Habilitering och Hjälpmedel

R A P P O R T

S E R I E N

33Juli 2005

Rapport från Barn- och ungdomshabiliteringen

FörfattareLena Haglund Andrén, leg. sjukgymnastén, leg. sjukgymnastén

HandledareKarin Sonnander

Med musikterapi mot nya målEffekt av Funktionsinriktad Musikterapi, FMT hos barn med Developmental Coordination Disorder, DCD och liknande svårigheter

En explorativ fallstudie i single case form

D-uppsats i magisterutbildning

Denna rapport ingår i Habilitering och Hjälpmedels rapportserie med nummer 33.ISSN: 1650 - 7371Rapporten kostar 100 kr.Den beställes från:Habilitering och HjälpmedelBox 26074750 26 UppsalaTelefon: 018-611 62 41E-post: hoh@lul.se

Förord Att stötta barn i att erövra nya färdigheter och nå nya mål har varit en drivkraft bakom denna

magisteruppsats i habiliteringskunskap. I egenskap av sjukgymnast och musikterapeut på en

Barn och Ungdomshabilitering var det lätt att hitta ett ämne att fördjupa sig i, musikterapi och

rörelse.

Denna uppsats är ett första försök att i ett litet format, utformat som ett pilotprojekt, försöka

utvärdera effekten av Funktionsinriktad Musikterapi (FMT) med kvantitativa mått.

Jag vill rikta ett varmt tack till alla inblandade i studien: de fem barnen, deras familjer och

nätverk, mina kollegor inom olika områden: Kerstin Andersson, leg psykolog, Sara

Pettersson, leg. sjukgymnast, Monica Eriksson, diplomerad musikterapeut enligt FMT, och

George Rein, leg. psykolog och TSIB-fonden.

Ett stort tack till min handledare, professor Karin Sonnander, utan vars hjälp jag inte hade rott

detta projekt i land.

Jag vill också tacka min egen familj som stöttat mig när datorhaverierna varit nära.

Uppsala 2 juli 2005

Lena Haglund Andrén

Legitimerad sjukgymnast, diplomerad musikterapeut enligt FMT

3

Innehållsförteckning

Förord .................................................................................................................................................................... 3

Sammanfattning.................................................................................................................................................... 5

Abstract.................................................................................................................................................................. 6

1 Bakgrund ............................................................................................................................................................ 7 1.1 Musikterapi................................................................................................................................................... 7 1.2 Funktionsinriktad Musikterapi – FMT ......................................................................................................... 9 1.3 FMT-kriterierna ......................................................................................................................................... 14 1.4 Developmental Coordination Disorder, DCD............................................................................................ 20

2 Syfte.................................................................................................................................................................. 24

3 Frågeställning .................................................................................................................................................. 24

4 Metod ............................................................................................................................................................... 25 4.1 Material och urvalsförfarande ................................................................................................................... 25 4.2 Etiska överväganden .................................................................................................................................. 26 4.3 Mätmetoder ................................................................................................................................................ 26 4.4 Studiens design........................................................................................................................................... 29

5 Resultatredovisning ........................................................................................................................................ 32 5.1 Resultat på gruppnivå ................................................................................................................................ 32 5.2 Resultat på individnivå............................................................................................................................... 34 5.3 Försöksperson A......................................................................................................................................... 39 5.4 Försöksperson B......................................................................................................................................... 41 5.5 Försöksperson C ........................................................................................................................................ 43 5.6 Försöksperson D ........................................................................................................................................ 46 5.7 Försöksperson E......................................................................................................................................... 48

6 Diskussion ........................................................................................................................................................ 51 6.1 Framtida forskning..................................................................................................................................... 55

7 Referenser........................................................................................................................................................ 56 8 Bilagor

4

Sammanfattning Med musikterapi mot nya mål. Effekt av Funktionsinriktad Musikterapi, FMT hos barn

med Developmental Coordination Disorder, DCD och liknande svårigheter.

En explorativ fallstudie i single case form

Syftet med denna studie var att se om fem barn, 5 till 9 år gamla, med Developmental

Coordination Disorder, DCD, och liknande svårigheter påverkades av en behandlingsperiod

med Funktionsinriktad Musikterapi, FMT.

Studiens design var en explorativ fallstudie i A-B form med en baslinje (A) och en

intervention (B) med FMT om 10 veckor vardera.

Mätningar gjordes vid tre tillfällen med följande test:

Movement Assessment Battery for Children (MABC) användes för att mäta grov- och

finmotorisk förmåga. Movement Assessment Battery for Children Checklista (MABC-

checklista) användes för att mäta motoriskt beteende i vardagslivet, t.ex. i skolan.

Motor-free Visual Perception Test (MVPT) användes för att mäta visuell perceptionsförmåga.

Data analyserades och sammanställdes i gruppform och på individnivå. Bedömningar med

MABC, MVPT och FMT-bedömningar från videoupptagningar gjordes av för studien

oberoende yrkespersoner. MABC-checklista fylldes i av föräldrar och lärare i samråd.

Studiens resultat visade statistiskt signifikant förbättring på gruppnivå beträffande MABC och

FMT-funktionsbedömning. På individnivå skedde en motorisk förbättring hos alla barnen

enligt visuell granskning samt räknat i procent av testpoängen såväl beträffande MABC som

FMT-bedömningen. Baslinjemätningen med MVPT visade att inget barn hade någon visuell

perceptionsstörning. Utfallet på MABC-checklistans frågor visade ingen signifikant

förändring, kanske beroende på interventionens korta tid.

Slutsatsen är att FMT i denna studie påverkar den motoriska mognaden mätt med MABC och

funktionsbedömning enligt FMT-kriterierna hos fem barn med DCD-liknande diagnosbilder.

Resultaten var uppmuntrande, men behov finns av fortsatta utvärderingar i större

kontrollerade studier för att bekräfta resultatet.

KEYWORDS: FMT, Funktionsinriktad Musikterapi, DCD.

Lena Haglund Andrén, Leg sjukgymnast, diplomerad musikterapeut enligt FMT

5

Abstract Towards new goals with music therapy.

Functionally oriented Music Therapy, FMT and children with DCD and similar

symptoms. An explorative single case study.

The purpose of this study was to investigate the effect of Functionally oriented Music

Therapy, FMT, on five children 5-9 years with Developmental Coordination Disorder, DCD

or DCD-like symptoms.

The study was designed as an AB-single subject experimental/explorative design with a

baseline (A) of 10 weeks and 10 weekly FMT sessions (B).

The following tests were used:

The Movement Assessment Battery for Children (MABC) was used for measuring gross and

fine motor function. The Movement Assessment Battery for Children Checklist (MABC

Checklist) was used to measure how the children managed their motor control in everyday

settings, e.g. in school. Motor Visual Perception Test (MVPT) was used to measure visual

perception. The FMT sessions were videotaped at fixed intervals and an assessment tool

especially designed for the assessment of individual functional capacity related to the FMT

situation was used. Measures were collected by independent professionals as well as parents

and school teachers (MABC Checklist).

The results of the study showed a significant improvement on group level on MABC scores

and on the assessment FMT tool after intervention. Improvement on individual level also

showed motor improvement for all children by visual inspection and change of scores in

percent on the same tests. The assessment with Motor Visual Perception Test (MVPT) yielded

normal scores at baseline.

The scores on the MABC Checklist didn’t show any significant improvement that e.g. could

be explained in terms of a too short intervention period.

In conclusion, the intervention yielded improvement in motor function as measured by

MABC and a FMT tool in a small sample of five children with DCD and similar symptoms.

The results were encouraging, but need to be confirmed in a larger controlled study.

KEYWORDS: FMT, Functionally oriented music therapy, DCD.

Lena Haglund Andrén, registered physiotherapist, diplomaed musictherapist.

6

1 Bakgrund

1.1 Musikterapi Musik har använts i terapeutiskt syfte sedan antikens dagar och behandling med hjälp av

musik, musikterapi, används än idag världen över. Definitionen av begreppet musikterapi ser

olika ut beroende på vem som utövar terapin, i vilken kultur den utövas och på vilka grunder

den vilar (Wigram et al, 2002). Vetskapen att människor påverkas av musik utgör den

gemensamma grunden för musikterapeuter. Olika metoder fokuserar på olika sätt att använda

musik, men musiken är det motivationsskapande medlet. Vissa former av musikterapi

använder musik för att skapa kontakt, andra för att påverka ett stämningsläge, en tredje för att

öka kroppens funktionsnivå. Att nå ett mål utanför det musikaliska rummet gör att det av en

musikterapeut, förutom det rent musikaliska kunnandet, krävs kunskap om människan och

hennes utveckling och kunskap inom psykologins område. Internationellt pågår ett intensivt

arbete för att försöka utvärdera och verifiera effekten av musikterapeutiskt arbete genom

fallbeskrivningar, genom kvalitativa eller kvantitativa studier (Aldridge, 2005).

Många områden har påverkat musikterapins utveckling, framför allt musikpsykologin med

dess inslag av psykologi och fysiologi, men även antropologi, arbetsterapi, medicin,

musikpedagogik, psykologi, psykoterapi och specialundervisning. Flera av dessa områden

överlappar varandra. För att det inte ska ske en sammanblandning är det viktigt att arbetets

målsättning finns i fokus. Musikterapi och musikpedagogik är närliggande områden där

tankesätt och teoribildning måste hållas levande för att inte sammanblandning ska ske (Ruud,

1990).

En musikterapidefinition, menar Wigram, ska vara bred, fokusera på musikens funktion i

terapiarbetet, och den ska tala om för vem terapin är ämnad. Gemensamt för alla definitioner

är att musiken är det verksamma medlet (Wigram et al, 2002).

“The use of music in clinical, educational and social situations to treat clients or patients with medical,

educational, social or psychological needs “ (Wigram et al, 2002).

Denna definition fokuserar tydligt på i vilken situation terapin sker och på målgruppen för

terapin medan Bruscias definition från 1998 (nedan) fokuserar mer på musiken som medel.

7

“Music therapy is a systematic process of intervention wherein the therapist helps the client to promote health,

using musical experiences and the relationship that develop through them as dynamic forces of change” (Wigram

et al, 2002).

En tredje definition är mer precis beträffande vem som utför arbetet, på vilket sätt och i vilken

form och vilken målsättning man kan sätta.

“Music Therapy is the use of music and/or musical elements (sound, rhythm, melody and harmony) by a

qualified music therapist, with a client or a group, on a process designed to facilitate and promote

communication, relationship, learning, mobilisation, expression, organisation and other relevant therapeutic

objectives, in order to meet physical, emotional, mental, social and cognitive needs.

Music therapy aims to develop potentials and/or restore functions of the individual so that he or she can achieve

better intra- and interpersonal integration and, consequently, a better quality of life through prevention,

rehabilitation, or treatment” (Bulletin of WFMT, 1997).

Med psykoterapi som bas kan tre stora grenar inom musikterapi urskiljas idag:

- En psykoanalytisk/psykoterapeutisk terapimodell med det ”omedvetna” i fokus.

- En behavioristisk modell, där terapeuten fokuserar på behandling och förändring

av beteenden, förbättrad inlärning och utveckling.

- En traditionell neuropsykiatrisk modell där kemiska och fysiologiska störningar

anses vara orsak till svårigheterna .

Inom dessa områden skiljer sig tillämpningen betydligt åt och den nedan beskrivna formen av

musikterapi, Funktionsinriktad Musikterapi, FMT kan möjligen hänföras till den

behavioristiska grenen.

Att använda musik i en terapeutisk situation kan således göras på många sätt. I Sverige

förekommer musikterapi inom flera områden, främst inom vård- och skolsektorn. Finns det

tillgång till musikterapi inom vården är musikterapeutens arbete oftast en del i patientens

övergripande behandlingsplan. Terapin sker i nära samarbete med nätverk och behandlare i

behandlingsteam.

I det följande kapitlet kommer de karaktäristiska dragen för Funktionsinriktad Musikterapi,

FMT, att beskrivas utifrån musikens form, funktion och genom en beskrivning av det

praktiska arbetet.

8

1.2 Funktionsinriktad Musikterapi – FMT Funktionsinriktad Musikterapi, FMT, är en form av musikterapi utvecklad i Sverige av

musikterapeut Lasse Hjelm, Uppsala under 1970-talet och framgent. FMT har företrädare runt

om i världen, exempelvis i Finland, Tyskland, Italien och Korea. Metoden syftar till att

utveckla individen på dess funktionsnivå genom att ge förutsättningar för kroppsliga

förändringar som förbättrad andnings- och kroppskontroll, en ökad rörelserepertoar och

balanskontroll liksom perceptuella förändringar som förmågan att uppfatta, urskilja, lokalisera

och välja olika stimuli. Härigenom antas individens upplevelse av sig själv kunna påverkas

vilket leder till en bättre självkänsla och därigenom ett bättre självförtroende.

Jean Piagets utvecklingspsykologiska teori (Piaget, 1968), Gunnar Kyléns teori om

begåvningens utveckling och begåvningsnivåer (Kyhlén, 1986), Britta Holles teori om

sensomotorisk utveckling (Holle, 1987) och Jean Ayres teori om sinnesintegrering (Ayres,

1988) är betydelsefulla inspirationskällor för Hjelm. Metoden, som bygger på neuromuskulära

principer, har utvecklats genom beprövad klinisk erfarenhet. Hjelm skriver:

”Klart står väl ändock att de flesta människor med någon form av handikapp, stort eller litet,

har problem med kroppsrörelsen, rörelsegestaltningen, med kroppsuttrycket. Måhända rör det

sig om en inskränkt rörelserepertoar och därmed brister i uttrycksförmågan. Helt enkelt

en nedsatt funktionsnivå. (Hjelm, 1994).

Hjelm kan sägas företräda en helhetssyn på individen. Utgångspunkten är att människan

åstadkommer en rörelse, ett handlande, en kommunikation och ett socialt samspel genom att

ta emot och bearbeta sinnesintryck. Inom dagens forskning ses människans rörelsefunktioner

ej ryckta ur sitt sammanhang och som isolerade faktorer, utan man ser den ”mänskliga

rörelsen” som beroende av intention, motivation och hur omgivningen ser ut. Detta synsätt på

funktion kan i bred bemärkelse kallas motoriskt beteende och sett ur ett multidisciplinärt

perspektiv omfattar det såväl psykologi (t.ex. motivation) som fysiologi (t.ex. trötthet) och

biomekanik (t.ex. kroppsdelars storlek och tyngd). Viktiga aspekter i ett motoriskt beteende är

motoriskt lärande som gränsar till motorisk utveckling, motorisk kontroll och motoriska

problem (Sigmundsson & Vorland Pedersen, 2004).

I FMT-metoden är en välfungerande helhet ett centralt begrepp och terapeuten strävar efter att

höja funktionsnivån hos individen, d.v.s. stimulera till en utveckling och mognad i de delar

där en nedsättning kan iakttas. Genom att skapa förutsättningar för individen att utvecklas i

egen takt kan de uppnådda effekterna mogna och integreras i individen för att därefter kunna

9

användas i det dagliga livet. Att höja funktionsnivån innebär inte minst att påverka individens

upplevelse av sig själv.

De sparsamt förekommande systematiska studierna som finns inom området, har visat att

FMT-metoden går att tillämpa på alla åldrar. Den har visat sig framgångsrik för behandling av

ett mycket brett spektrum av svårigheter eller funktionsstörningar som läs- och

skrivsvårigheter, psykiska problem, lättare motoriska problem, DAMP/ADHD och tillstånd

med större nedsatt motorisk förmåga, exempelvis CP/stroke.

FMT-metoden som analysinstrument vid läs och skrivsvårigheter (LoS) undersöktes av

Granberg (1994) och den visade att det fanns ett samband mellan testresultaten för

LoS/dyslexi och FMT-observationerna i den undersökta gruppen som bestod av 17 elever.

Brister i grundfunktionerna stabilitet, sidoskillnad, bålrotation, korsrörelser och

handutveckling fanns hos samtliga med LoS/dyslexi. Slutsatsen blev att en FMT-bedömning

kunde användas inför skolstart för att på ett stimulerande och spännande sätt kartlägga och

behandla förseningar och störningar redan innan skolstart. I en pilotstudie av Elfvik

Strömberg & Haglund Andrén (1995) studerades effekten av FMT genom att man mätte

förändringar av ögonmotorik hos barn med motoriskt-perceptuella svårigheter. Vissa

förbättringar kunde direkt kopplas till behandlingen. Nordenstam (1998) undersökte om en

förbättrad postural kontroll1 kunde påvisas hos skolbarn efter FMT-behandling. Resultaten

visade inget samband mellan lärarnas skattning av barnets hållning och FMT-behandlingen.

Granberg (2004) beskriver musikterapeuters arbete i den kommunala skolan. Här görs en

kartläggning av musikterapiverksamheten i Sverige, vad som kännetecknar och motiverar en

musikterapeutisk verksamhet i skolan och hur urvalet och terapin sker.

