Datum SIDFOT 1

Buerest båhtieme - VälkommenMichael Lindblad, Umeå universiet

Presentation

• Undervisar på Studie- och yrkesvägledarprogrammet på UMU• Doktorerat kring unga med migrationsbakgrund och deras övergångar• Deltagare forskningsprojektet Osäkra övergångar 2010-2015: om karriärer i och

efter ungdomsskolan för unga 20-24 år och om lokala strategier och åtgärder för att förebygga skolmisslyckanden och underlätta övergångar till arbete och fortsatt utbildning.

• Projektet Lära för karriärvalet 2017-2019. Om ungas gymnasieval och deras andra viktiga framtidsval under grundskoletiden. Vad man lär, hur man lär det och vilka som bidrar?

• Forskningsprojekt kring unga samers karriärutveckling och framtidsval 2018-2021• Sekr. i Forskarnätverket KAV –Karriärutveckling och vägledning• Ordf. i Nordic Research Network on Transitions, Career and Guidance (NTCG) 2018-Michael Lindblad, Umeå Universitet: michael.lindblad@umu.se

Unga med migrationsbakgrund:-andra behov än andra ungas behov?Några fakta:Av samtliga elever som avslutade årskurs 9 våren 2019 var drygt 84 procent behöriga att söka till något av gymnasieskolans nationella program (yrkesprogram)• Unga med migrationsbakgrund överrepresenterade som obehöriga. Tiden

för invandringen är av stor betydelse, främst före eller efter skolstart. • Invandring till Sverige i årskurs 1–5: 66,4 procent. Om senare 29,1 procent

behöriga.• Föräldrarnas utbildningsnivå har stor betydelse: 92,8 procent av eleverna

vars föräldrar har eftergymnasial utbildning är behöriga till gymnasieskolan jämfört med 75,7 procent av eleverna vars föräldrar har högst gymnasieutbildning.

En fullständig gymnasieutbildning - inträdesbiljetten till arbetsmarknaden

Källa:Skolverket

Figure 2: Results in the PISA reading literacy test in 2003-2015, for natives (Swedish background), first- and second-generation migrants, and OECD mean.

Source: National Center for Education Statistics (2017).

Mitt upplägg för att söka svar på frågan

• Karriärutvecklings- och vägledningsforskning• Nya avhandlingar på området• Forskningsprojekt på området• De förstod aldrig min historia - Unga vuxna med migrationsbakgrund

om skolmisslyckande och övergångar mellan skola och arbete.

Karriärutvecklings- och vägledningsforskning i snävare och bredare bemärkelseSnäv bemärkelse: fokus på vägledning och vägledare • Ex. mötet mellan vägledare och klient, vägledningsteorier och –metoder,

vägledaryrket, vägledningens effektivitetBred bemärkelse: fokus på karriärutveckling, övergångar, övergångspolicies• Ex forskning om drop-out och relaterade faktorer, övergångar till högre

utbildning, olika gruppers karriärval och karriärvägar, policies för att öka genomströmning och etablering på arbetsmarknaden

Forskningskartan - Vad

oVägledningsmötet

o Individens karriärval

oÖvergångar inom utbildning, till arbets-och vuxenliv

oVäglednings-metoder

oVägledar-yrket

oPolicies som rör övergångarna

Senare års svenska avhandlingar inom fältet• Johanna Sixtensson. Härifrån till framtiden : Om gränslinjer, aktörskap och motstånd i tjejers

vardagsliv (2018)• Christer Landström. Adult jobseekers' conditions and turns in career counseling and career

coaching. Stockholms universitet (oktober2017)• Hassan Sharif (2017). ”Här i Sverige måste man gå i skolan för att få respekt”: Nyanlända

ungdomar i den svenska gymnasieskolans introduktionsutbildning. Uppsala universitet• Michael Lindblad (2016). ”De förstod aldrig min historia”. Unga vuxna med migrationsbakgrund

om skolmisslyckande och övergångar mellan skola och arbete. Umeå univ.• Bengtsson, A. (2016). Governance of Career Guidance: An enquiry into European policy. Sthlm • Åsa Sundelin (2015). Att skapa framtid. En analys av interaktionen i studie-och yrkesvägledande

samtal med unga i migration. Stockholms universitet• Bergmo-Prvulovic, I. (2015). Social representations of career and career guidance in the changing

world of working life. Högskolan I Jönköping• Elisabet Söderberg (2014) Grynnor och farleder i karriärvalsprocessen: Unga med rörelsehinder

och deras handlingsutrymme. Stockholms Universitet.

