MARIA BOLANDER: Svensk Funktionell Grammatik

  • View
    276

  • Download
    3

Embed Size (px)

DESCRIPTION

'Orden bara kommer. Det hnder t o m att vi forst eftert med frfran hr vad vi faktiskt har sagt' (=

Transcript

  • Mrin Bolnfur

    Funktionllsvnsk grammatik

    Libr

  • Forord

    DNNA GRAMMAIK tir frzimst avsdd att anvd.ndas som kurs-ok p hogskolans grundkursr i svnska' mn frhopp-ningss dr dn oksfl av intrss f ld'ar oh andra sorrrartar md sprf& llr for dn som d intrssrad av svn-skan i storsta allmzinht. Bokn ir n utvidgning av mittgymnasilomdl r d,hb ge.

    Utgflngspunktn ir att minskliga sprnk svarar otminskliga bhov oh att dtta kan spiras oksn i vfuagrammatiska struktur. skapar dt sprflk vi hovr.Int bara ord utan oksfl grammatisk form ir btydls.Drma bskrivning av svnskan vill blysa hur dn gam-matiska formn bidar till att bygga upp innhllt i tt bud-skap oh yttrst avgor vad som formdlas. Varj forzindringav formn innir nzimlign oks n forindring av bty-dlsn, om in ldrig s. litn, oh spiklig variation ir aldrig(llr bo aldrig vaa) tt sjilvindamfll, ivn om skillna-drna mllan olika uttryk iland karr vara svAra att drnira i ord. D aa kdnns.

    Rdan t|teh Funktionll sunsh grmmtik markrar attbokns tyngdpunkt iirjust d gammatiska formrnas bty-dls oh anvdndning. Vilkn btydls har olika spflkligaformr oh vad gor vi md dm? Grammatikstudir irmykt mr n att sortra ord i katgoir oh lira sig tr-mr. D kan oksi g an1dning till rflktionr oh vikainsiktr om sprk i allmdnht. For att gagla dtta syft irdn rdosad grammatikn ofta mr ',praktik'' oh vagah1potsr dn n konskvnt gnomfod tori.

    Dt frimsta syftt d alltsfl att goa ld'san mdvtn omvilkt lvand, mflngskiftand oh kraftfullt rdskap hari virt sprflk, tt dskap som pfl gund av sin flxibilitt intsi. litt l.t sig fflngas oh bskrivas i fasta klart avginsadkatgorir.

    Som allmiin bakgrund ingflr hir oksfl. vissa utIikarmot andra sprflk oh inldningsvis n kort rapsodi ovrspr8'kvtnskap oh grammatikforskning, n vrsikt somndast ir n kompimrad orintring om olika sd.tt att s

  • oh studra sprflk for att vidga pspktivn. Dn i snlds intavsdd att inprintas. Som jiimforls gors iland oksfl kopplingartill Svnska Akadmins grammatik, dt nya standardvrkt forsvnsk gammatik.

    Bokns skrir,ring av svnskan vilar pfl dn traditionlla gam-matikns grund, mn hd.r liiggs oksfl stor vikt vid frasrnas storabtydls i spflkyggt oh ordfljdns avgorand btydls forinformationsstrukrrn oh vilkt budskap som faktiskt formdlas.For att illustrra sprfl'kts hirarkiska struktur ingr oksi lmn-tdra frasstrukturrglr oh niga triddiagam. Dt som prsntIasd av natrliga skiil larrgt ifran n uttommand bskri.,ring av svn-skan.

    Lika lit som spflklig variation iir tt sjzilvindamfll d"r gamma-tisk trrinologi tt sjzilvndamil, ftrsom vi mykt lzittar hand-skas md dt har ord for. rmrna dr handtagn till d bgppsom d"r nodvdndiga fr att ffl n uppfattning om hur sprflk fungrar.Dssutom d.r ord gnrllt dls styrand for vad vi sr oh tr in.Dirfor d"r d grammatiska trmrna nodvd.ndiga vid spffstudilikaviil som trmr hovs oh anvd.nds inom andra fakomrfldn.oh dtta gdllr iivn om d gammatiska tImrna oh katgorirna ibland iir lngt ifrfln ntydiga oh dssutom anvinds nigotolika i olika skivningsmodllr. n utan trmr oh bgppgr dt int att ffl ngon rda i dt rnnsttrad spr.ksystmt,oh dt gi hllr int att uta tankar oh idr kring sprflk. m"st kurrna pka ut dt talar orn, ndr gr jiimfols oh gn-ralisringar.

    xmpln d-r ofta nk]a oh skoloksaktiga fo att undvika isknatt alla tridn ska skymma skogn. Grammatiska strukturr zir tillsin natur asffkta, oh innan man blit fortrogn md gammatiskanalys kan kompliad mpl md m.nga llr astrakta ordforsvf,.ra mojlightna att S strukturn. Min rfarnht zi ndmlignatt bgrpp oh synsd.tt br vara bfdsta sA att man ha n.got attarbta utifrin oh jzimfora md, innan man motr dn brokigasprkliga vrklightn. Aplok ur vrk1ightn fis dok i d ov-ningsuppgiftI som ingfl i auningsboh ill Funhtionll sunsh gr,mlntik.

