Embed Size (px)
Citation preview
Medlemsblad för Föreningen SLÄKTDATA Nr 3 2003
www.slaktdata.org
CD:n med över
1100000registerposter och mycket mer för föreningen
Nu är den här:
2
Nr 3 - 2003
LEDARENÄNTLIGEN HÖST!
Fotnot: Cecilia Svenssons examensarbete kan du läsa på den CD, som kom med detta nummer av tidningen.
Så säger du säkert som släktforskare när de mörk-nande höstkvällarna lockar till ytterligare fördjupning idina anor. Efter ännu en rekordvarm sommar samlassläktforskarna, som traditionen bjuder, att i slutet avaugusti träffas på Släktforskardagarna - i år var detRonnebys tur att hysa evenemanget. Soligt, folkligt,trångt och gemytligt – att träffas på Ronneby Brunnmitt i hjärtat av Sveriges trädgård, Blekinge, var en finupplevelse.
Och om 2 år, 2005, står Göteborg värd för arrange-manget! Det beslutades vid Släktforskarförbundetsstyrelsemöte i Ronneby. Charlotte Börjesson och jaghar från Föreningen Släktdata arbetat fram förslagettillsammans med föreningarna Dis-Väst ochGöteborgsRegionens Släktforskare, GRS. Vi är mycketglada åt att förslaget till upplägg och temat ”Porten motväster” mottogs så positivt, och vi är säkra på attGöteborg har mycket att bjuda på för släktforskarna år2005. Men innan arrangemanget är i ”hamn” återståren hel del arbete för de tre föreningarna…
Cecilia Svensson, student vid Växjö universitet,programmet för Medie- och kommunikations-vetenskap, har skrivit ett examensarbete om ”Kommer-sialiserade handlingar – offentliga handlingar i nyskepnad på internet”. I uppsatsens inledning skriverCecilia: ”Mitt mål med den här undersökningen är attförsöka ge en bild av hur offentlighetsprincipenefterlevs när offentligt arkivmaterial, med fokus påsläktforskarmaterial, hamnar på Internet. Att få ta delav offentliga arkiv är en grundlagsskyddad rättighetoch med hjälp av Internet kan denna information blitillgänglig för en större krets medborgare. Men till-gången till material i offentliga arkiv via Internet harblivit ekonomiskt begränsad och informationen verkarbehandlas som en vara på en marknad. Den härundersökningen ska därmed försöka bidra till en störreförståelse för hur det kan komma sig att offentliginformation kostar pengar.”
Det svar Cecilia får från offentliga institutioner är attregister borde finnas fritt tillgängligt för släktforskare,men att man inte idag kan finansiera ett sådant upp-lägg. ”Gratis i framtiden för alla”, citeras i uppsatsenriksarkivarie Erik Norberg angående offentligt mate-rial. ”Det är ett stort löfte att uppfylla” lyder Ceciliaskommentar.
”Många släktforskarföreningar i landet har tröttnatpå att vänta på ett statligt initiativ till att göra offentligtmaterial tillgängligt på Internet. De lägger upp egnaregister och databaser på Internet för att ökatillgängligheten till släktforskarmaterial. För att fåtillgång till vissa krävs ett medlemskap, men till andra,till exempel Föreningen Släktdatas material, krävs
inget. Deras policy är att tillhandahålla materialetgratis, av den enkla anledningen att underlätta försläktforskare att hitta information om sin tidigare släkt.De, som efter ett privat initiativ lägger ner mycketarbete på att göra materialet tillgängligt via Internet,tar alltså inte betalt för tillgången till det.”
Den intressanta slutsatsen i examensarbetet är att denenda förening, som arbetar ideellt för att göra släkt-register i större omfattning fritt tillgängliga för släkt-forskare, är Föreningen Släktdata. Offentliga institutio-ner, företag och de flesta föreningar – alla har kom-mersialiserat spridningen av släktregister och tar betalt,ofta bra betalt. Föreningen Släktdata går, helt tydligt,mot strömmen…
Hur kan vi klara att vara så obstinata, att vi år efterår lyckas driva en växande verksamhet och i skrivandestund har 1,1 miljoner registerposter fritt tillgängligaför dej som släktforskar? Och som dessutom distribu-erar den nya CD:n med bl.a. samma register tillsamtliga c:a 500 medlemmar?
Svaret på frågorna är i huvudsak två:! genom att vara medlem i Släktdata stödjer just du
detta arbete! genom vårt nätverk av släktforskare, som utan
ersättning registrerar källmaterialetVi vill göra dig uppmärksam på att du som medlem
aktivt stödjer detta arbete, vilket vi är tacksamma föroch vi hoppas att kunna räkna med ditt stöd även ifortsättningen…
De personer, som registrerar källmaterialet, är ocksåhjältar i vår verksamhet. Flera personer i vårt nätverkav registrerare jobbar på med nya register, år efter år!Och de ställer sitt material fritt till Släktdatas förfo-gande för vidare distribution via Internet och CD. PåSläktforskardagarna i Ronneby hade vi en besökare ivår monter, som tyckte att vår förening gjorde fel, sominte alls ersatte våra registrerare för deras stora arbete!Javisst är deras arbete värdefullt, men att ersättaarbetet har vi inga möjligheter till. Däremot ger vi ettlöfte att inte ta betalt för materialet, när vi distribuerardet vidare till andra släktforskare…
UPPROP TILL ALLA MEDLEMMAR!
Föreningen Släktdata behöver din hjälp: vi behöverutöka antalet personer, som registrerar källmaterial tillföreningen. Vi står för allt stöd i form av utbildning,registermallar och anvisning av källmaterial (som intebehöver vara kyrkböcker utan kan vara tryckt text).Vill du göra en insats för en god sak – hör av dej tillFöreningen Släktdata!
Även om det just nu här på Näset i Göteborg är soligsensommar i slutet av augusti, så kommer det ettvinterhalvår med många mörka kvällar, som gertillfälle till släktforskning.
Välkommen till en ny säsong med Släktdata!Christer Engstrand
Ordförande i Föreningen Släktdata
3
Nr 3 - 2003
SLÄKTDATAär en ideell förening för släkt- ochdatorintresserade.Föreningen bildades 1989.Föreningen verkar för att spridainformation om såväl släktforskning somdatorteknik för densamma.Föreningen verkar också för att framställadataregister till låg kostnad över födda,vigda och döda.Föreningen upptar medlemmar frånhela Sverige och övriga nordiska länder.
Styrelsemedlemmarna finns upptagnapå denna sida.
Medlemsavgiften är 125 kr per år ochinkluderar TIDNINGEN SLÄKTDATA.
Prenumerationsavgiften för TIDNINGEN
SLÄKTDATA är 125 kr per år.Medlemsavgiften/prenumerationsavgiftenbetalas till föreningenspostgiro 410 40 40 – 3
Föreningens adress är:SLÄKTDATAc/o Gösta DryseliusNedergårdsgatan 18416 54 GÖ[email protected]
Föreningens hemsida:http://www.slaktdata.org
TIDNINGEN SLÄKTDATA utkommermed fyra nummer per år. Bidrag i formav artiklar, notiser och tips är välkomna.De skickas till Per Liljeström.Redaktionskommittén förbehåller sigrätten att redigera insänt material.Privata annonser och upplysningar tas ingratis i mån av plats.
Nästa manusstopp:15 november 2003
Nästa medlemsmöte:Höstmöte på NordengårdenLördag 18 oktober 2003 Kl 11.00
ISSN 1102-7894
Ordförande Christer [email protected]ägen 174421 65 Västra Frölunda031-28 83 70
Sekreterare Håkan [email protected]årdsvägen 1426 69 Västra Frölunda031-29 75 71 Fax 031-29 75 71
Ledamot Charlotte Bö[email protected] 8421 38 Västra Frölunda031-47 80 93
INNEHÅLL:Ledare ............................................................................................ 2Föreningsinformation .................................................................... 3Före kyrkböckernas tid .................................................................. 4Släktforskardagarna 2005 till Göteborg ........................................ 4Släktforskarsjukan ......................................................................... 5Släktforskarnas årsbok ................................................................... 6Minnen ur mitt liv .......................................................................... 8Släktforskardagarna i Ronneby ................................................... 10Aktuell historisk person Ingegerd Olofsdotter ............................ 12Register till vigsellängder på Dal ................................................ 14Forskarstugan invigd ................................................................... 15Släktdatas nya CD ....................................................................... 17Nya register i SLÄKTDATAs arkiv............................................. 19Kalendarium ................................................................................ 20
Ring innan Du faxar – faxen kan vara frånkopplad!
Styrelse för SLÄKTDATA 2003-2004Vice ordförande Björn [email protected]ällesås 6452427 51 Billdal031-91 07 87 Fax 031-91 14 14
Kassör, red. led. Gösta [email protected]årdsgatan 18416 54 Göteborg031-84 34 08 Fax 031-84 34 08
Suppleant Eva Holmé[email protected] 2421 41 Västra Frölunda031-45 64 85
Suppleant Björn Jö[email protected] 31442 43 Kungälv0303-189 04
Lars [email protected]ägen 7434 96 Kungsbacka0300-213 33
Per Liljeströ[email protected]änskapen 3 e443 34 Lerum0302-131 91 Fax 0302 – 131 91
Redaktion för TIDNINGEN SLÄKTDATALennart [email protected]ättevägen 5C442 32 Kungälv0303-591 90
Jan-Ove [email protected]ävsgatan 7507 34 Brämhult033-24 85 65
4
Nr 3 - 2003
Före kyrkböckernas tidAv Ragnhild Ericsdotter
Kanske de som letar släkt påHisingen och i trakten därom-kring redan vet allt detta jag nutänker berätta. Men någon nytill-kommen medlem i kretsen kanha nytta av mina lärospån ochundvika att missa information.
BouppteckningarVad finns att leta i då man nått kyrk-böckernas bortre ändpunkt, det vill sägaderas startpunkt? Jo det kan från börjanav 1700-talet finnas bouppteckningaroch dem kan man ha mera nytta av änman anat. Att där står om maka ellermake och barn är klart. Men då barnenär omyndiga antecknas de, som utsettstill förmyndare för dem och där finnerman uttryckssätt såsom fader-broder el-ler morbror, den avlidnes halvbror, svå-ger eller systerman och var dessa när-maste anförvanter är bosatta. Boupp-teckningar efter äldre personer ger mag-rare uppgifter, särskilt då gården över-låtits till en son eller dotter. Då har detofta inte upprättats någon bouppteck-ning alls.
Också bland den avlidnes skulder ochfordringar finner man många gångersläktingar namngivna. Jag sökte främstbland Västra Hisings Häradsrätts boupp-teckningar från Säve och Rödbo menmed ganska klent resultat eftersom devar så få. Orsaken var, att en hel del avdessa bouppteckningar från 1700-taletinte finns bland Västra Hisings utan
bland Inlands Södra Häradsrätts sam-lingar. Det blev flera förut okända pus-selbitar som kom på plats, då jag fåtttips om detta.
SkattelängderFrån tiden före husförhörsböckerna finnsskattelängder i form av mantalslängderoch jordeböcker. De förra skall för-teckna vem som äger gården och hurmånga minst 15 år gamla personer somfinns där, de senare bara tala om vemsom äger gården, då längden upprättats.Men det skulle visa sig, att det är en san-ning med modifikation.
