ML nr2 2016

1Musikläraren nr 2 2016

www.mrmusik.nu

e levers syn på mus ik i NÄU13

gymnas ieenkät

ev iga ögonbl ick

gruppstor lek

smörknivar

mm.

Nr 2 2016 april

2 Musikläraren nr 2 2016

YAMAHA PIANO CENTER · HELSINGBORG

Halmén MusikDrottninggatan 62 · 25 221 Helsingborg

Tel. 042-21 51 39 · [email protected]

www.halmemusik.se

YAMAHA PIANO CENTER · GÖTEBORG

Andreasson MusikSödra Larmgatan 4 · 41 116 Göteborg

(Under april flyttar vi till Odinsgatan 9, 411 03 Göteborg )Tel 031-71 14 711 · [email protected]

www.andreassonmusik.se

YAMAHA PIANO CENTER · STOCKHOLM

Klaviatur i Stockholm ABRådmansgatan 39 B · 113 58 Stockholm

Tel 08-612 60 60 · [email protected]

ypc.ordermusic.se

YAMAHA PIANO CENTER

Med

rese

rvat

ion

för

pris

förä

ndrin

gar

elle

r tr

yckf

el.

www.yamahapianocenter.se

Yamaha B2B2 har tack vare sitt 113 cm höga kabinett en fantastisk klang med mycket djup och volym. Hjul fram och bak gör det enkelt att flytta och tack vare det eleganta traditionella kabinettet passar B2 in i varje hem.

Alla pianon i B-serien kan också fås med Yamaha Silent Piano-teknologi.

40.495 kr Silent 56.495 kr

Vad är TransAcoustic™ och Silent Piano™?Silent Piano™ kombinerar anslaget och känslan från ett akustiskt Yamahapiano med det fantastiska ljudet från en Yamaha konsert- flygel. Spela utan att störa andra med perfekt ljud i hörlurar. Med tillägget TransAcoustic™ suddas gränsen mellan akustiskt och digitalt ut helt, då instrumentets resonansbotten används som “högtalare” även för de digitala ljuden. Välkommen in för att provspela!

Yamaha AvantGrand N1Med en klaviatur och pedaler som inte går att särskilja från en traditionell flygel, en exklusiv design och kraftfulla hög-talare som levererar ett rent och felfritt ljud är AvantGrand N1 ett av marknadens mest avancerade hybridpianon.

Yamaha C3XCX-serien är grundstenen i vårt flygel-sortiment. Den precisa tillverkningen och den höga kvaliteten på material gör att flyglarna har en lång livslängd, även i vårt torra Skandinaviska klimat. Här får du ett instrument som inte har kompromissats på något område.

Alla flyglar i CX-serien kan också fås med Yamaha Silent Piano-teknologi.

246.000 kr Silent 306.000 kr

Yamaha GB1Med sin beskedliga storlek är GB1 perfekt till mindre rum, utan att det görs avkall på vare sig kraft, tonalitet eller uttrycksmöjligheter i förhållande till större Yamahaflyglar.

86.900 kr Silent 127.900 kr

59.995 kr

KAMPANJ!

118.000 kr

Yamaha U1 TransAcoustic NYHET!Den 121 cm höga U1-modellen är känd för sitt klara ljud, stämhållbarhet och exklusiva design. Med tillägget TransAcoustic kan du även använda instrumentets resonansbotten som högtalare för de digitala ljuden alternativt öva tyst i hörlurar.

Alla pianon i U-serien kan också fås med Yamaha Silent Piano-teknologi.


MusiklärarenAnsvarig utgivare: Kristina Stenborg Månsagårdsvägen 28439 36 Onsala. Tel. 0300/649 82 Musikläraren utkommer fyra gånger/år:februari, april, september, december.Medlemsavgift: 250:-/år. Studerande och pensionärer: 100:-/år.Studerande: Gratis det första medlemsåret.Omslagets första sida: Pablo Melara

Tryckeri: KP-Tryck, Verkstadsgtan 371 47 Karlskronatel. 0455/365 604e-post: [email protected]ör: Rune Fredriksson (osign. foto och text)tel. 031/47 51 58 e-post: [email protected]

Musik läraren nr 2 2016 Från redaktionen... preludium 3 redaktionen formulerar sig elevernasperspektiv 4 näu13 noter 8 skolforum recensioner 8 eviga ögonblick och koltrasten

nyttundersolen10 musiken svänger

krönika12 kristina fortsätter? enkät13 till gymnsielärare gruppstorlek15 förskolan visar vägen smörknivar16 musiken ett dragspel?

rättelse17 vi komma...

musikochhjärna18 ja,tack, gärna

Bäste musiklärare eller lärare i musik som vi hellre kallar oss, vi fantastiska pedagoger som varje dag och vecka förgyller elevers skolvar-dag med estetiska upplevelser!Vad vore skolan utan oss? Och vi är uppskat-tade! I detta nummer av Musikläraren fort-sätter vi att presentera resultat från den Na-tionella Ämnesutvärderingen i musik. På de första sidorna i tidningen redovisar vi delar av resultatet ur ett elevperspektiv; hur eleverna ser på oss, deras attityd till musik, huruvida eleverna anser att musik är ett viktigt ämne som ger nyttiga kunskaper etc. Generellt kan man säga att eleverna har en positiv in-ställning till musikämnet. Tre fjärdedelar av eleverna anger att det stämmer ganska eller mycket bra att musik är ett roligt ämne och en lika stor andel att musikämnet intresserar dem. På frågan om de anstränger sig för att få bra betyg i musik svarade de flesta, drygt 80 procent, att detta stämmer mycket bra eller ganska bra. Det känns väl stimulerande och förhoppningsfull för oss musiklärare, eller hur?

Något som känns mindre stimulerande och hoppfullt denna ödets vår 2016 är musiklä-rares engagemang och ansträngning att vilja bevara Musiklärarnas Riksförening. Vad vi känner till i skrivande stund några veckor före MR:s årsmöte 9 april 2016 så kommer vi inte vara fulltaliga i styrelsen. Valberedningen saknar idag personer som är villiga att ägna tid och intresse åt musiklärares väl och ve, att ställa upp som styrelseledamot i MR. Och detta i ett läge när MR börjar få lite luft un-der vingarna. Vi har börjat uppmärksammas av olika aktörer; Föreningen Norden vill en-gagera MR i utvecklingen av ett pedagogiskt verktyg där sång och spel utgör själva basen. Skolforum vill samverka med MR om ett gemensamt program vid kompetensutveck-lingsdagarna i v 44 i Stockholm. Vi deltar i utvecklingen av en gemensam musiklärarpor-tal på nätet. Skolverket har äntligen fattat att vi finns etc. I detta läge vore det väl förargligt om vi skulle behöva vakantsätta styrelsepos-ter? Som tur är har vi ett positivt sinnelag och förhoppningsvis så löser sig både det ena och det andra vid årsmötet 9 april. Kommer du? Kallelse och föredragningslista finns på www.mrmusik.nu under Verksamhet.

Lärarnas Riksförbund håller sin kongress den 19 -22 maj 2016 i Stockholm. För att fortsätta med dystergöksattityden så kan vi konstatera att inte en enda musiklärare har orkat fatta pennan och skriva en enda mo-tion. Till kongressen 2012 skickades ett tju-gotal motioner som rörde de estetiska äm-nena. Innehållet i motionerna gällde bl.a.

ändamålsenliga lokaler, estetisk verksamhet på gymnasieskolan, undervisningsgruppens storlek, lärarutbildning i musik, etc. Till årets kongress finns för behandling noll motioner i de estetiska ämnena. Inte en enda motion som rör förhållandena i idrott och hälsa, bild, slöjd och musik. Anmärkningsvärt!

2014 genomförde Musiklärarnas Riksfören-ing en enkät riktad till musiklärare i grund-skolan. Enkäten besvarades av 917 lärare. Resultaten har presenterats i tidigare num-mer av Musikläraren. Nu genomför MR en liknande enkät till gymnasieskolans lärare som undervisar i musikkurser. MR hoppas att gymnasieenkäten kommer att ge lika gott gensvar som grundskoleenkäten. Denna typ av verksamhet ger resultat! Sanna våra ord. Så fyll i enkäten, du som undervisar på gymna-sieskolan!

På sidan 15 tuggar vi på i frågan om grupp-storleken. Den har betydelse. Vad vi gjort är helt enkelt att vi har ersatt förskoleanknutna begrepp till begrepp som kan relateras till musikundervisning och gruppstorlek. Vi har snott texten och konverterat den, en text som engagerade professorer i förskolans pedago-gik skrivit. De värnar offentligt om lärares och barn och ungdomars undervisningsför-hållanden i skolan. Detta konstaterande för oss till tankar och undringar om vad profes-sorer i musikpedagogik håller på med? Är det någon som läst en text om betydelsen av mu-sik och musikundervisning skriven av en mu-sikpedagogikprofessor i någon dagstidning de senaste åren? Frågan vi ställer oss är: När skall Sveriges professorer i musikpedagogik lämna sina forskarhålor och ge sig till känna i debatten?

Ulla Wiklund känner vi sedan början på 1980-talet. Efter många år som musiker/kompositör, rytmiklärare, lärarutbildare, un-dervisningsråd, utvecklingskonsulent, förfat-tare och föreläsare arbetar Ulla idag som egen företagare med utveckling inom utbildning och kultur. Att omsätta forskning i prakti-ken och utveckla skolor med dåliga resultat har blivit de senaste årens stora uppdrag. Det skapande barnet och estetiska lärprocesser har varit Ullas ledstjärnor under ett långt ar-betsliv. Läs Ullas svar på den s.k. smörknivs-attacken på sidan 16.

Nästa nummer av Musikläraren kommer i mitten av september 2016. Kom ihåg att bli medlem i MR och att ta av vintertröjan för snart är det vår! YAMAHA PIANO CENTER · HELSINGBORG

Halmén MusikDrottninggatan 62 · 25 221 Helsingborg

Tel. 042-21 51 39 · [email protected]

www.halmemusik.se

YAMAHA PIANO CENTER · GÖTEBORG

Andreasson MusikSödra Larmgatan 4 · 41 116 Göteborg

(Under april flyttar vi till Odinsgatan 9, 411 03 Göteborg )Tel 031-71 14 711 · [email protected]

www.andreassonmusik.se

YAMAHA PIANO CENTER · STOCKHOLM

Klaviatur i Stockholm ABRådmansgatan 39 B · 113 58 Stockholm

Tel 08-612 60 60 · [email protected]

ypc.ordermusic.se

YAMAHA PIANO CENTER

Med

rese

rvat

ion

för

pris

förä

ndrin

gar

elle

r tr

yckf

el.

www.yamahapianocenter.se

Yamaha B2B2 har tack vare sitt 113 cm höga kabinett en fantastisk klang med mycket djup och volym. Hjul fram och bak gör det enkelt att flytta och tack vare det eleganta traditionella kabinettet passar B2 in i varje hem.

