14 BYGGINDUSTRIN 2/2016 byggindustrin.se PERSPEKTIV PÅ BYGGPROCESSEN

Medlemmar i Föreningen Byggande Arkitekter 2016 Semrén & Månsson ArkitektkontorGöteborg

Sandellsandberg ArkitekterStockholm

OmniplanStockholm

MAF ArkitektkontorLuleå

InobiGöteborg

OkiDoki ArkitekterGöteborg

Murman ArkitekterStockholm

Larsson Arkitekter i StockholmStockholm

Wåhlin ArkitekterStockholm

Waldemarson Berglund ArkitekterStockholm

2 Karsman ArkitekterStockholm

Synk ArkitekturStockholm

Hauschild + Siegel ArchitectureMalmö

Helhetshus Arkitektstudio I SverigeGöteborg

SpriddStockholm

Af-L ArchitectsStockholm

Asante Arkitektur & DesignStockholm

Arklab Stockholm

R studio for architecture Göteborg

Brf Ohoj i Västra Hamnen i Malmö.

BYGGINDUSTRIN 2/2016 15byggindustrin.se

Byggprocessen har mycket att vinna på att lyssna till arkitekterna – menar arkitekterna själva. För många är vägen till ökat inflytande lång. För ett växande antal arkitekter ökar nu intresset att ta sig an ett större ansvar och därmed inflytande. Fler arkitektföretag vill pröva byggherrerollen och söker egna markan-visningar. Målet är att egenutveckla projekt och själv ansvara för hela proces-sen till färdigt hus.

I mars förra året bildades Föreningen Byggande Arkitekter. Medlemmar i föreningen är arki-tektföretag som redan tagit byggherrerollen och genomfört eller genomför egna projekt fullt ut. Arkitektföretag som strävar dit men ännu inte har byggt kan vara adjungerade medlemmar. Föreningen Byggande Arkitekter har idag 19 arki-tektföretag som medlemmar och intresset för att vara med ökar stadigt.

Det är inte ett helt nytt fenomen att arkitektföre-tag också blir byggherrar och bygger i egen regi. En handfull arkitektföretag har byggt i egen regi under ganska lång tid. Det nya är att intresset nu är starkt ökande och att företagen på delar sina erfarenheter som byggherrar med varandra i mer organiserad och strukturerad form.

Det finns många skäl till varför ett arkitekt-företag vill ta ett längre steg ut i byggprocessen än att rita klart och därefter lämna scenen. Det handlar om att man vill visa att man har kompe-tens och förmåga att ta hand om hela processen och att man är kapabel att hantera den risk man utsätter sig för genom att bedriva egen projektut-veckling och kliva ut i en genomförandeprocess. Det steget innebär ju en riskexponering som den traditionellt projekterande arkitekten inte är i närheten av.

Att själv ta ansvar för en byggnads tillblivelse är också ett sätt att påverka och säkerställa kva-liteten i byggandet. Man vill säkra de arkitekto-niska ambitioner man har och kunna garantera slutlig kvalitet. Den byggande arkitekten vill se att resultatet till slut blir det man har tänkt sig. Det är inte någon större hemlighet att det tas genvägar i många byggprocesser som går ut över den kvalitet som arkitekten har eftersträvat. När arkitekten inte har någon möjlighet att påverka den fortsatta processen återstår då bara frustra-tionen, såvida man inte bestämmer sig för att visa att man själv kan,

Det handlar också om att lära sig processen, upphandlingar av entreprenader, projektledning och projektets ekonomiska styrning och finan-siering. De arkitektföretag som har lärt sig detta genom sina egna byggherreprojekt vittnar om att de möts av en annan respekt av sina traditionella kunder. De bygg- och fastighetsbolag arkitektfö-retag vanligtvis arbetar åt vet att det byggande arkitektföretaget kan processen och dess kritiska punkter, förstår kalkylen och vet vad som ska gö-ras för att den ska kunna räknas hem.