I mitt exempel är det ett helt skatte-hemman i Kongelfs socken, som enligtjordeböckerna 1659–1684 ägs av enperson. Redan detta borde fått mig attreagera. För att fler skulle få möjlighettill försörjning delades ett helt krono-hemman för det mesta i minst två delardå det friköptes från staten och blevskattegård. I nästa jordebok som finns,från år 1703, är gården uppdelad.
Dröjde 12 årJag letade efter Nils, som jag funnit idopboken som fadder 1698 och fortsatteatt leta bakåt tills jag tidigast fann ho-nom antecknad för en gårdsdel år 1690.En lagfartsansökan i domboken skullekunna tala om hur han förvärvat gården.Ansökan fanns först 1702, det vill sägaefter tolv år – en ny lärdom att detta kandröja så länge – och det framgick där
att gården var en arvegård. Vad hade jagdå mera missat?
Skilda uppgifterEn jämförelse mellan jordebok och man-talslängd, vilka båda finns från året1684, gav skilda uppgifter: en respek-tive flera ägare till gården. Jag har no-terat att förhållandena är desamma förgårdarna i Kongelf och Säve men harsvårt att tro att detta gäller bara dessatvå socknar på Hisingen, som jag harhaft anledning att studera.
Det visade sig sedan, att redan i dentidigaste mantalslängden, från 1669, varden aktuella gården uppdelad och då varNils far antecknad som ägare av engårdsdel! Att denne avled, då sonen varbara ett par år, och saknades i mantal-slängden 1684, att lagfartsansökandröjde men främst att uppgifterna ijordeboken inte ändrades, då gårdensdelar bytte ägare, samverkade till att detblev så svårt att reda ut sammanhangen.
För myndigheterna var det skatten frångården som var viktigast, inte vem sombetalade den. Litar man enbart på upp-gifterna i jordeboken, så hamnar manalldeles galet!
Det finns fel i nästan alla register åt-följs i tidningen av en uppmaning attsjälv kontrollera källorna. Men hur görman, då materialet finns på fel ställe,eller källorna inte innehåller de uppgif-ter de utsäger sig att ge?
"
Huvudarrangörerna är:Släktforskardagarna och Riksstämman ar
GöteborgsRegionensSläktforskare
Föreningen DIS-VÄSTFÖRENINGEN SLÄKTDATA
5
Nr 3 - 2003
Varning:Sjukdomen är mycket smittsam, men endel är immuna hela livet. Sjukdomen ärinte livshotande, men blir gradvis värre.Många betraktar den som en farsot.
Symptom:Ständiga behov av uppgifter om perso-ner, datum, årtal och orter. Patienten harofta ett envist ansiktsuttryck och är viddessa tillfällen döv - även vid tilltal frånfamiljemedlemmar.
Han/hon har inte lust med arbete medundantag för ivrigt letande i böcker, re-gister och alla slags handlingar från äldre
SläktforskarsjukanAv Per Liljeström.
tid. Han/hon tillbringar mycket tid påbibliotek och arkiv.
Forskaren svär över brevbäraren sominte lämnar någon post när man somvärst längtar efter svar. Han/hon är enkompulsiv (absolut tvång) brevskrivare,och han/hon vistas ofta på egendomligaplatser såsom kyrkogårdar, torpställen,ruiner, och avlägsna platser ute i landet.
Behandling:Mediciner har inte någon större verkan.Patienten bör däremot besöka närlig-gande arkiv, bli aktiv medlem i en ellerflera släktforskarföreningar. Han/hon
bör prenumerera på Släkthistoriskt Fo-rum. Patienten måste vid de tillfällen dåsläktforskartidningar anländer ges ettlugnt och rofyllt hörn i bostaden, där hanbör lämnas ensam.
Sjukdomens egendomliga karaktär äratt ju värre den blir desto gladare blirpatienten. Och en glad patient har godinverkan på sina besökare.
Ursprung:Idén till ovanstående fick jag i en släkt-forskartidning. Jag har skrivit och re-digerat om materialet efter eget huvud.
"
rrangeras i Göteborg 25 - 28 augusti 2005
Fil.dr. Lennart Limberg har tackat jatill att vara General. Han är historikeroch verkar på Riksföreningen Sverige-kontakt och är projektledare förGöteborgsemigranten
RIKSSTÄMMAN 2005Det blir alltså GÖTEBORG somkommer att stå som värd försläktforskardagarna ochriksstämman 2005.Detta meddelades i samband medden nyligen avslutade Riksstämmani Ronneby.Det är tre göteborgsföreningar:" DIS-väst" Föreningen Släktdata" Göteborgsregionens släktforskaresom tillsammans tänker stå förarrangemangen.
Lisbeth Dahlin har tackat ja till atthjälpa till och stötta med det adminis-trativa upplägget och boknings-systemet på webben
I Ronneby behandlades utredningen ”Kvalitet inom släktforskningen”av Guno Haskå,Annika Otfors och Bodil Persson 2001. Haskå föreläste på redaktörskurserna om den. Livligdiskussion uppstod. Kände Du till den? Utredningen kan läsas eller hämtas på nätet:
http://genealogi.aland.net/pdf/kvalutr.pdf
Utredningen är anmäld här i TIDNINGEN SLÄKTDATA Nr 2 - 2002
Riksförbundet har dessutom kommit ut med en broschyr i serien ”Kvalitet isläktforskningen, nr 1”. Den heter ”Om bryggor och bojar - eller konsten attsläktforska så att det inte blir fel”. Vill du läsa broschyren så klicka på länken:
http://www.genealogi.se/pdf/kvalitet1.pdf
En kompakt trycksak som byggde på denna utredning delades ut. Trycksaken kallas ”Ombryggor och bojar” eller ”Konsten att släktforska utan att det blir fel” och är gjord av HåkanSkogsjö. Den är populärt hållen och kan beställas från förbundet.
Kvalitet inom släktforskningen
6
Nr 3 - 2003
Släktforskarförbundet har även iår gett ut en bok med varierandeinnehåll om släktforskning.Årets bok innehåller 17 artiklar –många mycket bra och intres-santa. En del t.o.m. underhål-lande.
Hjärtekrossaren från Slätthögoch andra berättelserArtikeln består av tre berättelser ompassion, heder och skam på 1600-talet.
Gunnar Ståhl, Bromma har läst dom-böcker från Allbo Häradsrätt i Småland.
Johan från Klasentorp i Slätthög varen riktig kvinnoerövrare, men han ut-manade också makten och ödet. Hög-modet blev hans fall.
Den impotente fogden handlar omlandbofogden Jöns Humbles erövringar.
Den förrymda prästhustrun – MärtaJönsdotter – ger sig iväg tillsammansmed lärpigan Karin Persdotter till Dan-mark några månader men återkommer.
Författaren binder samman de inblan-dade i en riktig släkthistoria, där allt ut-spelar sig inom några mils avstånd. Härfår läsaren flera tillfällen att dra på smil-banden. En mycket bra karta illustrerarartikeln.
Föredömligt!
Ge aldrig upp!Lennart Parknäs, Möklinta, tar upp ettmycket viktigt tema – våra gamla foto-grafier – antingen de sitter i album ellerligger lösa i lådor. De allra flesta är avvisitkortformat (9x6 cm), men det finnsockså många i det s.k. kabinettkortfor-matet (14,5x10,5 cm). Hur skall vi fåreda på personerna på fotografierna?
Parknäs tar också upp frågan om gam-la familje- eller släktklenoder av annatslag. Där vill man ofta spåra den försteägaren och vägen hur klenoden vandratgenom släkten.
Det är säkert många släktforskare somhaft liknande upplevelser som LennartParknäs. En del har lyckats, andra harmisslyckats. Själv har jag nyligen gett ensysterdotter en vägghylla, som mina för-äldrar köpte på 20-talet. Den har min fardokumenterat (av slumpen) 1931 på fo-tografi, som finns i ett av hans många al-bum. Således några år innan jag föddes.
En mycket viktig och bra artikel!
Släktforskarnas Årsbok 2003Bokanmälan av Per Liljeström.
Syskonen Faltins härstamningBo Lindwall, Vadstena, har forskat omsläkten Faltin (Valentin) i domböcker,fängelselängder, justitiekanslers-ämbetets arkiv, i olika länstyrelsers ar-kiv samt inte minst i olika passjournaler.
Lindwall utgår från de tre syskonenFaltin – Karl Fredrik, Eva Ottiliana ochGustaf. Alla födda 1839 – 1853.
Anledningen till att Lindwall forskatpå denna släkt har han inte nämnt, meneftersom det är en resandesläkt har hanstött på betydande svårigheter. (Res-andefolket kallades förr tattare.) Mångagånger kyrkskrev de sig inte, därför harLindwall fått söka sig andra vägar.
De flesta av denna släkt har inte kom-mit i konflikt med rättvisan en gång utanflera. De har flyttat inom hela Norden –från Bergen till Karlskrona och tillUmeå, från Luleå till norra Bohuslän ochtill Finland.
Lindwall har inte gjort det lätt för siggenom att ge sig på denna släkt. Läsa-ren har även betydande svårigheter atthänga med i alla svängar. En grafisk an-tavla hade underlättat möjligheterna attfölja ’kringillikrokarna’ i släkten. Dess-utom borde varje församlingsnamn kom-pletteras med beteckning för län ochland. T.ex (F) eller [N] för JönköpingsLän respektive Norge.
Trots att artikeln redan är i längsta la-get bör den alltså utökas med ca två si-dor.
Detta är en mycket intressant artikel,som i långa stycken är förvirrande. Mendet finns flera möjligheter att dra påsmilbandet. Läs detta:
Karl Gustaf Johansson Faltin måstep.g.a. ett mord fly till Norge. HustrunAnna Katarina blev då ensam och efteren tid födde hon en son som avlats medKarl Gustafs son Gustaf Faltin!
En blixtrande historiaMagnus Bäckmark, Täby, har i en kortartikel berättat Släkten Blix’ vapen-historia. Kompletterad med en tavla övertvå sidor.
Artikeln bra men svår utan kunskapi heraldik.
Tyska smederUlf Berggren ger tips om tänkbara anorbland tyska smeder.
En kort och bra artikel.
Militära källor vid landsarkivenChrister Johansson informerar om mili-tära källor på Landsarkivet i Göteborg,GLA.
En viktig, kort och bra artikel.
Svenska krigsfångar i Frankrike1812 – 1814Mitt under sin offensiv mot Rysslandlåter Napoleon sina trupper besättaSvenska Pommern. Detta utan att förstförklara krig. Så småningom får desvenska soldaterna marschera till västraFrankrike, och först efter två år, när’Nappe fått på moppe’, får de återvända.
Detta krig medförde, utom allt annatelände, att Svenska Pommern förlora-des till Danmark, men i gengäld fick ’vi’Norge.
I listan bland tillfångatagna officerarefinns Carl Fredrik och Otto GeorgLiljeström. För att undvika alla missför-stånd vill jag meddela att jag inte är släktmed dessa adelsmän. Min farfar tognamnet när han lärde till skräddare i Fin-land i slutet av 1800-talet.
En mycket bra och intressant artikel.
Utväxlade soldater 1719Elisabeth Thorsell, Järfälla, har letat iÖstergötlands Landskontors verifikatio-ner för 1719 och funnit massor avsvenska krigsfångar, som utväxlats föratt resa hem.
