16
Marknadsföring för nyföretagare

Marknadsföring 100925

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Marknadsföring för nyföretagare • Mer om att starta företag hittar du på den nya företagarsajten verksamt.se • Gör en marknadsundersökning • Konsten att nå fram till kunden • Marknadsföring för nyföretagare • Hur vill du uppfattas? Var tydlig om du annonserar • Använd internet • Media – få folk att prata om ditt företag • Vårda de kunder du redan har • Ta reda på vad kunderna vill ha • Vad gör konkurrenterna?

Citation preview

Page 1: Marknadsföring 100925

Marknadsföring för nyföretagare

Page 2: Marknadsföring 100925

2

www.verksamt.se

Marknadsföring för nyföretagare 3

Lär dig branschen 4

Gör en marknadsundersökning 5

Ta reda på vad kunderna vill ha Vad gör konkurrenterna?

Att göra en marknadsplan 8

Konsten att nå fram till kunden 10

Hur vill du uppfattas?Var tydlig om du annonserarAnvänd internetMedia – få folk att prata om ditt företagVårda de kunder du redan har

Marknadsföringslagen 15

Innehåll

Mer om att starta företag hittar du på

den nya företagarsajten verksamt.se.

Info 0018 Rev A. ISBN 978-91-86341-29-9. Produktion: Elisabeth Sivertsson/Reportagebörsen. Tryck: Danagårds Grafi ska. Tryckt i 7000 ex, januari 2010. Därefter tryck vid behov.

Page 3: Marknadsföring 100925

3

www.verksamt.se

Marknadsföring handlar om att skaff a kunder till ditt företag och om att behålla de du redan har. Det handlar inte bara om reklam utan också om att bygga relationer, hitta lösningar på kundens problem och om hur du och ditt företag uppfattas.

För dig som just har startat eget eller är på väg att göra det är mark-nadsföring viktigt. Kunderna kommer inte av sig självt. Som nyföre-tagare har man sällan råd med stora annons- eller pr-kampanjer. Det fi nns ändå mycket du kan göra med relativt små resurser och eget arbete.

En av nycklarna till att bli framgångsrik i din marknadsföring och för-säljning är att se vad kunderna har för behov eller problem och sedan erbjuda dem en lösning. När du har hittat rätt är nästa steg att nå ut med information om just din produkt eller dina tjänster. Hur du gör det på bästa sätt skiljer sig från bransch till bransch och mellan olika målgrupper. Den här broschyren ska förhoppningsvis ge dig idéer att komma igång med din marknadsföring.

Marknadsföring för nyföretagare

”En av nycklarna till att bli framgångsrik

i din marknadsföring och försäljning är att se

vad kunderna har för behov eller problem

och sedan erbjuda dem en lösning.”

Page 4: Marknadsföring 100925

4

Marknadsföring för nyföretagare

Att lära sig branschen handlar om att ta reda på hur företag som liknar ditt bedriver sin verksamhet. Vilka vänder de sig till? Hur presenterar de sina produkter eller tjänster? Hur mycket tar de betalt? Lägg tid på att göra en enkel kartläggning. Samla in så mycket relevant information som möjligt om din bransch. Källorna är många:

• Egen erfarenhet – bästa sättet att skaff a information och kunskap är att jobba som anställd inom branschen under en tid. Ett alternativ kan vara att praktisera inom en liknande verksamhet då och då.

• Besök – om du tänker starta ett kafé, en klädbutik eller liknande kan du få mycket information bara genom att gå runt till olika ställen och titta. Anteckna alla idéer du får!

• Webbplatser – många företag har mycket information om både verksam-heten och produkterna på sin hemsida.

• Branschorganisationer – inom många branscher fi nns en särskild bransch-organisation. Där kan du oft a få mer information om just din bransch.

