Med sikte på framtiden s15

Nyfikenhet leder långt s4

På spaningsuppdrag s12

WEAG s18

1/2001

1/2001

22222

Innehåll: lLedare s2 lBrev från ansvarige utgivaren s3 lNyfikenhet lederlångt s4 lDen vassaste inom sitt fält s6 lVolfram istället för uran s7lGranater med precision s8 lI flygande fläng s10 lPå spaningsuppdrags12 lMed sikte på framtiden s15 lSverige ny medlem i WEAG s18lFörädlad hyllvara s21

Försvarets materielverkFMV är en myndighet som är direktunderställd FörsvarsdepartementetFMVs främsta uppdragsgivare ärFörsvarsmaktenFMV definierar, utvecklar, anskaffar,levererar, vidmakthåller och avvecklarförsvarets materielsystemFMV provar systemen–från förstudie tillleverans och senare avvecklingFMVs huvudkontor finns i Stockholmoch vi har anläggningar även iArboga, Karlsborg, Linköping ochVidselFMV har 2 200 anställda och omsätterca 20 miljarder kronor per år

AdressFörsvarets materielverk115 88 Stockholmtfn 08-782 40 00 (växel)www.fmv.se

Ansvarig utgivareInformationsdirektörLars Wigertlawig@fmv.se

RedaktörYlva Norbergylnor@fmv.setfn 08-782 63 86fax 08-782 63 95

Grafisk formYlva Norberg

PrenumerationFMVaktuellt kanbeställas gratis viafax 08-782 63 95 alt.e-post ylnor@fmv.se

OmslagsbildFinkalibrig- och luftvärns-ammunition med spårljusskjuten nattetid under övning.Foto: Lasse Sjögren.

TryckGraphium Norstedts tryckeri

FMVaktuellt utkommermed sex nummer 2001och har en upplaga påca 8.000 ex. Tidskriftenfår gärna citeras omkälla anges

Redaktionen ansvarar ej förinsänt icke beställt material

FMVaktuellt

Generaldirektör Birgitta Böhlin:

Ett nytt utvecklande

år ligger framför ossDå jag under december månad träffade FMVsalla medarbetare vid mina genomgångar i Stock-holm och ute i landet konstaterade jag att FMVkunde se tillbaka på år 2000 som ett fram-gångsrikt verksamhetsår. Vi har i stor utsträck-ning genomfört och levererat alla de uppdrag,som vi fått från Försvarsmakten. All fakture-ring till Försvarsmakten avseende år 2000 harockså klarats av. Detta har vi genomfört paral-lellt med det första året av omställning till detprocessorienterade arbetssättet. Jag är nöjd medresultatet och alla medarbetare vid FMV ärvärda ett stort tack för gedigna insatser.

Regeringen har i sin försvarsproposition tillriksdagen i fråga om materielförsörjningens framtida utveckling särskilt fram-hållit att systemsamordning, flexibilitet, operativ rörlighet och modulär uppbygg-nad av systemen bidrar till kostnadseffektivitet. Härutöver kräver omställningenoch förnyelsen av Försvarsmakten att avvecklingen av överskottsförnödenhetergenomförs snabbt. Våra ägare i form av riksdag och regering har stora förvänt-ningar på FMVs kompetenta medverkan i alla dessa uppgifter.

De pågående materielanskaffnings- och forskningsutredningarna har i sitt ar-bete tydligt framhållit vikten av att den tekniska kompetensens fortlevnad säker-ställs även vid utformningen av det nya försvaret. Med begränsade resurser måstedetta göras i nätverk såväl nationellt som internationellt. Utredningarnas tankaroch ställningstaganden verifierar enligt min uppfattning att den väg vi slagit inpå för FMVs utveckling de närmaste åren är den rätta. Att målmedvetet rikta in vårverksamhet mot arbete på högre systemnivåer i kombination med god affärs-mässighet är viktigt och det gör att år 2001 och de närmast därpå följande årenutgör en stor utmaning.

1/2001

33333

1/2001

44444

Nyfikenhet leder långt

Den 11 december förra året utsågs Inga-Lill Bratteby-Ribbing till strategisk specialist vid FMV inom områdetprogramvarusäkerhet. Inga-Lill Bratteby-Ribbing hararbetat med programvarutekniska frågor vid FMVsedan 1995 och har bland annat skrivit en handbokför anskaffning av säkerhetskritisk programvara

En blåsig, snöig januaridag iUppsala, en månad efter det attInga-Lill Bratteby-Ribbing

blev utsedd till strategisk specialist fårhon frågan hur det känns att vara denförsta kvinnan som utses. Hon svararmed en episod ur sitt liv: ”Som ung,nyanställd på FOA deltog jag i en in-

ternationell konferens om hyperboli-ska differentialekvationer. Efter två da-gar kom en liten indier fram till migoch frågande: ’Hur känns det att varaden enda kvinnan i ett sällskap på 200personer?’ Jag blev förvånad eftersomjag varken hade noterat detta eller re-flekterat över att det skulle vara något

speciellt. För mig som är uppvuxen vidsidan om två storebröder hade det all-tid varit naturligt att hänga med på alltsom grabbarna gjorde.”

13 års cykler i arbetslivetInga-Lill Bratteby-Ribbing har arbe-tat med säkerhetskritiska program-

1/2001

55555

varutillämpningar sedan 1960-talet.Hon läste informationsbehandling vidUppsala universitet med inriktningmot matematik och numerisk analys.Vid sidan av studierna startade hontillsammans med några manligastudiekamrater ett tvärvetenskapligtbolag för uppdrag inom datalogi, ma-tematik, fysik, statistik och biologi -ett tidigt exempel på en ny företags-form: konsultfirman. Efter institu-tionsjobb vid Uppsala universitet gickhon över till kärnkraftsindustrin. Därbestod arbetet i att ta fram numeriskalösningsmetoder till neutrondiffu-sionsekvationen för reglering av kon-trollstavar.

Under 13 år kom Inga-Lill Bratteby-

Ribbing sedan att arbeta vid Försva-rets forskningsanstalt, FOA, där in-riktningen gradvis skiftade över frånnumerisk analys mot relationsdatabas-system, grafik och programvaruteknik– då nya och heta områden. Hon varbland annat med om att hålla de för-sta svenska kurserna i programvaru-språket Ada. Tiden vid FOA var gi-vande men resorna mellan Stockholmoch Uppsala blev krävande både förhenne själv och för familjen. När honblev ombedd att söka ett arbete i Upp-sala hos Philips elektronikindustrier,tog hon det på uppmaning av sina trebarn.

Hos Philips elektronikindustrier arbe-tade Inga-Lill Bratteby-Ribbing medprogramvaruutveckling av realtidssys-tem. ”Det var en dynamisk tid,” sägerhon entusiastiskt. ”Vi kom tidigt att til-lämpa Ada och objektorientering – ettnytt sätt att designa system. Och vihade förmånen att ha ledande exper-ter inom området som konsulter i fö-retaget.”

Efter 13 år hos Philips/NobelTech/Bofors/CelsiusTech f ick Inga-LillBratteby-Ribbing ett erbjudande omarbete på FMV:s filialkontor i Uppsala.”Idén rotade sig,” säger hon. ”Jag sågdet som en spännande kompletteringatt börja vid FMV efter att ha arbetatinom både försvarsforskning och för-svarsindustri.” Inga-Lill Bratteby-Rib-bing har nu varit vid FMV i fem år.”Jag gillar att grotta ner mig i mitt ar-bete och det tillåts jag att göra här,”säger hon. ”Men det är också en merutåtriktad verksamhet vilket jag finnerett stort nöje i.” Hon hoppas nu få möj-lighet till ett friare samarbete över pro-jekt- och institutionsgränser, både na-tionellt och internationellt, utan atttyngas av projektadministrativa upp-gifter. Men då hon fortfarande leder tvåpågående projekt tror hon att infas-ningen kommer att ske successivt.

