelats på avdelningarna Musikhögskolan respektive Medier och upplevelseproduktion. Under våren lämnades sex ansökningar in till Vetenskapsrådet. Endast en ansökan beviljades medel, ett konferensbidrag på 100 tkr. Som medsökande har ett treårigt forskningsanslag beviljats från Vetenskaprådets utbildningsvetenskapliga kommitté. Interregmedel där MME är huvudsökande har beviljats ett projekt 2006-2007 samt att MME är med som medsökande i några ytterligare interreg-projekt. En stor programansökan (ca 20Mkr) till Riksbankens Jubileumsfond har arbetats fram under hösten. Ansökan omfattar alla musikinriktade forskningsområden samt ljudteknik och sträcker sig över perioden 2007-2013. En högre seminarieserie har genomförts under hösten:10 november Designvetenskap. Rune Pettersson, professor i informationsdesign vid Mälardalens

högskola.17 november Vad kan vi lära av det förflutna? Om rekonstruktion av musikaliska 1700-talsmiljöer.

Jan Ling, professor em. i musikvetenskap, fd rektor vid Göteborgs universitet.24 november Musikaliskt lärande som forskningsobjekt. Om ett kärnområde för musikpedagogisk praxis.

Cecilia Hultberg, professor i musikpedagogik vid Kungliga Musikhögskolan, Stockholm.1 december Att skapa ett rum för forskning. Om konstnärlig forskning inom scenkonst.

Cecilia Lagerström, fil. dr, forskare vid Teaterhögskolan, Göteborgs universitet.8 december Estetik och lärande. Bertil Sundin, professor em. i musikpedagogik, Stockholm.15 december Med instrumentet i fokus. Om organologisk musikforskning. Stefan Bohman, fil. dr, chef för

Musikmuséet, Stockholm. Dan Lundberg, professor, chef för Visarkivet, Stockholm.

Som introduktion till att utveckla MME:s forskningsmiljö anordnades en för hela personalen gemensam föreläsning med efterföljande diskussion. Gästföreläsare vid detta tillfälle var Eva Lilja, professor vid Danshögskolan i Stockholm.

31


Under hösten påbörjades vid institutionen en diskussion om hur de konstnärliga professorerna använder sin forsknings-/KU-tid samt hur resultaten tillgängliggjorts. Under året har de arbetat 70% inom GU och 30% med konstnärligt utvecklingsarbete. På grund av att institutionen bara till del kan finansiera FO/KU-verksamhet via externa medel har institutionen avsatt strategiska medel för ändamålet. Institutionen valde också att satsa 110 tkr för att en person skulle hjälpa till med att söka forskningsfinansiering vid sidan av forskningsråden. Resultatet av denna insats blev mycket begränsad.

Att verka för att öka antalet platser för verksamhetsförlagd utbildning.1. Inrätta branschråd för att utveckla och skapa kontakter. 2. Arbetsmetodikkurs för att lyfta kvalitetsaspekten i det verksamhetsförlagda

lärandet.3. Anpassning av studiegången så att tillfällen möjliggör perioder av studier

förlagda utanför institutionen.Medieutbildningarna har inte gjort några planerade insatser inom punkt 1 jämfört med tidigare år. Just nu pågår en revidering av utbildningsplaner främst inom MKV. En diskussion pågår hur kontakterna med det omgivande samhället och våra avnämare skall organiseras och i vilken omfattning dessa kontakter skall byggas upp. I arbetet med utbildningsplanerna har det varit viktigt att möjliggöra perioder av studier förlagda utanför institutionen. Målet har varit att frigöra minst en läsperiod från obligatoriska kurser. En arbetsmetodikkurs finns och läses av många studerande.

Att, tillsammans med universitetsförvaltningen, utifrån fastställda riktlinjer göra en översyn av klassificering på utbildningsområde för kurser inom medieutbildningarna.

Centralt inom LTU pågår ett arbete med att utarbeta en klassificeringspolicy för hela universitet. Avdelningen för medier och upplevelseproduktion har till Ekonomi och Planering lämnat en beskrivning avseende vår syn på prislappsklassificeringen. Någon återkoppling har inte ägt rum.



I arbetet med utbildningsplaner och målformulering för programmen har en grund lagds för den progressionstanke som kan uttryckas som learning outcomes. Denna del av arbetet har främst gjorts under hösten, parallellt med den omfattande utvecklingen av kursplaner för de nya kandidat- och magisterutbildningarna. Inom Medier och upplevelseproduktion har arbetet fokuserats på nya kurser och en översyn och revidering av äldre kurser har gjorts i huvudsak under oktober/november.


Under höstterminen fokuserades rekryteringsinsatserna mot musikutbildningarna och speciellt de nya musikerutbildningarna, eftersom sista ansökningsdag är 10 januari 2007. Tonvikten lades vid den klassiska musiken men även pop-/rock-/jazzutbild-ningarna

32


marknadsfördes, de senare främst genom studiomusikernas turné. Under hösten ordnades utbildningsmässor i Göteborg, Örebro och Stockholm där LTU var centralt representerat.Studentambassadörer: 10 studentambassadörer har utbildats för att besöka folkhögskolor och gymnasier med musikinriktning. Besöken genomfördes under november och början av december. Varje student har besökt minst tre skolor. Under hösten prioriterades folkhögskolor inriktade mot klassisk musik, men även andra skolor besöktes. Inom institutionen har samtal förts med professorer och ämnesföreträdare för att identifiera var Musikhögskolans främsta rekryteringsbas finns. Studiomusikernas turné: Studenterna som går första året på Studiomusikerutbildningen åkte vecka 43 på turné längs norrlandskusten ner mot Stockholm. Vid varje konsert gavs också en presentation av MME:s utbildningar. Turnén är ett beprövat koncept som tidigare har gett resultat på samtliga utbildningar. Kostnaden för turnén har i år halverats utan att en försämrad kvalitet befaras.Konsert på Framnäs folkhögskola: Den mest självklara (p g a den geografiska närheten) rekryteringsbasen för musikutbildningarna vid MME bör vara Framnäs folkhögskola. Därför anordnades i november en klassisk minikonsert i Framnäs aula riktad till samtliga studerande vid Framnäs. I samband med konserten gavs information om Musikhögskolan och avdelningens utbildningar.

Öppet hus vid LTU: Den 7 november ordnade LTU i Luleå en rekryteringsdag då potentiella studenter i länet bjöds in till universitetet för att på så sätt lära känna detsamma. Under den dagen medverkade ett 15 tal personer från institutionen.


Examensmålet 1 poäng uppnåddes inte under 2006, då endast en lic-avhandling blev klar under året.


Externfinansieringsmålet för 2006 har uppfyllts. Totalt uppgick den externa finansieringen av forskningen inkl uppdragsforskningen till drygt 6,6 Mkr. De externa medlen avser i huvudsak medel från Kempestiftelserna, EU Mål 1och Vetenskapsrådet men även medel från Intereg IIIA Nord.

Att bedriva en verksamhet i ekonomisk balans som innebär att institutionens egna kapital ska uppgå till högst -12 Mkr vid utgången av 2008. Institutionens uppdrag för 2006 är att redovisa ett ekonomiskt resultat på 0,2 Mkr.

Under 2006 har i stort sett samtliga kostnadsreducerande åtgärder (VU 3.4.1) genomförts. Detta gäller såväl de generella åtgärderna som de avdelningsspecifika. I augusti gjordes en grundlig genomgång av all verksamhet inom institutionen. Det resulterade bland annat i att det beräknade grundutbildningsanslaget justerades ned och att kostnaderna anpassades till intäkterna. I samband med detta upprättades en ny prognostiserande budget (en tidig prognos 2) som utgjorde grund för de åtgärder som vidtagits:

o Intäktsuppföljning med täta intervall (varje eller varannan vecka) inom grundutbildningen

o Regelbunden resultatuppföljning – en stående punkt vid ledningsgruppsmötenao Centraliserad bemanningsplanering inom avdelningen Musikhögskolan och Medier

och Upplevelseproduktion.

33


o Effektivisering av undervisningen i form av minskad undervisningstid i de flesta kurser inom avdelningen Medier och Upplevelseproduktion.

o Minskad undervisningstid per 5-poängskurs inom lärarutbildningens musikinriktning

o Minskade undervisningsinsatser från konsulter vid avdelningen Medier och Upplevelseproduktion.

o Noggrannare kontroll av externa projekt för att nå full kostnadstäckningo Fortsatt fokus på att söka externa medelo Investeringsstopp infördes fr o m september (undantag för absolut nödvändiga

investeringar)o Minskat utrymme för driftskostnader på avdelningarna och för de

institutionsgemensamma funktionerna. o Minskning av återinvestering och där med minskade avskrivningskostnader på

sikt.De ovan beskrivna åtgärderna resulterade i ett positivt verksamhetsresultat för 2006 på drygt 2,6 Mkr (budget 0,2 Mkr, prognos 2 1,6 Mkr). Resultatet inom grundutbildningen uppgick till 3,6 Mkr (budget 0,3 Mkr, prognos 2 2,6 Mkr), i stort sett jämt fördelat mellan de två avdelningarna Musikhögskolan och Medier och upplevelseproduktion. Resultatförbättningen för grundutbildningen, jämfört med prognos 2 beror på att verksamhetskostnaderna blev lägre och att intäkterna i stort sett uppnåddes. Forskningsverksamheten resultat uppgick till -0,9 Mkr (nollbudget, prognos 2 -1 Mkr). Huvudskälen till att forskningen ej lyckades med ett nollresultat är att full kostnadstäckning ej uppnåtts för samtliga projekt och att en planerad disputation ej genomfördes.Uppdragsforskning och uppdragsutbildning har under året bedrivits i ringa omfattning och uppvisade i stort sett nollresultat.Det egna kapitalet uppgår vid årsskiftet till -17,5 Mkr. Uppdraget att det egna kapitalet ska uppgå till högst -12 Mkr vid utgången av 2008 bedöms fortsatt möjligt att uppnå.Vad gäller arbetet med omstruktureringar för att förebygga negativa konsekvenser i verksamhet som bedöms vara eller riskerar att bli underfinansierad (VU 3.4.2), har arbetet fokuserats på integration av forskningsavdelningen med grundutbildningsverksamheterna med avdelningen för Medier och upplevelseproduktion och Musikhögskolan. Organisationsförändringen trädde i kraft från halvårsskiftet 2006. Det interna projektet ”Rutiner och riktlinjer” har ännu inte fullföljts som planerat. Utredningen om en sammanslagning av avdelningarna för administration respektive service och teknik till en gemensam stabsavdelning vid MME har inte genomförts.

34



Att vidta åtgärder som möjliggör för fler studenter att ta examen på program.Musik: Arbetet med att kontakta programstudenter i musik utan examen för att uppmana dem till att komplettera sina studier påbörjades under kvartal 4.Media: Ett arbete pågår med översyn av hela programmen samt att aktivt försöka få fler studenter att stanna kvar på utbildningens fjärde år. Det pågår också ett arbete att harmoniera A-, B- och C-nivån för att fler ska klara ta sin kandidatexamen inom stipulerad tid.Nya utbildningsplaner, enligt Bolognamodell, med tydligare helhetstänkande och förtydligat vetenskapligt, konstnärligt och professionellt perspektiv genom hela utbildningen har arbetats fram.


På institutionsnivå fanns planer att under året starta ett projekt där genusfrågor adresseras inom musik- och medieområdet. Detta genomfördes ej p g a tidsskäl.Musik: Inga åtgärder har vidtagits då ingen uttalad obalans råder, förutom inom dansinriktningen.Media: Inga aktiva åtgärder planeras förutom att vid rekrytering premiera underrepresenterat kön om alla andra kriterier är lika, samt anlitat en kvinnliga gästlärare inom ämnet ljudteknik.


Musik: På grund av att de olika musikprogrammen har få studenter kan samtliga utöva inflytande vid de månatliga programträffarna. Fr o m höstterminen-06 har dessa formaliserats ytterligare för att helt tillgodose de universitetsgemensamma krav som finns för programrådsverksamheten. Ett påtagligt problem, däremot, är bristen på medinflytande för studenter med musik- eller dansinriktning inom lärarutbildningen. Detta kompenseras till en del genom regelbundna s k inriktningsmöten men inflytandet begränsas till att gälla inriktningen - ej hela lärarutbildningen.Media: För att stärka betydelsen och genomslagskraften, har alla programråd fr o m ht-06 träffats vid samma tillfälle. Detta för att det ska märkas mer bland studenterna att programråd finns och är aktiva. ”Klassmöten” har aktivt efterfrågats före och direkt efter programråden äger programkoordinatorsmöte rum för att fånga upp programspecifika och avdelningsgemensamma frågor.

35


36


37


INSTITUTIONEN FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD


Att fortsätta stärka institutionens profil.

Under året har aktiviteter genomförts på olika sätt för att fortsätta att stärka institutionens profil. En av de viktigaste strategiska frågorna för institutionen är att fortsatt vara stark inom forskningen. Finansiering, samverkan och tillgång till nya forskarstuderande är viktiga framgångsfaktorer för oss för att nå detta mål. Verksamheten består idag till 80% av just forskning. En workshop genomfördes den 9 maj. Där var temat för dagen just profilering forskning och samling runt miljöteknikområdet. Institutionens lärare och forskare arbetade en halv dag och det som kommit ut av träffen är att vi på ett tydligt sätt lyft forskningsområdet och dess möjligheter och utmaningar. Ansökningar om forskningsfinansiering inom institutionens alla områden skickas kontinuerligt in och har under året gett bra utfall. De största finansiärerna är EU, Formas och svenska företag ex Banverket, Vägverket, LKAB, Skanska m fl. Mycket glädjande är bland annat att Vinnova satsar pengar på att bygga upp en kompetensplattform ”Lean Wood Engineering” Industriellt byggande i trä. Arbetet sker i samarbete med Lund, Linköping och LTU. Vidare har vi fått beslut om att Formas kommer att stödja några projekt inom institutionens infrastruktur- och miljöteknikverksamhet. Institutionen har satsat strategiskt för att öka professionalismen inom projektstödet genom att i större utsträckning implementera enhetligt administrativt stödverktyg i forskningen, Project coordinator.

Institutionens målsättning är att bli nationellt ledande inom alla våra forskningsområden.För att nå dit måste verksamheten organiseras i större sammanhållna forskningsmiljöer. Denna omstrukturering påbörjades i samband med att det tidigare institutionerna Väg- och vattenbyggnad och Samhällsbyggnadsteknik slogs ihop och bildade den nya Samhällsbyggnad, år 2004. Då var antalet avdelningar 14 stycken. Under 2005 påbörjades omstruktureringar. Arbetet med att realisera storavdelningar med sammanhållna forskningsmiljöer har fortgått under 2006. Idag finns fem avdelningar och målet är att under nästa år kunna slutföra arbetet. Institutionen har bitvis hunnit långt i processen och ser fördelarna med att arbeta över gränserna såväl ämnes-, avdelnings- som institutionsöverskridande.

Som strategisk satsning har institutionens laborativa verksamhet fått subventioner motsvarande 1,4 mkr.

Institutionen fick interna medel för kompetensutvecklingsmedel som stöd för genomförande av ett projekt som skall gagna utveckling av forskarmiljön inom institutionen. Detta arbete har genomförts under året med mycket lyckat resultat och skall ligga till grund för fortsatta utvecklingsarbete under kommande år.

Institutionen har många professorer, totalt 35 stycken. Samarbetet med adjungerade professorer ligger kvar på en fortsatt hög nivå, 15 stycken. Även om grundutbildningen i dagsläget är endast en femtedel av verksamheten så är den mycket strategiskt viktigt och högprioriterad i olika sammanhang. Vi satsar kraftfullt på att skapa attraktiva utbildningar och institutionen har mycket glädjande universitetets två civilingenjörsutbildningar med högsta söktryck; Civilingenjör inom väg och vattenbyggnad (1,10 registrerade per plats) och Civilingenjör inom arkitektur (0,88). Grundutbildningen befinner sig i en expansiv fas, eftersom varken Arkitektur eller den nystartade utbildningen Brandingenjör är fullt utbyggt än. Prognosen är att med nu befintliga utbildningar gå från år 2004 ca 350 helårsstudenter till att år 2008 vara uppe i det dubbla, nästan 700 helårsstudenter.

38


Planering och förankring av grundutbildningen inom den nya utbildningen Brandingenjör och den nyligt startade Civilingenjör inom arkitektur har fortskridit enligt planerna. Det faktum att viss forskningsöverbyggnad saknas inom båda dessa områden har inneburit att vi arbetat med att hitta en långsiktigt mer hållbar lösning. Institutionen har en plan för kompetensförsörjning och ser positivt på det arbete som pågått/r för att förverkliga detta.

Seminarieserie varannan vecka har varit frekvent besökt. Arbetet med projektkatalogen har fortskridit. Varje doktorand har haft uppdrag om att beskriva innehållet i sina projekt på webben, helt i mål har vi inte kommit än.

39


Att implementera institutionens nya inre organisation.

Arbete med kompetensförsörjning har pågått under året. Karriärplanering och kompetensutveckling av medarbetare likaså, om än ej så strukturerat och enhetligt i alla delar. Institutionens forskningsledning har gjort egen intern sakkunniggranskning, för att åstadkomma en prioriterad lista med de lärare, som är aktuella för strategiska satsningar för meritering. Ambitionen kvarstår att på sikt bygga upp varje avdelning att omfatta en kritisk massa av kompetens. Arbetet har dock inte slutförts under året.

Ett samlat grepp har tagits om alla lokalfrågor. En grupp har arbetat fram en nulägesanalys, framtida försörjning och finansieringslösning vad gäller lokaler. Detta med anledning av att en del av lokalerna som institutionen hyr inte fungerar på ett bra sätt, samt fördyrningar av lokaler som medfört behov av att se över att lokalerna nyttjas effektivt.

Arbetet för att skapa en institution har fortsatt under året. Små detaljer, som i sig är delar i en helhet, bidrar. Ett exempel är ny gemensam enhetlig tanke om larm och lås på dörrar. Tidigare har de gamla institutionernas olika låssystem funnits kvar inom den nya institutionen. Personalrummet har inretts med nya fina möbler. En tydlig struktur i när institutionen har informationsmöten har skapats. Medarbetarna bjuds på frukt varje måndag. Veckobrev med interninformation har införts. Administrationen har fortsatt arbete med utveckling av stödfunktionen. Under året har en hel del gemensamma aktiviteter också genomförts, som ytterligare bidragit till sammanhållning och vi-känsla. Den inre organisationens utseende idag och i morgon, för effektiva och verksamhetsmässigt kloka förutsättningar, är fortfarande en levande fråga på institutionen.



