Miljöarbetet i Polen, Litauen, Lettland och

Estland

Länsstyrelsen i Skåne län

– tisdag 2005.10.25

av Annika Henriksson

AGELLUS

Annika Herniksson

2

Gemensamma regler

• HELCOM

• Nitratdirektivet 91/676/EEC

• God Jordbrukarsed (GAP)

• IPPC-direktivet 96/61 /EG

• NEC direktivet 2001/81/EC

• Tvärvillkoren fr.o.m. 2005, 2006, 2007

Annika Herniksson

3

HELCOM

• Ryssland, Tyskland, Polen, Danmark, Sverige, Finland, Litauen, Lettland, Estland

• Göteborgsprotokollet -91 (utom Estland)– försurning, eutrofiering, ozon

• (SOx NOx, NH3 etc)

– Mål till 2010

• God lantbrukarsed– Code of good agricultural practice - GAP

Annika Herniksson

5

Nitratdirektivet 91/676/EEC

Länder ska:• Utpeka känsliga landområden och • Utarbeta åtgärdsplaner för känsliga områden

– Regler för spridning och lagring av stallgödsel

• Upprätta övervakningssystem och kontrollera effekten av åtgärderna

• Utarbeta riktlinjer för god jordbrukarsed• Identifiera känsliga vattenområden och skydda

grundvatten, söt ytvatten m.m.

Sverige - nitratkänsliga områden

• SFS 1979:426

• SFS 1998:915Förordning om

miljöhänsyn i

jordbruket

Annika Herniksson

7

God Jordbrukarsed - GAP

Länder får själva bestämma innehållet,

-dock bör definieras:

1. Olämpliga tidsperioder för gödselspridning.

2. Olämpligheten i att sprida på kuperade fält.

3. Gödsel ska inte spridas på vattenmättad, tjälad eller snötäckt mark.

4. Lämpliga spridningsmetoder nära vattendrag.

5. Kapacitet och konstruktion av gödselvårdsanläggningar.

6. Spridningsteknik för handels- och stallgödsel.

Annika Herniksson

8

IPPC-direktivet

• ”Integrated Pollution Prevention and Control”

• Direktivet syftar till att undvika eller reducera förluster från industriella faciliteter till luft, vatten och mark

• Gemensamma regler för tillståndsgivning

• Bästa möjliga teknik (BAT)

• Intensiv fjäderfä- eller svinproduktion i stor skala och förarbetning av animaliskt råmaterial ska kräva tillstånd

• >750 suggor, 200 slaktsvinsplatser, 40000 fjäderfä

• Nötkreatur undantaget!

Annika Herniksson

9

NEC-direktivet

• National Emissions Ceilings (NECs)– försurning, eutrofiering, markbundet ozon

• SOx NOx, NH3, VOCs

– mål ska nås till 2010• För vissa länder (Tyskland, Lettland) strängare

än Göteborgsprotokollet

– Länderna bestämmer metoden– Uppdateras 2006– Rapporteras 2008

Annika Herniksson

10

Tvärvillkor

• 2005: nitratdirektivet, slam, habitat, vilda fåglar,

grundvattenförorening, djurmärkning, journalföring

• 2006:+Utsläpp av växtskyddsmedel, hormoner,

hygienförordning, ”epizootiförordn”,

• 2007:+Djurskydd

Annika Herniksson

11

STATUS

• Landbaserade emissioner väl reglerat

• Lagstiftning för att minska ammoniakutsläpp från lantbruket

• MEN bristande genomförande på gårdsnivå av HELCOM- och EU-program enligt dansk utvärdering 2003 (Percy-Smith)

Annika Herniksson

12

Utlakning till Östersjön

Area-specific total input of nitrogen into the Baltic Sea in 2000

0200400600800

100012001400160018002000

Da

nm

ark

Estla

nd

Fin

lan

d

Tyskla

nd

Le

ttla

nd

Lita

ue

n

Po

len

Ryssla

nd

Sve

rig

e

Källa: HELCOM, PLC-4

Annika Herniksson

13

Fosforförlust till Östersjön

Area-specific total input of phosphorus into the Baltic Sea in 2000

0

10

20

30

40

50

60

70

Da

nm

ark

Estla

nd

Fin

lan

d

Tyskla

nd

Le

ttla

nd

Lita

ue

n

Po

len

Ryssla

nd

Sve

rig

e

Källa: HELCOM, PLC-4

Annika Herniksson

14

Emissioner från olika källor i HELCOM-länderna*

*OBS totalemission inom länderna, ej enbart till Östersjön

Källa: HELCOM rapport Airborne nitrogen loads to the Baltic Sea. 2005

Källa: HELCOM rapport Airborne nitrogen loads to the Baltic Sea. 2005

Utsläpp av NOx (%)