• Näringslivsregistret – här fi nns omkring en miljon svenska företag registre-rade. Att göra enkla sökningar är gratis men om du vill ha mer information, som årsredovisningar eller se vilka som sitter i styrelsen för ett företag, måste du betala. Se www.bolagsverket.se.

• Statistiska Centralbyrån – här hittar du statistik om det mesta och bland annat fakta om företag uppdelat per bransch. Se www.scb.se.

• Kommunens näringslivskontor – här fi nns oft a stor kunskap om hur näringslivet ser ut i just din kommun.

• Lokala företagarföreningar – fi nns i många kommuner och hittas enklast via telefonkatalogen eller sökning på internet.

• Mässor – gå på branschmässor, samla på dig produktkataloger och prislistor.

• Biblioteken – har oft a tillgång till databaser där du kan söka information, tidningar och fackböcker.

Tänk eft er vilka människor och vilken kompetens som fi nns i ditt eget nät-verk, där fi nns oft a värdefull kunskap. Det kan också vara en bra idé att kon-takta företag som har ett liknande koncept som ditt men som befi nner sig i en annan del av landet. Om de inte är en direkt konkurrent till dig är chansen stor att de gärna berättar hur branschen fungerar och om hur de gjorde för att bli framgångsrika.

Lär dig branschen

1. Vad vill jag uppnå?

Hitta det som skiljer dig från konkurrenterna. Vilken bild vill du att dina kunder ska ha av dig och ditt företag? Här gäl-ler det att vara konkret: ”Jag ska ha damklädesbutiken med det största provrummet”.

Det handlar också om hur du ska få igen pengarna som du satsar. När du sätter upp mål är det viktigt att de är specifi ka och mätbara: ”Jag ska sälja 200 gummistövlar på två veckor”.

Vad vill du att kunderna ska få för information i din reklam. Vad vill du att de ska tycka och till sist, vad vill du att de ska göra?

Expertens

bästa tips

– en checklista

Källa: Gunilla Bergh, marknadsföringsexpert med lång erfarenhet från reklamvärlden

Page 5: Marknadsföring 100925

5

www.verksamt.se

Titta närmare på hur marknaden ser ut för ditt blivande företag. Gör en marknadsundersökning. En marknadsundersökning ska svara på tre frågor:

1. Finns det tillräckligt många kunder? Innan du tar reda på svaret måste du självklart veta vilka du tror kan bli dina kunder. Hur ser din målgrupp ut?

2. Vilka behov har kunderna som du kan tillfredsställa? Behöver kunderna det du har att sälja?

3. Hur ser konkurrensen ut? Finns det redan en massa företag som erbjuder samma sak? Finns det områden där du kan särskilja dig genom att erbjuda något som få andra har?

Ta reda på vad kunderna vill ha

Det bästa sättet att ta reda på vad kunderna vill ha är att fråga dem. Försök hitta ett mindre antal tänkbara kunder som du kan intervjua och få mer information från. Hur du hittar dina blivande kunder beror helt på hur din målgrupp ser ut. Några idéer:

• Tänker du starta ett företag inom layout och grafi sk design? Ring upp ett antal företag, myndigheter och organisationer som köper den här typen av tjänster.

• Planerar du att starta ett kafé? Ställ dig utanför den tänkta kafélokalen och be att få prata några minuter med dem som går förbi – de tillhör troligen din tänkbara kundgrupp.

• Kommer du att sälja hushållsnära tjänster? Formulera ett artigt och snyggt brev med ett enkelt frågeformulär och skicka ut till ett antal hushåll i din målgrupp. Locka med en trisslott till alla som skickar in svar.

Det fi nns också andra möjligheter att ställa frågor till blivande kunder. Fråge-formulär kan skickas i kuvert, med e-post eller läggas på en hemsida där folk kan gå in och fylla i sina svar. Hur du än gör är det viktigt att ställa så tydliga och konkreta frågor som möjligt. Var beredd på att det är ganska få som vill svara, det är likadant för alla.

