Minister med sikte på advokat- jobb...sikte på advokat-jobb Helsida Fakta ADVOKATEN #1• 2002 3 Tidskriften ADVOKATEN utges av Sveriges advokatsamfund med nio nummer per år. Redaktion

Nr 1 2002Årgång 68

Tidskrift förSverigesadvokatsamfund

Tema: Sverige – en stormakt på skiljeförfarande • Disciplinärenden Åklagare kräver säkrare domstolar • Debatt: Oklarheter om advokatsekretess

Ministermed sikte påadvokat-jobb

HelsidaFakta

3ADVOKATEN #1• 2002

Tidskriften ADVOKATEN utges av Sveriges advokatsamfund med nio nummer per år.

RedaktionRedaktör Tom KnutsonLaboratoriegatan 4, Box 273 21102 54 Stockholm08-459 03 01, fax 08-662 30 [email protected]ör Hans Hellberg08-640 24 74, 0709-267 [email protected]

Ansvarig utgivareGeneralsekreterare AnneRamberg, Sveriges advokatsamfund

RedaktionskommittéPeter Danowsky (ordf),Anne Ramberg, Tom Knutson,Lena Blixt, Hans Hellberg (adj)

LayoutOhlsson Stridbeck AB

KorrekturCorrecta Mediatjänst HB, Växjö[email protected]

AnnonsavdelningRosén Annonspartner08-766 20 36, fax 08-766 20 [email protected]

Annonsmaterial skickas tillTryckPartner ABBox 122, 351 04 Växjö0470-76 90 50, fax 0470-76 90 [email protected]

ReproVäxjö Repro AB, Växjö

TryckTryckPartner AB, Växjö

Internet-editionwww.advokaten.advokatsamfundet.se

Manussänds till Tom Knutson (e-postadresseller postadress se ovan) på PC-for-materad diskett och/eller utskrivet påpapper.Åsikter och förslag, som fram-förs i artiklar, intervjuer och insända-re, står helt för författarens ellerintervjuades räkning och behöver intedelas av redaktionen eller av Sverigesadvokatsamfund.För ej beställdaartiklar och bilder tar redaktioneninget ansvar.

ManusstoppNästa nummer:7 februari 2002.Utgivningsplan för 2002, se hemsidawww.advokaten.advokatsamfundet.se

Prenumerationspriser/helår400 kr.För studerande vid universitetoch högskolor 100 kr

ExpeditionLaboratoriegatan 4,Box 273 21,102 54 Stockholm,08-459 03 00Öppettider mån-fre 9-12,13-17Helgdagsaftnar stängtJuli-augusti 9.30-15Postgiro 49 18 164-7Juridiska biblioteket, adress ochtider samma som expedition

© Sveriges advokatsamfund 2002

Nr 1 | 2002 Årgång 68

4 Brottmålstaxan bort på prov

4 Lagstiftning och rättstillämpning i terrorismens kölvatten

5 Åklagare kräver säkrare domstolar

6 Så ska rättegångarna bli snabbare och bättre

19 Högintressanta föredragshållare till Allmänna advokatmötet

10 Thomas Bodström, minister med sikte på advokatjobb

15 Sverige – en stormakt på skiljeförfarande

17 Förenklade förfaranden populära

18 Etablerad skiljeman kritiserar anglofiering

18 Företagen försöker hitta andra vägar

20 ”Allting går att sälja med mördande reklam” – Hovrättslagman Per Eriksson

21 ”Det kan inte vara ’vilseledande’ att förmedlarätt bild av domstolsväsendet’’– Domstolsverkets generaldirektör Stefan Strömberg

22 Oklarhet om advokatsekretess efter regeringsrättsdomar – Advokat Claes Beyer

24 Advokaten – en klientens megafon eller skrivbiträde? – Advokat Folke Breitbardt

26 Disciplinärenden

29 Ny juridisk litteratur

31 Remissvar och advokatförteckningen

DEBATT

PORTRÄTTET

SAMFUNDSFRÅGOR

Omslagsbild TOM KNUTSON

AKTUELLT

tema/ SKILJEFÖRFARANDE

ADVOKATEN #1 • 20024

Justitieministerns utspel kanses som ett svar på Dom-stolsverkets beslut i decem-

ber: att från mars i år införa entaxa för målsägandebiträden imål med huvudförhandlingsti-der upp till 3 timmar och 45minuter. På samma sätt somtaxan för offentliga försvarare.

Thomas Bodström säger sig seen viss logik i att man har taxoräven för målsägandebiträden.Men är också tydlig i vad hananser om taxesystemet i stort.

–Principiellt vill jag ta bort deteftersom det inte belönar hårtarbete. Det är fel att en sombara lever upp till miniminivån

får samma betalning som ensom träffar sin klient flera gång-er. Jag hoppas och tror att dethär försöket ska visa att det inteblir dyrare att slopa taxorna.

Förslag till vårenExakt när, var och i vilken om-fattning försöket ska genomfö-ras är inte klart ännu. Departe-mentets ambition är dock att haett färdigt förslag under våren såatt pilotprojektet kan kommaigång under hösten. Försöketmåste vara så pass stort att detkan ge säkra slutsatser.

–Huvudsyftet är att ta reda påom det blir dyrare eller billigare

än i dag, säger Cecilia Renfors,biträdande enhetschef på justi-tiedepartementet. Men det ärockså ett bra tillfälle att göra enbedömning av om dagens taxorär någorlunda rimliga. Underla-get för offentlig försvarartaxanhar trots allt 30 år på nacken.

Cecilia Renfors passar ocksåpå att förtydliga att försöketbara omfattar taxorna, inte tim-kostnadsnormen.

–Många har trott att vi ävenska ta bort timkostnadsnormen,men det har vi inga planer på. Ialla fall inte i nuläget.

HANS HELLBERGTOM KNUTSON

Brottmålstaxan bort på provJustitieministern vill slopa hela systemet med taxor

Lagstiftning och rättstillämpning i terrorismens kölvatten

IUSA har det inrättats militär-domstolar vilka kan utdömadödsstraff. USA reser krav på

utlämning av misstänkta terroris-ter och har de senaste månadernavidtagit massarresteringar. Vidarehar hemlig telefonavlyssning avförsvarsadvokaters samtal medklienter utan domstols beslut in-förts. I Storbritannien har möjlig-heter att arrestera och på obe-stämd tid ta personer i förvar somkan antas ha samröre med terroris-ter införts.

EFTER DEN 11 SEPTEMBER

2001 enades världssamfundetöver en natt om att bekämpa ter-rorism. Det innebar en välkom-men tidigare inte skådad enighet.Alla länder, däribland Sverige,skyndade att visa lojalitet medsåväl tidigare som nya FN-beslutom frysning av tillgångar. EU:sministrar förhandlade i en rasandetakt fram olika förslag, däriblanddefinitionen av terrorism och dens.k. europeiska arresteringsordern,som innebär bl.a. att kravet pådubbel straffbarhet tas bort.Någon djupare analys av beslutensförenlighet med svensk grundlagoch Europakonventionen eller

konsekvenserna av att genomföraFN:s och EU:s beslut har inte pre-senterats eller behandlats.

Resolutioner beslutade av FN:ssäkerhetsråd är folkrättsligt bin-dande för alla medlemsstater somdärför måste verkställa alla sådanabeslut, vilka också äger företrädeföre internationella avtal.

Inom EU kan rådet fatta beslutinom ramen för den gemensammautrikes- och säkerhetspolitiken.Sanktionsbeslut kräver normaltantingen att de omvandlas till s.k.rådsförordningar, vilka är bindan-de och direkt tillämpliga i Sverige,eller genom antagande av natio-nell lagstiftning. Genom att över-låta lagstiftningskompetensen tillEU har det för oss normala lagstift-ningsförfarandet med utredning,remissförfarande och lagråds-granskning ersatts.Detta har inne-burit en försämring i kvalitén ochen allvarligt försämrad insyn försvenska folket.

Riksdagens partier har genomEU-nämnden visserligen insyn idet arbete som föregår ministerrå-dets beslut. Emellertid är det un-derlag som står till nämndens för-fogande mycket begränsat. Riks-dagen riskerar därigenom att bli

gisslan i en lagstiftningsprocess,som på mycket varierande under-lag föregåtts av politiska mandatlämnade till ministern i fråga.

Fokus har genom händelsernaden 11 september kommit att rik-tas på såväl formerna för lagstift-ningen som på rättstillämpningen.

BESLUTEN OM EUROPEISK

arresteringsorder och överläm-nande mellan medlemsstaterna,definitionen av terrorism, liksombesluten om spärrande av tillgång-ar är exempel vilka utgörinskränkningar i grundlägganderättsprinciper i ett demokratisktsamhälle och som kan leda till all-varliga integritetsinskränkningaroch hota rättssäkerheten.

Avvägningen mellan en effektivterroristbekämpning och rätts-säkerhetsintressen kräver efter-tänksamhet och analys. Tiden harinte medgivit detta. Det är just itider av oro och när grundläggan-de intressen i ett samhälle hotas,som det är särskilt angeläget attvärna om de demokratiska värde-na och mänskliga rättigheterna.

ANNE RAMBERGGeneralsekreterare

Det befogadeintresset attbekämpa terro-rism ställerhöga krav pålagstiftaren.Bekämpandetav terrorismliksom allannan allvarligbrottslighet fårdock inte ledatill att mänskli-ga rättigheteråsidosätts.

Brottmålstaxan och den nyataxan för målsägandebiträdenska på prov tas bort vid någraav landets domstolar efter

initiativ frånjustitiedeparte-mentet. Om

försöket slår väl ut vill justitie-minister Thomas Bodströmslopa hela taxesystemet.

– Jag tycker taxor är dåligteftersom de motverkar attman som advokat ger allt försin klient, säger Bodström.

AKTUELLT

KO

MM

EN

TA

RA

nne

Ram

berg

5ADVOKATEN #1 • 2002

Mindre än fyra veckor efter att chefs-åklagare Sune Andersson utsattes fördet råa knivöverfallet är han tillbaka påsitt jobb vid åklagarkammareni Östersund.

Han är stel och öm iryggen, har värk ihela bröstkorgen och rosslar lite

när han talar.� Hade du trott att något sådant här skullekunna hända dig?– Nej, det har faktiskt aldrig föresvävat

mig. Visst har jag blivit hotad några gånger,men det var flera år sedan.Jag har aldrig käntmig osäker tidigare men nu har jag uppen-barligen fått min grundtrygghet rejält ska-kad. Man frågar sig varför detta händer justmig. Samtidigt är jag tacksam att han intehade skjutvapen, då hade det nog inte slutatlika bra.

� Hur känner du för åklagarjobbet i dag ?– Jag besökte domstolen tillsammans med

min familj direkt när jag blev utskriven. Detkändes inget speciellt. Men det är klart atthändelsen gett mig effekter på det psykiskaplanet,som jag har svårt att värdera i dag.Jagkan inte påstå att jag sover speciellt bra omnätterna och sitter inte gärna framför ettupplyst fönster utan att dra ned persienner-na.Har det hänt en gång är man orolig för attdet kan hända igen.En allmän obehagskäns-la som finns kvar så länge jag inte vet och för-står varför. Men jag är inte orolig för att tamig an andra mål.

� När är du tillbaka i rätten igen?– Jag räknar med att kunna fungera som

åklagare i full utsträckning redan i nästa må-nad. I alla fall som det känns i dag.

� Vad tycker du om säkerheten i svenskadomstolar?– Jag tycker att det är ett mycket befogat

och rimligt krav att människor inte är beväp-nade i en domstol, eftersom ett domstolsbe-

slut ofta väcker mycket starka käns-lor. Jag vet inte exakt hur det skaförhindras men det är självklartatt det behövs någon form av in-passeringskontroll och vakter, sä-ger han och tänker efter enstund…

– Naturligtvis är jag medvetenom att det är väldigt svårt attskydda sig helt om någon vill ta li-vet av en annan människa. Förden skull måste vi ändå ansträngaoss för att förhindra det.

HANS HELLBERG

AKTUELLT

Knivhuggne åklagaren till-baka på jobbet

Åklagare kräver säkrare domstolarEfter knivöverfallet på chefsåklaga-re Sune Andersson i Östersundkräver åklagarnas fackliga organi-sation att det måste bli svårare attta sig in beväpnad i domstolarna.

Händelsen visar att det behövsnågon sorts permanent inpas-seringskontroll. Det är viktigt

att alla kan känna sig trygga i domstols-miljön, säger Leif Görts, åklagare ochfacklig företrädare för Juseks åklagar-sektion.

Riksåklagaren har tillsatt en arbets-grupp som ska göra en snabbanalys avhändelsen i Östersunds tingsrätt den12 december. Samtliga landets chefs-åklagare har fått svara på hur de ochderas medarbetare ser på sin situation.

ANALYSEN SOM SKA vara klarunder januari ska leda fram till enkravlista på vilka åtgärder som behövsför att åklagare ska kunna känna sigsäkra när de är i domstol.Den ska liggatill grund för Riksåklagarens fortsattadiskussioner med Domstolsverket ochregeringen.

Leif Görts, som ingår i analysgrup-pen, är redan nu klar över att lagstift-ningen behöver skärpas.

– Det behövs allmän säkerhetskon-troll vid alla landets domstolar,där be-sökarna måste passera en larmbåge el-ler annat slags inpasseringskontroll.Dessutom bör det finnas bevaknings-personal som kan rycka in snabbt.Baraatt man har det verkar avskräckande.

Sedan i fjol har ju landets domstolarrätt att genomföra generella säker-

hetskontroller i mål där man tillsam-mans med polis, åklagare och försvaranser att det finns en reell hotbild.

ULF ARVIDSSON, planeringsdirektöroch säkerhetsansvarig vid Riks-åklagarens kansli leder analysgrup-pens arbete. Han är inte beredd attredan nu kräva generella tillträdeskon-troller till domstolsförhandlingar,utanvill avvakta gruppens slutsatser.

– Men det är självklart en fråga vi dis-kuterar. Jag har svårt att se hur vi kanskapa en tillräcklig grad av säkerhetutan att införa någon form av starkarekontroll.

I en alldeles färsk arbetsmiljöunder-sökning fick landets åklagare svara påfrågor om säkerhet och hot. Resulta-ten visar att nästan var femte åklagare(18 procent) det senaste året blivit ut-satt för våld eller hot om våld i sitt ar-bete. Drygt var tredje åklagare (34procent) har det senaste året i varie-rande grad känt oro för sin egen ellerfamiljens säkerhet.