Alla pianon i B-serien kan också fås med Yamaha Silent Piano-teknologi.

40.495 kr Silent 56.495 kr

Vad är TransAcoustic™ och Silent Piano™?Silent Piano™ kombinerar anslaget och känslan från ett akustiskt Yamahapiano med det fantastiska ljudet från en Yamaha konsert- flygel. Spela utan att störa andra med perfekt ljud i hörlurar. Med tillägget TransAcoustic™ suddas gränsen mellan akustiskt och digitalt ut helt, då instrumentets resonansbotten används som “högtalare” även för de digitala ljuden. Välkommen in för att provspela!

Yamaha AvantGrand N1Med en klaviatur och pedaler som inte går att särskilja från en traditionell flygel, en exklusiv design och kraftfulla hög-talare som levererar ett rent och felfritt ljud är AvantGrand N1 ett av marknadens mest avancerade hybridpianon.

Yamaha C3XCX-serien är grundstenen i vårt flygel-sortiment. Den precisa tillverkningen och den höga kvaliteten på material gör att flyglarna har en lång livslängd, även i vårt torra Skandinaviska klimat. Här får du ett instrument som inte har kompromissats på något område.

Alla flyglar i CX-serien kan också fås med Yamaha Silent Piano-teknologi.

246.000 kr Silent 306.000 kr

Yamaha GB1Med sin beskedliga storlek är GB1 perfekt till mindre rum, utan att det görs avkall på vare sig kraft, tonalitet eller uttrycksmöjligheter i förhållande till större Yamahaflyglar.

86.900 kr Silent 127.900 kr

59.995 kr

KAMPANJ!

118.000 kr

Yamaha U1 TransAcoustic NYHET!Den 121 cm höga U1-modellen är känd för sitt klara ljud, stämhållbarhet och exklusiva design. Med tillägget TransAcoustic kan du även använda instrumentets resonansbotten som högtalare för de digitala ljuden alternativt öva tyst i hörlurar.

Alla pianon i U-serien kan också fås med Yamaha Silent Piano-teknologi.


M u s i k i g r u n d s k o l a n N Ä U 1 3Den nationella ämnesutvärderingen av musikämnet i grundskolans årskurser 6 och 9, NÄU13 påbörjades 2012 och blev klar våren 2015. 1200 skolor har medverkat. Utvärderingen ger en nationell bild av undervisningen och måluppfyllelsen i musik. Musikämnet har inte utvärderats på nationell nivå sedan 2003. Den utvärdering som då genomfördes (NU03) pekade på brister vad gäller bedömning och betygssättning, likvärdighet, behöriga lärare, utrustning, kort sagt brister i förutsättningar att bedriva en för eleverna likvärdig och kursplaneförenlig undervisning. Eleverna var dock posi-tiva till själva musikundervisningen. Tio år senare verkar eleverna fortfarande tycka om musik och musikundervisning trots att de undervisas av obehöriga lärare som arbetar under hög arbetsbelastning och knap-pa förutsättningar. Problemet med många undervisningsgrupper per vecka kvarstår. Sammantaget påstår vi att utredningen är välskriven och vetenskapligt grundad. Den förtjänar att läsas av alla musiklärare. Utredningen finns att ladda ner på Skolverkets hemsida (sök på Musik i grundskolan). Nedan presenterar Musikläraren utdrag ur sammanfattningarna i NÄU13.I nr 4 2015 av Musikläraren presenterade vi utdrag ur utvärderingen gällande bl.a. musikundervisningens organisation, musiklärarnas ämneskonceptioner och uppfatt-ning om undervisningen i musik och musiklärarnas uppfattning om de nya kurspla-nerna i musik. I Musikläraren nr 1 2016 fortsatte vi med presentationen av NÄU13 och nu med utgångspunkt i fördjupningsstudien. I enkätstudien ställdes en fråga till lä-rarna för att fånga deras ämneskonception, det vill säga hur de uppfattar musikämnet. Frågan var huruvida lärarna uppfattade att musikämnet främst är ett övningsämne, ett upplevelseämne, ett ämne med fokus på personlighetsutveckling och socialisering, ett orienteringsämne, ett kommunikativt ämne, ett ämne för estetiskt uttryck eller ett skapande ämne. I detta nummer av Musikläraren, nr 2 2016, redovisar vi delar av resultatet ur ett elevperspektiv; hur eleverna ser på sin lärare, deras attityd till musik, huruvida eleverna anser att musik är ett viktigt ämne som ger nyttiga kunskaper etc.

Elevernas syn på sin lärare i musikDe senaste åren har utbildningspolitiska in-satser gjorts för att öka både kompetensen hos lärare och läraryrkets status. Ambitionen har varit att detta skulle bidra till att förbätt-ra elevernas resultat i skolan. Det får därför ses som angeläget att utvärdera hur eleverna uppfattar sina lärare med utgångspunkt i olika aspekter.Överlag anser elever i årskurs 9 att deras lä-rare i musik är bra och kompetenta. Allra bäst omdöme får lärarna när det gäller hur de behandlar pojkar och flickor. Majoriteten av eleverna tycker att det stämmer mycket bra att lärarna i musik behandlar pojkar och flickor lika. Detta får ses som ett gott betyg åt lärarna beträffande likabehandling. Åtta av tio elever anser att det stämmer ganska el-ler mycket bra att läraren i musik undervisar bra och en nästan lika stor andel av eleverna tycker att läraren tror på dem och deras för-måga att lära sig samt är bra på att förklara så att eleverna förstår. Nästan sju av tio elever tycker att läraren har förmåga att entusiasme-ra dem och skapa intresse. Eleverna instäm-mer i något mindre utsträckning i att lärarna i musik har höga förväntningar på dem. Sex av tio elever tycker att detta stämmer ganska bra eller mycket bra och en lika stor andel anser att lärarna sätter rättvisa betyg. Det som lärarna anses vara sämst på enligt eleverna är

att knyta undervisningen till samhället och livet utanför skolan. Endast drygt hälften av eleverna anger att det stämmer ganska eller mycket bra att lärarna lyckas med detta.Att musiklärarna får goda omdömen av elev-erna bekräftas av fördjupningsstudien där det i intervjuerna också framkommer att eleverna är nöjda med sina lärare. De elever som inter-vjuas i denna menar i och för sig också att de flesta av dem inte har några andra musiklä-rare att jämföra med, åtminstone inte musik-lärare som undervisar i grundskolans senare år. Trots att undervisningen vid de observe-rade skolorna har mycket olika karaktär säger sig merparten av eleverna vara nöjda. De få elever som ställer sig kritiska till sin lärare är mindre intresserade av musik och ifrågasätter också musik som obligatoriskt ämne i skolan.Att en stor majoritet av eleverna är nöjda med sin lärare trots att musikundervisning-ens karaktär vid de skolor som deltagit i stu-dien skiljer sig ganska mycket, kan eventuellt förklaras med att det är socialiseringsmeka-nismer som verkar och att lärare och elever anpassas till den musikundervisningskultur som gäller vid den specifika skolan och har svårt att förhålla sig kritiska och reflekterande eftersom de inte har något att jämföra med. Elevernas attityd till sina lärare framstår ock-så som överensstämmande med resultaten i NU-03 där lärarna också fick gott omdöme av sina elever.

På en fråga till eleverna om de anstränger sig för att få bra betyg i musik svarade de flesta (drygt 80 procent) att detta stämmer mycket bra eller ganska bra.Likaledes anser en överväldigan-de majoritet (drygt 90 procent) att det stämmer ganska eller mycket dåligt att de ofta är bor-ta från musiklektionerna. Både i forskning och i NU-03 har mu-sikämnet delvis framställts som ett ämne vars funktion har varit som avkoppling från ett krävan-de skolarbete. Det faktum att eleverna uppger att de ansträng-er sig i musik och att mycket få av dem är borta från lektionerna talar för att musikämnet trots allt tas på allvar.


OBS!

forts. sid 6

Elevernas attityder till musik-ämnetDet framstår också som angeläget att under-söka elevers attityd till ämnet eftersom en positiv sådan torde vara en viktig förutsätt-ning för både bra resultat och trivsel på lek-tionerna. Frågorna gällde om eleverna är in-tresserade och engagerade i musikämnet, om de känner arbetsglädje och tycker ämnet är roligt, om de anser att det är ett viktigt ämne där de har nytta av de kunskaper de tillägnar sig, om de behöver kunskaper i musik för sina fortsatta studier och i en framtida yrkesroll, om musikämnet har för mycket eller för lite tid i timplanen, hur stämningen i musiksalen är, om eleverna anstränger sig, om de är borta mycket från lektionerna samt hur de upplever pojkars respektive flickors intresse för ämnet.

Intresse, engagemang och ar-betsglädjeEleverna har en positiv inställning till musik-ämnet. Tre fjärdedelar av eleverna anger att det stämmer ganska eller mycket bra att mu-sik är ett roligt ämne och en lika stor andel att musikämnet intresserar dem. Eleverna tycker även i hög grad att musik är ett ämne där de känner arbetsglädje och att musik är ett ämne som engagerar dem. Mellan sex och sju elever av tio har svarat för respektive av dessa på-ståenden att de stämmer ganska eller mycket bra. Samtidigt som denna allmänna bild av elevernas inställning till ämnet musik är väl-digt positiv finns det elever som inte verkar uppskatta musikämnet. Mellan25–40 procent av eleverna har på respektive

påstående ovan svarat att de tycker att det aktuella påståendet stämmer ganska eller mycket dåligt.När det gäller elevernas intresse för ämnet tycks detta har minskat något i förhållande till NU-03 då 85 procent av eleverna sade sig vara intresserade av musikämnet, det var ock-så en större andel elever då som tyckte att det stämde mycket bra att musikämnet intres-serade dem (drygt hälften mot en tredjedel i denna utvärdering). En del frågor som ställts till elever i årskurs 9 har inte ställts till elever i årskurs 6 men elever i årskurs 6 har i ungefär lika stor utsträckning som elever i årskurs 9 svarat att de tycker att det stämmer ganska eller mycket bra att musik är ett roligt ämne.

