Ämneskommittén Odlingsmaterial – möte 20171005 Linköping Magnus Halling Ordförande Odlingsmaterial Forskningsledare Växtproduktionsekologi, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Odlingsmaterial Ämneskommitte

Utförargrupp Operativ sortgrupp Projektgrupp

Ämneskommitté Odlingsmaterial - organisation

Ämneskommitté odlingsmaterial • Mål:

• identifiera och formulera forskningsfrågor inom ämnesområdet • presentera resultat inom området sorter, odlingsteknik och provning.

• Vision: mötesplats för alla intressenter inom området sorter, odlingsteknik och sortprovning

• Inkludera andra arter som oljeväxter, trindsäd, fiberväxter, sockerbetor och potatis

• Verkar för ökad kvalitet i fältförsöken • Operativa verksamheter runt sortprovningen sker i operativa

sortgruppen (kontinuerlig kontakt och telefonmöten) • Vid behov arrangeras temadagar med andra ämneskommittéer som

t.ex. odlingssystem och ogräs/växtskydd • Kommittéens hemsida: http://www.slu.se/fakulteter/nj/om-

fakulteten/centrumbildningar-och-storre-forskningsplattformar/faltforsk/ak/odlingsmaterial/

Organisation och möten 2017 • Ordförande: Magnus Halling, SLU, Uppsala • Sekreterare: Anders Ericsson, Hushållningssällskapet, Västerås • Huvudmöten öppna för alla. Två per år ( ca 20-tal

deltagare). Mitten februari och början oktober (9/2 och 5/10 år 2017). • Deltagare: Forskare, försöksutförare, rådgivare, myndigheter och

utsädes/förädlingsföretag • Utförargrupp Odlingsmaterial. Öppen för berörda. Två

telefonmöten per år. Slutet april och slutet juli (21/4, 18/7 år 2017). • Aktuella frågor runt sortförsökens status efter vintern och inför

skörd • Deltagare: Forskare, försöksutförare, rådgivare, myndigheter och

utsädes/förädlingsföretag

Organisation och möten - forts • Operativ sortgrupp.

Operativa frågor runt sortprovningen. Sammankallas när det behövs. Fem möten under 2017 (19/1, 5/4, 18/7, 29/8 och 23/11) Länk protokoll: http://www.slu.se/fakulteter/nj/om-fakulteten/centrumbildningar-och-storre-forskningsplattformar/faltforsk/ak/odlingsmaterial/sorterprovning/

• Medlemmar (10 st):

Magnus Halling, SLU (sammankallande) Anders Ericsson, försöksledare, Hushållningssällskapet (sekreterare) Jannie Hagman, SLU Karl-Oskar Andersson, Scandinavian Seed Tina Henriksson, Lantmännen Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen (SJV), Kalmar Nils Yngveson, ansvarsområde stråsäd, KWS Johan Lagerholm, Växtråd, rådgivare, Norrköping Anna Pettersson, Växtregelenheten (SJV), Jönköping Mattias Hammarstedt, rådgivare, HIR Skåne

Arbetsfördelning sortprovning 2017 • Jannie Hagman, SLU:

• Höst- och vårsådd raps • Höst- och vårsådd vete • Höstrågvete • Höstråg • Oljelin

• Magnus Halling, SLU: • Höst- och vårkorn (tidig och normal) • Havre (tidig och normal) • Ärter • Åkerbönor • Sockerbetor • Ensilage- och kärnmajs • Vallväxtarter

§4 Minnesanteckningar 20170209 • §6a Statistikprojekt sortprovningen – doktorand

anställd sep 2017 - projektgrupp • §6b Diskuterade framtida projektidéer i grupper • §7 tema försöksmetodik ettåriga provningen

• Slopa redovisning av ergosterol • Spridningskriterier mognadsdatum och genomgång

anvisningar i PM för mognadsgraderingar

• §9 Valideringsgrupp - implementerad

§4 Minnesanteckningar - §7a Försöksmetodik – nya parametrar • Marktäckning • Vinterskadegradering • Halmmängd • Oljehalt 9 % vatten • Skalbarhet och betaglukan i havre • Nematodresistens hos havre- och kornsorter

§5. Korta presentationer aktuella projekt • Inget anmält

§6a. Aktuella forskningsidéer . Nedan från 20170209-mötet • Utnyttja sortförsök för mer studier (ogräskonkurrens,

halmmängd och skördeuppbyggnad, nematoder) • Lär känna sorten – inverkan odlingsteknik och omgivande

faktorer (inverkan torka, sen sådd, kyla, låg utsädesmängd, skördeuppbyggnad)

• Koppla ihop väderdata med sorters resultat (använda modeller?)

