MKB Sundbybergs ÖP 2009-12-16 · delmål och en fortsatt dialog föras med alla intressenter. Planförslaget innebär att järnvägen genom Sundbyberg förläggs i tunnel. De centrala

Structor Miljöbyrån Stockholm AB, Industrigatan 2A, 112 46 STHLM, Org.nr. 556655-7137 Tel: 08-54555630, Fax:08-54555750

M:\Uppdrag\2008\M800149 _MKB ÖP Sundbyberg\18-Slutversion\MKB Sundbybergs ÖP 2009-12-16.doc

Sundbybergs stad Miljökonsekvensbeskrivning för Översiktsplan

Foto; Johan Adelgren Stockholm 2008-12-29, senast reviderad 2009-12-16

Petra Adrup Elisabeth Mörner

MKB Sundbybergs ÖP

M800149

2008-12-29, rev 2009-12-16, sid 2(61)

Str

ucto

r M

iljöb

yrån

Sto

ckhl

mA

B, I

ndus

trig

atan

2A

, 112

46

Sth

lm, O

rg.n

r. 5

5665

5-71

37, w

ww

.str

ucto

r.se

Sammanfattning Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) omfattar förslag till ny översiktsplan för Sundbybergs stad. Enligt Plan- och bygglagen och Miljöbalken ska en MKB göras när en översiktsplan upprättas som kan antas få betydande miljöpåverkan. MKB:n innehåller en översiktlig miljöbedömning av konsekvenserna av kommunövergripande strategier samt av föreslagna förändringsområden. En ökad befolkningsmängd medför negativa konsekvenser såväl för människan som för miljön. De flesta konsekvenser kan dock förhindras eller mildras genom att man sätter upp ”riktlinjer” för vad som vill uppnås utan att människan och miljön påverkas negativt. I Sundbybergs stad görs detta genom en tydlig inriktning mot förtätning och utveckling av befintliga bebyggelseområden med en balans mellan bostäder och arbetsplatser. En tydlig strategi är att viktiga grönstråk och förbindelser mellan stadsdelar bevaras och förstärks samt att boende i Sundbyberg naturligt och enkelt ska kunna röra sig mellan stadens stadsdelar genom utbyggnad av gång och cykelbanor och kollektivtrafik samt motverkande av barriärer i form av t ex järnvägar och kraftledningar. Planförslaget medför en ökad trafik och en ökad andel hårdgjorda ytor. Det i sin tur innebär större mängd dagvatten att ta hand om vilket kan leda till övergödning och vatten av sämre kvalitet. De konsekvenserna motverkas i Sundbybergs stad genom LOD (lokalt omhändertagande av dagvatten). Riktlinjer har tagits fram som ett hjälpmedel som beskriver hur dagvatten hanteras på lämpligast sätt i olika situationer. Planens intentioner bedöms medverka till förstärkta möjligheter för friluftsliv och rekreation, både inom Sundbyberg och mellan Sundbyberg och angränsande kommuner. Genom att skapa goda kopplingar mellan olika stadsdelar samt att bevara viktiga grön- och naturområden kan rekreationsvärdet samt möjligheter till olika slags friluftsaktiviteter förstärkas. Även spridning och överlevnad av flora och fauna gynnas. En utbyggnad av bostäder, arbetsplatser, verksamheter, infrastruktur m.m. kan medföra att viss oexploaterad mark kan behöva tas i anspråk. I befintliga stadsdelar siktar Sundbyberg dock på förtätning och komplettering istället för att ta jungfrulig mark i anspråk. Detta medför att områden som kan vara värdefulla ur rekreations- eller naturmiljösynpunkt bibehålls och förhindras från att störas genom t ex fragmentering. Genom att ta fram instrument, t ex en grönplan, som Sundbyberg kan använda i sin fysiska planering samt att tidigt koppla särskilt viktiga frågor till planbestämmelser kan värdefulla områden för rekreation och naturmiljö säkerställas. Den förväntade trafikökningen, vilket en ökad befolkningsmängd medför, kommer att innebära ökade buller- och föroreningsnivåer, framförallt längs de större vägarna Enköpingsvägen, Järnvägsgatan, Landsvägen m fl. Genom en långsiktig trafikplanering, planerad utbyggnad av gång- och cykelnätet samt satsningar på kollektivtrafiken kan dessa negativa konsekvenser undvikas och förutsättningarna för människa och miljö förbättras. En bullerkartering för staden ska tas fram vilket kan utgöra ett verktyg både för planering av bebyggelse och för infrastruktur samt utgöra underlag för bullerskyddsåtgärder vid utsatta fastigheter. Kontinuerlig uppföljning av bullersituationen i staden krävs för att säkerställa att nationella och kommunala mål uppnås.

MKB Sundbybergs ÖP

M800149

2008-12-29, rev 2009-12-16, sid 3(61)

Str

ucto

r M

iljöb

yrån

Sto

ckhl

mA

B, I

ndus

trig

atan

2A

, 112

46

Sth

lm, O

rg.n

r. 5

5665

5-71

37, w

ww

.str

ucto

r.se

Planförslaget medför en viss risk för att risker och störningar från miljö- och hälsofarliga verksamheter påverkar den utökade boende- och arbetsmiljön som planeras i Sundbyberg. Genom en god planering kan risker som orsakar skador på människor eller byggnader dock undvikas med de strategier som översiktsplanen medger, t ex att hänsyn ska tas till skyddsavstånd vid anläggande av riskkällor i närheten av bostäder. Inom centrala Sundbyberg samt längs med Enköpingsvägen kan boende- och arbetsmiljön förväntas förbättras, detta till följd av de förändringar som planeras ske med Mälarbanan och Enköpingsvägen. Planförslaget har en tydlig inriktning på befolknings- och bebyggelseexpansion. Ny bebyggelse kommer i stort sett helt att bestå av flerbostadshus och i liten omfattning av småhus. I vision 2020 har formulerats krav som kan bidra till tillkomsten av energieffektiva och innovativa energilösningar i bebyggelsen. I planförslaget redovisas ambitioner om att Sundbyberg ska stimulera byggföretag att bygga nya byggnader som med råge klarar de energikrav som finns i boverkets Byggregler. Det saknas dock beskrivningar över hur man avser att realisera dessa ambitioner. Förutsättningarna för ökad folkhälsa, d v s ökad delaktighet, social trygghet och fysisk aktivitet, stärks genom planförslaget. För att säkerställa resultatet måste dock målen brytas ned i konkreta delmål och en fortsatt dialog föras med alla intressenter. Planförslaget innebär att järnvägen genom Sundbyberg förläggs i tunnel. De centrala delarna av Sundbyberg, i närheten av Sundbybergs station, kommer under tunnelförläggningen av Mälarbanan (ca 10 års tid), utgöra en arbetsplats, vilket kommer att innebära störningar för boende och näringsidkare i närområdet. Erforderliga skyddsåtgärder måste vidtas för att minimera dessa störningar, som trots detta kommer att vara påtagliga. Inom samtliga områden där staden identifierat en risk för betydande miljöpåverkan bör en åtgärdsstrategi föreslås. Miljökonsekvensbeskrivningen visade i ett tidigt skede att åtgärdsstrategier ibland saknats eller varit otydliga i ÖPn. Vissa delar har medvetet inte konkretiserats i ÖPn eftersom det är ett översiktligt dokument. För att översiktsplanen ska bli ett användbart verktyg måste dock vissa delar konkretiseras. Framtagandet av ÖPn och MKBn har varit en interaktiv process där bedömningar och påpekanden i MKBn på flera områden bidragit till att ÖPn kompletterats, förtydligats och konkretiserats. ÖPn har bl a kompletterats med förtydliganden gällande mellankommunal samordning av dagvattenfrågor. Vidare har ÖPn konkretiserats gällande åtgärdsstrategier för buller, naturmiljö och rekreation, energi och byggskedet. MKBn har även bidragit till att Integration lyfts fram i ÖPn som ett prioriterat område. Förutsatt att ytterligare konkretiseringar, utöver ovan nämnda, av planförslaget tas fram, bedöms planförslaget sammantaget i huvudsak vara i enlighet med miljömålen och folkhälsomålen. Hur väl miljömålen slutligen uppfylls beror av hur planförslagets strategi genomförs i praktiken vid exempelvis planläggning och bygglovshantering.

MKB Sundbybergs ÖP

M800149

2008-12-29, rev 2009-12-16, sid 4(61)

Str

ucto

r M

iljöb

yrån

Sto

ckhl

mA

B, I

ndus

trig

atan

2A

, 112

46

Sth

lm, O

rg.n

r. 5

5665

5-71

37, w

ww

.str

ucto

r.se

Innehållsförteckning 1 BAKGRUND ....................................................................................................................... 5

2 MEDVERKANDE .............................................................................................................. 5

3 MILJÖBEDÖMNING ....................................................................................................... 5

3.1 BEHOVSBEDÖMNING .................................................................................................... 5 3.2 SAMRÅD ....................................................................................................................... 6 3.3 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (MKB) ................................................................... 6

4 OMRÅDESBESKRIVNING ............................................................................................. 7

5 AVGRÄNSNING ................................................................................................................ 9

5.1 GEOGRAFISK ................................................................................................................ 9 5.2 SAKLIG ......................................................................................................................... 9 5.3 TIDSMÄSSIG ................................................................................................................. 9

6 ALTERNATIVREDOVISNING ..................................................................................... 10

6.1 NOLLALTERNATIV ..................................................................................................... 10 6.2 PLANFÖRSLAG ........................................................................................................... 10 6.3 ÖVRIGA ALTERNATIV................................................................................................. 14

7 KONSEKVENSER ........................................................................................................... 14

7.1 DAGVATTENHANTERING............................................................................................ 16 7.2 NATURMILJÖ OCH REKREATION ................................................................................ 20 7.3 BULLER ...................................................................................................................... 28 7.4 RISK OCH SÄKERHET .................................................................................................. 32 7.5 LUFT ........................................................................................................................... 38 7.6 ENERGI ....................................................................................................................... 42 7.7 FOLKHÄLSA ............................................................................................................... 46 7.8 BYGGPROCESSER ....................................................................................................... 52

8 SAMLAD KONSEKVENSBEDÖMNING .................................................................... 57

9 UPPFÖLJNING ................................................................................................................ 59

10 REFERENSER ................................................................................................................. 60

10.1 SKRIFTLIGA ................................................................................................................ 60 10.2 MUNTLIGA ................................................................................................................. 61 10.3 DIGITALA ................................................................................................................... 61

MKB Sundbybergs ÖP

M800149

2008-12-29, rev 2009-12-16, sid 5(61)

Str

ucto

r M

iljöb

yrån

Sto

ckhl

mA

B, I

ndus

trig

atan

2A

, 112

46

Sth

lm, O

rg.n

r. 5

5665

5-71

37, w

ww

.str

ucto

r.se

1 Bakgrund Sundbybergs stads nu gällande översiktsplan är från år 2001. Sedan 2001 har stora förändringar skett i Sundbyberg, bl a har invånarantalet ökat, antalet bostäder har blivit fler, kontor har byggts och många företag har etablerat sig. I flera områden pågår planering eller exploatering, i enlighet med nu gällande översiktsplans intentioner. Övriga förändringar som skett inom staden är att försvarsmakten har flyttat den verksamhet som tidigare bedrevs norr om E18/Enköpingsvägen vilket inneburit att Sundbyberg fått tillgång till delar av marken som tidigare var av riksintresse för totalförsvaret. Tre fördjupade översiktsplaner har antagits sedan 2001, Rissne-Hallonbergen-Ör, Stora Ursvik samt Brotorp (del av Järvastaden). Sedan januari 2004 är bevarandeområdet Igelbäcken till stora delar ett kommunalt naturreservat, Igelbäckens naturreservat. Ett arbete för utveckling av Sundbybergs stadskärna har påbörjats. Med anledning av de förändringar som skett inom Sundbyberg sedan 2001 är många delar av nuvarande översiktsplan inte längre aktuell, varför kommunfullmäktige i januari 2008 beslutade om direktiv för arbetet med en ny översiktsplan. Arbetet med att ta fram en ny översiktsplan startade i maj 2008. Samråd har genomförts under mars-maj 2009. Utställning har genomförts under oktober-november. 2 Medverkande Föreliggande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har upprättats av Structor Miljöbyrån, på uppdrag av Sundbybergs stad. Uppdragsledare för MKBn samt ansvarig för kapitel om dagvatten, buller, luft och byggprocessen har Petra Adrup varit. Elisabeth Mörner har ansvarat för kapitel om naturmiljö och rekreation samt risk och säkerhet. Sten-Ivan Bylund har ansvarat för kapitel om Energi och Margareta Tham på Mångfaldsutveckling AB har, som underkonsult, ansvarat för kapitel om Folkhälsa. Medverkande från Sundbybergs stad har framförallt varit; Ewa Jungstedt, projektledare för översiktsplanen samt Sören Sjögren, miljöintendent, Jenny Ångman, miljösamordnare samt Anna Bohlin, utredare. 3 Miljöbedömning

3.1 Behovsbedömning

När en ny plan ska upprättas ska den enligt lagstiftning genomgå en behovsbedömning där det bedöms om planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Om planen antas medföra betydande miljöpåverkan ska den genomgå en miljöbedömning och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska upprättas, där den betydande miljöpåverkan som planens genomförande kan antas medföra, identifieras, beskrivs och bedöms. Enligt MKB-förordningen ska genomförandet av en översiktsplan nästan undantagslöst antas medföra betydande miljöpåverkan p g a sin geografiska utbredning. En översiktsplan anger också alltid förutsättningar för en eller flera av de verksamheter som finns upptagna i bilaga 1 och 3 i MKB-förordningen och som huvudregel alltid ska antas medföra betydande miljöpåverkan. Kommuner ska därför alltid göra en miljöbedömning av översiktsplaner och en MKB ska alltid upprättas.

MKB Sundbybergs ÖP

M800149

2008-12-29, rev 2009-12-16, sid 6(61)

Str

ucto

r M

iljöb

yrån

Sto

ckhl

mA

B, I

ndus

trig

atan

2A

, 112

46

Sth

lm, O

rg.n

r. 5

5665

5-71

37, w

ww

.str

ucto

r.se

3.2 Samråd och utställning

Samråd ska alltid ske med berörda länsstyrelser och kommuner om behovsbedömningen. Om en miljöbedömning ska göras ska samråd även ske avseende miljökonsekvensbeskrivningens avgränsning och detaljeringsnivå. Planen och miljökonsekvensbeskrivningen ska också göras tillgängliga för övriga berörda myndigheter och allmänhet. Inom ramen för en miljöbedömning ska det redovisas hur framförda synpunkter från samråd har beaktats i planarbetet. Sundbybergs stad hade den 2 september 2008 ett möte med länsstyrelsen där staden redovisade översiktsplanens innehåll i stort samt förde en diskussion kring viktiga frågeställningar att ha med sig i det fortsatta planarbetet. Samråd har även skett, via e-post, kring MKBns avgränsning. För information till allmänheten om arbetet med den nya översiktsplanen har staden gått tillväga på ett flertal sätt. Staden har bl a annonserat om planarbetet i ett informationsblad som går ut till Sundbybergs invånare, medverkat med karta och informationsmaterial på årlig kräftskiva i Sundbybergs centrum och i de s k Rissnespelen samt informerat på Sundbybergs stads hemsida sedan i juni 2008. Staden har även annonserat i lokaltidningen. Ett formellt plansamråd har genomförts under mars-maj 2009. Syftet med samrådet var att förbättra underlaget och att ge möjlighet till insyn och påverkan. De synpunkter som framförts har sammanställts i en samrådsredogörelse. En utställning genomfördes under oktober-november 2009. De synpunkter som kom in har sammanställts i ett utlåtande och lett till vissa justeringar i planen. Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige behandlar den slutliga översiktsplanen i januari 2010.

3.3 Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)

Miljökonsekvensbeskrivningen är det huvuddokument som ska upprättas inom miljöbedömningen där den betydande miljöpåverkan identifieras, beskrivs och bedöms. Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter av en planerad markanvändning och dess inverkan på miljö, hälsa och hushållning med naturresurser. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av effekter på människors hälsa och miljön. Arbetet med en miljökonsekvensbeskrivning ska integreras med den övriga planeringsprocessen för att på så sätt tidigt kunna identifiera konflikter mellan olika intressen samt att möjligheterna till att finna miljöanpassade lösningar ökar så att en hållbar utveckling främjas. Framtagandet av ÖPn och MKBn har varit en interaktiv process där bedömningar och påpekanden i MKBn på flera områden bidragit till att ÖPn har kompletterats, förtydligats och konkretiserats.

MKB Sundbybergs ÖP

M800149

2008-12-29, rev 2009-12-16, sid 7(61)

Str

ucto

r M

iljöb

yrån

Sto

ckhl

mA

B, I

ndus

trig

atan

2A

, 112

46

Sth

lm, O

rg.n

r. 5

5665

5-71

37, w

ww

.str

ucto

r.se

4 Områdesbeskrivning Sundbybergs stad är belägen nordväst om Stockholm. Sundbyberg är Sveriges minsta kommun till ytan med sina ca 9 kvadratkilometer men är med sina ca 37 500 invånare en av landets mest tätbefolkade kommuner. Sundbyberg gränsar till Stockholm i söder och väster, Solna i öster och Sollentuna i norr.

Vid stadsbildningen 1927 omfattade Sundbyberg endast den äldre stadskärnan kring järnvägen. År 1949 införlivades Lilla Alby, villasamhällena Lilla Ursvik och Duvbo, och staden växte. Sedan 1949 har Sundbyberg byggts ut med ett nytt bostadsområde varje årtionde. Storskogen byggdes med flerfamiljshus på 1950-talet, Ör på 1960-talet och Hallonbergen på 1970-talet. Under 1980-talet avslutades byggnationen i Rissne, kommunens senaste stadsdel. Nästa utbyggnad under början av 2000-talet blir Stora Ursvik.

Staden är känd för sina goda kommunikationer. Varje dag pendlar drygt 12 000 sundbybergare över kommungränsen, främst till arbetsplatser i Solna och Stockholm, samtidigt som lika många människor pendlar in från omkringliggande kommuner. Pendlingen underlättas av att Sundbyberg är en av landets mest kommunikationstätaste kommuner; två tunnelbanelinjer med fem stationer, pendeltåg, fjärrtåg och ett antal busslinjer gör att tidsavståndet till Stockholm city varierar mellan 10 och 20 minuter beroende på färdsätt. Den centrala delen av kommunen korsas av Enköpingsvägen i öst-västlig riktning och Ulvsundavägen löper utmed kommunens västra gräns i nord-sydlig riktning.

I Sundbybergs norra del finns ett stort grönområde. Här går Järvakilen, som är en av Stockholms gröna kilar, och här finns även Igelbäckens naturreservat som skydd för det känsliga vattendraget Igelbäcken och det tätortsnära naturområdet.