    Dispositionn md d numrrad rubriknivflrna kan i dtta sam-manhang tykas ovrdrivt vtnskaplig, mn dtta ruriksystmvisar tydligt ovr- oh undrordning, vilkt jag tror kan vaIa tillhjiitp d inhimtandt av stofft. Satsr som d markrad md *, s k

    4

  • stjdnsats zir ogrammatiska satsr oh satsr som forgs av tt fre-

    gtkn iir gammatiskt diskutabla.Som introduktion ingflr forst tt allmiint kapitlom minniskan

    oh sprkt oh nflgot om sprkstudir. Sdan folj kota kapitLom ordsmantik, fonqlog| oh ordbildning for dt lzingsta kapitltom odklassrna oh dras anvindning oh btydls. I synta.kapitlt dr frasbgppt utgflngspunktn, oh dt sista kapitlt tan.grar ttlingvistikn oh handla ordfljdn ur bid satsgam-matiskt oh txtgammatiskt prspktiv. I samband md ordfoldnbhandlas oksi d konstruktionr som ha viktiga uppr i infor-mationsstrukturn, t prsntringskonstruktionn' mfakutbryring oh passivs atsr.

    Sist finns tt rgist ovr anvdnda trrmr md sidhinvisningaroh korta forklaringar av grppn. Till okn hor oksi no.rningsok md uppgift soln anknytr till okns innhflll ohsynsitt. xmpln utgors hd"r av sAvdl konstrurat som autntiskt

    sprk.Avslutningsvis tt stort tak till Asa Kummrling oh Patrik

    Bolandr md hustru Prni]la som rnd intrss oh kritisk blik liistmarruskiptt oh kommit md minga kloka syrrpunktr. tt varmttak oks. till rdaktor Sara Sarrtsson for viirdfrrlla kommntarr.

    Vadstna i mars 2001

    MrinBol.rdm

  • Innh|l

    1 . 1

    l ' tn rd,k oh grrnm,tik g

    Miirrniskn oh spr&kt 9

    1.1.1. Spr.kt svaar mot via bhov 10

    1 . 1.2. Sryda av utomsprlga konvn-

    tionr ohvA ir grammatik 13

    1 .1 .3. olika sprflk strukturrar vdldn pfl

    olkasdtt 16

    1.2. Kratfulla hirarkiska systen \7

    1.2.1. Mindr dlar byggr upP storr

    nhtr 17

    I.2.2. tt ssrem md nivir 18

    1.3. Allt foriindras oh kunskapsmasszrn

    vdr 19

    1.3.1. olika forskningsiriktningar 19

    1.3.2. Mnga gammatikmodIlet 2I

    1.3'2.1 omsyftn ohmtod 23

    1.3.2.2. om gammatik oh

    trminologi 25

    1..2.3. Svnska Akadmins

    gammatik (sAG) 26

    1.4. Grammatik oh modrsm]ssrudir 27

    2' rd oh bedtk - ordsmntik 302.|. adat ettord? 30

    2.I.7. Lagrad synbolr 31

    2.1.1.1. olika mnga rfrntr _ olika

    tnsion oh intnsion 32

    2.1.1.2. Sammarfnt _ olika ord 33

    2.1.2. Homon1ni 1lr poiysmi: tt ord _

    flratydlsr 34

    2. 1.3. Lxikalisrad fasr: n bls -

    flraord 34

    2.2. rdetdls av olika slag 35

    2.2.|. Denotation oh korrnotation:

