Behrang MiriMahskara Granskar: StudentboendetMångsidiga AmsterdamVad betyder egentligen TLibra

Mahskara 64Magasin för Malmö högskolas studenter

December 2010

02 LEDARE

03 hALLå DäR/sERiEn

08 KRÖniKA: ALLTiD VåRT LiLLA KäRLEKsBARn

12 PROFiLEn: BEhRAnG MiRi

20 MånGsiDiGA AMsTERDAM

28 KRÖniKA: ETT åR UTAn TV

34 hEMMA i nEW YORK

44 REKOMMEnDERAT

06 KRÖniKA: ATT KOMMA UT OCh KOMMA in iGEn

04 nYhETER

10 DEBATT: MAhsKARA sKAPAR DEBATT

18 MAhsKARA GRAnsKAR: sTUDEnTBOEnDET

24 VAD BETYDER EGEnTLiGEn T?

26 KULTUR

30 LJUDUPPTAKTER: LiBRA

32 En KARRiäR sOM sKåDEsPELARE

40 TEATERFEsTiVAL

46 KALEnDERn

Ledare~ 4 ~

under sena fredagskvällar med korrekturläsning, men jag är samtidigt väldigt glad över att jag vågade anta utmaningen för ett år sedan.

Att ta det lilla men samtidigt gigantiska ste-get ut från en flygplansvinge med en fallskärm i en väska som inte känns mer för världen än en välpackad weekendbag. Eller det där lilla fysiska steget fram till chefen för det där företaget som du alltid velat arbeta för. Små steg som man sällan ångrar.

Nu är det snart ett nytt år. Ett perfekt år för att anta utmaningen – för varför tveka?

I detta nummer av Mahskara tar vi er ut i världen samtidigt som ni kan stanna på hemmaplan och njuta av en kopp rykande glögg mellan soffkudd-arna. Vi besöker smultronställen i Amsterdam på sidan 20 och New York i vårt maffiga bildreportage på sidorna 34. I vårt återkommande inslag Ljud-upptakter på sidan 30 har vi i detta nummer träffat malmöbandet Libra i samband med en livecastad spelning från det egna vardagsrummet.

Evelina SvenssonChefredaktör

chefredaktör

& ansvarig utgivare

Evelina Svensson

evelinasvensson@ymail.com

art director

Niclas Bränström

niclas.branstrom@gmail.com

textredaktör

Fredrik Trossö

fredrik_t83@hotmail.com

bildredaktör

Kristian Gullner

www.kristiangullner.se

textEvelina SvenssonFredrik TrossöEvelina MaltesonLinus BjarneloÅse Werner Erica CarlsdotterMilla RandjelovicDitte Lindfors Berger Erika Ahlsborn Josephine GladJohan CarlssonAnna Thorell

fotoKristian GullnerMilla RandjelovicKlas AnderssonHenrik StrömHåkan DaniloJacqueline Lindfors BergerStudentkåren MalmöAndreas JohanssonÅsa Nordlöf

serienEmelie Stigwan

illustrationMina TomicKristian Gullner

formNiclas BränströmLi Johansson Dahlgren

framsidaKristian Gullner

studentmagasinet Mahskara ges ut av studentkåren Malmö och når ut till alla studenter vid Malmö högskola.

åsikter som kommer fram i tidningen är studenternas och inte nödvändigtvis Mahskaras. För insänt material an-

svaras ej. Mahskara har i viss mån modifierat vissa bilder och texter. Mahskara trycks på svanengodkänt papper

hos Wallin & Dalholm Boktryckeri i Lund. Tryckeriet är miljöcertifierat enligt isO 14001. issn: 1404-621

64

Annonser: Annonsbyrån Tomat, Tel: 046-13 74 00 // hemsida: www.tomat.se

När jag kom till Malmö från Östergöt-lands insjökust för fyra år sedan hade jag

svårt att höra vad min utbildnings programle-dare sa, när han hälsade oss välkomna till hög-skolan på en bräkande skånska. Jag var fylld av förväntningar inför min flytt och nu, med facit i hand, kan jag konstatera att vissa har slagit in och andra inte. Först och främst tänkte jag mig inte att jag skulle känna en sådan stor kärlek till en stad. Dess mångsidiga karaktär och öppna horisont har verkligen tagit mig med storm.

Nu när jag lämnar högskolevärlden och min roll som chefredaktör på Mahskara, ställer jag mig frågan: »Är det här jag ska stanna?«. Ett val som inte förutsågs när jag flyttade hit, men som idag känns klart. Visst kan ett uppbrott ha sina fördelar, med nya utmaningar och upptäck-ter. En stad går att ersätta med en bättre och större, men samtidigt mister man så mycket, för tillslut kommer gatorna te sig likadana. Personer och minnen som alltid kommer höra Malmö till, går aldrig att ersätta, så därför väljer jag att stanna.

Kalla mig nostalgisk, men vilken resa detta år med Mahskara har varit. Att få skapa något eget och känna att vi kan påverka, tillsam-mans med det fina gäng som redaktionen är, har varit hur kul som helst. Visst har jag slitit mitt hår

ANTA UTMANINGEN

Hallå där/Serien~ 5 ~

SERIEN AV EMELiE sTiGWAn

Vad gör du nu för tiden?– Jag och min kompanjon Ciléne Andréhn driver galleriet Andréhn-

Schiptjenko i Stockholm. Förutom att göra regelbundna utställningar deltar vi på utländska mässor. Vi fungerar som ett skivbolag för konst-närer och gör mycket mer än att producera utställningar. Vi firar 20 år nästa år och planerar i dagsläget hur vi ska uppmärksamma det. På fritiden skriver jag på boken Barnfri, som behandlar det förbisedda ämnet frivillig barnlöshet. Jag spelar i bandet Page då och då. När-mast spelar vi på Electric Xmas i Malmö den 18 december.

Vad tror du om musikmarknadens framtid?– Framtiden är redan här. Precis som många förutsåg laddar vi ner

digitalt, bär med oss musiken och äger den nödvändigtvis inte. Vi lyss-nar på mer enstaka låtar än hela album och verkar ha släppt behovet av att äga ett fysiskt musikobjekt. Vårt behov att se artister live tror jag inte kommer ersättas eller dö ut.

Vem/vilken typ av musiker/koncept tror du har potential att slå igenom idag?

– Egensinniga, originella artister som gör rejäla scenshower. Se Lady Gaga. Jag tror att människor alltid kommer att vilja se bra scenunderhållning.

Marina Schiptjenko, musikern och galleristen som började sin musik-karriär med synthduon Page i bör-

jan av 80-talet, och som tillsammans med Alexander Bard senare haft stora framgångar med banden

Vacuum och BWO.

HALLÅ DÄR...

TEXT EVELinA MALTEsOn FOTO PREss

Nyheter~ 6 ~

NY

HE

TERDen 4 december invigs Citytunneln efter nästan

ett helt decennium av förberedelse och bygg-

nation. Det är alltså mycket som ska firas och

projektet har inte sparat på krutet inför invig-

ningsdagen och levererar en ordentlig line-up.

På eftermiddagen kommer bland annat artis-

ter som Timbuktu, Pauline, Ola salo, Mikael

– den 17 km långa järnvägen som inte bara sammanför två städer

utan även Malmöbandet Wilmer X med deras efterlängtade comeback

CITYTUNNELNINVIGS

FO

TO K

LAs A

nD

ER

ss

On

Wiehe, Marie Fredriksson och Damn att stå på

scenen vid Posthusplatsen utanför Centralen.

Därefter är det dags för h.M Konung Carl XVi

Gustaf att officiellt inviga projektet. senare på

kvällen klockan 21 återförenas alltså Wilmer X

för en spelning. något som många Malmöbor

längtat efter, så vänta er en del trängsel. ES

Nyheter~ 7 ~

Julmust från Sodastream

– för den som inte har fattat att julmust är så

mycket mer än bara kolsyra.

Enbärsmust

– kanske något för den alternativa hipstern.

smakar ungefär som en julgran luktar.

Bjäre Julmust

– sötare än den traditionella julmust-smaken.

skenet bedrar. Det är Coca Cola som gör den

här.

Eldorado Julmust

– ha i åtanke att samma företag tillverkar toa-

lettpapper och »köffe«.

ICA:s Julmust

– nyhet från iCA som inte bara smakar bra utan

även är väldigt prisvänlig.

Apotekarnes Light

– för lightdrickaren, men är ungefär lika osexig

som alla andra lightprodukter.

Zeunerts Julmust

– för finsmakaren. i alla fall om man suger lite

på namnet Zeunerts. Går säkert hem hos äldre

människor.

Lidl Julmust

– för budgetdrickaren. Ovanligt god. Den bästa

bland lågprismärken.

Nygårda Julmust

– den klassiska konkurrenten till Apotekarnes.

smakar som julmust ska smaka.

Apotekarnes

– den ständiga favoriten. smakar och doftar

precis som om det vore julafton. LB

Det är nog inte många som undgått julfriden som närmar sig. Coca Cola vill nog helst slippa det. Varje jul tappar de nämligen 50 procent av sin konsumtion till den svenska motsvarigheten av Grinchen. Vi talar givetvis om julmusten. Så vill du vara med och störta företaget som gjorde tomten röd eller bara njuta av denna svenska traditionsdryck? – är här en lista över de tio jul-muster du ska dricka.

Malmö högskola utlyser en filmtävling. Filmen

skall skildra studentlivet i Malmö på ett roligt och

medryckande sätt. Alla studenter som är regist-

rerade på Malmö högskola under hösten 2010

kan medverka. Det vinnande bidraget kommer

att användas i marknadsföringssyfte och första

pris är en weekend till ännu okänd destination.

Om du är sugen på att lämna in ett bidrag

finns det några enkla regler att följa; högst fyra

filmskapare får vara delaktiga i projektet, filmen

får vara högst två minuter lång och filmen skall

vara på engelska. Titeln måste även innehålla

»Malmö University filmcompetiton«.

Var noga med att inte använda upphovsrätts-

skyddat material. Gratis, laglig musik till pro-

duktionen finns att ladda ner på http://www.

jamendo.com/en/.

GöR EN FILM OCH VINN EN RESA

som student förväntas du arbeta under de bi-

dragslösa sommarmånaderna då du inte har

rätt till a-kassa. Med arbetsmarknadens förut-

sättningar är sommarjobb blott en dröm för

många. Att stå utan inkomst och arbete efter ex-

amen är också ett allt för vanligt skräckscenario.

sacos studentråd publicerade nyligen en rap-

SACOS STUDENTRÅD FöRESLÅR S-kASSA

REDAkTIONENS

TOPP 10JULMUST

port om hur dåligt trygghetssystemet är anpas-

sat för studenter. som lösning på problemet

vill man införa en arbetslöshetsförsäkring för

studenter, en så kallad s-kassa. studenten be-

talar till s-kassan under terminen för att få ut er-

sättning under sommaren och upp till ett halvår

efter examen. är det inte på tiden så säg. EM

FO

TO h

En

RiK

sT

RÖ

M

Men se upp, det brinner i knutarna. Filmen

skall vara klar och upplagd på Youtube senast

13 december 2010. EM

Krönika~ 8 ~

kR

öN

IkA

När jag säger »att komma ut« så poppar säkert bilder upp i vårt

medvetande. Vi kan se framför oss en homosexuell man (gärna iklädd fjäder-boa och lösögonfransar) som hoppar ut ur en garderob och utbrister något i stil med »I’m here, I’m queer, get used to it«. Lite som att det skulle räcka med att komma ut en gång. Som att det bara finns en sak att komma ut med. Men nej, livet är fyllt av »komma-ut-processer«. Det räcker inte att göra det en gång för alla, det behövs göras om och om igen.

Allt som inte kommuniceras direkt med utseende och språk, måste vi ak-tivt välja att berätta. Kanske är det vårt svenska stora behov av kategoriseringar som gör att vi måste presentera oss med en tillhörighet. I en modern värld måste vi kunna nämna minst en egen-skap som sticker ut, som gör individen »jag« till »någon alldeles särskild«. När

det gäller andra ämnen känns det som att ta sats, att yppa något nästan hem-ligt som kommer att ge effekt, men som ändå är viktigt att säga. Att komma ut på det sättet är något vi gör hela tiden.