• Omläggning ettåriga sortprovningen – dela upp i avkastningsförsök och graderingsförsök

• Metodutveckling sortprovningen; nya graderingsskalor (1-9), standardiserad mognadsbedömning

§6b. Framtida projektidéer - listan • Lär känna sorten – samspel odlingsteknik och omgivande faktorer

• Special lätta jordar • Sorters förmåga att konkurrera mot ogräs (IPM) • Behandlingseffekt i sortförsöken – inverkan på grödans utveckling av

olika preparat • Metodutveckling ettåriga sortprovningen • Gödsling x sorter (fler arter än höstvete och maltkorn) • Sorters kväveeffektivitet i sortförsöken • Såtidpunktsförsök (fler arter än höstvete) • Utsädesmängdförsök för att spegla jordartsvariation • Artförsök - jämföra höstsådda och vårsådda arter tillsammans • Sortprovning i vårrågvete • Sortspecifika grödesmodeller • Fusarium – sorters känslighet (vårvete och havre pågår)

Uppdaterad efter 20171005-mötet

§7 Mötestema: nio-gradiga skalor för subjektiva graderingar

• Erfarenheter från HS (Sven-Åke Rydell) • Erfarenheter från Lantmännen (Tina Henriksson) • Sjukdomsgraderingar och tyska skalan (Gunnel

Andersson) • Engelska skalan (Magnus Halling) • Vad säger forskningen? (Johannes Forkman) • Fälthandboken – hur gå vidare (Anneli Lundqvist – via

telefon)

§8. Operativa sortgruppen - rapportering • Aktuella frågor och beslut • Valideringsgrupp bedömer resultat sortprovningen

• Beslut operativa gruppen 20170405 • Medlemmar: Magnus Halling, Jannie Hagman, Tina

Henriksson och Karl-Oskar Andersson • Avstämning innan publicering av resultat enskilda försök

och sammanställningar

§9 Sammanställningar av ettåriga sortförsöken från 2016

a) Urvalskriterium graderingsparametrar sjukdomar vid sammanställning från och med 2016

Vid sammanställning gäller följande kriterier vid urval av data hos sjukdomsparametrar för varje försök för graderingsdata:

• Bara parametrar från försök med >1 gradering inom intervallet 5-100 % väljs ut

• Om parametrar bara har graderingsdata <5 % eller (INTE MED: högst 10 % skillnad på nivå) >50 % tas parametern för det försöket bort

§9 Nyheter i sammanställningar av ettåriga sortförsöken från 2017

a) Nya urvalskriterium parametrar odlingsegenskaper vid sammanställning från och med 2017

Vid sammanställning gäller följande kriterier vid urval av data hos odlingsparametrar för varje försök för graderingsdata (stråstyrka, planttäthet, etc):

• Bara parametrar från försök med >1 gradering inom intervallet 5-95 % väljs ut

• Om parametrar bara har graderingsdata >95 % (96-100) och <5 % (0-4) tas parametern (alla data) för det försöket bort

Utan kriterier Med kriterier

Med kriterier förstärks effekten och nivåerna ändras

§12 Uppdateringar av applikationen www.sortval.se 2017 • Nyheter ht 2017: • Provningstyp inom art inkluderad. T.ex. vårkorn

konventionell provning, tidig provning, ekologisk provning och nordlig provning

• Antal försök (N)

Kommande bild skärmdumpar från en smartphone vid sökningar i höstkorn – applikationen anpassas till plattform – det finns ingen app

2017-10-20

Växtskyddscentralen Kalmar

9-gradig skala enl. Bundessortenamt

Ämneskommitté Odlingsmaterial Linköping 2017 10 05

Gunnel Andersson VSC Kalmar

2017-10-20

Växtskyddscentralen Kalmar

BSA har 9-gradiga skalor för: • Sjukdomar och skadegörare • Liggsäd • Stråbrytning • Axbrytning • Hagelskador, drösning, fågelskador • Mfl.

