Kurdistan

-

En kurdisk stat är det enda rätta

alternativet, allt annat är förkastligt.

Innehåll

1.Förord.................................................................................................................. 4

2.Inledning..............................................................................................................6

3.Filosofisk utgångspunkt.......................................................................................8

3.1.Berättelsen om Amed ..................................................................................9

3.2.Berättelsen om Shirin..................................................................................10

3.3.Sammanfattningsvis ...................................................................................12

4.Kurder som en etnisk grupp..............................................................................14

4.1.Kultur...........................................................................................................15

4.2.Symboler (kurdiska flaggan och ey raqib)...................................................16

5.Nationalism.......................................................................................................17

5.1 Kurdisk Nationalism.....................................................................................18

6.Partiet, Kurdistans nationella parti.....................................................................21

7.Kurders legitima rätt till självbestämmande enligt folkrätten............................26

8.Demokrati, mänskliga rättigheter och marknadsekonomi.................................27

8.1.Demokrati...................................................................................................27

8.2.Mänskliga rättigheter..................................................................................29

8.2.1.Kvinnors rätt och feminism...................................................................29

8.3.Marknadsekonomi.......................................................................................30

9.En kurdisk stat som aktör på det internationella planet....................................31

10.Avslutande ord.................................................................................................33

- Îhsan Nûrî Paşa kire gazî û got:

Birano lê xin û bixebitin, ev welatê

bav û kalanê, pêşde herin nedin

eman, bi hev re rabin ser pêyan, êris

bikin wek guran, yan Kurdistan yan

neman!

- Okänd

1. Förord

Jag och min familj flydde från förtrycket, eländet och fattigdom till en tryggare tillvaro i

Europa. Under vår tidiga vistelse i diasporan mötte vi på enorma svårigheter. I det nya landet

skulle vi finna vår plats och låta oss bli en del av det nya samhället. Detta var inte lätt med

tanke på att vi inte kunde språket, sederna och traditioner för det nya landet. Trots

svårigheterna tog vi oss framåt och vi började bygga upp en framtid. Vi, barnen i familjen fick

möjlighet att utbilda oss och skapa oss en världsåskådning.

Föräldrarna var analfabeter och de kunde därför varken för mig och mina syskon beskriva vårt

folk och ursprung. Inte för att det var ett problem då men i efterhand har man förstått vad man

egentligen gått miste om. Under min barndom var den enda uppfattning jag hade om min

identitet och ursprung var att jag var kurd från en fattig bergsby och att jag var herde innan vi

flydde. Det man gick miste om är att under tidig ålder få en klar identitet. Detta är viktigt för

självförtroendet i samspel med andra folk. En människa som har klar identitet har därmed en

solid bas att bygga upp sin person på. Med tur fann jag människor senare i livet som kunde

leda in mig på svar om mitt folk och ursprung. Hade jag inte på grund av slumpen fått ett

intresse hade jag inte hittat dessa kurder med klar identitet som kunde vägleda mig. Hade jag

inte haft sannolikheten på min sida är det inte omöjligt att jag tillhört den skara av kurder som

lever i självförnekelse och bristande självförtroende. I möte med kurder i diasporan och i

Kurdistan har man träffat många som betecknar som iranier, turkar, araber och annat men inte

kurd trots att de är kurder. Detta är en olycklig tragedi och kurdiska folket ska inte behöva

förlita sig på slumpen och sannolikhet för att få leva ett värdigt liv med klar identitet.

Slumpen som gjorde att jag fick intresse för mitt folk och ursprung var att jag blev tvungen att

åka ner till Kurdistan under ett skollov. Under den resan fick jag uppleva något som kom att

för alltid följa mig livet ut och satte igång en process som jag till en början inte hade kontroll

över. Men som jag idag med hjälp av utbildning och reflektion omvandlat till en kraft att föra

mig fram i livet som kurd. Låt mig beskriva den händelse jag var med om och jag vill även

poängtera att det är något som tyvärr alldeles många kurder varit med om.

Efter ett antal år i diasporan bestämde min mor att hon skulle åka tillbaka till Kurdistan för att

träffa sina släktingar som hon saknade. Det var jullov för mig och mina syskon och jag fick

följa med på resan där vi skulle få träffa alla som vi lämnat.

Vi landade i en stad och där väntade en morbor som skulle ta oss till den by vi var ifrån. Det

var en grå och molnig dag med små skurar som kom och gick. Så brukar vädret vara i

Kurdistan under vintertid i de områden vi var ifrån. Efter en viss tid så började vi närma oss

byn och då bli tvungna att lämna den asfalterade vägen för att köra på den väg som ledde till

byn som inte var asfalterad. På grund av regnet oroade sig morbrodern om bilen skulle klara

sig till byn utan att köra fast i leran.

Efter bara några meter på den väg som ledde till byn så körde vi mycket riktigt fast i leran,

och bilen bara spann på samma ställe. Bara några meter från bilen såg jag fem kroppar radade

nära den asfalterade vägen. Jag kunde inte släppa blicken på de döda kropparna och i samma

veva såg även mina syskon och mor kropparna. Mor försökte förgäves hålla sina händer för

våra ögon men misslyckades. Morbrodern informerade min mor att de döda var kurdiska

peshmerge som blivit dödade av turkisk militären och de skulle få ligga där i några dagar så

att alla fick se kropparna. Minnet av deras ansikten och kläder sitter än idag på min

hornhinna. Det enda som snurrades i min hjärna då och flera år efter var: Varför?

Idag kan jag svaret. Svaret är att deras brott var att de var kurder. Det var kurder som vägrade

att leva under förtryck och därför sökte sig till den kurdiska frihetskampen för att skapa en

förändring. Än idag 15 år efter händelsen använder fienden samma metoder där man fångar

kurdiska frihetskämpas som blir dragna efter fordon tills de dör för att sedan lämnas på ett

torg eller likande så att kurderna blir avskräcka att göra anspråk sina universella rättigheter.

2. Inledning

Vi lever i en intressant tidålder. Vår tidålder präglas av fritt informationsflöde som staterna

inte alla gånger kan begränsa. Detta har resulterat i stora revolutioner där folk har övervunnit

despotiska regimer med sin enorma militära kapacitet och väl utvecklade säkerhetsorgan.

Internet med sina enorma möjligheter har väckt folk och rörelser att göra revolution mot

förtryckande regimer.

Internet har även skapat möjligheter för den kurdiska befolkningen. Idag kan kurder berika sig

med information från internet. Kurder kan ta del av nyheter på det sociala, ekonomiska,

politiska och kulturella områden som berör kurder och andra folkslag. Vidare har de sociala

medierna kunnat organisera kurdiska ungdomar på ett enande sätt för att ta sig an viktiga

frågor som berör den kurdiska befolkningen.

Dessa utbyten som görs på internet har gjort att vi börjar närma oss ett paradigm skift bland

den kurdiska ungdomen där man vägrar ta till sig den äldre generationens försiktighet, utan att

man stolt och rakryggad med självförtroende ställer sig frågan: Varför ska inte kurder liksom

andra kunna bestämma över sitt öde? På internet och genom andra forum finns massor av

bevis där kurdiska ungdomen börjar röra sig mot detta paradigm skifte. Ungdomen protesterar

på gatorna i de kurdiska städerna trots risken för starka sanktioner så som våld, död, tortyr och

fängelse från regimernas sida.

Det som den kurdiska ungdomen saknar idag är vägledning och ett ideologiskt fundament att

utgå ifrån. Med en tydlig ideologisk bas så skulle organiseringen vara mer effektiv för att

uppnå ett tydligt mål som alla kurder drömmer om, nämligen en självständigt Kurdistan. Av

dessa skäl är syftet med denna politiska manifest att ge den kurdiska ungdomen en enkel och

tydlig ideologisk bas att utgå ifrån för att uppnå målet vilket är självbestämmande och herrar

över sina liv.

Jag har genom mina samtal med kurder kunnat skapa mig en förståelse vad som krävs för att

målet ska kunna uppnås och de vägar som måste tas för att lyckas. Det som kurder saknar

idag är en nationalistisk rörelse som utgår från det kurdiska folkets intressen. Tvärtom

försöker de kurdiska aktörer som idag existerar att påtvinga kunder ideologier som kurder inte

kan ta till sig eller för den delen vill ta till sig, vilket lett till ett låst läge. Detta låsta läge kan

låsas upp med rätt verktyg så som tydligt budskap och rätt ideologi.

Manifestet kommer att bestå av tre delar. Den fösta delen börjar med individen. Den fråga

som ställs är hur man ska se på individen. Det presenteras en filosofisk utgångspunkt gällande

synen på individen, som prägla hela den kurdiska kampen. Därefter beskrivs den kurdiska

folkgruppen som en etnisk folkgrupp. Syftet med detta är hur arbetet kan föras för att stärka

den för att göra kampen mot självständighet ännu mer kraftfull.

Den andra delen kommer behandla vilken väg man ska välja föra att förverkliga ett

självständigt Kurdistan. Här kommer jag redogöra för den ideologi som man ska utgå ifrån

och det parti som måste skaps som bygger sin verksamhet utifrån ideologin.