Som studerande på masterprogram-met i sexologi och som yrkesaktiv inom fältet sexuell hälsa befinner jag mig ofta i sammanhang där jag måste komma ut. Komma ut som »för tillfället vanlig tråkig Svensson med en relation till en person av motsatt kön«. Inga häftiga polygama inslag, inga normbrytande könsmixer, inget särskilt som sticker ut alls faktiskt. Sorry. Men jag kan titta ut från min lilla värld med liknande i-landsproblem och känna hjärtat klappa för de som faktiskt enligt lag är tvingade till att komma i några av sina mest intima stunder. Sveriges smitt-skyddslag reglerar bland annat de som lever med hiv och aids. Att leva med

en kronisk sjukdom som kan leda till döden och vara tvungen att äta starka mediciner varje dag är bara en del av diagnosen. En annan del är att leva med andras fördomar och reaktioner. Att komma ut med vissa saker föder frå-gor och intresse. Medan andra lämnar rummet tyst. Tomt på luft. Därtill säger lagen att den som har diagnosen hiv eller aids aktivt måste informera alla sexualpartners om detta innan själva aktiviteten. En »komma-ut-situation« som heter duga. Och här står jag och kan tycka kondom är svårt att ta upp.

World Aids Day är här, den 1 december smäller det. Så köp dig ett rött band och visa ditt stöd. Varför inte besöka någon av de fantastiska föreningar som dagligen arbetar för en bättre värld och för en minskad spridning av hiv och aids? Kom ut i verkligheten, kom in i värmen.

ATT kOMMA UT OCH kOMMA IN IGEN

TEXT åsE WERnER ILLUSTRATION MinA TOMiC

Som du ser nämner vi personligheten först.

Det är helt enkelt så att hur du är som person är minst lika viktigt som dina akademiska färdigheter. Att vara generös, öppen, omtänksam och så vidare, är grunden för hur bra vi kan jobba med varandra här på Tetra Pak – det mesta här är utpräglat team work.

Sedan utgår vi förstås från att du kan ditt ämne utan och innan. I alla fall i teorin; att omsätta det du pluggat till praktiska färdig-heter går kanske inte över en natt. Men vår syn på att få allt att fungera bygger på ett ömsesidigt givande och tagande. Ställer du upp på oss kan du också lita på att vi ställer upp på dig.

Det skapar både trivsel, arbetsglädje och framgång.

NEXT STEPVI ÄRINTRESSERADEAV SPETSI TRE FALL:DIN PERSONLIGHETDIN TEAMKÄNSLADIN KUNSKAPTETRA PAK

Tetra Pak, och PROTECTS WHAT´S GOOD är varumärken som tillhör Tetra Pak Gruppen. www.tetrapak.com

Krönika~ 10 ~

kR

öN

IkA

I ett fönster, i ett höghus, i en stad någonstans i Sverige står jag och

min lillebror och drömmer om fram-tiden. Långt borta i horisonten ser vi kockumskranen. Med morgondis i luf-ten är avståndet mellan oss och kranen enorm. Om jag ska vara fullständigt ärlig så var det sällan vi brydde oss om den. Den var ständigt där i ögonvrån, en vanesak som ofta gick obemärkt förbi under vanliga dagar.

Den dagen tittade vi på varandra och jag tog fram en rosa liten kamera i plast. Jag pressade mitt öga emot sökaren. Klick sa det. Det är idag den enda bilden jag har av kockumskranen. Minnet av den finns kvar, ett suddigt avtryck inom mig.

Som infödd malmöit och ibland med lite för bred skånska känns det som att jag inte hinner med i vad som man idag

kallar, det nya Malmö. Saknaden är stor och ofta känns det som att man förlorat sig själv i all förnyelse. Då var allt lite gråare och mer likt vilda västern på nät-terna, lite mer smutsigt och osofistikerat. Malmö var en plats som hade inget, men ändå hände allt.

Malmö för mig är en genomträngligt ärlig stad. Det man ser är det man får, varken mer eller mindre. Kan man för-mänskliga en stad och dess infrastruk-tur. Höghus, småhus, radhus och villor, dess fasader som kippar efter andan. Som vill behålla det den en gång var. Samtidigt är vi boende i ständigt behov av utveckling och förändring. Malmö behöver växa och följa med i tiden och det gör staden bra anser jag. Man behö-ver inte vara ifrån Malmö för att känna dess anda, staden klibbar sig fast som ett tuggummi under ens sko och när

man väl tagit steget in så blir staden omöjlig att släppa taget om. Jag kan-ske romantiserar allt då jag är född och uppvuxen här men jag kan inte låta bli, för jag är såld och totalt kär.

Ingen arkitektur kan ersätta malmöitens kockumskran. Alltid vårt lilla kärleksbarn. Bilden av den sitter fastetsad i minnet. Om jag bara hade vetat då, att den idag inte skulle finnas där, kanske jag hade stått mycket när-mare, tittat lite mer. Nu är den borta och då blir saknaden större. Åren har gått och Turning torso har uppstått. Jag tittar idag ut över samma horisont och känner hur ensamheten helt plötsligt bara blivit större. Jag ser den inte mer, jag inser att den inte är kvar. Precis i den sekunden kastas jag tillbaka i ti-den. I ett fönster, i ett höghus, i en stad någonstans i Sverige.

TEXT/FOTO MiLLA RAnDJELOViC

ALLTID VÅRT LILLA kÄRLEkSBARN

w

Kåren har valt.Vilken bank väljer du?

Välkommen in på vårt kontor på Hjälmarekajen, Nordenskiöldsg 8, och teckna studentpaketet* så bjuder vi på en överraskning.

* Du får följande tjänster utan årsavgift: Bankkort Visa och Betal- & Kreditkort MasterCard, e-kort och Verified by Visa för säker handel på internet, Internetbanken med internetbetalning, Telefonbanken med personlig service, Värdepapperstjänst Bas, e-legitimation (BankID) och ladda kontantkort mobil. Studenterbjudandet gäller för dig som är över 18 år, har ett konto i banken med CSN-insättning och studerar på högskolan eller universtitet. Erbjudandet gäller så länge du uppfyller dessa kriterier.

Debatt~ 12 ~

DE

BA

TT

Ett svar till de upproriska

Att göra uppror är en allvarlig sak. I senaste numret av Mahskara pläderas för ett uppror när det rör jämställdhet på Malmö högskola. Jämställdhet är en av de viktigaste grundpelarna i Malmö högskolas värdegrund. Men det framstår för

mig som något oklart vad upproret avser. Vid en genomgång av jämställdhetsarbetet vid Malmö högskola kan man snabbt konstatera att bland våra studenter är

cirka 2/3 kvinnor, av våra anställda är 59 procent kvinnor, att vi har totalt 45 akademiska ledare där andelen kvinnor var 47 procent. Ser vi till gruppen lektorer/professorer är könsfördelningen även där jämn. Faktum är att Malmö högskola hör till de lärosäten som har störst andel kvinnliga professorer – i hela landet.

Kvantitativt sett är jämställdheten alltså förhållandevis bra vid Malmö högskola. När det gäller vårt arbete med personalen, pågår ett stort antal projekt för att öka medvetenheten om jämställdhetsfrågorna, däribland självklart bemötandefrågor.

Om vi går vidare till er studenter, har vi en ojämn könsfördelning på många utbildningar. Vi arbetar aktivt för att förändra dessa mönster, bland annat genom kampanjer för att få fler manliga studenter att intressera sig för utbildningar inom vård, omsorg och lärande.

Så varför ett uppror? Det finns ytterligare ett par aspekter som rör hur vi på ett än mer aktivt sätt arbetar med att på alla plan ta tillvara den

stora mångfald som finns av olika livserfarenheter och bakgrunder hos både våra studenter och medarbetare. Högskolan är mitt uppe i en övergång från en betoning på breddad rekrytering till breddat deltagande och ett socialt inkluderande förhållningssätt. Detta berör alla våra studenter och lärare. Det är intimt förknippat med det mål vi har för Malmö högskola att bli till ett internationaliserat lärosäte.

Under våren hoppas jag att vi kan få igång en bredare diskussion inom högskolan om de tre perspektiven inom ramen för medborgerlig bildning. Det är för mig oerhört viktigt att alla våra utbildningar inte »bara« är yrkesinriktade utan även tar upp ett antal frågor som rör den medborgerliga bildningen. Hit hör frågor som rör globalt medborgarskap eller kosmopolitism, alla frågor som är centrala makt- och demokratifrågor, självklart inkluderas jämställdhet i detta.

Jag välkomnar att Studentkåren Malmö och tidningen Mahskara deltar i denna diskussion, och hoppas på många möten under våren där vi kan diskutera dessa frågor.

Lennart OlaussonRektor, Malmö högskola

MAHSkARA SkAPAR DEBATT

Läs synpunkterna på Mahskaras uppmaning för en jämställd högskola

från förra numret. Rektorns reaktioner och Mahskaras chefredaktörs svar.

Debatt~ 13 ~

GÖR UPPROR FÖR EN JÄMSTÄLLD HÖGSKOLA!Mahskara startar med denna debattartikel ett uppror för en högskola där ingen diskrimineras på grund av sitt kön.

Vi alla påverkas mer eller mindre av samhällets normer, alltså de oskrivna regler för hur man som människa förväntas bete sig, säga, tycka, göra och se ut. Normer finns inom alla delar av vårt

samhälle, även på högskolan och påverkar hur vi beter oss mot varandra. För att vi ska uppnå ett jämställt samhälle och högskola måste vi bryta ny mark och bryta mot dess normer. För jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det förutsätter samma möjligheter, rättigheter, och skyldigheter på livets alla områden – och så ser det inte ut idag!

Därför kräver vi att högskolan och högskolans rektor tar sitt ansvar. Fyller de fina orden och handlingsplanerna som redan finns, med riktiga åtgärder och pekar med hela handen. Vi vill se att Malmö högskolas jämställdhetsarbete inte står och faller på en enskild lärares vilja och engagemang. Lärarna ska få möjligheterna och verktygen för att nå de uppsatta målen. Därmed krävs det utbildning för alla lärare i ämnet, en öppen och ständigt närvarande dialog och tydliga mål som går att följa upp.

Vi måste ha en rektor som tror att de uppsatta målen och ambitionerna verkligen går att uppnå. Han har det största ansvaret och visst kan en rektor kräva av lärarna att göra sitt jobb och arbeta utifrån de mål som högskolan som arbetsgivare satt upp. Vem ska annars göra det?

Vi efterfrågar nu en replik från rektorn och den centrala ledningen på Malmö högskola, men även från er studenter. Mahskara kan bli ert forum för att berätta hur det verkligen ser ut på er utbildning. Ta chansen – yttra din åsikt!

Detta är i linje med Studentkåren Malmös arbete som detta år går under temat jämställdhet och mångfald.

Studentkårens ordförande Guido Guidos Mahskaras chefredaktör Evelina Svenssonskriver under på Mahskaras uppror: skriver under på Mahskaras uppror:

________________________________________ ________________________________________

kvalité före kvantitet

Upproret var först en reaktion på rektorns framförande på Sveriges

förenade studentkårers Equlizerturné, där jag upplevde att högskolans rektor Lennart Olausson uttryckte sig som att målen om en jämställd högskola var en utopi och att han inte bara kunde peka med hela han-den och kräva att lärarna ska uppfylla må-len. Om det var en klumpig formulering från hans sida eller om det är något som rektorn tycker, lämnar jag osagt. Samtidigt var uppmaningens främsta syfte att skapa en diskussion och debatt om jämställdhets-arbetet på högskolan, något som vi studen-ter inte tycker når upp till den nivå som det borde göra.

Arbetet för en jämställd högskola måste bli bättre, det måste integre-ras på ett tydligare sätt i allas utbild-ning, även för de studenter som läser tekniska utbildningar. Att som rektorn, helt och hållet slå ifrån sig att det skulle vara en problematik och säga att de strukturer som vi stu-denter känner av och ser skulle vara överdrivna är för mig svårt att förstå.

I repliken från rektorn tycker jag att det saknas konkreta exempel på hur Malmö högskola ska bli en jämställd högskola och nå upp till sina högt uppsatta ambitioner. För uppnådda kvantitativa mål är bara en början och vad är de värda om man inte arbetar för att uppnå de kvalitativa?

Som svar till Mats Olssons fun-deringar vill jag poängtera att jäm-ställdhet innebär att alla kön ska ha samma rättigheter, skyldigheter och

möjligheter inom alla områden i livet. Vi alla påverkas av normerna men självklart på olika vis. Så på frågan om vem som diskri-mineras på grund av sitt kön – vill jag svara att vi alla blir det mer eller mindre, men sättet varierar beroende på ens kön. Den viktigaste frågan är att högskolan går ifrån att bara formulera mål utan också börjar arbeta för att de ska uppnås. Sen som jag sagt tidigare ville jag först och främst skapa en levande debatt.