2017-10-20

Växtskyddscentralen Kalmar

2017-10-20

Växtskyddscentralen Kalmar

Engelska skalan beskriver sorternas motståndskraft mot en sjukdom 1 = minst motståndskraft, 9=störst motståndskraft

BSA skalan för sjukdomar beskriver angreppets storlek 1 = minst angrepp 9 = kraftigast angrepp

2017-10-20

Växtskyddscentralen Kalmar

EPPO guideline PP 1/026 (4)

Kornets bladfläcksjuka

2017-10-20

Växtskyddscentralen Kalmar

Angrepp uttryckt i text och %-intervall

BSA Beskrivning angrepp

Intervall % angrepp

1 mycket låg 0 2 låg till mycket låg > 0 - 2 3 låg > 2 - 5 4 låg - medel > 5 - 8 5 medel > 8 - 14 6 medelhög > 14 - 22 7 hög > 22 - 37 8 hög till mycket hög > 37 - 61 9 mycket hög > 61 - 100

2017-10-20

Växtskyddscentralen Kalmar

Svartpricksjuka Brunfläcksjuka

2017-10-20

Växtskyddscentralen Kalmar

Gulrost

2017-10-20

Växtskyddscentralen Kalmar

Kornrost Brunrost

EPPO guideline PP 1/026 (4)

2017-10-20

Växtskyddscentralen Kalmar

EPPO guideline PP 1/026 (4)

Brunfläcksjuka

2017-10-20

Växtskyddscentralen Kalmar

Svartpricksjuka höstvete

Sort VSC 2017 BSA Brons 5 5 Ceylon 6 6 Cubus 6 6 Elixer 5 5 Ellvis 6 5 Etana 7 6 Frontal 5 5 Hereford 6 6 Julius 4 5 Mariboss 6 5 Praktik 7 6 Torp 4 4 Norin 6 7

2017-10-20

Växtskyddscentralen Kalmar

Kornrost korn VSC 2017 BSA

Propino 6 3 Tamtam 6 3 Quench 8 4 Anakin 6 3 SWMakof 5 3 SWCatriona 7 4 Lukas 6 3 Vilgott 8 4 Fairytale 2 2 Salome 5 3 Sanette 7 3 KWS Irina 7 3

2017-10-20

Växtskyddscentralen Kalmar

BSA 9-gradig skala för liggbildning vid skörd

BSA skala Förklaring

1 Ingen liggbildning halmen helt upprätt

3 Hela beståndet lutar 30 O eller kraftig liggsäd i ¼ av rutan

5 Hela beståndet lutar 45 O eller kraftig liggsäd i ½ av rutan

7 Hela beståndet lutar 60 O eller kraftig liggsäd i ¾ av rutan

9 Liggsäd i hela rutan

Jämna siffror används för värden mittemellan

2017-10-20

Växtskyddscentralen Kalmar

BSA 9-gradig skala för stråbrytning (nedre 2/3 av strået) och axbrytning (övre tredjedelen av strået)

BSA skala

Förklaring

1 Ingen eller mycket lite 2 Mycket lite till lite 3 Lite 4 Lite till medel 5 Medel 6 Medel till stark 7 Stark 8 Stark till mycket stark 9 Mycket stark

2017-10-20

Växtskyddscentralen Kalmar

BSA 9-gradig skala för hagelskador, drösning, fågelskador

BSA skala

Förklaring % förlust

1 0 % 2 1- 5 % 3 6-10 % 4 11-15 % 5 16-20 % 6 21-25 % 7 26-30 % 8 31-35 % 9 > 35 %

§7d – engelska skalan Disease resistance UK

AHDB & NIAB/TAG

scales 1 very susceptible 2 very susceptible 3 very susceptible 4 susceptible 5 moderately susceptible 6 moderately susceptible 7 moderately susceptible 8 resistant 9 resistant

high figures indicates that a variety shows the character to a high degree (e.g. high resistance)