Arbete med att Bolognaanpassa kursplanerna har genomförts i enlighet med de tidsplaner som funnits för uppdraget och håller på att färdigställas. Detta arbete har ibland inte haft de bästa förutsättningarna. Det har varit kort framförhållning och tidvis stor otydlighet. Arbetet har dock skett med stor intensitet och ambitionen är att kvaliteten i arbetet inte ska bli lidande. Det är mycket glädjande att institutionens egenutvecklade matris för uppföljning av utbildningens olika mål på kursnivå är under införande för samtliga utbildningar inom universitetet.


Institutionen har som tidigare år satsat kraftfullt på studentrekrytering med 1 mkr. Ett antal aktiviteter har genomförts i egen regi, eller i samarbete med universitetsförvaltningen.

Några av de aktiviteter som genomförts under året är: - Annonser; Värnpliktsnytt, Bygga Framtid och Platsjournalen.- Två minikurser; Miljö och Bro.- Tagit emot besök från gymnasieskolor; Örnsköldsvik, Uppsala, Kiruna och

Uleåborg. - Institutionen har antingen själva eller via studenter/lärare besökt de flesta

gymnasieskolor med inriktning teknik/natur, norr om Uppsala.- Besökt gymnasieskolor runt om i landet, ca 20 besök.

40


- Erbjudit alla studenter vid institutionen att de får hemresan betald om de besöker sin gamla gymnasieskola för att berätta om sin utbildning och universitetet, utfallet har varit relativt bra.

- Deltagit på ca 5-7 utbildningsmässor, bland annat i Sundsvall och Uleåborg. - Klassrumsbesök har gjorts hos de som går öppen ingång och tekniskt basår. - Välkomstbrev till antagna på program och fungerande telefonjourlista under

sommaren. - Vi har tagit väl hand om de nyanlända studenterna och även om de mer erfarna,

för att få dem att fortsätta studierna. - Vårmiddag; Samtliga studenter har erbjudits medverka vid en gemensam

middag tillsammans med branschfolk. Drygt 100 studenter medverkade.

41


- Praktik; Institutionen erbjuder alla studenter praktikperiod. Vi är mycket stolta över att kunna erbjuda detta och vi ser det som en klar fördel för studenterna att kunna få förankring i arbetsmarknaden redan under studietiden. Praktiken ses som något positivt i arbetet med att locka nya studenter till oss. Det är en konkurrensfördel eftersom vi är det enda lärosätet som erbjuder sammanhållen professionell sjumånaders praktik till samtliga studenter inom Civilingenjör inom väg och vatten. Vi ser också att det är ett sätt för verksamheten att fånga upp verkligheten kontinuerligt via kontakter med företagen.

Av institutionens alla 390 programstudenter är 108 kvinnor (28%). Siffran beror på att institutionens magisterutbildningar och ingenjörsutbildningar har flest män som studenter samt att av de 170 V-studenterna är 17% kvinnor, men av de 46 A-studenterna är 63% kvinnor. När A-utbildningen har funnits några år är förhoppningen att de två civ.ing utbildningarna tillsammans ska ha jämn könsfördelning, helst även på varje utbildning. Byggbranschen har ofta kampanjer för att få mer kvinnor till byggutbildningar. Av Arena ROS 32 studenter är 38% kvinnor och av de 37 S-studenterna är 48% kvinnor. I studentrekryteringsinsatserna försöker vi på olika sätt att nå ut till tjejer för att uppmuntra till att söka våra utbildningar. En satsning som institutionen gjort är att skapa utbildningsprogram som attraherar tjejer, där är Civilingenjör inom arkitektur ett bra exempel. I forskarutbildningen har andelen kvinnor ökat under året, vilket bland annat beror på uppsökande verksamhet.

Att uppnå examensmålet för forskarutbildning, vilket är 17 poäng för 2006 och 38,5 poäng för 2007-2008.

Institutionen klarade inte examensmålet inom forskarutbildningen på 17 poäng för året. Utfallet blev 15 poäng. Målet för perioden 2007-2008 har reviderats och är 36,5 vilket tros kunna uppnås. Institutionen har påbörjat processen att ta ett samlat grepp om hela institutionens forskarutbildning utifrån det utvecklingsprojekt som genomförts under året, enligt ovan. Detta arbete förväntas även bidra till bättre prognostiserande av antal examina, samt tidiga signaler på när arbetet inte fortgår enligt plan.

Att uppnå målet för externfinansiering av forskning inkl uppdragsforskning, vilket är 62,2 mnkr för 2006 och 150 mnkr för 2007-2008.

Institutionen överskred under året målet på 62,2 mkr i externfinansiering, utfall blev ca 64,3 mkr. Externa medel år 2005 var utfallet 57,4 mkr. Det är en mycket positiv utveckling. Vi försöker säkerställa att vi kommer igång bra i alla projekt där beslut finns, så att vi slipper ställas inför att vi inte hinner upparbeta och hämta hem den forskningsfinansiering vi fått i beviljade medel. Målsättningen för 2007-2008 har höjts till 170 mkr. Institutionen ser också positivt på att verksamheten inom Järnvägstekniskt centrum har lyfts in att ingå i institutionens resultat från år 2007. Detta ger en mer rättvisande bild av institutionens verksamhet.

Att bedriva en verksamhet i ekonomisk balans som innebär att institutionens egna kapital ska uppgå till 8 mnkr vid utgången av 2008. Institutionens uppdrag för 2006 är att redovisa ett ekonomiskt nollresultat.

Institutionen har tagit uppdraget om nollresultat på allvar och varje avdelning har haft minst motsvarande krav på sin verksamhet. De avdelningar/ämnen som inte haft ekonomin i balans har vi haft en genomlysning av. Där så varit möjligt har vi vidtagit åtgärder och kommer att vidta åtgärder för att balans uppnås på sikt. Vi ser att arbetet inte fått fullt genomslag än. Bokslutet blev +650 tkr under året. I resultatet finns kostnader för genomförd omstrukturering motsvarar drygt 2 mkr. Inom institutionen finns dock obalanser, där några går plus och andra minus.

42


43




Institutionen har inte på ett strukturerat sätt arbetat med att öka genomströmningen på program. Arbetet har skett utifrån egna initiativ och med varierande intensitet. Vi ser fram emot det utlovade tydliggörandet i vem som förväntas göra vad, eftersom det i dagsläget med centraliserad studievägledning inte klart framgår. Något för universitetet gemensamt och resurssnålt sätt att göra uppföljningen på program är också av värde.


Samtliga institutionens utbildningsprogram har numer fungerande programråd. Prefekten har tydligt uttalat detta som ett krav. Av naturliga skäl är det olika hur väl etablerade programråden hunnit bli. Arbete pågår för att inom institutionen dela erfarenheter mellan varandra för att lära av varandra och få skjuts i att skapa väl fungerande programråd som känns meningsfulla för alla medverkande.

44


45


LTU SKELLEFTEÅ


LTU Skellefteås specifika uppdrag för 2006 var att lägga grunden för den s.k. 3-spetsmodellen innefattande avdelningarna för Träteknologi, Fritid & underhållning samt Mobila nätverk & programutveckling. Året kännetecknas av implementering av institutionens (och hela LTUs) nya organisation, de tre avdelningarna har påbörjat fokuseringsarbetet och utvecklat former för sina verksamheter/sina spetsområden. Kontinuerligt förbättringsarbete pågår.

Prefekten skulle vidare ansvara för följande institutionsspecifika projekt:

tillsammans med Musikhögskolan, Utbildningsvetenskap och IES utveckla en plattform inom upplevelse. Ansvarig för detta är prefekten vid IES som också gjort om utredning kring detta område inom LTU i sin helhet. Arbete påbörjades under 2005 med möten och en workshop och arbetet fortsätter under 2007.

tillsammans med Avdelningen för träbyggnad vid Institutionen för Samhällsbyggnad finna samarbetsformer. Här har under året regelbundna träffar skett där bl a de båda avdelningscheferna (träteknologi, träbyggnad) deltagit, gemensamma forskningsansökningar till Vinnova, Formas m fl har författats, fortsättning på den nationella forskarskolan för doktorander (Trämekanik) har initierat samverkan i högre grad mellan de båda avdelningarna. Gemensam kontakt har också tagits med vårt alliansuniversitet i Uleåborg. Dessutom har båda avdelningarna tillsammans arbetat med den stora branschsatsningen ”TräCentrumNorr” TCN, som kommer att utveckla sina former under 2007. Samverkan mellan doktorander från de båda avdelningarna har också utvecklats inom Arena MMT.

tillsammans med Systemteknik utveckla plattform för dataingenjörsutbildning och dataforskning. Här har gemensamt grepp tagits kring den datatekniska utbildningen. När det gäller datorspelsutveckling forskning/utbildning finns kompetens i dagsläget i Skellefteå, Systemteknik och inom Arena MMT.

skapa alternativa finansieringslösningar då EU Mål 1 medel upphör 2007. Prefekten har under året vidtagit en rad åtgärder för att lyckas med detta. Detta har bl a resulterat i ovannämnda TräCentrumNorr som blir en stor industrifinansiär till delar av institutionens projekt/verksamhet, projekten UNITE, NyExad och Spelmark är andra som bringar möjligheter för delar av institutionen. ”Lobbyverksamhet” pågår.

se över EMC on Site för omstrukturering. Detta har gjorts med mycket gott resultat. EMC on Site har anställt en adjungerad professor och två forskarstuderanden, generationsväxling har inneburit omdaning av tjänster, sammantaget har detta gett en god ekonomi redan under 2004 och förstås under 2005 och även 2006. Två lic examina har redan levererats och ett det goda samarbete med TMF fortsätter. Ny uppdragsforskningskontrakt med Skellefteå Kraft AB fram till 2010 är också undertecknat.


Målsättningen för 2006 var att uppnå ett nollresultat. Vi kan konstatera att vi har lyckats med detta – trots att bokslutet visar ett negativ resultat för LTU Skellefteå (minus drygt 700 kkr, år 2006) kommer det egna kapitalet att öka istället med ca. 50 kkr eftersom det

46


interna basanslaget för Ulla Ws. fullmaktstjänst (800 kkr) har pga. administrativa hinder inte kunnat räknas i resultaträckningen utan går direkt i balansräckningen som förbättras. Detta är helt i linje med uppdraget att fortsätta minska det egna kapitalet om möjligt och i värsta fall behålla det oförändrat.

Program och arenor

LTU Skellefteå ansvarar idag för 3 träteknikutbildningar på olika nivåer (civ ing, magister/master, YH), datorspelsutbildning (Hing), datorgrafik (kand), distansutbildning on-line i data/elektroteknik (med sju övriga universitet/högskolor) samt elektronik (Hing) som är under avveckling. Dessutom bedrivs två ekonomutbildningar, en datateknikutbildning och 20-tal fristående kurser vid institutionen. Tre programkoordinatorer finns vid institutionen.

Målsättningen för 2006 var att utveckla samarbetet med systemteknik för Högskoleingenjörsutbildningen i

data/elektronik. Samarbetet har under året bl a utmynnat i en gemensam programkoordinator (delad tjänst på de båda institutionerna) och ambitionen är att samordna kursutbudet på bästa sätt. Systemteknik har också under året anlitat lärare från LTU Skellefteå på sina kurser (p g a avskedanden av adjunkter på Systemteknik). Behov av lärare från Systemteknik i den nationella Ing on line utbildningen i data/elektroteknik som för LTUs del drivs via Skellefteå har funnits men tyvärr har detta inte kunnat realiseras. (se också punkt under institutionsspecifika uppdrag).

ytterligare utveckla samarbetet med alumni och avnämare. Under året har vi utvecklat våra kontakter framför allt med avnämarna för träutbildningarna. Skogsindustrin har ställt resurser till förfogande för bl a studentrekrytering. Träalumni har under åren fungerat mycket bra som motivator i våra utbildningar, arbetet fortsätter och inspirerar också våra övriga utbildningars alumniverksamhet. I de övriga utbildningarna (data, datorspelsutveckling, datorgrafik) fortsätter vi vårt samarbete med branschen genom att de framför allt kommer in som gästlärare i utbildningarna och deltar i programråden.

uppnå en genomströmning på 90 %. Det lyckas vi inte med i år, genomströmningen är lägre men behöver preciseras för olika typer av utbud – distansprogram/distanskurser/program/kurser. Det är mest troligt distanskurserna som påverkar genomströmningstalet negativt.

program medverkat i media minst en gång under året. Detta är uppfyllt, t ex då vår musikekonomutbildning i Skellefteå (MMM) presenterades i regional TV, artiklar i dagstidningar om datorspelsutveckling och träutbildningar.

samverka i utbildning för rationaliseringsmöjligheter – detta har institutionen mångårig erfarenhet av och finns alltid med i planeringsarbetet.

etablera och påbörja samverkan med avnämare, annat lärosäte och en gymnasieskola. Här kan vi nämna gemensamma doktorander med alliansuniversitet, möten med lärare vid gymnasieskola (Balderskolan) för kursutbudsdiskussioner (Cisco-kurs) och programvalidering. Se för övrigt under punkten alumni/avnämare.

tydligt visa att vi är ett tekniskt universitet i alla utbildningar – institutionen ansvarar huvudsakligen för tekniska program, vilket då blir självklart.

47


Kandidatutbildningen i Datorgrafik samverkar med Hing-utbildningen i Datorspelsutveckling vilket ger kopplingen.

internationalisering främjas i alla utbildningar. Inom träutbildningarna sker detta. När det gäller Datorspelsutveckling och Datorgrafik finns tankar på att erbjuda utbildningarna med engelska som undervisningsspråk – vi följer upp detta under 2007.

revidera utbildningarna enligt Bolognamodellen – vi har regelbundna möten med Bolognagruppen och håller oss à jour med nya riktlinjer.

utveckla flexibel utbildning på distans med nätbaserad teknik i samtliga utbildningar – ett sådant utbud erbjuds samtliga våra studenter.

varje program följer universitetets gällande tider och aktiviteter för utbildningsplanering 2006/2007 - det fungerar, lite problem med Kand datagrafik samt den nya YH Ljud för Speldesign.

48


49


INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH KULTUR


Att delta i uppbyggnaden av Kunskapscentrum för nationella minoriteter.

Syftet är att utveckla utbildning, information och tvärvetenskaplig forskning som berör de nationella minoriteterna. Institutionen ska erbjuda kurser i finska och minoritetslitteratur, utveckla inriktningen svenska 60/80 poäng med ett s k Nordkalottenperspektiv samt fortsätta kontakterna med det allmänna skolväsendet för att bidra till skolutveckling inom minoritetsspråk och litteratur. Institutionen ska också delta i samarbetsprojektet ”Nordic-Baltic-Russian network of Finnic minority and regional languages”

I dialog med institutionen för IES (mars 2006) har en inventering skett av kursutveckling och kontakter med det allmänna skolväsendet i Tornedalen, vilket ansetts vara institutionens främsta bidrag till ett kunskapscentrum. Diskussionen har fortsatt under året samtidigt som en nationell arbetsgrupp utsett ansvariga universitet för olika små språk. Det nationella ansvaret för finska föreslås ligga vid Stockholms och Uppsala universitet och meänkieli och samiska vid Umeå universitet. Ett tvärvetenskapligt Kunskapscentrum vid Luleå tekniska universitet utgör den bas och den excellenta miljö där forskning, utbildning och information om minoritetsspråk/ minoritetskulturer vid universitetet hämtar både bredd och djup. Didaktik kopplad till språk och kultur utgör institutionens styrka inom området. Under året har institutionen arbetat med kurser och aktiv kursutveckling i samråd med olika aktörer i regionen.

Ett samverkansprojekt om språkutveckling i svenska/minoritetsspråk med gymnasieskolan i Övertorneå har genomförts under vt 2006. Redovisning av projektet har skett på Rikskonferensen i ämnesdidaktik i maj.

Utveckling av kurser för fortbildning av yrkesverksamma lärare i finska har skett i samråd med lärare inom det allmänna skolväsendet och uppdragsutbildning om finska språket och finsk litteratur har även genomförts.

I samband med den genomgripande revideringen av Inriktning Svenska 60/80 p har en fokusering på ett Nordkalottenperspektiv skett, som gör inriktningen unik i Sverige. Det mångkulturella och mångspråkiga Nordkalotten utgör en litterär, språklig och didaktisk röd tråd genom alla fyra terminerna. Första kullen studenter till den nyreviderade inriktningen har antagits inför vt 2007.

Institutionen har medverkat i projektet Nordic-Baltic-Russian network of Finnic minority and regional languages genom att deltagande i två konferenser (Kangos i februari, Lettland i augusti).

Att stärka ämneskompetensen i svenska och engelska för blivande lärare.

Planen för genomförande är att stärka kopplingen mellan didaktik och verksamhetsförlagd utbildning inom grundskolan för ämnena svenska och engelska samt för ämnet engelska även stärka kopplingen mellan didaktik och verksamhetsförlagd utbildning i London. För engelska är planen att följa upp effekten av diagnostiska prov som införts vid kursstart på A-nivå, införa ett uppsatsmoment om 5 poäng på B-nivå för att förbereda för skrivande på C-nivå samt under våren 2006 genomföra en översyn av översättningsmomenten. Fortsätta det påbörjade arbetet med en noggrannare uppföljning av C- och D-uppsatser.Arbetet har fortskridit under året och olika arbetsgrupper har tillsatts för att arbeta vidare med det.

Inom ämnet svenska pågår revidering av utbildningsplanen för Svenska 60/80 p där första terminens syfte är att stärka studenternas ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kompetens (ingen VFU).

50


När det gäller VFU har en sammanhängande VFU-period om vardera 5 veckor (termin 2 och 3) införts enligt önskemål från VFU-skolor och lärarstudenter. Tydliga anvisningar för varje VFU-period har utarbetats av inriktningsansvariga tillsammans med lärarutbildare på fältet vilket kan anpassas till olika undervisningsgrupper. Det gäller såväl Svenska 60/80 som för Svenska för tidigare år 40 p.

I inriktning Svenska för tidigare år 40 p pågår också en revidering av de olika delkurserna för att ytterligare tydliggöra och stärka studenternas ämnesdidaktiska kompetens och med en tydlig koppling mellan teori och praktik.

Institutionens lärare strävar efter att på ett tidigt stadium uppmärksamma lärarstudenter som har svårigheter att formulera sig i skrift. De hänvisas till universitetets Språkverkstad där en av institutionens lärare ger individuellt stöd. Om stödet ej fungerar och studenterna inte klarar kursmålen har institutionen blivit tydligare och tillåter ej att lärarstudenten fortsätter följande terminskurs.