Verifikationerna är från tiden då fång-arna passerade Östergötland och måsteförplägas för fortsatt resa. De som hem-förlovats redan i Skåne eller Smålandfinns således inte med i denna lista. Lis-tan är ändå lång och hänför sig till res-pektive regemente.
Artikeln är bra, intressant ochviktig, men hela listan borde finnas
tillgänglig på datormedium för störstasökbarhet.
Är detta ett fall för Släkt-datas medlemsskiva? Det
vore väl bra att erbjudalistan sorterbar på för-namn, efternamn, titel
m.m.?
7
Nr 3 - 2003
Livgrenadjären i krig, fångenskapoch fredÄnnu en artikel, den fjärde i årets bok,som handlar om våra svenska soldater.Det är Gösta Nordén, Solna, som har lästen gammal dagbok från 1805. Det ärkorpralen K.R. Rudberg, som skrivitdagboken till sin sonson.
Ett mycket intressant kapitel. Jagtycker dock att dagboken i sin helhet,men i moderniserad form, bör ges ut.
Dråpet på AskmantorpSiv Johansson, Sköllersta, har här be-rättat en kort men intressant kriminal-historia från Askersundstrakten under1870-talet.
ÄktenskapsförordsprotokollEtt okänt källmaterial.Carin Bringegård, Växjö, har gjort endjupdykning i lagar, äktenskapsförord,testamenten och mycket annat för att be-skriva hur äktenskapsförordet utforma-des och hur de fungerade i praktiken.
Hon noterar att hemgift i form av pen-ningbelopp ansågs som förskott på arv,men att gåvor i form av djur, redskapoch textilier inte ansågs som förskott.
En bra och intressant artikel,men framför allt är den upplysande.
Tavlor initialer och gravhällarLars Nylander har beskrivit hur manmed hjälp av kyrkoinventarier kan finnasläktuppgifter i och kring kyrkan. Na-turligtvis kan man finna uppgifter isockenprotokoll och kyrkoräkenskaperm.m.
En kort, intressant och bra artikel,som ger ytterligare infallsvinklar
till släktforskningen.
Vem var det ’oäkta’ barnets fader?Stig Carlsson, har samlat uppgifter omproblemet med ’okänd’ fader i Vista hä-rad (F). Han har studerat påföljden förlägersmål, som indelas i tre kategorier:
lönskaläge båda parter ogiftaenfalt hor en part är giftdubbelt hor båda parter gifta
Med lite tur kan fadersuppgiften trotsallt hittas i födelseboken (Fb). Den kanockså finnas i domboken eller i dom-böckernas saköreslängder.
Avkriminaliseringen av lägersmål gördet svårare att finna fadern i senare de-len av 1800-talet än under 1700-talet.
En viktig artikel för varjesläktforskare.
Nämndemannen Sven MånssonHolmströmNågra påpekanden vill jag göra:
# Återigen har en alldeles för långartikel tagits in i årsboken. Denkunde säkert kortats med 10-15sidor och på så sätt höjt intressetför det väsentliga.
# Jag vill också påpeka att en ellertvå kartor hade underlättat tanke-placeringen av de berörda försam-lingarna och gårdarna.
# På sidan 271 nämns nämndeman-nen Sven Sandström, men först påsidan 274 får man reda på att detär nämndemannen Sven Sandströmfrån Norra Sandsjö socken det gäl-ler.
# En mening på sidan 269 förstår jaginte. Gäller den 1750 eller 2003?’Sjukdomen förekommer perma-nent på nötboskap i Asien ochspreds till Europa främst genomkrigen’.
# Stycket Socknen Nävelsjö bordestått i början av kapitlet tillsam-mans med ovan nämnda kartor.
# En kortfattad beskrivning av enskvaltkvarn och en förklaring avordet hester får vi i kapitlet. Detsistnämnda betyder bok (trädet)och det förklarar varför det finnsså många orter i södra Västergöt-land med denna ordstam. T.ex.Gånghester, Hestra, Angerdshestram.fl.
Slutbetyget blir trots detta:Bra, intressant och delvis rolig.
Elias Sehlstedts släktPontus Möller har i en kort och intres-sant artikel presenterat några anteck-ningar om Elias Sehlstedts släkt. Detgäller en stamtavla med bilagor.
Intressant
Svinfot-släkter i Sverige
Thomas Sverker, Borås, har i denna ar-tikel påvisat det troliga sambandet mel-lan Sveriges sista katolska biskopar brö-derna Johannes och Olaus Magnus ochOlaus och Magnus Svinfot.
Genom olika källor kommer Sverkerfram till att de senare är systersöner tillde tidigare nämnda biskoparna.
En mycketintressant artikel.
Släkten Pihl i FinlandNya rön tack vare 200-årig släkttavla.
Håkan Skogsjö, Åland, presenterarhär ’den felande länken’ till finska släk-ten Pihl.
Med tur, ihärdighet och tips från andrasläktforskare kan man ibland (ofta?) lösasvåra problem. Så har Håkan Skogsjö ochEva Mårtensson Kangeman gjort här.
SammanfattningSom jag många gånger tidigare sagt böringen artikel i årsboken omfatta mer än50 sidor – helst färre. Den uppfattningenstår jag fast vid. I denna årsbok finns enartikel om 59 sidor och en om 49 sidor.Ett annat fenomen är att i de senaste års-böckerna har inte texterna varit ordent-ligt korrekturlästa. Många stav- ochslarvfel drar ner betyget något.Jag saknar också personregister och ort-register – det skulle göra årsböckernaän värdefullare.
"
FFFFFaktaaktaaktaaktaaktaOm skalden Elias Sehlstedt på SandönÖn som formellt i dag heter Sandön är nog mer känd som Sandhamn efterhamnen på öns norra del.
Den mest kände tullinspektören på Sandön var skalden Elias Sehlstedt. Underhans tid (1852-1869) var ön fortfarande karg och obebyggd. Elias ansåg sigha blivit förvisad till ön av ekonomiska skäl och trivdes inte alls. I en del avhans dikter kan man läsa hur han upplevde sin tid här.
1800-talet innebar också att Sandön blir en sommarsemesterort. År 1865kom den första reguljära ångbåtsförbindelse med Stockholm. Många skalderoch konstnärer fick upp ögonen för Sandön. Här har Strindberg, Zorn, Vernervon Heidenstam, Bruno Liljefors, Evert Taube med fler hämtat inspiration.
Utflykt för Stockholmsgäster tillSandhamn juni 1953
8
Nr 3 - 2003
TIDNINGEN SLÄKTDATA fortsätter här ”följetongen”medsjökaptenen Emil Bergdahls memoarer.
Minnen ur mitt livAv sjökapten Emil Bergdahl.
Bad i å och havDå det endast var några steg till Bobergs-ån, badades där flitigt under sommaren.Vi hade ett trevligt badställe i andra än-dan av den stora trädgården där vi givet-vis lärde oss simma, och till slut nästanvar vi som fiskar i vattnet. Vi hade ävenrobåtar nere i ån, varför vi också lärdeoss ro och vricka. Vi höll till därnere vidån så ofta vi hade tid till övers. Vi forockså till Bobergs strand vid Kattegatt,där vi kunde ta salta bad. Vanligtvis slogvi oss tillsammans i större sällskap påsöndagarna och körde med häst och vagntill stranden som låg ungefär 3/4 svenskamil från Boberg. Då kunde vi stanna heladagen och hade naturligtvis matsäck ochläskedrycker med samt det oundgängligafotogenköket för att koka kaffe på. Detvar ett härligt liv och glädjen var stor isynnerhet bland oss ungar, men även förde mera till åren komna, då vi alla fickplaska i det härliga salta vattnet.
Vi brukade även segla ut till en liten ösom hette Marsten som låg ungefär tresjömil ut i Kattegatt. I synnerhet underKristi Himmelsfärdsdag i maj månad vardet gammal sed och tradition att enga-gera en fiskare som kunde segla oss utdit och tillbaka.
Strax invid och innan man kom till vårtvanliga badställe vid Suseån, där låg enstor höjd, ”Smörkullen”. Denna egen-domligt formade upphöjning syntes långtut till sjöss. Många gånger har jag tagitpejling på denna då jag såsom styrmaneller befälhavare på olika ångbåtar pas-serat förbi ute i Kattegatt under celesternavigation. Jag tänkte mig givetvis dåtillbaka till den tid för längesedan undermina pojkår, då man gjorde förtjusandeutflykter dit.
Vi brukade också ofta hämta och körahem tång från Bobergs strand. Jag förmin del hade en mindre häst som hette”Rolf Krake” till mitt förfogande, ochjag körde ofta med hästen förspänd fören mindre s.k. flakvagn för att hämta denför åkerbruket så värdefulla tången somgagnades som gödsel på åkrarna. Då dethade varit hård storm i Kattegatt ochpålandsvind passade vi alltid på att körahem tång som vi ju fick gratis mot självaarbetet att forsla hem den.
Det sades att trollen hade sin hemvist
inuti Smörkullen och att stora skatter varnedgrävda där. På sluttningen fanns enstor öppning som avsmalnade ju längrein man kom. Jag kröp många gånger in idenna grotta som pojk, så långt jag möj-ligen kunde komma in i den, men jagfann tyvärr inga dyrbara skatter, trots attjag grävde med en mindre träd-gårds-spade och silade jorden. 1856 blev emel-lertid ett bronssvärd funnet nära Smör-kullen, och 1859 upptäcktes en värde-full sekt av rent guld – stor guldskål –cirka 60 meter norr om denna höjd. Bådadessa fynd införlivades med Statens His-toriska Museums samlingar i Stockholm.
SkridskotävlingarVintertid anordnade vi tävlingar på skrid-sko på isen ovanför vattenfallet i Bo-bergsån. Det fanns många rätt så skick-liga skridskoåkare i bygden, och jag be-mödade mig hårt om att inte vara densämste.
En som var särdeles skicklig och oför-vägen i denna sport var mjölnare Gus-taf.
Eldsvåda i Boberg1890 utbröt en svår eldsvåda i den inne-byggda gården Broen i Boberg. Helakomplexet med tvenne boningshus ochladugården brann ner till grunden. Vi ocharrendatorn Schütts familj blev nu utantak över huvudet och måste hyra in oss iolika gårdar i socknen. Det var intemycket av lösöret som räddades vidbranden i den gamla gården, som brannsom fnöske. Alla kreaturen räddadesemellertid, förutom vår trogne och vak-samma bulldog som omkom i lågorna.Han ville icke låta sig räddas, då hanantagligen trodde att husbonden, OttoPersson, befann sig i det brinnande hu-set. Min fosterfar var dock bortrest förtillfället och endast min fostermor, frö-ken Blixt, och jag var hemma. Det varThor, som hunden hette, som gav skallpå natten då det började brinna, och dettaväckte min fostermor och mig så att vikunde slå alarm. Jag rusade genast ut ochbörjade klämta i vår stora vällingklocka,som hängde i ett stativ på gaveln avmejeribyggnaden. Detta väckte hela bynsbefolkning och alle man kommer ur huse
för att hjälpa till att släcka elden och bil-dade kedjor för att langa fram vatten frånden närbelägna Bobergsån. Jag för mindel, som då var 10 år gammal, sörjde minfyrfota vän Thor mest av allt. Vi i vårfamilj fick tillfällig bostad hos ägaren avLynga gård, där vi stannade tills att detnya huset som byggdes blev färdigt.