HANS HELLBERG

Chefsåklagare Sune Andersson överfölls den 12 december av en knivbeväpnad mani Östersunds tingsrätt. Han träffades av två hugg varav det ena punkterade högerlunga.

DEN

NY

CA

LVO

/ Ö

STER

SUN

DS-

POST

EN

– Det känns overkligt. Jag hade aldrig trott att jag skulleråka ut för något sådant här, berättar Sune Andersson.

JAN

LU

TH

MA

N/L

ÄN

STID

NIN

GEN


Advokater och åklagare ska vid huvudför-handling ges möjlighet att hänvisa till hand-

lingarna i målet. Fler mål skakunna avgöras utan huvudför-handling och parternas ansvaröka. Så ska rättegångarna bli

snabbare, bättre och dessutom kosta mindre.Det hoppas 1999 års rättegångsutredningmed sitt slutbetänkande.

Den nyhet som väntasfå störst praktisk be-tydelse är att parterna

såväl i brottmål som tvistemålvid huvudförhandlingen skakunna hänvisa till handlingar-

na i målet – i stället för att muntligt behöva uppre-pa hela materialet. Något som både kan förkortaoch vitalisera rättegångarna genom att vittnesför-hören påbörjas tidigare,hoppas särskilde utredarenK-G Ekeberg, till vardags lagman i Norrtälje tings-rätt.

– Åklagaren kan i stället för att med entonig röstläsa upp sina åtalspunkter hänvisa till stämningsan-sökan.Och advokaterna behöver inte lägga ned tidoch kraft för att framföra sin textmassa ledigt ochmuntligt utan kan i stället koncentrera sig på attförbereda listiga frågor och finslipa pläderingen,säger K-G Ekeberg och fortsätter:

– MÅLET LIGGER ju i normalfallet klart och fär-digt och man kan i stället koncentrera sig på det mansamlats för medan rätten är pigg och nyter – nämli-gen vittnesförhören och övrig muntlig bevisning.

Han tror att nyordningen har sina största fördelari tvistemål och större ekobrott- och miljöbrottmålmen knappast blir aktuell i enklare rattfyllerimåloch liknande. Och han ser också goda rättssäker-hetsaspekter.

– I dag får rätten bara döma över det som framförsmuntligt vid förhandlingen vilket gör att den i sindom inte får beakta om åklagaren, ombudet ellerden enskilda parten glömt bort att räkna upp någotmoment.Det problemet slipper man.

Men framför allt hoppas han att det ska spara tid

och pengar, inte minst för parterna. Kanske kan ti-den för ett vanligt tvistemål halveras?

– Vittnesförhören kan ju många gånger ta betyd-ligt kortare tid än presentationen av målet i övrigt.Min förhoppning är att förhandlingstiden ska för-kortas rejält när parterna blivit mogna att ta till sigdetta.

Ett annat förslag i samma anda är att enklarebrottmål ska kunna avgöras helt utan huvudför-handling om den tilltalade är införstådd med detta.Det gäller dels mål där straffskalan bara rymmerböter – fortkörning och olika typer av ordningsför-seelser. Men det kan också bli aktuellt i mål medfängelse i straffskalan, men där det i det enskildafallet stannar vid böter.

– Typfallet kan vara när vederbörande erkänt vidförundersökningen men sedan inte skrivit på straff-föreläggande eller åklagaren av något skäl inte ut-färdat ett sådant.Och det inte krävs någon muntligbevisning. Men den åtalade ska alltid ha rätt attbegära förhandling.

EN NYHET ÄR OCKSÅ att det ska bli svårare förparter att sabotera rättegångarna genom att göra sigsjälva oanträffbara eller åberopa förhör med vitt-nen som är svåra att få tag i, eller kanske inte ensfinns.

– Den som åberopar förhör med sig själv i bevis-syfte och sedan inte kommer till förhandlingen skakunna drabbas av tredskodom eller få sin talan för-fallen.Om det upprepas vinner den nya tredskodo-men laga kraft. Domstolen ska också under vissaförutsättningar kunna avvisa ett åberopat vittneom man inte lyckas få tag i honom eller henne.

Utredningen föreslår också bland mycket annatatt försöken med videoteknik permanentas i allalandets domstolar. På så sätt kan brottsoffer ellervittnen som känner stark rädsla för att infinna sig irättssalen ändå delta i förhandlingen. Videotekni-ken kan också spara reskostnader och göra detlättare att höra människor på andra orter.

– Men vår utgångspunkt är fortfarande den per-sonliga inställelsen, att vi har levande människor irättssalen. I vissa brottmål, och tvistemål där manvill verka kraftigt för en förlikning, kan det varadirekt olämpligt att hålla videoförhör. Det måsterätten avgöra från fall till fall.

Advokatsamfundets förre ordförande, ElisabetFura-Sandström har varit med som expert i utred-ningen och är nöjd med förslagen. Parternas ökadeansvar är särskilt bra ur advokatperspektiv.

– Det innebär större fokus på advokatens roll ochstörre efterfrågan på advokatens expertis, sägerhon. Det blir viktigare att ha ett bra biträde närparternas ansvar ökar.LÄS MER: EN MODERNARE RÄTTEGÅNG

(SOU 2001:103).

HANS HELLBERG

AKTUELLT

Och här ärfler förslagDOMSTOLARNA skafå en ökad skyldighetatt verka för förlikningoch samförståndslös-ningar i tvistemål. Efterdansk förebild skadomstolen efterhuvudförhandling menföre dom och medparternas samtyckekunna avge ett munt-ligt tillkännagivandeom utgången av målet.I Danmark leder dettatill att närmare hälftenav målen förliks pådetta sena stadium.

UNDER förberedelsenav ett tvistemål skadomstolarna alltiderbjuda parterna möj-ligheten att ingå bin-dande avtal om att inteöverklaga tingsrättensdom. Många parter kanvara nöjda med att fåsin sak prövad i eninstans och har kanskeinte råd att driva detvidare.

VID STÖRRE rätte-gångar, som brandrät-tegången i Göteborg,ska domstolen varaskyldig att se till att allasom deltar men intefår plats i rättssalenska kunna följa helarättegången genomljud- eller bildöverfö-ring från en sal intill.Det ska om möjligtäven gälla åhörare.

KVINNORNA dykeräntligen upp i rätte-gångsbalken. Utred-ningen har genomgå-ende i sin lagtext lagttill hon och henne därdet i dag bara står hanoch honom. ❖

Så ska rättegångarna bli effektivare, snabbare och bättre

”Enklare brott-mål ska kunnaavgöras heltutan huvud-förhandling”

K-G Ekeberg.


Vilken uppgift har SverigesDomareförbund?

– Vi försöker göra oss till tolkför domare i frågor som rörden dömande verksamheten,med särskild tonvikt på kvali-teten i dömandet och rättssä-kerheten.

– Förbundet engarerar sigockså i de organisatoriska frå-gorna; domstolarnas självstän-dighet och hur domstolsvä-sendet ska utformas i framti-den.

– Domareförbundet harockså kontakter med domar-organisationer i andra länder.

Hur påverkar det pågå-ende förändringsarbetetstämningen i domarkåren?

– Det finns en vilja och enflexibilitet till förändring ochdet är inte detta som utgördomstolarnas problem.Besvä-rande är däremot den arbets-belastning som råder i vissadomstolar. Den är på sina hållså tung att det finns en uppen-bar oro för att kvaliteten i dö-mandet inte kan upprätthål-las. Mest påtagliga är proble-men i de stora tingsrätterna.

– Ett annat orosmoment ärsvårigheten att rekrytera ungajurister till domarbanan. Ominte domstolarna förmår attra-hera de unga får vi oöverstigli-ga problem framöver.

Du är även ordförande iLunds domarakademi,som sedan 1998 fram-gångsrikt bedrivit utbild-ningsverksamhet i nära

samråd med juridiskafakulteten vid Lunds uni-versitet och Södra avdel-ningen av Sveriges advo-katsamfund.Hur ser pla-nerna för akademien ut?

– Årets första seminariumhålls den 6 mars och tar upprådgivareansvaret med profes-sor Jan Kleinemann som före-läsare. Därefter följer ytterli-gare en handfull seminarier,där vi som vanligt riktar inbju-dan till de kategorier juristersom vi tror är intresserade avämnet i fråga.

Ni lär har testat intressetför en domarakademi iGöteborg?

– Ja, vi har hållit två semina-rier i Göteborg. De fick ett såstort gensvar att avsikten nu äratt bilda en akademi även iGöteborg. I Umeå ligger mansteget före och har redan bil-dat Umeå rättsakademi.

Vad månde bliva av dennautveckling?

– Det finns, kan jag avslöja,planer på att inom ramen förSveriges Domareförbundknyta ihop framtida utbild-ningsaktiviteter i en paraply-organisation, gärna i någonform av samarbete med Dom-stolsverket. Vi avser att på detsättet skapa Sveriges domar-akademi. Om våra planer går ilås kan detta bli verklighetinom en förhållandevis näraframtid.

MARIANNE POKORNY

KvartssidaTolkjouren

90 x 65Exakta

. . . Sveriges Domare-förbund som bildarSveriges domarakademi

Hallå där...…Jörn Jacobsson, råd-

man vid Lunds tingsrätt,som har utsetts till ny

ordförande för SverigesDomareförbund.

DE PERSONER som ska ingå iutredningen om rekryteringenav domare har utsetts.

Statsrådet Thomas Bodströmhar förordnat följande perso-ner att biträda utredningen:generaldirektör Stefan Ström-berg, sakkunnig;kammarrätts-president Hans-JörgenAndersson; riksåklagare KlasBergenstrand,expert; rådmanMargareta Bergström,expert;

hovrättsassessor Maria Billing,expert;ordförande MeijtCederdahl,expert;byråchefAnders Eka,expert; tingsrätt-slagman Ann-Christine Linde-blad,expert;advokat AnneRamberg,expert; rådmanKatarina Wingqvist-Ekholm,expert.Arbetet ska ledas avHans Regner och till sekretera-re har Lars-Gunnar Lundhförordnats. ❖

De ska locka fler att bli domare


Lättare få betalt

Tre EU-länder har nu yttrat sig till EG-domstolen med anledning av det ”pilot-mål” då en kvinna fälldes med stöd avpersonuppgiftslagen, PUL, i sambandmed att hon skapade en hemsida.

Förra året dömde Eksjö tingsrätt i ett”pilotmål”en kvinna enligt personupp-giftslagen, PUL. Kvinnan ansågs på ett

otillbörligt sätt ha hanterat personuppgifter isamband med att hon lade upp en hemsidapå Internet.

Göta hovrätt har på advokat Sture Larssonsbegäran beslutat att inhämta ett förhandsav-görande från EG-domstolen. Sture Larsson,som företräder den åtalade kvinnan, vill få

åtalet ogillat på någon av de EU-rättsligagrunderna. Nu har yttranden inkommit tillEG-domstolen från EG-kommissionen samtregeringarna i Nederländerna, Sverige ochEngland.

– De länder som har yttrat sig har fört in deaktuella direktiven i sin lagstiftning och anseri huvudsak att det är bra som det är. Men jagskulle nog likna det vid att de talar lite grandför sin sjuka mor, säger advokat Sture Lars-son.

DEN FRÅGA I MÅLET som Sture Larssontycker är mest intressant är om det överhu-vudtaget omfattas av EG-rätten:

– Romfördraget bygger på att det ska varanågon form av handel eller merkantilt inslag.Men är det verkligen EG-rättsligt att någon

hemma på sin kammare snickrar ihop enhemsida för att hon tycker att det är roligt?Ska man driva EG-rätten ända in i den priva-ta sfären.

STURE LARSSONS BEDÖMER att åtaletmot kvinnan med stor sannolikhet komme-ratt ogillas av Göta hovrätt som en följd avEG-domstolens förhandsavgörande.

– Vad det här målet ytterst handlar om ärom den här kvinnan ska dömas enligt svenskapersonuppgiftslagen till straff i hovrätten.Och oavsett hur man ser på de här EU-rätts-liga frågorna och de aktuella direktiven så ärdet min uppfattning att hon i vart fall ska fri-kännas eftersom det handlar om en ringa gär-ning, säger Sture Larsson.

TOM KNUTSON

Försäkringsbranschen ochAdvokatsamfundet har arbetatfram en vägledning för hurkostnadsräkningar ska kunnautformas vid rättsskyddsför-säkringar. Med hjälp av vägled-

ningen ska tidoch därmedpengar sparas.

Isamband med att advokaterfakturerar arvoden och utläggi samband med att rätts-

skyddsförsäkringar utnyttjas in-träffar det att försäkringsbolagenanser att de inte fått tillräckligtmed underlag för att bedöma skä-ligheten i det debiterade belop-pet. Det leder i sin tur ibland tillomfattande kontakter mellanombudet och försäkringsbolaget.

Därför har Sveriges Försäkrings-förbund och Advokatsamfundetnu enats om en modell som advo-

katerna kan använda när de utfor-mar kostnadsräkningar i sambandmed att konsumentens rätts-skyddsförsäkring utnyttjas. Syftetmed kostnadsräkningen är att visaklienten och dennes rättsskydds-försäkringsbolag att det begärdaarvodet är skäligt.

Lättare för alla parter– Med denna vägledning blir detlättare för alla inblandade parteroch det onödiga arbetet minime-ras, säger Ragnar Palmkvist, chefs-jurist på Advokatsamfundet.

Palmkvist betonar att det interåder något tvång varken för ad-vokater eller försäkringsbolag attanvända den framtagna mallen,utan att den är att se som ett vär-defullt hjälpmedel.

– Ambitionen från försäkrings-branschens sida har varit att mini-mera behovet av kompletteringar.Med dessa rekommendationer el-ler goda råd ska kostnadsräkning-arna kunna bilda det underlag

som behövs redan från början.Det är något som både försäk-ringsbolagen och ombuden tjänarpå genom att det minskar behovetav kompletteringar och ytterliga-re kontakter i ärendet, säger MattsNordell, försäkringsjurist vidFolksam,som har deltagit i arbets-gruppen.

KOSTNADSRÄKNINGEN börinnehålla följande delar:1. En inledande redogörelse för denrättsliga tvisten.2. En arbetsredogörelse för det kro-nologiska förloppet.3. En redogörelse för särskilda tvis-tefrågor eller särskilda svårigheter.4.Uppgift om utgången av tvisten.