MKB Sundbybergs ÖP

M800149

2008-12-29, rev 2009-12-16, sid 8(61)

Str

ucto

r M

iljöb

yrån

Sto

ckhl

mA

B, I

ndus

trig

atan

2A

, 112

46

Sth

lm, O

rg.n

r. 5

5665

5-71

37, w

ww

.str

ucto

r.se

Figur 1. Översiktskarta över Sundbyberg med stadsdelar

MKB Sundbybergs ÖP

M800149

2008-12-29, rev 2009-12-16, sid 9(61)

Str

ucto

r M

iljöb

yrån

Sto

ckhl

mA

B, I

ndus

trig

atan

2A

, 112

46

Sth

lm, O

rg.n

r. 5

5665

5-71

37, w

ww

.str

ucto

r.se

5 Avgränsning För att nå syftet med en miljöbedömning ska miljökonsekvensbeskrivningen behandla den mest betydelsefulla påverkan på människa och miljö som planens genomförande kan antas medföra. Inom ramen för en miljöbedömning skall därför innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen avgränsas, dels geografiskt och sakligt och dels tidsmässigt.

5.1 Geografisk

Geografiskt omfattar konsekvensbeskrivningen primärt Sundbybergs stad men med tanke på Sundbybergs centrala läge i Stockholmsregionen och då en översiktsplan även kan ha konsekvenser för områden utanför stadens gränser har ett helikopterperspektiv tillämpats. Det geografiska området har med anledning av detta utökats till att även innefatta tillämpliga delar utanför kommungränsen, framförallt angränsande vattensystem, den regionala grönstrukturen samt kommunal energiplanering. För planens konsekvenser med avseende på utsläpp till luft beskrivs denna miljöaspekt ur ett mer globalt perspektiv.

5.2 Saklig

Enligt miljöbalken ska MKBn innehålla en beskrivning av den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma med avseende på biologisk mångfald, befolkning, människors hälsa, djurliv, växtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer, materiella tillgångar, landskap, bebyggelse, forn- och kulturlämningar och annat kulturarv samt det inbördes förhållandet mellan dessa miljöaspekter. Vidare ska samråd ske avseende miljökonsekvensbeskrivningens avgränsning och detaljeringsnivå. Sundbybergs stad insände den 1/10-2008 ett förslag på saklig avgränsning av MKB till Länsstyrelsen i Stockholms län. I svar från länsstyrelsen framkom inga synpunkter på förslaget till saklig avgränsning. I samråd med länsstyrelsen har därav följande miljöaspekter bedömts vara av vikt att beakta inom ramen för MKBn;

Tåg- och vägtrafikbuller Risk/säkerhet/farligt gods Luftföroreningar från trafiken Natur och grönområden Byggprocesser Dagvattenhantering Energiplanering/Fjärrvärme Folkhälsa

5.3 Tidsmässig

Översiktsplanen kommer, när den blir antagen, att gälla fram till det att den anses inaktuell och en ny översiktsplan antas. Aktualitetsprövning ska ske varje mandatperiod (vart 4:e år). Tidsperspektivet som används i översiktsplanen är 2020, varför även detta årtal bedöms vara relevant för MKBns tidsmässiga avgränsning.

MKB Sundbybergs ÖP

M800149

2008-12-29, rev 2009-12-16, sid 10(61)

Str

ucto

r M

iljöb

yrån

Sto

ckhl

mA

B, I

ndus

trig

atan

2A

, 112

46

Sth

lm, O

rg.n

r. 5

5665

5-71

37, w

ww

.str

ucto

r.se

6 Alternativredovisning

6.1 Nollalternativ

Nollalternativet beskriver förväntad utveckling av Sundbybergs stad om planförslaget inte genomförs. Gällande översiktsplan från 2001 samt fördjupade översiktsplaner för Stora Ursvik (2003), Brotorp (2004) och Rissne-Hallonbergen-Ör (2005) förväntas i nollalternativet vara de strategiska dokument som ger vägledning vid planering av markanvändning i staden. Nollalternativet innebär således bl a omfattande planer för utveckling av framförallt bostadsbebyggelse i samtliga nämnda områden som har fördjupade översiktsplaner men även av arbetsplatser i Stora Ursvik. Dessa planer påverkar i hög grad andra delar av Sundbyberg genom en ökad genomfartstrafik, ökat behov av rekreation, ökad energianvändning och belastning i form av bl a dagvatten m m. I nollalternativet kommer gällande översiktsplan även fortsättningsvis i många hänseenden vara inaktuell och i behov av uppdatering. Utbyggnad och förtätning bedöms kunna ske även utanför ovan nämnda områden genom detaljplaneläggning och bygglovshantering i de fall projekten ej strider mot gällande översiktsplan. Nollalternativet innebär sammanfattningsvis att man får en mer ostyrd bebyggelseutveckling där man missar helhetsgreppet för utvecklingen av staden.

6.2 Planförslag

6.2.1 Syfte

Översiktsplanen ska ge vägledning för beslut om användningen av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Översiktsplanen är inte bindande för myndigheter och enskilda. Översiktsplanen är framförallt ett strategidokument och används bl a som ett hjälpmedel i plan- och bygglovsärenden och när staden eller andra myndigheter fattar andra beslut som rör mark- och vattenanvändningen i staden.

6.2.2 Innehåll

6.2.2.1 Vision

Kommunfullmäktige antog i maj 2008 en ny vision för staden. Den lyder: Sundbyberg – där staden är som bäst både storstad och natur med plats för mänskliga möten Samtidigt beslutades om följande strategiska inriktningar:

Målinriktad samverkan med gott bemötande över gränser, med delaktiga medborgare och andra aktörer

Hållbar utveckling för god livsmiljö och folkhälsa Resurseffektiv planering, genomförande och uppföljning Tillväxt med nya bostäder, arbetsplatser och en välutvecklad infrastruktur Kompetensförsörjning som ger möjligheter för livslångt lärande

MKB Sundbybergs ÖP

M800149

2008-12-29, rev 2009-12-16, sid 11(61)

Str

ucto

r M

iljöb

yrån

Sto

ckhl

mA

B, I

ndus

trig

atan

2A

, 112

46

Sth

lm, O

rg.n

r. 5

5665

5-71

37, w

ww

.str

ucto

r.se

I Sundbyberg finns några områden som särskilt ska prioriteras i framtiden. De är alla viktiga att arbeta med för att bidra till en hållbar samhällsutveckling. Trygghet Ökad trygghet och en mångfald av naturliga mötesplatser bidrar till en levande miljö och jämlik användning av staden och dess utbud. Folkhälsa Staden ska bidra till möjligheter och bra förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det görs bland annat genom samverkan mellan stadens verksamheter och andra aktörer. Tillväxt och gott företagsklimat En kärnpunkt i Sundbybergs fortsatta samhällsplanering är att utveckla potentialen med ökad inflyttning och intresse för staden. Att arbeta för ett gott företagsklimat genom att skapa förutsättningar för stora och små företag att etablera sig är också viktigt för tillväxten. Trafik Genomfartstrafiken i Sundbyberg ska minska, hastigheterna ska anpassas och kollektivtrafiken byggas ut för att få funktionella förbindelser till och från alla stadsdelar. Det ska inte vara nödvändigt att åka bil för att ta sig till olika platser i staden. Det ska vara enkelt att förflytta sig till fots eller med cykel både mellan de olika stadsdelarna och till angränsande kommuner. Blandad bebyggelse Fördelningen mellan bostäder och arbetsplatser ska även i fortsättningen hållas utifrån principen en bostad – en arbetsplats. En blandning av bostäder, kontor, verksamheter och service skapar variation av funktioner och ger liv och rörelse i stadsdelarna under hela dygnet. Fördelningen av upplåtelseformer och boendeformer ska jämnas ut. Kultur som drivkraft Staden ska ha ett rikt och tillgängligt kulturliv för alla åldrar eftersom kultur fungerar som en positiv drivkraft i samhällsutvecklingen. Gröna ytor och idrott De grönytor och parker som finns i staden ska stärkas och utvecklas. Förutsättningarna för den organiserade idrotten och för spontanidrott ska förbättras. Ökad integration Staden ska sträva efter ökad integration mellan människor och platser bland annat genom att förbättra tillgängligheten, underlätta rörligheten mellan olika områden och verka för blandad bebyggelse.

Förslaget till ny ÖP har tagits fram med utgångspunkt från visionen och de strategiska inriktningarna. I Sundbyberg strävar man efter en hållbar samhällsutveckling. Det innebär fokus på tre perspektiv: Social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. De tre perspektiven skapar varandras förutsättningar och stärker varandra. Tillsammans ger de förutsättningar för en stadsutveckling i ett helhetsperspektiv.

MKB Sundbybergs ÖP

M800149

2008-12-29, rev 2009-12-16, sid 12(61)

Str

ucto

r M

iljöb

yrån

Sto

ckhl

mA

B, I

ndus

trig

atan

2A

, 112

46

Sth

lm, O

rg.n

r. 5

5665

5-71

37, w

ww

.str

ucto

r.se

Planförslaget innebär en befolkningsökning från dagens ca 37 500 invånare till 50-60 000 invånare för perioden 2015-2020.

6.2.2.2 Förändringsområden

I figur 2 anges de förändringsområden som föreslås i översiktsplanen. Med förändringsområde avses ett område där användningen av marken föreslås bli en annan än vad den är idag. Planförslaget anger en tydlig inriktning mot en förtätning och utveckling av befintliga bebyggelseområden med en balans mellan bostäder och arbetsplatser. En tydlig strategi är att viktiga grönstråk och förbindelser mellan stadsdelar bevaras och förstärks samt att boende i Sundbyberg naturligt och enkelt ska kunna röra sig mellan stadens stadsdelar genom utbyggnad av gång och cykelbanor och kollektivtrafik samt motverkande av barriärer i form av t ex järnvägar och kraftledningar.

Nya bostäder planeras framförallt i området mellan Brotorp och Hallonbergen, utmed Enköpingsvägen, på Råsta kulle och Råstagaraget, i kv Dimslöjan samt vid spårområdet och området kring järnvägen i centrala Sundbyberg.

Nya arbetsplatser planeras framförallt i norra Kymlinge, i området mellan Brotorp och Hallonbergen, i Råsta samt vid spårområdet och området kring järnvägen i centrala Sundbyberg.

Nya verksamheter planeras framförallt vid Råsta kulle och Råstagaraget samt utmed Enköpingsvägen.

Nya idrottsfunktioner planeras framförallt i MILO-området, längs med Enköpingsvägen, vid Örvallen samt i kvarteret Dimslöjan.

Viktiga grönområden och grönstråk som ska säkras och utvecklas finns i Kymlinge och i området mellan Brotorp och Hallonbergen och Råstagaraget. I området kring järnvägen i centrala Sundbyberg planerar staden att skapa nya gröna stråk i form av strandpromenad och park.

Beslut finns att planera för ett kraftvärmeverk i norra Kymlinge och en återvinningscentral.

MKB Sundbybergs ÖP

M800149

2008-12-29, rev 2009-12-16, sid 13(61)

Str

ucto

r M

iljöb

yrån

Sto

ckhl

mA

B, I

ndus

trig

atan

2A

, 112

46

Sth

lm, O

rg.n

r. 5

5665

5-71

37, w

ww

.str

ucto

r.se

Figur 2. Förändringsområden som beskrivs i Sundbybergs förslag till ny Översiktsplan.

MKB Sundbybergs ÖP

M800149

2008-12-29, rev 2009-12-16, sid 14(61)

Str

ucto

r M

iljöb

yrån

Sto

ckhl

mA

B, I

ndus

trig

atan

2A

, 112

46

Sth

lm, O

rg.n

r. 5

5665

5-71

37, w

ww

.str

ucto

r.se

6.3 Övriga alternativ

Enligt miljöbalken ska rimliga alternativ med hänsyn till planens syfte och geografiska räckvidd identifieras, beskrivas och bedömas. Inget alternativ som väsentligt avviker från det berörda planförslaget har formulerats inom ramen för översiktsplanearbetet med tillhörande samrådsprocess. Motivet till detta är att det inte har ansetts rimligt att behandla ett alternativ med betydligt större befolkningstillväxt än den som visas i planförslaget eftersom man då skulle behöva ta i anspråk markområden som är avsatta för närrekreation och som till viss del utgör naturreservat. En betydligt mindre befolkningsökning skulle ge upphov till mindre konsekvenser varför behandlat alternativ visar på ett worst case scenario. En betydligt mindre befolkningsökning har dock också bedömts som orimlig p g a Sundbybergs attraktionskraft, genom sin omedelbara närhet till centrala Stockholm och Kista, goda kollektivtrafikläge och stadens befolkningsökning på senare år. En något mindre befolkningsökning än vad som beskrivits i MKBn skulle endast ge en gradvis skillnad i konsekvensbeskrivningarna varför ett sådant scenario inte beskrivits. 7 Konsekvenser I detta avsnitt beskrivs konsekvenserna av planförslaget. En översiktlig beskrivning och bedömning av de konsekvenser som planen medför har gjorts med utgångspunkt från förslag till översiktsplanen. Bedömningarna av konsekvenser är relativa och utgår dels från objektets värde och dels från påverkans omfattning. En stor påverkan på ett objekt (t ex ett naturområde eller en recipient) av litet värde kan bedömas som liten konsekvens medan en mindre påverkan på ett objekt av stort värde kan bedömas som en måttlig konsekvens. En stor påverkan på ett värdefullt objekt blir en stor konsekvens. MKBn fokuserar på att beskriva konsekvenserna av de kommunövergripande strategierna men redovisar även, i relevanta fall, konsekvenserna för utpekade förändringsområden, för sig. Konsekvensbedömningen baseras på vilka emissioner som planen ger upphov till, skyddsvärden och störningskällor i omgivningen samt omfattning av påverkan. Skyddsvärden och påverkan identifieras framförallt utifrån genomförda utredningar och kommunala planer. Under varje miljöaspekt presenteras relevanta mål (nationella, regionala och kommunala) och andra bedömningsgrunder som ansetts vara relevanta för planen samt förutsättningar och planens konsekvenser för aktuell miljöaspekt. Under rubriken konsekvenser redovisas i grå ruta vad Sundbyberg vill åstadkomma och strategier för genomförande. Under rutan görs sedan en översiktlig konsekvensbedömning av dessa strategier. Intill denna bedömning av planens konsekvenser redovisas även i vilken mån förslagen uppfyller relevanta miljömål.

MKB Sundbybergs ÖP

M800149

2008-12-29, rev 2009-12-16, sid 15(61)

Str

ucto

r M

iljöb

yrån

Sto

ckhl

mA

B, I

ndus

trig

atan

2A

, 112

46

Sth

lm, O

rg.n

r. 5

5665

5-71

37, w

ww

.str

ucto

r.se

Följande bedömning görs;

positiva konsekvenser, överensstämmer med miljömål;

negativa konsekvenser, överensstämmer inte med miljömål; varken positiva eller negativa konsekvenser, påverkar inte miljömålen i någon

nämnvärd omfattning;

Vidare anges för planen, vid behov, förslag på åtgärder som bör vidtas för att målen i möjligaste mån inte ska motverkas av planen. Slutligen görs en sammanfattande bedömning av planförslaget och hur det uppfyller befintliga miljömål.

MKB Sundbybergs ÖP

M800149

2008-12-29, rev 2009-12-16, sid 16(61)

Str

ucto

r M

iljöb

yrån

Sto

ckhl

mA

B, I

ndus

trig

atan

2A

, 112

46

Sth

lm, O

rg.n

r. 5

5665

5-71

37, w

ww

.str

ucto

r.se

7.1 Dagvattenhantering

7.1.1 Bedömningsgrunder

7.1.1.1 Miljömål

7.1.2 Förutsättningar

Dagvatten är ytavrinnande vatten som härstammar från vägar, industrier, byggnadsmaterial, diffusa källor m m. Beroende på varifrån dagvattnet härstammar kan det innehålla bl a näringsämnen, partiklar, tungmetaller oljerester m m och bidrar således i hög grad till övergödning och försämrad vattenkvalitet i sjöar och vattendrag. Riktlinjer för hantering av dagvatten i Sundbybergs stad togs fram 2005. Centrala Sundbyberg och Storskogen har kombinerat avloppssystem för spillvatten och dagvatten som leds i samma underjordiska ledning, Underverket, till Bromma avloppsreningsverk. Ledningen/kulverten är väldigt stor och fungerar även som utjämningsmagasin vid stora dagvattenflöden, skyfall och liknande. Genom att ledningen byggdes för ca 10 år sedan kunde tre pumpstationer längs Bällstaviken byggas bort och det finns ingen risk för bräddning idag. Övriga delar av Sundbyberg har i huvudsak duplikat avloppssystem, dvs skilda ledningar för spillvatten och dagvatten. I Sundbyberg finns det fyra avrinningsområden där dagvattnet avleds till olika recipienter. De olika recipienterna är Bällstaån/Bällstaviken, Lötsjön/Råstabäcken, Norra Råstabäcken (även kallad bäcken vid E 18) samt Igelbäcken, se figur 3.

Nationella miljömål: Ingen övergödning, Bara naturlig försurning, Levande sjöar och vattendrag – Minskade utsläpp av fosforföreningar, kväveföreningar, ammoniak och kväveoxider till år 2010. – År 2010 ska högst 5 % av antalet sjöar och högst 15 % av sträckan rinnande vatten i landet vara drabbade av försurning som orsakats av människan. – Senast år 2005 ska berörda myndigheter ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer som behöver ett långsiktigt skydd i eller i anslutning till sjöar och vattendrag. – Senast år 2005 ska berörda myndigheter ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för restaurering av Sveriges skyddsvärda vattendrag eller sådana vattendrag som efter åtgärder har förutsättningar att bli skyddsvärda. Senast till år 2010 ska minst 25 % av de värdefulla och potentiellt skyddsvärda vattendragen ha restaurerats. – Senast år 2005 ska åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de hotade arter och fiskstammar som har behov av riktade åtgärder. Regionala miljömål (Stockholms län) – Minskade utsläpp av fosforföreningar, kväveföreningar, ammoniak och kväveoxider till år 2010. – Högst två procent av länets sjöar (som är större än två hektar) och högst fem procent av sträckan rinnande vatten ska år 2010 vara drabbade av försurning som orsakats av människan.

MKB Sundbybergs ÖP

M800149

2008-12-29, rev 2009-12-16, sid 17(61)

Str

ucto

r M

iljöb

yrån

Sto

ckhl

mA

B, I

ndus

trig

atan

2A

, 112

46

Sth

lm, O

rg.n

r. 5

5665

5-71

37, w

ww

.str

ucto

r.se

Figur 3. Avrinningsområden i Sundbybergs stad Bällstaån hör till de mest utsatta vattendragen i länet, främst beroende på påverkan av dagvatten. Ansvaret för ån delas mellan de omgivande kommunerna Järfälla, Stockholm, Sundbyberg och Solna. Lötsjön får sitt vatten genom nederbörd och tillrinning från omkringliggande ytor. Liksom andra sjöar mitt i en tätort är Lötsjön särskilt utsatt för föroreningar. Övergödningen av sjön är kraftig, med tidvis mycket låga syrehalter som följd.