Det var inte allenast vår egen gamlaenvåningslänga som brann. Även dengamla längan som familjen Schüttsbodde i och som låg vinkelrätt mot vårtbrann upp, och även de förlorade så gottsom hela sitt lösöre. De fick också flyttain provisoriskt till en av grannarnas går-dar. Även handelsbutiken var starkt ho-tad, men genom att hela tiden begjutadenna byggnad med vatten undgicks eld-faran.
Stort nybygge på tomtenOtto Persson började så snart som möj-ligt efter branden att sätta igång ett ny-bygge på den gamla huvudbyggnadensgrund. Ett boningshus bestående av sågott som tre våningar uppfördes. Det varnämligen källare under hela huset. Närdetta var färdigt flyttade vi, mina foster-föräldrar och jag, in i översta våningen,som bestod av fyra rum och kök samtstor hall och balkong. Mejeristen Schüttsfamilj tog nu den undre våningen i be-sittning. Denna bestod av samma antalrum fast i större format, stor hall ochöppen veranda. I källarvåningen fannsbakstuga och förrådsrum, kök och mat-sal för tjänstepersonalen samt sovrum förden kvinnliga personalen. Denna mans-byggnad var en av de större som fanns idessa bygder. Ny ladugård blev ocksåuppförd, och allting var således up todate efter den förödande branden.
I socknen fanns en mycket skickligstenhuggare som hette Mattson. Denneskrev min fosterfar kontrakt med för atthugga och uppföra den stora trappan tillboningshuset. Jag vill påminna mig attMattson, som i dagligt tal kallades för”Mattsa So” var belåten med cirka 100kronor för sitt arbete. Det blev ett riktigtmästerverk fast det tog lång tid, då Matt-son var periodsupare och inte arbetadedå han var i suparetagen. Trappstegenvar av en mycket fin grå granit som häm-tades och forslades från ett stenbrott som
9
Nr 3 - 2003
Minnen ur mitt liv forts.
forts på sidan 16
ägdes av granngården Svensgård däräven all sten som åtgick för stenfoten tilldet nya huset hämtades. Kostnaden förhela det stora boningshuset, som min fos-terfar fick betala, gick till ungefär15.000.- kronor efter vad jag kan min-nas.
Färre kunder till kvarnenMejeristen Schütts arrenderade nu helaegendomen Broen med mejeri och jord-bruk. Schütts båda söner, Kristian ochJulius, fick här ett välkommet utlopp försin stora energi och arbetslust, och går-den blev skött exemplariskt. Handels-butiken förblev utarrenderad till AdolfAndersson, som nu drev denna affär somfilial till sin huvudaffär i Slöinge. Hanhade nämligen köpt och övertagit enstörre handelsbutik på denna plats ochflyttat dit med sin familj. Adolf Anders-son hade en son Robert och tvenne dött-rar Berta och Gerda, mycket rara ochtrevliga flickor, varav Gerda var särde-les skicklig att spela piano. Det var ennjutning att höra henne drilla på sittpiano. Rättigheterna att försälja sprit-drycker i Boberg var då indragna, och ioch med detta blev frekvensen av kun-der mycket decimerad, och den förr sålivliga rörelsen av besökande lantbrukarefrån när och fjärran för malning av sinspannmål i kvarnen, samt för inköp avbrännvin eller andra spritvaror på stäl-let, ebbade så småningom ut nästan helt.Kvarnen och mejeriet var ju dock fort-
farande igång och drevs som förut avvattenturbinerna vid vattenfallet.
Beträffande den förut lagenligt för-sålda spriten i handelsbutiken kostadeden tiden det bästa brännvinet, det s.k.10-dubbelt-renat, kr. 0.80 per liter ochfin fransk Cognac kr. 1.50 per flaska.
Från privata spritfirmor i Göteborg, så-som Svallander & Nast, Johnsson &Bogren, Otto Platin & C:o, Boye & Hjortm fl var utsända resande som gjorde godaaffärer vid utförsäljningsställena samthos privata köpare i bygderna, som t exmin fosterfar, som gärna tog sig en tårpå tand, och för övrigt var mycket gäst-fri beträffande dryckjom till en ständigström av besökande vänner.
Nytt spannmålsmagasinVid denna tid byggdes också ett störrespannmålsmagasin. Detta för att kunnahärbärgera den olika slags säd som er-hölls från tullkvarnen. Socknens lantbru-kare, som ägde vissa lotter i kvarnen ochsom körde dit för att få malt, som de sade,fick erlägga tull med en viss procent avden förmalda kvantiteten. Vid vissa till-fällen samlades därför rätt så stora för-råd som nu skulle magasineras i den nyabyggnaden.
För att fira invigningen inbjöds allagrannar till fest. Glädjen stod högt i takmed dans och ringlekar samt förtäringav alla slag som min fosterfar bjöd på.Några dagar senare inbjöds våra samt
Schütts och grannarnas tjänstefolk till ens.k. lekstuga, varvid bland annat ävenbrännvin serverades. Jag blev förbjudenatt deltaga i denna fest, men förbjudenfrukt smakar ju alltid bäst, säger man ju,och jag kunde inte hålla mig från attsmyga mig in i festlokalen. Ett par avdrängarna på stället fick tag på mig ochtvingade mig att svälja det ena glasetbrännvin efter det andra, så att jag tillslut förlorade medvetandet och föll un-der bordet alldeles dödfull. Nu blev detoro i lägret, och de som hade hällt i migspriten blev rädda och bar mig hem. Minfosterfar måste omedelbart skicka efterläkare1) från Falkenberg för att jag, såsnart som möjligt kunde bli magpumpad.Jag fick sedan reda på att doktorn hadesagt vid behandlingen, att hade han kom-mit några timmar senare, hade mitt livinte stått att rädda. De två drängarna somhade tvingat mig att dricka spriten ficksitt avsked och flyttade från Boberg.
Motorbåt på SuseånMin fosterfar och jag reste en dag in tillstaden Halmstad för att se på en motor-båt som ägdes av ingenjör Fick vidSlottsmöllan därstädes. Båten inköptes,och jag stannade några dagar i Halmstadför att få undervisning i skötsel av mo-torn av en montör. Vi körde båten framoch tillbaka i Nissan och utförde, vadman ju kan kalla provtur, vilken utfölltill min belåtenhet. Båten, som kunde tacirka 20 passagerare, hade förut gåttmellan staden och det stora förlustelse-stället Laxön i Nissan med glada ochnöjeslystna passagerare, som i synner-het om söndagarna brukade fara ut dit.Båten blev strax därefter med tåg trans-porterad till Hebergs järnvägsstation därden blev sjösatt i den närbelägna Suseån.Jag var alltså nu befälhavare på egenskuta och båten avgick med sjungandemotor hem till Boberg med mig som endebesättnings- och rorsman ombord.
Andra lekkamraterBland mina lekkamrater i Boberg befannsig också smedens trenne pojkar, Gott-frid, Gustaf och Axel. Deras hemgränsade till mitt och de, eller åtmins-tone en av dem var alltid med mig då jagkörde med motorbåten ovanför fallet iån. Jag hade god nytta av dessa minapålitliga lekkamrater. De hjälpte mig rättså ofta då motorn krånglade och gickvarm, då vi måste ta till årorna och rohem den stora båten med gemensamma
Skridskoåkning i Falkenberg omkring 1905
10
Nr 3 - 2003
Släktforskardagarna genomför-des i år den 22-24 augusti iRonneby. Platsen var RonnebyBrunn.
Christer deltog som representant förFöreningen Släktdata i ordförandekonfe-rensen på fredagen. Under fredagensmöte kom 65 personer från olika släkt-forskarföreningar runt om i Sverige. Iår är totalt 145 föreningar med 55000medlemmar anslutna till förbundet.
De ämnen, som avhandlades underfredagen gällde t.ex. förslaget att moms-belägga ideella föreningars verksamhet,att bevara sockenindelningen i Sverigeoch rapportering av olika släktforskar-projekt i förbundets regi eller på annatinitiativ.
Moms för föreningarEn utredning föreslår att mervärdesskattinförs på ideella föreningars varor ochtjänster. Riksdagsledamoten Maria Lars-son (kd) informerade om sakläget ochkommer att verka för ett nej till försla-get. Anledningen till förslaget är att und-vika ”konkurrenssnedvridande” verk-samhet, t.ex. att föreningar arrangerarstudiecirklar och konkurrerar med pri-vata verksamheter. Förslaget är ute påremiss sedan 3 juni och ev. blir det enproposition till riksdagen i höst. Redannu kan konstateras en kraftig opinionmot utredningens förslag från remissin-stanserna. T.ex. har Finland förhandlatfram undantag från EU:s regler.
Förslaget skulle medföra stora föränd-rade förutsättningar för föreningarnasverksamhet, studiecirklar och kurserskulle bli dyrare, även böcker och CD-skivor kommer att momsbeläggas. Vis-serligen finns en begränsning för min-dre föreningar genom att omsättningunder 90000:-/år inte skall ingå.
I Skandinavien har vi av traditionmånga föreningar, som arbetar ideelltmed inga eller blygsamma intäkter utö-ver medlemsavgifter. Att skapa förutsätt-ningar för att bevara denna mångfald avfolkrörelser är viktigt även för framti-den. Att momsbelägga varor och tjäns-ter försvårar föreningarnas arbete, så låtoss hoppas att förslaget stoppas!
SläktforskardagarnaRonn
Foto: Christer Engstrand
Socknarna kvarSockenbegreppets tynande tillvaro dis-kuterades också på mötet. Docent Staf-fan Nyström från Riksantikvarieämbe-tet, berättade om sockenindelningen iSverige, som en 1000-årig tradition.Under åren 1972-1995 har sockenbe-greppet delvis ändrats och numera an-svarar kyrkan för församlingsindel-ningen. Under senaste åren har över 400församlingar ändrats och detta har på-verkat även sockenindelningen.
Riksantikvarieämbetet vill ”frysa”sockengränserna och införa socken-begreppet i folkbokföringen i stället förförsamling. Efter en diskussion på mö-tet kommer Släktforskarförbundet attstarta en kampanj för att bevara socken-indelningen, bl.a. kommer vykort medhumoristiska motiv att tryckas och dist-ribueras till föreningarna och avsiktenär att dessa vykort skall skickas av en-skilda släktforskare till kultur- ochfinansdepartementen och skapa opinioni frågan. Så Bosse Ringholm kommeratt få många vykort från släktforskareinom kort!
Biblioteken tapparSamarbetet mellan biblioteken och släkt-forskare diskuterades också på mötet.Anledningen var att en del bibliotek hartagit bort möjligheten för släktforskareatt bedriva forskning på biblioteken. Bl.a. i Örebro har förutsättningarna försäm-rats för släktforskarna; Göteborgs stads-bibliotek nämndes även, men där liggerLandsarkivet alldeles i närheten. Att detskulle pågå någon kampanj ”Bort med
släktforskare” från bibliotekens sida förefalleröverdrivet, eftersom det vid mötet redovisa-des många exempel på goda samarbeten mel-lan lokala föreningar och bibliotek. FöreningenSläktdata har ju t.ex. tagit initiativ till ”öppet-hus”-aktiviteter sista året och erfarenheternaär enbart positiva. Kurser för biblioteks-personal kommer att genomföras av förbun-det i Stockholm i höst och det ligger nära tillhands att ordna motsvarande kurs i Göteborg,när Forskarstugan på 3:e Långgatan öppnat.
