Upload
thora
View
51
Download
0
Embed Size (px)
DESCRIPTION
Människan miljön och kulturen KURS 1. DISPOSITION Historiografi Drag i människans utveckling Floddalskulturerna Grekland Rom Folkvandringarna Kyrkan Feodalisman Stadsväsendet. Historiografi. Vad är historia? beskrivning av det förflutna det förflutna i sig själv vetenskap - PowerPoint PPT Presentation
Citation preview
1
Människan miljön och kulturen KURS 1
DISPOSITIONHistoriografiDrag i människans utvecklingFloddalskulturernaGreklandRomFolkvandringarnaKyrkanFeodalismanStadsväsendet
2
Historiografi
Vad är historia?beskrivning av det förflutnadet förflutna i sig självvetenskap
Hur fås uppgifter om hur det varit?
t.ex.: • kvarlevor (ben, redskap,
gravar byggnader etc.)• skriftliga källor (dokument,
brev, beslut, berättelser etc. • muntliga källor
3
Historien använder hjälpvetenskaper:
geologibotaniketnologijämförande språkforskningkemi fysik etc.
Varför läser vi historia?vi lär oss :• varför det är som det är• ser samband• vidgar medvetandet• vi blir mer kritiska• men lär vi oss något ???
4
Historiens indelningFörhistorisk tid
inget skriftligt material och sönderfaller i :• stenålder• bronsålder• järnålder
Historisk tidskriftligt material och uppdelas i: • gamla tiden• medeltiden • nya tiden
5
Drag i människans utveckling
Samlarstadietmänniskan levde på det naturen gav : bär rötter, svamp etc.
• rörligt liv• kamp för överlevnad• ingen högre kultur
Jägarstadietnaturprodukter samt jakt och fiske: vapen, krokar, nät, verktyg
• rörligt liv• existensen säkrad• möjlighet för kulturell verksamhet
6
Jordbruksstadietlevebrödet producerades själv (spannmålsodling och boskapsskötsel)• fast bosättning• livsmedel lagrades• nya metoder• försvarssystem• ekon. system• sociala system • regler för samhällslivet• kulturella aktiviteter
Typiskt för tidiga kulturertro på natur och andeväsen• syns i :begravningsseder,offer och avbildningar
7
ofta blev ledaren eller en speciell grupp individer förmedlare mellan andevärlden och människorna
• det resulterade i en avvikande position och medförde speciella förmåner eller rättigheter
8
Floddalskulturerna Första högkulturerna i:
Tvåflodslandet • Mesopotamien • Persien
EgyptenKina Indien
Dessa områden fyllde villkoren:
vattengod jordmånrätt klimatråvaror
9
MesopotamienKulturfolk
Sumerer (c. 4000f.kr.)Stadsstatsbaserade länder ex. Ur, Uruk, EriduTypiskt:• utvecklad rättsskipning
(Lipit-Isthars lag)• näringar:jordbruk & handel• religion = polyteism• kultur : kilskrift, högtstående
arkitektur och konst
10
Fornbabylonien (från c. 2300 f.kr.)
skapades av akadderna som krossade Sumertypiskt:
• handeln viktigast• stadsväsendet blomstrade• expansion till Medelhavet• enhetlig lagstiftning; Hammurabis
lag (vedergällningsprincipen)
Assyrienhettiter krossade fornbabylonienlångvariga strider tills assyrierna segrade:
• militärvälde (stat)• Ninive huvudstad
11
främsta regenter:• Assurnasirpal II• Assurbanipal
Nybabylonien (600-talet f.Kr.)
upprättades av kaldeernatillgrep folkförflyttningarfrämsta regent:• Nebukadnessar
kulturellt utvecklat:• matematik• astronomi• astrologi• stjärnbilder• sjudagarsveckan
12
Persienexpansion från 500-talet f.Kr. under Kyros och Kambysesomfttade senare hela Främre orientenfrämsta regent:• Darius el. Dareios• effektiv civil förvaltning• vägnät• effektiv post- & kurirtrafik• tolerans mot kuvade
religion • Zarathustra införde dualism
näringsliv• jordbruk, handel, hantverk• pengar (dareiken) i bruk
13
EgyptenDe äldsta fynden från 6000-talet f.Kr.Begränsat utrymme som framtvingade en politisk organisationGamla Riket (3000-2200 f.Kr.)
