Ämneslärarexamen med inriktning mot grundskolans årskurs 7–9 … · 2010-09-14 · Sidan 1 av 4 XXX111, Tyska för ämneslärare 1 15 högskolepoäng German for Teacher Education

Bilaga till ansökan 2010 om examenstillstånd för

Ämneslärarexamen med inriktning mot grundskolans årskurs 7–9 och

gymnasieskolan

Ämne: tyska

Preliminära kursplaner och litteraturlistor

Sidan 1 av 4

XXX111, Tyska för ämneslärare 1 15 högskolepoäng

German for Teacher Education and Training 1,

Introductory Course 1, 15 higher education credits

Grundnivå/First Cycle

1. Fastställande Kursplanen är preliminär och ingår i ansökan om examenstillstånd för den nya lärarutbildningen. Kursplanen är fastställd av UFL 2010-xx-xx.

Ansvarig institution: Lämnas blankt Medverkande institutioner: Lämnas blankt Utbildningsområde: Lämnas blankt

2. Inplacering Kursen ges på grundnivå och ingår dels i Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans åk 7-9 där den utgör den första kursen av sex (totalt 90hp inklusive examensarbeten) som förstaämne alternativt den första kursen av tre (totalt 45hp) som andra eller tredjeämne; dels i Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan där den utgör den första kursen av åtta (totalt 120hp inklusive examensarbete) som förstaämne alternativt den första kursen av sex (totalt 90hp) som andraämne.

Kursen kan även ingå i en generell examen.

KURSPLAN XXX111 Gäller fr.o.m. ht 07 PREL KURSPLAN för

examenstillståndsansökan

GÖTEBORGS UNIVERSITET PREL KURSPLAN XXX111 Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) Gäller fr.o.m. ht/vt xx

Sidan 2 av 4

3. Förkunskapskrav (studiegångar ej fastställt)

För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet för högskolestudier och godkänd kurs (betygskrav G/3) Sv B alt. Sv B samt En B eller motsvarande. Vidare krävs godkänt betyg från Tyska steg tre eller Tyska C-språk kurs B eller 2 åk B-språk enligt äldre läroplan eller Tyska, Förberedande kurs, del I och del II, (30 hp) eller motsvarande förkunskaper. Dessutom följande godkända kurser:

4. Innehåll Kursen Tyska för ämneslärare 1 1-15 hp består av följande tre delkurser: Språkvetenskap (5 hp), Litteraturvetenskap (5 hp) och Kulturkunskap (5 hp)

Delkurs 1 Språkvetenskap 5 hp/ Subcourse 1: Linguistics 5 hecs

I delkursen behandlas grundläggande skillnader och likheter mellan det tyska och svenska språket. Stor vikt läggs vid de skillnader inom tyskans ljudsystem, formlära som kan vålla problem för inlärare och vid diskussion kring metod att avhjälpa dessa, bl.a. med hjälp av IKT. Studenterna ges en översikt av grammatiska begrepp med tyngdpunkt på ordklasser och böjningsformer. Dessa kunskaper och färdigheter fördjupas och övas bl.a. genom analys av läromedel och elevproduktion på målspråket. Här behandlas även grundskolans och gymnasieskolans styrdokument inom ämnesområdet moderna språk och den europeiska referensramen för språk presenteras och analyseras. Stor vikt läggs vid grammatikens roll i ett kommunikativt perspektiv. Studenterna får också en orientering om några betydande regionala varianter av tyska. I delkursen övas samtidigt systematiskt hörförståelse samt tal� och skrivfärdighet med hjälp av uttalsövningar i inlärningsstudio, genom muntliga dialog� och referatövningar samt genom skriftliga referat�, analys- och översättningsövningar som fokuserar språkets olika roller i människors liv. Studenterna får arbeta med ett brett spektrum av olika typer av texter: förklarande, argumenterande och berättande. Detta sker både muntligt och skriftligt. Studenternas språkfärdighet utvecklas i delkursen både genom egen textproduktion och genom analys av egna och andras texter.

Delkurs 2 Kulturkunskap 5 hp/ Subcourse 2 German Studies, 5 hecs

I delkursen ges en introduktion till de tyskspråkiga ländernas historia och deras kultur- och samhällsliv. Utgående från olika kulturteorier och analys av läromedel behandlas olika aspekter av kultur. Studenterna tränas i att inhämta information om dessa med hjälp av digitala medel och lär sig att kritiskt granska och värdera denna. Kunskapsinhämtningen övass genom muntliga dialog� och referatövningar samt genom skriftliga referat och analysövningar som fokuserar på kulturens olika roller i människors liv. Studenterna får arbeta med ett brett spektrum av olika typer av texter: förklarande, argumenterande och berättande. Detta sker både muntligt och skriftligt. Studenternas språkfärdighet utvecklas i delkursen både genom egen textproduktion och genom analys av egna och andras texter.

Delkurs 3 Litteraturvetenskap 5 hp/Subcourse 3 Literary Studies 5 hecs

I delkursen ges en grundläggande inblick i 1900- och 2000-talets tyskspråkiga litteratur och litteraturhistoria. Några centrala skillnader mellan historieskrivning och litterär framställning samt hur individen placerar sig och placeras i historien, diskuteras och bearbetas. Studenterna får en introduktion i ett urval grundprinciper inom berättarteori samt inom litteraturdidaktik, som de sedan


Sidan 3 av 4

tillämpar på de lästa texterna. Diskussioner kring syftet med litteratur i undervisning i skolan förs utgående från hur litteratur presenteras i läromedel. Vidare betonas textläsningens betydelse för egen och andras språkutveckling. Kunskapsinhämtningen övas genom muntliga dialog� och referatövningar samt genom skriftliga referat� och analysövningar som fokuserar på litteraturens olika roller i människors liv. Studenterna får arbeta med ett brett spektrum av olika typer av texter: förklarande, argumenterande och berättande. Detta sker både muntligt och skriftligt. Studenternas språkfärdighet utvecklas i delkursen både genom egen textproduktion och genom analys av egna och andras texter.

5. Mål Som första kurs inom ämnesstudier i tyska syftar kursen till att hos studenterna lägga en grund för utveckling av sådana kunskaper och färdigheter som gör att de kan undervisa i tyska i enlighet med intentionerna i de läroplaner, kurs- och ämnesplaner som gäller för den svenska skolan.

Tillsammans syftar kursens olika delar till att ge studenten kunskaper om lärande och undervisning i språk, ökade kunskaper och färdighet i det tyska språket och kunskap om tyskspråkig litteratur och kultur samt ett vetenskapligt förhållningssätt.

Studenten förväntas efter avslutad kurs

Kunskap och förståelse: 1. ha kunskaper om och förtrogenhet med målen för skolans språkundervisning enligt läroplaners och kursplaners grundidéer,

2. visa grundläggande insikt i vilken betydelse kunskaperna inom ämnesområdet har i samhället och om människans ansvar för hur dessa används,

3. ha grundläggande kunskap om det tyska språkets uttalsprinciper och grammatiska struktur med fokus på formlära och distinktionen form-funktion,

4. kunna beskriva huvuddragen i den tyska 1900- och 2000-tals litteratur- och litteraturhistoriens utveckling i en global kontext,

5. ha grundläggande kunskaper om och kunna redogöra för de tyskspråkiga ländernas historia, kultur och samhällsliv efter 1945,

Färdighet och förmåga 6. kunna uppnå en förmåga i läs- och hörförståelse, samtal/muntlig interaktion, muntlig produktion och skriftlig färdighet som motsvarar nivå B1-B2 enligt den europeiska referensramen för språk

7. utifrån givna och egna frågeställningar muntligt och skriftligt kunna reflektera över olika sätt att se på språk, kultur och litteratur och deras roll i skolan och samhället,

Värderingsförmåga och förhållningssätt

8. kunna förhålla sig kritiskt till referensmaterial


Sidan 4 av 4

6. Former för bedömning I vilken grad studenten uppnått kursens mål prövas genom skriftliga och muntliga prov samt genom skriftliga inlämningsuppgifter och muntliga referat.

För bedömningen skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Olika examinationsformer tillämpas beroende på momentets innehåll och upplägg. I normalfallet finns det för varje delkurs ett eller flera skriftliga eller muntliga prov som genomförs under kontroll. Normalt prövas både specifikt ämnesinnehåll och didaktiska aspekter.

Kursinslag av examinerande typ, t ex muntliga redovisningar, enskilt eller i grupp, kräver obligatorisk närvaro.

För student som underkänts i prov ges möjlighet till förnyat prov. Den som godkänts i prov får inte delta i nya prov för högre betyg. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig.

7. Betyg Fylls i av UFL:s kansli.

8. Kursvärdering Fylls i av UFL:s kansli.

9. Kurslitteratur Se separat litteraturlista.

10. Övrigt

Undervisningsspråk är tyska (huvudsakligen) och svenska.

Sidan 1 av 1

XXX111, Tyska för ämneslärare 1, 15 högskolepoäng

Delkurs 1: Språkvetenskap

Obligatorisk litteratur

Freund, Folke & Sundqvist, Birger & Hällgren, Peder (1994 eller senare). Tysk gymnasiegrammatik. Stockholm: Natur och Kultur. 288 s.

Kompendium Tysk ordkunskap+övningar, i e-version på GUL.

Kompendium Översättningstexter svenska-tyska, i e-version på GUL

Myndigheten för skolutveckling (2004). Språkboken, en antologi om språkundervisning och språkinlärning. (Nyutgåva av samma titel på Skolverket 2001). Stockholm: Liber. 270 s.

Skolverket (2000). Språk: kursplaner, betygskriterier och kommentarer, 2000:18. Stockholm: Fritzes, 152 s.

Skolverket (2009). Gemensam europeisk referensram för språk: lärande, undervisning och bedömning. Stockholm: Fritzes, 254 s.

Tornberg, Ulrika (2009). Språkdidaktik (4:e reviderade upplagan). Malmö: Gleerups. 248 s.

Hering, Jürgen (2001). Tysk fonetik. (Kompendium.) Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för tyska och nederländska. 31 s. (Säljs på institutionen.)