Är musik ett viktigt ämne som ger nyttiga kunskaper?Figurerna ovan visar att elever i årskurs 6 i högre grad uppfattar att musikämnet är vik-tigt och nyttigt än elever i årskurs 9. I års-kurs 9 anger knappt hälften av eleverna att det stämmer ganska bra eller mycket bra att musik är ett viktigt ämne medan drygt hälf-ten tvärtom menar att detta stämmer ganska dåligt eller mycket dåligt. I årskurs 6 anger emellertid hela cirka 60 procent av eleverna att det stämmer ganska eller mycket bra att musik är ett viktigt ämne medan endast knappt en tredjedel inte håller med om detta. Skillnaden i uppfattningen mellan elever i årskurs 9 och 6 här kan möjligtvis förklaras med att elever i årskurs 9 är mera inriktade

på nyttoaspekten i ett fortsatt utbildnings-perspektiv, medan eleverna i årskurs 6 fort-farande inte har börjat tänka på framtiden i form av exempelvis en mera fokuserad stu-dieinriktning. Därför kan det antas att elever i årskurs 6 lägger andra betydelser i begreppet ”viktigt”, exempelvis viktigt för deras välbe-finnande eller självkänsla.På en fråga till eleverna om de anstränger sig för att få bra betyg i musik svarade de flesta (drygt 80 procent) att detta stämmer mycket bra eller ganska bra.Likaledes anser en överväldigande majoritet (drygt 90 procent) att det stämmer ganska el-ler mycket dåligt att de ofta är borta från mu-siklektionerna. Både i forskning och i NU-03 har musikämnet delvis framställts som ett ämne vars funktion har varit som avkoppling från ett krävande skolarbete. Det faktum att eleverna uppger att de anstränger sig i musik och att mycket få av dem är borta från lektio-nerna talar för att musikämnet trots allt tas på allvar.

Kunskaper i musik i ett fram-tida studie- och arbetslivsper-spektivKnappt en tredjedel av eleverna i årskurs 9 anger att det stämmer ganska bra eller mycket bra att de behöver kunskaper i musik för att klara sina fortsatta studier och endast drygt två av tio anser att kunskaper från musikun-der-visningen är bra för det de tänker arbeta med i framtiden. Med tanke på att musik är


Elevers uppfattning om musik-ämnet i ett timplaneperspektivKnappt hälften av eleverna anger att det stämmer ganska bra eller mycket bra att de har för lite tid i musik. I NU-03 var ande-len elever som höll med om att det är för lite tid i musik något större. Andelen elever som tyckte att det stämde mycket bra att de har för lite tid i musik var också större i NU-03, 28 procent, jämfört med 18 procent i NÄU-13. Det har således skett en förskjutning mot en något mindre övertygelse att musikämnet har för lite tid. De flesta eleverna (82 procent) tycker emellertid inte heller att musikämnet har för mycket tid så slutsatsen blir att tiden i musikämnet från elevernas synvinkel åtmins-tone inte bör minska.

Elevers preferens för musikäm-net relaterad till könHuruvida eleverna anser att det finns en skill-nad i intresse för musikämnet relaterad till kön framstår som en viktig fråga som också diskuteras i anslutning till redovisningen av fördjupningsstudierna. Av resultatet framgår att en övervägande del av eleverna i både års-kurs 9 och i årskurs 6 menar att det inte finns någon skillnad mellan pojkars och flickors in-tresse för musikämnet. Dock är andelen som tycker så något större i årskurs 9 än i årskurs 6. De elever som tycker att det finns en skill-nad i intresse mellan flickor och pojkar anser att flickorna har störst intresse både i årskurs 9 (drygt 10 procent) och i årskurs 6 (drygt 20 procent). Andelen elever som menar att pojkar har störst intresse för musikämnet är försvinnande liten. Det finns också en relativt stor andel elever som inte anser sig kunna ta ställning i frågan, vilket i sig kan tyda på att de inte reflekterat över den och att könsskill-naderna därigenom inte är uppenbara.

Elevernas kultur- och musikva-norDen ojämförligt största fritidssysselsättning-en för elever som har med musik att göra är musiklyssning. En överväldigande majoritet av eleverna i årskurs 9 (knappt 90 procent) anger att de lyssnar på musik ofta. Ungefär en tredjedel av eleverna säger sig spela eller sjunga ofta på fritiden, och ytterligare cirka en fjärdedel av eleverna i denna årskurs anger att de spelar eller sjunger ibland. Konsert-besök och bevistande av andra musikevene-mang är inte lika vanligt men cirka fyra av tio elever i årskurs 9 säger sig göra sådant ofta el-

Föräldrarnas inställning till musikundervisningI enkäten till elever i årskurs 9 finns också två frågor som fokuserar hur eleverna uppfattar inställningen till musikämnet hos de vuxna som de bor med. Frågorna är skrivna som påståenden och lyder: De vuxna som jag bor tillsammans med tycker musikämnet är vik-tigt, och: Musik är ett ämne där jag får stöd och uppmuntran hemifrån. Elevernas svar tyder på att det finns olika uppfattningar om musik i hemmen. Ungefär hälften av eleverna anger att det stämmer mycket bra eller gan-ska bra att de vuxna som de bor tillsammans med tycker musikämnet är viktigt och att de får uppmuntran hemifrån, medan ungefär hälften anger att det stämmer mycket dåligt eller ganska dåligt. Dock har 20 procent av eleverna svarat att påståendet Musik är ett ämne där jag får stöd och uppmuntran hemi-från stämmer mycket bra medan 13 procent har gett samma svarsalternativ för De vuxna som jag bor tillsammans med tycker musik-ämnet är viktigt.

Vad tyckte för äldrarna?

ler ibland. Sammantaget kan det konstateras att eleverna i årskurs 9 framstår som aktiva vad det gäller musik som fritidssysselsättning. Resultaten i årskurs 6 är i stort sett desamma, med undantag för att konsertbesök och be-vistande av andra musikevenemang är ännu mindre vanligt enligt elever i denna årskurs. Detta kan vara förståeligt på grund av att elevernas ålder är lägre. Viktigt att notera är att när det gäller att lyssna på musik, att spela eller sjunga på fritiden, liksom att be-söka konserter eller andra musikevenemang tenderar pojkar, både i årskurs 9 och i årskurs 6, att i lägre utsträckning än flickor ange att de gör sådana saker.Sammantaget kan det konstateras att föräld-rarnas vanor kring musikaktiviteter i stort tycks överensstämma med deras barns.

ett ämne som eleverna ser positivt på och till viss mån också anser är viktigt och att de har nytta av, verkar det som om annat än rena nyttoaspekter styr deras inställning, exempel-vis tillfredsställelsen i att uttrycka sig genom musik eller att musikverksamhet skänker ett ökat välbefinnande.

Detta nummer av Musikläraren skickas förutom till medlem-marna också till ett slumpmässigt antal valda skolor. Detta gör att du som medlem kan erhålla två exemplar av tidningen. Vi ber om ursäkt för det eventu-ella obehag detta åsamkar dig!

OBS!

Föräldrarnas kultur- och mu-sikvanorDet ställdes också några frågor om elever-nas föräldrars kultur- och musikvanor som berörde hur ofta de besökte musikevene-mang, tittade på kultur- och musikprogram på TV, sjöng och spelade samt lyssnade på musik. Det visade sig att musiklyssning var den vanligaste aktiviteten och omkring 90 procent av eleverna i årskurs 9 skattade att deras föräldrar lyssnade på musik ofta eller ibland. Cirka 40 procent av eleverna angav att deras föräldrar ofta eller ibland tittade på kulturprogram på TV. Drygt en tredjedel av eleverna i årskurs 9 svarade att deras föräldrar sjöng eller spelade och bevistade kulturevene-mang ofta eller ibland. Att musiklyssning är en vanlig aktivitet får ses som ganska givet, men lite förvånande kan det tyckas vara att en tredjedel av föräldrarna är så aktiva med eget musicerande. Mindre förvånande är dock att en skillnad uppmättes när det gäller föräldrars utbildningsnivå i relation till kul-turvanor. Elever med högutbildade föräldrar tenderar att i högre grad svara att de vuxna i hemmet går på konserter, musikaler, operafö-reställningar och andra musikevenemang


Lärarnas Riksförbunds Forum för kultur och kommunikation hanterar professionsfrågor gällande lärare i musik, dans, media, bild, drama, hem- och konsumentkunskap samt slöjd. Forumets uppdrag är bland annat att hävda medlemmarnas professionella syn på den pedagogiska, didaktiska och beteende-vetenskapliga utvecklingen inom respektive område, bereda yrkesfrågor inför Lärarnas Riksförbunds förbundsstyrelses behandling och därmed verka rådgivande för förbundsstyrelsen.

Läs mer på www.lr.se/forum/kulkom

Lärarnas Riksförbund är ett starkt förbund som förenar tradition och förnyelse. Lärarnas Riksförbund organiserar utbildade lärare samtstudie- och yrkesvägledare. Med över 80 000 medlemmar är vi ett av de största förbunden inom SACO.

Läs mer på www.lr.se

N ä t v e r k i M u s i k

Lördagen 8 oktober 2016

09.30 - 16.00

Högskolan för Scen och Musik

Göteborg

Förfrågan: [email protected]

Nätverk i musik träffas två gånger per år. Välkommen att bli medlem!

Tema meddelas senare.

STORAMUSIKGUIDENMusikteori för allaav Roine JanssonEn oumbärlig grundbok i musikteori!

299:-MIRIAM BRYANT – i fokus

TED GÄRDESTAD – i fokus

LALEH – i fokus

GITARRSÅNGBOKEN

TRESTÄMT SAB DEL 1 & 2

DIREKTNOTER NOTBÖCKER PROGRAMVARA

NOTPOOLEN AB | www.notpoolen.com [email protected] | 08 753 79 96

Läs mer om böckerna och hitta fler musikböcker för undervisningen på www.notpoolen.com

SÅNG- OCH REPERTOARBÖCKER KÖR

TEORI

159:- 159:-

Priserna anges inkl. moms

209:- 229:-149:-

QUEENS OF POP28 världsstjärnor – 37 hits

SCHLAGERFINAL 2016alla tolv finallåtar

i fokus

119:-119:-119:-

Ny serie!

Melodi, text och ackord till favoritlåtar av aktuella artister.

Nyhet!

Prissänkt!