Hårdbevakning av området”Arbetet med handboken var det somledde till min specialisttjänst,” sägerInga-Lill Bratteby-Ribbing. ”Det gavmig tillfälle att göra en djupdykning igränsskiktet programvaruteknik -systemsäkerhet och därmed en natur-lig anledning att bevaka området.” In-för framtiden hoppas hon kunna ökainsikten om den roll programvaranspelar för systemsäkerheten i dator-baserade system. Inga-Lill Bratteby-Ribbing är mycket entusiasmerandenär hon förklarar vad programsäkerhetegentligen är. ”Programvarusäkerhetavser egenskaper hos programvaran,som bidrar till att systemsäkerhetenkan upprätthållas, det vill säga att ingaoavsiktliga skador skall åsamkas per-son, egendom eller miljö,” säger hon.”Det är ett indirekt begrepp som berorav såväl det system programvaran in-går i, som den miljö och den använd-

ning systemet är avsett för. Detta inne-bär bland annat att programvara sombetraktas som säker i ett system intenödvändigtvis behöver vara det i ettannat system, i en annan användningeller annan omgivning.”

Inga-Lill Bratteby-Ribbing är impo-nerad av kombinationen bredd ochdjup bland FMV:s anställda. ”Det ärviktigt att dra nytta av den kompetenssom verket har för att ställa rätt kravpå ett programvarussystem och att folksom är kunnigt i användning, tillämp-ning och programvaruteknik är medoch ställer dessa krav.”

Det som är jobbigt är roligtÖppenhjärtigt delar Inga-LillBratteby-Ribbing med sig av sina er-farenheter och kunskaper. Med livs-filosofin att det som är lugnt ofta blirtråkigt, medan det som är jobbigt sam-tidigt visar sig vara roligt verkar honta vara på det mesta i tillvaron. ”Ävenom mitt jobb många gånger har varitstressigt med mycket arbete så har jagstimulerats och sluppit drabbas avutbrändhet,” säger hon. ”Det kan beropå att jag försöker att göra helt andrasaker på fritiden och på det sättet för-mår koppla av.” MångkonstnärenInga-Lill Bratteby-Ribbing är en hän-given husrenoverare, dragspelslärling,avdankad pianist, oljemålare ochlångfärdsskrinnare. ”Men de dåligaisarna har hindrat mig från att åkahittills i år,” säger hon bekymrat.

Vid Inga-Lill Bratteby-Ribbings ut-nämning den 11 december förra åretkom det många intresserade åhörare,både från FMV och utifrån. En av demvar Erik Johansson, doktorand inomindustriella informations- och styrsys-tem vid KTH, som haft kontakt medInga-Lill Bratteby-Ribbings vid fleratillfällen. ”Jag är mycket glad att justInga-Lill utses till strategisk specia-list,” sa han. ”Hon är väldigt nyfikenoch öppen och jag tror att det har bi-dragit till hennes stora framgångar.”

Ylva Norberg

Foto

: Ylva

Nor

berg

Foto

: Ylv

a N

orb

erg

1/2001

66666

Strategiska specialister vid FMVManuel Wik El-miljö/EMP (1990)Erik Prisell Flygplansframdrivingssystem (1990)K-G Lövstrand Elektomagnetisk miljöinverkan på materiel (1992)Anders Berg Eldrörsvapen med ammunition & pulsad kraft (1993)Mats Ohlin IT-säkerhet (1995)Ralph Persson Störtåliga radiosystem (1996)Jarl Magnusson Information Resource Management (1999)Anders Lönnö Optimerade skorvstrukturer för örlogsfartyg (2000)Inga-Lill Bratteby-Ribbing Programvarusäkerhet (2000)

En strategisk specialist vid FMV skall inte bara vara specialist utanäven generalist. Arbetsuppgifterna är som regel komplexa,omfattande och ställer höga krav på såväl kreativ förmåga somövergripande kunskap om teknikområdets olika tillämpningar

Den vassaste inom sitt fält

I slutet av 1980-talet var det svårtför FMV att behålla duktiga tekniker eftersom de blev uppköpta av

industrin. Man ville göra det attrak-tivt att stanna kvar inom myndighe-ten och inrättade därför tjänsterna somstrategisk specialist. Den strategiskaspecialisten skall utveckla sitt teknik-område, stödja den långsiktiga kompe-

tensen inom området samt bidra medkunskap inom olika projekt.

FMVs första strategiska specialist,Manuel Wik, utnämndes 1989. ”Hanutnämndes inom området elmiljö ochelektromagnetisk puls,” säger KjellNilsson, Centrum för personalutveck-ling, som har deltagit i beredningsar-betet kring de strategiska specialister-

na sedan starten. Just nu finns det niostrategiska specialister vid FMV, mengenom åren har sammanlagt 12 ut-nämnts. Inga-Lill Bratteby-Ribbing,som utnämndes till strategisk specia-list den 11 december förra året inomområdet programvarusäkerhet, är dockden första kvinnan.

”Från början var det tänkt som ettsätt för tekniker att göra karriär inomFMV utan att de för den skull skullebli chefer,” säger Kjell Nilsson. ”Föratt få en strategtjänst får man inte varalinjechef eller projektledare utan baraägna sig åt sitt kompetensområde.”Men han eller hon skall inte bara verkainom FMV utan även bilda nätverkinternationellt och nationellt och varaen knytpunkt för ämnesområdet iSverige. ”Han eller hon skall ocksåverka som expert i ÖB:s samråds- ochutvecklingsgrupper och kunna tala omvad som är tekniskt möjligt att genom-föra utav det som kunden önskar,”påpekar Kjell Nilsson.

Innan någon erbjuds en tjänst somstrategisk specialist bereds frågan medstörsta noggrannhet. ”Det ställs högakrav på att det skall vara den vassastepersonen inom sitt fält,” säger KjellNilsson. ”Och att denna person ocksåkan verka som ett föredöme för andrainom fältet. Vi tar in både interna ochexterna utlåtanden om dem som vi villutse. Det är viktigt att de är auktorite-ter även utanför FMV. Det är ocksåviktigt att det är ett strategiskt viktigtområde – det går hand i hand.”

Ställföreträdande generaldirektör Jan Edelswärd överlämnar blommor och diplomtill Inga-Lill Bratteby-Ribbing vid hennes utnämning till strategisk specialist.

Ylva Norberg

Foto

: Ylv

a N

orb

erg

1/2001

77777

Volfram iställetför utarmat uranDen har diskuterats mycket i pressen den senastetiden om utarmat uran. Det senaste har gällt denammunition som användes i Kosovo och vilkenpåverkan den har haft på soldater och civila.

Ammunitionen som var aktuelli Kosovo var 30 mm projekti-ler skjutna från automatka-

non i det amerikanska flygplanet A10som används som understöd för mark-förband. ”I var och en av dessaprojektiler används 0,27 kg utarmaturan och det sitter som en kärna inutiprojektilen,” säger Lennart Edlund,kompetensföreträdare för eldrörsam-munition och pyroteknik vid FMV.Han säger vidare att USA använderutarmat uran i de flesta av sina pansar-projektiler, även om de vid övningarhar ett annat material av både prak-tiska och miljömässiga skäl.

Uran är både en tungmetall och ettradioaktivt ämne vilket medför att det

är förenat med två risker, en bioke-misk-toxisk risk och en strålningsrisk.Om uranet kommer in i människo-kroppen kan det dels påverka kroppensinre organ biokemiskt och därigenomskada deras normala funktioner, delsavge strålning, vilket innebär en ökadrisk för framför allt cancer, enligt Sta-tens strålskyddsinstitut, SSI.

