DEGDin ekonomiska guide

Snowboardpionjären blev pokerproffs

lurad i lurenUndvik att bli

Kina växer- snart nummer ett

Mataffärens fällor - steg för steg

Gör din egen sommarsnaps HovleverantörerBostadsguide

Höga insatserIngemar Backman

NR: 1 MAJ 2012 PRIS: 49 kr (inkl. moms)

DEG MAGASIN DEG MAGASIN DEG MAGASIN DEG MAGASIN DEG MAGASIN DEG

69 1285966710 90218027 00790359

2

3

På andra signalen svarade jag i telefonen och möttes av en trevlig röst som frågade hur det var med mig. ”Bra”, svarade jag. ”Hur är det själv?””Mycket bra Johan, har du haft det skönt i det varma väd-ret?” Jag svarade ja, och den verbala sparringsmatchen mel-lan mig och försäljaren var i gång. Eftersom jag själv motvil-ligt jobbat som telefonförsäljare blev jag intresserad hur han skulle fortsätta. Därför bad jag honom att skicka informa-tion om varan eftersom jag visste att han med största san-nolikhet varken kunde, eller ville göra detta. Han ville ha ett kryss i ”sälj”-rutan i sitt datorprogram som han satt framför, och det direkt.Han frågade om han fick spela in samtalet och rabblade sedan upp förbindelser jag åtog mig genom att tacka ja till erbjudandet om tv-paketet. Mitt ”ja” på hans band för att använda som kontrakt var samma ”ja” som tillät honom att spela in samtalet. Innan han hann tala till punkt stoppade jag honom eftersom jag lyssnade noga och insåg vad som höll på att hända.Många använder fula knep för att sälja, men vissa är åtmins-tone ärliga med hur de arbetar. Vi har träffat en av dem, och han avslöjar hur han snärjer dig på sidan 38.Ett lite roligare och praktiskt exempel på hur det kan gå fel när en väldigt billig lösning blir frestande att ta till om och om igen, kan du läsa om på sidan 42. Där träffar vi Nils som bygger det mesta i sin lägenhet i Göteborg själv. Med hjälp av sin far och hans hemmagjorda portvin.Långt ifrån Göteborg, väl över tusen mil, ligger maktcentrat som snart är världens mäktigaste ekonomi. Något som kan påverka din vardag minst lika mycket som en hylla i oslipat trä eller en alldeles för dyr lunch. Kina kommer att investera hela nio miljarder kronor i ett samarbete med Sverige. Vad avtalet innebär är ännu oklart, men att Kina hade haft möj-ligheten att lite hipp som happ avvara sådana summor för bara tio år sedan är otänkbart. Läs allt om hur Kinas ekonomi fördubblats om och om igen, och hur detta kan påverka dig på sidan 32.Från världsekonomiska omvälvningar till vil-ken pastasallad som är billigast - vi vill reda ut alla abstrakta frågor runt vardagens ekonomi för dig som gör dina första stora investeringar. Eller bara undrar hur Kina kan påverka din vardag och hur du undviker fallgroparna i mat-affären. Därför ger vi dig alla svaren i vår nya tidning som heter vad den är: Din ekonomiska guide. Till helgen ska vi på redaktionen spela ”Det stora matspelet” och dricka vår hemmagjorda snaps. Lär dig hur du bäst klarar båda i må-nadens nummer.

Trevlig läsning!Kontakt:Magasinet DEGMagasinsgatan 20 411 20 Göteborgredaktionen@deg.sewww.deg.se

Ansvarig utgivare: Per AlmRedaktionschefer: Oscar Örum & Johan SundströmLayoutchef: Sanna WikströmBildchef: Lisa DahlbergReportrar: Maya Dahlén Persson, Emil Öst-lund, Marcus Holm & Kim NordlundReportrar/Redigerare: Kaisa Andersson, Andreas Rosgardt, Ellinor Ahlqvist, Sophia Nilsson, Isak Andersson & Amanda AnderlidOmslagsbild: Marcus Holm

Ett nytt recept

Johan Sundström, redaktionschef

DEG

4

Innehåll

Alltid i DEG

Sid. 19

Sid. 15

Sid. 16

Sid. 40

Djungeln: Hyresrätter vs Bostadsrätter // 25 Omvärld: Kina // 32

Månadens dilemma: Snålskjutsrevanschen // 56

Porträtt: Ingemar Backman - bytte brädan mot marker // 18

Konsument: Det stora matspelet // 30

DEG

Månadens DEG

Vad händer när man skiter i allt // 16

Hovleverentör // 48

Sommarsnaps // 40

Paketresor - billigt eller bekvämt? // 10

Juni 2010 Nr 1 // www.deg.se

Hur står det till med ungdomsarbetslösheten? // 15

Varför inte testa att göra sinegen snaps inför midsommar

En enkel lösning eller en fälla för plånboken. Vad får du in din paketresa?

Hur räknar man egentligen?

Sebastian berättar hur det var att ståutan hemförsäkring när olyckan var framme

Ökar försäljningen av Briovagnar nu är prinsessan Estelle är född?

Sid. 32

5

Porträtt: Ingemar Backman - bytte brädan mot marker // 18

Redaktionen svarar :

Har du bytt bank?

Maya Dahlén Persson, repor-ter: Nej, jag fick ett konto hos en annan bank, men jag vågar inte öppna det för det känns inte riktigt som att jag hör

hemma där.

Sophia Nilsson, reporter/redigerare: Nej, jag valde

knappt ens bank. Jag har samma som mina

föräldrar.

Andreas Rosgardt, reporter/redigerare: Nej, det har aldrig

fallit mig in att göra det.

Sanna Wikström, layoutchef: Nej.

Isak Andersson, repor-ter/redigerare: Nej, det

har aldrig känts aktuellt. Det är ett stort steg.

Kaisa Andersson, re-porter/redigerare: Nej, jag är nöjd med den jag har. Jag vet inte heller vad som skiljer de olika bankerna åt.

Amanda Anderlid, repor-ter/redigerare: Nej, men jag har lagt till en bank. Jag håller på att byta

bank just nu.

Elinor Ahlqvist, reporter/redigerare: Nej. Men jag har

tänkt tanken.

Johan Sundström, redaktör: Nej, jag är nöjd. Jag har ungefär lika litet förtroende för dem som för

telefonoperatörer.

Emil Östlund, reporter: Nej, det är så många val här i livet och jag tycker det är skönt att kunna

välja bort ett val.

Oscar Örum, redaktör: Nej, jag har ändå så lite pengar att jag inte tror att det spelar någon roll.

Lisa Dahlberg, bildchef: Nej, men däremot har jag lagt till en bank. De hade så bra

studenterbjudande.

Marcus Holm, reporter: Nej, jag vill inte, jag är traditionell.

Kim Nordlund, re-porter: Ja, jag blev övertygad om att internetbanker är

framtiden och att man slipper många avgifter

genom att byta.

Foto: Linnéa Borgert

6

Smart Budget Pris: Gratis (full version kostar 22 kr)

Bankbokens tid är förbi, nu kan du istället hålla koll på dina fi-nanser i din telefon. Inkomster och utgifter kan noteras, liksom planerade betalningar och lån. Smart Budget kan arbeta med flera sorters valuta samtidigt och på ett enkelt sätt ser du var pengarna försvinner varje månad.

Prisjakt Pris: Gratis

En behändig liten app som kan underlätta i jakten på låga priser. Genom att fotografera streckkoden på en vara med din telefon får du information om vilken butik som har det lägsta priset på varan. Du kan dessutom få information om vad andra kunder tyckt och tänkt om varan och du har möjlighet att bläddra bland alla produkter som finns i Prisjakts register.

Spara Kvittot Pris: Gratis

Genom att registrera dig på Spara Kvittot kan du enkelt spara alla dina kvitton på ett och samma ställe, utan risk för att bläcket på kvittot ska försvinna. Det ger en enkel översikt på dina utgif-ter och ger påminnelser om när garantitid går ut om ett byte eller en reklamation skulle vara aktuellt. Borttappade kvitton kan bli ett minne blott, digitalt lagras dina kvitton för evigt.

75%Upp till så stor risk är det att Grekland lämnar eurosamarbetet, enligt storbanken Citigroup.

1. Turkiet 2. Spanien 3. Grekland 4. USA 5. Cypern 6. Italien 7. Frankrike 8. Storbritannien 9. Kroatien 10. Bulgarien

Hit åker vii sommarSvenskens favoritresmål på solsemestern enligt resebyrån Ticket

De bästa ekonomiska apparna

Aktuellt

7

Kritik mot krogmoms

Miljarder kronor – så mycket satsar Kina svensk-kinesisk handeln i april månad.

Göteborgsockupanter som vill förändra vår syn på samhället

Startskottet för Occupy Gbg gick 15 oktober 2011 när rörelsen Real Democracy Now ma-nade till globala protester mot kapitalismen och samhällets orättvisor. 12 maj var ytter-ligare en global utlyst protestdag vid namn Take the square. I Vasaparken i Göteborg står åtta tält uppställda, en stor presenning

hänger över några madrasser på gräset och det ryker från ett kök på hjul. De säger själva att det är ett steg i en väldigt lång process.

– Kanske gör vi ändå nån skillnad, väck-er hopp hos folk och visar att det går att göra annorlunda, säger en engagerad i göteborgs-gruppen.

9Resultatet av Moderater-nas sänkning av krog-momsen för att gynna restaurangbranschen är nu mogen att utvärderas. Och resultatet är en såg-ning från det Finanspoli-tiska rådet som menar att regeringens beräkningar om antalet nya jobb i restaurangbranschen är kraftigt överskattade.

Dessutom menar rå-det att den sänkta krog-momsen öppnar för nya påtryckningar från andra branschorganisa-tioner som vill gynnas av sänkt moms i just sin bransch.

Finansminister An-ders Borg säger däremot att den lägre krogmom-sen haft positiva effekter och förbättrat förutsätt-ningarna att minska ar-betslösheten till Svenska Dagbladet.

Segern i Azerbajdzjans huvudstad Baku tar nästa års final till Sverige. Vilken stad som kommer att husera de

tiotusentals fan-sen är ännu inte bestämt. Det är också oklart vad kalaset kommer att kosta? Tid-

ningen Resumé u p p s k a t t a d e att bara den svenska ut-slagstävlingen 2010 kostade 115 miljoner varav tio miljo-

ner var licenspengar och fem miljoner kommunala satsningar. SVT:s vd Eva Hamilton avböjde i en lördagsintervju i P1 att kommentera prislappen på täv-lingen. Hon var även förtegen med vad notan hamnade på den senaste gången Sverige var värdland år 2000.

Tommy Andersson, professor i företagsekonomi med specialintresse för evenemangsekonomi, säger att han inte är förvånad när DEG kommente-rar hemlighetsmakeriet kring kostna-den av att hålla i eurovision.

– Om du lyckas ta reda på vad det kostar är du nog värdens bästa grävan-de journalist. Men du får gärna höra av dig om du får reda på det.Loreen blickar framåt.

Foto: Annika Aschberg

Under dagarna i Vasaparken bjuds allmänheten in till diskussioner om samhället och att aktivt arbeta för alternativa strukturer. Ett exempel på den nya ordningen är gratisaffären där vem som helst kan hämta kläder och pryler är gratis. Foto: Elinor Ahlqvist

Världens största TV-sändning– eller världens största hemlis?

Aktuellt

8

Vare sig du är hemma eller ute måste du äta lunch varenda dag. Trots intentioner om att ta med sig matlåda händer det att en indisk låda, eller en korv på hörnet, slinker ner. För att hjälpa din motivation på traven har DEG jämfört priset mellan en färdigköpt pastasallad med en exakt likadan hemmagjord. Så här blev resultatet.

DEG

Kycklingfilé 63 gram

I salladen: 6,60 krI butik: 6,24 kr

Salladsmix 126 gram

I salladen: 13,20 krI butik: 1,26 kr2 Äppelbitar

21 gramI salladen: 2,20 kr

I butik: 0,27 kr34Gurka

8 gI salladen: 0,88kr

I butik: 0,20 kr

Bacon 21 g

I salladen: 2,20 krI butik: 1,50 kr5 Dijonsenap

4 gI salladen: 0,44 kr

I butik: 0,33 kr 67 Cocktailtomater

21 gram I salladen: 2,20 kr

I butik: 2,50 kr8

PastasalladTEST:

Pastaskruvar 155 g

I salladen: 16,28 krI butik: 1,54 kr1 Resultat:

Färdiglagad i butik: 44 kr.Hemlagad: 14 kr.

Innehåll färdigköpt pastasallad:

Konsument

FOTO: MARCUS HOLM

9

PastasalladPå morgonen den tredje februari öppnande handeln som vanligt. Den yra som rått kring tulpanlöken de senaste tre åren tycktes aldrig ta slut. Till synes helt alldagliga lökar kostade mer än vad en snickare hade i årslön. I den hol-ländska staden Haarlem testade man marknadens form och dagens värde på blomsterlökarna. Utropspriset sat-tes till 1250 gulden för ett skålpund, ca 450-500 gram, av sorten Switser. Det motsvarar ungefär fem årslöner för vår snickare. Men ingen nappade. Priset gick ner till 1000 gul-den. Fortfarande ingen köpare. Ganska snart insåg man att lökar som för ett par dagar sedan inbringat enorma sum-mor pengar nu inte var vatten värda. Kaos utbröt och spred sig som en löpeld genom landet. Människor som hade satsat allt de ägde och lite till ruinerades fullständigt. Den ekono-miska krisen var ett faktum, tulpanbubblan hade brustit.

Tulpanen kom till Europa från Centralasien under 1500-talet, via Osmanska riket där den uppmärksamma-des av handelmän. Lökarna visade sig trivas särskilt bra i det holländska klimatet. Tack vare att man nu kunde odla själva och experimentera öppnade det upp för en mark-nad av ett helt annat slag. Holland var under denna tid ekonomiskt starkt. Landet hade en rik borgarklass som prioriterade vinst framför personlig prestige, något som var viktigare för adeln. Nya, unga, handlare öppnade upp marknaden för nya intressenter. Genom att sälja lökarna per korg i stället för hela odlingar kunde nu mindre köp-män, bagare och snickare köpa dem. Tulpanen var på hög-sta modet. En köpare gav 2 lass vete, 4 lass råg, 4 bastanta oxar, 8 grisar, 12 får, 79 liter vin, 425 kilo ost, 4 ton smör samt en säng, ett knippe kläder och en silverbägare – för en enda lök.

Men säg den lycka som vara för evigt. Fler och fler lockades in på den lukrativa tulpanmarknaden. Ju fler som gav sig in i handeln, desto högre blev priserna. Man trodde att marknaden skulle hålla och prisstegringen sågs som nå-got nytt. Eftersom lökarna delade sig såg man aldrig en tid då de skulle försvinna, vad skulle kunna stå i vägen? Men bubblan sprack. På en veckas tid blev den högt åtråvärda löken mer eller mindre värdelös. Och Holland kastades in en ekonomisk kris. Världen hade upplevt sin första finans-bubbla, men inte den sista.

En lök värdsin vikt i guld

Foto: sxc.hu

Ett ståtligt hus i Amsterdam, en livstids matförsörjning åt en familj. Eller en tulpanlök. 1637 handlade allt om den eftertraktade blomman från Asien och världen såg

sin första finansbubbla.

SOPHIA NILSSON

DEG

10

Varje år åker cirka två miljoner svenskar på charter, eller pa-ketresor som det också kallas. Detta är resor som har blivit allt lättare och snabbare att boka på egen hand. Där det förr inte var särskilt lätt att gräva fram ett telefonnummer till ett grekiskt hotell och försöka boka på knagglig engelska eller med ett grekiskt-svenskt lexikon, är detta nu i stället bokat,

bekräftat och betalt efter några klick på nätet.Efter att ha sökt efter resor och jämfört etablerade resebolag med att boka resan själv, skiljer det oftast mellan två till fem tusen kronor på de europeiska resmålen. Men det kan vara ännu mer, upp till 35.000 kronor på resmål till exempelvis Thailand.

lyftermed din plånbokPaketresan som

DEG

Mycket har hänt sedan det svenska charterresandet började för 60 år sedan. Fler svenskar pratar engelska och kan klara sig bättre själva, men störst påverkan har Internet haft för resandet. Nu kan vi enkelt boka våra resor billigare online – men ändå fortsätter de stora resebolagen att sälja sina paketresor.

Foto: sxc.hu

11

Varför är det billigare att boka sin resa själv, ofta flera tusen kronor, än att boka via ett resebolag?