En pilotstudie gjordes av Nilsson (2004) som undersökte om FMT gav upphov till

elektrofysiologiskt mätbara aktiviteter i hjärnan, som kan vara praktiskt användbara för

bedömning och värdering av FMT som behandlingsmetod. Svaret befanns i studien vara

negativt och EEG ansågs ej vara av värde i bedömning och värdering av FMT.

Inom psykiatriområdet har FMT-metoden visat sig verksam. Ray (1998) har genomfört en två

år lång studie med FMT-behandling av tolv patienter med schizofreni i Uppsala. Resultaten

tydde på att Funktioninriktad Musikterapi kan användas för kartläggning och behandling av

schizofreni på en psykiatrisk klinik. Likaledes utvärderades effekten av FMT på elva patienter

som erhållit terapin under minst ett år (Bülow & Andersson, 2000) på en psykiatrisk klinik i

1 Se Postural stabilitet 1.3.4

10

Jönköping. I den senare studien var terapitillfredställelsen hög och klara förbättringar inom

motorik, emotioner, symtom, koncentration, kreativitet och självkänsla kunde noteras.

1.2.1 Karaktäristiska drag för FMT Karaktäristiskt för FMT är att behandlingen alltid sker individuellt och att behandlingen

anpassas till den enskildes nivå och förutsättningar. Terapeuten påverkar många olika

sinnessystem i terapin. FMT-rummet är sparsamt inrett med möjlighet att ta bort instrument

och föremål, som kan locka till annan aktivitet eller som stör uppmärksamheten. Terapeuten

använder ett akustiskt piano, individen erbjuds slag- och blåsinstrument av skilda slag. Valet

av trumma respektive cymbaler i olika storlekar sker dels pga att de är ställbara i skiftande

lägen, dels för att de inte är knutna till en speciell tonhöjd och därför inte binder upp utövaren

harmoniskt. Blåsinstrumenten är olika preparerade blockflöjter, olika jaktflöjter (ACME-

instrument) m.fl. Trumstockarna som används, är olika i form, storlek och tyngd och många

är specialtillverkade för att stimulera en utveckling av handgreppet. Genom att variera

kroppsställningen mellan olika sitthöjder, med/utan fotklossar och stående/gående ges

möjlighet till utveckling av t ex bålstabilitet. Genom ovanstående variationsmöjligheter kan

de olika perceptionssystemen bearbetas samtidigt i samverkan med varandra.

FMT -behandlingen är icke-verbal, vilket innebär att inga instruktioner ges, inget beröm och

inte heller någon kritik. Kommunikationen sker genom att musiken ger stöd och används som

beteendeförstärkning. I stället för att instruera ger man individen möjlighet att ta fram den

egna spontana handlingen. Musikterapeuten ger förutsättningarna och skapar möjligheterna.

Kroppsspråket hos terapeuten är nedtonat, ögonkontakt undviks under spelmomentet för att

undvika styrning.

Terapeuten följer alltid individen beträffande tempo, dynamik och uttryck, d.v.s. individen

styr händelseförloppet och terapeuten ger möjlighet till fortsatt spel genom att skapa

motivation för att fortsätta. Detta sker inte minst genom att göra ett avslut när individen

lyckats och motivationen är på topp.

FMT-metoden innebär inte att det är fråga om att kopiera eller lära sig en lösning utan

individen har full frihet att lösa uppgiften på sitt eget sätt och terapeuten ger förutsättningar

och har ansvaret för att utvecklingen leds framåt.

En FMT-behandling sker vanligen 20 minuter/vecka under 10-veckorsperioder, dock

förekommer stor variation. Behandlingstiden sträcker sig från minst ett år till dess att

terapeuten anser att individen är färdigbehandlad. Det är viktigt att ge individen tid, att

11

processen inte forceras och att individen ges möjlighet att utvecklas av egen erfarenhet. Det är

inte fråga om träning.

”Music is a tool by which therapy occurs” (Wigram et al, 2002).

Citatet överensstämmer med Hjelms tankar om att musiken är redskapet och motivationen för

att få en terapeutisk verkan och för att nå utommusikaliska mål. Det är i musikterapi-

situationen förändringen initieras och uppstår. Effekterna av terapin vidmakthålls genom att

de integreras i individen och används utanför terapisituationen, d.v.s. generaliseras.

Hjelm (2001) förtydligar själv genom följande beskrivning byggd på sin erfarenhet - att med musik befrämja en fördjupad koncentration kontra avspänning

- att genom musik skärpa uppmärksamheten och stärka uthålligheten

- att med musikaktiviteter i samspel öka individens självkänsla och därigenom stärka

självförtroendet

- att med musik befrämja en utveckling med mål att mera aktivt kunna ge uttryck för känslor

och upplevelser.

1.2.2 Musiken i FMT Det förekommer ingen musikalisk improvisation i denna form av musikterapi, vilket skiljer

FMT från många andra musikterapiformer där improvisationen och det konstnärliga uttrycket

finns i centrum. Musikens innehåll i FMT-arbetet består enbart av enkla, komponerade

melodislingor kallade musikkoder, som är uppbyggda och harmoniserade för att passa

individer på olika utvecklingsnivå. Hjelm använder musikens inneboende kraftfält och

påverkar genom harmonier, rytmer, upptakter och tremolo m.m. Musikslingorna, ett tjugotal

till antalet, ska locka till svar på slag- eller blåsinstrumenten. De består av 4-16 takter med

olika syfte och varje slinga är kopplad till en utgångsuppställning av instrumenten (Ray,

1998). Musiken bygger upp en spänning harmoniskt eller rytmiskt, som påverkar och ger

utrymme för samspel. Genom återupprepning av melodislingorna skapas trygghet och en

möjlighet att ”utnyttja och stärka associations- och minnesfunktionerna i syfte att strukturera

individens beteendemönster och begreppsfunktioner” (Hjelm, 1994). Genom musikslingornas

tydliga struktur kan en bekräftelse ske av de nya problemlösningar som individen använder.

Individen löser ett problem, terapeuten bekräftar det önskade resultatet, individen upplever,

upprepar och befäster kunskapen, nya moment och nya funktioner automatiseras. Individen

12

blir genom musiken bekräftad och självförtroendet stärks. Det är det kvalitativa arbetet som är

viktigt, inte att individen kvantitativt klarar många musikkoder. Då FMT-koderna utgör

metodens enda musik utgör de FMT-metodens ”musikaliska sfär” (Ray, 1998).

För att förtydliga ovanstående kan nämnas en melodislinga, vilken används för att skapa

kontakt och inte förutsätter någon aktivitet från individen och en slinga vars uppställning

innehåller två slaginstrument där man arbetar med parförhållandet och ökad tid- och

rumsuppfattning (Ray, 1998). Ytterligare en annan melodislinga ger möjlighet att förbättra

andningsfunktionen genom specialpreparerade blockflöjter eller andra blåsinstrument.

1.2.3 Tillämpning av FMT-metoden Rummet förbereds vanligen genom att instrument placeras i en ”grunduppställning” för FMT,

d.v.s. en virveltrumma i fokus och två cymbaler på vardera sidan (Ray, 1998). En pall i

anpassad sitthöjd används. Individen kommer in i rummet, sätter sig och erbjuds samspel med

t.ex. trumstockar på en virveltrumma. Kommunikation uppstår genom att terapeuten lägger ut

ett ackord och individen bryter spänningen genom att slå på trumman. Slaget bekräftas av

terapeuten och samspelet kommer igång. Samspelssituation ger terapeuten möjlighet att iaktta

hur individen agerar. Genom förflyttning av instrumenten i olika positioner kopplade till

musikkoderna, kan terapeuten utröna om individen har svårigheter. En dialog etableras som

ett första steg och terapeuten stimulerar samspelet med hjälp av musikslingan/musikkoden.

För individens del innebär det initialt att bli bekräftad, kanske prova en idé och för terapeuten

att bekräfta och samspela. Det pågår ett jämbördigt samspel mellan individ och terapeut och

när individen upptäcker att denne kan styra terapeuten t.ex. rytmiskt eller dynamiskt, belönas

terapeuten ofta med ett brett leende.

Det primära i FMT-sessionen är att motivationen hålls levande, en upprepning sker inte för att

öva, utan för att ge möjlighet till bekräftelse. Musikstrukturen gör att många upprepningar

krävs, toner följer på varandra i sekvenser och sekvenserna följer på varandra.

Musiksessionen genomförs i korta sekvenser med omflyttning av instrument, byte av

trumstockar eller införande av nya instrument. Musikkoden gör att ramen blir tydligt för

samspelet, men individen styr handlingsförloppet beroende på problembild och

samspelsförmåga, dagsform och motivation.

En musikalisk upprepning innehåller alltid någon liten förändring så att perceptionen får ny

information att bearbeta, motivationen hålls vid liv och utvecklingen leds framåt. Terapeutens

13

arbete är i så motto mycket kreativt, även om endast några små förändringar av instrumentens

placeringar sker och musikslingorna/musikkoderna är desamma.

I FMT-metoden ingår även en kartläggning av en individs förmågor och funktioner förutom

FMT-behandling. Är individens svårigheter av lättare motorisk art gör terapeuten gör en

funktionsbedömning enligt FMT-kriterierna d.v.s. en bedömning utifrån de

grundförutsättningar som beskrivs för en normal, allmän funktionsnivå. Man noterar i en

observationsmall (bilaga 1, 2) sittställning, kroppsstabilitet, kroppshållning, bålrotation,

andningskoordination, perception, handfunktion, handgrepp på trumstocken, skillnad mellan

kroppshalvorna, hur individen tar sig an uppgifterna samt en slags helhetskoordination.

Kartläggningen sker under de första speltillfällena och mot denna bakgrund ges möjlighet att

fokusera musikterapiarbetet där avvikelser finns och stimulans behövs. Ser man en kraftig

sidoskillnad kan det vara ett område att arbeta med. FMT-kriterierna beskrivs mer utförligt

nedan (1.3) och funktionsbedömningen enligt FMT-kriterierna beskrivs i metoddelen (4.3.3).

Att kunna mäta en förändring med hjälp av FMT-kriterierna är viktigt. Nilsson-Söderlind

studerade 27 diplomerade FMT-terapeuters funktionsbedömningar och fann det svårt att nå

total samstämmighet (Nilsson-Söderlind, 1998).

Praktisk klinisk erfarenheten visar att det finns kopplingar mellan FMT-kriterierna och de

befintliga svårigheterna hos en individ (Hjelm, 2001, Eriksson, 2004, Granberg, 1994,

Granberg, 1997).

1.3 FMT-kriterierna FMT påverkar, enligt Hjelm, rörelserepetoaren med syfte att att utveckla individens motorik,

perception och logiska förmåga. I det följande kommer jag att redogöra för FMT-kriterierna

med hjälp av gängse begrepp och jag försöker sammanfatta viss kunskap om perception och

motorik som har relevans för FMT-metoden.

1.3.1 Motorik och perception i samspel Motoriska förmågor har sitt ursprung i motorisk aktivitet (Bernstein, 1967) genom vilken vi

utvecklas, men vi klarar oss inte utan perception. Ett nära samband råder mellan perception

och motorisk aktivitet som kompletterar och är beroende av varandra i det sensomotoriska

samspelet. Perceptionen behövs för att tolka omgivningen, men den har även en prospektiv

kontroll. Med hjälp av perceptionen planerar vi handlingar/aktiviteter och leder dem mot ett

14

mål. Den motoriska aktiviteten behövs för handlingar och beteenden. Perception och motorik

bildar ett kretslopp, en loop, ett system där perceptionen avläser och aktiverar, avläser och

återkopplar till den motoriska aktiviteten. För att detta funktionella system ska kunna

utvecklas krävs erfarenhet och samspel med omgivningen. von Hofsten (2003) menar att så

länge det finns variation och förändring i det sensoriska inflödet så fortsätter den spontana

perceptuella utvecklingsprocessen och en struktur skapas i den sensoriska informationen. När

strukturen uppfattats och upptäckts kan individen välja att göra en riktad rörelse.

von Hofsten (2003) talar om tre principer för rörelseutveckling:

- Struktur i någon form för samordning av perception och motoriska system.

- Det funktionella återkopplingssystemet, loopen, för återkoppling.

- Motivation, d.v.s. det måste finnas en anledning till rörelse.

Motorisk aktivitet skapas av en person som är motiverad och som har ett mål, grundat på

perceptuell information. Aktiviteten gör att personens reaktioner organiseras, perceptionen

struktureras, kunskapen om världen byggs upp och kan användas och ger oss vår egen bild av

verkligheten. Det sker en samstämning av perceptionssystemen varvid hjärnans högre

kognitiva processer bearbetar informationen som tagits in och behov, intellekt och känslor

bestämmer vilka tolkningar som vi gör. Vilket svar, d.v.s. vilken aktivitet som sker, beror på

den slutsats som vi dragit av informationen. Smideman talar om funktionernas enhetscirkel,

”Perception, motorik, emotion och kognition är alla varandras förutsättningar för ett

funktionellt samspel” (Smideman, 1999).

Även social interaktion bygger på aktivitets-perceptionsystemet, men här påverkar den egna

personens aktivitet mottagarens system på ett mer dynamiskt sätt. Det blir viktigt att få

kunskap och dra slutsatser om vilka regler, styrsystem, känslor och intentioner som styr den

andra personens aktivitet.

Det lilla barnet uppfattar främst nära intryck i fokus, d.v.s. rumsperceptionen (den visuella

perceptionsvidden) är begränsad. Rumsperceptionen utvidgas successivt under uppväxten och

registreringar kan göras längre bort, utanför fokus, så att vi kan samspela med omgivningen

(Hjelm, 1994). Att vidga sina perceptionsfält kan vara svårt om man har en

funktionsnedsättning, oavsett om den är visuell, auditiv, proprioceptiv eller taktil.

När vi rör oss behöver vi perceptionen och dess kontrollmekanismer för att styra våra rörelser.

Vi kontrollerar att rörelsen blev rätt och vi planerar våra fortsatta rörelser framåt i tiden. Vi

använder feedbackkontroll, d.v.s. vi tittar på/uppfattar rörelsen under tiden vi utför den och

avläser resultatet. En annan kontrollmekanism är den antecipatoriska eller

15

feed-forward-kontrollen, som utnyttjar våra tidigare erfarenheter och finjusterar rörelsen

innan den initieras. Vanligen kombineras dessa, rörelsen planeras utifrån tidigare erfarenheter

och justeras under genomförandet, och kontrolleras därefter, vilket betyder att mindre

korrektion behövs efter hand (Brogren, 2002; Shumway-Cook & Woollacott, 2001). Minnena

för motoriska handlingar sparas i procedurminnet, där det sker en kontinuerlig uppdatering.

Små barn, som inte har hunnit skaffa sig så mycket rörelseerfarenhet, är därför mer beroende

av ett feedbackbaserat kontrollsystem. Kvaliteten på våra viljemässiga rörelser blir bättre ju

fler gånger vi utför den (Hedberg, 2002). Vi lär oss förutse och korrigera för sådant som kan

störa och målet kan bli mer precist. Att korrigera rörelser kräver både tid och kraft. Målet är

att kunna göra en motorisk aktivitet med så stor skicklighet och precision att rörelsen blir

automatiserad och därmed kräver minimalt med energi.

1.3.2 Postural stabilitet Den posturala kontrollen är grundläggande för vår förmåga till en stabil kroppsställning, vår

stabilitet. Postural stabilitet avser just förmågan att i balans och med kroppskontroll behålla

kroppen i jämnvikt, d.v.s. att behålla kroppens tyngdpunkt inom understödsytan. (Shumway-

Cook & Woollacott, 2001). Hjelm benämner detta kriteriet stabilitet. Målet är att kunna

bibehålla en kroppsställning genom att anpassa muskelkraften aktivt. Kroppen måste behållas

i jämvikt, såväl i stillastående som i rörelse. Flera sensoriska informationssystem samverkar

bl.a. det vestibulära systemet som påverkas av tyngdkraften, det somatosensoriska systemet

och det visuella systemet.

För att en upprättstående person ska bibehålla balansen krävs att en rad faktorer samverkar:

kroppens placering, muskeltonus och den posturala spänningen, den sistnämnda motverkar

tyngdkraften och hindrar kroppen från att kollapsa. När en statisk position bryts förändras den

posturala kontrollen och en förändrad rörelsestrategi krävs för att behålla tyngdpunktens

projektion innanför understödsytan, stabilitet krävs. Förändras balansen i stående krävs

justeringar av olika slag, som vinkling av fotlederna, böjning i höften eller sidosteg. Ibland

behövs t.o.m. armrörelser för att balansen ska behållas, på grund av tyngdpunktens

projektionslinje. Armarnas rörelser påverkar således kroppens tyngdpunkt och

kroppshållning, och fötternas placering måste justeras mot tyngdpunkten för att undvika fall.