Utsläpp av NH3 (%)

lantbruk

annat

Annika Herniksson

16

Utsläppstak för ammoniak (tusentals ton/år)

NH3Utsläpp

1990Utsläpp 2002

Tak 2010

Krav minska

Klarat tom 2002

återstår

Danmark 122 101 69 43% 17% 32%

Estland 24 9 29 -21% 63% -222%

Finland 35 33 31 11% 6% 6%

Tyskland 764 604 550 28% 21% 9%

Lettland 44 11 44 0% 75% -300%

Litauen 84 51 84 0% 39% -65%

Polen 508 325 468 8% 36% -44%

Ryssland 1191 600 1179 1% 50% -97%

Sverige 61 55 57 7% 10% -4%

totalt 2833 1789 2511 11% 37% -40%

Sverige

0102030405060708090

1991

/92

1992

/93

1993

/94

1994

/95

1995

/96

1996

/97

1997

/98

1998

/99

1999

/00

2000

/.01

2001

/.02

2002

/.03

2003

/.4

år

kg

/ha

Polen

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

1980/81 1984/85 1988/89 1992/93 1996/97 2000/.01

år

kg

/ha

Estland

0,0

10,0

20,030,0

40,0

50,0

60,0

70,080,0

90,0

100,0

1991

/92

1992

/93

1993

/94

1994

/95

1995

/96

1996

/97

1997

/98

1998

/99

1999

/00

2000

/.01

2001

/.02

2002

/.03

år

kg/h

a

NPK (mineralgödsel) 1992-2004

Annika Herniksson

18

Källor: Stefan Pietrzak, IMUZ, Estonia Statistical office, Latvia Statistical office. Dijana Ruzgiene, LZUKT

Användning av bekämpningsmedel, kg AI/ha

0

0,2

0,4

0,6

0,8

1

1,2

1,4

år 1995-2004

Latvia

Poland

Estonia

Litauen

Annika Herniksson

19

Sverige

Källa: Kemikalieinspektionen

Polen, nitratkänsliga områden (2001)

Källa: Rural Development Plan for Poland 2004-2006. Min of agric. and rur dev.

Annika Herniksson

21

• Lagringskapacitet– Lag 4 mån, GAP 6 mån– Krav vid investeringsbidrag

• Spridning– Tillåtet 1 mars - 30 nov

• Nitratdirektivet:– Reglerna inskrivna i polsk lag.

• IPPC direktivet:– Växtnäringsplaner

• Kontroll: – ”Statliga miljöinspektionen”, regionala avd

Polen -stallgödselhantering

Polen”livestock units”

per 100 ha

Källa: Min of Agric., Poland

Annika Herniksson

23

• Utbildning av lantbrukare (certifikat)– Utbildning lagkrav,

• Test av sprutor, – Det finns 302 000 sprutor i Polen– Test vartannat år är lag– Kontrolleras av ”Statliga växtskyddscentralen”,

regionala avdelningar

• Kontrollerar även– Spridning, försäljning, utbildning– Tillämpning

Källa: Stefan Pietrzak, IMUZ

Polen - kemisk bekämpning

Annika Herniksson

24

Polen – advisors view

• Kurser totalt 30 000 lbr t.o.m. mars 2006• GAP-kurs;

– 10 000 lbr, endagskurs– obligatorisk för stöd från strukturfonder

• Andra kurser;– Djurskydd– Lantbrukets bokföring– Integrerad produktion

• Lbr mkt intresserade i alla regioner• Deltagare 10-50 ha

Källa: Eliza Gnyp, ABC Poland

På kartan: gårdar med mer än 200 “livestock units”

Av: Rimas Magyla, LZUKT, Litauen

Litauen- hela landet är nitratkänsligt område

Annika Herniksson

26

• Lagring– Lag 6 mån för nöt, häst får– 8 mån gris, fjäderfä– 2008, minst 6 mån lagr kap för gårdar med mer är 300 AU– 2012, minst 6 mån lag kap för gårdar med mer än 10 AU– Gödslingsplaner för stallgödselgårdar > 150 ha.

• Spridning – endast 1 april – 1 dec

• Djurtäthet– Max 1,7 AU per ha, medel 2002 var 0,221 AU/ha) – Får ej tillstånd att utöka om man inte har spridningsareal

• Tillsyn – Statliga Miljöinspektionen, Miljödept, regionala kontor.

Källa: Dijana Ruzgiene, LZUKT, Litauen

Litauen - stallgödsel

Share of load to the Baltic

Country Nitrogen Phosphorus

Sweden 17,2 % 12,5 %

Denmark 9,0 % 6,9 %

Latvia 12,0 % 5,8 %

Poland 28,2 % 37,7 %

Lithuania 4,8 % 3,7 %

Polluters according sources:

Industry 2,0 %

Municipalities 15,0 %

Agriculture 41,0 %

4 Water

Agriculture is larger pollutant of N to the Baltic Sea

• 43,5 % settlements have central piped water supply systems.