– Har man tid att själv sitta och leta fram billiga resor, så kan det löna sig. Men vi erbjuder säkerheten, det går att ringa om resenären behöver hjälp och vi svarar i telefon dygnet runt.

Men vad betalar vi resenärer egentligen för som är värt flera tusen mer?

– Bokar du själv tillkommer transfer och kanske mål-tider och saker som är svåra att förutsäga som tickar på. Det är helt enkelt tryggheten, att om något går fel så kan resenären få hjälp av oss, som till exempel om ett flyg ställs in, då ordnar vi alltid nytt och hjälper dig.

Hur ofta i snitt är det som resenärer egentligen behöver hjälp?

– Ofta. Allt från vad som finns att äta på resmålet till vad barnen kan göra för aktiviteter.

Varför blir det dyrare att boka en komplett resa via rese-bolag? Och vad betalar vi egentligen för?DEG frågar Johnny Nilsen, försäljningsansvarig på Ving.

Hallå där! Men för dem som åker utan barn, ska de betala för de som reser med barn i prissättningen?

– Nej, vi har resmål endast för vuxna också. Där är det till och med ”barnförbjudet”. Vill du inte ha barn på hotellet så får du bo där det inte finns barn.

Så i korthet, jag bokar en resa på samma tid till ett res-mål i Europa med flyg och hotell där mat ingår. Kost-naden är oftast mellan 2 000 och 10 000 högre om jag bokar med er, och det enda som tillkommer är transfer - varför ska jag då boka via er och inte på egen hand?

– Det är många variabler. Trygghet bland annat. Har du ett favorithotell på ett resmål så kan du alltid komma tillbaka till det via oss. Och vi kan hjälpa till med allt från vart det är bra att äta till vad du vill se på ditt resmål. Vi är med dig hela vägen och ger dig det du vill ha. Men det är svårare att konkurrera nu när så många sajter finns för att boka resor på internet.

Flyg: från Arlanda med SAS och Thai Air. Pris 16 936 kronor.

Boende: Fyrstjärniga Khaolak Diamond Beach Resort i 15 nätter. Frukost ingår. Fyra stjärnor. Pool. Avboknings-bart. Pris: 8200 kronor.

Totalt för att boka själv: 25 136 kronor (med två flygbyten).Även hotellet skiljer sig då det inte finns nå-gon privat pool. Men 34 600 kronor att spara för en gemensam hotellpool och totalt två flygbyten kan ju vara värt det. Åker ni två kan ni ju alltid åka två gånger och ha pengar över.

Flyg: från Landvetter till Hurghada med KLM och Egyp-tair. Pris 13 144 kronor.

Boende: Det femstjärniga Hurghada Marriott Red Sea Beach Resort. Rummet är med havsutsikt och frukost och middag ingår.

Totalt för att boka själv (då ett bättre hotell ingår): 17 126 kronor. Vill du ha samma standard som på Vings hotell kostar resan cirka 2000 kronor mindre än deras erbjudanden.

JOHAN SUNDSTRÖM

Arlanda-Hurghada

Exemplet Ving och Hurghada för två vuxna:En vecka, flyg och fyrstjärnigt hotell (all-inclusive) till Hurghada med av-

resedatum 6:e no-vember 2012 från Landvetter.Pris: 17 200 kronor.

6:e november 2012

Arlanda-Khao Lak

Exemplet Fritidsresor och

Thailand för två personer.

Thailand med Fri-

tidsresor, 6 no-

vember i 15 dagar

från Arlanda: Blue

Village Exotic Khao

Lak Seaview. Flyget

är ekonomiklass.

Inga måltider ingår

i sviten på resmålet.

Pris: 59 736 kr

6:e november

2012

DEG

12

DEG

Låna ut ett parhundralappar till en

mongolisk smed

13

Vem som helst kan låna pengar till världens fattiga genom så kallade mikrolån. Pengarna kan bland annat användas till att in-vestera i jordbruk eller för att starta eget företag. Leif Denti lånar ut pengar till människor runt om i världen genom organisationen Kiva – och det har han gjort sedan han var student.

– När tsunamin slog 2004 var det många som skickade pengar, men jag gjorde inte det för jag visste inte vart pengarna skulle gå. Jag vill ha transparens på vad mina pengar gör. Genom mikrolånen får jag veta att det är en riktig person som får pengar till hästskor, nya kalvar eller vad de nu behöver, säger Leif Denti.

Kiva Microfunds är en organisation med säte i San Francisco som grundades för snart sju år sedan. Orga-nisationen gör det möjligt för användare att via Internet låna ut pengar till entreprenörer i utvecklingsländer. Fram till i mars i år hade Kiva förmedlat 292 miljoner dollar som lån från 698 000 utlånare.

– Jag har satt in 25 dollar i månaden och har hållit på i två år så det blir ju ändå en del pengar. Och de pengarna rullar jag framför mig och kan stoppa in hos nya låntagare. Jag vet vad pengarna får för effekt.

Det går att låna ut från 25 dollar upp till 500 dollar till en och samma låntagare. Låntagarna presenteras med bild och namn som påminner om Facebook eller dejtingsidor och långivarna bygger upp sina egna portfolion.

I dag har Leif Denti tio aktiva låntagare och sju tidigare som

Akbar från Tadjikistan är 65 år och behöver låna 2200 dollar för att köpa fler tjurar. Leif

Denti, doktorand i psykologi, funderar en stund på om han ska låna djurbonden 25 dollar.

– Han är ju faktiskt rätt cool.

Kiva• Under 2012 hade organisationen samarbete med

mikrofinansieringsinstitut i 61 länder runtom i världen.

• Fram till mars 2012 hade Kiva förmedlat

291 857 375 dollar som lån från 698 064 utlånare. Då hade 381 658 lån blivit finansierade.

• Det genomsnittliga lånet är på ca 390 dollar. Kiva anger att deras låntagare har en historik av

obetalda lån på 1,09 procent.

• 1 dollar = 7,14 kronor (28 maj 2012)

Smeden Gerel från Mongoliet var Leif Dentis första låntagare.

DEGDEG

redan har betalat tillbaka. Han lånar till både män och kvinnor och utgår inte från någon särskild strategi.

– Jag går mer på känsla. Det kan till exempel vara personer som sitter med sina djur eller att de har en fin mustasch som smeden från Mongoliet.

Smeden var den förste som Leif lånade ut till.– Jag tyckte han var så jäkla cool. Han har hatt

och mustasch och riktiga smedhänder, han ville låna 250 dollar för att köpa material till hästskor.

Uulkan från Kirgizistan är hans senaste lånta-gare. Hon är mamma med två barn, sköterska som startat fåruppfödning och behöver pengar till f ler får. Den mest udda i samlingen är ändå en amerikan.

– Han är en slags uppfinnarjocke som vill pro-ducera en ny flygplansmotor. Det är väldigt få från

västvärlden, det är mest bönder, fiskare och klädförsäljning från länder utanför I-världen.

Mikrolån är dock inte helt oproblematiskt. Mycket kritik har riktats mot den här formen av lån och kritiken handlar om att lån-tagarna hamnar i skuldfällor, och att de tvingas betala dyra räntor.

– Är det så är det ju såklart allvarligt, det handlar i så fall om mellanhänder, så kallade ideella banker i låntagarnas hemländer som tar ut ränta. För jag får ingen ränta.

– Men jag tror ändå att den här formen är bättre än att män-niskor tvingas låna av lokala lånehajar som utöver ränta kapar av fingrar och tår, säger Leif Denti.

Jag går mest på känsla.

TEXT OCH FOTO: EMIL ÖSTLUND

14

Förtroendet för bankerna är stort, så stort att de flesta inte har en tanke på att byta. Trots bankernas reklamkampanjer och upp-maningar från finansminister Anders Borg, bär våra fötter in oss på samma bankkontor år ut och år in. Det är ingen skyldighet, men det är typiskt svenskt.Tidigare i år presenterades statistik rörande svenskarnas in-ställning till bankbyte. Nio av tio svenskar har aldrig bytt bank, trots debatter och kritik om överbetalda chefer, höjda räntor och omotiverade avgifter. För att inte tala om all bankreklam. Men varför?

Peter Juslin är professor i psykologi och forskar på beslutsprocesser. Enligt honom beror det på männis-kans riskundvikande natur.

– Det är lätt att stanna kvar i status quo, om man inte är starkt motiverad att ändra sin situation.

Bankens position i det svenska samhället berör helt enkelt inte oss människor på rätt sätt för att motivera ett byte. Peter Juslin menar bland annat att vi inte har någon känslomäs-sig relation till valet av bank, att skillnaderna mellan bankerna är för liten – men också att det beror på att ingen annan heller

byter bank. – Människan vill alltid uppfattas som normal och vettig, och

byter inte andra människor bank är det inte heller ett alternativ som ser vettigt eller normalt ut.

Trots att konkurrensen mellan bankerna i princip är satt ur spel på grund av den svenska mentaliteten läggs mycket peng-ar på olika sorters bankreklam.

– För att värva nya kunder ska reklamen få en att känna sig familjär med varumärket. Allt för att höja välbefinnandet hos de kunder som redan finns, säger Erik Wallentin, som doktorerar i ekonomi och forskar kring reklam.

Han förklarar att i och med att skillnaden mellan bankerna är så pass liten, är det svårt att hitta ny säljande information om en bank, vilket skulle kunna värva nya kunder. Det är svårt att konkurrera med samma medel och spelet mellan bankerna är

komplicerat. – Jag tror att det är lättare att förklara ett bankval

utifrån tradition än i hur mycket banken lägger på re-klam.

Men bankreklam kommer vi få se mer av, även om den inte värvar speciellt många nya kunder. Wallentin påpekar att det inte kommer sluta produceras bankre-

klam om inte alla banker slutar samtidigt.– Det gäller ju att roffa åt sig en bit av konsumentkakan, även

om det betyder att banka in sitt namn i huvudet på kunder man redan har.

Att vara som alla andra – varför vi inte byter bank

SÅ BYTER DU BANKEtt bankbyte i Sverige får ta max tre dagar och det är den nya banken som sköter det administrativa. Som kund krävs endast att du går in på banken du vill byta till, sedan sköter den nya banken själva bytet utan extra kostnad. Du bör ha med dig viss information till den nya ban-ken, exempelvis: om du har några autogiron, hur många konton du har, ditt kortnummer till ditt bankkort, information om eventuella krediter och om det finns några regelbundna insättningar kopplade till dina konton. Krångligare än så är det inte.

Nio av tio svenskar

har aldrig bytt bank.

MAYA DAHLÉN PERSSON

DEG

15

Hur hög ärungdomsarbetslösheten

- egentligen?

Det finns olika sätt att räkna när man talar om ungdoms-arbetslöshet i Sverige. De som ingår i gruppen är de mellan 15 och 24 år.

Idag står 25 procent av Sveriges ungdomar utan jobb. Det motsvarar 153  000 personer. Men så enkelt är det inte. I de 153 000 personerna ingår även de som heltidsstuderar och som någon gång under de senaste fyra veckorna sökt ett arbete. Och de är över hälften.

Antalet heltidsstuderande som någon gång sökt jobb under de senaste veckorna uppgår till 94 000. Om man tar bort dem ur ekvationen får vi istället en ungdomsarbetslöshet på 15,4 procent. Men det finns en siffra till som ibland nämns i debatten om ungdomsarbetslöshet. Den siffran brukar ligga på runt sex till nio procent. I den siffran ingår två grupper: de som studerar men inte gör det på heltid och de som är korttidsarbetslösa, det vill säga har haft ett arbete under de sex månaderna men som för tillfället är arbetslösa. Om man räknar bort dessa två grup-per, samt de heltidsstuderande får vi istället en ungdomsarbets-löshet på sju procent.

Det är fortfarande en hög siffra, men hur hög ungdomsar-betslösheten egentligen är beror på hur man räknar.

Varför räknar vi så här?I oktober 2007 ökade ungdomsarbetslösheten markant i Sveri-ge. Snart blev det en fråga som kom att dominera alla politikers medvetande. Förklaringen till detta är att Statistiska central-byrån ändrade sitt sätt att mäta arbetslöshet. Nu räknade man med de ungdomar som studerade, vilket inte var fallet tidigare.

Istället för att börja räkna ungdomar från 16 års ålder som man gjorde i det gamla räknesättet så införlivade man också 15-åringarna i beräkningen.

Denna omläggning av statistiken har gjort det möjligt att jämföra Sveriges arbetslöshet med andra länder. Det är därför man nu också hör jämförelser med de andra nordiska länderna i debatterna kring arbetslöshet.

Den kanske hetaste politiska potatisen den senaste tiden har varit den höga ungdoms-arbetslösheten. Centerpartiledaren Annie Lööf vill sänka ingångslönerna för att unga enklare ska komma ut i arbetslivet. Social-demokraternas partiledare Stefan Löfven vill istället satsa mer på utbildning. Men hur hög ungdomsarbetslösheten faktiskt är be-ror på hur man räknar.

Centerpartiets Annie Lööf vill sänka ingångslönen med 25 procent. Genom det hoppas hon att ungdomar lättare ska få jobb och därmed mer arbetslivserfarenhet. Socialdemo-kraternas partiledare Stefan Löfven vill istället satsa mer på utbildning för att komma till rätta med ungdomsarbetslösheten.

DEG

Definition av arbetslös:

• En person som någon gång under den senaste fyraveckors-perioden aktivt sökt

arbete. Detta kan även vara helgjobb. • Kan börja ett arbete inom 14 dagar (som

alltså inte är långtidssjuk)

Långtidsarbetslös: •En person som inte arbetat under de

senaste sex månaderna.ISAK ANDERSSON

ILLUSTRATION: KAISA ANDERSSON

16

Klockan är kvart i två den 4 februari. Brandbilen har i ilfart lämnat stationshuset i Gårda i centrala Göteborg och är på väg med blåljus och sirener som skär genom den tiogra-digt kalla vinterluften.

Brandmännen som sitter i bilen har fått veta att det är en lägenhetsbrand och kan redan på långt håll se hur en svart rökpelare välver sig upp över studentbostaden Blåelden i Guldheden. Samtidigt äter Sebastian Larsson sin lunch till-sammans med andra kåraktiva studenter från Linköpings universitet, helt ovetandes om att lägenheten ovanför hans står i full brand. Inom ett par timmar kommer vatten att rinna längs väggarna i Sebastians lägenhet och kläderna som han lämnade på golvet innan han åkte iväg på fredagskvällen kommer ligga plaskande i sotsvart vatten.

Efter lunchen stoppas Sebastian av en vän utanför mat-salen på Linköpings universitet.

– Sebastian, du bor väl på Doktor Wigardhs gata 2?Sebastian kunde först inte tro att det var sant. Viftade

bort det. Men hans vän stod på sig.– Du måste ringa mamma och pappa, och berätta att du

mår bra.Nu, drygt tre

månader senare, bor Sebastian i en ny lägenhet i anslutning till Chalmers där han studerar maskin-teknik.

– Jag hade tur, säger han, och

syftar på att han trots allt inte själv blev skadad och att han har familj och vänner som kunnat hjälpa till.

– Det hade kunnat vara så mycket värre.När rökdykarna bröt upp dörren till den brinnande lägenheten på femte våningen var den övertänd. Genom att tömma en pulverbrandsläckare fick de en tillfällig överblick och upptäckte att en person om-kommit i lägenheten.

Sebastian nämner flera gånger familjen och vännerna till den förolyckade. Att prata om sina egna materiella förluster i branden känns egoistiskt, tycker han.

Tre veckor efter branden fick Sebas-tian komma in i lägenheten. Det första han gjorde vara att leta upp klockan som han fick i studentpresent. Den fungerade. Datorn låg hopslagen och hade klarat sig fint. Däremot hade tv:n, tv-bänken, soffan, sängen och en hel del kläder och köksprylar förstörts.

– Man har så mycket saker som är värda ganska mycket pengar om man räknar ihop det.

Känslan av att vara utan hem och ha förlorat många av sina saker beskriver Sebastian som primitiv. Men det värsta med att inte ha hemförsäkring var trots allt inte de materiella förlusterna.

– Man blir så beroende av andra och man vill inte vara en belastning. I en sådan situation kan det bli jobbigt att bara lyfta luren för att ringa ett samtal. Man blir ganska låg av sig.

Förlorade sitt hem

När du inte betalar en räkning går ärendet så småningom vidare till ett inkassoföretag. Inkasso-företaget försöker kom-ma överrens med dig om hur din skuld ska betalas, innan de skickar det vi-dare till kronofogdemyn-digheten.