Kunskapsintresse (varför)

• uttala sig om förekomst och mönster/samband• uttala sig om vilken metod/praktik som fungerar (bäst)• förstå vad som sker (eller inte sker)• kritiskt granska/problematisera en företeelse• utveckla praktiken och teorier om den

Forskningsmetoder och underlag

• Stora datamaterial (statistik, enkäter)• (kvasi-)experiment, kontrollerade studier• Fördjupade studier baserade på observationer, intervjuer, dokument,

enkäter• ”Mixed methods” –kombination av kvantitativa och kvalitativa

metoder

Några övergripande drag hos internationell väglednings-och karriärforskning

• Forskningen i den bredare bemärkelsen dominerar klart –men även en hel del forskning om själva vägledningen

• Nordamerika: psykologiskt dominerad forskning med inriktning på att finna mönster och samband. Mätbarhet, kvantifierbarhet viktiga egenskaper

• Europa: forskning inom många olika discipliner: psykologi, pedagogik, sociologi, arbetsvetenskap, m fl. Betydligt större inslag av forskning som syftar till att tolka och förstå individers vägar, val, etc. och som använder kvalitativa forskningsmetoder

• Allt starkare betoning av forskning om vägledningens effektivitet, ”whatworks”, i sht i USA, men även i andra länder

Evidensbaserad vägledning och politikIntresset för att bygga vägledning och politik på vad som framkommit i forskning av god kvalitet, s k evidensbaserad verksamhet, ökarNågra skäl till detta: Allt större behov av studie-och yrkesvägledning i en tid av stor

föränderlighet, oöverskådliga arbets-och utbildningsmarknader och risktagande i samband med karriärvalHöga nivåer av ungdomsarbetslöshet och ofullständiga studierSträvan att minska offentliga utgifter, effektivisera

verksamhetenDen ökande andelen unga med migrationsbakgrund

Vägledning –kunskap om vad som fungerarViden om Vejledning. Dansk Clearinghouse for Uddannelsesforskning

2011. http://www.dpu.dk/omdpu/danskclearingshouseforuddannelsesforskning/udgivelserHooley, T (2014). The Evidence Base on Lifelong Guidance. A guide to

key findings for effective policy and practice. European Lifelong Guidance Policy Network, Tool no 3. http://www.elgpn.eu/publications/browse-by-language/english/elgpn-tools-no-3.-the-evidence-base-on-lifelong-guidance/

Sverige

• Forskningen i den breda bemärkelsen dominerar. Sedan länge bedrivs kvantitativa studier av ungas vägar genom skola och över i högre utbildning och arbetsliv.

• Den kvalitativa forskningen om karriärer och övergångar är blygsam till omfattningen

• Vägledningsforskning i den snäva meningen är klart begränsad – främst ett antal avhandlingsarbeten och individuella forskares studier, få större forskningsprojekt. Här dominerar kvalitativa studier med syfte att förstå vad som händer i vägledningen. Pedagogik, pedagogiskt arbete, psykologi, arbetsvetenskap.

• ◦”What works”-forskningen om vägledning har ännu inte synts i Sverige men kan förväntas komma

Karriärval –att förstå och kritiskt granska –några exempel som återger komplexiteten • Lund, S (2006). Marknad och medborgare –elevers valhandlingar i

gymnasieutbildningens integrations-och differentieringsprocesser. Acta WexionensiaNr 82/2006. Växjö: Växjö University Press.

• Puaca, G (2012). Educational choices of the future. A sociological inquiryinto micro-politics in education. Göteborgs universitet/Högskolan i Borås.

• Sandell, Anna (2007). Utbildningssegregation och självsortering. Om gymnasieval, genus och lokala praktiker. Malmö Studies in EducationalSciences No 31. Malmö: Malmö Högskola, Lärarutbildningen.

• Elisabet Söderberg (2014) Grynnor och farleder i karriärvalsprocessen: Unga med rörelsehinder och deras handlingsutrymme. Stockholms Universitet.

Vägledningsmötet –att förstå och kritiskt granska.Övergångar och villkor – förstå och kritiskt granska.• Hertzberg, Fredrik & Sundelin, Åsa (2014). Counseling between recognition,

justice and difference: the significance of power asymmetries, communicative projects and unintended consequences in career counseling of immigrants in Sweden. International Journal of Educational and Vocational Guidance

• Åsa Sundelin (2015). Att skapa framtid. En analys av interaktionen i studie-och yrkesvägledande samtal med unga i migration. Stockholm: StockholmsUniversitet (doktorsavh.).