Politik:• enat av farao Menes• Memfis huvudstad• härskarätten, dynastin,
regerade• privilegierad ämbetsmannakår
14
Religion• polyteism• Osiris (flodgud)• Ra (solgud)• faraon dyrkades• prästerna centrala med privilegier)• dödskult med balsamering• sjunde dynastin pyramidbyggare
(2600-2500 f.Kr.)
Näringar• jordbruk• handel (medelhavsområdet)• hantverk
Kultur• skrift (hieroglyfer)• astronomi, matematik• kalendrar
15
Mellersta Riket (2200-1700)faraon despotiskTebe huvudstadexpansion mot Östkrossades av hyksos (nomadfolk)
Nya Riket (från c.1600 f.Kr.)Typiskt:
• Tebe huvudstad• aktiv expansion i Medelhavet
(Totmes III)• klippgravar• Konungarnas dal tillkom• härskare: RamsesII, Echnaton
(monoteism)• prästerna viktiga• införlivades med Persien,
Alexanders välde och Rom
16
KinaÄldsta tiden = härskarätternas
tid Härskaren betraktades som himlens sonShangperioden (1500-c.1000 )
typiskt:• stadsstatsbildningar• klassamhälle med teckentydare
och jordägare som de främsta• Kaurissnäckan anvädes som
betalningsmedel• skrivtecken• brons i bruk
17
Chouväldet (1000-250 f.Kr.)typiskt:
• makten hos stora jordägare med militärmakt (feodalherrar)
• viss rikslagstiftning förekom• senare enades riket och muren
påbörjades• Lao-tse och Kon-fut-se (500-talet)
Han-dynastin (200f.--220 e.Kr.)
typiskt:• länsväsende• tjänstemannavälde• expansion i norr och syd• sidenvägen till Europa och Rom
Tang-dynastin (c 600-900 )styrka och grund för senre utveckl
18
IndienInduskulturen c. 2500-1500
f.Kr. Omfattar ett stort område
men ärendast delvis utgrävt. Kunskapen begränsad
Typiskt:• jordbrukskultur• avanserade stadsbildningar• stadsplaner och avlopp• handel & hantverk• fruktbarhetsreligion
Arierna erövrar? Indien på 1000-t
19
typiskt:• kastväsendet införs (håller
arierna vid makten)• dyrkan av sol, himmel och
måne införs• arierna för med sig sanskrit
20
GreklandKännetecken för utvecklingen
geografin medförde att stadsstater uppkomstyrelseformerna formades av näringslivetoligarkin utveklades till demokratiutflyttning (tre kolonisationer) ledde till att grekiska världen vidgades1:a kolonisationen ledde till kamp med perserna (400-t f.Kr.)
21
Attiska sjöförbundet räddade grekernaefter de peloponnesiska krigen (431-404) dominerade SpartaMakedonien expanderade från 350-t. och krossade perserväldetorientaliskt inflytande på grekiskt tänkande som resultat av 3:dje kolonisationenpolitiskt hade grekerna fyllt sin mission då Alexanders välde föll samman.