MKB Sundbybergs ÖP

M800149

2008-12-29, rev 2009-12-16, sid 18(61)

Str

ucto

r M

iljöb

yrån

Sto

ckhl

mA

B, I

ndus

trig

atan

2A

, 112

46

Sth

lm, O

rg.n

r. 5

5665

5-71

37, w

ww

.str

ucto

r.se

Igelbäcken rinner från Säbysjön i Järfälla, över Järvafältet i Stockholm, Sundbyberg och Solna och mynnar i Edsviken genom Ulriksdals slottspark. Under torrperioder är vattenflödet lågt och det kan utgöra ett hot mot den sällsynta fisken grönlingens fortlevnad i bäcken. Igelbäckens vattenkvalitet är helt beroende av vad som händer inom hela det cirka 28 kvadratkilometer stora tillrinningsområdet. Igelbäcken är ett av de mest skyddsvärda vattendragen i Stockholmsområdet och utgör sedan 2004 naturreservat. Norra Råstabäcken får sitt vatten dels från områden i Stockholm, dels från områden i Sundbyberg (delar av Rissne, Hallonbergen-Ör, Lilla Ursvik och delar av det framtida Stora Ursvik). Norra Råstabäcken rinner till Råstasjön i Solna, som i sin tur mynnar ut i Brunnsviken.

7.1.3 Konsekvenser planförslaget

Utbyggnader och förtätningar medför en ökad andel hårdgjorda ytor (t ex. byggnader, vägar, parkeringsplatser) och ökad trafik. Detta kan i sin tur medföra förändrad kvantitet och kvalitet på det dagvatten som uppkommer inom staden eftersom det minskar möjligheten till upptag av dagvatten i växtlighet. Detta ökar belastningen på sjöar och vattendrag och bidrar således till övergödning och försämrad vattenkvalitet. Utbyggnaderna i norra Kymlinge, Kilen utmed Nya E18 och MILO-området planeras inom Igelbäckens avrinningsområde. Då denna recipient är mycket känslig bör stort fokus läggas på dagvattenhanteringen vid planering av dessa områden.

Genom att utnyttja LOD gynnas marken, eftersom vattenbalansen hålls stabil. Genom att minska föroreningshalten direkt vid källan når lägre halter recipienten vilket gynnar vattenmiljön. Planförslaget ger möjlighet till lokalt omhändertagande av dagvatten genom att viktiga grönstråk och förbindelser mellan stadsdelar bevaras och förstärks, vilka skulle kunna utnyttjas för fördröjning och rening av dagvatten.

Uppkomst av dagvatten ska förhindras genom att minimera andelen hårdgjorda ytor. Staden ska verka för att trafikdagvatten från större parkeringsytor och från de mest trafikerade vägarna och gatorna genomgår rening före utsläpp. Inriktningen för Sundbybergs dagvattenhantering är att så mycket dagvatten som möjligt ska tas om hand lokalt (LOD). Vid exploateringar i staden ställs höga krav på rening och fördröjning av dagvattnet innan det släpps ut i de olika recipienterna Bällstaån/Bällstaviken, Lötsjön, bäcken vid E18/Norra Råstabäcken samt Igelbäcken. Krav på materialval och dagvattenhantering ska ställas i avtal, detaljplaner och bygglov.

Planförslaget innebär en omfattande utbyggnad av bostäder, arbetsplatser, verksamheter, vägar mm.

MKB Sundbybergs ÖP

M800149

2008-12-29, rev 2009-12-16, sid 19(61)

Str

ucto

r M

iljöb

yrån

Sto

ckhl

mA

B, I

ndus

trig

atan

2A

, 112

46

Sth

lm, O

rg.n

r. 5

5665

5-71

37, w

ww

.str

ucto

r.se

Planförslaget minskar belastningen på reningsverket vilket medverkar till att reningsprocesserna kan fokusera på att rena det vatten som verkligen är i behov av rening.

Målet medför dock en större belastning på Bällstaån och Lötsjön än i nuläget eftersom dagvattnet från centrala Sundbyberg och Storskogen på sikt kommer att belasta dessa recipienter istället för att ledas till Bromma reningsverk. Det är således av största vikt att i samband med övergång till duplikat system vid om- och nybyggnation i dessa delar ställa krav på dagvattenhanteringen. Det är således viktigt att krav på lämplig dagvattenhantering verkligen ställs i avtal, detaljplaner och bygglov. Lokalt omhändertagande av dagvatten kan dock vara svårt att åstadkomma i dessa tätbebyggda områden.

Planförslagets mål om mellankommunal samordning av dagvattenhantering följer intentionerna i EUs vattendirektiv. I översiktsplanen presenterats också strategier för hur denna samordning ska gå till.

7.1.3.1 Sammanfattning av planförslagets konsekvenser och måluppfyllelse

Sammanfattningsvis bedöms planförslaget i stort kunna uppfylla miljömålen. Hur väl miljömålen slutligen uppfylls beror av hur planförslagets strategi genomförs i praktiken vid planläggning och bygglovshantering. Planförslaget innebär inget nytt samlat grepp, större dagvattenanläggning eller liknande, för omhändertagande av dagvatten i staden. Uppkomst av dagvatten ska i stället förhindras genom att minimera andelen hårdgjorda ytor, om möjligt renas vid källan och omhändertas lokalt. Den utbyggnad och förtätning av bostadsområden som planen medger, medför ökad trafik och ökad andel hårdgjorda ytor. Det i sin tur innebär större mängd dagvatten att ta hand om vilket kan leda till övergödning och vatten av sämre kvalitet. Konsekvenserna motverkas genom användning av LOD samt krav på materialval och dagvattenhantering i avtal, detaljplaner och bygglov. Dessa strategier som förhindrar förorenat dagvatten att nå sin recipient är tydligt beskrivna i planen vilket betyder att de negativa konsekvenserna kan mildras och bidra till att miljömålen nås.

Målet är att inget dagvatten ska renas vid reningsverk. Vid om- och nybyggnation ska systemen separeras. Ämnen och material som kan förorena dagvattnet och skada recipienterna ska undvikas.

Avrinningsområdena för samtliga ytvatten i Sundbyberg är mellankommunala intressen som måste samordnas med de berörda kommunerna Järfälla, Stockholm, Sollentuna, Solna och Danderyd. Att samordna krav på hantering av dagvatten i befintliga och nybyggda områden är en viktig fråga i detta sammanhang.

MKB Sundbybergs ÖP

M800149

2008-12-29, rev 2009-12-16, sid 20(61)

Str

ucto

r M

iljöb

yrån

Sto

ckhl

mA

B, I

ndus

trig

atan

2A

, 112

46

Sth

lm, O

rg.n

r. 5

5665

5-71

37, w

ww

.str

ucto

r.se

7.1.4 Konsekvenser nollalternativet

Nollalternativet innebär en utbyggnad av bostäder i Stora Ursvik, Brotorp och Rissne-Hallonbergen-Ör vilket medför ökad trafik och ökad andel hårdgjorda ytor med påverkan på dagvattnets mängd och kvalitet som följd. Strategin för omhändertagande av dagvatten är ungefär densamma för nollalternativet som för planförslaget då samma riktlinjer för omhändertagande av dagvatten gäller för båda alternativen. Nollalternativet bedöms som något bättre än planförslaget ur dagvattensynpunkt eftersom omfattningen av utbyggnader och hårdgörande av ytor blir mindre än i planförslaget.

7.2 Naturmiljö och rekreation


7.2.1.1 Miljömål

.

7.2.1.2 Stockholms gröna kilar

För att bevara och utveckla en sammanhängande tätortsnära grönstruktur i Stockholmsregionen har tio grönkilar definierats av Stockholms regionplane- och trafikkontor.

Nationella miljömål: Ett rikt djur- och växtliv, Levande skogar – Senast år 2010 ska förlusten av biologisk mångfald inom Sverige vara hejdad. – År 2015 ska bevarandestatusen för hotade arter i landet ha förbättrats så att andelen bedömda arter som klassificeras som hotade har minskat med minst 30 procent jämfört med år 2000, och utan att andelen försvunna arter har ökat. – Senast år 2007 ska det finnas metoder för att följa upp att biologisk mångfald och biologiska resurser såväl på land som i vatten nyttjas på ett hållbart sätt. Senast år 2010 ska biologisk mångfald och biologiska resurser såväl på land som i vatten nyttjas på ett hållbart sätt så att biologisk mångfald upprätthålls på landskapsnivå. – Mängden död ved, arealen äldre lövrik skog och gammal skog ska bevaras och förstärkas till år 2010. – Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden ska bevaras, vårdas och utvecklas för friluftsändamål. Regionala miljömål (Stockholms län) – Mängden död ved, arealen äldre lövrik skog och gammal skog ska bevaras och förstärkas till år 2010. – Skogens betydelse för naturupplevelser och friluftsliv ska tas tillvara. – Senast år 2010 grundas fysisk planering och samhällsbyggande i Stockholms län på program och strategier för hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden ska bevaras, vårdas och utvecklas för friluftsändamål.

MKB Sundbybergs ÖP

M800149

2008-12-29, rev 2009-12-16, sid 21(61)

Str

ucto

r M

iljöb

yrån

Sto

ckhl

mA

B, I

ndus

trig

atan

2A

, 112

46

Sth

lm, O

rg.n

r. 5

5665

5-71

37, w

ww

.str

ucto

r.se


Sundbyberg har, trots sin lilla yta, förhållandevis gott om små och stora grönområden. I norra delen av staden finns Kymlinge, som är en del av Järvafältet. Järvafältet är ett av de största naturreservaten i Stockholms län. Den del av Järvafältet som är belägen inom Sundbyberg ingår dock inte i naturreservatet. Järvafältet är ett gammalt kulturlandskap med levande jordbruk omväxlande med skogar och sjöar. Järvafältet har höga värden för naturen och den biologiska mångfalden och de många olika naturtyperna i området gör att artrikedomen bland djur och växter är stor. Från Rissne äng via Lötsjön till Golfängarna och Råstasjön i Solna kommun sträcker sig ett stort sammanhängande grönområde. Lötsjön som är belägen i Sundbybergs centrala delar är en mycket grund och näringsrik sjö med ett rikt fågelliv. Två vattendrag rinner genom staden, Igelbäcken och Bällstaån. Igelbäcken mynnar i Edsviken (havet) vid Ulriksdals slott och Bällstaån mynnar i Bällstaviken (Mälaren).

Figur 4. Lötsjön Foto; Johan Adelgren

MKB Sundbybergs ÖP

M800149

2008-12-29, rev 2009-12-16, sid 22(61)

Str

ucto

r M

iljöb

yrån

Sto

ckhl

mA

B, I

ndus

trig

atan

2A

, 112

46

Sth

lm, O

rg.n

r. 5

5665

5-71

37, w

ww

.str

ucto

r.se

Igelbäcken passerar i nära anslutning till flera större bostadsområden (Kista, Akalla och Tensta) och utgör därmed, tillsammans med Järvafältet i övrigt, ett viktigt inslag i naturmiljön för de boende i dessa områden. Igelbäckens dalgång är oumbärlig som spridningsväg till och från nationalstadsparken Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården. År 2004 inrättade Sundbyberg stad Igelbäckens naturreservat med syfte att skydda och bevara ett tätortsnära naturområde för naturupplevelser och friluftsliv. Samtidigt ska Igelbäcken skyddas som ett levande vattendrag. Sundbybergs stad sköter reservatet i enlighet med en fastställd skötselplan. Igelbäckens naturreservat är beläget inom Järvakilen vilken är en av de tio kilar i regionen som tillsammans bildar regionens gröna struktur. Järvakilen är den längsta gröna kilen i Stockholmsområdet och sträcker sig från Venngarns slott vid Sigtuna i norr till Södra Djurgården. Igelbäcken är av mycket stor betydelse för kilens naturvärden. Järvakilens centrala del är ett av länets mest "tätortsnära" större grönområden med korta avstånd till bostadsområden, kollektivtrafik och med ett stort antal besökare. Naturen i kilen varierar från öppen kulturmark till stora skogsområden och närheten till Mälaren ger fina rekreationsområden. Mellan berörda kommuner inom Järvakilen pågår idag ett visst samarbete för att bevara och utveckla kilen ur natur- och rekreationssynpunkt. Samarbetet kan bli än viktigare i framtiden då trycket på marken i och kring Järvakilen är mycket stort. I Sundbybergs stad finns det flera parker som spelar en viktig roll i staden. Parkerna erbjuder utrymmen för en mängd aktiviteter året om och är målpunkter för olika typer av arrangemang. Den prisbelönta Marabouparken är en prunkande oas mitt i staden med bl a barnbad och en skulpturpark av stort värde. I centrala Sundbyberg spelar Tornparken en viktig roll för stadsdelens liv. I Lilla Alby finns den gamla sjukhusparken Tuvan som idag är det enda större sammanhängande park- och naturstråket i Lilla Alby. För Duvbo är Solparken, Kanalparken och Duvboparken värdefulla för villaområdets karaktär.

MKB Sundbybergs ÖP

M800149

2008-12-29, rev 2009-12-16, sid 23(61)

Str

ucto

r M

iljöb

yrån

Sto

ckhl

mA

B, I

ndus

trig

atan

2A

, 112

46

Sth

lm, O

rg.n

r. 5

5665

5-71

37, w

ww

.str

ucto

r.se

Figur 5. Karta över Sundbybergs stad med värdefulla natur- och rekreationsområden markerade.

Bällstaån

Lötsjön

Igelbäckens naturreservat

Järvakilen

MKB Sundbybergs ÖP

M800149

2008-12-29, rev 2009-12-16, sid 24(61)

Str

ucto

r M

iljöb

yrån

Sto

ckhl

mA

B, I

ndus

trig

atan

2A

, 112

46

Sth

lm, O

rg.n

r. 5

5665

5-71

37, w

ww

.str

ucto

r.se


En utbyggnad av bostäder, arbetsplatser, verksamheter, infrastruktur m m medför att oexploaterad mark kan behöva tas i anspråk. Detta kan innebära att rekreationsområden och biotoper rent fysiskt påverkas eller att barriäreffekter och/eller fragmentering uppstår. I befintliga stadsdelar siktar Sundbyberg dock på att förtäta och komplettera istället för att ta ny mark i anspråk vilket medför att områden som kan vara värdefulla ur rekreations- eller naturmiljösynpunkt bibehålls och förhindras från att störas genom t ex fragmentering. Genom att skapa goda kopplingar mellan olika stadsdelar samt att bevara viktiga grön- och naturområden kan rekreationsvärdet samt möjligheter till olika slags friluftsaktiviteter förstärkas. Även spridning och överlevnad av flora och fauna gynnas.

Genom att skapa mer säkra och attraktiva gång- och cykelvägar ökar möjligheterna till att utöva rekreation, dels inom staden och dels mellan Sundbyberg och angränsande kommuner. Möjligheterna till att nå attraktiva målpunkter för friluftsliv och rekreation inom och utanför staden ökar. Planens mål att minska/ta bort barriärer är också ett steg i riktningen mot en mer attraktiv och lättillgänglig stad.

Genom att inför varje nyexploatering göra noggranna avvägningar mellan olika intressen och värden kan det säkerställas att natur- och rekreationsintressen inte bortses till förmån för andra intressen. En noggrann avvägning där samtliga berörda intressen har vägts in medför att slutlig vald lösning har valts på grunder med hänsyn till samtliga berörda intressen.

Planförslaget innebär en omfattande utbyggnad av bostäder, arbetsplatser, verksamheter, vägar m m. Inom befintliga stadsdelar planeras detta genomföras genom komplettering och förtätning. Bra kopplingar mellan olika stadsdelar ska skapas och viktiga grön- och naturområden ska bevaras.

Sundbybergs stad ska verka för att göra attraktiva och gena gång- och cykelvägar. Gång- och cykelnätets standard höjs och kopplas mot angränsande kommuner. I framtida planering ska åtgärder vidtas som minskar eller tar bort barriäreffekter och skapar trevliga förbindelser. Mellankommunalt samarbete bör främjas.

Nyexploateringar och verksamheter måste föregås av noggranna avvägningar mellan olika intressen och värden för att Sundbyberg, såväl som regionen, ska kunna erbjuda långsiktigt hållbara livsmiljöer.

MKB Sundbybergs ÖP

M800149

2008-12-29, rev 2009-12-16, sid 25(61)

Str

ucto

r M

iljöb

yrån

Sto

ckhl

mA

B, I

ndus

trig

atan

2A

, 112

46

Sth

lm, O

rg.n

r. 5

5665

5-71

37, w

ww

.str

ucto

r.se

En grönplan bidrar till att identifiera inom staden värdefulla grönområden. En grönplan kan sedan användas i stadens planeringsarbete. Nyexploateringar kan således planeras utifrån grönplanen och därigenom kan viktiga grönområden och deras värden bibehållas. Park- och grönområdesprogrammet innehåller en beskrivning av stadens betydelsefulla stråk och grönområden inklusive lekparker och lyfter fram deras värden. Detta är ett värdefullt verktyg i kommande planläggning och förtätning.

Genom att säkerställa reservatets värden, även vid exploateringar i naturreservatets närhet, kan en långsiktig hållbar utveckling för naturreservatet och dess närområden främjas. Dels kan naturreservatets biologiska värden främjas och dels kan dess rekreationsvärden gynnas. Exploateringar bör inte försvåra tillgängligheten till naturreservatet.

Översiktsplanens intentioner avseende bostadsnära natur främjar både boende- och naturmiljön. Genom att koppla detta till planbestämmelser kan intentionerna säkerställas. Genom att vid planläggning alltid genomföra en trädinventering säkras värdefulla träd och därigenom djur kopplade till dessa. Även spridningskorridorer för flora och faun främjas av att värdefulla träd sparas samt att träd återplanteras vid eventuella bortfall.

Bevarande och utveckling av viktiga grönstråk samt goda förbindelser mellan olika stadsdelar förstärker och gynnar spridning och överlevnad av flora och fauna samt ökar rekreationsvärdet och möjligheter till olika slags friluftsaktiviteter. Anläggande av en ekodukt över Enköpingsvägen medför att spridning kan ske över en i landskapet tydlig barriär, både av människor och djur. Barriäreffekten av Enköpingsvägen bedöms därmed minska något.

Det viktiga grönstråket mellan Brotorp och Hallonbergen bevaras och utvecklas för att förbättra förbindelserna. En ekodukt (bro med växtlighet för djur och människor) över Enköpingsvägen kan vara lämplig för att utveckla grönstråket och för att sammankoppla olika stadsdelar med varandra.