Evelina SvenssonChefredaktör Mahskara

All verklig förändring börjar underifrån

Jag är lärarutbildare på Malmö högskola och ar-betar tillsammans med kåren för att uppnå några av

de mål som finns i högskolans jämställdhetsplaner. Det största problemet menar jag idag är könsobalansen inom läraryrket och vi har ett gemensamt ansvar för att se till att män kan välja att arbeta med barn utan att bli ifrågasatta. Dessutom måste vi tillsammans analysera den katastrofala avbrottsnivån bland manliga studen-ter. Förhoppningsvis är detta en del av ett långsiktigt arbete där läraryrket befrias från den rådande könsobalansen. Först då tror jag att det finns ut-rymme för verkliga förändringar.

Jag blir lite oroad över att kåren tycks tro att detta är något som rektorn kan kommendera fram uppifrån genom att peka med hela handen. Det känns lite olustigt att kåren avkräver rektorn en tro på att »målen och ambitionerna verkligen går att uppnå«. En del av jämställdhets-retoriken är av tradition luftig och inte ens jag som är en obotlig optimist tror på att det är möjligt att uppnå: »samma möjligheter, rättigheter, och skyldigheter på livets alla områden« inom hög-skolans domäner i ett samhälle som präglas av stora olikheter.

Den efterlysta »öppna och ständigt närvarande dialogen« bygger på att kåren och studenterna tar en aktiv del av det jämställdhetsarbete som bedrivs. Jag ser stora problem i att jag som lärare ska driva ett nätverk för manliga studenter. All verklig förändring börjar underifrån.

Innan jag skriver under något »uppror« vill jag nog veta mer om vad det är för »ny mark som ska brytas«? Vilken är den viktigaste frågan? Vem diskrimineras på grund av sitt kön?

Läs mer på: http://manpalut.wordpress.com/

Mats OlssonManliga nätverket på LUT

BEHRANG MIRI– Mångsysslare med hjärtat på rätta ställetTEXT EVELinA MALTEsOn FOTO KRisTiAn GULLnER

Profilen~ 16 ~

Jag träffar Behrang Miri på ett ohippt konditori på Möllan.

– Det är lugnare här. På ett annatställe hade jag varit tvungen att snacka

med så många människor. Jag är noga med att alltid hälsa och då hade intervjun tagit en evighet, säger Behrang med glimten i ögat som kommer ur askan i elden, direkt från ett jobb.

– Jag har varit och föreläst om integra-tion på en skola i Vellinge. Det behövs där, inte minst med tanke på debatten kring ensamkommande flyktingbarn, säger han.

Behrang beställer juice och ett wiener-bröd kärleksfullt utsmyckat med glase-rade frukter. Bakverket är lika färgglatt, originellt och sprudlande av energi som Behrang själv. Helhjärtat arbetar han dyg-net runt för att informera och påverka sin omgivning för ett bättre samhälle.

– Jag vill öppna dörrar, integrera och förmedla kunskap i så många forum som möjligt på ett sätt som fungerar i det nya Sverige. Människor som har invandrat hit till Sverige har inte alltid samma nätverk och ingångar som de som har bott här en längre tid vilket gör att man inte alltid kän-ner sig lika delaktig. Många ungdomar är superduktiga på att använda till exempel internet vilket med rätt utbildning skulle ge jobb. Malmö erbjuder en buffé av fan-tastiska och kreativa utbildningar och jag

tycker att fler skulle få ta del av dem.Behrang är en mångsysslare, förutom

en framgångsrik rapkarriär är han förelä-sare, pedagog, entreprenör, debattör, pro-gramledare, krönikör, konferencier, stand up-komiker och skådespelare. Med ordets gåva som utgångspunkt är han känd för att

få den mest svårflörtade publik att lyssna. Lärare som politiker hör hans budskap men det är ofta till ungdomar han riktar sin röst.

– Jag brukar kalla mig en persisk McGyver.

Man kan göra allt av inget och jag vill göra allt av allt. Jag vill inte begränsa mig, sä-ger Behrang och hinner ta en klunk juice innan han än en gång tar till orda. Jag har stor förankring i ungdomen och ser mig själv varken som vuxen eller ungdom. Min utgångspunkt är alltid att vi alla är män-niskor. För mig är det viktigt att vara en förebild. För att kunna lära ut och påverka andra måste man känna sig själv. Dagen du glömmer var du kommer från förlorar du dig själv och den plattform din drivkraft och vision en gång föddes ur.

Hur ser du på din yrkesroll?– Jag är noga med att inte bara vara en

tyckare, jag vill påverka utifrån mina kun-skaper och erfarenheter. Jag är bland an-nat verksam i organisationen RGRA som står för Rörelsen Gatans Röst och Ansikte. Vi är en ideell kulturförening med syfte att bygga broar och skapa nätverk för ungdomar som tyvärr inte har tillgång till alla möjligheter som finns i vårt samhälle. RGRA har lokaler runt om i Malmö som är öppna dygnet runt. Vi vill fånga upp ung-domarna i deras vardag, fokusera på deras intressen och ge dem verktyg som språk och utbildning. Vi arbetar på moderna sätt och tror på gatan, det är där människor möts naturligt. Gatan är inte hopplös, här finns så mycket positiv kreativitet. I arbetet vill jag förmedla att inte hålla kunskap man

»Vi är alla stjärnor – mänskliga

stjärnor. Vi borde slå oss fria från

jantelagen, ge mer konstruktiv kritik

och kärlek«

Profilen~ 17 ~

fått för sig själv utan föra den vidare.Behrang menar att invandring är en av

Sveriges byggstenar och att förändring måste ske på punkten för samspel.

– Invandring har alltid varit en stor del av Sverige. Ändå lever vi i ett exkluderande samhälle där klassklyftorna ökar. Integra-tion behövs i hela Malmö. När jag föreläser försöker jag avdramatisera, generera »aha-upplevelser« och visa att alla i grunden är lika. Utanförskap bygger på rädsla och okunskap.

Hur fungerar det att kombinera privatli-vet med ett fullspäckat schema?

– Jag arbetar 24 timmar om dagen och är ständigt på resande fot, men jag har valt det här livet och tycker självklart att det är roligt. De stunder jag får över lägger jag på att träffa min dotter. Jag finner styrkan i att inspireras av andra och själv inspirera. Mötet med människor berikar. Att vara en offentlig person är också ett val man gör vil-ket medför ansvar. Som förebild för många gäller det att tänka två gånger innan man öppnar munnen.

Hur ser du på integrationen i Sverige?– I Sverige sysslar man ofta med pek-

pinnepedagogik. Jag hatar pekpinnar, det handlar om att fokusera på lösningar inte minst i frågan om integration. Det finns ingen envägsintegration, man måste

mötas i mitten. Mångfald är jätteviktigt för Sverige. Det är strukturen som tillå-ter främlingsfientliga åsikter. Det handlar om samma typ av isolering vare sig man är en av de 5,7 procenten som röstade på Sverigedemokraterna eller om man är in-vandrare och bor i ett miljonprogramom-råde. Vi måste inse att vi är lika och att vi tillsammans kan skapa ett bättre Sverige.

Behrang släppte plattan Boken om vårt liv 2009. Plattan som Behrang kallar en »fjortonspårig samtidsberättelse om det nya Sverige« blev väl mottagen av kritiker och publik.

– Plattan är en reflektion över min upp-växt och historier från människor jag mött. Jag konfronterar frågeställningar som inte tagits upp på grund av tabu eller diskuteras subjektivt, som exempelvis hedersproble-matiken. Jag släpper en ny platta till våren. Den är mer modern och mogen och lyri-ken är mer internationell än på förra plat-tan. Rapen är på engelska eftersom jag vill nå alla, miljonprogram, innerstadsområ-den, hela världen. Man skall kunna dansa och ha kul till mina låtar samtidigt som man lyssnar på texter som har en mening.

Hur ser du på musikbranschen?– Branschen är idag väldigt ytlig och

kritisk, passar du inte in i mallen stängs dörren. Jag menar att alla kan syssla med

musik. Vi är alla stjärnor – mänskliga stjär-nor. Vi borde slå oss fria från jantelagen, ge mer konstruktiv kritik och kärlek. Är du trygg i dig själv är det så enkelt att ge andra kärlek och glädje.

Behrang är känd som den självutnämnda »falafelmannen«. Han är ständigt ute och reser, ser nya saker och träffar massor av människor men kommer alltid tillbaka till Malmö och käkar Malmös nationalrätt falafel.

– Bästa falafeln har Falafel no.1. Men jag gillar också Jalla jalla, de har lite mer mångfalld på menyn för oss vegetarianer, som till exempel vegetarisk kebab.

Hur förbereder du dig för dina framträdanden?

– Jag gör shower som är en blandning av stand-up, humor och rap. När jag står på scen vill jag att det skall kännas som att jag talar till dig och är mån om publikens interaktion och dynamiken i deras delta-gande. Jag har utvecklat ett sätt att minnas ansikten. Utifrån ansikten formar jag låtar och skämt på scen. Jag arbetar från samma utgångspunkt här som i alla sammanhang, varje människa är speciell och skall få veta det.

Intervjun lider mot sitt slut och Behrang far vidare som ett stabilt yrväder på sin brokig väg med ett klart utsatt mål.

Profilen~ 18 ~

Primärvården Skåne – den offentliga primärvården – med bl.a. vårdcentraler, barnavårdscentraler, distriktssköterskemottagningar, ungdomsmottagningar, psykosocial verksamhet och rehabilitering. primarvardenskane.se

MYROR I HUVUDET?Oavsett vad du kan tänkas söka vård för – vi har kompetensen och erfarenheten.

Välkommen till våra vårdcentraler.

MAHSkARA DÄMPAR DIN ÅNGEST!brinner Du för ATT SkriVA,

foToGrAferA, iLLuSTrerA eLLer forMGe? ViLL Du LärA DiG Mer?

koM på näSTA reDAkTionSMöTe Den 7 DeCeMber kL.17 på kårhuSeT

MAhSkArA@kAren.MAh.Se

VINTERDEPPIG?

Mahskara Granskar~ 20 ~

MA

HSk

AR

A G

RA

NSk

AR

Malmö Studenthus, före detta studentboendet Gripen, köptes i våras av danske finansmannen och riskkapitalisten Ole

Vagner. Tillsammans med Svensk Handel och Fastigheter AB står han nu bakom en nystart av den tidiga ej fullgjorda

renoveringen av studenthemmet. Trots stora ambitioner är det ingen långvarig drift som denna finansman planerar.

STUDENTBOENDET

TEXT EVELinA MALTEsOn FOTO håKAn DAniLO

Mahskara Granskar~ 21 ~

Den långa lägenhetslängan i Rosengård, även kallad Kinesiska muren, köptes 2005 av det danska fastighetsimpe-

riet Centerplan. Ambitionen var att om-vandla huset till studentbostäder. Företaget gick i konkurs innan hälften av bostäderna var färdiga och i Centerplans regi prägla-des dåvarande studentboendet Gripen av en standard under all kritik. Bolaget ut-nämndes av Hem & hyra till den värsta hy-resvärden i landet. Olåsta dörrar tillät hem-lösa att sova i trappuppgångarna. Mögel och vägglöss var vardagsmat och tjänster som sophämtning och underhåll åsidosat-tes. Intet ont anande studenter skrev på kontrakt utan att veta att hemmet var kon-kurssatt. Misären kunde samtidigt följas på bloggen The real gripen där studenterna inte var rädda att belysa den mörka delen av sanningen.

Ole Vagner gick in i projektet under 2009 med visionen att bygga ett »Student-samhälle« med fokus på integration, funk-tion och kommunikation. Moderna tvätt-stugor, flerspråkiga trapphusambassadörer och grupprum för studier, är nyheter i huset. Gymmet 24/7 har öppnats i huset och restauranger med studentanpassade menyer planeras.

Under det nya namnet Malmö student-hus skedde invigning under pompa och ståt den 5 oktober i år. Allt verkar vatten-tätt med varmhjärtade projektledare som arbetar för att tillfredsställa studenternas intressen. Invigningen är lyx på studen-ters villkor med öl och falafel i buffén och rabattcheckar i goodiebagen. Ole Vag-ner håller tal efter att ha klippt ett rött sidenband.