22
Grekiska styrelseformerOligarki
Sparta
Eforerverkställde
Gerusiangamlas råd, gav förslag
Folkförsamling
ja/nej
Två kungarmilitära ledare
DemokratiAten
Arkonterverkställde
Femhundramannarådet
beredde
Folkförsamlingbeslutanderätt
Tio strateger militära ledare
Ostrakism
23
Grekisk religionBlandning av bl.a. andetro och orientalisk mytologiTre nivåer av gudar och gudomligheter:
Olympiska gudar (panhellenska)
• mänskliga, evigt unga, odödliga
Zeus, statslivetHera, härden, äktenskapetPoseidon, sjöfart, havHades, dödsriketHermes , budbärare, resenärer
24
Pallas Atena, krigskonstenAfrodite, skönhetenApollon, bildningenDionysos, livsglädjen
Heroer (lokala gudar)HeraklesTeseusOidipus
Naturväsen• hjälpte eller stälpte i det
dagliga livet. jfr. våra tomtaroch troll samt jättar och älvor
nymferkentaurersatyrer
25
Dyrkan:tempel som hölls öppet på gudens dag offerseremoniersångdansinga präster, personligt gudsförhållande
Följder:teatern (ur Dionysoskulten)idrotten (OS) (Zeuskulten)
26
Grekisk livssyn Två dominerande synsätt:
Apolloniska livssynen”intet för mycket”besinning, måttfullhetacceptera vad gudarna har i beredskapövermod ”hybris” hämnades av gudarna
Dionysiska livssynenmöjligheterna obegränsade”njut och lev”
27
Grekisk filosofi Intresset vändes från det
ockulta till omgivningen. Förklaring av tillvaron det viktiga.Hellensk filosofi
Joniska naturfilosoferna • vad är alltings gemensamma
urämne
Pytagoreerna• matematiken kan förklara
allt
Sofisterna• allt är relativt
28
Sokrates & Platon• intresset till individen• absolut sant och rätt finns• visdom ger kunskap om det
rätta• den som vet rätt gör rätt• skillnad mellan fenomenensvärld
och ideernas värld
Aristoteles• erfarenhet och förnimmelser ger
kunskap• kunskap kan systematiseras• kunskap kan härledas , bevisas
och definieras• skapade och grundade de flesta
gamla vetenskaper• A. blev auktoritet och lärorna
bestod till slutet av medeltidwen
29
Hellenistisk filosofi ( bör uppfattas som en
livssyn )cynikerna• behovsfrihet = lycka
stoikerna• osjälviskhet, behärskning
och pliktuppfyllelse
epikureerna• måttfullhet • individualitet
30
Grekisk konst och litteratur
Utmärkande:klarhetstramhetfulländningindividuell prägel
Konsten betjänade religionen
Arkitektur = tempelkonstTypiskt: kolonnaden /
pelarhallen• Tre typer: - dorisk - jonisk - korintisk
31
Skulptur 1. Äldsta stilen (arkaiska)
c.560-480 f.Kr.motiv: vackra ynglingartypiskt: harmonisaknar porträttlikhetegyptiska dragbrons
Ex. Feidias - Pallas Athene, Zeus
Polykleitos - spjutbäraren Myron - diskuskastaren
2. Klassiska tidenformstelhet ersätts med realismmarmor
32
Ex. Praxiteles - Hermes Lysippos - Skraparen
3. Hellenistiska tidendramatik och rörelse införs i skulpturen
Ex. Laokoongruppen från Rhodos
Litteraturen 1. Episk diktning
(berättande)hexameter
Ex. Homeros: Illiaden, Odysseén
2. Lyriken (stämningsdikter)berättar om livets glädje och sorg
Ex. Tyrtaios, Anakseon, Sapfo
33
3. Dramattragedi (sorgespel)
Ex. Aiskylos, Sofokles, Euripideskomedier (lustspel)
Ex. Aristofanes, Menandros
4. Övrigthistorieskrivning
Ex. Herodotos, Tukydides
34
Grekernas arv till eftervärlden
Demokratiska idealetskapa rättvisatillvarata medborgarnas kunskap och intresse
Kunskapssynenförmågan att utvidga och systematisera vetandetforskningens och experimentens betydelse
Filosofingrunden för existensen och dess villkor
35
Rom / Romarriket Indelas i :Kungadömet c. 700- 509 f.Kr.Republiken 509-31 f.Kr.Kejsartiden 31f.Kr.-395 e.Kr.
Principatet• 31-180 e.Kr
Militärdespotismens tid• 180-284 e.Kr.