I början av september inbjöd institutionen lärarutbildare från VFU-skolor och samtliga lärarstudenter i ämnet svenska till två gästföreläsningar med temat ”Skönlitteratur i skolan – ur ett didaktiskt perspektiv” i syfte att stärka kopplingen mellan didaktiken i inriktningarna och den verksamhetsförlagda utbildningen.

För engelskans del har tre arbetsgrupper tillsatts som involverar hela personalen för att arbeta med uppföljning av det diagnostiska prov som ges vid kursstart för A-studenterna. Uppsatsmomentet på B-nivå är infört och en arbetsgrupp är tillsatt för att se över progressionen i momentet uppsats från B-D. Även översättningsmomenten är under översyn. Alla dessa grupper ska återrapportera sina resultat vid det sista avdelningsmötet för terminen. Vad beträffar ämnesdidaktik så arbetar hela institutionen med att öka den kompetensen. En av institutionens lärare har fått extra tid för kompetensutveckling för att initiera och utveckla ett ämnesdidaktiskt ”tänk” inom avdelningen för Moderna Språk. Detta arbete kommer att fortsätta. Lärarstudenter kommer, liksom studenter på fristående kurs, att träna sig att skriva på vetenskaplig engelska. För lärarstudenternas del sker det med fokus på ämnesdidaktik. Detta för att alla studenter ska känna sig förberedda att skriva en vetenskaplig uppsats på C-nivå.

En gemensam uppsatshandledning för alla uppsatser som skrivs inom ämnet engelska kommer att arbetas fram under hösten för studenter som skriver B-, C och D-uppsatser. Detta för att underlätta progression och göra samsynen vid institutionen tydligare. C-uppsatserna har länge utgjort ett stort hinder, då studenterna inte kan eller vet hur man ska skriva ett vetenskapligt alster. Om de skolas in tidigare av samtliga lärare redan på B-nivå bör steget att skriva en C-uppsats inte bli så stort.

Översättningsmomentet har varit under granskning under våren. Alla lärare som arbetar med momentet har enats om hur momentet bör bedömas och vilken progression som ska finnas i momentet. Arbetet med att öka den ämnesdidaktiska kompetensen inom institutionen fortsätter. En adjunkt har påbörjat en forskarutbildningskurs i lärande under hösten. Institutionen har sökt pengar hos SNL för att fortsätta den kompetensutvecklingen under 2007.

Att i dialog med FFN förbereda ny profil i ämnet engelska.

Förslag till ny profil har lämnats till nämnden.


Att, som ett led i Bolognaanpassningen, utveckla kursplanerna så att mål finns för de kunskaper som studenten förväntas ha tillägnat sig i slutet av kursen (learning outcomes). Vid 2006 års utgång ska samtliga kursplaner vara utvecklade så att de

51


kan införas senast till kursstarten 2007.

Begreppet ”learning outcomes” har diskuterats i olika sammanhang, bl a som en del av kvalitetsarbetet. Examinatorerna har haft i uppdrag under året att se över kursplanerna vad gäller målformuleringarna. Institutionsledningen är dock medveten om att en djupare förståelse av pedagogiken bakom ”learning outcomes” och en förankring av tänkesättet är en tidskrävande process där olika pedagoger kommit olika långt. De kursplaner som skapats/reviderats vid genomgången kurs i kunskapsbyggande har utgjort mallar och motorer för resten av arbetet. Två lärare har gått kunskapsbyggarkursen under året. Alla kursplaner som ligger som grund för kurser som institutionen ger ht-07 är nu omarbetade och Bolognaanpassade. Arbetet fortsätter med att Bolognaanpassa även de kursplaner som ska vara gällande för vt-08.

Att uppnå examensmålet för forskarutbildning, vilket är 4 poäng för 2007-2008.

De fyra planerade disputationerna beräknas genomföras inom denna period. Åtgärder för att uppnå examensmålet är löpande handledning och uppföljning av studieplanerna varje termin. Seminarierna inriktas också mer mot konstruktiv kritik av doktorandernas egna texter.

Att uppnå målet för externfinansiering av forskning inkl uppdragsforskning, vilket är 2,6 mnkr för 2006 och 3 mnkr för 2007-2008

Under 2006 har rekrytering av professor i svenska med didaktisk inriktning och av professor i engelska efter senaste professorns pensionsavgång varit en av institutionens viktigaste strategiska frågor. Inriktningen av forskning i engelska har breddats med ett perspektiv mot tvärvetenskaplig forskning, ämnesdidaktik och genus, allt i syfte att öka möjligheterna att dra in externa medel.

Under första halvåret av 2006 har universitetslektor Heidi Hansson på Umeå universitet anställts på 20 % och fr o m 1/7 på 30 % för att medverka i arbetet med att ta fram en ny forskningsprofil i engelska och utföra viss handledning av doktorander. Heidi har för Umeå universitets räkning erhållit extern finansiering inom sitt forskningsområde med genusperspektiv på engelsk litteratur. Universitetslektor Cathrine Norberg har under 2005 ansökt om medel hos rådet för högre utbildning där ansökan gick vidare för ytterligare bedömning. I början av 2006 upphörde rådet varvid ansökan behandlas hos myndigheten för nätverk i samarbete inom högre utbildning (NSHU). Under 2006 har även ansökan om forskningsmedel med den nya forskningsinriktningen lämnats till Vetenskapsrådet och för ett pedagogiskt genusprojekt hos Myndigheten för nätverk. Båda dessa ansökningar har fått avslag. Utöver detta medverkar institutionen i gränsöverskridande forskning i engelska tillsammans med Institutionen för arbetsvetenskap och Umeå universitet. Tillsammans med Umeå universitet har ansökningar om medel lämnats till Riksbankens jubileumsfond och Vetenskapsrådet (s k Linnéstöd). Ansökningarna har avslagits. Ansökan om pengar inom den forskningsmiljö – Challenging Gender – som sökte Linnéstöd har skickats till Vetenskapsrådet. Denna ansökan har beviljats pengar där institutionen kommer att få ta del av projektet.

Institutionen har också erhållit EU finansiering för docentmeritering för Cathrine Norberg. Sammantaget under 2006 uppgår institutionens externfinansiering till 1 mkr och jämfört med målet om 2,6 mkr.

Att bedriva en verksamhet i ekonomisk balans som innebär att institutionens egna kapital ska uppgå till 1 mnkr vid utgången av 2008. Institutionens uppdrag för 2006 är att redovisa ett nollresultat.

52


Institutionen redovisar ett resultat på 575 tkr. Det förbättrade resultatet beror i huvudsak på lägre lönekostnader p g a att tjänstefördelningssystemet förändrats och lett till lägre behov av timlärare/inhyrd personal, lägre kostnader för bokningsbara lokaler och lägre vfu-avgift.

Program och arenor

Att vidta åtgärder som möjliggör för fler studenter att ta examen på program

Samtliga studenter som avslutade sin utbildning på Teaterhögskolan 2005 har nu tagit ut sin examen. Arbetet med att se till att fler gamla studenter ska ta ut sin examen forsätter.

Att genomföra åtgärder för att ytterligare utveckla programrådet. Syftet är att säkerställa såväl en kontinuerlig förbättring och utveckling av programmet som studenternas inflytande i råden.

Ledamöter i programrådet är två studenter, Anna Azcarate som extern representant, Lars Magnusson, lärare och programkoordinator och Carina Stenberg, lärare. Rådet hade sitt första möte i början av terminen där information och diskussion om Bolognaanpassning skedde. Programrådsmötet som hölls i maj behandlade kompletterande information om utbildningens anpassning till Bolognaprocessen, information om arbetet med självvärderingen inför Högskoleverkets utvärdering av de konstärliga utbildningarna samt information om arbetet med att anpassa kursutvärderingar till universitetets mallar för kursutvärdering. Programrådet diskuterade också möjligheter att rekrytera fler studenter lokalt.

53


54


INSTITUTIONEN FÖR SYSTEMTEKNIK



Arbetet kommer att vara slutfört så att de nya kursplanerna kan användas till kursstarten 2007.


Deltagande vid mässor, och framtagning av broschyrer samt utskick till potentiella studentgrupper har skett. Vi har även deltagit med personal och studenter på mässor.

Att uppnå examensmålet för forskarutbildning, vilket är 12 examenspoäng för 2006 och 15 examenspoäng för 2007-2008.

Utfallet blev 8.5 examenspoäng för 2006. Vi räknar med 16 exemenspoäng för 2007-2008

Att uppnå målet för externfinansiering av forskning inkl uppdragsforskning, vilket är 39.7 mnkr för 2006 och 102 mnkr för 2007-2008.

Externfinansiering av forskning inkl uppdragsforskning blev 42.7 mnkr för 2006 inklusive interna medel.

Att bedriva en verksamhet i ekonomisk balans som innebär att institutionens egna kapital skall vara återställt vid utgången av 2008. Institutionens uppdrag för 2006 är att redovisa ett nollresultat.

Ett underskott på -4.6 mnkr varav 3.2 mnkr motsvarar förlorade basanslag.

Program och arenor


Arbetet pågår och en indelning i olika studentgrupperingar har skett, en förfrågan om hur uppföljningen av arbetet skall ske har lämnats till den centrala studievägledningen.


Olof Lindahl skissar på en ny utbildning inom medicinsk teknik där man redan från början försöker beakta genusfrågorna.En likabehandlingsplan är framtagen där institutionen försöker synliggöra dessa frågor bland anställd personal.För att lyckas med detta så krävs ett långsiktigt arbetssätt.


55


Samtliga program har inrättat programråd och en GU grupp bestående av koordinatorer och GU samordnare träffas regelbundet för att stödja grundutbildningen på institutionen.

56


57


INSTITUTIONEN FÖR TILLÄMPAD FYSIK, MASKIN- OCH MATERIALTEKNIK


Att stärka institutionens profil genom att utveckla starka forskningsområden

Grundutbildning på avancerad nivå ska knytas till starka forskningsmiljöer, nyanställningar som stärker utvecklingen av starka forskningsmiljöer ska prioriteras samt att samtliga ämnesföreträdare ska vara på plats.

Institutionen har etablerat tre starka forskningsområden som skall utgöra fokus och plattformar för gemensamt forskningsarbete samt utgöra grund för masterutbildningar. De tre områdena är energiteknik, materialteknik samt produktutveckling och de sammanfaller med fokusområden som TFN förordar. Nyligen har dessutom universitetsstyrelsen tagit beslut om prioriterade områden och där finns alla dessa tre representerade. Det är ett kvitto på att TFM:s verksamhet är framgångsrik och dessutom sammanfaller väl med universitetets syn på vad som är av strategisk vikt för framtiden.

Masterutbildningar finns redan inom energiteknik, materialteknik och under året har dessutom utvecklats utbildningar inom produktutveckling och tillämpad mekanik. Det senare ingår inte som fokusområde men tillämpad mekanik är ett klassiskt och väletablerat område inom maskinteknik och tillämpad fysik och är dessutom en viktig rekryteringsbas av forskarstuderande varför institutionen valt att även prioritera denna masterutbildning. Utifrån de plattformar som etablerats har flera projekt identifierats där institutionens samlade kompetens skall marknadsföras. Tex. görs satsningar inom vindkraft och processintegration som är viktiga delar inom energiområdet liksom satsningar inom materialområdet.

Fastelaboratoriet har etablerats som ett av VINNOVAS excellenscentra inom funktionella produkter. Verksamheten har precis startat. PRISMA (processintegration inom stål och metallurgi)är ett institutbaserat excellent center hos VINNOVA, som etablerats vid MEFOS med energiteknik som en viktig aktör. Verksamheten har även där startat under hösten 2006.

Institutionen har en stark forskning inom materialområdet och det har en naturlig koppling till området produktutveckling. Samarbete mellan olika avdelningar pågår för att utveckla detta ytterligare. Ett par större EU-ansökningar samt projektförslag till stålforskningsprogrammet (VINNOVA och Jernkontoret) planeras under 2007. Projekt som bidrar till utvecklingen av Centrum för Högpresterande Stål är av hög prioritet.

Att utarbeta förslag till masterutbildningar kopplat till de starka forskningsområdena

Förslag till fyra masterutbildningar finns (produktutveckling; Tobias Larsson, hållbar energi och vattenkraft; Michel Cervantes, materialteknik; Magnus Odén samt teknisk mekanik; Marie Finnström) och arbetet ska koncentreras kring anpassning till Bolognamodellen, kursmässig samordning mellan program och arenor, skapa nödvändiga allianser, stark koppling till spetsforskning samt pedagogisk förnyelse.

En internationell masterutbildning i Produktutveckling har utvecklats under 2005-2006. Utbildningen är tätt kopplad till, och delar kurser med, maskinteknikprogrammet och Arena innovativ teknik och företagande för att undvika redundanta utbildningsmoment. Fokus är att utbilda, för forskarförberedande nivå, studenterna i aktiviteter kopplade till produktutveckling; Produktutvecklingsmetoder och processer, konceptutveckling, konstruktionsmetodik, entreprenörskap mm. Ansvaret för utbildningen ligger på TFMM,

58


men utbildningen ges i samarbete med IES och ARB. Utbildningen är tätt kopplad till Fastelaboratoriet som startar under 2007. Utbildningen startar under hösten 2007.

En internationell masterutbildning i Hållbar Energiteknik har utvecklats. Utbildningen är Bologna- anpassad. Den är öppen för svenska och utländska studenter. Den innehåller två inriktningar: vattenkraft och bioenergi. Närmare 60 % av kurserna är gemensamma för båda inriktningar. Programmet är nära samordnat med energiinriktningen inom maskinteknikprogrammet Utbildningen involverar 6 olika forskningsämnen. Den startar 2007.

En internationell masterutbildning i Teknisk mekanik har utvecklats. Utbildningen är mycket nära samordnad med inriktningen teknisk mekanik på maskinteknikprogrammet (både 4,5 och 5 års utbildningarna). Utbildningen samordnades också med inriktningen teknisk mekanik på Teknisk fysik. Det nya civilingenjörsprogrammet Teknisk fysik och elektrotekniks inriktning mot beräkningsteknik har flera gemensamma kurser med masterutbildningen. Konceptet har granskats noga och godkänts av Tekniska fakultetsnämnden (TFN). De har då bl.a. beaktat arbetsmarknadens behov och kopplingen till forskningen. Förslag på examensbeskrivning och utbildningsplan har inlämnats till TFNs möte i september. Utbildningen beräknas starta hösten 2007. En internationell masterutbildning i Materialteknik som är tvåårig är ett samarbete mellan universiteten i Luleå, Nancy, Barcelona och Saarbrucken. Då detta är ett sk Erasmus Mundus Program utgår en del direktiv från EU som vi är tvingade att följa. Bl.a. ställs mycket höga krav på antagningsproceduren och underlaget för beviljande av stipendier till studenterna. Den första antagningen skedde HT05. Under 05/06 har en komplett genomgång och omarbetning av kursutbudet genomförts. Följden av detta är att 5 nya kurser utarbetats (nanoteknologi, rymdmaterial, ytor, materialtekniska analysmetoder, fasta tillståndets fysik och kvantmekanik), 4 kurser har genomgått en omfattande omarbetning (materialvetenskap projektkurs, deformation och brott, kompositmaterial, materialteknik och materialval) mindre förändringar har gjorts och kommer att genomföras även i kursen Materialvetenskap grundkurs, främst för att nå samordningsfördelar. Med andra ord har ett mycket omfattande arbete nedlagts på att skapa en slagkraftig materialmaster där samtliga kurser ges helt och hållet på engelska. Dessa kurser utgör givetvis också basstrukturen för materialavslutningarna på M, F, R, och EEIGM.

Att implementera en organisation som stödjer de starka forskningsområden som identifierats.

Under 2006 var syftet att ta fram ett förslag till organisation som sedan ska fastställs och implementeras under 2007.

En ledningsgrupp kommer att skapas bestående av prefekt, adm. chef, utbildningsledare samt representanter för de tre prioriterade forskningsområdena materialteknik, energiteknik och produktutveckling. Inom denna grupp finns huvuddelen av institutionens framtida kärnverksamhet representerad och förhoppningen är att viktiga beslut om den framtida grund- och forskarutbildningen samt forskningsverksamheten skall förankras och tas i denna grupp. Någon sammanslagning av avdelningar har inte varit aktuellt under året utan idén är att initiera samarbetsprojekt inom de prioriterade områdena och låta tiden verka för eventuella sammanslagningar.

Att utveckla en tydlig profil för forskningen inom fysik

Beträffande fysikämnets framtida utveckling ligger utredningen av Allan Holmgren på rektors bord. När rektor meddelat sina åsikter i ärendet skall institutionen agera i enlighet med direktiven och förhoppningsvis initiera en positiv process som utvecklar ämnet vid LTU.I enlighet med direktiv från rektor som väntas kommer en process att initieras (ev. med hjälp av externa konsulter) för att slutligen fastställa en forskningsprofil inom ämnet. Processen bör vara klar under första halvåret 2007.

59


Att rekrytera professor till energiteknik och funktionella produkter så att ämnesföreträdarna finns på plats under 2006

En headhunting inom energiområdet har på prefektens uppdrag genomförts av prof. em. Björn Kjellström. Hans utredning utmynnade i ett förslag där en kandidat som uppfyller kriterierna för tjänsten som fastlagts förordes och knyts till avdelningen. Ämnesföreträdaren i energiteknik är på plats samt arbetet med att rekrytera en ämnesföreträdare till funktionella produkter fortgår med hög prioritet och kommer att vara klart under våren 2007.

Att utveckla Fastelaboratoriet (funktionella produkter), The Swedish Laser Welding Centre, att utveckla NexT (NexT generation Tribological interfaces), Svenskt vattenkraftcentrum samt centrum för högpresterande stål.

Tre ansökningar skickades till VINNEXC från institutionen:- Fastelaboratoriet- Swedish Laser Welding Centre och - NEXT- Tribologi

Fastelaboratoriet och Swedish Laser Welding Centre var med bland de 28 ansökningar som fortfarande hade en möjlighet. Den 20 juni stod det klart att Fastelaboratoriet är ett av femton beviljade VINN Excellence Center. I Fastelaboratoriet ska forskning rörande nya sätt att göra affärer i form av funktionella produkter bedrivas. En viktig aspekt är hur denna typ av affär påverkar produktutvecklingsprocessen. Satsningen är på 210 MSEK och intressenter är vid sidan av VINNOVA och LTU ett tiotal företag såsom Volvo Aero, Sandvik Coromant, Hägglunds Drives AB, Metso Panelboard m.fl. Verksamheten väntas starta 1/1 -07.