Detta gäller alla positioner inklusive sittande.

Normalt anpassar den posturala kontrollen i förväg kroppen till kommande viljestyrda rörelser

(antecipatorisk postural kontroll). Under tiden rörelsen pågår, sker en kontinuerlig anpassning

16

och utvärdering (feed back) av kroppens spänning för att kroppsställningen ska vara så

effektiv och väl avpassad som möjligt.

1.3.3 Bålrotation Bålrotation är en komplicerad funktion, då kroppen ska vridas runt sin egen axel och den

hänger nära ihop med kroppens förmåga att behålla sin stabila position. Förmågan till

rotationsrörelse börjar utvecklas redan vid 2-3 månaders ålder. Det är en ur sensomotorisk

synpunkt mycket avancerad funktion, då en rad muskelgrupper måste samordnas. Initialt sker

rörelsen ”i block”, höft och bål samverkar utan motrotation. Efter en tid kan barnet

viljemässigt vända sig och rulla med rotation i bålen. Det krävs att stora muskelgrupper

samordnas till en rörelse i en riktning och samtidigt ska andra muskelgrupper göra en motsatt

rörelse. Detta kräver att en kroppshalva hela tiden anpassas till den andra, liksom att den övre

delen av kroppen anpassas till den undre. Vid 9 månaders ålder klarar de flesta barn att rulla

runt. Rotationsfunktion följer med i alla nya motoriska utvecklingssteg. Från att gå

bredspårigt utan rotation i 1-årsåldern, utvecklas gångmönstret mot att barn i 4-årsåldern kan

uppvisa en begynnande motrotation i gående. Vid 8-års ålder är gångmönstret vanligen

färdigutvecklat och vid 12-årsåldern är bålrotationen väl integrerad i motoriken (Rösblad,

2002).

1.3.4 Handutveckling, separata sidorörelser och handledsfunktion Redan vid födelsen kan barnet, om det ges stabilitet, styra armens rörelser mot ett mål. Vid

fyra månaders ålder kan det sträcka ut armen och gripa ett föremål (von Hofsten, 2003). För

detta krävs att kroppshållningen är stabiliserad, rumsperceptionen är något utvecklad, att

blicken kan stabiliseras på objektet och att handen och armens rörelser kan koordineras.

Smidiga griprörelser kräver planering av handens orientering, förmåga att öppna och sluta

handen vid rätt tidpunkt och med tillräcklig kraft. Barnet visar mest intresse att röra den arm

som finns i dess synområde. Genom att iaktta och röra händerna tränas koordination av ögat

och handen via syn och proprioception 2.

Att manipulera föremål kräver planering och att föra två saker mot varandra med vardera

handen kräver stor samordning. Barnet växlar griphand under första året, men föredrar från

1-årsåldern den ena handen vid nya, komplicerade manövrar. Vid tvåhandsaktiviteter är den

ena handen mer aktiv än den andra, en leder aktiviteten och den andra stabiliserar. Förmågan

2 Muskel- och ledsinne som ger information om rörelser och kroppens ställning.

17

att differentiera mellan händernas rörelser, d.v.s. separata sidorörelser, utvecklas successivt.

Vid 9-10 månaders ålder börjar barnet klara uppgifter där bägge händerna är aktiva och kan

utföra olika aktiviteter. Denna process tar dock många år att utveckla och spegelrörelser

förekommer hos barn ända upp till 9-10 års ålder (Eliasson & Rösblad, 2002). De flesta

vardagsuppgifter kräver att bägge händer gör olika rörelser samtidigt. Även vid uppgifter som

kräver samtidiga liksidiga rörelser kan problem uppstå, då den tidsmässiga samordningen kan

vara svår.

En majoritet av vuxna individer är högerhänta med olika grad av hänthet och redan det lilla

barnet har en asymmetri med en viss dominans. Barnets kognitiva förmåga styr

manipulerandet av föremål i högre grad än de motoriska förutsättningarna. Detta kan iakttas

när barn i olika åldrar hanterar samma leksaker på olika sätt (Eliasson & Rösblad, 2002).

Förutsättningen för att bli skicklig med sina händer är att kunna föra dem till rätt plats vid rätt

tidpunkt. En vuxen person för handen direkt mot det föremål som ska gripas, utan korrigering,

varvid en acceleration/decceleration sker inom rörelsen. Ett yngre barn behöver göra många

justeringar på vägen t.ex. med ökning/sänkning av farten och genom att rörelsebanan delas

upp i flera delar. Ju äldre barnet blir desto längre blir rörelsebanan utan korrigering (Rösblad,

1994).

En ”sträcka-rörelse” görs vanligen direkt mot målet. Man menar att det är ett

förprogrammerat motoriskt program som via en komplex sensomotorisk omvandling överför

”sträcka-rörelsens” målposition till ett för kroppen förståeligt språk. Information om målet

måste föras över till proprioceptionen. Styrning av motoriken sker genom att rätt muskler

aktiveras såväl tidsmässigt som rumsligt. När personen ser sin rörelse aktiveras snabba

visuella feedbackmekanismer som rättar till rörelsen strax intill målet. Om man blockerar

synen kan detta program inte användas och resultatet blir att handen siktar mot målet men

sällan träffar (Eliasson et al, 2004).

Att anpassa kraften i greppet krävs för att kunna hantera föremål. Vi anpassar snabbt greppets

kraft till föremålet och tar hänsyn till ytstruktur, storlek, föremålets tyngd och skörhet.

Gripkraft och lyftkraft är sammankopplade och verkar parallellt hos vuxna personer. Detta är

en mognadsprocess, som inte är befäst och automatiserad förrän i 6-årsåldern. Innan dess

arbetar grip- och lyftkraften var för sig och kräver mer tid för att samordnas (Eliasson &

Rösblad, 2002). En omogenhet kan resultera i ett krampaktigt grepp med en oprecis rörelse.

18

Handens, fingrarnas och handledens position vid aktivitet iakttas noggrant vid FMT, t.ex. hur

greppet används eller om handleden är stel. Vanligen används ett diagonalt volargrepp3, där

tummens position på trumstocken indikerar mognaden av greppet. Handledens ställning, d.v.s.

om den hålls böjd åt något håll, nedåtböjd/flekterad, uppåtböjd/extenderad eller böjd åt tum-

eller lillfingersidan/sidodevierad, ger information om hur individen förmår använda sina

förmågor.

1.3.5 Korsrörelse En korsrörelse sker när en hand korsar den andra handen och korsar kroppens medellinje. En

aktivitet som utförs på motsatt kroppssida kräver en högre grad av mognad i hjärna och

nervsystem. Korsrörelsen bygger på tidigare utvecklade samverkanssystem och kräver

förmåga att samordna nervimpulser som korsar och de som inte korsar hjärnbalken som

förbinder hemisfärerna. Redan när barnet utvecklar sin bålrotation börjar korsrörelsen

utvecklas (Smideman, 1999).

1.3.6 Sidoskillnad Man har funnit att det råder en skillnad i funktionshänseende mellan hjärnhalvorna hos de

flesta individer En störning av hjärnans funktion kan dock påverka utvecklingen och resultatet

kan bli en omogen eller avvikande rörelsekontroll. Om en kroppshalva har en lägre

funktionsnivå kan resultatet iakttas som en sidoskillnad mellan kroppshalvorna.

1.3.7 Koordination hand - fot Koordination hand-fot bygger på och är beroende av flera av ovanstående grundfunktioner

som perception, stabilitet och kontroll av bägge kroppshalvorna men även på förmågan att

isolera rörelser i ett ben, underbenet och fotleden. Då stabiliteten har sin grund i fötternas och

bäckenets placering i förhållande till underlaget är detta en viktig komponent i såväl sittande

som stående. En god hand-fotkoordination visar att individen kan samordna kroppshalvorna

och isolera en rörelse i fotled respektive handled. Denna kräver en god postural stabilitet med

förmåga att i balans och med kroppskontroll behålla kroppen i jämnvikt trots rörelse i ena

kroppshalvan (höger hand/höger fot) eller i motsatt hand-fot (höger hand/vänster fot).

3 Handen placerad som för att hålla en skruvmejsel.

19

1.3.8 Helhetskoordination Denna grundfunktion är viktig för att se samordning mellan rörelserepertoar och

tankeprocess. Det är viktigt för samordning av helheten att varsebli och avläsa avstånd, att

planera handlingar, att anpassa sig i tid, (antecipatorisk kontroll), att kunna koncentrera och

fokusera sin energi och utföra en samordnad motorisk handling så effektivt som möjligt

genom att utnyttja alla ovan beskrivna funktioner. Förståelsen för uppgiften och

rörelsekontrollen utvecklas parallellt (Eliasson & Rösblad, 2002).

1.3.9 Logisk förmåga I FMT-situationen ges individen möjlighet till problemlösning som kräver såväl motorisk

planering som kognitiv förmåga för att överblicka, analysera och förstå hur en ny uppställning

av instrumenten i rummet kan utnyttjas. Denna förmåga kartläggs som en del i en

funktionsbedömning med hjälp av FMT-kriterierna.

Alla individer kan ha svårigheter inom något/några av dessa funktionsområden utan att det

behöver påverka det dagliga livet. Nedan följer en beskrivning av den problembild som

förekommer hos en grupp individer som har stora svårigheter med sin sensomotorik och vad

detta kan få för konsekvenser i vardagslivet.

1.4 Developmental Coordination Disorder, DCD Vissa barn klarar inte de rörelsekrav som ställs i vardagslivet i hem och i förskola/skola. De

anses klumpiga, har en försenad motorisk utveckling eller har svårt med kraftavvägning och

koordination kombinerat med en bristande förmåga perceptuellt. Symptomen kan inte direkt

förklaras av en medicinsk orsak som cerebral pares eller med en psykomotorisk

funktionsnedsättning, som utvecklingsstörning. Sedan 1994 har dessa svårigheter samlats i en

diagnos, Developmental Coordination Disorder, DCD, och denna finns beskriven i The

Diagnostic and Statistic Manual of Mental Disorders, DSM-IV (APA, 2000). Symptom av

motorisk art kan vara att individen är klumpig, har svårigheter med olika grov- och/eller

finmotoriska uppgifter, försenad inlärning av specifika motoriska uppgifter som att simma,

cykla, spela olika bollspel, äta med kniv och gaffel, knäppa knappar och att skriva. Det

förekommer ofta en stor diskrepans mellan motorisk och kognitiv förmåga. Vissa personer har

stora svårigheter att lära in nya motoriska färdigheter, men behåller kunskapen om det inlärda,

medan andra har svårt att minnas och bibehålla nya motoriska färdigheter. Ofta märks

20

svårigheterna i snabba aktiviteter som bollspel, där individen snabbt måste anpassa det

motoriska beteendet till förändringar i omvärlden. De har svårt med aktiviteter som kräver

god balanskontroll och koordination av bägge kroppshalvorna samtidigt. De motoriska

svårigheterna föreligger ofta i kombination med en uppmärksamhetsstörning, en

hyperaktivitet och/eller en perceptionsstörning, ADHD (Gillberg, 2003; Missiuna, 2003).

DCD antas förekomma hos ca 5-6 % av barn i skolåldern med en övervikt av pojkar

(Missiuna, 2003). Effekterna av dyskoordinationen hos barn med DCD märks i vardagslivet,

exempelvis i skolan, och problemen kan hänföras till många funktionsområden som balans,

d.v.s. postural kontroll, grov- och finmotorik, öga-handsamordning och perception (Johnston

et al, 2002).

De motoriska svårigheterna följs ofta åt av en inlärningsproblematik, trots normal intellektuell

förmåga, liksom av känslomässiga problem och uppförandeproblem. Självförtroendet och

upplevelsen av den egna förmågan har visat sig inverka på hur barn och senare även vuxna

med DCD väljer att delta i fysisk aktivitet. Detta påverkar sekundärt deras upplevelse av

social delaktighet i samhället (Schoemaker et al, 1994, Pless, 2001). Många undviker

kompiskontakter helt, medan andra väljer yngre kompisar. Många är missbelåtna med sina

prestationer på det motoriska området. Karaktäristiskt är att barnen suddar mycket under

skrivarbete i skolan. En liten förändring i en instruktion orsakar ett stort problem, de vill inte

prova nya moment, eftersom de nyligen hittat ett sätt att klara den tidigare uppgiften.

Problem med bearbetning av perceptionsintrycken på olika nivåer visar olika symtombilder

och konsekvenserna iakttas genom:

a) den primära tolkningen av sinnesintryck/perceptioner från kropp och omgivning

b) svårigheter att välja rörelsetyp, d.v.s. individen måste förstå uppgiften och anpassa rörelsen

c) svårigheter att planera en rörelse, d.v.s. att veta i vilken ordning rörelsekomponenterna ska

aktiveras

d) svårigheter att sända rätt information om rörelsens hastighet, kraft, riktning och avstånd till

musklerna för att få en god koordination.

En klumpig motorik och/eller inlärningssvårigheter kan ha sitt ursprung ifrån något av

ovanstående delmoment. Genom perceptionens feedback- och antecipatorisk kontroll

återkopplas informationen. Pless skriver i Beckung (2002) att individer med DCD ofta har

svårigheter med antecipatorisk kontroll och har svårare än andra att dra erfarenheter från

tidigare aktivitet.

En gemensam nämnare är att barn med DCD har en långsammare rörelsetid, oavsett uppgift

och oavsett hur inlärning sker eller mäts, och att de ofta använder överdriven kraft i greppet

21

och i lyftrörelsen (Jucaite et al, 2003). Johnston et al (2002), undersökte ”timing” i

muskelaktivitet och rörelse under snabba, viljemässigt målinriktade armrörelser hos barn med

DCD. De fann att barnen behövde längre tid att svara på visuella signaler och för att avsluta

rörelsen, d.v.s. nå målet. De visade även att barn med DCD har en annorlunda aktivitet i sina

posturala muskelgrupper. Vissa aktiverades för tidigt och vissa för sent. Den antecipatoriska

funktionen fungerade inte i tre fjärdedelar av muskelgrupperna. Samma resultat beträffande

den försenade ”timingen” i fråga om postural kontroll visade Jucaite et al (2003) i en studie av

svenska barn med DCD. Denna visade även på svårigheter i generell förmåga att anpassa det

motoriska beteendet.

Smyth & Mason (1998) fann i en undersökning av barn med DCD en koppling mellan

Movement Assessment Battery for Children, MABC och vissa proprioceptiva uppgifter. Det

fanns dock ingen enkel icke-visuell rörelseuppgift som direkt kunde visa att det enbart är

proprioceptionen som ger information om rörelsen.

1.4.1 DCD och FMT Klinisk praktisk erfarenhet från barn med DCD som behandlas med FMT visar att de

motoriska svårigheterna framkommer tydligt under FMT-sessionerna. Att kunna behålla en

postural stabilitet vid aktivitet med armarna är svårt och märks under alla FMT-moment.

Föreligger det en sidoskillnad med en tydligt svagare sida kan detta iakttas direkt vid spel på

FMT-instrumenten. Barn med DCD hinner ofta inte anpassa kraften och missar ofta målet om

instrumentet är litet. Generella perceptionsproblem beträffande kroppens ställning och/eller

förmåga att uppfatta om instrumenten förflyttats förekommer ofta. Ett barn med DCD kan

sträcka armen för att slå på ett trumskinn med en trumstock, men om instrumentet förskjuts 5

cm kan det innebära att barnet inte längre uppfattar den nya situationen och missar. Är detta

ett visuellt eller ett proprioceptivt perceptionsproblem?

Handens utveckling kan vara sen och en omogenhet i handled och handgrepp märks tydligt,

då greppet om trumpinnen kan vara krampaktigt och handleden stel.

Att avläsa hur en ny musikkod med dess nya uppställning av instrument ska lösas, är ett sätt

att logiskt förstå och avläsa en situation. Här märks stora brister hos barn med DCD. Att

svårigheterna blir identifierade, att barnen själva och nätverket runt dem får insikt i hur man

bäst stöttar utveckling av inlärning och den motoriska skickligheten är grundläggande.

Att ge barnet en möjlighet att utveckla/bibehålla sitt självförtroende och sin självkänsla

beträffande sin egen förmåga är centralt. FMT kan ge möjlighet till kartläggning av

22

svårigheter och är en av flera behandlingar som erbjuds barn med DCD. Det är viktigt att

systematiskt undersöka effekterna av FMT-behandling då de vetenskapliga studierna är få.

Motivet till denna studie är att i en pilotstudie undersöka effekterna av FMT-behandling på en

grupp barn med DCD-liknande svårigheter.