– Vi hoppas bli utnämnda till Sveriges bästa studenthem 2011, säger Ole Grön ordförande i projektet, under invigningen.

Det berättas om projektet från en annan sida på bloggen. Vägen fram till de ljusa och moderna studenthem som presenteras idag har enligt studenterna själva inte alla gånger varit ett välskött samspel. Dock har bloggens kommentarer och klagomål upp-märksammats av ledningen. Svensk Handel har anammat crowdsourcing och genom att läsa bloggen har Stefan Mårtensson och andra i projektets topp fört en dialog med de berörda för att kunna förändra uti-från deras önskemål. Responsen från blog-gen på de nya ägarna har varit positiv.

»Äntligen har det hänt något. [...] Vi har en hyresvärd och fastighetsskötare som verkligen bryr sig om oss, och som lyssnar på våra förslag«. Citatet stod att läsa på The

real gripen samma dag som invigningen gick av stapeln.

Från balkongerna på nionde våningen erbjuder vyn både Turning Torso och bropelarna vid horisonten. Det känns att Malmö studenthus blickfång stannar på samma punkt som de själva siktar på, ett attribut i Malmös moderna stadsbild med framtiden som kännetecken.

Ole Vagner, omnämnd som »den rike dansken« på The real gripen, är finansman och mycket riktigt en av Danmarks rikaste män. Vagner gick in med 250 danska mil-joner i studenthemsprojektet. Med facit över sina investeringar i handen planerar han att redan om några år göra sig av med fastigheten. Vad händer med underhållet om nästa värd inte har samma möjlighet att finansiera det idag toppmoderna boendet?

Förhoppningsvis är det inte bara är ett nytt och modernt studenthem vi ser utan en stadsdel under omformation, som med rätt integrationsarbete kommer att bli en del av Malmö som alla andra. Vi får även hoppas att de stora visionerna som den nya ägaren nu har, inte bara för Malmö studenthus utan även för hela Rosengård, inte får den dalande utgång som vi tidigare sett. Att det inte bara blir ett luftslott som byggs i jakten på snabbt kapital.

Reportage~ 22 ~

Amsterdam är inte bara pro-stitution och droghandel utan också en historisk plats full av konst och kultur. Stadens

vackra kanalstråk och små broar som leder dig in bland mysiga kvarter och caféer är bara en av Amsterdams många sidor. När jag promenerar på Prinsengracht, som för alla som läst Anne Franks dagbok känns igen som gatan där allt utspelade sig, tän-ker jag på att jag går på samma gata som hon en gång drömt om att kunna prome-nera på som en fri människa.

Amsterdam myllrar av människor, konst-närer och studenter och det kryllar av cyk-lar som är ett väldigt vanligt transportme-del. Staden har varit hem för van Gogh och Rembrandt och de söta husen som ligger tätt tätt längs gatorna har blivit ett land-märke och får mig att tänka på ett gam-maldags dockskåp. I Amsterdam kan du hitta billig mat och en massa häftiga barer. Holländarna gillar öl och att stanna ute länge, så i liberala Holland är det inte alltid så noga med stängningstider. Coffeeshop-sen är givetvis exotiska för en svensk. Där

kan du gå in och välja från en meny och sätta dig ner och inmundiga det du just köpt. Ungefär som att gå till Barista och beställa en chai. Doften som letar sig ut från caféerna är påtaglig, allra helst i cen-trum där de ligger i nästan varje gathörn. Det sägs att amerikanerna kommer hit för just detta och att engelsmännen kommer hit för de så kallade »glädjekvarteren«. Jag besöker däremot Amsterdam för att insupa den avslappnade atmosfären som råder och prova stadens roliga skräpmat som i viss mån är helig för holländarna. Till exempel kroketter som är stora friterade rullar med ett slags potatismos i eller den ostsufflé som är en fyrkantig bit friterad ost. Jag provar även deras »Patatje oorlog« eller »krigspommes frites«, som är något så enkelt som pommes frites med majon-näs och, ganska oväntat, jordnötssås. Det är personligen inte någon jättefavorit och ska lite långsökt syfta till motsättningarna mel-lan svarta och vita. Jordnötssås är för övrigt ganska stort i Amsterdam och det används i alla möjliga sammanhang och kommer från tidigare kolonier så som Indonesien och

Surinam. Surinamsk mat kan du hitta lite här och var i Amsterdam. Som till exempel Roti som är ett sorts bröd med olika fyll-ningar, något man definitivt bör prova.

Amsterdam är en mångsidig och kul stad. Här finns något för alla. På Riksmuseet kan du se mäktiga »Nattvakten« av Rembrandt eller så kilar du över till van Gogh-museet som ligger ett stenkast därifrån. Där kan du följa konstnärens liv och målningar från början till slut. I staden kan du också be-söka historiska lämningar som gamla kyr-kor och byggnader från medeltiden. Här finns en gigantisk gaykultur, kanske störst i Europa, med stora områden där klubbar och barer trängs. De älskar sin drottning Beatrix och de firar Drottningens dag i april med parader och festivaler och en hel massa ståhej.

Ett stort minus med staden är givet-vis dess prostitution. Tjejer i alla möjliga åldrar står i gatfönstrena i raffset och vän-tar på nästa kund. De känns så nära och så långt ifrån. Jag tittar på deras sorgsna ansikten och önskar att allt hade varit lite enklare, men det är det inte.

Ta en del konst och kultur och en del historia, lägg till studenter och uteliv, en nypa liberalism

och en gnutta jordnötssås. Rör ihop allt och ni får, Amsterdam.

MÅNGSIDIGA AMSTERDAM

TEXT DiTTE LinDFORs BERGER FOTO JACQUELinE LinDFORs BERGER

Reportage~ 23 ~

Café Bernnieuwmarkt 9

Ett gott tecken brukar vara när lokalbefolk-

ningen flockas runt ett ställe. På Café Bern är

det alltid fullsatt. Går man förbi kan det se lite

skumt ut, med de grå gardinerna i fönstren och

den svarta trädörren, men låt inte det avskräcka

er. här kan ni nämligen hitta fondue som är

Café Berns specialitet. Ostfonduen är himmelsk

och det finns även en köttfondue. Receptet är

hemligt förstås och till detta serveras sallad och

bröd. En annan helt och hållet positiv sak är att

det inte är dyrt och att det verkligen är en upp-

levelse. Tänk bara på att boka bord i god tid

innan för det är som sagt mäkta populärt inte

minst bland holländarna.

Nam keeZeedijk 111-113

www.namkee.net

På restaurang nam kee serveras du autentisk kinesisk/vietnamesisk mat och den är fantastisk god. Det är en liten kedja och ligger på lite olika platser

runt om i Amsterdam. Just den här ligger i Chinatown bara runt ett hörn från nieuwmarkt. De är kända för sin anka och de har också goda vegetariska

rätter som kinesiska champinjoner med pak-choy. hemskt gott. även här är det billigt att äta och ibland är det kö långt ut på gatan. Personalen är

väldigt vänlig och trevlig och glöm inte att beställa in de stora, krispiga räkchipsen till förrätt.

Reportage~ 24 ~

De BakkerswinkelWarmoesstraat 69

www.debakkerswinkel.nl

På Bakkerswinkel hittar du olika sorters kaffe,

gudomliga bakverk, mackor, lunch och after-

noon tea. Bakkerswinkel är en kedja och finns

på ett par ställen i Amsterdam. Det är både

bageri och café och just det här ligger bara

ett stenkast från torget Dam som ligger mitt i

Amsterdam. Mysfaktorn är hög och tittar man

sig över axeln ser man bagarna i full färd med

brödbak. inredningen får en att tänka historia.

Bakkerswinkels koncept är att likna ett riktigt

gammaldags bageri och det lyckas de verkli-

gen med. En rekommendation är deras mjuka

russinkaka.

Café Cubanieuwmarkt 3

Att komma till Café Cuba är som att stiga rakt in i 50-talets havanna. På

väggarna hänger bilder på hemingway, det är inrett med bambumöbler

och gammal reklam för kubansk rom. här kan du hitta alla möjliga sorters

drinkar till riktigt bra priser. Deras strawberry Daquiri är värd att dö för

och Mojiton är inte sämre. här finns också en störtskön uteservering för

soliga dagar. nieuwmarkt som caféet ligger på, är ett torg mitt i centrala

Amsterdam med caféer, restauranger och marknader. Det har funnit se-

dan 1600-talet så man trampar på mycket historik i dessa kvarter.

Albert Cuyp MarktAlbert Cuypstraat

Den här marknaden ligger i stadsdelen De Pijp och sträcker sig genom

hela Albert Cuypstraat. Det sägs att detta är Europas största och mest

besökta utomhusmarknad. här kan du hitta allt från frukt, grönsaker, ost,

fisk och kryddor till smink, kläder och souvenirer. Redan år 1904 sattes

de första stånden upp här så den är ganska gammal i »gamet«. Du kan

fynda ordentligt här och det brukar vara väldigt mycket folk på helger och

soliga dagar. Om du letar efter traditionellt holländska specialiteter finns

här alla sorters ost eller »haring«, vilket är hel sill som man äter rå.

Reportage~ 25 ~

Cotton Clubnieuwmarkt 5

www.cottonclubmusic.nl

Cotton Club ligger vägg i vägg med Café Cuba och är en jazzbar med livemusik och jam varje lördag. Det är en av Amsterdams äldsta jazzhak och

här kan du lyssna på det bästa från den holländska jazzscenen. saxofon, trumpet, kontrabas och trummor. Det svänger ordentligt så tveka inte att

titta förbi. Kom dock i tid för det brukar vara smockfullt redan tidig kväll. stämningen är hög och i baren kan du förstås beställa det mesta. Gå in på

hemsidan för att se kalendern.

Artikel~ 26 ~

VAD BETYDER EGENTLIGEN T?– torgen som ska fånga upp dina tankar och åsikter

TEXT EVELinA sVEnssOn FOTO sTUDEnTKåREn MALMÖ

Artikel~ 27 ~

Med en subtil marknads-föring har Studentkåren Malmö dragit ingång sitt ny-startade projekt med »åsikts-

torg« runt om på alla Malmö högskolas områden. Syftet är att samla in studenter-nas tankar och funderingar om högskolan, utbildningen och allt där runtomkring.

Mahskara har pratat med Daniel Wallinder, som är projektledare för torgen och som vanligtvis arbetar som studentom-bud på Kultur och samhälle. Han berättar att idéen ursprungligen kom från en vilja att förbättra studentinflytandet på högsko-lan. Att projektet skulle bli ett komplement till de åtgärder för att förbättra studentin-flytandet som högskolan redan har idag, som till exempel klassrepresentanter.

– Vi ville även synliggöra vårt arbete i kå-ren och synas ute bland studenterna. Men även göra det enklare att komma fram med sin åsikt, för jag vet att studenterna är in-tresserade och engagerade i sin utbildning, understryker Daniel.

Idéen tog senare formen av ett torg som i slutet av varje månad kommer ut till fakul-teterna med förbestämda teman och frågor att samtala kring. På Kultur och samhälle pratade man vid det senaste »torgmötet« om studenternas uppfattning om arbets-miljön i Kranenbyggnaden. Eftersom det under en lång tid förts en diskussion om det kalla inneklimatet och problemet med långa köer till mikrovågsugnarna. På Gäddan däremot frågade man istället hur studenterna ställde sig till mängden lärar-ledd tid i utbildningen.

– Det ska vara en enkel plattform för att träffas. Vi samlar ihop några soffor på om-rådenas entréplan, delar ut block och pen-nor samtidigt som studenterna kan utrycka sin åsikt genom enkla undersökningar och enkäter.

Han menar samtidigt att det kan vara svårt att locka folk att åka till skolan just för denna händelse.

– Så istället vill vi finnas tillgängliga när studenterna redan befinner sig i skolan. Torgen hålls mellan klockan 10 och 14, för då kan vi fånga in en så stor skara som möjligt.

Vad händer sen med informationen och åsikterna som samlats in?

– Vi tar med oss allt till rådet för student-inflytande, som träffas efter varje torg. Där diskuteras vad vi kan göra med frågan, vem det är som ska ta över och vilken instans el-ler ombud som ska gå vidare med den. Det är viktigt för oss att visa studenterna att det faktiskt händer något, att det inte stannar där vid torget. Därför ska vi vara noga med att följa upp vad som hänt efter tidigare torg på det torg vi ska ha i framtiden.