Följande projekt redovisades:
Sveriges befolkning 1890 på CD – färdigi slutet av september 2003 - innehållerfem miljoner namn.
EMIBAS – databas över emigranter isamarbete med Emigrantinstitutet i Växjökommer om ett år. Nu saknas Norrbottenoch Stockholms stad.
Emigrantforum är en ny mötesplats pånätet (Rötter) - omfattningen är f.n. 300poster.
Namn åt de döda – nu 58% färdigt, totalt336 000 poster.
Schwerin 19-21 september 2003.Förbundet deltar i ”Genealogentagen”,som i år arrangeras för 55:e gången.Platsen är tyska Schwerin, med svenskthistoriskt förflutet.I den svenska montern deltar 20 personer.Se www.genealogentag.de o www.g-gruppen.net
RedaktörskurserCharlotte deltog på webbkursen med HåkanSkogsjö från förbundet som ledare. Kvalitetoch teknik när det gäller presentation och in-formation på en hemsida var dagens ämne.
Föreningens nye tidningsmakare Jan-OveFrantzich deltog under fredagen i en kurs förtidningsredaktörer och på lördagen hjälpteäven han till i föreningens monter.
På lördagsmorgonen var det högtidlig invig-ning med spelemän i folkdräkt och landshöv-ding Ingegerd Wärnersson som invignings-ta-lare. Charlotte Börjesson ansvarade i Ronnebyför Släktdatas monter, och tillsammans medMats-Olof Sander hade de en intensiv helg.
Docent Staffan Nyström frånRiksantikvarieämbetet
Text och bild: Christer Engstrand; Charlotte Börjesson; Jan-Ove Frantzich
11
Nr 3 - 2003
a ieby
Foto:Christer EngstrandMats-Olof säljer Släktdatas CD
Stämning hög på mässanMässan på lördag-söndag var mycketvälbesökt av den släktforskande allmän-heten. I snart sagt varje monter fanns detböcker och CD-skivor till försäljning. Visatte ihop montern på fredagskvällen ochupplevde i montern de första timmarnapå lördagen ett stort intresset för Släkt-data. Inte minst vår CD väckte nyfiken-het. Många besökare ville komma övervår CD och de flesta valde att även blimedlemmar i vår förening, eftersom detvar extra förmånligt just under mässan.
”Porten mot väster”Under lördagens stämma blev det så of-ficiellt! Vårt förslag att tillsammans medDIS-Väst och GöteborgsRegionens Släkt-forskare arrangera Släktforskardagarna2005 27-28 augusti antogs av förbun-dets styrelse gladde oss mycket. Vi troratt Göteborg har mycket att erbjuda ochtemat ”Porten mot väster” är helt rätt. Isamband med stämman delades infor-mationsbroschyrer ut om upplägget iGöteborg och kommentarerna var posi-tiva. Charlotte Börjesson var Släktdatasrepresentant vid årets stämma.
Dricka brunnTrots de många aktiviteterna kunde videltagare koppla av på fredagkvällenmed att ”dricka brunn”- oss emellan sagtsmakade vattnet lite ”unket”! Men attforna brunnsgäster blev så mycket bättreav att vistas i Ronneby skall kanske intehelt tillskrivas det undergörande vattnet,utan kanske i högre grad det faktum attman bodde här i flera veckor, ofta fleraår i rad, hade det lugnt och avstressat, åtgod och näringsriktig mat, motioneradeoch idkade gymnastik och odlade socialakontakter. Något som stressade och ut-brända nutidsmänniskor helt säkertockså skulle må gott av!
På stämmomiddagen delades VictorÖrnbergs Hederspriset på kr 10.000,- uttill Thea Hälleberg, Stockholm/Sorsele.Inte ett öga var torrt när hon höll sitttacktal. Avgående förbundsledamotenThord Bylund höll också ett fint ochgripande tacktal.
"
Charlotte övertygar IngridLännestad
Foto:Jan-Ove Frantzich Foto:Jan-Ove FrantzichChrister dokumenterar på mässan
Foto:Jan-Ove FrantzichMats-Olof visar innehållet i CD:n
Foto:Jan-Ove FrantzichLotta vid datorn med besökare
12
Nr 3 - 2003
Aktuell historisk personIngegerd OlofsdotterFrån www.historiska-personer.nu - Aktuell historisk person
Ingegerd Olofsdotter ~ ettkvinnoöde från vikingatiden.Ingegerd var dotter till OlofSkötkonung och levde år 1000-1050. Hon växte upp i Sigtuna,blev rysk storfurstinna och, eftersin död, ortodoxt helgon...
Sigtunas okända helgonFör 951 år sedan, den 10 februari 1050,dog nunnan Anna i Novgorod i Ryss-land. Anna, som var i 50-årsåldern, hadegått i kloster bara något år före sin död.Under nunnedoket dolde sig ingen min-dre än storfurstinnan Irina, Rysslandsmäktigaste kvinna. Hennes egentliganamn var Ingegerd och hon var dottertill kung Olof (”Olof Skötkonung”) iSigtuna.
Ingegerd föddes omkring år 1000. Varhon föddes vet vi inte säkert. Kungenoch hans familj var mycket på resandefot. Men eftersom det var i Sigtuna somOlof år 995 lät sätta igång myntslagning,den första i Sverige, är det troligt att hantidvis skötte politik och förvaltning frånstadens kungsgård.
Ingegerds uppväxt i SigtunaUnder vikingatiden var det mycket van-ligt att kungabarn skickades till släk-tingar för att uppfostras. Ingegerds morvar en slavisk furstedotter som hetteEstrid och Ingegerds bror Jakob växteupp hos moderns familj vid södra Öster-sjökusten. Styvsystern Astrid skickadestill en västgötahövding, Egil. Men Ing-egerd uppfostrades i föräldrahemmet,som således - åtminstone tidvis - låg iSigtuna. Inget är känt om hennes utbild-ning men präster och missionärer, somvistades hos kungen, undervisade hennesäkert i den kristna läran.
Kung Olof var en hetlevrad människaoch det var hans fru också, enligt denisländske krönikören Snorre Sturlasson.Det kan med andra ord ibland ha gått
hetsigt till i kungsgården. Ingegerd, somska ha varit en mycket vacker flicka,tycks ha varit Olofs ögonsten. Hon var ialla fall inte rädd för att säga vad hontyckte även om det var tvärtemot hen-nes fars uppfattning.
Frieri och äktenskapAtt äktenskap blev politiskt fördelaktigavar för vikingatidens kungar lika viktigtsom att de hade framgång i krig. Ing-egerd kom, när hon blev giftasvuxen, attdras in i detta maktspel. Först friadeNorges unge kung Olav Haraldsson ge-nom ombud till henne. Frieriet gjordeOlof Skötkonung rasande. Ingegerds faroch den norske kungen (den blivandeOlav den helige) var nämligen bittrafiender. Olof brukade föraktfullt kallaOlav för ”tjockisen”.
Norske Olavs frieri till Ingegerd varsamtidigt ett fredsinitiativ. Men OlofSkötkonung ville inte höra talas om nå-gon försoning med Olav, hur varmt änIngegerd talade för giftermålsplanerna.Det var inte förrän sveahövdingarna påtinget i Uppsala 15 februari 1018 hotatkung Olof med att han skulle mista hu-vudet om han inte slöt fred med dennorske kungen, som han motvilligt gavmed sig. Men något bröllop blev det ald-rig, trots att den ivriga Ingegerd skickatfästmannen en guldstickad kappa. Olofhindrade helt enkelt dottern från att resatill Norge.
Det dröjde inte länge innan sändebudfrån en ny friare dök upp. Det var Jaro-slav, furste i Novgorod (”nya staden”),som hörde av sig. Olof Skötkonung blevmycket lättad och glad över detta gif-termålsanbud. Förhållandet till fadernvar säkert frostigt efter affären med Olav,
och för Ingegerd var det knappast tal omatt våga neka. Men hon ställde villkor:en svensk hövding, jarl Ragnvald, skullefölja med henne österut och hon villeockså ha landskapet Ladoga som per-sonlig förläning. Fadern, och Jaroslavsambassadörer, accepterade.
Rysk furstinnaIngegerd hade ännu inte fyllt 20 år närhon blev rysk furstinna. Men med sinviljestyrka och sin näsa för maktspelframstår hon i källorna som en viktigrådgivare till sin 25 år äldre man, på fleraställen rentav som den dominerande avde två. Hon lyckades, enligt en isländskkälla, till exempel en gång att stifta fredmellan Jaroslav och en av hans bröder,just när deras arméer skulle gå lös påvarandra.
År 1035 hade Jaroslav (även kallad”den vise”) lyckats besegra och manöv-rera ut alla medtävlare om makten iRyssland och han och Ingegerd kundeför gott flytta till huvudstaden, Kiev.Därmed inleddes det ryska rikets förstaguldålder. Storfursten byggde en helt nystadsdel, omgiven av flera kilometerlång, elva meter hög vall. Tre portarledde in dit: den förnämsta kalladesGyllene porten. Det var kejsarstaden,Konstantinopel, som var förebilden ochJaroslav öppnade Kiev och övriga Ryss-land för grekiska präster, arkitekter,konstnärer och hantverkare.
Ingegerd och Jaroslavs 10 barnSju söner och tre döttrar är kända frånJaroslavs och Ingegerds äktenskap. Sö-nerna hette Ilja, Vladimir, Zjaslav, Svja-toslav, Vsevolod, Igor och Vjatjeslav. Avdöttrarna blev en, Elisabet, gift med allatiders kanske största norska viking, Ha-rald Hårdråde, en gammal vapenbrodertill Jaroslav. En andra dotter, Anastasia,gifte sig med Ungerns blivande kungAndreas. Den tredje dottern, Anna, gifteSofiakatedralen i Novgorod
Mynt från OlofSkötkonungs tid
Kiev
13
Nr 3 - 2003
sig med Henrik I av Frankrike, en av deförsta i den så kallade kapetingska ät-ten. När Anna kom från Kiev till Frank-rike väckte hon sensation genom sinbildning, hon kunde nämligen läsa ochskriva, det kunde inte de andra kvin-norna vid det franska hovet.
Ättlingar till kapetingerna regerar äni dag i Europa. Kung Juan Carlos i Spa-nien är, om man räknar på detta sätt, enav Ingegerds sentida ättlingar liksomstorfursten Jean av Bourbon-Parma,Luxemburgs nuvarande regent.
Ingegerds ungdomskärlekIngegerds äktenskap med Jaroslav va-rade i 30 år. Men sin ungdomskärlek,norrmannen Olav Haraldsson, glömdehon aldrig. När det blivande norskanationalhelgonet 1028 drevs på flyktenfrån hemlandet fann han en fristad iNovgorod. Nu fick han också träffa Ing-egerd. ”Hon och Olav älskade varandrai hemlighet”, om man får tro en isländskkälla, Emunds saga.
Ingegerd tog också till sig Olavs sonMagnus som fosterbarn, för när Olavåtervände till Norge - han skulle kommaatt stupa vid slaget vid Stiklastad - stan-nade pojken hos Ingegerd. Så små-ningom blev Magnus Olavsson (”dengode”) kung av Norge, han med.