Den främsta orsaken till att USAanvänder utarmat uran är att det är bil-ligt. Numera är dock priset för denfärdigtillverkade ammunitionen unge-fär densamma som för alternativapenetrationsämnen eftersom det blandannat är nödvändigt att använda bättrearbetarskydd i fabrikerna, där det till-verkas. Den andra orsaken till att an-vända utarmat uran är att det ger enfem till tio procentig högre pene-trationseffektivitet än t.ex. volframsom används i svensk ammunition.Det utarmade uranet är dessutom,till skillnad från volfram, pyrofort detvill säga att det självantänder när må-let träffas och metallen förbränns tilluranoxid. Stoftet av uranoxiden ocheventuellt ej förbrända metallrestersprids i och kring de mål som träffas.Detta stoft är farligt att inandas eller,om det kommer ut i marken utanför,att få i sig via mat och dryck. Statensstrålskyddsinstitut menar dock att detinte är troligt att det utarmade uranetskulle vara orsaken till leukemi, vil-ket har påståtts. Frågan tas dock påstort allvar och SSI samarbetar med

Ylva Norberg

Lennart Edlund, kompetensföreträdareför eldrörsammunition och pyroteknikvid FMV, visar hur en pansarprojektiltränger igenom metall.

1.

2.

3.

4.

5.

Ammunition (30mmx173 PGU-14 API)med utarmat uran av den typ somanvändes av Amerikanska styrkor iKosovo. 1.Ballistisk hätta, 2.Penetrator,3.Spårljus, 4.Drivladdning, 5.Tändskruv.

berörda myndigheter för att bringaklarhet i frågan.

Sverige bestämde redan tidigt attinte använda utarmat uran i sin am-munition. ”Det finns också andra län-der som tagit avstånd från utarmaturan, som till exempel Tyskland och Israel,” säger Lennart Edlund, ”medanUSA, Frankrike och England använ-der sig av det.” Han tillägger: ”Manfår komma ihåg att dessa länder harstora förråd av denna ammunition.Detta innebär att så länge man inte kanpåvisa ett klart samband mellan de ak-tuella sjukdomsfallen och ammunitio-nen med utarmat uran så kommer manförmodligen inte att sluta upp med attanvända det.”

Foto

: Ylv

a N

orb

erg

1/2001

88888

Sverige var ett av de första län-derna i världen att ha med tra-ditionella granatsprutor i sin

krigsorganisation. De har nu funnitspå världsmarknaden i ett antal år ochfinns hos försvarsmakter runt om ivärlden. Dessa granatsprutor kan an-vändas för att tränga igenom upp till65 mm tjock pansarplåt. Granaternakan dessutom genom sin splitter-egenskap vara ödeläggande inte baraför det träffade målet utan också förmål i omgivningen. Men det finnsnackdelar med systemet. Om man vill

Att skjuta runt hörn meden granatspruta, gårdet? Nej egentligen inte,men Sverige skall nuköpa in ett nyttgranatsprutesystemmed bland annatprogrammerbaragranater. Dessa skallkunna nå dolda målsom man tidigare intekommit åt med degamla granaterna

Granater med precision

nå ett mål bakom en vägg eller mur,eller i en grop är den tämligen inef-fektiv.

Nordiskt samarbeteNu skall emellertid Försvarsmakteninförskaffa en ny typ av granatsprute-system, förhoppningsvis i samarbetemed Norge, Finland och Danmark.Detta system skiljer sig från de tidi-gare vapnen dels genom ett mer avan-cerat sikte med integrerad laser-avståndsmätare och ballistikberäk-ning, dels genom att ha tidsinställda

granater. Vet man väl avståndet kangranaterna programmeras till attsprängas på en exakt position och intebara när de träffar målet. Det vill sägaatt de kan kodas till att brisera i lufteneller till fördröjd brisad. Detta systemfinns redan i Stridsfordon 9040 ochLuftvärnskanonvagn 90. ”Vi har lärtoss en del sedan vi införde systemetdär,” säger Carl Söderquist som ärsiktessystemsansvarig vid FMV. ”Detinnebär att det här systemet blir merförfinat på vissa punkter jämfört medstridsfordonapplikationen.”

Per Arvidsson, ansvarig för Försvarsmaktens finkalibermaterieloch understödsvapen vid FMV, förevisar här en garanatspruta

Foto

: Ylv

a N

orb

erg

1/2001

99999

Granatsprutesystem av denna typ an-vänds ännu inte av något land och ef-ter vad FMV har erfarit så finns detendast två systemleverantörer som ut-vecklar dem. Deras produkter kommeratt testas under överinseende av FMVunder detta år och nästa.

Sverige är ordförandeland för pro-jektet och ansvarig från svensk sida ärPer Arvidsson, FMV. Han är sprud-lande glad när jag talar med honomsamma dag som den första beställ-ningen av vapensystemen gått iväg.Den första leveransen av vapnen skallgöras till hösten, säger Per Arvidsson.Vapnen kommer sedan att testas tillvintern 2002-2003, varefter en beställ-ning kan läggas. ”Vi beräknar att sys-temen blir levererade till hösten 2003,”säger han.

Världens vassaste systemDe två granatsprutesystemen har de-lar från olika länder och olika leve-rantörer, det ena har delar från Ka-nada, USA och Sverige och det andrafrån Singapore och Österrike. ”Vi villha en huvudleverantör så att de olikatillverkarna inte kan skylla på varan-dra om någon del inte fungerar somden skall,” säger Carl Söderquist somarbetar tillsammans med Per Arvids-son. ”Men nackdelen med det är att viinte kan plocka de bästa delarna ur deolika systemen.” Eftersom det är bråt-tom att köpa in granatsprutorna kom-mer den systemkonfiguration som bästuppfyller Försvarsmaktens krav attbeställas med endast några eventuellamodifieringar. ”Man vill ha med dessavapen ut på internationella uppdragredan 2003 och då måste allt vara upp-handlat och klart,” säger Carl Söder-quist. ”Detta blir eventuellt inte likabra som om vi hade fått prova ut ochutveckla systemet själva, men det kom-

mer ändå helt klart att bli det vassastegranatsprutesystemet i världen, när detlevereras. Tiden medger inte heller attvi gör på något annat sätt.”

Det som skiljer de båda leverantö-rernas granatsprutesystemen åt mestär siktena. Under försök i FMVs regiprovas den optiska kikarlösningen moten monitorlösning för att Försvars-makten skall kunna utvärdera vad devill ha. Endast ett av systemen kan le-vereras med monitor lösning, medanbåda kan tillverkas med optiska sik-ten.

För och nackdelarDet optiska siktet fungerar så att mananvänder sig av en kikare med en rödpunkt i. Punkten läggs mot målet var-vid skytten avfyrar en laserpuls. Laser-pulsen går då från vapnet till målet ochtillbaks så att avståndet kan beräknas.Ju längre avstånd desto högre uppmåste man sikta för att träffa måletp.g.a. granatens bana genom luften. Idetta sikte flyttas punkten automatisktberoende av avståndet och det endaskytten behöver göra för att kompen-sera för avståndet är att sikta om ochtrycka av.

Monitorsiktet däremot har ingen op-tisk kanal. Där används istället envideokamera och bildförstärkare meden TV-monitor som skytten tittar i.Fördelen med monitorlösningen ärbland annat att den medger bild-behandling och fjärrstyrning eftersomatt TV-bilden kan sändas till en an-nan plats. Detta är en stor fördel vidfordons- och båtmontage eftersom att

skytten kan sitta skyddad i fordonet.Dessutom får man automatiskt bramörkerkapacitet med detta system.Nackdelen är en hög energiförbruk-ning jämfört med kikarlösningen.Dessutom är det svårt att titta på enmonitor i starkt solljus, vilket alla vetsom suttit vid en dator med solen ski-nande in på skärmen. Det är ocksåproblem med skärmen nattetid, då denkan lysa upp skyttens ansikte. När envideokamera och bildförstärkare är in-

tegrerade i siktet försvåras naturligtvisockså uppdatering med nya sensoreri takt med att de befintliga blir för-åldrade. Dessutom blir ett sådant siktestörre, tyngre och ömtåligare.

För att klara framtidens krav skalldet system som köps in förberedas försammankoppling med GPS eller an-nat positioneringssystem för att kunnaingå som en komponent i framtidensdigitala och integrerade stridsled-ningssystem.

Med det nya granatsprutesystemetökar inte bara träfförmågan utan mangör också en vikt- och kostnadsbespar-ing i och med att bara en fjärdedel avammunitionen behöves för dagens sys-tem behöver användas. Man vinnerdessutom tid ute i fält när man skjuteroch tid är lika med liv.