Den sista och tredje delen kommer behandla hur jag vill att det ska se ut i ett framtida

Kurdistan. En politisk rörelse måste ha visioner. Under denna del ska det beskrivas var vi vill

nå med kampen. Kurdiska folket förtjänar att leva värdigt och tryggt. Därför är målet en

kurdisk stat som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och en rättvis fördelning av

samhällets resurser.

Redan inledningsvis vill jag klargöra att den röda tråden i denna manifest. Det är att kurder

har en legitim rätt till självbestämmande. Vår legitima rätt till självbestämmande ska resultera

i en självständig och suverän kurdisk stat. Denna stat ska som andra moderna stater erbjuda

individen möjligheter att förverkliga sina drömmar och mål. Det ska den göra genom att

erbjuda utbildning, sjukvård, välfärd med mera. Det ät just detta vi ska kämpa för och det är

det vi menar när vi skriver om den kurdiska kampen. Detta är inget som kan kompromissas

om, och inte heller något att förhålla sig pragmatisk till, utan det är en absolut rättighet som

kurdiska folket har rätt till. Men det kommer inte att serveras utan kamp, utan det är något

som vi mödosamt måste kämpa oss till. Detta för att det inte finns andra alternativ för oss eller

för våra kommande generationer. Vi måste ta tag i detta på allvar för annars riskerar vi att

smälta bort och skjuter upp vårt elände som kurdiska folket lever under detta nu.

3. Filosofisk utgångspunkt

Frågan som måste ställas är vad som ska vara utgångspunkten i all arbete för förverkligande

av en suverän kurdisk stat . Utgångspunkten måste alltid vara att kurder har rätt till frihet.

Individens rätt till frihet att forma sitt liv och framtid är det absolut högsta värdet. För att det

ska kunna förverkligas måste man ha förmågan att se individen och under vilka livsvillkor

individen lever under. Denna fokus har inte funnits för de kurdiska aktörer som velat göra en

förändring för det kurdiska folket.

Individen glöms ofta och till förmån för världsliga resonemang. De kurdiska aktörerna har ett

större intresse att pådyvla kurdiska folket ideologier som för kurderna är främmande och som

saknar mening. Resultatet blir ett noll summespel som bara leder till förvirring. Individens

frihet försummas och därför blir det inget riktigt engagemang från individens sida att skapa en

förändring för sig själva och sitt folk.

Den kurdiska befolkningen lever under mycket svåra levnadsförhållanden. De kollektiva

förhållanden som individen lever under ger inga möjligheter att fritt forma sitt liv som den

önskar efter sina erfarenheter och vilja. Den enskilde kurden får många gånger lämna sina

drömmar och förhoppningar för att det finns stora hinder som inte går att övervinna. Dessa

hinder kommer från förtryckare länderna som ockuperat Kurdistan. Ockupanternas politik har

gjort att det kurdiska samhället stått still på många plan att individens frihet inte kan

förverkligas.

Exploateringen av kurder har inga begränsningar av ockupanterna. Kurder får lämna sina byar

och städer för att åka utanför Kurdistan för att under slavliknande förhållanden utföra arbete

för fienden. Ofrivilligt har många kurder blivit vagabonder på grund av förtryckarnas politik.

Under sommartid är det inget ovanligt att kurdiska ungdomar får åka utanför Kurdistan för att

skörda frukter, arbeta i textilfabriker och arbete inom turistnäring under förhållanden som

bara skapar avsky gentemot ockupanterna. Dessa ungdomar får inga löner och utnyttjas

många gånger på det värst tänkbara att det för varje kurd brister i hjärtat. Deras föräldrar har

vetskap om vad som sker mot deras barn men står handlösa föra att kunna göra något. Trots

kunskap om detta skickar föräldrarna sina barn gång på gång på dessa resor då de helt enkelt

saknar alternativ. För att läsarna ska förstå måste detta konkretiseras med två verkliga

exempel på kurdiska livsöden.

3.1. Berättelsen om Amed

Amed bor i en by utanför staden Cizire. Han bor med sin mor, far, fyra bröder, farmor och tre

systrar, tillsammans är de totalt tio i familjen. Amed är den äldsta av sykonen. Han har fått gå

i grundskolan och har bra betyg. Han brukar alltid vara den bäste i klassen. Hans största dröm

är att en dag få bli läkare för att kunna försörja sin familj.

Men hindren för att förverkliga sin dröm är många. För att han ska få fortsätta på gymnasium

krävs att han flyttar in till staden och bo på internat. För detta krävs pengar. Amed försöker

prata med pappan om möjligheten men fadern är skeptisk. Pappan menar att familjens mark

måste skötas så att de får in säd för försörjning. Då Amed är den äldsta har han ett ansvar att

hjälpa pappan med hushållssysslorna. Pappan har inte kunskap att köra traktorn och efter en

ryggskada har hans arbetskapacitet ytterligare sjunkit.

Pappan är även en byvakt och då militären ska operera mot kurdisk aktivitet måste pappan ta

vapen och stå till förfogande att under flera dagar ibland veckor åka hemifrån för att jaga rätt

på kurder. Pappan är skadad klarar han inte av det alla gånger. Därför måste Amed åka i hans

ställe, för om ingen åker från hans familj kommer ockupanten beslagta deras hus och mark

och de får flytta till utkanten av någon stor stad för att leva i slum och missär så som många

andra kurder fått göra. När dessa operationer dras igång brukar Amed ha stor ångest. En

släkting i byn har anslutit sig till den kurdiska gerillan och bara tanken av att det är han som

Amed kanske får skjuta gör att hela kroppen hamnar i obalans.

När sommarlovet börjar närmas sig och skörden är avklarad så tar Amed upp möjligheten att

åka in till Cizire att fortsätta med sina studier. Modern vill verkligen att Amed ska få åka till

staden och är på Ameds sida, men det är svårt att stå emot faderns argument. Pappan frågar

vem som ska åka och delta i de militära operationerna, vem ska ta hand om boskapen, vem

som ska plöja jorden och bruka den för att få in mat och bröd till familjen. Fadern menar att

Amed får lägga sina studiedrömmar åt sidan. Dessutom får Amed åka till Turkiet för att jobba

under sommaren. Han får ta med sina yngre syskon förutom de allra minsta till de enorma

plantagerna med Hasselträd för att plocka hasselnötter. Flera andra i by får också åka. De

kommer vara borta i två månader. Ameds pappa ger honom ansvar för syskonen och de

skickas till Turkiet.

Väl där på de enorma plantagerna får de börja arbeta direkt. De delas in i olika arbetsgrupper

och fördelas på de enorma plantagerna. Amed skickar upp sina småsyskon upp i träden så att

de får ruska i grenarna så att nötterna får falla medan han och andra plockar upp dem.

Arbetsledaren är ständigt på dem med hot om att de som inte arbetar effektivt kommer få

löneavdrag. Amed snålar med pengarna men han märker att det inte blir mycket kvar när han

köpt mat och annat för livsföringen. I slutet av resan faller Ameds lillebror från ett träd och

bryter foten. Ahmed lyckas ta honom till en läkare och för att få vård.

Efter två månader åker Amed och hans syskon tillbaka hem då det inte finns mera hasselnötter

att skörda. Väl hemma är det inte mycket pengar kvar att överlämna till fadern. Fadern blir

ilsken för de små summor. Amed förklarar kostnaderna från byn till hasselträds plantagen och

kostnaden tillbaka, mat kostnader och läkarvård för brodern och de kostnader till

arbetsledarna som kört dem mellan plantagen. Men pappan är inte nöjd och förklarar att Amed

trots allt är oduglig.

Sommaren är över och några pojkar i Ameds ålder får åka in till staden för att fortsätta sin

skolgång. Men Amed har insett att han hör hemma i byn och börjar plöja jorden för nästa års

skörd. En dag när Amed och hans bästa vän ligger under stjärnorna börjar de prata om sin

livssituation. Vännen lever under samma förhållanden som Amed, även hans familj har inte

råd att skicka honom för vidareutbildning. Ångesten blir så stor för Amed att han börjar gråta.

Amed frågar sin vän som försöker trösta honom:

- Vet du vad det värsta är? Inte att jag får överge mina drömmar eller att jag ständigt får

jobba.

Vännen svarar att han inte vet vad det värsta är. Amed svarar:

- Det värsta är att, trots alla mina uppoffringar och slit för familjen har jag aldrig fått

uppskattning av någon, speciellt inte av min far. Aldrig en klapp på ryggen eller något.

Inget.

3.2. Berättelsen om ShirinShirin bor med sin familj i flyktingförläggningen Al Tash. Förläggningen ligger nära staden

Ramadi i Irak. Al Tash ligger i Öken och temperaturen är oftast outhärdlig. Shirin är född i Al

Tash och har inte sett något annat än förläggningen. Faktum är att hon inte ens varit utanför

familjens kvarter och har därför inte sett hela förläggningen. De bor i utkanten av

förläggningen nära stängslet som omger hela förläggningen. Men hennes familj har inte alltid

bott i Al Tash. Hon har av sin mor fått höra att de egentligen är från den kurdiska storstaden

Kirmanshan. Hennes föräldrar flydde tillsammans med ca 12 000 andra kurder till Al Tash när

Iran och Irak var i krig med varandra på 80-talet.

