I Härryda kommun sammanställs vart fjärde år ett välfärdsbokslut.

Det sker inom ramen för folkhälsoarbetet och arbetet med Agenda 2030.

Välfärdsbokslutet beskriver hälsoläget och hur hälsan är fördelad i befolkningen,

vilket presenteras över tid och i jämförelse med andra kommuner.

Syftet är att ge en nulägesbild som kan utgöra ett underlag för hur vi planerar och

fördelar resurser i våra verksamheter.

För att du ska få en känsla av upplägg och innehåll kommer här en presentation

av hur välfärdsbokslutet är uppbyggt, vilka teman det innehåller och du ska

också få några axplock från innehållet.

Om du vill, kan du ladda ner välfärdsbokslutet – det finns både på vårt intranät

IDA men också på kommunens websida-

Välfärdsbokslutet innehåller fem huvudområden som är avgörande för folkhälsan:

• Delaktighet och inflytande

• Goda uppväxtvillkor

• Livsvillkor och levnadsförhållanden

• Levnadsvanor samt

• Hälsosamt åldrande

I varje avsnitt synliggörs inledningsvis kopplingen till både det nationella

folkhälsomålet men också till de globala målen för hållbarhet.

Som du ser i innehållsförteckningen så är det en stor bredd på indikatorer och

resultaten redovisas så långt det är möjligt utifrån ålder, kön, utländsk respektive

svensk bakgrund samt bostadsort.

Varje avsnitt avslutas med en sammanfattning där viktiga resultat och slutsatser

lyfts fram.

I sammanställningen av välfärdsbokslutet har vi utgått från senast tillgängliga

uppgifter. Vi har utgått från följande undersökningar och underlag.

Lupp-enkäten (lokal uppföljning av ungdomspolitiken) som genomförs

av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor (MUCF). I Lupp-

enkäten svarar elever i årskurs 8 och år 2 på gymnasiet på frågor som rör

livssituation och värderingar.

Hälsa på lika villkor? Enkätundersökning som genomförs

av Folkhälsomyndigheten, där respondenterna är 16–84 år.

SCB:s medborgarundersökning

Enkätundersökning med respondenter åldrarna 18–84 år.

Hälsosamtal med skolsköterska, elevhälsan, Härryda kommun

Statistik hämtad som rör elever i årskurs 4 och 8.

Databasen Kolada - hämtar i sin tur uppgifter från officiell statistik så

som Statistiska centralbyrån (SCB), Skolverket,

Folkhälsomyndigheten, Barnombudsmannen, Valmyndigheten, Socialstyrelsen

med flera.

Som alla undersökningar har de både brister och styrkor. Men tillsammans ger de

intressanta indikatorer om folkhälsan i kommunen.

Sett till hela landet så kan man säga att folkhälsan överlag är god.

Mer än 70 procent av Sveriges befolkning upplever att de har en god allmän hälsa.

Andelen daglig rökare har minskat men självrapporterade psykiska besvär såsom

ängslan, oro och ångest har ökat. Särskilt bland yngre kvinnor.

Genomgående uppger personer med förgymnasial utbildning oftare ohälsa än

personer med eftergymnasial utbildning.

Det finns skillnader i hälsa mellan olika delar av landet och mellan olika grupper

i befolkningen.

I Härryda kan vi se en liknande bild:

I stort sett mår Härrydaborna bra.

Vi kan se en positiv utveckling av folkhälsan till exempel genom att

medelinkomsten ökar, likaså utbildningsnivån och andelen behöriga till

gymnasiet. Även på lokal nivå ser vi att andelen dagligrökare minskar.

I Härryda mår invånarna generellt sett bra – om man ser till olika medelvärden

Det vi vill med välfärdsbokslutet är att synliggöra hälsoutvecklingen och

synliggöra hälsoskillnader som kan åtgärdas.

Några mönster som välfärdsbokslutet visar är att det finns stora skillnader mellan

kön och mellan de olika orterna.