Swedish Laser Welding Centre fick avslag men inom laserområdet har ny ansökan om labexperiment per vidokonferens skickats in under året (parallellt med EU-projekt Cyberlab som pågår). Inom fokusområdet produktion skapas 2-4 tvärdisiplinära idéskisser om lasersvetsning, t ex ny fabriklayuout, människors roll angående implementering av lasersvetsning, kvalitet, SMF-generering.

NexT gick inte vidare i VINNOVAs satsning på grund av geografisk uppdelning. Ett möte med övriga parter kommer att äga rum för att diskutera läget. Verksamhetsområdet turbin och generatorer inom Svensk vattenkraft (SVC) har startat och fyra seniora forskare (Aidanpää, Cervantes, Glavatskih och Hans Mattsson) är finansierade, 500 kkr/år vardera. Vidare är 5 doktorander finansierade av SVC. Porjusprojekter start med en budget på 21 miljoner under 3 år och de första mätningarna förväntas starta i mitten av 2007. Tre seniora forskare är involverade i projektet.

Institutionen ansökte om medel för Centrum för Högpresterande stål. Ansökan har gått till VINNOVAs progam VINNVÄXT 2005. Ansökan med titeln ”Ultra Strength Steel Cluster – Innovationssystem för högpresterande stål” är ett av de initiativ som tävlade om att vara bland de fem förslagen som får anslag för etapp 2. Vi fick avslag på ansökan men VINNOVA bidrog med 100 tkr till arbetet med VINNVÄXT-ansökan. Medel har även tillskjutits från Innovationsbron, IUC Norrbotten, samt Luleå Kommun. Nya ansökningar har skickats till Luleå Kommun samt Björn Wahlströms fond. Detta utöver den finansiering från Länsstyrelsen som ligger som bas för projektet på 900 tkr. Planen är att fortsätta arbetet med bildandet av Centrum för Högpresterande Stål ungefär på samma sätt som om VINNVÄXT-ansökan hade bifallits.Ett brett engagemang från Luleå tekniska universitet, näringslivet och offentliga organisationer i regionen har lett fram till satsningen (Mats Oldenburg, Lars-Erik Lindgren, Magnus Odén, Elisabet Kassfeldt).


Att som ett led i Bolognaanpassningen, utveckla kursplanerna så att mål finns för de kunskaper som studenten förväntas ha tillägnat sig i slutet av kursen (learning

60


outcome). Vid 2006 års utgång ska samtliga kursplaner vara utvecklade så att de kan införas senast till kursstarten 2007.

Praktiskt taget alla kursplaner har nu målen formulerade som "learning outcomes" i enlighet med verksamhetsuppdraget för 2006.

I samband med att den återstående revideringen har utvecklats och kommer att fortsätta att utveckla generella formuleringar som kan användas för att specificera kursmål (learning outcomes) i samband med projektorienterade kurser där lärprocesserna inriktas mot identifiering och hantering av öppna problem. I dessa kurser behöver formuleringarna stimulera till ett utvecklingsinriktat lärande. Alltså behöver kursmålen tillåta ett spektrum av önskvärda resultat.


Rekryteringsåret sträcker sig från augusti 2005 till augusti 2006 och har inneburit deltagande i upptakts- informations- och planeringsmöten tillsammans med övriga institutioner i den universitetsövergripande rekryteringsgruppen. Vid institutionen har avsikten varit att personellt ha två personer knutna till uppgiften med en omfattning av 20 respektive 10 %. Under större delen av året har uppdraget utförts av institutionens rekryteringsansvarige med omfattningen 20 % då det varit svårt att hitta personal till den andra delen. Det har medfört att insatserna framförallt har bestått av operativa insatser vid minikurser, mässor, gymnasiebesök, kontakter med programkoordinatorer etc. Det som har fått stå tillbaka är det långsiktiga och strategiska. Vid rena studentrekryteringsinsatser har till största delen arvoderade studenter använts.

Året i korthetBesök i Örebro för att informera om programmet ”Bilsystemteknik”. Minikurser med 135 studenter fördelade på tre kurser under två dagar. Medverkat vid ”Unga spekulerar” med ett antal populärvetenskapliga föreläsningar.

61


Besökt Björknässkolan, Midskogsskolan och Strömbackaskolan inför valet till högre utbildning. Vi medverkade även vid ett studiebesök som Rinkebyskolan gjorde på LTU. En elev intresserad av EEIGM besökte oss i april och i maj tog vi emot två potentiella studenter och under maj månad tog vi emot två killar som var intresserade av våra utbildningar. Under hösten har de första planeringsmötena hållits. Information till nya studenter med lunchmacka skedde augusti.

Arbete med nya aktiviteter, nytt material och rekrytering av nya studenter för rekryteringsändamål har även påbörjats. Lunchmöte med studenter för rekrytering som ”ambassadörer” för våra program.Vi har även gett en ”minikurs” för collegestudenter vid LTU (Naturens Mekanik med insats från avdelningen Strömningslära). Möte med ”Formulagruppen” inom Siriuskursen. Dessa deltar i flera aktiviteter och brukar väcka uppmärksamhet och intresse. Deltagande vid en utbildningsmässa på F21 den 13 oktober. Planering för och medverkan vid ”En dag på LTU” den 7 november. Deltagande vid utbildningsmässa på I 19 18-19 december. Formulagruppen deltog på Tekniska mässan under hösten.

När det gäller minikurserna för gymnasieelever så erbjöd vi tre olika kurser: Produktutveckling och simuleringsteknik i världsklass (ansvarig Peter Jeppson), Design för välbefinnande – INNOVATIONER FÖR MÄNNISKOR (Kajsa Dymling) och Universum en rundresa – Framtidens rymdfärder (Ida Kero). Av de ca 270 elever som besökte universitetet gick ca 135 st någon av våra minikurser. Totalt var 15-16 personer, personal och studenter, i större eller mindre omfattning inblandade i kurserna.

I april medverkade personal från Strömningslära när ”Unga Spekulerar” besökte oss och gav populärvetenskapliga föreläsningar om aerodynamik, fisktrappor och naturens teknik. Förutom detta fick besökarna information om avslutningskursen Sirius (Jonas Lundmark och Magnus Karlberg) med fördjupning på formulaprojektet samt en kort rundvandring.

Vi slutspurtade även i april inför valet och besökte då Björknässkolan i Boden, Midskogsskolan i Luleå och Strömbackaskolan i Piteå den 10-12/4. Den 23/5 tog vi emot en gymnasieklass från Sollentuna som Sverker Fredriksson föreläste för. Planerat men inte genomfört under året är utarbetande av en mer långsiktig strategi. Bland annat behöver hemsidor och foldrar få en översyn.

Arena innovativ teknik och företagande genomför varje år ett antal entreprenöriellt orienterade samverkansprojekt (drivhusprojekt). Som ett led i rekryteringsarbetet till arenan planerar koordinatorn med genomförandet av drivhusprojekt. Modellen är utvecklad för att kunna användas även inom gymnasieskolan och då särskilt i samband med projektet ”Ung Företagsamhet”. Om vi kan få entreprenöriellt orienterade gymnasieskolor att börja arbeta med DOS, Deliberativ Organiserad Samverkan, och drivhusprojekt torde en naturlig rekryteringsväg öppnas till Arena innovativ teknik och företagande.


Institutionen budgeterade att examinera 26 licentiat och 24 doktorsexamen. Utfallet resulterade i 22 licentiat och 14 doktorsexamen. Detta motsvarar 18 poäng för 2006. Detta är en minskning mot budget med 7 poäng, som motsvarar drygt 3 miljon kr i minskade fakultetsmedel. Avdelningarna har varje år en alltför optimistisk uppfattning om vilka som kommer att ta examen. Orsaken till att så många inte har disputerat under året är problem med att få tag på opponenter, bristande handledning, för orealistisk tidplan mm.

Institutionen arbetar aktivt med de individuella studieplanerna för de forskarstuderande. Vidare driver institutionen Research Trainee-konceptet som är en bra introduktion till forskarutbildningen och ger excellenta doktorander samt har regelbundna introduktioner

62


med nyantagna doktorander. En del avdelningar har dessutom infört en extra uppföljning som innebär att doktoranden får redovisa status vad gäller forskning och undervisning efter ett års doktorandstudier för ett antal seniora forskare.

Metoder att förbättra kvalitén och genomströmning i doktorandutbildningen diskuterades på höstens institutionsdagar. Reglerat faddersystem, introduktionpaket och bättre struktur på doktorandkurser är några åtgärder som resultat av detta. Information i större omfattning om rättigheter och skyldigheter för doktorander är en annan medan handledarmodeller tas upp på nästa institutionsdag. Research Trainee – konceptet utvecklas vidare bland annat med större inslag av genusfrågor och diskussioner om doktorandens roll i allmänhet.

63


Examnesmål 2006Avdelning Budget 2006 Resultat 2006Energiteknik 3,5 1Datorstödd maskinkonstruktion 6 4Hållfasthetslära 2,5 2Strömningslära 3 3Maskinelement 4 2Experimentell mekanik 1,5 1Fysik 0 1Polymer 0,5 1Materialmekanik 1,5 1Materialteknik 0,5 1Produktionsutveckling 2 1

25 poäng 18 poäng


Institutionen har budgeterat de externa medlen till 80 mnkr. Utfallet slutade på nära 75 mnkr. Minskningen av externa medel mot budget beror till största delen på ej upparbetade intäkter samt uppskjutna investeringar.

Genom att institutionen etablerat tre prioriterade områden har också arbetet med att utveckla samarbete inom dessa områden startat. Detta arbete har påbörjats och förväntas resultera i ett antal större projekt med flera av institutionens avdelningar engagerade. Dessutom har institutionen påbörjat att vidareutveckla och förbättra de experimentella resurserna genom att flera gemensamma ansökningar om avancerad forskningsutrustning genomförts. En allmän förstärkning av den datorbaserade och experimentellt inriktad verksamheten är nödvändig för att på sikt kunna konkurrera med forskningsgrupper i övriga landet. Den verksamhet som startat inom material och energiområdet kommer att accelerera ytterligare under 2007. Ett flertal nya doktorander är på gång att antas till energiteknik, i samband med att den nya ämnesföreträdaren tillträdde, med fokus inom processintegration, biobränsleteknik samt avancerad beräkningsteknik. Forskarassistenttjänster har/skall utannonseras inom ett flertal områden för att säkra tillgången på kompetent yngre personal som på sikt kan söka lektorstjänster vid institutionen. Tjänster har utannonserats och tillsätts för närvarande vid flera av forskningsavdelningarna bl.a. Materialmekanik.

Extern finansiering 2006Avdelningar Budget 2006 Resultat 2006Energiteknik 4.500 2.954Datorstödd masinkonstrution 23.500 23.172Hållfasthetslära+Complab 8.000 8.142Strömningslära+HPU 11.500 7.556Maskinelement 15.000 12.346Experimentell mekanik 3.000 4.272Fysik 2.000 2.013Polymerteknik 2.000 2.018Materialmekanik 2.000 3.637Materialteknik 4.000 3.792Produktionsutveckling 5.000 4.786

80.500 74.688

Att bedriva en verksamhet i ekonomisk balans som innebär att institutionens egna kapital ska uppgå till 14 mnkr vid utgången av 2008. Institutionens uppdrag för 2006 är att redovisa ett ekonomiskt resultat på 2 mnkr.

Resultaträkning Budget 2006 Utfall 2006Anslag GU 45.970 45.230Anslag FO 41.388 41.216Externa medel 80.258 74.805

64


Interna ersättningar 2.749 644SUMMA INTÄKTER 170.365 161.89

5Lönekostnader 82.658 80.954Lokalkostnder 16.715 17.582Driftkostnader 47.675 35.683OH 21.316 20.798SUMMA KOSTNDER 168.364 155.01

7RESULTAT 2.000 6.878

Institutionen redovisar ett positivt resultat på 6,878 tkr mot budgeterat +2.000 tkr för 2006. Detta är en förbättring på 4,878 tkr. Målet var att uppnå ekonomisk balans samt att öka det egna kapitalet från 8,5 mnkr till 14 mnkr 2008. Omslutningen har minskat med drygt 8 mnkr mot budgeten.

Grundutbildningen redovisar intäkter på 45,2 mnkr vilket är en minskning med 0,7 mnkr mot budgeten. Årets forskningsanslag resulterade i 41,2 mnkr vilket är överensstämmande mot budgeten. Examinationerna utföll med drygt 3 mnkr lägre än budgeterat men vi erhöll strategiska medel för fokusområdena med ca 1,5 mnkr(material 660+produkt 660+process 150+energi 100) och 1,6 mnkr för CASTT. Utfallet för externa medel är drygt 5 mnkr lägre än budgeterat och beror till största delen på ej upparbetade intäkter. Minskningen av interna ersättningar med drygt 2 miljoner beror på att en del av de budgeterade interna ersättningar kom som anslag FO och inte som en intern ersättningar.

Personalkostnaderna har minskat med 1,7 mnkr detta på grund av att vi inte lyckats rekrytera i den takt vi planerat medan driftkostnaderna och avskrivningarna tillsammans sjunkit med nästan 12 mnkr mot budgeten. Lokalkostnaderna ökade med drygt 0,8 mnkr, detta på grund av försenad ombyggnation så vi tvingats behålla lokaler som är uppsagda. Den stora minskningen av driftskostnader beror på uppskjutna projekt, överdriven försiktighet, en kostnad på 1,8 mnkr som är upptagen på två avdelningar i budgeten samt osäkra datorkostnader som blev klara strax innan bokslutet. Sammantaget har vi minskade intäkter på 8,5 mnkr och minskade kostnader på 13,3 mnkr mot budgeten. Detta innebär att institutionens mål att nå 14 mnkr i eget kapital 2008 redan är uppnått.

Institutionen har vidtagit åtgärder för att komma tillrätta med vissa avdelningars negativa resultat genom minskade lokalytor samt uppsägning av personal samt ökat samarbete mellan avdelningarna. Åtgärder som minskade lokalytor samt uppsägning av personal vidtogs 2004/2005 vilket gett resultat 2006. De avdelningar som tidigare år har redovisat ett negativt resultat hade till uppgift att i år visa ett positivt eller nollresultat. Alla avdelningar vidtog försiktighetsåtgärder under hösten och blev återhållsamma med driftkostnaderna. Efter det dåliga resultatet i prognos 2 vidtog många avdelningar aktiva åtgärder för att nå minst det budgeterade resultatet. På grund av att vi inte har anställt alla de personer som var planerade i budgeten har vi inte kunnat upparbeta de externa medel och därav tvingats periodisera över till 2007, i hopp om att kunna anställa fler personer. Sysselsättningsgraden har varit hög inom institutionen, flera lektorer har gått i pension och vi har haft svårt att rekrytera fo. assistenter och doktorander.

Några mindre avdelningar har full finansiering av sin personal och detta leder till att basanslaget med god marginal räcker till avdelningens driftkostnader. Några avdelningar (rymdforskare)dessutom lyckats examinera några doktorander på 4 år.

Uppdragsutbildningen har inte kunnat genomföras i samma utsträckning som tidigare på grund av att vi har saknat personal.

Program och arenor

Att vidta åtgärder som möjliggör för fler studenter att ta examen på program.65


Bilsystemteknik: Vi har omfördelat så att fler undervisningtimmar ges av lokala stödlärare i Arvidsjaur och Arjeplog. Åtgärden är uppskattad av studenterna och upplevs som en "nödvändighet" för att utbildningen ska fungera. Antagningskravet har höjts från MaC, FyA, KeA till MaD, FyB, KeA. Speciellt matten har varit ett problemämne för studenterna tidigare år.Maskinteknik: För att stimulera aktiv inlärning har vi infört fysiktester på Internet där studenterna kan kontrollera sin kunskapsnivå inom ämnet. Vi har ännu inte utvärderat detta.EEIGM: En ny kurs i Franska erbjuds studenterna sista terminen innan studier i Nancy. Syftet med kursen är att öka förmågan att kommunicera på franska vilket i sin tur skall underlätta övergången mellan Luleå och Nancy. En översyn av studieprogrammet i Nancy pågår med ett mål att minska timmar på sal från 900 till 800. Magister Maskinteknik: innehåll i strömningsmekanik kursen har sets över. Antal timmar i strömningsmaskiner kursen har ökat


66


Bilsystemteknik: Utbildningsplanen är anpassad till civilingenjörsutbildningen och bl.a. har fysik 3 lagts in under första året. Ändringen gör dels att utbudet av "valbara" kurser ökar kraftigt, vilket varit ett stort problem tidigare. Dels gör det att studenterna lättare kan byta till andra utbildningar (istället för att hoppa av) eller fortsätta läsa till civ.ing. efter genomgånget program. Vi har tillsammans med kommunerna sett till att vi har ökat till två studios på respektive ort (Arvidsjaur och Arjeplog).EEIGM: Inga åtgärder pga att könsfördelningen är god gällande EEIGM programmetMagister Maskinteknik: marknadsföring material är utformat för att främja kvinnliga sökande. Arena ITF: Att bedriva utvecklingsarbete tillsammans med gymnasieskolan för att på plats komma i kontakt med presumtiva studenter av båda könen.