DEG

Delgivningskvitto skickas hem till den som anses ha en skuld. När del-givningskvittot är påskrivet finns be-vis på att den skyldige har fått veta att någon förväntar sig pengar av honom eller henne.

Ett utslag kan jämföras med en dom. Nu måste den skyldige betala. Det går att överklaga utslaget genom en skriftlig ansökan inom en månad. Då omprövas utslaget i domstol. Om domstolen gör samma bedömning

som Kronofogden så kan den skyldi-ge bli tvungen att betala rättegångs-kostnader.

Om skulden inte betalas inom ut-satt tid utreder Kronofogen möjlig-heten till utmätning av den skyldiges tillgångar.

Utmätningen sker i en fastställd ordning för att utsätta den skuldsatte för så lite påfrestningar som möjligt, där man börjar med kontanta medel och till exempel skatteåterbäring.

KronofogdenInkasso

Vad händer om du skiter i allt?Strunta i deklarationen, åk på semester och släng det orangea kuvertet

– Sebastian hade ingen hemförsäkring

17

Förlorade sitt hem

Med en hemförsäkring hade många praktiska saker ordnats på ett enklare sätt. Nu fick han istället ta hjälp av sin familj och vänner. Sebastian fick till exempel hjälp av en vän när han skulle åka och hämta sina saker som fraktats från den förstörda lägenheten i Guldheden till ett magasin på Hisingen.

– Här är din lägenhet sa de, och där låg mina saker i väldigt fint ordnade högar. Men det mesta var bara att

slänga, säger Sebastian.Sebastian hade tänkt skaffa sig en hemförsäkring när

han f lyttade in inför höstterminen 2011. Men så kom an-nat i vägen, som inspark, nya vänner och plugg.

Han är nu på banan igen och trivs i sin nya lägenhet.– Nu har jag hemförsäkring, det var det första jag fixa-

de när jag f lyttade in. MARCUS HOLM

• 1000 kronor i förseningsavgift om deklaratio-nen inte kommer in i tid.• 1000 kronor till efter två månader.• 1000 kronor till om det hinner gå fem månader från sista deklarationsdatumet.

Deklaration PensionOm du hinner bli 65 år och har haft en liten eller ingen arbetsinkomst så har du rätt till garantipension.Det innebär:6967 kronor per månad för den som är gift.7810 kronor per månad för den som är ogift.

Därefter gör Skatteverket en kvalificerad bedömning av vad personen ska betala i skatt; en så kallad skönstaxering. I regel utgår Skatteverket ifrån de kontrolluppgif-ter som har skickats in, till exempel ifrån arbetsgivare eller pensionsmyndigheten. 2011 blev 42566 personer skönstaxerade.

Sebastian Larsson tycker att det känns egoistiskt att prata om sina egna materiella förluster i branden. FOTO: MARCUS HOLM

18

19

Ettäkta

pokerface

Han är snowboardåkaren från Malmberget som blev en symbol för en hel sport. I slutet av karriären var han med och startade klädföretaget WESC, innan en skada ledde in honom i pokervärlden och till en helt ny proffskarriär. Nu har Ingemar Backman hittat lugnet i Göteborg.

Skidorten Gala Yuzawa i Japan 2008. Ingemar Backman har precis gjort ett 25-metershopp med snowboarden och landat illa på ryggen. Åskådarna på uppvisnings-

tävlingen är lättade när de ser att han reser sig upp. Men det ingen vet är att Ingemar är mycket nära att dö. Båda lung-orna är punkterade och han får kämpa för att få luft, han blir bara sämre och sämre.

Den handskrivna lappen på ytterdörren, där det står ”inge reklam”, skvallrar om det norrländska ursprunget. Den 36-årige Malmberget-sonen Ingemar Backman öppnar

i shorts och ett grönt linne med en liten Wesc-logga på vän-ster sida av bröstet. Det bruna håret sticker fram i nacken under den höga gubbkepsen. Det är lunchtid och en oväntad sommarvärme har lagt sig som en välkommen men kliande filt över Göteborg. I vindsvåningen på Viktoriagatan är det dock svalt och skönt. Anledningen är den stora öppna bal-kongen som sticker upp bland takpannorna. Panoramaut-sikten över staden är magisk. Det hörs rop och skratt från barnen på skolan långt där nedanför.

Ingemar är ganska pigg även om han satt uppe sent igår och spelade. Nu är det dags att jobba lite igen. Han går med

TEXT: ANDREAS ROSGARDTFOTO: MARCUS HOLM

Porträttet

20

bara fötter över vardagsrumsgolvet och in på kontoret. Ett kvadratmeter stort hål i parketten är resultatet av ett läck-ande element. Hela golvet ska bytas ut så småningom.

Det är här han brukar sitta och spela. På skrivbordet står en laptop och bredvid den en stor bildskärm. Ingemar slår sig ned i en kontorsstol och börjar knappa på den lilla datorn, snart poppar det upp det ena pokerbordet efter det andra på skärmen. Han spelar på sex bord samtidigt, det är så många som får plats på skärmen.

– Vi ska se hur många som spelar idag, säger Ingemar och riktar blicken mot den lilla skärmen. Så här mitt på dagen, en vardag, brukar det inte vara så många.

Ögonen söker av alla siffror på skärmen. 102 999 perso-

ner har bestämt sig för att göra honom sällskap på Poker-stars.com denna onsdag.

– Nä, det var inte så många. De flesta som spelar så här dags är seriösa pokerspelare.

Och seriösa pokerspelare ska man undvika. Så mycket det nu går. På Ingemars datorskärm ligger de små blå borden på två rader. Motspelarna har han själv markerat i olika fär-ger, beroende på hur bra de är. Grönt betyder att de är dåliga.

Man får inte byta sitt namn på pokersajten och därför går det att hålla reda på de andra spelarna. Men amatörerna blir allt mer sällsynta. Nivån har höjts betydligt sedan Inge-mar började spela. Om ett bra bord tidigare bestod av en bra spelare av sex, så är det nu det omvända. På kasinot eller

Porträttet

21

spelklubben Svea vid Nils Ericsson-terminalen, är det an-norlunda. Där finns det fler dåliga spelare. Ingemar spelade mycket live tidigare men nu blir det mer sällan.

– Det går mycket långsammare att spela live, man spelar ju bara på ett bord i taget. Det kan ta hela natten innan man har spelat klart och då har man kanske tjänat lika mycket som man kan tjäna på en halvtimme på nätet.

Han började spela poker seriöst för ungefär sju år sedan. En skada gjorde att han inte kunde åka snowboard och för att fördriva tiden där i lägenheten i Skellefteå spelade han allt mer poker. Efter en lyckad nätturnering blev Ingemar kontaktad av pokersajten Martinspoker och helt plötsligt

åkte han runt i hela världen som professionell pokerspelare. Pokersajten betalade alla hans resor och omkostnader och tog hälften av vinstpengarna. Det gick bra. När Ingemar slu-tade på touren efter några år hade han tjänat ihop en slant till både sig själv och till sin sponsor.

I snowboardvärlden är Ingemar Backman en av de största någonsin. Inte minst efter sitt världsrekordhopp, en backside air på 8,5 meter i Riksgränsen 1996. Efter det tog karriären fart på allvar och Ingemars rekord höll sig i fem år. 1998 var han med i Nagano-OS när snowboardsporten gjorde debut. Han slutade tävla för ett antal år sedan men kör fortfarande uppvisningar och reklamjobb. Ibland blir han även anlitad som domare på tävlingar runt om i världen.

Porträttet

Så länge man spelar inom EU/EES är vinsterna från pokern skattefria. Ingemar spelar därför bara på pokersajter som är registrerade inom EU. Men det är pokersajterna som gör de stora vinsterna, genom att ta ut en liten summa (rake) på vinstpotten i varje spelad hand.

22

Som mest har jag förlorat en årslön på en kväll men det var pengar som jag hade tjänat på pokern, så det känns som okej.

1999 var Ingemar med och grundade klädföretaget Wesc där han fortfarande är delägare. Han är även delägare i snow-boardföretaget Allian där han designar sina egna brädor. Ingemars roll i båda företagen är annars som vandrande re-klampelare. Hans namn säljer och inger förtroende. Precis som personen Ingemar. Han är lugn och tystlåten, närmast försynt.

Ungefär 20 timmar i veckan lägger Ingemar på poker, ib-land mer, ibland mindre. Han är inte beroende av pokern för att överleva, går det dåligt har han andra inkomster. Tidigare behövde han inte ta ut så mycket i lön från sina företag utan betalade räkningarna med pokerpengar. Sedan han flyttade ihop med sin flickvän och de köpte bostadsrätt har dock ut-gifterna ökat. Men det är inget som bekymrar honom.

– Jag oroar mig aldrig för ekonomi. Men jag är taktisk, planerar noga och försöker att inte lägga alla ägg i samma korg.

För att bli bra på poker bör man ha ett matematiskt tänk menar Ingemar. Och man får inte vara rädd för att gambla. Själv spelar han helst pokerformen Omaha, eftersom det är mer action och mer gambling än i Texas hold’em, som an-nars är vanligast. Ingemar vill ha högt tempo och spelar därför helst med kort betänketid, vilket går att välja. Han spelar i stort sett bara cashgames, där insatserna hela tiden motsvarar riktiga pengar. Det går väldigt mycket upp och ner, säger han. En bra dag kan man tjäna några tusen dollar på en halvtimme. Andra dagar förlorar man.

Pokervärlden är speciell, berättar Ingemar. Många har gått igenom riktiga berg- och dalbanor. De har förlorat allt, sedan lånat pengar av kompisar och så har de lyckats bygga

23

upp bankrullen igen, vilket är pokerspråk för summan man har på spelkontot.

– Många som har vunnit mycket snabbt har inte samma förhållningssätt till pengar som andra. En kväll när vi var ute på touren köpte en i gänget in tolv flaskor vin och cham-pagne för 1000 dollar flaskan. För min del kunde det ju lika gärna varit femdollarsvin, åtminstone efter några glas, ha ha. Jag hade inte märkt någon skillnad ändå. Och det var bara en helt vanlig middag.

Ingemar vill inte nämna några exakta summor men säger att han som mest har förlorat en dryg årslön på en kväll.

– Men det var pengar jag hade tjänat in på pokern så det känns som okej. Det hade varit mycket värre om det hade va-rit pengar jag tjänat på annat, eller ännu värre lånade pengar.

Ingemar har aldrig råkat illa ut på grund av pokern. Dä-remot i snowboardbacken. Han har skadat de flesta kropps-delar någon gång säger han. Värst var det alltså vid fallet i Gala Yuzawa i Japan. När Ingemar kom in till sjukhuset var han enligt läkarna en halvtimme från att dö. Luften bara pös ut ur de punkterade lungorna. Men han blev fullt återställd.

– Som tur var hade jag en japansk kompis med mig som kunde förklara allt på sjukhuset. Jag var vid medvetande hela tiden men kunde inte säga ett ord.

Han har lugnat ner sig lite nu för tiden. Snowboard-kungen. Mästerhopparen. För några år sedan tröttnade han på Skellefteå och flyttade till Göteborg. De flesta kompisar hade ändå flyttat. Ingemar valde bort Stockholm efter lite funderingar, det kändes stressigt där. I Göteborg hade han redan en del kompisar och nu har även flickvännen flyt-

tat hit från Stockholm. Bostadsrätten på sjätte våningen är inredd med mycket färg och prylar. Det första man lägger märke till när man kliver in är balkongen. Den skapar en luftig känsla i hela lägenheten. En enkel soffa har fyllts med orientaliska sittkuddar och i den vita panelen har Ingemar byggt ett eget elementskydd. I träet har han sågat ut ”Eii sa Peitää” med stora bokstäver. Den finska frasen betyder ”får ej övertäckas” och brukar stå som varningstext på element.

Klockan är lite över två på eftermiddagen och det är dags för lunch. Senare ska Ingemar spela poker i några tim-mar till innan det är dags för fotbollsträning med korplaget Cobra Kai. Ingemar sliter åt sig några tjugor och en näve mynt och kliver ut i trapphuset. Nere på Viktoriagatan är det hett som i en bastu men favoritlunchstället Moon Thai, vid Hagakyrkan, ligger inte långt borta. Ingemar är här minst en gång i veckan, ofta två. Personalen hejar igenkännande och blir glada över högen med mynt som han lägger upp på disken. Han slår sig ned på den bam-buinredda uteserveringen, servitrisen kommer snart ut med en tallrik med stekt f läskkött och ingefära med rik-ligt med färsk chili. Han brukar beställa maten med ”en halvmåne”, vilket betyder att det ska vara lite extra sting. Lunchrasten är viktig för Ingemar, han tycker att det är skönt att lämna datorn en stund.

Efter maten släntrar Ingemar ut från restaurangen och viker upp på en tvärgata mot Vasagatan. Han stannar ut-anför en liten oansenlig källarlokal. Det är ett väveri och Ingmar vill kolla om mattan som han har beställt är klar. Han försvinner nerför trapporna, bort från solen och in i skuggan. ◆

Ingemar reser fortfarande en hel del, senast till Japan där han var för en snowboardupp-visning. Men det är Göteborg som är hemma, inte minst sedan flickvännen flyttade hit och de köpte lägenheten i Vasastan

24

DEG

Efter en lyckad löneförhandling ska både du och din chef vara nöjda. För att komma dit är det viktigt att du är väl förberedd, att du vet vad du vill få igenom och att du kan föra fram din sak på rätt sätt.

Så snackar dutill dig stålarna

– Våga ta iFöreslå en lön som ligger några tusenlappar över en lön som du är nöjd med. Chansen att du landar på den lönen du hade tänkt dig är då större än om du hade föreslagit den lönen från början. Förbered dig genom att sätta upp två nivåer: en drömnivå och en realistisk nivå där du är nöjd.

– Välj rätt tidpunktHur det går i löneförhandlingen påverkas mycket av hur väl valt tillfället är. En bra och ganska självklar tid-punkt är när du börjar på ett nytt jobb. Om du är kvar på samma arbetsplats är ett bra läge när du själv har presterat väl och det går bra för företaget. Kanske har du precis avslutat ett framgångsrikt projekt?

– Var pålästPrata gärna med dina kollegor för att se hur lönenivå-erna ser ut på företaget. Du kan också ta hjälp av statis-tik och se efter hur du ligger lönemässigt i förhållande till ålder, yrke och bransch. Fokus ska fortfarande lig-ga på din kompetens, inte på vad andra tjänar.

– Hitta dina bästa argumentSkriv en lista över allt du kan komma på och välj sedan ut de tre starkaste skälen till att du borde få högre lön. Försök framför allt att fokusera på de mest konkreta argumenten: ansvarsområden, dina prestationer, posi-tiva resultat och liknande.

– Glöm inte att lyssnaLöneförhandlingen ska vara en dialog och både du och din chef ska känna er nöjda efteråt. Om du lyssnar uppmärksamt kommer du också märka vilka argu-ment som går hem och vilka som faller.

– Ställ inga ultimatumDet leder ofta bara till att motparten blir irriterad, vil-ket inte är ett bra utgångsläge i en förhandling. Håll diskussionen på en högre nivå än så.

– Var inte för snällArbetsgivare kommer ofta långt med smicker, men målet med en löneförhandling är inte att enbart få stärkt självkänsla. Ge inte upp med en gång om du möts av ”vi har tyvärr inte utrymme att ge dig mer i lön” när du vet att det går bra för företaget. Har du gjort ett bra jobb förtjänar du ett bättre svar än så.

– Blanda inte in din privatekonomiAnvänd inte din egen ekonomiska situation som ar-gument. I en löneförhandling ska fokus inte ligga på att din hyra plötsligt har gått upp, utan på vad du kan göra för organisationen. Din chef ska känna att han el-ler hon inte har råd att låta bli att höja din lön.

KIM NORDLUND

FOTO: SOPHIA NILSSON

25

DEGDjungel

BOSTADSRÄTTVS.

HYRESRÄTT

Mitt hem är min borg brukar man säga. Men vilken borg ska man välja? Hyres-rätt eller bostadsrätt? DEG reder ut begreppen och hjälper dig på traven.

Ekonomin spelar en stor roll i valet av boende. Räntor, hyror och avgifter påverkas av faktorer som du som privat-person inte kan kontrollera. Så hur ser framtiden ut för de olika boendeformerna? Enligt både Hyresgästföreningen och den rikstäckande organisationen Bostadsrätterna är det svårt att sia om boendekostnaderna.