Gör en marknadsundersökning

2. Vilka ska du påverka?

När du funderar på din mål-grupp är det bra om du ser en människa framför dig. Tänk dig Gerda i Hultsfred, det är mycket bättre än ”kvinnor över 40 år i små samhällen”. Du måste försöka förstå hur den här människan tänker för att kunna påverka henne i din reklam.

Page 6: Marknadsföring 100925

6

Så här kan du lägga upp frågorna i din undersökning:

• Börja med att förklara varför du vill ha den här informationen.

• Fråga hur deras inköps- eller konsumtionsvanor ser ut idag.Hur mycket köper de? Är de nöjda med de leverantörer de har? Finns behov de inte lyckats lösa?

• Om du kontaktar ett företag: ta reda på vem det är som fattar beslut kring inköpen och spara uppgift erna. Nästa gång du hör av dig kan det vara ett säljsamtal.

• Ställ öppna frågor, undvik frågor som går att besvara med ett enkelt ja eller nej. Du vill att dina blivande kunder ska beskriva sin situation och sina behov med egna ord.

Om du använder ett frågeformulär är det en bra idé att låta någon som till-hör din målgrupp gå igenom formuläret innan du skickar ut det. På det sättet fångar du upp otydligheter eller eventuella följdfrågor som borde ställas.Kombinera inte informationsinsamlingen med att försöka sälja, risken är stor att du skrämmer bort folk. Informationen du får in kommer att hjälpa dig att sälja mer senare.

3. Vad är mitt ämne?

Vad är det du egentligen vill säga i din marknadsföring? Grundregeln är: en sak i taget! Varje tillkommande argument tar kraft från det föregående.

SAN Webbutveckling, Sollefteå:

På internet kan du testa vad som funkar

Stefan Nilsson driver SAN Webbutveckling i hemstaden Sollefteå. Aff ärsidén är att hjälpa företag inom energi-branschen att marknadsföra sig med hjälp av internet. Branschen kan han sedan tidigare.

– När jag började syssla med webbprojekt trodde jag kanske att det där med att hitta kunder skulle lösa sig av sig självt, säger Stefan Nilsson. Men jag kom snart till insikt att marknadsföring låg överst på listan av saker jag måste lära mig bättre.

Lärdomarna om marknadsföring på internet har han skaff at sig på ett väldigt handgripligt sätt. Stefan Nilsson byggde sajten varmahus.se, en webbplats där villaägare kan få tips om hur man sänker sin energiförbrukning, som ett sätt att både lära och marknadsföra sig.

Så gjorde vi – tre småföretagare berättar

Marknadsföring för nyföretagare

Page 7: Marknadsföring 100925

7

www.verksamt.se

Vad gör konkurrenterna?

Konkurrenterna kartlägger du enkelt från skrivbordet. Börja med telefonkata-logens gula sidor. Gå vidare till företagens webbplatser och försök identifi era de viktigaste konkurrenterna. Vad har de för erbjudanden och priser? Var fi nns de geografi skt? Vilka verkar de vända sig till? Hur länge har de funnits? Vilken typ av marknadsföringsaktiviteter satsar de på?

Fundera sedan på hur du kan särskilja dig. Kan du erbjuda något som kun-derna vill ha men som ingen annan har? Försök vara så konkret som möjligt!

4. Vad händer runt om?

Vad händer i världen och i sam-hället där du fi nns? Vad pratar folk om? Bor du i Skellefteå under älgjakten vet du vad som rör sig i mångas huvuden under den tiden.

Om du kan knyta an till det i ditt budskap så kan du utnyttja en port in till folks medvetande som redan är öppen. I Skellefteå kan du sälja allt från frysboxar och kameror till vispgrädde med anknytning till älgjakten om det sker under rätt period.

– Där kan jag testa vad folk nappar på. Genom sajten och det jag lär mig där har jag sedan kunnat fånga kunder. Om jag ska hjälpa andra måste jag greppa hur det verkligen funkar.

