Metod för dialog med eleverHur bygger vi trygga skolor?

2 Metod för dialog med elever

Innehållsförteckning

Inledning - Vad handlar det om? 3

Dialogen - Så går den till 4

Förberedelser 5

Introduktion 6

Startövning 7

Övning - Inventera rum och platser 8

Övning - Trygghetsvärdering 10

Paus 13

Övning - Bästa platsen 14

Avslutning 17

Återkoppling 18

Bilaga 19

Metod för dialog med elever 3

Inledning - Vad handlar det om?

Det här är en metodmanual för dialog om trygghet i skolan. Syftet är att in-volvera elever i utformningen av den byggda miljön vid ny- eller ombyggna-tion av skolor. Metoden är utformad för att passa elever i olika åldrar och med olika förutsättningar och behov. När du förbereder dialogen är det viktigt att ta reda på mer om de elever som ska delta och vilka behov de har. Vad behövs för att alla ska känna sig trygga och kunna delta på jämlika villkor? När du vet vilka behov eleverna har är det lättare att göra de justeringar som behövs för att anpassa metoden efter deltagarnas förutsättningar.

Dialogen tar två timmar att genomföra men den kan med fördel utökas ytterli-gare. Ett alternativ som skapar utrymme för att fördjupa diskussionen är att dela upp dialogen på två tillfällen, där varje tillfälle tar en och en halv till två timmar. Då står problemidentifiering i fokus vid tillfälle ett och potentiella lösningar i fokus vid tillfälle två. Det går också att ersätta det första tillfället med en

trygghetsvandring (se mer på mfd.se) som kompletteras med övningen Bästa platsen i den här metoden. Ytterligare ett alternativ är att genomföra dialogen vid ett tillfälle, men förlänga tiden till tre timmar. Den extra tiden kan i så fall an-vändas till att utöka övningarna Trygg-hetsvärdering och Bästa platsen.

Det är också en fördel om det finns möjlighet för en arkitekt eller någon med liknande rumslig kompetens att delta i dialogen. Det kan skapa större möjlighet att ställa rätt följdfrågor och tolka det som sägs i arkitektoniska termer. Vad är det som gör att ett rum upplevs som inbjudande eller inte? Hur ser entrén ut? Hur är möblerna placerade? Hur är rum-met orienterat i förhållande till andra rum? Efter avslutad dialog bör resultatet av dialogen överlämnas både skriftligt och muntligt till nyckelpersoner i bygg-projektet.

4 Metod för dialog med elever

Dialogen - Så går den till Tidsåtgång

2 timmar inklusive en paus på 15 minuter.

Deltagare

6-10 elever.

Bemanning

En samtalsledare och en som tar anteck-ningar och som leder samtalet i en av arbetsgrupperna i den sista övningen.

Material

A4-ark med stödfrågor för startövningen (ett per deltagare)

• Tunna tuschpennor i olika färger

• Tomma A3-ark

• Två grova tuschpennor

• Frystejp

• Häftmassa

• Klisterhjärtan (en karta per deltagare)

• Symbolbilder för olika rum i skolan(A3)

Symbolbilder och stödfrågor för utskrift finns i bilaga 1.

Tänk på att

• Under dialogen, betona gärna attdet är eleverna som är experter påsin skolmiljö. Deras kunskap be-hövs för att kunna fatta bra beslutom hur skolan ska utformas.

• Otrygghet kan vara en känsligfråga. Var lyhörd för elevernasbehov och låt vissa moment talängre tid om det behövs. Dis-kutera i förväg hur ni kan görajusteringar medan dialogen pågår,om ett moment visar sig ta längretid än planerat.

• Involvera alla elever. Bekräftaelever som syns och hörs ochförsök att använda deras enga-gemang för att involvera fler isamtalet.

• Sammanfatta löpande det elever-na säger för att kontrollera att nihar uppfattat dem rätt.

Metod för dialog med elever 5

Förberedelser

Innan dialogtillfället

• Stäm av metoden med en lärare ellerannan person som känner eleverna.Behöver hela metoden eller någonövning anpassas utifrån behoven ielevgruppen? Kommer alla övning-ar att fungera för alla elever? Finnsdet elever som har behov av att sittatillsammans med en kompis för attkänna sig trygga? Se även över beho-vet av hjälpmedel och annat stöd, såsom närvarande elevassistenter ellerteckenspråkstolkning.