– Om vi följer utvecklingen bakåt i tiden kan man se att hyrorna, generellt sett följer inflationen och kostnads-utvecklingen. Det är en jämnare utveckling än om man jämför med bostadsrätternas prisutveckling, säger Per Svanberg på Hyresgästföreningen.

Bor man däremot i en bostadsrätt kan man räkna med att avgifterna yttersta sällan höjs på samma sätt. Där är det snarare räntorna och din möjlighet att amortera som avgör hur stor din boendekostnad blir.

– När man amorterar sparar man åt sig själv eftersom

lånet minskar och därmed sänker man räntedelen, säger Mats Lindbäck, informationschef på Bostadsrätterna.

Vad som händer om fem år kan ingen av dem ge ett konkret svar på. Däremot lyfter de fram fördelarna med respektive boende. Mats Lindbäck menar att bostadsrätter alltid är ett billigare boende i längden.

I en bostadsrätt finns inte en fastighetsägare i bakgrun-den som oavsett kostnadsutvecklingen måste ta ut vinst. Per Svanberg lyfter fram flexibiliteteten med en hyresrätt, möjligheten att kunna flytta dit jobb och utbildningar finns. Samt att hyrorna oftast följer inflationen.

Men siffror är inte allt. Hur är det att bo i hyresrätt eller i bostadsrätt? Vad är bra, vad är dåligt? DEG har hälsat på i två lägenheter i stadsdelen Lunden i Göteborg.

TEXT: SOPHIA NILSSONFOTO: SOPHIA NILSSON / KAISA ANDERSSON

26

– trygghet med ansvarBostadsrätt

På köksbordet ligger nationella prov som ska rättas, en doft av nymalda kaffebönor blandas med doften av badhus. Trean vid Redbergsplatsen i Göteborg är ljus och ombonad. Anna Hällegårdh och Otto Emanuelsson köpte sin bostads-rätt för snart två år sewdan. Och allt hände ganska fort. Att flytta ihop föll sig naturligt.

– Vi bodde ju tillsammans, i två lägenheter, säger Anna. De sökte en gemensam lägenhet både via Boplats.se och in-ternt inom de hyresvärdar som de bodde hos då. Men så bör-

jade de räkna på det och möjligheten att köpa lägenhet fanns där. De lade ett bud på första visningen.

– Vi skulle bara lära oss, säger Anna.Men två veckor efter att de bestämt sig för att börja leta skrev de på kontraktet till sin nya bostad. Skillnaderna mellan hyresrätt och bostadsrätt är många och stora. Ekonomiskt sett har det ändå inte hänt så mycket. De

lägger ungefär lika mycket på sitt boende som tidigare.– Vi lägger ungefär en tredjedel av vår gemensamma

inkomst på boendet. Räntorna är lite högre idag, säger Otto. Det som främst lockade med att köpa sin egen bostad är att de känner att det är en större ekonomisk trygghet.

– Det enda man kan vara säker på i en hyresrätt är att hyran kommer att gå upp, säger Anna. I en bostadsrätt ”sparar” man åt sig själv. Allt man lägger

på lägenheten ökar dess värde och man har större kontroll över sitt boende.

Namn: Anna Hällegårdh, Otto EmanuelssonBor: 3:a i Lunden, GöteborgBoendekostnad: cirka 10.000

Större möjligheter att bestämma hur lägen-heten ska se ut.

Man sparar pengar åt sig själv när man amor-terar eftersom lånet minskar.

Ofta högre standard och man kan höja den själv.

PLUS

MINUSMer osäkerhet kring ekonomin med tanke på räntorna. Idag har vi råd, men hur ser fram-tiden ut?

Fixa mer själv – om något går sönder.

Utestängd från hyresmarknaden. Det är krångligare att byta bostad, det blir ett större projekt.

Med en bostadsrätt kommer även mycket eget ansvar. Allt innanför ytterdörren är ägarnas personliga ansvar. Vill man renovera gör man det själv. Går spisen sönder får man själva köpa en ny. Fördelen är att man kan välja själv hur det ska se ut och när det ska ske.

I fastigheten där Anna och Otto bor sköts städning av trapphus och allmänt underhåll av en extern fastighetsskö-tare. Men visst har de gemensamma städdagar. Nu under juni ska man städa gården, fixa rabatter och utemöbler.

Fel som ligger utanför lägenheten hanteras av fastighets-skötaren och betalas av föreningen. Som till exempel när avloppet inte fungerar, vilket hände just Anna och Otto. En illaluktande doft från avloppet i duschen ville inte ge med sig. Slamsugning och rörmokare, som drog upp rör genom trapphuset, fick tillkallas.

– Det luktade verkligen skit, inget hjälpte. Då var det skönt att ha föreningen i ryggen, säger Anna.

Djungel

2727

Hyresrätt – ett ideologiskt val?

Namn: Linnea Andersson, Jakob GerthBor: 2:a i Lunden, Göteborg

Boendekostnad: cirka 6300 kr

Sommarvärmen ligger som ett lock över Olskrokstorget. Fem trappor upp bor Linnea Andersson och Jakob Gerth i en stor hyresrätt med två rum och kök. De sitter i soffan i sitt vardagsrum. I bokhyllorna står nya och gamla klassiker, mitt emot en gedigen samling vinylskivor.

– Det var inte så hög prio att äga en lägenhet i detta läge. Det vore skillnad om man ville bo lika centralt i Stockholm, då måste man köpa. Lite ideologiskt är det också. Så länge det finns hyresrätter så vill jag bo i hyresrätt. Det är bra med blandat boende,säger Linnea

Linnea bodde tidigare i porten bredvid. När det bör-jade bli aktuellt att flytta ihop så kunde hon byta sin etta mot tvåan de nu bor i. För att kunna byta lägenhet var hon tvungen att ha bott hos fastighetsägaren i två år. Även om

de trivs väldigt bra i lägenheten var det en del problem när de flyttade in.

– Det var solkigt på väggarna och den förra hyresgästen hade rökt inomhus. Men värden ville inte måla om, det var normalt slitage enligt honom, säger Jakob.

Men de stod på sig, Linnea ”hotade” med Hyresgästför-eningen. Till slut fick de vardagsrummet ommålat. Tyvärr var det inte sista gången något krånglade och de har fått tjata på fastighetsskötaren vid fler tillfällen när saker gått sönder i lägenheten. De kallar honom Sören charmören.

– Han pratar hellre bort problemen, säger Linnea. Tidigare var det lite mer ordning på fastigheten. Då hade bo-laget som äger huset kontor även i Göteborg.

– Nu är det outsourcat. Jag tror att fastighetsskötaren har eget, han blir mest besvärad av att man ringer.

Fördelarna och nackdelarna är två delar av samma mynt när det kommer till hyresrätt. Det är skönt att kunna ringa någon som kommer och fixar spisen om den går sön-der. Det blir väldigt sällan oförutsägbara utgifter. Men du har som hyresgäst inte möjlighet att påverkar val av spis, köksluckor eller andra renoveringar som påverkar lägenhe-tens standard.

Linnea och Jakob lägger ungefär 20-25 procent av sin ge-mensamma inkomst på boende. Då täcker det hyra och el. När de bodde var för sig lade Linnea nära hälften av sin in-komst på hyran. Det beror främst på att Linnea fortfarande studerar och Jakob arbetar.

– Vi har en ekonomisk uppgörelse kan man säga, säger Linnea och skakar skämtsamt hand med Jakob.

Trots att man inte kan välja fullt ut hur man vill ha det i sin lägenhet överväger fördelarna nackdelarna.

– Jag är hellre skuldfri, säger Linnea.

Ful inredning som man inte kan eller vill ordna själv.

Beroende av hyresvärd och fastighetsskötare

Hyresvärden kan tvinga på hyresgäster saker de inte vill ha, som till exempel bredband

MINUS

Man behöver inte fixa saker själv

Alla kan bo i hyresrätt, mer blandat med folk i en hyresfastighet

Smidigare att flytta

PLUS

Djungel

28

Djungel

Bostadsrätternas landAtt antalet bostadsrätter ökar har många på känn – men hur mycket ökar de egentligen? Statistiken tyder på att hyresrättens historiska dominans ännu står stabil, men börjar bli allt mer hotad. Svaret bakom utvecklingen står att finna i en mer marknadsinrik-tad bostadspolitik.

Ända sedan 1990 har Statistiska centralbyrån tagit fram statistik på ägandeformer för lägenhe-ter i Sverige. 1990 dominerade fortfarande de all-männyttiga hyresrätterna. Efterkrigstidens starkt reglerade bostadspolitik, med bland annat miljon-programmen som följd, syftade till att förhindra spekulation på boende, och göra boendefrågan mer jämlik.

Men mycket har hänt sedan dess. Den se-naste statistiken för 2011 visar att det idag finns 1 587 811 hyresrätter och 933 164 bostadsrätter. Det betyder att hyresrätter utgör 63 procent av antalet lägenheter i f lerbostadshus i Sverige, och bostadsrätter utgör 37 procent.

Sedan 1990 har antalet bostadsrätter mer än tiodubblats. Ökningen bland bostadsrätter beror bland annat på ombildningar av hyresrätter, men även nybyggnationerna under 2011 visar att det främst är nya bostadsrätter som byggs. Utveck-lingstrenden är tydligast i storstäderna, där man har kunnat se en nästintill lavinartad ombild-ningsvåg.

Men vad betyder den här utvecklingen? Och vad beror den på? Vill alla bo i bo-stadsrätter?

– Detta är en politisk förändring som inte byg-ger på en attitydförändring. I en av de få studier som gjorts på området ser man att folk fortsätter tycka att hyresrätter är bra. Men utvecklingen kan komma att leda till en förändrad attityd på sikt, säger Irene Molina som är kulturgeograf vid Insti-tutet för Bostads- och Urbanforskning på Uppsala universitet.

Hon menar att det vi kan se idag är en tydlig konsekvens av de reformer som genomfördes på bostadsmarknaden i början av nittiotalet. Dels slopades den statliga räntesubventionen vilken innebar att byggföretag fick alla sina räntor på lån betalda av staten om de byggde hyresrätter. Mot-svarande subvention för byggande av bostadsrätter var 85 procent av räntan.

– Idag har ekvationen kring räntesubventionen omvandlats till det motsatta. Vem ska subven-tionera byggföretagens vinst? Jo, den som köper. Därför riktar byggföretagen in sig på de som kan betala, säger Irene Molina.

1991 blev det dessutom fritt fram för kommu-nerna att sälja av sitt allmännyttiga bostadsbestånd till privata fastighetsägare, och bostadsrättsfören-ingar tilläts ombilda hyresrätter till bostadsrätter.

Och bostadsmarknaden fortsätter att avregle-ras. Senast 2011 ändrades förutsättningarna för allmännyttiga bostadsbolag genom den så kallade Allbolagen, som öppnar upp för allmännyttan att drivas ”affärsmässigt”, som en del tolkar som ”med vinstintresse”.

– Ingen regering, varken socialdemokratisk el-ler borgerlig, har velat vrida klockan tillbaka. Det handlar om politisk vilja, och den finns inte idag, säger Irene Molina.

Ändå tror hon att hyresrätterna inom allmän-nyttan kommer leva kvar ett tag till.

– Den är så förankrad i svensk bostadskultur och tradition att jag inte tror att den kan försvinna helt. Men däremot kommer vi att få se en kraftig minsk-ning av antalet hyresrätter de närmaste åren.

KAISA ANDERSSON

källa: SCB

källa: SCB

29

Eric Hansen är lektor i psykologi på Mälardalens hög-skola och forskar inom konsumentpsykologi. Han nämner smakprover som ett första exempel på en fäl-

la, och ett vanligt knep som ofta används i mataffären. Både för att få kunderna att upptäcka nya varor – och att handla mer. Har vi provat något vi tycker om och sedan köper det har det inte bara att göra med att vi tyckte om smaken. Eric Hansen berättar att det också har med tjänster och gentjäns-ter att göra.– Vi har lärt oss att om någon har hjälpt mig, då ska jag också hjälpa den personen, säger han.Det kallas reciprocitetsregeln och innebär att om någon be-handlar oss väl vill vi agera likadant själva.– Om någon har bjudit oss på något vill vi omedvetet vara snälla tillbaka och handlar lite extra just den gången.

Eric Hansen nämner också bonuskort som ett knep som mataffärerna använder för att få oss att komma tillbaka till samma affär gång på gång, trots att det inte är den billigaste. Det handlar dels om att många av oss är vanemänniskor och vill vara konsekventa i vårt handlande. Men också om sättet vi får erbjudanden på. Istället för att en liten procentandel

dras av direkt vid köpet får vi hem värdecheckar i brev-lådan.– När man ser det samlat upplever man det på ett annat sätt. Det ger ett större intryck när man får en värdecheck med en viss summa än om man bara vet att de drar av en liten procent, säger Eric Hansen.

Men även när vi väl är medvetna om fällorna som lurar i matbutiken, hur ser vi till att vi inte trillar dit nästa gång vi handlar? Det enklaste sättet att undvika knepen är att planera sina inköp ordentligt.Att bestämma sig i förväg och skriva inköpslistor på det man faktiskt behöver. Likaså att ha avsatt en viss tid till inköpet i affären, och gärna ha en annan tid att passa efteråt. På så sätt minskar tiden för spontana in-köp och handlingen blir mer effektiv. Slutligen nämner Eric Hansen också jämförelsepriser som ett bra tips.– Det är ofta värt att kolla. Lönar det sig verkligen att köpa två för en istället för en stor förpackning? Och hur mycket behöver man handla egentligen?

Vilket kort tjänar du på?I dag har nästan varenda mataffär ett eget bonuskort. Enligt konsumentverket handlar genomsnittsfamiljen för cirka 5500 kronor i månaden. Vad tjänar du då

egentligen på korten? DEG har svaret.

Ica:s trogna kunder får poäng per krona och varje månad delas rabattcheckar ut; 25 kronor för den som handlar för minst 2500 kronor och 50 kronor för den som spenderat över 5000 kronor. Kortinnehavaren får personliga rabatter på de varor som han eller hon köpt flest av och tidningen Buffé skickas till dem som handlar för mer än 1200 kronor i må-naden. Det finns även ett betalkort, men det ger ingen extra bonus. Undantaget är betalkortet för studenter som dubblerar poängen. Med Ica:s bonuskort (en poäng är en kro-na) betyder det att familjen får en check på 50 kronor varje månad.

Hur du luras i affären

Hemköp har ett kort som ger upp till två procent i bonus när du handlar. Förutom bonus ger kortet särskilda rabatter för medlemmarna och tidningen Salt & Pep-par hamnar i brevlådan fyra gånger per år.Förutom bonuskortet finns även ett betal-kort som ger två procents bonus på när du handlar på Hemköp och dessutom en halv procent bonus för alla köp i övriga buti-ker. Hemköps bonuskort ger två procent i bonus och alltså 107, 50 kronor i barnfa-miljens plånbok.

Coop:s stammisar har Medmera-kortet. Kortet ger en återbäring på en procent för den som handlat under 2000 kronor, två procent för den som handlat över 2000 kronor, tre procent för den som handlat över 3000 kronor och fyra procent för den som handlat över 4000 kronor.Tidningen Mersmak delas ut till medlem-mar som handlat för över 1000 kronor under månaden som gått.Coop:s betalkort ger ytterligare en pro-cent i återbäring (upp till fem procent) för den som betalar med kortet på Coop och en halv procents återbäring när kortet används som betalningsmedel i en annan affär. Coop:s bonuskort ger en återbäring på upp till 4 procent (om man handlar mat för mer än 4000 kronor) och det ger 215 kronor tillbaka till familjen.

KIM NORDLUND

Konsument

30

DET STORA MATSPELETDu vet vad du ska ha men kommer ändå ofta ut från butiken med kassarna fulla av överraskningar. Spela matspelet och lär dig branschens vanligaste säljknep. Reglerna är enkla – försten till kassan vinner!

MÅL

Det djupfrysta brödet bakas vid tidpunkter då besöks-frekvensen är hög. Doften av nybakt bröd får oss att koppla av och handla mer.

Doften av nybakat

Kött, fisk och ost säljer bätt-re om disken är bemannad av personal i lämplig klädsel

– Visst märker jag av skill-nad i kassan de dagar jag inte står bakom disken, säger Alexander Clausen.

Bemannad disk

Att mejeridisken är längst bort från ingången är ingen slump. Mejeriprodukter säljer bäst och för att ta sig till mjölken måste kunderna gå förbi en rad lockpriser, erbjudan- den och andra hinder.