Punkterna ovan är ett utdrag urvägledningen, som i sin helhetfinns på Advokatsamfundetshemsida. Anställda i Försäkrings-förbundets medlemsbolag harmöjlighet att se vägledningen påFörsäkringsförbundets hemsida.

AKTUELLT

EU-länder yttrar sig om ”pilotmål”

Viktigaövergångs-regler FRÅN FÖRE-

GÅENDE ÅRS-

SKIFTE harbestämmelsen istadgarna (33 §)om skiljeförfa-rande anordnatav Advokatsam-fundet upp-hävts.Det finns docken övergångsre-gel som innebäratt det är möjligtatt påkalla skil-jeförfarandeanordnat avAdvokatsam-fundet för upp-drag som advo-kat påbörjat föreden 1 januari2002. ❖

180 x 40Kuritzén


HelsidaTransearch


När Thomas Bodströmsummerar sitt första årvid makten konstaterar

han utan omsvep den stora nyt-ta han har av sin advokatbak-grund:

– Den har varit en total förut-sättning. Jag hade aldrig, aldrigklarat det här om jag inte hadehaft det praktiska kunnandet ef-tersom jag inte har den politiskaerfarenheten, säger han.

Thomas Bodström är klädd iskjorta, slips och kostymbyxor.Han ger ett ledigt intryck samti-digt som han är alert. Ministernsvidsträckta tjänsterum är svaltoch modernt inrett. I en av defyra sofforna runt bordet följerpressekreterare Björn Lindh tystintervjun.

Enligt Thomas Bodströmsegen uppfattning försöker hanhålla sig till sakfrågorna. För ho-nom handlar det om att få överdiskussionen på juridiken. Dåkänner han sig hemma – bådegentemot massmedia och poli-tiska motståndare.

HAN RÄKNAR UPP flera ex-empelfall då han haft nytta av sinbakgrund: i diskussionerna omförhållandena på fängelser, häk-tesregler, kvinnovåld, skade-ståndsfrågor, alla tvångsproces-suella regler. Däremot har hansvårt att ge exempel då advokat-bakgrunden varit en black omfoten i hans arbete.

• Har du förändrat ditt synsättnär du fått på dig ministerglas-ögon i stället för din tidigareadvokatmonokel?– Det är ofrånkomligt när man

får det ekonomiska ansvaret.Som advokat vill man till exem-pel att rättshjälpen ska vara to-tal, inga gränser åt något håll ochgälla alla områden och allting.

Thomas Bodström är advokaten som blev minister, men som ser fram mot att en dag återvända tilladvokatyrket och processa i domstolen. Efter ett år vid makten laddar han inför årets riksdagsval.

Ett val som kommer att handla om kriminalvård och brottsoffers situation.

Minister med sikte på advokatjobbPORTRÄTTET

Av de 300 anställda på Justitiedepartementet är 150 jurister, endast en handfull är advokater.ThomasBodström ser gärna att de blir fler.

TOM

KN

UT

SON


HalvsidaFritzes

Nu inser man att det är en av-vägning. Det är klart att jag somjustitieminister vill att den skavara så omfattande som möjligtfortfarande,men samtidigt inserman att det handlar om konkur-rerande pengar till skola, sjuk-vård och omsorg. Man kan intevara helt blind för sitt eget om-råde bara, även om varje minis-ter kämpar för sitt.

THOMAS BODSTRÖM är intehelt nöjd med hur rättshjälps-systemet fungerar. I till exempelvårdnadsmål där någon av par-terna legat över den ekonomis-ka gränsen för att fåstöd så kan systemetslå hårt ekonomisktoch på så vis fungeraväldigt onyanserat.Trots det kan han inteutlova några omedel-bara åtgärder eftersomrättshjälpen fördyrats.Och det samtidigt somregeringen arbetar fören utvidgad rätt tillmålsägandebiträde,vilket också kostarpengar.

Som ett resultat avThomas Bodströmsförsta ministerår harhan fått större förståelse för var-för det tar så lång tid med lag-stiftningsarbetet och så har hanssyn på EU-arbetet avdramatise-rats.

– EU var tidigare något stort,man såg de där byggnaderna.Men när man sitter femton per-soner och förhandlar och puss-lar sig fram till olika saker, dåtänker man inte på att det är Eu-ropas justitieministrar. Man kanargumentera lika hårt som vidbra förhandlingar med advoka-ter.

MEN ÄVEN OM det finns storalikheter mellan de två yrkesrol-lerna så ser han också tydligaskillnader.Framförallt att minis-terposten är så mycket meruppmärksammad. Han liknardet vid ett medialt minfält därallt kan hända mycket snabbt.

– Det är klart att det är en an-nan press. Men jag tycker att jagklarat det ganska bra hittills.Detkan jag göra tack vare att jag ärganska bra på att koppla av. Jagsover gott om nätterna trots attjag vet att det nästa dag kan ståvad som helst i tidningarna.

� Vad är tricket?– Att försöka skapa distans till

vad man gör. Att det är en rollman har, att man får accepteradet här och inte ta sig själv på såstort allvar överhuvudtaget.Man ska inte identifiera sig medrollen, man ska inse att man ärhär ett tag, försöka se på sig självutifrån. Det är ungefär som iidrott; man åker på snytingarom man gör ett misstag, mendet går över och man lär sig avmisstagen.

Egentligen arbetar ThomasBodström inte mer som minis-ter än under sin advokattid,

cirka femtio timmarper vecka.

– Man klarar inte avatt arbeta så mycketmer om man ska göraett bra jobb, förklararhan.

Thomas Bodströmtycker om stora delar avsitt arbete. Understun-dom kan han dock sak-na klientkontakten.Även om han besökerfängelser, men det blirinte riktigt samma kon-takt,menar han.

PROCESSANDET idomstolen och debatterandet iriksdagen är ganska lika varan-dra och det är sysslor somThomas Bodström verkligenuppskattar:

– Jag gillar känslan, spänning-en, ja allting. Processandet vardet bästa med att vara advokatoch jag kunde få abstinens omdet gick för lång tid.

Han konstaterar att han tyckerom att han i dag har större möj-lighet att påverka, större än vadhan trodde.

� Men hur kan du sätta dinprägel på ett sådant här bygge?– Det vet jag inte. Jag har inte

varit ute efter att markera såda-na saker. Det är bara att konsta-tera att mycket går i samma rikt-ning, säger Thomas Bodströmoch räknar raskt upp några av deinitiativ han tagit; en översyn avlivstidsstraffet, tillsättandet aven utredning om barnens rätttill eget ombud, satsningen påbrottsoffergaranti, samt attunga under 18 år ska få enskyndsam process.

– Min största framgång hittillsanser jag är att Sverige lyckadesdriva igenom förslaget

”Manåker på

snytingarom mangör ett

misstag,men detgår överoch manlär sig”

>>>

VARJE DAG

får han tiotaletbrev; han läser

samtliga även omdet är den heltids-

anställde brev-skrivaren som får

besvara dem.

VECKAN inne-håller få fasta

punkter. Dock harhan regerings-

sammanträde påtorsdagar, och på

måndagar ärdepartements-

dagen, då man gårigenom alla

ärenden.En dag i veckan

försöker han resa.Sedan är det EUett par gånger i

månaden, till detkommer kontakter-

na med alla myn-digheterna och så

utrikesarbetet.

OCH SÅ MEDIER-

NA så klart.– Vi är noga att

välja, så att det blirrätt saker, lagommycket allvar. Jag

har varit med i ettunderhållnings-

program, sen kväll med Luuk, och någonveckotidning.Thomas Bodström anser att

han har behandlats väl av medierna istort sett, med något enskilt undantag.


180 x 45ITS

om förbud mot människohandel i EU.Att allaländer nu är tvungna att stifta lagar eller seöver sitt regelverk kring människohandel.

Med ett år på ministerposten laddar ThomasBodström nu upp inför årets val. Han bedö-mer att de viktiga frågorna kommer att handlaom kriminalvård och brottsoffersituationenoch dessutom, som vanligt, polisen. På brotts-offersidan vill Bodström arbeta vidare medförslaget om kvinnofrid, och där är besöksför-bud även för det egna hemmet en viktig del.

Inom kriminalvården konsta-terar han att det finns storaproblem med narkotika ochatt antalet livstidsstraff hela ti-den ökar vilket förändrar helakriminalvårdens arbetssätt. Enviktig del är att minska återfal-len – i dag återfaller sex av tiodömda inom tre år. Eftersomdet skiljer mycket i motivatio-nen att bli fria från narkotika-beroende bland de intagna påsvenska fängelser är det angelä-get att ta vara på dem som ärsärskilt motiverade.

– Det kommer ett förslag omdrogfria anstalter, utlovar Tho-

mas Bodström. För att möta gängbildningenpå fängelserna kommer det att bli en differen-tiering, i utveckling mot mindre enheter.

SYSTEMET MED TAXOR åt offentliga försva-rare och målsägandebiträden har debatteratsåtskilligt. Thomas Bodström tvekar inte omvad han anser om taxesystem:

– Principiellt vill jag ta bort taxor. Jag tyckeratt de är dåliga. Det är fel sätt att man ska fålika mycket betalt bara för att man klarar enminiminivå (läs mer på sidan 4).

Inom den närmsta tiden ska regeringen, av-slöjar Thomas Bodström, ge Riksrevisionsver-ket i uppdrag att utvärdera reformarbetet avdomstolarna, som tillfälligt har stoppats. Entredjedel av landets domstolar är underkasta-de den senaste reformen.Thomas Bodström ärväl medveten om att frågan väcker heta käns-lor på de orter som har påverkats av reformenoch kan komma att göra det i framtiden.

– Man måste sätta denna fråga i ett störreperspektiv än bara vår juristvärld därför attdomstolar betyder enormt mycket för mindreorter.Tar man bort domstolen försvinner ock-så andra delar, till exempel advokatbyråerna.

Det sker en avintellektualisering på mindreorter som man måste ta viss hänsyn till.

THOMAS BODSTRÖM betonar att egentli-gen finns det två sidor av domstolsfrågan. Detena problemet är att det är svårt att finnadomare att tillsätta på de minsta domstolarna.Å andra sidan betyder det enormt mycket fören ort att ha en domstol.Men det får inte gå utöver att det blir sämre kvalitet.

Visserligen har domstolsreformen inte på-gått länge men det är ändå tid att tillfälligt ut-värdera den,anser Bodström:

– Man kan inte vänta hur många år somhelst, då blir det ännu svårare att tillsätta tjän-ster och folk flyr från domstolar som är ned-läggningshotade.

� En del kritiker menar att det är ren valtaktikatt reformarbetet stoppats, stämmer det?– Nej, så är det inte. Många är upprörda för

att vi gör ett uppehåll också. De vill ha beskedom vad som gäller.

En återkommande tes i Thomas Bodströmsresonemang, oavsett om det handlar om ung-domsbrottslingar, kriminalvård eller överfalleti Östersunds tingsrätt på en åklagare, är att vimåste fundera på vad det är för samhälle viskapar.

– Vi får aldrig hundraprocentig säkerhet. Viska arbeta för att få ökad säkerhet. Men manfår inte passera en gräns där man sluter sig.

Trots att Thomas Bodström trivs i sin minis-terroll och han gärna fortsätter en mandatpe-riod störs han lite av att inte kunna planera sittarbete på samma långsiktiga sätt som när hanöppnade advokatbyrå med sina kamrater.

– Här kan man få sluta i morgon. Man hålleren stafettpinne ett tag. Det känns inte på sam-ma sätt som ett jobb utan mer som ett uppdragman har ett tag, säger Thomas Bodström ochtillägger att han är övertygad om att han en dagkommer att jobba som advokat igen, även omdet kan vara svårt att gå dit direkt från jobbetsom justitieminister.

– Jag ser fram emot att en dag sitta i rättssalenoch åberopa förarbeten som jag själv har skri-vit under och säga att: ’’här har lagstiftaren va-rit väldigt tydlig och det är ingen tvekan omvad man avser, och så vidare’’. Det ska bli väl-digt roligt, säger Thomas Bodström och bristerut i ett muntert skratt.

TOM KNUTSONHANS HELLBERG

PORTRÄTTET ”Detkännsinte påsammasätt somett jobbutanmer somett upp-drag”

>>>

TOM

KN

UT

SON


HelsidaNorstedts media

HelsidaFakta



Sverige och svenska jurister har genom åren gjort sig erkänt skickliga på att slita internationellatvister. Nu hårdnar dock konkurrensen alltmer. Fast om svenska jurister spelar sina kort välväntar nya jättemarknader om hörnet.

Samtidigt ifrågasätts skiljeförfarandet som institution från flera håll.Omdömena snabbt, kvalitativt och prisvärt kan enligt kritikerna ersättas med överlastat, för lång-

samt och dyrt. För dålig tillväxt i skiljemannakåren innebär dessutom att parter intealltid kan välja den domare de vill.

Å andra sidan finns inga egentliga alternativ.

Sverige och Stockholm möter allt hår-dare konkurrens som tvistlösningsplatsför parter från Ryssland och det fornaöstblocket. Blickarna vänds nu i ställetmot Kina – en jättemarknad som kantrygga Sveriges framtid som en stor-makt på skiljeförfaranden. Det behövsfler yngre jurister för att säkra åter-växten av skiljemän.

Svenska jurister har en gedigen erfaren-het av skiljeförfarande. I brist på sven-ska handelsdomstolar har de flesta na-

tionella affärsjuridiska tvister avgjorts av skil-jenämnder. Det har varit ett framgångsriktrecept.

Men svenskt skiljeförfarande är också ettnamn i internationella sammanhang,myckettack vare att den svenska lagstiftningen påområdet länge varit bättre än andra länders.Stockholms Handelskammares skiljedoms-institut hanterar i dag tredje flest mål av väst-världens skiljedomsinstitut. Bara American

Arbitration Association i USAoch Internationella Handels-kammaren i Paris (ICC) har fler.

Framför allt har StockholmsHandelskammares skiljedoms-institut blivit ett begrepp närparter från det forna Sovjetunio-nen tvistat med parter i väst.Detgrundlades redan under Sovjet-tiden då utrikeshandelsministe-riet krävde att alla öst-västligatvister skulle avgöras i det neu-trala Sverige – om det inte gick iMoskva.