Shirin och hennes familj bor i ett hus gjort på lera. Så är alla husen byggda i Al Tash. Hennes

främsta syssla är att ständigt sopa bort sanden som blåser in i huset och gården. En annan

syssla hon har är att ta hand om sina två små systrar. Den minsta av dem har hon bunden med

en slöja. Det är jobbigt därför att man måste luta sig framåt hela tiden, annars finns risken att

knutet på slöjan går upp och systern faller från ryggen.

Det finns inte mycket att göra i Al Tash. Mamman låter inte Shirin gå ut och därför tillbringas

det mesta av tiden på gården. Shirins bröder brukar få gå utanför gården och röra sig i lägret,

detta tycker SHirin är väldigt orättvis. Hon brukar ofta ta upp det för sin mamma men

mamman bara viftar bort det med att säga att Shirin är en tjej och därför går det inte. Shirin

fattar inte, för hon tycker att hon är tuffare och starkare än vissa av sina bröder, i skolan

brukar hon även försvara dem mot andra killar.

På gården finns inte mycket att göra. Ibland leker hon med en docka av trä som hon har fixat

själv och en annan som hon fått av sin försvunne farbror som han köpt till henne när han varit

i Bagdad. Hennes farbror samlade skrott i lägret för att ta det till Bagdad och sälja det där.

Men efter en resa kom han inte tillbaka, det hände när Shirin var nio år gammal. Farbrors fru

och barn och resten av släkten hoppas fortfarande att han är vid liv och att han en dag ska

komma tillbaka. Men Shirin har hört de äldre männen prata och det är tydligen vanligt att

kurdiska män från förläggningen försvinner. De rövas bort av araber som stjäl deras gods och

sedan dödar dem.

Shirins mamma är aldrig nöjd med henne. Mamman ska ständigt påpeka att hon inte utför

sysslorna väl. Hennes vanligaste kommentar är att Shirin måste bete sig som en kvinna för

hon börjar bli vuxen. Shirin brukar gråta när det blir för mycket. Ibland får hon gå till skolan.

Det är ett litet lerhus där barnen får sitta på golvet. Framme finns en tavla där läraren skriver

som man får skriva av. Läraren undervisar mycket i persiska ett språk Shirin inte kan. När hon

ska gå fram till tavlan och skriva något som läraren vill brukar det inte gå så bra. Detta brukar

göra läraren arg och han örfilar då henne. Det får Shirin att gråta och springa hem. Men det är

inte tröst hon får när hon kommer hem utan får mer skäll därför att hon varit olydig mot

läraren.

När Shirin får tid och möjlighet brukar hon klättra upp på taket. Hon sitter där och tittar mot

stängslet. Shirin undrar vad som finns bortom stängslet. Hon undrar hur det är i Krimanshan

som hon ofta får talas om av sina föräldrar och släkt, hon undrar också hur det är i resten av

världen som hon också fått läsa om i skolan. Det är ställen som hon gärna skulle vilja besöka

någon gång när hon får möjlighet, men det känns avlägset och förblir dagdrömmeri.

3.3. Sammanfattningsvis

En kurdisk aktör som verkligen vill göra en förändring för Amed och Shirin måste se

människan. En kurdisk aktör måste inte bara ständigt prata om Ameds och Shirins

livssituation utan också sätta sig in i deras situation. Det är på så sätt man kan bli övertygad

och berörd till den nivå att man kan bli en kraft för att skapa en förändring för Amed, Shirin

och de miljontals kurder som lever under ovärdiga förhållanden.

Genom hela detta politiska manifest finns en råd tråd. Den råda tråden är existentialismen och

dess idé om det absoluta värdet nämligen frihet. Kurder som folk har inte fått fritt existera och

fått forma sitt liv och öde under fria förhållanden, utan kurden har blivit utsatt för tyranni,

förtryck, folkmord och förintelsepolitik under alltför lång tid. Detta kan ändras om man tar

utgångspunkt i kurdens existentiella levnadsvillkor och en vilja att kurden ska få leva ett liv i

frihet och vara herre över sitt öde och land.

En seriös kurdisk aktör måste diskutera de svåra frågor som kurder står inför, i och med sitt

medvetande. Vem är kurden i relation till de andra människorna eller tingen runt om kring

kurden? Vad tillhör det förflutna och vad väntar i framtiden? Dessa existentiella frågor hänger

ständigt över alla människor vilket skapar en osäkerhet. Denna osäkerhet är en tragedi för

människan och bör därför tas tag i. Utifrån en existentialistisk utgångspunkt har de kurdiska

aktörerna inte tagit tag i denna tragedi utan tvärtom försökt dölja tragedin, och problemen

med osäkerhet som finns i kurdernas levnadsvillkor. Detta med att dölja viss besvärande

aspekter av en alltför komplex situation kan inte reduceras till något enkelt att exempelvis

marxistiska utgångspunkter kommer lösa kurdernas problem.

Amed, Shirin och andra människor är komplexa varelser som har ett medvetande och behov

som gör att det bildas många frågetecken hos dem. I stället för att på riktigt ta tag i dessa

frågetecken så har de kurdiska aktörerna med olika sätt försökt dölja dessa frågor utan att

egentligen ta tag i dem. Av detta så måste en kurdisk aktör acceptera vår grundläggande

tvetydighet och att sträva efter kunskap om livets autentiska villkor som kan ge en kraft att

leva och skäl att handla. Hur det ska gå till ska redogöras nedan.

4. Kurder som en etnisk grupp

Ett vedertaget påstående inom samhällsvetenskapen är att människan är ett flockdjur. Detta

påstående bevisas gång på gång av bland annat sociologiska, antropologiska och etnologiska

teorier. Samhällen består av individer och dessa individer skapar grupper eller kategorier. De

olika grupper som skapas i samhället skiljer sig från varandra på punkter så som klass och

social skikt, kön, etnicitet, generation, ålderskategori etc. Dessa är olika faktorer som både

skapar olika erfarenheter och som bildar grund för upplevelser av gemensamhet. Denna

process benämner samhällsvetare som socialisation vilket menas att det pågår en ständig

inlärning där det ingår att man lär sig att identifiera sig som medlem i olika kategorier, och att

veta vilka kategorier man därmed inte tillhör.

Det som ska lyftas upp här är etnicitet, för oavsett vilken ålder, klass etc. så identifierar man

sig till en etnisk grupp. Det finns kurder som är ekonomiskt rika, fattiga och så finns det

kurdiska kvinnor, män och barn i alla åldrar och alla identifierar sig som kurder. Etnicitet är

inte något som finns inneboende i olika grupper, utan något som i vissa situationer skapas i ett

möte mellan grupper och lyfts fram som skillnader. De etniska skillnader som då uppstår kan

ha en lång historia eller vara helt nytillkommet, vara något som gruppen själva lyfter fram

eller något som tillskrivs dem av andra. Kurder som en etnisk grupp har en lång historia.

Kurder är en etnisk grupp dvs. en folkgrupp som har vissa gemensamma kännetecken.

Kurders känsla till den egna etniska gruppen är stark. Bevis på detta är kurdernas överlevnad

trots flera decenniers förtryck och förintelsepolitik från förtryckarna. Det som gör att kurder

är en etnisk grupp vilket är kriterier som är vedertagna för etnicitet är:

1. Kurder gifter sig i huvudsak med varandra inom den egna folkgruppen.

2. Kurder uppfattar sig själva och ses även av andra sociala grupper som en särskild grupp.

3. Kurder som grupp hålls ihop av föreställningar om ett gemensamt ursprung.

4. Kurder skiljer sig från andra grupper genom vissa sociala och kulturella särdrag så som

språk, religion, tradition och annan social praxis.

Nationsbegreppet och etnicitet brukar ibland sammanblandas men det finns en skillnad.

Nationsbegreppet hör samman med nationalism som grundar sig på en idé att en nation har

rätt till att skapa en stat. Nationen behöver inte alltid bestå av en etnicitet utan det kan vara

flera grupper av folkslag. Alltså kan en nation bestå av en etnicitet eller flera och varje etnisk

grupp definieras genom egen kultur, eget språk och upplevelser av en egen historia etc. Dessa

kriterier som definierar etnicitet måste förklaras ytterligare.

4.1. Kultur

Kultur kan förklaras utifrån de gamla grekerna och då särskilt Platon idéer om världens

beskaffenhet. Platon utgick från en tankekonstruktion om att det finns en idévärld där de

fulländade tingen höll hus och dessa ting som finns i den mänskliga världen är dåliga

skuggbilder av de sanna som fanns i idévärlden. I idévärlden finns tingen som är universella,

statiska och tids och rumsobundna. I den mänskliga världen är tingen tillfälliga och tids och

rumsbundna och just detta är kultur. Man skulle även kunna formulera det som att kultur är

allt det som människan skapar i sin omgivning dvs. en pågående skapelse och omvandling av

kollektiva regler, tankeformer och värdemönster.