Samregenternas tid• 284-395 e.Kr
Uppdelningen bygger på styrelseformen
36
Roms expansionUppdelas i :
Första skedet• 396 Veiji• c. 300 latinska folken• 265 Apenniniska halvön
Andra skedet (puniska krigen)
• Sicilien, Sardinien, Korsika (241)• Cisalpinska gallien (222)• Spanien (201)• Nordafrika (146)• Asia (133)
Tredja skedet• Transalpiska gallien (51)• Egypten (30)
37
KungadömetEnligt sagan grundades Rom av Romulus och Remus 753. f.Kr.Bakgrunden något oklar men folk fanns på kullarna c.600.Troligen en etruskisk stad och romarna gjorde sig fria på 400-t.Enligt sagan fördrevs den sista kungen Terquinius Superbus 309f.Kr.
38
Republiken 1. Samhällsklasser:patricier ( jordägarkalss)plebejer (hantverkare, köpmän, småbrukare)slavar (rättslös arbetskraft)
2. Republikens styrelse:Folkförsamlingen (3st)
folkrepresentationledare: folktribun med veto
Senaten300 valda senatorer på livstid
39
initiativ till lagarfick med tiden beslutsrätt i alla viktiga frågor
Ämbetsmän (verkställde)konsuler (2)• ledde senaten• säkerhet• befälhavare • domare• skyddades av liktorer
censorer• skatter• byggnadsverksamhet• sedligheten
pretorer• domstolsföreståndare
40
ediler• ordning• offentliga nöjen
kvestorer• statskassan
I krissituationer kunde en diktator utses för sex månader
3. Bundsförvanter & provinser Princip: Divide et impera
romarna styrde i Romitaliska folken
• soldater självstyre• skattefrihet
övriga• skatt• begränsat självstyre
41
Provinsen styrdes av:propretor eller prokonsul• civil och militär ledare
publikaner• skatteindrivare
garnisioner • garanterade lugn
42
Näringslivet Från jordbruksstat
merkantil världsmakt Orsak:
ter. &pol expansion
Följder:ändringar i samhället
LantbruketSicilien svarade för spannål =vin- & olivodling på halvön =
43
kapitalkrävande vilket ledde till storgods (latifundier) =slavarbetskraft kom att dominera
Handel & sjöfartgoda hamnar i sydefter Kartagos fall romersk handelsdominansOstia handelscentrum för västra Medelhavetromerska denaren allmänimporten i huvudsak livsmedel
sysslolösa småbrukare + veteraner bildade proletärerna
44
ägde romersk rösträttstundtals 300000 som staten höll vid liverbjöds ” bröd och skådespel” av ämbetsmannakandidater
Arbetsslavar i gruvor och gårdar behandlades omänskligt = oro, uppror = straff: korsfästes och till galärer
Husslavar i hemmen (friköp) Riddarna
förmögna företagare med visst pol. inflytande
Optimaterstorgodsägare med inflytande”ämbetsmannaklassen”
45
ReligionenUrsprungligen fruktbarhetsdyrkan
riterteckentydning
Gudart.ex. Jupter, Janus, Vesta
Blandmytologi efter erövringen av Grekland
Dionysos- BacchusZeus - JupiterPoseidon - Neptunus
46
Prästertyder gudarnas viljabegränsad makt för de varunderställda pontifex maximus (statlig överstepräst)
Romerska rättentolv tavlornas lagalla parter hördesvittnessystemet infördesskuld måste bevisasskilda domstolsbyggnader
47
Republikens fall Inre kamp :
jordägoförhållandenproletariatetmaktgrupperingar• adelsparti• folkparti• hären
Misslyckade reformförsök bl.a. bröderna Graccus.
Senare inbördeskrig:1:a ( 88-82)
Marius Sulla Res: Inga
48
2:a (49-45) Pompeijus Caesar
Crassus (1:a triumviratet)Caesar vann och genomförde:
• diktator på livstid• pontifex maximus• senaten 900• bättre provinsförvaltning• veteraner blev kolonister• offentlig byggnadsverksamhet• julianska kalendern
Caesar mördades av Brutus 15 mars 44 f.Kr. (Idus) som hot mot republiken3:dje
Antonius Octavianus Lepidus
49
(2:a triumviratet) Octavianus segrade och
tog namnet Augustus 31fKr.