NoterMR och Skolforum v 44 novem-ber 2016Skolforum 2016 äger rum v 44, 31 oktober – 1 november. På Skolforum utbyter tusentals lärare och skolledare erfarenheter och tar del av det senaste inom forskning, läromedel och peda-gogik. Bakom Skolforum står Lärar-förbundet, Lärarnas Riksförbund och Svenska läromedel. I år kommer Skolforum att satsa på de este-tiska ämnena och bl.a. ha ett makerspace där ämnena samverkar med MANVTE. Tanken är, enligt Magnus Anclari, ansvarig för Skol-forum, att lärare under workshoppass ska få bygga, labba, knåpa, programmera, kompo-nera under det preliminära temat Mångkul-tur och återbruk

Parallellt med makerspace, där musiken kommer att ha en stor del erbjuds ett fort-bildnings- och inspirationsprogram för mu-siklärare.Att som musiklärare komma till Skolforum innebär att man utöver programmet riktat till just ämnet musik även har tillgång till hela det övriga programmet - med frågor man som lärare också behöver utvecklas kring. Kostnaden för programmet tisdagen 1 no-vember är 340 kr + moms för hela program-met och då ingår lunchmacka.Tanken är att Skolforum och Musiklärarnas Riksförening gemensamt står bakom pro-grammet tisdagen 1 november. Synpunkter? Vi ses 1 november 2016! www.skolforum.com

Musiklärarnas Riksförening och Föreningen NordenMusiklärarnas Riksförening inleder samarbete med Föreningen Norden. Fören-ingen Norden, som står under Nordiska Rådets tillsyn, har enligt Eydís Inga Vals-dóttir ,skol- och biblioteksansvarig, ungefär 300 skolor samt 150 bibliotek som medlemmar i Sverige. Därutöver finns ett nätverk knutet till ”Norden i skolan” med 3000 lärare i nordiska länderna. Föreningen Norden i Sverige är prioritets-samordnare för utbildning inom EU:s Östersjöstrategi, ett uppdrag från Svenska regeringen. Föreningen håller nu på att utveckla en helt ny modell för samarbete mellan utbildningsaktö-rer. Målet är att skolor skall få tillgång till ett bredare utbud av aktuella seminarier och kurser samt tillgång till ett förstärkt nätverk av utbildningsaktörer i Sverige, Norden och i dess grann-regioner som Östersjöregionen och Arktis. Föreningen Norden är just i färd med att utveckla ett internationellt/regionalt kulturprojekt som kommer inkludera musik och sång som peda-gogiskt verktyg. Musiklärarnas Riksförening kommer att på olika sätt medverka i detta projekt. Utöver detta har, som Eydis Inga Valsdóttir uttrycker det ” Föreningen Norden en enkätunder-sökning på gång som gärna får spridas till era medlemmar:https://sv.surveymonkey.com/r/7X69Z3G”

https://sv.surveymonkey.com/r/7X69Z3G

Motioner till LR:s kongress i maj 2016Lärarnas Riksförbund håller sin kon-gress den 19 -22 maj 2016 i Stockholm. Kongressen, som är Lärarnas Riksför-bunds högsta beslutande organ hålls vart fjärde år. Till största delen upptas tiden under en kongress av diskussion, debatt och besluts-fattande i för förbundet viktiga frågor. Mo-tionsbehandlingen utgör en väsentlig del av kongressens arbete. Till kongressen 2016 har inkommit över 400 motioner. Till kongressen 2012 skickades ett tjugotal motioner som rörde de estetiska ämnena. Innehållet i motionerna gällde bla. ändamåls-enliga lokaler, estetisk verksamhet på gym-nasieskolan, undervisningsgruppens storlek, lärarutbildning i musik, etc. Till årets kon-gress finns för behandling antal motioner i de estetiska ämnena: 0. Vi ringde upp Karin Rylenius som är nytill-trädd ordförande för LR:s Forum för kultur och kommunikation för att diskutera det magra motionsantalet. Karin menar bl.a. att antalet ”estetiska” motioner kan relateras till att få frågor idag är riktigt heta och att det tillsatts utredningar som tar upp frågor

om gruppstorlek och estetisk verksamhet på gymnasieskolan. Fråga: Har musiklärare kännedom om att det pågår utredningar/undersökningar som rör musiklärares arbets-förhållanden och därför avstår från att skriva motioner till LR:s kongress? Fan tro´t!

”0”

Elever får gå ifrån lektioner för att gå till instrumentallektionElever har rätt att gå ifrån en lektion för att delta i instrumentalundervis-ning! Skollagen säger ingenting om att det är förbjudet att gå ifrån en obliga-torisk skollektion för att ta del av den kommunala kulturskolans verksamhet. Anders Elers Ivarsson, som skrivit rapporten:” Gå ifrån och spela musikinstrument på skol-tid?”, konstaterar att de rektorer som sagt nej till denna verksamhet under skoltid har fel. Denna villfarelse har skapat stora problem. Spellektionerna har flyttats till kvällstid, vil-ket gjort det svårt för elever vars föräldrar inte kund skjutsa dem, som tidningen RUM´ba, skriver. Ivarsson har studerat de flesta kul-turskolornas hemsidor. Han konstaterar att det vanligaste är att eleverna får undervisning efter skoltid. Det är endast få kommuner som tillåter instrumentallektioner på skoltid. Iwarsson påpekar: ”Följderna blir ett minskat intresse för att spela instrument och på grund av sjunkande efterfrågan blir det på sikt svårt att rekrytera orkestermusiker till de professio-nella musikinstitutionerna”. På pågående Kulturskoleutredningen som skall vara klar 30 september 2016 kommer bl.a. att redovisa de hinder som kan finnas för barns och ungdomars medverkan i kul-turskolans verksamhet. Utredaren Monica Lindgren konstaterar i RUM´ba: ”Vad jag kan se hittills verkar det största hindret vara att många barn inte ens känner till att kultur-skolan finns.”

Gå med i MR!

Vi behöver bli fler!


Eviga ögonblick Förlag: Fri tanke

I musiklärarkretsar har det i årtionden dis-kuteras huruvida det borde finnas en kanon, en gemensamt överenskommen förteckning, över betydelsefulla musikstycken inom den västerländska musikhistorien och som alla elever i ungdomsskolan borde ta del av un-der sin skoltid. Om Martin Nyström i boken ”Eviga ögonblick” haft för avsikt att basunera ut att det är hans urval av tio musikexempel som alla medborgare borde känna till framgår inte direkt i boken, men att musikstyckena varit betydelsefulla för Martin och för mu-sikens utveckling i sig, därom råder inget tvivel. Musiken finns på en CD-skiva i den 75-sidiga boken som är utmanande illustre-rad av Jockum Nordström. Martin Nyström har således valt ut tio av-görande ögonblick i musikhistorien. Varför Martin använder begreppet ögonblick och inte ett begrepp mer relaterat till örat, åter-kommer vi till. De tio musikstycken som Martin ordlägger är:

Perotinus Viderunt omnes från ca år 1200Claudio Monteverdis opera Orfeo från 1607Arcangelo Corellis Concerto grosso i g-moll Op 6 nr 8 från 1690.J. S Bachs Partita för soloviolin i d-moll från 1720Joseph Haydns stråkvartetter Op 33 nr 1 i h-moll från 1781Ludwig van Beethovens Pianosonat nr 32 i c-moll Op 111 från 1820Richard Wagners opera Tristan och Isolde från 1865Edgard Varèses Ionisation från 1931John Cages Six Melodies från 1950Steve Reichs It’s gonna rain från 1965

Martins beskrivningar som är färgrika, korta och kärnfulla ger definitivt en djupare förstå-else för vad musik egentligen handlar om! Enligt förordet har han ”valt ut tio ögon-blick från den klassiska musikens tusenåriga historia för att fånga den mitt i steget – i ett ackordbyte, klangskifte eller i en rytmisk förskjutning där något sker för allra första gången. Där musiken vidgar sig, förflyttar sina gränser och bär framtiden i sig. Men också för att utifrån dessa språng tala om den klassiska musikens betydelse och relevans i dag”. Det är alltså i dessa musikstycken som historien förändras, här lyssnar vi till utveck-lingen... Martin skriver skönt och poetiskt. I samband med ett föredrag på Guldhedens bibliotek där vi får njuta av hans verbala vänd-ningar ställer vi frågan: Varför ögonblick och inte öron…..? Martins svar blev (i korthet):

”Jag använder ögonblick på samma sätt som engelskans ”moments” – inte för att poängte-ra det musikteoretiska partituranalyserandet. Visserligen handlar boken om noterad mu-sik men med musikteori kommer man aldrig helt åt att belysa de världar som framträder i en när man lyssnar. När man lyssnar uppstår en rumslighet, en tidslighet och en rörlighet som man inte kommer åt på annat sätt. Teo-rin som förklarar harmonik, rytm, form etc är en referens som ibland är bra att ha - men säger egentligen väldigt lite om det som mu-siken skapar i en i själva lyssnandet. Musiken ”stämmer” lyssnaren”. Här refererar Martin till Erik Wallrups ”Being musically attuned – the act of listening to music”. Vi ställde en andra fråga: Varför skall musik-lärare och även elever ta del av innehållet i din bok? På vilket sätt är boken viktig? ”Mu-siklärare och deras elever kan ha glädje av boken för att den på ett unikt kortfattat sätt ger en bild av hela den västerländska noterade musikens historia…och gör det utifrån från tio ”ögonblick”, avgörande språng som sker i musiken, som fortfarande kan överrumpla oss och väcka något nytt i oss i dag, och som därför fortfarande bär framtiden i sig. Frågan om den klassiska musikens betydelse och relevans i dag är en kärnfråga kring hur jag skriver om dessa ”ögonblick”. Sen tror jag att en koncentrerad 16-sidig sammanfattning av alla epokerna plus en framtidhorisont kan vara rätt så användbar i många samman-hang”.Där lämnar vi Guldhedens bibliotek…och beger oss hem till vardagsrumssoffan och tar del av ytterligare ett ögonblick som förändrat musikhistorien.

Martin Nyström, är sedan 1993 huvudkritiker för klassisk musik och opera på Dagens Nyheter.