Därigenom blir arkitektföretaget en mer in-tressant aktör att ha med sig mycket tidigt i pro-cessen. Arkitektföretaget blir en dialogpartner långt innan det börjar ritas på ett projekt och de

kunskaper de egna projekten ger gör därför tydlig nytta i arkitektföretagets ordinarie verksamhet. Att visa att man kan driva hela processen bygger förtroende och ger ett mandat.

Att bli byggande arkitekt är inte uttryck för en nostalgisk längtan efter en tidigare starkare roll. Det bygger istället på en övertygelse om man har både förmåga och kapacitet att helt enkelt ta en starkare roll med ett större ansvar. De arkitektfö-retag som vill bygga i egen regi har blicken riktad framåt i processen och strävar efter att ta några kliv upp i värdekedjan. Att också projektleda sitt eget projekt blir en integrerad del av arkitektrol-len, så som det är i en hel del andra länder, och inte en separat profession som det utvecklat sig till i Sverige. Byggande arkitekter blir starkare arkitekter.

En stark drivkraft är förstås också möjligheten att få göra en större och intressantare affär. Att sälja sig per timme till pressade och allt som of-tast ifrågasatta timpriser är en affärsrealitet som

ARKITEKTEN VILL TA STÖRRE PLATSByggherrerollen målet för medlemmar i ny organisation

R

”Det är inte ett helt nytt fenomen att arkitektföretag också blir byggherrar och bygger i egen regi.”

S TA F FA N C A R E N H O L M red@byggindustrin.se

Semrén & Månssons upp-märksammade hyresfastighet på Danska vä-gen i Göteborg, som byggdes i egen regi, nominerades till Årets Bygge 2014.

1 För många arkitekter är vägen till ökat inflytande lång. Ett växande antal arkitekter ser därför över möjligheterna ett större ansvar för byggpro-

cessen i stort och därmed inflytande.

2 Att själv ta ett ekonomiskt ansvar för en byggnads tillblivelse är också ett sätt att påverka och säkerställa kvaliteten i byggandet. Man vill

säkra de arkitektoniska ambitioner man har och kunna garantera slutlig kvalitet. Den byggande arkitekten vill se att resultatet till slut blir det man har tänkt sig.

3 Fler arkitektföretag vill ta på sig byggherrerollen och söker egna markanvisningar.

4 Under senare år har ett antal projekt genomförts med arkitektkontor i byggherrerollen. Sedan i fjol våras samverkar 19 arkitektföretag i

intresseföreningen Byggande Arkitekter där man i form av seminarier och möten kan dela erfarenheter och kunskaper med varandra .

20 SEKUNDER: ALLT FLER ARKITEKTER SÖKER INFLYTANDE ÖVER BYGGPROCESSEN

Detta är andra artikeln i en serie som tar ett fågelperspektiv på byggprocessen som helhet. Den första artikeln, Byggindustrin nummer 1-2016, handlade om hur Akademiska Hus ser möjligheter att med ett helhetsgrepp över byggprocessen, från ax till limpa, frigöra kreativitet i varje moment och via utökad samverkan skapa bättre projekt. Kommande artiklar kommer att hämta exempel från byg-gentreprenörer och installatörer liksom från aktuell forskning.

16 BYGGINDUSTRIN 2/2016 byggindustrin.se PERSPEKTIV PÅ BYGGPROCESSEN

många vill bort ifrån. Ett arkitektföretag med en marginal på 6-7 procent, tjänar

ungefär 50 kr per timme man lyckas debitera. Det är inte en särskilt stor affär, för att uttrycka det försiktigt.

Rollen som byggande arkitekt kan tas på många olika sätt. Arkitektföretaget kan självt söka markanvisning och därefter sköta hela pro-cessen själv. Så arbetar några och man är till slut också sin egen mäklare och sköter försäljningen av husen. I ett fall hade arkitektföretaget 50 fa-miljer som slogs om de tio nybyggda radhusen. Inte en krona hade lagts på marknadsföring av projektet. Det sålde sig själv genom att köparna förstod att de skulle få en helt annan kvalitetsnivå till ett pris som var helt marknadsnormalt.