Kåren är i dagsläget väldigt nöjda med projektet eftersom det inte bara inneburit en bättre kontakt med studenterna utan att även antalet studenter som vill engagera sig och bli medlemmar i kåren har ökat markant.

– I början av läsåret gick arbetet att värva medlemmar väldigt trögt, men nu den se-naste månaden har vi gått från ett tusental medlemmar till 4 500, inflikar kårens ord-förande Guido Guidos som hör vårt samtal i kårhusets fikarum.

På frågan om årets tema »jämställdhet och mångfald« med syfte att genomsyra hela kårens arbete (som Guido Guidos pratade om i en tidigare intervju i nummer 62 av Mahskara) även ska genomsyra detta projekt, svarar Guido att det inte är något de har funderat över. Men konstaterar att det även kan vara intressant att ta upp mer komplexa frågor, så som om alla studenter oavsett bakgrund och kön ska bemötas på samma sätt i undervisningen.

Håll utkik efter torgen som efter ett kort juluppehåll återkommer under början av nästa läsår – gör din röst hörd!

Kultur~ 28 ~

kU

LTUR

1945 såg Mumintrollet för första gången officiellt dagens ljus när den finlandsvenska författaren

och tecknaren Tove Jansson gav ut boken småtrollen och den stora översvämningen. På den tiden

såg Mumin inte riktigt likadan ut som vi är vana vid att se honom idag. nosen var något längre och

smalare och han påminde inte riktigt lika mycket om en mjölsäck.

Mumin har samtidigt funnits längre än sina 65 år, men då som en bifigur till Janssons andra

projekt. han lär ha börjat sina dagar på utedasset där Tove ritade honom som en karikatyr över

filosofen immanuel Kant (eller möjligtvis schopenhauer). sedan fick han följa med in i hennes dag-

böcker och vidare till att bli en liten bakgrundsfigur i teckningarna Jansson ritade för satirtidskriften

Garm. 1945 fick han alltså ta steget ut i rampljuset på riktigt, först som bok och nio år senare som

seriestripp. sedan dess har han blivit internationell kändis, mycket tack vare den japanska tecknade

tv-serien som även visats i sverige.

årets firande har tagit sig uttryck i olika former. Världsnaturfonden har, tillsammans med Moomin

Characters och Bulls Press, lanserat nordens största teckningstävling för barn. Barns fantasi och mil-

jötänkande står i fokus och det är meningen att locka fram ungas kreativitet och känsla för Östersjön.

Att det är just Östersjön som står i fokus beror på att Jansson själv älskade havet och spelade en

viktig roll i böckerna om Mumin.

Under detta jubileumsår har en ny 3D-film om Mumin haft premiär. De engelska rösterna görs

bland annat av stellan och Alexander skarsgård samt Mads Mikkelsen. isländska Björk har både

komponerat och sjunger titelspåret. En rad böcker, speciellt för yngre barn har också getts ut.

AT

Hurra för det evigt unga Mumintrollet som fyller 65 år i år. Det är två månader kvar på jubileumsåret så passa på att ställa till med

tårtkalas med detsamma.

GRATTIS MUMIN

Kultur~ 29 ~

Alla samhällen har genom tiderna styrts av ideal, en gemensam före-

ställningsvärld som leder oss mot samma mål.

i vår samtid verkar idén om att »lyckas« för att vara »lycklig« vara den

rådande normen – något inte helt gripet ur luften kan tyckas. Det är hur

den konventionella bilden av lycka målas upp som väcker frågetecken.

Bilden av en komplex verklighet där en förlaga sätter gränserna i våra

liv.

Då vår samhällskommunikation till stor del förs genom media blir

institutionen ansvarig för hur vi bygger idén om vår verklighet. Att sätta

verkligheten på pränt blir krasst en kopia av förlagan. således blir kul-

turkonsumentens verklighetsbild kopian av en kopia. Postmodernismen

är i stora drag den totala kollapsen av standard och världen. samtiden

kunde inte exemplifiera ismen bättre.

Vi överöses dagligen av självhjälpslitteratur och livsstilsböcker vi för-

väntas efterleva för att passa in i jantelagens lyckomall. i en verklighet

där vi måste spela teater för att passa i samhällsmallen fascinerar »verk-

ligheten« då vardagslivet är avklippta från den. Verkligheten fabriceras

i form av realityprogram. Dokusåpan som genre borde ha överlevt sig

själv, men vi möts av säsongsstart efter annan på tablån. Rikemansfruar

gör bort sig, avdankade kulturprofiler visar sina hem och småstads-

bor med kändisvisioner

idkar samlag på para-

disöar. när till och med

dokusåpan börjar kopiera

sig själv känns den post-

modernistiska spiralen

oändlig.

Asse Berg skriver i sin

essä Att skriva runt det avgränsade hur »fasad-

maskineriet förväxlas

med verkligheten och

blir verkligheten«. håller

dikten på att överlista li-

vet i en värld där Tv-pro-

filer utgör idealet och ett

ständigt skådespel utgör

livet?

FABRICERAD LYCkA I POSTMODERNISMENS

ERA

kULTURSPALTEN

EVELinA MALTEsOn

sedan bakmaskinen blev pionjär som »året julklapp« 1988 har handels

utredningsinstitut årligen utsett tomtens räddning. För att knipa åt sig

titeln måste klappen uppfylla vissa kriterier. årets julklapp skall represen-

tera samtiden, vara en nyhet och svara för en stor försäljning. Efter ljud-

böcker, GPs-mottagare, upplevelser och spikmattor i paketen står årets

utnämning för dörren. Mahskara förutspår läsplattan som årets julklapp,

en fluga precis som sina föregångare. Om din brist på fantasi tvingar dig

ge bort denna dödsdömda pryl sträcker Mahskara ut en hjälpande hand.

Varsågod - bästa julklappsrimmet som besparar geniknölarna onödigt

arbete. EM

Hjälp till att tömma bibliotek, förkläd litteraturen till en science-fictionlek.Bli skyldig till bokbål på gator och torg,ta död på själen men känn ingen sorg.Om vi står inför litteratur-dagen D,är det på sin plats att dig detta ge.Förvänta dig klassiker tomma och matta,i julklapp får du en…

FLUGORNAS HERRE BLIR

ÅRETS JULkLAPP

Precis som 2008 kommer P3 att rigga upp en glasbur på Gustav Adolfs

torg och låsa in kändisar i sex dagar för att samla in pengar till välgören-

het. Denna gång har turen åter igen kommit till Timbuktu (som går in i

buren för andra gången), nour El-Rafai och Martina Thun. Projektet kallas

Musikhjälpen och fungerar som så att man betalar för att önska en låt och

på så sätt samlas pengar in. Alla pengar går till Radiohjälpen och evene-

manget äger rum mellan 13-19 december. i år kommer pengarna att gå

till kampen mot handeln med barn. Dessutom blir all musik som spelas

lyssnarnas val. Du kan använda dig av sms, internet eller betala direkt in

till Radiohjälpens konto. Ett fantastiskt sätt att kombinera musik och kul-

tur med hjälpverksamhet. så istället för att köpa den där extra julklappen,

skicka iväg ett sms och tänk på alla dem som inte har möjlighet att få en

god jul. DL

MUSIk BLIR VÄLGöRENHET

FO

TO M

AT

TiA

s A

hLM

Krönika~ 30 ~

kR

öN

IkA

Väggen är kal och alldeles kritvit. Jag hänger demonstrativt upp en

färgrann plansch med random utvalda bokstäver i ett okänt men vackert typ-snitt. Hela inredningen och hela möb-lemanget talar för det, här borde det istället stå/hänga en TV.

Nu har jag levt i ett år utan TV och för många är detta nog inget uppseen-deväckande val, men för mig var det ett val som förändrade vardagen avsevärt.

Min familj har alltid haft ett återhåll-samt förhållningssätt till TV:n och TV-tittande. Tittandet har samtidigt alltid ingått i rutinerna under min uppväxt. Morgonprogrammen som stod på i bak-grunden under den utdragna lördags-frukosten eller popcornen som dukades upp framför fredagsunderhållningen (efter en gemensam middag vid matbor-det ofta bestående av lövbiff, kulpotatis och bearnaisesås). Detta beteende är och var så invant att Mamma en gång tog med sig en TV när hon kom på

besök till mig, efter att jag flyttat hemi-från och valt att göra mig av med dum-burken. Just för att inte missa det obliga-toriska myset med kaffekoppen framför TV4:s feelgood-doftande inslag.

Nu för tiden behöver man inte en fy-sisk TV eller antennsladd för att se sina favoritprogram. Då SVT play och de kommersiella kanalernas motsvarighe-ter erbjuder ett webbteveutbud som är minst lika stort som det traditionella. Så visst kan jag se på TV ändå och det gör jag. Med webbteven behöver jag inte missa något och då borde egentligen ingenting ha förändrats? Men istället är det just här som förändringen skett, då jag nu endast ser mina favoritprogram och ingenting annat. Dessa playfunk-tioner har förändrat mitt sätt att kon-sumera TV, där programmen sållas ut av det fria valet. Nu ser jag inget reality-drama á la tidigt 00-tal som Kungarna av Tylösand eller ett uppgjort Ullared, där Kanal 5 inte längre mäktar med

att hitta de udda personerna med syfte att förlöjliga utan istället börjat betala mediekåta personer att agera dumma i TV. Skillnaden blir även tydlig, för framför en »riktig« TV sitter man med ögon, öron och mun på vid gavel och bara matas. Man tillåts inte på samma sätt att välja. Zappandet blir till en drog och man börjar omvärdera program bara för att hitta en ursäkt för att få sitta kvar i värmen mellan soffkuddarna.

Något går samtidigt förlorat när jag bara utsätter mig själv för likriktade program ur min snäva referensram av god TV. Stor del av kulturdebatten handlar om TV och mediet speglar vår samtid på ett sådant sätt som inget an-nat medie gör. Man måste nog se hela skiten för att förstå helheten. Jag kan inte leva på att jag tittade mycket på TV förut och använda de intrycken av me-diet jag fick då. Jag får från och med nu hålla mig lång bort från att kritisera TV. Denna krönika får bli ett undantag.

TEXT EVELinA sVEnssOn ILLUSTRATION REDAKTiOnEn

ETT ÅR UTAN TV– har något förändrats?

Gäller vid tankning av Veckosurf 89 kr (max 2 GB) eller Månadssurf (max 5 GB) med kontokort som sparas i samband med registrering på comviq.se före 15 jan 2011. Gäller 1 gång/registrerat konto. Veckosurfen kan användas tom 28 feb 2011. Modemet är opertörslåst. Modemhastighet till 3 Mbit/s. Comviq marknadsförs av Tele2.

VISST VORE DET SKÖNT MED EN EXTRA VECKA I JUL?

comviq.se

Mobilt bredband som bara kostar när du använder det.Det enda du behöver är ett startpaket, det kostar 199 kr.Sen surfar du för 29 kr för en dag, 89 kr för en vecka eller 249 kr för en månad.

VästraHamnen

Fridhem

Limham

nsvägen

VästraVarvsgatan

Mariedals-vägen

Nya MacBook Pro En ny standard för prestanda och bärbarhet.

Fridhemstorget 1, Malmö Tel 040 -10 08 30 Vard 10 – 18.30, lörd 11 – 15 www.kullander.se

Den nya 13-tumsmodellen av MacBook Pro är utrustad med snabbare Intel-processorer, den senaste generationen NVIDIA-grafik och ett batteri som räcker upp till 10 timmar. Med 4 GB minne och större hårddisk som standard är det här vår mest kraftfulla 13-tums MacBook Pro någonsin.

13-tum, pris från 10 805 kr.*

Finns även i 15- och 17-tum.

Rabatt till lärare och studenter på alla datorer!

Besök Kullanders nya butik – på Fridhemstorget i Malmö. Välkommen!

* Efter avdragen studentrabatt. Inklusive moms.

halvs_mah_nov10.indd 1 2010-11-04 20.46

Ljudupptakter~ 32 ~

LJUD

UP

PTA

kTE

R

LIBRA

Bakom Libra står Magdalena Krantz, med rötter i Hässle-holm och bosatt i Malmö. Det är Magda, som hon kall-

las, som ensam gör musiken och skriver texterna - stämningsfull electronica/triphop med lyrik hämtad ur det per-sonliga och emotionella.