23

2 Syfte Att studera förändringen hos barn med svårigheter inom området DCD med avseende på

motoriskt beteende, specifikt och generellt och perceptuell förmåga före, under och efter en

behandlingsperiod med Funktionsinriktad Musikterapi – FMT.

3 Frågeställning Förändras den visuella perceptionsförmågan hos barn med DCD-liknande svårigheter av en

behandlingsperiod med FMT?

Förändras den motoriska förmågan hos barn med DCD-liknande svårigheter av en

behandlingsperiod med FMT?

Förändras det motoriska beteendet hos barn med DCD-liknande svårigheter av en

behandlingsperiod med FMT?

Förändras funktionsnivån hos barn med DCD-liknande svårigheter av en behandlingsperiod

med FMT så resultatet kan avläsas i en FMT-bedömning?

24

4 Metod

4.1 Material och urvalsförfarande De barn som deltog i studien var anmälda till FMT-behandling under läsåret 03-04 på initiativ

av föräldrar efter information från behandlande personal på en barn- och ungdomshabilitering

i mellansverige. Urvalet av barnen gjordes i kronologisk ordning efter kötid och familjernas

möjlighet att kunna delta i bedömningar före sommaruppehållet. Barnet och familjen erbjöds

delta i studien genom ett brev (bilaga 3) och genom ett informerande telefonsamtal. Ur

väntelistan för FMT valdes fem barn (A-E) med en problembild enligt nedanstående kriterier.

Barn E ersatte tidigt ett annat barn som uteslöts ur studien av praktiska skäl.

Följande inklusionkriterier nyttjades vid urvalet:

• Barnet och familjen har anmält intresse av att erhålla musikterapibehandling genom att

ange detta i sin habiliteringsplan.

• Barn som bedömdes ha lättare motoriska svårigheter motsvarande diagnosen

Developmental Coordination Disorder, DCD valdes ut. En tidigare bedömning med

MABC4 låg till grund och visade felpoäng i riskzonen för motoriska problem/

svårigheter > 10,5 totalpoäng, (normalvärde 5 totalpoäng, standardavvikelse +/-5).

Hos vissa barn fanns även svårigheter inom ADHD - området, d.v.s. svårigheter att

bibehålla koncentration, uthållighet och uppmärksamhet.

• Ålder 5-9 år, intervallet valt p.g.a. att diagnos oftast ställs i denna ålder.

• Ingen annan behandling planerades under den aktuella behandlingsperioden med

FMT.

• Barn som tidigare erhållit FMT - behandling exkluderades. Tabell 1 Urvalet av barn, deras ålder och kön

Barn Ålder Kön

A 5 Pojke

B 6 Pojke

C 7 Pojke

D 7 Pojke

E 9 Flicka

4 Se 4.3.2

25

4.2 Etiska överväganden Föräldrarna informerades skriftligt om studien (bilaga 3). De tillfrågades vid ett telefonsamtal

med försöksledaren/terapeuten om de ville delta och gav sitt samtycke/icke samtycke

muntligt. Att delta i undersökningen var helt frivilligt, allt material avkodades vid redovisning

och ingen kommer att kunna identifieras. De som ej antog erbjudandet stod kvar i kön och

erbjöds en FMT-plats i ordning som tidigare. Undersökningen skedde helt inom inom Barn-

och Ungdomshabiliteringens verksamhetsramar.

4.3 Mätmetoder

4.3.1 Motor-free Visual Perception Test, MVPT Den visuella perception bedömdes med ett perceptionstest som ej kräver motoriska

färdigheter, Motor-free Visual Perception Test (Colarusso & Hammill, 1972). MVPT är användbart för screening, diagnosticering och för forskningsändamål. Det är ett

lättadministrerat test och svaren ges genom hand- eller ögonpekning eller muntligt, vilket gör

att man kan utesluta behovet av motorisk kompetens. Ett annat väl dokumenterat test, VMI-V

– Developmental Test of Visual-Motor Integration, valdes bort p.g.a. att det kräver större

motorisk kompetens (Beery, 1972).

MVPT innehåller 36 uppgifter fördelade över fem delmoment: spatiala relationer, visuell

diskrimination, figur-bakgrund, att tolka helheter utifrån delar och visuellt minne. Uppgifterna

är av flervalskaraktär med fyra svarsalternativ.

Testen har visat godtagbar reliabilitet vid test-retest (p<0.01). Testen är normerad för

normalbegåvade barn mellan 5 och 9 år. Ett uppföljningsinstrument, MVPT-R , normerat för

9-11 år var ej fullständigt ekvivalent med MVPT och kunde ej användas.

Vid validering, d.v.s. prövning av testens specificitet, har man funnit ett större samband med

andra perceptionstest5 än med intelligens- och skolkunskapstester. Detta indikerar att

testuppgifterna specifikt mäter visuella perceptuell förmåga.

Resultatet redovisas med en perceptuell kvot för testet som helhet, där 100 är ett normalvärde.

MVPT genomfördes av en i studien oberoende legitimerad psykolog med lång erfarenhet av

test med MVPT.

5 t.ex. Marianne Frostig Developmental Test of Visual Perception (Frostig et al.,1964)

26

4.3.2 Movement Assessment Battery for Children, MABC Den motoriska förmågan bedömdes med ett åldersrelaterat, normerat rörelsetest för barn,

Movement Assessment Battery for Children, MABC, (Henderson & Sugden, 1996), vilket är

ett bedömningsinstrument avsedd för åldrarna 5-12 år som består av två delar:

- En testdel, konstruerad för att användas individuellt, där det krävs att barnet utför en serie

uppgifter som avser att testa dess motoriska förmåga.

- En checklista, konstruerad för att fyllas i av någon som är väl bekant med barnets motoriska

funktionsnivå.

Testdelen består av 32 uppgifter fördelade över fyra grupper med vardera åtta uppgifter.

Varje uppgiftsgrupp är tänkt för barn i ett visst åldersintervall fördelade utifrån åldersmässigt

förväntad förmåga, 4-6-åringar, 7-8-åringar, 9-10-åringar och 11-12-åringar. Uppgifterna är

grupperade under tre rubriker: Handfunktion, Bollfärdigheter och Statisk- och dynamisk

balans.

I testdelen kan olika mått på rörelseförmåga tas fram. Den totala poängen från samtliga

områden sammanfattar hur barnet utfört alla åtta uppgifterna och den kan jämföras gentemot

de åldersrelaterade normerna. De olika delfunktionerna (Handfunktion, Bollfärdigheter

respektive Statisk- och dynamisk balans) kan även ge en profil som ger fördjupad information

om den specifika motoriska förmågan. Resultatet redovisas i en total poängsumma om 0-40

felpoäng och i funktionsdelar utifrån uppgifternas gruppering. Normalvärde är en total

poängsumma på 5 poäng, standardavvikelse 5 poäng. Ju högre felpoäng desto större

svårigheter har barnet med de motoriska uppgifterna (Henderson & Sugden, 1996).

Om summan felpoäng befinner sig i den 5:e percentilen d.v.s. >17 poäng för 4-5 åringar och

>13,5 poäng för 6-12 åringar föreligger klara motoriska problem.Vid poängsummor mellan

17 och 10,5 poäng för 4-5 åringar, d.v.s. i 5:e percentilen och mellan 13,5 och 10,0 poäng, i

15:e percentilen för 6-12 åringar bedöms barnet befinna sig i riskzonen för motoriska problem

i vardagslivet.

Testdelen är reliabilitetstestad i ett flertal studier med olika utgångspunkter och anses vara

reliabel. Reliabiliteten för totalpoängen låg för MABC:s föregångare, Test of Motor

Impairment, TOMI på (p<0.75) vid test-retest och (p<0.70) vid interbedömarreliabilitet. Flera

studier visar att MABC är ett valitt bedömningsinstrument när det gäller att skilja ut motorisk

funktionsnedsättning (Van Waelde et al, 2004)och MABC används internationellt i

forskningssammanhang (Crawford et al, 2001). MABC är ett lättadministrerat test och det kan

användas av olika yrkeskategorier inom vård, habilitering, barnomsorg och skola. MABC

27

bedömningen gjordes av en oberoende legitimerad sjukgymnast med lång erfarenhet av att

använda MABC.

Movement ABC Checklista är ett åldersnormerat screeninginstrument, konstruerat i syfte att

ge underlag för en första motorisk bedömning. Det är främst avsett att användas av lärare och

kan användas under några veckor i skolmiljön för att ge underlag till en bedömning.

Checklistan kan även användas för utvärdering av insatta åtgärder. Den lämpar sig väl för

screeningsändamål och kan användas för undersökning av barn i grupp. Checklistan är ett

lättadministrerat frågeformulär med vars hjälp man kan beskriva hur det motoriska beteendet

inverkar på barnets tillvaro i vardagen.

Checklistan består av ett frågeformulär med fem delar, samma version för alla åldrar:

Del 1: Barnet är stilla, omgivningen är stilla.

Del 2: Barnet är i rörelse, omgivningen är stilla.

Del 3: Barnet är stilla, omgivningen är föränderlig.

Del 4: Barnet är i rörelse, omgivningen är föränderlig.

Del 5: Beteendemässiga faktorer relaterade till motoriska svårigheter.

Checklistan visade god test-retest reliabilitet (r= 0,89, p<0, 001) i en slumpmässig

stickprovsundersökning. God diskriminativ validitet visades genom en jämförelse mellan

utvalda barn med motoriska svårigheter och slumvis valda kontrollbarn (p<0, 0001).

Checklistan identifierade fler barn med motoriska problem i jämförelse med testdelen, MABC

då checklistan är ett screeninginstrument. Testas barn med god motorisk förmåga visar testets

bägge delar, MABC rörelseprov och MABC-checklista samma resultat (Henderson &

Sugden, 1996).

Resultatet redovisas i totalpoäng med 144 poäng som högsta värde, vilket indikerar mycket

stora svårigheter. Varje bedömning görs på en fyrgradig skala där 0 poäng betyder att barnet

klarar uppgiften mycket bra, 1 poäng att barnet klarar uppgiften, 2 poäng barnet nästan klarar

uppgiften och 3 poäng betyder att barnet inte alls klarar uppgiften. Sexåringar som får

poängsummor mellan 60-90 poäng är ”i riskzonen” för motoriska problem. De som erhåller

summor däröver har motoriska problem. För sjuåringar med motoriska problem gäller på

motsvarande sätt 50-75 poäng, för åttaåringar 35-55 poäng och för nioåringar 35-50 poäng.

MABC-checklista fylldes i studien i av föräldrar och skolpersonal i samråd.

Del 5 har ej använts ej i denna studie.

28

4.3.3 Funktionsbedömning enligt FMT-kriterierna Den mall som används vid FMT-bedömningen täcker av en bred uppsättning beteenden.

Mallen har utvecklats genom klinisk musikterapeutisk erfarenhet (Hjelm, 2001) och används

för registrering av förändringar under FMT-behandlingens gång. Mallen är ej konstruerad för

att kunna användas av flera terapeuter eller för jämförelser mellan terapeuter. Den är ej

reliabilitets- eller validitetstestad.

Bedömningsmallen används inom FMT för beskrivning av lättare motoriska svårigheter hos

en individ (bilaga 1, 2) och är uppbyggd kring 13 funktionsområden (kriterier), som bedöms,

poängsätts och redovisas i en poängsumma. Bedömningen görs med hjälp av en 4-gradig

skala där 0 poäng innebär att inga problem föreligger, 1 poäng märkbara problem, 2 poäng

påtagliga problem och 3 poäng omfattande problem (bilaga 1, 2). Bedömningsmallen är

åldersrelaterad.

FMT-kriterierna omfattar stabilitet, sidoskillnad, utförande av separata sidorörelser,

bålrotation, korsrörelser, handfunktion höger/vänster hand, handledsfunktion höger/vänster,

perception, modell- och logiktänkande, koordination av hand-fot, helhetskoordination (bl.a.

andning och samordning av kroppshalvor)6.

Bedömningen gjordes utifrån videoupptagningar vid 1:a, 6:e och 10:e FMT-tillfället7 av en för

studien oberoende, diplomerad FMT-terapeut med stor erfarenhet av bedömningar av barn i

5-10-årsåldern.

4.4 Studiens design Studien är utförd som en experimentell explorativ pilotstudie i single case form (Hersen &

Barlow, 1978, Kazdin, 1982). Studien består av två faser med tre mätningar i en AB-form.

Detta ger en baslinje (A) och möjlighet att mäta effekten av den insatta interventionen (B)

före och efter avslutad intervention. Såväl baslinje som interventionen varade i 10 veckor.

Studien planerades ursprungligen i ABA-form med en avslutande bedömning 10 veckor efter

avslutad intervention, men av praktiska skäl kunde detta inte genomföras. Istället valdes

denna AB-form som av Hersen och Barlow (1978) anser vara den enklaste formen av

experimentell studie.

6 1.3 FMT - Kriterier 7 4.4 Design.

29

Fas A Fas B, FMT intervention* 10 veckor 10 veckor

Testtillfälle 1 Testtillfälle 2 Testtillfälle 3

↑ ↑ ↑

Bedömningar Bedömningar Bedömningar MVPT MVPT MVPT MABC MABC MABC MABC – checklista MABC - checklista MABC - checklista FMT bedömning 1* FMT bedömning 2* FMT bedömning 3*

Figur 1. Design: A-B. Fas A: kontrollfas 10 veckor (baslinje) Fas B veckovisa interventionssessioner 10 veckor *filmupptagning för FMT - bedömning gjordes vecka 1, 6 och 10

Testtillfälle 1: Studien startade försommaren 2004 med att fem barn bedömdes med MABC

rörelsetest och MVPT perceptionstest. Alla test utfördes av oberoende terapeuter d.v.s.

psykolog resp. sjukgymnast som inte medverkade i interventionen. MABC-checklista

lämnades ut så att förälder och klasslärare kunde observera barnets motorik i samspel med

klasskamraterna före sommarlovet, fylla i frågeformuläret tillsammans och därefter lämna in

det till försöksledaren.

Testtillfälle 2: De fem barnen bedömdes efter 10 veckor i augusti 2004 med MABC

rörelsetest och MVPT perceptionstest på en barn- och ungdomshabilitering. MABC-

checklista lämnades ut så att klassläraren kunde observera barnets motorik i samspel med

klasskamraterna några veckor in på höstterminen. Formuläret fylldes i av klasslärare och

förälder i samråd och lämnades in till försöksledaren.

Intervention i form av FMT behandling startade i september och skedde under 10 veckor

med ett pass varje vecka om 20 minuter (totalt 10 sessioner). Något barn fick en fördröjning

av sin behandlingsperiod p.g.a. sjukdom. En videoinspelning gjordes av varje barn vid första

tillfället för senare bedömning av en oberoende, erfaren diplomerad FMT-terapeut, skolad i

30

FMT-bedömning utifrån FMT-kriterierna. En extra videoinspelning gjordes efter halva

interventionstiden, vid 6:e interventionstillfället.

Testtillfälle 3: En bedömning med MVPT och MABC gjordes efter avslutad intervention och

MABC-checklista lämnades ut så att klassläraren kunde observera barnets motorik i

interaktion med klasskamraterna. Formuläret fylldes i av klasslärare och förälder i samråd

och en videoinspelning för FMT-bedömning gjordes vid den 10:e sessionen. En oberoende

FMT-terapeut bedömde filmerna i slumpmässig ordning enligt FMT-bedömningskriterierna

(bilaga 1, 2). Under interventionsperioden gjordes sammanlagt tre videoinspelningar av varje

barn, vid 1:a, 6:e och 10:e sessionen.

4.4.1 Analys av data Analys av data har skett genom visuell granskning av individuella förändringar samt räknat i

procent av förändringar i testpoäng beträffande:

• Uppmätta testvärden MVPT.

• Uppmätta testvärden MABC.

• Avlästa värden i MABC-checklista som fyllts i av föräldrar och skolpersonal i samråd.

• Uppmätta värden under FMT-bedömningen 1:a, 6:e och 10:e tillfället.

För beräknade skillnader i gruppmedelvärde vid bedömning med MABC och FMT över

samtliga testtillfällen tillämpades one-tailed t-test och one-tailed ANOVA för upprepad

mätning (Ejlertsson, 2003, Carlsson & Douhan, 1993). Resultatet redovisas i tabellform och

grafiskt för hela gruppen (n=5). Statistica 6:1 har använts för alla beräkningar och produktion

av grafer (StatSoft scandinavia, 2004).

31

5 Resultatredovisning I detta avsnitt presenteras analysen av skillnader i gruppmedelvärden. Den följs av en

resultatredovisning för varje test/bedömning och för varje barn inklusive en redovisning av

det musikterapeutiska arbetet vid 1:a respektive 10:e sessionen för varje barn.