Kejsardömet hade uppstått
50
KejsardömetIndelas i :
Principatet 31f.Kr.-180 e.Kr.Militärdespotismens tid 180-284Samregenternas tid 284-395 e.Kr.
Augustus blev:princeps senatusimperatorpontifex maximusinnehavare av den tribunisiska makten
dvs all makt samlad i en hand
51
Under Augustus:infördes gunstlingsväldeoch en av kejsaren beroende ämbetsmannakårfolkförsamlingarna avskaffades och senaten blev kejsarens uppvaktning
Av de senare kejsarna kan nämnas Trajanus som lättade på provinsernaUnder militärdespoterna byttes kejsare ofta och den romerska rösträtten utsräcktes till hela riketDiocletsianus införde tronföljd genom samregenter
52
Medeltidengamla- medel-
nyatiden tiden
tiden
c.400 c.1500
Gräns till medeltiden:FolkvandringarnaKristendomens segerVästroms fall
53
FolkvandringarnaOrsaker:
Hunnernas invasion från östKlimatförsämringGermanerna ”jordhungriga”• befolkningsökning• bruksmetoderna
Rom lockade med rikedom och kultur
Rörelser:västgoterna kom till Rom 476 och avsatte den sista kejsaren
54
östgoterna erövrade även Romfranker och burgunder slog sig ned på keltiskt områdeAngler och saxare flyttade över till det keltiska Britannienlangobardernas ankomst till Lombardiet avslutade germanska vandringarna
Slaverna Fyllde tomrummet
germanerna lämnat:nordslaver (polacker, tjecker, slovaker)
sydslaver ( slovener, serber, kroater)
östslaver (ukrainare, ryssar, blev under hunnerna)
55
Övriga folk balter:
• letter• litauer• preussare
finsk-ugriska:• finnar• ester• liver• magyarer
hunniska:• bulgarer
56
VikingatågenNordmännen stod utanför folkvandringarna men började röra på sig på 800-talet (handels-, plundringsfärder)Orsaker:
jordbristarvsregleruppkomsten av kungadömenEuropas lockelser
Förutsättning:havsgående skepp
57
Färder i västerledav danskar & norrmän
Syfte:handel & plundring
Mål:kyrkor, kloster och bosättning i :
• Irland• England• Frankrike• Spanien• Medelhavet• bosättning på Island och Grönland• Amerika upptäcktes
Annat: Knut den store skapade väldeNormandie (Rollo)
58
Färder i Österledi huvudsak svenskar
Syftei huvudsak handel
MålKaspiska havet • Neva -Volga
Svarta Havet• Dyna-Dnjepr
Annat:Birka centrumRurik? bildade första ryska väldetÅland, Åbolands öar befolkades
59
Vikingatågens slut1000-talet korståg till Palestina och mot Europas hedningarNorden kristnades med England som utgångspunkt (för att få slut på härjningarna)Finland kristnades med Sverige som utgångspunktNorden och Sverige, Finland under katolska kyrkan
Västerländsk kultur
Nordisk samhällsutveckling
60
KristendomenUtgångspunkt:
judendomen omfattade (-ar) tron på en Messiasen del omfattade Jesus från Nasaret som den utlovadeläran spreds av lärjungar (Paulus) i den romerska världen
Romarna religiöst toleranta lokala trosvarianter godkändes så länge de inte hotade statenkristendomen tog avstånd från staten och uppfattades som asocial
61
Kristna förföljdes men utan resultatKonstantin var förste kejsaren som lät kristna sigstatsreligion 395
Kyrkans inre utvecklingurkristna kyrkan tog avstånd från det världsliga i väntan på Jesu snara återkomstbarmhärtighetsverksamheten utövades (social hjälpverksamhet)organisationen lös”villoläror” uppkombehov av organisation då kyrkan blev stor
62