Tittar vi på skillnader mellan kön, så är det många indikatorer som visar på ett

sämre mående för kvinnor/flickor.

Observera att färgen på prickarna i bilden bara visar värdet i förhållande till det

andra könet. Det visar inte om värdet är bra eller dåligt i sig.

Välfärdsbokslutet visar att:

-Det är fler flickor och kvinnor som har psykosomatiska besvär

-Det är fler flickor och kvinnor som är otrygga i vardagssituationer men det är fler

pojkar och män som blir utsatta för brott eller hot.

-Det är fler flickor som vill vara med och påverka i frågor som rör skolan eller den

egna kommunen, men som känner att de inte ges möjlighet till det.

-Det är fler män som har en riskabel alkoholkonsumtion, men det är en större

ökning av riskbruket bland kvinnor.

Sett till ungdomar så är det en större andel flickor än pojkar i åk 8 som dricker

alkohol.

-Vad gäller narkotikabruk bland elever i åk 8 så är det fler pojkar som har egen

erfarenhet av detta.

- Det är en större andel pojkar som tränar regelbundet.

Det här är ett urval av några orter med exempel på vilka skillnader som synliggörs

i välfärdsbokslutet.

Skillnaderna visar att det finns olika förutsättningar och utmaningar för att

åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen.

När vi bryter ned siffrorna och synliggör skillnader i hälsa mellan kön och mellan

de olika bostadsorterna framträder vissa mönster som kan indikera vilka insatser

som kan behövas och till vilken målgrupp de bör riktas.

Här kommer nu några korta nedslag med ett urval av indikatorer.

Syftet är att ge en liten inblick i vilka olika indikatorer vi har undersökt.

I Välfärdsbokslutet hittar du fler indikatorer och mer utförlig information om varje

temaavsnitt.

Vi börjar med avsnittet Delaktighet och inflytande

Att kunna påverka sina egna livsvillkor och vara delaktig i utvecklingen av

samhället är grundläggande behov.

Det motsatta kan leda till en känsla av maktlöshet, att utanförskap kan uppstå och

att tilliten minskar.

Rätten till delaktighet och inflytande gäller oavsett kön, etnisk eller religiös

tillhörighet, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller ålder.

Att mäta valdeltagandet ger en bild av hur delaktiga och inflytelserika invånarna

känner sig. Känslan av att kunna påverka och känslan av tillhörighet påverkar

valdeltagandet.

I Härryda kommun deltog 91 procent av invånarna i det senaste riksdagsvalet,

vilket är högre än riksgenomsnittet.

Dock visar valresultatet från kommunvalet att det finns stora geografiska

skillnader gällande valdeltagande.

Det skiljer sig 22 procentenheter mellan valdistriktet med högst respektive lägst

valdeltagande.

De distrikt med högst valdeltagande på 95 procent var Orrekullen-

Långetjärnshöjd och Pixbo. Lägst valdeltagandet var det i Säteriet-Bråta med ett

valdeltagande på 73 procent.

En fråga som undersöks i medborgarundersökningen, är invånarnas upplevelse av

sin möjlighet att påverka politiker och kommunens verksamhet.

På denna fråga visade resultatet betygsindex 46. Betygsindex under 40 klassas

som ”inte godkänt” och gränsen för ”nöjd” går vid 55.

Vad gäller förtroende för politiker och kommunens högre tjänstepersoner visade

resultatet betygsindex 55.

Resultaten för både påverkan och förtroende har försämrats sedan 2014, men är

högre än genomsnittet för Sveriges kommuner.

Ungefär hälften av de unga uppger att de vill påverka i kommunfrågor.

När det gäller andelen unga som vill påverka i frågor som rör den egna kommunen

har det skett en ökning i båda åldersgrupperna (åk 8 och gy2). Framför allt bland

tjejer i åk 8.

Utöver skillnader mellan könen finns också stora skillnader mellan de olika

orterna.

När det gäller ungas tro på sin möjlighet att föra fram sina åsikter till beslutsfattare

uttryckte en betydligt lägre andel av eleverna att de tror sig ha ”ganska” eller

”mycket stora” möjligheter att föra fram sina åsikter till beslutsfattare.