• Ta reda på hur lokalerna där dialogenska äga rum ser ut. Se över tillgångentill väggar eller andra ytor där lapparoch bilder kan sättas upp. Kommer niatt behöva tejp, häftmassa eller nålar?Är rummet utrustat med de möblerni behöver? Är rummet tillgängligt såatt alla kan komma in och ta sig runt?Hur är ljus- och ljudförhållandena?

• Ta fram en kommunikationsplan.Kommunikationsplanen ska inne-hålla en beskrivning över hur åter-kopplingen till de elever som deltar idialogen ska gå till. Ni kan själva göraåterkopplingen eller så diskuterar nimed skolpersonal såsom lärare, om dehar möjlighet att hjälpa till.

Samma dag

• Förbered dialogrummet. Möblera såatt det går att skapa två olika platserför arbete i mindre grupper (tre tillfem personer i varje grupp). Se överhur eleverna ska sitta när dialogenbörjar, när arbetet sker i helgrupp ochnär det sker i par.

• Lägg fram allt material lättåtkomligt.

6 Metod för dialog med elever

10 min

Introduktion

Syfte

Introduktionen ska ge eleverna en förståelse för dialogens sammanhang, vad dialogen handlar om och varför de medverkar i den.

Arbetsgång

• Presentationsrunda. Ni som genom-för dialogen börjar med att presenteraer. Eleverna får säga vad de heter ochvilken klass de går i. Deltar elevas-sistenter, tolkar och liknande är detviktigt att även de presenterar sig.

• Bakgrund. Ge eleverna en kortbeskrivning av hur forskning visar attmånga elever upplever problem medotrygghet i skolan. Berätta om detska byggas en ny skola alternativt omman ska bygga om en befintlig skolasamt att det då behövs mer kunskapför att kunna skapa en trygg skolmil-jö.

• Definition av otrygghet. Berätta föreleverna att otrygghet handlar om att

alla ska kunna vistas i skolan utan oro för att bli illa behandlade, men att det också handlar om trivsel i en bredare bemärkelse, om att få känna sig väl-kommen, bekväm och avslappnad.

• Syfte. Understryk att det är elevernasom är experter på hur det är att varai skolan och att de bidrar med viktigkunskap i arbetet med att bygga nytteller bygga om. Berätta också ombarnkonventionen och konventio-nen om rättigheter för personer medfunktionsnedsättning. Dessa slår fastatt alla barn har rättigheter såsom rätttill utbildning, trygghet, delaktighetoch att bli lyssnade på i frågor somberör dem. Berätta att dialogen är ettsätt att lyssna och bygga ny kunskapsom ska möjliggöra tillgängliga ochtrygga skolmiljöer.

• Upplägg. Beskriv upplägg, starttid,sluttid och ungefärlig tid för rast.

Metod för dialog med elever 7

5 min

Startövning

Syfte

Övningen ska hjälpa eleverna att komma igång, att börja fundera på och formulera sina upplevelser av skolmiljön.

Arbetsgång

• Be eleverna att fundera enskilt underett par minuter på frågan ”Hurupplever du din skoldag; vad händerunder dagen och hur känner du?”

• Ta fram stödfrågorna för övningenoch läs upp dem högt för hela grup-pen. Dela därefter ut ett papper medfrågor till varje elev.

• Eleverna funderar enskilt undertystnad.

• Bryt övningen efter cirka tre minuter.

Material

A4-ark med stödfrågor

8 Metod för dialog med elever

15 min

Övning - Inventera rum och platser

Material

Symbolbilder, tomma A3-ark, grov tuschpenna och frystejp (häftmassa, magneter eller nålar).

Syfte

Övningen ska låta eleverna reflektera över vilka rum och platser som finns i skolan och börja samtala med varandra.

Arbetsgång

• Dela in eleverna i par. Be dem attdiskutera vilka olika rum och platsersom finns i skolan. Det kan både vararum och platser man brukar användaoch sådana man sällan eller aldrigvistas i.

• Det kan vara viktigt för vissa eleveratt få sitta tillsammans med någon dekänner, fråga vilka som känner varan-dra och göra indelningen därefter.