Ylva Norberg

Granaterna kan kodas till luftbrisad,anslagsbrisad eller till fördröjd brisad.

Försvarsmakten skall också tillföras etthandburet granatvapen med samma för-måga att bekämpa dolda mål som de nyagranatsprutorna. Det kommer att varaanvändbart på kortare avstånd, 200 is-tället för 1000 meter. Förstudier av dessagranatvapen kommer att påbörjas i åroch leveranser kan förhoppningsviskomma till stånd redan år 2006.

1/2001

1010101010

”Sverige fick inbjudan att delta i ettinternationellt fredsbefrämjande upp-drag i Bosnien för att fotospana, menvi kunde inte vara med,” säger LarsMöller, en av FMVs uppdragsledareför fototolksystemet i flygplan 37. ”Ettav skälen var att lastbilen med tolk-ningsutrustningen var för stor för attta med på färjan till Danmark. Vag-nen var också för stor för att åka un-der vissa broar i Europa.”

Man insåg i och med denna inbju-dan att om Sverige ville vara med vidspaningsuppdrag i utlandet krävdesdet att man skulle kunna ta med sigsin utrustning på ett smidigt sätt. Dettaföranledde att regeringen i maj beslu-tade att mer lättförflyttade fototolk-

Mörkgröna containrar stårredo att forslas ut i världentillsammans med ettsnabbinsatsförband förflygspaning. I containrarnafinns allt man behöver för attpå plats framkalla och tolkaflygbilder snabbt och effektivt.För drygt ett halvår sedanfanns dessa containrar bara ihuvudet på ett fåtal invigda,sedan dess har arbetet rullatpå i en rasande fart

I flygande fläng

Staffan Andersson från AerotechTelub visar fototolktroppcontainrarna i företagets anläggning i Arboga

Fototolktroppcontainer förframkallning av filmFoto: Aerotech Telub

Fototolktroppcontainrar klara för leverans

tropp containrar skulle produceras.Containrarna skulle vara färdiga attnyttjas till årsskiftet 2001, så projek-tet drog igång omgående. Man tillsatteprojektledare från FMV och ansvarigainom både industrin och försvaret föratt alla skulle komma till tals i detsnabba arbetet. Containrar beställdes,sex stycken 20-fots containers, somskulle inrymma två kompletta fototolk-utrustningar och kunna lastas förtransport på tåg, båt eller flygplan.

Gamla vagnar slaktadeMan slaktade, d.v.s. demonterade, tvåav de fyra gamla fototolkvagnarna ochutrustningen installerades i contain-rarna tillsammans med viss ny mate-

riel. Monteringen utfördes i flygandefläng i Arboga av företaget Aerotech-Telub som tidigare arbetat även medde gamla fototolkvagnarna. ”Två vag-nar kommer att finnas kvar för freds-produktion och som back-up ifallcontainrarna skulle krascha,” sägerLars Möller i en intervju i december.Han är lite stressad av den snabba pro-duktionsgången. ”Dataprogrammet ärinte klart, och alla prylar som vi harpå vår önskelista finns ännu inte med,”säger han. Men alla medverkande äröverens om att industrin har varit

Foto

: Ylv

a N

orb

erg

1/2001

1111111111

mycket snabb och lyhörd i sin fram-tagning av fototolktroppcontainrarna.

En komplett utrustning består av trecontainrar. En container innehållersjälva tolkningsutrustningen. Den hartvå tolkbord på varsin kortvägg medskåp och bord kring väggarna. Dettaär en arbetsplats för två personer ochen gäst, d.v.s. piloten om han behövervara där och förklara sin flygning.Nästa container innehåller att labora-torium för filmframkallning, här kantre personer arbeta. Den tredje är enservicecontainer. Här finns vatten, ca1000 liter råvatten, för sköljning avfilm, samt utrustning för att miljö-sanera vattnet som har varit i framkall-ningsprocessen. Ingen person arbetarpermanent i denna container som harhöga halter av kemikalier i luften närden är igång.

Med 30 dagars varselFototolktroppcontainern är framtagentill flygvapnets internationella snabb-insatsförband med spaningsviggen,SWAFRAP AJS37. Från och med denförsta januari i år skall SWAFRAP,som är baserade på F21i Luleå, kunnasättas in i en internationell insats med30 dagars varsel.

”Det är 18 personer som arbetar medsjälva fototolkutrustningen,” sägerlöjtnant Urban Lundberg som blandannat är ansvarig för underhåll av foto-tolkutrustningen vid F21. ”Men sam-manlagt består SWAFRAP av 225 per-soner som kommer att ligga i bered-skap med allt från kockar och läkaretill piloter och fototolkar.”

Fototolktroppcontainern är inte etthelt fristående projekt utan delvis endel av ett pågående containeriserings

projekt inom försvaret. ”Idén är att haen container som man kan plocka invad som helst i för att sedan ta ut detoch plocka in något nytt,” säger Sven-Ingemar Sandström, som är underhåll-sansvarig för containrarna på FMV.”Man vill ha två basprototyper somman skall kunna använda inom minsttio användningsområden, och alladessa containrar skall vara klara tillnästa årsskifte.” Önskan är att ha fembataljoner helt containeriserade till år2004. En av dem skall vara verksamutomlands för fredsbevarande och hu-manitära insatser. De andra fyra skallvara stationerade i Sverige.

Ylva Norberg

1/2001

1212121212

På spaningsuppDet är inte bara i krigstid som spaningsverks

man ofta förfrågan från civila håll om att hjrets uppgifter är stöd till samhället så hjälpe

bilder över glaciärer för att hjälpa forskare till att hjatt ta bilder över översvämmade områden. Nu senöversvämmade områdena i Värmland. För att hitta panvända sig av en värmekamera och ta bilder från l

Inom försvaret använder man sig av spaningsflyginom ett område, hur bred en viss bro är eller hur fvanligt att spaningsflyg används under internationelförbereder sig nu ett helt snabbinsatsförband, SWANär uppdraget väl kommer så har de bara 30 dagarområdet. Under ett besök på F21 i januari visade spaspaningsföretag som de själva benämner det.

Major Per Weiland, som just nu arbetar vid FMV, sitter framfören planeringsdator och förbereder ett spaningsuppdrag.

En spaningspilot får order om att ett objekt skallfotograferas. Han eller hon diskuterar hur uppgif-ten skall lösas med underrättelsepersonal. De stu-derar kartor och talar om hur hotbilden ser ut i om-rådet. Man lägger därefter in en flygrutt och aktu-ella hot i en planeringsdator. Om det är reella hotså flyger t.ex. inte spaningsplanet utan skydd avandra plan. När företaget är slutplanerat laddar manin uppgifterna i en datastav som kopplas till flyg-datorn.

Löjtnant Jan Olof Johansson laddar en av flygplanskamerorna med film.

Det finns två kamerasystem på flygplanen, ett förlåghöjds- och ett för höghöjdsfotografering. Förvarje uppdrag använder man det som passar bästberoende av objekt som skall fotograferas och hot-bilden i området.

Flygdatorn registrerar hur flygplanetflyger jämfört med den planerade färd-vägen. Informationen lagras sedan idatastaven för att tas i bruk vid tolk-ningen. Varje bild som tas märks uppmed uppdragsnummer, höjd och posi-tion så att man senare kan synkroni-sera bilden med en karta. När planetlandar efter fullgjort uppdrag tas fil-men ut och datastaven laddas in iplaneringsdatorn.