Med detta sagt är för att återupprepa sig allt som människan skapar i in omgivning kultur.

Vidare är det så kan man även se att beroende av de materiella och icke materiella

omständigheter i den tids och rums bundna rum leder till en viss kultur. Den slutsats som kan

dras är att kurder har sin specifika kultur. Denna kultur har skapts i en blandning av de

omständigheter som råder i Kurdistan. Med dess klimat, religion och andra mänskliga

aktiviteter som sätts ned i en smältdegel leder till att det ständigt skaps kurdisk kultur.

Den kurdiska kulturen kan konkretiseras. Men detta är endast möjligt om man analyserar alla

dess beståndsdelar. Detta kan endast göras med hjälp av lärosäten som intresserar sig för

samhällsvetenskapliga discipliner så som sociologi, etnologi, religionsvetenskap, antropologi

med mera. Med hjälp av dessa ämnesområden kan man utifrån empiriskt underlag fastslå

något om kurdisk kultur i historien eller nutid. Att här konkretisera kurdisk kultur är svårt för

att inte säga omöjligt för att mänsklig aktivitet är så mångfacetterad och händelserik.

Den kurdiska kulturen är något som tas förgiven och är dessutom dåligt utforskad i jämförelse

med andra folk med sina stater. Eftersom kurder inte haft en stat har man inte haft lärosäten

som kunnat forska kring kurdisk kultur. Den kurdiska kulturen är rik och trots förtryck

blomstrar den. Men samtidigt har mycket gått förlorat. Det är väldigt viktigt att vi får statliga

institutioner som verkar för skapande och bevarande av kurdisk kultur för kommande

generation av kurder.

4.2. Symboler (kurdiska flaggan och ey raqib)

Det finns flera faktorer som stärker den föreställda gemenskapen hos folk. Alla världens folk

som utgör nationella enheter sluter upp bakom gemensamma värden och symboler. Symboler

är viktiga faktorer som binder folk. Symboler har också en förmåga att sluta upp folk bakom

viktiga frågor som man ska kämpa för. Det många olika symboler som fyller den funktionen

att de stärker den föreställda gemenskapen. En viktig symbol som alla världens folk har är en

nationell flagga.

Även kurder har sin nationella flagga. Uppslutningen bakom vår nationella flagga är väldigt

stor. Trots att Kurdistan är ockuperat av flera länder känner kurder starkt för sin nationella

flagga. Det finns en enorm styrka att en kurd från Mahabad och Riha identifierar sig med

samma flagga. Det visar på att fienden inte lyckats med och kommer inte heller att lyckas med

att assimilera kurderna. Den kurdiska flaggan har en stor plats bland de flesta kurder, men för

många kurder är den inte så viktig. Detta är synd och måste därför förändras. Här är det

viktigt att kurdiska aktörer ständigt lyfter vikten av stark uppslutning bakom vår nationella

flagga.

Kurdistans nationalsång är en annan viktig faktor i förstärkande av den kurdiska

gemenskapen. Den blir en viktig symbolvärde när alla kurder oavsett geografisk position

sjunger den under Kurdistans nationella flagga. Liksom flaggan är den kurdiska

nationalsången accepterad av den kurdiska befolkningen. Men liksom flaggan måste den få en

viktigare betydelse och värderas mer än vad är fallet idag.

5. NationalismDet är klart och tydligt att denna manifest har en nationalistisk utgångspunkt. Nationalismen

har ingen entydig definition och måste därför förklaras. Nationalismen som idé är inte bara

positivt laddad utan även negativ. Inom ramen för detta arbete förespråkas positiv

nationalism, och den måste förklaras så att det inte går att misstolkas. Bland kurder är det

väldigt lätt att man misstolkar nationalismen och därför motsätter sig den. Detta gör man på

grund av erfarenheter från extrema tolkningar av nationalsim där fienden utgått från

nationalsocialistiska idéer om att kurder är ett underlägset folk som måste förgöras. Det är

viktigt att kurder inser att det finns stora skillnader av nationalism. Kurder ska fortsätta och

motsätta sig extrema former av nationalism som bygger på rasteorier och exkludering av

andra. Den nationalism som kurder ska ta till sig som de flesta utvecklade demokratiska stater

praktiserar är att det egna folket ska leva värdigt, fritt kunna skapa och bevara den egna

kulturen och språket och kunna få ta del av välfärd. Eller för att uttrycka det på annat sätt, att

kurder fritt utifrån sina levnadsbetingelser forma och utveckla sin kurdiska identitet.

Nationalismen är fortfarande levande och på de flesta platser på vår planet en blomstrande

rörelse. Detta trots att det ömsesidiga beroendet har ökat i och med globaliseringen. Många

globaliserings teoretiker har menat att det är en ny världsordning som håller på att skapas.

Den nya världsordningen kännetecknas av att det inte längre är nationalstaterna som sätter

dagordningen utan det är de transnationella storföretagen. Nationalstaten vittrar sönder och får

en mindre betydelse i den nya ordningen, den enda uppgiften blir att stifta lagar som skyddar

företagens intressen. Den tidigare nationalstaten med makt över marknaden, kultur och militär

är på väg att försvinna. I den nya världsordningen finns det inga gränser utan folk bildar nytt

komos liknande enheter där nationella identiteter försvinner.

Detta har visat sig vara felaktiga förutsägelser. Nationalstatens förmåga att anpassa sig till den

nya tiden har underskattas. Nationalstaten har mer makt och mer att säga till om än tidigare.

Det är fortfarande nationalstaten som sätter dagordningen och har full kontroll över sitt

territorium. Den snabbat ekonomiska utvecklingen i vår tid har inte fått nationalstaten att bli

svagare. Vidare är det fortfarande viktigt med den egna nationella identiteten. Det finns inget

som tyder på att man frångår den nationella idéerna om sitt folk och ursprung.

Nationalismen är inget som kan förklaras riktigt utan det är något som finns där hos olika folk

och väcker starka känslor. Nationalismens främsta kraft är att skapa identiteter hos individer

som ingår i kollektiv. Det kanske är just detta som gör att nationalism alltid kommer att finnas

därför att människor har ett starkt behov av en klar och tydlig identitet. Nationalismen bygger

på känslor och symboler. I formande av identiteten är det även viktigt för folk att känna en

kontinuitet bakåt i tiden. Etniska kollektiv skapas genom att man har en gemensam historia,

en gemensam kulturell identitet och en känsla för ett visst territorium och land.

5.1 Kurdisk NationalismAlla folk har en föreställd gemenskap. Människor föreställer sig att de ingår i olika grupper

och det grundar sig på att människan är en social varelse. Detta är djupt rotad i vår natur och

därför kategoriserar vi oss i olika gruppbildningar. En gruppbildning är som vi talat om

tidigare etnicitet och en annan är nation. En nation föreligger när en eller flera etniciteter vill

bilda en större grupp. Dessa etniciteter känner en gemenskap vad gäller språk, seder och bruk,

gemensam historia, flagga, språk, religion och land. Sedan kan dessa etniciteter som

föreställer sig att de ingår en större gruppbildning dvs. nation ha en vilja att styra över sitt

land och territorium. Man kan utveckla det ännu mer att man vill bli suverän och självständig

för att vara jämbördig med andra folk. Eller för att uttrycka det på annat sätt vara egna herrar

över sina öden och liv.

För att förverkliga detta mål finns en politisk ideologi som kurder måste ta till sig:

Nationalism!

Innan vi går vidare måste man förklara vad nationalism betyder i ett kurdiskt sammanhang.

Det är viktigt att man sätter ramen för kurdisk nationalism och den väg det kurdiska folket ska

vandra för att bli herrar över sina egna öden. Kurdisk nationalism har aldrig och ska aldrig

utvecklas till de former av nationalism som vi skådat genom historien. Det är de former där

andra folk ansett att de står över andra folk och kategoriserat människor i rasbiologiska

kategorier så som man gjort över växter och djur. Detta ska man alltid i alla lägen ta avstånd

ifrån och bekämpa för att inte åter skapa mänskliga tragedier i form av folkmord och

folkrensningar. Vi kurder ska särskilt motverka och bekämpa sådana tankar då vi har och

fortfarande utsatts för folkmord och folkrensningar på grund av att de folk som styr över

kurder har haft sådana extrema former av ultranationalistiska föreställningar. Den kurdiska

nationalismen är en kraft som står för att kurder så som alla andra folk har rätt till sitt

självbestämmande och rätten att leva i fred med andra folk som jämbördiga. Detta gör den

kurdiska nationalismens idéer legitimt i enlighet med den praxis som världens folk utarbetat

genom århundraden och som står överens med det främsta folkrättsliga dokumentet, FN-

stadgan. Denna legitimitet ska utvecklas mer här nedan.