Stencilerat material som delas ut i samband med undervisningen C:a 100 s.

Referenslitteratur

Duden: Der kleine Duden, Deutsche Grammatik. Dudenverlag, 2004.

Norstedts Tyska ordbok. Svensk-tysk/tysk-svensk ordbok. Stockholm (1998 eller senare).

PONS. Verbtabellen DEUTSCH (2005). Hrsg. von Eva Maria Weermann. Klett Verlag.

Langenscheidt Großwörterbuch Deutsch als Fremdsprache. Herausgeber: Langenscheidt-Redaktion, Dieter Götz, Günther Haensch, Hans Wellmann.

PREL LITTERATURLISTA för examenstillståndsansökan

GÖTEBORGS UNIVERSITET LITTERATURLISTA XXX111 Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) Gäller fr.o.m. ht/vt xx

Sidan 2 av 2

ISBN 978-3-468-49037-8.

Ericson, Eie (1996). Speech within Reach. Lund: Studentlitteratur. 224 s.

Eriksson, Rigmor & Tholin, Jörgen (1996). Engelska för livet. Utvecklingsrapport 96:1, Karlstad: Högskolan i Karlstad. 138 s.

Fandrych, Christian & Tallowitz, Ulrike (2000). Klipp und klar. Übungsgrammatik Grundstufe Deutsch. Ausgabe mit Lösungen. Stuttgart: Klett. 256 s.

Freund, Folke & Sundqvist, Birger & Hällgren, Peder (1995 eller senare). Tysk gymnasiegrammatik. Övningsbok. Stockholm: Natur och Kultur. 144 s.

Frisch, Christine & Nordberg, Ingrid (1988). Ins Deutsche. Lund: Studentlitteratur. 126 s.

Malmberg, Per (red) (2000). I huvudet på en elev. Stockholm: Bonnier utbildning. 256 s.

Delkurs 2: Kulturkunskap


Tatsachen über Deutschland. Hrsg. vom Societäts-Verlag, Frankfurt am Main, in Zusammenarbeit mit dem Auswärtigen Amt, Berlin. Frankfurt am Main/Berlin 2006 (eller senare). finns även online: http://www.tatsachen-ueber-deutschland.de/de/

Delkurs 3: Litteraturvetenskap

Aichinger, Ilse (2005). „Spiegelgeschichte“. I: Aichinger, Ilse Der Gefesselte. Erzählungen 1 (1948-

1952). Gesammelte Werke (bd. 2). Frankfurt am Main: Fischer, 10 s.

Bichsel, Peter (2005). Geschichten. Text und Kommentar. Frankfurt am Main: Suhrkamp.

Brussig, Thomas (2000). Am kürzeren Ende der Sonnenallee. Berlin: Volk und Welt, 156 s.

Kafka, Franz (1999 eller senare). Die Verwandlung. Mit einem Kommentar von Vladimir Nabokov. Frankfurt/M. : Fischer, 138 s.

Lundahl, Bo (1998). Läsa på främmande språk: om autentiska texter, kreativ läsning och läsförmågans betydelse för språkinlärningen. Lund: Studentlitteratur. Valda delar. 222 s.

Referenslitteratur

Jochen Voigt: Einladung zur Literaturwissenschaft:

http://www.uni-due.de/einladung/

Gelfert, Hans-Dieter (1993). Wie interpretiert man einen Roman? Stuttgart: Reclam

Sidan 1 av 4



Introductory Course 2, 15 higher education credits




2. Inplacering Kursen ges på grundnivå och ingår dels i Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans åk 7-9 där den utgör den andra kursen av sex (totalt 90hp inklusive examensarbeten) som förstaämne alternativt den andra kursen av tre (totalt 45hp) som andra eller tredjeämne; dels i Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan där den utgör den andra kursen av åtta (totalt 120hp inklusive examensarbete) som förstaämne alternativt den andra kursen av sex (totalt 90hp) som andraämne.


3. Förkunskapskrav (studiegångar ej fastställt) För tillträde till kursen krävs godkänt resultat från kursen Tyska för ämneslärare 1 samt följande godkända kurser:




Sidan 2 av 4

4. Innehåll Kursen Tyska för ämneslärare 2, 16-30 hp består av följande tre delkurser: Språkvetenskap (5 hp), Litteraturvetenskap (5 hp) och Kulturkunskap (5 hp)

Delkurs 1: Språkvetenskap, 5 hp/ Subcourse 1: Linguistics, 5 hecs

Studenterna får fördjupad inblick i det tyska språkets böjningsformer och en introduktion i satsanalys. Dessa kunskaper och färdigheter fördjupas och övas bl.a. genom analys av läromedel och elevproduktion på målspråket. IKT ingår som ett naturligt inslag vad gäller analys av referensverk och webbapplikationer, som även kan användas inom den pedagogiska verksamheten. Studenterna ges en översikt av ämnesdidaktisk forskning om lärande och undervisning i språk ur ett historiskt och kontrastivt perspektiv. Kunskapsinhämtningen övas genom muntliga dialog� och referatövningar samt genom skriftliga referat� och analysövningar som fokuserar på språkets olika roller i samhället och skolan. Studenterna får arbeta med ett brett spektrum av olika typer av texter: förklarande, argumenterande och berättande. Detta sker både muntligt och skriftligt. Studenternas språkfärdighet utvecklas i delkursen både genom egen textproduktion och genom analys av egna och andras texter.

Delkurs 2: Kulturkunskap 5 hp/ Subcourse 2: German Studies

I delkursen fördjupas kunskaperna om de tyskspråkiga ländernas historia, kultur- och samhällsliv. Sambanden mellan historisk utveckling och samhälleliga och kulturella fenomen behandlas och olika aspekter på kulturalitet, som inter-, multi- och transkulturalitet diskuteras och analyseras med utgångspunkt i genus-, etnicitet-, klass- och generation. Studenterna fördjupar sina färdigheteter att inhämta information med hjälp av digitala medel och övar sig att kritiskt granska och värdera denna. Med utgångspunkt i läromedel övas kunskapsinhämtningen genom muntliga och skriftliga presentationer och diskussioner, som fokuserar kring sambandet mellan historisk utveckling och rådande kultursyn samt dennas roll i samhället och skolan. Studenterna får arbeta med ett brett spektrum av olika typer av texter: förklarande, argumenterande och berättande. Detta sker både muntligt och skriftligt. Studenternas språkfärdighet utvecklas i delkursen både genom egen textproduktion och genom analys av egna och andras texter.

Delkurs 3 Litteraturvetenskap (5 hp)/Literary Studies (5 hp)

I delkursen fördjupas kunskaperna om 1900- och 2000-talets tyskspråkiga litteratur och litteraturhistoria. Studenterna får en fördjupad inblick i berättarteori och litteraturdidaktik genom diskussioner om fiktionens betydelse för identitet- och historieskapande. Vidare betonas textläsningens betydelse för egen och andras språkutveckling. Vid textanalyserna läggs tonvikt på litteraturvetenskaplig metod (berättarteori) å ena sidan och på frågeställningar kring föränderlighet, genus, etnicitet, klass- och generation och värdegrund å andra sidan. En diskussion förs kring kanon och kulturell identitet utgående från presentationer av tyskspråkig litteratur i läromedel. Kunskapsinhämtningen övas genom muntliga dialog� och referatövningar samt genom skriftliga referat� och analysövningar som fokuserar på litteraturens olika roller i samhället och skolan. Studenterna får arbeta med ett brett spektrum av olika typer av texter: förklarande, argumenterande och berättande. Detta sker både muntligt och skriftligt. Studenternas språkfärdighet utvecklas i delkursen både genom egen textproduktion och genom analys av egna och andras texter.

5. Mål Som andra kurs inom ämnesstudier i tyska syftar kursen till att hos studenterna lägga en grund för


Sidan 3 av 4

utveckling av sådana kunskaper och färdigheter som gör att de kan undervisa i tyska i enlighet med intentionerna i läroplaner och kursplaner som gäller för den svenska skolan.

Tillsammans syftar kursens olika delar till att ge studenten kunskaper om lärande och undervisning i språk, ökade kunskaper och färdighet i det tyska språket och kunskap om tyskspråkig litteratur och kultur samt ett vetenskapligt förhållningssätt.


1. kunna redogöra för lärande och undervisning i ett historiskt och socialt perspektiv,

2. visa fördjupande insikter i vilken betydelse kunskaperna inom ämnesområdet har i samhället och om människans ansvar för hur dessa används,

3. visa fördjupade kunskaper om det tyska språkets grammatiska struktur med fokus på formlära samt visa grundläggande kunskaper om satslära,

4. självständigt kunna beskriva och reflektera kring huvuddragen i den tyska 1900- och 2000-tals litteratur- och litteraturhistoriens utveckling i en global kontext,

5. självständigt kunna redogöra för och reflektera kring sambanden mellan historisk utveckling och kulturella fenomen samt för olika aspekter på kulturalitet,

6. kunna uppnå en förmåga i läs- och hörförståelse, samtal/muntlig interaktion, muntlig produktion och skriftlig färdighet som motsvarar nivå B2 enligt den europeiska referensramen för språk

7. utifrån givna och egna frågeställningar muntligt och skriftligt kunna presentera och reflektera över hur ett moment inom språkvetenskap, kulturkunskap och litteraturvetenskap kan integreras i språkklassrummet,

8. kunna förhålla sig kritiskt till referensmaterial

6. Former för bedömning UFL?? I vilken grad studenten uppnått kursens mål prövas genom skriftliga och muntliga prov samt genom skriftliga inlämningsuppgifter och muntliga referat.

Lärandemål 1 examineras genom muntliga redovisningar och portfolioarbete

Lärandemål 2 examineras genom muntliga och skriftliga redovisningar i litteraturvetenskap och kulturkunskap

Lärandemål 3 examineras genom ett skriftligt prov i grammatik med fokus på formlära, satslära och elevspråksproduktion,

Lärandemål 4 examineras genom ett muntligt slutprov i litteraturvetenskap samt genom muntliga och skriftliga redovisningar,

Lärandemål 5 examineras genom ett muntligt slutprov i kulturkunskap samt genom muntliga och skriftliga redovisningar,

Lärandemål 6-8 examineras genom ett uttalsprov, genom ett skriftligt prov där bl.a. översättning kan ingå, och genom en skriftlig och muntlig reflekterande presentation av hur en litterär text, ett


Sidan 4 av 4

grammatiskt moment och ett kulturellt inslag kan genomföras i språkklassrummet.