Och alla parter har varit nöjda med detsvenska systemet.Att ryssarna var det märk-tes särskilt direkt efter Sovjetunionens sön-derfall då antalet tvister ökade dramatiskt.Mellan åren 1992 och 1993 ökade antaletskiljeförfaranden i Stockholm med ryskaparter inblandade från 30 till 70. Det totala

antalet mål dubblerades samti-digt, från drygt 60 till nästan120.

Under senare år har Han-delskammaren hanterat cirka 135

tvister per år, varav ungefär likamånga internationella som na-tionella. Dessutom avgörs i Sve-rige ungefär lika många skilje-förfaranden ad hoc, utan in-blandning av något institut.Menuppgifterna är osäkra eftersomförfarandet är hemligt.

EN TYDLIG TREND de tvåsenaste åren är dock att denexplosionsartade ökningen avtotala antalet skiljeförfarandenhar stannat av. Och att de natio-

nella förfarandena ökar sin andel gentemotde internationella.

– Stockholm är inte längre ensam herre påtäppan. Det är inte självklart att ryska tvisteravgörs här, menar Kaj Hobér, ryskspråkig ad-vokat, styrelseledamot i Handelskammarensskiljedomsinstitut och professor i östeuro-peisk handelsrätt. I höstas disputerade hanpå en avhandling om folkrättsliga skiljeförfa-randen. Annars ägnar han merparten av sintid åt att vara ordförande, skilje-


Parternas hemvist 2000Skiljeförfarande är eninternationell före-teelse. Sverige förmårlocka länder från bådeöst och väst att för-lägga sina skiljeför-faranden här.

Sverige 82

Storbritannien 7Övriga Norden 9

USA/Kanada 10

Ukraina 10

Tyskland 11

Kina 12

Ryssland 18

1996 1997 1998 1999 20005 7 10 12 28

Övriga 44

Sverige – en stormaktpå skiljeförfarande

…men det behövs fler yngre skiljemän för att säkra återväxten

Förenklat skiljeförfarandeDetta förfa-rande har haften mycket starkutveckling sedanmöjligheteninfördes.

Kaj Hobér Ulf Franke

>>>


man ellerombud iskiljeförfa-randen värl-

den över.Och fortsätter:– Jag har varit involverad i skil-

jeförfaranden med ryska partersåväl i London som Wien. Å an-dra sidan ökar antalet mål iStockholm med parter frånUkraina och Kazachstan. Mentrenden är nog att andelen öst-mål minskar totalt.

Kaj Hobér och Ulf Franke, ge-neralsekreterare vid Handels-kammarens skiljedomsinstitut,gör regelbundna resor såväl ös-terut som till Europa och USAför att marknadsföra Sverigesom internationellt skiljedoms-land.

ULF FRANKE SER framföralltKina och kinesiska företag somen stor framtida möjlig mark-nad. Handelskammarens skilje-domsinstitut har under senare århanterat mellan 10 och 20 målper år med kinesiska parter. Detär mer än någon annan institu-tion utanför Kina.

– Kinesiska parter är involvera-de i cirka 700 internationellatvister men i stort sett alla avgörsi Kina på grund av dagens för-handlingsmonopol. Detta kom-mer att förändras när Kina blirmedlem i WTO och då gäller detför den svenska juristkåren attvara förberedd.

Såväl Ulf Franke som Kaj Ho-bér anser att den ökade världs-

handeln kommer att ökaefterfrågan på skiljeförfa-randen.

– Globaliseringen inne-bär fler internationellaaffärer vilket leder tillfler tvister.Ochallt fler parterinser att skilje-förfarande ärdet endaacceptablaoch förmånga denenda realis-tiska metodenatt slita tvister iinternationel-la samman-hang.

Detta ställer i sintur krav på en störresvensk skiljemanna-kår. I skiljemål hosinstitutet förekom-mer i dag bland skil-jemännen cirka 80advokater och etttjugotal domare ochprofessorer.Men av dessa läg-ger bara en bråkdel, kanske fem-tio personer,merparten av sin ar-betstid på skiljeförfaranden.

KAJ HOBÉR ANSER att det ärangeläget att säkra återväxten avskiljemän för att Sverige skakunna befästa sin ställning somledande nation på skiljeförfaran-den.Det tar åtminstone tio-fem-ton år att skaffa sig ett namn somskiljeman.

– Som ung jurist finns det godamöjligheter att skapa sig en kar-riär inom detta område. Men deunga måste uppmärksammas påatt detta är ett roligt, intressantoch lönsamt område.Hittills hardet gjorts för lite för att utbildadem i detta yrke.

Problemet är väl knappast attde inte vill – utan att de intesläpps in?

– Jag håller inte med om det.Från byråns sida slussar vi regel-bundet in unga jurister som om-bud i tvister.När det gäller skilje-män är det ju svårare eftersomdet är parten som bestämmer


1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 200035 62 63 111 99 97 100 110 122 135 135

Vad tjänar man?DET ARVODE som en skiljeman kanfå motsvarar ungefär ett timarvode på2 000 till 3 000 kronor, i gynnsammafall ända upp till 4 000 kronor. Detligger alltså i nivå med vad en affärs-jurist kan tjäna vid affärsöverlåtelseroch andra större transaktioner. ❖

Antal mål Stockholms handels-kammares skiljedoms-institut har sedanmånga år haft en stadigökning i antalet mål.De senaste åren harkurvan dock planat ut.

>>>

’’Kina och kinesiska företag är en stor framtida möjlig marknad. Sverige har senare år hanterat mellan 10 och 20 mål per år med kinesiska parter. Det är merän någon annan institution utanför Kina.’’

LENNART RYDÉN

16


Ett snabbare och billigare förenklat förfarande och fastataxor kring omtvistat värde. Det är Stockholms Handels-kammares skiljedomsinstituts försök atttillgodose de parter som anser att kost-naderna för skiljeförfarande skenat iväg.

–Vid tvister om småvärden kundeprocesskostna-

derna överstiga det omtvista-de värdet.Det kändes inte bra.De nya reglerna löser inte alltmen gör det åtminstone enkla-re och billigare än tidigare atttvista, säger skiljedomsinstitu-tets generalsekreterare UlfFranke.

Kostnaderna för förenklatskiljeförfarande begränsas avatt det bara finns med en skil-jeman och att tvisten ska varalöst inom tre månader. Någotsom hittills inte helt kunnathållas,snittiden är i dag tre må-nader och 17 dagar.

KOSTNADERNA för skilje-männens arvoden och Han-delskammarens administra-tion vid ett förenklat förfaran-de är knappt en tredjedel jäm-fört med ett vanligt. Att tvistaom belopp upp till miljonenkostar 53 000 kronor, arvode-na till ombuden oräknade.

Och det förenklade förfaran-det har mött stort intresse i na-tionella tvister. Cirka 30 ären-den, eller knappt en fjärdedelav alla fjolårets tvister, avgjor-des genom förenklat förfaran-de.

Vid vanliga förfaranden till-lämpar Handelskammaren se-dan 1999 fasta taxor som ut-går från det omtvistade värdet.Allt för att parterna i förvägska veta vad det kostar.En tvistom fem miljoner kronor kos-tar parterna 380 000 kronorför tre skiljemän och institu-tets arbete.Och så tillkommerförstås ombudens arvoden.

– Tidigare jobbade vi på lö-pande räkning. När du byggerom ditt kök hemma vill du ju

veta om det ska kosta 30 000eller 300 000 kronor. Här er-bjuder vi en klar fördel jämförtmed ad hoc-förfaranden.

Systemet med fasta taxor harfått kritik för att parternatvingas betala hela taxan ävenom parterna förlikas före dom.Men det stämmer inte sägerUlf Franke:

– Taxorna innehåller enmaximi- och en miniminivå.Om parterna förlikas gör skil-jenämnden en uppskattningav hur stor del av målet somförlupit.Om förlikningen görstidigt har det hänt att parternabara behövt betala en tiondelav taxan.

– Däremot händer detibland att ett mål med högtomtvistat värde är tämligenokomplicerat. Parterna upple-ver då att det är orimligt dyrt.Ibland slår det fel åt andra hål-let.Men i det stora hela har detfungerat förvånansvärt bra,det vill säga arbetsinsatsen harmotsvarat taxan.

HANDELSKAMMAREN er-bjuder sedan några år ocksåmedling i stället för skiljeförfa-rande, efter internationellförebild. Det har hittills intevarit någon succé. Institutethar inte haft ett enda uppdrag.

– Det är ett intressant alter-nativ att lösa tvister men jagtror inte att det kommer få nå-got större genomslag här, sägerUlf Franke. Vi svenskar är för-hållandevis lite tvistbenägnajämfört med andra.Om vi intevill gå till skiljeförfarande såsöker vi gärna förlikning påegen hand.


vem han vill ha. Men som om-bud föreslår vi från tid till annanyngre jurister som skiljemän omtvistens karaktär är lämplig fördet.

VAD ÄR DET DÅ som krävs föratt bli en bra skiljeman och små-ningom ordförande i skilje-

nämnd? Hobér och Franke listaregenskaper som brett kunnande,specialkunskaper på vissa områ-den, goda språkkunskaper gärna

i något udda språk samtförmågan och intres-set för att vara i endömande position.– Men till syvende

och sist är det en frågaom förtroende, sägerUlf Franke. Det kan

man bara skaffa sig ge-nom att visa att man kla-

rar av att leda en förhand-ling mellan parter med star-

ka motsättningar och kunnaleverera en genomarbetad

dom. Vissa är födda tillordförande, andra har inte

samma gåvor.Eller som Kaj

Hobér uttryckerdet:– Det räcker inte

med att säga att manvill bli skiljeman.

Man måste övertyga,och för det krävs akti-vitet.– Flera advokater och

domare verkar tyvärr troatt skiljemannauppdrag inte

kräver alltför mycket arbete.Därhar de fel. Att vara skiljeman ärett synnerligen hedersamt menockså ansvarsfullt uppdrag somkräver stora arbetsinsatser ochsom måste tas på fullt allvar.



Stockholms handelskammares skiljedomsinstitutSTOCKHOLMS HANDELSKAMMARES skiljedomsinstituthar en egen styrelse som består av sex personer med justitie-råd Leif Thorsson som ordförande.Totalt arbetar fem juristeroch fyra assistenter vid skiljedomsinstitutet. Det finns tre rot-lar med en jurist och assistent på varje rotel och arbetet ledsav en generalsekreterare och en vice generalsekreterare. ❖

Förenklade förfaranden populära

’’Det är angeläget att säkra återväxten av skilje-män för att Sverige ska kunna befästa

sin ställning som ledande nationpå skiljeförfaranden. Det tar

åtminstone 10-15 år att skaffa sig ett namn som skiljeman.’’


Skiljeför-farandetriskerar

att förlora i attraktiviteteftersom parterna oftaöverlastar tvisterna medovidkommande materialsom fördröjer och fördyrarprocessen.

Det anser Claes Lund-blad, advokat medmångårig erfarenhet

från svenska och internationel-la skiljeförfaranden.

– Meningen är att ett skilje-förfarande ska gå snabbt.En ut-gångspunkt är att det inte ska tamer än sex månader. I dag dröj-er det ofta dubbelt så lång tid.

Claes Lundblad är kritisk tillden anglofiering av skiljeförfa-randet som han sett på senareår med ökade volymer papperoch då inte minst skriftliga vitt-nesattester.

– Parterna tenderar att ösa inmängder med skriftlig bevis-ning och skriva sönder tvisteninnan man kommer till huvud-förhandling. Alla dessa doku-ment tar tid att hantera vilketgör att processen drar ut på ti-den och i slutänden blir onö-digt dyr, anser han. Dessutomblir bevisupptagningen oftasämre när muntligheten min-skar. Trenden är tydligast i in-ternationella förfaranden menfinns även i svenska.

FÖR ATT BRYTA den negativatrenden måste skiljemännen setill att parterna inte onödigtvisbelastar målen med irrelevantmaterial, anser Claes Lund-blad.

– Jag förespråkar en störrekoncentration och att man styrsnabbare mot en muntlig hu-

vudförhandling. Det tjänarparterna på eftersom proces-sen går snabbare och blir billi-gare. Kommersiella parter är juframförallt intresserade av attfå ett snabbt avgörande.

Claes Lundblad är också kri-tisk till Stockholms Handels-kammares system att ta betaltenligt taxor kopplade till tviste-föremålets värde.

– Ersättningen blir nästan all-tid fel – antingen för mycket el-ler för lite – sällan det den bor-de vara. I stora mål då tvisteninte är så komplicerad som tvis-teföremålet är stort kan taxor-na bli fullständigt horribla. Jaganser att man ska ta betalt fördet jobb man gör och ingentingannat, även om man inte vetvad notan slutar på.

Han är inte heller nöjd medHandelskammarens förenkla-de förfaranden som avgörs aven skiljeman.

– Tvisterna i förenklade för-faranden blir ofta mycket stör-re än man trodde från börjanmen då är det ändå bara en skil-jeman som ska avgöra hela tvis-ten själv.Det är ofta inte bra.

TROTS DEN BISTRA kritikenanser Claes Lundblad att skilje-förfarande än så länge är detbästa sättet att lösa kommersi-ella tvister på. Det finns ingarealistiska alternativ. Fast hanskulle välkomna införandet avsvenska handelsdomstolar, spe-cialiserade på företagstvister:

– Inte minst för att få en bätt-re rättspraxis till exempel förföretagsöverlåtelser och lik-nande transaktioner där det idag råder rättsfallstorka. Menom svenska domstolar ska levaupp till de krav som ställs krävsstora förändringar såväl i regel-verk som rekrytering och merresurser.

HANS HELLBERG

När kostnaderna för skilje-förfarande skenar iväg ochavgörandena drar ut på tidenförsöker företagen lösa tvis-terna på andra sätt berättarflera bolagsjurister på sven-ska storföretag.

Per Erlandsson, chefsjuristpå Saab är kritisk på flerapunkter mot dagens skilje-

förfarande:– Förr ansåg man att det fanns

ett antal tvister som var så viktigaför företagen och rörde så storaintressen att bara ett snabbt skil-jeförfarande kunde komma ifrå-ga. I dag motsvarar skiljeförfa-rande inte de kraven på snabb-het och effektivitet. Dessutomhar det blivit mycket dyrt. Storatvister redovisas numera ofta ibolagens årsredovisning. Förde-larna med att undvika publicitetär därmed inte heller lika påtag-liga.