– Man måste se sin hemsida som en fl erstegsraket, det är sällan ett besök leder till försäljning direkt. Om du har bra och värdefull information till din målgrupp kan du ge bort den i utbyte mot besökarens e-postadress. Då kan du bygga en relation med kunderna och komma till köpläge senare.

Genom att justera och hela tiden göra texten på hem-sidan bättre har Stefan Nilsson fått en allt större andel av besökarna att lämna sin e-postadress och ladda ner en guide. När han började var det en av tio som gjorde det, nu är motsvarande andel en av tre.

Ett annat sätt att testa och lära sig vad som fungerar är att skicka ut olika versioner av exempelvis ett nyhetsbrev.

– Man måste spåra och mäta sina insatser. Säg att du skickar ut brev A till 100 kunder och brev B till 100 andra.

Då kan du ganska enkelt se vilket som fungerar bäst.När man väl lyckats samla in e-postadresser från potentiella

kunder gäller det att följa upp det snyggt, gärna genom att fortsätta att bjuda på bra och relevant information.

– Det gäller att veta vad din målgrupp har för problem de behöver lösa, sen kan du ge dem information kring det. Det är så lätt att låsa sig vid att prata om egenskaper och funktioner hos dina produkter, men det kunden egentligen är intresserad av är ju resultatet.

Page 8: Marknadsföring 100925

8

Marknadsplanen

– din väg mot bättre

försäljning

När du startar ett nytt företag är det bra att göra en aff ärsplan. Det är ett verktyg som hjälper dig att planera din företagsstart, att konkretisera vad du vill med ditt företag och hur du tänker göra det lönsamt.

En viktig del i aff ärs-planen är marknads-planen. Att ta fram en marknadsplan är en rolig och kreativ övning som hjälper dig att mejsla fram det unika med ditt företag. Under tiden lär du känna dina kunder, dina konkur-renter och vad du själv vill uppnå med företaget.

Dina funderingar behöver inte ta formen av ett skrift-ligt dokument utan det handlar om att tänka igenom vem som är din kund och vad just du kan erbjuda. Arbetet med att ta fram en marknadsplan brukar göras i sju steg.

Marknadsföring för nyföretagare

Utforma strategier.När du bestämt dig för vilken profil ditt företag ska ha och du vet vilka dina kunder är, är det dags att planera konkreta marknadsföringsaktiviteter.

Fundera själv. Vad är det du vill sälja och vilka tror du är intresserade av att köpa? Vad har dina potentiella kunder gemensamt? Hur vill du att ditt företag ska uppfattas?

Vad är ditt ebjudande?Vad vill du att kunderna ska förknippa med dig? Hur ska du kunna särskilja dig från andra?

Formulera dina mål.Vad vill du uppnå på lång sikt och vad vill du uppnå nästa månad? Var konkret, målen ska vara mätbara.

Att göra en

Page 9: Marknadsföring 100925

9

www.verksamt.se

Illus

trat

ion:

Ann

-Sofi

Mar

min

ge

.en h du det

Gör en omvärldsanalys.I detta ingår till exempel att lära sig mer om branschen och hur marknaden för dina produkter ser ut.

r

att

Följ upp och justera.Följ upp dina marknadsförings-aktiviteter så att du ser vad som ger bäst resultat. På så vis kan du lära dig och bli bättre hela tiden.

Definiera din målgrupp.Var så konkret som möjligt! Nöj dig inte med ”kvinnor mellan 20 och 40”. Försök beskriva dina kunder så detaljerat som möjigt. Vad har de för yrke eller utbildning? Hur tänker de? Är de traditionella eller moderna?

