Utveckling avTURISMNÄRINGEN i Malmö 2011

Denna rapport är framtagen och utgiven av Malmö Turism, Malmö stad, maj 2012. Ansvarig utgivare: Johan Hermansson Text och faktabearbetning: Camilla Ekberg, Marie HolmbergLayout och produktion: Reklambyrån Pendit Tryck: ElandersFoto: Andreas Larsson (21), Bengt Håkansson (34), Boel Nilsson Holmberg (32), Jens Lennartsson (3, 20, 21, 29, 33, 34), Jenny Leyman (17, 18), Johan Persson (2, 4, 16, 21, 24, 30, 36), Jörgen Lindström (7), Kasper Dudzik (32), Lars Owesson (s 2, 3, 6, 7, 8, 9, 17, 26, 32, 37, 38), © Malmö Airport (18), Malmö Museer (17), © Malmö stad (3, 34, 39), © Malmö Turism (37), Martin Eriksson (23), Merja Diaz (18), Oskar Falck (2, 3, 5, 10, 11, 13, 15, 19, 22, 24, 25, 27, 29, 32, 37, ), Peter Johnsson (19), © Renaissance Malmö Hotel (24), © Ryanair (18), © Skanskan (35), Tove Vesterlund (24), Werner Nystrand (1,5, 14, 28).

Innehåll 3 TurismeniMalmö–enväxandemiljardindustri!

5 Definitionavturism

7 MalmöTurismsuppdrag

11 TurismeniMalmöomsätter6,8miljarderkronor

16 VarkommerMalmösbesökareifrån?

18 HurkommerbesökarnatillMalmö?

23 SåborMalmöbesökaren

24 HotellmarknadeniMalmö

29 Hotellgästernasnationaliteter

31 MätningaravmötenochevenemangiMalmö

32 Samverkangerframgång

33 MötesåretiMalmö

34 Arenorochmötesplatser

36 Malmöietteuropeisktperspektiv

38 Turismensutvecklinginternationelltochnationellt

39 Källor

AldRIG föRR

hAR Så MåNGA

TURISTER bESökT

MAlMö – 2011

vAR I MåNGA

AvSEENdEN ETT

REkoRdåR.

3

Aldrig förr har så många turister besökt Malmö – 2011 var i många avseenden ett rekordår. Fler turister än tidigare och de omsatte mer än nå-gonsin. Som en följd av detta var också rekord-många sysselsatta inom Malmös besöksnäring.

2011 var ur ett besöksnäringsperspektiv ett fantastiskt år. Rekordmånga turister besökte Malmö och det fanns goda skäl. Det sjuder av spännande uppsättningar och aktivitet på sta-dens scener och mötesplatser och bland årets många evenemang så lyste Handbolls-VM allra klarast, ett fantastiskt evenemang med många internationella besökare. Lägg därtill ett ökat affärsresande samt ett år fyllt av kongresser och möten. Malmö gästades 2011 av 7 miljoner besökare och den turistekonomiska omsätt-ning blev hela 6,8 miljarder kronor vilket är en ökning med 15 % jämfört med året innan. Ett år som i sin tur sysselsatte hela 4758 årsanställda, även det all time high!

Malmö har under en lång rad år utvecklats positivt som besöksdestination. Såväl i jämförelse med internationella destinationer som med svenska. Självklart ligger en del av förklaringen i den allmänna konjunkturutvecklingen, men en stor del finns också i några strategiska vägval.

Malmö har ett utmärkt geografiskt läge, detta har förstärkts med infrastrukturella satsningar såsom Öresundsbron, Citytunneln och arbetet med en attraktiv och lättillgänglig stadsmiljö. Målet att göra Malmö till en mötes- och eve-nemangsdestination är en långsiktig satsning

Turismen i Malmö – en växande miljardindustri!

som nu bär frukt. En viktig del i denna ambition har varit de fina mötes- och evenemangsarenor som vuxit fram. Malmö har idag ett utbud av mötes- och evenemangsanläggningar som är vida omtalat.

En annan framgångsfaktor för Malmö som besöksdestination är den effektiva samverkan som kännetecknar Malmös besöksnäring. I en allt hårdare konkurrens om besökarna vinner de som tillsammans kan visa upp det bästa erbjudandet. Tillsammans är vi många som verkar för fler reseanledningar till Malmö. Ett ständig pågående arbete som bäst görs via samverkan.

Kvantitativa framgångar i all ära. Kanske är det ändå de svar vi får när vi utvärderar vad Malmöturisten tycker om Malmö som värmer mest. Under året gjordes ett flertal kvalitets-mätningar och den största genomfördes under sommaren 2011. Trivsamt, vänligt och välkom-nande var ord som ofta framkom när vi frågade stadens turister.

Malmö har goda förutsättningar att fortsätta växa som besöksdestination. Detta borgar inte minst det positiva beslutet som fattades hösten 2011 – år 2015 öppnar Malmös nya kongress- och konsertanläggning, en mötes-plats i världsklass. Framtiden för Malmö som besöksdestination är lovande!

Johan HermanssonMalmö Turism

MEd TURISTER

MENAS AllA

bESökARE,

AffÄRSRESENÄRER

och fRITIdS-

RESENÄRER.

4

5

Arbetspendling, ordinarie skolgång och militär-tjänstgöring är exempel som inte omfattas av definitionen. Med turister menas alltså alla besökare, affärsresenärer och fritidsresenärer. Definitionen omfattar därmed i princip all konsumtion som är direkt knuten till resandet. Turistnäringen är i sig inte någon egen bransch, den är ett samlingsbegrepp som innefattar summan av verksamheter i olika branscher (som t ex hotell- och flygbranschen, men även den handel som genereras av ett regionalt resande).

TRE bEGREPPGenerellt beskrivs turism genom tre begrepp; inkommande, inhemsk och utresande turism, se förklaringar ovan. I denna rapport kommer vi främst att lägga tyngdpunkten på inkom-mande och inhemsk turism till Malmö. I rap-porten använder vi oss av definitionerna ovan för att beskriva turismen i Malmö. Det innebär

Den internationella definitionen av turism, antagen av World Tourism Organization (UNWTO) lyder: ”Turism omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år, för fritid, affärer eller andra syften.”

EN GÄSTNATT – en person som övernattat en natt.

EN RUMSNATT – en eller flera personer som övernattat i ett rum.

övERNATTANdE bESökARE/TURISTER – personer som gör minst en övernattning.

dAGSbESökARE – en person som besökt en destination, utan att övernatta.

INkoMMANdE TURISM – personer som besöker Sverige/Malmö, men som inte är bosatta här.

INhEMSk TURISM – används som begrepp enbart för större geografiska områden, som för hela Sverige eller län. Det innefattar personer som är bofasta i det land de reser i.

UTRESANdE TURISM – innefattar personer som är bosatta i ett visst land, men reser till ett annat land.

att regional shopping inte ingår i det definierade begreppet, utan den beskrivs istället i ett separat avsnitt; ”Regional handelsstatistik Statistiska Centralbyrån SCB”, s 14. En beskrivning och upp-delning görs också av olika resande/boende- former. De delas in i två huvudkategorier; kommersiellt och icke kommersiellt resande/boende. Till kommersiellt resande/boende

räknas de former där besökaren betalar en logiavgift för sitt boende, exempelvis på hotell, vandrarhem och camping. Icke kommersiellt resande/boende avser former där man inte betalar för sitt boende, exempelvis övernattning hos släkt och vänner.

Definition av turism NåGRA

bEGREPP vI ANvÄNdER

I RAPPoRTEN

dElIqUE qUUNT ExE

oSSUNT vElEcTUR

6

7

vISIoNMalmö ska vara norra Europas ledande destina-tion med aktiviteter som innebär delaktighet och förverkligande. Malmö ska positioneras som en lekfull och nyfiken stad med ett brett utbud av kultur, nöjen och aktiviteter som lockar till möten och får människor att utvecklas. En stad som ständigt förnyar sig och överraskar. Som besökare väljer man Malmö för att uppfylla önskningar av upplevelser, delaktighet och förverkligande. Malmös utbud av aktiviteter och upplevelser är lika attraktiva för Malmöbon som för stadens besökare.

dESTINATIoNSIdÉMalmö ska vara den mest överraskande mötes-platsen. Man väljer Malmö av fler anledningar. Malmö är en plats där möten och evenemang skapar kreativitet, delaktighet och egen utveck-ling. Viljan att vara på väg är påtaglig, för såväl destinationen som för dess besökare. Malmö är en plats för nyfikna och kreativa aktörer.

TIllvÄxTBesöksnäringen är en del av det totala närings-livet och har stor betydelse ur arbetsmarknads- och tillväxtsynpunkt. Malmö Turism arbetar aktivt för att Malmö ska bli attraktivare för både besökare och Malmöbor. Uppdraget är att på olika sätt och i olika sammanhang visa upp Malmös attraktiva utbud samt stimulera till att Malmö ständigt utvecklar attraktiva erbjudanden.

Malmö Turisms uppdrag Det övergripande målet för Malmö Turism är att attrahera fler besökare till Malmö. Besökare som bor, äter och handlar i Malmö. Detta ska ge en ökad ekonomisk omsättning och fler sysselsatta inom besöksnäringen i Malmö.

