Margareta Kristensson Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer

Margareta Kristensson

Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer

http://www.webbild.com/default.asp?archiveid=116&pageid=14157&path=&imageid=57540

9 oktober 2009

Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna

Sida 29 oktober 2009


Sida 2

Behovsbaserad styrningsprocess

Hälsoförhållanden i befolkningen

Behov

Prioritering

FörebyggandeBehandling

RehabiliteringOmvårdnad

MålformuleringUppföljning- hälsovinster för befolkningen

- hälsovinster för patienten

9 oktober 2009


Sida 3

Tre nivåer

Politisk nivå

Tjänstemän

Verksamhet

9 oktober 2009


Sida 3

9 oktober 2009




Sida 4

Modell över den landstingsövergripande styrningen Landstingsfullmäktige

Huvudmannen landstinget-Treårsbudget m.m.

Hälso- och sjukvårds-nämnden

Behovsfokus- Verksamhetsplan- Uppdrag- Avtal

Verksamhetsfokus- Verksamhetsplan- Riktlinjer

Behovs- och verksamhetsfokusVerksamhetsstyrning

Produktions-enhet Produktions-enhetProduktions- enhet

Landstingsdirektören

Landstingsstyrelsen

9 oktober 2009


Sida 5

Tre nivåer – olika uppdrag

Politisk nivå

Beskriva inriktning och mål

Tjänstemän

Omforma politiska mål till uppdrag

Verksamhet

Genomföra i klinisk vardag

9 oktober 2009


Sida 5

9 oktober 2009


Sida 6

Tre nivåer – olika uppdrag – samma målbild??

Politisk nivå

Beskriva inriktning och mål

Tjänstemän

Omforma politiska mål till uppdrag

Verksamhet

Genomföra i klinisk vardag

9 oktober 2009


Sida 6

Harriet HedlundVästerbottens läns landsting

Agneta NiklassonLandstinget i Östergötland

9 oktober 2009


Sida 8

Landstingets vision År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och

världens friskaste befolkning

Lars Hagberg

Landstinget i Örebro


9 oktober 2009


Sida 10

Hälsoekonomi är Ekonomisk vetenskap tillämpad på området hälsa

Samhällsekonomiskt perspektiv

”Intäkterna” är i form av hälsovinster

Värdet för individen av hälsovinst är en viktig del

9 oktober 2009


Sida 11

Hälsoekonomi kan Visa om en metod är kostnadseffektiv jämfört med en annan

Vara underlag för prioriteringsbeslut

9 oktober 2009


Sida 12

Modell för ekonomisk utvärdering

Val

Program A

Program B

Kostnad A

Kostnad BKonsekvens B

Konsekvens A

9 oktober 2009


Sida 13

Innehåll i ekonomisk utvärdering

Ökade behandlings-kostnader

Hälsovinsten för den enskilde

Minskade kostnader för vårdkonsumtion

Minskade kostnader för produktionsbortfall

9 oktober 2009


Sida 14

Exempel sjukvårdsbehandling

Ohälsotillstånd Åtgärd Ökad livskvalitet

Vunna QALY och minskade

kostnader

9 oktober 2009


Sida 15

Exempel prevention

Tillstånd (med god eller dålig

hälsa)Åtgärd Minskad risk

för ohälsa

Vunna QALY och minskade

kostnader

9 oktober 2009


Sida 16

Den etiska plattformen Människovärdesprincipen

Behovs- och solidaritetsprincipen

Kostnadseffektivitetsprincipen

9 oktober 2009


Sida 17

Kostnadseffektivitetsprincipen Rimlig relation mellan kostnader och effekt

Effekt mäts i förbättrad hälsa och höjd livskvalitet

Tillämpas endast vid jämförelse av metoder för behandling av samma sjukdom

Underordnad behovs- och solidaritetsprincipen

9 oktober 2009


Sida 18

Tillämpning i praktiken Ofta avvägning mellan behov och kostnadseffektivitet.

På oklara grunder

Används för jämförelser mellan sjukdomsgrupper

Oklart vilka kostnader, intäkter och hälsoeffekter som ska beaktas, t.ex.

– individens kostnader

– produktionsbortfall

– hälsovinst för sjukdomstillståndet eller all hälsovinst

9 oktober 2009


Sida 19

TLV:s och Socialstyrelsens tillämpning Ofta avvägning mellan behov och kostnadseffektivitet.