Lista över kurslitteratur skall skriva i härför avsedd redaktionell mall.

10. Övrigt Lektioner/seminarier med inslag av examination är obligatoriska. Tillsammans med Tyska för ämneslärare 1 ersätter Tyska för ämneslärare 2 den tidigare Grundkursen i tyska för blivande lärare, LTY110, från och med höstterminen 2011 och kan därför inte ingå i en lärarexamen tillsammans med denna. Kursplanen kompletteras med en kommentardel för ämnesstudier i tyska.


Sidan 1 av 1

XXX112, Tyska för ämneslärare 2, 15 högskolepoäng



Freund, Folke & Sundqvist, Birger & Hällgren, Peder (1994 eller senare). Tysk gymnasiegrammatik. Stockholm: Natur och Kultur. 288 s.

Kompendium Tysk ordkunskap+övningar, i e-version på GUL.

Kompendium Översättningstexter svenska-tyska, i e-version på GUL





Hering, Jürgen (2001). Tysk fonetik. (Kompendium.) Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för tyska och nederländska. 31 s. (Säljs på institutionen.)

Stencilerat material som delas ut i samband med undervisningen C:a 100 s.

Referenslitteratur

Duden: Der kleine Duden, Deutsche Grammatik. Dudenverlag, 2004.

Norstedts Tyska ordbok. Svensk-tysk/tysk-svensk ordbok. Stockholm (1998 eller senare).

PONS. Verbtabellen DEUTSCH (2005). Hrsg. von Eva Maria Weermann. Klett Verlag.

Langenscheidt Großwörterbuch Deutsch als Fremdsprache. Herausgeber: Langenscheidt-Redaktion, Dieter Götz, Günther Haensch, Hans Wellmann.



Sidan 2 av 2

ISBN 978-3-468-49037-8.

Ericson, Eie (1996). Speech within Reach. Lund: Studentlitteratur. 224 s.


Fandrych, Christian & Tallowitz, Ulrike (2000). Klipp und klar. Übungsgrammatik Grundstufe Deutsch. Ausgabe mit Lösungen. Stuttgart: Klett. 256 s.

Freund, Folke & Sundqvist, Birger & Hällgren, Peder (1995 eller senare). Tysk gymnasiegrammatik. Övningsbok. Stockholm: Natur och Kultur. 144 s.

Frisch, Christine & Nordberg, Ingrid (1988). Ins Deutsche. Lund: Studentlitteratur. 126 s.

Malmberg, Per (red) (2000). I huvudet på en elev. Stockholm: Bonnier utbildning. 256 s.

Delkurs 2: Kulturkunskap



Delkurs 3: Litteraturvetenskap

Hein, Christoph (1989 eller senare). Drachenblut oder Der fremde Freund. Frankfurt/M.:

Luchterhand. 175 s.

Honigmann, Barbara (2002). Damals, dann und danach. München: dtv. 144 s.


Süskind, Patrick (1994 eller senare). Die Geschichte von Herrn Sommer. Zürich: Diogenes. 129 s.

Stencilerat material som delas ut i samband med undervisningen. C:a. 30 s.

Referenslitteratur

Jochen Voigt: Einladung zur Literaturwissenschaft:

http://www.uni-due.de/einladung/

Gelfert, Hans-Dieter (1993). Wie interpretiert man einen Roman? Stuttgart: Reclam

Sidan 1 av 4

XXX113, Tyska för ämneslärare 3, 15 högskolepoäng German for Teacher Education and Training 3,

Intermediate Course, 15 higher education credits




2. Inplacering Kursen ges på grundnivå och ingår dels i Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans åk 7-9 där den utgör den tredje kursen av sex (totalt 90hp inklusive examensarbeten) som förstaämne alternativt den tredje kursen av tre (totalt 45hp) som andra eller tredjeämne; dels i Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan där den utgör den tredje kursen av åtta (totalt 120hp inklusive examensarbete) som förstaämne alternativt den tredje kursen av sex (totalt 90hp) som andraämne.


3. Förkunskapskrav (studiegångar ej fastställt) För tillträde till kursen krävs godkänt resultat från kurserna Tyska för ämneslärare 1 och 2. Dessutom följande godkända kurser:

Tyska för ämneslärare kurs 2


4. Innehåll Kursen 31-45 hp består av följande tre delkurser: Språkvetenskap (5 hp), Litteraturvetenskap (5 hp)

PREL KURSPLAN för examenstillståndsansökan


Sidan 2 av 4

och Kulturkunskap (5 hp)

Delkurs 1: Språkvetenskap (5 hp) /Subcourse 1: Linguistics (5 hecs)

Denna delkurs bygger vidare på de kunskaper och färdigheter som inhämtats under Tyska 2. Här ges en fördjupad inblick i grammatisk terminologi, som sedan tillämpas vid sats- och frasanalys. Dessa kunskaper och färdigheter fördjupas och övas bl.a. genom analys av läromedel och elevproduktion på målspråket. IKT ingår som ett naturligt inslag vad gäller analys av referensverk och webbapplikationer, som även kan användas inom den pedagogiska verksamheten. Delkursen ger en inblick i det tyska språkets ordbildning och utveckling i ett historiskt perspektiv med fokus på tidig nyhögtyska fram till nutid. Studenterna övar och planerar klassrumsaktiviteter, där elevernas receptiva och produktiva färdigheter med avseende på språkriktighet utvecklas. Särskild vikt läggs vid olika metoder och förhållningssätt för individualisering av undervisningen. Kunskapsinhämtningen tränas genom muntliga dialog� och referatövningar samt genom skriftliga referat� och analysövningar som fokuserar på språkets olika roller i samhället och skolan. Studenterna får arbeta med ett brett spektrum av olika typer av texter: förklarande, argumenterande och berättande. Detta sker både muntligt och skriftligt. Studenternas språkfärdighet utvecklas i delkursen både genom egen textproduktion och genom analys av egna och andras texter.

Delkurs 2: Kulturkunskap (5 hp)/Subcourse 2: German Studies (5 hecs)

Delkursen bygger på kulturkursen i Tyska 2. I delkursen ges en fördjupning till de tyskspråkiga ländernas historia och deras kultur- och samhällsliv samt en fördjupad inblick i sambanden mellan historisk utveckling och samhälleliga och kulturella fenomen. Studenterna tränas i att inhämta information om dessa med hjälp av digitala medel och lär sig att kritiskt granska och värdera denna. Kunskapsinhämtningen tränas genom muntliga dialog� och referatövningar samt genom skriftliga referat och analysövningar som fokuserar på kulturens roll i samhället och skolan. Studenterna övar och planerar klassrumsaktiviteter, som hos eleverna ska stimulera intresset för och sensibilisera förståelsen av sambandet mellan kultur, samhälle och individ. Studenterna övar och planerar klassrumsaktiviteter, där de utifrån egna frågeställningar kring samhälleliga och kulturella fenomen ska möjliggöra elevers receptiva och produktiva färdigheter. Särskild vikt läggs vid olika metoder och förhållningssätt för individualisering av undervisningen. Studenterna får arbeta med ett brett spektrum av olika typer av texter: förklarande, argumenterande och berättande. Detta sker både muntligt och skriftligt. Studenternas språkfärdighet utvecklas i delkursen både genom egen textproduktion och genom analys av egna och andras texter.

Delkurs 3: Litteraturvetenskap (5 hp)/Subcourse 3: Literary Studies (5 hecs)

Delkursen utgör en fördjupning av litteraturkursen i Tyska 2. I delkursen ges en översikt av den tyskspråkiga litteraturhistoriens epoker fr.o.m. romantiken till nutid utgående från diskurser inom modernismen. Här diskuteras historiska förändringar både vad gäller kultur- och litteraturhistoria samt berättarsätt och litterära former. Särskild vikt läggs här vid skönlitteraturens roll i den egna bildningsprocessen och hur litteratur kan främja elevers språk- och identitetsutveckling. Studenterna övar och planerar klassrumsaktiviteter, där elevernas receptiva och produktiva färdigheter med avseende på textförståelse och kreativ textproduktion utvecklas. Särskild vikt läggs vid olika metoder och förhållningssätt för individualisering av undervisningen. Kunskapsinhämtningen tränas genom muntliga dialog� och referatövningar samt genom skriftliga referat� och analysövningar som fokuserar på litteraturens olika roller i samhället och skolan. Studenterna får arbeta med ett brett spektrum av olika typer av texter: förklarande, argumenterande och berättande. Detta sker både muntligt och skriftligt. Studenternas språkfärdighet utvecklas i delkursen både genom egen


Sidan 3 av 4

textproduktion och genom analys av egna och andras texter.

5. Mål Som tredje kurs inom ämnesstudier i tyska syftar kursen till att hos studenterna lägga en god grund för utveckling av sådana kunskaper och färdigheter som gör att de kan undervisa i tyska i enlighet med intentionerna i läroplaner, kurs- och ämnesplaner som gäller för den svenska skolan.

Tillsammans syftar kursens olika delar till att ge studenten fördjupade kunskaper om lärande och undervisning i språk, ökade kunskaper och färdighet i det tyska språket och kunskap om tyskspråkig litteratur och kultur samt ett vetenskapligt förhållningssätt.