AffÄRSIdÉMAlMö TURISM SkA vARA EN dRIvANdE

kRAfT föR ATT MARkNAdSföRA och UTvEcklA MAlMö SoM EN

ATTRAkTIv dESTINATIoN. dETTA ARbETE SkA SkE GENoM EN AkTIv MARkNAdS-

bEARbETNING dIREkT och I SAMvERkAN MEd PARTNERS.

8

vI GAv PERSoNlIG

SERvIcE TIll 84 437

TURISTER På våRA

TURISTbyRåER UNdER 2011.

81 % Av dEM vAR

INTERNATIoNEllA TURISTER

och RESTERAdE 19%

koM fRåN SvERIGE.

vERkSAMhETSMålÅrligen tas en marknadsplan fram. Den beskriver årets aktiviteter och målsättningar för att göra Malmö än mer attraktiv som besöksdestination. Alla aktiviteter utvärderas sedan såväl kvalitativt som kvantitativt. Malmö Turism ska verkar för:

• Stark samverkan. Malmö Turism ska vara en aktiv part för att stimulera samverkan på destinationen Malmö. Genom samverkan ska Malmös attraktivitet som besöksdestination öka.

• Tydlig kommunikation. Malmös utbud ska på ett attraktivt och kontinuerligt sätt presenteras för såväl besökare och partners som andra intressenter.

• Innovativt klimat. Malmö Turism ska verka för att Malmö som destination ständigt utvecklar sitt erbjudande.

• kunskapsspridning. Malmö Turism ska aktivt arbeta för att sprida kunskap och inspiration kring frågor som är väsentliga för destinationens utveckling som besöksmål.

vERkSAMhETEN Malmö Turism är en av tillväxtavdelningarna inom Stadskontoret, Malmö stad. Malmö Turism arbetar främst inom följande segment:

• Privatresemarknaden: Verka för att fler väljer Malmö som sitt resmål på sin fritid.

• kongress-/mötesmarknaden: Marknads-föra Malmö som en attraktiv destination för möten och kongresser.

• Evenemang: Arbeta för att Malmö är en evenemangsdestination till glädje för såväl Malmöbor som besökare.

• Turistinformation: Via våra båda turist-byråer ge service på plats till besökare och Malmöbor.

Varje verksamhetsområde arbetar både på närmarknader, på prioriterade internationella marknader och med olika slag av besökare/målgrupper. Inriktningen är att stärka Malmö som destination och att nå ut till fler potentiella besökare och Malmöbor.

9

MAlMö TURISM ARbETAR hållbARTMiljön är viktig för oss alla. Miljöengagemanget är både gemensamt och personligt och vi har tagit en rad miljöbeslut under 2011 som genomförs löpande. Detta arbete kommer att fortsätta. Inom Malmö Turism ska vi i första hand göra så miljökloka val som möjligt i vårt arbete.

När du kommer till Malmö gäller det att hitta de bästa grejorna – det som passar just dig. Kampanjerna ”Hitta ditt Malmö” och ”Låna en

Malmöbo” är ett samarbetsprojekt mellan Malmö Turism och Hotellgruppen i Malmö. Läs mer på : www.malmotown.com

10

kommersiellaHotellVandrarhemCamping Stuga/rumFärjetrafikGästhamnDagsbesök

föR MAlMö fINNS

följANdE boENdE- och

bESökS-kATEGoRIER

övrigaSläkt- och vänbesökEget fritidshus

Turismen i Malmö omsätter 6,8 miljarder kronorÖvernattande och dagsbesökare i Malmö spenderade under 2011 totalt 6,8 miljarder kronor, en ökning från 2010 med 15 %. Ökningen berodde dels på en gynnsam start på året med Handbolls-VM, samt ett ökat affärsresande under hösten. Den totala konsumtionen gav upphov till en sysselsättning motsvarande 4 758 årsanställda, en ökning med 12 % från 2010. Ökningen av sysselsättningen hamnade främst inom handeln, som har hög omsättning per anställd.

Omsättningen av turismen i Malmö ökade mycket i slutet av 1990-talet. Under åren 2006 och 2007 var turismens omsättning på svenska destinationer nästintill oförändrad, samtidigt hade Malmö stora ökningar. Även 2008 hade Malmö en ökning som var betydligt bättre än riksgenomsnittet. Det var framför allt stora ökningar av internationella övernattningar, där danska sådana nästan fördubblades mellan 2008 och 2009. Bakom ökningarna finns högre volymer hotellövernattningar, ökat antal dags-besök, men också en ökad dygnskonsumtion. Minskningarna under åren 2009 och 2010 beror på konjunkturen och därigenom färre affärs-resenärer vilka dessutom spenderade mindre. Antalet övernattande fritidsresenärer har fortsatt att ha höga volymer, men också de har generellt spenderat mindre p g a konjunkturen. Samma mönster följer hos dagsbesökare vad gäller spenderingen 2009 och 2010.

2011 ökade antalet hotellövernattningar i Malmö kraftigt och den totala turismomsätt-ningen uppgick till 6,8 miljarder vilket är rekord för Malmö. Att den totala omsättningen ökade beror på att antalet övernattningar och dags- besök i Malmö ökade. Under 2011 spenderade dagsbesökarna dessutom mer/dag än vad de gjorde under 2010 medan det generella dygns-utlägget för övernattande besökare minskade något. (Se figur 1.) Under de senaste tio åren har ökningen av turismomsättningen i Malmö varit 80 %.

figur 2

Figur 2.

6804

5265

1539 0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

-92 -93 -94 -95 -96 -97 -98 -99 -00 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07 -08 -09 -10 -11

Totalt Kommersiell Övriga

Turismnäringens omsättning i Malmö (miljoner kr)Turismnäringens omsättning i Malmö (miljoner kr)

11

Figur 1.

12

1548

7 59 3 33 5

771

2 0

200

400

600

800

1000

1200

1400

1600

1800

Hotell Stuga/rum Camping Fri Camp Fritidshus Släkt/vän Fritidsbåt

Omsättningen boendekategorier i Malmö 2011 (milj kr)

Figur 3.

Vandrarhem

dAGSbESökAREDagsbesöken är ekonomiskt betydelsefulla för Malmö och svarade 2011 för ca 52 % av den totala omsättningen. Det är en betydligt högre andel än 2010, vilket beror på något fler antal besök, men också högre konsumtion per besök.

En förklaring till ökningen kan vara det dåliga sommarvädret som mer lockade till shopping än sol och bad.

Det geografiska upptagningsområdet för dagsbesök i Malmö har vidgats, bland annat beroende på bättre och snabbare transport-möjligheter.

övERNATTNINGAR Av de övernattande turisterna i Malmö svarade hotellgästerna för den helt dominerande om-sättningen. 2011 gav hotellgästerna ett totalt ekonomiskt inflöde motsvarande 22 % av den samlade turismomsättningen i Malmö (Se figur 2).

Hotellgäster svarar för 37 % av alla övernatt-ningar. Antalet övernattningar hos släkt och vänner är 50 % fler än på hotell. Trots detta svarade hotellgästerna för en total omsätt-ning som är mer än dubbelt så hög, genom att de spenderar mer. Vid lågkonjunkturer är det vanligt att övernattningar hos släkt och vänner ökar, vilket märks för Malmö under 2009-2011. I Sverige och andra industrialiserade länder är släkt- och vännerresandet omfattande.

Övriga boendeformer har relativt sett små volymer i Malmö och här märks främst camping och vandrarhem. I Malmö finns en camping-plats och fem vandrarhem, detta kan jämföras med t ex Stockholm som har sex camping- platser och fjorton vandrarhem.

2010 2011

Hotellgäster 1 346 kr 1 214 kr

Affärsresenärer 1 800 kr 1 800 kr

Privatresenärer* 1 000 kr 1 000 kr

Dagsbesök 503 kr 639 kr

Släkt och vänner 411 kr 380 kr

Fritidshus 399 kr 421 kr

Fritidsbåtar/gästhamn 230 kr 280 kr

Omsättning per dygn av svenska besökare i Malmö Omsättning boendekategorier i Malmö 2011 (milj kr)

*Privatresenärer: ofta två personer som delar på logikostnader, därför ett lägre utlägg per person.

Figur 2.

1 214 kr 1 800 kr

År 2011 spenderade svenska

hotellgäster i genomsnitt

År 2011 spenderade svenska affärsresenärer som

bodde på hotell

per person och dygn

per person och dygn

per person och dygn

639 kr

Under 2011 spenderade svenska

dagsbesökare

per person och dygn1 000 kr

Under 2011 spenderade svenska privatresenärer som

bodde på hotell

13

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Logi 971 859 847 943 1 025 1 086 1 071 800 713 756

Livsmedel 179 143 129 103 114 92 179 101 81 66

Restaurang 903 1 128 1 139 1 132 1 468 1 684 1 360 1 784 1 611 1 552

Transport 293 439 490 540 515 630 501 397 389 438

Shopping 474 595 480 531 500 544 793 741 750 941

Aktivitet 255 250 307 330 369 309 398 889 674 977

Administration 23 25 25 26 26 26 27 27 28 28

ToTAlT

årssysselsatta 3 245 3 440 3 415 3 600 4 017 4 371 4 329 4 739 4 246 4 758

Figur 4.

Figur 3.

Sysselsättning fördelat på branscher (årssysselsatta)

Omsättning fördelat på branscher i Malmö 2011

Jämförelse sysselsättning - omsättning 2011

13 %

3 %

20 %

22 %

31 %

11 %

Omsättning fördelat på branscher i Malmö 2011

LOGI

LIVSMEDEL

RESTAURANG

TRANSPORT

SHOPPING

AKTIVITET

Figur 5.