Mjölken längst bort

I de större matbutikerna är det vanligt att en del delikatessdiskar är pyntade med associationsvaror. Till exempel kan det ligga lite marmelad, en flaska Pommac och lite kex på en rödrutig duk i delika-tessostdisken. Dill och citron i fisk-disken är ett annat exempel.

Pyntade diskar

När den nödvändiga shoppingen är klar känner vi oss välförtjänta av lite snask och skvaller. Vi har redan börjat läsa om

Vickans drömklänning på tidningens förstasida – vi kan lika gärna

köpa den och läsa vidare hemma.

Godis och tidningar i kassan

Attans!Du glömde mjölken. Gå tillbaka tio steg

och stå över ett kast. Och skäms.

Konsument

Ju fler gånger frestelserna dyker upp desto större är chansen att de slinker ner i korgen.

Déja vu Samma vara på flera ställen

Grattis! Du hade med dig en

inköpslista och lyckas motstå butikens

frestelser. Gå raka vägen till kassan och

betala.

31

DET STORA MATSPELETDu vet vad du ska ha men kommer ändå ofta ut från butiken med kassarna fulla av överraskningar. Spela matspelet och lär dig branschens vanligaste säljknep. Reglerna är enkla – försten till kassan vinner!

START

Från ingång till kassa är butiken byggd för att få oss att gå i vänstervarv, vilket enligt forskning ökar konsumtionen. Även varorna är placerade på ett sätt som tilltalar de flesta högerhänta personer.

Vänstervarv

Blommor och frukt är ofta placerade vid ingången för att ge ett välkomnande och inbjudande bemötande.

Färgstarkt välkomnande

Varor som står placerade på hyllgavlarna ökar försäljningen med nästan 400 procent jämfört med samma varor som ligger i mitthyllorna.

Melonerna på gaveln

Tema på torget

Ingen soppa från A-Ö

I större butiker finns ibland något som kallas ”säljtorget”. Det är en yta i butiken där varor under ett förbestämt (ofta säsongsbaserat) tema radas upp på ett prydligt och scenogra-fiskt sätt. Ett ofta förekommande tema är ”sommar” där till exempel engångsgrillar, grillkol, bricketter, pinnar, marinader och solstolar samsas om ytan tillsammans med ”Morberg grillar” och strandleksaker till ungarna.

TEXT OCH FOTO: AMANDA ANDERLIDILLUSTRATIONER: KAISA ANDERSSON

Konsument

Soppor som står placerade i bokstavsordning säljer sämre än de som är placerade huller om buller. Troligen beror det på att vi lättare hittar den soppan vi ska ha och därför bara köper den.

Gratis är godast! När ingen ser tar du en gratis banan och får en-ergi nog att ta dig fram

tre steg.

Två-för-en: Dubbel-dusch. Hur lortig är du? Stå över ett kast och fundera på om

du verkligen behöver två stycken.

32

33

”När Kina vaknar kommer värl-den att darra”, påstås Napoleon ha sagt. Efter ett på många sätt turbulent 1900-tal, inte minst ekonomiskt, är Kina på väg att i rask takt återta rollen som världens största ekonomi. Om fyra år går Kina om USA och blir störst. Men när somliga räds förskjutningen österut ser andra möjligheter. Vad alla dock verkar överens om är att ingen vet hur världs-ekonomin kommer att se ut.

DEN SNABBA MARSCHEN

TEXT: OSCAR ÖRUMFOTO: MAYA DAHLÉN PERSSON

34

Idén om ett enat kinesiskt rike uppstod några hundra år f. Kr. Det var då Kina fick sin första kejsare, en maktposition som vanns genom att med våld bese-

gra alla konkurrerande småriken och furstehus som tidigare regerat över olika regioner i det, redan då, stora och folkrika landet.

Nya odlingsmetoder och en stark centralmakt som insåg fördelarna med att sprida kunskap om nya tekniska landvin-ningar gjorde att befolkningen stadigt ökade sina inkomster under seklernas gång.

Songdynastin (960-1279) brukar ofta beskrivas som en guldepok i kinesisk historia. Trots ett ständigt överhäng-ande hot från olika småriken och folkslag, i synnerhet från mongolerna i norr, lyckades man skapa förutsättningar för såväl ett blomstrande kulturliv som ekonomisk tillväxt. Det var här man började använda sig av papperssedlar som be-talningsmedel. Songperioden påminner på flera sätt om da-gens Kina; precis som nu var den politiska makten oerhört centraliserad och konfucianismen fick ett uppsving som ideologisk föreställning. Och då som nu vann marknadseko-nomiska idéer alltmer mark på bekostnad av statliga regle-ringar och monopol. Men trycket från mongolerna blev för stort och dynastin föll 1279.

Kina var dock alltjämt den ledande ekonomin i världen fram till 1500-talet. Ett dynamiskt Europa rusade emellertid snabbt om det stängda landet i öst med hjälp av ny teknik,

Omvärld

vetenskapliga upptäckter och öppenhet för influenser uti-från.

Mellan 1820 och 1952 minskade Kinas BNP från en tredjedel av världens samlade BNP till blott fem procent. Ser man BNP per capita gick man ifrån att ligga i nivå med världsgenomsnittet till en fjärdedel 1952. Det finns otaliga anledningar till kinesernas svaga ekonomiska utveckling under denna period: krig, uppror, missväxt och alltmer ag-gressiva imperialistiska strävanden från en mängd håll är de mest påtagliga.

När Mao Zedong och kommunisterna tog över makten 1949 gjorde man det med målsättningen att Kina skulle återta sin falnande politiska och ekonomiska roll i världen. Med hjälp av planekonomi av ryskt snitt skulle man skapa en snabb och god tillväxt – bland annat genom en stor jord-bruksreform – ”Det stora språnget”. Det innebar att man styckade upp över 100 miljoner familjejordbruk till förmån för massjordbruk med tusentals arbetare i så kallade folk-kommuner. Men ansträngningarna fick motsatt effekt – ekonomiskt kaos och svältkatastrofer följde. Vid Maos död 1978 var Kina ett väldigt stängt land och man hade förlorat ytterligare ekonomiskt i förhållande till omvärlden.

Den som kom att efterträda Mao och behålla makten ända till sin död 1997 var Deng Xiaoping. Hans roll i Ki-nas ekonomiska utveckling är svåröverskattad. Genom att

0

5

10

15

20

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2016

USA

Kina

Total BNP (i miljarder US-dollar)

1962 – Man medger att ”Det stora språnget” var ett miss-lyckande. Då hade uppskatt-ningsvis 30 miljoner människor dött av svält.

1971 – Folkrepubliken Kina tar plats i FN och dess säkerhetsråd. Tidigare hade den platsen varit tilldelad Taiwans utbrytarregering som gör anspråk på att vara det egentliga Kina.

1978 – Deng Xiaoping tar makten och inför ”Den öppna dörrens politik”. En typ av mark-nadsekonomi gör sitt intåg i landet.

35

Omvärld

släppa in marknadsekonomi och kapitalistiska influenser i landet under devisen ”Den öppna dörrens politik” skapades det som i Kina kallas för ”socialism med kinesiska särdrag”.

Enligt Christer Ljungwall, expert på kinesisk ekonomi och lektor vid Handelshögskolan i Köpenhamn, insåg Deng Xiaoping att man var tvungen att göra något för att Kina skulle ta sig ur fattigdomen. Man gjorde därför ett experi-ment.

– Man gav bönderna i en liten by möjligheten att sälja det överskott som man producerade på den lokala marknaden och behålla pengarna själva – det vill säga en form av mark-nadsincitament. Det visade sig att experimentet slog otroligt väl ut. Man insåg att så fort det finns ett litet incitament att tjäna egna pengar så ökade också produktiviteten märkbart.

Denna insikt var inget man längre kunde ignorera och man började fundera på hur man skulle kunna omsätta det i större skala. Kraftigt generaliserat kan man säga att Kina nu skickade ut inviter till stora företag i väst med budskapet: ”Kom hit och producera era varor i Kina. Vi har billig och arbetsvillig arbetskraft och eftersom vi själva inte har råd att köpa något exporteras allt direkt till era hemmamarknader.”

– När utländska företag började tillverka sina produkter i Kina innebar det att många fick jobb och började tjäna peng-ar. Man fick igång ett sparande både hos företagen som tog internationella kontrakt och hos arbetstagarna själva – helt plötsligt fanns det kapital att tillgå för investeringar, säger Christer Ljungwall.

Han poängterar vikten av de nya investeringar som nu gjordes i landet.

– När investeringarna kom igång kunde man bygga egna fabriker, vägar, skolor och bygga ut elnät – allt möjligt. Det satte ännu f ler i arbete och man började öka sitt välstånd och bli lite rikare. Sen har hjulet snurrat på till den nivå vi ser nu, att man har blivit så pass rik att man faktiskt har en stor inhemsk marknad att producera för.

Under de senaste trettio åren har Kinas ekonomi vuxit med i genomsnitt tio procent. Enligt Internationella valutafondens beräkningar kommer väldens folkrikaste nation, med över 1,3 miljarder invånare, också vara värl-dens största ekonomi om fyra år. Och trots alla problem med demokrati, rättssäkerhet och miljöförstöring har den vanlige kinesen fått en stadigt förbättrad levnadsstandard. Man har också vunnit något annat – mer svårmätt – ett förnyat självförtroende när det gäller sin egen och sitt lands roll i världen.

Enligt Astrid Nordin, som forskar om kinesisk politik och kultur vid University of Manchester, handlar nu dis-kussionerna mycket om på vilket sätt man ska hantera en mer framskjuten plats i världspolitiken och världsekono-min.

– Kinesiska ledare pratar i dag om att man befinner sig i en viktig strategisk tidsperiod som landet bör ta tillvara på för att stiga till en mega-ekonomi i världen. →→

0

5

10

15

20

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2016

USA

Kina

År

1997 – Storbritannien läm-nar tillbaka Hongkong till Kina. Två år senare blev även halvön Macao kinesiskt efter att ha tillhört Portugal i 442 år.

2016 - Kinas BNP går om USA:s, enligt Internationella valutafondens prognos

Bilder: Wikipedia commons, sxc.hu

VÄRLDENS7 STÖRSTA EKONOMIER

1. USA2. Kina3. Japan4. Tyskland5. Frankrike6. Brasilien7. Storbritannien

Källa: Internationella valutafonden

3636

Omvärld

Men att den kinesiska ekonomin snart är störst behöver inte nödvändigtvis betyda att man förbehållslöst anammar de rådande ekonomiska spelregler som fört dem dit.

– I sättet man talar om Kinas roll och status i världen märks en vilja att visa att varje land kan utvecklas på sitt eget sätt – att man inte behöver utvecklas enligt västerländsk demokratisk-kapitalistiskt modell, säger Astrid Nordin.

– Andra debattörer är mindre blyga och säger det som många vanliga kineser uttrycker och som många tror är le-darnas egentliga åsikt – nu är det minsann vår tur!

Ett tecken på hur människor runt om i världen redan har ställt in sig på en ekonomisk förändring kan man se i en amerikansk enkätundersökning från förra året. Hela 47 procent av de tillfrågade amerikanerna svarade att de trodde att Kina redan var världens största ekonomi – färre en en tredjedel ansåg att USA var världsledande. En slutsats som är lätt att dra är att delar av amerikansk media under en lång period har utmålat den kinesiska tillväxttakten som hotfull och skrämmande.

2011 slutade Kinas BNP på 7 455 miljarder dollar. Motsvarande siffra för USA var mer än dubbelt så hög. Med det i åtanke är det nästan svindlande att föreställa sig Kina på bara några år kommer att eliminera försprånget och re-dan innan 2010-talets slut kan komma att vara en bra bit förbi 20 000-miljardersstrecket.

Med tanke på att det var många som för tio år sedan be-dömde att det skulle dröja ända till 2040-talet innan Kina går om USA har den kinesiska ekonomin visat sig vara oer-hört expansiv. En av orsakerna till att man på senare tid blivit tvungen att justera kalkylerna har varit den finanskris som briserade i mitten av 2008. Medan den amerikanska ekonomin inte har återhämtat sig har den kinesiska ekonomin växt med n ä r m a r e 30 procent, räknat i BNP.

Enligt Christer Ljungwall är det inte konstigt att vi ser

Yta: 9 596 961 km²Folkmängd: 1 339 724 852 (2011)Valuta: renminbi (1 yuan = 10 jiao)Huvudstad: Peking (Beijing)Största stad: ShanghaiStatsskick: Marxist-leninistisk enpartistat (republik)President: Hu JintaoPremiärminister: Wen Jiabao

Kina

→→ min, till exempel i form av tillverkningsindustri, som ger störst utslag vid mätningar av ekonomin. Kinas viktigaste näringar är fortfarande gruvindustri och tillverkningsindu-stri för export. Samtidigt har det under en lång tid kommit signaler från regeringen att man vill se en större och mer levande tjänstesektor. Alltfler kineser lämnar landsbygden och flyttar in till städerna. Vissa gör det för att byta jord-bruksarbetet mot ett alltmer lönande jobb inom industrin, men många söker sig också till yrken inom den privata tjänstesektorn – något som man tidigare inte har förknip-pat Kina så mycket med.

– En sak som diskuteras mycket är vilken typ av tillväxt man vill ha. En tillväxt baserad på kapitalintensiv industri anställer färre människor än en serviceorienterad, säger Christer Ljungwall.

Och att skapa arbetstillfällen i städerna är något som re-geringen satsar hårt på. Målsättningen är att skapa 45 mil-joner nya jobb under en femårsperiod. Landets ekonomiska mål och riktlinjer presenteras i form av femårsplaner, en företeelse som fungerar som påminnelse om landets ideo-logiska hemvist. Den senaste femårsplanen kom 2011 och när man ser till innehållet råder det ingen tvivel om vilken riktning som man vill att den kinesiska ekonomin ska ta. Man vill röra sig bort från ett exportberoende och öka den inhemska konsumtionen.

Men att ställa om till en konsumtionsdriven ekonomi är lättare sagt än gjort. I synnerhet då Kinas totala ekonomi inte har så mycket att göra med den enskilde kinesens pri-vatekonomi och köpkraft.

– I absoluta tal mätt kommer Kinas ekonomi snart att gå om USA:s. Men mäter man per capita så ligger Kina på samma nivå som USA gjorde för ungefär 50 år sedan. Så det är milsvid skillnad, säger Christer Ljungwall.

Just nu görs framförallt två viktiga satsningar som ska göra att kinesiska arbetstagare ska spendera mer pengar. Det ena är att höja minimilönerna rejält och det andra är att inkludera en stor del av befolkningen i ett nytt pen-sionssystem. Med en ökad försörjningstrygghet är det me-ningen att man ska dra ner på det privata sparandet och i stället konsumera mer.

Kina blir alltmer politiskt förutsägbart, för var-je ledarskifte tycks den personliga makten minska – tiden då en Mao eller en Deng kunde förändra agendan över en natt är förbi. Men samtidigt känner många svenskar en oro för en ökad kinesisk makt på västvärldens bekostnad.

– Det är klart att det finns en oro när det gäller Kinas frammarsch. Man vet inte vad de vill, det är ganska okänt vad de vill internationellt. Det har varit ett väldigt stängt land fram tills nu, och är det fortfarande. Hur kommer det att se ut när de blir en global spelare på en högre nivå. Det vet vi inte, och jag tror inte att kineserna vet det själva hel-ler, säger Christer Ljungwall.

Christer Ljungwall menar att det inte råder någon dis-kussion om att vi kommer att märka av en geopolitisk för-ändring i framtiden – västvärlden med USA i spetsen kom-mer att få dela med sig av sitt inflytande på ett helt nytt sätt än tidigare.

– Det kan skapa olika former av spänningar, men om man ser det positivt skapar detta enorma förutsättningar för väst att öka sitt välstånd ännu mer. För nu har vi en stor partner, det är ju inte bara Kina, det är Indien också – tillsammans 2,5 miljarder människor som i princip är en ny marknad. Så förändringen är absolut inte bara negativ, säger han.

För svenskt vidkommande är det just en rädsla för att

ett snabbt växande Kina. – För det första börjar man från en väldigt låg nivå

och därmed blir varje steg på marginalen väldigt stort. Sen har man en investeringsdriven tillväxt och det gör att förändringsvärdet blir ganska stort och att ekonomin växer väldigt snabbt.