Mahskara möter Magda i hennes etagelägenhet vid Nobeltorget. Vi har som enda tidning fått äran att närvara vid en mycket spe-ciell releasespelning för Libras nya singel Complete. Någon stor publik är det inte frågan om. Förutom Mahskara finns endast Jo-han Billing (chef för Libras skivbolag Electric fantastic sound) samt basistens flickvän (kväl-lens såpbubbleblåsare) på plats. En större publik finns dock utspridd på annat håll eftersom spelningen sänds live över internet. Framträdandet bju-der även på två remixer av nya singeln.

Dessa är de vinnande bidragen i en täv-ling som Magda utlyst. Som märks är idétorka inget Magda lider av. Förutom att göra fin musik visar hon denna kväll prov på sin kreativitet när det gäller sceneri. På övervåningen är en förtju-sande liten scen komponerad. Ljus-

slingor, rullskridskor och en mindre tyghund pryder det hela. Även bandet som bistår Magda när det vankas live-spelning (Marcus Svensson på bas och Andreas Hörlén på synth) har kvällen till ära en del intressanta attribut på sig.

Speciellt Marcus genuina 70-talsbyxor i brun manchester imponerar.

Man skulle kunna tro att Magdas uppväxt i Hässleholm skulle ha påver-kat hennes intresse för musik. Staden har en relativt stor musikscen med band som Familjen och arrangemang

som Siesta. Magda tror visser-ligen att musikintresset hade kunnat odlas var som helst. Dock menar hon att små-stadstristessen har bidragit.

– Det fanns ingenting att göra i Hässleholm, så jag bör-jade göra musik.

Det var 1997 som den dåva-rande tonårssyntharen Magda köpte lite synthar av några kompisar som gjorde musik och en sampler av Andreas

Tilliander. Nyfikenheten och fallenhe-ten för tekniska prylar gjorde sedan att hon snabbt komponerade ihop sina egna låtar och började spela live.

Lyssnar du mycket på musik?– Alltid. I tonåren fokuserade jag

TEXT FREDRiK TROssÖ/ERiCA CARLsDOTTER FOTO FREDRiK TROssÖ FORM Li JOhAnssOn DAhLGREn

– anspråkslösa framgångsljudvågor

»Jag har mest inspiration när jag är arg, ledsen

eller uttråkad. Då har man ett behov av

att få ut känslorna.«

Ljudupptakter~ 33 ~

kanske bara på en eller två artister. Idag är jag mer öppen för det mesta.

När hon var yngre var hon väldigt fas-cinerad av Neneh Cherry som också hon har ett förflutet i Hässleholm. Björk är en annan artist som Magda alltid sett upp till. Kreativa artister och förebilder som går sin egen väg och gör sin egen grej, lite som Magda idag.

Hur viktiga är texterna för dig? De är väldigt viktiga. Oftast skriver jag bara när jag mår lite kasst. Jag har mest inspira-tion när jag är arg, ledsen eller uttråkad. Då har man ett behov av att få ut känslorna.

Just nu håller Magda på och jobbar med ett nytt album som beräknas släppas någon gång nästa år. Enligt henne själv kommer det låta lite mer electro, lite popigare och faktiskt också lite gladare. Singeln Complete kan i sig ses som en fingervisning om Magdas rådande belåtenhet med tillvaron.

Vad har du för drömmar och mål med Libra?

– Jag är den jag är och gör det jag vill. Jag vet inte vad jag har för mål. Jag vill inte bli någon Britney Spears. Jag är väldigt blyg som artist och verkligen inte den som ut-ger mig för att vara bäst i världen. Jag gör musiken för min egen skull, inte för att bli känd.

Magda medger dock att det såklart är ro-ligt om man når ut med sin musik. Hon har märkt att hon har fått en del trogna fans genom åren och blir väldigt glad när hon får uppskattning för det hon gör.

– Jag vet att jag gör lite komplicerad mu-sik. Det är inte alla som förstår sig på den. Jag gillar att spela live för då kan man fånga publiken.

Listan över Magdas liveframträdanden genom åren kan göras lång och hon har spelat inför betydligt större publikhav än kvällens. Hon har även varit i Tyskland och England och gjort sin grej.

Är scenestetiken viktig när Libra spelar live?

- Jag tycker det är väldigt viktigt, men mina kära bandkompisar som är med mig när jag spelar live tycker inte det, skrattar Magda. Jag tycker man bör ha jobbat lite på hur man ser ut innan man entrar scen. Jag vill inte att det ska se ut som om man kommit direkt från jobbet och jag brukar försöka få Marcus och Andreas att i alla fall klä sig i svarta kläder.

För denna speciella afton var dock tan-ken att de tre skulle vara 70-, 80- och 90-tal, där Magda själv representerar 80-talet. För framtida spelningar fastslår Magda att hon kommer vara mindre tolerant med sina medmusikers blåjeans, band t-shirts och andra egna initiativ, eller kanske snarare ickeinitiativ, till scenklädsel.

»Jag är väldigt blyg som artist och verkligen inte den som utger mig för att vara

bäst i världen. Jag gör musiken för min egen skull,

inte för att bli känd.«

Att stå på scen. Att kunna inspirera. Att viga sitt liv åt replikerna. Att vara skådespelare. Ett hårt arbete

med oregelbundna tider och arbetslöshet. Fråga Johanna Rane.

EN kARRIÄR SOM SkÅDESPELARE

TEXT DiTTE LinDFORs BERGER FOTO AnDREAs JOhAnssOn

Artikel~ 35 ~

Johanna Rane har precis avslutat dagens repetitioner på Intiman när hon kommer och hämtar oss. Just nu repeteras Kärlek & pengar för fullt som

har premiär i november. Hon ser nästan odödlig ut, lång, reslig och lika vacker som ett sagoväsen. Hon leder oss genom en lång och vindlande korridor med loger på båda sidorna som andas teatermagi, histo-ria och ger en den där nästan övernatur-liga känslan av att vara i en annan värld. Vi sätter oss ner för en intervju bland smink, scenkläder och rekvisita.

Johanna är trettio år och uppvuxen i Stockholm och har så länge hon kan min-nas varit intresserad av teater och alltid tyckt att det varit väldigt roligt att stå på scen. Hon minns att hon redan som liten sa att hon en dag skulle bli skådespelare.

– Vi spelade ganska mycket teater i sko-lan när jag var liten. Det var nog så det bör-jade. Sen har jag alltid gillat att sjunga, det har också varit en ingång. Jag uppträdde ofta på skolavslutningar, säger Johanna.

Men det var först efter gymnasiet som Johanna kände att hon verkligen ville hålla på med teater på riktigt.

– Det var någonting som drog mig hit, fortsätter hon. Jag hade tankar på annat när jag gick det naturvetenskapliga pro-grammet på gymnasiet, men jag kunde inte riktigt slita mig från teatern.

Efter att ha bestämt sig för att detta var vägen hon ville gå, sökte hon till Teater-högskolan och kom in i Malmö 2006. Där gick hon en fyraårig utbildning och tog examen i våras.

Vad betyder yrket för dig?– Att få jobba med olika människor i alla

möjliga åldrar, det betyder mycket och är väldigt värdefullt. Att man dessutom får göra det i ett kreativt sammanhang är bara positivt. Man går in och ut ur olika projekt. Det blir liksom aldrig långtråkigt. Teater betyder allt. Allt som har med livet att göra. Det finns inga rätt eller fel. Det är det som är så skönt med teater. Det är bara fantasin som sätter gränserna.

Hon anser att teater som forum är en väldigt viktig del i samhället och att den ofta fungerar som en ventil för tankar, känslor och problem. Via teatern får hon också chans att inspirera andra männis-kor, engagera dem och förhoppningsvis påverka några. Även om det bara handlar om att publiken får släppa loss och skratta en stund, så har hon ändå förhoppningsvis skapat en lite sorglösare tillvaro.

Inspiration är en dyrbar råvara som snabbt kan slinka en ur händerna, var hit-tar du den?

– Det kanske låter klyschigt men jag hit-tar den faktiskt väldigt mycket i naturen

och i humorn. Hu-mor är ett viktigt redskap. Jag kan också hitta inspira-tion i saker som jag blir upprörd över. Tid är också något jag behöver, tid för mig själv, för att få ny input och ny en-ergi. Jag mår bättre då. Men det är klart att jag också har dagar när jag bara känner »nej, jag vill inte idag«.

Att vara skåde-spelare är väldigt givande och kan vara underbart men det är också ett hårt jobb med oregel-bundna tider och stor arbetsbrist.

– Skådespelaryr-ket är krävande på många sätt. Arbets-tiderna till exempel. Jag har ju inte varit ute och jobbat så länge, men jag har redan märkt av de oregelbundna tiderna. Ofta repeterar vi helger och spelar kvällar. Sen är det ju också väldigt stor arbetsbrist i teaterbranschen och man måste hela tiden leta efter nya jobb. Ofta anställs man för ett specifikt projekt eller så skriver man kon-trakt för en viss tid. Det innebär en väldigt stor stress. Det blir svårt att planera. Vad gör jag nästa år? Var bor jag? Man får vara beredd på att flytta runt ganska mycket.

Vad drömmer du om att åstadkomma nu och sen?

– Rent privat så handlar det väl om att jag vill kunna försörja mig på skådespeleriet och gärna vara med i intressanta projekt. I ett större perspektiv vill jag engagera och inspirera människor och förhoppningsvis få världen att må lite bättre.

Har du en drömroll? – Drömroll vet jag inte riktigt. Det kan-

ske skulle vara Hamlet. Jag har ingen riktig tanke om »det där vill jag verkligen göra«, men Hamlet som figur är väldigt intressant och mångfacetterad.

Känner du någonsin någon rädsla för nå-got i din bransch?

– Ja, jag är livrädd varenda dag, skrattar Johanna. Men det är det som är härligt också, att våga kasta sig ut.

Känner du av någon konkurrens i din bransch?

– Jag försöker hålla det borta men det

är klart att jag känner av den. Det är ju up-penbart att vissa går utan jobb och vissa får jobb. Men sånt där ändras ju hela tiden. Det handlar så mycket om kontakter också. Har man jobbat med någon och det har fungerat väldigt bra så kan man få nya jobb genom det. Men det är oundvikligt att inte känna av konkurrensen. Tyvärr gynnar det ju ingen i längden, att påverkas av den.

Vad har du för tips till andra som vill ta sig fram som skådespelare?

– Att arbeta hårt, att tro på sig själv och att fortsätta drömma. Det finns väl inte mycket mer att säga än det. Teaterhögsko-lor är så klart en fördel, skulle jag säga, men det finns ju andra vägar också. Det finns ju ganska många folkhögskolor med teaterutbildning. Någon slags utbildning tror jag absolut är en fördel och som sagt att jobba hårt.

Kan du berätta om nya uppsättningen?– Kortfattat så kretsar historien kring

David och Jess och deras liv tillsammans. Jag spelar Jess som hamnar i ett shopping-beroende vilket sätter deras förhållande på spel och påverkar hela deras liv och män-niskor i deras omgivning.

Premiären äger rum 12 november och den

spelas fram till slutet av januari med eventuell

förlängning till slutet av februari.

HEMMA I NEw YORk

»Att älska New York är lätt. Från den sekund du sätter ner foten på stadens gator känns det som hemma. Allt är så bekant och helt plötsligt spelar du huvudrollen i din egen film. En vinkande hand fångar upp en gul taxibil samtidigt som ångan från trottoaren sakta söker sig upp mot skyskraporna som bländar ögon med sin blanka fasad. Du vill in i New York och stanna i drömmen. Du är hemma. Du är lycklig. Du är älskad, älskad av en stad.«

— av Åsa Nordlöf

Artikel~ 42 ~

folket om vegetationgudens återkomst. Festivalerna bestod av en magnifik religiös processionsdag, vilken kan förklaras som en karavan eller parad. Denna följdes av två dagar med körer från olika platser och därefter tre dagar med tävlingar där för-fattare emellan tävlade med sina bidrag av

komedier, tragedier eller satirspel. Under den avslutande dagen av festivalen kora-des en vinnare bland tragediförfattarna av en tiomannajury. En liten intressant notis bör tilläggas, det var de rika i Athen som betalade för kalaset. Det var nämligen så att bland de mer förmögna utsågs tre »kor-eger« som pungade ut för körrepetitioner, skådespelarlöner samt inköp av de överdå-

TEATERFESTIVAL– från grekerna till subkultur?