Magister Maskinteknik: 2006 var sista antagning för magister Hydropower Enginering. Från 2007 startar mgister Sustainable Energy Engineering med två spår: vattenkraft och bioenergi. Nya master utbildningen innebär nya kurser för studenter som följer spåret vattenkraft som är mer övergripande och ger en helhetssyn av energi frågor.Maskinteknik: Maskinprogrammet fick bra utvärdering från Högskoleverket. Vi har initierat programråd, som består av 2 st externa ledamöter och studentrepresentanter från varje årskurs samt lärare, totalt 10 deltagare. Vid dessa programrådsmöten behandlas i huvudsak utbildningsfrågor. Vår målsättning är 4 möten per år. Ett massivt arbete är planerat att genomföras under 2007 avseende synkronisering och harmonisering av M-program och närliggande mastrar samt för Bologna anpassning.Bilsystemteknik: Vi har genomfört en första projektkurs tillsammans med ett biltestföretag, Icemakers. Vi satsade mycket tid och resurser på att få till ett lyckat projekt. Det har tidigare varit svårt att få projekt från biltestföretagen, men fjolårets lyckade satsning har gjort att vi nu har flera förfrågningar om att få vara med från företagen. Projektkurserna har tagit mer resurser i anspråk (handledningstimmar och inköp av material och verktyg) än vad kursen i sig har råd med. Min bedömning är att det i dagsläget är mycket svårt att få loss pengar för studentprojekten från företagen.Från LTU måste fler kurser ges som distanskurser för att ge en tillräcklig valfrihet för studenterna. Studie kostnaderna för studiorna är för höga och utbildningen visar negativt resultat.EEIGM: Program råd med 2 elevrepresentanter 3 lärare och 1 extern representant har haft 2 möten som till nästa år blir 4 (extern repr deltar i 2)Vid dessa programrådsmöten behandlas i huvudsak utbildningsfrågor.Rymdteknik: Programrådsmöten har skett två gånger under året. Den största förändringen inom programmet för nästa läsår är att studenterna börjar läsa i Kiruna efter två och ett halvt år. Denna förändring innebär att studenterna får börja läsa rymdkurser lite tidigare samt att dom hinner läsa fler rymdkurser under sin utbildningstid. Ett par nya kurser inom programmet har utvecklats under året, Allmän flygteknik som är en kurs för flygteknikteknikinriktningen och Mekanik för rymdfärder som är en ny kärnkurs för alla studenter på programmet.Arena ITF: Parallellt med driften av Arena innovativ teknik och företagande (åren 2002-2006) har ett utvecklingsarbete bedrivits som resulterat i utvecklingen av en styrningsmodell DOS, Deliberativ Organiserad Samverkan, för samverkansprojekt. Under hösten implementeras denna modell i arenans drivhuskurs/projekt (MTIT11-17). Dessutom implementeras modellen i MTIT01 som är en kurs som förbereder studenterna för deltagande i drivhusprojekt. Som ett led i detta arbete ges arenans drivhushandledare utbildning i modellen. Genom denna utbildningsinsats förbereds deltagarna för att kunna agera handledare för entreprenöriella processer i vid bemärkelse. Dessa aktörer förväntas sedan kunna utöva en nyckelroll i den affärsplattform som är under utveckling vid LTU och som syftar till att realisera ”Det entreprenöriella universitetet”. I förlängningen är förhoppningen att samtliga studenter vid universitetet ska kunna erbjudas en möjlighet att nyttja drivhuskurs/projekt som resurs för sitt entreprenöriella förverkligande.

67


Angående arenaråd för Arena innovativ teknik och företagande. Två träffar är planerade under verksamhetsåret med deltagande av arenastudenter, arenaledning och arenans samverkanspartners Almi, Idéhuset, Venture Cup etc.

68


69


INSTITUTIONEN FÖR TILLÄMPAD KEMI OCH GEOVETENSKAP

Institutionsspecifika uppdrag:

Utöka basen för institutionens grundutbildning genom fler program alt fler inriktningar

Tre nya masterutbildningar startade ht-05. Två av dessa fyllde på i befintliga kurser på avslutningarna på Kemiteknisk design. Institutionen har länge arbetat för att kemi ska införas som kärnkurs på civilingenjörsutbildningarna och detta blev verklighet from läsåret 06/07. Då flertalet program placerat kursen i åk 2-3 så påverkade detta dock inte ekonomin nämnvärt under 2006.

Tekniska fakultetsnämnden gav under våren klartecken till start av programområdet Naturresursteknik till ht-07. Detta kommer att innebära att avdelningarna för Malmgeologi och Tillämpad geologi får den bas i grundutbildningen de behöver för en positiv utveckling. Det innebär också att bergskedjan vid LTU blir komplett därför att vi nu också kommer att ge utbildning i prospekteringsteknik och gruvindustrins miljöfrågor och miljöteknik. Naturresursteknik innebär också att LTU återigen kommer att ge civilingenjörsutbildning i miljöteknik.

Inför 06/07 arbetade vi med att utveckla nya fristående kurser (Medicinsk geologi-naturliga miljöers påverkan på hälsan, Naturkatastrofer-orsaker och verkningar samt Grundläggande sprit-, öl- och vintillverkning). Resultatet med antal sökande blev lite blandat, men arbetet med utvecklandet av dessa kurser är troligen en bra investering. Nästa gång kommer vi att annonsera ut dessa kurser med bättre framförhållning.

I och med flytten av biologiämnet till institutionen vid årsskiftet 06/07 får vi en bredare bas i ekologi, biologi och hållbar utveckling.

Ompröva ämnesprofilen för nuvarande forskningsämne Mineralteknik och att under året påbörja rekrytering av professor så att ämnesföreträdaren kan finnas på plats under våren 2007. Omprövningen ska ske utifrån gruv- och mineralindustrins framtida behov.

Institutionen har utformat en ämnesbeskrivning och gått i genom vilka möjliga kandidater som finns. Flera kandidater har vidtalats men det har ännu inte gett något resultat. Samtal pågår med ytterligare kandidater.

Rekrytera professor till nuvarande forskningsämne Oorganisk kemi så att ämnesföreträdaren finns på plats under 2006.

Forskningsämnet har ändrats till Gränsytors kemi och Oleg Antzutkin har utsett till professor fr.o.m. 07-01-01.

Universitetsgemensamma uppdrag

Som ett led i Bolognaanpassningen, utveckla kursplanerna så att mål finns för de kunskaper som studenten förväntas ha tillägnat sig i slutet av kursen (learning outcome). Vid 2006 års utgång ska samtliga kursplaner vara utvecklade så att de kan införas senast till kursstarten 2007.

70


I institutionens pedagogiska studiecirkel har lärargruppen samlats för att gemensamt diskutera hur vi ska formulera målen i kursplanerna. Utbildningsledaren har sedan informerat alla examinatorer vad som diskuterats fram och exempel på goda idéer har skickats ut. Uppföljning kommer att ske under våren i samband med att kursplanerna publiceras på webben. Om det då finns kursplaner som ännu inte är Bolognaanpassade kommer det att ske vid revideringstillfället i sommar.

71


Tillsammans med universitetsförvaltningen, genomföra rekryteringsinsatser så att rekryteringsmålen för grundutbildningen nås.

Institutionen har rekrytering som ett prioriterat område. Vi har en rekryteringsansvarig anställd på 50% som samordnar och sköter rekryteringen till alla institutionens utbildningar i samarbete med utbildningsledaren. Mycket av det praktiska arbetet sker sedan med hjälp av studenter och doktorander. Samarbetet med universitetet centralt har fungerat mycket bra t.ex. var institutionens minikurser några av de mest välbesökta. Som exempel på aktiviteter, förutom de som skett i samarbetet med universitetet, kan nämnas uppdaterad hemsida, gymnasiebesök, studiebesök, broschyrutskick, radio-, webb- och tidningsreklam.

En stor del av rekryteringsarbetet till Kemiteknisk design har skett i samarbete med LKAB, SSAB, Boliden och Billerud.

Rekryteringsarbetet till mastersprogrammen har varit inriktat på broschyr- och affischutskick till personliga kontaktpersoner på universitet runt om i Europa och till LTU:s alliansuniversitet.

Uppnå examensmålen för forskarutbildning, vilket är 13 examenspoäng för 2006 och 15 examenspoäng för 2007-2008 .

Under året uppnådde institutionen 8,5 poäng vilket är 4,5 mindre än i budgeten beroende på doktorsexamina som skjuts upp. Vi hade en nedgång i antagning av nya forskarstuderande, bl. a. beroende på att två av professorerna/ämnesföreträdarna snart går i pension och att två stora forskningsprojekt (MiMeR och Agricola) avslutats under året. Vi är dock medvetna om problemet och arbetar aktivt med att försöka öka nyantagningen. Antalet forskarstuderande är direkt korrelerad med mängden externa medel. Lyckas vi öka externfinansieringen, se nedan, så kommer vi att ha fler forskarstuderande.

Uppnå målet för externfinansiering av forskning inkl uppdragsforskning, vilket är 31,2 mnkr för 2006 och 62,5 mnkr för 2007-2008 i syfte att öka antalet doktorander samt ge utrymme för forskning för disputerade lärare.

Externfinansieringen uppgick till 30, 4mkr vilket är 0,8 mkr lägre än målet och 2,2 mkr lägre än budgeten . Differensen beror huvudsakligen på att både MiMeR och Agricola har avslutats under året och full kompensation för detta ännu inte har uppnåtts från andra finansiärer. HLRC har kommit i gång men inte i den takt som vi beräknade.

Det händer många positiva saker i omvärlden för den inriktning institutionen har i sin verksamhet. De så kallade branschsamtalen har inneburit att mer statliga medel blir tillgängliga för gruvrelaterad forskning inklusive metallurgi, och det är sannolikt att EU:s 7:e ramprogram i högre utsträckning än det 6:e kommer att ge finansiering till sådan forskning. VINNOVA och gruvindustrin kommer att från 2007 satsa tillsammans 100 mkr på gruvrelaterad forskning med fokus på LTU. En betydande del av detta kommer att gå till vår institution. Det är också troligt att SGU kommer få regeringens uppdrag att ge ett malmgeologiskt forskningsprogram, men vi vet ännu inte säkert. Det finns potential att öka externfinansieringen gradvis men det är ännu något osäkert.

Bedriva verksamheten i ekonomisk balans som innebär att institutionens eget kapital ska uppgå till -10 mnkr vid utgången av 2008. Institutionens uppdrag för 2006 är att redovisa ett underskott som högst får uppgå till -2,1 mnkr.

Institutionens resultat för året är -1,6 mkr vilket är 0,5 mkr bättre än budget och uppdrag.

Grundutbildningen genererade ett underskott om 2,3 mkr vilket är 1,4 mkr mindre än budgeterat underskott. Differensen beror huvudsakligen på ej budgeterade externa medel.

72


Under 2007 startar ett nytt civilingenjörsprogram vilket tillsammans med den nya baskursen i kemi i alla civilingenjörsutbildningar kommer att ge ett tillskott i antal helårsstudenter och en möjlighet att stärka ekonomin inom grundutbildningen. Full effekt av dessa åtgärder kommer dock inte att synas förrän 2008-2010.

Forskningen genererade ett överskott om 0,7 mkr vilket är 0,9 mkr sämre än budgeten och huvudsakligen beror på färre forskarexamina än budgeterat.

73


Målet att bedriva en verksamhet i ekonomisk balans är inte uppnått. Vi gör dock stora ansträngningar att öka studentantalet på civilingenjörprogrammet Kemiteknisk design, Arena Jordens resurser och våra tre mastersprogram. Det nya programområdet Naturresursteknik, som startar 2007, är mycket positivt för institutionen och kommer att innebära att avdelningarna för malmgeologi och tillämpad geologi nu får en bas i grundutbildningen vilket är en förutsättning för deras framtida utveckling. Så länge antalet studenter på civilingenjörsprogrammet Kemiteknisk design pendlar runt 10-15 st kommer verksamheten att bedrivas med ett underskott. Personalstyrkan kan inte ytterligare skäras ned om en adekvat lärarkompetens ska kunna upprätthållas inom utbildningarna. Med de nya beslut som tagits och med de vindar som blåser med bl.a. mycket goda ekonomiska resultat i gruvbranschen, vilket nog på sikt ökar gruvrelaterade utbildningars attraktionskraft, finns det möjlighet att komma till rätta även med grundutbildningens ekonomi. Det kommer inte att ske direkt utan gradvis, och vi kommer även i fortsättningen vara tvungna att lägga stor del av institutionens strategiska medel på rekryteringsinsatser.Ett bekymmer för institutionen är att vi har stora kostnader för laboratorielokaler. Det är orealistiskt att tro att externa finansiärer ska betala full kostnadstäckning för detta. Vi bedriver experimentell verksamhet, med både tung utrustning och många avancerade analysinstrument. Det egna kapitalet vid bokslutet är -10,9 mkr. Budgeten för 2007 är svagt positiv och gör tillsammans med målsättningen om ett ekonomiskt positivt resultat också 2008 att möjligheten att uppnå målet om -10 mkr i eget kapital 2008 är god.

Program och arenor

Genomföra åtgärder avseende programstruktur, kursinnehåll och -upplägg som syftar till att uppnå en jämn könsfördelning på utbildningsprogrammen inom kemiteknik och geovetenskap.

På både Kemiteknisk design och Arena jordens resurser är könsfördelningen jämn. Om vi ser på ett snitt av de sista fyra åren har vi exakt 50% kvinnor och 50% män på vardera programmet. Inga åtgärder har därför vidtagits.

De tre internationella mastersprogrammen har endast manliga studenter, men där är det svårt att föreslå någon åtgärd då vi endast får manliga sökande.

Genomföra åtgärder för att ytterligare utveckla program- och arenaråden. Syftet är att säkerställa såväl en kontinuerlig förbättring och utveckling av programmet/arenan som studenternas inflytande i råden.

Institutionen har mycket väl fungerande program- resp. arenaråd för våra utbildningar. Rådens sammansättning samt protokoll från möten finns på hemsidan: http://www.ltu.se/tkg/d6897 . Alla råden har aktiva och intresserade studeranderepresentanter. Programrådet för kemiteknikprogrammet har under dec 2006-jan 2007 skickat ut en utvärdering/uppföljning till utexaminerade.

74

http://www.ltu.se/tkg/d6897


75


INSTITUTIONEN FÖR UTBILDNINGSVETENSKAP

InledningUnder det gångna året har institutionen för utbildningsvetenskap omfattats av och kraftigt påverkats av lärarutbildningens omorganisation. Den utflyttning av ämnen som påbörjades under 2005 då kemi och fysik flyttades ut från institutionen har fortsatt under 2006 enligt nedan:

Beslut om ett förändrat allmänt utbildningsområde togs i slutet av december 2005 Förhandling om flytt av matematikämnet till matematikinstitutionen påbörjades

januari 2006 Rektor beslutade om total omorganisation av lärarutbildningen och ytterligare

ämnesutflyttningar i slutet av juni 2006. Vilka ämnen och kurser som berördes blev inte klart förrän i november 2006.

Dessa beslut har påverkat institutionen och dess verksamhet kraftigt under året. Det har varit omöjligt att

överblicka och styra verksamheten och mycket tid har använts för att implementera besluten.

Förändring av allmänt utbildningsområdeDen 20 december 2005 fattade SNL beslut om ett nytt allmänt utbildningsområde (AUO). Det beslutet innebar att institutionen för utbildningsvetenskaps utbildningsuppdrag minskade. Av AUO 1 överfördes ca 25% respektive av AUO 2 överfördes ca 50 % av utbildningsuppdragen till andra institutioner. De kurser som kvarstår hos UTB ska genomföras i samverkan med en eller flera namngivna institutioner vilket bidrar till att ytterligare minska UTBs omfattning av utbildningsuppdrag. Detta krav på samverkan har inneburit att det varit svårt att överblicka hur stor del av kursen som skulle genomföras av UTB och hur stor del som skulle genomföras av personal från andra institutioner innan kursplanering var gjord. Förändringen av AUO innebär även en del extra administration för kursernas genomförande. UTB har kvar utbildningsuppdraget för AUO 3. Examensarbetskursen på 10 p ligger kvar hos UTB, en handledare ska hämtas från annan institution, vilket medför en del extra administration.

Då AUO har varit en stor del av UTBs verksamhet innebar beslutet en stor förändring av institutionens verksamhet. Det har dock inte varit möjligt att överblicka konsekvenserna av tagna beslut och att anpassa verksamheten till den nya volymen/ omfattningen och situationen med de givna tidsramarna. Det är först under den senare delen av 2006 som vi helt har kunnat se konsekvenserna för att därefter kunna vidta åtgärder för att anpassa verksamheten till de nya förutsättningarna.

Rektors beslut om omorganisation av lärarutbildningenDen 20 juni 2006 fattade rektor beslut om att lärarutbildningens organisation skulle förändras. Det operativa ansvaret flyttades från prefekten vid UTB till ordförande för SNL. Ämnen med vetenskaplig hemvist på annan institution flyttades ut från UTB. I oktober 2006 togs beslut om vilka ämnen som skulle flytta från UTB. Beslutet skulle gälla från den 1 januari 2007 då också institutionen för utbildningsvetenskap skulle övergå i institutionen för pedagogik och lärande. Den 29 november 2006 togs beslut om vilka utbildningsuppdrag och delar av utbildningsuppdrag som skulle flyttas till annan institution med anledning av tidigare beslutad ämnesflytt. För UTBs del innebar det att drama, bild, religion, biologi och lärande med inriktning mot biologi flyttade till annan institution. Institutionens lärarpersonal har därmed minskat med ca 24%.Läs- och skrivinlärning bröts ut från pedagogik och specialpedagogik vid UTB och flyttades till svenskämnet vid institutionen för språk och kultur. Institutionstillhörigheten för ämnena fritidsvetenskap och idrott är enligt beslut fortfarande oklar. De ligger tills vidare kvar vid institutionen för pedagogik och lärande.

76


Lokalkostnader för den utflyttade verksamheten ligger kvar under hela uppsägningstiden på den nybildade institutionen pedagogik och lärande liksom en del andra kostnader, bl a pensionskostnader, som uppstått i samband med omorganisationen. Det betyder i dagsläget att den nybildade institutionen för pedagogik och lärande, som är avsevärt mindre än UTB, tills vidare bär kostnader p g a en eftersläpning i genomförandefasen med anpassning av verksamheten till nya förhållanden som orsakats av brist på helhetsperspektiv och felbedömning av omorganisationens omfattning, effekter och konsekvenser på stora delar av LTUs organisation.

De förändringar som genomförts under året betyder att institutionens studentunderlag minskar från ca 1000 helårsstudenter till ca 650 helårsstudenter vilket motsvarar en minskning med 35%. Detta får konsekvenser även för administrativ personal och för behovet av lokaler. Även här blir det fråga om en eftersläpning i anpassning till den nya institutionens behov.

Dessa omstruktureringar och sena beslut underbyggda med bristande konsekvensbedömningar har kraftigt påverkat institutionens ekonomiska resultat och bidragit till det underskott som institutionen uppvisar för 2006.


Upprätta en plan för institutionens långsiktiga kompetensförsörjningsbehov

Eftersom institutionen fortfarande är under omorganisation och arbetsbristsförhandlingar kommer att inledas, så har endast en övergripande analys gjorts av vilka pensionsavgångar som kommer att ske de närmaste tio åren. Majoriteten av lektorer är sk 40-talister och aktuella för pensionering den närmaste 10-årsperioden. En översyn av utfall av licentiat- och doktorsexamen de närmaste fem åren har gjorts. Antal examina kommer att minska efter 2007. Om inte problemet med externfinansieringen löses så kommer aktiviteten att bli låg framgent. Institutionen för pedagogik och lärande har för närvarande 22 tillsvidareförordnade universitetsadjunkter varav 2 med licentiatexamen, 13 universitetslektorer, en docent och en professor. Det är önskvärt att universitetsadjunkterna utvecklas till minst licentiater och att några universitetslektorer blir docenter. Det stora problemet just nu är hur institutionen ska kunna behålla de doktorander som under året blir färdiga med sin doktorsexamen. Det är viktigt att institutionen föryngras med tanke på den rådande åldersstrukturen och därför olyckligt att institutionen krymper just nu.