Exempel på engelska skalan

Erfarenheter från HS av 9-gradiga skalan Sven-Åke Rydell

Försöksverksamheten Östergötland

Erfarenheter av 9 gradig skala • Många beställare och nästan lika många olika system! • 0-100, 0-10, 1-9, inte konsekvent vilken sida som är bra. • Försökte rensa upp inför 2017 • Sonderade vad beställare är vana vid, flest var med på tysk

1-9, någon vill fortfarande ha 0-9 eller %. • Ologiskt att 0 är 1 : fel registreringar med detta. • Saknas ofta på fältkort vilken skala man ska använda. Står

t.ex. bara att man ska gradera sjukdomar : Stor felkälla. • Smidigt med att ange en siffra, har man sedan bra program

så varnar det om man knappar fel. • Går lättare att hitta skillnader på vinterhärdighet, svamp.

Planttäthet, plant population 1 = 100 % 2 = 90-100 % 3 = 75-90 % 4 = 60-75 % 5 = 45-60 % 6 = 30-45 % 7 = 15-30 % 8 = 1-15 % 9 = Ingen uppkomst

Vinterhärdighet Winter hardiness Assessment key. Skala 1-9. 1 inga skador, 1 total utvintring. 1 no visible damage 2 100% leaf area intact – but plants slightly weakened 3 80 % leaf area alive – plants weakened 4 75 % leaf area alive – some plants missing 5 50 % leaf area alive – 75 % plants left 6 35 % leaf area – 25-50 % plants left 7 25 % leaf area – few plants left 8 10 % leaf area alive 9 all plants dead

Stråstyrka 1-9, 1 ingen liggsäd, 9 ligger helt. Lodging 1 non, 9 all 1 = Ingen liggsäd 3 = ca 30 ˚ lutning 5 = ca 45 ˚ lutning av alla strån eller starkare på ca 50 % av ytan 7 = alla strån lutar ca 60˚ eller total liggsäd på ca 75 % av ytan 9 = total liggsäd

Sjukdomar 1-9, 1 inga sjukdomar, 9 hela bladet angripet, OBS index skala för att få fram skillnader, procentsatser nedan ska tas som rikt märke, diseases logarithmic trend 1-9.D • 1 = 0 % • 2 = 1-5 % • 3 = 5-10 % • 4 = 10-20% • 5 = 20-35 % • 6 = 35-50 % • 7 = 50-65 % • 8 = 65-80 % • 9 = 80–100% Mognad anges med datum i format mm-dd OBS bindestreck viktigt för funka i Excel! Mognad är när kärnan får en inre fast konsistens och kan brytas med tumnageln.

Sv Landscape

Tina Henriksson, förädlare Lantmännen lantbruk Ämneskommitté Odlingsmaterial 5 oktober 2017, Linköping

Sv Landscape

9 gradiga skalor- så använder vi dem!

2017-10-03 2

• Stora material

• Mätare/kontroll

• Ibland bara varannan

• Gruppering 1-3, 4-6, 7-9

• Kan anpassas beroende på angreppsgrad

Sv Landscape

Fördelar

2017-10-03 3

• Snabbt

• Flexibelt- kan användas olika i olika material

• Relativt enkelt att lära ut

Sv Landscape

Nackdelar

2017-10-03 4

• Om man använder skalorna för flexibelt går de inte att sammanställa

Vad säger forskningen om den

niogradiga tyska skalan?Johannes Forkman

Möte med ämneskommittén Odlingsmaterial

Linköping den 6 oktober 2017

Johannes Forkman

- P1: 1%-steps (0–100%).- P5: 5%-steps (0, 5, 10,..., 95, 100%).- R9: rating scale (1–9, defined on a

logarithmic percentage scale; see Table 1).