Koltrasten som trodde han var en ambulans Förlag: Fri Volante

Egentligen kanske man skulle undvika att rekommendera en bok som handlar om en koltrast som trodde han var en ambulans; på-ståendet verkar ju vara helt absurt men det handlar om att något har påverkat koltrasten som gör att han tror, att han är en koltrast. Boken handlar spöken, musikens uppkomst, arkitektur, tyska filosofer och så det här med människor och makt, och om vem som får låta och vem som får lyssna. Boken som har några år på nacken är skriven av Anders Mildner. I boken återkommer författaren ständigt till hur ljud och musik de senaste decennierna trängt sig på och gjort oss näst intill beroende av att alltid ha ljud omkring oss helt enkelt. På ett ställe i boken beskrivs en promenad utan hörlurar som rena uthållighetstestet, då infinner sig en nakenhet, som om man inte hade några kläder på sig. Vi är beroende av ljudet omkring oss! Och varför är vi män-niskor det? Kanske är det så att ljudet kny-ter oss samman med omgivningen, med det som kollektivet och samhället erbjuder. Vi vill vara anknutna. “Vi” lär titta på mobilte-lefonen minst 150 gånger om dagen för att bekräfta att vi är uppkopplade och anknutna”Koltrasten som trodde den var en ambulans” innehåller mycket som vi redan hade i skåpet, men rubriker som “En vetepuff mot framti-den”, “Ljudlig terror” och “Godnatt till alla ljud” väcker såväl läslängtan som eftertanke. Boken innehåller 184 sidor och har ett rikt referensregister. Varför inte pröva med att in-leda musiklektionerna med exempel på hur musik och ljud påverkar oss, exemplen är mångfaldiga.


Ny tt uNder soleN?Studerande får gratiS medlemSSkap det förSta året!

Gå med i MR!


Musiksmaken ”svänger” genom hela livetMusik är betydelsefull del av livet i alla åldrar, oavsett om du precis fyllt åtta, går i åttan eller nyss fyllt åttio. Kanske har vi den uppfattningen att musik är viktigast i tonåren men den”spelar” inte alls ut sin roll senare i livet. Medan 18-åringar lyssnar på musik i medeltal 25 timmar i veckan, så hör 58-åringar i snitt aktivt på musik i 12 timmar per vecka. Det visar en studie vid University of Cambridge, Storbritannien, där man genom webbenkäter undersökt musikvanor hos tusentals individer. I den största delstudien har man fått en kvarts miljon per-soner i olika åldrar att beskriva sin musiksmak, data som sedan använts för att studera hur våra lyssningspreferenser förändras genom livet. I sin analys diskuterar forskarna bland annat hur musiksmaken påverkas av de utmaningar vi har i olika livsskeden.Så kopplas ungdomens (12–19 år) frigörelse och identitetsskapande till förkärleken för ”inten-siv” musik som punk och heavy metal, medan den unga vuxnas (20-39 år) relationsskapande gör ”samtida” genrer som soul och R’n’B lämpliga. Den medelålders individens (40–65 år) fokus på karriär och upprätthållande av nära relationer bäddar för de mer ”sofistikerade” jazzens och klassiska musiken samt den ”opretentiösa” countryn.

Källa: FoF

Har vi rytmen i blodet?Fråga från Elof Petterson: Vi var på jazzkonsert förra veckan och kom att fundera över hur svårt det kan vara att stå still till musik. Osynliga ljudvågor når våra öron och något vi kallar takt sätter igång våra muskler. Vad är det för konstig programmering vi bär inom oss?

Fredrik Ullén, konsertpianist och professor i kognitiv neurovetenskap, Karolinska institutet svarar: ”Ja, det är verkligen en slående egenskap hos rytmisk musik att den får människor att spontant börja röra sig i takt.Speciellt tydligt blir detta hos låtar med tydligt groove eller sväng, där musiken är skriven så att pul-sen blir framträdande och medryckande.Forskare har i flera studier mätt aktiviteten i olika delar av hjärnan hos försökspersoner som lyssnar på rytmer. Resultaten visar att områden i hjärnans motorsystem (system för att styra rörelser) kan aktiveras även hos den som bara lyssnar. Rytmiska ljud verkar alltså stimulera hjärnområden som har med rörelsekontroll att göra. Ett sätt att se det är kanske att gränsen mellan sensoriska hjärnområden, som bearbetar ljud, och motoriska områden som kontrollerar rörelser är mer flytande än vi föreställt oss. Det verkar mycket troligt att den här typen av spontan aktivering av hjärnans motorsystem också är anledningen till att vi, utan att tänka på det, börjar röra oss ihop med musiken.Varför hjärnan fungerar på det här sättet är förstås svårare att svara på. Men en tydlig regelbunden puls är en vanlig grundläggande ingrediens i musik världen över. Hos naturfolk förekommer musik ofta i samband med gemensamma aktiviteter, när människor ska koordineras och – så att säga – göras samspelta i en gemensam aktivitet. Jag tycker att det ligger nära till hands att spekulera om att det här har med musikens evolutionära funktion att göra. Musik med ett tydligt groove kan få oss att röra oss ihop och därmed koordinera oss som en väl sammanhållen grupp. Intressant är också att detta kan ge upphov till positiva känslor och glädje, vilket tyder på att hjärnans belöningssystem ak-tiveras. Kanske är den rytmiska musiken därför också viktig för att binda samman en grupp, socialt och känslomässigt”.

Källa: FoF

MusiklärarenInnehåll:Enkät till musiklärare på gymnasietMusik i grundskolan - NÄU13Utrustningslista för år 1 - 3Stödmaterial i musikLR:s kongress - rapportFinns musikämnet kvar?Nya böcker i musikteori

nr 3 2016 utkommer i september2016

Hjälplärare? Lösningen...?Nu viskas det i riksdagskorridorerna att lösningen för att lätta på lärarnas adrminis-trativa börda skulle kunna vara att anställa hjälplärare, att lärare skulle få adminstrativt stöd från personer som inte direkt är involve-rade i undervisningen och därmed med elev-erna. Den tanken är lika barock som infö-randet av förste ärare. Denna lösning skapar bara ytterligare problem och bördor. Använd istället resurser för att skapa mindre undervis-ningsgrupper och att lärare får ett färre antal elever att bedöma och vara mentor för! För-modligen en tanke som förekommit tidigare under solen....???


dassdiss

ochdess

låt din Skola betala prenumerationen på muSikläraren! bg 5337 - 0706 250:-/år

Klavén

Copyright: Johan Wettergren

Till alla musiklärare: En fortsatt härlig och framgångsrik vårtermin!

Bra sagt...”Om målet med samhällsutvecklingen skulle vara att vi alla skulle arbeta maximalt vore vi sinnessjuka. Målet är att frigöra människan till att skapa maximalt. Dansa. Måla. Sjunga. Ja, vad ni vill. Frihet.”P.s. Ernst Wigfors var socialdemokratisk fi-nansminister 1925-1926 och 1936-1949. han verkade vara en klok gubbe? D:s.

Musiken är överalltOpheus med sin sång och lyraFick bergens frusna toppar Och träden att sig buga. Vid hans musik sprang grönskaOch blomster fram, som hade solOch skurar gjort en evig vårAllt som lyddes till hans sångÄven havets vreda böljorStillades och kom till ro (Ur Shakespeares King Henry VIII, akt 3 i Fagius: Hemisfärernas musik )

Bomb eller dragspel?Någon som kommer ihåg hur en dragspels-låda ser ut? Någon som kommer ihåg hur ett dragspel ser ut?Fler än 30 poliser och brandmän belägrade förskolan i amerikanska Columbia i över två timmar. Men vad man trodde var en bomb visade sig vara ett dragspel eller kanske en dragspelslåda. Myndigheternas överdrivna insats ledde alltså till ett rejält tramp i klave-ret. Men småbarnen uppges ha tagit det rätt piano.

Morot i fejanEn 14-årig flicka i Virginia i USA har blivit avstängd från skolan på obestämd tid och åta-lad för att ha misshandlat en lärare med ”ett vapen”. Brottet ägde rum i skolans matsal då flickan kastade en kokt morot i pannan på lä-raren. Flickans mamma tyckte att det kunde ha räckt med kvarsittning.


Krön

ika

Varför musik?Det var länge sedan jag fick frågan om varför man egentligen ska ha musik i skolan? Jag undrar just varför. Det är snarare så att eleverna blir mer och mer seriösa på musiklektionerna - nästan mer än vad de är på svenskan. Det är kul när jag ser att de verkligen vill lära sig och går in för att spela ett svårare komp, förstå varför musiken alltid har funnits, eller varför Vivaldi tyckte mer eller mindre om de olika årstiderna. Har jag blivit tydligare i min under-visning, eller betyder det något att vi nu för tiden resonerar mer på de här lektionerna?

När mina elever resonerar i skrift kommer det ofta fram fler, eller andra saker än när de resonerar muntligt och framför allt, så kom-mer ju alla till tals i det skrivna ordet och de vågar ofta vara ännu mer personliga än vad de vågar vara inför kompisarna. Jag tycker själv att det har blivit ett viktigt moment i under-visningen. Man får en annan ingång till själva musicerandet.

Dock tycker jag det är svårt att bedöma elev-erna i ”praktisk reflektion”. Jag ser det visser-ligen som ett hela tiden pågående moment, men det går inte att komma ifrån att en del elever nästan aldrig säger något för att lyfta eller förändra samspelet i en grupp. Det inne-bär att jag måste bli bättre på att få dem att göra det - att oftare ställa frågan vad de tycker om samspelet i gruppen och hur det ska bli bättre. De måste få de rätta redskapen, modet och tilliten att våga lyssna på varandra och recensera på ett juste sätt. Då måste jag ju föregå med goda exempel och ge dem musi-korden som hjälper till.

Bara att förklara skillnaden på melodi och ackord, eller takt, tempo, puls och rytm är ibland en utmaning, men jag försöker lyfta orden så ofta jag kan. Trots det, så märkte jag att mina 9:or den här terminen hade svårt att

Musiklärarnas Riksförening - styrelsen Kristina Stenborg, ordf. [email protected]

Torbjörn Agerberg, v. ordf., [email protected]

Sven Rydgård, kassör, [email protected]

Rune Fredriksson, [email protected]

Katharina Landerstedt, [email protected]

Charlotte Zetterström, [email protected]

Malin Olah, [email protected]

förstå skillnaden mellan att skriva en ackord-följd eller att skriva en melodi. Det är som att de har svårt att särskilja delarna från varan-dra. I mitt huvud känns det konstigt, men jag måste ju försöka att förstå varför det är så om jag ska kunna hjälpa dem att utvecklas. Kan-ske hör man sällan melodier som är isolerade från ett komp nu för tiden och musiken har ju blivit alltmer digital. Många av mina elever tror att den kanske blir enbart digital inom en snar framtid - men jag har även elever som tror att det kommer att användas fler ”van-liga” instrument igen. Själv hoppas jag förstås på båda delar. Självklart hoppas jag också på fler melodier, enkla melodier, vackra melo-dier, spretiga och pulshöjande sådana.