1/2001

1313131313

pdrag i Luleåsamhet är viktig och nödvändig. På F21 i Luleå fårhjälpa till med olika uppdrag. Eftersom en av försvaer man gärna till. Uppdragen kan vara allt från att tahjälpa polisen att t.ex. finna bortsprungna barn ellernast var man med och tog bilder över vissa av depersoner kan man, om man har ett begränsat område,låg höjd vilket har givit vissa lyckade resultat.g för att lösa olika frågor som t.ex. om det finns hotfiendens truppförflyttningar fortskrider. Det är ävenella fredsbevarande insatser av t.ex. NATO. Vid F21AFRAP AJS37, på att åka iväg på spaningsuppdrag.ar på sig tills de skall vara fullt arbetande på plats ianingspersonalen hur ett uppdrag brukar gå till, eller

Spaningsviggen AJS37 i luftenFoto: Ivar Blixt

Filmen framkallas, men man gör inte någrapappersbilder av den. Istället rullas filmen upppå rullar och överlämnas till en fototolk somexaminerar filmen vid ett ljusbord. Han ellerhon rullar snabbt filmen över bordet tills rättbild är lokaliserad. Till hjälp har man en da-tor, uppkopplad mot planeringsdatorn, som harall information ifrån flygningen. När aktuell bild är lokaliserad tar man enbild av negativet och bilden läses direkt in idatorn. Man kan sedan göra bildbehandlingför att ta reda på den information man är uteefter. Denna information skickas sedan ivägtill uppdragsgivaren. I vissa fall behöver tol-ken sitta tillsammans med piloten och titta påbilden för att få ytterligare information om om-rådet eller flygningen. Från det att tolken fåttfilmen har han eller hon två timmar på sigtills dess att uppdraget skall vara slutfört. Varjeuppdrag sker under tidspress för att underrät-telseinformation är en färskvara som man villfå fram snabbast möjligt.

Lars Möller, FMV, visar en rulle somanvänds för att rulla upp negativ film på.

Text och foto: Ylva Norberg

1/2001

1414141414

1/2001

1515151515

Med sikte på framtidenUnder maj 2003 väntas Försvarsmakten få en leverans av50 000 sikten för de 40 000 Ak4B och 10 000 Ak5D som ärförsedda med siktesskena. Även om behovet är stort att fåenhetssiktena omgående så har FMV valt att inte skyndapå upphandlingen. Det är bättre att vänta lite längre och fådet bästa tänkbara siktet istället för att få något halvdant,har man resonerat

Stora teknikframsteg har skettunder de senaste 100 åren inomförsvaret såväl som inom sam-

hället i övrigt. Vi kan se hur enklaenskottsgevär ersatts med kulsprutoroch automatkarbiner och gammeldagskanoner med granatgevär. Utveck-lingen inom det finkalibriga vapen-området har i regel gått mot lättarevapen med en större magasinkapacitetoch ammunition med en mindre kali-ber och högre utgångshastighet. Menen viktig detalj som inte har föränd-rats under alla dessa år är riktmedlet,d.v.s. siktet. Det består fortfarande avett diopterhål eller en siktesskåra när-mast skytten, med ett korn beståendeav en metall pinne eller liknandeframme vid mynningen. Dessa bådaskall man få på rak linje mot målet.Man kan tycka att eftersom de är bådebilliga och tåliga så kan de väl varakvar en tid till. Men det finns siktenpå marknaden som är betydligt mereffektiva. De gamla järnsiktena är intebara svåra att sikta med, eftersom ögatinte kan fokusera på två avstånd sam-tidigt, utan är även nästan omöjligaatt använda i skymningsljus.

Men det är inte bara i Sverige somde gamla järnsiktena fortfarande är ibruk. I USA t.ex. är det bara special-

förband och prickskyttar som har meraavancerade sikten. Nu har emellertidFörsvarsmakten och Hemvärnet be-stämt att nya optiska sikten skall kö-pas in. Men det är en lång och mödo-sam process innan siktena slutligenkommer ut till förbanden, en processsom FMV är delaktig i från början tillslut. Målet är att anskaffa ett så kallatenhetssikte som kan passa till, elleranpassas till, alla eldhandvapen. Manhar valt just optiska sikten därför attde ger en ökad träffsannolikhet. Demedför också kortare tid till skott, ärlättare att lära sig, kan användas i gry-ning och skymning samt användas till-

sammans med bildförstärkare.

Enkla och modernaFör att få reda på vilka optiska siktensom redan fanns på marknaden, ochvad andra länder använder, köpteFMV in ett mindre antal av12 olikaredan existerande sikten av typernarödpunkts-, kikar- och reflexsikten. Detestades vid arméförband med vapnenAk5 och Ak5D, vid ett amfibieförbandmed KSP58, vid flygförband tillsam-mans med KSP90 och hos Hemvärnettillsammans med Ak4B under perio-den mars till september 2000. Efterprovperiodens slut gjordes en utvärde-

ring av siktena. Då man nu hade enbättre idé om vad man önskade av ettoptiskt sikte kunde nu en uppdateradkravspecifikation skrivas som skicka-des ut till samtliga kända siktestill-verkare i världen. Krav som inte upp-fyllts av de tidigare provade siktena,men som man nu ville ha, var blandannat att de skulle vara enkla att an-vända. De skulle också ha ett integre-rat reservriktmedel, kunna användastillsammans med bildförstärkare, varamotståndskraftiga mot olika kemika-lier, vara vattentätt ner till tio meterunder två timmar för att kunna använ-das av attackdykare. Man ville ocksåatt riktmedelsbelysningen inte skullebehöva bytas mer än vart tionde år.Detta långa bytesintervall hade tidi-gare varit problematiskt för de tillver-kare som använder batterier men detlöstes nu när kravet väl ställdes. Manville också ha skyddsglas framför lin-sen eftersom att soldaterna ofta görrent den med tummen vilket medförrepor och förslitningar. En annan för-del med skyddsglas är att de kan bytasmot laserskyddsfilter eller utgöra me-kanisk gränsyta mot bildförstärkare el-ler annan framtida utrustning. Åttatillverkare kunde tillgodose kraven ochman beställde 20 exemplar av respek-

Foto

: Ylv

a N

orb

erg

1/2001

1616161616

tive 14 modeller specialdesignadeprovsikten. ”Det har förmodligen baragjorts 20 av varje siktestyp så de ärunika,” säger Carl Söderquist, siktes-systemansvarig vid FMV för strids-fordon, stridsvagnar och understöds-vapen för direkt eld. ”Vi vet att redande är de bästa av sitt slag i världen ef-tersom vi har testat de som finns påmarknaden. Det siktet vi slutligenkommer att låta tillverka, efter ytterli-gare specifikationer, vill vi skall varadet bästa siktet år 2010. Så det gälleratt tänka sig in i vad som kommer attfinnas då och att de skall kunna byg-gas på i moduler. Detta innebär att detmåste finnas standardiserade fästytorpå siktet och att siktet och dess fästemåste vara dimensionerade för att tåladen extra vikt som denna tilläggs-utrustning innebär. Det kan till exem-pel röra sig om bildförstärkare, laser-pekare, lasersimuleringsutrustningoch liknande.” Det är viktigt att varamedveten om att siktet inte skall varaett prickskyttesikte eller ersätta det ki-karsikte som idag sitter på Ak5B. Detsiktet genomgår ett renoverings ochmodifierings program där renover-ingen består i att återfå siktena tillnyskick och modifieringen består aven omkonstruktion för att få bortglapp.

De 14 modellerna testas just nu innanen slutgiltig kravspecifikation kan skri-vas. De testas till och med april påsamma förband som tidigare d.v.s. vidK1 (Livgardets dragoner, Stockholm),K4 (norrlandsjägarna, Arvidsjaur),MSS (markstridsskolan, Skövde), Amf1 (amfibiebrigaden, Vaxholm), F16(Upplands flygflottilj, Uppsala) och

Hemvärnet.

Entusiastiskt hemvärnMajor Tommy Larsson på Hemvärnetsstridsskola i Vällinge utanför Stock-holm är ansvarig för testerna somhemvärnet utför. Han berättar att dehar valt ut tio duktiga skyttar sommånga av dem även är utbildare. Dessahar sedan fått möjlighet att testa deolika siktena. De har bildat sig en upp-fattning om vad som är bra respektivedåligt med dem, samt fört statistik överhur skjutningarna utvecklat sig. ”Dehar alla har varit otroligt entusiastiskaoch tycker att det är fantastiskt spän-nande att få vara med,” säger TommyLarsson. ”Övningarna som ingår i tes-terna är så stridsliknande som det går.Så vi gör försök under olika tider pådygnet så vi får olika ljus, och vi mä-ter både exakthet och tiden mellanskotten.” Tommy Larssons testgrupphar redan en uppfattning om vilket av

de tre systemen de skulle välja. ”Menalla system har sina för och nackde-lar,” säger han lite finurligt.