Kurder har genom decennier varit utsatt för folkmord och folkresningar. Fienden har insett att

de inte kan utplåna kurder från deras land. Men det har inte hindrat fienden att sluta döda

kurder, och man har dessutom lagt till extrema assimileringsstrategier för att kurder ska

smältas bort. Smältas bort på så sätt att kurder glömmer sitt språk, kultur, traditioner och i

övrigt det som skapar en kurdisk identitet. Dessa fiender till kurder har velat att kurder ska

glömma sin kurdiska identitet för att istället bli turkar, araber och iranier. Denna tragedi som

kurder lever i sker i detta nu. Att ett så stolt folk som kurder blir utsatta för detta i våra dagar

är hjärtskärande. Det är hjärtskärande för att det strider mot den essentiella iden att det

absoluta värdet för en människa är att leva i frihet. Frihet att inte bli pådyvlad föreställningar

och identiteter man inte aktivt valt.

I kurdernas kamp för sin frihet har inget kurdiskt parti använt nationalismen som ideologi för

att frigöra kurderna från dessa fiender. Trots att det är nationalismen som gjort att kurder stått

emot fiendens försök att förinta oss som nation. Kurders starka föreställning om att de har en

fint gemenskap, den kurdiska nationen har inte varit medveten. Tvärtom har den legat i

bakhuvudet och varit omedveten hos kurden. Detta måste ändras för att kurden som nation

kan vara herrar över sina öden och förverkliga detta genom en suverän kurdisk stat. De

kurdiska partierna har inte lyckats gör nationalismen till en medveten och aktiv handlig för

kurderna för att förverkliga sina mål. Tvärtom har man tystat ner kurders nationalism. Även

den kurdiska intelligentian har aktivt tagit avstånd från nationalism. Detta avståndstagande

från nationalismen har grundat sig på två orsaker:

1. Kurder kan inte utgå från nationalism då kurder själva blivit utsatta för nationalismens

hemskheter. Detta med hänvisning till att fienden Turkiet, Iran, Irak och Syrien varit

stater som byggts på nationalistiska tankar.

2. Marxismens utbredning bland kurdisk intelligentia och partier har varit omfattande.

Enligt marxismen finns inga gränser för arbetare, alla dessa ingår i samma kollektiv

och ska därför som bröder kämpa tillsammans i en internationalistisk anda.

Kurdiska partier och intelligentian har varit väldigt begränsade och därför kommit till de två

ovan nämnda punkter och som varit katastrofala för kurders väg till frihet. Vad gäller den

första punkten har man inte insett att fiendens nationalism har varit av extrema former som

man kan beteckna som chauvinism och nationalsocialism. Man har stängt av möjligheten att

se bredare att det finns nationalism som är positiv för ett folk. Till exempel se den nationalism

som funnits bland de västerländska staterna efter andra världskriget. Dessa västerländska

staters nationalism har utgått från att de inte är bättre än andra utan, deras folk har rätt till sina

institutioner som förverkligar folkets intressen av att på ett fritt sätt forma sin personliga

identitet utifrån etnicitet och kultur.

Den kurdiska intelligentian vars idéer till stor del varit fundamenten till de kurdiska partier

som existerar och existerat har utgått från en felaktig tolkning av marxismen. Denna felaktiga

tolkning har gjorts på grund av bristande självförtroende och mindre värdes komplex. Den

kurdiska intelligentian främsta kännetecken är och har varit att sväva högt i alienation när

man läst en eller flera böcker. I sin verklighets främmande tillstånd har man inte kunnat se hur

världen de facto sett ut.

Faktum är att de socialistiska staterna som grundat sina stater på marxistisk ideologi har varit

mer av nationell karaktär än de västerländska. De socialistiska revolutionerna sedan första

världskriget har definierats sig i nationella termer. Det är ett faktum som kunnat observeras

genom forskning att marxistiska rörelser och stater har varit mer nationella inte bara till

formen utan också till innehållet, dvs. nationalistiska. Den verklighet som den kurdiska

intelligentian utgått ifrån är att vi måste vara bättre och se att nationalismen tillhör historiens

sopberg. I själva verket är nationalismen det mest universellt legitima värdet i vår tids

politiska liv.

6. Partiet, Kurdistans nationella parti

Ett parti ska vara tjänare för folket och inte tvärtom att folket offras för partiet

Den främsta grundprincipen för Kurdistans nationella parti (KNP) är att tjäna folket. Denna

princip ska vara en röd tråd genom hela partiets arbete. Utgår man inte från denna princip kan

man aldrig bli legitim och kan aldrig göra en förändring mot det bättre för ett folk. De

kurdiska partierna har fram till våra dagar inte förstått detta. Tyvärr har folket fått tjäna de

olika partierna och inte tvärtom. Det är partierna som stått i fokus och man har använt folkets

lidelse för att partierna ska få existera. Detta är en djup tragedi för det kurdiska folket. Det

enda som betyder något är att det kurdiska folket får det bättre.

KNP ska tjäna folket genom att se Shirin, Amed och alla andra kurder. Att se dessa individer

innebär att noggrant analysera deras levnadsvillkor. Det är när man vet hur individerna har det

som man kan berätta om en vision om förändring mot det bättre. Partiet måste ha klart för sig

vad som berör kurderna i deras vardag. Man måste på ett djupt gående tillvägagångssätt ha

klart för sig vad som är viktigt för kurderna. Detta görs genom att sätta sig i deras vardagliga

bekymmer om arbete, ekonomi och andra spörsmål som är viktiga för folk. Detta ska göras i

enlighet med den filosofiska utgångspunkt som har beskrivits här ovan.

KNP ska arbeta med inkludering – alla ska med

Att arbeta för inkludering är en annan väldigt viktig princip som partiet ska arbeta utifrån. Det

kurdiska samhället består av en mångfald av traditioner, religioner, språkliga dialekt och även

andra folkslag. Ett parti som vill bli en makt och en seriös aktör som kan skapa förändring

måste kunna fånga denna mångfald. Många kurdiska aktörer har inte förstått detta. Dessa

aktörer verkat för en exkludering och principen antingen med oss eller emot oss. Det har varit

mäldigt mycket dogmatism i dessa aktörers agerande.

Till exempel har de marxistiskt inspirerade aktörerna varit starka antagonister gällande islam.

Med marxistiska tankesätt att religion är opium för folket har kurder lämnats utanför och

exkluderats i frihetskampen. Ett nationalistiskt parti ska respektera alla de säregenskaper som

finns hos det kurdiska befolkningen och finns skadliga beteenden ska man arbeta emot dem

på sikt. Partiet ska vara pragmatiskt gällande de olikheter som finns bland den kurdiska

befolkningen. Det är inte läge för att man exkluderar grupper utifrån sina ideologiska

utgångspunkter.

Vad gäller islam är det en viktig del av många kurders liv. Ett parti har inget att tjäna på att

skapa polemik inom detta område. Kurder ska fritt kunna utöva sin religion om det är att vara

muslim, yezidi, kristen, jude eller något annat. I arbetet med inkludering är det viktigt att få

med sig de religiösa ledarna på den nationalistiska väg som leder till en självständig kurdisk

nationalstat. Detta gäller inte bara de religiösa ledarna utan det finns andra folkslaga som bor i

Kurdistan. Kurdistan är rikt och mångkulturellt. I Kurdistan bor det förutom kurder, även

armenier, syrianer, keldaner, assyrier och andra folkslag och även dessa ska vara med i

kampen. Kurdistan är lika mycket dessa folkslags som det är för kurderna.

KNP:s arbete med intresse aggregering

Det är viktigt för kurderna att veta vad partiet står för och vad den vill göra för folket. Detta

görs genom att upprätta ett partiprogram. Kurderna ska inte behöva gissa vad partiet står för

och vill göra utan det ska vara klart och tydligt vart partiet vill komma.

Efter att man bestämt att det ska bildas ett parti i enlighet med de principer som framkommer i

detta manifest är den punkten att utforma ett klart och tydligt partiprogram. Men för att skriva

ner ett partiprogram måste man noggrant efterforska vad som är viktigt för det kurdiska

folket. Man måste få en klar bild vad för intressen kurdiska folket har. För att utreda detta

krävs ett hårt arbete att gå runt till många kurder och få en bild av vad de tycker är viktigt i

deras vardag. Kort sagt måste partiet vara en väldigt god lyssnare.

KNP som folkbildare

Det är viktigt att partiet ökar bildningen hos folket. Detta är särskilt viktigt för kurder då vi

saknar en stat som annars har denna uppgift. Partiet ska bedriva utbildning på flera områden.

Partiet ska ha ett utbud av flera ämnen som folk kan ta del av. Det är viktigt att kurder får lära

sig om den kurdiska kampen. Det är viktigt för den egna identiteten att man känner till den

kurdiska frihetskampen. Detta görs genom att man håller föreläsningar om viktiga händelser,

exempelviss förhållandena kring nedtecknande av Sevres-fördraget, Lausanne-fördraget,

skapande av Kurdiska republiken i Mahabad, Sex Abdulselam Barzanis kamp mot Osmanska

riket Shex Seid Pirans och Seyh Riza Dersimis kamp mot turkarna och andra viktiga

händelser.