Exhibitionist

Gourmet

Lejontämjare

Konstintresserad

Rutiga shorts

Page 10: Marknadsföring 100925

10

Marknadsplaner och marknadsundersökningar i all ära, i slutändan handlar det om att nå fram till kunderna. Ska du annonsera, och i så fall i vilken tid-ning? Hur ska din logotyp se ut? Vilken typ av bilder ska du välja till den där broschyren och hur gör du egentligen för att behålla de kunder du redan har? Har du gjort din läxa har du redan svaren på många av frågorna. Du vet vilka dina kunder är, hur de tänker och vilka behov du vill hjälpa dem med.

Hur vill du uppfattas?

Din logotyp, ditt marknadsföringsmaterial och dina trycksaker är en slags representanter för dig och ditt företag och det är viktigt att det blir bra. Att investera i marknadsföring är lika naturligt och nödvändigt som att investera i kontorsutrustning.

• Företagsnamnet – helst ska det snabbt ge kunden en bild av vad du gör. Se till att namnet är lätt att stava och uttala och att det inte blandas ihop med något annat. Var försiktig med geografi ska anknytningar eller namn som är för begränsande, du kanske vill utöka verksamheten senare.

• Logotyp – en logotyp är en grafi sk symbol för ditt företag, oft a med före-tagets namn som en del. Är den välgjord gör den att folk kommer ihåg ditt företag bättre. Tänk på att den ska fungera länge och att den måste fungera både stor och liten, liksom i färg och i svartvitt. Här kan det vara läge att ta hjälp av proff s, det behöver inte bli jättedyrt.

• Visitkort – bra att dela ut så att dina kunder enkelt kan få tag på dig igen. Tänk på att baksidan kan användas för att förmedla något mer om ditt företag. Kanske en karta eller citat från nöjda kunder?

Konsten att nå fram till kunden

5. Var ska jag informera?

När du ser din målgrupp framför dig, om du vet att det är Gerda i Hultsfred du vill nå, så vet du oftast också hur du ska nå henne. Det blir mycket enklare att välja rätt om du har gjort ett bra jobb med att bestämma vem du vill nå.

Marknadsföring för nyföretagare

Page 11: Marknadsföring 100925

11

www.verksamt.se

Så gjorde vi – tre småföretagare berättar

Blomdesign, Skogås:

Lokala annonser funkar bäst

Skyltfönstren är fyllda med vackra blommor uppställda i snygga och moderna kombinationer. Läget på aff ären är kanske det bästa i Skogås Centrum, i mitten men ändå nära ingången.

– Folk ser butiken både när de har handlat klart på ICA och när de står och väntar utanför Systembolaget, säger Jenny Edlund, en av butikens två ägare. Just läget var fak-tiskt en av förutsättningarna för att vi skulle ta över butiken.

Tillsammans med delägaren Jessica Stark har hon drivit blomsterhandeln Blomdesign i strax över ett år. På den ti-den har de hunnit med både bra och dåliga marknadsfö-ringsinsatser.

– I början annonserade vi i gula sidorna på internet, vi betalade till och med extra för att få med vår logotyp där. Det var ganska dyrt och vi räknade ut att vi för hälften av pengarna kunde sponsra traktens alla idrottsklubbar med blommor till prisutdelningar och arrangemang.

Nu för tiden annonserar Blomdesign bara i lokala me-dier, dels i en gratistidning som distribueras till alla hushåll i kommunen och dels en liten informationstidning som ges ut av Skogås Centrum.

– Och så har vi ett erbjudande med i ett välkomstpaket som skickas till alla nyinfl yttade i området, säger Jenny Edlund. Det är en kupong som gör att man får 50 kronor i rabatt om man handlar för mer än 300 kronor.

Efter lite tjat lyckades Jenny och Jessica få Skogås Cen-trum att göra en hemsida där samtliga butiker fi nns med. Dessutom har de själva via medlemskapet i Eurofl orist fi xat en enkel hemsida för Blomdesign där kunder kan beställa blommor och buketter.

– Det där är jätteviktigt, säger Jenny Edlund. Man måste synas där folk är.