För att vidareutveckla och ta tillvara intentionerna i översiktsplanen vad gäller grönstrukturen bör en grönplan arbetas fram för Sundbybergs stad. En revidering av park- och grönområdesprogrammet pågår.

Exploateringar i naturreservatets närhet måste utföras så att reservatets värden säkerställs även i framtiden.

Bostadsnära natur bör tas med redan i planarbetet och räknas som en del av ny bebyggelse. Då gestaltningsprogram tas fram bör krav på den bostadsnära naturens utformning och innehåll formuleras samt kopplas till bestämmelser i detaljplan. I detaljplanearbete bör det alltid genomföras en inventering av skyddsvärda träd. Då träd tas ned p g a ålder eller sjukdom bör träd återplanteras för att behålla den gröna strukturen.

MKB Sundbybergs ÖP

M800149

2008-12-29, rev 2009-12-16, sid 26(61)

Str

ucto

r M

iljöb

yrån

Sto

ckhl

mA

B, I

ndus

trig

atan

2A

, 112

46

Sth

lm, O

rg.n

r. 5

5665

5-71

37, w

ww

.str

ucto

r.se

Att utveckla ett befintligt rekreationsområde med ytterligare funktioner förstärker områdets utnyttjandegrad och ökar möjligheterna till att fler människor beger sig till området. Det bör dock säkerställas att området inte bidrar till att skapa en barriär mellan områden norr om Enköpingsvägen och längre österut mot Solna stad.

Genom att öppna upp ett tidigare instängslat område och göra det tillgängligt för allmänheten kan denna del av Sundbyberg förstärkas ur rekreationshänseende. En ökad tillgänglighet till naturreservatet medför att fler människor ges möjlighet till att uppleva värdefull natur och därigenom får en ökad förståelse för dessa värden. En ökad förståelse kan i sin tur innebära ett visst skydd vid framtida beslut om t ex exploatering i naturreservatets närhet.

Ytterligare parkområden samt en förlängning av strandpromenaden utmed Bällstaviken medför ökade möjligheter till rekreation. Framförallt ytterligare möjligheter till vattennära rekreation bedöms ge tillskott till staden.

Planförslaget innebär att tillgängligheten till naturreservatet bevaras och förstärks. Eventuell tillkommande bebyggelse bör placeras med hänsyn till naturreservatet och dess tillgänglighet så att denna inte försvagas.


Sammanfattningsvis bedöms planförslaget gå i enlighet med miljömålen. Planens intentioner bedöms medverka till förstärkta möjligheter för friluftsliv och rekreation, både inom Sundbyberg och mellan Sundbyberg och angränsande kommuner. Genom att skapa goda kopplingar mellan olika stadsdelar samt att bevara viktiga grön- och naturområden kan rekreationsvärdet samt möjligheter till olika slags friluftsaktiviteter förstärkas. Även spridning och överlevnad av flora och fauna gynnas.

Området vid Örvallen utvecklas och utvidgas till förmån för ytterligare idrottsfunktioner. Möjligheterna att flytta friidrottsverksamheten från nuvarande IP till Örvallen ska undersökas.

MILO-området ska utvecklas främst för olika servicefunktioner samt sport och rekreation. En viktig utgångspunkt är att området ska öka tillgängligheten till naturreservatet.

Planförslaget innebär att Mälarbanan förläggs i tunnel, förutsatt att Mälarbanans två nya spår går genom Sundbyberg. Detta ger möjlighet att skapa ytterligare parkområden samt en förlängning av strandpromenaden utmed Bällstaviken.

Ambitionen med norra Kymlinge är att säkra och utveckla naturreservatet och även området utanför naturreservatet. Området ska till stor del användas till rekreation och idrott. Eventuell bebyggelse som arbetsplatser och studentbostäder kan bli aktuellt längs med E4¤ och E18. Beslut har även fattats att planera för ett kraftvärmeverk i området. Om verksamheter förläggs till området kan även möjligheterna att öppna tunnelbanestationen i området undersökas.

MKB Sundbybergs ÖP

M800149

2008-12-29, rev 2009-12-16, sid 27(61)

Str

ucto

r M

iljöb

yrån

Sto

ckhl

mA

B, I

ndus

trig

atan

2A

, 112

46

Sth

lm, O

rg.n

r. 5

5665

5-71

37, w

ww

.str

ucto

r.se

En utbyggnad av bostäder, arbetsplatser, verksamheter, infrastruktur m.m. kan medföra att viss oexploaterad mark kan behöva tas i anspråk. I befintliga stadsdelar siktar Sundbyberg dock på förtätning och komplettering istället för att ta jungfrulig mark i anspråk. Detta medför att områden som kan vara värdefulla ur rekreations- eller naturmiljösynpunkt bibehålls och förhindras från att störas genom t ex fragmentering. Genom att ta fram instrument, t ex en grönplan, som Sundbyberg kan använda i sin fysiska planering samt att tidigt koppla särskilt viktiga frågor till planbestämmelser kan värdefulla områden för rekreation och naturmiljö säkerställas. Sundbybergs intentioner och planens strategier för att säkerställa goda rekreations- och naturmiljöer bör tydliggöras. Detta medför att det i stadens efterföljande arbete är lätt att se tillbaka på översiktsplanen och vad intentionerna i denna var.


Även nollalternativet bedöms innebära en ökad andel bostäder och arbetsplatser, främst i de områden där de fördjupade översiktsplanerna gäller, Stora Ursvik, Brotop och Rissne-Hallonbergen-Ör. Även inom dessa områden finns strategier för hur grönområden ska värnas och utvecklas, att det ska finnas en god tillgänglighet och utformning av grönytor inom dessa områden, att grönstråket utmed Igelbäckens dalgång ska hävdas och att områdena ska integreras med övriga Sundbyberg. Detta gäller dock specifikt dessa områden och dess kopplingar till övriga Sundbyberg. Nollalternativet bedöms dock inte i lika hög grad som planförslaget medverka till förstärkta möjligheter för friluftsliv och rekreation mellan övriga delar av Sundbyberg eller mellan Sundbyberg och angränsande kommuner. Nollalternativet bedöms heller inte medverka till att spridning av flora och fauna gynnas i lika hög grad som i planförslaget. Även nollalternativet kan medföra att viss oexploaterad mark tas i anspråk. Nollalternativet kan innebära en mer ostyrd bebyggelseutveckling där man missar helhetsgreppet för utvecklingen av staden med avseende på naturmiljö och rekreation. Detta medför att områden som kan vara värdefulla ur rekreations- eller naturmiljösynpunkt även i nollalternativet kan störas genom t ex fragmentering.

MKB Sundbybergs ÖP

M800149

2008-12-29, rev 2009-12-16, sid 28(61)

Str

ucto

r M

iljöb

yrån

Sto

ckhl

mA

B, I

ndus

trig

atan

2A

, 112

46

Sth

lm, O

rg.n

r. 5

5665

5-71

37, w

ww

.str

ucto

r.se

7.3 Buller


7.3.1.1 Miljömål

7.3.1.2 Lagstiftning

Enligt förordningen om omgivningsbuller (2004: 675) finns en skyldighet att genom kartläggning av buller och upprättande av åtgärdsprogram, sträva efter att omgivningsbuller inte medför skadliga effekter på människors hälsa. Detta är en miljökvalitetsnorm enligt miljöbalken – en s.k. målsättningsnorm.

Riksdagen har antagit riktvärden för bostadsbebyggelse som gäller vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av infrastruktur. Allmänt gäller för samtliga riktvärden att hänsyn ska tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåerna nedan bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. Riktvärdena kan ses i tabell 1 nedan.

Nationellt miljömål: God bebyggd miljö – Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder ska ha minskat med 5 procent till år 2010 jämfört med år 1998 Regionala miljömål (Stockholms län)

– Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder har minskat med 5 % till år 2010 jämfört med år 1998. – Alla kommuner i länet har en kommuntäckande bullerkartläggning och bullersaneringsplan senast år 2010. – Tystnaden (frånvaron av buller) i Stockholms gröna kilar upprätthålls i minst rådande omfattning.

Lokala miljömål (Trafikplan 2004) – Genomfartstrafiken och olägenheterna med genomfartstrafiken ska minska. – Bullret från transporter ska minska.

MKB Sundbybergs ÖP

M800149

2008-12-29, rev 2009-12-16, sid 29(61)

Str

ucto

r M

iljöb

yrån

Sto

ckhl

mA

B, I

ndus

trig

atan

2A

, 112

46

Sth

lm, O

rg.n

r. 5

5665

5-71

37, w

ww

.str

ucto

r.se

Tabell 1. Ljudnivå i dBA. Riktvärden för trafikbuller fastställda av Riksdagen (prop 1996/97:53). Områdestyp Gäller Ekvivalent Maximal Bostäder (permanent och fritidshus)

Inomhus 30 45

Utomhus vid fasad 55 - Utomhus vid uteplats i

anslutning till bostad - 70

För externt industribuller gäller Naturvårdsverkets allmänna råd för externt industribuller (SNV RR 1978:5 rev. 1983) vilket är riktvärden för nyetablering av industriverksamhet (i detta fall småbåtshamn). Dessa riktvärden kan ses i tabell 2. Tabell 2. Riktvärden för externt industribuller Områdesanvändning Ekvivalent ljudnivå dB(A) Högsta ljudnivå

dB(A) ”FAST”

Dag 07-18 Kväll 18-22 samt söndag och helgdag 07-18

Natt 22-07 Momentana ljud nattetid 22-07

Bostäder och rekreationsytor i bostäders grannskap samt utbildningslokaler och vårdlokaler.

50 45 401 551

1) Värdet för natt behöver inte tillämpas för utbildningslokaler Riktlinjerna avser verksamhet för hela dag-, kvälls- respektive nattperioder. I de fall verksamhet pågår endast del av en period bör den ekvivalenta ljudnivån beräknas för den tid under vilken verksamheten pågår. Till verksamhet räknas även utrustning som alstrar buller då annan industriverksamhet inte bedrivs, exempelvis fläktar.

7.3.1.3 Stockholms läns kvalitetsmål

Stockholms läns mål motsvarar i stort riksdagens riktvärden. Eftersom Stockholms län är ett område med mycket trafik är det i många fall svårt att uppfylla kraven på 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå runt en byggnad. Stockholms län arbetar istället med en tyst och en bullrig sida. Tillägget till riksdagens riktvärden är att den ekvivalenta ljudnivån för dygn utomhus ska vara 40 dB(A) vid bostadens tysta sida. Enligt Boverket får ljudnivån vid bullrig sida inte överskrida 65 dB(A) vid tillämpandet av avsteg.

MKB Sundbybergs ÖP

M800149

2008-12-29, rev 2009-12-16, sid 30(61)

Str

ucto

r M

iljöb

yrån

Sto

ckhl

mA

B, I

ndus

trig

atan

2A

, 112

46

Sth

lm, O

rg.n

r. 5

5665

5-71

37, w

ww

.str

ucto

r.se


De största bulleralstrande källorna i Sundbyberg är Enköpingsvägen (E18) och Mälarbanan som båda löper genom staden i öst-västlig riktning. Mälarbanan är tvåspårig och trafikeras av både fjärrtåg och pendeltåg. Järnvägen påverkar troligen flest boende idag då den korsar stadens mest centrala delar. De stora trafiklederna Ulvsundavägen/Kymlingelänken och Uppsalavägen (E4) angränsar till staden i söder och öst respektive norr och bidrar också till bullerspridning, dessa är dock belägna på större avstånd från befintlig bebyggelse och påverkar inte boende på samma sätt. Däremot bidrar dessa till bullerstörning inom det stora tätortsnära grönområdet i norr och inom Igelbäckens naturreservat. Järnvägsgatan och Ursviksvägen har relativt hög trafikbelastning och eftersom de passerar de centrala delarna av stan medför även dessa en betydande bullerpåverkan på närliggande bostäder. Riktvärdet 65 dBA ekvivalent ljudnivå vid fasad överskrids vid bostäder utmed flera av de mest trafikerade gatorna i staden, bland andra Järnvägsgatan, Ursviksvägen, Landsvägen, Sturegatan, Vegagatan, Tulegatan och Tritonvägen. I Sundbyberg är det planerat för två grenar av tvärbanan, kallade Solnagrenen och Kistagrenen. Solnagrenen utgår från Alvik via Ulvsunda och vidare genom centrala Sundbyberg till Solna station. Kistagrenen utgår från Alvik via Ulvsunda, Rissne och Stora Ursvik till Kista.


Planerad befolkningstillväxt ger ökad trafikmängd vilket medför högre bullernivåer längs redan bullerstörda vägar som t ex Järnvägsgatan och Ursviksvägen. Vägar som inte är bullerstörda idag riskerar att bli. Högre bullernivåer kan göra att riktvärden överskrids för fler fastigheter utmed de utsatta vägarna.

En förläggning av järnvägen i tunnel skulle innebära en avsevärd förbättring ur bullersynpunkt för många som bor och vistas i centrala Sundbyberg då denna bullerkälla helt försvinner. Vid anläggning av bebyggelse inom detta område bör dock buller från biltrafiken på Järnvägsgatan beaktas.

Planförslaget innebär att Mälarbanan förläggs i tunnel, förutsatt att Mälarbanans två nya spår går genom Sundbyberg. Detta ger möjlighet att anlägga fler bostäder och arbetsplatser inom detta område.

Planförslaget innebär att genomfartstrafiken på Enköpingsvägen omleds till Kymlingelänken och att Enköpingsvägen därmed förvandlas till lokalgata och ges en smalare karaktär med sänkt hastighet på vägen. Detta medför även att trafiken på Kymlingelänken ökar väsentligt i förhållande till nuläget. I norra Kymlinge planeras bebyggelse som skydd mot buller från E18/E4.


MKB Sundbybergs ÖP

M800149

2008-12-29, rev 2009-12-16, sid 31(61)

Str

ucto

r M

iljöb

yrån

Sto

ckhl

mA

B, I

ndus

trig

atan

2A

, 112

46

Sth

lm, O

rg.n

r. 5

5665

5-71

37, w

ww

.str

ucto

r.se

Den minskade trafiken på Enköpingsvägen i kombination med den sänkta hastigheten som planförslaget beskriver innebär en avsevärd förbättring ur bullersynpunkt för bebyggelsen utmed vägen.

Den ökade trafikbelastningen på Kymlingelänken medför i stället en större bullerpåverkan i stadens nordvästra del, som redan är bullerstörd. Den ökade trafiken på Kymlingelänken kan påverka upplevelsevärdet i grönområdet kring Igelbäckens naturreservat. Väl utfört kan dock den bebyggelse som planeras i norra Kymlinge medföra att bullerpåverkan i grönområdet minskar. Höga krav ställs dock på den planerade bebyggelsen, som påverkas av buller från två europavägar, för att uppfylla gällande riktvärden.

Genom att inte anlägga nya bostäder i redan bullerstörda områden förebygger staden att antalet människor som utsätts för höga bullernivåer inte stiger. Genom att genomföra bullerutredningar kan det, i nybyggda områden, säkerställas att riktvärden inte överskrids.

En bullerkartering bidrar till att särskilt bullerstörda områden kan identifieras. Denna kan sedan användas som ett verktyg vid planering av nya bebyggelseområden samt vid upprättande av en åtgärdsplan för befintliga utsatta bostadsområden. Bullerberäkningar bör även tas fram för olika scenarion med hänsyn till planerade utbyggnader och infrastrukturförändringar i staden så att en samlad bild tas fram av olika planers konsekvenser ur bullersynpunkt.

En trafikplan anger vilka trafikmål staden prioriterar samt vilka åtgärder som behöver genomföras för att uppfylla målen. Trafikberäkningar för olika scenarion bör ligga till grund för en sådan plan. En ny trafikplan kan således bidra till att tydliggöra vilka åtgärder som krävs för att t ex minska genomfartstrafiken och öka kollektivtrafikåkandet i staden vilket kan bidra till lägre bullernivåer.


Sammanfattningsvis bedöms planförslaget gå i enlighet med miljömålen. Den planerade befolkningstillväxten kommer att medföra ökad trafik vilket i sin tur leder till högre bullernivåer vilket medför att områden som redan är utsatta för höga bullernivåer kan bli ännu mer störda och områden som inte tidigare varit utsatta riskerar att bli. Genom att omleda genomfartstrafiken på Enköpingsvägen till Kymlingelänken och förlägga Mälarbanan i tunnel minskar bullerstörningarna i dessa områden avsevärt. Genom att ta med bullerfrågan redan i planeringen, och där ha en restriktiv syn på avstegsfall, kan staden förebygga att fastigheter

Sundbyberg tillämpar de riktvärden som tagits fram. Avsteg ska alltid behandlas restriktivt och kan endast göras efter noggrann prövning. Bullerutredningar ska genomföras kontinuerligt, före, under och efter utbyggnad och förtätning i bullerutsatta områden för att säkerställa att gällande riktvärden hålls.

En ny trafikplan ska tas fram och en bullerkartering ska utföras i Sundbyberg.

MKB Sundbybergs ÖP

M800149

2008-12-29, rev 2009-12-16, sid 32(61)

Str

ucto

r M

iljöb

yrån

Sto

ckhl

mA

B, I

ndus

trig

atan

2A

, 112

46

Sth

lm, O

rg.n

r. 5

5665

5-71

37, w

ww

.str

ucto

r.se

utsätts för buller och därmed minimera antalet bullerstörda fastigheter. Föreslagen bullerkartering bidrar till identifiering av bullerutsatta områden så att dessa på sikt kan åtgärdas. Föreslagna bullerutredningar före, under och efter utbyggnad och förtätning i bullerutsatta områden säkerställer att gällande riktvärden innehålls. Detta bidrar till att miljömålen kan nås samt att riktvärden inte överskrids.


Även nollalternativet medför förtätning och utbyggnad av bostäder och arbetsplatser, främst i de områden som har fördjupade översiktsplaner, vilket innebär att biltrafiken ökar med ökade bullerstörningar som följd. Då utbyggnaden är mindre än i planförslaget förväntas dock färre personer bli berörda av dessa bullerstörningar. Nollalternativet bedöms innebära en betydande avlastning av genomfartstrafiken när denna omleds från Enköpingsvägen till Kymlingelänken. Detta förväntas ske även i nollalternativet, med reducerade bullernivåer från vägen som följd. Den förlängning av tvärbanan som för närvarande är under detaljplaneläggning förväntas ge upphov till bullerpåverkan då den passerar tätbebyggda områden utmed bl a Landsvägen.

7.4 Risk och säkerhet


7.4.1.1 Rekommendationer farligt gods

Länsstyrelsen i Stockholm har tagit fram rekommendationer1 för ny bebyggelse intill järnvägar och vägar som är transportleder för farligt gods samt för ny bebyggelse invid bensinstationer. Enligt Länsstyrelsens rapport ska risksituationen bedömas vid exploatering inom 100 meter från transportled för farligt gods eller från bensinstationer. Om risk föreligger ska en riskanalys vara ett av underlagen vid planering. Kortfattat innebär rekommendationerna följande: Vägar med transporter av farligt gods

25 meter byggnadsfritt bör lämnas närmast transportleden.