Det är otroligt viktigt att kurder känner till sin historia. En individ som kan sin historia är en

stolt och trygg individ. Många av de kurdiska partier som finns idag fokuserar på att lära ut

om det egna partiets historia till medlemmarna. Man lämnar ut väldigt mycket och har en

policy att få medlemmarna att tänka att det var just det partiet som har haft mest inflytande

över kurdernas kamp och hade det inte varit för det partiet hade kurderna smält bort. Detta är

djupt beklagligt. Det nya partiet ska lära ut om andra partiers betydelse för den kurdiska

frihetskampen och andra viktiga händelser i kurders historia. När detta görs ska det göras

objektivt. Det nya partiet får aldrig hamna i den fällan att man smutskastar andra kurdiska

aktörer och gör anspråk att det är vi som gör det rätta för det kurdiska folket.

Det är även viktigt att ta kurder tar del av kurdisk kultur. Det kan göras på olika sätt. Man kan

exempelvis ha bokcirklar där man med olika teman studerar på djupet. Den kurdiska kulturen

är rik. En liten del av detta är den poetiska tradition som finns bland kurder. Här kan man få ta

del av nationalpoeter som mamosta Hemin, Hejar, Ape Musa, Cigerwin osv. Dessa personers

verk ska kurdiska ungdomar få analysera och diskutera. Effekten av detta blir att man får

stolta ungdomar som kan utveckla dessa stora mäns arbeten och att vi även i framtiden får

kurder i nivå med nationalpoeterna.

Musik är en annan viktig del av kurders vardag. Inom den kurdiska kulturen finns många

instrument och olika musikstilar. Det är viktigt att detta lärs ut och utvecklas. Även i

framtiden behöver vi folk i klass med Meyrem Xan, Hesen Zirek, Eyse San, Mirade Kine, Ali

Merdan och så vidare. KNP ska alltid verka för att konst och kultur utvecklas.

KNP på den internationella arenan och samverkan med dess aktörer

KNP måste lägga ner stort arbete på att väcka opinion för den kurdiska frihetskampen

internationellt. Det är även viktigt att skapa relationer till viktiga aktörer på det internationella

planet. Det kan vara internationella organisationer, tanke smedjor, lobbyorganisationer, stater,

partier med mera. Detta har de kurdiska partierna misslyckat med. Oftast har de kurdiska

partierna haft en marxistisk eller socialistisk ideologi och som bäst har man skapat sympati

för kurdfrågan hos enstaka men tyvärr marginaliserade vänster inriktade partier i främst

Europa. På grund av de kurdiska partiernas marxistiska och socialistisk ideologi har man

skrämt bort andra viktiga aktörer med maktbefogenheter.

KNP ska inte göra detta stora misstag. KNP ska ha det kurdiska folkets nationella intressen i

fokus och inte försvara eller sprida en ideologi. Det är tragiskt att man offrat kurder för att

försvara ideologier som inte har gett kurder något konkret. KNP ska vara väldigt pragmatisk i

syfte att skapa så många vänner som möjligt för den kurdiska kampen. Om en tankesmedja

med stora maktbefogenheter är höger inriktad och i övrigt konservativ ska det inte vara några

problem att kunna samarbeta med den organisationen om det ligger i det kurdiska folkets

intresse. Kurdiska folkets intresse är att leva i frihet och skapa en egen stat.

För att detta ska kunna fungera så måste KNP inrikta sig på kurder som befinner sig i

diasporan som kan olika länders politiska, sociala och ekonomiska kultur. KNP måste aktivt

arbeta för att attrahera dessa kurder särskilt ungdomar med utbildningar i olika ämnen som

kan användas för att tjäna sitt folks intressen. För detta arbete ska ungdomarna få en stor

handlingsfrihet.

Makt är inte alltid enkelriktad att den starke får den svage att göra något i strid med sina

intressen. Makten kan även vara dubbelriktad, dvs. att även den svage tjänar på handlandet

som initierades av den starkare aktören. Kurders ställning är inte så stark som man skulle

önska sig, vi är inte erkända och saknar statliga institutioner som kan ta tillvara vår rätt. Men

det betyder inte att vi är en svag aktör. Tvärtom besitter vi maktbefogenheter, och dessa måste

vi börja använda rätt. Det finns inflytelserika och starka stater i regionen runt Kurdistan som

inte är fiender till det kurdiska folket. Dessa stater måste inse att det finns en seriös kurdisk

aktör och att de tjänar att samarbeta med den aktören. I dessa relationer måste man vara

väldigt pragmatisk, för det gynnar kurdiska intressen. Det saknar anledning att hålla fast vid

ideologiska övertygelser och därmed inte samarbeta med den staten som har en annan

ideologi. Att vara pragmatisk i dessa relationer är det enda legitima, därför att man har den

enskilda kurdens missär i sitt medvetande.

KNP:s relation till andra kurdiska partier

KNP har inget att vinna på att skapa polemik med andra kurdiska aktörer. Tvärtom ska KNP

vara drivande för alla slags samförståndslösningar mellan olika kurdiska aktörer för att uppnå

enighet kring vissa fundamentala värden. Lyckas man med detta så utgör man en kraftfullare

makt som kan skapa en bättre framtid för det kurdiska folket.

KNP ska aldrig föra en politik där man angriper kurdiska partier för deras politik, i syfte att

höja sig själv. Gör man detta agerar man inte i enlighet med det kurdiska folkets intressen. I

huvudsak inte med det starkaste intresset att få skapa en stat där man kan leva fritt och

värdigt. Tyvärr är polemik skapande retorik väldigt vanligt bland nuvarande kurdiska aktörer.

Man beskyller varandra för många saker, i många fall har man glömt den verkliga fienden och

där man bara slösar energi på att sänka varandra. KNP får inte hamna i denna fälla, även om

KNP blir angripet av aggressiv retorik från kurdiska aktörer får man tåla det. Toleransen hos

KNP måste vara väldigt högt, därför att det ligger i kurdiska folkets intresse att kurdiska

aktörer samarbetar och inte motverkar varandra.

7. Kurders legitima rätt till självbestämmande enligt folkrättenPrincipen om nationers rätt till självbestämmande kommer till uttryck i flera viktiga

konventioner som utgör sedvanerätt. Det främsta folkrättsliga dokument är FN-stadgan. I den

första artikeln i FN-stadgan kan man läsa ” att mellan nationerna utveckla vänskapliga

förbindelser, grundade på aktning för principen om folkens lika rättigheter och

självbestämmanderätt samt vidtaga andra lämpliga åtgärder för att befästa världsfreden”.

Principen om självbestämmande är en av de högsta principerna, och inom folkrätten finns

vissa principer som aldrig kan avtalas bort, principen som självbestämmande är en sådan.

Detta är viktigt att veta då förtryckarna argumenterar att kurder avtalat bort sin rätt till

självbestämmande med de fördrag som skrevs efter första världskrigets slut.

Kurder som en nation är ett folkrättsligt subjekt och därmed också omfattas av den reglering

som finns på folkrättens område. En nation har rätt till att skapa en egen stat. Men för att den

staten ska få agera på det internationella planet med sina rättigheter och skyldigheter måste

staten erkännas av stater som redan är erkända. Enligt en FN konvention har man satt upp

vissa kriterier för att en stat ska kunna erkännas. De kriterier som måste vara uppfyllda för att

man ska kunna erkännas är att det finns ett visst territorium med en bofast befolkning som ett

maktorgan kan utöva makt över befolkningen för inre stabilitet. Detta maktorgan ska även ha

förmågan att skapa diplomatiska förbindelser med andra aktörer på den internationella arenan.

I praxis har man till viss del även frångått dessa kriterier och kriterierna har tolkats extensivt.

Man har erkänt stater där makt organet inte utövat effektivt makt över sitt territorium och att

territorium inte varit fullt fixerad och så vidare. Teoretiker på området vill ge en bild av att det

finns juridiska regler och att dessa följs i enlighet med den juridiska tillväga gångsättet. Men

detta är en falsk illusion.

Det som har betydelse för huruvida en stat ska erkännas av andra stater är de redan erkända

staternas intresse av att få en stabil avtalspartner. De ekonomiska faktorerna är avgörande

huruvida man ska erkänna en stat. Finns det en stat som vill bli erkänd är det viktigaste att

visa att man kan hålla sig till ekonomiska avtal och att man har något att ge till andra stater.

Vad gäller de juridiska kriterierna saknar vi idag ett kurdiskt maktorgan som kan utöva makt

över hela Kurdistan. Därför är det viktigt att sträva efter en sådan. Vidare ska vi kurder vara

medvetna om betydelsen av ekonomiska faktorer. I framtiden när allt faller på plats och det är

tid för en deklaration om en egen stat måste vi ha klart för oss hur de länder som vi önskar bli

erkända av resonerar. De kommer resonera att både kortsiktigt och långsiktigt konsekvenserna

för dem själva att erkänna. På kortsikt kommer de länder som erkänner en kurdisk stat bli

stark ogillade av moderstaten och därför kommer moderstaten sätta in sanktioner mot den stat

som erkänt kurderna. Men de som erkänner kommer erkänna trots de kortsiktiga förlusterna

om de kan se en vinst av att erkänna kurderna på sikt. Ett sådant förhållande uppstår om

kurderna visat sig kapabla att spela på de redan etablerade ekonomiska spelregler som finns.