Kanske vanligare är dock att man söker en partner och i samverkan med denne genomför projektet. Oftast handlar det då om en partner som kan ha lättare att klara projektets finansie-ring, något som ju är ett problem för alla mindre byggherrar, inte bara de byggande arkitekterna.

Flertalet byggande arkitekter tar byggherrerol-len med en strävan att lämna ifrån sig det färdiga huset, vare sig det handlar om hyresrätter eller bostadsrätter, men det finns exempel på byggan-de arkitekter som har byggt och bygger hyresrät-ter för egen förvaltning.

De egenutvecklade projekt som byggande ar-kitekter arbetar med handlar främst om bostä-der. Det är allt från mindre bostadsprojekt till förhållandevis stora projekt omfattande 50–60 lägenheter. Ett antal projekt har uppmärksam-mats medialt och några har nominerats till och belönats med olika branschpriser. Haushild+ Siegel architecture fick för ett antal år sedan Kas-per Salin-priset för Urbana Villor och är i år åter nominerade med Klippern 3, Brf OHOJ, i Västra Hamnen i Malmö. Semrén & Månssons uppmärk-sammade hyresfastighet på Danska vägen i Göte-borg nominerades förra året till Årets Bygge.

Inom Föreningen Byggande Arkitekter råder öp-penhet och transparens. Medlemsföretagen ser inte varandra som konkurrenter utan ser gärna att allt fler arkitektföretag tar byggherrerollen. Inom föreningen informerar man varandra om sina pro-jekt och berättar om sina processer och kalkyler. Man delar även skarpa kalkyler med varandra.

Man är medlem i föreningen för att stärka varan-dra och lära av varandra – man är ”goda grannar.”

Det finns en tillit som utgår från en av fören-ingens huvuduppgifter: att dela erfarenheter och bygga gemensam kunskap om byggherrerollen. För arkitektföretagen är detta en delvis ny situa-tion. I sin traditionella roll är man konkurrenter om uppdragen och öppenhet och tillit är då inte alltid vad som präglar umgänget.

Att på olika sätt sprida information om ar-kitektföretaget som byggherre är en annan hu-vuduppgift för Föreningen Byggande Arkitekter. Primär målgrupp är naturligtvis kommunerna som genom sin planläggning och sina markan-visningar styr förutsättningar och villkor för bostadsbyggandet.

Att besöka kommuner med stadsbyggnads-visioner och tydlig kvalitetssträvan är därför prioriterat. Föreningen har redan startat en dialog med flera kommuner om markanvisningar och förutsättningar för arkitektföretag att bli byggherrar och kunna bidra till ett kvalitetsstyrt bostadsbyggande.

Linköpings kommun var i tidigt ute när man i Val-lastaden, genom en möjlighet till mindre mark-anvisningar, särskilt bjöd in byggande arkitekter, bygg-gemenskaper och andra mindre byggherrar.

Att kommunerna vill ha in fler och mindre byggherrar, eftersträvar större variation och mångfald, är uppenbart i alla kommuner man

kontaktar. Politikerna pressas visserligen av bostadsbristen och vill få fram stora volymer bo-stadsbyggande, men det finns också en stark vilja att inte låta volymtänkandet hindra den goda och eftertänksamma stadsutvecklingen där helhets-syn är utgångspunkten samtidigt som kvalitet i detaljerna värnas. Alla hittills kontaktade kom-muner visar därför stort intresse för arkitektföre-tagen som byggherrar.

Byggande Arkitekter kommer nu att intensi-fiera dialogen med kommunerna för att få fram in-tressanta markanvisningar som passar arkitektfö-retag som vill bygga. I föreningen gör varje företag naturligtvis sin egen bedömning inför ett möjligt projektgenomförande, men man ska inte utesluta att flera arkitektföretag tillsammans kan överväga att exempelvis dela på en större markanvisning.