Erlandsson är bekymrad överatt juridiken inte matchar den iövrigt snabba utvecklingen isamhället.

– Utvecklingen inom teknikoch ekonomi, till exempel fram-tagande av nya finansiella lös-ningar kräver snabba reaktionerav oss bolagsjurister, men därhänger inte juridiken med närdet gäller att få fram effektivareförfarande att lösa tvister. Skilje-förfarande tar för lång tid heltenkelt.

EN ORSAK ÄR bland annat svå-righeten att få tag på skiljemänsom kan ta sig an uppdrag utanatt riskera en jävssituation. Ettproblem som ökat efter sam-manslagningarna av de störreadvokatbyråerna.

– Det är ont om skiljemän i

Sverige i dag för stora och kom-plexa tvister, vilket gör att manfår leta länge och risken är storatt någon hamnar i jäv. Vi harhaft flera situationer där vi tving-ats börja om. Då har det redanrunnit iväg några månader innanman tagit sig an sakfrågorna.

En allt vanligare uppfattning iaffärsvärlden är dessutom att enskiljedom ofta mynnar ut i nå-gon sorts kompromiss där par-terna delar i det närmaste lika.

– Jag hoppas att det inte är så,men jag träffar många affärsmänsom anser att skiljeförfarande fördet mesta leder till någon sorts50/50-lösning. Då kan parternalika gärna söka en egen förlik-ningsuppgörelse, till betydligtlägre kostnad, säger Erlandsson.

Allt sammantaget gör att Saab imöjligaste mån undviker skilje-förfarande och i stället hittarandra lösningar.

– Vi försöker i ökad utsträck-ning göra upp i godo utan yttreinblandning. Och den trendenblir allt starkare ju mindre effek-tivt skiljeförfarandet blir.

EINAR LUNDGREN chefsjuristpå Skanska anser att skiljeförfa-rande fortfarande är tillräckligtsnabbt. Men att kostnadssteg-ringarna ändå gör att bolaget för-söker hitta andra alternativ.

– Ibland går det inte att undvi-ka, men oftast är det mer affärs-mässigt att göra upp på vägeninnan man påkallar ett skiljeför-farande. Det har blivit väldigtdyrt och man kan sällan förutspåutgången.

Var går smärtgränsen?– Det beror på värdet av tvis-

ten. Men den yttersta smärt-gränsen måste väl vara att kost-naderna för skiljeprocessen inteblir större än värdet på det mantvistar om,säger Einar Lundgren


Per Erlands-son, GunnarBjörkenoroch EinarLundgren.

När kostnaderna skenar iväg och det drar ut på tiden…

Företagen försökerhitta andra vägar

Etablerad skilje-man kritiseraranglofieringOnödigt material tynger och fördyrar


HalvsidaMarsh

Dagarna för Allmänna advokatmötet,den 1-2 juni, rycker närmare. Och nukan flera av de intressanta föreläsarnapresenteras.

Föredraget på temat om förmånsrättensförändring kommer att hållas av råd-man Ylva Norling Jönsson, som var se-

kreterare i Förmånsrättskommittén tills hu-vudbetänkandet lades och därefter expert,och hovrättsassessor Amina Lundqvist, sominom Justitiedepartemen-tet hanterat lagrådsremis-sen.

Lars Bredin, före detta börschef, är före-dragshållare för ämnet: Från privat aktiebo-lag till publikt börsbolag.

FÖR PROGRAMPUNKTEN om familjerättoch barns boende avser arrangörerna attinbjuda dem som får uppdragen att vara ord-förande och sekreterare i den parlamentaris-ka kommittén som ska utvärdera 1996 årsoch 1998 års lagstiftning beträffande barnsrätt att komma till tals och gemensam vård-nad. Skulle dessa personer inte vara utsedda

till mötet är målsättningen att någon frånregeringskansliet skall delta och berätta omutredningsdirektiven.

NÄR DET GÄLLER TEMAT religionsfrihe-tens gränser så har Kjell-Åke Modéer,profes-sor i rättshistoria, tackat ja till att medverka.Professor Reinhold Fahlbeck, som är verk-sam både i Sverige och Japan, har uttrycktintresse för att medverka under förutsättningatt han kan medverka per telefon och bild-länk från Japan, vilket arrangörerna avser att

försöka göra möjligt.Verksamhetschefen

med ansvar för integrationsfrågor i Malmökommun Anders Wennerström kommer atttala om kulturkrockar, om missförstånd pågrund av bristande förståelse för uttryckssättoch förhållningssätt.

Ett föredrag blir under rubriken ”Bilden irätten”. Användning av bilder i rättegångarhar fått och kommer att få än större betydel-se – inte minst som bevisning i brottmål.Has-se Hansson, lektor i bildpedagogik vidKonstfack i Stockholm, och tidigare advoka-ten och numera Jämo Claes Borgström hål-ler ett föredrag på detta tema.

luttrat och fortsätter:– I dag tar vi sällan tvister om

belopp under fem-sex, kansketio miljoner till skiljeförfarandeeftersom det nästan kan kosta såmycket att driva det. I stället an-stränger vi oss mer för att få detförlikt, och kanske på en lägrenivå. Vi lägger hellre pengarnapå en förlikning än att betalaombud och skiljemän.

FÖR GUNNAR BJÖRKENOR,

chefsjurist på Svenska ABB ärskiljeförfarande fortfarande detbästa alternativet. De ökadekostnaderna har dock gjort attbolaget noggrannare än tidigareförsöker ha kontroll på advokat-kostnaderna. Men även hantycker sig se en ökad benägenhetatt förlikas i stället för att gå tilltvist.

– Det kan nog vara så att vi för-likar i ökad utsträckning,men dåfinns det ofta skäl att kommaöverens.Det beror delvis på pro-cessriskskäl och kostnadsrisker.Men ibland är det också mark-nadsskäl som spelar in.

HANS HELLBERG

Högintressanta föredragshållarekommer till Lund


Under en längre tid har domstolarnafått allt mera svårt att rekryteraunga, skickliga jurister till domarba-

nan. Insikten om vad som ligger bakom re-kryteringssvårigheterna är total, såväl inomdomstolarna själva som inom Domstolsver-ket och Justitiedepartementet.Men man ärinte beredd att göra något åt orsakerna.I stället är tanken att domstolarna skallmarknadsföra bort alla tvivel om banansförträfflighet.

Denna tanke har i dagarna klätts i ord i enrapport (DV rapport 2001:7) från Dom-stolsverket med titeln Information/ mark-nadsföring inom domstolsväsendet – Förslagtill åtgärder.Vad syftet är framgår redan avförsta sidan: ”Domstolarna upplevs i dag avmånga yngre som tråkiga och omoderna ar-betsplatser.Även från andra håll får manhöra att domstolarna är konservativa ochinte hinner med i utvecklingen.Hela dom-stolsväsendet måste ta sitt ansvar för att än-dra inställningen. I rapporten diskuteras hurdomstolsväsendet kan marknadsföras motolika grupper.”

ANGREPPSSÄTTET ÄR närmast groteskt.Det är inte marknadsföringen det är fel på.Det är själva varan som har så undermåligkvalitet att den inte går att sälja.

Löneläget för domare är avsevärt sämre änför de skickliga jurister som rekryteras till destora affärsjuridiska byråerna.Och löneut-vecklingen över åren är närmast katastrofalinom domstolsväsendet.Nedskärningar avresurserna år från år har medfört att domare– yngre som äldre – får avsätta en allt störredel av sin fritid åt arbetet,utan att få vare sigerkänsla eller ekonomisk kompensation.Re-sursknappheten har också lett till ”rationali-seringar”genom att allt som inte är absolutnödvändigt för att domstolen på utsatt tidskall kunna presentera en dom har skalatsbort.Ett av de områden som därvid drabba-des först var utbildningen av domaraspiran-terna.Den utbildning som vi kan erbjuda deyngre består helt enkelt i att vi allegorisktkastar dem i vattnet så att de får lära sig sim-ma.Någon simlärare finns inte längre till-gänglig.

Detta kan jämföras med hur det ser ut påde affärsjuridiska byråerna.Där har mannormalt lagt upp en professionell utbild-ningsplan för den nyanställde biträdande ju-risten. Inte sällan innefattar detta en tidstjänstgöring utomlands.Personliga handle-dare eller mentorer utses för den nyanställdeetc.Också inom åklagarväsendet finns ennoga uttänkt plan för hur man tar emot,ut-bildar och utvecklar de jurister som söker sigdit.Kort sagt:den nyanställde känner sig väl-kommen i organisationen och märker att ar-betsgivaren verkligen bryr sig om hans ellerhennes framtida utveckling i arbetet.Denmotbild som kan målas upp för domstolsvä-sendets del blir inte bättre av att varje ungdomare, som fått det slutliga godkännandetsom domare,uppfattar sig själv som och rentfaktiskt utgör en belastning för organisatio-nen.Efter förordnandet som assessor finnsinte längre plats för den unge domaren iverksamheten.Att detta är arbetsgivarensbudskap kan många assessorer vittna om ef-ter att ha åhört Domstolsverkets generaldi-rektör,då han talat inför landets s k yngreför-eningar av domare.

TIDEN TILL EN ordinarie domartjänst ochdärmed en fast arbetsplats är uppemot 15 årfrån det att domaraspiranten började sintjänstgöring i överrätt. Under tiden för denunga domaren en kringflackande och högstosäker tillvaro. Så kunde man ha det på 50-talet, när familjen bestod av en manlig för-sörjare och en kvinnlig ”familjeförestånda-re”. Men så kan man inte ha det i dag. Dettaär en realitet, som ingen marknadsföring ivärlden kan dölja.

Redan dessa förhållanden har lett till attdomarbanans attraktionskraft allvarligt harurholkats. I dag kan domstolarna inte medframgång konkurrera om de skickligasteunga juristerna med den privata sektorn ochinte ens med åklagarväsendet.

HÄRTILL KOMMER att domstolarna i all-mänhet och de yngre domarna i synnerhetnu under en följd av år utsatts för en radexperiment under täckmanteln av förnyel-searbete, som inte står långt efter vad skol-

väsendet har drabbats av. Att man av för-menta rationaliseringsskäl lagt ner ett antaltingsrätter samt gett vissa tingsrätter ochlänsrätter en gemensam chef får blandmånga andra effekter konsekvensen att ettstort antal befordrade domartjänster för-svinner och med dem möjligheten till löne-utveckling. Från rekryteringssynpunkt ärdetta klart kontraproduktivt.

ÄN VÄRRE ÄR DE experiment som rege-ringen och Domstolsverket utsatt de yngreför genom försöksverksamheten med s.k.överrättsnotarier. Den verksamheten hardrabbat domaraspiranterna i form av enotrygghet i anställningen, som aldrig skulleha accepterats inom annan verksamhet. Ikorthet innebär försöket att domaraspiran-ten får en tidsbegränsad anställning och attmöjligheten till fortsatt anställning är bero-ende av gissningar om domstolens långsikti-ga behov av arbetskraft, inte av den enskildedomaraspirantens kompetens och arbetsin-satser. Försöksverksamheten har nu varit ikraft några år och har nyligen utvärderats avDomstolsverket. Slutsatsen av utvärdering-en blev att försöksverksamheten snarastmåste avbrytas. Så sker också i och med års-skiftet. Den skada som experimentet tillfo-gat domaryrkets attraktionskraft kan inteöverskattas. Hur den nya försöksverksamhe-ten, som sätts i sjön den 1 januari nästa år,kommer att falla ut vet ingen. En sak äremellertid klar: osäkerheten för de ungabestår. Inte minst den centrala idén i dennya ordningen, att domaraspiranterna skallanställas för en tidsbegränsad period om sexmånader, är ägnad att ytterligare sänka dom-stolarnas rykte.

SITUATIONEN ÄR ALLVARLIG, mycketallvarlig. Om vi inte förmår rekrytera deskickligaste unga juristerna till domaryrket,kommer vi inte att kunna upprätthålla med-borgarnas förtroende för domstolsväsendet.

Vad som behövs är tillräckliga resurser,ettstopp för klåfingriga administratörers expe-rimentlusta och en modern inställning tillden viktigaste resursen i domstolarna:de an-ställda.Bristerna kan inte döljas genom vilse-ledande marknadsföring.Om man angriperde bakomliggande orsakerna till dagensmissnöje,behövs ingen reklam för verksam-heten.Då säljer den sig själv.

PER ERIKSSONhovrättslagman

”Allting går att sälja med mördande reklam...”

”Allting går att sälja med mördande reklam, kom och köp konserve-rad gröt.” Så sjöng, tror jag, Ulf Peder Olrog en gång.Visan har idagarna fått en ny och oväntad aktualitet inom – av alla områden –domstolsväsendet.

DEBATT


Per Eriksson har helt rätt.Vi måsteangripa de orsaker som ligger bakomdet vikande intresset för att söka tilldomarbanan. Det är också det som ären av utgångspunkterna för det arbetepå bred front som nu bedrivs för atttrygga domarrekryteringen i framtiden.

När man läser Per Erikssons rader fårman lätt en känsla av att låter mandet återgå till hur det var förr så är

alla problem lösta.Så enkelt är det emeller-tid inte.

De undersökningar som gjorts om bl.a. deyngre domstolsjuristernas syn på att arbeta idomstol visar på behov av förändringar påen betydligt bredare front än Per Erikssonbeskriver.Självklart har lön stor betydelse.Men andra faktorer är minst lika viktiga.Engod arbetsmiljö,ett gott omhändertagandeoch en utbildning värd namnet är två sådanafaktorer.För att lösa detta måste det till ettmålmedvetet arbete i vilket domstolarnaoch Domstolsverket samverkar.

Ett första steg mot detta har tagits av hov-rätterna,kammarrätterna och Domstolsver-ket som kommit överens om ett åtgärdspro-

gram för att säkra rekryteringen till överrät-terna.Förutom ett förslag till helt ny anställ-ningsform för fiskaler, som genomförts den 1januari 2002, innebär åtgärdsprogrammetsatsningar på omhändertagande,handled-ning och utbildning.

När det gäller lönefrågan innebar lönebe-slutet i slutet av hösten en satsning på just deyngre juristerna i domstolsväsendet.

Erfarenheterna av domarrekrytering underdet senaste decenniet visar allt tydligare attdet nuvarande systemet med en i praktikensluten domarbana har brister.För att vi ävenpå sikt skall kunna ha en domarkår som sva-rar mot högt ställda krav måste andra kon-struktioner övervägas.