Handgjord prototypEfter det att proven är avslutade skallförbanden skriva en slutrapport i maj.Den skall sedan sammanställas avHögkvarteret som sammanjämkar öns-kemål och åsikter och skriver en tak-tisk teknisk ekonomisk målsättningmed assistans av FMV som inklude-rar alla önskemål de har på ett nyttoptiskt sikte. När målsättningen harskrivits och lämnats till FMV utarbe-tas en kravspecifikation, I december2001 kommer den slutliga anbuds-infodran samt kravspecifikationen attskickas till alla kända siktesleveran-törer runt om i världen. Tillverkarnabehöver sedan fyra till fem månaderpå sig för att komma in med sina of-ferter. De behöver denna tid till att till-verka en prototyp så att FMV skallkunna avgöra om de verkligen kanproducera det de utlovar. ”Dettaanbudsprov behöver inte vara helt fär-digt,” säger Carl Söderquist. ”Utan deträcker med ett handgjort prov som vi-sar att leverantören är inne på rättspår.” I september 2002 beräknar FMVvara klar med sin offertgranskning. Deleverantörer som inte klarar kravenrensas ut direkt och av de sikten somblir kvar väljer man det billigaste. ”Vihoppas på att kunna lägga en beställ-ning om provleverans i september di-rekt när offertgranskningen är avkla-rad,” säger Carl Söderquist. ”Vi hop-pas på att få t.ex. tio sikten till decem-ber och kommer då att testa dessa igenute på förbanden. Man kan då intebacka på de krav man haft, men mankan lägga till små justeringar och til-lägg.” Dessa justeringar kan varaenkla ting som tröga lock som måsteåtgärdas eller ändrad färg på siktet.Under dessa slutliga tester har FMVkontinuerlig kontakt med leverantörenför justeringar, det är prover och pro-ver igen tills man är nöjd förhopp-ningsvis i början av februari. Den slut-liga leveransen påbörjas sedan i maj2003 och beräknas fortsätta till 2006.

”Vi kommer då att få dels exakt vadvi vill ha och dels det allra senaste och

Nio av de 14 personer som ingår i hemvärnetsförsökstrupp för siktena tar en pausmellan skjutningarna och värmer sig vid elden en kall februaridag.

Foto

: Car

l Sör

der

qui

st

1/2001

1717171717

Rödpunktsikte: I ett rödpunktssikte projiceras en röd punkt inne i siktet. Punkten kommer från en ljuskälla som antingenär en lysdiod eller änden av en optisk fiber som tar in ljus från siktets utsida. Ljuskällan lyser framåt, i riktning bort frånskytten, och träffar då den främre glasytan i siktet. Denna är gjord för att reflektera den våglängd (färg) som ljuskällan har på ett sådant sätt att ögat luras att tro attpunkten befinner sig borta vid målet. Ögat luras genom att ytan är konkav sett från ljuskällan. Detta medför också attpunkten inte behöver vara mitt i siktet, utan så fort man ser punkten på målet kan man trycka av, under förutsättning attsiktet är inställt för att träffa på det avståndet. Att den främre glasytan reflekterar den färg som punkten har medför ocksåatt ett rödpunktsikte framifrån blänker med rödskimrande glans. Ytan reflekterar nämligen lika mycket framåt som bakåt.Eftersom det röda ljuset mer eller mindre hindras att komma igenom siktet kommer ögat att få ett underskott på rött ljus,vilket innebär att alla färger förskjuts mot att bli blå, och att röda saker blir mer eller mindre svarta vilket medför att manupplever världen som blå. Fördelarna med ett rödpunktssikte är att det är lätt att lära sig hantera det och att man har ettstort synfält med båda ögonen. Nackdelar är bland annat att den inte är så bra med förstoring så att man inte kananvända den för prickskytte på långt håll dessutom så ser man i blått så att färgåtergivningen blir fel.

Reflexsikte: Ett reflexsikte fungerar som så att skytten tittar genom en halvgenomskinlig spegel som är snedställd.Parallellt med den kanal man tittar igenom släpps ljus in genom en matt skiva som har till uppgift att slå sönder ljuset såatt det blir jämnt. Ljuset från den matta skivan släpps sedan in genom en optik som gör ljuset till parallella strålar för attögat skall tro att det kommer långt bort ifrån. Detta ljus släpps sedan genom en mask som består av ett glas som ärsvärtat överallt utom just där riktmedlet skall vara. Ut från masken lyser sedan hårkorset, ringen eller vad man nu skallsikta med. Riktmedlet speglas sedan upp till den halvgenomskinliga spegeln och blandas där med bilden från målet somskytten tittar på. Även här kan man se centrum av riktmedlet även om man inte tittar genom centrum av siktet. Ävenreflex siktet är lätt att lära sig och har ett stort synfält för båda ögonen och det är billig att tillverka. Bland nackdelarna kannämnas att det ofta är en dålig läsbarhet mot ljus bakgrund, som t.ex. snö eller vatten. Det finns inte heller här någonförstoring vilket medför att det inte blir prickskytteprecision.

Kikarsikte: Kikarsiktet bryter ljuset genom linser, i motsats till de tidigare beskrivna systemen. Ljuset passerar förstgenom objektivlinsen som arbetar precis som ett brännglas d.v.s. det fokuserar ljuset till en punkt på streckplattan –glasbiten som innehåller själva hårkorset. Okularlinsen som är närmast skyttens öga fungerar sedan som en lupp genom vilken man tittar på streckplattan.Bilden på streckplattan är spegelvänd så okularet har även funktionen av att vända bilden rätt igen. Eftersom självabilden av målet finns fokuserad på streckplattan genom objektivlinsen kommer skytten att se målet skarpt samtidigt somstreckplattan är skarp. En kamera fungerar likadant, men i stället för streckplattan ligger filmen där. Det är också därförnegativet blir spegelvänt. På plussidan för kikarsiktet kan nämnas ökad upplösning, bra transmission och bra precision.Men eftersom det är förstoring tar det längre tid att komma till skott och man har ett litet synfält. Det är dessutomförmodligen det dyraste siktet av de tre att tillverka.

Carl Söderquist

Ylva Norberg

modernaste på marknaden,” sägerCarl Söderquist. ”Dessutom blir det iframtiden också viktigt för all mate-riel att ha så kallade smygegenskaper,eller stealth. Detta gäller i högsta graddenna typ av optiska sikten som är lättaatt upptäcka ute i terrängen, t.ex. pågrund av reflexion, om de inte är byg-gda för att ha smygegenskaper. Det tarlång tid att göra på detta sätt men detär värt det för att få det absolut bästa.”Men det är inte säkert att alla vapen-slag fastnar för ett och samma siktevid provningsomgång två. ”Vi kom-mer att försöka få det till ett,” sägerhan leende. ”Men om det inte går får

man väl beställa två olika sorter. Må-let är dock att ha ett gemensamt siktesom kan byggas på med extra försto-ring och reglage för eldgivning pålängre håll.”

Carl Söderquist, siktessystemansvarigvid FMV, här omringad av de sikten

som just nu provas vid olika förbandrunt om i landet.

Foto Ylva Norberg

1/2001

1818181818

Det har hänt mycket sedankalla krigets slut då Sverigetill stora delar varsjälvförsörjande medförsvarsmateriel. Sverigeförsöker inte längre gå sinegen väg utan samarbetarmed andra länder för attstandardiseraförsvarsmateriel. Därigenomkan en ökad interoperabilitetuppnås, bland annat medsyftet att kunna utförafredsbevarande ochhumanitära insatser. Ettsådant samarbete är denvästeuropeiskaförsvarsmaterielgruppen,WEAG, där Sverige hardeltagit som observatörsedan 1997 och blevfullvärdig medlem vidårsskiftet.