1. ha fördjupade kunskaper om lärande och undervisning i ett historiskt och socialt perspektiv

2. visa fördjupade insikter i vilken betydelse kunskaperna inom ämnesområdet har i samhället och om människans ansvar för hur dessa används,

3. visa fördjupade kunskaper om det tyska språkets grammatiska struktur med fokus på satslära, ordbildning och språkhistorisk variation,

4. med hjälp av litteraturvetenskapliga analysinstrument kunna beskriva och reflektera kring huvuddragen i den tyskspråkiga litteraturhistoriens epoker fr.o.m. romantiken till nutid utgående från diskurser inom modernismen,

5. kunna redogöra för och reflektera kring sambanden mellan historisk utveckling och kulturella fenomen,

6. kunna uppnå en förmåga i läs- och hörförståelse, samtal/muntlig interaktion, muntlig produktion och skriftlig färdighet som motsvarar nivå B2-C1 enligt den europeiska referensramen för språk

7. utifrån egna frågeställningar muntligt och skriftligt kunna presentera och reflektera över hur ett moment inom språkvetenskap, kulturkunskap och litteraturvetenskap kan integreras i språkklassrummet med hänsyn till enskilda elevers individuella behov,

8. kunna förhålla sig kritiskt till referensmaterial och med handledning kunna argumentera för och göra didaktiska val i undervisningssammanhang av stoff, arbetssätt och arbetsformer,





Sidan 4 av 4





10. Övrigt


Sidan 1 av 3




Andersson, Sven-Gunnar & Brandt, Margareta & Persson, Ingemar & Rosengren Inger (2002). Tysk syntax för universitetsnivå. Lund: Studentlitteratur.

Brandt, Margareta & Ek, Britt-Marie (2003). Webbövningar i tysk syntax. Lund: Studentlitteratur. 145 s.

Inghult, Göran (2000). Tysk ordbildning. Stockholm: Liber. Valda delar.

Meibauer, Jörg (m.fl) (2002). Einführung in die germanistische Linguistik. Stuttgart: Metzler. Valda delar. 360 s.


Pons (2007). Verbtabellen Plus Deutsch. Stuttgart: Klett Ernst/Schulbuch. 111 s.




Stedje, Astrid (1989). Deutsch gestern und heute. München: Wilhelm Fink. Valda delar. 224 s.


Stencilerat material som delas ut i samband med undervisningen, ca. 100 sidor



Sidan 2 av 3

Referenslitteratur Ericson, Eie (1996). Speech within Reach. Lund: Studentlitteratur. 224 s.


Haglund-Dragic, Monica & Holmén, Göran & Pankow, Christiane & Sandberg, Bengt (1996). Kulturkrock med Notrufsäule. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för tyska och nederländska. (Säljs på institutionen).

Duden. Universalwörterbuch A-Z (1996 eller senare).

Wahrig Deutsches Wörterbuch. (1997 eller senare).

Duden. Richtiges und gutes Deutsch, Band 9, (1985 eller senare).

Duden. Grammatik, Band 4 (1995).

Delkurs 2 Kulturvetenskap



Bischof, Monika & Kessling, Viola & Krechel, Rüdiger (2003). Landeskunde und Literaturdidaktik. Berlin: Langenscheidt. 184 s.

Delkurs 3 Litteraturvetenskap Obligatorisk litteratur Aichinger, Ilse (2001). Film und Verhängnis. Blitzlichter auf ein Leben. Frankfurt/M.: Fischer Verlag.

207 s.

Fricke, Harald & Zymner, Rüdiger (2000). Einübung in die Literaturwissenschaft. Parodieren geht über Studieren. Paderborn: Ferdinand Schöningh. Valda delar. 292 s.

Kafka, Franz (2000 eller senare). Der Process. München: dtv. 320 s.


Roth, Joseph (2005). Das falsche Gewicht. Die Geschichte eines Eichmeisters. Köln: Kiwi, 126 s.


Sidan 3 av 3

Rothmann, Kurt (2003). Kleine Geschichte der deutschen Literatur. Stuttgart: Reclam. Valda delar.

Wolf, Christa (1994 eller senare). Der geteilte Himmel. München: dtv. 208 s.


Referenslitteratur Gelfert, Hans-Dieter (1993). Wie interpretiert man einen Roman? Stuttgart: Reclam. 199 s.

Jahraus, Oliver & Neuhaus, Stefan (utg.) (2002). Kafkas „Urteil“ und die Literaturtheorie. Zehn Modellanalysen. Stuttgart: Reclam. 271 s.

Sidan 1 av 4


German for Teacher Education and Training 4, Intermediate Course, 15 higher education credits




2. Inplacering Kursen ges på grundnivå och ingår dels i Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans åk 7-9 där den utgör den fjärde kursen av sex (totalt 90hp inklusive examensarbeten) som förstaämne; dels i Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan där den utgör den fjärde kursen av åtta (totalt 120hp inklusive examensarbete) som förstaämne alternativt den fjärde kursen av sex (totalt 90hp) som andraämne.


3. Förkunskapskrav (studiegångar ej fastställt) För tillträde till kursen krävs godkänt resultat från kursen Tyska för ämneslärare 1, 2, 3 samt följande godkända kurser:





Sidan 2 av 4

4. Innehåll Kursen 46-60 hp består av följande tre delkurser: Språkvetenskap (5 hp), Litteraturvetenskap (5 hp) och Kulturkunskap (5 hp)

Delkurs 1: Språkvetenskap (5 hp) /Subcourse 1: Linguistics (5 hecs)

Denna delkurs bygger vidare på de kunskaper och färdigheter som inhämtats under Tyska 3. Här ges en fördjupning i grammatisk terminologi, som sedan tillämpas vid sats- och frasanalys. Dessa kunskaper och färdigheter fördjupas och övas bl.a. genom analys av läromedel och elevproduktion på målspråket. IKT ingår som ett naturligt inslag vad gäller analys av referensverk och webbapplikationer, som även kan användas inom den pedagogiska verksamheten. Delkursen ger en fördjupning i det tyska språkets ordbildning och utveckling i ett historiskt perspektiv med fokus på tidig nyhögtyska fram till nutid. Studenterna övar och planerar klassrumsaktiviteter, där elevernas receptiva och produktiva färdigheter med avseende på språkriktighet utvecklas. Särskild vikt läggs vid olika former för bedömning och betygsättning av språkfärdighet. Kunskapsinhämtningen övas genom muntliga dialog� och referatövningar samt genom skriftliga referat� och analysövningar som fokuserar på språkets olika roller i samhället och skolan. Studenterna får arbeta med ett brett spektrum av olika typer av texter: förklarande, argumenterande och berättande. Detta sker både muntligt och skriftligt. Studenternas språkfärdighet utvecklas i delkursen både genom egen textproduktion och genom analys av egna och andras texter.

Delkurs 2: Kulturkunskap (5 hp)/Subcourse 2: German Studies (5 hecs)

Delkursen bygger på kulturkursen i Tyska 3. I delkursen ges en ytterligare fördjupning till de tyskspråkiga ländernas historia och deras kultur- och samhällsliv samt en fördjupad inblick i sambanden mellan historisk utveckling och samhälleliga och kulturella fenomen. Studenterna får en fördjupad inblick i aspekter på kulturalitet, som inter-, multi- och transkulturalitet och studenterna tränas i att inhämta information om dessa med hjälp av digitala medel. Kunskapsinhämtningen övas även genom muntliga dialog� och referatövningar samt genom skriftliga referat och analysövningar som fokuserar på kulturens roll i samhället och skolan. Studenterna övar och planerar klassrumsaktiviteter, som hos eleverna ska stimulera intresset för och sensibilisera förståelsen av sambandet mellan kultur, samhälle och individ och där elevernas receptiva och produktiva färdigheter med avseende på interkulturell kompetens utvecklas. Särskild vikt läggs vid olika former av betyg och bedömning vid olika arbetsformer i språkklassrummet. Studenterna får arbeta med ett brett spektrum av olika typer av texter: förklarande, argumenterande och berättande. Detta sker både muntligt och skriftligt. Studenternas språkfärdighet utvecklas i delkursen både genom egen textproduktion och genom analys av egna och andras texter.

Delkurs 3: Litteraturvetenskap (5 hp)/Subcourse 3: Literary Studies (5 hecs)

Delkursen utgör en fördjupning av litteraturkursen i Tyska 3. I delkursen ges en fördjupning av den tyskspråkiga litteraturhistoriens epoker fr.o.m. romantiken till nutid utgående från diskurser inom modernismen. Här problematiseras historiska förändringar både vad gäller kultur- och litteraturhistoria samt berättarsätt och litterära former. Särskild vikt läggs här vid skönlitteraturens roll i den egna bildningsprocessen och hur litteratur kan främja elevers språk- och identitetsutveckling. Studenterna övar och planerar klassrumsaktiviteter, där elevernas receptiva och produktiva färdigheter med avseende på textförståelse och kreativ textproduktion utvecklas. Särskild vikt läggs vid olika former av betyg och bedömning vid olika arbetsformer i språkklassrummet. Kunskapsinhämtningen tränas genom muntliga dialog� och referatövningar samt genom skriftliga referat� och analysövningar som fokuserar på litteraturens olika roller i samhället och skolan. Studenterna får arbeta med ett brett spektrum av olika typer av texter: förklarande, argumenterande och berättande. Detta sker både muntligt och skriftligt. Studenternas språkfärdighet utvecklas i delkursen både genom egen


Sidan 3 av 4

textproduktion och genom analys av egna och andras texter.

5. Mål Som fjärde kurs inom ämnesstudier i tyska syftar kursen till att hos studenterna lägga en mycket god grund för utveckling av sådana kunskaper och färdigheter som gör att de kan undervisa i tyska i enlighet med intentionerna i läroplaner, kurs- och ämnesplaner som gäller för den svenska skolan.

Tillsammans syftar kursens olika delar till att ge studenten fördjupade kunskaper om lärande och undervisning i språk, ökade kunskaper och färdighet i det tyska språket och kunskap om tyskspråkig litteratur och kultur samt ett vetenskapligt förhållningssätt.