Precis som andra mindre byggherrar har byggan-de arkitekter att hantera problem med en oftast lång och kostsam planprocess samt finansiering av sina projekt. I sin programdeklaration, Det här vill Byggande Arkitekter, har föreningen pe-kat ut vad tillväxtkommunerna kan göra för att få fler att bygga, en större variation i det som byggs och ett byggande som bättre motsvarar männis-kors behov och önskningar:

Genom att gå från ofta kvartersstora markan-visningar till mindre byggrätter får fler möjlighet att bygga.

Planläggning först, markanvisning därefter Med mer generella planer och en sen markanvis-ning blir den långa planprocessen inte längre ett problem för byggherren utan en intern kommu-nal angelägenhet.

Markanvisning med större inslag av kvalitets- och hållbarhetskriterier Om marken upplåts på marknadsmässiga villkor till den som bäst uppfyller ambitionerna när det gäller hållbarhet, stadsbyggnad, arkitektur eller vad kommunen vill prioritera på en viss plats, kommer det ambitiösa att gynnas på bekostnad av det standardiserade och likriktade.

Fungerande finansiering som ger utrymme för även mindre aktörer att ta ansvar för bostadsbyg-gandet

Finansieringsfrågor är ett generellt problem för de flesta som bygger bostäder, men proble-men är ändå störst för mindre, och nya, aktörer. Finansiering av bostadsbyggandet är inte i första hand ett kommunalt ansvar. Samtidigt är dagens principer där byggherren tvingas betala dyra utredningar, planavgifter, köpa mark eller på an-nat sätt ligga ute med stora belopp långt innan byggandet kan påbörjas ett stort hinder för dem som inte har stora ekonomiska reserver. Därför behövs finansieringsmodeller och processer som ger möjlighet för den mindre byggherren att han-tera betalningarna så sent som möjligt i proces-sen. "

Projekt drivna av arkitekter

b Några aktuella projekt hos byggande arkitekter:

Larsson Arkitekter: 125 hyresrätter i Nyköping, tillsammans med Bygg-Fast. 20 bostadsrätter i Trosa, tillsammans med FB Bostad

Hauschild+Siegel architecture: Klippern 4, 50 bostäder och 33 hotellrum i Västra Ham-nen, Malmö. Spårvägen, 30 bostadsrätter, Malmö.Solberg, 40 lägenheter i bostadsrätt, Lund.

Murman Arkitekter:Rödöns Kyrkby, 14 frilig-gande tvåplansvillor, Rödön, Jämtland.

Omniplan: Flerbostadshus med hyres-rätt, Vallastaden, LinköpingInobi.Utveckling av byggemenska-per på Ärlegatan, Göteborg.Ekoby med bostadsrätter, hyresrätter och byggemen-skaper på Tjörn.

MAF Arkitektkontor:Landsgatan, 55-60 bostads-rätter, LuleåKv Katten, 70 bostadsrätter och kontor, Luleå

Sandellsandberg arkitekter:59 bostadsrätter i Kv Hydro-grafen, Hammarbyhöjden, Stockholm, tillsammans med Brickhouse.Granringstorget, Tyresö, ca 200 lägenheter i bostadsrätt och lokaler för centrumverk-samheter - tillsammans med Brickhouse.

Okidoki Arkitekter:Boendegemenskap i Högsbo, Göteborg

VANLIG TAKTIK ATT SÖKA PARTNER

”Inom Föreningen Byggande Arkitekter råder öppenhet och transparens. Medlems-företagen ser inte varandra som konkurrenter utan ser gärna att allt fler arkitektfö-retag tar byggherrerollen.”

Flerbostadshus i Vallastaden i Linköping, Omniplan.

Byggemenskapen på Ärlegatan i Göteborg, Inobi.

Hauschild + Siegel Architectures projekt i Västra Hamnen i Malmö, Brf Ohoj.

R