• Michael Lindblad (2016). ”De förstod aldrig min historia”. Unga vuxna med migrationsbakgrund om skolmisslyckande och övergångar mellan skola och arbete. (doktorsavh.). Umeå univ.

• Hassan Sharif (2017). ”Här i Sverige måste man gå i skolan för att få respekt”: Nyanlända ungdomar i den svenska gymnasieskolans introduktionsutbildning. (doktorsavh.). Uppsala universitet

Forskningsprojekt unga med migrationsbakgrund VR 2017 Utb. vetenskap & Forte 2017• Fredrik Hertzberg, Åsa Sundelin SU och Ewa Rolfsman, Miguel Inzunza UMU; Inkludering och erkännande av

nyanlända ungdomar och unga vuxna genom studie- och yrkesvägledning. Pedagogik/Pedagogiskt arbete

• Böhlmark Anders: Utbildningssegregation i Sverige: Dynamik, Mekanismer och Effekter, Nationalekonomi. SU

• Juvonen Päivi: Nyanlända elever i gymnasieskolan - en tvärvetenskaplig studie om språkutveckling, ämnesspråk och social inkludering Jämförande språkvetenskap och allmän lingvistik Linnéuniversitetet

• Lidegran Ida: Etableringsutbildningarna. Om framväxten av åtgärder för nyanlända som en ny nisch inom det svenska utbildningssystemet Sociologi. Uppsala univ.

• Lundahl Lisbeth, Per-Åke Rosvall mfl: Att komma vidare. Unga på introduktionsprogram och stödet för att finna framtidsvägar i olika lokala kontext. Pedagogiskt arbete, Umeå universitet

• Aycan Celikaksoy Stockholms universitet: Utbildnings-och sysselsättningskarriärer för ensamkommande flyktingbarn i Sverige

• Björn Öckert, (IFAU): Hur kan politiken utformas för att underlätta ungdomars arbetsmarknadsinträde? Utvärdering av arbetslöshetsersättning och arbetsmarknadsprogram i o lika konjunkturlägen

• Ali Osman, Carina Carlhed, Niclas Månsson: I fotspåren av motståndskraftiga unga. Lyckade utbildningsvägar och inträdet till högre utbildning”. Stockholm/Mälardalen

Nationella forskningsprogram inom Migration och integration, Tillämpad välfärdsforskning och Arbetslivsforskning 2018-2027. Nytt forskningsnätverk

• Vetenskapsrådet (VR): Nationellt forskningsprogram inom migration och integration. Enligt regeringens uppdragsbeskrivning ska programmet ”… belysa alla aspekter av migration och integration, öka kunskapen om förutsättningar för att skapa inkluderande samhällen och omfatta forskning om både kortsiktiga och långsiktiga orsaker till och konsekvenser av migration, till exempel ekonomiska, demografiska och sociala aspekter.”

• Forte ansvarar för program om Tillämpad välfärdsforskning och om Arbetslivsforskning som också kan beröra frågor om unga med migrationsbakgrund

• Forskningsnätverk för forskning och aktiviteter kopplade till ensamkommande ungdomars situation och etablering på den svenska arbetsmarknaden ”Efter krisen. Migration, utbildning och arbetsliv i tvärvetenskaplig belysning”. Nätverket består av både nationellt och internationellt verksamma forskare, såväl som professionella och frivilliga inom området –inklusive representanter från de ensamkommande ungdomarna själva – och syftar till att skapa en unik dialog och mellan forskning, politik och praktik. Projektledare: Martin Harling, Göteborgs universitet

Unga vuxna med migrationsbakgrund om skolmisslyckande och övergångar mellan skola och arbete. Michael L indblad, Umeå univers i tet

Inst . för t i l lämpad utb i ldningsvetenskap

michael . l indblad@umu.se

Avhandlingen försvarades den 3:e juni 2016

Illustration©Tomas Colbengtson

”De förstod aldrig min historia”

Syfte: att fördjupa kunskapen om ungdomar med migrationsbakgrund i Sverige, särskilt de med utomeuropeisk bakgrund, och deras övergångar från skola till arbete. Vad berättar ungdomarna om skoltiden och bakgrunden till att de inte slutförde sina studier samt om tiden efter gymnasieåren?