Det svåraste med marknadsföringen är att avgöra vilka insatser som ger bäst resultat. Några regelrätta mätningar av vilka annonser som fungerar bäst gör inte Blomdesign.

– Det känns som att det är de lokala annonserna som fungerar bäst. Och så är ju mun-mot-mun-metoden ovärder-lig. Nöjda kunder är den absolut bästa marknadsföringen.

Page 12: Marknadsföring 100925

12

6. Hur ska jag informera?

Här handlar det om vilken ton du använder. Hur vill du upp-fattas? Det måste vara samma känsla i annonser, broschyrer och hemsidor som i att träff a dig personligen.

Var tydlig om du annonserar

Hur dina annonser bör utformas beror på vad du säljer och vem du riktar dig till. Det fi nns dock några saker du alltid ska tänka på:

• Var tydlig. Bestäm dig för vad som är viktigast att få fram i annonsen och håll dig till det. För mycket information gör bara att dina viktiga budskap riskerar att försvinna i mängden.

• Rubriken. En bra rubrik väcker dina kunders intresse. Berätta om vad din produkt kan göra för kunden, snarare än om tekniska egenskaper eller funktioner.

• Luft . Lite luft gör annonsen attraktivare och mycket enklare att läsa. Välgjorda annonser skapar förtroende och trygghet hos dina kunder.

• Kontaktuppgift er och service. Gör det enkelt att komma i kontakt med dig! Telefonnummer, hemsida och annan kontaktinformation bör anges tydligt. Ta med dina öppettider också om du har den typen av verksamhet.

• Vad är unikt? Se till att det som är unikt med ditt erbjudande framgår tydligt.

• Upprepning. Läsarna måste oft a se annonser många gånger innan de lägger märke till dem. Ge inte upp för tidigt.

Du måste också bestämma dig för var du ska annonsera. Lokaltidningar och lokala annonsblad är bra för den som vill nå ut till dem som bor nära. För andra är det snarare bransch- och specialtidningar som gäller. Fundera också på organisationstidningar, här kan du nå alla – från kattägare till nykterister.

Använd internet

På internet kan du styra din marknadsföring mot en relativt väldefi nierad målgrupp. Dessutom ger den här typen av insatser bättre möjligheter att följa upp och se vad som verkligen ger resultat. Det är också ett fl exibelt och kost-nadseff ektivt sätt att synas. Några fördelar med marknadsföring på internet:

• Når långt. Du har möjlighet att nå alla som har tillgång till internet. Detta innebär att även små företag har möjlighet att nå internationella marknader med en rimlig insats.

• Låga kostnader. En välplanerad kampanj på internet kan nå just din mål-grupp till ett betydligt lägre pris än traditionell marknadsföring.

• Mätbara resultat. Om du annonserar på internet kan du se precis hur eff ek-tiv kampanjen är. Detta ger ovärderliga kunskaper inför framtida insatser.

• Tillgängligt. En webbplats med information om dina produkter är till-gänglig dygnet runt, året runt.

Marknadsföring för nyföretagare

Page 13: Marknadsföring 100925

13

www.verksamt.se

Så gjorde vi – tre småföretagare berättar

7. Vem ska informera?

Kan någon annan, till exempel någon av dina kunder, säga vad du vill ha sagt? En kommentar från någon utomstående har större trovärdighet.

Grandpa, Stockholm:

Samarbete med andra ger uppmärksamhet

Grandpa är en butik i hjärtat av det område på Södermalm i Stockholm som brukar kallas SoFo (South Of Folkunga-gatan). Här rör sig mycket folk på gatorna både under dagar och kvällar. När Jonas Pelz tillsammans med kom-pisarna Anders Johansson och Martin Sundberg öppnade för fyra år sedan kände de att området hade potential, men begreppet SoFo var inte alls särskilt etablerat. De tog initiativ till ett fördjupat samarbete mellan butiker, kaféer och restauranger i området.