1. ha mycket goda kunskaper om lärande och undervisning i ett historiskt och socialt perspektiv

2. visa mycket fördjupade insikter i vilken betydelse kunskaperna inom ämnesområdet har i samhället och om människans ansvar för hur dessa används,

3. visa mycket goda kunskaper om det tyska språkets grammatiska struktur med fokus på satslära, ordbildning och språkhistorisk variation,

4. med hjälp av litteraturvetenskapliga analysinstrument självständigt kunna beskriva och reflektera kring huvuddragen i den tyskspråkiga litteraturhistoriens epoker fr.o.m. romantiken till nutid utgående från diskurser inom modernismen,

5. självständigt kunna redogöra för och reflektera kring sambanden mellan historisk utveckling och kulturella fenomen och kulturalitet,

6. kunna uppnå en förmåga i läs- och hörförståelse, samtal/muntlig interaktion, muntlig produktion och skriftlig färdighet som motsvarar nivå B2-C1 enligt den europeiska referensramen för språk

7. utifrån egna frågeställningar muntligt och skriftligt kunna presentera och reflektera över hur ett moment inom språkvetenskap, kulturkunskap och litteraturvetenskap kan integreras i språkklassrummet med hänsyn till betyg och bedömning,

8. kunna förhålla sig kritiskt till referensmaterial och med handledning kunna argumentera för och göra didaktiska val i undervisningssammanhang av stoff, arbetssätt och arbetsformer,



Kursinslag av examinerande typ, t ex muntliga redovisningar, enskilt eller i grupp, kräver


Sidan 4 av 4

obligatorisk närvaro.





10. Övrigt Undervisningsspråk är tyska (huvudsakligen) och svenska.

Sidan 1 av 3




Andersson, Sven-Gunnar & Brandt, Margareta & Persson, Ingemar & Rosengren Inger (2002). Tysk syntax för universitetsnivå. Lund: Studentlitteratur.

Brandt, Margareta & Ek, Britt-Marie (2003). Webbövningar i tysk syntax. Lund: Studentlitteratur. 145 s.

Inghult, Göran (2000). Tysk ordbildning. Stockholm: Liber. Valda delar.

Meibauer, Jörg (m.fl) (2002). Einführung in die germanistische Linguistik. Stuttgart: Metzler. Valda delar. 360 s.


Pons (2007). Verbtabellen Plus Deutsch. Stuttgart: Klett Ernst/Schulbuch. 111 s.




Stedje, Astrid (1989). Deutsch gestern und heute. München: Wilhelm Fink. Valda delar. 224 s.





Sidan 2 av 3

Referenslitteratur Ericson, Eie (1996). Speech within Reach. Lund: Studentlitteratur. 224 s.


Haglund-Dragic, Monica & Holmén, Göran & Pankow, Christiane & Sandberg, Bengt (1996). Kulturkrock med Notrufsäule. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för tyska och nederländska. (Säljs på institutionen).

Duden. Universalwörterbuch A-Z (1996 eller senare).

Wahrig Deutsches Wörterbuch. (1997 eller senare).

Duden. Richtiges und gutes Deutsch, Band 9, (1985 eller senare).

Duden. Grammatik, Band 4 (1995).

Delkurs 2 Kulturvetenskap



Bischof, Monika & Kessling, Viola & Krechel, Rüdiger (2003). Landeskunde und Literaturdidaktik. Berlin: Langenscheidt. 184 s.

Delkurs 3 Litteraturvetenskap Obligatorisk litteratur Droste-Hülshoff, Annette von (2001): Die Judenbuche. Durchgesehene Ausgabe. Stuttgart: Reclam, 69 s.

Fricke, Harald & Zymner, Rüdiger (2000). Einübung in die Literaturwissenschaft. Parodieren geht über Studieren. Paderborn: Ferdinand Schöningh. Valda delar. 292 s.

Heine, Heinrich (2006). Die Harzreise. Stuttgart: Reclam. 88 s.



Sidan 3 av 3

Rothmann, Kurt (2003). Kleine Geschichte der deutschen Literatur. Stuttgart: Reclam. Valda delar.


Referenslitteratur Gelfert, Hans-Dieter (1993). Wie interpretiert man einen Roman? Stuttgart: Reclam. 199 s.

Jahraus, Oliver & Neuhaus, Stefan (utg.) (2002). Kafkas „Urteil“ und die Literaturtheorie. Zehn Modellanalysen. Stuttgart: Reclam. 271 s.

Sidan 1 av 3



In-Depth-Course1 15 higher education credits




2. Inplacering Kursen ges på grundnivå och ingår dels i Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans åk 7-9 där den utgör den femte kursen av sex (totalt 90 hp inklusive examensarbeten) som förstaämne; dels i Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan där den utgör den femte kursen av åtta (totalt 120 hp inklusive examensarbete) som förstaämne alternativt den femte kursen av sex (totalt 90 hp) som andraämne.


3. Förkunskapskrav (studiegångar ej fastställt) För tillträde till kursen krävs godkänt resultat från kursen Tyska för ämneslärare 1, 2, 3, 4 samt följande godkända kurser:





Sidan 2 av 3

4. Innehåll Kursen 61-75 hp består av följande två delkurser: Språkvetenskap (7,5 hp) och Litteraturvetenskap (7,5 hp)

Delkurs Språkvetenskap/Sub-course Linguistics (7,5 hp) Denna delkurs bygger vidare på de kunskaper och färdigheter som inhämtats under Tyska 4. Delkursen behandlar modeller och frågeställningar inom syntax, semantik och pragmatik, med särskild fokus på språkliga varieteter (t ex språk och genus, språk och generation). Därutöver behandlas den äldre nyhögtyskans utveckling med fokus på särdrag, som synliggör kontrastiva skillnader i nutida språkbruk. Studenterna tränas i att med hjälp av webbapplikationer undersöka tyskans variation inom vardagsspråket och fackspråket.

Delkurs Litteraturvetenskap /Sub-course Literary Studies (7,5 hp)

Denna delkurs bygger vidare på de kunskaper och färdigheter som inhämtats under Tyska 4. I delkursen undersöks hur individen konstruerar identiteter i litterärt berättande. Detta undersöks med hjälp av berättarteoriska analysverktyg. Studenterna övas i att producera texter som behandlar olika litteraturvetenskapliga perspektiv: litteraturhistoriska frågeställningar, jämförande analyser, eller frågeställningar kring intertextualitet och litterära motiv. Här behandlas även hur estetiskt komplexa skönlitterära texter kan integreras i språkklassrummet på ett produktivt och språkutvecklande sätt.

5. Mål Som femte kurs inom ämnesstudier i tyska syftar kursen till att hos studenterna lägga en solid grund för utveckling av sådana kunskaper och färdigheter som gör att de kan undervisa i tyska i enlighet med intentionerna i läroplaner, kurs- och ämnesplaner som gäller för den svenska skolan.

Tillsammans syftar kursens olika delar till att ge studenten solida kunskaper om lärande och undervisning i språk, väsentligt fördjupade kunskaper och färdighet i det tyska språket och om tyskspråkig litteratur och kultur samt ett vetenskapligt förhållningssätt.


1. kunna redogöra för grundläggande modeller och frågeställningar inom semantik och pragmatik,

2. kunna redogöra för den äldre nyhögtyskans utveckling och särdrag,

3. självständigt kunna analysera komplicerade syntaktiska konstruktioner i tyskan ur ett kontrastivt perspektiv,

4. kunna uppnå en förmåga i läs- och hörförståelse, samtal/muntlig interaktion, muntlig produktion och skriftlig färdighet som motsvarar nivå B2/C1 enligt den europeiska referensramen för språk

5. med hjälp av berättarteoretiska analysmetoder självständigt kunna analysera skönlitterära texter med fokus på hur individ och verklighet samverkar med varandra i konstruktion av verklighet och identitet

. 6. kritiskt kunna förhålla sig till referenslitteratur och göra egna välmotiverade ställningstaganden

6. Former för bedömning I vilken grad studenten uppnått kursens mål prövas genom skriftliga och muntliga prov samt genom


Sidan 3 av 3

skriftliga inlämningsuppgifter och muntliga referat.







10. Övrigt


Sidan 1 av 1


Delkurs Språkvetenskap (7,5 hp)

Obligatorisk kurslitteratur:

Hall, Karin & Barbara Scheiner (2005). Übungsgrammatik für Fortgeschrittene. Deutsch als Fremdsprache. Ismaning: Max Hueber Verlag. (utvalda övningar)

König, Werner (2001). dtv-Atlas. Deutsche Sprache. München. 256 s.

Luther, Martin (1962). An den christlichen Adel deutscher Nation. Von der Freiheit eines Christenmenschen. Sendbrief vom Dolmetschen. Reclam Nr. 1578. Stuttgart. 35 s.

Meibauer, Jörg et al (2002 eller senare). Einführung in die germanistische Linguistik. Metzler, Stuttgart. (Kap.: Syntax, Semantik, Pragmatik). ca. 130 s.

Schmidt, Wilhelm (2007). Geschichte der deutschen Sprache. Ein Lehrbuch für das germanistische Studium. Hirzel Verlag Stuttgart. (Kap. 1.4. Das Deutsch des Spätmittelalters; 1.5. Das Deutsch der frühen Neuzeit. S. 105-127)

Stencilerat material som delas ut i samband med undervisning.

Referenslitteratur:

Andersson, Sven-Gunnar & Margareta Brandt, Ingemar Persson, Inger Rosengren (2002). Tysk syntax för universitetsnivå. Studentlitteratur, Lund.

Duden. Deutsches Universalwörterbuch. Mannheim 2003.

Duden. Die Grammatik. Band 4. 7. Völlig neu erarbeitete und erweiterte Auflage. Mannheim, 2005.



Sidan 2 av 2

Norstedts Tyska ordbok (svensk-tysk ordbok/tysk-svensk ordbok). Stockholm 1998.

Delkurs Litteraturvetenskap (7,5 hp)


Thema: Schuld und Scham

Dostojewski, Fjodor M.: Der Doppelgänger. Reclam, Ditzingen (1986), ISBN-10: 3150084237, ISBN-13: 978-3150084236.

Grosse, Wilhelm (red) (2006). Franz Kafka: Der Prozess. Lektüreschlüssel. Reclam, Ditzingen, ISBN-10: 3150153719, ISBN-13: 978-3150153710, 96 s.

Handke, Peter (2007). Die Angst des Tormanns beim Elfmeter. Suhrkamp; Auflage: 26., veränd. Aufl., ISBN-10: 3518365274, ISBN-13: 978-3518365274, 120 s.

Kafka, Franz (1998). Der Prozess. Reclam, Ditzingen, ISBN-10: 3150096766, ISBN-13: 978-3150096765, 249 s.