Sysselsatta Omsättning (milj kr)

0 250 500 750

1000 1250 1500 1750 2000 2250

Logi Livsmedel Restaurang Transport Shopping Aktivitet

Jämförelse sysselsättning - omsättning 2011

oMSÄTTNING – föRdElAT På bRANSchERDe ekonomiskt dominerande resekategorierna till Malmö är övernattande på hotell och dags-besökare. De första bidrar till hög omsättning på logi och restaurang, och de senare till hög omsättning på transporter och shopping (Se figur 3).

Malmö uppvisar en relativt stor omsättnings-andel för transport vilket beror på vägtrafik-intäkter på Öresundsbron.

Shopping svarar också för en hög omsätt-ningsandel vilket i huvudsak genereras av den stora volymen dagsbesökare.

Ökningen för restaurang beror i huvudsak på ökning av internationella gästnätter, fler övernattningar hos släkt/vänner och fler dags-besökare. Den ökande andelen dagsbesökare påverkar också markant ökningen av aktivitet och transport.

TURISMEN GENERERAR SySSElSÄTTNINGDen årssysselsättning som genererades av inresande besökare till Malmö 2011 beräknas till 4 758 personer, en ökning från 2010, (Se figur 4). Från 2002 till 2011 har sysselsättningen ökat med drygt 1 500 personer eller 47 %.

Turismen i Malmö har en relativt jämn fördel-ning över året och därför är variationerna under året relativt små. Detta i motsats till många andra kommuner i Skåne och övriga Sverige, som är starkt beroende av fritidsresenärer och sommar-/vintersäsonger, vilket ger en större andel säsongsanställda.

Restaurangbranschen var den mest syssel-sättningsintensiva branschen i Malmö 2011, och hade en omsättning på 872 000 kr per anställd. Hotellen hade en omsättning på 1 197 000 kr per anställd (Se figur 5).

Figur 5.

14

* Gulmarkering avser poster där omsättningen/invånare överstiger riksgenomsnittet.

bransch

oms ex moms

(milj kr)

Antalanställda

Antalenheter

oms/invånare

Rikssnitt/invånare

oms +/-rikssnitt kr

Butiker, varuhus och stormarknader 5 700,7 2 011 271 19 068 22 577 -1 049,1

Spec livsmedels-/systembutiker/tobak 1 321,7 435 176 4 421 4 206 64,3

Bensin 1 038 165 28 3 472 6 632 -944,7

Butiker för övriga hushållsvaror 10 360 5 051 1 088 34 652 27 085 2 262,3

Hotell 954,3 907 40 3 192 3 226 -10,2

Semesterbyar, vandrarhem, stugbyar m m. 60,2 37 10 201 214 -3,9

Campingplatser m m. 152

Restauranger 3 025,5 3 700 764 10 120 6 765 1 003,0

Figur 7.

Regional handelsstatistik Statistiska Centralbyrån SCB

SkATTEINTÄkTERSkatteintäkterna delas in i två kategorier:

Direkta – avser de skatteintäkter som kommer från sysselsättningen i de företag som direkt påverkas av besökarnas utlägg, t ex hotell och andra boendeformer.

Totala – avser alla företag som påverkas, t ex tvätteriet som tvättar hotellets linne. Totala skatteintäkten är detsamma som summan av den direkta och indirekta effekten.

Från 2010 har Resurs AB (som levererar delar av detta underlag) infört en ny och mer tillför-litlig metod att beräkna skatteintäkterna. Av dessa skäl visas bara resultat för 2010 och 2011, men historiskt följer skatteintäkterna proportio-nellt med utvecklingen av sysselsättningen.

Den totala skatteintäkten tar nu enbart med summan av de direkta och indirekta effekterna enligt ovan. Från 2010 tas ingen hänsyn till den multiplikatoreffekt som traditionellt använts vid ekonomiska beräkningar. Den samhällsekonom-

Figur 6.

(Miljoner kr) 2010 2011

direktaKommun 170 194

Landsting 85 97

TotalaKommun 331 390

Landsting 165 194

Skatteintäkter i Malmö (Milj kr)

iska effekten är dock betydligt högre än den totala som redovisats här.

Skatteintäkten avser bruttobelopp utan hänsyn tagen till skatteutjämningsbidrag. Ökad skatteintäkt för kommunen innebär motsvarande minskning av skatteutjämningsbidrag. Kom-munens “vinst” vid ökad sysselsättning innebär alltså inte direkt mer pengar i kassan i form av skatteintäkter, utan kan istället medföra t ex minskade kostnader för arbetsmarknadsåtgärder och olika former av bidrag. Den viktigaste effekten är dock att en ökad sysselsättning också kan ge en inflyttning och tillväxt, och därmed ökat skatteunderlag, eller förhindra utflyttning och därmed ge bibehållet skatte-underlag (Se figur 6).

REGIoNAl hANdElSSTATISTIk STATISTISkA cENTRAlbyRåN ScbStatistiken i figur 7 bygger på omsättnings-redovisning som företagen lämnat till Skatte-myndigheten och siffrorna är exklusive moms. Malmö har en omsättning inom shopping som ligger högt över riksgenomsnittet. En stor andel avser inköp av personer som inte är bosatta i Malmö. Även restaurangerna har en omsättning som ligger högt över riks- genomsnittet. Omsättning per invånare i Malmö jämfört med riksgenomsnittet framgår av sista kolumnen, observera att den totala omsättningen är angiven i miljoner kronor. Underlaget avser år 2010 och är den senaste tillgängliga statistiken från SCB.

15

16

Till detta kom 5,5 miljoner dagsresor av människor som inte är bosatta i Malmö (resor till och från arbete/skola inräknas inte). Svenskar svarade för ca 80 % av alla besök och under 2011 ökade de svenska övernattningarna något. Vad gäller andelen internationella över-nattningar har dessa ökat under en följd av år, speciellt 2009 då ökningen uppgick till 24 % och i fjol 2011, då ökningen var 18 %. För det kommersiella boendet, främst på hotell, svarade de internationella besökarna för 27 % av det totala antalet övernattningar.

SvENSkA bESökARE TIll MAlMöDe senaste åren har svenska besökare gjort drygt en miljon resor per år med övernattning i Malmö. Detta gav totalt 2,6 miljoner nätter under 2011. Många reser till Malmö över dagen, s k dagsbesökare, dels för att besöka Malmö, men också för genomresa där resenären stannar till i Malmö och konsumerar.

En utjämning över säsongerna har skett och Malmö har mycket tydligt blivit en destination för besökare året runt.

96-99 00-03 04-07 08-11

Halland

Bleking

e

V-götland/Dals

Gbg/Bohus

Skåne

Stockholm

0%

5%

10%

15%

20%

25%

Figur 10.

Andelen svenska fritidsresor

med övernattning i Malmö

Figur 11.

Andelen svenska affärsresor

med övernattning i Malmö

Halland

Bleking

e

V-götland/Dals

Gbg/Bohus

Skåne

Stockholm

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

08-1104-0700-0396-99

Var kommer Malmös besökare ifrån?Under 2011 övernattade 1,5 miljoner besökare i Malmö. De stannade i genomsnitt 2,21 nätter per besök, vilket gav drygt 3,3 miljoner övernattningar.

Andelen svenska affärsresor med övernattning i Malmö

Andelen svenska fritidsresor med övernattning i Malmö

Figur 8. Figur 9

17

SvENSkA fRITIdSRESoR: – dAGSbESök TIll MAlMöÅr 2011 gjordes drygt en halv miljon dags-besök på fritiden (resor över 10 mil) till Malmö. Detta avser de som har Malmö som huvud-mål för resan. Dessa resor är jämnt fördelade över året och varannan besökare kommer från Skåne. Därefter är det besökarna från Halland, Småland och Blekinge som dominerar. Nästan 80 % kommer med bil och syftet med resan är att träffa släkt och vänner (drygt 40 %). Även shopping, evenemang, nöje och underhållning är dominerande reseanledningar.

– MEd övERNATTNING I MAlMöUnder 2011 genomförde svenskar nästan 700 000 fritidsresor med övernattning i Malmö, en liten ökning jämfört med 2010. De stannade i genomsnitt 2,7 nätter och gjorde 1,9 miljoner övernattningar i Malmö. Av dessa övernattade 68 % hos släkt/vänner och 18 % på hotell.

Skåningar tenderar att bli allt viktigare för Malmö och 22 % av de övernattande kommer från Skåne. Resenärer från Stockholms län är den näst viktigaste gruppen, men de har mins-kat något de senaste åren, ökningar har istället skett från Blekinge och Göteborg/Bohuslän. Drygt 60 % kommer med bil och 20 % med tåg. På sommaren kommer nästan 80 % med bil. Främsta skälet till resan är att besöka släkt och vänner, men hela 20 % kommer för ”nöje och underhållning”, vilket är en hög andel jämfört med stora delar av övriga Sverige (Se figur 8).

SvENSkA AffÄRSRESoR: – dAGSbESök TIll MAlMöAntalet affärsresor över dagen var 340 000 under 2011 (resor över 10 mil), en större ökning jämfört med 2010. Få av dessa resor sker under sommaren. Besökare från Skåne stod för 32 %, följt av Stockholm med ca 18 % och Göteborg med 15 %. Dessa områden har ökat sina an-delar. De flesta resorna över dagen görs med bil (ca 85 %). Flyg och tåg har lika delar av det övriga resandet.