Här är andelen pojkar som tror på sina möjligheter att föra fram åsikter större

jämfört med flickorna. Även här ses skillnader mellan orter.

Välfärdsbokslutet tar också upp frågan om ungas förtroende för vuxna.

Även här kan ses skillnader mellan kön och bostadsort. Flickor uttrycker i lägre

omfattning att de har tillit till vuxna jämfört med pojkar.

Diagrammet visar skillnaden mellan orter när det gäller ungas förtroende för

vuxna.

I Mölnlycke/Pixbo uppgav 77 procent av åk 8 – eleverna att de har förtroende för

vuxna i allmänhet, jämfört med 42 procent av eleverna i Härryda lokalsamhälle.

Det här avsnittet handlar om goda uppväxtvillkor

För att uppnå jämlik hälsa behöver främjande och förebyggande insatser göras i

tidig ålder.

Det är under barn- och ungdomstiden som förutsättningar för resten av livet

skapas.

Stödjande och lyhörda föräldrar som ger barnet en god uppväxt är ett barns främsta

skyddsfaktor.

Därför är det viktigt att föräldrar och andra vuxna ges förutsättningar att vara

barnets främsta resurs.

För att stimulera barns utveckling är förskola, skola och fritidsaktiviteter viktiga.

Förskola, skola och en meningsfull fritid kan kompensera för det som föräldrar

och andra viktiga vuxna inte förmår.

Andelen barn i familjer med låg inkomst, det vill säga inkomst som understiger

60 procent av medianinkomsten, var 7 procent år 2017.

Ingen förändring har skett jämfört med 2014. Detta är lägre i Härryda kommun

jämfört med riket där andelen var 19 procent.

Andelen barn som ingår i familjer med ekonomiskt bistånd var 2017, 2,6 procent

vilket är en ökning de senaste åren.

Det finns skillnader mellan barn med utländsk respektive svensk bakgrund

avseende ekonomisk utsatthet.

22 procent av barnen med utländsk bakgrund levde i familjer med låg inkomst

vilket kan jämföras med 5 procent av barnen med svensk bakgrund.

( Här definieras utländsk bakgrund som: ”själv är utrikesfödd” eller ”att ha två

utrikesfödda föräldrar”).

Samma skillnad mellan grupperna kan ses på riksnivå.

Det finns fler indikatorer som visar på ekonomisk utsatthet, som du kan läsa mer

om i Välfärdsbokslutet.

En annan del som tas upp under avsnittet goda uppväxt villkor är psykisk ohälsa

bland unga.

Det finns en stor skillnad mellan pojkar och flickor avseende självrapporterade

psykosomatiska besvär bland elever i årskurs 8.

Diagrammet visar till exempel att 62 procent av flickorna känt sig stressade minst

flera gånger i veckan det senaste halvåret, jämfört med 25 procent av pojkarna.

Ett annat exempel är att 37 procent av flickorna har känt sig nedstämda jämfört

med 14 procent av pojkarna.

Varje enskilt symptom på psykisk ohälsa är vanligare bland flickor.

Även i gymnasiegruppen är varje enskilt symptom på psykisk ohälsa vanligare

bland flickor, förutom ”sover dåligt på natten”.

Där är det en något högre andel pojkar jämfört med flickor som uppger att de sover

dåligt.

Vad gäller att känna sig trygg i skolan så svarar var tredje flicka i årskurs 8 att hon

alltid känner sig trygg i skolan.

Det är en betydligt lägre andel jämfört med pojkarna där ungefär hälften uppger

att de känner sig trygga i skolan.

Andelen som är trygga är väsentligt större i gymnasiegruppen.

Men även här syns en skillnad mellan könen: 62 procent av flickorna jämfört med

75 procent av pojkarna svarar att de alltid är trygga i skolan.

Oavsett kön, känner sig Härryda kommuns elever i årskurs 8 lite mindre trygga

jämfört med GR-snittet – medan det omvända gäller för den äldre gruppen.