Süskind, Patrick (1994). Das Parfum. Diogenes Verlag; Auflage: 46., Aufl., ISBN-10: 3257228007, ISBN-13: 978-3257228007, 319 s.

Zeh, Juli (2009). Corpus delicti. Schöffling & Co. 272 s.

Stencilerat material som delas ut i samband undervisningen, ca. 320 s.

Referenslitteratur

Bernsmeier, Helmut (red) (2005). Patrik Süskind: Das Parfum. Lektürschlüssel. Reclam, Ditzingen, ISBN-10: 3150153700, ISBN-13: 978-3150153703, 92 s.

Deutsche Literaturgeschichte. Von den Anfängen bis zur Gegenwart. Stuttgart/Weimar: J.B. Metzler (7. Auflage) 2008.

Martinez, Matias/Scheffel, Michael (1999 eller senare). Einführung in die Erzähltheorie. München: Verlag C.H. Beck.

Sidan 1 av 1



In-Depth-Course2 15 higher education credits




2. Inplacering Kursen ges på grundnivå och ingår dels i Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans åk 7-9 där den utgör den sjätte kursen av sex (totalt 90hp inklusive examensarbeten) som förstaämne; dels i Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan där den utgör den sjätte kursen av åtta (totalt 120hp inklusive examensarbete) som förstaämne alternativt den sjätte kursen av sex (totalt 90hp) som andraämne.


3. Förkunskapskrav (studiegångar ej fastställt) För tillträde till kursen krävs godkänt resultat från kursen Tyska för ämneslärare 1, 2, 3, 4, 5 samt följande godkända kurser:







Sidan 2 av 2



4. Innehåll Kursen 76-90 hp består av följande två delkurser: Textproduktion (7,5 hp) och Metod inför projekt (7,5 hp)

Delkurs Textproduktion/Sub-course (7,5 hp)

Denna delkurs bygger vidare på de kunskaper och färdigheter som inhämtats under Tyska 5. I delkursen behandlas olika texttyper och stilnivåer med fokus på översättning, textbearbetning och egen textproduktion (processkrivning). Studenterna övas i att informations- och argumentationsstrukturera texter, som en förberedelse inför deras framtida roll som handledare av självständiga arbeten i tyska på gymnasieskolan.

Delkurs Metod inför projekt /Sub-course Methods for Projectwork (7,5 hp) Denna delkurs bygger vidare på de kunskaper och färdigheter som inhämtats under Tyska 5. Delkursen behandlar olika forskningsmetoder och paradigma, analys- och beskrivningsformer samt typer av datainsamling. I delkursen behandlas även utifrån praktiska exempel mönster på vetenskapligt skrivande (struktur, argumentation, transparens osv.). Studenterna övas i att söka, läsa och referera till relevant facklitteratur. De övas i att formulera frågeställningar i främmandespråksundervisning, anknyta till teori och föra teoretiska diskussioner samt applicera teori på empiriskt material.

5. Mål Som sjätte kurs inom ämnesstudier i tyska syftar kursen till att blivande lärare ska tillägna sig ett vetenskapligt reflekterande, didaktiskt förhållningssätt till lärande i främmande språk i syfte att utveckla klassrumsundervisningen. De ska också tillägna sig en god förmåga att skriva vetenskapliga rapporter.


1. kunna redogöra för och kritiskt granska relevanta utbildningsvetenskapliga samt språk- eller litteraturvetenskapliga forskningsmetoder med huvudfokus på främmandespråksinlärning,

2. kunna strukturera och producera olika typer av sakprosetexter på tyska (motsvarande nivå C1/C2 enligt den europeiska referensramen),

3. självständigt kunna formulera en välavgränsad didaktisk frågeställning och anföra argument för val av praktisk undersökningsmetod,

4. självständigt i forskningsbibliotek och på webbplatser kunna leta fram och läsa forskningslitteratur och muntligt redogöra för detta på tyska,

5. vara förtrogen med och själv kunna uttrycka sig på tysk sakprosa,

6. kritiskt kunna förhålla sig till referenslitteratur och göra egna välmotiverade ställningstaganden



Sidan 3 av 3







10. Övrigt


Sidan 1 av 1


Delkurs Textproduktion (7.5 hp)


Büntig, Karl-Dieter & Bitterlich, Axel & Pospiech, Ulrike (2000) Schreiben im Studium: mit Erfolg. Ein Leitfaden, Berlin:Cornelsen Scriptor.

Fremdsprache Deutsch. http://www.edition-deu. Valda utgåvor.

Magnusson, Gunnar (1986) Från tyska till svenska. Översättningsproblem i sakprosa. Liber. (utgånget från förlaget, kopia finns att köpa på institutionen enl. författarens medgivande)

Referenslitteratur:




Duden. Das Stilwörterbuch. Mannheim 1996.


Delkurs Metod och projekt (7,5 hp)


Andersen, Christiane & Grub, Frank Thomas (2008). Hinweise zur Anfertigung schriftlicher Studienarbeiten. Göteborg, (Finns att köpa på institutionen).

Büntig, Karl-Dieter & Bitterlich, Axel & Pospiech, Ulrike (2000) Schreiben im Studium:



Sidan 2 av 2

mit Erfolg. Ein Leitfaden, Berlin: Cornelsen Scriptor.

Hall, Karin & Barbara Scheiner (2005). Übungsgrammatik für Fortgeschrittene. Deutsch als Fremdsprache. Ismaning: Max Hueber Verlag. (utvalda övningar)

McKay, Sandra,Lee (2006). Researching Second Language Classrooms. ESL & Applied Linguistics Professional Series. Lawrence Erlbaum Associates, Publishers: London m.fl.

Stencilerat material som delas ut i samband med undervisning.

E-learning- webbaserat tyskspråkigt arbetsmaterial om vetenskapligt skrivande.

Referenslitteratur:

Albert, Ruth & Koster, Cor, J. (2002). Empirie in Linguistik und Sprachlehrforschung: Ein methodologisches Arbeitsbuch . Narr Studienbücher. (Taschenbuch)




Duden. Das Stilwörterbuch.


Norbert Groeben, Bettina Hurrelmann (2006 ) Empirische Unterrichtsforschung in der Literatur- und Lesedidaktik. Juventa Verlag GmbH.

Sidan 1 av 3

VFU 1 7,5 högskolepoäng

Kursens engelska beteckning, xx higher education credits



Ansvarig institution: [ännu ej fastställt]

Medverkande institutioner: [ännu ej fastställt]

Utbildningsområde: [ännu ej fastställt]

2. Inplacering [Kursen ges på grundnivå inom respektive programs första termin.]

3. Förkunskapskrav [ännu ej fastställt]

4. Innehåll I VFU 1 lägger studenten grunden till sin förmåga att verka som lärare. Innehållet i VFU:n är nära sammankopplat med innehållet i de två delkurserna Lärande, utveckling och didaktik (UK 1B) och Styrsystem, organisation och bedömning (UK 2A).

Teman som tas upp i dessa kurser är skolan som organisation och bedömningens roll i denna, lärandeteorier, didaktiska modeller samt barns/elevers identitetsskapande. Särskilt problematiseras kommunikationens och informationsteknikens funktion inom dessa teman. VFU1 utgör dessutom en erfarenhetsbas för frågeställningar som behandlas i nästkommande kurs.



Sidan 2 av 3

Under VFU-kursen får studenten kännedom om lokal styrning och organisering av verksamheten, samt om olika former av kollegialt samarbete. Studenten ska utveckla kunskaper om hur lärare tillämpar styrdokument, hur stoff väljs ut och förmedlas, hur läromedel används och hur undervisningsinnehåll genomförs.

Kursen avser att utveckla studentens förmåga att systematisera och kritiskt granska teoretiska utgångspunkter, praktiska erfarenheter samt egna och andras värderingar. Fokus ligger på undersökande VFU där studenten observerar den verksamhet man befinner sig i, och sedan reflekterar samt analyserar det man observerat med hjälp av de teoretiska verktyg den högskoleförlagda delen av utbildningen gett. I denna första VFU närmar sig studenten dessutom lärarrollen och skall pröva och ta ansvar för något eller några moment, det vill säga pröva på genomförande VFU. Med hjälp av didaktikens begrepp vad, hur och varför reflekterar studenten sedan över planeringen och genomförandet av dessa moment.

Som stöd för observationer och reflektioner som studenten gör under denna VFU-period deltar studenten i praxisseminarium som synliggör reflektioner kring undervisning och lärande, samt lyfter fram VFU:n som en möteplats för de olika aktörer som deltar i lärarutbildningen.

5. Mål Studenten förväntas efter avslutad kurs:

- kunna analysera lärandesituationer utifrån minst två olika lärandeteorier

- kunna använda någon didaktisk modell för att planera, genomföra och utvärdera egen pedagogisk verksamhet

- visa kunskap om bedömningens roll för elevers lärande och utveckling i den pedagogiska verksamheten på VFU-platsen

- kunna reflektera över informations- och kommunikationsteknikens betydelse i den pedagogiska verksamheten, både för lärandet och elevers gemensamma identitetsskapande

- kunna redogöra för vilka styrdokument som är styrande för den aktuella skolformen samt kunna reflektera över hur dessa omsätts i didaktisk verksamhet

- observera och reflektera över kommunikationens roll för den pedagogiska verksamheten,samt själv på ett aktivt och tydligt sätt kunna kommunicera med barn/elever/kollegor

6. Former för bedömning Kursens mål examineras genom praxisseminarier och en skriftlig VFU-rapport. VFU-loggbok är underlag för övriga examinationsformer.

Bedömningsunderlag inhämtas från lokal lärarutbildare [och eventuellt VFU-ledare] i ett särskilt utformat bedömningssystem.

Obligatorisk närvaro [omfattning ej fastställd]

7. Betyg Tregradig skala.


Sidan 3 av 3

[Regelverket anger att kriterier för G/VG ska finnas tillgängliga på förhand, men inte var.]