biskopsämbeten tillkom och påvekyrkan uppkomfrån 400-t erhöll kyrkan sin lärobyggnadden institutionaliserade kyrkan erhöll världslig makt under Gregorius den storeunder honom erkändes påven som Europas andliga överhuvudunder Karl den stores tid tillkom Kyrkostaten1054 delades kyrkan p.g.a. lärostrider och grek.ortod. utveckladesklosterväsendet uppkom som motvikt till världsliga kyrkan
63
KlosterväsendetAvskildhet, uppoffringar, ensamhet = eremiter = möjlighet att nå paradisetInhägnade eremitbyar = klaustrum = kloster
Regler för livet gavs av Benedictus av Nursia• fattigdom• kyskhet• lydnad
praktisk verksamhet• skolor , sjukvård• växtodling, härbärgen
64
ArabernaPÅ 600-talet uppträdde muhammed som predikade en ren monoteistisk lära för arabernaFördrevs från Mecka men fick anhängare i MedinaInledde ett heligt krig för att sprida islamvid sin död 632 behärskade han ArabienEfterträdarna kaliferna fortsatte expansionen
65
På kort tid togs Syrien, Egypten, Palestina, Mesopotamien, Persien och Nordafrika.På 700-talet togs pyreneiska halvön och först 732 lyckdes Karl Martell stoppa mohammedanerna vid PoitiersKalifen var världslig och andlig ledare
storvesiren och guvernörer var ex. på ämbetsmän
Väldet svårstyrt och sönderföll i kalifat (ex. Kalifatet Cordoba)Hög kulturell och kunskapsnivå
66
FrankrikeErövrat av Julius Caesar 51 f.Kr.Från 400-talet föll germanska folk in och samhällsbildningar tillkom 486 fördrevs den sista romerska ståthållarenF. enades under merovinger- kungen KlodvigF. delades efetr hans död och 200 år av inbördes strider följdemakten kom att utövas av mjaor domus
67
687 endes riket igen och major domus Karl Martell stoppade araberna i Poitiers 732Karolingiska ätten uppstod då sonen Pippin den lille blev kungDennes son Karl den store (d.814) utvidgade väldet till ElbeKorades till kejsare i Rom 800Riket organiserades feodalt. Aachen huvudort
Riket föll samman i själstyrande områden. Kungen i Paris
68
Från 900-talet capetingernas ätt som systematiskt byggde upp kungamaktennorra F. blev p.g.a. giftermål engelskt vasalldömepå 1100-t stärktes riksenheten och ett rättsväsende tillkom. Generalständerna uppkomFrån 1300-talet styrde huset Valois och 100-årskriget utbröt(Avslutades 1453 E. fick behålla
Calais)Kriget förödande men stärkte
kungamakten (Jeanna dÁrc)
69
EnglandBefolkningen en blandning av:
kelterromareangler & saxarevikingar & normander
Splittrat och 878 tillkom Danelagen1013-1048 E. dansktSlaget vid Hastings 1066 förde Vilhelm erövraren till makten
Feodalismen infördes, men var inte lika splittrande som i övriga Europa
70
Stor skillnad mellan fransktalande överklass och befolkningen1100-1200-t härskade ätten PlantagenetFrån mitten av 1100-t krig med F.
kungen Henrik II vasall till franska kungen. Kamp om franska kronan
Henrik införde juryinstitutionen
folket med i rättskipningen
Under följande regenter fortsatte kriget och skattetrycket hårdnade
71
Under Johan utan land ledde det till uppror och Magna Charta tillkom:
ingen fick häktas eller fängslas uran laga rannsakan och dominga nya skatter utan att vasallrådet hördes
MC gäller fortfarande i omarbetad form och fick efterföljare i de flesta länderPå 1300-t tillkom parlamentet (överhus och underhus)
Detta parlament skulle ge skatt och stifta lag med kungen
konstitutionell monarki
72
1339-1453 hundraårskriget
social & ekonomisk kris• pest och krig gav
omfördelningar• ny samhällsgrupp
(arrendatorer)• nya näringar (får, ylleprod.)