DEN TIDIGARE justitiekanslern HansRegner har regeringens uppdrag att se hurrekryteringen av domare skall gå till i framti-den. En central fråga här är om det skall varaen bredare rekrytering till ordinarie domar-tjänster. Frågan om vi skall ha en domarut-bildning av nuvarande slag ingår också iuppdraget. Uppdraget är mycket öppet ochdet finns därför möjligheter att ifrågasättamycket av det som utgör den traditionelladomarbanan.

Slutligen något om marknadsföringen.En

iakttagelse som kunnat göras vid kontaktermed juris studerande är att kunskapernabland dessa om domstolsväsendet är begrän-sade. I den mån man har en bild av domstols-arbete så är den inte alltid positiv.Ävenbland notarier är bilden av domstolsväsen-det på många håll negativ.Den slutsats somdragits av Domstolsverketoch av den referensgruppsom medverkade i arbetetmed rapporten om informa-tion och marknadsföring idomstolsväsendet är att det är angeläget attarbeta för att öka kunskaperna hos allmän-het och våra blivande arbetskamrater omdomstolsväsendet.

Det finns en ljusare och mer rättvisandebild av domstolsväsendet än den Per Eriks-son förmedlar.Den bilden har jag och mångamed mig.Det säger jag inte för att försvarasaker som jag har ansvar för utan för att detär den bild som gör att det känns menings-fullt att arbeta med domstolsfrågor.Det kaninte vara ”vilseledande”att förmedla den bil-den.

STEFAN STRÖMBERGGeneraldirektör

för Domstolsverket

”Det kan inte vara ’vilseledande’ att förmedla en rättvis bild av Domstolsväsendet”

HalvsidaSvensk Standardbolag

DEBATT

Styrelsens beslut att en inträdessökandemed egen verksamhet måste uppfylla ettkrav på en omsättning med cirka900 000 kr för varje år för att kunnauppfylla treårskravet innebär i praktikenatt samfundet har utestängt alla sökandemed egen verksamhet oavsett om haneller hon i övrigt uppfyller alla krav.

Det torde vara ett försvinnande fåtalsom lyckas komma upp i sådan om-sättning.Yrkesutövare med egen

verksamhet är hänvisade till humanjuridi-ken.Ett verksamhetsområde som kommitunder senaste året att kraftigt begränsas ge-nom begränsningar i rättshjälpslagen.En välkvalificerad jurist på detta område med en

lägre omsättning kan vara minst lika kvalifi-cerad som den som lyckats uppnå 1000 tim-mar per år i debitering.Lokala variationerkan också göra det omöjligt att nå en så högdebitering, t ex verksamheter på mindreorter.Principen att endast räkna debiteradetimmar innebär ett schablontänkande sominte ger en rättvis bild av sökandens lämplig-het.Andra faktorer spelar en roll som t exutförandet av uppdragen,kunnandet,kon-takter med domstolar och myndigheter.

ALLVARLIGAST FRAMSTÅR emellertidstyrelsens beslut att den gett sig alldeles förstor frihet i tolkningen av lagstiftarens upp-ställda krav enligt rb 8 om för advokatverk-samhet erforderlig praktisk utbildning. Enschablonisering räknad efter antal timmar ärgodtycklig och som den nu blivit utformad

utestänger praktiserande jurister med egenverksamhet. Det är uppenbart att regelnframstår som att samfundet vill eftersträvaett advokatmonopol på utbildning av juris-ter med anställda biträdande jurister på enadvokatbyrå. Den beslutade minsta lönentill en biträdande jurist om 16000 kr permånad som en kvalifikation – ett säkertavsevärt mindre uttag ur en rörelse med1 000 debiterbara timmar – förstärker ocksåbilden av en avsikt att det praktiska treårs-kravet skall ske på en advokatbyrå.

Vad som bör sägas ifrån är att en så pass storutvidgning av begreppet erforderlig yrkes-verksamhet efter en schablon med risk förutestängande av jurister med egen verksam-het endast är möjlig genom en lagändring i rb 8.

LARS NYDELLAdvokat


Den 17 december avkunnadeRegeringsrätten, RR, domar i tre målsom berör advokatsekretessen.

Itvå av målen hade advokatbyrån begärtundantag från skattemyndighets föreläg-gande att lämna ut klientfakturor;det

gällde kontroll av byråernasmervärdesskattedeklaratio-ner. I det tredje målet söktesundantag från föreläggande

att lämna uppgift om en betalning somgjorts till advokatbyrån från ett depåkontohos fondkommissionär; skattemyndighetenbegärde uppgift om vad betalningarna avsåg,samt,om de avsåg klient,vilken klient och iså fall om hur betalning till denne hade skett.

I målen ingav samfundet ett längre utlåtan-de. I de två förstnämnda målen företräddejag byråerna på gemensamt uppdrag av sam-fundet och byråerna.

Alla tre målen avsåg i första hand fråganom advokat har rätt att vägra att utlämna kli-ents namn.RR fann att klientens namn skul-le utlämnas i de två första målen men inte idet tredje.Regeringsrådet Göran Schädervar skiljaktig och ansåg inte att klientnamnskulle lämnas ut i något fall.

MÅLEN RÖR DEN särskilda undantagsregeli taxeringslagen,TL, (se ram) som infördesår 1994 efter förslag från utredningen

”Rättssäkerhet vid beskattningen” (SOU93:62). Genom hänvisningen från TL tillRB berör domarna direkt tolkningen avregeln om advokatsekretess i RB 36:5.

SAMFUNDET GÖR GÄLLANDE att kli-entens namn typiskt sett är en anförtrodduppgift och att särskild bevisning om attklients identitet omfattas av skydd enligtRB 36.5 därför inte behöver föras.

Dissidenten resonerar på liknande sätt.Han skriver att det i vissa situationer kanvara mycket känsligt för en klient att fåsin identitet röjd,medan det i andra fallkan sakna betydelse,och att det kan varamycket grannlaga att i det enskilda falletbedöma hur det förhåller sig.– Han hän-visar till HDs uttalande i NJA 1990s 537: ”När det gäller frågan vilket stöddomstolen bör kräva för en advokats på-stående att hinder för beslag föreliggerfår det, för att inte advokatsekretessenskall bli alltför urholkad, anses vara till-räckligt med ett blygsamt mått av bevis-ning.” I anslutning härtill skriver han attom advokat skulle tvingas att utförligtmotivera varför ett uppgiftslämnandeskulle vara skadligt i det enskilda fallet,skulle konsekvensen bli att advokatenofta tvingades avslöja ännu mer om sittmellanhavande med klienten än somframgår av den efterfrågade handling-en.– Slutsatsen blir att uppgifter om

DEBATT

Ett orimligt inträdeskrav för sökande med egen verksamhet

Taxeringslagen 3 kap 13 §:”På den enskildes begäran skall frånföreläggande eller revision undantas

1.handling som inte får tas i beslagenligt 27 kap.2 § rättegångsbalken,

2.annan handling med ett betydandeskyddsintresse om handlingens innehåll pågrund av särskilda omständigheter inte börkomma till någon annans kännedom.

Handling som avses i första stycket 2 fårundantas endast om handlingens skydds-intresse är större än dess betydelse förkontrollen.

Bestämmelserna i 1 och 2 styckena gälleri tillämpliga delar även föreläggande attlämna uppgifter. (Lag 1994:467, ikraftden 1 juli 1994)

27 kap 2 § rättegångsbalken:”Beslag må ej läggas å skriftlig hand-ling, om dess innehåll kan antagas varasådant, att befattningshavare eller an-

nan, som avses i 36 kap 5 §, ej må hörassom vittnen därom, och handlingen innehasav honom eller av den, till förmån för vilkentystnadsplikten gäller …”

36 kap 5 § rättegångsbalken:”… advokater,… och deras biträdenfår höras som vittnen om något som idenna deras yrkesutövning anförtrotts

dem eller som de i samband därmed erfarit,endast om det är medgivet i lag eller den,till vars förmån tystnadsplikten gäller,samtycker till det …”

Oklarhet om advokatsekretess


Grundkravet i 8 kap 2 § första stycketrättegångsbalken att en sökande skaha genomgått för advokatverksam-

het erforderlig praktisk utbildning specifice-ras närmare i 3 § första stycket 4 stadgarnaför Sveriges advokatsamfund. I fråga ompraktisk utbildning föreskrivs att sökandenefter att ha avlagt det kunskapsprov somkrävs under minst fem år ska på ett tillfreds-ställande sätt ha utövat praktisk juridiskverksamhet,varvid minst tre år ska ha ägnatsåt att yrkesmässigt tillhandagå allmänhetenantingen som anställd eller för egen räkning.Bestämmelsen har i princip haft samma in-nehåll sedan rättegångsbalken trädde ikraft.

FÖR DEN SOM DRIVER egen verksamhetgäller att verksamheten ska motsvara trefulla år.

Samfundet är av uppfattningen att ett

lämpligt sätt att objektivt mäta omfattning-en av egen verksamhet är att ta utgångs-punkt i omsättningen.Omsättningskravetuppgick före årsskiftet till 1 000 debiterings-bara timmar à 2/3 av den för rättshjälpen gäl-lande timkostnadsnormen.Den höjning avomsättningskravet som är aktuell innebär attdebiteringskravet på 1 000 kr nu avser heladen timersättning som tillämpas inom ra-men för rättshjälpen,d v s 929 kr exklusivemervärdesskatt.Uppgår inte omsättningentill nämnda belopp får tillgodoräknande skemed kvoter 1/4, 1/2 och 3/4.Understiger om-sättningen 1/4 ska inget tillgodoräknandeske.

Syftet med treårskravet är att säkerställaatt sökanden blivit tillräckligt förtrogen medde särskilda uppgifter och problem som mö-ter en advokat.Verksamheten måste därförha haft en sådan omfattning att den kan an-

tas ha gett den erfarenhet som är nödvändig.

DEBITERINGSKRAVET OM 1 000 timmarger utslaget på ett år (47 veckor) cirka 4,3debiterade timmar per arbetsdag.Rättshjälpstaxan får anses utgöra den lägstavedertagna ersättningsnivån för kvalificeratjuridiskt arbete. Sammantaget anser sam-fundet inte att det höjda omsättningskravetutestänger sökande med egen verksamhet.Möjligheten att tillgodoräkna sig lägreomsättning under en längre period kvarstår,om en i en något uppstramad form.

Kravet på en minimilön om 16 000 kronorper månad motsvarar ingångslönen för tings-notarier.Det förutsätts därvid att en biträ-dande jurist som arbetar heltid ska kunnapåräkna lägst motsvarande månadslön.

ANNE RAMBERGGeneralsekreterare

namnet på en advokats klienter och derasmotparter samt om klienternas rättsliga an-gelägenheter typiskt sett bör anses vara så-dana uppgifter som är undantagna från vitt-nesplikt.Han ville därför bevilja det söktaundantaget från föreläggandet att utlämnafakturorna.

RRs majoritet kom till annan slutsats.Man understryker att betydande utrymme

får anses föreligga för undantag enligt TL3:13,1st.Man noterar HD:s uttalande omatt det får anses tillräckligt med ett blygsamtmått av bevisning.Man medger att det kanfinnas situationer där redan uppgifter om enklients identitet får anses höra till det skyd-dade området.Men man menar att det sak-nas fog för att hävda att varje uppgift om enklients identitet måste anses ha anförtrottshans advokat i den mening som avses i RB36:5.Slutsatsen blir att för att identitets-uppgifter skall omfattas av undantag enligtTL 3:13 det krävs att ”omständigheterna idet särskilda fallet är sådana att klienten viden objektiv bedömning av situationen fåranses ha ett berättigat intresse av att uppgif-terna inte lämnas ut”.

SAMMA INSTÄLLNING har RR när detgäller advokats arvode och utlägg för kost-nader.

Däremot uttalar RR att uppgifter om vadett visst uppdrag avsett och vilka eventuellamotparter klienten haft som regel bör anses

lämnade i förtroende och att de därför i detenskilda fallet omfattas av undantaget.

Beslutet blev sålunda att fakturorna kundelämnas utom i de delar som avsåg namnet påmotparter och andra inblandade eller somavsåg beskrivningar av uppdraget,arbeteteller vad ärendet angått.

VAD SÅ GÄLLER DET tredje målet blevutgången i viss mån en annan. För det förstakonstaterade RR att de uppgifter som skat-temyndigheten begärt stod i sådant sam-band med varandra att de vid bedömningenmåste behandlas som en enhet. RR menadeatt de sammantagna typiskt sett finge ansesvara sådana som omfattades av frågeförbu-det i RB 36:5.Advokatbyrån hade i måletdeklarerat att utbetalningen rörde klient,inte byrån eller någon dess delägare. Dettahade styrkts med intyg från en biträdandejurist. En enig RR kom till slutsatsen att vadsom från byråns sida framförts i målet gjor-de sannolikt att de efterfrågade uppgifternavar sådana som anförtrotts en advokat ihans yrkesutövning eller avsåg något somhan i samband därmed erfarit. Begäran omundantag bifölls.

Det får antagas att RR,genom att avkunnadessa tre domar samtidigt, sökt skapa klar-het när det gäller principerna för advokatsrätt och skyldighet att förtiga vad han erfar isin yrkesutövning.Det är osäkert om dettalyckats.

För det första kan man tyvärr inte utgåifrån att HD och RR drar gränsen på sammasätt.HD:s tidigare praxis, liksom dissiden-ten Schäders hänvisning till denna vid avgi-vandet av sitt särvotum, tyder på att HD ärberedd att ge det skyddade utrymmet enligtRB 36:5 en vidare omfattning än RR.

För det andra är det inte klart hur RR reso-nerat när man bedömt de-påkontomålet annorlundaän de två övriga.Varförmåste uppgifter ses som enenhet i ett mål men inte i de två andra?

Det är svårt att frigöra sig från misstankenatt det spelat en roll, att advokatbyråns de-klaration var berörd i de två andra målenmen inte i depåkontomålet. I så fall kan enavvägning mellan kontroll- och skyddsin-tresse ha gjorts, trots att så inte bort ske; in-tressant nog påpekar dissidenten att sådanavvägning inte får ske vid tillämpning av TL3:13,1 st,p 1.

SLUTLIGEN TORDE samfundet ha attbedöma om RR:s domar skall innebära, attman nu har en annan syn på advokats skyl-dighet att hemlighålla klients identitet änman tidigare haft. Personligen skulle jaginte tycka det, men samtidigt måste ju RRsdomar respekteras, så långt de nu bär.