9. Kurslitteratur Björndal, Cato (2005) Det värderande ögat. Stockholm: Liber. 152 s. (används även i VFU 4)

10. Övrigt

Sidan 1 av 1

VFU 2 för ämneslärare 7,5 högskolepoäng




Ansvarig institution: [ännu ej fastställt] Medverkande institutioner: [ännu ej fastställt] Utbildningsområde: [ännu ej fastställt]

2. Inplacering Kursen ges på grundnivå och utgör den andra av fyra VFU-kurser.

Kursen ingår i ämneslärarexamen.

3. Förkunskapskrav Godkänt resultat på VFU 1, samt [ännu ej fastställt].

4. Innehåll

VFU2 är ämnesrelaterad och utgör den första av två ämnesrelaterade VFU-kurser. Ett övergripande syfte med kursen är att utveckla en handlingskompetens utifrån de kunskaper som har vunnits tidigare under utbildningen. Fokus ligger på genomförande VFU där studenten utvecklar sin förmåga att agera i pedagogisk verksamhet inom sina ämnesområden. Den förmåga till observation som utvecklats under VFU1 tar studenten med sig även i genomförande VFU, men här riktas också blicken mot sig själv och sitt handlande.

Under VFU 2 ska studenten analysera och reflektera över sina erfarenheter med utgångspunkt i vetenskapliga teorier och perspektiv som i tidigare kurser har behandlats under den högskoleförlagda delen av utbildningen. Detta ger en möjlighet att distansera sig från sitt eget handlande, vilket i sig lägger grunden till förmågan att reflektera över sitt handlande i skolan och vidareutveckla sin



Sidan 2 av 2

lärarskicklighet. Studenten får också utrymme att pröva sin didaktiska förmåga och att bearbeta dessa erfarenheter.

5. Mål

Studenten förväntas efter avslutad kurs:

- visa bredd och djup inom sitt ämne/ämnesområde, både ämnesteoretiskt och ämnesdidaktiskt

- visa förmåga att samarbeta med lokala lärarutbildare

- kunna utgå ifrån elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling

- visa förmåga att planera, genomföra och utvärdera pedagogisk verksamhet med viss självständighet

- visa förmåga att bedöma och dokumentera elevers lärande och utveckling

- visa grundläggande digital kompetens och självständigt kunna använda informationsteknik i den pedagogiska verksamheten

- i sitt pedagogiska arbete kunna utgå från vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna

- visa förmåga till tydlighet och struktur i sitt ledarskap

- kunna identifiera konfliktsituationer samt försöka hantera dem utifrån en demokratisk värdegrund

6. Former för bedömning Kursens mål examineras genom praxisseminarier och ämnesdidaktiska besök. VFU-loggbok är underlag för övriga examinationsformer.

Bedömningsunderlag skapas i ett särskilt utformat VFU-bedömningssystem, där underlag kan inhämtas via lokal lärarutbildare, VFU-ledare och/eller ämnesdidaktiska besök [ännu ej fastställt].





9. Kurslitteratur

10. Övrigt

Sidan 1 av 1

VFU 3 för ämneslärare 7,5 högskolepoäng





2. Inplacering Kursen ges på grundnivå och utgör den tredje av fyra VFU-kurser.

3. Förkunskapskrav Godkänt resultat på VFU 1, samt [ännu ej fastställt] [för ämneslärare är VFU 2 placerad under samma del av samma termin, varför ett godkänt resultat på VFU 2 inte är rimlig].

4. Innehåll VFU3 är ämnesrelaterad och utgör den andra av två ämnesrelaterade VFU-kurser. Ett övergripande syfte med kursen är att bredda och fördjupa den handlingskompetens som vunnits tidigare under utbildningen. Fokus ligger på genomförande VFU där studenten utvecklar sin förmåga att agera i pedagogisk verksamhet inom sina ämnesområden. De förmågor som har utvecklats under VFU1 och VFU2 tar studenten med sig och utvecklar vidare.

Under VFU3 ges studenten tillfälle att vidareutveckla sin förmåga att analysera och reflektera över sina erfarenheter med utgångspunkt i vetenskapliga teorier och perspektiv som har behandlats under



Sidan 2 av 2

den högskoleförlagda delen av utbildningen. Detta ger en möjlighet att distansera sig från sitt eget handlande, vilket i sig möjliggör att reflektera över sitt handlande och vidareutveckla sin lärarskicklighet. Studenten får också utrymme att pröva sin didaktiska förmåga och att bearbeta dessa erfarenheter.


- visa förmåga till att aktivt delta i kollegialt samarbete för planering av undervisning inom sina ämnen

- självständigt kunna planera sin pedagogiska verksamhet och kunna relatera den till såväl kortare som längre perioder

- kunna analysera och bedöma elevers kunskaper utifrån befintliga betygskriterier

- visa förmåga att utifrån gjorda erfarenheter i sin pedagogiska verksamhet utveckla sin lärarskicklighet såväl generellt som inom aktuella ämnesområden

- kunna reflektera över, använda och stimulera elevers användning av informationsteknik som ett redskap för lärande

- kunna reagera konstruktivt i konfliktsituationer samt däri inbegripet förmåga att följa upp dessa

- visa självkännedom och empatisk förmåga

6. Former för bedömning

Kursens mål examineras genom praxisseminarier och ämnesdidaktiska besök. VFU-loggbok är underlag för övriga examinationsformer.

Bedömningsunderlag skapas i ett särskilt utformat VFU-bedömningssystem, där underlag kan inhämtas via lokal lärarutbildare, VFU-ledare och/eller ämnesdidaktiska besök [ännu ej fastställt].





9. Kurslitteratur

10. Övrigt

Sidan 1 av 1

XXX111, VFU 4, 7,5 högskolepoäng Kursens engelska beteckning, xx higher education credits




2. Inplacering Kursen ges på grundnivå och utgör den fjärde av fyra VFU-kurser.

Kursen ingår i ämneslärarexamen.

3. Förkunskapskrav Godkänt resultat på VFU 3, samt [ännu ej fastställt].

4. Innehåll I VFU 4, som är den avslutande VFU-delkursen, skall det ske en syntes av de kunskaper och förmågor som studenten utvecklat under lärarprogrammets tidigare delar. Under denna kurs ska studenten ges möjlighet att utveckla en förmåga till spontant handlande, till en omdömesgillhet i sin värdering av det egna handlandet samt inse att utbildningens olika delar var för sig inte är tillräckliga i lärares yrkesutövning. Studenten ska ges ett ökat ansvar för lärararbetets alla delar och därigenom få möjlighet att utveckla sin professionella lärarroll. Detta inbegriper ett ledarskap såväl i klassrummet som i arbetet på skolan som helhet där främst arbetet med skolutveckling fokuseras i denna kurs.

Ett speciellt fokus under VFU 4 knyter an till centrala innehållsområden i 4B: Lärarprofessionen och vetenskapligt arbete. Det handlar om att tillsammans med andra på skolan identifiera, initiera och genomföra ett utvecklingsarbete där relevanta forskningsmetoder tas i bruk för att åstadkomma såväl professionell utveckling (utveckla förståelsen) som skolutveckling (förbättring av praktik).



Sidan 2 av 2


- visa förmåga att omsätta goda och relevanta kunskaper i sina ämnen/ämnesområden samt ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper så att alla barn/elever ges möjlighet att lära och utvecklas

- kritiskt kunna analysera genomförandet av pedagogisk verksamhet, arbetssätt och metoder, att ge förslag till vad som krävs i aktuella situationer, samt att ge förslag till möjlig skolutveckling

- kunna ta ansvar, visa tydlighet, struktur och demokratisk öppenhet i sitt ledarskap

- självständigt och tillsammans med andra kunna planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och annan pedagogisk verksamhet

- kunna identifiera sitt behov av ytterligare kunskap

- kritiskt och självständigt kunna tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat och att därigenom bidra till utveckling av den egna praktiken samt skolans utveckling

- kunna analysera och granska det egna utvecklingsarbetets genomförande och betydelse för verksamheten generellt samt yrkets utveckling och kunna använda digitala redskap för presentation

6. Former för bedömning Kursens mål examineras genom praxisseminarier där en digital presentation av skolutvecklingsarbetet ska bedömas.

Bedömningsunderlag skapas i ett särskilt utformat VFU-bedömningssystem, där underlag kan inhämtas via lokal lärarutbildare, VFU-ledare och/eller ämnesdidaktiska besök [ännu ej fastställt]. Där bedöms studentens förmåga att ta ansvar för och genomföra lärarens arbete som helhet.





9. Kurslitteratur Björndal, Cato (2005) Det värderande ögat. Stockholm: Liber. 152 s. (används även i VFU 1)

10. Övrigt

Sidan 1 av 3

XXX111, Självständigt arbete (examensarbete) 1, 15 högskolepoäng





2. Inplacering Kursen ges på [xxx] nivå.

Kursen ingår i [ange examen och inriktning] och utgör den [först, andra, etc.] kursen av [xxx]

3. Förkunskapskrav Se riktlinjer.

4. Innehåll Detta första självständiga arbete (Examensarbete 1) genomförs på grundnivå och fokuserar på forskningkonsumtion. I detta tränas studenten i att kritiskt och aktivt ta del av aktuell forskning inom sitt ämnesområde, liksom i att sammanställa och kommunicera detta i en vetenskaplig rapport. Examensarbetet genomförs med en tydlig och integrerad tillämpning av de metoder och teoretiska perspektiv som berörs i den utbildningsvetenskapliga kärnan och i ämnestudierna och där erfarenheter från VFU beaktas och integreras. Examensarbetet ska ha utbildningsvetenskaplig inriktning. Utbildningsvetenskap är ett brett ämnes-begrepp där samspelet mellan lärarprogrammets olika delar ger en professionsinriktning som utifrån läraryrkets praktik tar hänsyn till såväl individ-, grupp- som samhällsperspektiv.