– Vi förstod att det var viktigt att marknadsföra området, alla tjänar på uppmärksamheten och att det kommer hit fl er. Så vi fortsatte med kvällsöppet och gör nu lite andra aktivi-teter tillsammans, bland annat en julmarknad borta på Nytorget.

Tre år i rad har man också arrangerat en modevisning med tillhörande fest som butikerna i området genomför gemensamt. Samarbetet har gått så bra att de lokala före-tagarna nu gått samman i en företagarförening som idag har över 100 medlemmar.

– Arbetet har verkligen gett resultat, säger Jonas Pelz. Aktiviteterna har gjort det intressant för tidningarna att skriva om området. Vi har till exempel haft livemusik och dj:s många kvällar här i butiken.

Jonas Pelz tror att samma sak skulle fungera även på andra platser.

– Att ha gemensamma aktiviteter och samarbeta för att få folk till området fungerar. Sen när folk väl är här är det förstås konkurrens mellan butikerna, precis som i en galleria till exempel.

• Intressanta kampanjer. Internet möjliggör kampanjer och annonser som tidigare inte varit möjliga att skapa. Du kan använda text, ljud, bild, video och dessutom göra annonser och marknadsföring interaktiv.

• Färre steg. Om du har en webbplats där kunderna kan köpa dina produkter är steget relativt kort från marknadsföring till avslutad aff är. Marknads-föring och försäljning på det traditionella sättet kräver att målgruppen ser annonsen och sedan går till butiken, ringer och beställer eller skickar in en talong. På webben sker allt detta med några få klick.

Page 14: Marknadsföring 100925

14

Media – få folk att prata om ditt företag

Marknadsföring är mer än annonser, broschyrer och webbplatser. Med intressanta och smarta aktiviteter kan du få mycket uppmärksamhet med förhållande vis små resurser. Att synas i media är ett bra sätt att göra folk medvetna om att du och ditt företag fi nns.

Om du har positiva nyheter att berätta om ditt företag ska du naturligtvis göra det. Det vanligaste sättet är att skicka ut ett pressmeddelande till olika medier. Ett bra tips är att försöka formulera text och rubrik ungefär som en nyhetsartikel. Se också till att du har med lite grundläggande information om ditt företag och att alla kontaktuppgift er fi nns med.

Vårda de kunder du redan har

Nöjda kunder kommer tillbaka och rekommenderar också gärna ditt företag för sina vänner och kollegor. Här är några tips om vad du bör tänka på för att få nöjda kunder, förutom att vara trevlig och göra ett bra jobb förstås.

• Gör alltid vad du har lovat och gör det på utsatt tid. Om detta inte skulle fungera: meddela kunden i god tid.

• Var tillgänglig. Ring alltid tillbaka snabbt om någon sökt dig. Glöm inte e-posten, svarar du inte på mejl knäcker du kundens förtroende.

• Var intresserad. Följ upp eft er leverans, kolla att kunden är nöjd.

• Dela med dig. Var inte för snål med din expertis. Har du en hemsida är det bra att regelbundet lägga ut tips och råd som dina kunder har nytta av. Generositet lönar sig.

• Dela ut rabattkort. Det kan exempelvis vara ett medlemskort som ger rabatter till dina bästa kunder, eller ett kort som ger något extra eft er ett visst antal köp.

• Skicka med en liten present i dina leveranser. En chokladbit för några kronor skapar positiv överraskning och kan göra underverk.

8. Vad uppnådde jag?

Följ upp dina aktiviteter. Har du till exempel varit på en mässa och sålt dina produkter är det absolut minsta du bör göra att lista fem saker som var riktigt bra och fem saker som du kan förbättra.

Det handlar om att lära sig och bli bättre hela tiden.