Det finns dessutom ett behov av att delvis förändra institutionens kompetensprofil. Den lärarkompetens som för närvarande behövs ute i kommunerna är förskollärare och speciallärare/ specialpedagoger. Även lärare i fritidshem kommer att efterfrågas, vilket betyder att institutionen kanske måste rekrytera personer med sådan kompetens. Dessutom avser institutionen att bredda sig även mot andra utbildningsområden än förskola/ skola och det kan också innebära behov av kompetens som saknas idag.

Vidta åtgärder för att utveckla kvaliteten i forskarutbildning och i antagning till forskarutbildning.

Institutionen har upprättat tydligt formulerade krav vid antagning av doktorander samt skapat en bra struktur för hela antagningsprocessen. En policy vid antagning till forskarutbildning har upprättats, vilken innehåller följande steg:

1. En skriftlig ansökan lämnas in. Ansökan skall innefatta:- En kort bakgrund till det ämne man vill skriva om, samt syfte och frågeställningar

(ämnet skall knytas till institutionens forskarutbildningsämnen).- En översiktlig tidplan.

77


- En redogörelse för redan lästa forskarutbildningskurser.- CV.- Till ansökan lämnas också in vad den sökande skrivit tidigare (examensarbete/-en,

C-/D-uppsatser eller motsvarande).-

2. Granskningsprocedur av ansökningar görs av en grupp bestående av max tre personer. Rutinen bör vara att en extern professor ingår i gruppen. De två övriga är en professor från LTU, samt en professor/docent/lektor från institutionen och som är väl insatt i den/de sökandes ämnen. Vid antagning av kommundoktorand skall även barn- och utbildningschef vid den sökandes kommun delta i granskningsproceduren.

3. Den antagne skall inom loppet av de två närmaste veckorna efter att stödet meddelats lämna in blankett för antagning till forskarutbildning, samt individuell studieplan. Doktoranden skall under den första månaden ha fått en huvudhandledare utsedd. En strävan är att alla doktorander skall ha två handledare.

Institutionen har utvecklat kvaliteten i forskarutbildningen genom att den individuella studieplanen och tidplanen följs upp och revideras minst en gång per termin, utbildningsledaren har uppföljningssamtal med alla doktorander, doktoranden lägger fram minst en text till seminariediskussion varje år samt att tiden för institutionstjänstgöring årligen följs upp. Institutionen har också börjat arbeta fram ett kursbaspaket i respektive forskarutbildningsämne. Nu finns två baskurser per ämne.

Institutionen har under 2006 arbetat utifrån ovanstående riktlinjer. Institutionen har även arbetat med att utveckla innehållet i de vetenskapliga seminarier som anordnats varannan fredag eftermiddag. För att öka kvalitén har externa föreläsare och diskussionsledare inbjudits till seminarierna.


Bolognaanpassning och utveckling av kursplaner så att mål finns för de kunskaper som studenten förväntas ha tillägnat sig i slutet av kursen (learning outcome). Senast den 28 februari 2007 ska samtliga kursplaner vara utvecklade så att de kan införas senast till kursstarten ht 2007.

Arbetet med att utveckla kursplanerna mot Bolognaanpassning har pågått under hela året. En granskning av kursplanerna genomförs. Det arbetet sätter fokus på kvalitetshöjande aspekter av undervisningen som målbeskrivningar, innehåll och examinationsformer liksom relationen dem emellan. Studiehandledningarna ska ge studenterna tydligare anvisningar om vad som krävs av dem.

De nytillkomna kurserna inom Allmänt utbildningsområde (AUO)1 som UTB har utbildningsuppdraget för har givits för första gången under ht-06. Dessa kurser var skrivna enligt mallen för Bolognaanpassningen (learning outcome). Arbetet med utformningen av kursplanerna (enligt de nya direktiven) för de nya kurser i AUO2 respektive AUO3 som UTB har uppdraget för ensamma eller i samverkan med en eller flera andra institutioner involverade i lärarutbildningen påbörjades under oktober månad 2006. Det gäller två av sju kurser i AUO2 och två av två kurser i AUO3. Den första av dessa nya kurser kommer att ges under ht 07, de övriga introduceras successivt i o m att de gamla kurserna fasas ut. De kurser i AUO som ges för studenter antagna före ht 06 kommer successivt att fasas ut i o m att denna grupp studenter har läst allmänt utbildningsområde. Dessa kurser kommer dock inte att revideras trots att de kommer att ges efter 1/1 2007.

De nätbaserade programvarianterna har dispens från att ge nätversioner av kurserna i ”nya” AUO, men arbetet med att utveckla dessa startar i början av vt 07 för att vara i bruk fr o m ht 07.

78


Arbetet med att revidera kursplanerna till övriga kurser i utbildningsuppdraget (programkurser, inriktningskurser, specialiseringar, fristående kurser) och Bolognaanpassa dessa fortsätter under våren 2007. Tre nya fristående kurser som ska ges under vt 07 är skrivna enligt den nya mallen.

Arbetet med att översätta kursplanerna till engelska har inletts under våren -06 och har fortsatt under hösten-06. Samtliga UTB:s kursplaner, med undantag av de kurser som kommer att läggas ner eller fasas ut, är utformade i enlighet med de nya Bolognadirektiven samt översatta till engelska per den 31/5-07.

Internationalisering har ökat under året. Professor Tony Ghaye har fungerat som gästprofessor under året finansierad med medel från Vetenskapsrådet. Professor Ghaye har dels deltagit i arbete på institutionen, men har också varit verksam vid ett utvecklingsprojekt i Piteå kommun. Dessutom har ett antal forskare från Slovenien, Australien, Norge och Finland gästat institutionen under året. Ansökningar har skickats in till Norfa gällande lärar-, kurs- och studentutbyte. Tre studenter från Slovenien har deltagit i institutionens kurser under våren. Flera studenter har vistats utomlands på sin VFU. Ansökan om Linneus-Palme stipendium för utbyte med Ghana är inlämnad. Vi har delat ut ett MFS-stipendium och har ytterligare ett kvar att dela ut. Dock krävs ytterligare ansträngningar för att skapa en kontinuitet i internationaliseringssträvandena.

Institutionens personal finns representerade i flera olika nätverk med olika universitetet i Sverige och internationellt.

Genomföra rekryteringsinsatser tillsammans med universitetsförvaltningen så att rekryteringsmålen för grundutbildning nås

UTB har deltagit i olika typer av rekryteringsaktiviteter i det gemensamt upprättade kalendariet över rekryteringsinsatser för läsåret, dels inne på campus i samarbete med studentrekryteringen centralt, dels i form av institutionsegna aktiviteter.

- Rekryteringsaktiviteter på campus: En av de större gemensamma aktiviteterna är universitetets minikurser för hitresta presumtiva studenter från hela landet.

- Föreläsningar/studiebesök: Universitetet har ett utbud av populärvetenskapliga föreläsningar som annonseras ut på universitets hemsida och UTB har under året representerats av Stefan Andersson. Föreläsningarna har bl a resulterat i studiebesök från olika skolor. De populärvetenskapliga föreläsningarna har även getts vid årets studievägledarkonferens förlagd till LTU.

- Gymnasiebesök: UTB har funnits representerat vid utbildningsmässor och skolbesök på gymnasieskolor i första hand i Luleå och Piteå kommuner. Dessa aktiviteter har skett i samverkan med övriga institutioner och studentrekryteringen centralt. UTB har dock under detta år inte deltagit i någon av de längre resorna i länet eller ut i landet.

Arbetet med att uppdatera och utforma resterande inriktningsbroschyrer/-foldrar enligt en universitetsgemensam layout har fortsatt och i dagsläget har samtliga inriktningar för vilka UTB har utbildningsuppdraget denna nya utformning. Dessa broschyrer används i rekryteringsarbetet (både på aktiviteter som institutionen deltar i samt av studentrekryteringen centralt) på mässor, utbildningsdagar, informationstillfällen för studenter och vid externa kontakter med personer som har ett intresse för inriktningarna i lärarutbildningen.

Insatser i syfte att rekrytera speciella målgrupper har genomförts i o m att fristående kurser har annonserats i press riktad till dessa målgrupper, t ex i idrotts- och friluftstidskrifter.I syfte att öka intresset för kurser inom naturområdet har samtliga undervisande lärare i naturämnen i gymnasieskolorna i Norrbotten har fått information om kompetensutvecklingsmöjligheter hos oss. Ett av syftena med detta är att genom ökad

79


lärarkompetens öka studenternas intresse för dessa ämnen och i o m detta även lärarutbildning inom området.

Information om utbildningar och kurser på olika nivåer har getts vid träffar och samtal med skolledare, utvecklingsledare/pedagogiska samordnare m fl företrädare för kommunerna i Norrbotten. Samverkan med RUC/Norrbottens kommuner samt Myndigheten för skolutveckling har bl a resulterat i ett antal pågående utvecklingsarbeten i länet där UTB deltar i eller har uppdraget för fyra av de fem pågående projekten. Samarbetet har inom informationsområdet även resulterat bl a i uppdatering av informationsmaterial och aktuell aktivitetskalender.

LTU är ett av lärosätena som är med i rekryteringen till den aktuella omgången av SÄL-projektet (rekryteringen till Särskild Lärarutbildning). Denna omgång benämns SÄLIII:4 och rekryterar obehöriga yrkeslärare i gymnasieskolan som vill skaffa lärarkompetens.

Radioreklam i kanalerna Lugna Favoriter och Radio RixFM har köpts. Syftet med dessa aktiviteter har främst varit att rekrytera till hela lärarutbildningen. Det är svårt att uttala sig om vad den satsningen gav. Kanske bidrog den till det höga antalet förstahandssökande. Samtidigt med antagningstillfället kom dock beskedet om övertalighet bland landets lärarkår, vilket kan ha haft betydelse för att det slutliga antalet nyintagna stannade på ca 240 studenter, 5 grupper i stället för planerade 6-7 grupperna i AUO. Det sviktade studentunderlaget påverkade också UTBs verksamhet negativt.

I övrigt har UTB bedrivit ett aktivt arbete med att rekrytera redan yrkesverksamma pedagoger genom aktivt uppsökande marknadsföring och kontakter som resulterat i ett antal påbörjade eller planerade uppdragsutbildningar.

Uppnå examensmålet för forskarutbildning, vilket är 5,5 poäng för 2006 och 6,0 poäng för 2007-2008

Utfallet av examina under 2006 är en lic- respektive två doktorsexamina. Institutionen uppnår därmed inte de uppsatta examensmålen för forskarutbildning under 2006. Ett skäl är barnledighet, ett annat uppsägning kombinerat med att arbetslöshetsersättning inte utbetalas om personen är antagen till forskarutbildning. Två universitetsadjunkter i kompetensutveckling har inte kunnat fullfölja sina examina som planerat p g a denna bestämmelse. Institutionen har haft förhållandevis många externa handledare till sina doktorander, vilket skapat speciella problem vid uppföljningen av doktorandens framsteg.

Under året har utbildningsledare Lena Lundberg-Vesterlund arbetat med att utveckla kvaliteten i forskarutbildningen. Bland åtgärderna kan nämnas en förbättrad antagningsordning, nyanställda doktorander tilldelats en mentor under den första tiden som doktorander, införande av vetenskapliga seminarier där doktorander liksom universitetslektorer, ska lägga fram texter för diskussion, enskilda samtal med doktorander, uppdatering av individuell studieplan är några av de åtgärder som vidtagits. Ett nytt antagningsförfarande har utarbetats och använts vid rekryteringen av de två kommundoktorander som antagits under hösten.

Institutionen har antagit nedanstående policy för uppföljning av forskarstudier, vilket omfattar följande punkter:1. Den individuella studieplanen revideras i slutet av varje termin.2. Utbildningsledaren för forskarutbildningen har ett samtal med varje

doktorand en gång per år för att diskutera handledning, forskningsstudier i doktorandtjänsten.

3. Doktoranden skall minst en gång per år (termin) lägga fram en text (frågeställningar) vid ett eller flera forskningsseminarium.

4. En mera detaljerad tidsplan (än den individuella studieplanen) upprättas vid varje terminsstart, samt följs upp vid terminsslut.

Institutionen har hittills jobbat aktivt med punkt 1-3, där vi kan se att vi fått ett aktivare forskningsklimat och en bättre kontroll över hur det går för våra doktorander i sina forskningsstudier. Beträffande punkt fyra har vi kommit en bit på väg. Att involvera

80


doktoranderna bättre i institutionens verksamhet är ytterligare ett sätt att förbättra forskarutbildningen. De fakultetsstödda doktorandtjänsterna kommer förmodligen att ledigförklaras under 2007, men institutionen kommer att kräva full finansiering för att antagning ska ske.

Uppnå målet för externfinansiering av forskning inklusive uppdragsforskning, vilket är 3 mkr för 2006 och 9 mkr för 2007-2009

Institutionen uppnår uppsatt mål på 3 mkr för året avseende externfinansiering av forskning inklusive uppdragsforskning. Utfallet under 2006 uppgår till 4.9 mkr. Utfallet av totala externa intäkter uppgår under 2006 till 7.7 mkr. Strategiska medel har under året avsatts för att ge möjlighet till utarbetande av ansökningar. De områden som togs fram på institutionen 2005 vid en brainstorming bland lektorer och doktorander kom att gälla även för 2006. Av dessa tog ledningsgruppen ställning till vilka teman som bäst gynnar institutionens verksamhet 2006. Detta arbete genomfördes i slutet av 2005. Lektorer och doktorander har sedan haft möjlighet att skriftligen anmäla sitt intresse till ett eller flera av prioriterade teman. De kravspecifikationer som ställdes var:

1. Den person som tilldelats resurser (tid) skall ha lämnat in minst en ansökan till en forskningsfinansiär (ex Vetenskapsrådet) fram till den 31 december 2006.

2. Den person som tilldelats resurser (tid) skall innan den 15/12 2006 lämna in en rapport på vilket sätt man använt sin tidsresurs (hur många ansökningar, vart dessa har lämnats in, samt eventuella utfall av ansökan) till utbildningsledaren för forskarutbildning. Utifrån dessa anmälningar valde ledningsgruppen ut vilka som skulle tilldelas tidsresurser.

Under 2006 har ansökan om två planeringsbidrag, samt tre fullständiga ansökningar till Vetenskapsrådet skickats in. En ansökan har skickats in till Kulturrådet i mitten av oktober. Tyvärr har denna strategiska satsning ännu inte gett någon större utdelning. Institutionens personal ingår i universitetets fokusområden och de forskningsansökningar som genereras därifrån ger förhoppningsvis resultat så småningom. Arbetet med att stärka den externa forskningsfinansieringen måste fortsätta.

Institutionen har arbetat aktivt för att kommunerna i Norrbotten skall finansiera sk ”kommundoktorander”. Detta har gett utdelning och två kommundoktorander är antagna och på plats.

Den externfinansierade uppdragsutbildningen har ökat och förväntas att fortsätta att öka vilket är glädjande. Institutionens ansvarige, Greta Rova- Lindberg, har ett gott samarbete med Norrbottens kommuner kring uppdragsutbildning. En tänkt samverkan med Folkuniversitetet om utbildning av förskollärare på distans blev inte av men visar på ett behov av utbildning till förskollärare i Stockholmsområdet som skulle kunna nås via distansutbildningar under förutsättning att VFU-frågan kan lösas.

Bedriva en verksamhet i ekonomisk balans som innebär att institutionens egna kapital ska uppgå till 2 mnkr vid utgången av 2008. Institutionens uppdrag för 2006 var att redovisa ett nollresultat.

Institutionen uppnår inte målet om ett nollresultat för budgetåret 2006. Resultatet för året uppgår till -5 mkr varav grundutbildning svarar för -3.2 mkr och forskning/ forskarutbildning för -1.8 mkr. Den stora omstrukturering som institutionen genomgått under 2006 har kraftigt bidragit till detta (se inledning). Grundutbildningens volymersättning är den del som ensam kraftigast avviker mot både budget och prognoser under året. Orsakerna är i huvudsak färre studenter och rejält sämre genomströmning. Genomsnittlig prestationsgrad uppgår till ca 84%. I budget och prognos har prestationsgraden genomsnittligt beräknats till 92-95%. Kontinuerligt med omstruktureringsarbetet har ett arbete genomförts under 2006 för att identifiera och finna lösningar på de problem som kan ha bidraget till det ekonomiska resultatet. Detta

81


arbete har visat på nödvändiga förändringar som kommer att genomföras vid den nya institutionen pedagogik och lärande under 2007. Dessa är:

1. ett nytt resursfördelningssystem 2. fokusering av kursutbudet, färre olönsamma kurser3. analys av varför genomströmningen sjunkit under 20064. bättre kontinuerlig kontroll och uppföljning av inrapportering av

studentprestationer.

Dessa åtgärder ska tillsammans med en anpassning av personalstyrkan och en stram hållning på utgiftssidan bidra till att den nya institutionen uppnår ett positivt resultat under 2008. Det långsiktiga målet är ett årligt positivt resultat om 3-4 mkr.

Sammanfattningsvis så har institutionen för utbildningsvetenskap haft ett turbulent 2006 som resulterat ett kraftigt underskott. Den återstående personalen som ingår i den nybildade institutionen för pedagogik och lärande står beredda att utveckla den nya institutionen och möta framtida utmaningar.

Program och arenor

Det allmänna utbildningsområdet 60 poäng har omorganiserats under det senaste halvåret vilket har medfört att tempot i utvecklings och förbättringsarbetet har avstannat under höstterminen-06. Allmänna utbildningsområdets första 20-poängs block, med ny struktur och kursinnehåll, startade höstterminsstart 2006. Detta innebar att kursutvecklingsarbetet för AUO 1-20 poäng, efter tagna nämndsbeslut, blev mycket kort och intensivt under våren-06. Programkoordinator i samverkan med representanter för de olika perspektiv som ska genomsyra hela lärarutbildningen, genus, entreprenörskap, IKT och specialpedagogik, har genomfört seminarier i anslutning till kursplaneskrivandet. Till seminarierna har alla lärare, som var aktuella för kursplanering och genomförande av omarbetade AUO 1-60poäng varit inbjudna. Möten har också ordnats under hösten där lärare, ansvariga för AUO 1-60poäng, delgett varandra och erhållit information om innehållet i planerade och genomförda kurser enligt den nya strukturen och innehållet. De nya kursplanerna ska vara Bolognaanpassade och programmets lärare har under hösten 2006 erbjudits möjlighet till fortbildning i kursplaneskrivande enligt de nya direktiven. Förutsättningar för god kvalitet på de nya kursplanerna har därmed funnits. Institutionerna arbetsvetenskap och hälsovetenskap har involverats i programmet genom utbildningsuppdrag i AUO.