    kdrntydls oh itydlsr 3 5

    2.2.2. P\us- ohminusord 37

    2.2.3. Kontxtull bls :

    sammanhangt avgor 38

    2.3. Rlationr mllan ord 39

    2.3. 1. H1prory-ni oh hyponymi _ ovr-

    oh undrordnad bgrpp 3 9

    2.3.2. araldras motsats 40

    2.3.3. Syrorynr - ndstan samma 40

    2.4. Bskilring av ords ls 41

    2.4.1. ordfork]aringar oh

    dfinitionr 41

    2.4.2. Konponntanal s 42

    2.4.3. Smantiskafilt 43

    2.4.4. Smatjska nitvrk 44

    2.4.5. Prootyporin 45

    3 . Fon t, kt o hfonolo ktprsphtiu 46

    3.1. Tal - produktion oh prption 46

    3.1.1' A t]a _ tt komplirat sarnspl

    mllan m.nga orga 47

    3.1.2. Att lyssna _ fyllr i dt som

    fattas 48

    3.2. Ljud oh skrift i olika spak 48

    3.2.1. Ljud ohokstiivr 49

    3.2.2. Fontisk skrift 50

    3.3. Svnsk onologi 51

    3.3'1' Fonm _ d minsta dlarra 51

    .3.1.1. Svnskls voklr 52

    3.3.1.2. Svnskrs konsonantr 56

  • 6.

    5.5. 1.2. Konjunltionr _ samordnar

    avsammaslag 132

    5.5.1.3. Sujunktinr - isats-

    inlda 133

    5.5.2. Intrjktionr 134

    Frser, s,tsld oh s,tsr _

    nt 135

    6.1. Frasr av olikaslag 135

    6.1.1. Ignkinningstkn 138

    6.1.2. Vrfasn _ n {ias fr sig 1'39

    6.2. Satsldn 141

    .l 6.2.1. Satsns kdna - sujkt oh

    prdikat 143

    }.z.z. o;.t r++6.2.3' Agnt 146

    .l 't.2.4. Advrbial 147

    6.2.5. Bskirringar av substarrtiv oh

    nominalfrasr 148

    6.2 5.1. Atriut 148

    6.2.5.2. Prdikativ 149

    6.2.6. Hiraki - flras satsr oh

    trid 151

    6.3. Sasrohmning 153

    6.3.1. Hur,,udsats ohbisats |54

    6.3.1.1. ol ikafrm I54

    6.3.1.2. Bisatsrsomsatsld 155

    6.3.1.3. olika gadr av

    undrordning l56

    6.3.1 4. Nigaar'vikls 157

    7 , rd olt,nntions-struhtur 15s

    7.1. ordningniirktig 159

    7.2. Satsgammaisk odljd _ ga.rrska

    fastapositionr 160

    7.2.1. Hulrrdsatsr 160

    7.2.2. Bisatser 162

    7.3. tgammatisk ordfoljd_indssaval 16

    7.4. ordoldohtxgad 166

    7.4.1. Frin dt na till dt andra 166

    7.4.2. Upptepat tma 166

    7.5. Inteataordfoldn 168

    7.5.1. Spilla konstrktionr 169

    7.5.1.1. Viprsntrar _ psn-

    trrngskonstruktionr 169

    7'5.| '2. i tmatisrar _ passiv-

    sats satsflitor oh dublt

    satsld 170

    7.5. 1.3. okusar _ mfatiska

    omskrivningar 171

    7.5.2. Huludsatsrktiga 172

    7.5.3. Attributllrprdikativ? 173

    7.5.a. Uggdafras 175

    7.6. Formn gr inrrhallt 176

    Rfnsr oh |ttterar |77

    Rgistr md ordforklaringar 179

  • 3.3.2. Ualslnttnadr 58

    3.3.3. Fonologiskarglr 60

    3.3.4. kosodi 60

    3.3.5. Rginlaitarter 64

    langa 69

    4.2.1. tt siitt av li av md

    rydlstomna formord 69

    4.2.2. Tvlledat 70

    4.2.3. Fogn mllan for- oh fter|ed 7 2

    4.2.4. Patfue|sammansatta vr 73

    4.2.5. Nga|adfotme 7 4

    4'2.6. Vfi si mflnga sdski-min gar? 7 5

    Avldningar 76

    4..J.l. uth / /

    4.3.1.1. Substarrtivbildmd suffi 78

    4.3.1.2. Vrildand su{fi 79

    4.3'1.3' Adjktivildand suffi 80

    4.3.1.4. Advrildrd suffi 81

    4. Adbildning *4.1. Morfm_ smfl brydlsbdar 65

    4'1'1. A]lomorfr 68

    4.1.2. Olikasttaubildaord 684.2. Sammansdttninga _ m.nga oh ofta

    q

    * . J .

    4.3.2. Prfix 81

    4.4. addtagram vis stukturn 834.5. Forkorinsar - kort dr bkvdmt 84

    5' adoIt ordklnssr _mologi 5.1. Mflnga olika fomr 86

    5.2. Svnskans ordk.lassr 87

    5.2.1. viktiga kiinrrtkn 87

    .2.2. Innhallsord oh formord 90

    5.2.3. nvrsikt 9].

    5.3. Nominala