Marknadsföring för nyföretagare

Page 15: Marknadsföring 100925

15

www.verksamt.se

All marknadsföring måste följa marknadsföringslagen, vilket innebär att marknadsföringen ska följa god marknadsföringssed och inte vara otillbörlig. Marknadsföringen får inte heller strida mot andra lagar, praxis, aff ärsseder eller övriga normer. All information som köparen kan behöva inför sitt köp-beslut ska fi nnas med i reklamen.

Marknadsföringslagen bygger på ett EU-direktiv, vilket innebär att samma regler gäller inom hela EU. Bland annat fi nns en så kallad svart lista där 31 marknadsföringsmetoder som alltid är förbjudna är samlade.

Det råder förbud mot

• att utforma reklam på ett sådant sätt att det inte tydligt framgår att det handlar om reklam och vem som är avsändare.

• vilseledande marknadsföring. Uppgifterna ska vara sanna, tydliga och fullständiga, till exempel om varans kvalitet, ursprung, pris och betalningsvillkor.

• vilseledande förpackningsstorlekar. Förpackningen ska inte ge ett falskt intryck av mängd, form och storlek.

• vilseledande efterbildningar. Det är förbjudet att kopiera och efterbilda konkurrenters produkter.

• ”falska” konkursutförsäljningar. Begreppet får i princip bara användas av konkursbo.

• ”falska” utförsäljningar. Utförsäljningen ska gälla hela lagret eller en tydligt avgränsad del av lagret, samt under en begränsad tid.

• ”falska” realisationer. Begreppet får bara användas om realisationen gäller det vanliga sortimenet, under en begränsad tid och till betydligt lägre priser än normalt.

• att skicka icke-beställda varor.

• vilseledande presentation av förmånserbjudanden. Det måste fi nnas tillräckligt med information om erbjudan-dets värde och de villkor som gäller för att utnyttja det.

Tänk på!

• En pristävling får aldrig avgöras av slumpen. Deltagaren måste prestera något, annars handlar det om lotteri, vilket kräver speciellt tillstånd.

• Var försiktig med jämförande reklam. Du måste kunna bevisa det du påstår i reklamen. Tala aldrig illa om en konkurrent.

• Den medföljande varan vid kombinationserbjudande får inte vara mycket dyrare än huvudvaran – en CD-spelare får inte medfölja ett erbjudande om kaff e.

• ”Gratis” bara får skrivas om det inte krävs någon motprestation.

Marknadsföringslagen

Page 16: Marknadsföring 100925

Marknadsföring för nyföretagareMarknadsföring handlar om att skaff a kunder till ditt företag och om att behålla de du redan har. Det handlar om att bygga relationer, hitta lösningar på kundens problem och om hur du och ditt företag uppfattas. Att ta fram en marknadsplan hjälper dig att mejsla fram det unika med ditt företag. Under tiden lär du känna dina kunder, dina konkurrenter och vad du själv vill uppnå med företaget.

Våra broschyrerStarta företag Aff ärsplanen – ditt sätt att planera företagsstartenFinansiering för nyföretagareMarknadsföring för nyföretagare

Du kan beställa broschyrerna på www.tillvaxtverket.se/publikationer

Verksamt.sePå den nya företagarsajten verksamt.se fi nns information om att starta, driva och utveckla företag. Du hittar också e-tjänster och verktyg som underlättar för dig.

Tillväxtverket

Tel 08-681 91 00www.tillvaxtverket.se

För fl er och växande företag samt

ett hållbart och konkurrenskraftigt

näringsliv i alla delar av landet.

INFO

001

8 R

EV A

. ISB

N 9

78-9

1-86

341-

29-9

. PR

OD

UK

TIO

N: E

LISA

BET

H S

IVER

TSSO

N/R

EPO

RTA

GEB

ÖR

SEN

. TR

YCK

: DA

NA

RD

S G

RA

FISK

A. T

RYC

KT

I 700

0 EX

, JA

NU

AR

I 201

0. D

ÄR

EFTE

R T

RYC

K V

ID B

EHO

V.