Tät kontorsbyggelse närmare än 40 m från vägkant bör undvikas. Sammanhållen bostadsbebyggelse eller personintensiva verksamheter närmare än 75 m

från vägkant bör undvikas. Järnvägar med transport av farligt gods

25 meter närmast järnvägen bör lämnas byggnadsfritt. Tät kontorsbebyggelse närmare än 25 m från spårkant bör undvikas.

MKB Sundbybergs ÖP

M800149

2008-12-29, rev 2009-12-16, sid 33(61)

Str

ucto

r M

iljöb

yrån

Sto

ckhl

mA

B, I

ndus

trig

atan

2A

, 112

46

Sth

lm, O

rg.n

r. 5

5665

5-71

37, w

ww

.str

ucto

r.se

Sammanhållen bostadsbebyggelse och personintensiva verksamheter närmare än 50 m från spårkant bör undvikas.

I en riskpolicy som gemensamt tagits fram av Länsstyrelserna i Skåne län, Stockholms län och Västra Götalands län anges att riskhanteringsprocessen skall beaktas i framtagandet av detaljplaner inom 150 m avstånd från en farligt gods led. Stockholm läns rekommendationer är under uppdatering och i denna uppdaterade rapport kommer avståndet för att risksituationen ska bedömas vid exploatering ha utökats till 150 m från transportled för farligt gods.

7.4.1.2 Riktlinjer översvämningar och skred

Länsstyrelserna i Mellansverige gav år 2006 ut riktlinjer för nyexploatering i riskområden för översvämning och arbetar i dagsläget med att ta fram riktlinjer för nyexploatering i skredriskområden. De senare beräknas vara klara under första halvan av 2010. I länsstyrelsernas riktlinjer för översvämning finns följande rekommendationer för markanvändning: Markområden med stor sannolikhet för översvämning I områden som hotas av 100-årsflöde, d v s där sannolikheten för översvämningar beräknas till 63 procent eller högre under en 100-årsperiod, bör det inte tillkomma någon bebyggelse alls, med undantag för enkla byggnader som garage och uthus. Markområden med viss sannolikhet för översvämning I områden som hotas av högsta dimensionerande flöde, d v s där översvämningar beräknas ske mer sällan än vart hundrade år kan samhällsfunktioner av mindre vikt lokaliseras. Exempel är byggnader av lägre värde, byggnader av mer robust konstruktion, vägar med förbifartsmöjligheter, enstaka villor, fritidshus och mindre industrier med liten miljöpåverkan. Markområden med låg sannolikhet för översvämning Endast i områden som inte hotas av 100-årssflöde eller högsta dimensionerande flöde bör riskobjekt och samhällsfunktioner av betydande vikt lokaliseras. Detta kan vara offentliga byggnader, t ex sjukhus, vårdhem, skolor, infrastruktur av stor betydelse såsom riksvägar och andra vägar utan reella förbifartsmöjligheter, järnväg, VA/avfallsanläggningar, el-/teleanläggningar samt industrier med stor miljöpåverkan eller andra industriområden. Även sammanhållen bostadsbebyggelse bör placeras ovanför nivån för högsta dimensionerande flöde.

Rekommendationerna föreslår var man kan bygga utan att vidta särskilda förebyggande åtgärder med avseende på höga flöden. I de fall man önskar använda översvämningshotad mark till annat än vad som rekommenderas bör en riskanalys utföras för att bedöma vilka åtgärder som behöver vidtas för att begränsa konsekvenserna av höga flöden. Den 1 januari 2008 trädde nya bestämmelser i plan- och bygglagen i kraft, vilka innebär att risk för översvämningar och erosion ska behandlas i översiktsplaner, detaljplaner och bygglov. På grund av ändrat klimat kan även havsvattennivåerna och nederbördsmönster förändras i framtiden, vilket ställer nya krav på den fysiska planeringen.

MKB Sundbybergs ÖP

M800149

2008-12-29, rev 2009-12-16, sid 34(61)

Str

ucto

r M

iljöb

yrån

Sto

ckhl

mA

B, I

ndus

trig

atan

2A

, 112

46

Sth

lm, O

rg.n

r. 5

5665

5-71

37, w

ww

.str

ucto

r.se

7.4.1.3 Allmänna råd Värmeverk

Enligt Boverkets Allmänna råd rekommenderas följande riktvärden för skyddsavstånd för förbränningsanläggningar: Tabell 3. Riktvärden för skyddsavstånd för förbränningsanläggningar Tillförd effekt MW Oljeeldad Fastbränsleeldad* 250 300 m 700 m 100 200 m 500 m 50 100 m 400 m 10 50 m 200 m 1 50 m - * Om hanteringen av fastbränsle inte ger störningar kan skyddsavståndet minskas i avsevärd mån. Skyddsavstånden är satta p g a risk för störningar från utsläpp till luft som t ex stoft, NOx och SO2, buller och vattenföroreningar. Av dessa bedöms utsläpp till luft vara den dominerande störningsfaktorn. För förbränningsanläggningar där bränslet är avfall rekommenderas ett skyddsavstånd på 500 m. Buller från trafik till och från avfallsförbränning bedöms vara den dominerande störningsfaktorn. I Boverkets Allmänna råd påpekas även att allt avfall avger viss lukt vid transport och behandling.

En anläggning för förbränning med en total installerad tillförd effekt av mer än 300 MW är en A-anläggning, d v s tillstånd måste sökas hos miljödomstolen. För en anläggning med en total installerad tillförd effekt av mer än 50 MW skall tillstånd sökas hos Länsstyrelsen (B-anläggning), detta gäller även för anläggningar med en total installerad tillförd effekt av mer än 20 MW.


I Sundbyberg finns det inte några farliga verksamheter enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO 2 kap 4 §) eller större kemiska anläggningar, så kallade Sevesoanläggningar (Sevesolagen) och de industriella anläggningarna i Sundbyberg är få. Det finns dock några verksamheter som har tillstånd att hantera brandfarliga varor, t.ex. bensinstationer. Även Sundbybergs värmeverk kan medföra risker för omgivningen vid olycka. Värmeverket i Sundbyberg är en del av Solnaverket. När värmebehovet ökar, till exempel under kalla vinterdagar, startas anläggningen i Sundbyberg. Värmeverket i Sundbyberg har tre hetvattenpannor som eldas med olja och biologiska oljor (sammanlagt 142 MW) och två elpannor (sammanlagt 60 MW). Sundbybergsverket kan också användas som reservanläggning om någon panna på Solnaverket skulle gå sönder. Den största enskilda risken i staden hänger samman med olyckor på vägtrafiknätet. Farligt gods transporteras än så länge på E18 som går igenom staden samt på E4 och väg 279, vilka går utmed kommungränsen. På järnvägen (Mälarbanan) genom Sundbyberg transporteras för närvarande inga betydande mängder farligt gods men tågen går genom bebyggda centrala delar av staden vilket innebär att järnvägstrafiken kan vara en riskfaktor att ta hänsyn till i planeringen. Bällstaån börjar i Järfälla kommun och rinner sedan genom kommunerna Stockholm, Sundbyberg och Solna. Ån mynnar i Bällstaviken som är den innersta delen av Ulvsundasjön.

MKB Sundbybergs ÖP

M800149

2008-12-29, rev 2009-12-16, sid 35(61)

Str

ucto

r M

iljöb

yrån

Sto

ckhl

mA

B, I

ndus

trig

atan

2A

, 112

46

Sth

lm, O

rg.n

r. 5

5665

5-71

37, w

ww

.str

ucto

r.se

Marken utmed Bällstaån är relativt låglänt. Inom Sundbyberg är ån bred och långsamtflytande vilket innebär att vattnet vid högt vattenstånd i Mälaren i princip är stillastående. Med anledning av pågående och framtida klimatförändringar har beräkningar och karteringar gjorts över områden som riskerar att översvämmas vid olika höga vattennivåer i Mälaren. Vattennivåerna motsvarar nivåer vid ett flöde med statistisk återkomsttid på 100 år samt det högsta beräknade vattenståndet enligt Flödeskommitténs riktlinjer för riskklass1-dammar.2 De två nivåerna används i den översiktliga översvämningskartering som genomförts av Räddningsverket. Karteringar som Stockholms stad tog fram år 2007 visar att områden närmast Bällstaån riskeras att översvämmas redan vid ett 100-årsflöde, se figur 6 och 7 nedan.

I Figur 6. Områden som riskerar att översvämmas i anslutning till Bällstaån. 100-års nivån ses som blå skraffering och den dimensionerande nivån som röd.

2 Högsta dimensionerande flöde beräknas enligt Flödeskommitténs riktlinjer för dammdimensionering. Beräkningen bygger på en systematisk kombination av alla kritiska faktorer (regn, snösmältning, hög markfuktighet och magasinsfyllning i reglerade vattendrag), Som bidrar till ett flöde. Någon statistisk återkomsttid kan inte anges för detta extrema flöde.

Sundbybergs stad

MKB Sundbybergs ÖP

M800149

2008-12-29, rev 2009-12-16, sid 36(61)

Str

ucto

r M

iljöb

yrån

Sto

ckhl

mA

B, I

ndus

trig

atan

2A

, 112

46

Sth

lm, O

rg.n

r. 5

5665

5-71

37, w

ww

.str

ucto

r.se

Figur 7. Områden som riskerar att översvämmas i anslutning till Bällstaån. 100-års nivån ses som blå skraffering och den dimensionerande nivån som röd. I samband med nybyggnation av bostäder i kvarteret Hamnen, beläget mellan Hamngatan och Bällstaviken, gjordes en översiktlig geoteknisk undersökning med syfte att bl.a. utreda stabilitetsförhållandena och risken för skred i leran mot Bällstaån. Beräkningarna visade att en zon på ca 1 till 2 meter närmast Bällstaviken beräkningsmässigt är stabil, men på gränsen till instabil. Undersökningen och beräkningarna resulterade i rekommendationer och begränsningar i avstånd avseende uppfyllnader eller andra belastningsökningar nära strandkanten.


Eftersom att inga miljömål finns framtagna för risk och säkerhet kan ingen redovisning med sura respektive glada gubbar göras över i vilken mån miljömålen uppfylls. Antalet bostäder, arbetsplatser och verksamheter planeras att öka inom staden. Nybyggnation planeras till viss del att anläggas utmed vägar som transporterar farligt gods samt i områden där det finns risk för översvämningar och skred. För att undvika att risker uppkommer för personer som uppehåller sig i riskområden bör det i efterföljande detaljplanering säkerställas att erforderliga skyddsavstånd hålls till riskkällor. Vid anläggande av bostäder eller verksamheter intill transportleder av farligt gods bör alltid en riskanalys upprättas. Vid eventuell nyplanering av byggnader intill Bällstaån bör översvämnings- och skredrisker uppmärksammas. Bostäder bör ligga på en höjd där de undkommer en eventuell ökning av Bällstaåns vattennivå.

Sundbybergs stad


MKB Sundbybergs ÖP

M800149

2008-12-29, rev 2009-12-16, sid 37(61)

Str

ucto

r M

iljöb

yrån

Sto

ckhl

mA

B, I

ndus

trig

atan

2A

, 112

46

Sth

lm, O

rg.n

r. 5

5665

5-71

37, w

ww

.str

ucto

r.se

Geotekniska undersökningar bör även genomföras vid bostadsbyggande intill Bällstaån. Genom en god planering kan risker som till följd orsakar skador på människor eller byggnader undvikas. Om genomfartstrafiken omleds till att gå via en ombyggd Kymlingelänk är det troligt att huvuddelen av den tunga genomfartstrafiken kommer att köra längs den nya vägen då denna kommer att få högre standard. Det kommer att innebära att antalet transporter med farligt gods kommer att minska betydligt längs Enköpingsvägen vilket i sin tur medför att risken för olyckor med farligt gods minskar. Sundbyberg stad har som intention att förändra Enköpingsvägens status, från att vara en primär transportled för farligt gods till att bli en lokalgata där farligt gods transporter ej får färdas. Detta medför en säkrare boende- och arbetsmiljö i denna del av Sundbyberg. Längs med Kymlingelänken kommer det dock även i fortsättningen att transporteras farligt gods. Planering av eventuella verksamheter intill denna bör föregås av en riskanalys. Erforderliga skyddsavstånd bör hållas. I dagsläget går det inga betydande mängder farligt gods längs Mälarbanan men då tågen går genom bebyggda centrala delar av staden bör detta beaktas i planeringen vid planering av bostäder och arbetsplatser i området. En förläggning av järnvägen i tunnel skulle innebära en förbättring ur risksynpunkt för de centrala delarna av Sundbyberg centrum. Befintligt kraftvärmeverk är beläget intill bostadsbebyggelse. Genom att omlokalisera kraftvärmeverket till ett område där det är längre avstånd till bebyggelse undviks störningar och risker i boendemiljön i denna del av Sundbyberg. Vid en omlokalisering till norra Kymlinge där även möjligheterna till arbetsplatser och studentbostäder studeras bör dock hänsyn tas till skyddsavstånd. Även ett skyddsavstånd till naturreservatet bör hållas.

7.4.3.1 Sammanfattning av planförslagets konsekvenser

Sammanfattningsvis bedöms planförslaget medföra en viss risk för att risker och störningar från miljö- och hälsofarliga verksamheter påverkar den utökade boende- och arbetsmiljön som planeras i Sundbyberg. Genom en god planering kan risker som till följd orsakar skador på människor eller byggnader dock undvikas med de strategier som översiktsplanen medger, t.ex.

Befintligt kraftvärmeverk planeras att flyttas till annan lokalisering. Kommunfullmäktige har fattat ett principbeslut att planering för ett kraftvärmeverk i norra Kymlinge ska fortsätta.

Planförslaget innebär att Mälarbanan förläggs i tunnel, förutsatt att Mälarbanans två nya spår går genom Sundbyberg. Vi tunnelförläggningen kommer det att säkerställas att utformningen bidrar till att minimera skador vid olyckor och underlätta räddningsinsatser.

E4 och E18/Kymlingelänken kommer att vara primära transportleder för farligt gods. Planförslaget innebär att genomfartstrafiken på Enköpingsvägen omleds till Kymlingelänken och att Enköpingsvägen därmed förvandlas till en lokalgata med smalare karaktär och sänkt hastighet. Planförslaget innebär att såväl primära som sekundära transportleder för farligt gods ska redovisas samt riktlinjer för hur riskerna utmed de vägarna och järnvägen ska beaktas i planeringen.

MKB Sundbybergs ÖP

M800149

2008-12-29, rev 2009-12-16, sid 38(61)

Str

ucto

r M

iljöb

yrån

Sto

ckhl

mA

B, I

ndus

trig

atan

2A

, 112

46

Sth

lm, O

rg.n

r. 5

5665

5-71

37, w

ww

.str

ucto

r.se

att hänsyn ska tas till skyddsavstånd vid anläggande av riskkällor i närheten av bostäder. Inom centrala Sundbyberg samt längs med Enköpingsvägen kan boende- och arbetsmiljön förväntas förbättras, detta till följd av de förändringar som planeras ske med Mälarbanan och Enköpingsvägen.


Även nollalternativet bedöms innebära en ökad andel bostäder och arbetsplatser, främst i de områden där de fördjupade översiktsplanerna gäller, Stora Ursvik, Brotop och Rissne-Hallonbergen-Ör. Även nollalternativet bedöms därför medföra vissa risker för störningar på boende- och arbetsmiljön från riskkällor, t ex från farligt gods transporter längs med Enköpingsvägen. Befintliga riskkällor inom staden bedöms i nollalternativet vara kvar i samma lokaliseringar. Nollalternativet bedöms t.ex. innebära att befintligt kraftvärmeverk bibehålls i dagens läge, d.v.s. det kommer även i fortsättningen att vara beläget i närheten av bostäder.

7.5 Luft


7.5.1.1 Miljömål

Nationella miljömål: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, God bebyggd miljö – De svenska utsläppen av växthusgaser ska som ett medelvärde för perioden 2008– 2012 vara minst 4 % lägre än utsläppen år 1990. – Halter av kvävedioxid, marknära ozon, flyktiga organiska ämnen samt partiklar ska begränsas till 2010. – Halten av benso(a)pyren ska begränsas till 2015. – Minskade utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider till luft till 2010. Regionala miljömål (Stockholms län) – Utsläppen av koldioxid i länet per person och år ska minska fram till år 2010. – Kvävedioxidhalten 30μg/m3 som årsmedelvärde och 75 μg/m3 som timmedelvärde ska vara uppnådda i Stockholms län år 2010. – De sammanlagda utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) ska minska med 50 procent från 1997 års nivå till 24 000 ton år 2010, och transportsektorns utsläpp med 70 procent från 1997 års nivå till 9 000 ton år 2010. – Begränsad halt av benso(a)pyren i luften år 2015. – Begränsad halt av partiklar, PM10, i luften år 2010. – Senast år 2010 grundas fysisk planering och samhällsbyggande i Stockholms län på program och strategier för hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur kan åstadkommas så att bilanvändningen kan minska och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras.

Kommunala miljömål (Trafikplan 2004 samt klimat- och hållbarhetspolicy) – Genomfartstrafiken och olägenheterna med genomfartstrafiken ska minska. – Avgaserna från transporter ska minska – Sundbybergs kommun ska vara med och påverka så att andra färdmedel än bilen prioriteras och så att kollektivtrafiken byggs ut och förbättras. – Effektivisera transporter och sträva efter en hållbar energianvändning.

MKB Sundbybergs ÖP

M800149

2008-12-29, rev 2009-12-16, sid 39(61)

Str

ucto

r M

iljöb

yrån

Sto

ckhl

mA

B, I

ndus

trig

atan

2A

, 112

46

Sth

lm, O

rg.n

r. 5

5665

5-71

37, w

ww

.str

ucto

r.se


Miljökvalitetsnormer i luft finns för kväve(di)oxid, svaveldioxid, partiklar, bly, kolmonoxid och bensen och regleras genom 5 kap. Miljöbalken. En miljökvalitetsnorm är den lägsta godtagbara miljökvaliteten som accepteras för människa och miljö. Miljökvalitetsnormerna ska uppfyllas så snart som möjligt, dock senast till den tidpunkt som fastställts för varje specifikt ämne. Miljökvalitetsnormer för vägtrafikens luftföroreningar anges i tabell 4 nedan. Tabell 4. Miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, partiklar, kolmonoxid, bensen, svaveldioxid och bly Parameter Miljökvalitetsnorm (μg/m3) Anmärkning Kvävedioxid 40 μg/m3 (årsmedelvärde) Får ej överskridas.