Det finns även skillnad mellan orterna i kommunen när det gäller trygghet bland

elever i årskurs 8.

I Rävlanda och Härryda lokalsamhälle finns minst andel elever som svarat att de

alltid känner sig trygg i skolan.

Att alla människor ska ha möjligheter till en god hälsa och ett långt liv uttrycks i

svensk grundlag, i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och i

Världshälsoorganisationens stadgar. I verkligheten har dock inte alla människor

samma möjlighet till det.

Grupper med olika lång utbildning, olika yrken eller olika stora inkomster skiljer

sig påtagligt åt i hälsa, sjukdomsrisk och i livslängd.

De här diagrammen visar andel med eftergymnasial utbildning och medelinkomst

per ort uppdelat på kön.

Högst andel med eftergymnasial utbildning och högst medelinkomst finns i

Mölnlycke.

Andelen med eftergymnasial utbildning ökar årligen i Härryda kommun.

Kvinnornas andel ökar snabbare än männens. Trots att kvinnorna i kommunen har

en högre utbildningsnivå har de en lägre medelinkomst än männen.

Andelen som svarar att det händer att de avstår från att gå ut på grund av att de är

rädda för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad har ökat sedan 2015 i

Härryda kommun.

Samma trend syns i Västra Götaland.

Antalet anmälda brott har minskat sedan 2017.

Det finns en stor skillnad mellan män och kvinnor vad gäller känsla av trygghet.

Drygt 40 procent av kvinnorna och 10 procent av männen har uppgett att det

händer att de avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller

på annat sätt ofredad.

Nationella trygghetsundersökningen från 2017-2018, visar att invånare i Härryda

kommun oroar sig lite mer jämfört med andra t ex över brottsligheten i samhället

och över att själv bli utsatt för misshandel.

I Härryda kommun, liksom i övriga landet, riskerar män främst för att bli utsatta

för våld av en obekant förövare utomhus.

Kvinnor riskerar främst att bli utsatta för våldsbrott av en bekant förövare

inomhus.

I Härryda har antalet grova kvinnofridskränkningar och antalet våldtäkter mot

kvinnor ökat sedan 2014.

Våra levnadsvanor har stor betydelse för vår hälsa och de grundläggs i tidiga

åldrar.

Individen väljer sitt sätt att leva medan samhället kan skapa goda förutsättningar

och miljöer som stödjer och underlättar hälsosamma val.

En socialt hållbar utveckling kräver att vi väljer vanor som ger balans i livet och

som motverkar vällevnadssjukdomar.

Ohälsosamma levnadsvanor är vanligare bland personer med kortare utbildning

och svagare ekonomi.

I Härryda kommun har både andelen män och kvinnor som bedömer sin hälsa som

”god” ökat sedan 2007

Jämfört med Västra Götaland är det en högre andel i Härryda som uppger att de

mår bra.

Det är ungefär lika stor andel kvinnor som män i vuxen ålder som uppger att de

mår bra men om vi ser till de unga så är det stor skillnad mellan pojkars och

flickors självskattade hälsa.

Ser man till andelen i vuxen ålder som bedömer sin hälsa som ”dålig” har det skett

en ökning bland kvinnor från 2 till 7 procent under perioden 2007 till 2018.

Under samma period har andelen män som bedömer sin hälsa som ”dålig” minskat

från 8 procent till 1 procent.

Psykisk hälsa är ett vitt begrepp som innefattar allt från ängslan, oro, ångest till

sjukdomar som tex schizofreni.

Den psykiska hälsan påverkas av en rad olika faktorer som arbetslöshet,

ekonomisk utsatthet, social isolering eller individens förmåga att hantera stress

och upprätthålla goda levnadsvanor.

På frågan om upplevda besvär med ängslan, oro eller ångest visar svaren att 34

procent av kvinnorna och 25 procent av männen i Härryda har lätta besvär, vilket

är en ökning sedan 2015 men är något lägre än Västra Götaland.