8. Demokrati, mänskliga rättigheter och marknadsekonomi

8.1. DemokratiEtt lands främsta resurs är inte materiella tillgångar så som naturtillgångar . Utan ett lands

främsta resurs mot välstånd och välmående är dess folk. Det finns diktauriska stater med

enorma naturtillgångar som dess folk till viss del får ta del av men de saknar dynamik på det

sociala, ekonomiska och kulturella området. Dessa stater har ibland en fin fasad med

skyskrapor, utvecklad infrastruktur och i övrigt modernt landsbygge, men innanför fasaden är

det tomt.

Inom ramen för detta manifest saknas skäl för att gå in på olika demokratimodeller och väga

dem för och emot varandra för att sedan konstatera huruvida man ska välja det ena eller det

andra. Fokus kommer ligga på de fördelar demokrati ger folket oavsett om man väljer en

demokratimodell som representativ demokrati, direkt demokrati, deliberativ demokrati osv.

I en demokrati skall all offentlig makt utgå från folket. Det är folket som har den yttersta

makten. Ett parti som tidigare fått folkets förtroende och fått styra landet kanske under en

längre tid ska acceptera ett valnederlag och lämna över makten till ett annat parti som fått

folkets förtroende. Att makten kan skiftas på detta sätt utan konflikter är viktiga för att

demokratin ska bli konsoliderad i det landet.

Det viktigaste produkten som demokrati skapar hos ett folk är tolerans. Vi människor är

väldigt lika men vi är även väldigt olika. Vi alla har olika erfarenheter i vårt historiska bagage.

Detta gör att vi ser på saker med olika glasögon. Har man inte denna förståelse finns risk att

konflikterna i samhället tilltar och som kan sluta i tragedier. I en demokrati måste man

acceptera och se det som en styrka att det finns en mångflad av åsikter. Det viktiga blir att

skapa ett klimat i landet att dessa åsikter kan diskuteras under fredliga och värdiga

förhållanden. Därför är det väldigt viktigt att en framtida kurdisk stat lägger enorma resurser

på utbildning.

Det kurdiska folket ska ha alla möjligheter att utbilda sig och berika sig på kunskap av

allehanda slag. Ett bildat folk med ett kritiskt tänkande är det främsta tillgången för Kurdistan.

Ett sådant folk kommer inse värdet av demokrati och värdet att tåla andra människors åsikter.

När detta finns hos ett folk kommer det materiella välståndet tillstånd automatiskt.

Demokrati är normen, även de diktaturiska staterna gör anspråk på att de är demokratiska.

KNP måste ha en djup övertagelse om att ideal så som demokrati, mänskliga rättigheter och

marknadsekonomi är det enda rätta för det kurdiska folket. Man får aldrig kompromissa bort

dessa ideal. Kurdiska folket har lidit mycket och förtjänar det bästa. Det bästa för det kurdiska

folket är de ovanstående idealen.

8.2. Mänskliga rättigheterEfter andra världskriget och särskilt under Nürnbergs rättsliga efterspel fick frågan om

mänskliga rättigheter högst aktualitet. Det skapades institutioner som bevakade staternas

ageranden huruvida dessa respekterade mänskliga rättigheter eller inte. Det skapades

internationella domstolar som kunde straffa enskilda och stater om de agerade i strid mot

olika rättigheter. Vidare utarbetades internationella konventioner som staterna kunde ratificera

in i den egna lagstiftningen för att garantera medborgarna grundläggande fri- och rättigheter.

Det kanske viktigaste dokumentet på området är FN:s deklaration för mänskliga rättigheter.

Dessa deklarationer och konventioner ska den kurdiska staten genast ratificera in i sin

nationella lagstiftning.

I en framtida Kurdistan ska staten tillerkänna individen vissa universella rättigheter. I

Kurdistans grundlag ska finnas en rättighetskatalog där dessa universella rättigheter finns

upptagna. Kurdistans folk ska ges grundläggande fri - och rättigheter där medborgarna är

gentemot den kurdiska staten tillförsäkrade exempelvis informationsfrihet,

demonstrationsfrihet, religionsfrihet, föreningsfrihet, mötesfrihet och yttrandefrihet.

Det är även viktigt att äganderätten grundlagsfäst. Detta är väldigt viktigt för att en

marknadsekonomi ska fungera. Staten måste respektera individers egendomar och skydda

egendomen.

En framtida kurdisk stat måste agera för rättssäkerhet och i övrigt vara en rättsstat. Den

offentliga förvaltningen ska skötas med stöd av lag. Det är viktigt att man strikt följer

legalitetsprincipen. I en rättsstat är det viktigt med en fungerande rättsväsende. Står en individ

åtalad för något ska denne garanteras en rättvis rättegång med allt vad det innebär. I dessa

sammanhang är det aldrig legitimt att använda tortyr och andra omänskliga

påtryckningsmedel.

Kurdistan ska vara ett exempel på ett land som tar mänskliga rättigheter på högsta allvar.

8.2.1. Kvinnors rätt och feminism

Tyvärr har kvinnor i största allmänhet en lägre ställning än männen i världen. Det har skett

stora förändringar men fortfarande råder en stor ojämlikhet på detta område. Detta gäller även

i de moderna välfärdsstaterna där man lagt ned stora resurser för att få tillstånd en attityd

förändring och stärka kvinnans rättigheter. I de fattiga och outvecklade länderna så har

kvinnan en mycket tuff vardag. Det finns många förklaringar varför kvinnan har förpassats till

positionen som det andra könet. Inom ramen för detta arbete ska det inte gås in på varför det

har blivit så, men för den intresserade ska hänvisas till det stora standardverket på området

Det andra könet, skriven av Simone de Beauvoir. Detta är naturligtvis inte acceptabelt med

ojämlikhet och mycket måste göras för att få en förändring på detta område.

Kurdiska kvinnan är väldigt stark med tanke på det hon upplever i sin vardag. Kurdiska

kvinnor är inte bara förtryckta inom den privata sfären utan även av de fiender som ockuperat

Kurdistan. I det feodala samhällsystem som råder på många ställen i Kurdistan har kvinnan en

lägre ställning än mannen. Kvinnor har svårare att utbilda sig och förverkliga sina mål. Detta

är naturligtvis oacceptabelt och mycket arbete måste läggas ned för att bryta upp dessa

feodala strukturer. Det finns mycket forskning på vad som kan ändra dessa ojämlika strukturer

och det är utbildning. Det har visat sig att när ett folk får utbilda sig så luckras kollektiva och

feodala värderingar upp och individen får en viktigare position.

Fienden vet om att utbildning är viktigt, därför så gör de på alla sätt för att försvåra för att

kurder ska förbli analfabeter. De har ett intresse av att hålla kunderna så okunniga som

möjligt, för då är de lättare manipulerbara. För vad är det utbildning ger individen, svaret är

kritiskt tänkande. Fienden har inget intresse av att få ifrågasättande kurder. Fiende staterna

använder många metoder för att de feodala strukturerna ska bestå.

Ett kurdiskt parti måste känna till detta väl och därför jobba emot ojämlikheten mot de

kurdiska kvinnorna. De kurdiska kvinnorna är starka och ska därför aktivt inkluderas i

kampen. De måste få höga ställningar och ges stor utrymme för de kommer berika och tillföra

den kurdiska kampen. En seriös kurdisk aktör som verkligen vill ändra villkoren för det

kurdiska folket har inte råd att exkludera kvinnorna. Vidare måste ett seriöst kurdiskt parti

prata om dessa frågor för att få en ändring, det är inget som kommer ske automatiskt att

kvinnor blir jämställda utan något som man aktivt måste arbeta för. Visionen ska vara att

Shirin och Amed ska kunna förverkliga sina drömmar och nå sina mål oavsett vilken kön de

har.

8.3. MarknadsekonomiHär ska inte tas ställning för hur liberal eller socialistisk den inhemska marknaden ska vara.

Det är ett jobb som ska göras när det finns en kurdisk stat. Det parti som har kurdernas

förtroende vid ett val ska få avgöra hur marknaden ska organiseras. Är det ett parti som har en

socialdemokratisk ideologi kan man förvänta sig att marknaden blir mer reglerad än om det

vore ett parti med liberalistisk ideologi. Utan här ska bara tas ställning för att kurderna ska ha

en marknadsekonomi.

Historien har visat att planekonomi leder till enorma katastrofer för folk. Det bäddar för

godtycke, korruption och brist på varor. Även de kommunistiska staterna i vår tid har ersatt

planekonomin med marknadsekonomin för att överleva. I vissa av dessa kommunistiska

länder har man en liberalare marknadsekonomi än de västerländska marknaderna.