60 μg/m3 (dygnsmedelvärde) Får ej överskridas mer än 7 dygn per år. 90 μg/m3 (timmedelvärde) Får ej överskridas mer än 175 timmar per

år. Partiklar, PM10

40 μg/m3 (årsmedelvärde) Får ej överskridas. 50 μg/m3 (dygnsmedelvärde) Får ej överskridas mer än 35 dygn per år.

Kolmonoxid 10 mg/m3 (dygnsmedelvärde) Får ej överskridas. Bensen 5 μg/m3 (årsmedelvärde) Får ej överskridas efter den 1 januari 2010.Svaveldioxid

100 µg/m3 (dygnsmedelvärde) 200 µg/m3 (timmedelvärde)

Bly 0,5 µg/m3 (årsmedelvärde) Enligt Plan- och bygglagen får planläggning inte medverka till att en miljökvalitetsnorm överskrids (PBL 2 kap. 2§).


Trafiken är en av de viktigaste källorna till luftföroreningar i staden. En stor del av biltrafiken i staden utgörs av genomfartstrafik. Miljökvalitetsnormerna för luft uppfylls väl i Sundbyberg, med ett fåtal undantag för partiklar, enligt Luftvårdförbundets utredningar för Sundbyberg. Förhöjda partikelhalter finns enligt beräkningarna på en kort gatusträcka av Landsvägen samt invid gaturummet Ulvsundavägen- Hjulstavägen. Utmed Enköpingsvägen och på en mindre del av Sturegatan ligger partikelhalterna strax under miljökvalitetsnormen. Inom staden finns ett väl utbyggt kollektivtrafiknät med 12 busslinjer, två tunnelbanelinjer, pendeltåg och regionaltåg. Gång- och cykelvägnätet är också väl utvecklat i stora delar av staden.


Planerad befolkningstillväxt ger en förtätning av bebyggelsen och en ökad trafikmängd vilket medför högre halter luftföroreningar längs redan utsatta vägar som t ex. Enköpingsvägen. Föroreningshalterna i luft kan öka både till följd av en ökad trafik men även till följd av att gaturummet blir trängre vid nybyggnation utmed vägar vilket medför en sämre utspädning av föroreningar. Vägar som inte har höga föroreningshalter idag riskerar att få det. Högre föroreningshalter kan göra att miljökvalitetsnormer överskrids utmed de utsatta vägarna.

Planförslaget innebär en omfattande utbyggnad av bostäder, arbetsplatser, verksamheter, vägar m m.

MKB Sundbybergs ÖP

M800149

2008-12-29, rev 2009-12-16, sid 40(61)

Str

ucto

r M

iljöb

yrån

Sto

ckhl

mA

B, I

ndus

trig

atan

2A

, 112

46

Sth

lm, O

rg.n

r. 5

5665

5-71

37, w

ww

.str

ucto

r.se

I samband med planläggning i utsatta områden bör mer detaljerade studier göras av luftföroreningssituationen före utbyggnad och förtätning för att säkerställa att miljökvalitetsnormerna inte överskrids.

Den minskade trafiken på Enköpingsvägen som planförslaget beskriver innebär en förbättring ur luftföroreningssynpunkt för bebyggelsen utmed vägen.

Den ökade trafikbelastningen på Kymlingelänken medför dock i stället högre halter luftföroreningar utmed Ulvsundaleden och Kymlingelänken, där miljökvalitetsnormerna för partiklar överskrids redan idag.

Väl utfört kan den bebyggelse som planeras i norra Kymlinge medföra att halten luftföroreningar i grönområdet minskar och därmed ökar rekreationsvärdet i denna del av Sundbyberg.

Planförslagets krav på tilluftskvalitet vid byggnation vid starkt trafikerade vägar medverkar till att ge en god inomhusmiljö.

Genom att främja kollektivtrafiken och främja möjligheten till att gå och cykla i större utsträckning kan luftföroreningarna längs aktuella vägsträckor minska, vilket innebär att bidraget till växthuseffekten minskar. Förbättrad luftkvalitet är positivt för både människa och miljö.

Planförslaget innebär att genomfartstrafiken på Enköpingsvägen omleds till Kymlingelänken och att Enköpingsvägen därmed förvandlas till lokalgata och ges en smalare karaktär med sänkt hastighet på vägen. Detta medför även att trafiken på Kymlingelänken ökar väsentligt i förhållande till nuläget. I norra Kymlinge planeras bebyggelse som skydd mot avgaser från E18/E4.

Planförslaget innebär en utbyggnad av den spårbundna trafiken på Mälarbanan, nya tvärbanor via Sundbybergs centrum respektive Rissne och Ursvik samt ev öppnande av befintlig tunnelbanestation i norra Kymlinge. Gång- och cykelnätets standard höjs genom kopplingar mot angränsande kommuner. Exempel på kopplingar är broar över Bällstaviken och Ulvsundavägen, välanordnade sammanhängande stråk in och ut ur Solna samt nya förbindelser i de norra stadsdelarna. Sundbyberg ska medverka till att nationellt fastställda rikt- och gränsvärden för luftföroreningsnivåer och utsläpp av luftföroreningar kommer att uppfyllas.

Intag av luft bör alltid placeras utifrån att få bästa möjliga tilluftskvalitet. Detta är speciellt viktigt vid byggnation intill starkt trafikerade gator och vägar.

MKB Sundbybergs ÖP

M800149

2008-12-29, rev 2009-12-16, sid 41(61)

Str

ucto

r M

iljöb

yrån

Sto

ckhl

mA

B, I

ndus

trig

atan

2A

, 112

46

Sth

lm, O

rg.n

r. 5

5665

5-71

37, w

ww

.str

ucto

r.se


Sammanfattningsvis bedöms planförslaget ge goda förutsättningar för en ökad användning av miljöanpassade transportmedel genom förbättrad kollektivtrafik och gång- och cykelvägnät vilket medverkar till en god luftkvalitet i staden. Den planerade befolkningstillväxten ger en förtätning av bebyggelsen och en ökad trafikmängd vilket medför högre halter luftföroreningar längs redan utsatta vägar. Trots den befolkningstillväxt som planen medför bedöms de förbättringsåtgärder som planeras medverka till att bibehålla stadens goda luftkvalitet och att miljömålen kan nås.


Nollalternativet innebär en utbyggnad av bostäder i Stora Ursvik, Brotorp och Rissne-Hallonbergen-Ör vilket medför ökad trafik som i sin tur påverkar föroreningshalten i luften utmed de mest trafikerade vägarna. Miljökvalitetsnormerna för partiklar riskerar att överskridas längs en längre sträcka på Kymlingelänken än i nuläget vid omledning av genomfartstrafik från Enköpingsvägen till Kymlingelänken. Partikelhalterna riskerar även att vara förhöjda utmed delar av Enköpingsvägen till följd av utbyggnaden av Stora Ursvik. Nollalternativet bedöms dock något bättre än planförslaget ur luftsynpunkt eftersom omfattningen av utbyggnader och därmed tillkommande trafik blir mindre än i planförslaget.

MKB Sundbybergs ÖP

M800149

2008-12-29, rev 2009-12-16, sid 42(61)

Str

ucto

r M

iljöb

yrån

Sto

ckhl

mA

B, I

ndus

trig

atan

2A

, 112

46

Sth

lm, O

rg.n

r. 5

5665

5-71

37, w

ww

.str

ucto

r.se

7.6 Energi


Vid bedömningen av planförslagets påverkan för energi har hänsyn tagits till tillförsel, användning och produktion för både bebyggelse och transporter. Skälet till att även transporter bör ingå i bedömningen är att bebyggelsens lokalisering och struktur genererar transporter vilka ger upphov till utsläpp av miljöpåverkande ämnen till både luft, mark och vatten.

7.6.1.1 Miljömål


Se kapitel 6.5.1.


Sundbybergs bebyggelse värmeförsörjs i mycket hög grad (ca 90%) av Norrenergi via fjärrvärme. Norrenergi är samägt med Solna kommun och försörjer också Solna med fjärrvärme. Den huvudsakliga energiproduktionen i Sundbybergs fjärrvärmenät sker i Solnaverket. En mindre del fjärrvärme produceras i Sundbybergsverket och detta värmeverk ligger i kvarteret Dimslöjan. Solnaverket är den största anläggningen. Där sker produktionen i en biobränsleanläggning, en värmepumpanläggning, ett antal oljeeldade hetvattenpannor och en elpanna. Värmeverket i Sundbyberg har tre oljeeldade hetvattenpannor (sammanlagt 142 MW) och två elpannor (sammanlagt 60 MW). Norrenergi är godkänt enligt Naturskyddsföreningens miljömärkning Bra Miljöval för värmeenergi.

Nationella miljömål: God bebyggd miljö, begränsad klimatpåverkan – Den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler minskar. Minskningen bör vara 20 procent till år 2020 och 50 procent till år 2050 i förhållande till användningen 1995. Till år 2020 skall beroendet av fossila bränslen för energianvändningen i bebyggelsesektorn vara brutet, samtidigt som andelen förnybar energi ökar kontinuerligt. – De svenska utsläppen av växthusgaser skall som ett medelvärde för perioden 2008–2012 vara minst 4 procent lägre än utsläppen år 1990. Utsläppen skall räknas som koldioxidekvivalenter och omfatta de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollet och IPCC:s definitioner. Delmålet skall uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor eller med flexibla mekanismer.

Regionala miljömål (Stockholms län) – I Stockholms län ska miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler minska och vara lägre år 2010 än år 1995. Detta ska bland annat ske genom att den totala energianvändningen effektiviseras för att på sikt minska samt att andelen energi från förnybara energikällor ökar. – Utsläppen av koldioxid i länet per person och år ska minska till 3,1 ton år 2010. (Regionaliserat mål).

Lokala miljömål (Trafikplan 2004 samt klimat- och hållbarhetspolicy) – Sundbybergs stad ska vara med och påverka så att andra färdmedel än bilen prioriteras och så att kollektivtrafiken byggs ut och förbättras.

MKB Sundbybergs ÖP

M800149

2008-12-29, rev 2009-12-16, sid 43(61)

Str

ucto

r M

iljöb

yrån

Sto

ckhl

mA

B, I

ndus

trig

atan

2A

, 112

46

Sth

lm, O

rg.n

r. 5

5665

5-71

37, w

ww

.str

ucto

r.se

Norrenergi levererar också fjärrkyla dels via det centrala kylnätet dels via ett mindre nät till Hallonbergens centrum. Sundbyberg har en god försörjning med kollektivtrafik. Det finns tunnelbana, pendeltåg, regionaltåg och bussar. Detta ger förhållandevis låg energianvändning inom transportsektorn.


I Sundbybergs vision för år 2020 lyfts det fram några områden inom vilka staden vill göra särskilda satsningar på i framtiden. Följande prioriterade områden bedöms kunna ha en inverkan på energiområdet;

- Genomfartstrafiken ska minska och invånarna ska inte behöva ta bilen för att ta sig till olika platser i staden. Hastigheterna ska anpassas och kollektivtrafiken byggas ut. Det ska vara lättare att förflytta sig till fots eller med cykel.

- Vid utbyggnad och förtätning ska nuvarande balans mellan bostäder och arbetsplatser behållas. Fördelningen av upplåtelseformer och boendeformer ska jämnas ut mellan stadsdelarna. En satsning på näringslivet och företagen ska göras.

Den kraftiga befolkningsutvecklingen under planperioden leder till nyproduktion av bostäder och arbetsplatser och därmed ökad produktion, distribution och användning av energi. Sannolikt ökar till följd av denna utveckling även utsläppen från fordon.

Utbyggnad av kollektiva transporter kan bromsa ökande utsläpp från fordon.

Utbyggnad av i första hand cykelvägar kan bromsa ökande utsläpp från fordon.

Planförslaget innebär en omfattande utbyggnad av bostäder och arbetsplatser. För 2009 beräknas antalet invånare i staden uppgå till ca 37 500. Befolkningen beräknas uppgå till mellan 50 000 och 60 000 för perioden 2015 – 2020.

Utbyggnaden av den spårbundna trafiken på Mälarbanan respektive nya tvärbanor via Sundbybergs centrum respektive Rissne och Ursvik skapar förutsättningar för en mycket god kollektivtrafikförsörjning.

Gång- och cykelnätets standard höjs genom kopplingar mot angränsande kommuner. Exempel på kopplingar är broar över Bällstaviken och Ulvsundavägen, välanordnade sammanhängande stråk in och ut ur Solna samt nya förbindelser i de norra stadsdelarna.

En utbyggnad av arbetsplatser och möjligen studentbostäder i norra Kymlinge skapar förutsättningar för att öppna den tunnelbanestation som redan byggts.

MKB Sundbybergs ÖP

M800149

2008-12-29, rev 2009-12-16, sid 44(61)

Str

ucto

r M

iljöb

yrån

Sto

ckhl

mA

B, I

ndus

trig

atan

2A

, 112

46

Sth

lm, O

rg.n

r. 5

5665

5-71

37, w

ww

.str

ucto

r.se

En tunnelbanestation i norra Kymlinge får en bromsande påverkan på utsläpp från fordon när de boende väljer att åka kollektivt i stället för med egen bil.

Etablering av ett kraftvärmeverk i norra Kymlinge kan leda till utsläpp till främst luft från förbränning av bränslen. Dessa utsläpp begränsas dock av utsläppskrav fastställda vid miljöprövning och de är relaterade till vilka bränslen som kommer att väljas. Ett nytt kraftvärmeverk i norra Kymlinge är tänkt att ersätta värmeverket i kvarteret Dimslöjan.

Nedläggning av värmeverket i kvarteret Dimslöjan innebär minskade utsläpp till luften och minskat buller samt minskade transporter av bränsle i närområdet. Den nya anläggningen i Norra Kymlinge kan innebära positiva miljöeffekter i form av reducerade utsläpp till luften av bl a koldioxid jämfört med den befintliga anläggningen. Detta under förutsättning att högre miljökrav ställs på det planerade kraftvärmeverket i Norra Kymlinge och att biobränslen väljs.

Planens intention att genom avtal med byggherrar verka för lägre energiförbrukning vid nybyggnation bedöms gå i enlighet med miljömålen. Några tydliga styrmedel redovisas dock inte för hur byggherrarna ska övertygas att bygga med en högre energieffektivitet än den som Boverkets Byggregler kräver.

Det är positivt att energiförsörjningsnäten har god kapacitet att ansluta framtida bebyggelse. I staden finns ett distributionsnät för fjärrkyla för leverans av främst komfortkylning av större byggnader. Detta är positivt för miljön då användning av köldmedier begränsas. I planen saknas redovisning över fjärrvärmenätets och fjärrkylanätets utbredning. Det finns inte heller någon analys av i vilken grad bebyggelsen är beroende av oljeuppvärmning.

Ett principbeslut har fattats att planera för att etablera ett kraftvärmeverk i norra Kymlinge och tanken är att detta verk ska fungera som en ny basproduktionsanläggning. Den nya anläggningen ska kopplas ihop med Norrenergis huvudnät för fjärrvärme. Det värmeverk som finns i kvarteret Dimslöjan eldas med olja som bränsle och till viss del med bioolja. Sundbybergsverket ingår i Norrenergis fjärrvärmenät. En nedläggning av verket diskuteras och detta kan bli aktuellt först när ett nytt kraftvärmeverk finns i norra Kymlinge.

Sundbybergs stad ska, i samband med nybyggnation, genom avtal med byggföretag verka för att nybyggda hus ska ha en betydligt lägre energiförbrukning än vad som krävs enligt BBR.

För el- och fjärrvärmeförsörjningen finns redan idag väl utbyggda distributionssystem med goda möjligheter till utbyggnad för framtida exploatering. Hela närområdet ska kunna förses med miljömässigt och ekonomiskt konkurrenskraftig fjärrvärme.

MKB Sundbybergs ÖP

M800149

2008-12-29, rev 2009-12-16, sid 45(61)

Str

ucto

r M

iljöb

yrån

Sto

ckhl

mA

B, I

ndus

trig

atan

2A

, 112

46

Sth

lm, O

rg.n

r. 5

5665

5-71

37, w

ww

.str

ucto

r.se

Planens förslag är positivt i det hänseendet att staden har ambitioner att stimulera till innovativa energilösningar. Dock saknas beskrivningar över hur och var man vill realisera sina ambitioner.


Planförslaget har en tydlig inriktning på befolknings- och bebyggelseexpansion. Ny bebyggelse kommer i stort sett helt att bestå av flerbostadshus och i liten omfattning av småhus. I vision 2020 har formulerats krav som kan bidra till tillkomsten av energieffektiva och innovativa energilösningar i bebyggelsen. I planförslaget redovisas ambitioner om att Sundbyberg ska stimulera byggföretag att bygga nya byggnader som med råge klarar de energikrav som finns i boverkets Byggregler. Det saknas dock beskrivningar över hur man avser att realisera dessa ambitioner. Ett principbeslut har fattats att planera för en etablering av ett nytt kraftvärmeverk i norra Kymlinge. Om detta genomförs finns förutsättningar för en nedläggning av värmeverket i kv. Dimslöjan. Det finns en risk för att utsläpp från kraftvärmeverket påverkar närområdet i norra Kymlinge negativt. Omvänt kommer närområdet kring värmeverket i kvarteret Dimslöjan att påverkas positivt med minskande utsläpp till luft. I planförslaget behandlas också en utbyggnad av kollektiva trafiklösningar med bl a en utökning av Tvärbanan. Utbyggnad av kollektiva trafiklösningar bidrar sannolikt till att en förväntad utsläppsökning orsakade av transporter bromsas upp.


Nollalternativet innebär att den förväntade befolknings- och bebyggelsetillväxten i planförslaget inte blir av vilket innebär att energibehoven inte ökar lika mycket och därmed blir utsläpp vid energiproduktionen mindre. Nollalternativet innebär vidare att utsläppen från värmeverket i kvarteret Dimslöjan kommer att fortsätta. Vidare bedöms bilanvändningen för arbetspendling mm sannolikt öka, med ökad trängsel samt fossilbränsleanvändning och utsläpp. Den konsekvensen blir större om inte kollektivtrafiken byggs ut enligt planen.

En klimat- och hållbarhetspolicy har tagits fram som även omfattar energiplan. För att uppnå de krav som ställs på energieffektivisering i Vision 2020 vill Sundbybergs stad uppmuntra till innovativa lösningar och alternativa energikällor som bland annat solenergi och vindkraft där det är möjligt. Staden genomför ett kontinuerligt arbete med energieffektivisering i samband med underhåll och nybyggnation av anläggningar.