Sverige ny medlem i WEAGVästeuropeiska försvarsmaterielgruppen

Foto

Ylv

a N

orb

erg

1/2001

1919191919

”De övriga länderna har varit mycketöppna mot oss under tiden som vi harvarit observatörer,” säger Åsa vonHacht, koordinator för svenska myn-digheter engagerade i WEAG. ”Mennu kan vi bli mer aktiva och drivande.”

Som medlem i WEAG kan Sverigetillsammans med de övriga 18medlemsländerna arbeta för att stärkaden europeiska försvarsteknologiskaoch industriella basen, samordna re-surser, skapa standarder, samarbetainom forskning och teknologi samtdelta i ett öppnande av de nationellaförsvarsmarknaderna. ”Vi kommer nuatt få rösträtt,” säger Åsa von Hacht.”Vi kommer också att betala medlems-avgift som alla andra, och inte längreåka snålskjuts.”

Det högsta styrande organet iWEAG består av medlemsländernasförsvarsministrar. Nivån under dem ärNAD, National Armaments Directors.FMVs generaldirektör, BirgittaBöhlin, ingår i denna grupp som harsammanträden två gånger om året.Hon representerar förutom Försvaretsmaterielverk även Försvarets forsk-ningsanstalt, Försvarsmakten ochFlygtekniska försöksanstalten somockså är engagerade i WEAG. BirgittaBöhlin har hjälp i det praktiska arbe-tet av Åsa von Hacht som håller ihopde svenska myndigheterna, organise-rar möten och deltar i WEAG’s arbeteinom panel III, som bland annatutarbetar försvarsekonomiska policies.

Åsa von Hacht är entusiastisk ochser många fördelar för FMV med med-lemskapet. ”Vi får ett brett kontakt-nät,” säger hon. ”Vi får också vara medoch ta fram nya regler och policies,som kan leda till gemensamma inköp.”Enligt Åsa von Hacht kommer intemedlemskapet att påverka FMVs var-dagliga arbete i någon högre grad. ”Nuär det cirka 20 personer från FMV somdeltar i de olika panelerna,” säger hon.”Samma personer som deltog när vivar observatörer kommer att fortsättamed samma uppgifter.”

En av principerna, som WEAG ar-betar efter, är att det skall finnas enviss koppling till NATO, North Atlan-

tic Treaty Organisation. Men det ärtydligt uttalat att WEAG är ett euro-peiskt forum och inte en del av NATO.Det finns inte heller några NATO re-presentanter med vid WEAGs möten.Men när standard utarbetas för för-svarsmateriel är det ofta NATO stan-dard som gäller. ”Om vi vill varakompatibla med Europa är det det-samma som att bli kompatibla medNATO,” säger Åsa von Hacht. ”Menvi håller fortfarande på vår alliansfri-het.” Hon menar att det är intressantmed standardiseringen eftersom vissaWEAG länder inte är med i NATO,medan andra inte är med i EU, vilketmedför olika utgångspunkter. ”Detsom upplevs som svårast är att stan-dardisera flygmateriel,” säger Åsa vonHacht. ”De har så olika system, alltfrån kontakter och bränsle till att deinte kan kommunicera med varandra.Men vissa Viggenplan är anpassade nuså att de kan vara med under interna-tionella insatser.”

Medlemsavgiften som betalas in gårtill ett sekretariat i Bryssel för admi-nistrativa ändamål. ”Inga av dompengarna går till forskningsprojekt,”säger Åsa von Hacht. ”Projekten be-talas av de länder som deltar i dem ef-ter separata kontrakt. Men Turkiet,Grekland och Portugal betalar barahälften av sin andel av de projekt somde deltar i. De räknas i detta samman-hang länder som behöver utveckla sinförsvarsindustri, men är också storapotentiella köpare, så de övriga län-derna är måna om att de medverkar iprojekten.”

Inom WEAG kartläggs också vilkenforskning och teknik kompetens somfinns inom myndigheter, nationellaforskningslaboratorier och försvars-industrin inom medlemsländerna.Dessa studier har gjorts för att manbättre skall kunna samordna aktivite-ter inom forskning och teknik. Sverigeligger långt framme inom många om-råden eftersom vi har en långvarig his-toria av egen produktion. ”Vi måstevarje gång tänka igenom om vi vill gåmed i enskilda forskningsprojekt därvi har spjutspets kunskaper,” säger Åsa

von Hacht. ”Vi måste värdera nyttanav deltagande. Det är viktigt att sevilka de övriga deltagarländerna är ochom det gynnar oss i enskilda fall attendast vara givare inom ett projekt.”Men inom andra projekt kan rollernavara ombytta.

I en annan av WEAGs många grup-per diskuteras samutnyttjande av na-tionella provplatser. Sverige har ställtsina provplatser till förfogande för deövriga medlemsländerna och det finnsett stort intresse för våra anläggningar.”Det finns en marknad för detta ochdet är bara bra att våra provplatsernyttjas,” säger Åsa von Hacht. ”Vi harinte längre råd att enbart för egen räk-ning hålla oss med dessa exklusiva re-surser. Men länderna som kommer hitfår betala vad det kostar, det är ingetsom subventioneras av den svenskastaten.”

Som det nu är finns det en kopplingmellan WEAG och VästeuropeiskaUnionen, VEU. Nu när VEU kommeratt upplösas och gå upp i EU är detoklart om WEAG skall bli friståendeeller knytas till en annan organisation.Men det förs inga diskussioner om attlägga ner WEAG enligt Åsa vonHacht. Det är snarare diskussioner omett ökat samarbete. Hon tillägger: ”Dettalas inom WEAG om ett gemensamteuropeiskt materielverk, men vilkaländer som skall ingå är fortfarandeöppet.”

Ylva Norberg

Renzo Romano, WEAGs nye ordförande,och Birgitta Böhlin, FMVsgeneraldirektör, under ett möte på FMV

Foto

Ylv

a N

orb

erg

1/2001

2020202020

1/2001

2121212121

Under våren 1999 bestämdesdet att nya hjulgåendesplitterskyddade fordon be-

hövde anskaffas som skulle levererasunder 2004 och 2005. Ett planerings-arbete sattes igång och FMV gjorde isamarbete med Armécentrum i Enköp-ing en omvärldsanalys av vilka fordonsom fanns på världsmarknaden. MenSveriges ökade ambition att delta i in-ternationella militära operationer på-verkade emellertid materielplanering-en. Behovet av splitterskyddade hjul-gående fordon blev plötsligt akut ochleveranser önskades snarast. Dennadrastiska och oväntade helomvänd-ning blev starten för ett projekt inomFMV att anskaffa ca 100 fordon in-klusive systemmateriel och beväpningmed leverans snarast möjligt. Detta

Försvarsmakten behöver fler splitterskyddadehjulgående fordon till i första handinternationella insatser. På FMV startade ettalldeles vanligt projekt för att fylla detta behov,men flexibilitet och nytänkande krävdes närFörsvarsmakten behövde fordonen fyra till femår tidigare än beräknat samtidigt somregeringen beslöt att göra ett undantag frånlagen om offentlig upphandling.

medförde en total omplanering av pro-jektet. ”Nu var goda råd dyra och ti-den knapp,” säger projektledaren An-ders Klinteberg. ”Efter att ha analyse-rat förutsättningarna för projektet blevdet tidigt klart att många aktivitetersom normalt genomförs efter varan-dra måste ske samtidigt. Vissa aktivi-teter som egentligen behöver genom-föras fick nedprioriteras eller helt en-kelt inte göras alls.”

Stor order för FinlandUnder samma tid beslöt regeringen attFMV inte skulle göra upphandlingenpå vanligt vis d.v.s. i världskonkur-rens. Regeringen beslöt att fordonenistället skulle upphandlas från Fin-land, från det finska företaget PatriaVehicles och ett undantag från lagen

Förädlad hyllvara

Foto

Ylv

a N

orb

erg

1/2001

2222222222

om offentlig upphandling gjordes. ”Detär den största försvarsindustriella ex-portorder Finland någonsin harfått,” säger Seppo Marin, exportchefvid Patria Vehicles. Det blev klart atten riktad upphandlig skulle genom-föras före jul 1999 och att ett mellan-statligt samarbete fick påbörjas medFMVs motsvarighet i Finland, FöMV.