Vilken betydelse tillmäter de unga institutionellt och informellt stöd, för att underlätta övergången till arbete och oberoende?

Framkommer skillnadskapande i deras berättelser, hur yttrar det sig och hur kan det i så fall förstås?

Vad utmärker de ungas handlingshorisonter och hur förändras dessa horisonter över tid?

Hur samspelar de strukturella förutsättningarna – etnicitet, klass, kön, den geografiska platsen och migrationen – med det individuella aktörskapet i övergången från skola till arbetsliv för de unga?

Del av projektet Osäkra övergångar (2010-2014) Projektet bygger bl.a. på intervjuer med totalt 100 unga vuxna (ca: 21.5 år), enkäter och statistik

Skolmisslyckande och övergångar från skola till arbete (school-to-work transitions) Ekonomiska, politiska och sociala förändringar de senaste tre decenniernaUngdomars övergång från skola till arbete har förlängts och blivit mer komplexa och riskfylldaStörre konkurrens och kompetenskrav på arbetsplatser

Forskning om skolmisslyckandeProcess under flera årFlera faktorer, inklusive individuella och familjerelateradeSocioekonomiska resurserResulterar i begränsade livschanser

Den svenska kontexten sedan tidigt 90-talUtveckling mot decentralisering, avreglering och marknadisering av utbildningssystemet där allt större ansvar för studieframgång och studieval skjuts över på individen

orimligt stora lokala variationer med hänsyn till t.ex. särskilda behov, utbildning, studie- och yrkesvägledning och ungdomsprojekt

en “svåröversiktlig djungel” av skolor och utbildningsalternativ Karriärundervisning finns inte tydlig del av läro- och timplaner, som i Finland, Norge eller Danmark. Försvinnandet av många ”inträdesjobb”Ökning av tillfälliga, osäkra anställningar Ökad segregation och ojämlikhet.Förändring från en mer ”mono-kulturell” till ett mångkulturellt samhälleFramväxten av ett “övergångsmaskineri” för att underlätta unga människors etablering på arbetsmarknaden

Unga med ofullständigt slutbetyg från gymnasiet i Sverige

• Andelen elever som når slutbetyg :70 % efter 3 år75 % procent efter 4 år

• Migrationsbakgrund *: 43 % efter 3 år60 % efter 4 år

• Etablering fem år efter påbörjat gymnasium:44 % bland de som har fullständiga betyg 26 % av de som inte är klara med gymnasiet18 % bland de som inte var behöriga till gymnasiet.

* Född utomlands eller båda föräldrarna födda utanför Sverige

Skolmisslyckande vs Dropout / Early school leavers

I en svensk kontext är majoriteten av de unga inte ”avhoppare” eller ”early school leavers” utan har istället ett skolmisslyckande .

Early school leavers 2012 Sverige 7.5%EU snittet 12.8%.

Teoretiskt ramverkCareership: analys av individernas karriärval från ett aktör-strukturperspektiv, i synnerhet begreppen pragmatiska-rationella val, rutiner, brytpunkter och handlingshorisonter (Hodkinson & Sparkes 1997, Hodkinson 2008) utifrån begreppen fält, kapital, habitus (Bourdieu 1986)

Otherness/andrafiering. Hur sker skillnadsskapandet (Hall 1990, 1999, Anthias 2002, Balibar 2004, Trondman 2007)

Socio-geografisk plats (Bourdieu 1986; Bourdieu 1999, Bourdieu and Wacquant, 1996, Wacquant 2008).

Metodologi och designNarrativ ansats ( Kohler Riessman 2008, Somers & Gibson 1994, Anthias 2002).

– Biografiska livsberättelse (intervjuer)

10 unga kvinnor och 10 unga män

Longitudinell - två omgångar med ett år emellan (20 + 12)

De 20 ungdomarna – en heterogen grupp• 8 födda i Sverige. 12 födda utanför Sverige, de flesta från

Mellanöstern, 4 i 1-3 åldern, 5 mellan 9-12, 3 mellan 14-16.• Huvudsakligen flyktingbakgrund• Alla saknade fullständig gymnasieutbildning när de lämnade skolan• Majoriteten av dem har begränsad tillgång till ekonomiskt, kulturellt

och socialt kapital• Familjen är av central betydelse: "utan familjen har du ingenting",

"familjen har första prioritet". Också för den ensamkommande