– MEd övERNATTNING I MAlMöTotalt genomfördes närmare 230 000 affärsresor med övernattning i Malmö under 2011. Dessa besökare stannade i genomsnitt 1,2 nätter, vilket gav 280 000 övernattningar, drygt 90 % av dessa var på hotell.

Mer än var tredje affärsresenär som över-nattar i Malmö kommer från Stockholms län. Göteborgsområdet är det näst viktigaste, varifrån resande med övernattning också ökat de senaste åren. Av de övernattande affärsrese-närerna kommer nästan varannan med bil, var fjärde med flyg och nästan lika många med tåg (Se figur 9).

INTERNATIoNEllA bESökARE Internationella besökare till Malmö under 2011 kan redovisas i tre huvudgrupper:

• Internationella gästnätter på hotell 327 865

• Internationella gästnätter hos släkt/vänner 419 000

• Internationella dagsbesökare 1 200 000År 2011 uppgick antalet internationella gäst-nätter på hotell till 327 865, en ökning från 2010 med 15 %. Under åren 1993 till 2011 har Malmö haft en utveckling av internationella övernatt-ningar med 220 %, vilket är mycket bättre än för riket totalt.

Internationella gästnätter hos släkt/vänner beräknas till 419 000 under 2011. Denna kate- gori har över åren ökat mycket, vilket kan bero på att Malmö har en bred etnisk befolknings- sammansättning.

Säkra uppgifter saknas om antalet interna-tionella dagsbesökare. Ett antal kampanjer har genomförts i Köpenhamn/Själland med fokus på shopping och upplevelser, med uppenbart mycket bra resultat. Detta har troligtvis satt sina spår i den ökade omsättningen för shoppingen, men kan inte i detalj härledas till danska dags-besökare. Danska dagsbesökare beräknas, med ett osäkert underlag, till drygt en miljon besök (källa: Öresundsbrokonsortiet). Utöver detta finns en omfattande arbetspendling.

18

Hur kommer besökarna till Malmö?

flyG Över 1,9 miljoner passagerare, 1 944 660, reste till och från Malmö Airport under 2011, en ökning från 2010 med 22 %. Av totala antalet passagerare avsåg 1 204 179 inrikestrafik, en ökning med 26 % från 2010, och 740 491 utrikestrafik, en ökning med 19 %. Fördelningen mellan ankommande och avresande är nästan exakt 50-50. Det är också en jämn fördelning av de resande över året, där januari, juli och december har lägst trafik.

Vid årsskiftet 2011/2012 var reguljärtrafik till/från följande destinationer aktuella; Stockholm/Bromma (Malmö Aviation), Stockholm/Arlanda (SAS och Norwegian), Borlänge och Örebro (direktflyg), London, Malaga, Alicante (Ryan Air), Warszawa, Gdansk, Katowice, Budapest och

Belgrad (Wizz Air). Dessutom finns trafik med lägre frekvens till och från Damaskus (Cham Wings). Utöver detta finns flygtrafik till ca 20 charterdestinationer per år (Se figur 10).

Direktförbindelse med tåg till och från Copenhagen Airport har gjort att en stor del av den internationella trafiken till och från Malmö går över denna flygplats. Detta har förstärkts genom Citytunneln och nya flyglinjer till flyg-platsen. Enligt uppgift genereras ca 30 % av passagerartrafiken på Copenhagen Airport av sydsvenskar (ca 6 miljoner passagerare årligen), vilket tydligt visar det traditionella resmönstret i Sydsverige vid internationellt resande, men det visar också närheten och tillgängligheten till denna flygplats.

Mer än hälften av de svenska besökarna kommer till Malmö med bil. Hur de internationella besökarna reser har vi först under de senaste åren fått ökad kunskap om.

19

öRESUNdSbRoNDen 1 juli 2000 öppnade Öresundsbron. Där-efter har de flesta månader visat ökningar av trafiken jämfört med samma månad året före. Den årliga persontrafiken över Öresund är nu avsevärt större än under 1990-talet. Under 2011 var det 18 050 fordon per dygn över bron, och 28 600 passagerare reste dagligen med tåg över bron. Det är en ökning från 2010, men något under det tidigare toppåret 2009, då 29 000 passagerare tog tåget över bron varje dag. 2011 minskade personbilstrafiken med 1,8 % (Se figur 11) samtidigt som antalet tåg-resenärer ökade med 3,2 %. Under 2011 var det genomsnittliga dagliga antalet personresor över Öresund 69 060 över Öresundsbron och

22 840 med färjorna Helsingborg – Helsingör.I jämförelse har trafiken på Öresundsbron

utvecklats bra, och uppvisat ökningar av personbilar alla år med undantag av 2010 och 2011 (Se figur 11). Antalet fordon på färjorna mellan Helsingör och Helsingborg har minskat varje år sedan 2008 och trafiken på Storabält-bron minskade under både 2009 och 2010. Att personbilstrafiken minskat något 2010 och 2011 på Öresundsbron tros beror på att danskarna fram till dess på grund av den för-svagade svenska kronan var köpstarka i Malmö, medan svenskarna gjorde färre fritidsresor till den danska sidan än tidigare. Den svenska kronan återvann delar av sin styrka 2010.

UNdER 2011 RESTE 28 600 PASSAGERARE dAGlIGEN MEd TåG övER bRoN.

In- och utresande passagerare Malmö Airport 1992-2011 (1000-tal)

1000

1200

1400

1600

1800

2000

2200

1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Figur 12.

Utveckling bilar över Öresundsbron 2001- 2011 (i 1000-tal)

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

8000

Figur 14.

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

In- och utresande passagerare Malmö Airport 1992-2011 (1000-tal)

Utveckling personbilar över Öresundsbron 2001-2011 (1000-tal)

Figur 10.

Figur 11.

20

TåG och cITyTUNNElN Under 2011 var det ca 120 fjärrtåg som anlände till och avgick ifrån Malmö på vardagarna och något färre under helgerna. Till detta kommer Öresundstrafiken med tåg som går dygnet runt och dagtid var 10-15:e minut. Järnvägsstationen vid Copenhagen Airport har stor betydelse för trafiken och det finns direktförbindelser med X2000 från Stockholm och Göteborg, Kustpilen från Karlskrona, via Malmö till Copenhagen Airport och Köpenhamn. Invigningen av City-tunneln i december 2010 gör att kapaciteten har ökat avsevärt och Citytunneln har ökat tillgängligheten till Malmö (Se figur 12).

Utveckling passagerare på tågresor i Skåne och Öresundsbron 2000-2011

05 000 000

10 000 00015 000 00020 000 00025 000 00030 000 00035 000 000

-00 -01 -02 -03 -05-04 -06 -07 -08 -10-09

Tåg i Skåne Öresundståg Bron

-11

bIlPersonbil är generellt det vanligaste färdsättet i Sverige. Detta gäller också när besökare från övriga Sverige tar sig till Malmö. Under 2011 beräknas över hälften av alla inhemska resor till Malmö ha gjorts med personbil. Resandet till och genom Malmö har också underlättats av nya in- och genomfartsleder.

bUSSMånga reser till, från eller genom Malmö med såväl buss i linjetrafik som med chartrad buss. Linjetrafiken med buss till och från Malmö har ökat markant. Detta är dels beroende av en allmän utveckling av kvaliteten av busstrafiken, dels att den nått nya resenärer som t ex stu-denter. Under de senaste åren har linjetrafiken också utökats med direkttrafik från/till exem-pelvis Oslo, Göteborg, Stockholm, Hamburg och Berlin. Det totala antalet ankommande och avgående bussar i linjetrafik uppgår nu till ca 450/vecka.

Ett antal researrangörer har också ett utbud av bussresor till evenemang i Malmö och gruppresor med Malmö som startpunkt.

Utveckling passagerare på tågresor i Skåne och Öresundsbron 2000-2011

Figur 12.

21

fÄRjA/fARTyGMalmö var tidigare Sveriges näst största hamn räknat i antal anlöpande passagerarfartyg. I och med Öresundsbrons tillkomst har de flesta färjelinjerna lagts ner. Den enda kvarvarande är gods- och passagerarlinjen mellan Malmö och Travemünde, Nordö Link, med 236 400 passa-gerare 2011, en ökning med 3,4 % jämfört med 2010. Från 1999 fram till 2011 har denna trafik mer än fördubblats.

Under hösten 2005 bildades ett kryssnings-nätverk tillsammans med Copenhagen-Malmö Port (CMP). Syftet med detta är att genom ett långsiktigt arbete attrahera fler anlöp av kryss-ningsfartyg till Malmö.

REGIoNAlTRAfIkKollektivtrafik med buss och spårbunden trafik i Skåne är mycket omfattande och väl utbyggd jämfört med många andra områden i Sverige. Totalt reste 143 miljoner människor med Skåne-trafiken under 2011, en ökning med 4,5 % från 2010.

Regionaltrafik över Öresundsbron med Öresundståg har under en längre period överträffat förväntningarna. Under 2011 reste 10,4 miljoner personer med tåg över bron, en ökning med 3,2 % jämfört med 2010 och en fördubbling på 10 år. Genom etableringen av Öresundstågen har persontrafiken över Öresund, mellan Malmö och Köpenhamn, ökat med i genomsnitt nära 20 % per år under perioden 2000 - 2011. Genom Citytunneln har både kvaliteten och kapaciteten ökat för denna trafik.