Jämföra tre skalor för gradering:

Syfte

Johannes Forkman

Johannes Forkman

Datorprogam (MS Access)Visade 100 blad med varierande angrepp av mjöldaggBilderna visades i slumpmässig ordning

Metod

Två grupper:

A: Oerfarna graderare (15 studenter)B: Erfarna graderare (16 personer)

Johannes Forkman

Johannes Forkman

Johannes Forkman

Johannes Forkman

18 %

50 %

18 %

Korrekta fördelningen

Grupp B(Erfarna)

Grupp AStudenter

De fyra bästagraderarna

Korrekta fördelningen

Grupp B(Erfarna)

Grupp AStudenter

De fyra bästagraderarna

Metod P1

Korrekta fördelningen

Grupp B(Erfarna)

Grupp AStudenter

De fyra bästagraderarna

Metod P1

Johannes Forkman

Studenter Erfarna

Standardavvikelsen för felet

Johannes Forkman

Precision

Johannes Forkman

Hur lång tid tog en gradering?

Värden i log sekunder

Frågeformulär

Johannes Forkman

Hartungs och Piephos slutsatser

• Det känns lättare att ge ”rätt svar” på en 9-gradig skala

• Det går snabbare att gradera på en 9-gradig skala än på en procentskala

• Procentskalorna (P1 och P5) gav bättre precision änden 9-gradig skalan (R9)

• Skalan P5 kan rekommenderas och skulle kunna kompletteras med finare indelning i områdena 0-10 och 90-100

Johannes Forkman

Två kommentarer avseende NFTS

1. Observationer på skalan 0-10 eller 0-100 kan transformeras med logit-transformation

2. Beräknade medelvärden på procentuell skala skulle lätt kunna presenteras även på niogradig skala

Johannes Forkman

”Om ni graderar på procentuell skala, och dessutom har ett datorsystem som tillåter transformation av data, då gör ni ju redan rätt! Det finns ingen anledning att byta till den tyska skalan.”

Karin Hartung:

Johannes Forkman

”Det är ingen bra idé att kasta borta information på procentskala.

Om man vill använda den niogradiga skalan måste man först göra en bedömning i procent. Oavsett hur fel den bedömningen är, så är det bättre att notera den direkt, än att konvertera den till den niogradiga skalan.

Till skillnad från vad många tror, så försvinner inte felet i den procentuella bedömningen genom transformationen till den niogradiga skalan.”

Hans-Peter Piepho:

7. Mötestema: niogradiga skalor för subjektiva bedömningar

f. Fälthandboken – hur gå vidare?

Anneli Lundkvist

Ämneskommitté Odlingsmaterial 2017-10-05

Foto. Jannie Hagman

6.1 Graderingar – allmänt 6.1.1 Beståndsgraderingar i

vallförsök 6.1.2 Graderingar av drösning 6.2 Gradering av svampsjuk-

domar

6.3 Gradering av behandlings-skador

6.4 Ogräsinventering 6.5 Räkning av plantor, skott och

ax/vippor 6.6 Räkning av skadegörare

Fälthandboken: 6. Registreringar

Foto. Jannie Hagman

Fälthandboken: 6. Registreringar

6.1. Graderingar allmänt 1. Gradering efter 0-100 skala, procentgradering • Vid gradering 0-100 betyder vanligtvis 0 att det som graderas inte alls

förekommer och 100 att det förekommer fullt ut • I intervallet 10-90 används normalt inte större upplösning än 5 eller 10

procentenheter. I intervallen 0-10 och 90-100 bör man ange värdet på en procentenhet när. Vid gradering av skadegörare kan det vid mycket små angrepp vara motiverat att gradera på en tiondedel när.

• Skador av olika slag kan graderas antingen som andelen plantor med påträffad skada i beståndet eller hur stor andel av en given blad- eller stjälkyta som är skadad/angripen.

Foto. Jannie Hagman

Fälthandboken: 6. Registreringar

6.1. Graderingar allmänt 1. Gradering efter 0-100 skala, procentgradering forts. • Vid gradering av egenskaper som bedöms i hela parcellen, t.ex. planttäthet

och stråstyrka, är det inte givet att samma värde gäller över hela parcellen. I sådana fall ska ett viktat medelvärde anges. Exempel: En fjärdedel av parcellen graderas till 90 och resterande tre fjärdedelar till 70. Det viktade medelvärdet blir då 0,25x90 + 0,75x70 = 75.