För att snabbt inhämta informationom Patria Vehicles produkter besök-tes FMVs pendang i Finland, Norgeoch Holland samt en arméskola i Dan-mark. Av dessa var det endast Dan-mark som inte hade köpt patrias for-don, men de hade övervägt att göra det.När Patria Vehicles kom på tal varFMVs inriktning att anskaffa företa-gets nya modell som skulle vara klarför försäljning till 2004. Detta var dockännu inte möjligt varför vi istället be-ställde den produkt som företaget hadeunder produktion. Eftersom Försvar-smakten redan förfogade över ca 50stycken av företagets fordon visste manatt de fungerade väl. Men som del-projektledare Nils-Anders Ekberg ut-trycker det så har FMV inte bara köptett fordon utan ett helt komplett sys-tem: ”Patria Vehicles levererar även

verktygsdelar, dokumentation, kurseroch utbildningsmateriel med mera, alltanpassat för att Försvarsmakten skallkunna ta ett fungerande system i bruk.”

Hyllvara eller förädlingFör att Patria Vehicles skulle ha enmöjlighet att leverera fordonen i tid,d.v.s. till hösten 2000, kunde FMV integöra några större förändringar på for-donet. Endast anpassning till svenskalagar och förordningar måste göras.

”Vi på FMV befinner oss i teknikensframkant så det var svårt att köpa enhyllvara utan att förändra den,” sägerAnders Klinteberg. För att lära mer omvad det hjulgående splitterskyddadefordonet egentligen kan tecknadeFMV ett avtal med Patria Vehicles omatt låna ett seriefordon för försök ochprov i Sverige under perioden februaritill augusti 2000. FMV kunde då ut-föra tester under olika förhållandenoch i olika terräng runt om i landet.

Efter testerna hade man en klar bildav vad fordonet klarade av och insågatt vissa justeringar borde göras. Vissaav förändringarna kunde inte utföraspå grund av tidsbrist, men en hel deljusteringar gjorde ändå som till ex-empel förflyttning av knappar.”Många tekniker blev inkopplade un-der provnings- och specificationsar-betet,” säger Anders Klinteberg. ”Ochdå alla dagligen arbetar inom andraprojekt med mer moderna produkter,som inte kommer att komma ut påmarknaden förrän om flera år, så hadealla sofistikerade lösningar att kommamed. Dessa lösningar gick inte att tahänsyn till i detta projekt då det i för-sta hand var tidsramar som måste hål-las och en hyllvara som upphandla-des.”

Leveranserna kommer troligen attpåbörjas under maj 2001. ”Men detkan bli vissa förseningar även där pågrund av de förändringar och anpass-

Projektgruppen samlad vid Patriavehicles anläggning i Hämeenlinna.

Här står personal både ifrån FMV,Patria vehicles och Försvarsmakten

framför en XA-203S

1/2001

2323232323

ningar vi vill ha gjorda,” säger AndersKlinteberg.

Det ovanliga i denna anskaffning harvarit att det inte är teknikens möjlig-heter som har varit styrande, som detbrukar vara på FMV, utan att tids- ochleveransplanen hållits i fokus. Det ärockså ovanligt att regeringen fattar be-slut om undantag från lagen om offent-lig upphandling. För att tidsplanenverkligen skulle ha hållit hade detkrävts att man gjort som Norge när deköpte 30 fordon från Patria Vehicles,

Fakta XA-203 S

Tillverkare: Patria Vehicles Oy, FinlandTotalvikt: 22,5 tonBesättning: 2 man (skytt och förare)Antal passagerare: (Beroende av rollversion)-Grundfordon, sittande 1+7 (vagnchef + 7 soldater)Längd: 7,45 mBredd: 2.95 mHöjd: 3,12 m (2,67m utan torn)Frigångshöjd: 0,36 mSpårvidd, hjulens mittlinje: 2,4 mGravtagningsförmåga: 1 mStörsta sidlutning: 30°Max hastighet: 90 km/hVadförmåga: 1,5 mFlytförmåga: —Aktionsradie: 600 kmVapenhuv med vapen: 20 mm automatkanon m/47D

(Samma som PBV 302C)Rökkastare: 6 st monterade på chassit

6 st monterade på vapenhuven

Kan fungera i olika rollerDe splitterskyddade hjulgående fordo-nen skall ha lite olika inredning bero-ende på vilken funktion de skall ha.Den ena modellen, XA-203S, som harbeställts i 86 exemplar kommer att hasex så kallade roller. Man kommer attköpa in 48 fordon med trupptransportsom grundroll, 12 som sjuktransport,åtta som reparationsfordon, sju förtransport av robot 56-enheter, sex förtransport av granatkastarenheter medpersonal och ammunition och fem förledning på kompaninivå. Det kommeratt inhandlas fler inredningar än vaddet finns fordon så att man skall kunnavara flexibel och byta inredning bero-ende av vad man behöver för olikauppdrag. På alla fordon, utom de somskall användas för sjuktransporter,kommer man att montera en 20 mmautomatkanon vilka kommer att tasfrån pansarbandvagn 302C. Tornenhar flyttats från pansarbandvagnar,renoverats vid svenska verkstäder ochskall levereras till Patria Vehicles förintegrering i fordonen. Det skall ävenintegreras rökkastare på samtliga for-don, sex stycken på chassit och sex påvapenhuven.

I augusti 2001 kommer den formellaöverlämningen av fordonen från PatriaVehicles till FMV att äga rum iHämeenlinna, där fabriken ligger. I ok-tober kommer sedan överlämningenfrån FMV till Försvarsmakten att tima,detta efter att vissa kompletteringaroch kontroller av fordonen har utförtsav FMV. FMV och Patria Vehiclesskall då redan ha genomfört en utbild-ning av personal inom Försvarsmak-ten och kommer även att stödja vidareutbildning vid behov.

d.v.s. köpt dem i befintligt skick utanatt förädla dem.

”Det var lite besvärligt i många de-lar av projektet eftersom att det intehar följt den vanliga mallen,” sägerAnders Klinteberg. ”Det skedde dess-utom mitt i FMVs omorganisation ochprojektorientering så många inom pro-jektet slutade i den vevan. Men genomatt jag har haft så många lojala med-arbetare har det fungerat bra trots vissamotgångar. Men projektet har haft, ochhar fortfarande, brist på mantimmar.”

Ylva Norberg

Det skall också upphandlas 18 ex-emplar av ett annat splitterskyddathjulgående fordon, XA-202S. Detär en variant med större arbets-utrymme som kommer att inredasi Sverige för rollerna stridsledning,radiolänk, pejling samt störning.Tre av fordonen levereras i okto-ber 2001 och resten i slutet av2002.

Monteringsarbete på fordon XA-203S vidPatria Vehicles fabrik i Hämeenlinna

Foto

Ylv

a N

orb

erg

Foto

Ylv

a N

orb

erg

Posttidning BFörsvarets materielverk115 88 Stockholm

Omslagsbild:Finkalibrig- och luftvärnsammunitionmed spårljus skjuten nattetid underövning.

Sikten som ger möjlighet till dygnet-runt kapacitet kommer att anskaffastill Försvarsmakten av FMV. Siktenköps till både granatsprutor ochfinkalibriga vapen, se sidorna 8-9 och14-17 i detta nummer.

Försvarets materielverk har ett kontinuerligt behov av civil- ochhögskoleingenjörer och IT-tekniker inom olika teknikområden

Läs mer på vår hemsida http:www.fmv.se

I nästa nummer:Unga medarbetare uteoch rekryterar vidhögskolor runt om i landet

Jag vill gärna prenumerera gratis på FMVaktuellt

Namn

Adress○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○

FMVaktuelltFörsvarets materielverk115 88 Stockholm

Du kan också prenumerera på vår tidning genom att skicka ett mail till ylnor@fmv.se

Porto

Foto

: Ylv

a N

orb

erg

Foto

: Las

se

Sjö

gre

n