1,9 MIljoNER PASSAGERARE RESTE TIll och fRåN MAlMö AIRPoRT UNdER 2011, EN ökNING MEd 22%.

22

23

Så bor Malmöbesökaren• 35 hotell med 3 968 rum och 7 819 bäddar• 5 vandrarhem med 420 bäddar• 1 campingplats med 500 platser och 27 stugor med 101 bäddar

I januari 2011 fanns det:

Under 2011 gjordes totalt 1 390 000 kommersiella övernattningar i Malmö på hotell, vandrarhem och camping. I januari 2011 fanns 35 hotell med 3 968 rum och 7 819 bäddar. Hotellkapaciteten minskade något under året.

hoTEllHotellen har haft en stor ökning av antalet övernattningar sedan början av 1990-talet. De största ökningarna för hotellen kom mellan 1999-2000 med 13 %, mellan 2008–2009 med 8,3 % och 2010–2011 med 6 %. År 2011 uppgick antalet gästnätter på hotell till 1 215 950. Mellan åren 1999–2011 ökade det totala antalet gästnätter med ca 60 %. (Se figur 13). 2011 blev ett mellanår för hotellen i Sverige med en ökning som var lägre än tidigare med 2,4 %. Malmös ökning var därmed högre med sina 6 %.

Svenskar svarade under 2011 för 73,1 % av alla övernattningar. Enskilda affärsresenärer och konferensgäster är den grupp som disponerar flest antal rum på Malmös hotell, under 2011 svarade de för ca 65 % av de hotellrum som hyrdes ut. Eftersom hotellgäster är den ekonomiskt viktigaste kategorin besökare så behandlas dessa i ett särskilt avsnitt, ”Hotellmarknaden i Malmö.”

vANdRARhEMI Malmö finns det fem vandrarhem med totalt 420 bäddar, alla är öppna året runt. År 2011 var det 66 599 övernattningar på vandrarhemmen, en ökning med 8,8 % jämfört med 2010. Detta är den högsta nivån någonsin och mer än en fördubbling på 10 år. Nästan hälften, 43 %, av övernattning-arna avsåg internationella gäster. År 2011 var kapacitetsutnyttjandet 45 %, jämfört med 26 % i övriga Skåne och 25 % i Sverige totalt. De två större vandrarhemmen i Malmö drivs av Svenska Turistföreningen (STF) och de andra är fristående.

cAMPINGCa 107 700 övernattningar görs på Malmös enda camping, Malmö Camping & Feriecenter, Sibbarp. Resultatet är en minskning från 2010 som kan bero på sämre sommarväder 2011. På längre sikt har dock antalet övernatt-ningar legat på ungefär samma nivå, skälen till att denna form av boende inte ökat är enbart platsbrist. Campingplatsen genomgår nu både en renovering och utveckling, och etablering av nya koncept planeras på annan plats i Malmö.

SlÄkT/vÄNNEREtt stort antal övernattningar i Malmö, liksom på de flesta platser i Sverige, sker hos släkt och vänner. Under 2011 uppgick dessa till knappt 1,9 miljoner övernattningar, nästan oförändrat från 2010. Antalet övernattningar hos släkt och vänner har en tendens att öka under lågkonjunkturer, och star-ten av finanskrisen och lågkonjunkturen hösten 2008 kan ha bidragit till ökningen de tre senaste åren. De senaste 20 åren har dessa varierat mellan 1,1 och 1,9 miljoner övernattningar i Malmö.

cA 107 700 övERNATTNINGAR GöRS

På MAlMöS ENdA cAMPING, MAlMö

cAMPING & fERIEcENTER, SIbbARP.

Utveckling gästnätter på hotell i Malmö 1991-2011 (1000-tal)

Figur 13.

Utveckling gästnätter på hotell i Malmö 1991 - 2011 (1000-tal)

400

500

600

700

800

900

1000

1100

1200

1300

-91 -92 -93 -94 -95 -96 -97 -98 -99 -00 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07 -08 -09 -10 -11

Figur 16.

24

Hotellmarknaden i MalmöI Malmö är beläggningen på hotellen relativt jämnt fördelad över året beroende på en hög andel individuella affärsresenärer och en ökad mängd gäster under sommaren och helger. Utanför storstadsområdena är säsongsvariationerna dock mycket stora.

dE PERIodER

UNdER vIlkA

övERNATTNINGARNA

På hoTEll I MAlMö

UTvEcklAdES MyckET

SNAbbARE ÄN RIkS-

GENoMSNITTET vAR

1998-2001 och

2009-2011.

25

Det finns ett klart samband mellan hög be-läggning på hotell och antalet affärsmöten, kongresser/konferenser, idrottstävlingar, utställ-ningar och publika arrangemang. Konjunktur-utvecklingen, i upp- och nedgång, avspeglas mycket tydligt i boendet på hotellen.

År 2011 hade hotellen i Malmö en uppgång av antalet sålda rumsnätter med 6,9 % jämfört med 2010. Antalet gästnätter ökade med 6 %.

Under 2011 ökade rumsnätterna och gäst- nätterna i Malmö, betydligt mer än riksgenom-snittet, som låg på 3,8 % för rumsnätter och 2,3 % för gästnätter. (Se figur 14.) Snittpriset per rum ökade 2011 till 867 kronor vilket innebar 1 %. Ökningen av logiintäkten per sålt rum, samt ökningen av antal sålda rum 2011 innebar en ökning av den totala logiintäkten med 72 miljoner kronor. De perioder under vilken

0

50

100

150

200

250

-91 -92 -93 -94 -95 -96 -97 -98 -99 -00 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07 -08 -09 -10 -11

Malmö Skåne Sverige

Utveckling gästnätter på hotell i Malmö, Skåne och Sverige (index)

Figur 18.

Såldra rum och bäddar hotell Malmö 2011

0

20

40

60

80

100

120

140

160

Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec

Rum Bäddar

övernattningarna på hotell i Malmö utvecklades mycket snabbare än riksgenomsnittet var 1998-2001 och 2009-2011. Figur 15 visar utvecklingen av antalet gästnätter på hotell i Malmö, Skåne och Sverige.

2011 visade en stor ökning av övernattningar i januari. Den viktigaste orsaken till detta var Handbolls-VM. Världsmästerskapet genom-fördes 13-30 januari 2011. De flesta månader

Sålda rum och bäddar hotell Malmö 2011

Utveckling gästnätter på hotell i Malmö, Skåne och Sverige (index)

Figur 14.

Figur 15.

26

Kapacitetsutnyttjande hotell i Malmö

01020304050607080

Vard. Malmö Vard. Sverige Helg Malmö Helg Sverige

2005 2007 2009 2011

Källa: Restauratören, nr 7/2012

Stockholm Göteborg Malmö hela Sverige

ToPPNoTERING 96% 98% 96% 76%

ANTAl dAGAR MEd bElÄGGNING övER 90 %

2011 32 40 12 0

2010 45 49 21 0

2009 26 31 30 0

2008 51 33 57 0

2007 68 53 54 0

2006 46 50 46 0

2005 41 29 37 0

ANTAl dAGAR MEd bElÄGGNING övER 70 %

2011 196 177 127 19

2010 208 166 155 11

2009 195 141 177 2

2008 204 179 194 19

2007 216 187 190 31

2006 202 185 173 23

2005 181 157 146 6

Hotellåret 2011 – Årets höjdardagar

Kapacitetsutnyttjande hotell i Malmö

Figur 17.

Figur 16.

Figur 18.

under 2011 visade ökningar och under hösten var det främst det ökade affärsresandet som bidrog till detta. Resultatet blev att Malmö slog nytt rekord i antal hotellövernattningar under 2011 – mer än 1,2 miljoner över-nattningar gjordes på hotell i Malmö under året.

Trots att juli, augusti och september visar högst beläggning avseende övernattningar, innebär detta inte att dessa månader är de bästa för hotellen ur ekonomisk synpunkt. Den viktigaste intäktsposten för hotellen är logi-intäkten och denna bygger på antal sålda rum och hur mycket hotellen kan debitera för dessa. Antal övernattande gäster ger främst en merintäkt i form av ökade restaurangintäkter m m.

Hotellen i Malmö hade under 2011 en total logiintäkt på 741 miljoner kronor. Till detta kommer övrig försäljning på hotellen (Se figur 16).

2011 var generellt ett bra hotellår i Sverige efter en dålig utveckling under 2009 och dystra tongångar i början av 2010, som följdes av en kraftig uppgång genom den snabbt växande ekonomin. Den ökade kapa-citeten i Malmö syns tydligt i ett lägre kapacitetsutnyttjande. Diagrammet ”Hotellåret 2011 – Årets höjdardagar” visar hur beläggningen i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sverige utvecklats mellan åren 2005 och 2011. Periodvis har det varit fullbelagt på alla hotellen i Malmö, speciellt i sam-band med större kongresser/konferenser, evenemang och mässor. Detta har under vissa perioder medfört s k utknuffningseffekter till övriga Skåne (Se figur 17).