Sammanfattningsvis visade studien att samtliga fem barn efter FMT-interventionen hade

förbättrade individuella värden på mätt med MVPT, MABC och i FMT-bedömningen. Såväl

resultaten från MABC som FMT-bedömningen visade signifikanta skillnader vid jämförelse

av skillnaden i gruppmedelvärden vid bedömning före och efter FMT-interventionen. Vi kan

konstatera att utifrån denna studie har samtliga barn påverkats positivt inom något område.

Bedömning med MVPT vid testtillfälle 1 (baslinjemätning) visade att inget av barnen hade en

visuell perceptionsstörning. Perceptionskvoten låg runt normalvärdet 100 för samtliga barn.

De kvotförändringar som ägde rum skedde inom normalvariationen för åldern. Skillnaden i

barnens gruppmedelvärden mätta med MVPT jämfördes. Ingen signifikans kunde uppmätas

mellan testtillfällena 1 och 2, eller mellan 2 och 3 med t-test. På individnivå skedde vissa

förändringar mellan testtillfällena 1, 2 och 3 men det var fortfarande inom normalvariationen.

Inga slutsatser kan dras om barn E:s resultat (tabell 6-8) eftersom MVPT är normerat för barn

5-8:11 år och E, som var 9 år, nådde taket i testen.

FMT-interventionen verkar inte ha påverkat den visuella perceptionen mätt med MVPT i

denna undersökning. Resultaten på MVPT inkluderas ej i det fortsatta analysarbetet då

resultaten för samtliga barn redan från början låg inom normalvariationen för varje barns

ålder.

5.1 Resultat på gruppnivå Vid analys av skillnader i gruppmedelvärden (barn A-E) med t-test och ANOVA mellan

testtillfälle 1 och 2, framkommer att MABC totalpoängen, som avser att ge mått på motorisk

förmåga, ej visar någon signifikant skillnad.

32

Testtillfälle 2 MABC vs. Testtillfälle 3 MABC

Mean ±SE ±1,96*SE Testtillfälle 2 MABC

Testtillfälle 3 MABC

4

6

8

10

12

14

16

18

20

22

24

26

Figur 2 MABC gruppmedelvärden vid 2:a och 3:e testtillfället (n=5)

FMT-interventionen sattes in efter sommarlovet mellan testtillfälle 2 och 3 och en signifikant

skillnad (p<0,05) uppmättes i MABC totalpoäng när barngruppens medelvärde mättes vid

testtillfälle 3 (figur 2) med t-test (t=2,85; df=4; p<0,05) och med ANOVA (F=8,13; df=1,4;

p<0,05).

En jämförelse gjordes även mellan testtillfälle 1 och 3 (figur 3) med signifikant resultat för

såväl t-test (t= 3,38; df=4; p<0,05)som ANOVA (F= 11,0; df=2; p<0,05).

Testtillfälle 1 MABC vs. Testtillfälle 3 MABC

Mean ±SE ±1,96*SE Testtillfälle 1 MABC

Testtillfälle 3 MABC

4

6

8

10

12

14

16

18

20

22

24

26

Figur 3 MABC gruppmedelvärden vid 1:a och 3:e testtillfället (n=5)

33

FMT-bedömning 1 vs FMT-bedömning 3

Mean Mean±SE Mean±1,96*SE FMT-bedömning 1

FMT-bedömning 3

1,5

1,6

1,7

1,8

1,9

2,0

2,1

2,2

2,3

2,4

2,5

Figur 4 Gruppmedelvärden enligt FMT-bedömning vid testtillfälle 2 och 3 (n=5)

När resultatet från FMT-bedömningen från 1:a och 3:e FMT-bedömningen vid testtillfälle 2

och 3 jämfördes, uppmättes en signifikant skillnad i gruppmedelvärdena både med t-test (figur

4) (t=3,12; p< 0.04) och med ANOVA (F=9,71; df=1,4; p<0,05).

En jämförelse av MABC-checklistans gruppmedelvärden vid de tre mätningarna visade inga

signifikanta skillnader i motoriskt beteende vid någon jämförelse.

Sammanfattningsvis visade jämförelsen av gruppmedelvärdena mätt före och efter

interventionen att det finns signifikanta skillnader på gruppnivå vad gäller såväl bedömningen

med MABC som med FMT-bedömningen.

5.2 Resultat på individnivå Barnens individuella motoriska förmåga mätt i totalpoäng respektive i deltestpoäng med

MABC, har påverkats positivt av en behandlingsperiod med FMT (tabell 2).

Förändringen av barnens totalpoäng i MABC varierar mellan en 20-procentig försämring till

en 25-procentig förbättring mellan testtillfälle 1 och 2, d.v.s. före och efter sommarlovet. Efter

interventionsperioden, testtillfälle 3, hade värdena för 4 av 5 barn förbättrats och de ökade sin

motoriska förmåga med mellan 23 % och 63 %. Procentsatsen är räknad utifrån skillnad

mellan testtillfällena för varje barn. Resultatet visar en stor variation i förändringen mellan

varje barn.

34

Tabell 2 MABC totalpoäng vid 1:a, 2:a och 3:e testtillfället (n=5)

MABC totalpoäng vid tre testtillfällen

0

10

20

30

40

Tota

lpoä

ng

Barn A 24,5 16 10,5Barn B 10 12 4,5Barn C 19,5 22,5 10Barn D 10 7,5 9Barn E 25 29 18,5

Testtillfälle 1 Testtillfälle 2 Testtillfälle 3

Tabell 3 visar totalpoäng och deltesternas poäng från MABC-bedömingen. Deltest

Handfunktion visar att 3 av 5 barn har de största svårigheterna inom detta område och att

interventionen påverkade testvärdena positivt.

Tabell 3 MABC bedömning 1, 2 och 3 (deltest och totalpoäng) över fem barn

Barn

Test- tillfälle

Handfunktionfelpoäng max 15 p

Bollfärdigheterfelpoäng max 10 p

Statisk/dynamisk balans felpoäng max 15 p

Summa felpoäng max 40 p

1 7,5 8 9 24,5 2 6 5 5 16

A

3 2 3 5,5 10,5 1 1 7 2 10 2 5 7 0 12

B

3 2,5 2 0 4,5 1 7 7 5,5 19,5 2 8,5 7 7 22,5

C

3 2 7 1 10 1 4 3,5 2,5 10 2 1,5 3 3 7,5

D

3 7 2 0 9 1 10 5 11 26 2 12 7 10 29

E

3 7 7 4,5 18,5

35

Deltest Bollfärdigheter visar en relativt hög felpoäng initialt hos alla deltagare och 3 av 5

barns testvärden påverkades positivt av interventionsperioden enligt testresultatet.

Deltest Statisk- och dynamisk balans visar en förbättring av samtliga barns resultat efter

interventionen, 2 barn klarar balansuppgifterna på 0 poäng d.v.s. felfritt (tabell 3 ).

MABC-checklista avser att ge en bild av barnets motoriska färdigheter i deras vardagsmiljö.

Tabell 4 visar att en förändring skett under sommarlovet mellan testtillfälle 1 och 2 hos flera

av barnen och att det motoriska beteendet i samspel med omgivningen förbättrats marginellt

efter FMT-interventionen (testtillfälle 2 och 3). En jämförelse av skillnaden i

gruppmedelvärde visade inga signifikanta skillnader mellan testtillfällena 1 och 2, 2 och 3

eller mellan 1 och 3.

Studien visar sammantaget att det motoriska beteendet inte förändrades nämnvärt efter FMT

interventionen. För barn E saknas värden för testtillfälle 1 på MABC-checklistan, p.g.a. av att

skolan hade påbörjat sommarledigheten då barn E inkluderades i studien.

Tabell 4 MABC-checklista totalpoäng för alla barn över 3 testtillfällen (n=5)

MABC checklista totalpoäng alla barn

0

20

40

60

80

100

120

140

Ant

al p

oäng

A 105 107 106

B 61 50 42

C 107 82 83

D 47 34 33

E 75 77

Testtillfälle 1 Testtillfälle 2 Testtillfälle 3

36

En viss samstämmighet kan konstateras mellan värdena från MABC (tabell 2 och MABC-

checklista tabell 4). Barn B, C och D har förbättrade värden på bägge testen. Barn E:s resultat

är svårbedömt.

När FMT-interventionen sattes in efter sommarlovet, mellan testtillfälle 2 och 3 erhölls

positiva värden där alla barn förbättrat sina värden. Höga poängvärden indikerar stora

svårigheter.

En positiv trend kan konstateras vid en visuell inspektion av tabell 5. Förbättringen av

resultaten i FMT-bedömningen varierade med mellan 2,4 % och 27 % räknat för varje barn.

Tabell 5 Medelvärden i FMT-bedömning över alla barn, behandling vecka 1, 6 och 10 (n=5)

FMT - bedömning

0

0,5

1

1,5

2

2,5

3

Barn

Med

elvä

rde

FMT

- kr

iteri

er

Testtillfälle beh v 1 2,33 2,4 2,2 2,1 1,7

Testtillfälle beh v 6 2,3 2,27 1,6 2 1,75

Testtillfälle beh v 10 2,2 1,83 1,6 1,64 1,66

A B C D E

37

I tabellerna 6, 7 och 8 presenteras samtliga barns ålder, kön och individuella resultat på

instrumenten MVPT, MABC, MABC-checklista vid testtillfälle 1 (baslinje), testtillfälle 2

(efter 10 veckors sommaruppehåll) och testtillfälle 3 (efter interventionsperioden om 10

sessioner/behandlingsveckor).

Tabell 6 Ålder, kön och totalpoäng på samtliga test för samtliga barn vid testtillfälle 1 (n=5)

Barn Ålder Kön MVPT MABC MABC - checklista

A 5 Pojke 105 24,5 105

B 6 Pojke 90 10 61

C 7 Pojke 97 19,5 107

D 7 Pojke 99 10 47

E 9 Flicka (121)* 25 --** * Testen normerad för åldersgruppen 5 - 8:11 år

**E kom in sent i undersökningen, se fallbeskrivning E

Tabell 7 Ålder, kön och totalpoäng på samtliga test för samtliga barn vid testtillfälle 2 (n=5)

Barn Ålder Kön MVPT MABC MABC - checklista FMT bedömning 1

A 5 Pojke 100 16 107 2,33

B 6 Pojke 109 12 50 2,4

C 7 Pojke 111 22,5 82 2,2

D 7 Pojke 118 7,5 33 2,0

E 9 Flicka 126 29 75 1,7

Tabell 8 Ålder, kön och totalpoäng på samtliga test för samtliga barn vid testtillfälle 3 (n=5)

Barn Ålder Kön MVPT MABC MABC - checklista FMT bedömning 3

A 5 Pojke 93 10,5 106 2,2

B 6 Pojke 109 4,5 42 1,83

C 7 Pojke 106 10 83 1,6

D 7 Pojke 111 9 34 1,64

E 9 Flicka 126* 18,5 77 1,66

*Testet normerat för åldersgruppen 5 - 8: 11 år.

38

5.3 Försöksperson A A är en 5-årig pojke med stora svårigheter beträffande motorik, koordination, perception,

koncentration och uthållighet. De motoriska svårigheterna har betydelse i den komplexa

interaktionen mellan barnet och omgivningen.

Resultatet på MVPT (tabell 6-8) visar att A inte har någon visuell perceptionsstörning och att

percetionskvoten ligger strax över normalvärdet 100 vid testtillfälle 1. Vid testtillfälle 2 hade

kvoten sjunkit under normalvärdet, men skillnaden mellan bedömningstillfällena kan

betraktas som marginell. Liknande resultat noteras vid testtillfälle 3, efter FMT-

interventionen, då värdet sjönk med 7 enheter. Då den visuella perceptionen var normal

initialt kan den inte anses påverkad av FMT-behandlingen. Förändringen kan ha berott på

dagsform, koncentration och uthållighet och ligger inom normalvariationen.

Resultatet av bedömningen med MABC (tabell 2, 3, 6-8) visar vid testtillfälle 1 att A har

stora grov- och finmotoriska svårigheter. Svårigheter finns inom testens alla delområden:

Handfunktion, Bollfärdigheter och Statisk- och dynamisk balans. A visar under hela studien

en kraftig motorisk förbättring. Det sammanlagda poängvärdet sjönk med 13,5 poäng, vilket

är att betrakta som en mycket stor förbättring under knappt 6 månader. Mellan testtillfälle 1

och 2 förbättrades värdena med 35 % och efter interventionen fortsatte förändringen på

liknande sätt. Mellan testtillfälle 2 och 3 var förbättringen 34 %. De deltest som avser att mäta

handfunktion respektive bollövningar visade en tydlig förbättring efter interventionen (tabell

3). En entydig förbättring av motoriken uteslutande relaterade till interventionen med FMT

kan inte utläsas generellt av totalpoängen i detta fall, eftersom trenden är generellt positiv och

inleddes under sommarlovet. Om man jämför resultatet på deltesterna Handfunktion och

Bollfunktionen med funktionsbedömningen enligt FMT-kriterierna hand/handledsfunktion

och sidoskillnad, d.v.s. samordningen mellan kroppshalvorna, finner man en likartad

utveckling.

Med hjälp av MABC-checklistan (tabell 4, 6-8) bedöms betydelsen av motoriken för hur

samspelet med omgivningen fungerar. A får ett högt värde, vilket är relaterat till svårigheter

att styra och att hantera det motoriska beteendet i relation till omgivningen. Poängen

förändras inte märkbart mellan testtillfälle 1 och 2 respektive mellan 2 och 3, d.v.s värdena

39

kvarstår höga efter interventionstiden. FMT-behandling kan i denna studie ej anses ha

påverkat A:s motoriska beteende i relation till omgivningen.

Funktionsbedömning enligt FMT - kriterierna (tabell 5, 6-8) visar en svagt positiv trend

efter interventionsperioden och medelvärdet sjunker med 0,13 p vilket motsvarar 6 procents

förbättring. A:s medelvärde jämfört med jämnårigas visar på hans stora svårigheter. FMT

behandling visar enligt FMT-kriterierna en svag positiv utveckling.

5.3.1 FMT behandlingsbeskrivning barn A 1:a sessionen

A sätter sig direkt på pallen vid instrumenten placerade i FMT-grunduppställning8. A sitter

hopsjunken och ostadigt. Han håller ofta knäna pressade mot varandera för stabilisering, han

har fötterna omväxlande i golvet eller i kors, ibland med tåspetsstöd, ibland med fotsulan i

golvet. Han håller gärna överarmarna mot kroppen, stagar upp sig och ökar bålstabiliteten på

detta sätt. A pratar oavbrutet, han kommenterar allt och frågar om varje moment. Musiken

svarar och A startar en dialog direkt på instrumenten, terapeuten (tp)9 bekräftar med pianot.

A använder främst höger hand, vänster hand används som stödhand. Han använder ett

helhandsgrepp med tumstyrning. När A spelar med en hand får han kraftiga medrörelser i

motsatt hand. En tydlig sidoskillnad föreligger och han har svårt att samordna höger och

vänster kroppshalva. A följer alltid sin högra hand med blicken oavsett om bägge händerna

spelar. När virveltrumman står i fokus upptäcker han inte cymbalerna och perceptionsvidden

tycks vara inskränkt. En spelmodell visas genom indirekt fysisk beröring (ifi)10. A behåller

denna modell en kort stund och glömmer den därefter. Hela kroppen rör sig när A spelar och

han har stora svårigheter med stabiliteten. A har svårt att dosera kraften och använder så stor

kraft att han tappar trumstockar och golvkontakt och han snurrar nästan av stolen. A växlar

arbetsställning kontinuerligt, växlar mellan sittande, stående respektive gående mellan

instrumenten. A överblåser eller blåser stötvis i blockflöjter och ACME instrument. A har kort

uthållighet, men samspelet roar honom och han arbetar koncentrerat korta sekvenser utifrån

sin förmåga.

8 FMT - grunduppställning: en virveltrumma i fokus, en cymbal på vardera sidan 9 Terapeuten benämns fortsättningsvis tp 10 ifi - indirekt fysisk information: tp initierar rörelsen genom att föra trumstockarna från virveltrumman ut till cymbalerna i grunduppställningen.

40

10:e sessionen

Dialogen mellan A och tp har utvecklats. A har ökat sin stabilitet, han anpassar fötterna så

understödsytan ökar men han glömmer flytta tillbaks dem till nästa moment. Han ändrar

arbetsställning ofta för att orka. Sidoskillnaden märks tydligt. Han har sämre kontroll av

vänster kroppshalva, han blir fort trött i detta läge och växlar ofta handgrepp.

Perceptionsvidden har ökat och han klarar att spela på instrument som flyttas från fokus ut i

periferin. Vid spel från vänster till höger sida följer hela kroppen med ”i block”, ingen

bålrotation förekommer och A placerar sig så att han inte behöver korsa medellinjen med

vänster hand. A får prova fotpedaler och han använder helbensspel, d.v.s han gör ingen

rörelse i fotleden, utan stampar med hela benet. Han samordnar höger hand med höger fot

men har lite svårare med vänster fot och vänster hand. När vi avslutar med blåsinstrument

sätter sig A med benen i kors uppe på pallen utan kontakt med golvet.