TEXT ERiKA AhLsBORn ILLUSTRATION KRisTiAn GULLnER FORM Li JOhAnssOn DAhLGREn

»atmosfären kunde beskrivas som av extatisk och

orgiastisk karaktär«

Att en teaterfestival är en typ av kulturmanifestation var-vid det uppförs en rad teater-förställningar är nog något de

flesta känner till. Men alla känner kanske inte till att det var i antikens Grekland, i Athen, ca 500-400 f.Kr. som festivalkultu-ren startades. Det var tack vare Athens po-litiska, finansiella och kulturella utveckling under 400-talet f.Kr. som gjorde det möj-ligt för dramatiken, och därmed den omgi-vande kulturen att bildas och växa.

När festligheterna kom till var formen lite annan än dagens teater, då dessa fö-reställningar och framträdande hade ett annorlunda tema. Den klassiska grekiska teatern associerades med religiösa festi-valer i hyllning till bland andra fruktbar-hets- och vinguden Dionysos. Tragedin och komedin kan sägas härstamma härifrån, även om deras riktiga ursprung är något oklart. De är starkt kopplade till just dessa rituella fester där atmosfären kunde beskri-vas som av extatisk och orgiastisk karaktär. Det mesta ur den grekiska scenkonsten hade religiösa syften och ingick därför i religiösa festligheter. Ett annat exempel är vårfestligheten som firades för att påminna

diga dräkterna. Något som kanske ska åter-införas som tradition av de rika i Malmö?

Under medeltiden levde den religiösa motivationen kvar bland teaterutövarna. Då framfördes så kallade mysteriespel med religiöst innehåll av amatörer på gator och offentliga platser. Mysteriespelen var en folklig teaterform som gestaltade histo-rier hämtade ur Bibeln och kunde handla om bland annat påskens händelser. Dessa mysteriespel förbjöds på många håll under 1500-talets reformation och därefter leds vi in på renässansen som gör entré ett par sekel senare.

Under renässansen återupptogs festspel-stanken och inte konstigt är väl det efter medeltidens mörka värld, full av förtryck, vidskepelse och barbari, som den så ofta utmålas till att ha varit. Dock kan det inte påstås att medeltiden var en period som hämmade konst och vetenskap, snarare tvärtom, men kanske var själva uttrycksfor-men begränsad. Commedia dell’arte, en särskild form av teater som fortfarande i allra högsta grad är aktiv och aktuell idag, utvecklades under senmedeltiden och spe-lades av kringresande teatersällskap. Fram-förandet var improvisationer i många olika

Artikel~ 43 ~

variationer som baserats på en grundidé som återanvändes gång på gång. Commedia dell’arte inspirerar fortfarande regissörers arbete samt teatersällskap och enskilda ut-övares arbete med att utveckla teatern. Un-der renässansen fick emellertid människor upptäcka sig själva och världen omkring sig och teaterfestivalen var inte sen med att göra detsamma. I sann teaterfestivalanda ordnades storslagna spel runtom i Europa, främst i Italien vid de italienska fursteho-ven. Nu hade den religiösa influensen på festivalerna skalats av och fram kom andra sociala teman och åsikter.

Teaterfestivaler har sedan dess fått ett verkligt fäste i Europas kultur och länder. I dagsläget kan vi resa lågprisflyg runt och besöka hur många som helst. Från stora internationella festivaler till mindre nationella. Nu för tiden är det inte krav på religiösa teman eller propagandistiskt syfte utan människor tar sig an vardagliga teman att förmedla till publik och varan-dra. Stora välkända festivaler som årligen går av stapeln i Europa är bland andra Edinburgh International Festival, eller som den också kallas, Edinburgh Festival Fringe. En »fringe theatre« kan nämligen

beskrivas som en alternativ teater, eller som en »icke-mainstream« underhållning. Ut-märkande för denna typ av festival är att den saknar jury och därmed är tävlings-momentet uteslutet. Alla får deltaga, från superkända stjärnor till vanliga dödliga amatörer. Andra megafestivaler i Europa är Budapest Spring Festival, European Universities Theatre Festival, Over het IJ Festival i Amsterdam och Malta Internatio-nal Theatre Festival i Polens Poznan med flera och åter flera.

Med denna historielektion i festivalan-dans teater, som jag hoppas inte tråkat ut er, vill jag upplysa om att det finns en rotad bakgrund till den konstnärliga värld vi le-ver i idag. Det är inte alltid som vi vet om det. Jag kan erkänna att det var inte förrän nästan ett halvår sedan som jag själv kände till detta oerhört fascinerande fenomen. Vilket fenomen då, undrar ni säkert, hon

har ju bara dragit på om greker och medel-tidens mörker? Så här är det nämligen, att förutom de stora dragplåstren som nämnts ovan så fullkomligt kryllar det av mindre självständiga teaterfestivaler i städer som du säkert aldrig hört talats om. Där är det uteslutande amatörteater som gäller, på alla de olika språk och dialekter som flore-rar på vår kontinent. Teaternördar vallfär-dar med hjälp av varandra till dessa ibland avlägsna platser. Det är kringresande tea-tersällskap som på sin fritid lägger ner hårt jobb och mängder av kärlek för att få ihop produktioner som är hållbara nog för en tur ut i vida Europa. Systemet fungerar som så, att en teatergrupp bjuds in till en festi-val och sedan spinner det vidare då andra sällskap från andra länder är där och inte bara uppträder utan även får chansen att vara publik. Om en pjäs är bra bjuds den in till en festival i ett annat land och så vidare. Utöver föreställningar pågår det även ett aktivt arbete med workshops som hålls utav de olika grupperna.

Det är en levande subkultur i Europa som växer och tillåter teatern gå hand i hand med en turism som gynnar de lite mindre traditionella turistorterna.

»en levande subkultur«

David och Jess är unga, lyckligt nygifta, och har hela livet framför sig. De har bara ett problem. Hon måste köpa saker. Massor av saker. Hon kan helt enkelt inte sluta. Kärlek och pengar är en brutal skild-ring av den moderna människans var-dag. Med drastisk humor placerar den meningen med livet under lupp.

SPELAS PÅ INTIMAN

040-20 86 10 MALMOSTADSTEATER.SE

Rekommenderat~ 46 ~

TEXT JOsEPhinE GLAD TEXT JOhAn CARLssOn TEXT AnnA ThORELL

Rädd att flyga (1973)

Erica Jong, UsAMafia II (2010)

2K Czech, Tjeckien

Underdog (2001)

Torbjörn Flygt, sverige

BOk SPEL BOk

RE

kO

MM

EN

DE

RA

T

Det finns spel som man plockar upp och fastnar för direkt. När

man får en stund över så kryper man sakta tillbaka till boxen bara för att klara nästa bana. Sen när spelet är slut känner man en tomhet och undrar vad man ska hitta på härnäst. Mafia II är ett sådant spel. Det levererar inte bara en gedigen spelmekanisk upplevelse, utan även en story som innehåller allt det där klassiska som karaktäriserar en gangsterberättelse, samtidigt som man lyckas göra den engagerande och väl-berättad.

Som spelare intar du rollen som Vito Scaletta, vars familj har emigrerat från Sicilien till den fiktiva staden Empire Bay i 1920-talets Amerika. På klassiskt manér startar du på botten som en små-gangster för att sedan arbeta dig uppåt till den absoluta toppen. Det innebär i realiteten att du under spelets gång får tillgång till lyxigare kläder, kraftfullare vapen, snabbare bilar och tyngre upp-drag. Det är en linjär berättelse, som till skillnad från GTA, inte bjuder på några sidouppdrag. Det är på denna punkt som Mafia II har sin största brist. Man har byggt upp den här fantastiska staden Empire Bay som vid en förta anblick känns både detaljerad och le-vande. Men efter en stunds spelande inser man att den fungerar mer som en kuliss och transportsträcka mellan olika uppdrag än för att agera sandlåda för spelare som vill tillbringa mer tid i staden än vad berättelsen tillåter. Detta till trots, är resan mer än perfekt och får i alla fall mig att längta till trean.

Trots att det är nästan tio år sedan Flygt tog hem Augustpriset

för romanen Underdog är boken fortfa-rande läsvärd.

Underdog är berättelsen om Johan och hans familj; storasyster plugghästen Monika och morsan som jobbar på strumpfabriken.

Berättelsen börjar vid köksbordet. Där-ifrån utvecklas en skildring över Johans tid i mellanstadiet, guidad av den knar-rige Palin och några lärarkandidater. På rasterna spelas fotboll, matcher som fortsätter på miljonprojektens gårdar, tills det är dags att äta middag. Vi rör oss sedan vidare mot högstadiet, den första kärleken, sökandet efter den egna iden-titeten, fortsätter till gymnasiet där Johan hamnar i nya gruppkonstellationer med helt andra referensramar än hans egna. Parallellt med Johan följer vi Monika och morsan. Monika, mönstereleven, sköter skolan exemplariskt, kommer in på lä-karlinjen och gör revolt på sitt eget sätt. Morsan oroar sig över barnen, trampar symaskin på »Strumpan« och är alltid där när dem behöver henne.

Underdog är ingen revolutionerande berättelse. Den beskriver livets »ups and downs«. Det är istället Flygts språk och berättarteknik som gör den läsvärd. Språ-ket flyter med en underton av sorg över det faktum att livet inte kan levas om – därför är det bäst att leva det fullt ut pre-cis nu. Vilket alla bokens karaktärer gör.

Boken rekommenderas för såväl gamla som nya Malmöbor. Låt den bli din gui-debok, för att upptäcka de platser där Johan höll till.

Isadora Wings första tes lyder, »kvin-nornas värsta fiende är de själva«. Isadora är 29 år och har precis gett

ut en erotisk diktsamling. Romanen in-leds med att hon sitter på ett flyg till Wien med sin man Bennett. Han är psy-koanalytiker och Isadoras andra make. De har varit gifta i fem år och Isadora börjar längta efter sin frihet. Samtidigt är hon rädd för att flyga, rädd för att förlora sin trygghet. I Wien tror Isadora att hon hittar det hon söker, det knapp-lösa knullet. Kanske behövs det två män för att åstadkomma en hel människa. Tillsammans lovar Adrian Goodlove att de kan leva som Simone de Beauvoir och Jean-Paul Sartre. Tillsammans men ändå åtskilda. Isadora ger sig ut på en rundresa i Europa med Mr Goodlove.

Rädd att flyga har blivit läst av kvinnor över hela världen. Numera är den en modern klassiker, och nyutgiven med ett klockrent förord av Maria Sveland. Boken är underbar på grund av sin fri-språkighet, Jongs sätt att berätta och hennes öppenhet kring sex och kvinn-lig sexualitet. Att den skrevs på 70-talet när kvinnor höll på som mest med att göra revolt, gör den ännu bättre. Dess-utom påminner huvudpersonen om författaren själv, ung och rotlös. Erica Jong har sagt att hon inte tror att det var själva sexskildringarna som provo-cerade, utan det faktum att varje gång en kvinna vågar säga: »jag är så«, skapar det starka reaktioner.

Rädd att flyga är en bok som är lika viktig idag som den var då.

Rekommenderat~ 47 ~

TEXT DiTTE LinDFORs BERGERTEXT JOsEPhinE GLAD TEXT JOsEPhinE GLAD

Mark Twain (2002)

Ken Burns, UsA

Att Springa (2010)

Maria sveland, sverige

Norrlands Svårmod (2010)

Therése söderlind, sverige

FILMBOk BOk

Regissören och producenten Ken Burns, känd för sina dokumentärfil-

mer om amerikansk historia, visar här ett vackert och intressant porträtt av författa-ren Mark Twain. Vi får lära känna Twain från födseln i Missouri 1835 fram till hans död 1910.

Han är kanske mest känd för att ha skri-vit Tom Sawyers äventyr samt Huckleberry Finns äventyr. Han växte upp i ett Amerika som än idag kastar en lång skugga över värl-dens största demokrati. Både hans far och hans morbror hade slavar. Detta kom att prägla honom genom hela livet och hans romaner inspirerades ofta av hans barn-dom och uppväxt. Mark Twain var väldigt samhällskritisk och hans böcker är inte sena att angripa ämnen som klasskillnader och förtryck. Hans liv kantades av förluster och död men också av stor lycka. Han var en ganska passionerad man som aldrig slu-tade skriva och utöver sina romaner skrev han även reseskildringar och reportage. Ofta med en touch av samhällsdebatt och som förespråkare för allas lika värde. Mark Twain kom till att bli den största författa-ren i Amerika kring sekelskiftet och var ett välkänt ansikte på gatorna i New York på sin ålders höst.