Utveckla kvaliteten i lärarutbildningsprogrammet så att målen för lärarexamen i examensförordningen nås

Kvaliteten i lärarutbildningen är ett prioriterat och ständigt diskuterat område. Programkoordinator Marianne Niemi har sammanställt en matris som visar på hur olika mål från högskolelag, lärarexamensförordning och lokala mål ingår i respektive kurser. Arbetet med att säkerställa att helheten i utbildningen fyller de krav som ställs i bl a examensförordningen har därmed påbörjats men det kvarstår en stor del av utvecklings- och uppföljningsarbete. Högskolekanslern hade i en artikel på DN-debatt i december-06 synpunkter på kvaliteten i lärarutbildningen nationellt. Även om underlaget för den artikeln inte omfattade LTUs lärarutbildning, så var synpunkterna av så allmängiltig karaktär att det finns anledning att arbeta vidare med och diskutera dessa under kommande år.

Att mäta genomströmningen vid lärarutbildningen är problematiskt, skall mätningen baseras på hur många som tagit lärarexamen mot olika verksamheter årligen eller skall vi mäta det antal studenter som fått godkänt i kursen med 10poängs examensarbete, eller annat ? År 2005 var genomströmningen 78%, beräknat på hur många studenter som fått godkänt på examensarbetet i LUA 302. År 2006, hösttermin och vårtermin, är genomströmningen i samma kurs 57%. Siffrorna visar att Vt- 06 är genomströmningen i

82


LUA 302 82%. I höstterminens kurs med examensarbete, LUA 304, har 33% blivit godkända 070312. Det är flera examensarbeten som är pågång men inte registrerade som godkända ännu. I och med beslutet att det är absoluta förkunskapskrav som gäller inom lärarutbildningens kurser så har problematiken med oavslutade kurser uppdagats på ett helt annat sätt. Studenterna kommer till insikt mycket tidigare om han/hon inte uppnått det förkunskapskrav som fodras till nästa kurs och söker stöd för att komma till rätta med problemet. Vi har fortfarande svårigheter med att upptäcka de studenter som bara hoppar av sina studier, de varken söker studieuppehåll eller studieavbrott, dessa studenter kan finnas med som registrerad lärarstudent under lång tid. Vid studiesvårigheter erbjuds studenter stöd av olika slag t ex mattestuga med extra stöd i matematik. Denna åtgärd medför att fler studenter blir godkända i kurs. Vi har dock erfarit att erbjudandet om extra stöd inte i så stor grad har upplevts angeläget för flertalet studenter. Några få har kommit till de första tillfällena men intresset har ökat efter att en examination blivit underkänd.

Examensarbetet kan ibland innebära svårigheter för studenten. Risk finns för att det blir en flaskhals i utbildningen. Medvetenhet om detta har medfört att studenter som behöver extra stöd för examensarbetet erbjuds det i form av extra tid för handledning. Den studerandes utveckling under studietiden följs fortlöpande. Uppstår tveksamhet om den studerandes möjligheter att med godkänt resultat fullfölja utbildningen kan ett avrådanssamtal ske. I utbildningsplanen finns tydliga direktiv om hur dessa ärenden ska handläggas. Eftersom problematiken i de fall en student blivit, eller riskerar att bli underkänd, är enormt påfrestande för alla inblandade parter upplevs dessa direktiv som ett stort stöd vid handläggningen av ärenden.

Under vt-06 har studenter som inte uppnått fulla poäng under föregående termin, studenter som enbart uppnått 10 p vid ht-05 studier fått ett meddelande där studievägledare inbjuder studenten till ett framåtsyftande studiesamtal. Syftet och resultatet med denna åtgärd ingav stora förhoppningar och är av stor vikt men det har uppstått problem i genomförandet till följd av att lärarutbildningen har haft en stor rörlighet/omsättning på studievägledare.

De lärarstudenter som påbörjat sina studier enligt någon av de gamla varianterna av lärarutbildningen (före ht-01) och som avser att ta ut en examen enligt den ”gamla” påbörjade utbildningen, skall ta ut sin lärarexamen senast 2008. Sökning på dessa studentkullar är gjord. Frågan är behandlad och lyft, av programkoordinator, till central nivå för beslut eftersom detta ytterst är en resursfråga. Inget beslut har meddelats.

Ta tillvara hela VFU:s potential” genom att vidta de åtgärder som beskrivs i verksamhetsuppdraget (5.2.1) avseende verksamhetsförlagd utbildning

En av målsättningar med den förnyade lärarutbildningen var att förbättra kopplingen mellan verksamheten ute i skolorna/partnerområdena och de teoretiska studierna på universitetet. Genom införandet av kommunikation och informationsutbyten via plattform, VFU-portalen, och den nya organisationen av VFUn, så har kontakten mellan fältet/partnerområden och universitetet fått en stor utveckling och samarbetet har stärkts betydligt. Uppföljningsträffar angående implementering av VFU-portalen har genomförts kontinuerligt under hösten-06. Gensvaret har varit mycket positivt både från lärare i VFU och universitetslärarna. Samverkan mellan lärarutbildningens verksamhetsförlagda del och högskoleförlagda del har haft en tydlig utveckling under året även om situationen ännu inte är optimal. Det finns en önskan från båda parter om än större möjlighet till samarbete och diskussioner.

Nya dokument som stöd för utveckling och uppföljning av studentens VFU har utarbetats under våren-06. En arbetsgrupp med både lärare från universitetet och lärare i VFU har gemensamt utarbetat bl a ett underlag för studentens planering av behov och förväntningar inför varje VFU-period, samt ett nytt bedömningsunderlag av studenter på VFU. Dessa dokument har implementerats under höstterminen-06. Bedömningsformuläret har fått mycket positiv uppmärksamhet och gensvar från olika partnerskolor och skall

83


utgöra ett gediget underlag för examinator inför betygssättning av studentens VFU samt för uppföljning och progression av studentens professionsutveckling.

Under våren genomfördes en examensarbetenas eftermiddag, där studenter presenterade sina examensarbeten. Lärare i utbildningen både externt och internt bjöds in och det var ett mycket uppskattat evenemang. Målsättningen är att permanenta denna arena för möten.

Genomföra åtgärder avseende programstruktur, kursinnehåll och -upplägg som syftar till att uppnå en jämn könsfördelning på inriktningar och specialiseringar mot matematik, naturvetenskap, teknik, engelska och svenska.

Åtgärd för att nå målet enl VU06 Vidtagna åtgärder och resultatIntresseväckande folder för alla inriktningar för att locka studerande

Genomfört i alla inriktningar förutom i svenska och engelska

Tydlig direktlänk från universitetets hemsida till lärarutbildningen då presumtiva sökande använder Internet som informationskanal

Ej åtgärdat

Inrätta biologi som inriktning Ej relevant. Få sökande. Biologi kurser finns i inriktningen och åtgärder får vidtas efter omorganisation.

Utveckla en möjlighet att läsa in nödvändig ma/ no- kompetens t e x under den första terminen via distanskurser

Ej åtgärdat. Åtgärdas av respektive institution efter omorganisationen.

Omarbeta NO/NK- inriktningarna så att de inom 60-80 poängs studier ger relevanta baskunskaper för att nå lärarkompetens inom ämnena

Ej åtgärdat, sker efter omorganisation.

Undersöka och utreda förutsättningarna för en utbildning till dubbel examen för lärare och civilingenjör vid LTU

Finns i SNLs strategi och tas över av dem.

Göra nytt rekryteringsmaterial för PIL- programmet Ej åtgärdat. SNL har det övergripande programansvaret varför de tar över detta.

Alumniverksamhet och presspublicitet i samband med 100-årsjubileét

Arbete pågår.

En specialisering i teknik estetik och lärande har utarbetats under året, där tanken har varit att innehållet ska locka båda könen. Tyvärr fick den inte några sökande för våren-07. Ett nytt försök att locka sökande görs vid nästa antagningstillfälle, med en mer genomarbetad marknadsföring. I övrigt så finns det inte så många män inom programmet att könsfördelningen kan bli jämn. En viss ökning kan märkas bland studenter som tagits in under hösten-06. Ett försök att locka fler studenter till programmet var den radioreklamen som sändes i radio Rix Lugna favoriter och radio FM veckorna innan sista ansökningsdag. Siffrorna på förstahandssökande visade på att programmet skulle fylla den tilldelade kvoten på 300 nya lärarstudenter. Resultatet blev ca 60 färre. Möjligen kan diskussionen i pressen om övertalighet bland alla lärarkategorier utom förskollärare har haft betydelse för resultatet.

84


Genomföra åtgärder för att ytterligare utveckla program- och arenaråden. Syftet är att säkerställa såväl en kontinuerlig förbättring och utveckling av programmen och arenan som studenternas inflytande i råden

Programrådet fungerade under vårterminen-06, men vid terminens slut så fanns behov av en nyrekrytering av medlemmar. Då lärarutbildningens omorganisation innebar att SNL ska tillsätta rådet from 1/1-07 så var det inte meningsfullt att genomföra nyrekryteringen vid denna tidpunkt . Programrådet har därför legat nere under hösten-06. Ett programråds möte har genomförts. Programkoordinator Marianne Niemi har under 2006 föreslagit en förändring av rådet så att den delas i två; ett programråd riktat mot tidigare år och en riktad mot senare år.

85


86


87


88


89


90


91


UNIVERSITETSBIBLIOTEKET

Verksamhetsuppdrag

Att integrera Institutionen för hälsovetenskaps bibliotek med universitetsbiblioteket

Planeringen av integrationen av hälsovetenskaps bibliotek startade omedelbart efter universitetsstyrelsens beslut i maj 2005. Genom ett antal delprojekt som exempelvis flyttningen av böcker, ombyggnationen av lokalerna, integration av personal och arbetsrutiner, var operationen fullföljd vid terminsstarten 2006. Under projektets gång gallrade man ungefär 35000 volymer och flyttade om på alla ca 200 000 böcker vid universitetsbiblioteket. Genom en utmärkt planering och förnämlig logistik genomfördes det hela helt enligt planerna, även om själva byggprocessen blev försenad i betydande grad. Målet för detta verksamhetsuppdrag är uppnådd.

Att senast 2007 integrera Institutionen för matematiks bibliotek lokal- och verksamhetsmässigt med universitetsbiblioteket. Under 2006 har överbibliotekarien verksamhets- och ekonomiskt ansvar för biblioteket med lokalmässig placering vid institutionen.

Flytten av matematiks bibliotek gjordes till ett delprojekt som genomfördes samtidigt med hälsovetenskapsflytten. Matematikböckerna fick en placering i universitetsbiblioteket som var till belåtenhet bland institutionens anställda. Genom att utnyttja hyllplanen från matematiks bibliotek gjorde LTU en besparning på över 200 000 kronor. Uppdraget är genomförd.

Att implementera en publikationsdatabas. En samordning ska ske med delprojektet CMS-forskningsinformation.

Under 2006 genomförde universitetsbiblioteket en formell upphandling av publiceringsverktyg och det danska systemet PURE blev inköpt. PURE är ett av få kommersiella system på marknaden, och det används av samtliga danska universitet. I CMS-projektet allokerades resurser för implementering av PURE, men under resans gång ”försvann” dessa till annat och biblioteket blev stående med alla kostnader inom sin ram. Mest överraskande var den höga kostnaden för att skapa visningsbilder i Polopoly, detta är en besvärande komplikation som man måste diskutera en lösning på för framtida utvidgningar av PURE och för den saken skull alla andra liknande applikationer. Under hösten har bibliotekspersonalen registrerat över 5000 publikationer i PURE, och många forskare har också börjat registreringen själva. Det finns även en styrgrupp för PURE som kommer att ha ansvar för den vidare utveckling och värdera ny funktionalitet och nya områden att ta i anspråk. Uppdraget är utförd.

Att aktivt delta i den fortsatta utvecklingen av de utbildningskvalitativa frågorna enligt tidigare fattade beslut

I och med att beslutet om att skapa en ”paraply” för att arbeta med dessa frågor aldrig verkställdes, är förutsättningarna för uppdraget ändrat. Vi har stärkt vår kompetens inom det pedagogiska området genom att rekrytera en IT-pedagog, som bland annat ansvarar för Lärarportalen. Under hösten blev det mer och mer klart att ansvaret för samordningen av dessa frågor kommer att ligga på LRC/biblioteket, och att funktionen för högskolepedagogisk samordning ska flyttas hit. Det är rimligt att vi får ett nytt uppdrag för 2007-08 när det gäller att utveckla denna funktionen.

92


Att bygga upp en support för Fronter och CMS som ska samordnas med IT-helpdesk på ett för kunden bra sätt.

Genom att rekrytera en ny IT-pedagog och kompetensutveckla befintlig personal har vi skapa en fullt tillfredställande organisation för support och även utbildning när det gäller Fronter och Polopoly. Uppdraget utförd.

93


UNIVERSITETSFÖRVALTNINGEN

Att driva processen att ta fram en ny långsiktig strategi för universitetet.

Projektet har avslutats. Beslut om vision, framtidsbild och övergripande mål fattades av universitetsstyrelsen i maj 2006. Beslut om framgångsfaktorer fattades av rektor i september 2006. Rektor har också fattat beslut om implementeringsmodell i september 2006. Projektet har genomförts enligt tidplan. En slutrapport har överlämnats till styrgruppen.

Att starta upp och koordinera ett universitetsövergripande projekt med målet att utveckla ett enhetligt kvalitetssystem för grund- och forskarutbildning.

Genomförandet ska ske genom utarbetande av en uppdragsspecifikation som beslutas av rektor senast 31 januari. Medverka till att tillsätta en projektledare som ansvarar för projektets genomförande. Delta i styrgruppen för projektet samt tillsätta en person från UF-enheten i projektgruppen.

Universitetsstyrelsen har i februari 2007 fastställt övergripande ramarna för Luleå tekniska universitets kvalitetsutvecklingssystem för utbildningar på grund-, avancerad och forskarnivå. Rektor har fått i uppdrag att fastställa kvalitetsutvecklingssystemet och dess organisation.

Att synliggöra forskningen samt att koordinera, analysera och följa upp externfinansieringsprocessen i syfte att öka den externa finansieringen så att målen 500 mnkr nås år 2008.

Genomförande: att stödja uppbyggnaden av större forskningsmiljöer i enlighet med beslutad strategisk satsning. De fyra rekryterade personerna (tot 2.7 tjänster) har arbetat med externfinansieringsstöd i enlighet med adresserade behov i fokusområdena och de större forskningsmiljöerna. Två möten mellan resurspersonerna, ansvariga för områdena och dekanerna har hållits (april, augusti) för att bl a diskutera behov och samverkansformer. Konferensrapport från CWE-konferensen i Bryssel färdigställd. Förberedelser för nästa CWE-konferens på LTU 2007 påbörjades men fick avbrytas i december p g a att området nedprioriterats av kommissionen.

Genomförande: Bidra med fakta, följa upp, sammanställa underlag och analysera resultat med avseende på extern forskningsfinansiering

Analysen av universitetets externfinansiering som redovisades på styrelsens möte i maj har presenterats i flera andra sammanhang. Information om åtgärder, resultat och framtidsplaner har getts till styrelsen vid decembermötet. Enheten har också deltagit i beredningen av planeringsförutsättningarna.

Genomförande: Löpande bedriva information, utbildning, rådgivning och andra aktiviteter som hjälper forskarna i deras ansökningsarbete

Pågår kontinuerligt. Under året har ett stort antal avdelningar/institutioner besökts och fått ta del av information. Nyhetsmail har skickat ut till fakulteterna (2ggr/termin)Under september har utbildning i forskningsfinansiering genomförts som en del i docentutbildningen och en poängkurs i samma ämne för forskarstuderande har genomförts.

Genomförande: Ansvara för att beslutade åtgärder i internrevisionsrapporten implementeras i organisationen:

94


Har påbörjats och vissa delar har genomförts. Arbetet med projektdatabasen har tagit en annan riktning och kontakter med Göteborgs universitet har tagits.

Genomförande: Genomföra pågående projekt med inriktning mot ökad finansiering från EU:s ramprogram för forskning och utveckling:

Genomförs enligt projektplan.

Genomförande: Driva och slutföra CMS delprojekt 3, forskningsinformation, enligt gällande projektspecifikation.

Behovsanalysen som genomfördes CMS-VP3 "Samordnad forskningsinformation" resulterade i tre spår varav två drivs i separata projekt utanför CMS, ”Forskningspublikationsdatabas” och ”Forskningsinformation”. Publikationsdatabasen har installerats och inrapportering pågår i databasen.Imagebroschyr har lanserats v.40 tillsammans med mediakampanj vilken tydligt beskriver universitetets forskning genom fokus- och utvecklingsområden. Parallellt lanserades ny forsknings-webb utifrån detta. Direkt ”säljstödsmaterial” är framtaget/under framtagande. DVD´s har producerats avseende världsledande områden/ämne. Expertsvar tillsammans med fokusering på pressmeddelande svarar för succesivt ökande svensk och internationell synlighet. Mässdeltagande.Inom CMS-projektet har en personlig artikelmall i Polopoly tagits fram där man på ett enhetligt sätt kan beskriva sin CV och den forskning man bedriver. Förslag på införandet av en projektdatabas har beretts i projektrådet. Resurser har avsatta under 2007.

Att starta upp och koordinera rekrytering av nyckelpersoner och ledare.

Genomförande: Lämna förslag till handlingsplan för utveckling av kompetensförsörjningsprocessen 2006-2008 samt modell för akademisk karriärstege. Ta initiativ till att varje resultatenhet upprättar en kompetensförsörjningsplan samt bidra med professionell rekryteringskompetens.

Underlag till en handlingsplan är framtagen men det återstår arbete med att införliva strategiarbetets intentioner samt att kommunicera förslaget till handlingsplan. Processen med att rekrytera nyckelpersoner har utvecklats och genomförs snabbare än tidigare.

Att, tillsammans med institutionerna, genomföra rekryteringsinsatser så att rekryteringsmålen (inom grundutbildningen) nås.

Genomförande: UF-enheten ska upprätta en uppdragsspecifikation avseende utvärdering och analys till 28/2. Utföra utvärderingen så att beslut om finansiering för 2007 ingår i Planeringsförutsättningar för 2007. I övrigt följa de planer som lagts upp för marknadsföring och studentrekrytering under 2006.

Uppdragsspecifikationerna är upprättad och beslutade. Utvärdering är genomförd och två skriftliga rapporter har överlämnats och rapporterats.

Att ta initiativ till att utveckla dialogerna med institutionerna i syfte att styra och stödja arbetet med planering och uppföljning av ekonomi- och personalresurser.