På oklara grunder

Används för jämförelser mellan sjukdomsgrupper

Oklart vilka kostnader, intäkter och hälsoeffekter som ska beaktas, t.ex.

– individens kostnader

– produktionsbortfall

– hälsovinst för sjukdomstillståndet eller all hälsovinst

Britt-Marie Brinkmo

Landstinget Halland

Varför samhällsekonomisk analys om stroke?

I Halland insjuknar ca 900 personer varje år i stroke

Genom bättre behandlingsmetoder överlever allt fler men med nedsatt autonomi eller funktionshinder som följd.

Stroke går att förebygga genom att uppmärksamma riskfaktorerna högt blodtryck, diabetes, rökning och förmaksflimmer

Stroke är en av de sjukdomstillstånd som förväntas öka till följd av ändrade levnadsvanor och ökad medellivslängd.

Var har samhället och individen att vinna genom att färre insjuknar?

Sjukhuset i Varberg Länssjukhuset i Halmstad HelaHalland

Insjuknande <65 år 65-74 år 75-84 år >84 år Totalt <65 år 65-74år 75-84 år >84 år Totalt Samtliga

Antal

66 96 117 95 374 68 108 140 75 391 765

Andel

18 % 26 % 31 % 25 % 100 %17,4

% 27,6 % 36 % 19 %100

% -

Patienternas åldersfördelning vid insjuknandet i stroke uppdelat på vårdat sjukhus

Sjukhuset i Varberg Länssjukhuset Halmstad

Diagnosgrupp <65 år 65-75 år 75-84 år >84 år Alla åldrar

<65 år 65-75 år 75-84 år >84 år Allaåldrar

Hjärnblödning(ICD-kod I61)

21 % 6 % 9 % 4 % 9 % 16 % 22 % 9 % 5 % 13 %

Hjärninfarkt(ICD-kod I63)

74 % 88 % 85 % 89 % 85 % 84 % 78 % 90 % 92 % 86 %

Akut cerebrovaskulärtinsjunkande (ICD-kod I64)

5 % 6 % 6 % 7 % 6 % 0 % 0 % 1 % 3 % 1 %

Total andel100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 %

Procentfördelning per diagnosgrupp uppdelat på ålder och vårdat sjukhus

Öppenvård Eftervård

Rehabilitering

Datainsamling Kommunal omsorg

DödsfallLivskvalitet

QALY

Hälsa

Klinisk data t e x typ av skada, diagnos, svårighet Patientegenskaper t e x Ålder, kön, boende

KostnadsstrukturProduktionsbortfall

SamhällskostnadKostnad för landstingKostnad för kommunKostnad för individ

Transport

Akutvård Sjukdomsdebut Risker

Förebyggande

Insats Åldersgrupp

<65 år 65-74 år 75-84 år >84 år Alla

Procentuell andel patienter 18 % 26 % 34 % 22 % 100 %

Slutenvård akut + strokeenhet 54 000 64 000 62 000 66 000 62 000

Slutenvård eftervård/rehab/geriatrik

20 000 11 000 10 000 7 000 11 000

Öppenvård - dagrehabilitering 51 000 17 000 4 000 1 000 14 000

Öppenvård Läkare/Sjuksköterska

10 000 10 000 9 000 7 000 9 000

Merkostnadsanalys -3 000 -3 000 -4 000 -5 000 -3 000

Total merkostnad för sjukvård 132 000 99 000 81 000 76 000 93 000

Total merkostnad för kommunal omsorg

34 300 35 700 38 000 32 000 35 000

Kostnad individer (a)

Totala direkta merkostnaden 166 300 134 700 119 000 108 000 128 000

Produktionsbortfall 177 000 0 0 0 33 000

Total merkostnad per patient 343 300 134 700 119 000 108 000 161 000

Samhälliga merkostnaden per patient första året efter insjuknade i Varberg

Typ av vård Totala kostnader

Sjukhuset i Varberg

Länssjukhuset i Halmstad

Halland

Akut slutenvård + stroke enhet 23 200 000 12 500 000 35 700 000

Eftervård slutenvård/ rehab, geriatrik 4 100 000 16 400 000 20 500 000

Öppenvård/Rehab, närsjukvård 8 600 000 7 000 000 15 600 000

Total kostnad för sjukvård 35 900 000 35 900 000 71 800 000

Total kostnad för kommunal omsorg 13 900 000 14 800 000 28 700 000

Totala direkta kostnader 49 800 000 50 700 000 100 500 000

Totala indirekta kostnader 11 700 000 12 000 000 23 700 000

Totala samhällskostnaden 61 500 000 62 700 000 124 200 000

Samhällskostnaden för samtliga strokefall i Halland under 2007

Reflektioner Stroke kostande totalt 124 miljoner kronor för Halland år 2007

Halland har likvärdig samhällskostnad och självskattad hälsa jämfört med övriga riket