Sammanfattning

A har uppnått en ökad stabilitet och en ökad postural kontroll, men han har fortfarande stora

svårigheter. Han har utvecklat sin rumsliga förmåga, perceptionsvidden har ökat och han

uppfattar lättare var instrumenten är placerade. Han vet var han ska träffa, i vilken riktning

rörelsen ska ske och hur hårt han ska slå, vilket även innebär bättre kroppskontroll beträffande

handfunktion och samordning av sidorna. Han har fortfarande kort uthållighet och svårigheter

med motorisk planering, d.v.s. att anpassa kroppen till nästa rörelsesekvens vilket påverkar

resultatet.

5.4 Försöksperson B B är en 6-årig pojke som har svårigheter med uthållighet, koncentration och uppmärksamhet.

Han har lätta motoriska svårigheter, som påverkar samspelet med omgivningen.

MVPT (tabell 6-8) visar att B inte har någon visuell perceptionsstörning och att perceptions-

kvoten ligger strax under normalvärdet 100 vid testtillfälle 1. Vid testtillfälle 2 har B ökat sin

förmåga och perceptionskvoten har ökat med mer än 1 standardavvikelse. Detta värde

kvarstår efter interventionsperioden vid testtillfälle 3. Den visuella perceptionen kan inte

anses påverkad av FMT-behandlingen.

41

B befanns ha förbättrat sin totalpoäng för MABC (tabell 2, 3, 6-8) redan innan

undersökningen startade och tillhörde knappt riskgruppen för motoriska svårigheter men hans

svårigheter med uppmärksamhet, uthållighet och koncentration var tydliga. B klarar

rörelsetestet bra och de kvarstående svårigheterna ligger främst inom delområdet

Bollfärdigheter. Deltest Statisk- och dynamisk balans och Handfunktion klarar B mycket bra

(tabell 3).

Värdena för MABC visade en 20 % försämring mellan testtillfälle 1 och 2. En mognad skedde

under FMT-interventionen, och vid testtillfälle 3 hade värdena ökat med 63 %. Deltest

Bollfunktion visar att B hanterar boll bättre efter interventionen. En positiv förbättring av

motoriken p.g.a. intervention med FMT kan i detta fall utläsas genom totalpoängen. De olika

deltesterna visar ett visst samband mellan förbättrade värden inom deltest bollfunktion och

vissa FMT-moment. FMT-interventionen i denna studie verkar ha påverkat barn B på ett

positivt sätt.

MABC - checklista (tabell 4, 6-8) visar att B ligger strax över 15: e percentilens värde som

innebär att han ligger i riskzonen för motoriska svårigheter vilket stämmer med MABC

resultatet. En märkbar positiv trend syntes vid testtillfälle 2 och denna fortsatte även efter

interventionen testtillfälle 3. Poängen sjönk vilket innebär en förbättring med sammanlagt 20

poäng mellan testtillfälle 1 och 3 (skalan omfattar 0-144 p). Detta är en stor förändring i hur B

interagerar i sin fysiska omgivning.

FMT-interventionen kan anses ha påverkat B:s resultat på MABC checklista positivt.

Funktionsbedömning enligt FMT-kriterierna (tabell 5-8) konstaterar en tydlig nedåtgående

positiv trend under interventionsperioden och medelvärdet sjunker med 0,57 poäng efter

interventionen, testtillfälle 3, vilket motsvarar en 24-procentig förbättring av funktions-

förmågan. B stannar på ett medelvärde på 1,83 vilket visar att B har kvarstående svårigheter.

FMT-behandling visar enligt FMT-kriterierna en positiv utveckling.

5.4.1 FMT behandlingsbeskrivning barn B 1:a sessionen

B sätter sig direkt på pallen vid pianot vid FMT-grunduppställningen. Initialt god

sittställningen med fötterna i golvet, efterhand tappar B stabiliteten och den posturala

kontrollen. Han sjunker ihop, fötterna tappar golvkontakten och den motoriska oroligheten i

42

fötterna stör övrig motorik. B använder två trumstockar växelvis och startar en dialog med

tp11. Denna förstärker och bekräftar med pianot. B övergår till att spela med bägge händerna

samtidigt och bekräftas i detta. Tp ger ifi12 och B minns modellen men orkar bara korta

sekvenser. Rörelserna är stötiga och upphakade, B har svårt att dosera kraften och saknar

smidighet och flyt. Momenten är mycket korta för att B ska orka upprätthålla motivation och

fokus. Arbetsställningarna behöver växla snabbt. B får växla mellan sittande, stående och

fötterna understödda på olika höga klossar. Olika trumstockar och instrument används för

mognad och inlärning.

Svårigheter med stabilitet och bålrotation framkommer när B ska spela från vänster till höger

och B vrider med kroppen ”i block” för att slippa korsa kroppens mittlinje. B pratar, frågar

och kommenterar och får svar genom musiken.

10:e sessionen

B samverkar i korta sekvenser och behöver hela tiden styrkas i att han kan. Han slår hårt och

intensivt och har svårt med kraftdosering. B sjunker ihop och är trött och passiv mellan

aktiviterna. Mot slutet av sessionen sjunker tonus och B börjar tappa saker i golvet. B kan

separera sidorörelser i händerna, d.v.s. göra olika rörelser med händerna samtidigt. B

använder korsrörelser, en hand ska korsa över den andra d.v.s. den korsar kroppens

medellinje. Han har svårare med vänster hand över höger. B behöver utmanande uppgifter

med någon avancerad kod och blåsinstrument i korta sekvenser för att behålla motivationen.

Sammanfattning

B orkar längre sekvenser, men kräver ny stimulans för att orka koncentrera sig. Han har en

bättre koordination mellan sina kroppshalvor såväl över-underkropp som höger-vänster sida

liksom en bättre förmåga att dosera sin kraft och slå ”lagom” hårt. Han samverkar bra när

utmaningen är ny men tappar snabbt motivationen om det är för lätt eller för svårt.

5.5 Försöksperson C C är en 7-årig pojke som har stora svårigheter med motorik, koordination och perception. Han

har p.g.a. sina motoriska svårigheter problem med interaktionen med omgivningen.

Testtillfälle 1med MVPT (tabell 6) visar att C inte har någon visuell perceptionsstörning och

att perceptionskvoten ligger strax under normalvärdet 100. Vid testtillfälle 2 (tabell 7) har C

11 Terapeuten benämns tp 12 Ifi se s 38

43

ökat sin förmåga, en mognad tycks ha skett och perceptionskvoten har ökat med knappt en 1

standardavvikelse. En marginell skillnad uppmättes efter interventionen vid testtillfälle 3

(tabell 8). Resultatet kan anses ligga inom normalvariationen.

Den visuella perceptionen kan inte anses påverkad av FMT-behandlingen.

MABC (tabell 2, 3, 6-8) visar att svårigheter finns inom alla delområden (Handfunktion,

Bollfärdigheter och Statisk- och dynamisk balans) vid testtillfälle 1.

C hamnar inom 15:e percentilen och har en motorisk funktionsnedsättning. Testtillfälle 2

visade ett försämrat utfall med 18 %, främst inom områdena statisk- och dynamisk balans och

handfunktion. Efter testtillfälle 3 d.v.s. efter interventionen förbättrades värdena med 56 %.

Förbättringen gäller deltest Handfunktion och Statisk- och dynamisk balans. Resultatet från

deltest Bollfunktion visade ingen förändring alls och kvarstod högt vilket innebär att

svårigheterna kvarstod. En positiv förändring av MABC testresultat (tabell 2) kan utläsas efter

en interventionsperiod på 10 veckor med FMT-behandling.

MABC - checklistan (tabell 4, 6-8) visar höga poäng vid testtillfälle 1 vilket innebär att

motoriken påverkar C:s motoriska beteende såväl vid enkla motoriska uppgifter som motorik i

samspel med omgivningen. En märkbar positiv trend syntes vid testtillfälle 2 och denna

kvarstod konstant även vid testtillfälle 3, efter interventionsfasen. C:s värden kvarstår höga i

denna bedömning med MABC:s checklista och den visar att det i skolsituationen finns många

svårigheter i interaktion mellan C och den fysiska omgivningen. MABC checklista har inte

påverkats av FMT interventionen under denna förhållandevis korta tid.

Funktionsbedömning enligt FMT kriterierna (tabell 5, 6-8) visar en positiv trend efter

interventionen och medelvärdet förbättras med 0,6 p d.v.s. 27 % vid testtillfälle 3. C förbättrar

sin stabilitet, sin kroppskontroll och handfunktion efter interventionen vilket stämmer överens

med MABC där en förbättring skedde inom deltest Handfunktion och Statisk- och dynamisk

balans. FMT kan ha haft en viss effekt.

5.5.1 FMT behandlingsbeskrivning barn C 1:a sessionen

C sätter sig på pallen vid FMT-grunduppställningen med en hopsjunken, instabil sittställning,

fötterna stödda i golvet och har svårt att sträcka upp ryggen. Han provar att spela på alla

44

instrument och verkar inte ha några problem med perceptionsvidden. C är lite osäker i

samspelet initialt, men kommer igång när tp13 stöder och bekräftar med pianot.

Tp visar momentet med ifi14 och C tar modellen direkt, kan upprepa den och klarar att

instrumenten flyttas utåt periferin. En lätt sidoskillnad kan noteras. C vill helst använda höger

hand med ett diagonalt volargrepp med tumstyrning, vänster hand har ett mer omoget grepp

med tumstyrning. C klarar att dosera kraft och riktning och kan korsa medellinjen. Att spela

från vänster till höger sida med höger hand fungerar relativt bra, endast en lätt medvridning

sker i bålen. Bålen följer med ”i block” när vänster hand spelar från vänster sida till höger.

Med blåsinstrumenten blåser han med en avvägd luftström som ger en fin ton, ej stötvis. Han

har svårt att samordna andning med armrörelser d.v.s. helhetskoordinationen medför

svårigheter. C har en god uthållighet och koncentration initialt, blir plötsligt trött och ber själv

att få avsluta.

10:e sessionen

C sitter hopsjunken, men rätar upp sig när spelandet kräver detta. Han vill gärna stöda

händerna på benen och använder minsta möjliga rörelse. Samverkan mellan händerna

fungerar relativt bra, ibland glömmer han den vänstra handen. Handgreppet mognar successivt

från tumgrepp till mer pekfingerstyrt i högerhanden. C vill inte gärna byta trumstock när han

kommit igång. Grunduppställningen höjs och flyttas och C orkar sträcka ut mer och mer. Han

arbetar själv med samspelet och provar ”snabbt-långsamt” och ser om tp hinner med. C

använder blåsinstrument emellan trumaktiviteterna och växlar arbetsställning för att orka

upprepa momenten. C har svårt att korsa medellinjen med 2 trumstockar i rörelsen från

vänster till höger. Han tappar kontrollen och stannar på cymbalen längst åt höger och tänker

efter vilket som är nästa moment (motorisk planering krävs). Rummet dominerar över tiden

och musikens puls är ej tillräckligt betydelsefull ännu.

Sammanfattning

Tonus varierar utifrån dagsformen men C orkar generellt mer och är mer aktiv i terapistunden.

Handfunktionen förbättras successivt. Han har fortfarande svårt med stabilitet och postural

kontroll. Vid bålrotation följs händerna inte alltid åt och C har svårt att göra flera saker på en

gång. Han är rejält trött efter sessionen och orkar knappt 20 minuter.

13 Terapeuten benämns tp 14 Ifi se s 38

45

5.6 Försöksperson D D är en 7-årig pojke med lätta avvikelser beträffande motorik, koordination, perception och

det motoriska beteendet i samspel mellan barnet och omgivningen.

MVPT (tabell 6-8): Testtillfälle 1 visar att D ligger i nivå med perceptionskvoten för åldern,

normalvärde 100. Resultatet förbättrades vid testtillfälle 2 med 1 standardavvikelse då en

mognad troligen skett under sommaren. Vid testtillfälle 3, efter interventionsfasen sjönk

värdet av den perceptuella kvoten något från 118 p till 111 p. Den visuella perceptionen kan

inte anses påverkad av FMT-behandlingen.

MABC (tabell 2, 3, 6-8) visar att D klarar MABC rörelsetest bra. Testtillfälle 1 visar att D

ligger inom 15:e percentilen, d.v.s. på gränsen till att vara i riskzonen för motoriska

svårigheter. Poängen är jämnt fördelade över alla deltestområden. Testtillfälle 2 visar en

förbättring av totalpoängen främst inom deltest Handfunktion. Efter interventionen vid

testtillfälle 3 förbättrades Deltest statisk- och dynamisk balans. Deltest Bollfärdigheter gick

något bättre medan deltest Handfunktion blev klart sämre. Hans redan låga poäng medför att

några deltestpoäng ger stort utslag i totalpoängen.

Som helhet kan man ej utläsa någon förändring av resultatet motoriken med MABC med

anledning av interventionen med FMT.

MABC-checklistan (tabell 4, 6-8) visar att D ligger strax under värdet för 15:e percentilen,

50 p, vilket innebär att D är i riskzonen för motoriska svårigheter. Han klarar enkla motoriska

uppgifter men har svårigheter med uppgifter som kräver samspel med omgivning. Check-

listans poängvärden visar en positiv trend mellan testtillfälle 1 och 2. Testvärden från test-

tillfälle 2 kvarstår till testtillfälle 3 och visar att interventionen med FMT inte ger någon direkt

förändring av hur D agerar i samspel med kamrater och omgivning utifrån ett motoriskt

perspektiv.

Bedömning enligt FMT-kriterierna (tabell 5, 6-8) visar en positiv trend efter

interventionsperioden vid testtillfälle 3 och medelvärdet sjunker med 0,36 p vilket motsvarar

18 %. Kroppskontrollen och stabiliteten är ungefär stationär medan förmågan att samordna

händerna och att göra olika saker med dem har förbättrats. Att tolka och avläsa modellerna

har blivit mycket bättre liksom att korsa kroppens medellinje. FMT-behandling visar enligt

FMT-kriterierna en positiv utveckling.

46

5.6.1 FMT behandlingsbeskrivning barn D 1:a sessionen

D sätter sig på pallen vid FMT-grunduppställning. D sitter stadigt på pallen, fötterna i golvet

initialt, men efter hand sjunker han ihop och tappar golvkontakten. Han startar med växelspel

på virveltrumman, noterar endast trumman och ser ej cymbalerna, perceptionsvidden verkar

inskränkt. D slår mycket hårt och såväl trumskinn som trumpinnar tenderar att ge vika.

D provar att spela samtidigt med händerna på virveltrumman, han spelar otroligt långsamt och

verkar behöva tänka intensivt. Han stöttas av tp15 på pianot. Han blir presenterad

virveltrumman och 2 cymbaler med ifi16, han minns modellen och spelar 4 takter till, men kan

ej återupprepa modellen ännu en gång.

D är mycket ovillig att använda enbart sin vänsterhand och med samtidigt spel med bägge

händerna faller vänster bort efter ett tag. Med enbart vänsterhandsspel erhåller D kraftiga

spegelrörelser i höger hand i axelhöjd. D byter snabbt hand och vill ej använda vänsterhanden

separat. Han har svårt att dosera anblåsningen när han får prova blåsinstrument, blockflöjter

och ACME intrument. Han överblåser och blåser stötvis i dem.

10:e sessionen

D spelar gärna med bägge händerna samtidigt men det finns en tendens till att vänster är något

efter vid tillslaget. Sittställningen är god hela sessionen, men D gillar när arbetsställningarna

växlar. D har svårt att komma igång med virveltrumma-cymbaler utan ifi, han hamrar på de

olika instrumenten men verkar inte minnas modellen. Genom ökande svårighetsgrad lockas D

att fortsätta för att prova sekvenser med flera moment och det fungerar efter hand. I rörelsen

från vänster till höger med vänster hand sker bålrotationen ”i block” när vänster sida ska korsa

över höger. Kroppen vrids med mot höger och överkroppens rörelse är ännu ej frikopplad från

underkroppen.

Sammanfattning

D har förbättrat sin stabilitet, men har problem med bålrotationen. Handfunktionen utvecklas

men vissa svårigheter med samtidiga tillslag kvarstår. D behöver mycket mer tid att befästa

inlärning av nya moment jämfört med jämnåriga. D behöver utmaningar och variation för att

behålla motivationen.

15 Terapeuten benämns tp 16 Se s 38

47

5.7 Försöksperson E E är en 9-årig flicka med stora svårigheter inom motorik, koordination och perception liksom

med sin motorik i den komplexa interaktionen med omgivningen. E kom in i studien strax

efter start då hon ersatte ett annat barn som av praktiska skäl inte kunde fullfölja.