Genomförande: Ta initiativ till fler personliga kontakter mellan prefekt och administrativ chef samt ekonomi chef och personalchef. I samtal identifiera institutionens behov av stöd inom ekonomi- och personalområdet.

Uppdraget att utveckla dialogerna med institutionerna har delvis genomförts. Enheterna har, som första steg, prioriterat kontakt och dialog med de institutioner som ej nått sitt ekonomiska mål för 2005. Grunden för prioriteringen var en bedömning att behovet av samtal och stöd var större för dessa institutioner än för övriga. Enheten har den 15 maj 2006 tillsammans med biträdande förvaltningschef genomfört ett möte med administrativa chefer och prefekter under temat ”Ekonomi i balans”. Syftet med mötet var att identifiera åtgärder som ska vidtas för att underlätta arbetet att få

95


ekonomi i balans. Som resultat av mötet har bl a en grupp arbetet vidare med gemensamma värderingsprinciper. From verksamhetsplaneringen av år 2007 och 2008 ska en anpassning av processen till modellen balanserad styrning ske. Som ett led i det arbetet, och implementeringen av den nya strategin, har ett antal gemensamma möten hållits. Vid mötet har rektor, prefekter, administrativa chefer samt controllers från Ekonomi och planering deltagit. Personalenheten har under våren genomfört dialog med samtliga institutioner (prefekt och administrativa chefer) med fokus personalfrågor, såsom rekryteringsläge, arbetsmiljö, sjukfrånvaro, rehabilitering, pensionsavgångar, hantering av bisysslor, resor mm. Företrädare för personalenheten deltar i de interna nätverken för administrativ personal och chefer, för att därigenom bidra till fler och ökade kontaktytor mellan institution och förvaltning.

Att fullfölja påbörjad och planerad effektivisering inom administration, IT, lokaler och service samt att särskilt prioritera styrning och kvalitetssäkring av universitetets IT-verksamhet.

Genomförande: Besluta om åtgärder med anledning av utvärderingen av den administrativa organisationen till mitten av mars. Initiera fortsatt utvecklingsarbete för enhetliga administrativa rutiner på institutionerna inom flera olika områden. Analysera möjligheterna till nyttohemtagning av pågående administrativa utvecklingsprojekten. Förvaltningschefen har fattat beslut om åtgärder med anledning av utvärderingen av den administrativa organisationen. Flera av åtgärderna har påbörjats, bla planering för fortlöpande kompetensutveckling för administratörer, workshop om studievägledning, analys och utveckling av befattningar på institutionerna, träff med administrativa chefer från Chalmers. Arbetet med att professionalisera och effektivisera administration, infrastruktur och service har fortsatt under 2006. Universitetet har under året utvecklat sättet att arbeta i projekt. Ett projektråd har inrättats för att prioritera och styra interna utvecklingsprojekt inom administration, infrastruktur och service. Projektrådet ska säkerställa att projekten genomförs i enlighet med verksamhetsinriktningen i strategin, att projekten är ekonomiska försvarbara samt att den förväntade nyttan av projekten berättigar till projektens resursanvändning. Samtliga projekt ska genomföras i enlighet med beslutad projektmodell. Ett tjugotal projektledare har genomgått en utbildning i projektstyrning och projektledning.Inom utbildningsprocessen har en ny databas för utbildningsplaner och examensbeskrivningar tagits fram i syfte att effektivisera, kvalitetssäkra och förbättra servicen till studenterna. En processkartläggning och rutinbeskrivning för hela utbildningsprocessen har genomförts. Processbeskrivningar med tillhörande rutiner har publicerats på universitetets webbplats.Införandet av den nya nationella antagningssystemet, NYA, har bedrivits som ett projekt under året.Den befintliga kursdatabasen har anpassats till Bologna.Universitetet har infört ett nytt CMS-verktyg, Polopoly. En gemensam webbplattform har etablerats och införts i syfte att stärka varumärket samt tillgängliggöra informationen på ett bättre sätt. Alla institutioner har idag etablerat webbsidor i det nya verktyget. Två delprojekt har genomförts under året, samordnad utbildningsinformation samt effektiv personalinformation. En utveckling av LTU:s webb på engelska har skett. En ny publikationsdatabas för publicering av avhandlingar, PURE, har införts. Beslut om införandet av nytt löne- och personaladministrativt har fattats, införande av Primula kommer att ske under 2007. Det nya PA-systemet kommer att möjliggöra införandet av egenrapportering av ledigheter mm samt utgöra en bas för vidare arbete med bemanningsplanering. Universitetet införde elektronisk fakturahantering 2003, ett fortsatt arbete har skett under året med att bla skapa möjligheter för elektronisk filöverföring.

Genomförande: Slutföra NITS-projektet med särskilt fokus på att utveckla universitetets modell för IT-styrning med fokus på ökad kundnytta och förhöjd servicenivå. Införa processramverket ITIL för drift och support. Fortsätta att utveckla intern finansieringsmodell för IT-tjänster.

96


NITS-projektet fokuserade under 2006 på utveckling av universitetets IT-styrning, system-förvaltning, drift- och supportprocesser samt informationssäkerhet. En universitetsövergripande IT-styrningsmodell har utvecklats. Modellen innehåller två nya samverkansformer för IT-frågor. Dels IT-strategiska rådet med uppgift att utveckla och förvalta universitetets övergripande IT-strategi och dels IT-beställarrådet som skall utveckla och förvalta universitetets gemensamma IT-tjänster. Implementeringen av en ny modell för systemförvaltning har inletts. Alla systemägare och systemförvaltare kommer att utbildas i den nya modellen. Implementering av drift- och supportprocesser med hjälp av processramverket ITIL fortlöper enlig tidplan. Den långsiktiga målsättningen är att höja kvalitetsnivån i leveransen av IT-tjänster. Hösten 2006 fastställde rektor ett förslag till säkerhetspolicy för universitetet. I förslaget ansvarar IT-enheten för universitetets informationssäkerhet. Planering för hur informationssäkerhetsarbetet skall bedrivas pågår. Under 2006 utvecklades LTU iMeet, ett antal lokaler och utrustning som är anpassade för distribution av utbildning och möten över Internet. Under hösten 2006 genomfördes en kraftsamling för att lösa drift- och supportproblem i framförallt datasalar och telefoni. Genomförande: Slutföra planerade ombyggnationer och förflyttningar för att skapa ett effektivt lokalutnyttjande. Lämna förslag på intern finansieringsmodell för samtliga lokaler samt för gemensam inredning. Processen med planerade ombyggnationer och omflyttningar som ett led i lokaleffektiviserings-arbetet har under 2006 lett till att andelen ej utnyttjade lokaler per årsskiftet minskat till c:a 1 000 kvadratmeter, huvudsakligen lokaliserade till A-husen. En mängd som vi planeringsmässigt anser nödvändig för att kunna möta förändringar i verksamheten.Akademica (kårhus- och StiLanläggningen) färdigställs successivt fr.o.m. januari -07 t.o.m. mars -07. Ombyggnationen i hus F för verksamhetsanpassning och lokaleffektivisering för Arbetsvetenskap färdigställs i sin helhet under februari 2007. Om- och tillbyggnad i hus E för experimentstudio och kontorslokaler vid Polhemslab färdigställs under april 2007. Anpassningsåtgärder och flyttprocess för HLV:s flytt från Boden till Campus Luleå har genomförts på ett mycket positivt sätt och helt enligt upprättad tidplan. Projekteringsarbetena för en större verksamhetsanpassning och lokaleffektivisering i hus E har förskjutits i tiden för att möjliggöra institutionens totalanalys av verksamhetsbehoven. En eventuell byggstart planeras till början av 2008.Organisationsbeslut i slutet av året beträffande omorganisation av institutionerna UTB/POL, HLV, TKG och SKU medför att ytvakansen under 2007 ökar med c:a 2 400 kvadratmeter. Vakanserna uppstår i hus D och "lilla D-huset" (fd Centek).Övriga campusorter har inte berörts av någon nämnvärd effektiviseringsåtgärd under perioden.En reviderad finansieringsmodell för samtliga lokaler har tagits fram inför 2007.

Genomförande: Utvärdera och lämna förslag till post- och godshantering samt i övrigt fullfölja effektiviseringsarbetet inom närservice och tryckeri. Lämna förslag på intern finansieringsmodell inom universitetsservice.

Logistik och utrustning: En kartläggning av konsekvenserna av den förändrade post- och gods hanteringen har genomförts. Ett antal åtgärder med anledningen av analysen kommer att genomföras under hösten 06 och våren 07. Närservice: Sista stora greppet för effektivisering av lokalvården sker i och med att en gemensam städcentral färdigställts. I och med detta genomförs omorganisation där tre städområden slås ihop till ett. Den nya organisationen är fullt genomförd hösten 06. Inomuniversitetstryckeriet pågår förändringar som kommer att verkställas under 2007.En ny finansieringsmodell för post, gods, logistik och inredningstjänster har tagits fram inför 2007.

Bokslut Universitetsledningen redovisar ett underskott på 0,7 mnkr och förvaltningsenheterna redovisar ett överskott på drygt 1,9 mnkr. Kostandsomslutningen för de bägge funktionerna uppgår till 85 mnkr. Serviceenheterna redovisar ett underskott på 6,6 mnkr, Universitetsservice står för -4,2 mnkr och IT-service för -2,4 mnkr. Kostnadsomslutningen uppgår till 87,8 mnkr. Orsaken till underskotten beror på att man inte reviderat

97


internprismodellerna i förhållande till verkliga kostnaderna inom logistik och utrustning, samt att man inte hunnit anpassa resurserna inom tryckeriet i förhållande till en förändrad efterfrågan och arbetssätt. Den förändrade IT-organisationen har inte fullt ut klarat en anpassning till de besparingar som beslutats.

Universitetsgemensamma uppdrag

Nedan följer en kort ekonomisk redovisning för de universitetsgemensamma uppdragen som består av

Universitetsgemensamma externa projekt Universitetsgemensamma strategiska projekt Universitetsgemensamma basprojekt Universitetsgemensamma driftskostnader Lokalförvaltning Intern resursfördelning

Universitetsgemensamma externa projektUniversitetet har under 2006 medverkat i ett 20-tal universitetsgemensamma projekt med externfinansiering från bl a EU:s strukturfonder inom Mål 1. De största externa projekten med EU-medel är Entreprenöriellt universitet, Joint Contact Point, Entreprenörskap i lärarutbildningen ochStudent-företagskontakt. Andra större projekt är IDAS och Satsa friskt med medel från Utvecklingsrådet, Upphandling av lärarstödjande plattformar som finansieras av Nätuniversitetet och deltagande universitet och högskolor samt Erasmus-utbyte med finansiering från Sokratesprogrammet. Projekten visar tillsammans en negativ kapitalförändring på -0,9 mnkr. Underskottet består huvudsakligen av universitetets medfinansiering i EU-projekten, samt egna insatser för att slutföra vissa mindre projekt.

Universitetsgemensamma strategiska projektUniversitetets gemensamma strategiska satsningar finansieras med anslag från grundutbildningen och forskningen/forskarutbildningen. Projekten, som bedrivits under universitetsledningens ansvar, har bl a varit ny strategi för LTU, flytt av institutionen för Hälsovetenskap, Bolognaanpassning, utveckling av kvalitetssäkringssystem, kursutvärderingssystem, nya alliansuniversitet, internationell studentrekrytering, research trainee, ledarutveckling, administrativ utveckling, omstrukturering samt studentrekrytering och marknadsföring. Projekten visar en negativ kapitalförändring på –10 mnkr, som huvudsakligen utgörs av högre kostnader än beräknat för omstrukturering.

Universitetsgemensamma basprojektUniversitetsgemensamma projekt, som bedrivs med basanslag från grundutbildning och forskning, är bl a forskarskolan i rymdteknik, handledarutbildning och allianskoordinatorer.. Här ingår också nämndernas drift. Projekten visar en positiv kapitalförändring med 2,3 mnkr.. Det positiva resultatet utgörs dels av anslag som reserverats, men som inte tagits i anspråk för grundutbildningen och uppbyggnad av forskningsverksamheten vid Kiruna Rymd och miljöcampus ( 6,1 mnkr) samt nämndernas drift (TFN, FFN och SNL) som resulterade i ett överskott (1,3 mnkr) och dels av budgeterat utnyttjande av eget kapital för forskarskolan i rymdteknik (-3 mnkr) samt nya åtaganden utöver budget (-2,1 mnkr).

Universitetsgemensamma driftskostnaderUniversitetsgemensamma driftskostnader består av gemensamma personal-, data- och studentkostnader. Driftskostnaderna finansieras av universitetsoverhead. Projekten visar en positiv kapitalförändring med3,4 mnkr, som beror på lägre driftkostnader än beräknat för universitetsgemensamma datanät och gemensamma personalkostnader.

98


LokalförvaltningUniversitetets lokalkostnader består av hyra enligt kontrakt med Akademiska Hus AB och andra hyresvärdar samt driftskostnader (försäkringar, bevakning, administration etc) och mindre ombyggnationskostnader. Institutionerna hyr internt lokaler för sin verksamhet och i den interna hyresprissättningen ingår förutom ovanstående kostnader också täckning av del av ej uthyrda lokaler. Studentgemensamma ytor på campus i Luleå finansierades med 7,7 mnkr från institutionernas täckningsbidrag. Under 2006 avsattes även ett anslag på 13 mnkr för att dels täcka del av kostnaden för outhyrda lokaler under ombyggnationerna och dels ge ett bidrag till lärosalsutrustning samt till outhyrda lektionslokaler. Lokalförvaltningens totala kostnader under 2006 var 179,6 mnkr att jämföra med budgeterade kostnader på 172,7. Intäkterna inkl anslagsfinansieringen blev 159,1 mot budgeterade 167,9 mnkr. Det budgeterade resultatet var – 4,8 mnkr och utfallet blev -20, 4 mnkr. Orsaken till den kraftiga resultatförsämringen beror dels på ökade kostnader för lokalanpassningar och tilläggskontrakt samt dels på förseningar av ombyggnader som lett till en senareläggning av interna och externa hyresavtal.

Budget Utfall Diff i förh till budgetLokalförvaltning Int Kostn Resultat Int Kostn Resultat Int Kostn ResultatLärosalar 13 000 -16 000 -3 000 10 800 -15 300 -4 500 -2 200 700 -1 500Lokal 153 400 -150 600 2 800 146 918 -158 080 -11 162 -6 482 -7 480 -13 962Inredning, ombygg 1 500 -6 100 -4 600 1 465 -6 225 -4 760 -35 -125 -160

Summa 167 900 -172 700 -4 800 159 183 -179 605 -20 422 -8 717 -6 905 -15 622

Intern resursfördelningI den interna resursfördelningen ingår intern anslagsfördelning, intern LKP-fördelning, intern overheadfördelning samt övriga fördelningar. Under 2006 lämnade den interna resursfördelningen ett positivt saldo med 24 mnkr.

Intern anslagsfördelning: Av tilldelade anslag från regeringen, 798 mnkr, fördelades 774 mnkr till institutionerna. Inom grundutbildningen fördelades internt 5 mnkr mindre än det tilldelade anslaget. Inom forskningen/forskarutbildningen nådde inte volymanslaget upp till budgeterad nivå, vilket gav ett överskott på 19 mnkr i fördelningssystemet. Saldot från den interna anslagsfördelningen är en reserv som ställs till rektors förfogande för överbudgetering och fördelning i samband med bokslutsdispositionerna.

Intern overhead-fördelning: Det budgeterade täckningsbidraget (universitetsoverhead) för 2006 var 170 mnkr, vilket inkluderar 3 mnkr i överbudgetering. Utfallet blev 165 mnkr.

Intern LKP-fördelning: Det interna lönekostnadspåslaget, LKP, fastställdes till 50 % under 2006. Påslaget täcker lagstadgade och avtalsenliga avgifter samt arbetsgivarförsäkringar. Eftersom avtalsförsäkringspremien varierar med olika anställda, avsattes en lokal reserv för att täcka differenser över åren. Reserven blev 15 mnkr. Beloppet utgör dels täckning för SPV:s slutavräkning tidigare år och dels reserv för kommande höjningar i avtalsförsäkringspremien.

Interna övriga fördelningar och bokslutsposter: Övriga interna fördelningar består av ett tiotal universitetsgemensamma angelägenheter som hanteras centralt bl a interna räntor, vissa upplupna arvoden och avskrivningar på gamla anläggningar. Under 2006 gav dessa fördelningar ett underskott, -10 mnkr, till följd av en justering av de oförbrukade bidragen för anläggningstillgångarna.

99


Resultat och eget kapital för universitetsgemensam verksamhet 2006, tkr

Enhet, uppdrag Eget kapital

IB

Kostnads-omslutning

Resultat Eget kapital UB

före bokslutsdi

sp

Universitetsledning* -653 -7 421 -706 -1 359-653 -7 421 -706 -1 359

Universitetsgemensamma enheterUniversitetsförvaltning* -1 084 -78 742 1 923 839Universitetsbibliotek* 4 400 -47 375 345 4 745Serviceenheter -14 303 -90 335 -6 592 -20 895

-10 987 -216 452

-4 324 -15 311

Universitetsgemensamma uppdragUniv gem externa projekt 7 944 -20 218 -937 7 007Univ gem strategiska projekt 2 520 -51 127 -9 960 -7 440Univ gem basprojekt

28 089 -24 332 2 336 30 425

Univ gem driftskostnader* -4 057 -44 696 3 397 -660Lokalförvaltning 2 069 -179 617 -20 422 -18 353Intern resursfördelning** 15 304 -1 198

00023 683 38 987

51 869 -1 517 990

-1 903 49 966

Summa univ gem verksamhet 40 229 -1 741 863

-6 933 33 296

*Budgetram/universitetsoverhead Budget Resultat- univ ledning- univ förvaltning (inkl

överbudg)- univ bibliotek- univ gem drift

6 359

75 641

43 300 44 700

-7061 923

3453 397

Totalt inkl överbudgetering 3 mnkr

170 000 4 959

ServiceenheterKostnads-

omslutningResultat

- Univ service, Fastighetsenh- Butiken- Centralverkstaden- IT-service- Gem centrala serviceenheter

-35 292-2 793-2 917

-49 639306

-4 210 -374 88 -2 402 306

Totalt -90 335

-6 592

100


**Intern resursfördelning, ungefärlig omslutning - anslag 798 000 - overhead 165 000 - LKP 235 000Total fördelning1 198 000

101

Documents

Luleå tekniska universitet/bilaga 2 re-beslut 1… · Web viewAnt h06 Reg 06 Ant h05 Reg 05 Teknisk design 180 p 68 48 53 43 Teknisk design 120 p 17 13 18 17 Sociologi 44 37 62 38