MKB Sundbybergs ÖP

M800149

2008-12-29, rev 2009-12-16, sid 46(61)

Str

ucto

r M

iljöb

yrån

Sto

ckhl

mA

B, I

ndus

trig

atan

2A

, 112

46

Sth

lm, O

rg.n

r. 5

5665

5-71

37, w

ww

.str

ucto

r.se

7.7 Folkhälsa


Den europeiska och nationella enigheten kring behovet av alla dimensioner av hållbar utveckling innebär att all regional planering bör innefatta den sociala dimensionen. Varje beslut bör ses i ett större sammanhang och dess konsekvenser sättas i relation till målsättningarna redan under planeringsfasen.

7.7.1.1 Nationella folkhälsomål

Ovanstående indikerar statens viljeinriktning, men den specifika regionens och stadens förutsättningar avgör vilka prioriteringar som bör göras för t ex en översiktsplan.

7.7.1.2 EU:s indikatorer

EU fastställde 2005 huvudindikatorer för hållbar utveckling. Underordnade indikatorer står inom parantes. Indikatorerna för social hållbarhet är: Fattigdom och socialt utanförskap (fattigdomsrisk i grupper, långtidsarbetslöshet, skolavbrott) Åldrande befolkning (medellivslängd, förväntad livslängd, sysselsättningsgrad) Folkhälsa (folksjukdomar, dödsorsaker) ”Good governance” (valdeltagande och tillit till myndigheter/EU) Svenska regeringen har i juni 2007 i sin rapport till Europeiska kommissionen ”Genomförandet av EU:s strategi för hållbar utveckling” (M2007.27) deklarerat att den lägger stor vikt vid att säkra en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling. (”Det finns ett nära samband mellan EUs strategi för hållbar utveckling och Lissabonstrategin för hållbar ekonomisk tillväxt och sysselsättning.”)

Av Riksdagen bestämda målområden: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel

MKB Sundbybergs ÖP

M800149

2008-12-29, rev 2009-12-16, sid 47(61)

Str

ucto

r M

iljöb

yrån

Sto

ckhl

mA

B, I

ndus

trig

atan

2A

, 112

46

Sth

lm, O

rg.n

r. 5

5665

5-71

37, w

ww

.str

ucto

r.se

Fyra strategiska utmaningar lyfts: a. Bygga samhället hållbart; b. Stimulera en god hälsa på lika villkor; c. Möta den demografiska utmaningen; d. Främja en hållbar tillväxt. Svenska regeringen valde 2006 följande huvudindikatorer för hållbar utveckling: hälsa; hållbar konsumtion och produktion; ekonomisk utveckling; social sammanhållning; miljö och klimat.

7.7.1.3 Svenska regeringens indikatorer för hälsa och social sammanhållning

Ekonomisk utsatthet (andel av befolkningen med disponibel inkomst under 60% av medianinkomsten); demografisk försörjningsbörda (andel äldre och barn i förhållande till gruppen 20-64 år); ekonomiskt utsatta barn; utrikes födda i ekonomisk kris; långtidsarbetslöshet; ungdomsarbetslöshet; sysselsättningsgrad (utrikes födda, funktionsnedsatta); sjukfrånvaro; jämställdhet (löner och andel chefer); valdeltagande; förtroende för medier; trångboddhet; ensamhet; datainnehav.

7.7.1.4 Regional nivå.

Regionplane- och trafikkontoret (SLL) har i sitt Program för ny regional utvecklingsplan (RUFS 2010) formulerat en vision för regionen, där nyckelord är god livsmiljö, ren luft, trygg och hälsosam bebyggelse med skönhetsvärden; social sammanhållning med tillit och närhet. Varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, utbildning, service och kultur ska prägla regionen liksom lättillgängliga och natursköna områden. Medborgarna har enligt samma rapport störst missnöje med den bristande integrationen mellan svensk- och utlandsfödda samt därefter med allmänna kommunikationer och möjligheten till bra bostad till rimligt pris. Däremot är man nöjd med regionens säkerhet och miljö inkl. grönområden och kulturella utbud. RTK ser skillnaden i sysselsättningsgrad mellan svenskfödda och utlandsfödda som ett av de viktigaste problemen att lösa liksom hälsoproblemen bland unga kvinnor. Alltför många ungdomar står utanför utbildning och arbetsmarknad. I internationell jämförelse är den gruppen stor. RTK önskar att regionen eftersträvar rumslig koncentration genom en flerkärnig struktur med hög täthet. Spridd bebyggelse ska motverkas. Detta förbättrar tryggheten, transportsystemet samt energiåtgången och därmed klimatet. Det är också viktigt att bryta segregerande processer. Boendet ska bidra till integration. Attraktiviteten i invandrartäta områden bör höjas. Det blir viktigt att utveckla det sociala kapitalet – tilliten mellan människor – genom fler mötesplatser, där bl a arbetsplatser, föreningsliv och skola ingår.

MKB Sundbybergs ÖP

M800149

2008-12-29, rev 2009-12-16, sid 48(61)

Str

ucto

r M

iljöb

yrån

Sto

ckhl

mA

B, I

ndus

trig

atan

2A

, 112

46

Sth

lm, O

rg.n

r. 5

5665

5-71

37, w

ww

.str

ucto

r.se

7.7.2 Bakgrund

Under denna rubrik presenteras bakgrundsfakta och statistik för de folkhälsomål som bedömningen berör. Sundbybergs stad har valt ut fyra målområden för ökad folkhälsa som ett led i att stärka den sociala hållbarheten: ökad delaktighet (målområde nr 1), ekonomiska och sociala förutsättningar (målområde nr 2), sunda och säkra miljöer och produkter (målområde nr 5), samt ökad fysisk aktivitet (målområde nr 9). Målområde nr 5 berörs under kapitel 7.3, 7.4 och 7.5 varför det inte nämns närmare i detta kapitel.

7.7.2.1 Delaktighet och inflytande

En indikator för detta mål är valdeltagande. Enligt Folkhälsorapport från 2008 ”Hur mår Sundbyberg” är valdeltagandet lägre i Sundbyberg än i riket. Den största skillnaden finns bland förstagångsväljarna och det finns tydliga skillnader mellan stadsdelarna. (Det finns ytterligare tre nationella indikatorer för ökad delaktighet för att nå folkhälsa, nämligen jämställdhet, självupplevd diskriminering och förenings- och kulturella aktiviteter.)

7.7.2.2 Ekonomiska och sociala förutsättningar

För att nå social trygghet och sammanhållning behöver målsättningen brytas ned i delmål. Förutom att ett övergripande mål måste vara ett aktivt arbete för ökad integration bör delmålen ökad hälsa, fler till högre utbildning, minskad arbetslöshet, ökad tillgänglighet och trygghet prioriteras. Hälsa är i högsta grad kopplad till social klass – och därför finns ett samband mellan hälsa - utbildning -sysselsättning – trygghet. Hälsa och sociala skillnader slår lika hårt bland barn som bland vuxna. Riskfaktorer för ohälsa är 80 % vanligare bland socialt mindre gynnade barn. Ett mycket allvarligt faktum är att 16 % av Sundbybergs barn beräknas leva i fattigdom; sannolikt den mest angelägna uppgiften att komma till rätta med i alla kommunala beslut och planeringar. Enligt Folkhälsoinstitutet är faktorerna möjliga att påverka genom bra förskola, skola och fritids samt genom indirekt stöd till föräldrarna. Enligt Sundbybergs Folkhälsorapport 2008 är flickors hälsa ett synnerligen angeläget utvecklingsområde (betr. tobaks- och alkoholbruk, otrygghet utomhus, självuppskattad hälsa och förekomst av psykisk ohälsa). Ett annat allvarligt faktum är att det finns skillnader i självuppskattad hälsa mellan svensk- och utrikesfödda i Sundbyberg. Alkoholförbrukning och tobaksbruk ökar bland unga och ligger generellt högt i Sundbyberg; inte minst gäller detta flickor. Alkoholförbrukningen ligger högt i Sundbyberg i jämförelse med länet. I länsmässig jämförelse ligger ungdomsbrottsligheten enligt självuppskattning på en hög nivå i Sundbyberg. Bara 51% av Sundbybergs 20-åringar har behörighet till högskolan, men 88% är behöriga till gymnasiet. (2007). Som redan nämnts är Sundbyberg en del av en tillväxtregion och har hög sysselsättning. Några stadsdelar är dock drabbade av högre arbetslöshet (6% år 2008).

MKB Sundbybergs ÖP

M800149

2008-12-29, rev 2009-12-16, sid 49(61)

Str

ucto

r M

iljöb

yrån

Sto

ckhl

mA

B, I

ndus

trig

atan

2A

, 112

46

Sth

lm, O

rg.n

r. 5

5665

5-71

37, w

ww

.str

ucto

r.se

Tilliten till boende i närområdet har ökat de senaste åren enligt Sundbybergs Folkhälsorapport 2008. Störst otrygghet upplever unga och framför allt flickor.

7.7.2.3 Ökad fysisk aktivitet

Forskning visar att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och god hälsa. Vistelse i utemiljö har välgörande effekt på stress. Glädjande nog har Sundbyberg en befolkning som i högre grad än i länet motionerar regelbundet. Vår stillasittande och tidspressade livsstil medför att bilen används trots tillgång på lugna gator och korta avstånd (ex. Duvbo). Andelen som motionerar regelbundet sjunker med åldern enligt Folkhälsorapporten för länet. Det finns stora skillnader mellan olika befolkningsgrupper som har en relation till inkomstnivå, utbildning och födelseland.


Det faktum att resonemanget kring social hållbarhet betraktas som angeläget är ett stort steg framåt i hållbarhetsarbetet. Det är en process att integrera de tre perspektiven (ekologiska, ekonomiska och sociala) i fysisk planering. I enlighet med planförslaget bör även det fortsatta arbetet med översiktsplanen betona två övergripande mål för att nå social hållbarhet. Dessa övergripande mål är avgörande för ett framgångsrikt folkhälsoarbete: 1. Ökad socioekonomisk integration samt 2. Vikten av större samverkan mellan stadens verksamheter. Det är viktigt att inte bortse från den roll som socioekonomiska villkor spelar för hälsa, sammanhållning/delaktighet och samhällsekonomi. Ansvaret för ökad folkhälsa och sammanhållning är ett gemensamt uppdrag för alla verksamheter och innebär krav på nya arbetssätt och samarbetsformer. I samband med fysisk planering är det för att öka folkhälsan för alla invånare viktigt att i varje stadsdel (så långt möjligt är) planera för barns bästa, ökad tillgänglighet och jämställdhet samt minskade socio-ekonomiska skillnader (genom t.ex. insatser för ökad förvärvsfrekvens och fler i utbildning). Planförslaget kan genom att betona dessa perspektiv i den fysiska planeringens alla resonemang förstärka möjligheterna till ökad folkhälsa. Planförslaget behöver därför i nästa steg konkretisera rutiner för invånardialoger och ge tydliga förslag till hur integrationen, barnperspektivet och tillgängligheten kan konkretiseras.

Sundbybergs stad introducerar ett sammanhållet hållbarhetsperspektiv i förslaget till Översiktplan 2010. Sundbyberg sammanfattar den sociala målsättningen i ökad folkhälsa. Planförslaget har för social hållbarhet valt ut de fyra folkhälsomålen ökad delaktighet, ökad social trygghet, sunda och säkra miljöer och produkter och ökad fysisk aktivitet för att nå ökad folkhälsa.

MKB Sundbybergs ÖP

M800149

2008-12-29, rev 2009-12-16, sid 50(61)

Str

ucto

r M

iljöb

yrån

Sto

ckhl

mA

B, I

ndus

trig

atan

2A

, 112

46

Sth

lm, O

rg.n

r. 5

5665

5-71

37, w

ww

.str

ucto

r.se

För att säkerställa de sociala perspektiven enligt ovan bör planförslaget ta sin utgångspunkt i de förhållanden och behov som presenteras i Sundbybergs Folkhälsorapport 2008 och i Folkhälsoinstitutets Faktablad 2007 för Sundbyberg. Det faktum att Sundbyberg har en hög andel barnfattigdom ur ett nationellt perspektiv samt att rökning bland unga ökar liksom förhållandet att narkotika- och alkoholbruket bland unga ökar gör att Sundbyberg bör lyfta dessa målområden för att ge ökad folkhälsa adekvat bredd och fördjupning.

Påverkansmöjlighet och information betraktas i planförslaget som en del i att stärka invånarnas livskvalitet och därmed hälsa. Information, kunskap och invånardialoger i alla stadsdelar och med alla åldrar är vägar till att nå det första folkhälsomålet.

/ Genom planförslaget kan både förtätning och utbudet på olika boendeformer öka. Genom föreslagna vägar och gång- och cykelvägar ökar kontakten mellan stadsdelar. Planerade allmänna kommunikationer har stor betydelse även för ökad integration och minskad arbetslöshet. För att nå social trygghet och sammanhållning behöver dock målsättningen brytas ned i delmål och konkretiseras ytterligare i detaljplaner och i stadens olika verksamheter. Barn-, jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiven bör genomsyra all planering. Att målet blandade upplåtelseformer, service och verksamheter gäller alla stadsdelar kan tydligare utvecklas.

Förslaget till Översiktsplan 2010 anser att de sociala perspektiven ska säkerställas genom befolkningsprognoser, analyser av rådande sociala strukturer och lyhördhet gentemot medborgarna

Delaktighet och inflytande (Mål 1) – I planförslaget betonas att ”medborgarna måste få kunskap om att de kan påverka och när de kan påverka”.

Ekonomiska och sociala förutsättningar (Mål 2) – Planförslaget har målet att öka alla stadsdelars attraktion och öka interaktionen mellan stadsdelarna. 62% av nybyggnationen kommer att bestå av smålägenheter. Andelen bostadsrätter ska öka. Nybyggnationen i Stora Ursvik och även Lilla Alby medför fler bostäder för större familjer. Planförslaget innebär nybyggnation och vägar inkl. cykel- och gångvägar mellan stadsdelar. Bättre allmänna kommunikationer planeras.

MKB Sundbybergs ÖP

M800149

2008-12-29, rev 2009-12-16, sid 51(61)

Str

ucto

r M

iljöb

yrån

Sto

ckhl

mA

B, I

ndus

trig

atan

2A

, 112

46

Sth

lm, O

rg.n

r. 5

5665

5-71

37, w

ww

.str

ucto

r.se

Ett kompletterande redskap för förändring är att etablera verkligt attraktiva skolor. Ett strategiskt urval av gymnasieprogram och yrkesförberedande utbildningar innebär också en strategi för höjd utbildningsnivå och för att Sundbyberg ska uppfattas som en attraktiv kommun för barnfamiljer.

Planerade utbyggnader av idrottsanläggningar, utveckling av grönstråk samt nya gång- och cykelbanor främjar fysisk aktivitet. Förutom dessa utbyggnader är fortsatt information och opinionsbildning nödvändig för att påverka mångas stillasittande livsstil. Tillgänglig forskning saknar dock fullständig analys av vilka faktorer som kan motivera till ökad fysisk aktivitet. Vi saknar studier på preferenser bland invandrare och rörelsehindrade, varför medborgarnas önskemål behöver kartläggas bättre - även under planeringsfasen.


Förutsättningarna för ökad folkhälsa, d.v.s. ökad delaktighet, social trygghet och fysisk aktivitet, stärks genom planförslaget. För att säkerställa resultatet måste Sundbybergs stad föra en fortsatt dialog med alla intressenter och formulera tydliga delmål för sitt kommande hållbarhetsarbete. Den sociala konsekvensbedömning som gjorts inom ramen för föreliggande MKB har medverkat till att Sundbyberg lyft integration som ett prioriterat område och uppmärksammar ytterligare två målområden nämligen; ”barns och ungas uppväxtvillkor” samt ”minskat bruk av alkohol och tobak”.


Utan den utveckling som förslaget till Översiktsplan 2010 förespråkar skulle staden förlora möjligheterna till en positiv befolkningsutveckling med diversifierade upplåtelseformer och lokaler för olika verksamheter samt redskap för en minskad segregation. Spännande ny arkitektur, förbättrade allmänna kommunikationer och dessutom stadsdelar som i högre grad är i kontakt med varandra ger unika möjligheter att förbättra livsmiljön och öka folkhälsan. Genom att planera för i princip alla stadsdelars utveckling under en begränsad tidsperiod blir översiktsplanen en historisk möjlighet även för ”social ingenjörskonst”. Utan denna utveckling stagnerar Sundbyberg med en åldrande befolkning och bevarad, befarad segregation. Barnfamiljer tvingas idag att flytta i brist på större bostäder, d.v.s. Sundbyberg utnyttjar inte fullt ut möjligheten att vara en attraktiv ort för personer i förvärvsarbetande ålder.

Ökad fysisk aktivitet (Mål 3) – Förslaget till Översiktsplan föreslår flera nya idrottsanläggningar samt utveckling av grönområden och grönstråk. (Ör, Ursvik, Örvallen, MILO, Lilla Alby). Utbyggnad av gång- och cykelbanor planeras för alla stadsdelar.

MKB Sundbybergs ÖP

M800149

2008-12-29, rev 2009-12-16, sid 52(61)

Str

ucto

r M

iljöb

yrån

Sto

ckhl

mA

B, I

ndus

trig

atan

2A

, 112

46

Sth

lm, O

rg.n

r. 5

5665

5-71

37, w

ww

.str

ucto

r.se

7.8 Byggprocesser


7.8.1.1 Miljömål


För att minska störningen på omgivningen har Naturvårdsverket tagit fram riktvärden som bör tillämpas vid bedömning av bullerbegränsning vid byggplatser. Byggskedet bör följa de i tabell 5 redovisade riktvärdena för buller från byggplatser: Tabell 5. Riktvärden för buller från byggplatser, ekvivalent ljudnivå Helgfri

mån- fre, Dag 07-19

Helgfri mån- fre, Kväll 19-22

Lör-,sön- och helgdag Dag 07-19

Lör-,sön- och helgdag Kväll 19-22

Samtliga dagar Natt 22-07

Bostäder för permanent boende eller fritidshus Utomhus (vid fasad) Inomhus (bostadsrum)

60 dB(A) 45 dB(A)

50 dB(A) 35 dB(A)

50 dB(A) 35 dB(A)

45 dB(A) 30 dB(A)

45 dB(A) 30 dB(A)

Vårdlokaler Utomhus (vid fasad) Inomhus

60 dB(A) 45 dB(A)

50 dB(A) 35 dB(A)

50 dB(A) 35 dB(A)

45 dB(A) 30 dB(A)

45 dB(A) 30 dB(A

Undervisningslokaler Utomhus (vid fasad) Inomhus

60 dB(A) 40 dB(A)

Arbetslokaler för tyst verksamhet1) Utomhus (vid fasad) Inomhus

70 dB(A) 45 dB (A)

1) Med arbetslokaler menas lokaler för ej bullrande verksamhet med krav på stadigvarande koncentration eller behov för att kunna föra samtal obesvärat, exempelvis kontor.