• Eleverna diskuterar i par i cirka femminuter.

• Bryt övningen och be paren i tur ochordning att nämna två platser som dekommit fram till.

• För varje plats som eleverna näm-ner, sätt upp en bild på en vägg ellerwhiteboard. Använd symbolbildernaför olika rum och platser i skolan (sebilaga 1). Berätta löpande för grup-pen vad som finns på bilderna. ”Okej,matsal är ett viktigt rum i skolan, dåsätter jag upp en bild på matsalen”.

• Om eleverna nämner rum eller plat-ser som saknar färdiga bilder, skriv enlapp med ordet och sätt upp. Läs uppdet du skriver. ”Okej, redskapsbodenpå skolgården, då skriver jag det ochsätter upp lappen här”.

Metod för dialog med elever 9

Resultat

Övningen ska resultera i en lista över rum och platser i skolan i form av bilder och skrivna lappar.

• Om eleverna nämner olika typer avklassrum, såsom bildsal, träslöjd ellerliknande - fråga om rummet kanräknas som ett klassrum bland andraeller om det ska ha en egen lapp. Omflera rum sorteras in under kategorinklassrum kan de specifika rummenskrivas på själva bilden.

• Fortsätt till dess att alla rum ochplatser som eleverna identifierat finnsmed på väggen.

Inventering av platser.

10 Metod för dialog med elever

30 min

Material

Klisterhjärtan eller röda klisterpricker och tunna tuschpennor. Övningen går också att genomföra med hjälp av applikationen Menti, mobiler, projek-tor och duk.

Övning - Trygghetsvärdering

Syfte

Övningen låter eleverna värdera rum och platser från ett trygghetsperspektiv. På så sätt identifierar eleverna trygga och otrygga platser i skolan.

Arbetsgång

• Varje elev får en karta med klis-terhjärtan. Be eleverna att sätta etthjärta på alla de platser och rum somde gillar och uppfattar som trygga.Ett hjärta per plats eller rum. Låt allaelever veta att ni kan hjälpa till medatt placera ut hjärtan.

• Eleverna får några minuter för attfundera och därefter placera ut hjär-tan.

• Dela därefter ut tuschpennor till allaelever. Be dem att sätta ett kryss påplatser och rum där de någon gånghar känt sig otrygga, stressade ellerilla till mods. Ett kryss per plats ellerrum. Förklara att de platser som elev-erna inte har någon åsikt om lämnas

utan markering. Erbjud hjälp med att placera ut kryssen.

• Eleverna får några minuter för attfundera och därefter placera ut kryss.

• Samla ihop pennorna och be elevernaatt återgå till sina platser.

• Flytta lapparna så att de bildar enskala med rum och platser som kännsmycket bra i ena änden och rum somär otrygga och inte känns bra i denandra. Berätta för eleverna medanlapparna placeras ut hur de förhållersig till varandra. Om resultatet avvärderingsövningen är svårt att över-blicka eller om tiden inte räcker till,går det att hoppa över detta moment.

Metod för dialog med elever 11

Variant av övningen ”Trygghetsvärdering”.

• Diskutera med eleverna i helgrupp.Varför har vissa platser fått mångahjärtan respektive kryss? Vad är detsom gör en plats bra, trivsam ochtrygg? Vad är det som skapar otrygg-het och obehag? Börja diskussionenmed de platser som eleverna iden-tifierat som bra platser och fortsättsedan med de problematiska plat-serna. Fördela ordet, ställ följdfrågoroch summera det eleverna tar upp såatt de har möjlighet att korrigera omdet blir fel. Samtalet dokumenterasgenom minnesanteckningar.

Resultat

Övningen ska resultera i en bedömning av alla de rum och platser som elev-erna identifierat, antingen med hjär-tan och kryss, i siffror på de uppsatta bilderna eller grafer i Menti.

12 Metod för dialog med elever

Alternativa genomföranden

• Övningen går att genomföra genomatt eleverna besvarar en Menti-enkäti sina mobiler. Genom att användaMenti blir alla svar anonyma. Vardock uppmärksam på att det kanfinnas olika skäl till varför en delelever inte kan använda en Menti.För att kunna visa och diskutera detsammanlagda resultatet behövs enprojektor och en ljus yta där grafer-na i Menti kan projiceras. Funderapå om detta moment gör övningenotillgänglig för någon.