Det är alltså den investeringstunga sektorn i ekono-

37

världsordning, att vara ganska säkra på att vår modell för utveckling och våra värderingar och prioriteringar är de ”rätta”. Med ökad ekonomisk makt kommer ju även ökad politisk och kulturell makt att tillfalla Kina.

– Det är väl inte orimligt att känna oro inför en sådan förskjutning. En del av oron har att göra med den stora mängden människor – hur blir det när alla kineser vill köra bil, precis som vi? Men trots det träffar jag många svenskar som är positiva och ser Kina mer som en möjlig-het än ett hot, fortsätter hon.

En av dem som ser positivt på Sveriges möjligheter är Christer Ljungwall.

– Tajmingen för att samarbeta och skapa strategiska och långsiktiga allianser med Kina har aldrig någonsin varit bättre. Sverige har teknik, kunskap och erfarenhet som Kina behöver för att ta nödvändiga steg framåt.

37

Omvärld

◆

Kinas regering har som målsättning att skapa 45 miljoner nya jobb under en femårsperiod, och det är bara i storstäderna.

foto:sxc.hu

förlora vår roll ute i världen som oroar Svensson – och i synnerhet när det gäller arbetstillfällen. Hur ska ett land på under 10 miljoner invånare någonsin kunna konkur-rera med miljardländer som Kina och Indien? Christer Ljungwall menar att vi måste ligga steget före, att bli bätt-re på det vi gör och ständigt skapa nya produkter.

– Det är inte alls säkert att Volvo i Sverige kommer att sätta ihop bilar om 15 år. Man kanske har lika många anställda men de kanske gör något helt annat än att sätta ihop bilar. De företag som klarar av att anpassa sig till detta är också de som kommer att klara sig i framtiden. Det går inte att vara nostalgisk, säger han.

Astrid Nordin är också inne på att vi kommer bli tvungna att ändra inställning till världsekonomin och se vår egen roll i nytt ljus.

– Vi är vana att vara otroligt privilegierade i dagens

38

Lyssnar du så kostar det– så snärjer telefonförsäljaren dig

39

Han låter onekligen lite insmickrande när han svarar i telefo-nen, en något släpig röst med spår av en Laxådialekt från svunna tider, en ungdomlig whiskeyröst. Men framförallt låter det som att Erik vet något som ingen annan vet. Lurig. Han låter lurig.

För några år sedan var arbetet som telefonförsäljare Eriks fasta inkomstkälla. Med ett headset på huvudet krängde han sponsrings-kampanjer till Sveriges alla företag.

– Det var högt som lågt. Man ringde upp allt från enmansföre-tag till jättar som Ikea, säger han.

Företagen som köpte erbjudandet fick sitt namn publicerat i en av de största kvällstidningarna, tillsammans med kampanjer som till exempel handlade om ett drogfritt Sverige. Principen och tek-niken vid telefonförsäljning är dock den samma oavsett om man säljer till företag eller privatpersoner, menar Erik.

– Hej Erik heter jag, jag ringer från … känner du till oss sedan tidigare?

Så börjar det manus som Erik blev tillsagd att jobba utifrån. Frå-gan i slutet är viktig, redan i ett tidigt stadium ska den uppringde ges plats att engagera sig i samtalet.

– Här börjar infiltrationen för att få kunden att köpa, det är ing-en envägskommunikation, delaktighet från den uppringdes sida i samtalet är viktigt.

Att använda sig av självklara frågor där svaret är ”ja” är ett an-nat trick som kan vara användbart. Har man svarat ja på mycket är det lätt att också svara ja på frågan om man vill köpa annonsen, menar Erik.

– Siffror och generella beröringspunkter, levererat med självför-troende, är effektivt. Inger man självförtroende så säljer man, säger Erik.

Med siffror menar han statistik, om en kampanj handlar om rökfria ungdomar kan det vara statistik om lungcancer eller unga rökande mammor som används. ”En tredjedel av de som blir mam-mor innan de fyllt 18 röker, är inte det upprörande?”, är ett exempel på en fråga som de flesta svarar ja på. Den innehåller statistik och den berör. En effektiv fråga.

De flesta som jobbar som telefonförsäljare har coacher som framför allt verkar i utbildande syfte, men också stöttar när försälj-ningen inte är helt hundra. Där Erik jobbade spelades alla samtal

in, så att säljarna i efterhand kunde lyssna om det fanns någon skillnad på samtalen där de sålde och där de misslyckades. Detta för att utveckla den ultimata säljtekniken för varje enskild person.

– Det kan handla om vilket tempo man pratar i. Om man är hetsig eller daltande, egentligen om allt, säger Erik.

Att värja sig för insmickrande, engagerande och självförtro-endestinna telefonförsäljare kan vara lurigt, om man väl börjar lyssna och har svårt för att säga nej. De kan sin sak.

– Visst har folk bett mig att dra åt helvete, men då är det bara att ringa nästa, säger Erik och menar att tackar man nej är man varken den första eller den sista som gör det.

För att inte bli snärjd att köpa något via telefon bör man tidigt avsluta samtalet, innan försäljningsmetoderna trätt i kraft, innan det blir ett samtal. Och något dåligt samvete för att man säger nej behövs inte.

– En del av yrket är ju att bli hatad, avslutar Erik.

Öga mot öga. Det är så vi är vana att försäljare attackerar oss, men de infiltrerar också våra öron. Telefonförsäljare

är kanske inte det mest tack-samma arbetet men Erik

Jansson vet hur man gör för att sälja utan ögonkontakt.

DEG

Erik Jansson har ett förflutet som telefonförsäljare och känner till alla farliga säljknep.

TEXT OCH FOTO: MAYA DAHLÉN PERSSON

En del av yrket är ju att

blihatad.

40

Akvavit, Bäska droppar och Hallands fläder, det bränner nästan till i gommen redan innan glaset har förts till läpparna. Jag minns min egen midsommar i Leksand 2011 där det, döm om min förvåning, inte serverades en enda av ovanstående drycker. Hemmagjort var grejen och succén var ett faktum. Därför slår DEG ett slag för hemmaduktigheten, att göra sin egen snaps är nämligen både enkelt och billigt.

Först och främst bör närmaste Systembolag uppsökas där basen till snapsen inhandlas. Välj den billigaste rena spriten utan smak . I skrivan-de stund kostar flaskan med mest förmånligt pris 188 kronor. Därefter är det bara att följa något av DEG:s recept och sedan tålmodigt vänta i ungefär tio dagar.

Sedan är snapsen i princip klar. Det som återstår är att sila snapsen, det som verkat som smaksättare kan kasseras och sedan är snapsen klar att hällas upp och förtäras. För att ge ett riktigt genuint intryck rekom-menderar vi att en etikett tillverkas, då kan ingen undgå att se att snapsen är hemmagjord. Genom att tillverka din egen snaps kan du spara mellan 30 och 100 kronor per flaska. Dessutom kan vi på DEG lova att du kom-mer att göra succé på sommarens alla fester. Sjung hopp fadderallanlej!

Istället för beska droppar

Under sommaren vankas såväl färskpotatis som kräftor och på många festligheter är en nubbe mer regel än undantag. Och varför inte smaksätta själv? DEG ger dig våra godaste och billigaste nubberecept.

- så gör du din egen sommarsnaps

DEG

TEXT: MAYA DAHLÉN PERSSONFOTO: SANNA WIKSTRÖM

41

DEG:s reportrar Maya och Andreas gav sig ut i skärgården för att tillverka två snapsvarianter som kan serveras vid sommarens alla tillställningar. Men vad är väl en snaps utan en visa?

Tänk om jag hade lilla nubbenMelodi: Hej Tomtegubbar

Tänk om jag hade lilla nubben på ett snöre i halsentänk om jag hade lilla nubben på ett snöre i halsen

jag skulle dra den upp och nerså att den kändes som många fler

tänk om jag hade lilla nubben på ett snöre i halsen!

Sån är spritenMelodi: Sånt är livet

Sån är spriten, ja sån är spriten så mycket brännvin finns det här

den sup man ratar, den tar nån annan så ta nu snapsen som du har kär.

42

Billiga,men påfrestande lösningar

43

Billiga,men påfrestande lösningar

Hemmabyggprojekt kan vara både roliga och spara en hel del slantar. Men vad händer om sambon bjuder hem sin far över en flaska hemgjort portvin och börjar snickra ihop såväl garderober som bokhyllor utan att ha några som helst Ernst Kirchsteiger-anlag?

TEXT OCH FOTO: EMIL ÖSTLUND

4444

– Jag vill säga att det skulle vara ett enormt jobb om böckerna skulle rivas ut av barnen, därför är skydden jät-teviktiga. Sedan kan plankorna lätt tas ned och vara till stor hjälp om något åkt in under sängen.

I dag kan Lotta mest skratta åt Nisse och Jannes hemma-snickrade patentlösningar. Men det har funnits stunder då tårarna varit nära och en gång då de faktiskt föll. Det var när garderoben byggdes. Det var i parets första lägenhet.

– Vi behövde mer galjutrymme, säger Nisse.– Ni pratade lite löst om det på telefon, du och din pappa,

att ni skulle bygga någon slags garde-rob. Men sen gick det väldigt fort.

– Ja vi gjorde slag i saken när vi hittat det rätta virket.

G a r d e r o b e n . En skapelse som bestod av ett obe-handlat plywoodtak i vinkel med en lika obehandlad ply-woodskiva vilande mot en vägg med ett Kermitgrönt dra-peri framför.

– Du kan tänka dig en lägenhet på 34 kvadrat. Gardero-ben var ett schabrak som tog upp halva rummet, säger Lotta och skakar på huvudet.

– Vi hade ju bara pratat löst om det och sen när jag kom hem en kväll från jobbet stod den bara där i all sin prakt. Jag blev helt knäckt.

– Jag har för mig att du fick behärska dig eftersom pappa var kvar, säger Nisse.

– Ja, vi var ju i alla fall väldigt nöjda, det hade ju gått så fort också. Men när han väl gick började du gråta vill jag minnas.

Garderoben fick trots mottagandet följa med till den nuvarande lägenheten. Något Lotta i dag inte kan begripa.

– Ja, men nu är den borta och det känns helt underbart. Jag kan andas igen, säger hon.

Virket till de olika byggprojekten fixar Janne fram. Han har tre källarförråd med virke som han plockar ur.

– Han samlar på virke som han kommer över på byggar-betsplatser bland annat. Sen drar han hem det på en gam-mal ombyggd barnvagn. Det är inte direkt stöld utan han tar sådant som han bedömer som överblivet, berättar Nisse.

– Hos pappa är allt hemmasnickrat, utom hans säng som är en Dux, äldre än min storasyster, från tidigt sex-tiotal. Men allt annat, hans skrivbord och soffa, en bädd-soffa faktisk, har han snickrat ihop själv. Han har sytt tyget själv och vart femte år syr han ett nytt.Mittemot hörnbokhyllan i parets vardagsrum där en sol-katt lite retsamt leker i Linas ansikte, står hörnskrivbor-det. Just hörnen är viktiga att de blir funktionella, menar Nisse.

– Skrivbordet med tillhörande hylla var roligt, för då kom han och levererade det som en byggsats i ett platt pa-ket, som en Ikea-förpackning. Lite med humor men också för att han inte skulle få på det på spårvagnen.

Praktiska, hållbara och billiga lösningar. Men Nisse kan också se det estetiska i hans och pappans snickerier.

– Ja, jag tycker funktion är snyggt. Det är mycket snyg-gare med en skräddarsydd hylla som passar in perfekt än

Garderoben. En ska-pelse som bestod av ett obehandlat plywoodtak

i vinkel med en lika obehandlad plywood-skiva vilande mot en vägg med ett Kermit-

grönt draperi framför.

DEG

Yngsta dottern Freja med en fryspåse från Konsum. Specialanpassad för pap-perskorgen som är gjord av en gammal vinsats.

– Första gången jag fick se de här hemsnickerierna, det var nog för nio år sedan när jag flyttade in hos Nisse, säger Lotta.

– Då levde vi väldigt litet, på bara 34 kvadrat och behövde designa de olika hörnena. Vi anpassade skrivbordet till det ena hörnet och garderoben till det andra, berättar Nisse.

Lotta och Nils Olsson bor idag i en trea i stadsdelen Ma-jorna i Göteborg. Tillsammans har de döttrarna Lina, sex år och Freja, ett år. Vid den första anblicken ger deras hem inte intrycket av att vara hemmasnickrat. Men vid ett lång-sammare svep över den öppna våningen stannar blicken på hörnbokhyllan i vardagsrummet. Särskilt lösningen med skruvar som hyllorna vilar på.

– Det är väl smart, man kan placera hyllorna var man vill och de ligger rakt på. Och skulle det bli snett så tar man bara en hammare och PANG, så har man slagit ned hyllan och det är rakt. Här ska en boll kunna ligga utan att rulla, säger Nisse.

Hyllan är tillverkad av kompakt obehandlat trä och är platsbyggd för att passa precis in i rummets ena hörn.

– Till skillnad från Ikeas bokhyllor så håller den för böck-er. Bokhyllan i sovrummet är en Ikea-bokhylla som vi byggt om. Läser man det finstilta hur många kilon den tål så tål den inte motsvarande mängd böcker. Jag läste inte det fin-stilta innan så den rasade ihop när jag la upp böckerna. Men den här är gjord av riktigt trä, inget ihåligt eller så som det är på Ikea, men den är ganska tung.

När ett problem dyker upp ringer Nisse till sin far Janne som genast kommer ut för att kika på problemet. Sen grunnar han på det en stund och återvänder till snickeri-verkstaden som han har i köket i tvåan som ligger i Gam-lestaden och snickrar ihop något som löser problemet. Nu senast ett barnskydd för att inte Freja ska riva ut böckerna som står i bokstavsordning.

45

en hylla som man ser att inte stämmer i ett hörn. När något är perfekt i ett hörne då är det snyggt.

– Ja, f ler saker än så här är det nog inte trots allt, säger Nisse och tillägger att förlängningen av badkaret som är byggd av en träpall inte är mycket att se.

– Men papperskorgen då, påminner Lotta.– Ja, papperskorgen har du ju inte sett! Den är special-

anpassad för ett mindre skrivbord, tillverkad av en vinsats och anpassad till Konsums fryspåsar. Rätt snygg.– Jag undrade en gång på Konsum varför du plockade så många fryspåsar.

– Då visste du ju inte att jag hade beställt en special-gjord papperskorg.

– Ja det är mycket som bara händer här, avrundar Lotta.

Hemmasnickerierna är något som Nisse växt upp med. Och han tror att det handlar både om snickarglädje och om att spara pengar.

– Ja, båda delarna, men sen är ju pappa trettiotalist, så jag tror han tycker det är kul att spara pengar.

Förutom att snickra i köket trampar Nisses pappa dru-vor till portvinet som brukar föregå byggprojekten.

– När jag var väldigt liten bodde vi i ett gammalt lands-hövdingshus i Gamlestan. Där fanns bara dusch i källaren några uppgångar bort så då röjde pappa ur ett köksskåp och inredde som en dusch. Då kunde det hända att när man satt och åt frukost öppnades en lucka i väggen och ut kom en hand som sträckte sig efter schampoflaskan som stod på diskbänken.

Nisse skrattar gott en stund. Kaffet har blivit kallt. Bar-nen skruvar lite på sig. De ska över till grannens lägenhet och mata kaninen där. Dags att lämna familjen.

45

Hos pappa är allt hemmasnickrat,

utom hans säng som är en Dux, äldre än

min storasyster, från tidigt sextiotal.

DEG

Den berömda egenkonstruerade bokhyllan.

Skrivbordet levererade Nisses pappa Janne som en byggsats i ett platt paket,som en Ikea-förpackning. Lite med humor men också för att han skulle få med det på spårvagnen.

4646

Förvaringskärlen är steriliserade och händerna tvättade. Det drar i bröstet när den elektriska vakuumpumpen suger ut mjölken. Hanna Munthe skulle beskriva känslan som ”oskön”.– Det är mycket trevligare när ett barn suger.

När hennes första barn fötts såg hon en lapp på BB om att sälja bröstmjölk till sjukhusets avdelning för förtidigt födda. Hon hade fullt upp med sitt spädbarn och när hon drygt två må-nader senare tog tag i saken var det för sent, sjukhuset tar bara emot mjölk från mammor som har barn yngre än tre månader eftersom det är då mjölken är som mest näringsrik.