Hoppas, hoppas att föräldrar inte slutar, el-ler redan har slutat att sjunga sånger för sina barn!

Jag har kommit att gilla momentet ”skapa” mer och mer -just för att det plockar fram ett hantverksmässigt kunnande. Även om de flesta tycker att det är rätt svårt att skriva en egen låt, så lär sig de flesta något på vägen om musikens beståndsdelar och om att våga kasta sig ut på något djupare vatten än vad man gjort tidigare. De allra flesta av mina elever har i alla fall aldrig försökt sig på att skriva något eget tidigare. Även att visa olika sätt att spela en låt tar fram en del av hantverket. Att spela pulsen är en sak, men att spela med lite svårare rytmiseringar, eller att använda båda händerna när man spelar piano och att få ihop olika rytmer samtidigt visar ju att mu-sik kan vara komplex. I en grupp kräver det

först ett eget kunnande och koncentration inte minst. När de skriver sina låtar diskute-rar vi också dur och moll, tempots betydelse för hur låten uppfattas och hur man anpassar text till komp och melodi eller tvärtom. Tänk vad många nya stigar, synapser i hjärnan, vi är med om att trampa fram.

Redan i moderlivet kan vi särskilja olika rytmer och forskare har konstaterat att det ofödda barnet reagerar direkt om ett notvär-de uteblir från en rytm de lärt känna. Samma forskare menar att pulsen och rytmen alltid har haft betydelse för människan. Det kanske inte är så underligt att körsångares hjärtslag ofta korrelerar med varandra och förstärker samhörigheten dem emellan, men förunder-ligt är det - och alldeles underbart. Vi behö-ver musiken!

Kristina Stenborgordförande i MR

”Det är snarare så att elev-

erna blir mer och mer seriösa

på musiklektionerna - nästan

mer än vad de är på svenskan.

Gå med i MR!



Musiklärarnas Riksförening - styrelsen Kristina Stenborg, ordf. [email protected]

Torbjörn Agerberg, v. ordf., [email protected]

Sven Rydgård, kassör, [email protected]

Rune Fredriksson, [email protected]

Katharina Landerstedt, [email protected]

Charlotte Zetterström, [email protected]

Malin Olah, [email protected]

2014 genomförde Musiklärarnas Riksförening en enkät riktad till musiklärare i grundskolan. Enkäten besvarades av 917 lärare. Resultaten har presenterats i tidigare nummer av Musiklärare. Nu genomför MR en liknande enkät till gymnasieskolans lärare som undervisar i musikkurser. Enkäten i korthet: Enkäten består av tjugo frågor och behandlar områden som; anställning, anställningsgrad, legitimation, behörighet, kursutbud, antalet kurser musiklä-rare undervisar i, mentorskap, arbets- och undervisningsmiljö, konsekvenser av borttagandet av estetisk verksamhet etc. Du hittar enkäten på: www.mrmusik.nu under Verksamhet eller via länken ovan.

Enkät till musiklärare i gymnasieskolan! https://sv.surveymonkey.com/r/MRgymnasieenkat

Detta nummer av Musikläraren skickas även till de gymnasie-lärare i musik som är medlem-mar i Lärarnas Riksförbund.

Hej MR!Äntligen tar jag mig för att göra något som jag borde ha gjort redan vid årsskiftet! Efter så många år som medlem i vår förening har det på senare tid vuxit fram en allt starkare känsla av att vår förening inte riktigt når fram. Trots många fina insatser och mycket ideellt, tids-krävande arbete kommer MR inte åt att göra något åt de, som jag tycker, stora frågorna. När grundskolan under så lång tid drabbats hårt av de undermåliga, okunniga tjänstemän och po-litiker som styr och sätter regler, går det inte att vara “snäll och tandlös”.MR borde ha varit betydligt starkare i age-randet runt musiklärarnas arbetsvillkor och arbetsmiljö. Under lång tid har det bara varit försämringar när det gäller t.ex. förutsättning-arna för att kunna göra ett bra jobb, något som kan känna sig nöjd och stolt med själv. Utbil-dade, lärarlegitimerade, erfarna musiklärare dukar under av läroplan och betygskriterier, gruppstorlekar och schemaläggning.Då vill man inte läsa om de små goda exem-plen i första hand. Då vill man se att vår fören-ing tar strid, sätter ned foten och ställer krav. Det får man vara beredd att ta strid för, för-eningen behöver inte vara en snäll samarbets-partner, föreningen ska jaga de som dikterar villkoren!Även om jag nu inte längre kommer att vara medlem i MR så avtar inte mitt engagemang och intresse för alla de frågor som rör vårt vär-defulla arbete.Med vänlig hälsningar Gunnar Björkman

Tack för ditt mail, Gunnar!Vad vi gör? Vi jobbar på med en enkät till gy-lärare i musik, tidigare gjorde vi en till grund-skolans mu-lärare.Vi skriver i olika tidningar om ämnet musik och dagens situation. Vi har en tidning (Mu-sikläraren, fyra nr/år) med värdefulla artiklar osv. Senast hade med en artikel i LR:s tidning Skolvärlden om att man blir smart av musik.Vi får då och då tacksamma brev från musik-lärare som fått hjälp av oss med argument för halvklass, bättre musiksal och utrustning mm. Visst, vi har ingen annan makt än att påverka, MR är ju inget fackförbund som LR eller Lä-rarförbundet. Jag har vidarebefordrat ditt mail till övriga i styrelsen och jag hoppas att ditt brev kommer med i nästa nummer av Musik-läraren.Sven Rydgård/kassör MRPS Det ligger säkert mycket i att vi nog inte riktigt når fram, men vi försöker!Vår hemsida t ex är numera kontinuerligt upp-daterad och innehållsrik, eller hur? DS

Tack för ditt svar!Förstå det som att jag fullt ut stöder, sympa-tiserar med MRs verksamhet och allt engage-mang som så många lägger in i föreningen. Jag

vet naturligtvis att MR inte är en facklig orga-nisation men det skulle faktiskt också kunna innebära att det skulle gå att vara friare och än mer obekväm och ställa krav gentemot SKL och de politiska parterna som styr och utfor-mar villkoren. Att LR men framför allt LF är alldeles för svaga/fega/menlösa är fruktansvärt beklämmande. Att de fackliga sammanslut-ningar som vi är utlämnade till har gått med på så mycket som är förödande för oss som brinner för musiken i grundskolan-gymnasiet är beklämmande. Det värsta scenariot är ju att ämnet musik inom läroplanen ytterligare marginaliseras och nedvärderas. Orsaken kan t.ex. vara att det varit alltför många obehöriga som anställts i stället för utbildade lärare. Så-dana tillfälliga gästspelare tar inte striden och vågar inte vara “obekväma”. De vet att de inte kommer att bli kvar särskilt länge. Dessutom räcker det inte med att låta de kommunala ar-betsgivarna nöja sig med lokala kulturperson-ligheter som musiklärare i grundskola/gymna-sium. Musiken framställs som ett hobbyämne vars läroplan och betyg blir allt mindre värda.I de mörkaste stunderna ser jag ett totalt haveri för musiken i skolan alldeles runt hörnet. Jag hoppas att jag har fel och att det fortfarande finns tillräckligt många som orkar kämpa för skolämnet musiks plats inom obligatoriska läroplanen/timplanen. Det skulle kännas yt-terst sorgligt om man efter sina över fyrtio år som klassmusiklärare skulle behöva se detta, vårt viktiga skolämne försvinna och offras på okunnighetens altare.Många hälsningarGunnar Björkman


Låtskrivande i musikundervisning är oöverträffat. Nu släpps första delen i en serie av tre + lärarhandledning. Bli låtskrivar-proffs själv genom att läsa Songwriting: Get Your Black Belt in Music& Lyrics.Hämta gratis utdrag ur boken på iBook Store. Gilla oss på Facebook.com/BlackBeltSongwriting.Mer info på www.blackbeltsongwriting.com

FINNS REDAN NU PÅ ENGELSKA!KOMMER PÅ SVENSKA

Band-in-a-Box förvånar! Det låter grymt bra med, riktiga studiomusiker som spelar de låtar du skriver in ackorden på. Välj tonart, tempo,stil och vilket band du ska ha. Lägg på audio,stämsångsfunktion! m.m... Från 1395kr

Handla hos din lokala musikaffär eller här:www.swedenmidimusic.se

08-80 68 88För

Mac & PC

Lira medeget Band

Ny version för Windows


Gruppstorleken har betydelse!Att fatta beslut om ett riktmärke för antal barn i skolans grupper kräver att ansvariga politiker tar forskning om elever och villkor för elevers välmående och lärande i skolan på allvar. I dag visar forskning att det är för många elever i flera av dagens skolgrupper I dag går alla barn i Sverige i skolan. Skolan har ett uppdrag att ge elever en god start i livet. Därför är det av stor vikt att diskutera elevgruppers storlek och hur det påverkar elevers rätt till en likvärdig skola av hög kvalitet som vär-nar om deras lärande, hälsa och ger en god omsorg. Skolan är till för eleverna men det är också en stor arbetsplats för lärare och annan skolpersonal. Det är därför lika angeläget att diskutera hur antalet elever påverkar lärares arbete och deras förutsättningar att genom-föra sitt uppdrag.

Flera forskningsprojekt visar hur gruppstor-lek i skolan inverkar på elevers möjlighet till lärande och inflytande. Forskning visar att gruppstorlek inte kan ses som ett isolerat fe-nomen. I stället bör det ses i ljuset av olika samverkande faktorer. Dessa är till exempel lärarnas utbildning och kompetens, perso-naltäthet, elevgruppens sammansättning och skolans fysiska utrymmen. Det blir därför nästan omöjligt att presentera en generell lös-ning på vad som är ett optimalt antal elever i skolans grupper. Helt centralt är lärares utbildning och kompetens och skolans läro-plan. Med revideringen av läroplanen 2011, ställs tydligare krav på lärarna, eftersom må-len förändrats. Elevgruppernas storlek och sammansättning bör ställas i relation till dessa mål. Forskning visar att när lärarna upplever att det blir för många elever i gruppen väljer de bort ett antal områden som enligt läropla-nen ska finnas med i den verksamheten. Ju fler elever det är i gruppen, desto fler relatio-ner är det att förhålla sig till, vilket kan vara en stressfaktor för elever.