Utslaget på årets alla dagar hade hotellen i Malmö under 2011 ett kapacitetsutnyttjande på 61,0 %. Detta kan jämföras med riksgenomsnittets

Malmöhotellens totala logiintäkt/månad (milj kr)

0102030405060708090

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

2002 2005 2009 2011

Malmöhotellens totala logiintäkt/månad (milj kr)

50,8 %, Stockholm 68,3 % och Göteborg 66,3 %. Under vardagar, måndag-torsdag, var snittbeläggningen 68,7 %.

Malmö följer utvecklingen i Sverige för kapacitetsutnyttjandet under vardagar, men på en avsevärt högre nivå. Malmö har även en betydligt bättre utveckling för helgbeläggningen än riksgenomsnittet, trots en liten avmattning de två senaste åren (Se figur 18). Många av de orter som förknippas med ekonomisk tillväxt finns med bland dem där efter-frågan på hotellrum ökat mest de senaste åren, t ex storstäderna och universitetsstäderna.

2011 vAR GENEREllT

ETT bRA hoTEllåR I SvERIGE.

27

MER ÄN

1,2 MIljoNER

övERNATTNINGAR

GjoRdES På MAlMöS

hoTEll– dET ÄR

dEN höGSTA

NIvåN

NåGoNSIN!

28

29

Hotellgästernas nationaliteterUnder 2011 gjordes totalt 1 215 950 övernattningar på hotell i Malmö, fortsatt ”all time high”, en total ökning med 6 % jämfört med 2010. Fördelningen var: svenska gäster 888 085 (+ 3 % jämfört med 2010) Internationella gäster: 327 865 (+15 % jämfört med 2010).

Under de följande rubrikerna visas gästnätter, som är branschens begrepp för övernattningar, med förändringar från år 2010 inom parentes.

I jämförelse med antalet övernattningar på hotell i Skåne utanför Malmö, har hotellen i Malmö hävdat sig mycket väl. 2011 hade Malmö på årsbasis en marknadsandel i Skåne om 37,7 % (39,6 % under 2010) avseende totala antalet svenska gästnätter och 53,1 % (48,8 % under 2010) avseende totala antalet internatio-nella gästnätter. Utvecklingen de senaste åren har varit god i Skåne, men ännu bättre i Malmö.

SvERIGE 888 085 GÄSTNÄTTER (+ 25 708, + 3 %) Svenskarna svarade för 73 % av gästnätterna på hotell. Antalet övernattning på hotell av svenska besökare har kontinuerligt ökat de senaste åren. Bakom ökningarna ser vi att både fritisdsresenärer och affärsresenärer har blivit fler över tid (Se figur 19).

INTERNATIoNEllA 327 865 GÄSTNÄTTER (+ 43 168, + 15 %)De internationella övernattningarna ökade mycket ända fram till 2006, totalt mer än en fördubbling sedan början av 1990-talet. Efter två svagare år kom en stor ökning 2009 på 24 %, vilket följdes av en mindre minskning 2010. Ytterligare en stor ökning 2011 innebär att de internationella övernattningarna nu är tre gånger fler än i början av 1990-talet (Se figur 20).

2011 blev ett nytt rekordår där åtta av årets månader visade ”all time high” i antal övernatt-

Svenska gästnätter på hotell i Malmö 1995 - 2011 (1000-tal)

472 502 520 548 578660 689

629 615 641690 733

786 795866 891

823

0100200300400500600700800

1000900

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Figur 23.

Internationella gästnätter på hotell i Malmö (1000-tal)

150 154138

174 180 194 195218 223 222

244260

244 244

284

328302

0

50

100

150

200

250

300

350

20111995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Figur 24.

ningar på hotell. Fram till 2005 genomfördes nästan hälften av alla internationella övernatt-ningar under perioden juni-augusti, detta gäller de flesta nationaliteter. Den enda nationalitet som har en jämnare fördelning över året är danskar. De senaste åren har det dock generellt blivit en jämnare fördelning över året.

Diagrammet Nationalitetsfördelning gäst-nätter på hotell i Malmö visar de 16 största nationaliteterna. De flesta nationaliteter visar ökning 2011 (Se figur 21).

Svenska gästnätter på hotell i Malmö (1000-tal)

Internationella gästnätter på hotell i Malmö (1000-tal)

Se figur 20.

Se figur 19.

30

figur x “31“

danmark 55 213 gästnätter (- 2 154, - 4 %)De danska gästnätterna på hotell i Malmö ökade dramatiskt 2009, nära en fördubbling, och blev då största internationella nationalitet för hotellen och svarade för över 20 % av alla internationella övernattningar i Malmö. År 2010 och 2011 blev det en minskning bl.a. beroende på valutaförändringarna. De är relativt jämnt fördelade över året och fördelningen mellan affärs- och fritidsresenärer bedöms vara 50-50. En ökning har också skett av danska företags-möten och mindre konferenser i Malmö (Se figur 22).

Gästnätter på hotell från Danmark, Malmö 1996-2011 (i 1000-tal)

0

10

20

30

40

50

60

70

20111996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Danmark

Nationalitetsfördelning antla gästnätter på hotell i Malmö 2011 jämfört med 2010

7035

3150

6555

6993

4705

6561

9416

7591

7754

10497

11440

19800

20272

29859

55213

45961

4410

3108

4597

5626

4450

6854

8777

7328

7496

8174

10931

18510

18916

24369

57367

39073

0 10000 20000 30000 40000 50000 60000 70000

Kina

Belgien

Spanien

Schweiz

Ryssland

Polen

Finland

Frankrike

Japan

Holland

Italien

USA

Norge

Storbritannien

Danmark

Tyskland

2011 2010

Figur 28.

Nationalitetsfördelning antal gästnätter på hotell i Malmö 2010 jämfört med 2011

Figur 21.

Figur 22.

Gästnätter på hotell från Danmark, Malmö 1996-2011 (1000-tal)

Mätningar av möten och evenemang i MalmöAtt möten och evenemang har betydelse för destinationen Malmö är en självklarhet. Hur stor påverkan är det dock inte alltid så lätt att se. Det är många som påverkas, direkt eller indirekt. Hotell, restauranger och handeln är några som direkt märker av när staden fylls av möten och evene-mang. För att få kunskap om hur stor denna påver-kan är mäter vi regelbundet effekterna av möten och evenemang.

hANdbollS -vM = 144 miljoner kronor

Spelades i Malmö* mellan den 13-30 januari och evenemanget gav upphov till en turistekonomisk

omsättning på 144 miljoner kronor.*Handbolls-VM spelades även på följande orter;

Lund, Kristianstad, Jönköping, Göteborg, Norrköping, Skövde och Linköping.

Ekonomin ovan avser enbart Malmö.

IcEA WoRld ASSEMbly = 3,8 miljoner kronor

Genomfördes i Malmö mellan 14-17 juni och kongressen bidrog med en turistekonomisk

omsättning inkl delegatavgifter på 3 797 000 kronor.

UNdERSökNING MEd TURISTER = Malmö är trivsam, vänlig

och välkomnandeMellan den 22-31 juli gjordes personliga intervjuer med 986 svenska och internationella personer som besökte Malmö. 83 % av turisterna var positiva och nöjda med helhetsintrycket de fick av destinationen och beskrev

Malmö som trivsam, vänlig och välkomnande.

Det som mäts är bl a effekterna av de tillresande besökarnas/turisternas spendering i Malmö, men också publikens eller besökarnas demografiska profil med köns- och åldersfördelning, hemort, vilka transportmedel som använts, längden på besöket m m. Till detta kan slutligen läggas frågor och svar med kvalitativa omdömen om besöket i Malmö.

31

32

Samverkan ger framgångEnsam är inte stark. Det är tillsammans som de stora framgångarna skapas. Detta har vi i Malmö tagit fasta på och besöksnäringen i Malmö kännetecknas av stor samverkan och en gemensam målbild: Malmö ska vara en mötes- och evenemangsdestination i världsklass. Såväl inom Malmö stads olika förvaltningar som inom besöksnäringen i Malmö som helhet råder stark vilja till samverkan.

Destinationssamverkan Malmö är ett forma-liserat nätverk mellan Malmö stad och företag/föreningar inom besöksnäringen. Detta är ett väl utvecklat och engagerat nätverk med syfte att stärka Malmös attraktivitet för både

Malmöbor och besökare. Föreningen äger i sin tur ett operativt bolag, Destinationssam-verkan i Malmö AB. I detta är Malmö stad och intressenter med kommersiell inriktning aktiva. Bolagets ändamål är tydligt; att värva fler möten/kongresser och fler publika evenemang till Malmö.

Malmö stad, genom Malmö Turism, arbetar sedan länge aktivt med att utveckla och dra fler möten till Malmö. Under varumärket Malmö Convention Bureau samverkar Malmö Turism med Destinationssamverkan Malmö AB för att värva fler möten och kongresser till Malmö.

MAlMö SkA vARA EN MöTES- och EvENEMANGS-dESTINATIoN I vÄRldSklASS.