Andelen kvinnor med svåra besvär av ängslan, oro eller ångest har ökat över tid.

2018 svarade 6 procent av kvinnorna att de hade svåra besvär. Samtidigt har

andelen män med svåra besvär av oro, ängslan eller ångest minskat över tid och

var 2018 4 procent.

Tittar vi på alkoholkonsumtion och bruk av narkotika så kan vi konstatera att

hälften av eleverna i år 2 på gymnasiet har uppgett att de dricker alkohol minst en

gång i månaden. (starköl, starkcider, alkoläsk, vin, sprit).

Var tionde uppger att de dricker alkohol varje vecka. Ingen förändring har skett

jämfört med 2013 och nivån överensstämmer med GR-snittet.

I årskurs 8 har dock en ökning skett av andelen flickor som dricker alkohol; från

8 procent till 11 procent under perioden 2013 till 2017. Det är en något högre andel

jämfört med GR-snittet. Det är en något högre andel flickor jämfört med pojkar i

årskurs 8 som dricker alkohol.

På gymnasiet år 2 har andelen som använt narkotika (”en gång”, ”ett fåtal gånger”

eller ”flera gånger”), ökat med 4 procentenheter sedan 2013.

2017 hade 14 procent av ungdomarna använt narkotika, vilket är något högre

jämfört med GR-snittet.

Det är något större andel pojkar som använt narkotika jämfört med flickor.

Bland vuxenbefolkningen är det en större andel män som har riskabla

alkoholvanor.1 Dock ser vi att andelen kvinnor med riskabla alkoholvanor har ökat

och är högre än både Västra Götaland och riket.

1 Riskabla alkoholvanor definieras att som man dricka 14 standardglas eller mer i veckan. Motsvarande antal glas för kvinnor är 9.

Det är viktigt att diskussionen om äldre och åldrande betonar möjligheter och

resurser istället för att bara fokusera på kostnader.

Äldre utgör en resurs för samhället på många plan – för sina familjer i form av

stöd, hjälp och erfarenhet och för samhället där många äldre utgör ryggraden i

föreningsliv och annat ideellt arbete.

Invånare över 65 år är en stor och växande del av befolkningen, det är därför av

stor vikt att skapa förutsättningar att bevara en god hälsa och förebygga ohälsa

hela livet.

För att motverka social isolering erbjuder kommunen bland annat öppna

verksamheter med aktiviteter för kommuninvånare över 65 år. Antalet besökare

till dessa har ökat de senaste åren.

Samtidigt uppger 13 procent i åldern 65 – 84 år att de är socialt isolerade.

I Härryda är det 22 procent av invånarna över 75 år som får det som

Socialstyrelsen definierat som ”olämpliga läkemedel”.

Andelen kvinnor som får olämpliga läkemedel är högre än andelen män; 26

procent respektive 17 procent.

Jämfört med Västra Götaland har Härryda kommun högst andel kvinnor över 75

år som får olämpliga läkemedel.

Detta var en snabb genom gång av vad Välfärdsbokslutet innehåller, och du har

fått några nedslag i hur hälsoläget ser ut inom några områden.

Sammanfattningsvis så visar välfärdsbokslutet att Härrydaborna generellt sett mår

bra och att folkhälsan utvecklas i positiv riktning inom flera områden.

Samtidigt synliggörs att det finns skillnader i hälsa och levnadsvanor mellan

grupper utifrån bland annat kön, födelseland och orter inom kommunen.

Vår förhoppning är att välfärdsbokslutet ska bidra till fortsatt dialog, analys och

utgöra ett underlag för prioritering i kommande verksamhetsplanering och

resursfördelning.

Välfärdsbokslut togs fram av utvecklingsfunktionen under hösten 2019.

Vill ni läsa mer så finns Välfärdsbokslutet på intranätet IDA och på harryda.se

Önskar ni en presentation med fördjupat innehåll så är ni välkomna att höra av er

till Ulrika Aebeloe, Utvecklingsledare Folkhälsa.