CLAES BEYERAdvokat

DEBATT

Svar till Lars Nydell: ”Kravet på en minimilönmotsvarar ingångslönen för tingsnotarier”

efter regeringsrättsdomar


General-sekreterarenkommenterarAdvokaten Folke Breitbardts replik för-anleder följande kommentar: Farhåganatt han missuppfattat min inställning ärriktig. Slutsatserna är inte bara uttryckför en missuppfattning utan även direktfelaktiga.

Jag är av den bestämda uppfattningen atten advokat inte per automatik skallframföra vilka påståenden som helst,

som klienten hävdar är riktiga, även om själ-va uppgiften, för det fall den skulle kunnastyrkas, skulle kunna vara relevant. Det kaninte vara rimligt att en advokat under allaförhållanden skall kunna framföra påståen-den om t ex allvarlig brottslig verksamhetfrån ett vittnes sida,bara med stöd av klien-tens uppgift.

Detta betyder inte,vilket advokaten Breit-bardt hävdar,att en advokat i alla situationerskulle vara förhindrad att framföra kränkan-de påståenden, som endast kan styrkas avklienten.

Det betyder inte heller att en advokat alltidskulle vara förhindrad att framföra klientenspåstående om att någon har uttalat sig rasis-tiskt om klienten när detta kan ha betydelseför klientens sak.En advokats underlåtenhetatt i sådana situationer åberopa klientenspåståenden skulle kunna strida mot de etiskareglerna.

I övrigt hänvisar jag till min kommentar iAdvokaten nr 9.

ANNE RAMBERG

Generalsekreteraren Anne Ramberguttalar sin mening i Advokaten nr 9 år2001 på så vis att advokaten inte utan

någon som helst under-sökningsplikt skall kunnaframföra alla påståendeneller åberopa samtliga

omständigheter som klienten hävdar ärriktiga, även om uppgiften i sig skullekunna vara relevant för tillvaratagandeav klientens rätt.

Såvitt jag förstår generalsekreteraren såbetyder detta att om advokaten ställsinför ett påstående som har betydelse

för klientens sak och som bara kan styrkas avklienten själv, så skall han inte föra fram den-na åsikt om den kan uppfattas som stötandeav någon.

Uttalandet är sensationellt i det avseendetatt vi advokater ofta får företräda grupper i

samhället som upplever sig vara i underlägeoch till viss del förtryckta.Denna känslakommer av att de upplevt att någon anspelatpå deras utländska tillhörighet eller tillhörig-het till annan folkgrupp i nedsättande hänse-ende.De anser – ibland med rätta – att vadde upplevt har betydelse för en rättssak somde berörs av och att nedsättande omdömenom dem kan hänföras till rasistiska uppfatt-ningar hos andra.

Det generalsekreteraren säger innebär attom advokaten bara har att hänföra sig till kli-entens uppgifter får han exempelvis inte på-tala att någon har uttalat sig rasistiskt om kli-enten även om detta kan ha betydelse förklientens sak.

JAG HOPPAS INNERLIGT att jag missupp-fattat denna inställning. Om så inte är falletså bör Advokatsamfundet gå ut med beske-det till massmedia för att upplysa den rätts-sökande allmänheten om var samfundet ståri denna fråga så att berörda organisationeroch enskilda personer får en chans att om

Pettersson110 x 130

Advokaten – en klientens megafon eller skrivbiträde?

DEBATT

möjligt meddela samfundet sin inställning ifrågan. Eftersom advokatens uppgift är atttillvarata klientens intressen måste det haintresse för samfundet om generalsekretera-rens nu uttalade ståndpunkt har stöd i sam-hället eller ej.

FOLKE BREITBARDT


Folke Breitbardt skrev i senastenumret av Advokaten, nr 9/2001,om, som han såg det skyldighetenför advokater att i vissa situationerframföra en klients nedsättandeeller kränkande uppfattning om enmotpart eller ett vittne i det falluppgiften, om den skulle befinnasstyrkt, skulle kunna ha betydelseför utgången av det mål vari uppgif-ten framfördes.

Anne Ramberg kommenteradeFolke Breitbardts debattartikelmed att bland annat angiva att

en advokat skall anses vara förhindradatt framföra sin klients för motpartenkränkande påstående även om detta,sedan det styrkts i rättegången, skulleha betydelse för utgången av målet.

Så vitt jag förstår innebär Ann Ram-bergs uttalande ett motsatsförhållandetill de antagna reglerna om god advo-katsed i vilka just stadgas att dylika ut-talanden eller sådan bevisning icke kananses tillåtna,med mindre de "är påkal-

lade för tillvaratagande av klientens in-tressen".

För de flesta processualister är det noguppenbart att vittnens och parters ut-sagor inför rätta ofta färgas,eller till ochmed betingas,av andra omständigheterän blott och bart den objektivt iakttag-bara sanningen.Av just det skälet ärockså Advokatsamfundets vägledanderegler, i nyssnämnt hänseende,avfatta-de på det sätt de är.Framstår det somsannolikt att ett klientens påståendeom en part eller ett vittne är riktigt ochbedöms det dessutom ha betydelse förutgången av ett mål, torde det uppen-barligen vara advokatens skyldighet attverka för att uppgiften kommer i dagen.

Jag tar mig friheten att tro att ävenAnn Ramberg,även om nu ordalydel-sen av hennes replik möjligen ger annatvid handen,också ansluter sig till en så-dan tolkning.

Att part eller vittne uppger sig kännasig kränkt av påstående eller fråga i rät-tegång, får naturligtvis alltid ställas i re-lation till om denne genom eget age-rande gjort påståendet eller frågan be-rättigad eller ej.

CARL SKARBORG

Ien artikel (Advokaten nr 9/2001) redogöradvokat Ove Jonsson för det stora beho-vet av juridiskt biträde i socialförsäkrings-

ärenden.Den kritik mot tingens ordning somframföres i artikeln delas av Sammanslut-ningen för Sveriges Juridiska Byråer (SJB).Flera SJB-medlemmar har erfarenheter avden dåliga rättssäkerhetenpå det aktuella området.

Ove Jonsson konstateraratt ”De sjuka och skadadebehöver advokathjälp." Denjuridiska hjälp som nämnda grupp behöverkan dock i stor utsträckning tillgodoses såvälav biträdande jurister vid advokatbyråer somav SJB-medlemmar och av andra process-förande jurister.Därmed inte sagt att varjeperson som tillhör nämnda grupper mednödvändighet är lämpad för socialförsäk-ringsärenden.För alla medlemmar i SJB kandet dock vara frustrerande att läsa ännu enartikel där artikelförfattaren,medvetet elleromedvetet,uttrycker sig på ett sådant sätt attläsaren får intrycket att det finns uppgiftersom enbart advokater klarar av.

JOHAN ENGSTRÖMordförande i SJB

HalvsidaIustus

DEBATT

Var går gränsen? Inte bara advokater kan


1.ADVOKATEN A förordnades i februa-ri 1999 att vara skiftesman i dödsboetefter X. Dödsbodelägare var Y och en

bror till henne, Z. A, som i mars och april1999 erhållit fullmakt avdödsbodelägarna att uttagaoch kvittera medel å den av-lidnes och dödsboets bank-tillgodohavanden samt attvid domstol, myndigheteroch eljest företräda full-maktsgivaren och dödsboeti alla angelägenheter som

sammanhänger med boutredning efter denavlidne, framlade den 1 juli 1999 ett förslagtill arvskifte.Detta underskrevs ej av dödsbo-delägarna.Y begärde hösten 1999 att A skul-le entledigas.M-stads tingsrätt avslog i beslutden 15 november 1999 hennes begäran.Honhar överklagat till hovrätten.

Anmälan avser att A överskridit sina befo-

genheter främst genom att utan dödsbodelä-garnas vetskap ha uttagit ett arvode om35 200 kr samt i övrigt i olika avseendenmisskött sitt uppdrag.

A har tillbakavisat anmärkningarna. Hanhar bl a förklarat att han haft dödsbodelägar-nas fullmakter att göra uttaget ifråga.

Nämndens bedömning:Såvitt framgår av utredningen har A inte be-handlat dödsboets medel som klientmedel.Han borde därför inte ha tillgodogjort sig ar-vode ur dödsboets medel utan dödsbodelägar-nas föregående godkännande. Genom attändå göra detta har han allvarligt åsidosattsina plikter som advokat.

På grund härav tilldelar nämnden A var-ning jämlikt 8 kap. 7 § andra stycket rätte-gångsbalken.

Det som i övrigt har förekommit föranlederingen åtgärd.

2.TINGSRÄTTEN I P-STAD dömde idom den 5 januari 1999 till äkten-skapsskillnad mellan X och Y,erinra-

de om att vårdnaden om parternas barn allt-jämt var gemensam samt förordnade att Xskulle äga rätt att kvarsitta i det gemensam-ma hemmet till dess bodelning skedde, docklängst till den 15 juni 1999.Detta förordnan-de har sedan förlängts till dess att bodelningskett.Advokaten A har efter domen varit sys-selsatt med frågan om bodelning mellan par-terna. Avtal om bodelning träffades den 10september 1999 mellan dem.

Anmälan avser att A inte fullt ut respekte-rat X:s önskan att han i första hand inte skul-le driva frågor om bodelning utan se till attbarnens bosättning blev reglerad till att blihos henne.Anmälan avser vidare att A faktu-rerat X oskäligt arvode med 45 000 kr inklmoms utan tidsredovisning eller redovisningför utfört arbete med åberopande av att detförelegat ett avtal mellan dem om detta. Nå-got sådant avtal känner X inte till. Anmälanavser slutligen att A i fakturan för bodel-ningsarbetet tagit betalt även för arbete medvårdnads- alternativt umgängesrättsfråganutan att ombesörja ansökan om allmän rätts-hjälp i den delen.

A har redogjort för sin handläggning ochtillbakavisat anmärkningarna. Han har där-

vid uppgivit bl a följande. ”Anledningen tillvarför tidsspecifikationen ej bifogades till Xöversänd faktura var att överenskommelsegjordes med X den 10 september 1999, d v sden dag då det slutliga bodelningsavtalet un-dertecknades och X erhöll skifteslikvidenom att slutliga arvodet skulle uppgå till45 000 kr jämte utlägg, i stället för upparbe-tade drygt 60 000 kr. X medgav då att någonspecifikation ej behövdes.”

Det skall här antecknas att X också har på-kallat skiljeförfarande rörande det arvode om45 000 kr inklusive mervärdesskatt, som fak-turerats henne för A:s arbete med bodelning-en, och i skiljedom den 18 juli 2000 har skä-ligt arvode ansetts vara 24 000 kr inklusivemervärdesskatt.

Nämndens bedömning:Av utredningen framgår att A föreslagit X atthan skulle betinga sig ett arvode om endast45 000 kr mot att han slapp redovisa nedlagtarbete.Härigenom har han brutit mot god ad-vokatsed.

På grund härav tilldelar nämnden A erin-ran jämlikt 8 kap. 7 § andra stycket rätte-gångsbalken.

Det som i övrigt har förekommit föranlederingen åtgärd.

3.A VAR OFFENTLIG FÖR-

SVARARE för X, som ge-nom K-stads tingsrätts

dom den 1 december 1999dömdes för olaga hot och ofre-dande. I påföljdsdelen bestämdetingsrätten att tidigare ådömdskyddstillsyn skulle avse de nyabrotten.

X har i anmälan till Advokat-samfundet anfört i huvudsak föl-jande. Han är missnöjd med A:shantering av hans ärende ochifrågasätter varför denne intemedverkade till att kalla de vitt-nen som X önskade höra. Hanhade talat om för A att han, omhan fälldes till ansvar, ville över-klaga tingsrättens dom. Trots attA var medveten om detta skick-ade han ett fullmaktsformulärtill X så sent som den 20 decem-ber 1999. X skrev under ochskickade tillbaka fullmakten,som kom A tillhanda först efterklagotidens utgång.X anser att Aborde ha hjälpt honom att få inöverklagandet i tid.

A har tillbakavisat anmärk-ningarna och har bland annat an-fört: I brev den 21 oktober 1999till X uppmanade han denne attsnarast kontakta honom för ettsammanträffande. X hörde inteav sig och den första gången deträffades var cirka 10 minuterföre huvudförhandlingen den24 november 1999. Först efterförhandlingen nämnde X att detfanns några personer som kun-nat vittna i målet. Den 15 de-cember 1999 ringde X till ho-nom och förklarade att han villeöverklaga domen och åberopavittnen. A uppmanade X attkomma upp på advokatkontoretoch skriva under en fullmakt,men detta var inte möjligt. Den

Skiftesman har, trots att han inte behandlat döds-boets medel som klientmedel, ändå tillgodogjortsig arvode ur dessa utan delägarnas föregåendegodkännande. Varning tilldelad.

Klient föreslogs nedsatt arvode mot att advokaten slapp redovisa nedlagt arbete.Erinran tilldelad.

Offentlig för-svarare underlät,trots huvud-mannensuttryckligaönskemål, attöverklaga dom,då han inte fåttbegärd fullmakt.Erinran tilldelad.

DISCIPLINÄRENDEN

Beslutvåren2001


4.X, SOM TIDIGARE ANLITAT advo-katen A,besökte den 9 oktober 1998denne med anledning av att han skul-

le förvärva hälften av aktierna i ett restau-rangbolag.Vid besöket hade han med sig äga-ren av restaurangbolaget, Y, som han kändesedan tidigare. Parterna var överens om kö-pevillkoren och A ombads att upprätta enenklare köpehandling. Vid ett förnyat sam-manträffande den 15 oktober underteckna-des ett av A upprättat köpeavtal. Även densom utåt framstod som ägare till aktierna ibolaget undertecknade handlingen.

Av köpeskillingen 200 000 kr hade redanden 9 oktober 1998 erlagts 50 000 kr. Den1 november 1998 skulle erläggas ytterligare100 000 kr och slutligen den 1 december1998 50 000 kr.Den sista posten har inte be-talats.

DEN 1 FEBRUARI 1999 undertecknade Xoch Y ett avtal om återbetalning av erlagdköpeskilling. Någon sådan återbetalning hardock ännu inte skett. Restaurangbolaget för-sattes i konkurs den 1 februari 1999.Det harframkommit att restaurangbolaget sedanden 15 juni 1998 inte hade något server-ingstillstånd enligt alkohollagen.