Mötesåret i Malmö

Några av de möten som genomfördes 2011 i Malmö

Nordic Fertility Society Meeting, 3-5 januari

The future is Early - first Nordic conference on early Music and education 3-4 februari (90)

2011 WMU-IMO Conference on oil spill risk management 7-9 mars (320)

NordicEar 24-25 mars (100)

Feministiskt Initiativs congress i Malmö 26-27 mars (120)

The 35th Meeting of the Scandinavian Sarcoma Group 4-6 maj (200)

Sveriges facköversättarförening 6 maj (340)

14th Annual Nordic Network Conference 7-8 maj (250)

15th Nordtrad Conference 10-15 maj (130)

Nordic Game 10-12 maj (1 500)

Nationella Includekonferensen 11-12 maj (150 )

RBU-Dagar och Kongress 13-15 maj (350)

Sveriges Sjukhusläkarförenings Rikssymposium i Malmö 16-17 maj (150)

Svepark Parkeringskonferens 17-20 maj (350)

National Congress for Eye-nurses 19-20maj

Assitej 2011 20-29 maj (1 500)

Scandria Biogas Corridor Conference 2011 14-15 juni (50)

ICAE VIII World Assembly 2011 14-17 juni (900)

Nordic Perl Workshop 18-19 juni

World Handigolf Conference 5-6 augusti

ECCNA- European Convention and Conference of Narcotics Anonymous 12-14 augusti (1 500)

Third Nordic Conference on South Asian Studies for Young Scholars 16-25 augusti

Media Evolution 24-25 augusti (700)

IPCS Convention 2-4 september (150)

Det handlar om Dig! 2-3 september (200)

InformNorden 7-9 september (250)

23. International Congress of Lymphology 19-23 september (500)

Ute är inne konferens 2011 29-30 september (900)

Kultur för livet 2011 6-7 oktober

SDF-ordförande konferens 8-9 oktober (40)

8th Baltic Bone and Cartilage Conference 12-14 oktober (200)

Forum för barn- och ungdomsidrott 13-15 oktober (250)

Västra Hamnens 10-årskonferens 13 oktober (150)

WMU International Conference 17-19 oktober (300)

NordSync 20-21 oktober (400)

HFC 2011-Hydrogen & Fuel Cells in the Nordic Countries 25-26 oktober (100)

European Union of Gymnastica Congress 28-30 oktober (250)

6th Beacon Conference on Waste-to-Energy/Thermal Treatment 3-4 november (200)

6Sight Mobile Imaging Summit 15-17 november

5th International Fair Trade Towns Conference 19-20 november (400)

XML Sweden Location Based Services 24-26 november (300)

SACD 2011 1-3 december (300)

2011varMalmösår.RubrikernaomMalmösommötesstadgavetttydligtbudskap,detgårbraförMalmö.Efterettfantastiskt2011dåflerkongresserännågonsinhöllsiMalmöfortsätterarbetetmedattpositioneraMalmösomenprofessionellmötesdestination.Detärsvårtattberäknadetekonomiskavärdeavdemötensomgenomförs,mengenomundersökningarvetviattmötengenererarmångagästnätterochkonsumtionpådestinationen.

Antal personer inom parentes.

33

34

Arenor och mötesplatserMalmö har de senaste åren fått ett bredare och attraktivare utbud på scener, arenor och i det offentliga rummet för kultur, sport och nöjen. Malmöborna och besökarna har nu tillgång till fler upplevelser än tidigare.

Malmö har utvecklats till en stad känd för musikevenemang, teater, opera, musikaler, idrott och ett brett klubbutbud. Upptagnings-området för besökare har utvidgats till en stor del av södra Sverige och numera också Köpenhamnsområdet. Malmö har fått en ännu attraktivare nöjesprofil och tagit tydliga mark-nadsandelar.

Malmö har tidigare saknat större moderna publika arenor och mötesplatser. Det behovet

har nu tillgodosetts genom Malmö Arena, Swed-bank Stadion och nu senast Nya Malmömässan. Den stora multiarenan Malmö Arena och Nya Malmömässan ligger i direkt anslutning till en av Citytunnelns stationer, den i Hyllie. Swedbank Stadion ligger centralt beläget inom Stadion-området. Genom de nya arenornas kapacitet och flexibilitet används de också för en mängd olika arrangemang som sportaktiviteter, stora företagsmöten, produktpresentationer m m.

35

Arenorna i kombination med Malmös övriga utbud av mötes- och evenemangsplatser ger Malmö en unik ställning som mötesplats för spännande evenemang.

Malmö stad och näringen i Malmö har ett stort intresse av att arrangemang och evene-mang förläggs till Malmö. Sådana arrangemang kan med sina identiteter och exponering användas för att öka Malmös totala attraktions-kraft. De kan också generera direkta mervärden genom ökade ekonomiska inflöden och där-med bidra till ökad sysselsättning inom service-, handel och besöksnäring. Tyngdpunkten i sam-arbetet med arenorna ligger på sådana evene-mang som förutsätter stadens medverkan för att framgångsrikt kunna etableras, genomföras och utvecklas. Vid sådana stora evenemang har Malmö stad också en ambition att utveckla ett samarbete med t ex de regionala marknads-bolagen i Skåne och med andra organisatio-ner i Öresundsområdet. Exempel på lyckade värvningsarbeten och regionala samarbeten är U21-EM i fotboll och Handbolls-VM 2011.

Malmös nya mötesplatsMalmö har en stor kapacitet som mötesstad. Stadionmässan, S:t Gertrud Konferens, Malmö Konferenscenter, Luftkastellet, Slagthuset, Malmö Börshus, Malmö Arena och nyöppnade Malmömässan är alla exempel på anläggningar lämpliga för större möten och kongresser, flera av dem även utmärkta mässanläggningar. De flesta hotellen är dessutom anpassade för konferenser och kongresser.

Men möjligheterna är större än så. Med Malmös geografiska läge, starka infrastruktur och tillväxt är potentialen att bli en ledande kongressdestination i Europa stor. 2011 beslu-tades att Malmö ska få ett nytt kongress- och konserthus. Som ett led i arbetet att göra Malmö än mer attraktivt för möten och evenemang så togs beslutet att etablera ett unikt hus som inte bara innehåller kongressmöjligheter utan även ett helt nytt konserthus och dessutom hotell. Anläggningen kommer stå klar 2015, och som operatör till kongress- och hotelldelen har Nordic Choice utsetts. Malmö Symfoniorkester (MSO) kommer att ansvara för konserthusdelen i byggnaden.

2011 bESlUTAdES ATT MAlMö SkA få ETT NyTT koNGRESS- och koNSERThUS.

36

Malmö i ett europeiskt perspektivEuropean Cities Marketing (ECM) är en nätverksorganisation, i vilken över 100 av de största städerna i Europa är medlemmar och Malmö är sedan några år en av dessa. 33 länder är representerade i ECM, som utan tvivel är det ledande nätverket för kunskapsutveckling och praktiskt samarbete inom stadsturism. Inriktningen har, sedan starten 1991, varit att aktivt och öppet dela med sig av kunskap och att operativt arbeta med destinationsutveckling.

MAlMö hAR

UNdER PERIodEN

2005–2009 hAfT EN

GENoMSNITTlIG

och åRlIG ökNING

Av INTERNATIoNEllA

övERNATTNINGAR

På cA 8 %.

37

* is denoting cities with deviations from the standard de nition used in this report and where data recti cation procedures have been applied (for more information see the Annex)

0%2%4%6%8%

10%12%14%16%18% 16

,6%

14,1

%

12,2

%

12,0

%

9,9%

9,2%

8,8%

8,0%

7,6%

7,5%

6,7%

6,6%

6,6%

6,4%

6,2%

6,0%

5,3%

5,2%

4,9%

4,8%

4,7%

4,5%

4,5%

4,5%

4,3%

4,0%

3,9%

3,8%

3,4%

3,2%

2,9%

2,9%

2,7%

2,5%

Leip

zig

*Nov

i Sad

Mal

aga

*Gijó

n

*Por

to

Split

*Bas

el

*Mal

mö

*Bra

ga

St. E

tien

ne

Brem

en

*Gen

ua

*Far

o

Rije

ka

Reyk

javi

k

*Sin

tra

Las

Palm

as

*Luc

erne

Rege

nsbu

rg

Ljub

lijan

a

Mün

ster

St. P

ölte

n

Eise

nsta

dt

Sara

goss

a

Padu

a

Zagr

eb

*San

Seb

asti

an

Breg

enz

*San

ta C

ruz

d. T

.

*La

Coru

na

*Lau

sann

e

*Bilb

ao

Wei

mar

Ghe

nt

Benchmark average = 3,1%

Second Division Cities – International Bednights. Average Annual Percentage Growth 2005-2009 - Part 1a. Average Annual Growth Rates -International Bednights 2005-2009 (percentage growth)

Källa: 7th OFFICIAL EDITION European Cities Marketing Benchmarking Report 2011 Figur 23

Resandet till Europas städer har i stort visat en positiv utveckling de senaste åren och städerna blir viktiga dragare för turismen i Europa. De se-naste årens trender visar att turister reser oftare och på kortare resor än förr, vilket ger städerna en konkurrensfördel genom det koncentrerade stora utbudet och i de flesta fall en mycket god fysisk tillgänglighet.

Internationella besökare är viktiga för Europas stadsturism, i genomsnitt genereras två av tre övernattningar i Europas städer av just internationella besökare. Malmö har följt med i utveckling och visar ökningar av internationella turister även om det fortfarande är inhemska besökare om dominerar volymerna av över-nattningarna i Malmö. Enligt den senaste benchmarkingrapporten (från 2010) är USA den viktigaste marknaden för den europeiska stadsturismen följt av Tyskland, Storbritannien och Italien.

ECM publicerar årliga s k ”benchmarking-rapporter”, som är uppbyggda på jämförande material med fokus på antal kommersiella övernattningar, antal ankomster och städernas beläggningsgrad.