• 700.000 rural inhabitants use drinking water from 300.000 dug wells.

Problem: 30% of dug wells contaminated with nitrates.

• 733 sewage systems have been installed in rural areas, serving only 1/3 of rural inhabitants.

Av: Rimas Magyla, LZUKT, Litauen

Kaunas

Vilnius

Klaipėda Panevėžys

Šyša

Šušvė

Šiauliai

R eky vo s ež. Lėvuo

Aisetas Žeim enys

Tauragnų

Kėdainiai

Marijam polė

Šilutė

P lun gė

Pasvalys

Biržai

Anykščiai

9

:

-

< 1.0

1.0 - 2,0

2,1 - 4,0

4,1 - 5,0

>5,0

Nėra duom enų

Kvävekoncentration i vattendrag i Litauen, (mg/l), 2000

6

Av: Rimas Magyla, LZUKT, Litauen

Annika Herniksson

29

• Miljöreglerna och GAP genomförs. • Det finns problem med tillsynen

– t.ex. av skyddszoner längs vattendrag. • Mindre gårdar:

– problem med gödsellagring. – kan resultera i att gårdar maximerar djurantalet till 9 AU.

• Medelstora gårdar: – Det finns bidrag för att genomföra miljöåtgärder men 50 % av

finansiering måste komma från lantbrukaren själv. • Större gårdar:

– Möjligt att inte alla lever upp till kravet på lagringskapacitet 2008.• På kort sikt

– miljöåtgärder är en stor belastning på lantbrukets ekonomi. En del gårdar kommer nog att lägga ner pga detta.

• På lång sikt: – kommer miljöåtgärderna att ge miljövänligare lantbruk i Litauen.

Källa: Dijana Ruzgiene, LZUKT, Litauen

Litauen, ”advisors view”

Lettland - nitratkänsliga områden (2001).

(Källa: Min. of Agric., Lat. Rep.)

Annika Herniksson

31

• Utbildning– Om lbr söker stöd från strukturfonder är grundutbildning i

lantbruk ett baskrav • Spruttest är inte obligatoriskt

• Spridning– Krav på skyddszoner (lag 05.02.1997. – Kurser ges

Lettland- kemiska bekämpningsmedel

Estland, nitratkänsliga områden (2003)

Källa: Min. of Agric, Rep. of Est

Annika Herniksson

33

Bidragsansökningar stallgödsellager Estland 2004

Antal lantbrukare som sökt stöd

721

Antal gödsellager 845

Antal ”animal units” 102 139

- därav kor 81 777

- därav får 310

-därav grisar 20 048

Totalt EEK (SEK) ca 92 milj (ca 56 milj)

Annika Herniksson

34

Miljöstöd Estland 2004

Disbursed ( EEK mln) 2004

"REKO"=165 milj SEK)

Utrotningshotade raser=1,2 milj SEK)Ekologisk odling

=30 milj SEK

LFA=71 milj SEK

Källa: Livi Rooma, bearbetad av Annika Henriksson)

Annika Herniksson

35

• Viktigast just nu: kraven på lagringskapacitet för stallgödsel, – kravet enligt Estonian Water Act är 8 mån.– Många lbr går över från fastgödsel till flytgödsel, bla pga halmbrist – Bidrag utbyggnad av stg-lagring),

• 84 EUR/ AU, • endast gårdar >10AU, • dock max 26077 EUR/år • under max tre år (2004-2008

– Krav: stallgödselplan för 3 år, kontrolleras av “jordbruksverket” – Ca 1/3 av gårdarna ansökte första året (2004)– Hoppas att 2/3 ska ansöka– ”Det är inte mycket pengar men bättre än ingenting”

• Djurtäthet: inget problem, idag 0,2 – 0,4 ”animal units”/ha• Spridning av gödsel: problem, omodern utrustning

– Stallgödselhantering är inte det enda problemet, allt måste bytas ut spruta, mjölkmaskiner etc)

Källa: Livi Rooma, Estland

Estland, advisors view”

Annika Herniksson

36

• Polen: Det som gäller är GAP, möjligheter till investeringsbidrag styr.

• I Lettland: man börjar 2007• Litauen: Inom LAAS håller man på att ta fram

informationsmaterial för lantbrukare om tvärvillkoren. Kurser kommer att hållas under 2006.

• Estland?

Källor: Stefan Pietrzak, IMUZ, Dijana Ruzgiene, LZUKT, Litauen, Ingrida Grantina, LLKC, Latvia

Tvärvillkor