X har i en den 24 februari 2000 dagtecknadanmälan gjort gällande att A ”grovt åsidosattsina plikter som advokat genom att inte var-

na X för riskerna med bulvanförhållandetoch genom att medverka vid upprättandetav ett avtal som av allt att döma utgjort grun-den för ett bedrägeri från Y:s sida”.

A har i avgiven förklaring tillbakavisat an-märkningarna samt uppgivit att hans upp-drag hade varit dels att kon-trollera vem som var ägaretill aktierna i bolaget, vilkethan gjort genom ett telefon-samtal med Patent- ochregistreringsverket, dels ockatt upprätta en enkel överlå-telsehandling. Förklaringentill att en bulvan var registre-rad för aktierna hade varit att Y varit skuld-satt.På särskild fråga från honom hade X sagtsig inte önska någon kontroll av hur rörelsengick. Frågan om serveringstillstånd enligt al-kohollagen hade över huvud inte diskuterats.

Nämndens bedömning:A borde inte ha medverkat till avtalet utan attgrundläggande förutsättningar för överlåtel-sen såsom hyresrätt och alkoholtillstånd blevklarlagda.

På grund härav tilldelar nämnden A erin-ran jämlikt 8 kap. 7 § andra stycket rät-tegångsbalken.

Det som i övrigt har förekommit i ärendetföranleder ingen åtgärd.

5. SEDAN Y ÅR 1997 köpt en fastig-het i R-stad av X väckte han följandeår talan vid F-trakts tingsrätt mot X

med yrkande bl.a. om nedsättning av köpe-skillingen och skadestånd på grund av fel ochbrister i fastigheten. Parterna biträddes i rät-tegången,Y av advokaten B och X av advoka-ten A.

Den 6 december 1999 ingav X till polis-myndigheten i R-stad en av honom under-tecknad anmälan mot Y för bedrägeri, someventuellt kunde vara grovt. Enligt anmälanmåste det anses vara ett brott ”att genomuppgivande av falska fakta konstruera ett un-derlag för skadestånd och därefter kräva idetta fall en tidigare affärskontrahent på ettbetydande belopp utan rätt till detta.” Xframkastade också misstanken att Y inte tog

upp alla hyresinkomster i sin deklaration.I beslut den 18 januari 2000 förordnade

kammaråklagaren P att förundersökning inteskulle inledas, eftersom det saknades anled-ning anta att brott under allmänt åtal förö-vats.

B har i en anmälan, som kom in till Advo-katsamfundet den 16 mars 2000,anfört att Aenligt egen uppgift varit sin klient behjälpligmed polisanmälan. B har gjort gällande attA:s förfaringssätt inte är förenligt med 37 §2 st. 1 p. vägledande regler om god advokat-sed.

A HAR I YTTRANDE till Advokatsamfun-det bestritt att han brutit mot god advokat-sed och anfört att X själv tagit initiativet tillpolisanmälan och att A endast medverkat

genom att hjälpa denne med att sammanfat-ta olika utkast till anmälan ”i en skrivelse somhan själv fick redigera och underteckna samtinge till polisen”.

B har i en slutskrift vidhållit sin anmälan tillsamfundet.

Nämndens bedömning:Av utredningen i ärendet framgår att A hjälptX med en polisanmälan som var ägnad att ut-öva otillbörlig påtryckning på motparten.Härigenom har han allvarligt åsidosatt sinaplikter som advokat.

På grund härav tilldelar tilldelar nämndenA varning jämlikt 8 kap. 7 § andra stycketrättegångsbalken.

16 december 1999 – sex dagarföre klagotidens utgång – skicka-de A ett brev till X och uppma-nade honom snarast att återsän-da den medsända fullmakten.Han poängterade särskilt att ing-enting kunde göras om han inteåterfick fullmakten. Denna komi retur först den 27 december1999. Två dagar senare skrevhan till X och meddelade attfullmakten anlänt först efter atttiden för överklagande gått ut. –Med tanke på X:s bristande in-tresse av att ta kontakt före hu-vudförhandlingen ansåg A detvara ett oeftergivligt krav att hanerhöll en fullmakt innan hanöverklagade tingsrättens dom.

Nämndens bedömning:

Eftersom X uttryckligen hadeförklarat att han ville överklagadomen borde A, trots att han intefått den av honom begärda full-makten, ha sett till att ett över-klagande ingavs till tingsrättenföre klagotidens utgång.

Genom att underlåta att göradetta har han åsidosatt sinaplikter som advokat.

På grund härav tilldelar nämn-den A erinran enligt 8 kap. 7 §andra stycket rättegångsbalken.

Det som i övrigt förekommit iärendet föranleder ingen åtgärd.

Medverkan vid köp av restaurang utan attgrundläggande förutsättningar för förvärvet varklarlagda. Erinran tilldelad.

Biträde åt klient med att upprätta polisanmälan ägnad att utöva otillbörlig påtryckning på motparten. Varning tilldelad.

DISCIPLINÄRENDEN

Beslutvåren2001

Besöksförbud föreslås utökasÄVEN ANDRA som riskerar att utsättas för våld av närstående ellertidigare partner ska få bättre skydd, föreslår justitiedepartementet ien departementspromemoria. Besöksförbudet i hemmet föreslås

utökas och utvidgas till att gälla ett större geografiskt område äntidigare. Polisen ska få rätt att meddela om tillfälliga besöksförbudoch vid häktningsförhandlingar ska domstolen alltid beakta denmisstänktes relation till målsäganden. ❖


HelsidaAktiebolagstjänst


Adlercreutz,Thomas KulturegendomsrättMed en kommentar till kulturminneslagen.Stockholm. Fakta Info Direkt Sweden.2001. 366 s.

Antitrust and New MediaHaag. Kluwer Law International. 2000.443 s. (AIJA Law Library. Vol. ed. Miguel deAvillez Pereira.)

Born,Gary BInternational Commercial ArbitrationCommentary and Materials. 2 uppl. Haag.Kluwer Law International. 2001. 1149 s.

Bring,OveInternational Criminal law inHistorical Perspective.Comments and MaterialsStockholm. 2001. 149 s. (Skrifter utgivna avJuridiska Fakulteten vid StockholmsUniversitet, nr 66.)

Cars,ThorstenLagen om SkiljeförfarandeEn kommentar. 3 uppl. Stockholm.Fakta Info Direkt Sweden. 2001. 302 s.

Danielsson,StigFörundersökning i brottmålStockholm. Bruuns bokförlag. 2000. 104 s.

Edström,ÖrjanAnställningsskydd och förändradekvalifikationskrav i kunskapssamhälletUppsala. Iustus. 2001. 279 s.

The European Patent System.The Law and Practice of the EuropeanPatent Convention. 2 uppl. London. Sweet& Maxwell. 2001. 948 s.

Hobér,KajExtinctive Prescription and ApplicableLaw in Interstate ArbitrationUppsala. Iustus. 2001. 459 s. (Skrifter frånJuridiska Fakulteten i Uppsala, nr 88.)

IT och juristutbildningJure. 2001. 234 s. (Nordisk årsbok i rättsin-formatik 2000. Peter Wahlgren, red.)

Johansson,Svante OStoppningsrätt under godstransportStockholm. Norstedts Juridik. 2001. 519 s.

Liman,Lars-OttoLimans registerHitta rätt i AB 92,ABT 94 och AF AMA.Stockholm. Svensk Byggtjänst. 2001. 93 s.

Lindgren,Magnus;Pettersson,Karl-Åke;Hägglund,Bo.BrottsofferFrån teori till praktik. Jure 2001. 308 s.

Lerwall,LottaKönsdiskrimineringEn analys av nationell och internationell rätt.Uppsala. Iustus. 2001. 417 s. (Skrifter frånJuridiska Fakulteten i Uppsala, nr 87.)

Lyxell,RalfIntrångsundersökning och discovery

En komparativ studie avseende förberedelsei patentintrångsmål. Lund. 2001. 145 s.(Skrifter utgivna av Svenska Föreningen motPiratkopiering, III.)

Malmström; AgellCivilrätt17 uppl. Malmö. Liber. 2001. 415 s.

Nordquist, JonasDomstolar i det svenskapolitiska systemetOm demokrati, juridik och politik under1900-talet. Stockholm. 2001. 255 s.(Stockholms Universitet, Statsvetenskapligainstitutionen.)

Shaughnessy, Patricia LThe Attorney-Client PrivilegeA comparative study of American, Swedishand EU law. Stockholm. 2001. 645 s.(Stockholms Universitet, Juridiska institu-tionen.)

Stiegler, AndersFel vid villaköpOm besiktningsmannens och fastighets-mäklarens ansvar för fel i fastighet.Stockholm. 2001. 101 s.

Svanberg,KatinkaIntroduktion till traktaträtten – en lärobok i traktaträtt2001. 48 s. (Stiftelsen Skrifter utgivna avJuridiska Fakulteten vid StockholmsUniversitet, nr 65.)

JURIDISKLITTERATUR

180 x 45ITS

55 x 40Målstad

Ny läsning om antitrust, brottsoffer och villaköp

Nytt om namnLENA GRUNDITZ har av regeringen utnämnts attvara hovrättsråd i Göta hovrätt.

JAN KÄLLMAN har utnämnts till ny rådman iMariestads tingsrätt.

ERLAND HESSLOW blir ny rådman i Gävle tingsrätt.ULRIKA CARLEHÄLL, JOAKIM MUNTER OCH

KURT EK har utnämnts till rådmän i Stockholms tings-rätt. ❖

Vem är du?IBLAND KAN DET varabra att kunna visa det. Ärdu advokat har du möjlig-het att beställa ett särskiltidentitetskort för advoka-ter.Vänd dig till Advokat-samfundet för att göra dinbeställning. ❖


HelsidaSonnor

Nya ledamöter 13 december 2001Carina Abrahamsson, Advokatfirman Carler i Gävle HB,

GävleTomas Berggren, Advokatfirman NOVA AB, Stockholm Glenn Häckter, Advokatfirman Cederquist KB, Stockholm Fredrik Hägglund,Clifford Chance Pünder, BrysselJonas Jeppsson, Linklaters Lagerlöf Advokatbyrå,

StockholmKjell E. Johansson, Advokatfirman Delphi & Co KB,

StockholmOlof Johnson, Advokatfirman Foyen & Co HB, StockholmHans Jorstedt, Locus Advokatbyrå, StockholmNiclas Karlsson, Juristhuset-Lawhouse Advokatfirman

Sjöström AB, StockholmStefan Perván Lindeborg, Mannheimer Swartling

Advokatbyrå AB, StockholmMartin Nilsson, Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB,

StockholmTomas K. Nordberg, T.K. Nordberg AB, StockholmAnna Notfors, Juristfirman Anna Notfors, ÖstersundAnna Pantzar, Advokatfirman Lindahl KB, StockholmAnn-Christine Sigvardsson, Advokatfirman Arne de

Bourgh, UppsalaAnders Steén, Linklaters Lagerlöf Advokatbyrå AB, MalmöRobert Storgårds, Advokatfirman Inter i Stockholm AB,

StockholmMikael Ståhl, Advokatfirman Vinge KB, StockholmMårten Tagaeus, Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB,

Göteborg

Utträdda ledamöterMagnus Berg, Lomma, 26 november 2001Björn Forsgren, Ljusdal, 29 november 2001 Ingvar Hellentin, Stockholm, 31 december 2001 Anders Hillén, Malmö, 31 december 2001 Per Nilsson, Malmö, 31 december 2001 Anette Rosén, Malmö, 23 november 2001 Gösta Westring, Stockholm, 31 december 2001

Avlidna ledamöterUlf Steneberg, Simrishamn, 3 april 2000

remissvaradvokatförteckningen

Remissärenden, i vilkasamfundet avgivit yttranden:

R 8223/2001 Slutbetänkandet”Mönster Form Design– Förslag till formskyddslag”,SOU 2001:68

R 8281/2001 Promemorian”Förfarandet vid hyres-nämnderna och arrendenämn-derna”

R 8282/2001Delbetänkan-det ”Snabbarelagföring 1 – Några förslag tillförenklingar”, SOU 2001:59

R 8412/2001 Riksdagens revi-sorers rapport (2001/02:6)”Uppehållstillstånd för asyl-sökande - tidsåtgång, kost-nader, reformarbete”

R 8435/2001 Riksdagens lag-utskotts remiss av motionerna2001/02:L257, L282, L332, L345angående franchising samt L270angående domstolarnas möjlig-het att jämka avtal mellannäringsidkare

R 8496/2001Departementspromemorian”Åtgärder mot sena betal-ningar”, Ds 2001:56

R 8538/2001 Riksåklagarensförslag till nya beslutsformule-ringar för åklagarväsendet

R 8540/2001 Departements-promemorian ”Trafikskadautomlands – enklare att fåersättning”, Ds 2001:51


SAMFUNDSFRÅGOR

55 x 80Bolagsbildning

55 x 80Bohman & Hessler

55 x 80Adv Ehrling

Thomas Folestad ny handläggare

AV ALLA SÖKANDE tilltjänsten som handläggarepå Advokatsamfundet,som vi berättade om iförra numret, drogThomas Folestad, 29, detlängsta strået. På samfun-det ska Thomas arbetamed disciplin-, arvodes-och inträdesärenden.

– Det skabli spän-nande ochintressantatt få insyn iadvokat-verksamhe-ten ochkomma ikontaktmed advo-kater, sägerThomassom på siktgärna kan

tänka sig advokatbanan el-ler en domarkarriär.

Thomas Folestad kom-mer närmast från notarie-tjänstgöring på Västman-lands tingsrätt.Han börja-de sitta ting på Sala tings-rätt,men som en följd avsammanslagning mellantingsrätterna i Sala,Köping och Västerås den1 april i fjol hamnade hanunder en ny organisa-tion. ❖

HelsidaNorstedts

POSTTIDNING BBEGRÄNSAD EFTERSÄNDNINGVid definitiv eftersändning återsändes försändelsen medden nya adressen på baksidan (ej adressidan) tillSveriges advokatsamfund Box 273 21, 102 54 Stockholm

Documents

Minister med sikte på advokat- jobb...sikte på advokat-jobb Helsida Fakta ADVOKATEN #1• 2002 3 Tidskriften ADVOKATEN utges av Sveriges advokatsamfund med nio nummer per år. Redaktion