När blir en elevgrupp för stor? Forsknings-resultat visar att en elevgrupp är för stor när lärare blir stressade av att de inte hinner se barnen och att arbeta professionellt utifrån läroplansmålen. För elever är en grupp för stor när de inte blir sedda utifrån sina behov av kunskap, inte har inflytande eller är delak-tiga i verksamheten. Utifrån det perspektivet framhålls att en organisation i form av hel-klasser med upp till 35 elever inte på något sätt gynnar elever. Färre elever i gruppen ska-par större möjligheter för eleverna och lärarna

att kommunicera och för lärarna att engagera sig och arbeta utifrån läroplanens mål. Att fatta beslut om ett riktmärke för antal elever i grupperna kräver att ansvariga poli-tiker tar forskning om elever och villkor för elevers välmående och lärande i skolan på allvar. Om regeringen sätter ett riktmärke menar MR att gruppstorleken i musik måste vara högst 15 elever i varje elevgrupp. I dag vet vi att kvaliteten på skolorna varierar. Ett riktmärke kopplat till kvalitetsindikatorer kan vara bra för att ge alla elever likvärdiga förutsättningar för att lära sig i och om musikSkolans kvalitet och elevers förutsättningar att må bra och lära är en komplex fråga som inte låter sig besvaras endast genom att sätta en siffra på hur många elever det ska vara i gruppen. MR:s undersökningar visar att det är för många elever i grupperna i musik-undervisningen. Av vikt är att lyssna till de yrkesverksamma i skolan och ta tillvara de-ras kunnande. Men det behöver också göras kartläggningar i varje grupp för att komma

När skall Sveriges professorer i musikpedagogik lämna sin fors-karkhålor och ge sig till känna i debatten?

MR menar att en elevgrupp är för stor då lärare blir stres-sade av att de inte hinner se eleverna och att de inte kan arbeta professionellt utifrån läroplansmålen. För eleven är en grupp för stor när de inte blir sedda utifrån sina behov av kunskap och utveckling, när de inte har inflytande eller är delaktiga i verksamheten.

tillrätta med vad problematiken handlar om. Vad har lärarna för grundkompetens och för kompetensutveckling relaterat till den revide-rade läroplanen? I den processen ska elevers bästa vara i fokus. Skolans musikundervis-ning är betydelsefull och stimulerande för unga människor och bidrar till att de utveck-lar den värdegrund som samhället och läro-planen vilar på. I dagens samhälle är musik-verksamhet värd att satsa på!

OBS! Texten ovan är baserad på artikel i Gö-teborgsporten GP 160120 av professorerna Sonja Sheridan, Pia Williams och Ingrid Pramling Samuelsson. Artikeln avhandlade gruppstorleken i förskolan.

Källor: GP 160220, Arbetsmiljöverkets riktlinjer, MR:s enkät – 1000 musiklärares svar.


I tidigare nummer av Musikläraren har vi haft med ”Vi komma från öst och väst” samt ”Taga del i sång och spel”, båda låtarna ar-rangerade av Gunnar Ericsson och utgivna på Ejeby Förlag. Tyvärr har vi missat att berätta att låtarna kan eller t o m skall sjungas till-sammans. Vi har också försummat att infor-mera om kopieringsreglerna . Vad gäller sko-lan har avtal ingåtts så att lärarna inte skall behöva fråga rättighetshavarna varje gång de skall kopiera något. Vad som får kopieras och antalet kopior som får framställas till varje elev beror på om det är fråga om grund- och gymnasieskola, universitet/högskola eller musik- och kulturskola. Friska gärna upp din kunskap om vad avtalen omfattar. Du hittar dem i Musikförläggarnas informationsbro-schyr “Noter och avtal” som finns att ladda ner på www.musikforlaggarna.se.

1. De2. De3. Vi

C

komkomkom

mamama

frånfrånfrån

östöstöst

ochochoch

C

väst,väst,väst,

dedevi

m...

m...

C c m7-5

komkomkom

mamama

frånfrånfrån

sydsydsyd

ochochoch

textsomSA

dm

nord,nord,nord,

dedeen

---

---

5 dm BD

delskratsjung er

takom

envårt

i

sångskrattgår,

påochen

dm6 dm7

ogrådel

lita

kom

kavården

språk,gråt,vår

menmennär

dmMaj7 G7 G7+5

ätai

terla

sen

vidmedsmalt

samandpå

maravår

C

bord.ord.jord.

TänkDeHär

--

--

- --

-

--

9 C

attgårhar

därfrånvi

fåsitthaft

sjunghemvå

atillra

m...

C

medvårt,hem

ipåen

CCE

gläddördag

jerenel

ochdeler

kärringtu

liger

sen

F

het,på.år.

+8va bassa i reprisen

F f m7-5

taVi

Hem

gafår

bygd

delfräm

är

imanden

-

-

--

-

--

-

- -

-- -

14CG

fm9A

sångde,by

ochnå�’tdär

spelbättvän

utrener

1.CG

E-9G

kani all

väle

ingvigen

mel lan hu sen

am C7G

het.få.går.

2.CG G7

ikan

allväl

eing

vigen

mel lan hu sen

C

het.få.

går.--

- --

- --

-

- - - -

Vi komma från öst och västText: Anders Dejke

Melodi: AmerikanskArr: Gunnar Eriksson

© 2008 Anders Dejke (text) och Gunnar Eriksson (arr). Kopiering förbjuden enligt lag!

Taga del i sång och spel...

Rättelse! Vi komma från öst och väst

Musikläraren har i tidigare nummer rapporterat från arbetet med att kon-struera en gemensam musiklärarportal. Arbetsgruppen består av företrädare från bla. Linnéuniversitet, MR:s ordförande Kristina Stenborg samt tidigare under-visningsrådet Lars Carlsson. I förra numret av Musikläraren bad om läsar-synpunkter. Organisationen av en ge-mensam portal skulle i korthet kunna te sig enligt nedan: Initialt är grundförutsättningen att högsko-lor med lärarutbildning känner ett ansvar att utveckla musikämnet. Högskolorna förplik-tar sig att utse en ansvarig person som varje månad lägger ut relevant musiklärarinforma-tion samt ansvarar för att en föreläsning per termin utifrån ett överenskommet tema läggs upp på portalen. Dessutom deltar denna per-son i webbaserade möten där medverkande högskolor deltar. Verksamheten bygger på frivillighet. Portalens innehåll kommer att bli självgenererande. Via portalen profilerar sig högskolorna. Om en högskola lägger ut mycket information i förhållande till en an-nan som är ”snål” med nyheter, eller informa-tion, framstår naturligtvis den förra högskolan i bättre dager och drar således till sig besökar-nas intresse. På portalen lägger högskolorna förutom material till redan verksamma mu-siklärare även upp information till blivande musikläraren dvs. information om den egna

utbildningen. På så sätt fungerar även porta-len som ett rekryteringsinstrument. Förutom material från högskolorna finns på portalen också information från Skolverket som vet att detta är en portal som musiklärare besöker. På portalen har också verksamma musiklä-rare en plattform för chattar, videoupplägg, lektionstips etc. Deltagandet och medverkan i portalen är kostnadsfritt. Enligt uppgift är Facebook-gruppen Musiklärarna, med sina 3000 medlemmar intresserad av samverkan.Musikläraren har fått en e-mail i ärendet. Vi citerar:

”Ja, rent allmänt tycker jag att initiativet till en gemensam portal verkar bra, härligt om hög-skolorna kunde ge föreläsningar, så som tanken är. Det känns dock komplicerat med tanke på den hastighet, den mängd av info som finns i Fb-gruppen. musiklärarportalen.se har ju för-sökt men inte lyckats. Det som behövs är nå-gon form av ”arkiv”/sökfunktion. En ”lektion.se” kombinerat med att ”fråga doktorn”, så tänker jag i alla fall att Facebookgruppen fung-erar. Där är det medlemmarna som styr och jag tänker att det som eftersträvas är att någon går in och fungerar som ”ekorre” och samlar ihop. Folk delar väldigt många saker i facebookgrup-pen men har inte gjort det på musiklärarporta-len. MR har ju också gjort ett litet försök, ville ha lektionstips från medlemmarna, men fick i princip inga svar. Min slutsats är att det kom-

mer bli mycket svårt att få någon sådant här att fungera eftersom det bygger på alla musiklärares engagemang och vilja att dela med sig. Alla vill visserligen ha ett ställe där de får snabbt svar och inte själva behöver söka upp informationen. Det dyker ibland upp frågor om gamla tips i facebookgruppen och det finns en drive kopplad dit. Kanske är det den som man ska bygga på? Bekymret är att användarna inte har tillräcklig kunskap om hur driven fungerar och raderar filer istället för att hämta dem, my god. Detta leder till väldigt mycket administrativt jobb för de som sköter fb-gruppen. Kanske är bättre om man bara använder den gemensamma portalen som ett forum för att delge information om vad som kommer ske härnäst på musiklärarfronten”.

En gemensam musiklärarportal?