Ingegerd går i klosterEnligt ortodoxa källor ägnade sig Ing-egerd (hennes ryska namn var Irina) in-tensivt åt kyrkan och det religiösa livet.Hon instiftade ett nunnekloster och lät,mot slutet av sitt liv, själv viga sig tillnunna enligt den strängaste ordningenoch fick då namnet Anna. ”Hon visadedärmed sin djupa fromhet och sin santkristna ödmjukhet”, heter det. En rysk1800-talskälla slår fast: ”Anna (Inge-gerd) var det första exemplet på att stor-furstliga personer blev heliga genom attgå i kloster. Denna sedvana, som häm-tats från grekiska härskare, började iRyssland på 1000-talet och fortsatte oav-brutet nästan till 1600-talet”.
Begravd i Sofiakatedralen, KievIngegerds kvarlevor vilar tillsammanmed makens i en sarkofag i Sofiakate-dralen i Kiev. Det är en massiv, nästantvå och halv meter stor pjäs i grå mar-mor. Sovjetiska forskare öppnade sarko-fagen 1939 och undersökte innehållet.Ingegerds välbevarade kranium var avnordisk typ, massivt och tungt med enelliptisk form. Pannan var ”inte särskilthög” och hade en ”genomsnittlig” lut-
ning. Näsan var ”starkt framträdandemed en smal näsrot”. Hakan var ”avgenomsnittlig storlek” men ”markantframträdande”. Tänderna bedömdes somrätt väl bevarade. Forskarna fann attJaroslav varit ca 172 cm och Ingegerdca 162 cm lång.
Sofiakatedralen i Kiev står ännu kvaroch är byggnadsmonumentet framförandra från denna epok. Den dominerasav de festliga, gyllene lökkupolerna.Därinne skiftar färgerna dunkelt ochtrolskt över totalt omkring 5000 kvm bil-
der med både kyrkliga och världsligamotiv. I putsen på kyrkans väggar gårännu att urskilja vissa av de målningar,som gjordes när byggnaden var ny. Blanddem finns också bilder av barnen i furste-familjen. Också Jaroslav och Ingegerdmålades av i kyrkan, men de bilderna ärtyvärr försvunna. Väggen där dessa mål-ningar fanns revs på 1600-talet.
Firas som helgon i RysslandIngegerd firas enligt den ryska kyrko-kalendern som helgon den 10 februarioch 4 oktober. 10 februari är hennesegen dödsdag och 4 oktober är sonenVladimirs dödsdag. Vladimir lät byggaSofiakatedralen i Novgorod, en mindrevariant av Sofiakatedralen i Kiev. 4 ok-tober var på medeltiden stor högtidsdagi Novgorod och alla de ledande kyrk-liga dignitärerna var skyldiga att infinnasig till mässorna. Självaste tsar Ivan(”den förskräcklige”) beslutade 1556 attgudstjänster och allmänna själamässorskulle hållas över Ingegerd och Vladimir”så länge världen består”.
Efter det kommunistiska sammanbrot-tet i Ryssland har kyrksamheten där fåttett nytt liv liksom sökandet efter natio-nens andliga rötter. Också helgonet Ing-egerd har ”nyupptäckts”. Ett av mångabevis på detta är att det ryska statligafilminstitutet 1996 spelade in en film omhennes liv. Filmteamet var också iSverige och filmade här bland annat iEskilstuna, vid Husaby källa och i Sig-tuna.
Just som vi arbetar meddenna artikel i TIDNINGEN
SLÄKTDATA sändes ettTV-program om Ingegerd:Onsdagen 10 september2003 med titeln:
VikingafurstinnanPå www.svt.se presenteras det pro-
grammet så här:
Den första kvinna som densvenska historien känner hetteIngegerd och föddes för exakttusen år sedan. Isländskasagor och ryska krönikorbeskriver hur hon konspirerademot sin far Olof Skötkonung,förälskade sig i hans fiendeOlav den helige av Norge ochblev bortgift med fursten iRyssland. Där gjorde Ingegerdsuccé som fredsmäkla-re ochså småningom som hel-gonmed namnet Sankta Anna.
En drama-dokumentärproducerad av Mikael Agaton.
Jan Malmsjö och MarieGöranzon medverkar somuppläsare.
Missade Du Ingegerd på TV?Kontakta redaktionen,TIDNINGEN SLÄKTDATA
Svensk-ortodox församling i Eskil-stuna bär S:ta Annas namnSom andlig gestalt lever Ingegerd fort-farande inte bara i Ryssland, utan ocksåi Sverige. I Eskilstuna finns sedan 1968en svensk-ortodox församling som bärS:ta Annas namn och där Ingegerdvördas. Inom denna svenska ortodoxibetecknas Ingegerd till och med somSveriges skyddshelgon.
Ingegerd är ett märkligt kvinnoödefrån vikingatiden -ett i Sverige ganska okänt öde.
Källa (bl.a.): Rune Edberg, arkeolog verk-sam vid Sigtuna Museum. Han har givit utboken ”Ingegerd, Olof Skötkonungs dotter.Ett kvinnoöde från vikingatiden”.
"
Sofiakatedralen i Kiev
14
Nr 3 - 2003
När Föreningen Släktdata star-tade sin verksamhet 1989, så varden bärande idén attkyrkoböcker skulle dator-registreras och filerna tillhanda-hållas för gratis användning.Filerna, som på den tiden varsmå, skulle sändas på diskett tillbeställaren som endast skulleersätta föreningens kostnader.Numera finns informationentillgänglig via Internet ochdessutom genom årlig distribu-tion av CD-skiva. Total-kostnaden för denna är 75kronor inkl. porto.
Register på papperFör en tid sedan kom ett reklamblad :
Register till vigsellängder för allasocknar på Dal fram till 1930 i 15 band
Som titeln säger omfattar registret 15band till försäljning, och de innehåller250 till 400 sidor i A4-format. Totalt blirdet ca 5000 sidor. Det är Eskekärr-Tomasbolsläktens på Dal släktföreningsom har åstadkommit detta register.
Även om få är intresserade av allabanden, så kan det för många dalslän-ningar bli en stor samling papper, sombåde tar plats och är kostsam.
Det värsta är dock att man bara kansöka på två kriterier – mannens efter-namn och kvinnans efternamn.
Register till vigsellängder på Dal.Av Per Liljeström.
Uppgifter i registret:Vigselns tidpunkt och plats samt med
(makens/makans uppgifter). Vidare för-namn, efternamn (patronymikon) frånort/plats samt personbenämning. I detsenare ingår yrke, titel eller motsvaran-de. Ibland även ålder eller födelsetid.
Registren i datornDet är synd att släktföreningen missatden stora fördelen med datorregistre-ringen – nämligen de olika sök- ochsorteringsmöjligheterna samt att läggaallt på CD-skiva. Jag förmodar att alltfår plats på en eller två skivor.
"
Register tillvigsellängder för
alla socknar på Dalfram till år 1930 i
15 bandEskekärr-Tomasbolssläktens på Dal släktförening har under många år gjortregister till vigsellängder. Register har gjorts för varje socken på Dal inklusiveÅmåls stad, från första vigsellängd fram till vigslarna år 1930. I vissa fallkompletterat med lysningslängder.
Registren har bundits i 15 band – två band för Nordals härads socknar, tre förSundals, tre för Tössbo, tre för Valbo och fyra för Vedbo. Banden är i A4-format och har mellan 259 och 395 sidor.
Uppgifterna har lagts i notiser (totalt 84.000 notiser), som för varje sockenordnats i bokstavsordning efter efternamn. Varje notis återfinns två gånger iregistren, den ena med mannen som första namn och den andra med kvinnan.Vid dubbla efternamn finns ytterligare en notis med namnen på växlad plats.Överlappande längder ger ibland flera notiser för samma vigsel.
Notiserna innehåller: (uppgifter om den ena personen) Vigd (tidpunkt) i (plats)med (uppgifter om den andra personen). Om personerna ges förnamn, efternamn(patronymikon), från ort/plats samt personbenämning. I personbenämningeningår yrke, titel eller motsv, ibland även ålder eller födelsetidpunkt.
De längder som ligger till grund för registren redovisas liksom vem som lästlängden. För tiden efter 1860 har till Statistiska Centralbyrån insända uppgifteranvänts. Ursprunglig stavning har bibehållits så långt möjligt.
För närmare uppgifter – tag kontakt med P O Bergman e-postadress: [email protected]
Copyright gäller för de nya registren och deras föregångare.
Nordal 1: (384 sidor)Dalskog, Gunnarsnäs, Järn, Skållerud.Nordal 2: (364 sidor)Holm, Ör.Sundal 1: (273 sidor)Bolstad, Erikstad, Grinstad.Sundal 2: (338 sidor)Brålanda, Gestad, Sundals Ryr.Sundal 3: (259 sidor)Frändefors.Tössbo 1: (269 sidor)Edsleskog, Fröskog, Mo, Åmåls landsf.Tössbo 2: (335 sidor)Tösse, Tydje, Ånimskog.Tössbo 3: (314 sidor)Åmåls stad.Valbo 1: (285 sidor)Färgelanda, Valbo-Ryr.Valbo 2: (376 sidor)Högsäter, Järbo, Lerdal.Valbo 3: (282 sidor)Råggärd, Rännelanda, Torp, Ödeborg.Vedbo 1: (365 sidor)Bäcke, Steneby, Tissleskog, Ödskölt.Vedbo 2: (395 sidor)Dals Ed. Gesäter, Rölanda, Töftedal.Vedbo 3: (379 sidor)Håbol, Nössemark, Torrskog, Vårvik.Vedbo 4: (287 sidor)Laxarby, Ärtemark.
Registerbandensinnehåll:
15
Nr 3 - 2003
Söndagen den 8 septemberinträffade en händelse av storbetydelse för släktforskarna ivästra Sverige. Då invigdesnämligen en så kallad forskar-stuga i Göteborg. Forskar-stugan, som egentligen är en delav Släktforskarförbundets lokalpå Tredje Långgatan 39, ärresultatet av ett samarbetemellan Sveriges Släktforskar-förbund och de tre föreningarnaDIS Väst, GöteborgsRegionensSläktforskare(GRS) och Fören-ingen Släktdata.
Förslaget om en sådan hade framkastatsav Charlotte Börjesson vid ett samtalmed Ted Rosvall för bortåt ett år sedan.Ted Rosvall är , som nog de flesta vet,ordförande i Sveriges Släktforskar-förbund. Charlotte är aktiv i DIS Västoch Föreningen Släktdata samt även iSläktforskarförbundet. När det beslötsinom förbundet att flytta postorderverk-samheten från Göteborg till Stockholmblev lagerlokalerna lediga. Detta i för-
ening med enmycket positivi n s t ä l l n i n gfrån Kent An-dersson, somär den lokalarepresentantenför förbundet,har gjort attprojektet kun-nat realiseras.
Hela sommaren har det arbetats på attinreda lokalerna på ett lämpligt sätt. Detfinns nu en forskarsal och ett samman-trädesrum. Möbler och nio datorer harskänkts av olika givare och det praktiskaarbetet har utförts av medlemmar i detre föreningarna, som står för innehålleti lokalerna. Härutöver har DIS-Väst hyrtett rum för sin verksamhet.
Boka in Dig och forska gratisForskarstugan kommer att vara öppentisdag till fredag mellan 9 och 17, tors-dagar 9 till 21, samt lördagar 9 till 13.Forskarplats måste bokas hos Kent An-dersson, telefon 031-42 33 11.
Till hjälp finns, förutom Kent Anders-son, även medlemmar från de delta-gande föreningarna mellan 17 och 21 påtorsdagarna.