E. förlorade (kanoner i fält första gången)
Från 1455 Rosornas krig (inbördeskrig)
avslutades 1485 då Henrik VII blev kungstark kungamakt med stöd i parlamentet
England nationalstat
73
FeodalismenTillämpades c.700-1500 (1868) Militärt och administrativt system som uppkom i brist på pengarKungen gav län åt en storvasall (kron-)
Uppg:svara för skatterförsvarförvaltning för kungens räkningavgav trohetsed till kungen
Storvasallen kunde ha undervasaller
74
Vasallerna blev mäktiga och inflytelserika
länen blev ärftkiga och självstyrande
Systemet ledde till förvecklingar och krig samt splittring i visssa fall
England - FrankrikeTyskland
Utkonkurrerades av stärkt kungamakt och borgerskapets frammarsch då penningväsendet blev vanligt
75
Kyrkan under medeltidenNedgång 800-900
Uppgång och blomstring c. 1000-1300
simoni förbjödscelibat yrkadeshögre etik
Två synsättgudsstaten på jorden• påven och kyrkan ledande• världsliga makthavarna
underställd kyrkan• kykan oberoenda av gränser
folk och lagar
76
kyrkan verkade i stater och är underställda den världsliga fursten
maktkamp (investiturstriden)
Gregorius VIIcelibattvångingen världslig inblandning i kyrkliga tillsättningar
Henrik IVavsatte påvenlystes i bannuppror på halsenavbön i Canossafördrev påven
77
Kampen ledde till konkordatet i Worms 1122
påven valdes av kardinalerbiskopar valdes av domkapitel men kungen fick närvara
Innocentius III lyckades på 1200-t helt frigöra kyrkan från det världsliga
gudsstaten förverkligades då regenterna mottog sina länder som vasaller till påven
Andra resultat av uppgången
korstågen (1096-1492)• bl.a. Palestina (en del rövartåg)• Finland, Baltikum• Spaniens morer
78
Kykokonstens och -byggnadernas blomstring• basilikan• romansk stil• gotisk stil
filosofins utveckling i kyrkans tjänst
Nedgångenslutet av 1200-t minskade påvemakten
Orsaker:• nationella kungadömen• kyrkans världsliga
engagemang• missbruk inom kyrkan
1309-77 påvens babyloniska fångenskap
79
1377-1449 Stora schismen
•parallellpåvar
Krav på reformerHus, Wycliff och
Luther
80
Stadsväsendets uppsving
Stadsbo = borgare
befolkningskoncentration i skydd av en borgBorgare = person med burskap
rätt att idka• handel • hantverk
Staden styrdes av borgmästareråd
81
Handel & hantverk reglerades
av Gillen (handelsmän)
intresseorganisation med stort inflytande• priser• löner• tider
Skrån (hantverkare)intresseorganisation som svarade för• utbildning (lärling, gesäll,
mästare)• kvalitet• hjälpverksamhet
82
Blomstring från 1000-talet Medelhavet:
• Milano• Venedig• Florens• Genua
förmedlade varor fån öst
Nordtyskland:• Lybeck• Hamburg• Bremen
Hansan förmedlade varor mellan syd och nordfrån nord: päls, tjära, fiskfrån syd: salt, vin, textil
83
AdelnHögsta samhällsklassen med egna privilegier (rättigheter)Uppkom under medeltiden som särskild grupp p.g.a. behovet av belöningssystem för:
beväpnat och bepansrat rytteriförvaltning
Ersättning för erlagd tjänst kunde vara:
förläningskattefriheträtt till ämbetendomsrätt
84
Godsägaradeln utvecklades senare till hovadel och ämbetsadel p.g.a.
rytteriets minskade betydelse borgarklassens frammarsch
Adeln kom att indelas i högadel• furstar• grevar• friherrar
lågadel• obetitlade i allmänhet
Ynglingar erhöll skolning och dubbades till riddare:
• sven• väpnare riddare