I filmen får vi se vackra foton både från familjealbumen och från omgivningarna där han bodde med sin familj. Hans stora sorg i livet var förlusterna av sina barn som inte blev så gamla.

Mark Twain stod upp för de svaga och ut-satta i ett USA som präglades av rasförtryck och hans anda lever kvar i hans böcker. »I don´t give a damn for a man that can only spell a word one way«.

Maria Svelands Bitterfittan väckte stor debatt när den kom ut 2007. Bokens

huvudperson Sara lämnar man och barn för att åka till Teneriffa och tänka över sin livssituation. Hur ska vi någonsin kunna få ett jämställt samhälle när vi inte ens klarar av att leva jämställt med dem vi älskar? En-ligt mig är detta en bok alla borde läsa.

Maria Svelands nya roman Att Springa behandlar även den ett viktigt ämne. Ett ämne inte så många vågar prata om. Emma och Julia är 13 år och bästa vänner. En dag i slutet av sommarlovet dyker plötsligt en man med »rabarbersvaj« upp i skogen. Detta blir upptakten till en rad händelser som till slut urartar.

Att Springa är en mörk berättelse om vän-skap men samtidigt om sexuella övergrepp. Det handlar om vuxna som sviker och om hemligheter som är så jobbiga att man inte ens kan dela dem med sin bästa vän. Det finns en del att önska av romanens språk, men budskapet väger upp det hela. Språ-ket är alldeles för enkelt och beskrivning-arna är stundtals väldigt simpelt gjorda.

I Maria Svelands värld är allt antingen gott eller ont. Det finns inga snälla män. Redan halvvägs är boken väldigt svår att läsa, ett illamående har satt sig i halsen för att stanna. Bakom Julia och Emma står två starka mammor. Gisela med den välpole-rade ytan som vägrade ge upp sitt arbete för familjen. Annika med stuprörsjeans som inte ber om ursäkt för att hon finns. När jag har läst sista sidan undrar jag nå-got. Hur gick det för tjejernas mammor?

Milslånga skogar med frisk hög luft. Solljus glittrar till i sjön bakom

några granar. En brygga sträcker ut sig i vattnet mot evigheten. Gevärsskott ekar. Det är septembermorgon i Ringarkläppen. Älgjakten är i gång och Charlie försvinner. En hel familj splittras. Detta är upptakten i Therése Söderlinds starka debutroman Norrlands svårmod.

Daniel Sjölin i SVT:s Babel konstaterade att när den nya svenska romanen verkligen berör är det allt oftare i samband med att en tonårstjej är huvudpersonen. Jag tror att Norrlands svårmod kan vara ett exempel på den nya svenska romanen. Läsaren får lära känna Charlies lillasyster Anna som hunnit bli 23 år. Hon delar lägenhet med sin bästa kompis Mirja och läser litteraturvetenskap, som hon egentligen inte tycker är så roligt. Det har blivit dags att ta reda på vad som verkligen hände den dagen Charlie för-svann för 16 år sedan. Det är dags att Anna blir kvitt sina tvångstankar och ångest. Det är dags att försöka förstå varför Anna söker sig till män som kan ta hårt i henne.

Författaren har en mörk historia att berätta. Spänningen byggs långsamt upp. Dock tycker jag att berättelsen är lite väl utdragen. Söderlind berättar samma sak flera gånger. I romanens första del skildras samtidigt händelser som sker när Anna är sju, tretton och tjugotre år. Jag har först svårt att hänga med i alla namn och per-soner som dyker upp, men ju längre jag läser desto mer förstår jag. Det märks att författaren har rötter i Norrland på hennes närvarande och poetiska naturskildringar.

FO

TO

ST

EP

HA

N R

ICH

TE

R

Må

nTi

sO

ns

On

s

On

s

TOR

FRE

LÖR

sÖn

TOR

TOR

FRE

FRE

LÖR

sÖn

Må

nTi

sO

ns

TOR

FRE

LÖR

sÖn

Må

n

Må

n

Tis

Tis

On

sTO

RFR

ELÖ

R

1104 18 25sÖ

n

1205 19 26

DE

CE

MB

ER Ma

hska

raka

lend

ern

kB

ww

w.k

ultu

rbol

aget

.se

k

ong

ww

w.k

ong

.nu

Inko

nst

ww

w.in

kons

t.co

m

Far

i hat

ten

ww

w.fa

rihat

ten.

com

Bab

el w

ww

.bab

elm

alm

o.se

D

ock

an w

ww

.doc

kanc

omed

y.co

mD

ebas

er w

ww

.deb

aser

.se

Speg

eln

ww

w.c

inem

atek

et.s

eM

alm

ö O

per

a w

ww

.mal

moo

per

a.se

Inti

man

ww

w.m

alm

osta

dst

eate

r.se

Mej

erie

t w

ww

.kul

turm

ejer

iet.

seM

alm

ö A

rena

ww

w.m

alm

oare

na.c

omV

icto

riat

eate

rn w

ww

.vic

toria

.se

Spel

ning

Chr

istia

n k

jellv

and

er(k

b, M

alm

ö)Sp

elni

ng M

ount

kim

bie

(Deb

aser

, Mal

mö)

Stan

d U

p D

ocka

n C

omed

y(D

ocka

n, M

alm

ö

Spel

ning

Säk

ert

(Mej

erie

t, L

und

)Sp

elni

ng T

he T

wel

ves

(Deb

aser

, Mal

mö)

Film

Den

giri

ge

(Sp

egel

n, M

alm

ö)

Spel

ning

bec

hes

bre

w(V

icto

riate

ater

n, M

alm

ö)E

vent

Jul

baz

ar(M

ejer

iet,

Lun

d)

klu

bb

urb

an b

alka

n: D

amir

imam

ovic

(inko

nst,

Mal

mö)

Spel

ning

War

riors

– To

ve S

tyrk

e(D

ebas

er, M

alm

ö)G

ala

Stöd

fest

för

Asy

lgru

pp

en;

emil

Jens

en &

nou

r el

-raf

ai(b

abel

, Mal

mö)

Spel

ning

Dun

gen

(inko

nst,

Mal

mö)

Spel

ning

Cra

shd

iet

(kb

, Mal

mö)

Spel

ning

elto

n Jo

hn(M

alm

ö A

rena

, Mal

mö)

Spel

ning

kris

tian

Ant

tila

(Mej

erie

t, L

und

)Sp

elni

ng n

icke

bor

g h

omel

and

(Deb

aser

, Mal

mö)

Scen

kär

lek

och

pen

gar

, pre

miä

r (in

timan

, Mal

mö)

klu

bb

fre

aks

n´ G

eeks

(Deb

aser

, Mal

mö)

klu

bb

han

g t

he D

J(D

ebas

er, M

alm

ö)

klu

bb

ele

ctro

nic

Soun

dcl

ash

2010

(inko

nst,

Mal

mö)

klu

bb

Dam

n(M

ejer

iet,

Lun

d)

Spel

ning

brin

g M

e Th

e h

oriz

on(D

ebas

er, M

alm

ö)

Spel

ning

fat

boy

(kb

, Mal

mö)

klu

bb

ele

ctrix

mas

(inko

nst,

Mal

mö)

Scen

Jek

yll &

hyd

e, p

rem

iär

(Mal

mö

op

era,

Mal

mö)

Spel

ning

rok

y er

icks

on(k

b, M

alm

ö)k

lub

b C

lub

Cub

asal

sa(M

ejer

iet,

Lun

d)

Spel

ning

The

rad

io D

ept.

(Mej

erie

t, L

und

)k

lub

b p

å Ja

m–

iki

(inko

nst,

Mal

mö)

Sp

elni

ng L

ibra

(Cub

a C

afé,

Mal

mö)

Spel

ning

osk

ar L

innr

os(b

abel

, Mal

mö)

Spel

ning

phø

nix

(kon

g, M

alm

ö)St

and

Up

Jul

und

erhå

llnin

g(f

ar i

hatt

en, M

alm

ö)

1003 17 24 31

0607

080902

1314

1516

2021

2223

2827

01

3029

Kåren är stor när du känner dig litenFör många studenter är utbildningen ingen solskens-historia utan lika delar arbete och krångel. Vi kan berätta om dina rättigheter och hjälpa dig om du hamnar i trubbel.

Kåren är engagerad när du inte kan vara detStudenterna på en högskola har rätt till infl ytande över allt som kan påverka oss. Därför är studenter med och röstar i alla beslutande organ på högskolan och träff ar även kommunen regelbundet. Vi för in studentperspektivet och medverkar till smartare beslut.

Kåren ser till att du har kul även när du inte pluggarHundratals studenter jobbar på sin fritid med olika studentverksamheter och det fi nns massor av saker att engagera dig i och alla möjligheter att hitta på nya. Vi fi xar också lokala rabatter så att du får pengar över till annat kul och ser till att du kan gå på roliga klubbar och intressanta seminarier.

Vad gör Kåren?Kåren arbetar med utbildningsbevakning, student-infl ytande och hjälper även studenter med olika saker som rör högskolan och studierna. Vi är represen-terade i alla beslutande organ på högskolan och ser till att studentperspektivet förs fram.

Kåren ser också till att du har en härlig fritid! Vi samarbetar med organisationer och företag i Malmö så att du får lokala rabatter och kan gå på roliga klubbar och intressanta seminarier.

Tveka inte att höra av dig till oss om du stöter på problem eller känner dig orättvist behandlad. På ditt område fi nns det studentombud som kan hjälpa dig och du kan även vända dig till kårreceptionen på första våningen i Kårhuset.

Varför ska jag vara medlem?I höst är första gången du kan välja om du vill vara medlem i Kåren. Vi kommer förstås att arbeta för dina rättigheter och din utbildning även i fortsätt-ningen, oavsett om du är medlem eller inte. Men för att vi ska ha en stark röst är ditt medlemskap viktigt.

Som medlem i Kåren får du förutom att bli represen-terad, även studentkortet samt gå på seminarier, klubbar och arbetsmarknadsdagar. Du får också lokala rabatter och sjysta erbjudanden. Att bli med-lem kostar dig inte något, men du måste aktivt välja.

Du kan även bli Bonusmedlem och betala 79 SEK per termin. Du får då tillgång till alla 9 föreningar inom Kåren, eller kan starta en egen, och får dessutom bättre pris eller gratis tillträde på Kårens alla aktiviteter. Du kommer utöver detta även att få ditt studentkort mycket snabbare.ditt studentkort mycket snabbare.

Välj ditt medlemskap på karen.mah.se

Oavsett om du behöver hjälp med en knepig lärare, hitta en

nattklubb eller veta var du kan micra lunchen, fi nns Kåren här för dig!

Vad kan vi hjälpa dig med?

Reportage~ 51 ~

Tisdag 24/8 TeambuildningOnsdag 25/8 StadsvandringTorsdag 26/8 GrillkvällFredag 27/8 5-kampLördag 28/8 SpecialbrännbollSöndag 29/8 FilmkvällMåndag 30/8 KaraokeTisdag 31/8 Strandlekar Onsdag 1/9 Kårens dag och introduktion på Orkanen

Aktiviteter under introduktionen:

Onsdag 1/9 KlubbkvällTorsdag 2/9 Kårens dag på Gäddan Maskerad Fredag 3/9 Kårens dag på Kranen Comedy Night Lördag 4/9 24-timmars-raceMåndag 6/9 Kårens dag på SUSOnsdag 8/9 Jämställdhetskonferens

Kontakta Kåren:

040 - 665 75 65karen.mah.se facebook.com/StudentkarenMalmoekansliet@karen.mah.se

Kårordförande Guido Guidos 0707 577 562guido.guidos@karen.mah.se

Vice kårordförandeMithun Manojkumarmithun.manojkumar@karen.mah.se

Studentombud LUT Amal Imanamal.iman@karen.mah.se

Studentombud LUT Diego Alfaro diego.alfaro@karen.mah.se

Studentombud CTSLutfi Zutalutfi .zuta@karen.mah.se

Studentombud KSDaniel Wallinderdaniel.wallinder@karen.mah.se

Studentombud KSMahoney Taschmahoney.mt@karen.mah.se

Studentombud HSPooja Sharafi pooja.sharafi @karen.mah.se

NÄSTA NUMMERUTE DEN 31 JANUARI