Nationellt miljömål: God bebyggd miljö – Se kapitel Buller och Luft Regionala och kommunala miljömål (Stockholms län och Trafikplan 2004 samt Klimat- och hållbarhetspolicy) – Se kapitel Buller och Luft

MKB Sundbybergs ÖP

M800149

2008-12-29, rev 2009-12-16, sid 53(61)

Str

ucto

r M

iljöb

yrån

Sto

ckhl

mA

B, I

ndus

trig

atan

2A

, 112

46

Sth

lm, O

rg.n

r. 5

5665

5-71

37, w

ww

.str

ucto

r.se


7.8.2.1 Mälarbanan

Sundbyberg utgör idag en viktig knutpunkt för kollektivtrafiken med kopplingar mellan tunnelbana, buss och pendeltåg samt regionalt resande. Gaturummet på Järnvägsgatan som löper utmed Mälarbanan är begränsat och biltrafiken är relativt omfattande. Utmed Järnvägsgatan finns bl a bostäder och detaljhandel.

7.8.2.2 Övriga stora byggprojekt i bebyggelseområden

I Stora Ursvik planeras ca 4000 bostäder och lika många arbetsplatser. Den första etappen av utbyggnaden är nu genomförd men flertalet återstår. Stora utbyggnader planeras även i Brotorp samt Rissne-Hallonbergen-Ör.


Inom Sundbyberg planeras stora projekt med utbyggnader av bostäder, arbetsplatser och infrastruktur. I detta kapitel fokuseras på påverkan och konsekvenser under byggskedet för närboende med anledning av att många av planerade utbyggnader planeras inom tätbebyggt område.

Byggnadsarbeten kan orsaka buller och stomljud, vibrationer i byggnader, grundvattenavsänkning, grumling av ytvatten, damning från trafik och upplag, barriäreffekter från avstängningar och provisorier samt intrång i mark och bebyggda områden mm.

Planförslaget medför en förläggning av Mälarbanan i tunnel, förutsatt att den fortfarande har samma sträckning. Delar av Mälarbanan byggs om till 4-spårräls och kan således tillåta mer tågtrafik. Byggtiden beräknas till minst 10 år. Planförslaget innebär också en utbyggnad av bostäder och arbetsplatser i närheten av befintlig bebyggelse i t ex området kring järnvägen, Stora Ursvik m m. Byggarbeten kommer bl a bestå av etablering av ytor för arbetsbodar, materialupplag, uppställningsytor för arbetsfordon, markarbeten, jord- och bergschakt, betongtunnlar och förstärkningsarbeten, tunneldrivning i berg (borrning och sprängning), bygg- och masstransporter mm. Under genomförandet av Mälarbanan kommer arbetet delas in i olika deletapper med provisoriska trafiklösningar för att befintlig järnvägstrafik ska kunna vara i drift under arbetena.

MKB Sundbybergs ÖP

M800149

2008-12-29, rev 2009-12-16, sid 54(61)

Str

ucto

r M

iljöb

yrån

Sto

ckhl

mA

B, I

ndus

trig

atan

2A

, 112

46

Sth

lm, O

rg.n

r. 5

5665

5-71

37, w

ww

.str

ucto

r.se

Figur 8. Utredningskorridoren Mälarbanan, sträckan från Sundbyberg station till strax söder om vägbron för Ulvsundaleden i höjd med Solvalla. Källa: Järnvägsutredning Mälarbanan, 2008

MKB Sundbybergs ÖP

M800149

2008-12-29, rev 2009-12-16, sid 55(61)

Str

ucto

r M

iljöb

yrån

Sto

ckhl

mA

B, I

ndus

trig

atan

2A

, 112

46

Sth

lm, O

rg.n

r. 5

5665

5-71

37, w

ww

.str

ucto

r.se

Planens åtgärdsstrategi kan medverka till att minimera störningar för boende och näringsidkare under pågående byggnadsarbeten i staden.

7.8.3.1 Mälarbanan

Tillgänglighet till pendeltågsstationen liksom omstigningsmöjligheterna mellan trafikslagen prioriteras under byggskedet men trafikstörningar kommer inte att kunna undvikas. Gång- och cykeltrafikens framkomlighet kommer att prioriteras under genomförandet. Användningen av Järnvägsgatan för genomgående trafik och parkering kommer att starkt begränsas under byggtiden. Bangatan och Järnvägsgatan samt parkeringsytorna vid gamla landsvägen kommer mer eller mindre att utgöra arbetsplatsområde under hela genomförandetiden. Möjligheten att angöra de befintliga fastigheterna för näringsidkare och boende kommer inte att vara möjligt under delar av tiden. Evakuering kan vara nödvändigt. Tillgången till etableringsytor i centrala Sundbyberg är begränsad och finns främst söder om Järnvägen. Då projektet är mycket omfattande och komplicerat, med arbeten i tätbebyggd stadsmiljö, medför det även risker för person- och egendomsskador under byggtiden. Risker kan bl a vara ras och skred, trafikstörningar och olyckor, vattenläckage och erosion, brand, skador på konstruktioner m m.

7.8.3.2 Övriga stora byggprojekt i bebyggelseområden

Liksom för Mälarbanan kan byggnadsarbeten vid om- och nybyggnation av bostäder och arbetsplatser, infrastruktur m m orsaka buller, vibrationer i byggnader, grundvattenavsänkning, grumling av ytvatten, damning från trafik och upplag, barriäreffekter från avstängningar och provisorier samt intrång i mark och bebyggda områden m m.


De centrala delarna av Sundbyberg, i närheten av Sundbybergs station, kommer under tunnelförläggningen av Mälarbanan (ca 10 års tid), utgöra en arbetsplats, vilket kommer att innebära störningar för boende och näringsidkare i närområdet. Erforderliga skyddsåtgärder måste vidtas för att minimera dessa störningar, som trots detta kommer att vara påtagliga. Med anledning av att byggskedet i vissa planerade utbyggnadsprojekt kan pågå under en mycket lång tidsperiod är det viktigt med tydlig miljöstyrning och egenkontroll i projekten. Vid utbyggnad av bebyggelse bör etappindelningar av utbyggnadsordningen, om möjligt, ske för minsta möjliga störning för boende i befintlig bebyggelse och i den bebyggelse som redan färdigställts inom projektet. Detta tydliggörs i planförslaget. Erforderliga utredningar (buller, risker m m) bör utföras tidigt i planprocessen.

Planen anger behov av tidig miljöstyrning och egenkontroll samt etappindelning och åtgärder för att minimera störning vid byggarbeten.

MKB Sundbybergs ÖP

M800149

2008-12-29, rev 2009-12-16, sid 56(61)

Str

ucto

r M

iljöb

yrån

Sto

ckhl

mA

B, I

ndus

trig

atan

2A

, 112

46

Sth

lm, O

rg.n

r. 5

5665

5-71

37, w

ww

.str

ucto

r.se


Nollalternativet innebär en mindre påverkan än planförslaget eftersom färre ny- och ombyggnationer planeras i detta alternativ. Utbyggnaden, enligt befintliga fördjupade översiktsplaner, av Stora Ursvik, Brotorp och Rissne-Hallonbergen-Ör kommer dock innebära en påverkan på närboende under byggskedet.

MKB Sundbybergs ÖP

M800149

2008-12-29, rev 2009-12-16, sid 57(61)

Str

ucto

r M

iljöb

yrån

Sto

ckhl

mA

B, I

ndus

trig

atan

2A

, 112

46

Sth

lm, O

rg.n

r. 5

5665

5-71

37, w

ww

.str

ucto

r.se

8 Samlad konsekvensbedömning En ökad befolkningsmängd medför negativa konsekvenser såväl för människan som för miljön. De flesta konsekvenser kan dock förhindras eller mildras genom att man sätter upp ”riktlinjer” för vad som vill uppnås utan att människan och miljön påverkas negativt. I Sundbybergs stad görs detta genom en tydlig inriktning mot förtätning och utveckling av befintliga bebyggelseområden med en balans mellan bostäder och arbetsplatser. En tydlig strategi är att viktiga grönstråk och förbindelser mellan stadsdelar bevaras och förstärks samt att boende i Sundbyberg naturligt och enkelt ska kunna röra sig mellan stadens stadsdelar genom utbyggnad av gång och cykelbanor och kollektivtrafik samt motverkande av barriärer i form av t ex järnvägar och kraftledningar. Planförslaget medför en ökad trafik och en ökad andel hårdgjorda ytor. Det i sin tur innebär större mängd dagvatten att ta hand om vilket kan leda till övergödning och vatten av sämre kvalitet. De konsekvenserna motverkas i Sundbybergs stad genom LOD (lokalt omhändertagande av dagvatten). Riktlinjer har tagits fram som ett hjälpmedel som beskriver hur dagvatten hanteras på lämpligast sätt i olika situationer. Planens intentioner bedöms medverka till förstärkta möjligheter för friluftsliv och rekreation, både inom Sundbyberg och mellan Sundbyberg och angränsande kommuner. Genom att skapa goda kopplingar mellan olika stadsdelar samt att bevara viktiga grön- och naturområden kan rekreationsvärdet samt möjligheter till olika slags friluftsaktiviteter förstärkas. Även spridning och överlevnad av flora och fauna gynnas. En utbyggnad av bostäder, arbetsplatser, verksamheter, infrastruktur m.m. kan medföra att viss oexploaterad mark kan behöva tas i anspråk. I befintliga stadsdelar siktar Sundbyberg dock på förtätning och komplettering istället för att ta jungfrulig mark i anspråk. Detta medför att områden som kan vara värdefulla ur rekreations- eller naturmiljösynpunkt bibehålls och förhindras från att störas genom t ex fragmentering. Genom att ta fram instrument, t ex en grönplan, som Sundbyberg kan använda i sin fysiska planering samt att tidigt koppla särskilt viktiga frågor till planbestämmelser kan värdefulla områden för rekreation och naturmiljö säkerställas. Den förväntade trafikökningen, vilket en ökad befolkningsmängd medför, kommer att innebära ökade buller- och föroreningsnivåer, framförallt längs de större vägarna Enköpingsvägen, Järnvägsgatan, Landsvägen m fl. Genom en långsiktig trafikplanering och utbyggnad som planeras av gång- och cykelnätet och satsningar på kollektivtrafiken kan dessa negativa konsekvenser undvikas och förutsättningarna för människa och miljö förbättras. En bullerkartering för staden ska tas fram vilket kan utgöra ett verktyg både för planering av bebyggelse och infrastruktur samt utgöra underlag för bullerskyddsåtgärder vid utsatta fastigheter. Kontinuerlig uppföljning av bullersituationen i staden krävs för att säkerställa att nationella och kommunala mål uppnås. Planförslaget medför en viss risk för att risker och störningar från miljö- och hälsofarliga verksamheter påverkar den utökade boende- och arbetsmiljön som planeras i Sundbyberg. Genom en god planering kan risker som till följd orsakar skador på människor eller byggnader dock undvikas med de strategier som översiktsplanen medger, t.ex. att hänsyn ska tas till skyddsavstånd vid anläggande av riskkällor i närheten av bostäder. Inom centrala Sundbyberg

MKB Sundbybergs ÖP

M800149

2008-12-29, rev 2009-12-16, sid 58(61)

Str

ucto

r M

iljöb

yrån

Sto

ckhl

mA

B, I

ndus

trig

atan

2A

, 112

46

Sth

lm, O

rg.n

r. 5

5665

5-71

37, w

ww

.str

ucto

r.se

samt längs med Enköpingsvägen kan boende- och arbetsmiljön förväntas förbättras, detta till följd av de förändringar som planeras ske med Mälarbanan och Enköpingsvägen. Planförslaget har en tydlig inriktning på befolknings- och bebyggelseexpansion. Ny bebyggelse kommer i stort sett helt att bestå av flerbostadshus och i liten omfattning av småhus. I vision 2020 har formulerats krav som kan bidra till tillkomsten av energieffektiva och innovativa energilösningar i bebyggelsen. I planförslaget redovisas ambitioner om att Sundbyberg ska stimulera byggherrar att bygga nya byggnader som med råge klarar de energikrav som finns i boverkets Byggregler. Det saknas dock beskrivningar över hur man avser att realisera dessa ambitioner. Förutsättningarna för ökad folkhälsa, d.v.s. ökad delaktighet, social trygghet och fysisk aktivitet, stärks genom planförslaget. För att säkerställa resultatet måste Sundbybergs stad föra en fortsatt dialog med alla intressenter och formulera tydliga delmål för sitt kommande hållbarhetsarbete. Planförslaget innebär att järnvägen genom Sundbyberg förläggs i tunnel. De centrala delarna av Sundbyberg, i närheten av Sundbybergs station, kommer under tunnelförläggningen av Mälarbanan (ca 10 års tid), utgöra en arbetsplats, vilket kommer att innebära störningar för boende och näringsidkare i närområdet. Erforderliga skyddsåtgärder måste vidtas för att minimera dessa störningar, som trots detta kommer att vara påtagliga. Inom samtliga områden där staden identifierat en risk för betydande miljöpåverkan bör en åtgärdsstrategi föreslås. Miljökonsekvensbeskrivningen visade i ett tidigt skede att åtgärdsstrategier ibland saknats eller varit otydliga i ÖPn. Vissa delar har medvetet inte konkretiserats i ÖPn eftersom det är ett översiktligt dokument. För att översiktsplanen ska bli ett användbart verktyg måste dock vissa delar konkretiseras. Framtagandet av ÖPn och MKBn har varit en interaktiv process där bedömningar och påpekanden i MKBn på flera områden bidragit till att ÖPn kompletterats, förtydligats och konkretiserats. ÖPn har bl a kompletterats med förtydliganden gällande mellankommunal samordning av dagvattenfrågor. Vidare har ÖPn konkretiserats gällande åtgärdsstrategier för buller, naturmiljö och rekreation, energi och byggskedet. MKBn har även bidragit till att Integration lyfts fram i ÖPn som ett prioriterat område. Förutsatt att ytterligare konkretiseringar, utöver ovan nämnda, av planförslaget tas fram, bedöms planförslaget sammantaget i huvudsak vara i enlighet med miljömålen och folkhälsomålen. Hur väl miljömålen slutligen uppfylls beror av hur planförslagets strategi genomförs i praktiken vid exempelvis planläggning och bygglovshantering.

MKB Sundbybergs ÖP

M800149

2008-12-29, rev 2009-12-16, sid 59(61)

Str

ucto

r M

iljöb

yrån

Sto

ckhl

mA

B, I

ndus

trig

atan

2A

, 112

46

Sth

lm, O

rg.n

r. 5

5665

5-71

37, w

ww

.str

ucto

r.se

9 Uppföljning Enligt 6 kap 12 § miljöbalken ska en miljökonsekvensbeskrivning innehålla en redogörelse för de åtgärder som planeras för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet medför. Enligt Boverket3 kan det vara svårt att föreslå exakt hur uppföljning och övervakning ska ske redan när MKB:n tas fram och att en anpassning kan behöva ske under planens genomförande. För översiktsplaner innebär frågan om uppföljning en särskild problematik eftersom översiktsplanen omfattar hela stadens yta och alla verksamheter inom den. Behov finns av samordning med den miljöövervakning som förekommer av andra orsaker. Uppföljning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av översiktsplanen i realiteten får, kan med fördel kopplas till befintliga tillsyns-, miljölednings- och övervakningssystem. Vilken styrande verkan översiktsplanen har haft för miljön kan indirekt följas upp genom efterföljande detaljplaner, lov och tillstånd m.m. Lämpligen integreras uppföljningen av planen i befintliga uppföljnings- och övervakningsprogram. Uppföljning av planen kan även ske inom ramen för Sundbybergs kommuns egna övervakningsprogram (t.ex. i samband med miljömålsuppföljning och årsredovisning).

3 Miljöbedömningar för planer enligt plan- och bygglagen – en vägledning. Boverket mars 2006.

MKB Sundbybergs ÖP

M800149

2008-12-29, rev 2009-12-16, sid 60(61)

Str

ucto

r M

iljöb

yrån

Sto

ckhl

mA

B, I

ndus

trig

atan

2A

, 112

46

Sth

lm, O

rg.n

r. 5

5665

5-71

37, w

ww

.str

ucto

r.se

10 Referenser

10.1 Skriftliga

Järnvägsutredning Mälarbanan, delen Tomteboda-Kallhäll, Miljökonsekvensbeskrivning (MKB), Banverket, Oktober 2008-11-28 Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer, 2000, Länsstyrelsen i Stockholms län, Rapport 2000:01 Riskhantering i detaljplaneprocessen. Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods. September 2006, Länsstyrelserna i Skåne län, Stockholms län, Västra Götalands län. Översvämningsrisker i fysisk planering – Rekommendationer för markanvändning vid nybebyggelse. Länsstyrelserna augusti 2006. Boverkets Allmänna råd 1995:5 Bättre plats för arbete. Anpassning till ett förändrat klimat. Handlingsplan mot växthusgaser. Miljöförvaltningen Stockholm stad, mars 2007.

Kv. Hamnen, Sundbybergs kommun. PM - Geotekniska förhållanden. Tyréns 2004-01-29, rev 2005-11-29.

Riktlinjer för hantering av dagvatten i Sundbybergs stad. Antaget av Stadsbyggnads- och fastighetsnämnden juni 2005.

Stora Ursvik. Spridningsberäkningar av halter kvävedioxid (NO2) och inandningsbara partiklar (PM10) år 2015. SLB-Analys, mars 2007.

Sundbybergs Trafikplan. 2004.

RTK Rapport 10:2007 sid. 10 ff

RTK Rapport 10:2007, sid. 14

Folkhälsorapport 2008 ”Hur mår Sundbyberg”, sid. 29 Statens Folkhälsoinstitut: Sociala skillnader i ohälsa bland barn och unga i Sverige (2002) Folkhälsorapport 2008 sid. 8 – 15 och 30 Statens Folkhälsoinstitut: Gå ut min själ (2008) sid. 27 Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser (till 2 kap. och 26 kap. 19 § miljöbalken). NFS 2004:15.

MKB Sundbybergs ÖP

M800149

2008-12-29, rev 2009-12-16, sid 61(61)

Str

ucto

r M

iljöb

yrån

Sto

ckhl

mA

B, I

ndus

trig

atan

2A

, 112

46

Sth

lm, O

rg.n

r. 5

5665

5-71

37, w

ww

.str

ucto

r.se

10.2 Muntliga

Lotta Sundelin, Länsstyrelsen i Stockholms län. Muntlig kontakt 2008-12-08. Staffan Stymne, produktionschef Norrenergi. Muntlig kontakt 2008-12-08.

10.3 Digitala

Sundbybergs stads hemsida, 2008-11-24, www.sundbyberg.se

Miljömålsportalen, www.miljomal.nu

Documents

MKB Sundbybergs ÖP 2009-12-16 · delmål och en fortsatt dialog föras med alla intressenter. Planförslaget innebär att järnvägen genom Sundbyberg förläggs i tunnel. De centrala