• Gradering av botanisk sammansättning, insådd art och ogräsförekomst är svår och kräver god erfarenhet. Det är t.ex. lätt att överskatta såväl andelen bredbladiga som högvuxna plantor och underskatta andelen gräs eller småvuxna plantor i ett blandbestånd.

Foto. Jannie Hagman

6.1. Graderingar allmänt 2. Datumgraderingar • Datumgraderingar görs normalt ledvis och används för att bedöma den

tidpunkt olika växter uppnår ett visst utvecklingsstadium. • Graderingsvärdena utgörs av datum och ska anges på formen mmdd, där

mm betyder månad nummer och dd betyder dag nummer. T.ex. anges den 5 augusti som 0805 eller 805, den 5 oktober som 1005.

• Datumangivelsen ska normalt, om ej annat anges i försöksplanen, motsvara den dag då 50 % av antalet plantor uppvisar ett efterfrågat utvecklingsstadium.

Fälthandboken: 6. Registreringar

Vanligt förekommande graderingar (i bokstavsordning)

Fälthandboken: 6. Registreringar

Typ Egenskap 0-100 Axbrytning, Behandlingsskador, Botanisk sammansättning,

Bristsymptom, Grönmassa, Grönskott, Insådd art, Marktäckning, Ogräsförekomst, Planttäthet, Slutenhet, Stråbrytning, Stråstyrka

1-5 Drösning

Datum Axgång/vippgång, Blomning, Mognad, Uppkomst

Enligt PM Skadedjur (insekter), Svampsjukdomar

Fälthandboken -

hur gå vidare?

Utsädesmängder höstkorn 2015-2017 Magnus Halling, möte Odlingsmaterial 20171005, Linköping

Extra* led i sortförsök med höstkorn (L7-0215) 2015-2017 • Hybridsort 50% utsädesmängd • Hybridsort 75% utsädesmängd • Linjesort 50% utsädesmängd • Linjesort 75% utsädesmängd

*Finansieras av Sverigeförsöken

Grobara kärnor/m2 Södra

Sverige Mellan-sverige

Art Antal VCU-riskförsök Omr A - B Omr C - G

Vårvete 5 450 500 Vårkorn 7 350 350 Vårrågvete 0 450 500 Havre 6 400 450 Ärter 5 70 90 Lin 0 700 700 Åkerböna 3 55 55

Vårraps Enligt Svensk Raps

Höstvete 350 400 Hybrid-höstvete 350 400 Höstråg 250 300 Hybrid-höstråg 250 300 Höstrågvete 300 350 Höstkorn 250 300 Hybrid-höstkorn 250 300

År Område 2015 2016 Summa A 2 2 4 B 2 2 4 D 1 1 2 E 1 1 2 F 1 1 Totalsumma 7 6 13

Beslutade utsädesmängder i sortförsöken från 2016 (sådd 2015)

Godkända höstkornförsök

Adbnr Utsädesmängd, grobara/m2

07BL39 0 07BM05 0 07BM06 (MB) 250 07BM07 (H) 250 07BM08 (I) 250 07BM09 0 07BM10 (E) 300 07BM11 (BC) 400

Registrerade utsädesmängder 2016

Sådd 2014: 400 grobara kärnor/m2 alla platser

Höstkorn 2015-2017 - avkastning behandlat Hybridsort 100 10 989 100

75 10 731 98 50 10 295 94

Linjesort 100 9 893 100 75 9 651 98 50 9 095 92

obehandlat Hybridsort 100 9 733 100 75 9 619 99 50 9 102 94

Linjesort 100 9 035 100 75 8 724 97 50 8 316 92

Hybridsort = Wootan, linjesort = Matros, avvikelse 2017

Höstkorn 2015-2016 - avkastning

Hybridsort = Wootan, linjesort = Matros

Behandling Typ Utsädes-

mängd Skörd kg/ha,

vh 15 % Reltal Behandlat Hybridsort 100 10 815 100

75 10 678 99 50 10 306 95

Linjesort 100 9 716 100 75 9 370 96 50 8 878 91

Obehandlat Hybridsort 100 9 890 100 75 9 987 101 50 9 514 96

Linjesort 100 9 145 100 75 8 777 96 50 8 404 92

- Få försök Hybrid 100 % (ruta 9)

Hybrid 50 % (ruta12)