I den nämnda rapporten ingår Malmö i

Second Division Cities – International Bednights. Average Annual Percentage Growth 2005-2009 – Part 1a. Average Annual Growth Rates - International Bednights 2005-2009 (percentage growth)

benchmarkgruppen som heter ” Second Division Cities” vilken består av 65 städer, se figur 23. Gemensamt för städerna är att de är ekono-miskt och kulturellt välkända men att de till sin storlek och turismvolym är mindre än de städer som ingår i den andra gruppen, First Division Cities, där bl a flertalet av huvudstäderna finns representerade.

Malmö har under perioden 2005–2009 haft en genomsnittlig och årlig ökning av inter-nationella övernattningar (avser här hotell och vandrarhem) på ca 8 % vilket är högt över benchmarkingruppens medelsnitt som ligger på 3,1 %.

Även när utvecklingen av totalt antal över-nattningar (dvs inhemska och internationella på hotell och vandrarhem) jämförs ser det positivt ut för Malmö, totalt gav dessa ett årligt tillskott av ca 63 700 gästnätter till Malmö under 2005-2009. Leipzig, Malaga och Porto är några av de städer som haft en ännu starkare utveckling än Malmö under perioden medan bl a Bilbao och Ljubljana haft en svagare ökningstakt.

Konkurrensen mellan Europas städer är verkligen knivskarp. Malmö hävdar sig mycket bra även i internationella jämförelser.

38

Under 2010 svarade turismen i Sverige för 2,9 % av BNP. Det är en dubbelt så hög andel av BNP som jordbruk, skogsbruk och yrkesfiske sammanlagt producerar.

Från 1993 har tillväxten i Sverige legat på ungefär samma nivå som den internationella och tillväxten har främst skett i de tre storstads- områdena och i fjällvärlden. Enligt rapporter från FN-organet UNWTO har det internationella resandet i världen ökat med nästan 100 % sedan 1991. De senaste åren har den starka tillväxten i Mellanöstern och Asien svarat för en stor andel av utvecklingen i världen. Under samma tid har ökningen i Europa varit 75 %, och antalet internationella övernattningar på hotell, stugbyar och vandrarhem i Sverige har ökat med drygt 110 %.

Sverige som ett internationellt resmål har alltså haft en lika bra eller bättre tillväxt än övriga världen och en betydligt bättre utveckling än Europa som helhet. Sedan 1997 har Sverige tagit marknadsandelar i Norden och har numera den största andelen av den internationella turismen. (Se figur 24).

I början av detta decennium var det en större ökning av svenskarnas resande i Sverige och även resandet från våra grannländer till Sverige. Den största anledningen var den svaga svenska kronan som påverkade främst resor på fritiden.

Det internationella resandet till Sverige har ökat varje år och detta främst till Stockholm, Göteborg och Malmö. Under 2010 ökade antalet internationella gästnätter på hotell, stugbyar och vandrarhem i Sverige

Bättre och billigare kommunikationer har gjort att turismen sedan 1960-talet haft en mycket kraftig utveckling i Sverige och internationellt.

med 3,6 %, hotellen hade en ökning med 4,3 %. Bakom detta låg en viss återhämtning av affärsresandet efter finanskrisen. År 2010 påverkades nästan hela Sverige av att besökarna spenderade betydligt mindre per person och dygn, vilket främst påverkade storstäderna.

Under hösten 2011 märktes ett ökat affärsresande. Flygtrafiken hade stora ökningar och hotellen fick ökade logiintäkter. Resor på fritiden hade mindre förändringar, men med stora regionala skillnader i Sverige. Södra och sydöstra Sverige hade en regnig sommar samtidigt som Norrlands-kusten hade bra sommarväder, vilket påverkar val av destination.

Sedan några år tillbaka tar Statistiska Centralbyrån (SCB) fram national-räkenskaper för svensk turism på uppdrag av Tillväxtverket. Under år 2010 (senaste preliminära uppgifter) har antalet sysselsatta inom turismen, mätt i medeltal, ökat med 24 % under de senaste 10 åren. Den totala sysselsättningen i Sverige har under samma tid ökat med drygt 4 %. År 2010 ökade den totala omsättningen av turismen i Sverige med 3,2 %, och de internationella besökarnas konsumtion i Sverige (exporten), ökade med 1,7 % jämfört med 2009. År 2010 gav detta staten intäkter genom moms på 12,8 miljarder kronor, en ökning på 1,6 % jämfört med 2009. Turismen är för övrigt den enda exportsektor som bidrar med direkta momsintäkter till statskassan.

(Rapporten Fakta om svensk turism finns på Tillväxtverkets webbplats www.tillvaxtverket.se, under ”Fakta och statistik”).

Inkommande turism i Norden marknadsandel i procent (internationella gästnätter på hotell, jan-nov)

Källa: Ylkanen/MEK, Tillväxtverket/SCB Figur 24.

Inkommande turism i Norden marknadsandel i procent(utländska gästnätter på hotell, jan-nov)

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

31,7 %

24,2 %24,1 %

20,0 %

35

30

25

20

15

Källa: Ylkänen/MEK och Tillväxtverket/SCB

Figur 1.

Norge

Sverige

Danmark

Finland

Turismens utveckling internationellt och nationellt

år 2010162 000 personer var helårssysselsatta inom svensk turism. 254,4 miljarder = den totala turism-omsättningen i Sverige.87,1 miljarder kronor = internationellabesökares konsumtion i Sverige (exporten). 12,8 miljarder kronor moms, dvs intäkter till staten.

39

Rapporter från European cities Marketing (EcM)För att få en bild av utvecklingen av inhemsk och internationell turism i europeiska städer i jämförelser med Malmö, har årliga rapporter från organisationen European Cities Marketing (ECM) använts som underlag.

Scb handelsstatistikOmsättningsstatistik, regional och kommunvis, finns för varje enskild bransch, exempelvis hotell, restaurang och livsmedel. I statistiken finns uppgifter om antal företag, omsättning och sysselsatta. Den bygger på företagens moms-redovisning till skattemyndigheterna kombi-nerat med sysselsättningsstatistik. Statistiken ger också uppgifter om omsättning per anställd i de branscher som påverkas av turismen.

Scb inkvarteringsstatistikStatistiska Centralbyrån (SCB) samlar, på upp-drag av Tillväxtverket, in inkvarteringsstatistik från hotell, stugbyar och vandrarhem. För varje enskild natt rapporterar anläggningarna hur många rum och gäster de haft, vilken natio-nalitet gästerna har, samt för hotellen, vilken kategori som gästerna tillhör; affärs-, konferens-, grupp- eller fritidsresenär. SCB samlar också in statistik på stugor/lägenheter som hyrs ut via förmedling.

ShR – Sveriges hotell och RestaurangföretagareSHR är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag verksamma inom hotell, restaurang och turismnäringen. SHR ger bl a ut tidningen Restauratören där branschstatistik, årsstatistik och nyheter presenteras.

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Malmö Rapport utförd av Resurs AB, framtagen på upp-drag av Tourism in Skåne.

Källor

Tillväxtverket – verket för näringslivsutvecklingTillväxtverket ansvarar för frågor som har med näringsfrämjande att göra och sammanställer kontinuerligt branschstatistik, t ex den årliga sammanställningen ”Fakta om svensk turism och turistnäring” (www.tillvaxtverket.se).

Turistdatabasen (Tdb®)TDB är en marknadsundersökning baserad på telefonintervjuer med slumpmässigt utvalda svenskar. 24 000 svenskar får varje år frågor om sitt resande. Antalet intervjuer är minst 2 000 per månad. De som reser har sammanlagt genomfört drygt 40 000 resor, vilka utgör den årliga basen. Totalt finns data om 500 000 resor i basen. Trots uppdelning på många boende-kategorier och på de svenska länen, uppnås en tillfredsställande kvalitet för de flesta län och större kommuner i Sverige. I TDB finns uppgifter om svenskars resande; hur de reser, hur de bor, vad de spenderar m m. Vidare finns här också volymen på internationella övernattningar hos släkt och vänner i Sverige.

TuristEkonomiska Modellen (TEM®)Samtliga uppgifter för beräkning av turismens ekonomiska effekter har behandlats i ett dataprogram, TEM, som är speciellt anpassat för ändamålet och följer de definitioner som beskrivits i inledningen till denna rapport. Detta dataprogram används för närvarande i mer än 200 av Sveriges 290 kommuner.

övrigtSCR, Sveriges Stug- och Campingägares Riks-förbund har ansvarat, på uppdrag av Nutek, för statistik om övernattningar på campingplatser. Från 2008 ligger detta ansvar på SCB, där Till-växtverket är uppdragsgivare. Resestatistik har Trafikverket, Swedavia, Cruise Ferry info, m fl. SCB har också genomfört en undersökning av internationella besökare i Sverige (IBIS), på upp-drag av Turistdelegationen.

Slutligen har uppgifter erhållits från Öresundsbrokonsortiet, Skånetrafiken och från besöksnäringens företag i Malmö.

yTTERlIGARE STATISTIk och dIAGRAM REdovISAS På WWW.MAlMoToWN.coM

40

MAlMö TURISMLugna gatan 84211 59 MalmöTel +46(0)40 34 10 00E-post: malmo.turism@malmo.sewww.malmotown.com www.malmo.se/turist