När andra barnet fötts anmälde sig Hanna som bröstmjölksdonator. Först gjordes tester på näringsvärdet och mjölkcentralen kollade även att mjölken var fri från smitta. Hon fick stränga order om hygien och lämnade Östra sjukhuset med en elektrisk pump under armen.

Att säga att man donerar bröstmjölk är inte lika uppseende-väckande som att berätta att man donerar sperma eller ägg , men det är ändå inget som man bara slänger ur sig hur som helst, menar Hanna. De närmaste vet om att hon donerar och hon har bara fått positiva reaktioner från den krets av vänner som vet om det.

– De flesta vet inte ens om att det är möjligt, säger Hanna.Enligt statistik från Östra sjukhuset var 91 mammor inskriva

som donatorer under 2011, året innan låg siffran på 100.

Hur mycket Mjölk som kommer ur brösten varierar från kvin-na till kvinna och det beror på hur ofta man pumpar ut. Hanna

pumpade en gång om dagen, i början fick hon ut 50 milliliter och i slutet 150 milliliter. Rekordet på Östra sjukhuset är 99 liter under ett kvartal. Transportkost-nad, pumpning och krångel gör att ersättningen blir mer symbolisk.– Det är meckligt. Man ska sterilisera förvaringskärl, se till att man är ren och åka in till sjukhuset med mjölken i en kylväska. Samtidigt som man ska ta hand om en

nyfödd, säger hon.Hanna tror att den låga ersättningen beror på att mjölkcentralen inte vill att pumpandet ska vara något som man gör i ett desperat behov av pengar.Det har nu gått några veckor sedan hon slutade att pumpa. Mäng-den mjölk ska räknas ihop och pengarna trilla in på kontot. Hanna tror inte att det kommer bli någon stor summa, men funderar över om pengarna ska gå till en välförtjänt spa-behandling.

De flesta vet inte ens om att det är möjligt.

DEG Bröstmjölktill salu

Det är inget tabu, men ändå inget som hon har talat öppet om. – De flesta vet inte ens om att det är

möjligt, säger Hanna Munthe.När andra sonen fötts valde hon att sälja sin bröstmjölk.

FOTO: MARKUS HOLM

LISA DAHLBERG

4747

SPERMAVem kan sälja: Män mellan 20-45 år som är friska och som inte har anlag för ärftliga sjukdomar.Här kan du lämna: Fertilitetskliniken på Huddinge sjukhus i Stockholm.Så går det till: Du lämnar spermaprov på fertilitetsenheten. Ett blodprov tas för att kolla att sperman inte är smittad. Är spermaprovet bra görs en hälsoundersökning och du får träffa en kurator. Därefter är det fritt fram att donera sim-mare. Fertilitetskliniken vill att donatorn lämnar sperma minst en gång i veckan och totalt ska tio prov lämnas. Sex månader efter sista lämningen tas ett nytt blodprov för att garantera att sperman inte är smittad. Ersättning: 400 kronor för varje gång du lämnar sperma.Eventuella bieffekter: Ett samtal från ett barn. Barn som blir till genom ägg- eller spermadonation har rätt att få veta varifrån de kommer när de har uppnått mogen ålder. Du som donerar har dock inga skyldigheter eller rättigheter till barnet.

Vissa kroppsbyggare dricker bröstmjölk för att bygga upp muskler.

På den amerikanska sidan bodyspace.bodybuilding.com rekom-menderar profilen Lefticle sina kroppsbyggande läsare att inta bröstmjölk för att bygga upp sina muskler. Hans tips är att dricka från sin nyförlösta partner eller att köpa via nätet. Enligt Per Sundström, ordförande i Svensk kroppsbyggarkultur, är det inte vanligt i Sverige. – Haha, det har jag aldrig hört talas om. Och det är ju inte mer näring i bröstmjölk än i vanlig mat, det fick jag lära mig på BB när mitt barn föddes, säger han.

Det finns fler som ärsugna på bröstmjölk

Andra kroppsvätskorsom du

kan tjäna pengar påBLODVem kan sälja: De flesta mellan 18-60 år som är friska, väger över 50 kilo och har en giltig legitimation. Här kan du lämna: Gå in på geblod.nu för att kolla vilken blodcentral som ligger närmast dig.Så går det till: Första gången får du fylla i en hälsodeklara-tion, genomgå en intervju och dessutom göra olika test. Efter tre till sex veckor blir du kallad till blodgivning. Då får du än en gång fylla i en hälsodeklaration och du tappas på fyra och en halv deciliter blod. Ersättning: En gåva eller ett presentkort. Eventuella bieffekter: Det är ingen fara att jobba efteråt, men du bör inte hårdträna det närmaste dygnet.

DEG

Hanna Munthe säljer sin bröstmjölk. FOTO: PRIVAT

Foto: sxc.hu

4848

DEG

De första leverantörerna var hantverkare och köpmän som hade sin verksamhet i närheten av centrala Stockholm eller intill de kungliga slotten som fanns

utspridda runtom i landet. Även om det alltså fanns hovleve-rantörer tidigare, var det först i slutet av 1600-talet som det blev vanligt att kungens leverantörer skrev Kunglig hovleve-rantör framför sin yrkestitel.

Antalet hovleverantörer ökade successivt i och med att nya kungar tillträdde.

Karl XIV Johan (den första Bernadotten) införde i bör-jan av 1800-talet stramare regler för att utnämna hovleve-rantörer. En avgift infördes också för att få kalla sig kunglig hovleverantör. Avgiften var hög, men titeln var eftertraktad och prestigefylld, eftersom det inte fanns särskilt många an-dra kvalitetscertifieringar på den här tiden som skvallrade

Sverige har varit monarki i över 1000 år. Lika länge har det också funnits kungliga hovleverantörer, även om själva titeln är ett senare påfund. Men det är bara ett fåtal företag som blir utvalda.

DEG ger dig hovleverantörskapets historia.

ISAK ANDERSSON

ILLUSTRATION: KAISA ANDERSSON

4949

DEG

hovleverantörKunglig

– så funkar det

Hallå där!

Helena Edberg, marknads-chef på Brio, som levererar prinsessan Estelles nya barn-vagn.Vad kände ni när vi fick reda på att kron-prinsessparet hade valt en vagn från Brio till prinsessan Estelle?– Jättekul! Det var en överraskning när vi fick beskedet. Så det var jätteroligt verkli-gen.

Är det fortfarande lika åtråvärt att vara hov-leverantör idag?– Absolut. Vi tycker det är jätteviktigt. Kronprinsessparet är ju väldigt populära. Och dessutom är ju kungahuset till exem-pel stort i Tyskland, så det finns en mark-nad inte bara för Sverige.

Har ni märkt av någon förändring i intres-set?– Det har vi verkligen märkt. Intresset är väldigt stort för Brio just nu. Inte bara för barnvagnar utan även för våra andra pro-dukter.

Fotnot: Den modell som Estelle har, finns än så länge bara i ett exemplar. Modellen kommer ut i affärer till hösten.

Det är bara kungen eller drottningen som kan utnämna företag till hovleverantör. För att kunna bli utsedd krävs det att före-taget har funnits i fem år och att ekonomin skötts utan anmärkningar. Dessutom krävs det att de uppfyller ”höga etiska krav” som hovet skriver på sin hemsida. Alkohol- och tobakstillverkare kan idag, till skillnad från tidigare, inte bli hovleverantör.

Hur blir man hovleverantör?

En av de mest kända hovleve-rantörerna är urmakaren Jean Fredman. Kanske är han idag inte särskilt berömd för sin yr-keskonst, men däremot lever han kvar i vårt medvetande på annat sätt. Jean Fredman är nämligen den försupne ”Fredman”, vars vilda leverne Carl Michael Bell-man sjunger om i sina välkända

epistlar.

Visste du att...

om hantverkarnas skicklighet eller varornas kvalitet. Titeln kunde vara en viktig del i marknadsföringen och att vara hov-leverantör kunde sätta fart på finanserna.

Nästan alla yrkesgrupper och verksamheter hade en egen h o v - leverantör: parfymerier, florister,

redare, skomakare, delikatessfirmor och

vinbryggerier. Den enda gemensamma nämna-ren var att de levere-rade sina varor eller tjänster till någon ur kungafamiljen, inte nödvändigtvis kungen själv.

Idag finns ca 140 hovleverantörer.

När vår nuvarande kung Carl XIV Gustaf tillträdde var det osäkert om hovleverantörskapet över huvud taget skulle finna kvar. Titeln ansågs förlegad. Men istället för att avskaffa införde kungen strama regler för att utnämna hovleverantörer och den gamla hedersbetygelsen lever därmed kvar. Hovleverantörernas va-ror används av kungafamiljen personligen, men ges också ofta bort vid statsbesök som kungliga gåvor. Med kungens enga-gemang i scouterna och hans stora intresse för djur- och na-tur blev det logiskt att det framförallt är produkter i frilufts-sektorn som på senare tid beviljats hovleverantörskap. Såsom Fjällräven, cykeltillverkaren Albert Samuelsson i Skeppshult och Lundhags som gör kängor gjorda för fjällvandring.

5050

Du kan väl börja med att berätta vad tillväxtkritik innebär?Det innebär kritik av uppfattningen att en ekonomi kan växa utan gränser. Mer utvecklat kan man säga att det innebär ett ifrågasättande av dels vårt monitära system, det vill säga hur pengar är uppbyggda men också hur vårt samhälle fungerar. Som det ser ut nu producerar vi saker som vi sen konsumerar och ju mer vi konsumerar desto mer ökar skatteintäkterna.

Men är det inte bra, att vi producerar och konsume-rar för att öka skatteintäkterna?Jo, visst är ökade skatteintäkter bra, men risken med att bygga ett samhälle baserat på ständig tillväxt är att det blir problem den dagen vi inte kan producera ännu mer. Produktionen bygger ju faktiskt på resurser med fysiska gränser. De senaste 70 åren har det varit oljan som drivit produktionen framåt men nu när den är på upphällning tvingas vi lära oss att leva på mindre.

Hur ska man göra om ekonomin så att vi ändå får en fungerande välfärd för alla?På kort sikt kan man till exempel börja med att sänka

Journalisten David Jonstad, som är ak-tuell med den tillväxtkritiska boken Kol-laps – livet vid civilisationens slut, menar at vi befinner oss mitt i en tågkrasch i slow motion.

arbetstiden. Om vi jobbar mindre kommer vi att pro-ducera mindre och på så sett hålla nere konsumtions-hjulet. Dessutom tror jag att vi skulle må mycket bättre och stressa mindre.

Men det förutsätter att alla har en lön de kan leva på?Visst. Men en del av reformen skulle vara att bygga ett stabilt golv att stå på för de som i dagsläget tjänar minst.

Men vilka mer långsiktiga lösningar på problemet finns det? En långvarig lösning är till exempel att öka den lokala matproduktionen genom att inte bygga på kommunal jordbruksmark. Sen måste vi satsa på förnyelsebar en-ergi och ta oss ur skuldfällan med hjälp av mikrolån. Kort sagt handlar det om att decentralisera makten, det vill säga förflytta makten neråt i hierarkin.

Din bok ”Kollaps - Livet vid civilisationens slut”- lå-ter ganska dramatisk. Vad tror du egentligen kom-mer att hända i framtiden?Det kommer att bli en förenkling av samhället men

Apokalyps nu?

5151

det kommer inte att ske över en natt. Globala strukturer kommer att succesivt bli mer och mer lokala och regionala. Makten kommer att decentraliseras, det vill säga flyttas längre ner i hierar-kin. Det kanske tar flera decennier men visst kan det bli dramatiskt om det blir konflikter om resurserna.

Det är i ropet med skrämselpropaganda år 2012. Kritiker och olika fanatiker menar att vi alla kom-met att dö nu när mayakalendern närmar sig sitt slut och kriserna tyckas bara avlösa varandra. Tror du inte att missmodet leder till att folk tappar hoppet och istället shoppar sig till lycka och tröst? Alltså, först av allt. Tillväxtkritik är ingen apokalyp-tisk fantasi. Det är kritik baserad på väldigt mycket fakta och forskning. Jag tycker att du ska vända på det - det farliga är att blunda för de kriser vi står inför. Det politiska systemet vi har idag är riggat på kortsiktighet för att locka väljare. Vi skjuter de riktiga problemen åt sidan och tar hela tiden nya lån för att kunna fortsätta bygga ekonomisk tillväxt. Det leder bara till att vi ökar fallhöjden för nästa generation.

Född: 1977Yrke: Chefredaktör för klimatmagasinet Effekt

Böcker: Kollaps – Livet vid civilisationens slut, 2009 (Ordfront)

Vår beskärda del – En lösning på klimatkrisen, 2009 (Ordfront)

KONSTNÄR: ALBERT GOODWIN

AMANDA ANDERLIND

David JonstadFoto: Linda Gren

52

Viktiga papper - spara e l ler slänga?

Har du pärmarna fulla med papper och undrar vilka som ska sparas och vilka som kan slängas? Räds inte, här är guiden till de viktiga papperens livslängd.

TEXT: KAISA ANDERSSON

3 årSå länge bör du spara kvitton. Enligt konsumentköplagen kan du reklamera köp i upp till tre år efter köptillfället. Det gäller även tjänster, till exempel lagning av skor och tv-reparationer. Dyrare varor har ofta längre garantitid, spara därför garantibevis och kvitto så länge garantin gäller.

Har du betalat via internet kan det vara klokt att skriva ut eller spara kon-toutdrag eller kvittens digitalt.

Tre år är också den tid som företag som sålt varor till dig har på sig att kräva betalning av dig i efterhand.

Preskriptionstiden för lån är tio år. Tar du ett lån av en privatperson eller ett företag som inte skickar en kontrolluppgift till Skatteverket är det bra att spara kvitton på lånebetalningar i tio år. Då kan du lätt bevisa att du har betalat. Lånar du däremot av en bank är det inte nöd-vändigt. Banken är skyldig att spara låneavta-let och uppgifter om lånebetalningar i tio år, och många banker sparas skuldebreven ännu längre - upp till 100 år.

Tillgodokvitton och present-kort är också normalt giltiga i tio år, om inget annat anges.

Utan tidsgräns

13 månader:Bra att

veta

Så länge bör du spara kvitton och under-lag för deklara-tionen till Skattever-ket. Det gäller kvitton för utlägg, lönekontout-drag och anteckningar. Eftersom deklarationen avser föregående år kan köpet som är underlag för avdrag vara gjort ett år tidigare. Spara dem därför i sju år.

Du kan både själv gå tillbaka 6 år i tiden för att ändra i din deklara-tion, och Skatteverket kan också begära att få se underlag för deklara-tion sex år efter att du lämnat den.

Kvitton som gäller köp av hus och reparationer på hus ska du spara. Reklamationstiden för utförda arbeten på fast egendom är tio år, men den dag du säljer huset behö-ver du ha kvitton som underlag för att beräkna reavinstskatt. Om du har sålt ditt hus har en köpare tio år på sig att återkomma med krav om det har upptäckts dolda fel. Då kan det också vara bra att ha kvar kvitton som gäller huset.

Försäkringar: Senaste försäk-ringsbrev sparas så länge försäk-ringen är aktuell.

7 årSå länge sparas kontoutdrag, fondrapporter och kvitton på betalda räkningar i din inter-netbank. Denna tidsgräns kan dock variera mellan olika banker, så kolla med din bank!

Dokumenten finns dock sparade hos ban-ken längre, men då får du själv gå dit och be-gära ut en utskrift, ofta mot en kostnad.

10 år

DEG

53

54

Burgernomics

DEG

Tillbringa sommaren

med Musse Pigg och Gandalf

Krona eller klave?

En av de vanligaste missuppfattningarna angående svenska mynt är att den sida som kallas

”krona” på enkronan är den sida med en krona på, och att klaven är sidan med bilden av kungen. Det är precis tvärt om. Benämningen klave har sitt ursprung

i att det på vissa äldre svenska mynt avbildades en sköld på den ena sidan. Dessa sköldar påminde om en så kallad kreatursklave som är ett jordbruksredskap som användes för att hålla boskap i schack. På andra sidan fanns kungen eller kungens namnchiffer avbil-dat. Kungen bar ju givetvis en krona och där av kom

namnet krona.

Ett populärt sätt att dryga ut sommarkas-san är att läsa en CSN-berättigad sommarkurs. DEG listar några av sommarens mer udda uni-versitetskurser.

Chick lit7,5 hp. Linnéuniversitetet, 50%.Lata dig i hängmattan och sluta skämmas över dina favoritböcker – de är faktiskt kurslittera-tur.