Medlemmar i föreningar som i sin tur
är anslutna till Sveriges Släktforskar-förbund är välkomna att forska utan av-gift.
Till forskarnas disposition är interne-tuppkoppling och tillgång till Arkionsoch Genlines databaser samt alla CD-skivor som utgivits eller säljs av Släkt-forskarförbundet. CD-skiva med 1890års befolkning kommer senast underoktober.
InvigningenInvigningen ägde rum klockan 14 påsöndagen. Lokalerna hade då varit öpp-na för besök av intresserade medlem-mar i föreningarna sedan kl 12. Närsjälva invigningen började var 60 - 70personer närvarande. Invigningen inled-des med att Ted Rosvall önskade all väl-komna till den högtidliga invigningen avforskarstugan. En invigning som intebara gällde själva forskarstugan utan etthelt nytt koncept, nämligen samarbetetmellan de tre föreningarna och förbun-det. En forskarstugadriven av föreningarhar hittills endast fun-nits i Linköping, näm-ligen den som Fören-ingen DIS har. Tedläste sedan ur anteck-ningar, som han se-dan många år haft isin dator. Dessa hand-lade om samarbetemellan föreningar omforskarstugor, till ex-empel i Göteborg!”
Forskarstuga invigd i GöteborgReportage av Lars Hellgren (text) och Per Liljeström (foto)
Nu är detta förverkligat”, sade han. Idagskulle inga band klippas, fortsatte han,utan istället skulle de knytas samman.Charlotte Börjesson från Släktdata, Jan-Åke Thorsell från DIS-Väst och RolfEkelund från GRS höll nu i ena ändanav varsitt blågult band medan Ted Ros-vall knöt ihop dem i andra ändan.
Därefter höll de tre föreningarnas re-presentanter varsitt kort anförande var-efter det hela avslutades med att KentAndersson uttalade sin glädje över attså många kommit till invigningen.
Fint släktforskarkomplementForskarna i västra Sverige kan glädja sigåt att ha fått en mycket fin lokal, medgoda resurser för släktforskning, till sittförfogande. Denna är ju inte alls en kon-kurrent till landsarkivet men däremot ettmycket gott komplement.
"
Rolf Ekelund, ordförande i GRS, Ted Rosvall,Charlotte Börjesson, Släktdata och Jan-ÅkeThorsell, ordförande i DIS-VÄST
Ted Rosvall
Intresserade släktforskare i Forskarstugan, närmast Rolf Ekelund somvisar Gun-Britt Berg hur man söker på Internet.
16
Nr 3 - 2003
Minnen ur mitt liv forts. fr. sid 9
1) Läkaren var med stor sannolikhet Carl Henrik Björck, stadsläkare i Falkenberg från våren 1879.Se Tidningen Släktdata nr 3 1999, sidan 6. Anna Uddenbergs artikel Några minnen från min släkt.
2) Kyrkoherde Heüman har Anna Uddenberg beskrivit på flera ställen i sin långa artikel Några minnen från min släkt.
krafter. Pojkarna så väl som jag tycktedet hela var roligt, och det hände inte enenda gång att de nekade att följa meddå jag hade ärenden till Heberg kanal-vägen eller kanske man bör säga sjö-vägen. Motorbåten var en s.k. livbåt frånnågon större segelskuta eller någon ång-are, och i denna hade inmonterats en ex-plosionsmotor. På propellern fanns rör-liga blad som kunde ställas på fram, backeller tomgång medels en spak på pro-peller-axeln akter om motorn. Det varår 1892 och det fanns inte många båtarsom drevs med motor på den tiden iSverige, varför båten väckte berättigatuppseende.
August Bondeson i FågelboetAugust Leonard Bondeson, den beröm-de hallänningen, läkaren och författaren,1854 – 1906, kom ofta på besök för atthälsa på sin gamle gode vän, min fos-terfar Otto Persson i Boberg. Då dethände stod glädjen högt i tak, i synner-het då han berättade sina skrattretandebygde-målshistorier eller spelade på sinfiol. Det var mest melodier som han hadehämtat från olika byar och platser i Hal-land. Många glada och trevliga högtids-stunder gav han oss verkligen då hankom på besök, och han visste och hadesäkert känning av att han alltid var hjärt-ligt välkommen till Boberg. Han hadedå läkarpraktik i Falkenberg.
Bröllop i Heberg och BobergJag minns särskilt ett mycket stort bond-bröllop som gick av stapeln i Bobergs-trakten. Det var ägaren till Arvidsgårdsom gifte sig med hemmadottern påFloragård i Heberg. Mina fosterföräld-rar och jag var inbjudna tillsammansmed ett femtiotal personer, släkt ochvänner från när och fjärran. Bröllopetvarade en hel vecka och trakteringen varstorartad. Varje kväll då vi ungdomar varfärdiga för uppbrott, fick vi var sitt stortknyte med kakor och godsaker med osshem. Alla bygdens pigor och drängarvallfärdade till bröllopsgården varjekväll efter slutad arbetstid för att ropabrudparet ut, leve de, hurrah, hurrah,hurrah! Därefter fick de sin obligatoriskatraktering som inte sparades på. Lik-nande storartade bröllop förekom rätt såofta i de halländska bygderna på den ti-den, men på många ställen var detbrukligt att bröllopsgästerna medförde
s.k. föring av alla de slag som de för-ärade brudparet. Det bestod mestadelsav lakansvärft och hemslöjd samt ävenallt i matväg.
I detta sammanhang kan jag omtalaatt herr och fru Schütt på Boberg ocksåställde till med ett storartat bröllop försin äldsta flicka Elisabeth. Hon gifte sigmed godsägaren Carl Hoof. Denne varson till framlidne folkskolläraren J. F.Hoof som jag hade gått i skola för dåjag började i Skrea folkskola. Detta bröl-lop var också storartat med mångabjudna gäster och mycken mat ochdryck. Det varade dock inte så mångadagar som det andra i Arvidsgård, mentraktering var riklig för både de vuxnaoch för oss barnungar. Bröllopet hölls idet förutnämnda nya boningshuset ochvigseln försiggick i den stora salen där,och förrättades av dåvarandekyrkoherden i Falkenbergs- och Skreapastorat, Elis Daniel Heüman.2)
Mina föräldrar flyttarEfter att några år innehavt gästgivargår-den i Falkenberg flyttade mina föräld-rar till Göteborg. Jag fick emellertid fort-farande stanna kvar i mitt fosterhem iBoberg. Det var nu i fortsättningen svå-rare för mig att få tillfälle att träffa minaföräldrar och syskon, men tack vare attfar och mor var särdeles goda vännermed flera skeppare i Falkenberg, somägde små skutor, s.k. ”Jakter”, fick jagmedfölja dem flera gånger till Göteborgoch åter, då de gick i reguljär trade ellertrafik mellan Falkenberg och Göteborg.
Jag fick resa gratis mot att hjälpa tillombord med varjehanda, såsom segel-sättning, däcksskrubbning och styrning,Kompassen lärde jag mig snart också.Det var kanske här jag fick uppslagetatt, så småningom, bli en riktig sjöman,då jag under dessa resor fick mer ochmer sjövana och rutin, och den tråkigasjösjukan var ett minne blott. Jag fickockså lära mig hur det gick till att dörjamakrill, vi hade alltid dörj ute då det varvackert väder, och vi fick rätt så mycketav denna läckra fisk. Vi åt härlig färskmakrill hela resan, och den omväxlandekoktes med mycket dill, eller stektes.Soppan av makrill kokt i en myckenhetav dill smakar alldeles förträffligt.
Vid ankomsten till Göteborg förtöjdesskutan i Stora Hamnkanalen mitt förLänsresidenset, och efter lossning av den
last som medfördes från Falkenberg,mest jordbruksprodukter, påbörjadeslastning av olika slags varor från demånga och stora handelsfirmorna i Gö-teborg f.v.b. till köpmännen i Falkenbergmed omnejd.
Gården säljesMin fosterfar hade ganska länge tänktpå att försälja sin egendom, och därförhade han låtit uppföra, dels en liten för-tjusande villa i två våningar och dels ettstörre hönshus och en mindre ladugårds-byggnad med plats för häst, vagn ochförråd. Två tunnland jord hörde till dettaställe, som låg på andra sidan av denstora trädgården vid Bobergsån. Gårdenblev nu utannonserad till salu, och enspekulant, C.B. von Braun, som då varförvaltare på det stora godset Hjulebergi Abilds socken, vilket ägdes av godsä-gare von Segebaden på Mostorp i Get-inge, köpte hela gården med kvarn,handelsbutik, mejeri och jordbruk medundantag av den lilla villan som minfosterfar låtit bygga åt sig, där han skullefå bo till sitt timade frånfälle.
Ännu bodde familjen Schütts och vi iden stora mansbyggnaden, men efter enkort tid, inköpte Schütts en till Boberggränsande egendom Dahla i Eftrasocken. Då denna familj flyttade instal-lerade sig familjen von Braun i det storahuset. De hade en tid bott i vår lilla villanere vid ån, dit vi nu flyttade i stället.
Som förut nämnts arrenderade Schüttsmejeriet, som först var förlagt i sammalänga som den gamla kvarnen. Vatten-turbinerna därstädes drev inte allenastkvarnstenarna utan även sepa-ratorer,smörkärnor och andra maskiner i meje-riet. 1890 arrenderade Schütts även jord-bruket. Det blev emellertid större ochstörre rörelse i mejerihante-ringen ochSchütts måste därför helt utrymma enlänga vid vägen och omändra denna tillett tidsenligt och modernt mejeri. Schüttsbyggde också ett större modernt svin-hus av sten norr om ladugården.
Då von Braun tillträdde egendomen1894 anordnades andelsmejeri av leve-rantörerna i början på 1900-talet, var-vid Bobergs mejeri nedlades och leve-rantörerna flyttade över till Hebergsmejeri, /f.d. Jensens/. Nu var alltså detta,på sin tid, blomstrande företag, slut ochtill ända.
forts i nästa nummer
17
Nr 3 - 2003
Sedan länge har vem som helsttill självkostnadspris kunnatköpa Föreningen Släktdatasregister på en CD. Detta tänktsom ett komplement till attgratis hämta registren i valfrittformat (Text, Excel eller QA)direkt från internet.
1100 000 registerposterNu kommer alla register t.o.m. juli 2003på en speciell CD-skiva! Förutom allaregister som finns nu sommaren 2003ingår en hel del annat användbart försläktforskare med datorintresse.
FÖRENINGENStyrelseMedlemsmatrikelBli medlem
TIDNINGENTidigare nrArtiklar
REGISTERSökningRegisterlista
SKOLAArbeta med fotoGöra registerHanddator
DATAPROGRAMLänkar och program
LÄNKAR
KONTAKTA OSS<< Startsidan
[Version 2003-1]
SLÄKTDATA
Hennings RutaHennings RutaHennings RutaHennings RutaHennings RutaUppmaning saxad ur ”Rötter”:
kins
ö er
ö D ar Tt
MedlemsförteckningPå CD:n hittar man alla 438 medlem-mar i Föreningen SLÄKTDATA medsina adresser. Medlemsregistret kan sor-teras även på postnummer. Då kan manse var medlemmar bor och vilka nam-nen är på medlemmar på vars och enshemadress!
Som medlem kommer Du att få Släkt-datas CD årligen, med aktuella upp-daterade register och nya intressantasläktforskarnyttigheter.