Bidra som kunskapsunderlag vid dialog om fördelning av hälso- och sjukvårdens resurser

Modellen kan användes för att beräkna vinsten på hälsofrämjande arbete

Modellen kan utvecklas om man vill studera kostnadseffektiviteten mellan olika behandlingar och förebyggande arbete och prognoser om framtida behov.

Eva Stjernström

Landstinget i Värmland

9 oktober 2009


Sida 29

Socialstyrelsens Folkhälsorapport 2009

9 oktober 2009


Sida 30

Uppdrag För att klara morgondagens utmaningar har landstinget

och kommunerna i Värmland gemensamt formulerat ett uppdrag.

Huvudmännen har bedrivit ett gemensamt utvecklings-arbete i seminarieform med de politiska och tjänste-mannaledningarna, Nya Perspektiv.

Gemensam verksamhetsutveckling styrt av tre ledord; medborgarperspektiv, samverkan och respekt.

Fyra prioriterade områden har identifierats:– Den sårbara familjen

– Riskbruk och riskbeteende

– Psykisk ohälsa

– Äldres hälsa

9 oktober 2009


Sida 31

Uppdrag forts Riskbeteende och riskbruk:

– Förebygga övervikt och fetma samt främja hälsa hos barn och ungdomar i Värmland genom goda matvanor och ökad fysisk aktivitet.

– Minska andelen som röker i den värmländska befolkningen.

– Fortsatt minskning av riskbruk av alkohol i alla åldersgrupper.

9 oktober 2009


Sida 32

Uppdrag stroke; Nationella riktlinjer för Strokesjukvård; rekommendationer inom

prevention, diagnostik, behandling och rehabilitering. Socialstyrelsen förutsätter att riktlinjerna påverkar

resursfördelningen inom strokesjukvården. Systematiskt arbeta med att förbättra levnadsvanorna. Erbjuda intravenös stroketrombolys (Rädda hjärnan). Vård på stroke enhet; akut omhändertagande och

rehabilitering. Effektiva vårdkedjor med kontinuitet. Delaktighet och inflytande:

– Individuellt framtagen rehabiliteringsplan, - vid behov samordnad rehabiliteringsplan

– Strokedrabbade och deras närstående erbjuds patientutbildningar enligt ´”læring og mestring”. Erfarna brukares kompetens kompletterar kompetensen hos hälso- och sjukvårdspersonalen.

Ann Stokland

Kungälvs sjukhus

9 oktober 2009


Sida 34

Ur Västra Götalandsregionens budget 2008:

”Alla sjukhus inom regionenska ingå i Nätverket för

hälsofrämjande sjukhus.”

9 oktober 2009


Sida 35

Patientinriktat

Exempelvis:

Hälsovinstmätningar

Patientundervisning av olika slag

Motiverande samtal

Patient-/brukarråd

9 oktober 2009


Sida 36

Befolkningsinriktat Hälsofrämjande – eget målområde i

närsjukvårdsplanen

Kompetensgrupp – kommun/folkhälsa, primärvård, sjukhus

Gemensamma utbildningar för primärvård, kommun och sjukhus (t.ex. inom strokevård)

Skaderegistrering

Medverkan i olika arrangemang

9 oktober 2009


Sida 37

Personalinriktat

Exempelvis

Friskvård

Utbildningar och seminarier

Chefutvecklingsinsatser

60-tal hälsoinspiratörer

9 oktober 2009


Sida 38

Beställning/överenskommelse för Kungälvs sjukhus

STROKE

Uppdrag – registrera i Nationella strokeregistret

Resultatet följs upp regelbundet

Andel registrerade

Utfall > 99%

Andel stroke och TIA som vårdas på strokeenhet

Utfall ca 90%

Målrelaterad ersättning

9 oktober 2009


Sida 39

Indikatorer Hälsovinstmätningar

FaR – fysisk aktivitet på recept

Rökning

Alkoholförebyggande

Övervikt

Motiverande samtal

Målrelaterad ersättning

Eva Stjernström

Landstinget i Värmland

9 oktober 2009


Sida 41

Uppföljning Primärprevention

– Uppföljning av genomförande av hälsosamtal i primärvården, förebygga riskmarkörer genom livsstilsåtgärder och läkemedel (andelen utbildade i Motiverande samtal, antal Fysisk aktivitet på Recept (FaR)