Marknadsekonomin har en förmåga att förvalta och förädla våra begränsade resurser. På så

sätt skaps ett större värde som kan fördelas över samhällets individer utifrån rättvisteorier.

Marknadsekonomi är förenlig med demokrati. I en demokrati ska man ta hänsyn till åsikter

och olika erfarenheter, dessa ses som en tillgång för samhället. Samma sak gäller för

marknadsekonomin. De individer som har intressanta idéer som de fått utifrån sina

erfarenheter ska ha möjlighet att omsätta dem i en näringsverksamhet. Detta är bra för då

skapas arbetstillfällen, tillväxt och en större mervärde som kan fördelas till folket. Detta leder

till att staten kan få in skatteintäkter som kan gå till de områden som staten ska sköta, så som

infrastruktur, sjukvård, utbildning och så vidare.

Det är viktigt att redan nu ta ställning för marknadsekonomi. Det är viktigt för att ekonomiska

faktorer är väldigt viktiga för andra stater, särskilt i de fall man ska erkänna ett land. Om vi

redan nu tar ställning för marknadsekonomi kommer andra länder vara mer positivt inställda

till vår legitima kamp.

9. En kurdisk stat som aktör på det internationella planet

En första fråga man måste ställa sig som kurd om är om det verkligen är nödvändigt med en

kurdisk stat? Många kurdiska aktörer menar att en kurdisk stat inte är möjlig och inte heller

för den delen önskvärt, det mest önskvärda vore om man löste kurdfrågan inom ramen för de

befintliga staternas gränser som kurderna lever i. Det finns en föreställning bland många

kurder om att fienden kan ändra sin rasistiska inställning till kurderna och därmed ge kurderna

deras rättigheter. Hos dessa kurdiska aktörer finns en vision om att man en dag helst ska

kunna förlita sig på fiendens goda välvilja att behandla kurderna med respekt och värdighet.

Denna vision är en tragisk utopi om att kurderna en dag ska kunna leva i samexistens,

broderskap och konsensus med fienden. Denna tragiska utopi är ett resultat av decenniers

förtryck. Kurder har flera gånger i historien uttryckt en vilja att tillsammans med fienden leva

i samexistens inom deras statsbildning. Men kort efter ingångna fördrag där denna vilja legat

till grund har fienden sakta men säkert frångått fördragen och åter börjat med sitt sedvanliga

förtryck av det kurdiska folket. Med ett gott förtroende måste vi analysera dessa historiska

händelser och dra lärdom av det för framtiden.

Lärdomen av de historiska misstagen som jag kan dra och som ska ligga till grund för KNP är

att kurder aldrig kan förlita sig på fiendens välvilja för det kurdiska folket. Av denna

anledning finns inget annat alternativ än att kurder blir herrar över sina egna liv och skapar sin

egen stat. Denna rätt till att skapa egen stat är en legitim rätt enligt internationell rätt. Denna

rätt till egen stat serveras inte, utan det är något som KNP och det kurdiska folket måste

kämpa för.

Varför ska då kurder kompromisslöst eftersträva en egen statsbildning? Det viktigaste har

sagts dvs. att fienden aldrig kommer betjäna kurderna så som en stat bör göra. En kurdisk stat

ska vara till för det kurdiska folket. Den kurdiska staten ska på alla områden betjäna folket så

att kurderna kan leva i frihet och värdighet. Den kurdiska staten ska inte bara nationellt ta till

vara folkets intressen utan ska på ett ansvarsfullt sätt beakta kurdernas intressen på den

internationella arenan.

Många forskare och debattörer menar på att nationalstaten inte längre har någon makt och står

handfallna för de transnationella företagen. Nationalstaten agerar inte längre för folkens

intressen utan har omvandlats till en institution för att tjäna de transnationella företagen. Det

har visat sig att dessa forskare och debattörer har haft fel. Nationalstaten har visat sig kunnat

visa sig vara anpassningsbar till globaliseringen med dess intensiva transaktioner av

information och kapital. Staterna har i samarbete bildat protektionistiska sammanslutningar

där man befäst sina maktpositioner. Globaliserings förespråkares tes om att det är

transnationella företag sätter agendan och som staterna med tvång följer har visat sig vara fel.

Staterna sätter fortfarande agendan och alla måste följa oavsett företag och individer.

Staters agerande på den internationella arenan förklaras utifrån deras nationella intressen och

att maximera vinsten för landet. I det anarkiska systemet där alla stater strävar efter vinst- och

makt maximering är det viktigt att även kurder deltar i denna process. Det är viktigt därför att

även kurder förtjänar att ha en röst och får ta del av de vinster som det internationella

samarbetet erbjuder. Det finns en stor fördel av att det finns kurdisk representation världen

över. Världen har mycket att erbjuda i from av social, kulturell och ekonomisk kapital. Men

även kurder har mycket att ge, med Kurdistans mångkulturella mosaik kan vi erbjuda andra

länder med olika kapital. En kurdisk stat på den internationella arenan ska även arbeta för fred

och säkerhet. Då kurder varit ett folk med förtryck och elände i sin historia är det en

skyldighet för den kurdiska staten att delta i olika sammanhang för att lyfta upp frågor så som

demokrati och mänskliga rättigheter.

10.Avslutande ordVi kurder lever i en stor tragedi som snart måste få ett slut. Kurdiska folket har som alla andra

människor på denna planet rätt att fritt forma sina liv på ett tryggt och värdigt sätt. För detta

syfte har kurderna inte varit främmande för att samarbeta med andra folk. Istället för att skapa

eget har kurderna gått med på att tillsammans med andra folkslag skapa något tillsammans.

Denna naiva och ödmjuka inställning har lett till stora tragedier för kurderna. Det är dags att

vi kurder lär oss av våra historiska misstag och kämpar för något nytt. Det ska inte finnas

något annat alternativ än att vi ska skapa eget och bli egna herrar över våra liv och öden.

Kompromisslöst ska vi inte acceptera något annat än att vi som andra får skapa vår egen stat.

Vi ska sträva efter en kurdisk stat som ska organiseras efter demokratiska principer och

garantera kurderna mänskliga rättigheter.

Den legitima rätten till självbestämmande är inget som serveras. Utan det är något man måste

arbeta och kämpa för. Detta kan uppnås när man för sitt folk klargör fördelar med

självbestämmande och där de blir övertygade om att det är vägen att gå. Det kurdiska folket

har drömmar och viljan att ha ett liv som passar dem. Inom ramen för de befintliga staterna så

kan dessa drömmar inte förverkligas. Detta för att staterna är fiender till det kurdiska folket.

Därför är det viktigt att det finns en kraft som kan se hur kurderna lever och vad för drömmar

och mål de har med sina liv.

Om denna kraft har en förmåga att sätta sig in i kurdernas liv kommer den bli en stark kraft

som inte kan stoppas. Den kommer inte kunna stoppas därför att då har den det kurdiska

folket bakom sig som får kraften att gå fram. För att kraften ska kunna bli stark och

oövervinnlig måste många kurder stå bakom den. Därför är det viktigt att inkludera alla

kurder in i denna kamp. Kraften ska vara ett parti som verkligen älskar Kurdistans folk och

har goda avsikter för det kurdiska folket.

Detta parti ska vara tjänar för det kurdiska folket. Partiet ska sätta sig in i kurders

levnadsvillkor och därefter skapa en politik för att förbättra levnadsvillkoren. Paritet ska ha en

intim kontakt med folket för endast då kan den vara en pilspets med kurdiska folket som

pilskaftet där pilspetsen är i framkant och tränger sig fram i luften för att träffa målet.

Fjädrarna på skaftet som stabiliserar färden genom luften är nationalismen.

Kurdiska folket förtjänar att leva under värdiga förhållanden. Med en kurdisk stat kan detta

uppfyllas. Den kurdiska staten ska se individen som den främsta tillgången i landet. Därför

ska individen ha alla möjligheter att utbilda sig och forma sitt liv som den önskar och vill.

Därför är det viktigt att den kurdiska staten eftersträvar med en kompromisslöst inställning att

ideal som demokrati, mänskliga rättigheter och marknadsekonomi är det enda rätta för det

kurdiska folket.

Kurdistan ska vara en rättsstat. Med detta sagt är det redan nu viktigt att vi dokumenterar de

övergrepp som sker mot det kurdiska folket. Det finns många makthavare bland fienden som

tagit beslut som lett till att många kurder blivit mördade. Vissa av dessa makthavare lever än

idag. Dessa har gjort sig skyldiga till folkrättsbrott. I en framtida Kurdistan måste resurser

läggas ned för att lagföra dessa brottslingar. De kurdiska kvinnor som förlorat sina käraste

makar och barn måste få en upprättelse. Detta ska ske med stöd av lag och under ordnade

förhållanden. Det är aldrig önskvärt att glömma brottsliga gärningar mot mänskligheten. För

den internationella moralens räkning måste man visa att i vår tid ska man inte få komma

undan med grova brott mot mänskliga rättigheter.