MVPT perceptionstest (tabell 6-8) är inte normerat för barn över 9 år men inget annat

instrument kunde väljas p.g.a. att flera försökspersoner redan startat studien. Vid testtillfälle 1

hamnar E inom åldersintervallet 8:6-8:11 och hon erhåller en perceptionskvot på 121 p.

Testtillfälle 2 och 3 ger maximala poängsummor och resultatet kan därför inte anses

tillförlitligt. Ett rimligt antagande är att FMT-behandlingen inte spelade speciellt stor roll för

perceptionens utveckling mätt med MVPT.

MABC (tabell 2, 3, 6-8) visar vid testtillfälle1 att E har stora motoriska problem inom testets

alla delar. Utgångsvärdena testtillfälle1 motsvarar 5:e percentilens värden för en klar motorisk

funktionsnedsättning. Perioden mellan testtillfälle 1 och 2 inträffade under sommaren och

värdena blev sämre vid testtillfälle 2. Deltesten för Handfunktion och Bollfärdigheter utfördes

något sämre medan deltesten för Statisk- och dynamisk balans var i stort sett oförändrat. Efter

FMT-interventionen vid testtillfälle 3 förbättrades värdena betydligt, med 54 %. Detta gällde

främst inom deltesten Handfunktion och Statisk- och dynamisk balans. Deltest Bollfärdigheter

inte visade någon förändring. En tydlig positiv förändring av MABC resultatet kan utläsas

efter en interventionsperiod på 10 veckor med FMT-behandling.

MABC-checklista (tabell 4, 6-8) visar motorikens betydelse för hur samspelet med

omgivningen fungerar. E har ett högt värde som innebär svårigheter att styra motoriken och

att hantera sitt motoriska betennde i relation till omgivningen. Bortfall av checklista 1 måste

tyvärr noteras p.g.a. att skolpersonalen inte var möjliga att nå vid testtillfälle 1. Resultatet

efter FMT-interventionen visar att värdena inte förändrades märkbart mellan testtillfälle 2 och

3. E:s motoriska beteende mätt med MABC-checklista kan inte anses påverkat av FMT-

behandlingen.

48

Funktionsbedömning enligt FMT-kriterierna (tabell 5, 6-8) visar att värdet mellan

testtillfälle 2 och testtillfälle 3 förbättras med 0,04 poäng vilket motsvarar 2 %. En svag

positiv utveckling sker efter FMT-interventionen men E har stora kvarstående problem.

Utifrån FMT-bedömningen har stabiliteten ökat något, sidoskillnaden med förmåga att

särskilja händernas rörelser blivit en aning mindre tydlig. E klarar bra att samordna vardera

sidas hand och fot och klarar helhetskoordinationen, d.v.s. att arbeta med händer, fötter med

samtidig blåskoordination. FMT-kriterierna visar en svagt positiv utveckling.

5.7.1 FMT behandlingsbeskrivning barn E 1:a sessionen

E sätter sig på pallen framför FMT-grunduppställningen. Sittställningen är hypoton, fötterna

är placerade på klossar på golvet, hon lutar lite i sidled och sjunker ihop efter hand. Hon har

svårt med stabilitet och postural kontroll, armarna stöds mot överkroppen och hon håller

händerna stödda mot låren och spelar med små rörelser på virveltrumman. Hon upptäcker ej

cymbalerna, perceptionsvidden verkar liten. E är lite blyg och försiktig initialt och lyser upp

när hon blir bekräftad av musiken från tp17 och ett samspel etableras.

E håller trumstockarna med lösa grepp, hon växlar handgrepp och ibland styr tummen i ett

tumgrepp bilateralt. Tp provar med ifi18 i grunduppställningen men E tappar modellen och

återgår till spel på enbart virveltrumman med bägge händerna samtidigt. E har svårt med

bålrotationen i rörelser från vänster till höger sida. Hon kan ej korsa medellinjen med vänster

hand, hela kroppen vrids med ”i block” och E vill gärna stöda den fria handen på pallen för

extra stöd. Om bägge händerna spelar vrids hela kroppen fram och åter. Det är svårt att dosera

luftströmmen, hon blåser stötvis i blockflöjterna. Hon har svårt att behålla stabiliteten i nya

positioner när arbetsställningen växlar. E kommenterar och pratar mycket.

10:e sessionen

E sitter stadigt initialt med god golvkontakt, hon har bra handgrepp om trumstockarna och en

god handledsrörlighet som ger snärtiga slag. E har bättre kontroll på instrumentens placering

och missar mer sällan. E är motiverad när hon lyckats med svåra moment och självförtroendet

har höjts. Hon har fortfarande svårt med stabilitet och bålrotation och kniper ihop knäna när

stabilitet behövs. Ibland tappar hon fotkontakten med underlaget och fötterna går upp på tå.

Efter varje moment blir E trött och sjunker ihop på stolen. E klarar nu att kunna separera

17 Terapeuten benämns tp 18 Ifi se s 38

49

höger/vänster sidas rörelser och gör olika rörelsemoment med händerna. Vid rörelsen från

vänster till höger tar E stöd med motsatt hand på pallen som tidigare för att få extra stabilitet.

E behöver korta moment för att bibehålla motivationen och är i ständigt behov av ny

stimulans för att inte tappa tonus och intresse. Hon klarar att samverka med höger hand och

fot några korta ögonblick, dito med vänster hand och fot.

Sammanfattning

E har utvecklat en bättre postural kontroll och stabilitet och bålrotationen har förbättrats, men

tonus styr dagsformen till en del. Handgreppet har utvecklats. Självförtroendet i FMT-

situationen har höjts och E är motiverad och klarar mer avancerade moment men det är svårt

för E att både styra kroppen och att uppfatta instrumentens placering. Det finns problem med

helhetskoordinationen men E klarar separata sidorörelser med händerna.

50

6 Diskussion Motivet för denna pilotstudie var att se om fem barn med svårigheter inom området DCD

påverkas av en behandlingsperiod med FMT om tio sessioner mätt med kvantitativa mått.

Huvudresultatet är att barn som deltagit i FMT-behandling under 10 veckor har utvecklat sin

motoriska förmåga mätt med MABC och med funktionsbedömningen enligt FMT-kriterierna.

Trots den i detta sammanhang korta interventionstiden kan man på gruppnivå se en

överensstämmelse med signifikant förbättrade resultat av såväl resultatet på MABC-testen

som FMT-bedömningen. På grund av att barnen var få kan man inte generellt säga att FMT är

en verksam behandling för barn med DCD men värdena pekar åt samma håll för alla barn som

deltog i studien. De individuella MABC-resultaten visar en positiv trend.

När urvalet gjordes av barn till studien var alla tidigare bedömda med MABC och befanns

tillhöra 15-5:e percentilen med stora motoriska svårigheter av DCD-typ. När studien startade,

testtillfälle 1, hade några mognat betydligt och hade relativt begränsade motoriska svårigheter,

men påverkades ändock positivt av interventionen.

Ett förbättrat resultat mätt med MABC uppmättes hos samtliga barn utom för barn D. Det

sämre resultatet vid testtillfälle 3 för barn D, kan hänföras till distraktion, brist på fokus och

uppmärksamhet, då ett praktiskt missöde störde testsituationen. Om man bortser från detta

testresultat visar förändringen en fortsatt positiv utvecklingstrend även för detta barn.

Tre barn hade ett högre antal felpoäng efter sommarlovet vilket var oväntat, då en ökad

mognad förväntades inträda under denna tid. En orsak kan vara att de dagliga rutinerna

förändras och viss daglig rutinträning försvann under semestertiden. Efter FMT-

interventionen erhölls förbättrade värden. Återgången till skolrutiner kan ha påverkat

resultatet, men flera av barnen bytte skolform efter sommaren och fick nya rutiner.

Tre av fem barn hade sina största svårigheter inom deltest Handfunktion. FMT-interventionen

påverkar dessa barn mycket positivt genom den träning av handfunktion och av den posturala

kontrollen som sker. Att sitta stabilt, att hålla olika trumstocksgrepp och slå an stockarna mot

olika trummor/cymbaler på olika avstånd kräver att man kan dosera kraft och riktning,

upprätthålla bålstabiliteten och att klara balanskontrollen liksom att motoriskt planera och

förbereda för kommande aktiviteter. Dessa funktioner är nödvändiga för att klara t.ex.

skrivarbete.

Tre av fem barn visade förbättrade resultat på deltest Bollfärdigheter där samtliga deltagare

hade en hög felpoäng initialt, d.v.s. svårigheter. Bollövningar kräver att kroppshalvorna

51

samarbetar och att det finns en utvecklad öga-hand-samordning, kroppskontroll och förmåga

till planering av det motoriska beteendet. Dessa moment är basfunktioner vid bollövningar.

Tidigare forskning inom DCD har visat svårigheter just inom dessa områden vilket påverkar

hela det motoriska beteendet. I FMT är fokus riktat mot ovan nämnda problem genom att man

arbetar intensivt med samordning av kroppshalvorna

Samtliga barn förbättrar sina resultat i deltest Balans vid testtillfälle 3. En tänkbar orsak till

förbättrade värden kan vara att man i FMT-terapi arbetar mycket med stabilitet och postural

kontroll, för att öka kroppsbalansen och kroppsuppfattningen.

FMT-kriterierna i FMT-bedömningen är utarbetade för att fästa uppmärksamhet på

nyckelpunkter vid observation av en människa i utveckling. Att utvärdera en rörelse

kvalitativt är svårt. Genom att mäta med kvantitativa mätinstrument som utvecklats för

ändamålet kan det låta sig göras. Man bortser då från kvalitetsaspekten och poängsätter enbart

rätt utförda uppgifter. MABC-bedömningen är ett sådant test och inkluderar tre deltest som

kan jämföras med några av FMT-kriterierna. Deltest Handfunktion jämfördes med kriterierna

handfunktion, handledrörelse, sidoskillnad och separata sidorörelser. Deltest Statisk- och

dynamisk balans kunde jämföras med FMT-kriteriet stabilitet och postural kontroll, och

deltest Bollfärdigheter med kriterierna stabilitet/postural kontroll och helhetskoordination

inkluderande motorisk planering och öga-handkoordination. Ett intryck är att kriterierna

stabilitet och bålrotation väger tyngre än andra. Dessa funktioner är kliniskt de viktigaste

momenten initialt vid en FMT-bedömning och följer barns naturliga utveckling. Detta bör bli

föremål för kommande studier.

På individnivå finns en likhet mellan barn A, C och E genom att de har stora motoriska

svårigheter mätt med MABC. Dessa förändras positivt efter interventionen och samtidigt kan

positiva värden avläsas i FMT-bedömningen. De två övriga, barn B och barn D, har mindre

motoriska svårigheter. B domineras av en hyperaktivitetsproblematik, som försvårar det

dagliga livet och påverkar dagsform, motivation och testresultat. Hos barn D sker en

förbättring av värdena i FMT-bedömningen men flera svårigheter kvarstår i terapisituationen

som inte fångas i MABC-bedömningen eller i checklistan.

MABC-checklista valdes för att ge en överblick över hur barn med DCD-liknande svårigheter

påverkas av sina problem i sin vardagsmiljö. Checklistan påvisar i vilka situationer barnets

svårigheter uppträder och den kan därför användas för att föra ut information till föräldrar och

52

nätverk. Genom att göra checklistebedömningen blir nätverket och föräldrar delaktiga i

barnets utveckling och behandling. Det är viktigt att understryka att vissa av checklistans svar

är beroende av hur samspelet sker i klassrummet mellan barnen.

I denna studie användes checklistan på olika sätt, dels för att få en uppfattning av ett barns

prestationer under en kortare tid, dels för att regelbundet följa upp insatta åtgärder över en

längre tid så jämförelser kunde göras (Henderson & Sugden, 1996).

När ett förändringsarbete sker av ett motoriskt beteende krävs tid. Nya erfarenheter

automatiserats i en specifik miljö, individen blir skicklig och effektiv i sin problemlösning,

färdigheter och erfarenheter integreras i individen. Det motoriska beteendet kan därefter

successivt överföras till andra typer av miljöer under olika förutsättningar. Det kan inte

uteslutas att individen kan behöva stödjas i nya situationer utanför terapisituationen. Genom

en längre behandlingsperiod torde förutsättningarna öka för att den nya färdigheten

generaliseras till andra, nya miljöer. Utommusikaliska mål kan sättas och uppnås. Då FMT-

interventionen i denna studie bestod av 10 tillfällen hinner beteenden förmodligen inte

automatiseras eller generaliseras. Vanligen sker behandling med FMT under minst fyra

terminer, varvid föräldrar och nätverk uppfattar både förändringar av det motoriska beteendet

och barnets självuppfattning.

Effekten mätt med MABC-checklista visar att ett av fem barn hade en mätbar förbättring.

Jämför man resultat från testtillfälle 1 med resultatet från testtillfälle 3 ser man en tydlig

positiv trend hos tre av barnen, då sommarlovet medför en mognadsperiod. Barn A, den

yngste, har inte hunnit ändra sitt motoriska beteende i samspel med omgivningen. Han har

troligen varit inne i en offensiv utvecklingsperiod av sin egen motoriska kontroll under hela

studien och den utvecklingen har ej påverkat det motoriska beteendet. Hans testresultat ligger

konstant. Barn B fortsätter sin positiva utveckling av det motoriska beteendet från testtillfälle

1, 2 och 3 vilket inte enbart kan hänföras till effekt av FMT-interventionen. Genom ett ökat

självförtroende har samverkan med klasskamraterna blivit bättre. Värden för barn C, D och E

förändrades ej efter interventionen, vilket kan bero på att interventionen var för kort för att en

överförbar effekt skulle kunna iakttas.

Ett kompletterande instrument, ett självskattningsformulär eller en strukturerad intervju kunde

ha fördjupat studien genom att närmare studera barnets egen uppfattning och behov, t.ex.

Canadian Occupational Performance Measure, COPM (Miller et al, 2001, Nylander &

Selling, 2004). Det hade varit av intresse att fråga barnen om deras uppfattning om

musikterapi, om sättet att arbeta med musik som motivationsskapande medel, om de själva

53

upplevde några problem i vardagen, om de upplevt någon förändring under interventionens

gång och om deras självbild och självförtroende förändrades.

MVPT, visuellt perceptionstest, speglade inte de visuella perceptionsproblem som

försöksledaren kände till utifrån kunskap om barnens förmåga mätt med andra test. Det

upplevdes vara för lätt. MVPT-testet var ej meningsfullt att använda i denna studie, eftersom

det visade sig att barnen inte hade någon perceptionsstörning mätt med detta test vid

testtillfälle 1. Den visuella perceptionen, mätt med MVPT, påverkades ej av interventionen,

utan förändringarna inom normalvärdena kan relateras till den naturliga mognaden. Det kan

inte uteslutas att utfallet blivit annorlunda om ett alternativt test hade använts.

Vid terapi och testning av barn med DCD-liknande svårigheter är dagsform, motivation för

uppgiften, vakenhetsgrad och tiden på dagen viktiga faktorer att ta hänsyn till. Bästa tillfället

för barnen i denna studie var förmiddagstider. Behandlingstiderna var fasta för varje barn,

men tiderna för testning blev i princip slumpade, beroende på övriga terapeuters möjlighet att

träffa barnen. Det kan inte uteslutas att individuella testresultat kan ha påverkats av när

bedömningarna gjordes.

Att låta barn delta i forskningsstudier kan göra dem medvetna om sina svårigheter. Även

föräldrarna påverkas och hanterar kanske barnet annorlunda jämfört med tidigare. I detta fall,

när försöksledaren även är behandlande terapeut, är det svårt att vara neutral vilket kan ha

påverkat studien. För studien oberoende yrkespersoner, kunniga i de olika mätmetoderna, har

gjort datainsamlingen, vilket har bidragit till resultatens objektivitet.

En svaghet i studien är att det inte finns någon kontrollgrupp. En matchande grupp

beträffande ålder och kön, hämtad från väntelistan, fanns inte att tillgå vid studiens start.

En kontrollgrupp hade på gruppnivå och individnivå, utan intervention, kunnat visa

motorikens mognad och hur det motoriska beteendet utvecklades i vardagsmiljön utan

intervention. Detta hade erbjudit fler möjligheter till jämförlser och stärkt eventuella fynd.

I en AB-studie kan en förändring av värden uppmätta efter interventionsperioden vara effekter

av behandlingen, men det kan inte uteslutas att en förändring kan ha skett oavsett

interventionen. Att komplettera med en mätning efter återgång till A-fas (baslinje) är

angeläget och kommer att ske när barnen startar sin nästa FMT-period.