• För exempelvis yngre elever kan öv-ningen med klisterhjärtan och kryssvara svår att förstå. Övningen går dåatt genomföra genom att i tur ochordning prata om varje plats och rumgemensamt. Gå igenom bild för bildoch fråga eleverna om platsen är braoch trygg eller om den kan kännasdålig och otrygg ibland. Be de eleversom någon gång känt sig otrygga påden aktuella platsen att ställa sig i enaänden av rummet. De elever som barahar positiva erfarenheter ställer sig ien annan del av rummet. Räkna högtantalet barn på varje sida och anteck-na resultatet direkt på respektive bildeller lapp. Om antalet platser somska värderas känns allt för många kanövningen inledas med en öppen frågaom vilka platser barnen oftast är på.Börja med de platserna och fortsättsedan med så många platser ni hin-ner. När värderingen är gjord pratarni om varför vissa platser fått mångahjärtan respektive kryss.

• Värderingsövningen kan också ge-nomföras med hjälp av handuppräck-ning. Be de elever som någon gångkänt sig otrygga på en plats att räckaupp en hand. Räkna de uppsträcktahänderna och anteckna resultatet di-rekt på respektive bild eller lapp. Där-efter fortsätter övningen på sammasätt som i beskrivningen ovan.

Metod för dialog med elever 13

15 min

Paus

Under pausen förbereder du för nästa övning där deltagarna ska arbeta i två mindre grupper. Välj ut de platser som eleverna identifierat som mest otrygga, två eller tre platser per grupp. Ta ner motsvarande bilder eller lappar från väg-gen och lägg vid grupparbetsplatserna. Lägg även ut tunna tuschpennor i olika färger, en grov tuschpenna och tomma A3-ark på varje bord.

14 Metod för dialog med elever

35 min

Övning - Bästa platsen

Material

Tunna tuschpennor i olika färger, tomma A3-ark, grov tuschpenna (eventuellt även laptop).

Syfte

Övningen låter eleverna gemensamt formulera möjliga lösningar på de iden-tifierade otrygghetsproblemen. Rumsliga lösningar ska stå i fokus.

Arbetsgång

• Dela in eleverna i två mindre grupperoch ge dem varsin grupparbetsplats.Vid behov, placera elever som kännervarandra tillsammans. Den personsom tidigare tagit anteckningar age-rar nu samtalsledare i en av grupper-na. Dialogledaren är samtalsledare iden andra gruppen.

• Diskutera sedan med eleverna i varjegrupp. Hur skulle man kunna om-vandla de otrygga platserna till bra,trygga och trivsamma platser? Hurgör man? Hur ser det ut när det ärklart? Eleverna får gärna illustrerasina idéer med papper och penna.Led diskussionen, ställ följdfrågoroch be om förtydliganden.

• Under grupparbetet, för kortfattademinnesanteckningar på ett tomt pap-per. Fördela ordet och stäm löpandeav anteckningarna med eleverna. Motslutet av övningen, sammanfatta detre till fem viktigaste förbättrings-åtgärderna för respektive rum ellerplats på ett nytt papper.

• Eleverna utgår från sina egna er-farenheter men uppmuntra dematt försöka formulera förslag för enplats där alla kan känna sig trygga,välkomna och bekväma. Ställ gärnafrågor såsom - Kan alla använda denhär sittplatsen? - Kan alla ta sig framhär?

Metod för dialog med elever 15

• Bryt övningen efter 30 minuter.Återsamla eleverna och låt gruppernasammanfatta vad de har pratat om.Presentationen i helgrupp kan görasav en elev eller av samtalsledaren.

Övningen ”Bästa platsen”.

16 Metod för dialog med elever

Resultat

Övningen ska resultera i en plansch/ett ark per rum eller plats som sammanfat-tar de viktigaste förbättringsförslagen från eleverna. Övningen ska också re-sultera i mer utförliga anteckningar och eventuellt bilder.

Några tips

• Ibland behöver eleverna ytterli-gare frågor för att komma igång.Ställ frågor såsom:- Handlar det om ett stort

öppet rum eller ett rum medflera mindre delar?