Martéus överöses därefter med smörknivar från hela landet och argument för slöjdäm-nets utveckling och plats i skolans kursplaner av olika intressenter för slöjdämnet och slöjd-lärarutbildningarna. Skolslöjdens utveckling har tydligen gått Martéus näsa förbi, men jag anar att hennes kritik går djupare än så. När man ger sig på de estetiska ämnena i skolan så slår man också mot den stora demokratitanken i svensk skola. Det är inte första gången skolan möter at-tacker mot de estetiska ämnenas plats. Kon-servativa och nyliberaler menar ofta att de estetiska inslagen ska vara valbara eller till för en elit. Dit får vi tydligen räkna även Expres-sens ledarskribent. Även den moderate riks-dagsmannen Tomas Tobé förde 23 augusti 2012 fram hur illa den så kallade jobblinjen stämde överens med det estetiska program-met på gymnasiet. Han anförde ett direkt ar-betsmarknadsperspektiv på ungdomars gym-nasieval och hävdade att en elit skulle söka det estetiska programmet för att möjliggöra en direkt koppling till arbetsmarknaden och framtida jobb. Denna politiska syn ledde till en slutsats att man inom moderaterna önskade att färre ungdomar skulle söka det estetiska program-met. Man ansåg att gymnasievalet skulle ha en direkt koppling till framtida yrkesval. Dessutom hävdar man en kunskapssyn som tror att en elit tas fram ur en elit. Alla vi som på allvar följt Sveriges framgångar inom da-taspel, design, teater, film, musik och teknik vet hur bredden skapar förmågor och att alla har en möjlighet att förverkliga sin estetik och kreativitet när satsningar gäller så många som möjligt. http://www.svd.se/m-vill-att-farre-valjer-estetiska-studier Denna idé kom på skam. Dels skrev Lärar-nas Riksförbunds Metta Fjelkner en kam-partikel för det estetiska programmet i Gö-teborgsposten http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.120977-behall-gymnasiets-estetis-ka-program På samma debattsida samma dag skrev under-tecknad en artikel om de dubbla tungornas

Estetiken, ett dragspel för skolan? Under vintern 2015/16 upprepas det igen: någon skriver en personlig betraktelse över skolans “nya” behov och sätter det emot egna trista erfarenheter från något estetiskt ämne. Expressens ledarskribent Ann-Charlotte Martéus ifrågasätter slöjd-ämnet som obligatoriskt ämne, åtminstone på högstadiet: “Ungarna har 17 skolämnen att hålla i huvud och nerver. Och ständigt kommer krav på att införa nya, moderna ämnen: ”De borde lära sig kinesiska!”, ”Program-mering!”, ”Livskunskap!” Vi kanske borde sålla lite bland de ämnen som finns, i stället. Slöjdobligatoriet skulle kunna tas bort, åtminstone på högstadiet. Låt eleverna välja fritt mellan de estetiska ämnena bild, musik och slöjd. Då kan den som vill, förkovra sig.” http://www.expressen.se/ledare/ann-charlotte-marteus/hur-manga-smorknivar-tal-sveri-ge/

politik inom alliansen http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.122172-regeringen-

blottar-motsatta-viljor-for-kultur-och-skola. Den handlade om alliansens

tvetungade syn på kulturen i sko-lan, antingen som en kunskapssyn

eller bara som en projektidé, i det här fallet Skapande Skola.

Moderaterna backade och estetiska program-met finns kvar. Även om det sker inom re-lativt blygsammare kvantitet, eftersom man samtidigt inom alliansen förde in ett annat meriteringssystem som missgynnade de este-tiska valen i förhållande till språk och mate-matik. Modiga är de elever som idag väljer bort meritpoäng. Ska det allt som oftast be-höva vara en kamp för det estetiska kunskaps-området att hävda sig? Det som utmärker den svenska grundskolan ända sen dess start (och även tidigare än så) har just varit att de estetiska ämnena haft en given plats för att skapa en skola och ett sam-hälle, där skapande, kreativitet och estetiskt kunnande ska vara till för alla i samhället. Vi är unika i världen att ha det synsättet, och det har resulterat i många svenskars framgångar i världen där kultur, konst, design och andra estetiska uttrycksformer som till exempel film och musik. De kopplar ofta inte alls estetiska ämnen till yttrandefrihet, demokrati och att ut-veckla förmågan att gestalta en erfarenhet. Är det detta som är så farligt? Ja, det kan vara mycket farligt att rita en skämtteckning, göra en film, skriva en bok och sjunga en sång. I många diktaturer och krigshärdar är det este-tiken och kulturarvet man slår ner först. Så allvarligt och seriöst måste vi estetlärare se på våra yrken och våra elever. Vi ska tillsammans med dem värna om allas vår rätt till de este-tiska språken. Det är inte förhandlingsbara i en demokrati, det är själva grundbulten. De estetiska ämnena är ingen ämnesutfyllnad i brist på annat. De är inget dragspel i skolans ibland trånga orkester av trängsel och politik.

Ulla Wiklund

”Det är in

te förhandligs-

bart i en demokrati.

Det är själva grundbul-

ten”


Om vi minns rätt var det Pythagoras, som myntade begreppet ”sfärernas mu-sik”. Med sfärernas musik syftade Py-thagoras på de harmoniska samband som knöt ihop världsalltet. I ”Hemi-sfärernas musik” handlar det inte om kosmos men väl om hjärnan och sam-spelet mellan hjärnans delar när ”mu-sik pågår”.

Jan Fagius bok Hemisfärernas musik med underrubriken; Om musikhanteringen i hjärnan, är omfattande. Läsaren erbjuds 415 spännande sidor. Boken är en utökad version av utgåvan på med samma namn från år 2001 (196 sidor; Bo Ejeby Förlag ) Intresset för hur vi människor hanterar musik har ökat dramatisk de senaste decennierna. En bidragande orsak och förutsättning för nya rön inom detta område är de verktyg som forskningen utvecklat för att studera aktivi-tetsmönster i den mänskliga hjärnan. Vi tän-ker då i första hand på ”imaging-teknikern” som fMRI (funktionell magnetresonansto-mografi) och PET (positionsemissionstomo-grafi). Några intressanta frågor som vi får fördju-pade svar på i boken är de ”vanliga” när det gäller det här området: Vad händer i hjärnan när vi spelar, sjunger och lyssnar till musik? Finns det ett speciellt musikcentrum i hjär-nan? Hanterar hjärnan musikaliska förlopp på skilda sätt hos den musikaliskt otränade och hos proffsmusikern? Fagius skriver populärvetenskapligt aptitligt i det han sammanfattar stora delar av den neu-robiologiska litteraturen. Den vetenskapligt intresserade läsaren känner att boken är skri-ven för hen. Och skulle det vara så att det be-hövs en förklaring till de ibland komplicerade begreppen finns en ordlista i slutet av boken.

Det är knappast ett revolutionerande inne-håll som Fagius presenterar. Det mesta är stoff som vi tidigare tagit del av i olika käl-lor genom åren. Nu finns emellertid ”nästan allt” som rör forskning om musikperception och dess inverkan på hjärnan samlat i en och samma bok. Efter de inledande kapitlen om musikens ur-sprung, förklarande musikteori, hjärnans or-ganisation och neurobiologisk uppbyggnad får vi en översikt av både experimentella och neurologiska studier av musikbearbetning i hjärnan. I några av trettioen kapitlen diskuterar Fagius musikens placering i hjärnan; hittar forskarna musiken i höger eller vänster hjärnhalva? Ett konstaterande som Fagius gör är: ”Mera åt vänster vid ökad musikalisk kompetens”. Men var i hjärnan ”sitter” då musiken? Fagius konstaterar att det inte finns något musikcen-trum och att de flesta delarna av hjärnan är aktiva ”i anslutning till musik”. En samman-fattande slutsats som Fagius drar i kapitel 14 är att ”Hela musiken kräver hela hjärnan”.Vissa delar av hjärnan är dock av större be-tydelse än andra för det specifikt musikaliska och det är detta som en stor del av forskning-en om musiken och hjärnan handlar; att kart-lägga hjärnans aktivitet i samband med mu-sikperception. Med Fagius dristar vi oss att påstå att musiken finns ”överallt”, samtidigt verkar det som att vi får medge att vi nog inte blir intelligentare genom att lyssna på Mo-zart, men vi blir definitivt mer hjärnaktiva? Fagius skriver i inledningen av boken att ”musiken är den mest abstrakta av männis-kans konstyttringar”. Efter att ha läst ”Hemi-sfärernas musik” skulle vi vilja påstå att mu-siken blivit mer begriplig och konkret, eller åtminstone vår förståelse av den.

Vad pågår när musik pågår?

• Lyssna - höra, känna igen, minnas, ”förstå”,

analysera

• Beröras känslomässigt - emotioner

• Läsa noter - se, tolka inlärda symboler

• utföra musik; sjunga: ljuda, kombinera

med språk, spela; motorisk aktivitet, händer,

munnen, fötter(organist, batterist), samord-

ning• komponera, improvisera - nya musikidéer,

abstrahera, notera, skriva

(sid 77 Hemisfärernas musik)

Vårdnytt: Musik som medicin?

Så påverkas kroppen av körsångAtt sjunga tillsammans ger både gemenskap och glädje, men också viktiga hälsovin-ster. Både fysiska och psykiska funktioner kan påverkas positivt.

Bra för musklernaNär du sjunger tränas de stora muskelgrup-perna som sköter andningen, det vill säga musklerna i bröstkorgen och muskeln mellan bröstkorgen och bukhålan, mellangärdet.

Hjärngympa Att hålla reda på text, toner, tempo och dyna-mik, läsa notblad och följa dirigenten på en och samma gång ger även hjärnan motion.

Det rogivande hormonet ökarOxytocin är ett må-bra-hormon som skapar lugn och ro i både kropp och själ. Hos den som sjunger i kör stiger halterna av oxytocin, som likt dopamin och endorfin ger känslor av motivation, belöning och tillfredsställelse.

Lägre pulsDessutom sjunker både vilopuls och blod-tryck, vilket minskar risken för hjärt- och kärlsjukdom. Vissa studier tyder även på en ökad aktivitet i kroppens immunförsvar.

Källa: Vårdguiden nr 1 2016

Äntligen! Körsång på recept?Sjuk? Ring 1177!


031-795 01 50 www.nilton.se

Instrument-stativ

Ljud•Ljus-stativ Stolar Tillbehör

Notställ Micställ

www.jam.se

Webshop: www.jam.sea14 dagars faktura a14 dagars öppet köp

aKÖPER-BYTER-SÄLJER!

Här är några av personalen på JAMs specialbutiker. Vi är verkligen experter och har svar på alla frågor. För vi kan det här!

JAM Syntotek ringer du på 08-673 21 22

JAM Stage & ProAudiohar 08-410 510 83

JAM Gitarrer har 08-410 510 90

FRÅGA OSS - VI VET!


250:-Bg 5337-0706

Studerande och pensionärer100:-

För studerande är det första medlemsåret

”gratis”Skriv till:

[email protected]

Klart Du skall vara med i MR!

Musiklärarnas Riksförening är sedan 2004 en självständig och oberoende förening för alla verksamma och blivande musiklärare

Arbetar du i grundskola, gymnasieskola, kommu-nal musikskola eller stu-dieförbund kan du vara med i MR. Även enskild grundskola, gymnasiesko-la eller kommunal musik-skola kan vara medlem. Välkommen!

www.mrmusik.nu

Gå in på vår hemsida: www.mrmusik.nu så ser du vilka vi är och vad vi jobbar för! Vi har kontakter med depar-tement, Skolverket, Sveriges kommuner och landsting mfl.

Du eller Din skola kan vara medlem!

Returadress:Sven RydgårdÅkarvägen 39342 33 Alvesta

Ansvarig inlämnare:KP-tryck, Karlskrona

Avsändare:Papperslagrets Tryckeri ABVerkstadsgatan, 371 47 Karlskrona

Documents

ML nr2 2016