54

6.1 Framtida forskning Många lyckade fall finns beskrivna av FMT-metoden. Större och systematiska studier är

däremot sällsynta. Då FMT är en i Sverige utvecklad och använd metod är studierna med

några undantag svenska. FMT är en relativt ny behandlingsmetod och behovet att systematiskt

pröva och utvärdera är nyväckt.

Denna studie visar att effekten av FMT som behandlingsform för barn med lättare motoriska

samordningssvårigheter är påvisbar, trots en kort interventionsperiod. En större förbättring av

resultatet på MABC-checklistan genom ett förändrat motoriskt beteende i vardagssituationer

kan troligen påvisas efter längre behandlingstid än 10 veckor, kanske efter 1 år. Detta får nya

studier visa. En fördjupad undersökning av barnens perspektiv på självkänslans och

självförtroendets utveckling före och efter behandlingen är ett annat exempel på en framtida

studie.

De praktiska konsekvenserna av en FMT-terapi har inte framkommit så tydligt i denna studie.

En lärare berättar att barnets självkänsla ökat, det vågar gå över skolgården själv och vågar

räcka upp handen. Förmågan att behålla instruktioner i flera led medför att skolsituationen blir

lättare, kanske är det en effekt av den tydliga struktur- och sekvensträningen i FMT. Förmåga

till koncentration och uthållighet har ökat, liksom villigheten att våga ge sig på nya problem.

Föräldrar uttrycker att såväl praktiska som sociala förmågor utvecklats. Mindre kladd vid

matbordet, att själv kunna stänga jackan med dragkedja, att ha lärt sig cykla och simma. Att ta

mer ansvar, att slutföra en uppgift och att kunna resonera är andra effekter. Dessa utsagor

borde studeras och värderas genom ett skattningsformulär eller i en kvalitativ studie

Att lösa ett problem med hjälp av musik som motivationsskapande medel utan verbalt stöd är

en av FMT-metodens grundstenar. Att försöka fördjupa kunskapen inom detta område genom

att studera skillnaden mellan ett behandlingsupplägg som innebär att ”få instruktioner” och ett

upplägg som i likhet med FMT, skaffar ”kunskap genom egen problemlösning och egna

erfarenheter” vore värdefullt liksom att närmare studera samspelet mellan terapeut och

individ.

Som FMT-terapeut är jag glad att få arbeta med FMT-metoden, som med hjälp av musik får

individer att utvecklas mot nya mål. Många ”lyckade” fall finns beskrivna men FMT behöver

i likhet med alla behandlingsinsatser undersökas i större systematiska studier.

55

7 Referenser

Aldridge, D. Case Study Designs in Music Therapy. London and Philadelphia: Jessica

Kingsley Pub, 2005.

Ayres, J. Sinnenas samspel hos barn. (2: a uppl). Stockholm: Psykologiförlaget, 1988.

American Psychiatric Association, APA. Category 315.4. Developmental coordination

disorder. Diagnostic and statistical manual of mental disorders.(4th ed. Text revision), 56-58.

Washington, DC: Author, 2000.

Beery, K E. VMI-V – Developmental Test of Visual-Motor Integration. Administration,

Scoring and Teaching manual, Cleveland and Toronto: Modern Curriculum Press, 1972.

Bernstein, N. The coordination and regulation of movements. Oxford: Pergamon Press, 1967.

Brogren, E. Balans och gång: normal och avvikande utveckling, i Beckung, E, Brogren, E &

Rösblad, B(red.): Sjukgymnastik för barn och ungdomar, Lund: Studentlitteratur, s 34-55,

2002.

Bulletin of WFMT (World Federation of Music Therapy), No 1, 1997.

Bülow, P, Andersson, E. Musik som terapi - utvärdering av funktionsinriktad musikterapi

(FMT) på psykiatrisk klinik. FoU – rapport Psykiatriska kliniken, Jönköpings läns landsting,

Jönköping, 2000.

Carlsson, M, Rönér Douhan, Gunel. Statistik- introduktion. Stockholm: Tiger förlag, 1993.

Colarusso, R.P, Hammill, D.H. MVPT, Motor-free visual perception test.

Carlifonia: Academic Therapy Publications Novato, 1972.

Crawford, S.G, Wilson, B.N, Dewey, D. Identifying developmental coordination disorder:

consistency between tests. Phys Occup Ther Pediatr. 2001. 20(2-3): 29-50.

56

Ejlertsson, G. Statistik för hälsovetenskaperna, Lund: Studentlitteratur, 2003.

Elfvik Strömberg, M & Haglund Andrén, L. Effekt av Funktionsinriktad Musikterapi hos barn

med motoriskt-perceptuella svårigheter med avseende på ögonmotorik. Tre single case

studier. C- uppsats, Vårdhögskolan i Uppsala, 1995.

Eliasson, A-Ch & Rösblad, B. Arm- och handrörelser: normal och avvikande utveckling i

Beckung, E, Brogren, E & Rösblad, B (red): Sjukgymnastik för barn och ungdomar, Lund:

Studentlitteratur, s. 46-55, 2002

Eliasson, A-CH, Rösblad, B, Forssberg, H; Disturbances in programming goal-directed arm

movements in children with ADHD; Developmental Medicine and Child Neurology. 2004.

46:19-27.

Eriksson, M. FMT – bedömning av grundfunktioner. En jämförande studie av den

funktionella utvecklingen hos elever i grundskolan. Rapport i Funktionsinriktad Musikterapi,

D-kurs. Institutionen Musikhögskolan Ingesund, Karlstads Universitet. 2004.

Gillberg, C. Deficits in attention, motor control and perception: a brief review.

Arch dis Child. 2003. 88:904-910.

Granberg, A. FMT – metoden som bedömninginstrument vid läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.

C-uppsats i musikpedagogik. Stockholm. Centrum för musikpedagogisk forskning, MPC.

Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, 1994.

Granberg, A. FMT – metoden. En beskrivning och granskning av en musikterapeutisk metod.

D-uppsats i musikpedagogik. Stockholm: Centrum för musikpedagogisk forskning, MPC.

Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, 1997.

Granberg, A. Det måste få ta tid. En studie av musikterapeuters verksamhet i skolan.

Stockholm: Centrum för musikpedagogisk forskning, MPC. Akad.avh. Kungliga

Musikhögskolan i Stockholm, 2004.

57

Hedberg, Å. Motoriskt lärande, i Beckung, E, Brogren, E & Rösblad, B(red.): Sjukgymnastik

för barn och ungdomar, Lund: Studentlitteratur, s 77-80, 2002.

Henderson, S.E & Sugden, D.A. Movement Assessment Battery for Children- Movement ABC.

Rörelsetest för barn. Manual. Stockholm: Psykologiförlaget, 1996.

Hersen, M & Barlow, D.H. Single-Case Experimental Designs: Strategies for Studying

Behavior Change. New York: Pergamon Press, p. 67-193, 1978.

Hjelm, L. Block 1-20. (Kursmaterial) Uppsala: Musikterapiinstitutet, 1994.

Hjelm, L. FMT - metoden 25 år. Uppsala: Musikterapiinstitutet, 2001.

Holle, B. Barns motoriska utveckling (3: e uppl). Stockholm: Natur och Kultur, 1987.

Johnston, L.M, Burns, Y.R, Brauer, S.G & Richardson, C.A. Differences in postural control

and movement performance during goal directed reaching in children with developmental

coordination disorder, Human Movement Science., 2002. vol 21:583-601.

Jucaite, A, Fernell, E, Forsberg, H, Hadders-Algra, M. Deficient coordination of associated

postural adjustments during a lifting task in children with neurodevelopmental disorders.

Developmental Medicine and Child Neurology. 2003. 45: 731-742.

Kazdin, A. E. Single Case Experimental designs: Methods for clinical and applied settings.

Oxford: Oxford University Press, 1982.

Kylén, G. Begåvning och begåvningshandikapp, Stockholm: ALA-stiftelsen, 1986.

Miller, L.T, Polatajko, H.J, Missiuna, C, Mandich, A.D, Macnab, J.J. A pilot trial of a

cognitive treatment for children with developmental coordination disorder. Human Movement

Science. 2001. vol 20:183-210.

58

Nilsson, E. EEG-undersökning i samband med funktionsinriktad musikterapi. Rapport i

Funktionsinriktad Musikterapi, D-kurs. Institutionen Musikhögskolan Ingesund, Karlstads

Universitet, 2004.

Nilsson Söderlind, I. Mäter jag som du? En jämförelse av FMT - terapeuters bedömningar av

funktionsnedsättningar hos barn med DAMP. D-uppsats i Funktionsinriktad Musikterapi,

Musikhögskolan Ingesund, 1998.

Nordenstam, G. Funktionsinriktad musikterapi i skolan. Ett försök att utvärdera hur

Funktionsinriktad musikterapi kan påverka skolbarns kroppshållning. D-uppsats i

Funktionsinriktad musikterapi, Ingesunds Musikhögskola, 1998.

Nylander, E. Selling, K. Svårigheter med vardagens aktiviteter ur ett barn- och

föräldraperspektiv. Intervju med tio barn med neuropsykiatriska funktionshinder och deras

föräldrar. C-kurs uppsats i arbetsterapi, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, 2004.

Piaget, J. Barnets själsliga utveckling. Lund: Gleerup Bokförlag, 1968.

Pless, M. Developmental coordination disorder in preschool children; Self-perceived

competence and group motor skill intervention. Akad. Avh. Uppsala Universitet, 2001.

Pless, M. Developmental Coordination Disorder i Beckung, E, Brogren, E & Rösblad, B;

Sjukgymnastik för barn och ungdomar. Lund: Studentlitteratur, s.176-182, 2002

Ray, J. Att använda musik som medel för att nå utommusikaliska mål. Funktionsinriktad

musikterapi (FMT) vid schizofreni och schizofreniliknande symptom. D-uppsats, Centrum för

musikpedagogisk forskning, MPC, Kungliga Musikhögskolan i Stockholm/Stockholms

universitet, 1998.

Ruud, E. Musikk som kommunikasjon och samhandling. Teoretiske perspektiv på

musikterapien. Oslo: Solum Forlag, 1990.

Rösblad, B. Barnets rörelseutveckling i Beckung, E, Brogren, E & Rösblad, B (red.):

Sjukgymnastik för barn och ungdomar, Lund: Studentlitteratur s. 18-33, 2002.

59

Rösblad, B, Visual and proprioceptive control of arm movements: Studies of development and

dysfunction. Akad. avh. Umeå Universitet, 1994.

Schoemaker, M. M, Hijlkema, M. G. J, Kalverboer, A. F. Physiotherapy for Clumsy Children:

An evaluation study. Developmental Medicine and Child Neurology, 36: 143-155, 1994.

Shumway-Cook, A & Woollacott, M. Motor Control. Philadelphia: Lippincott Williams &

Wilkins, 163-191, 2001.

Sigmundsson, H, Vorland Pedersen, A. Motorisk utveckling. Lund: Studentlitteratur, 2004.

Smideman, G. FMT – metoden i problemanalys och behandling. C-uppsats, Musikterapi-

Institutet -Centrum för Funktionsinriktad Musikterapi i Uppsala, 1999.

Smyth, M. M & Mason, U.C. Use of proprioception in normal and clumsy children.

Developmental Medicine and Child Neurology. 1998. 40: 672-681.

Van Waelvelde, H, De Weerdt, W, De Cock, P, Smits-Engelsman, B.C. Aspects of the

validity of the Movement Assessment Battery for Children. Human Movement Science. 2004

Jun; 23(1):49-60.

Wigram, T, Nygaard Pedersen, I & Bonde, L O. A Comprehensive Guide to Music therapy;

London and Philadelphia: Jessica Kingsley Publishers, 2002.

von Hofsten. C. On the development of perception and action, Valsinger, J & Connolly, K,

(ed): Handbook of Developmental Psychology; London: Sage, 114-140, 2003.

Internetadresser:

Missiuna, C. Children with Developmental Coordination Disorder: At home and in the

classroom. www.fhs.mcmaster.ca/canchild. 2003. 17 februari 2005

StatSoft Scandinavia. Statistica. www.statsoft.se/support/books.hmtl 2004. 8 augusti 2005

60

Bilagor Bilaga 1 OBSERVATIONSMALL FMT - KRITERIER STABILITET 3 svag KFU snedställning(svag planering) 3 slingrande ben (stöder kring stolsben) 3 spetsfot (tendens till spetsfot) 3 låsta armar (armbågar mot kroppen) 3 "kuskställning" (armbågar mot lår/knä) 3 krumrygg ("babyrygg") 2 knäknip (även med fotkloss) 2 tåknip (även med fotkloss) 2 paraplygrepp (vid enhandsspel) 2 spänd nacke (medrörelse i stödsökande) 2 medrörelse i mun (balanssökande) 1 ingen förmotorik (dålig planering av sits) 1 statiskt sittande (ingen anpassning till aktivitet) 1 byter ställning under spel SIDOSKILLNAD 3 tar emot två stockar olika grepp(påtagligt) 3 tar emot två stockar spel med en hand 3 paraplygrepp med svaga handen 3 byter hand vid erbjudande till svaga sidan 3 växlar hand i fokus kod 5-6-14 (enhandsspel) 3 vrider kroppen mot fokus kod 5-6-14 3 huvudrörelser i sidled kompenserande medrörelse 3 olika handgrepp 2 ojämn golvkontakt höger/vänster 2 fokuserar olika klassas 3-2-1 2 medrörelser passiva sidan (även mun) 1 ojämnt tvåhandsspel

SEPARATA SIDORÖRELSER

Bedöms utifrån ålder

BÅLROTATION 3 ögat statiskt i fokus överdriven fokusering 3 medrörelse öga-huvud-kropp 3 följdrörelse i underdel 3 förflyttning på stolen under spel 3 trampande i sidled klassas 3-2-1 2 lättare vridning /kropp klassas 3-2-1 2 avsaknad av läsriktnig klassas 3-2-1 KORSRÖRELSE 3 omöjligt att korsa kod 15 2 korsar tveksamt kod 15 2 liggande andra hand ingen aktivitet 2 medvridning i huvud/kropp 2 anspänning i ben/fot tåspets 2 variation i andra handen inåt-utåt-inåt/ men spelar HANDFUNKTION 3 tveksamt mottagande 3 omogna grepp klassas utifrån ålder 3 ej liksidiga grepp 3 avsaknad av pronation 2 översupination

helheten klassas utifrån ålder 3-2-1

HANDLEDSFUNKTION 3 stela, statiska handleder 3 flexioner (deviation och flexion) klassas 3-2-1 2 vridning/supination 1 passiv handled TOTALPERCEPTION 3 avläsningsproblem spatialt/rumsligt 3 avläsningsproblem temporalt/tidsmässigt 3 perifer osäkerhet svag slagprecision i vidgning Dito klassas gradvis utifrån fokus 2 kraftig vridrörelse i t ex kod 5-6-14 1 fokusering MODELL/LOGIK 3 svårt att avläsa uppställningar lång ansamling före start 3 tappar modeller 2 kort uthållighet 2 svag assocciationsförmåga HAND/FOTKOORDINATION 3 samordningsproblem Totalt 3 dito en hand/en fot 3 dito kors-hand/fot 3 dito två fot/en hand 3 dito en fot/två händer 2 medrörelser 1 tveksam start HELHETSKOORDINATION bedöms utifrån ålder (andning/samording)

Bilaga 2

63

Bilaga 3

Förälder till Inom ramen för min magisterutbildning i Habiliteringskunskap vid Uppsala Universitet kommer jag att göra en kartläggning av Funktionsinriktad Musikterapi, FMT. Syftet med studien är att utvärdera effekten av FMT på barn med lätta motoriska svårigheter. står sedan en tid i FMT kö på Barn och Ungdomshabiliteringen i Uppsala och erbjuds därför att delta i detta utvärderingsprojekt. I undersökningen kommer 5 barn att delta. Förutom de vanliga FMT -tillfällena kommer barnen att få träffa en psykolog och en sjukgymnast för att göra en del uppgifter före och efter FMT -perioden. Detta görs som ett led i utvärderingen av effekten av musikterapin. Föräldrarna till de deltagande barnen får också besvara ett frågeformulär om vad barnet klarar hemma och i skolan. Den inledande undersökningen sker i juni och FMT behandlingen startar i augusti 04. Deltagandet är helt frivilligt och vid redovisning av undersökningen kommer allt material att avkodas och inget barn kommer att kunna identifieras. Jag kontaktar er per telefon inom 1 vecka för att få ert svar och diskutera eventuella frågor. Om ni väljer att inte vara med i undersökningen står ert barn kvar i kö och erbjuds plats så snart som möjligt i Barn- och ungdomshabiliteringens vanliga FMT -verksamhet. Uppsala 2004-05-06 Lena Haglund Andrén, Leg sjukgymnast, diplomerad musikterapeut 018-611 88 43 mail: lena.haglund.andren@lul.se