- Är det kanske flera olika rummed väggar mellan?

- Ska det finnas sittplatser förstörre eller mindre sällskap?

- Är det viktigt med insyn ellerär det viktig att kunna av-

skärma sig? - Hur borde olika rum vara

placerade i förhållande tillvarandra?

• Det går även att fråga elevernaom de har positiva erfarenheter avatt till exempel idrotta, äta lunch,umgås med kompisar och liknan-de utanför skolan. Hur skulle debeskriva den miljön? Hur såg detut? Syftet är att hjälpa eleverna attringa in rumsliga kvaliteter somgjorde den upplevelsen positiv.

• Lösningar som handlar om ljud-miljön kan vara svåra för elevernaatt formulera. Hjälp eleverna attidentifiera vad det är som genere-rar ljud – är det andra människor,maskiner, bilar eller något annat?Kommer ljuden inifrån rum-met, från intilliggande rum ellerutifrån?

Alternativa genomföranden

Om det finns tid kan övningen Bästa platsen med fördel förlängas. Genom att lägga till moment som inkluderar bilder kan elevernas fokus i högre grad riktas mot rumsliga kvaliteter och lösningar.

• En variant är att eleverna får googlaefter bilder på olika skolmiljöer. Vilkarumsliga lösningar känns tilltalandeoch varför? Vad tror eleverna skullekunna bidra till ökad trygghet ochvad skulle kunna skapa otrygghet?Gruppen googlar på mobiltelefoneroch diskuterar tillsammans. Om elev-gruppen är vana mobil/dataanvändaregår det att göra den sammanfattandeplanschen digitalt och bilder kanklistras in för att exemplifiera reso-nemangen. För att inte bilderna skabli allt för styrande, börja med en fridiskussion utan bilder som helt utgårfrån elevernas egna tankar.

• Ett annat sätt att använda den utöka-de tiden är att låta eleverna illustrerasina förslag och idéer med papperoch penna mot slutet av övningen.

Metod för dialog med elever 17

10 min

Avslutning

Syfte

Momentet går ut på att sammanfatta det som framkommit i dialogen samt att berätta för eleverna om den fortsatta processen som dialogen utgör en del av.

Arbetsgång

• Utifrån det som framkommit underdialogen, sammanfatta de främstaorsakerna till otrygghet i skolan ochde viktigaste förslagen till förbätt-ringsåtgärder.

• Berätta för eleverna om hur denfortsatta processen kommer att se ut.Berätta också om på vilket sätt elev-erna kommer att få återkoppling.

• Tacka alla deltagare för deras med-verkan.

18 Metod för dialog med elever

Återkoppling

Att återkoppla till eleverna som deltagit är ett viktigt moment. Det skapar en helhetsförståelse hos eleverna och under-stryker att kunskapen eleverna besitter är viktig för byggnationsprojektet. Åter-kopplingen kan gå till på olika sätt och kan med fördel ske i flera steg. Ett sätt att återkoppla i flera steg kan gå till så här:

• Skicka en kort sammanfattning avdet som kom fram i dialogen tilleleverna. Eleverna ska få möjlighetatt göra justeringar och tillägg.

• Efter att elevernas justeringar tagitsomhand, får eleverna ta del av deviktigaste slutsatserna samt kort in-formation om hur den kunskap somdialogen genererat ska tas vidare.

Metod för dialog med elever 19

Bilaga

Hur upplever du din skoldag?

• Hur känns det att komma till skolan?Vad händer först?

• Vad händer under dagen och hurmår du?

• Vad gör du på rasterna?

• Vad gör du på lunchrasten?

• Finns det några platser i skolansom du inte gillar att vara på?Varför?

• Hur känns det när skoldagen är slut?

Skolbibliotek

Entré

Gympasal

Skolcafeteria

Klassrum

KorridorKorridorKorridorKorridorKorridorKorridorKorridor

MatsalMatsalMatsal

Omklädningsrum

Skolgård

Toalett

Uppehållsrum

Myndigheten för delaktighet Box 1210

172 24 Sundbyberg 08-600 84 00info@mfd.sewww.mfd.se

Nummer 2020:21978-91-87883-73-6 (pdf)