L6-215 sortförsök höstkorn, Varaslätten 20160701

Slutsatser 2015-2017 • Hybridsort:

• Två procent skördeminskning i behandlade led Sverige redan vid 75 % utsädesmängd (inte signifikant)

• Halvering av utsädesmängden ger ca 6 % skördenedsättning i behandlade led Sverige

• I obehandlade led Sverige lika stor skördenedsättning (relativt) som i behandlat

• Mer beroende svampbekämpning visa skördepotential

• Linjesort: • I stort sett samma mönster i skördenedsättning som

hybridsort i behandlat och obehandlat (50 % utsädesmängd två procent mer reduktion avkastning)

Höstkorn årsvis avkastning 2015-2016, behandlat

År Typ Utsädesmängd 2015 2016 Hybridsort 100 12 252 10 197

75 11 883 10 119 50 11 415 9 852

Linjesort 100 10 503 9 324 75 10 227 9 194

50 9 889 8 532

Enskilda försök 2016, skörd dt/ha R LC MC H I E

Beh Led 001 002 003 005 006 007 Medel A Linjesort 100 % 83.8 87.3 79.2 74.3 81.5 81.1 81.2

Linjesort 75% 70.8 86.5 82.7 63.6 75.2 79.9 76.5 Linjesort 50% 70.6 80.2 75.8 56.0 73.4 78.7 72.5

Hybridsort 100 % 84.5 89.8 80.1 82.0 87.5 87.9 85.3 Hybridsort 75% 83.6 93.2 82.9 81.2 89.8 96.5 87.9* Hybridsort 50% 73.8 93.1 75.7 63.8 90.0 92.3 81.5

A Medel 77.9 88.4 79.4 70.2 82.9 86.1 80.8

B Linjesort 100 % 75.2 92.8 90.2 77.5 76.1 87.4 83.2 Linjesort 75% 73.2 92.3 89.3 71.3 78.4 87.0 81.9 Linjesort 50% 59.1 88.3 77.3 67.0 74.8 85.3 75.3

Hybridsort 100 % 80.7 96.9 93.7 87.7 91.4 101.1 91.9 Hybridsort 75% 81.7 98.7 93.4 80.6 89.6 103.0 91.2 Hybridsort 50% 76.4 92.4 88.8 73.4 95.1 105.0 88.5

B Medel 74.4 93.6 88.8 76.3 84.2 94.8 85.3 Medel 76.1 91.0 84.1 73.2 83.6 90.4 83.1

*Lägre nivå angrepp bladfläcksjuka och mjöldagg – få försök A=obehandlat och B = behandlat

Reklam Syngenta 20160912

Fortfarande finns goda möjligheter att etablera högavkastande hybridhöstkorn, Hyvido, med låg utsädesmängd i Södra Sverige! Det fina vädret med höga temperaturer och på vissa håll fin markfukt för sådd innebär att det fortfarande finns goda chanser att etablera högavkastande hybridhöstkorn med låg utsädesmängd. Hyvido-sorterna bestockar sig kraftigt och ju varmare vädret blir under hösten desto mer hinner det bestocka sig före vintern. Vid etableringen är målet att nå ca 650 ax per kvadratmeter. Det varma härliga sommarvädret innebär att vi kan rekommendera sådd av Hyvido även under de kommande veckorna. Förutsatt att vädret är fortsatt gynnsamt är våra rekommenderade utsädesmängder i södra Sverige för de kommande veckorna: Vecka 37-38: 130-160 plantor/m2 Vecka 39: 180-220 plantor/m2 Den lägsta utsädesmängden gäller för sorten Mercurioo på varma lokaler med fina såbetingelser och de högre utsädesmängderna för Wootan och Trooper vid sådd i lite besvärligare förhållanden. För bästa resultat bör Hyvido™-sorterna sås så fort som möjligt Om hösten fortsätter att vara varm bör ni som odlar höstsäd och i synnerhet höstkorn vara noga med att kontrollera om det finns bladlöss i era grödor. Bladlöss sprider rödsotvirus och kan orsaka stora skador. Om angreppet uppmärksammas i tid är bladlöss både enkla och billiga att bekämpa.