Tidningen SläktdataPå CD:n kan man dels läsatidigare nummer ochäven ett flertal separataartiklar. Bland dem helauppsatsen som nämns iledaren på sidan 2. På si-dan 18 kan Du se exempelpå artiklar som man från ochmed nu kan läsa på skärmen påsin dator. Lättare att hålla reda påoch möjliga att söka i med hjälp av sindator?
RegisterPrecis som på nätet finns alla 1100000posterna i tre format: .txt; .xls; QA
På Släktdatas webbplats finns alltid desenaste registren tillgängliga för sökningoch nedladdning.
SkolaPå CD:n finns artikelserien av CharlotteBörjesson, som är saxad från TidningenSläktdata 2001 - 2002.
Artikelserien visar hur du kan gå till-väga för att använda datorn till dina fo-
tografier. Du får värdefulla tips och rådoch hjälp att rädda gamla bilder:Avsnitt 1: Grundfakta digitala bilderAvsnitt 2: Fotokollage och utskrifterAvsnitt 3: Programmet Paint Shop ProAvsnitt 4: Göra ett bildspelAvsnitt 5: Skanna in gamla fotografierAvsnitt 6: Om programmet ACDSeeAvsnitt 7: Att göra en kalender med MSPublisher.
En anvisning för hur man lägger upphandskrivna urkunder på datorn i
de system Släktdata använ-des förklaras ingående.
På CD:n finns ocksåmallar för födelse- ochvigselregister för Excelsamt registerprogram-met QA med mallaroch instruktioner.Dessutom visas hur det
går till att lägga släktregis-ter på handdatorn
DataprogramTill din hjälp har föreningen Släktdatasammanställt information om fem brasläktregisterprogram: WinFamily,GeneWeb, Holger, Disgen och MinSläkt. Till flertalet aktuella släktregis-treringsprogram finns länkar till pro-grammens hemsidor.
LänkarCD:n innehåller länkar till hemsidor iSverige och ute i världen.
För var och en med intresse för släkt-forskning - dataregistrering finns mas-sor att hämta på en skiva som kommeratt glädja många länge!
"
Varför sökersläktforskarenefter rötterna ochskriver upp dem i grenarna?
Släktdatas nya CD
18
Nr 3 - 2003
År 2000Nr 3KyrkogårdsvandringNågra minnen från minsläkt, del 6 - slutetSvenska rötter i OregonFår du hela e-brev ?Folkräkningen anno 1890Krigsfångarna på VisingsborgKrigsfångarna på VisingsöBarnamord i Kville 1711Nr 4SläktforskningHjälp via internetKulturpris till Pär-Olov OdmerEtt mord i SkåneKrigsfångarna på Visingsö, del 2VisingsöSkrivartävlingÅrsbok ’00Efterlysning
År 2001Nr 1Släktskapet eller SläktskapenIndelningsverketIntervju med Mats-Olof SanderKyrkobokföringshistorikKulturpristagare Arvid Sandell
Krigsfångarna på Visingsö - del 3Äskhults gamla byMedlemsmötenFörbundsstämma i BoråsNr 2SläktdatahusKrigsfångarna på Visingsö - slutetDe digitala mediernas sårbarhetFamiljen EldeEn mindre lefvnadsanteckningSläktregistreringsprogramSkånelands flaggaVårmötetBrott och straff i Göteborg 1621 - 1900Genealogiskt källmaterial i EstlandNr 3Blod är tjockare än vattenEvangeline Andersons rötterUpphovsrätt - viktigt att iakttagaSå här använder du datorn till dina foto-grafier
Nr 4LjusEtt klipparkiv utan likeEtt historiskt fartygOm släktnamnSå här använder du datorn till dina foto-grafierGör en Årskalender i Publisher - del 2
År 2002Nr 1Om släktporträttKrogarna i Gamla GöteborgMordet på snickare Lindvall i VindfälleSläktforskarförbundets årsbok 2001Historiska porträtt i bild och textarkivSå här använder du datorn till dina foto-grafierACDSeeAxplock från nättidningen RötterNr 2Historiens vingslagKvalité inom släktforskningenMordet på snickare Lindvall i Vindfälle,del 2Tidningen Släktdata fyller 10 årSå här använder du datorn till dina foto-grafier, del 4Sexdregaänkan, som bestal sin älskareRutger MacleanSläktforskardagar i Borlänge 2002SwedGenTour 2002Nr 3Mordet på snickare Lindvall i Vindfälle,del 3Släktforskardagarna i Borlänge 2002Kung Mozilla, en modern webbläsareSläkthuset av Povel RamelSökning i Släktdatas register på InternetSwedGenTour 2002Nr 4De gamla fotografiernaSista avrättningen i AnnelövSveriges befolkning 1970Så här använder du datorn till dina foto-grafier, del 5Anders Perssons stuga finns bevarad iTottarpGratis släktregistreringsprogramJohanna - trappsteg genom livet, bok-anmälanNär vägen delar sig - boken om MariaVad en bouppteckning kan berättaVerksamhetsberättelse för föreningenSläktdata 2001-2002
Slogantävling avgjord!Under släktforskardagarna i Ron-neby hade Genline en slogantävling.Det vinnande bidraget inlämnadesav Charlotte Börjesson, väl kändSläktdataprofil:
Släktforska är roligt –med Genline blir det roligare
Andrapristagare blev landshöv-dingen, Ingegerd Wärnersson, til-lika invigningstalare, som hittade påföljande slogan:
Genline är såväl framtidsom dåtid. Ger trygghetoch skapar nyfikenhet
Källa: http://www.genline.se/nyheter/
De båda första- och andrapris-vinnarna fångade framförSläktdatamontern av tidningensalerte fotograf.OBS: Landshövdingen till höger!
Nyheter från Ronneby
Artiklar ur Tidningen som finns på CD:n
19
Nr 3 - 2003
Nya register i Släktdatas arkivRegister som tillkommit eller förändrats sedan Släktdata Nr 2 2003 trycktes.
Antal Antal SCB-Församling Län Bok Period tot. nya Registrerat av Filnamn kod Anm.
Bärfendal O Vigda 1689-1920 794 794 Håkan Andersson BARFE-V1 143004Bäve O Döda 1812-1859 1.663 1.663 Håkan Andersson BAVE-D2 148512Bäve O Vigda 1812-1920 1.056 1.056 Håkan Andersson BAVE-V2 148512Herrestad O Döda 1749-1802 1.579 1.579 Christer Haglund HRSTO-D4 148510Herrestad O Födda 1749-1802 2.221 2.221 Christer Haglund HRSTO-F3 148510Herrestad O Vigda 1689-1802 926 926 Christer Haglund HRSTO-V4 148510Korsberga R Födda 1727-1850 2.550 1.754 Martin Pehrson KORSR-F2 168485 1)Korsberga R Födda 1851-1920 1.976 1.976 Martin Pehrson KORSR-F3 168485Korsberga R Vigda 1727-1920 716 505 Martin Pehrson KORSR-V3 168485 2)Lerum P Födda 1823-1897 4.209 0 Jan Hjorth LERUM-F 152401 3)Rännelanda P Döda 1725-1860 2.352 2.352 Martin Pehrson RANNL-D2 150707Tanum O Döda 1861-1865 701 701 Håkan Andersson TANUM-D7 143572Tanum O Döda 1866-1920 5.796 8 Ingemar Lantz TANUM-D4 143572 4)Torp O Döda 1689-1920 4.813 0 (se dokum.posten) TORP-D7 142106 5)Torp O Födda 1688-1920 7.138 1 (se dokum.posten) TORP-F7 142106 6)Torp O Vigda 1688-1920 1.665 0 (se dokum.posten) TORP-V1 142106 7)Ödskölt P Döda 1734-1860 2.133 2.133 Martin Pehrson ODSK-D1 156008
Summa: 42.288 17.669
1) Ersätter KORSR-F1 2) Ersätter KORSR-V1 och -V2 3) Inkl. tidigare distr. LERUM-F 4) Inkl. TANUM-D15) Ersätter TORP-D6 6) Ersätter TORP-F6 7) Ersätter TORP-V
Så här når Du informationen i Släktdatas arkiv:
Vår hemsida http://www.slaktdata.org innehåller alltid den aktuella registerinformationen.Registren uppdateras kontinuerligt där och kan laddas ner till Din dator.
Föreningen Släktdata planerar årlig utgivning av en CD med nyttig information för släktforskare.Dessa utgåvor kommer att innehålla aktuell registerinformation i arkivet vid utgivningstillfället.Beskrivning av innehållet i årets CD finns på sidan 17 och 18 i tidningen.
Observera!Det finns fel i nästan alla register.Se därför om möjligt själv efter vad som står på mikrokorten!Ett register är endast en förteckning över punkter i kyrkoboken, avsedd att underlättavidare sökning.
Program för GöteborgsRegionens Släktforskare:Måndagen den 13 okt. kl. 18.30 GRS Föreningskväll, Kjell Åberg om mantalslängder, jordeböcker m.m.
Kaffeservering. Anmälan senast torsdagen innan. Avgift 50:-
Söndagen den 9 nov. kl. 10-14. GRS ÖPPET HUS i GRS lokaler på Erik Dahlbergsgatan. ”Släktforskarakut”.
Måndagen den 17 nov. kl. 18.30 GRS Höstmöte med föredrag av Karin Edvall Kaffeserv. SEK 50:-Kaffeservering. Anmälan senast torsdagen innan. Avgift 50:-
Upplysningar och anmälan till GRS aktiviteter: Stina Börjesson 031-25 75 55 eller Karin Holger 031-408520För GRS aktiviteter gäller adressen Erik Dahlbergsgatan 36B om inget annat anges.
B-Föreningsbrev BAvsändare: Föreningen Släktdata, Nedergårdsgatan 18, 416 54 Göteborg
Begränsad eftersändningVid definitiv eftersändningåtersändes försändelsen medden nya adressen angiven.
Lördagen den 18 okt. kl. 11.00 SläktdatasHöstmöte på NordengårdenSpårvagnshållplats Stockholmsgatan gäller för linje 1 och 3Program förutom höstmötesförhandlingar:
Peter Hall och Niklas Hertzman, Microscan, Trelleborgdemonstrerar kyrkoböcker fotograferade med digitalkamera
CD:n gås igenom och demonstreras
Forskarstugan presenteras
Onsdag 15 oktober kl. 19.00KNALLAR OCH AÊNT FÔLKHur var vardagen för knallarna från sjuhäradsbygden.Föredrag av Norbert Sjölin från Gällstad.Plats: Hillsalen V:a Ringgatan 20, Alingsås.Inträde: 40 kr. kaffe med dopp ingår.
Onsdag 5 november kl. 18.30CAFÉKVÄLL med eget forskningsmaterial. Kaffe eller te med dopp 25 kr.Plats: Konditori Orion Kungsgatan 20, Alingsås.
Torsdag 20 november kl. 19.00ATT FORSKA OM SOLDATER. Peter Hjortstam från Alingsås om soldatforskning.Plats: Hillsalen V:a Ringgatan 20, AlingsåsInträde: 40 kr. kaffe med dopp ingår.
Onsdag 3 december kl. 18.30CAFÉKVÄLLProgram: Se Onsdag 5 november
ALINGSÅS SLÄKTFORSKARFÖRENINGHöstprogram 2003
Välkommen till Föreningen Släktdatas Höstprogram.
Kalendarium hösten 2003