Dirigentkurs A8 hp, Lunds universitet, 100%.Lär dig dirigera en kör! Kan komma till använd-ning under allsången på kräftkalaset.

Disney Studies – film, littera-tur och fenomen7,5 hp, Linnéuniversitetet, 50%.Musse Pigg och Kalle Anka hela sommaren lång. En guldklimp för CV:t.

Från Gogol till Gluchovskij: rysk fantasy och science fiction7,5 hp, Uppsala universitet, 100%.En tung kurs som kanske kan inspirera (?) un-der regniga dagar.

Fotbollshistoria7,5 hp, Umeå universitetHär har du chansen att lära dig namnen på gamla fotbollslegender, läsa om huliganism och fördjupa dig i spelsystem. Kallpratet på uteser-veringen är säkrat.

√

√

√

√

√

Big Mac-indexet introducerades för första gången i september 1986. Tanken var att det skulle ge en uppskattning om ett lands prisnivå. Att just Big Mac valdes till att få ett eget index berodde på att du i princip i hela världen kan beställa en Big Mac, att den ser likadan ut och är tillverkad av inhemska produkter. I indexet jämförs priset på hamburgaren i ett utvalt land med priset på burgaren i ursprungslandet USA.

De dyraste burgarnaenligt Big Mac-index:

Schweiz: 49 kr

Norge: 49 kr

Sverige: 41 kr

Brasilien: 41 kr

Danmark: 39 kr

NÄMEN?!

55

DEG

Jag minns en anmärkningsvärd kvinna, som var fullt

medveten om tidens inneboende värde. Hennes man

var skomakare, och en utmärkt hantverkare, men han

brydde sig aldrig om hur minuterna gick. Förgäves

inpräntade hon i honom att tid är pengar.

Benjamin Franklin, 1751

Ungkarlste: Spara nödvändig tid på mor-gonen genom att kombinera en dusch med en kopp te. In med en tepåse i mun-nen, av med kläderna och hoppa in i duschen. Låt valfri mängd varmvatten sippra in i munnen och avnjut en kopp te på det mest tidseffektiva sättet.

Snabblunch: Matlagning är tidskrävande, men det behöver inte vara det. Stoppa ner ett par fiskpinnar i brödrosten och slipp lägga tid på diskning av köksredskap och tallrikar. När de ploppar upp är det bara att häva på lite majonnäs och skyffla in. Behövs tilltugg? Att nudlar kokas i kast-rull är överflödigt. Vattenkokare eller hett kranvatten funkar också. Kanske lite krispigt, men oj vilken tid som sparas in.

Rengöring 2.0: Passa på att kombinera din egen rengöring med ditt diskande. Det spelar ingen roll om du har ett bad-kar eller en dusch. När du dryper av svett och diskberget är högt, ta då med dig disken in i badrummet och gör rent dig själv och disken samtidigt. Känner du dig extra effektiv kan du ställa in eventu-ella krukväxter också, så slipper du även vattna blommorna.

Ett väletablerat talesätt som tros ha myntats i ett brev skri-vet av Benjamin Franklin. Uttrycket förekommer i boken ”The Papers of Benjamin Franklin”. DEG tror att uttrycket stämmer och kommer med förslag på några effektiva tids-sparare:

1,4 kmSå lång var den längsta

kön för att komma in på

lågprisvaruhuset Gekås

i Ullared.

600 krSå mycket kostar en kopp kaffe av sorten Kopi Luwak och Ja-maican Blue Mountain. Priset beror på att kaffebönorna först går igenom tarmkanalen på en katt av rasen afrikansk sibet för att sedan tvättas och rostas.

Tid är pengar

”Gläd dig i din ungdom, heter det. Det gör ungdomen. För tolv miljar-

der kronor om året.”

”Alla svenskar borde ha en årslön på banken.”

Gunnar Sträng, finansminister mellan 1955-1976

Anne Wibble, finansminister mellan 1991-1994

Anders Borg, finansminister från och med 2006

”Dagen då jag slutar som finansminister kommer att vara

en av de bästa i mitt liv.”

Money TalksFinansministrarnas bästa oneliners

56

Dilemmat

SnålskjutsrevanschenMånadens Dilemma: BIL

Regnet öser ner och bussen är sen igen. Det finns stunder då det här med bil verkligen lockar, och idag finns fler alternativ till att punga ut för ett eget åk. Vi guidar i rätt hjulspår.

LEASING HYRBIL BILPOOLÄr vad det låter som. Funkar lika bra att hyra bil i Floda som i Florida.

+ Försäkringar, självrisk och ser-vice ingår i priset.

+ Flytthjälp eller fjällsemester? Dragkrog eller cabriolet? När du hyr bil får du den bilen du behöver för tillfället och för ändamålet och behö-ver inte kompromissa.

+ Kortare avtalstid än vid leasing.

– Smakar det så kostar det, och tän-ker du hyra bilen längre än två veckor är det viktigt att räkna på om det är värt det.

– Bilen är inte din och du har där-för inte rätt att göra vad som helst med den. En del uthyrare tillåter var-ken rökning eller pälsdjur i bilen.

Det finns både kommersiella och kollektiva bilpooler och reglerna varierar emellan dem. De kommer-siella, företagsdrivna poolerna tar oftast ut en högre insats men kräver ingen arbetsprestation.

+ Ekonomiskt överlägset. Du be-talar bara för bilen de timmar du an-vänder den.

+ Lätt att boka bil över internet. En bokningsavgift på 20 kronor per gång debiteras på ditt konto.

+ Du slipper jaga parkeringsplats när bilen inte används. Varje bil har sin egen hemmaparkeringsplats som betalas utav föreningen.

– Kräver viss planering och fram-förhållning. För att vara säker på att få en bil till storhelger som påsk och pingst rekommenderas att du bokar bil nästan en månad i förväg.

– Är du delägare i en kollektiv bilpool krävs det ett visst mått av ar-betsinsats från din sida. Du måste till exempel ordna med service, tvätt och underhåll själv.

Leasingexempel:Du väljer att leasa en bil som är värderad till 100 000 kronor och skriver ett kontrakt på 36 måna-

der. Varje månad betalar du 2000 kronor och när kontraktet löpt ut har du betalat 72 000 kronor. Du erbjuds nu att köpa bilen för 50

000 kronor (så kallat restvärde). Av mellanskillnaden går hälften ner i uthyrningsföretagets ficka, resten

tillbaka till banken.

Att leasa som privatperson är en blandning av att långtidshyra en bil och att köpa en på kredit.

+ Möjlighet att köra drömbilen du aldrig skulle ha råd att köpa. Gillar du dessutom att byta modell ofta finns möjligheten att uppgradera kontrak-tet till det senaste vrålåket. De flesta leasingföretag erbjuder många olika bilmodeller att välja mellan. En del företag specialiserar sig på modeller som till exempel limousine, minibuss eller Alfa-Romeo. + Du slipper krångel med att sälja bilen, reperationer och service. När du tröttnat och kontraktet löpt ut kan du välja mellan att köpa loss bilen eller lämna tillbaka den. Men se till att kolla upp i förväg vad som ingår i kontraktet!

– Dyrt. Månadsavgiften ska dels täcka uthyrningsföretagets interna kostnader för bilen och dels vinsten.

– Lång bindningstid. I minst ett år måste du delbetala lika mycket varje månad. Hyrexempel, OKQ8:

En vecka i en Toyota Yaris, billigaste modellen utan

skadeersättningsskydd kostar 2094 kronor, inklusive moms.

Bilpoolsexempel, Göteborgs BilKoops körningskalkylator:

TEXT: AMANDA ANDERLIDILLUSTRATION: KAISA ANDERSSON

För tillträde krävs att du betalar en insats på 3500 kronor. Insatsen

betalas tillbaka om du lämnar föreningen. Utöver bokningskost-naden på ca 20 kronor per gång betalar du även en årsavgift på ca 800 kronor. En Toyota Prius

kostar i snitt 18 kronor i timmen eller 204 kronor dygnet.

57

ILLUSTRATION: KAISA ANDERSSON

Hejsan Sol och Vår 2012! Ett skatteparadis, eller en offshore-ekonomi som är det officiella namnet, är ett finanscentrum vars affärsidé går ut på att dra till sig företags- och höginkomsttagares kapital.

Som namnet antyder erbjuder skatteparadis låga eller inga skatter, en finansmarknad med inget eller begränsat inflytande från staten och banker med hög sekretess som ger skattemyndigheter väldigt liten in-syn i kapitalhanteringen.

Skatteparadisen utgörs oftast av mikrostater eller självstyrande avhängiga territorier (före detta koloni-er), några exempel är Jersey, Monaco och Liechtenstein.

Den röda tråden för dessa platser är att de är små både till ytan och vad gäller befolkningsantal. Detta i sin tur innebär ganska små förutsättningar för att be-driva ett klassiskt näringsliv och därför har man istäl-let satsat på att sälja finansiella banktjänster.

Av sina kritiker anklagas offshore-ekonomierna för att underlätta ekonomisk brottslighet, som till exempel penningtvätt.

Hej Murveln!JAK Medlemsbank, som den heter, är en svensk, räntefri bank.

Bokstäverna i namnet är hämtade från: Jord, Arbete och Kapital och bankens ideologi är emot idén att den som lånar ska behöva betala ränta till den som sparar.

JAK Medlemsbank ägs av sina medlemmar, och de sparar pengar och lånar pengar till varandra utan att betala någon ränta. Ett JAK-lån kostar alltså inte i form av ränta, men för att täcka bankens omkostnader tillkommer alltid adminis-trativa avgifter. Dessa avgifter utgör också bankens effektiva ränta, något som alla Sveriges banker enligt lag måste ange på samtliga lån.

Rätten att låna pengar erhåller man genom att spara pengar. I princip så får man låna en krona en månad om man sparar en krona en månad. Sparandet kan man göra i förväg eller i samband med att man återbetalar ett lån.

JAK Medlemsbank har låga omkostnader då medlemsä-gandet innebär att banken inte behöver dela ut någon vinst till aktieägare. Den effektiva räntan motsvarar därför ban-kens faktiska kostnader och är inte kopplade till den statliga styrräntan, reporäntan. Det betyder att ett JAK-lån inte på-verkas av den rådande konjukturen. Det innebär i sin tur att ett JAK-lån lönar sig när reporäntan är hög, men på motsva-rande sätt kan det vara mer förmånligt att låna av en vanlig bank när reporäntan är låg.

Hej DEG!Vad är JAK-banken för något?Hälsningar/ Murveln

Hej DEG! Vad menas egentligen med ”skattepara-dis”? Är det något att satsa på? Tacksam för snabbt svar.Mvh/ Sol och Vår 2012

Reporänta

Reporänta är den ränta som mark-nadens banker kan låna eller placera i Sveriges riksbank på sju dagar, mot säkerhet i form av värdepapper. För-

ändringar i reporäntan får direkt effekt på marknadsräntorna och därför kallas

den ofta styrränta.

Likviditet, hausse, oligopol och schablonavdrag. Begreppen kan ge även en luttrad ekonom huvudvärk.

I detta nummer tar vi oss an alternativa jakar och lyxöar.

Fråga DEG

Undrar du över något som har med ekonomi att göra? Kontakta oss.

Adress:Deg-magasin

Magasinsgatan 20411 20 Göteborg

En hamn full av lyxbåtar i skatteparadiset Monaco. Foto: sxc.hu

58

profilera sig mot omvärl-den, något man misslyck-ats med när det kommer till de nya svenska moti-ven.

Lindgren, Taube, Garbo, Bergman och Nils-son. Alla passar in inom ramen för ”insatser inom kulturområdet på 1900-talet”, som motiveringen löd. Vad Dag Hammarskjöld har där att göra låter jag vara osagt, men han lär ha varit en kännare av klassisk musik. Vad är det då för fel på dessa ofrivilliga ambassadörer för den svenska kulturskatten? Man tar i för mycket, man smäller på allt vad man kan. Den allra kändaste regissören, den allra kändaste skådespelerskan, den mest lästa författarinnan. Och sen den internationellt okände Evert Taube på det. Det är bara Birgit Nilsson som hade kvalat in om man hade utgått från den genialiska italienska modellen.

Två uppfinnare och vetenskapsmän (Marconi och Volta) och fyra kulturperson-ligheter (Bernini, Bellini, Caravaggio och Rafael). Visst, lite väl höggradig slagsida åt kulturen – men vilken perfekt nivå man lade sig på just gällande den. Modest, men ändå namnkunnigt. Ingen Leonardo da Vinci, ingen Michaelangelo eller Verdi. Inte ens en Garibaldi eller en Julius Caesar.

Man säger: vi har ett så rikt kulturliv att vi har råd att plocka fram B-listan. Kom till Italien och upptäck mer än det mest uppenbara. Så borde vi också ha tänkt. Så borde vi också ha gjort.

Men samtidigt kanske man inte ska överdriva betydelsen av sedelmotiv. Jag kunde inte ha brytt mig mindre om vem som var på sedeln den där sicilianska kvällen. Och jag vet att jag har sedeln kvar någonstans, inramad. Mille lire. 1000 lire. Men framför allt kommer jag aldrig att glömma Pippo.

Jag var i åldern då man erfor att tänder, det var inget man kunde ta för givet eller lita på. Helt plötsligt kunde en tand rubbas av ett lätt tryck från tungspetsen och sedan falla av helt från käken, exempelvis till följd av en välgräd-dad pizzabotten på en siciliansk restaurang någon gång i mitten av 90-talet.

Medan jag förgäves försökte betvinga blodsmaken med glas efter glas av San Pellegrino con gas stegade en jovia-lisk herre fram till bordet och började prata italienska. Han hette Pippo och hade sett allting. Han visade sig vara en av tre kypare, de övriga tu var helt ointresserade. Troligen ploppade det ut mjölktänder så gott som dagligen på res-taurangen som helt saknade inhemska gäster. Men Pippo såg något annat, något större. Han förstod allvaret och glädjen i att förlora sin första tand. Framför allt glädjen.

Efter ha hoppat omkring bordet i pur extas, bjudit mig på glass, ropat åt sina blasé-artade kollegor och förvånats över deras bristande entusiasm var det dags för oss att gå. Då tog Pippo mig åt sidan, och tittade lurigt. Han log, men

jag tror att jag var rädd. Då kände jag plötsligt något i min hand. Jag hade fått 1 000 lire! Ett tusen lire, bara för att ha tappat en tand! Jag visste att lire och kro-nor inte hade samma värde och skyndade mig därför till pappa för att fråga ho-nom hur mycket det kunde vara. 700 kronor kanske? Ännu mer?

1 000 lire visade sig emellertid motsvara en svensk fem-krona. Men redan då uppvisade jag bristande affärssinne. Jag var lika glad ändå. Och sedeln var lika fascinerande oavsett värde.

På 1 000-liresedeln, som är den lägsta valören, fanns Maria Montessori, grundare av montessoripedagogiken och tant. På våra nuvarande 20-lappar finns Selma La-gerlöf, författarinna och tant. 2015 ersätts hon av Astrid Lindgren. Också författarinna. Också tant. Dessutom: alla hade en yrkesmässig anknytning till barn. Det är inte så svårt att lista ut att detta beror på att det är just den lägsta sedelvalören som blir till veckopeng.

Men här upphör likheterna mellan den utfasade italien-ska liren och de nya svenska sedelmotiven. Medan Sveriges Riksbank slår italienarna på fingrarna när det gäller jäm-ställdhet (efter Montessori är det idel gubbar, till och med sämre kvinnosnitt än dagens parlamentsrepresentation) fattade italienarna betydelsen av att positionera sig och

lirar inteDe nya sedlarna

Men Pippo såg något annat, något större. Han förstod allvaret

och glädjen i att förlora sin första tand. Fram-

för allt glädjen.

Oscar Örum, redaktionschef

KRÖNIKA

59

Fogden

DUSCHA SOM GUNDE - tid är pengar?

EXIT EURO?

– en dag i indrivarens fotspår

Casinots baksida

Hur mycket DEG

7Smarta pensionstips

– du vet ju att du borde

DEG Din ekonomiska guideI NÄSTA NUMMER AV

ringer på

• GOD MAN – VEM SOM HELST?

• VAD ÄR VÄRLDSBANKEN?• TRÄNA GRATIS

vill du ha?3 NUMMER för 129 kronor.

6 NUMMERför bara 249 kronor + boken Morberg grillar.

12 NUMMER OCH ETT PROFFSIGT KNIVSET FÖR BARA 499 KRONOR. Magnethållaren ingår inte.

60