Sidan 2 av 3

Examensarbete 1 innebär att skriva en vetenskaplig uppsats som syftar till att hos studenten utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt till sin yrkesverksamhet. Examensarbetet ska lägga grunden till studentens förmåga att självständigt och metodiskt bearbeta den kommande pedagogiska och didaktiska yrkesverksamheten i direkt förhållande till sitt ämnesområde. Det skall ske genom en tillämpning av och träning i att använda vetenskapliga teorier och metoder. Examensarbetet riktas också mot den kommande yrkesverksamheten genom att denna träning syftar till att man som lärare i framtiden bättre skall kunna granska och ta del av aktuell utveckling och forskning, och kunna integrera detta i verksamheten. Utbildningsvetenskapliga och professionsaspekter skall alltid beaktas och lyftas fram vid ämnesval och genomförande och då på ett integrerande sätt. I examensarbete ingår att redovisa resultaten i en vetenskaplig rapport (uppsats) med de formkrav som följer av aktuell vetenskaplig och konstnärlig praxis. Examensarbetet ska alltid baseras på vetenskapliga teorier och genomföras med vetenskapliga metoder som har relevans för det kommande läraryrket och dess pedagogiska och didaktiska verksamhet, med fokus på granskning av material framtaget med hjälp av olika former av metoder, material och gestaltning (t.ex. tillverkning, utställning eller direkt framförande; experiment eller simulering; text- och dokumentanalys, observation, intervju med kvalitativ eller kvantitativ ansats, enkät eller analys av befintligt källmaterial). En skriftlig rapport och diskussion kring teori och metodval i relation till valt problemområde skall alltid förekomma i alla former av examensarbeten, även de som innefattar någon form av gestaltning. Undervisningen består av handledning och seminarier. Handledning kan komma att organiseras i mindre grupper. Studentens självständiga arbete innefattar litteraturstudier, fältstudier, experiment och annan materialinsamling samt analyser med tillämpliga metoder samt författande av rapport.

5. Mål Det övergripande målet med kursen är att studenten ska planera och genomföra en utbildningsvetenskaplig uppsats av yrkesrelevans, för att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt till och i kommande yrket. Genom examensarbetet lägger studenten grunden till förmågan att bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet, liksom förmågan att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Studenten ska efter avslutad kurs kunna: - självständigt identifiera ett utbildningsvetenskapligt problem,

- samla in, tolka, värdera och bearbeta empiriskt material och kunna argumentera för valda utbildningsvetenskapliga begrepp, metoder och teorier,

- visa förmåga att på vetenskapligt vis använda och bearbeta relevant litteratur, forskning och forskningsetiska förutsättningar,

- självständigt utarbeta en utbildningsvetenskaplig uppsats, där de vetenskapliga och didaktiska slutsatserna, liksom undersökningens betydelse för yrkesområdet klart kommuniceras

- kritiskt och konstruktivt granska slutsatserna och arbetsprocessen i det egna examensarbetet och att vid granskningen av densamma kunna motivera såväl de teoretiska och metodiska valen, som resultat och slutsatser,


Sidan 3 av 3

- med utgångspunkt i examensarbetets slutsatser identifiera behov av ytterligare kunskap för att kunna utveckla didaktisk och annan yrkesrelevant kompetens.

6. Former för bedömning Kursen examineras dels genom den vetenskapliga uppsatsen och eventuella övriga redovisningsformer som sammantaget utgör det självständiga arbetet, dels genom kursens avslutande seminarium (opposition), där studentens förmåga att vetenskapligt och didaktiskt konstruktivt diskutera det egnas och en annan students arbete bedöms.

Det självständiga arbetet genomförs i normalfallet individuellt och examinationen, inklusive kursens avslutande seminarium, genomförs på ett sådant sätt den enskilde studentens prestation klart kan urskiljas.

7. Betyg Tregradig skala + individuell prestation.

8. Kursvärdering Återkoppling etc.


10. Övrigt

Sidan 1 av 3

XXX111, Självständigt arbete (examensarbete) 2, 15 högskolepoäng


Avancerad nivå/Second Cycle



2. Inplacering Kursen ges på [xxx] nivå.

Kursen ingår i [ange examen och inriktning] och utgör den [först, andra, etc.] kursen av [xxx]

3. Förkunskapskrav Se riktlinjer.

4. Innehåll Detta andra självständiga arbete (Examensarbete 2) genomförs på avancerad nivå och fokuserar på forskningproduktion. Detta innebär att studenten ytterligare tränas i att genomföra ett eget forskningsarbete med en tydlig och integrerad tillämpning av de metoder och teoretiska perspektiv som berörs i den utbildningsvetenskapliga kärnan och i ämnestudierna och där erfarenheter från VFU beaktas och integreras. Examensarbetet ska ha utbildningsvetenskaplig inriktning. Utbildningsvetenskap är ett brett ämnesbegrepp där samspelet mellan lärarprogrammets olika delar ger en professionsinriktning som utifrån läraryrkets praktik tar hänsyn till såväl individ-, grupp- som samhällsperspektiv.



Sidan 2 av 3

Examensarbete 2 innebär att skriva en vetenskaplig uppsats som syftar till att hos studenten utveckla ett fördjupat vetenskapligt förhållningssätt till sin yrkesverksamhet. Examensarbetet skall även fördjupa studentens förmåga att självständigt och metodiskt bearbeta den kommande pedagogiska och didaktiska yrkesverksamheten. Det skall ske genom en tillämpning av och träning i att använda vetenskapliga teorier och metoder. Examensarbetet riktas också mot den kommande yrkesverksamheten genom att denna träning syftar till att man som lärare i framtiden bättre skall kunna granska och ta del av aktuell utveckling och forskning, och kunna integrera detta i verksamheten. Utbildningsvetenskapliga och professionsaspekter skall alltid beaktas och lyftas fram vid ämnesval och genomförande och då på ett integrerande sätt.

I examensarbete ingår att redovisa resultaten i en vetenskaplig rapport (uppsats) med de formkrav som följer av aktuell vetenskaplig och konstnärlig praxis. Examensarbetet skall alltid baseras på vetenskapliga teorier och genomföras med vetenskapliga metoder som har relevans för det kommande läraryrket och dess pedagogiska och didaktiska verksamhet. Examensarbetet kan om så krävs innehålla olika former av metoder, material och gestaltning (t.ex. tillverkning, utställning eller direkt framförande; experiment eller simulering; text- och dokumentanalys, observation, intervju med kvalitativ eller kvantitativ ansats, enkät eller analys av befintligt källmaterial). En skriftlig rapport och diskussion kring teori och metodval i relation till valt problemområde skall alltid förekomma i alla former av examensarbeten, även de som innefattar någon form av gestaltning. I examensarbete ingår att redovisa resultaten i en vetenskaplig rapport (uppsats) med de formkrav som följer av aktuell vetenskaplig och konstnärlig praxis. Examensarbetet skall alltid baseras på vetenskapliga teorier och genomföras med vetenskapliga metoder som har relevans för det kommande läraryrket och dess pedagogiska och didaktiska verksamhet. Examensarbetet kan om så krävs innehålla olika former av metoder, material och gestaltning (t.ex. tillverkning, utställning eller direkt framförande; experiment eller simulering; text- och dokumentanalys, observation, intervju med kvalitativ eller kvantitativ ansats, enkät eller analys av befintligt källmaterial). En skriftlig rapport och diskussion kring teori och metodval i relation till valt problemområde skall alltid förekomma i alla former av examensarbeten, även de som innefattar någon form av gestaltning. Undervisningen består av handledning och seminarier. Handledning kan organiseras i mindre grupper. Studenternas självständiga arbete innefattar litteraturstudier, fältstudier, experiment och annan materialinsamling samt analyser med tillämpliga metoder samt författande av rapport.

5. Mål Det övergripande målet med kursen är att studenten ska fördjupa sin förmåga att planera och genomföra en utbildningsvetenskaplig uppsats av yrkesrelevans, för att ytterligare utveckla sitt vetenskapliga förhållningssätt till och i kommande yrket. Genom examensarbetet fördjupar studenten förmågan att bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom området, liksom förmågan att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Studenten förväntas efter avslutad kurs: - visa en förmåga att självständigt formulera ett utbildningsvetenskaplig problem så att

komplexiteten i det valda problemet klart kommuniceras, och därvidlag kunna beakta och inbördes relatera etiska, vetenskapliga, kulturella, samhälleliga och individuella aspekter,

- visa en förmåga att självständigt motivera valt utbildningsvetenskapligt problemområde, teori(er),

metod(er) och empiriskt underlag, samt i analysen kunna relatera resultaten till såväl den


Sidan 3 av 3

verksamhet som examen avser, som aktuell forskning och vetenskaplig praxis inom området, - visa fördjupad kunskap om centrala begrepp inom huvudområdet samt dessas relevans för den

verksamhet som examen avser, - visa en hög hantverksskicklighet i förmågan att analysera och hantera utbildningsvetenskapliga

begrepp, metoder, teorier och aktuellt forskningsmaterial, samt i förmågan att dra slutsatser utifrån examensarbetets resultat,

- kunna identifiera en kunskapsutveckling i relation till aktuell forskning på det valda

problemområdet, - kunna självständigt kritiskt och konstruktivt granska det egna examensarbetet, genom att sätta in

detta i ett vidare teoretiskt och forskningsbaserat sammanhang, - kunna relatera undersökningens resultat till den verksamhet som examen avser på ett sådant sätt

att detta på ett reflekterat och bearbetat sätt integreras i hela examensarbetet, - visa god förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå och identifiera sitt behov av

ytterligare kunskap i syfte att utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet, - kunna ansvara för en vetenskapligt och didaktiskt konstruktiv muntlig seminariediskussion kring

sitt eget och en annan students självständiga arbete (examensarbete).

6. Former för bedömning Kursen examineras dels genom den vetenskapliga uppsatsen och eventuella övriga redovisningsformer som sammantaget utgör det självständiga arbetet, dels genom kursens avslutande seminarium (opposition), där studentens förmåga att vetenskapligt och didaktiskt konstruktivt diskutera det egnas och en annan students arbete bedöms.

Det självständiga arbetet genomförs i normalfallet individuellt och examinationen, inklusive kursens avslutande seminarium, genomförs på ett sådant sätt den enskilde studentens prestation klart kan urskiljas.




10. Övrigt

Documents

Ämneslärarexamen med inriktning mot grundskolans årskurs 7–9 … · 2010-09-14 · Sidan 1 av 4 XXX111, Tyska för ämneslärare 1 15 högskolepoäng German for Teacher Education