Följsamhet till nationella riktlinjer för Strokesjukvård– Deltagande i kvalitetsarbete ( täckningsgrad i nationellt

kvalitetsregister Riks-Stroke)

– Strokesjukvårdens resultat t.ex.(dödlighet efter stroke, återinsjuknande inom 365 dagar, självskattad upplevelse av hälsa, funktionsnedsättning efter strokeinsjuknande

– Vård och behandling vid sjukhus t.ex. (vård på strokeenhet – minskar dödlighet, beroende och behov av särskilt boende, obruten vårdkedja, )trombolysbehandling

9 oktober 2009


Sida 42

Uppföljning forts Sekundärprevention efter sjukhusvistelse

– T. ex. förekomst av riskfaktorn rökning efter stroke, förekomst av behandling med blodtryckssänkande mediciner

Patientfokus

– T.ex. delaktighet i den egna vårdens planering, beroende av stöd från närstående efter stroke, upplevelse av vården, upplevelse av rehabiliteringen

Uppföljning av om strokevården är jämställd

Harriet HedlundVästerbottens läns landsting

Agneta NiklassonLandstinget i Östergötland

9 oktober 2009


Sida 44

Uppföljning stroke – förtroendevalda Öppna jämförelser

Tillämpning av nationella riktlinjer och rekommendationer

Självskattat allmänt hälsotillstånd

Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet

Anja KivimäkiAkademiska sjukhuset i Uppsala.


Hur de tre nätverken hänger ihop

9 oktober 2009




Sida 47



Behov

Prioritering







Behov

Prioritering







Behov

Prioritering





Vad händerhär?



Behov





Vad händerhär?

Prioritering:Vad har vi råd att göra just nu?Vad är klokast att göra just nu?

Hur skall vi göra för att få mest hälsa för pengarna?

-> Uppraget



Behov





Vad händerhär?



-> Uppraget



Behov





Vad händerhär?



-> Uppraget



Behov



MålformuleringUppföljning-


Vad händerhär?



-> Uppraget

Uppföljning- hälsovinster för befolkningen

-



Behov





Vårdorganisationensstyrsystem

ochproduktionssystem



-> Uppraget


-



Behov





Vision Strategi MålVerksamhetsplan

BudgetOrganisation Personal

Aktiviteter



-> Uppraget


-



Behov







Aktiviteter



-> Uppraget


-



Behov







Aktiviteter



-> Uppraget


-



Behov







Aktiviteter



-> Uppraget


-



Behov







Aktiviteter



-> Uppraget


-



Behov







Aktiviteter



-> Uppraget


-

Landstingsfullmäktige






Produktions-enhet Produktions-enhetProduktions- enhet


Landstingsstyrelsen







Produktions-enhet

Produktions-enhet

Produktions- enhet


Landstingsstyrelsen







Produktions-enhet

Produktions-enhet

Produktions- enhet


Landstingsstyrelsen

Mission







Produktions-enhet

Produktions-enhet

Produktions- enhet


Landstingsstyrelsen

Mission

Vision

Mål

Strategier







Produktions-enhet

Produktions-enhet

Produktions- enhet


Landstingsstyrelsen

Mission

Vision

Mål

Strategier

Aktiviteter







Produktions-enhet

Produktions-enhet

Produktions- enhet


Landstingsstyrelsen

Mission

Vision

Mål

Strategier

Aktiviteter

Utvärdering







Produktions-enhet

Produktions-enhet

Produktions- enhet


Landstingsstyrelsen

Mission

Vision

Mål

Strategier

Aktiviteter

Utvärdering

Justering







Produktions-enhet

Produktions-enhet

Produktions- enhet


Landstingsstyrelsen

Mission

Vision

Mål

Strategier

Aktiviteter

Utvärdering

Justering

Documents

Margareta Kristensson Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer