Äldreboendet har gått i stå

SoldatenValentino

Birgitta Geijerfår delvis rätt

Unga i Molkom väljer spice

Blombackas sista strid

ÄngsbackaSportKultur & Nöje

Nyheter

Sid 25 Sid 22

Ingen vet varför och makthavarna ger ouppfyllda löften. Stor besvi-kelse hos äldre över att bygget inte kommer igång.

Foto: Statens kriminaltekniska laboratorium

PW siktar mot flera mål

Foto: Privat

Sid 2-3

Sid 16-17

Sid 8

Sid 12-13

Sid 4-5

Sid 6-7

MOLKOMSTIDNING

NHL i sikteOrdnar fler festivaler om året

Det har nog många hört förr. Men nu har Länsstyrelsen i Värmland skickat ett föreläggande till Blombacka bruks före detta ägare Uddeholm kraft AB. De har nu har till mars på sig att ta fram en detaljerad plan för hur saneringen

– När jag fick det förra beskedet från november så rev jag sönder det. Men nu fick jag ett nytt besked och jag blev positivt överraskad.HON HETER NATALIE och hennes hem i Bulgarien förstördes av en översvämning i augusti i år. En

ohållbar situation, men hon har inget val. Nu sitter hon ofta med en kopp och tigger utanför Konsum i Molkom.

ska gå till. I 22 år har bråket om vem som har ansvaret för uppstädningen pågått.

Men inifrån bruket finns även andra historier och minnen. Molkoms tidning har pratat med bland annat Jan-Erik

Haffling som jobbat på Blombacka bruk i 17 år. – Första helgen efter jag börjat så åkte jag ned till bruket

och tittade. Då hoppades jag att helgen skulle ta slut för jobbet var så jäkla roligt.

2014

Foto: Dan Isaksson

Bygget för äldre i faraKarlstads kommun beslu-tade i maj för två år sedan att ett trygghetsboende i Molkom skulle byggas. Strax därefter började Peab jobba fram en detaljplan. Tiden går men än är inget bygge i sikte. – Jag tror inte det kommer bli något trygghetsboende, säger Håkan Holm (S)

Vid det kommunala maktskiftet för fyra år sedan lovade Henrik Lander (C) molkomsborna ett trygghets-boende, ett löfte som fanns med i valkampanjen. Han hävdar att an-ledningen till att inget har hänt är att Peab efter att ha skrivit kontrakt aldrig kommit igång. – Eftersom Peab aldrig kom loss har vi tagit omtag och även kontak-tat vårt kommunala bostadsbolag KBAB, säger Henrik Lander (C), ordförande i Teknik och fastighets-

Chefredaktör Daniela Melin

Redaktionssekreterare Viktoria Moberg

Layoutansvarig Almir Cancarevic

Bildansvarig Ayar Alarcón

Textansvarig Dan Isaksson

Teknik- och distributionsansvarigMaria Johansson

ReportrarLisa SamuelssonTony NorlinDaniel WiklundGlenn SkogströmOscar LebischPär ThorstenssonRobin LennartssonAnna Hilmersson Jonsson

Kontakta ossE-post:redaktion@molkomstidning.se

Telefon:070 – 313 11 28BesöksadressMejerivägen 3

Ansvarig utgivareElma Pasalic

MT är en bilaga till molkomstidning.se

En tidning gjord av journalistlinjen på Molkoms folkhögskola 2014.

Andra kanalerwww.molkomstidning.se– Dina lokala nyheter på nätet

TryckVF Tryck

Facebook Molkoms tidningTwitter:@molkomstidning

Chefredaktören har ordet

I medborgarnas tjänst

– Jag tycker det är bra att bygga ett boende. Vid intresseanmälan kryssade jag ja. Det är synd att det dröjer säger Åke Tegelstig.

Daniela Melin Chefredaktör

Redaktionenförvaltningen.Det började med att kommunensökte samarbetspartner och arrang-erade en upphandling som vanns av Peab. Efter en vunnen kamp och godkänd detaljplan har de fort-farande inte påbörjat bygget. De hade svårt att hitta de lönsamma lösningarna.

Började tvekaPå grund av det började de tveka. – Det är svårt att få lönsamhet när man kom-mer utanför Karlstad. Men vi hoppas for t farande, säger Thord Tärnbrant från Peab.

Peab har ett kontrakt med kom-munen som sträcker sig till 2015. Fram tills dess har de chans att på-börja bygget.

– Vi kommer inte kunna påbörja något innan årsskiftet, tyvärr. Vi ska försöka hinna med en avstäm-ning med kommunen innan sista december för att få lite bättre klar-het i situationen, säger Thord Tärn-brant från Peab.

Välja ny byggherreEfter årsskiftet har kommunen möjligheten att välja en ny bygg-herre. De tänker att KBAB ska till-delas arbetet. De har sedan en tid

tillbaka skissat på ett koncept för trygghets-boendet i Mol-kom och Skatt-kärr. – Vi och Peab

har inte samma tänk när det kom-mer till byggnationer av trygghets-boende. Därför tillkommer troligt-vis en del ändringar. Det kan hända att det krävs förändringar i detalj-

”Det är svårt att få lönsamhet när man

kommer utanför Karlstad men vi

hoppas fortfarande.”

Ett främlingsfientligt parti kom in i riksdagen. Det blir nyval för första gången på 56 år. Och Molkom har fått ett nytt torg. Ja, året har onekligen varit spännande ur journalistisk synvinkel. Vår julklapp till dig är rykande färsk, inslagen i doftande papper och trycksvärta.

I tre veckor har vi jobbat med tidningen som du nu sitter med i handen. Under den tiden har jag lärt mig mer om Molkom än jag har gjort på hela hösten. Jag har träffat eldsjälar, fått ett brutalt uppvaknande på kemikaliefronten och lärt mig vad en protestkvart är. Men den största lärdomen jag tar med mig från arbetet är vikten av lokaljournalistik som innefattar och berör alla. Molkom, och många andra orter i kransen kring Karl-stad, glöms bort i den värmländska nyhetsbevakningen. Om journalistiken ska få kalla sig den tredje statsmakten, måste landsbygden prioriteras. Människor utanför städerna ska ha rätt till maktgranskning i den egna närheten. Det är vår uppgift som journalister att se till att det händer. Annars verkar vi inte demokratins tjänst. Ute på jobb har alla människor jag träffat haft något att säga om tidningen. Det har varit den ultimata be-kräftelsen på att våra texter faktiskt blir lästa. Så mycket bättre än alla anonyma kommentarsfält.

I årets nummer av Molkoms Tidning har vi försökt ta reda på vad ni som bor i Molkom undrar över. Vi har återupptagit gamla

trådar och grävt fram nya fynd. Vi gav oss ut på gatan, djupt in i diarierna och slutade inte förrän vi

fick ett svar. Och är det något jag vet, så är det att landsbygden

är långt ifrån död. Tvärtom, skrapar man lite på den stilla fasaden, väl-

ler all möjlig undangömd eller bortglömd informa-

tion ut. För det är på byn det händer.

Trevlig läsning önskar vi på

journalist-linjen.

Nyheter2

förhandlingar om bygget hållit på. PEAB vann kommunens upphand-ling. – Varför gör de såhär? Det är ab-surt att de inte kommit längre. Jag tycker kommunen nu ska lägga energi på bygget och komma till skott.

Många besviknaMånga molkomsbor är besvikna. Som t ex Mats Bergström, före detta distriktsläkare och pappa till bröderna Rongedal. – Det är verkligen synd att det drar ut på tiden. Många äldre säger nu att ”tyvärr, jag hinner inte vänta för då är jag för gammal.” Det gäller också mig.

Bygget för äldre i fara– Jag tycker det är bra att bygga ett boende. Vid intresseanmälan kryssade jag ja. Det är synd att det dröjer säger Åke Tegelstig.

Nyöppnad ekobutik hemma i garageMolkom har fått ett nytt alternativ för inköp av ekologiskt odlad mat och andra ekologiska pro-dukter. För bara ett par veckor sedan öppnades den lilla butiken i garaget hemma hos Marga-reta Lee.

Ekobutiken som ligger i ett gara-ge på Ringvägen 8 i Molkom har olika produkter till försäljning. Det finns ekologiskt odlad mat i form av konserver, pasta, snacks, sylt, nötter, bönor, dryck. Utöver matvaror finns bland annat hår-schampo, tvål, rengöringsmedel och sopborstar. Butiksägaren Margareta Lee har haft hektiska dagar när det gäller att komma i ordning i sin butik. – Min son har hjälpt mig att göra om garaget till en affär, säger Margareta.

Slog igenAnnas Eco World öppnade i ok-tober 2013 i Inre hamn i Karlstad. Under ett år försökte Margareta hålla igång verksamheten men butikens läge var inte rätt. Det var inte många människor som dagligen passerade vilket gjorde det omöjligt för henne att fortsät-ta hålla öppet. Affären slog igen sista veckan i oktober i år och öppnas nu i Molkom. – Jag hoppas att de boende i Molkom ska upptäcka min verk-samhet och komma hit, säger hon. Intresset för miljö och ekologi väcktes när hon var liten flicka. Hennes mor var mycket medve-ten om och intresserad av bra mat och av matkvalitet.

Utanför garaget på gatan har Margareta en trottoarpratare som berättar att verksamheten finns. – Folk som är ute på promenad har också lättare att upptäcka min butik när den står där. Jag öppna-de affären förra fredagen berättar Margareta som menar att det varit fullt upp för henne. Jag jobbar ju som tandläkare i Forshaga och har det här som mitt andra jobb.

Margareta vet inte om det kom-mer att fungera med en ekobutik i Molkom. Snart kommer hon även att öppna en webbutik. Med den hoppas hon kunna synas ännu mer och på så vis få fler som upp-täcker hennes ekologiska affär.

Abu Dhabi som målMargareta jobbade utomlands som tandläkare i Dubai år 2006 och sprang på en stor matbutik för ekologisk mat. Hon blev helt fascinerad och undrade över var-för det inte fanns något liknande i Sverige. – Anledningen till att vi ska tänka ekologiskt är för att män-niskan inte mår bra av kropps-främmande ämnen. Med kropps-främmande menas allt som är syntetiska kemikalier enligt Margareta På plats bestämde hon sig för att åstadkomma detta hemma. Nu finns hennes ekobutik i Molkom och förhoppningsvis kommer hon öppna en affär med svenskt ekologisk odlad mat i Förenade Arabemiratens huvudstad Abu Dhabi, där det ännu i dagsläget inte finns någon ekobutik. – Om allt går bra kommer jag att öppna en filial i Abu Dhabi, säger Margareta.

Foto: Maria Johansson

Margareta Lee i sin nyöppnade ekobutik. Foto: Lisa Samuelsson

planen och det kan dra ut på ti-den, säger Gunnar Persson verk-samhetsutvecklare på KBAB.

Det är inte bara Molkomsbor-na som vill ha trygghetsboende. Det kan innebära att en bygg-start drar ut på tiden ytterligare. Flera småorter kring Karlstad vill detsamma och idag vet ing-en hur prioriteringen blir. – Jag tror inte det kommer bli något trygghetsboende. Det krävs statligt stöd för att få ihop en kalkyl och nå en hyresnivå som någon är beredd att beta-la, säger Håkan Holm (S) från stadsbyggnadsnämnden. Inte heller på KBAB tror man på en snar byggstart. – Det är svårt att säga när byg-get i Molkom kommer startas eller stå klart. Den kommer inte att ske under de närmaste två-tre åren, gissar Gunnar.

Text: Maria Johansson

”Peab driver med medborgarna”

Text: Maria Johansson

Dan Helmersson är upprörd över att bygget av ett äld-reboende aldrig kommer till skott.

– Vi är trötta på alla fagra löften från alla inblandade som de sen inte håller. De driver med oss med-borgare, säger en besviken Dan Helmersson.Dan är också arg på att Mera Mol-kom inte ens har blivit uppdaterade om vad som händer med bygget eller fått information om vad som händer. – Det enda vi får är massa löften av Peab och kommunen som sen blåser oss.I snart tio år har diskussioner och

Text: Lisa Samuelsson

Nyheter 3

Nyheter4

Blombacka bruk var Jan-Erik Hafflings arbetsplats i över 17 år. Det nu nedlagda bruket pulserade då av till-verkning allt från tevemast-kablar till hisslinor. Tråden som användes behandlades i blybad och arbetarnas hälsa tog mycket stryk.

– Det var så mycket bly i luften så de som arbetade där var nästan blyförgif-tade hela högen. När man senare gjor-de prover så var det många som inte ens fick vara där inne, säger Jan-Erik.

Blytungt vid Blombacka Ute är det becksvart och vinter-

kylan gör sig påmind. Men inne i köket hos Jan-Erik så är det varmt och behagligt. Just nu är det dock mer än bara ett kök. Han håller på att renovera så även tv:n och vide-on tar plats på golvet inne i köket.

Från en stol vid köksbordet berät-tar Jan-Erik om hur allting började. Året var 1964 när han fick chansen att börja på mekaniska verkstaden vid Blombacka bruk. Jan-Erik hade precis gått ut åttonde klass och var 14 år och 7 månader gammal.

– Jag sålde tidningar på helgerna

och då sålde jag även till förman-nen på bruket. Det var då han frå-gade om jag ville börja som lärling. Att jag kom in som lärling är ju egentligen helt otroligt. Jag visste inte ett dugg om det mekaniska, hade ju bara haft träslöjd i skolan.

Alltid folk som arbetadeSamtidigt som klockan i köket kläm-tar så berättar Jan-Erik att när han började så arbetade det cirka 130 människor på hela bruket. De hade linslageriet och tråddrageriet i den stora huvudbyggnaden och sedan en

Blombacka bruk har stått tomt på maskiner, tråd och arbetare i över 20 år. Men när Jan-Erik kommer in i det nedlagda bruket så ser han framför sig både maskiner och hans gamla arbetskollegor.

På 70-talet var det full fart med arbetare och bilar. Nu står bruket öde och tyst med igenbommade fönster.

Bilderna visar området som kallas ”Deponi 1”. Idag ligger diverse skrot utspritt över området, men under ytan finns fortfarande det avfall som dumpades där vid tråd- och lindragningsverksamheten.

Då...

Nu...

Då...

Nu...

©Nyeds HembygdsföreningEvert Jernbergs samling av bilder.

Foto: Tony Norlin

Foto: Tony Norlin

Bilder från då och nu

Ligger sedan 2009 på plats fyra på Länsstyrelsens lista över förorenade områden i Värmlands län.

1847 Samuel Blomberg startar ett pappers-bruk och ger det namnet Blombacka.

1869 Nya ägare blir Blombacka AB tänd-sticksfabrik. Startar tillverkning av säk-erhetständstickor.

1930 Uddeholm AB köper bruket. Fortsätter med att tillverka tråd och linor.

1979Uddeholm AB byter namn till Nyby Ud-deholm AB.

1873 Ett nytt företag, Blombacka Tänd-sticksfabrik Surtur, tar över det som är kvar av bruket. De bygger även nya byggnader. Verksamheten läggs ner 1879.

1866 Samuel dör och nya ägare tar över bruket. De försätts i konkurs 1869 och papperstillverknin-gen läggs ner.

1881 Blombacka AB star-tas och börjar tillver-ka spik, järntråd och stållinor.

1872 Bruket brinner ner och förstör många av byggnaderna.

Blombacka Bruk

©Nyeds HembygdsföreningEvert Jernbergs samling av bilder.

Nyheter 5

Blytungt vid Blombacka mindre byggnad där svetsarna höll till. Jan-Erik och de andra som utförde re-parationer och tillverkade reservdelar hade även de ett separat hus. Företaget hade valt att göra alla reservdelar och verktyg själva för att underlätta om nå-got skulle behöva bytas.

– Det var grymt mycket rörliga de-lar och maskinerna gick på högtryck hela tiden. De gick hela veckorna, 24 timmar om dygnet. Man jobbade i tre skift så det var alltid folk där.

Kunde inte gå raktMed det höga arbetstrycket så kom

även krämporna bland många. Jan-Erik klarade sig bra under sin tid på Blombacka bruk, men berättar om sin förre kollega Gösta. Han hade problem att gå rakt uppför trappor för han var så förstörd av värk i sina knän. Jan-Erik ställer sig upp från köksbor-det och visar att Gösta behövde gå sidledes för att lindra smärtan.

– Sista dagen som Gösta jobbade fick vi köra hem honom med last-bil. Han var väl runt 60 men inte i pensionsåldern än. Men då var han så ledbruten att han inte kunde gå längre. Senare fick jag se en bild

Blombacka bruk har stått tomt på maskiner, tråd och arbetare i över 20 år. Men när Jan-Erik kommer in i det nedlagda bruket så ser han framför sig både maskiner och hans gamla arbetskollegor.

Blombacka bruk är fort-farande förorenat. Men i november skickade Länssty-relsen i Värmland ännu ett föreläggande till Uddeholm Kraft AB som ägs av Fortum Generation AB.– I slutändan, om vi blir

utpekade som ansvariga, så har vi inget att välja på. Då kommer vi att sanera, säger Göran Hult på Fortum till MT.

Bruket har haft många ägare. Men Uddeholm Kraft är det företag som bedrivit tråd- och lindragningsverk-samhet under den period som tros ha orsakat föroreningarna. Uddeholm Kraft ägs idag av Fortum som 2010 tog fram rapporterna ”Kompletteran-de miljöteknisk undersökning” samt ”Riskbedömning och åtgärdsutred-ning”. Detta efter föreläggande från länsstyrelsen. Nu i november skicka-des ytterligare ett föreläggande om åtgärdsförberedande undersökningar till Uddeholm Kraft.

På området finns deponier där gammalt skrot och sand med höga halter av bly använts som utfyllnad. Området har sedan asfalterats. Det som läcker från en av deponierna, går ut i älven som går genom bru-ket och fortsätter ut i Borssjön. I ett stycke i den kompletterande miljö-tekniska undersökningen står det: ”Detta indikerar på att utläckaget av föroreningar från Blombacka bruk inte har minskat med tiden, utan att det eventuellt till och med ökat efter nedläggning av verksam-heten.”

Grannarnas oroI bostadshus i nära anslutning till bru-ket finns de som känner stor oro. En sak som kommit upp är huruvida det är farligt eller inte att äta äpplen från trädgårdarna. Varken länsstyrelsen eller Miljöförvaltningen har några egentliga svar. Inga undersökningar har gjorts i områden vid bostäderna då det inte funnits någon misstanke om förorening. Men det har heller inte uteslutits.

– Vi kan inte garantera att blys-toft från skorstenarna inte hamnat bland bostadshusen. Men det finns heller inget som säger att det har gjort det. Vi har fokuserat provtag-ningar vid de värst drabbade om-rådena runt själva bruket. Där har

Ett steg närmare sanering

Foto: Tony Norlin

Foto: Anna Hilmersson Jonsson

från Åsbacka i tidningen och då hade man tagit bort benen på ho-nom. Men du kan ge dig fan på att han aldrig sjukskrev sig. Han körde på tills vi skjutsade hem honom.

Jan-Erik slutade 1981 när Nyby Uddeholm AB, numera Uddeholm Kraft AB, valde att sälja verksamheten vid bruket. Tillverkningen fortsatte fram till 1990, men på slutet hade ar-betarna reducerats från 130 ner till ett tiotal.

Text: Tony Norlin

höga halter av metall, främst bly, upptäckts, säger Susanne Anders-son, miljöhandläggare på länssty-relsen som länge har arbetat med fallet Blombacka bruk.

I början på 90-talet lämnades ett tips från allmänheten in till Miljö- och häl-sokontoret (idag Miljöförvaltningen). Tunnor med farligt avfall hade dum-pats i skogen vid bruket.

Länsstyrelsen har tillsynen av indu-strier, men ett samarbete med miljö- och hälsokontoret upprättades. Jan Andersson ledde arbetet med att ta prover på omgivande mark och vat-ten. Höga halter av bland annat bly upptäcktes. Vilket också var fallet i två deponiplatser på området där den-na första rapport kom ut 1998.

– Vi ansökte om pengar från Na-turvårdsverket för projektet som var kostsamt. Jag la 136 timmar på att ta fram rapporten, säger Jan Andersson, miljöskyddsinspektör på Miljöför-valtningen.

Utpekade som ansvarigaFortum som stod för kostnaderna av de båda rapporterna 2010 meddelar att de är beredda att ta sitt ansvar.

– I slutändan, om vi blir utpekade som ansvariga, så har vi inget att välja på. Då kommer vi att sanera. Och jag tror inte det finns någon mening med att överklaga ett beslut från länssty-relsen, säger Göran Hult, forsknings- och utvecklingschef på Fortum Gene-ration AB.

Enligt miljöbalken är den som förorsakat föroreningarna ansva-rig. I detta fall Uddeholm Kraft. Men i praktiken blir det Fortum, som äger Uddeholm som står för kostnaderna. Precis som de gjort vid tidigare föreläggande.

Text: Anna Hilmersson Jonsson

1987 AB Blombacka Bruk säljer verksamheten till Bridon Scandina-vian AB. Samma år byter Nyby Uddeholm AB namn till Uddeholm Kraft AB.

2000Länsstyrelsen utför ytterliggare provtagningar runt bruket och intillig-gande vattendrag.

1992 Miljö- och hälsokon-toret får tips från all-mänheten angående tunnor som dumpats i skogen vid bruket. Prover tas, höga halter av metaller konstateras.

1981 Nyby Uddeholm AB säljer verk-samheten till AB Blombacka Bruk.

1990 Verksamheten på bruket läggs ner och allt säljs till THI Invest AB.

2009-2010 Länsstyrelsen skick-ar ut ett föreläggan-de om kompletter-ande undersökning till Uddeholm Kraft AB som nu ägs av Fortum Generation AB. Rapporterna kommer in 2010.

2014Uddeholm Kraft AB får i november nytt föreläggande från Länsstyrelsen om åtgärdsförberedan-de undersökningar. Provtagningsplan skall lämnas till l änsstyrelsen senast 13 mars 2015.

1997-1998KM Miljöteknik AB får i uppdrag att ta prover på mark och vatten. Höga halter av bland annat bly och zink upptäcks i de två deponiplatserna på området. Proverna visar också att föroreningarna sprider sig från deponi till vattendrag och sediment.

”Vissa tror inte på oss. Men man sitter inte frivilligt i den här kylan”, säger Natalie Ilieva. Foto: Dan Isaksson

den rosa Kvinnan

Nyheter6

Oavsett vilken stad du kommer till nu så finns det tiggare där. Det lär nog vara så ett tag till.

– Parkeringsvakterna kom och sa ”här får ni inte vara” när vi låg och sov i parkeringshuset. Men vad ska vi göra? Vi har ju ingen-stans att sova. De var inte våld-samma, men vi står hjälplösa.

På två timmars tid har sex per-soner delat med sig av mynt till Natalie. Hon nickar, tackar och hälsar på nästan alla personer som går in i butiken. En äldre man lägger en femtiolapp i koppen. Natalie sätter handen för brös-tet och tackar många gånger om.

Flyttar vidareHon rättar sig tillbaka i sacco-säcken och kollar lite snabbt runt efter kunder som ska in i butiken. Sen återgår hennes ögon till att stirra ner på den frostiga asfalten. Hon släpper fram ett litet leende.

– Människor här i Mol-kom har väldigt varma hjär-tan. De är väldigt öppna.

Men huruvida Natalie och hen-nes familj kommer att fortsätta vara kvar i Karlstad är osäkert. Med sin förra bostad avvisad måste de hitta någon annanstans att bo.

– Hur det blir härifrån vet jag inte. Vi måste åka någonstans, för-modligen blir det Kristinehamn. Min mor har en vän där som har hjälpt oss, det var hon som köpte mig den här jackan. Hon har sagt att hon ska göra allt för att hjälpa oss.

Nätverket Karlstad mot rasism lägger just nu stor kraft på att samla in täcken, madrasser och varma kläder till de romska tiggarna. Molkoms-bon Ilse-Marie Aldaron, 43, är en av de drivande i nätverket.

Ilse-Marie är sammankallande och kontaktperson för Karlstad mot rasism. För henne är det självklart att ta ansvar och för-söka hjälpa de romska tiggarna.

– Jag kunde inte blunda. Det handlar om den jag är. Jag har alltid varit engagerad i solida-ritetsfrågor. Nu, i och med Sve-rigedemokraternas framgångar, måste jag göra något. Jag måste kunna se mina barn i ögonen och säga att jag gjorde vad jag kunde. Jag måste säga stopp.

Många vill hjälpa Till en början var klädinsam-lingen inte så omfattande. Men nu samarbetar nätverket med bland andra Värmland för mång-fald och allas lika värde och Stöd för hemlösa i Värmland. De har en lokal på Orrholmen i Karlstad dit privatpersoner kan gå och lämna in kläder.

– Det finns många godhjärtade, humanitära människor som vill hjälpa till. Nu när vi har en lokal för att ta emot saker är det lättare.

Kommunens ansvarDe romska tiggarna får lita till frivilligorganisationer och privat-

personer för hjälp och Ilse-Marie tycker kommunen borde göra mer.

– De gör inte tillräckligt. Vissa kommuner anser att det är deras ansvar. Men så finns det andra som använder sig av EU:s regler som säger att de bara får stanna i tre månader.

Monica Persson är socialdi-rektör på arbetsmarknads- och socialförvaltningen. Hon hän-visar till just den regeln. För att få stanna längre krävs att EU-migranterna har ett arbete. Hjälpen de erbjuder de romska tiggarna är mest administrativ.

– Vi håller på att försöka samla alla frivilligorganisationer så det blir lätt för privatpersoner att veta var de ska vända sig om de till exempel vill skänka kläder.

På en punkt är Ilse-Marie Aldaron och Monica Persson överens. Att det måste stäl-las högre krav på länder som Rumänien och Bulgarien att ta hand om sina medborgare.

Våga se människanIlse-Marie framhäver hur viktigt det är att se människan bakom trasorna och att våga möta dem istället för att bara gå förbi.

– Jag skulle önska att alla tar sig tid och mod att besöka de här människorna. Sätt dig ner en stund och prata med dem. Jag var helt knäckt första gången jag upplevde det. De är så levande. Jag trodde de skulle vara offer. De bjuder in en bland madras-serna som om det vore ett slott.

Det finns inga problem med tiggare utanför Konsum, det menar Anders Höjd. Foto: Dan Isaksson

Antirasism som värmer

den rosa

Text: Dan Isaksson

”Nu börjar julhysterin. Onödig konsumtion, elektriska prylar, en ny Iphone och hur många surfplattor behöver egentligen ett barn? När man går för att köpa alla dessa onödiga grejer snubblar man bokstavligt talat över dessa människor”, säger Ilse-Marie Aldaron Foto: Anna Hilmersson Jonsson

i kylan och tigga om pengar.Anders Höjd, butikschef på Kon-

sum, tycker inte att det är något problem att Natalie sitter utanför affären. Han korsar armarna och lu-tar armbågarna mot sitt skrivbord.

– Några kunder har pratat med henne och generellt har det varit en positiv inställning. Några gillar inte att de sitter där, men det går inte emot våra regler i Konsum Värmland.

Anders menar att så länge de beter sig som Natalie och inte stör omgivningen så är det bra.

Anders är inte överraskadAtt tiggare har kommit till ett li-tet ställe som Molkom är ingen-ting som har överraskat honom.

– Det har ju blivit så vanligt.

En hop av madrasser ligger ut-lagda under uppfarten till ett par-keringshus vid Karlstad station. Det har precis blivit minusgrader och utplacerade stearinljus age-rar eldstad. Filtar täcker sidorna och vid ingången syns ett tält, en bärbar spis och en mjölprydd brödlimpa. Det är här Natalie och hennes familj har bott. Nu är det tomt på människor och familjen har avvisats från området och le-tar efter någon annanstans att bo.

Natalie huttrar med knäna upp-dragna bredvid ingången till Konsum i Molkom. Under henne ligger en svart saccosäck, hon har på sig en tjock fjälljacka och skyddar sig under en rosa filt för att hålla kvar värmen.

– Jag har en syster, en bror och mina föräldrar. Vi är alla i Sverige. Min syster sitter i Karlstad i dag.

Natalies hemstad, Mi-zia, träffades av en fem me-ter stor våg efter häftigt regn.

– Vi har inget hem nu. Var-ken i Sverige eller i Bulgarien.

Mamma och pappa gråterDessutom har det varit dåligt med blåbär och lingon det här året, något som direkt har dränerat familjens plånbok. De senaste två åren har de kommit hit och livnärt sig på att sälja svenska bär innan de rest tillbaka till Bulgarien.

– Min mamma och pappa grå-ter varje dag. De är oerhört leds-na över det vi går igenom just nu. Vi vill ju inte behöva sitta

I Juli kom Natalie Ilieva och hennes familj till Sverige. I början av augusti översvämmades deras hemstad Mizia i Bulgarien. Deras ekonomiska situation gör det omöjligt för dem att komma hem.

underfilten

Text: Anna Hilmersson Jonsson

Nyheter 7

Nyheter8

Birgitta får delvis rätt

I den nya upphandlingen på Åsbacka, tidigare Carema, så har en majoritet av Karl-stads politiker röstat för en fortsatt privat äldreomsorg.

Molkoms Tidning har frågat Karl-stads politiker hur helheten ser ut på Åsbacka och hur privatise-ringen ser ut. Sex politiker röstade för och fem politiker mot privati-sering. En av dem som röstade för var Anita Hall från Centerpartiet.

– Det är ju så att den gamla upp-

handlingen gick ut och då gick vi ut med en ny. Jag var inte med i själva Åsbacka när det blev privat, men man har beslutat att några boenden skulle vara privata. Vi har precis fått en kundundersökning och då visade det sig att de fick bra betyg, säger hon.

Den före detta centerpartisten Gunilla Tågmark är kritisk mot hur kundundersökningen utformades.

– De frågorna tyckte jag inte om. Det kändes som väldigt le-dande frågor. Hur ska äldre

människor, som inte förstår och inte har någon anhörig, göra när de fyller i enkäten, undrar hon.

Gun Partanen från vänsterpar-tiet och fyra socialdemokrater var de som röstade mot. De vill, till skillnad från de övriga partierna, att Åsbacka inte ska vara privat.

– Vi har sagt nej till allt det här som ska säljas ut. Vi sa nej till Frö-sunda. Vi bryter när det är dags för en ny upphandling. Om vi säger så här att de som bor där i Molkom, de vet bättre hur det sköts. Men i

Stockholmsområdet så har Carema inte skötts så bra, berättar hon.

Blandat förtroende för ÅsbackaOmständigheterna har inte alltid varit så bra på Åsbacka. Det har va-rit både ris och ros över hur äldrebo-endet har skötts. Förvaltningsche-fen Gunilla Öberg hade svar på tal.

– Allmänt kan jag säga att jag har goda erfarenheter av Åsbacka och det har fungerat bra. Vi gör alltid avtalsuppföljning och ser ifall man

Fortsatt privatisering på Åsbacka

Birgitta känner fortfarande sorg över sina föräldrar.

har uppfyllt de kraven man har lo-vat. Vi tar alltid referenser från olika kommuner och företag, säger hon.

Trots de två anmälningarna mot äldreboendet som kom in 2012 så har Öberg ett fortsatt gott förtro-ende för Åsbacka.

– Det är ju alltid så att det ska anmälas när det förekom-mer en risk när det händer nå-got. Ibland så gör man fel och då måste det åtgärdas för att det inte ska hända igen, säger hon.

Text: Almir Cancarevic

Text: Almir Cancarevic

Foto: Ayar Alarcón

Sommaren 2012 anmälde Birgitta Geijer Åsbackas äld-reboende för bland annat bristfällig information och vård av hennes föräldrar. Ärendet avslutades i början på november i år. Inspek-tionen för vård och omsorg, IVO, bekräftar delvis Birgit-tas ståndpunkt.

– Den senare utredningen visade att Åsbacka hade fel, till viss del. Därför blev jag jätteglad när det här beslutet kom. Jag är positivt överraskad, säger hon.

År 2009 flyttade Birgittas föräld-rar Elisabet och Egel Eriksson till Åsbackas äldreboende.

Birgitta beskriver sin mor och far som glada äldre människor tills de hamnade på Åsbacka. Hon säger sedan att personalen var snälla mot mamman och pappan, men att det var sjukvårdsbiten som inte fung-erade.

– Jag sa vad jag tyckte. Jag sa till en chef att det var dåligt skött, de gav för mycket lugnande medicin till min pappa. För det sa en läkare på vårdcentralen i Molkom när han undersöktes, säger Birgitta.

När föräldrarna gick bortEfter ett par infektioner, en kall kroppstemperatur och ett skadat ben på Åsbacka hamnade Egel till slut sommaren 2010 på Central-sjukhuset i Karlstad. En vecka se-nare avled han och sorgen var då stor för Birgitta. Året efter avled även hennes mamma Elisabet. På flera sätt påminde händelseförlop-pet om Egels sista tid i livet.

– När pappa gick bort var mamma kvar på samma avdelning, vilket var konstigt eftersom hon inte hade Alzheimers. Och redan då fundera-

de jag på att anmäla, men var oro-lig för hur mamma skulle behand-las om jag gjorde det. När hon dog kände jag att jag inte längre hade något val, jag var tvungen att göra något, säger Birgitta.

Anmälde ÅsbackaI juni 2012 skickade hon därför in en anmälan och en lång handlägg-ningsprocess påbörjades. Två år senare i november 2014 lades fallet ner utan kritik, den vård som ge-nomfördes under Egels tid på äld-reboendet bedömer IVO som rim-lig. Men utredningen ger även stöd

Birgitta får delvis rätt

för Birgittas linje och bekräftar därmed hennes oro. IVO konsta-terar att det rådde olikheter mellan Birgittas och Åsbackas uppfattning om hur hennes pappa skulle vårdas. Att palliativ vård, vård i livets slut-skede, inleddes var befogat men den borde på ett mycket tydligare sätt ha skett i samråd med patien-tens anhöriga. För- och nackdelar borde ha diskuterats med Birgitta redan från start, menar IVO.

– Jag är lättad över det senaste be-slutet, det känns rättvist mot mina föräldrar. Och jag håller med om att Åsbacka ska skärpa sig, men

jag förstår inte vad som har ändrats sedan tidigare. Inget annat nytt har framkommit vad jag vet, läget är oförändrat, säger Birgitta.

Något som fortsatt bekymrar henne är att Åsbackas äldreboende enligt den nya upphandlingen även i fortsättningen ska drivas i privat regi.

– Jag kan tycka att när kommu-nen lägger ut verksamheten till pri-vata företag, som sedan ska tjäna pengar på den, så är det klart som fan att det inte går bra. Man har till exempel upplysningsplikt om man jobbar inom kommunen och lands-

tinget. Det har man inte på privata företag.

I beslutsunderlaget från IVO uppger verksamhetschefen Karin Andersson att verksamheten har förändrat sina rutiner efter det som har hänt.

MT har sökt Karin Andersson, verksamhetschef på Åsbacka, Ger-trud Öjetoft, regionchef på Vardaga och Josefine Johansson, ansvarig handläggare på IVO, för en kom-mentar utan resultat.

Nyheter 9

Hemtjänsten i Molkom har sedan Karlstad kommun tagit över fått bättre fordon för att klara av vintern. Fyrhjulsdrivna bilar som gör det lättare att ta sig fram i snö och halka.– Bilarna är A och O un-

der vintern, säger Monicka Sandgren.

Det fanns en tid då Karlstad kom-mun tog bort de fyrhjulsdrivna jeeparna för att de inte gick under deras miljöpolicy. – Det funkade inte värst bra, bär-

garna fick göra några resor, säger Monicka Sandgren.

Karlstad kommun tillsatte bilarna igen efter påtryckningar. Något som har uppskattats på arbetssta-tionen i Molkom.– Det handlar om vår säkerhet och

arbetsmiljö, så det var väldigt bra att de tog in jeeparna igen, säger Monicka.

– Man vet inte vad man kommer ut till ibland, det kan ligga ett träd över vägen. Det är lite det som är charmen med att jobba ute på

Vinterrustad hemtjänst

Text: Glenn Skogström

Monicka är nöjd med sitt jobb.

Vad tycker du om snöröjningen här i Molkom?

Mikael Karlsson, 53, Integra-tionshandledare

– Jag tycker det är bra.

Cecilia Von Essen, 67, Pensionär

– Jag tycker det är bra, men trot-toarerna kan bli lite bättre.

Lars-Olov Lövenhamn, 69, Pensionär

– Tycker det är både bra och dåligt. En fördel är när snön kom-mer, för då jämnar det till hålorna i marken.

Erik Holmberg, 80, Pensionär– Jag tycker det inte är några

problem med den.

Miljöförvaltningen har i år gjort undersökningar för att komma åt alla olagliga enskilda avlopp. Turen har nu kommit till Molkom.

Miljöförvaltningen har utfört 253 inventeringar av avloppsbrunnar från Göranstorp till Tågås. Av dem har 120 förelagts med förbud att släppa ut avloppsvatten.

De som har en icke godkänd av-loppsrening har nu två år på sig att åtgärda detta. Man får den tiden på sig för att Miljöförvaltningen inte ser det som direkt akut, men att det behöver åtgärdas. Om det inte åt-gärdas under den tiden så behöver ett nytt beslut tas. I och med det nya beslutet kontaktas den berörda och man får en ny tidsram och då läggs även ett vite på kostnaden för att anlägga ett godkänt avlopp.

Dessa undersökningar görs för att säkerställa att natur och vattendrag i kommunen inte tar skada av det som kommer ut från avloppen. Även att människor inte utsätts för hälsorisker genom felaktig eller ingen infiltration efter avloppsbrunnen.

Ändrade reglerTorbjörn Sundström, som bor i Asplunden utanför Molkom, är en av dem som har fått brunnen un-dersökt och förelagts med förbud.

– För min del så har jag en godkänd trekammarbrunn men

Gamla avlopp ett minne blottingen filtrering efter. Huset jag bor i renoverades 1966-1967 och då fanns inga regler för filtrering efter brunnen, säger Torbjörn.

Många av husen från den tidsperioden saknar infiltration på grund av att reglerna såg annorlunda ut. Det fanns inga krav på att man behövde ha någon rening efter brunnen. Nu behöver man dock ha någon sorts filtrering som fångar upp farliga bakterier, fosfor och kväve så det inte fortsätter ner i grundvattnet.

Torbjörn har inte börjat kolla när-mare på vad som ska åtgärdas. Han behöver undersöka hur marken ser ut och vilka material som kommer behövas för att gräva infiltrationen. Kostnaden är han osäker på i dags-läget men tror det kommer kosta en hel del.

Fortsätt undersökning 2015Kostnaden varierar beroende på vil-ken sorts mark man har och vad för sorts anläggning man är ute efter.

– Ett helt nytt avlopp kostar allt mellan 50 000-150 000 kronor. Det enklaste alternativet är en trekam-marbrunn, ett gruslass med singel till infiltrationen och sedan rören. Kostanden inkluderar även det grävarbetet som behövs., säger miljöinspektör Bengt Jonsson på Miljöförvaltningen.

Under nästa år så kommer Mil-jöförvaltningen att fortsätta sitt

Under vinterhalvåret får hem-tjänsten åka i god tid, ha stor re-spekt för väglaget och tidspressen kan vara mycket krävande ibland.

Vad är en trekammarbrunn?

Brunnen består av tre olika kam-rar som hjälper till att stoppa slam och dylikt från avloppsvatt-net. Under ett år så fyller man ofta den första kammaren och de andra två är reserver. En trekam-marbrunn rymmer sammanlagt runt två kubikmeter och ska töm-mas en gång per år.Efter brunnen ska det enligt lag

arbete med undersökningar av av-loppsbrunnar. Man kommer att titta närmare på permanenta boenden som ligger 200 meter eller närmare sjöarna Borssjön och Molkoms-

sjön. Man har redan börjat kontakta de berörda och kommer att börja undersöka i början av 2015.

landsbygden.

Ishalkan värre än snökaosetSnön påverkar hemtjänsten en hel del, men de tycker plogningen är helt okej. Det är ishalkan som är värst.– Det är nästintill värre nu med

ishalkan som man inte ser, än när snökaoset kommer, säger Monicka. Förseningar blir det också bero-

ende på väglag och väder. Männis-korna som bor ute på landsbygden i Molkom har enormt bra förståelse för hemtjänsten ifall det skulle bli någon försening.– Är det någon som är lite sur

så ber vi dem bara titta ut genom fönstret så inser de ganska snabbt varför vi är lite sena.Hemtjänsten i Molkom som job-

bar i glesbygden hinner med 12-15 besök på en dag.– Vi åker ungefär 15 mil per dag,

säger Monicka.

Foto: Daniel Wiklund

finnas någon sorts filtrering. Det kan göras på olika sätt men sand och singel är en vanlig lösning. Allt beror på vilken sorts mark man ska anlägga infiltrationen. Det be-hövs för att alla smittsamma bakterier, fosfor och kväve ska fångas upp och inte fortsätta ner i grundvattnet.

Källa: Avloppsguiden

Text: Tony Norlin

Nyheter10

Lilla Husets pizzeria ekar tomt när Elie sätter sig vid bordet. Några få arbetare sitter vid ett par bord läng-re in i restaurangen och smaskar på sina pizzor. De dricker Coca Cola till maten, så klart. Elie ler och frå-gar om han kan få bjuda på något att dricka men det lugnt. Själv knäcker han en julmust och häller upp. Han tar en klunk, harklar sig och ställer sedan ned glaset på plastduken som ligger över bordet.

Belägen i utkanten av Molkom med utsikt över Molkomsjön och de värmländska skogarna kan man nästan inte begära om ett bättre läge för en pizzeria. Han trivs här, Elie. Lugnet och tryggheten här i byn är något som han värdesätter högt. Det är inte så konstigt egent-ligen. Redan som 13-åring gick han med i armén och där kom han att

stanna änd till han flydde till Sve-rige 1990.

Under tiden som Elie flyttade runt i Sverige växte beslutet att bo på en mindre ort fram. Han förstod att det bästa sättet att slussas in i det svenska samhället inte var genom att bo i storstädernas miljonpro-gram.

– Men att det blev just Molkom var ingenting som jag själv valde. Min första tanke var ”jag måste komma bort från Libanon.” När jag kom till Sve-rige bodde jag på många olika flyk-tingförläggningar runt om i landet. Malmö, ställen omkring Göteborg, Åmål, Säffle och sist hamnade jag i Älvsbacka som ligger någon mil härifrån.

Mamma i ÄlvsbackaHan avbryts snabbt av servitören som går förbi med en kaffekanna och som erbjuder oss varsin kopp. Men vi ska inget ha. Arbetarna re-ser på sig och frågar Elie om vart

de kan ställa sina matbrickor. Elie pekar mot en vagn längre bort och vinkar glatt hej då.

Det var i Älvsbacka som han träf-fade Aud och hennes man Roland. De tog hand om Elie under hans första tid i landet. Aud var själv invandrare från Norge och jobbade som sjuksköterska på flyktingför-läggningen.

– Hon och Ro-land gav mig ett stort stöd i början och hjälpte mig om hur saker och ting fungerade i Sverige. Hon blev nästan som en morsa för oss

alla som bodde där.

TillfångatagenElie fortsätter att berätta om hur inbördeskriget i Libanon kom att påverka hans liv. Hur livet blev till en katt och råtta-lek och där han till slut blev han tillfångatagen av den Syriska militären.– Jag var tvungen att flytta flera

gånger på en natt och det kändes

obehagligt att stanna kvar i Liba-non. De som greps blev ju grovt misshandlade och jag vet hur det känns. Jag åkte själv fast i tre må-nader 1984 och skulle jag visa min kropp skulle du själv få se vad de gjorde. Det är förvånande hur öppet och

lugnt någon kan prata om hur man blev tillfångatagen och misshand-lad under tre månaders tid. Trots det förfärliga han varit med om så syns det inte alls i hans ansiktsut-tryck. Julmusten är slut och han snurrar lite lätt på det tomma gla-set. Vi reser oss och går ut för att ta lite frisk luft. Regnet hänger i luf-ten och det är kyligt. Elie går något motvilligt med på att fotograferas på altanen framför huset. På väg in igen möter han en kund som precis fått barn. Tjejen och den nyfödda flickan sitter i bilen och väntar. Elie gratulerar och snart är vi inne i värmen igen.

Han kommer många gånger till-baka till hur tacksam han är gent-emot Sverige och hur väl mottagen han har blivit. Även fast anpass-ningen till det civila livet i Sveri-ges inte var lätt alla gånger.

Det har gått 24 år sedan Elie Saad lämnade oroligheterna i det då krigshärjade Liba-non. Inbördeskriget hade ta-git ut sin rätt på Elie. Det är väl kanske inte så konstigt. Han gick med i armén redan som 13-åring 1974.

Från kriget till krögare

Text: Ayar Alarcón

Elie Saad framför sin restaurang Lilla Huset, som han har ägt sedan 1998.

”Jag var tvungen att flytta flera

gånger på en natt.”

Foto: Ayar Alarcón

– Jag har varit i armén sedan 1974, då var jag 13 år gammal. Att ta order, ge order och alltid göra sin plikt. Det har varit hela mitt liv. Till en början kunde jag vara så med min familj här i Mol-kom. Det var lite knäppt men för mig var det naturligt. Att gå från ett liv i militären till ett civilt liv är inte så snabbt alla gånger.

Livet i MolkomIdag lever han ett tillbakadraget liv i Molkom tillsammans med sin familj. Elie är glad över att hans barn slipper uppleva allt det hemska som han själv var med om som ung i Libanon. Lilla Hu-sets pizzeria räcker gott för ho-nom.

– Jag är jättetacksam för att vara här, verkligen. Visst, det kanske inte är drömlivet direkt. Jag job-bar hårt varje dag och det blir ofta långa dagar. Men jag har ett tak över huvudet, jag har ett jobb och jag har en jättefin familj och vi får leva i fred.

Nyheter 11

Bernt Thyrell jobbar som kostchef på Nyeds skola och ansvarar för 34 av Karlstad kommuns skolor och förskolor i östra skolområdet.

– Min målsättning är att öka eko-logisk och närproducerad mat i skolmatsalarna, säger Bernt.

Nyeds skola i Molkom har under många år använt sig av ekologiska matprodukter. Mängden ekologiskt mat har styrts av ekonomin. Bud-geten har i stort sett varit oföränd-rad under x antal år och när priset på ekologisk mat stigit har man haft svårt att hänga med. Däremot har mängden ekologisk mat fått en märkbar ökning på Nyeds skola

Fredrik Karlsson, årskurs 8 – Maten är god vissa da-

gar men jag brukar inte äta skolmaten så mycket. Vissa matvaror som inte ska vara hårda är hårda och äckliga, typ potatisen.

Mat lagas från grunden

Elin Larsson, årskurs 8– Jag tycker maten är sådär.

Å andra sidan är jag ganska kräsen. Efter att maten har blivit mer ekologisk tycker jag den blivit sämre och att det är onaturliga blandningar som inte faller mig i smaken.

Ronja Berg, årskurs 8 – Maten är ganska dålig.

Potatisen är vattnig och sma-kar gummi. När maten är ekologisk har det inte blivit någon skillnad, den smakar likadant.

Mattias Karlsson, årskurs 8 – Maten smakar blandat, vissa dagar är den bra andra dålig. En sak som är dålig är när det serveras ”vuxenmat” exempel-vis ärtsoppa. Ibland blandar de olika matvaror som inte passar ihop.

Skolmaten blir bättre och bättre. På Nyeds skola vill de att kunskap och mätta magar ska gå hand i hand. Barnen ska veta vad de stoppar i sig. Halvfabrikat slopas och byts ut mot mat tillagad från grunden.

Molkomskocken Barbro Fernström blev tillsam-mans med Team Swedish School Restaurants-gänget silvermedaljörer under VM i Luxemburg sista veckan i november 2014. Nästa mål är guldmedalj under OS i Erfurt 2016.

Barbro Fernström från Molkom arbetar på Hagaborgsskolan i Karl-stad och tävlade tillsammans med fyra manliga skol-kockar i Culinary World Cup, matlag-nings-vm, i Luxem-burg. Team Swedish School Restaurants siktade högt och lyckades komma hem med silver-medaljer. Alla kockar kommer från olika skolor i Sverige och har blivit handplockade av Michael Bäck-man som är kökschef på Annersta-skolan i Stockholm.

– Jag är otroligt nöjd att det gick såpass bra, vi levererade riktigt bra mat och förlorade lite poäng på småsaker som vi kommer förbättra till OS 2016, säger Barbro. VM i Luxemburg handlar inte bara om att leverera mat på en tallrik. Det är flera moment som sitter ihop. Under fyra timmars tid ska kockarna laga 150 stycken rätter för att sedan kontinuerligt leverera

maten till sin servitör som under två timmar ska servera gästerna. För att få 100 poäng krävs att maten har toppkvalité, symbiosen mellan kockarna i köket är exem-plarisk, upplägget på tallrikarna är snyggt, hanteringen av gäster-na är beundransvärd och massor därtill. Alla rätter ska dessutom vara lika varma och ha ett iden-tiskt utseende under hela serve-ringstiden.

– Domarna iakttar en hela tiden. Tävlingen in-kludera massvis med småmo-ment som man som u t o m s t å e n d e oftast inte för-

står. Nästan alla rörelser man gör bedöms. Laget ska ha flyt i köket, bra samarbete, hålla lugnet och samtidigt visa domarna att det man gör är kul, säger Barbro.

TvivletI november 2013 ringde Michael Bäckman upp Barbro personligen och frågade om hon ville vara med i skolkocklaget. Barbro har alltid varit oerhört positivt inställd till att det finns ett lag som engagerar sig och brinner för att bevisa att det finns bra skolkockar och bra skolmat. Men hon har tvivlat på om hon någonsin skulle våga och

klara av pressen av att delta i något så stort som VM.

– Hade jag fått förfrågan för sex år sedan hade jag garanterat sagt nej, säger Barbro.Men den här gången antog hon utmaningen, platsen i laget och den roliga möjligheten att få delta i ett VM tillsammans med fyra andra skolmatsentusiaster.

En svårglömd resaBarbro berättar att hon under resans gång lärde sig mycket om sig själv. Hon lärde sig att handskas med stress och press under ett evenemang som krävde hög koncentration. Samtidigt som hon fick känna vid hur det är att

Barbro visar stolt upp sin silvermedalj Foto: Maria Johansson

Text: Maria Johansson

Vad tycker du om skol-mat och har den blivit bättre när det är mer ekologiska matvaror?

Barbro knep matsilvret

”Domarna iakttar en

hela tiden.”

under de senaste åren. Bernt till-delades rollen som kostchef i östra skolområdet för ett och ett halvt år sedan och har redan en klar vision om hur han vill att framtiden ska se ut.

Ekologiskt bättre– Det här året är målet att mitt

skolområde ska ha serverat 25 pro-cent ekologisk eller rättvisemärkt mat. Hittills ligger vi på 27 procent och framtiden ser ljus ut, säger Bernt.Sofia Ramberg, köksansvarig på Nyeds skola berättar att den krav-märkta maten är bra och mycket bättre att arbeta med. När man arbetar med kravmärkt mat krävs betydligt mer planering då varans hållbarhetstid är kort.

– Tidigare höll till exempel grön-sakerna i upp till en vecka, numera håller de kravmärkta grönsakerna 2-3 dagar på sin höjd, säger Sofia.Sju tiondelar av allt kött som

köps in till Nyeds är ekologiskt och kommer från Kil slakteri. Det är en nysatsning som slog rot vid terminsstarten. En stor förändring som redan fått positivt omdöme från delar av matgästerna.

– Vi är nöjda med Kil slakteri och kommer fortsätta vara deras kun-der. Det är värmländska och dals-ländska kor och ekologiskt kött, säger Bernt.

PrioriteringNyeds skola prioriterar högt att in-formerar sina matgäster och elever om den ekologiska och miljö-vänliga maten. Dels för att öka kunskapen om skillnaderna mellan halvfabrikat och måltider lagade från grunden. De försöker även påvisa att det blir en bättre smak-upplevelse och ett större intag av näringsrika ämnen.

– Utan halvfabrikat kan vi som kockar variera och framställa fler smaker, säger Sofia.

arbeta i ett lag som ensam kvinna. – Raka rör och klara direktiv, så är det när man jobbar endast med män. De är väldigt rakt på men jag brukade skämta att vi kommer från två olika planeter, skrattar Barbro. Barbro kom nyligen hem till Mol-kom och säger att det är svårt att koppla bort resan för att återgå till vardagslivet. Hon menar att veckan i Luxemburg var såpass händelse-rik och gick väldigt fort.– Det är svårt att beskriva resan med ord, det här är en sådan resa man aldrig kommer glömma.

Bernt berättar hur viktigt alla i måltidsorganisationen tycker det är att upplysa och skapa förståelse. De har därför sökt ”miljöpengar” ifrån kommunen och hoppas på att få en summa stor nog att anställa en kost- och hälsospecialist. En specialist som kan ledsaga Nyeds skolans pedagoger som i sin tur kan hålla lektioner och genom-gångar kring ekologisk mat och miljöaspekter för eleverna i klass-rummen. Bernt brinner för sina matgäster och är mån om att ingen ska gå därifrån hungrig. Eleverna har matråd där de fritt får lyfta fram åsikter, synpunkter och förslag på maträtter.

– Jag vill att minst 75 procent av maten ska var tillagad från grunden och att vi lagar mat som vi vet att barnen gillar, till exempel tacobuf-fé och hamburgare.

Text: Maria Johansson

Vägen mellan Molkom och Karl-stad har varit en plats för många trafikolyckor. För att uppnå de transportpolitiska kraven måste vissa åtgärder vidtas. Trafikverket tog under fjolåret fram en plan för att modernisera sträckorna mellan Bergsmote t vid E18 i K a r l s t a d –E d s g a t a n samt Edsga-t an–Va l l a r-gärdet. Mel-lan Edsgatan och Vallar-gärdet behö-ver även en breddning av vägen göras, då den nu är för smal. Syftet med detta är att minska risken för olyckor och förbättra framkomligheten överlag. Lars Sassner är ledare för projektet.

– Tanken är dels att göra vägen mötesfri genom att förse den med mitträcke. Det blir en två-plus-ett-väg, vilket blir säkrare för samtliga trafikanter. Vi vill även höja hastig-hetsbegränsningen till 100 kilome-ter i timmen.

Busschauffören Andreas Larsson ser positivt på Trafikverkets planer.

– Ett mitträcke skulle absolut göra vägen säkrare. Att det ger möjlighet till högre hastighetsbe-

gränsning gör ju även att restiden kan förkortas, säger han.

Ytterligare åtgärderUtöver att göra vägen fri från mö-ten planeras även ytterligare säker-hetsåtgärder.

– Vi kom-mer att se över och för-söka förbättra busshållsplat-ser och kors-ningar. Bland annat där väg 63 och E18 går samman vid Kroppkärr

i Karlstad ska vi se om vi kan få till en rondell, säger Sassner.

Tidigt i processenVägplanen för arbetet togs fram 2013 men byggnationen kommer förhoppningsvis kunna inledas under hösten 2016. Startdatumet avgörs när planen genomgått pröv-ning nästa sommar.

– Själva arbetet med vägen kom-mer ta ungefär ett och ett halvt år, så kommer vi igång nästnästa höst så är vi klara runt senare delen av 2017 eller tidigt under 2018, för-klarar Sassner.

Text: Oscar Lebisch

Väg 63 sträcker sig från Karlstad i Värmland ända upp till Ludvika i Dalarna. Foto: Oscar Lebisch

Spice är syntetiska droger i pul-verform och marknadsförs som ersättare för cannabis. Robert, som använder ett alias, bor i Molkom och har använt drogen.

– Jag och en kompis delade på en välfylld PET-flaska till bång och tog tre bloss spice var. Det var asläskigt. Det kändes som om min hjärna skulle vandra iväg och att jag aldrig skulle vakna upp i den här världen, jag fick panik, säger han.

Den gången hade de använt en annan langare än deras vanliga. Det blev åtta gånger starkare Ro-berts normala spiceintag. Deras vanliga langare skulle röka drogen tillsammans med dem nästa dag.

– Ett bloss tog han, sen ville han inte ens ta i det, och han har ändå testat nästan allting.

Röker trots riskerUngdomar från Molkom som vill förbli anonyma säger att det finns unga i Molkom som rö-ker spice. En av dem menar att även om de vet att det är farligt är det ingenting de bryr sig om särskilt mycket. Vid ett tillfälle fick en av ungdomarnas vänner en snedtändning.

– En av mina kompisar fick för sig att han skulle döda sin pap-pa. Det slog helt fel för honom, säger hen.

I tillverkningen blandas spice först ut med aceton. Efter det häller man i till exempel tobak, låter det torka och röker efteråt. Risken är stor ef-tersom köparen inte vet hur stark säljaren har gjort blandningen.

– Mixen blandas ihop fel och

då blir det automatiskt starkt på ett annat sätt. Det beror på person till person vad man tål. Tål man inte det trillar man ihop och svimmar, säger en ungdom.

Johan Öhman, enhetschef på

Folkhälsoenheten berättar om olika tillstånd som personer har haft efter intag av drogen.

– Röker du spice kan du få ångest, akut psykos, kramp och bli medvetslös. På sistone har

Första gången spice upptäcktes i Värmland var 2006 och har sedan dess spridit sig lavinar-tat. Den har blivit en ingång till tyngre droger.

– År 2009 beslagtog vi mer spi-ce. Den stora lavinen kom förra året då spice var överallt. Alla pratade om spice och alla hade

det, berättar Daniel Fernström, chef för ungdomsgruppen hos polisen.

Antalet tillslag av spice ökade från 15 till 85 procent mellan 2012 till 2013. Idag är det tillbaka på 15 pro-cent. Men Fredrik Olausson, med-verkande i polisens ungdomsgrupp, menar att man inte vet i vilken ut-sträckning spice används i dag.

Modernisering av väg 63

”Jag och två kompisar rökte i typ ett år. Vi kände mycket stress och använde det när vi var uttråkade”, säger Robert. Foto: Dan Isaksson

Trafikverket planerar att öka säkerheten och framkomlig-heten på väg 63 mellan Molkom och Karlstad. De vill, bland annat, göra delar av vägen mötesfri och höja hastighetsbe-gränsningen.– Det låter väldigt bra på alla vis, tycker busschauffören

Andreas Larsson som ofta kör sträckan.

”Jag kan få det när jag vill”Förra året kunde MT rapportera om drogers förekomst på gymna-sierna i Karlstad. Nu kan vi berätta att spice finns i Molkom.

Spice – farligare än någonsinEfter 2012 exploderade spice i Sverige. Men den kom hit långt tidigare, och dagens spice är en mycket annor-lunda drog än den var från början.

– Det finns ett väldigt stort mör-kertal. Säg att vi har ertappat någon och har ett förhör med dem. Vi kan tro att den här personen har rökt spice för första gången, men sen berättar de att de har rökt varje dag hela sommaren.

Sedan 2006 har drogen anpassat sig till den narkotika som blivit klassifice-rad. På Folkhälsomyndighetens hem-sida finns dessutom en offentlig lista över den narkotika som är under utred-ning och därmed inte illegaliserad än.

”Vi kommer att se över och för-söka förbättra

busshållsplatser och korsningar.”

Nyheter12

”Jag och två kompisar rökte i typ ett år. Vi kände mycket stress och använde det när vi var uttråkade”, säger Robert. Foto: Dan Isaksson

THJ-018 är en av många spicevarianter som säljs online och kan vara på väg att illegaliseras.

”Jag kan få det när jag vill”

Spice – farligare än någonsin

till och med fall av hjärtinfarkt rapporterats, utvecklar han.

Stor tillgänglighetSpice har beskrivits som ett lagligt alternativ till cannabis. Men får grup-

pen välja mellan att ta spice och can-nabis utan risk att bli tagna av polisen så kan de i dag välja spice ändå. Att få tag på drogen är inte heller svårt.

– Jag kan få det när jag vill, me-nar en i gruppen.

– Användarna av spice som vi tog in i början sa att det inte alls var någon särskild fart i drogen. Den gav dig knappt mer än can-nabis gjorde. Men i dag är det nästan en hallucinogen drog, som gör att du ser saker och det är väldigt psykiskt påfrestande, förklarar Daniel.

Förödande effektPå behandlingshemmet Hällekils Gård tar de emot personer som är

beroende av både cannabis och spice. Markus Karlsson, vikarie-rande på Hällekils Gård är vittne till effekterna som spice har haft på deras patienter.

– Det kan ta upp till två veckor för de som röker cannabis att kom-ma in i livet på gården. Men de som har tagit spice kan fortfarande sitta stirrandes in i väggen och ha döds-ångest.

Text: Dan Isaksson

Sömn- och lugnande medel gäller det som är narkotikaklassat utan för-skrivning.

På fester uttrycker de att de skulle välja spice, trots farorna. Effekter-na beskrivs av ungdomarna som problematiska om de slår fel, sär-skilt om drogen röks i grupp.

– Det kan ju bli jävligt stora problem,

för du kan missta någon för en annan person och bli sur på den väldigt lätt. Så tänker du dig inte för och skapar problem. Så det är ju bäst att röka själv men det är roligare att röka med folk.

Det sker inte mycket försäljning av

spice i Molkom menar ungdomarna. Hur det ser ut under ytan är oklart, de-ras uttalanden antyder att personer åker till andra ställen för att skaffa droger.

Text: Dan Isaksson

Källa: Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning

Källa: Statens kriminaltekniska laboratorium

Statistik

Spice och cannabisSpice marknadsförs som en drog som är en ersättning för canna-bis. Men spice är ett vitt pulver, en kemisk drog som blandas ut med aceton och sprayas på någonting rökbart. Cannabis är en planta som torkas och sen rullas eller för-bereds på annat sätt utan kemika-lier. De beskrivs som två helt olika droger av de som har provat dem eller sett någon använda dem.

Ungdomar köper direktDe som tar spice köper det an-tingen direkt från säljare eller via internet. Att köpa direkt är vanli-gast bland ungdomar på grund av risken att bli upptäckt av sina för-äldrar vid beställning.

SammanfattningAbstinens och klassningSpice skapar snabbt ett fysiskt och psykiskt beroende, med kraf-tigare abstinens än den som upp-träder vid beroende av hasch och marijuana.

Det finns drygt 100 syntetiska cannabinoider. Av dessa canna-binoider är 21 narkotikaklassade och 39 klassade som hälsofarlig vara i Sverige. Merparten är ej narkotikaklassade.

Källa: Kunskapskällar´n

Fakta

Nyheter 13

Nyheter14

Farliga pärlplattan Barns leksaker innehåller hormonstörande kemikalier, men dessa ämnen är svår-reglerade av lagen.– De minsta i vårt samhälle

får det sämsta, säger Malin Hedlund som ska giftbanta Karlstad kommuns förskolor.

Malin Hed-lund är miljö-handläggare på teknik-och fastighetsför-valtningen i Karlstad. Nu inventerar hon alla förskolor som en del i kommunens kemikalieplan.

– De flesta är väldigt tacksamma när jag kommer för att berätta och visa att det finns bättre och sämre val. Vissa tycker att det är jobbigt, jag tror att det hänger ihop med att man blir rädd.

I förskolan finns gott om kemi-kaliefyllda gamla plastleksaker, bollar och pärlplattor. Vissa plaster innehåller cancerframkallande ke-mikalier och mjukgörande ftalater som är hormonstörande. Leksaks-direktivet reglerar innehållet i lek-saker och barnavårdsprodukter. År

2007 förbjöds ett antal ftalater.

Men på förskolor-na rensas det sällan i leksakslådan och föräldrar donerar gärna till exempel gamla väskor och

telefoner. Problemet är att saker som inte är tänkta till barn, inte regleras av lagstiftningen.

– I kommunen anammar vi för-siktighetsprincipen, vi tar därför inga stora risker. Om kemikalierna kan påverka fortplantningsförmå-gan så ska vi inte riskera det. Men

Plastpärlor finns det gott om i pysselhörnor. Men det är bättre att satsa på pärlor i andra material, till exempel i trä eller glas.

Länsstyrelsen i Värm-land beslutade i slutet av november att 24 vargar ska skjutas under vinterns licensjakt. Rovdjursfören-ingen är kritisk till jakten och att besluten tas på ett regionalt plan. – Beslutet borde tas på en

nationell nivå eftersom det är en nationell angelägen-het, förklarar Rovdjursför-eningens regionansvarige i Värmland, Jan Bergstam.

I dagsläget finns det ett riksdags-beslut om att det ska finnas minst 270 vargar i Sverige. Med det nu-varande beståndet betyder det att närmare 90 får skjutas under li-censjakten. Den kommer att pågå från den 9 januari till och med den 15 februari. Jakten är uppdelad i fyra revir: Forshaga, Gårdsjö, Medskogen och Kläggen. Värmland är vargtätast i Sve-rige och enligt länsstyrelsen finns

det upp emot 200 vargar i länet. Maria Falkevik, rovdjursansvarig på länsstyrelsen, anser att det är viktigt att man följer förvaltnings-planen som innebär att man har en livskraftig vargstam.

– Vi har en målsättning att kom-ma ner på tolv föryngringar inom 2-3 år. Just nu ligger vi på 17,5. Det betyder att vi nu ligger över den förväntade målsättningen, men att vi också ligger över vår minimi-nivå på elva föryngringar.

Med en föryngring menas en kull. Jan Bergstam ser inte hur en jakt skulle kunna gynna vargen.

– Vi är emot licensjakt på var-gen under rådande förhållanden och anser att vargpopulationen i Sverige inte har gynnsam beva-randestatus.

Ökad vargstamLicensjakt på varg har funnits sedan 2010, men utlystes senast 2011 i Värmland. I dag är länet täckt av totalt 29 vargrevir. Kon-

centrationen av varg är på många ställen stor och man hoppas ge-nom jakten att vargen sprider ut sig till närliggande revir för att lätta på trycket.

Vargtätheten har blivit ett pro-blem då det får negativa effekter på älgbeståndet, samt att många tamdjur går åt. Vargens huvud-sakliga föda är älg och inte minst älgkalvar som är lätta byten. Just tätheten är något som Maria Fal-kevik hoppas få ner genom jakten.

– Vargarna ska sprida sig till utbredningsområden. Att få ner tätheten i de mest koncentrerade områdena är målsättningen med jakten, på både regional och na-tionell nivå.

Det är än så länge oklart om hur Rovdjursföreningen kommer att agera i frågan.

– Vi har precis fått ta del av be-slutet så om vi kommer att över-klaga kan jag inte svara på i nulä-get, säger Jan Bergstam.

24 vargar får skjutas

Licensjakten på varg i Sve-rige är kontroversiellt.I Värmland delas folk upp

i två läger, en för- och en motsida. Molkoms Tidning har pratat med en jägare som vill vara anonym. Hen ser sig inte som en vargha-tare, men tycker att varg-beståndet bör hållas nere.

Jägaren är noga med att påpeka att målet inte är att utrota vargen.Det har gått ett par år sedan den senaste attacken, då en av hens kalvar dödades av en varg. Detta gick dock inte att bevisa och där-för fick jägaren heller ingen ersätt-ning för kalven.

– När kalven dödades var Läns-styrelsen här för att undersöka. De kom fram till att det inte kunde vara varg, eftersom det inte fanns några vargspår. Spåren de hittade var bara rävspår. Men att en räv skulle bita ihjäl en kalv på 50 kilo när det finns två kor och en tjur där intill är ju helt otroligt.

Att vilt- och elstängsel skulle fungera mot vargen tror hen inte riktigt på. Jägaren berättar om en person i Lekvattnet i norra Värm-land som hade både ett femtrådigt elstängsel, ett fårnät plus två van-liga staket, och ändå blev utsatt för ett tiotal attacker. I dag har jägaren ett vanligt staket och tycker inte att det är lönt att lägga pengar på

något som kanske skulle hålla var-gen borta.

– Vargen är så intelligent, så vill den ta sig in, så gör den ju det ändå. Älgbeståndet hotatSveriges vargpopulation har ökat stadigt sedan 1990-talet. I Värm-land är den som tätast och det innebär fler, men också mindre vargrevir. Samtidigt har älgbe-ståndet sjunkit på flera håll i länet. Jägaren menar att vargen inte är en ensam bov i detta, men att den har bidragit till nedgången.

– I dag har vi vargrevir i Värm-land på 25 000 hektar, men där

finns knappt någon mat. Vi har gjort inventeringar i ett område norr om Molkom och där brukar det vara elva älgar per 1000 hek-tar, men det har sjunkit stadigt de senaste åtta åren. Nu är vi nere på fyra älgar per 1000 hektar. Älgan-talet minskar samtidigt som var-gen ökar.

Jägaren tycker sig se en liknande utveckling nere i Björneborg, som ligger sydost om Kristinehamn. Där ställdes årets jakt in, då det bara fanns en älg per tusen hektar.

– Om det är något vi ska göra i Värmland så är det att sluta jaga älg!

Stammen måste hållas nere

”Sådant är fors-kare väldigt för-siktiga med att utala sig om.”

Text: Ayar Alarcón

Vargpopulationen är som störst i Värmland. Länsstyrelsen uppskattar att det finns ca 200 djur i länet. Foto: pixabay

Text: Ayar Alarcón

Nyheter 15

Farliga pärlplattan förskolan är nog mycket säkrare än vad många hem är. Det är jättebra om föräldrarna också uppmärk-sammar problemet.

Utsöndrar kemikalierI kemikalieplanen ingår också att ställa krav på förskolans leveran-törer. De ska kunna redovisa vad produkterna innehåller och tillhan-dahålla miljövänliga alternativ.

Städrutin är viktigt eftersom det mesta runtomkring oss utsöndrar kemikalier. Dessa fastnar i damm som sprids ut i rummen vilket gör att exponeringen blir större.

– Vi fasar nu in bra grejer och får bort de sämre. Allt tar ju tid och kostar pengar men vi måste börja någonstans.

Studier av ftalaternas påverkan på människor tar lång tid. Därför finns inga definitiva svar på vilka skador som kan uppkomma. Men forskare

misstänker ett samband mellan höga halter av hormonstörande ämnen och bland annat diabetes, bröstcan-cer och fetma. Kemikalieinspektio-nen varnar för ämnen som kan störa kroppens hormonsystem eftersom de kan ge upphov till skador på im-munsystemet och nervsystemet.

– Sådant är ju forskare väldigt försiktiga med att uttala sig om. Det tar nog många år innan de kan säga att något är säkert.

Bristande lagstiftningFör att föra in en kemikalie på marknaden behöver man inte bevisa att den är ofarlig. Men för att för-bjuda en krävs forskning under flera år. När sex stycken ftalater förbjöds, ersattes de istället med andra lik-nande ämnen. Tillverkare har heller ingen skyldighet att redovisa exakt vad produkter innehåller.

– Problemet ligger i lagstiftning-

Plastpärlor finns det gott om i pysselhörnor. Men det är bättre att satsa på pärlor i andra material, till exempel i trä eller glas.

– Jag försöker käka ganska bra, närproducerat och ekologiskt. Jag är medveten om att det finns mycket kemikalier runt omkring oss. Det ska vara farligt att leva, men så är jag en äkta konspirationsteoretiker.

– Ganska mycket. Jag har rensat ut i stort sett alla plastleksaker från min tvåårige sons rum. I köket använder jag köksredskap i metall istället för plast och jag städar med miljövänliga medel.

– Inte mycket om jag ska var ärlig. Jag tänker väl på det om jag läser nå-got om kemikalier i tidningen. Men nu när jag har fått barnbarn kanske jag kommer att tänka mer på det. Min för-hoppning är att konsumentverket har koll på sånt. Det tycker jag är deras uppgift.

Hur mycket tänker du på kemikalier och hur de påverkar dig?

Stig Strålman, 70, pensionär

Lovisa Lagneryd, 30, studerande

Erik Sjöström, 27, bonde/snickare

en. Det ska inte vara konsumentens ansvar, men det är ju så det är nu. Det är kemikalieindustrin och lag-

Marianne Wilbourn, 70, pensionär– Nu för tiden har det hänt en del,

särskilt när det kommer till leksaker. Nu står det på vad de innehåller. Jag tänker inte så mycket på det. Jag har ju väldigt lite plast. Jag gillar lite äldre grejer i trä, porslin och keramik. Till vardags så är det sånt jag använder.

Text och foto: Daniela Melin

Foto: Daniela Melin

stiftningen som tar för lite an-svar.

Malin är geovetare i grunden och har tidigare jobbat med mätningar av mark- och luft-föroreningar. Men det var först i och med det här projektet som hon fick upp ögonen för kemi-kalier i specifika produkter.

Göra bättre val– Man blir ju upprörd men sam-

tidigt så är det bra att vi kan göra något, vi kan göra bättre val. Jag har förändrat hela mitt kök. Ju mer prylar man har hemma desto större exponering blir det.

Förskolor i Molkom kommer att inventeras under första halv-an på nästa år.

Malin hittar personalens gamla telefon bland barnens leksaker. Elektronik innehåller flamskyddsmedel som kan vara giftigt.

Nyheter16

Valentino Denzar Hikmat åkte till Kurdistan för att fira sin brors bröllop. Men det blev oroligt när Islamiska Staten (IS) ockuperade i grannbyarna.

– De rövade bort kvinnor och dödade män, det var hemskt att få reda på detta när bröllopet var på gång, säger han.

Valentino stred mot IS”Det var en farlig position att stå där, för alla kunde se mig”, säger Valentino Denzar Hikmat.

Valentino Denzar Hikmat är före detta elev på Molkoms Folkhög-skola. Året efter han slutade skolan fick han uppleva något som han inte kunde ha förutspått.

– Jag flög till Arbil i juni med fa-miljen för att fira bröllopet. Veckan innan bröllopet fick vi reda på att IS var i närheten och skapade pro-

blem. Min morfar som är general för armén Peshmerge var ute och stred och berättade vad som hände efter bröllopet var över, säger han.

Morfadern AbetMorfadern tog hand om flyktingar som flydde från byarna i närheten. Män dödades, kvinnor våldtogs

och rövades bort. Några av Valen-tinos släktingar dog under striden, berättade morfadern. Släktingarna begravdes och Valentino fick nog.

– När jag såg mina släktingar be-gravas samtidigt som folk sov på gatorna så såg jag svart. Jag fick nog. Jag ville vara med och strida, säger han. Min morfar ville inte ha med mig ute i strid. Han sa nej hela tiden och ville inte se mig skadad.

Morfadern ifrågasatte Valentino om han ens har hållit i ett vapen förut. Inget kunde få Valentinos morfar att ändra sig tills Valen-tino övertalade sina farbröder att

övertyga morfadern att vara med och kriga.

– Ville du verkligen vara med frå-gade min morfar och jag svarade med ögon fulla i tårar. Ja det vill jag. Jag fick som jag ville till slut, säger han.

Den hårda träningenValentino fick sedan mönstra in och gå en grundutbildning i ar-mén. Den pågick i 18 dagar. Men träningen var ingen dans på rosor. Den var tuff och testade Valentinos gränser.

– Jag fick träna kondition, vapen-

I år blir det en ny person som på julafton ska hälsa tittarna välkom-na och tända ljuset i SVT. Det är Henrik Dorsin som blivit utsedd till årets julvärd. Han tar över efter Petra Mede från förra året.

Henrik är mest känd från sin roll i ”Solsidan” som Ove Sundberg samt rollen i ”Kontoret” på TV4. Kanske blir han en återkommande julvärd som Arne Weise var.

Kommunen har beslutat att det kommer bli ett landsbygdsråd bestående av tio personer. Två från kommunstyrelsen, en ansvarig kommunal tjänsteman och sju kommuninvånare med anknytning till landsbygden.

– Det ultimata är att vi får repre-sentanter med anknytning till flera olika landsbygder i Karlstad kom-mun, säger kommunalrådet Andre-as Pettersson (C).

Rådet ska lyfta fram frågor, öns-kemål och funderingar från lands-bygdens invånare. Skapa en länk mellan Molkom och Karlstad.

Birgitta Björk jobbar med medi-cinsk laser och har gjort det i fyra år. Denna laser behandlar smärtor, inflammationer och cirkulationsbe-svär.

Laserteamet är ett eget företag och har funnits i Molkom sedan 2011. Mottagningen finns i cen-trala Molkom ovanför tatuerings-studion. Hon har också en huvud-mottagning i Karlstad där Birgitta befinner sig mestadels.

Birgitta har själv haft svåra smär-tor och det fick henne att gå en la-serutbildning för att sedan jobba med detta.

Sandmon är det nya namnet på trafikplatsen efter järnvägen mel-lan Kil- Molkom istället för det tidigare namnet Rådom. Detta ef-tersom man vill att trafikplatserna efter järnvägen ska ha geografiskt kopplade namn. Sandmon kommer även vara den nya benämningen under det pågående bygget. Byg-get startades 2014 för att förbättra godstrafiken och väntas stå färdigt till årsskiftet 2018.

Landsbygdsråd på gång

Laser mot smärta

Årets julvärd utsedd

Sandmon nytt trafikplatsnamn

Nyheter 17

Valentino stred mot IS

Tre vikariebokare har tillsatts för Karlstads kommuns förskolor. Vikariebristen och den ökade ar-betsbelastningen på personalen ligger bakom det. Bokarna ska nu ordna in folk istället för att perso-nalen ska leta själva. Det ska enligt Johan Karlefjärd, förskolechef för Molkomsområdet, förbättra arbets-villkoren för både fast personal och vikarier. Efter inledande pro-blem tycker nu Johan att det går i rätt riktning.

Om man jämför elpriserna mellan Fortum och Karlstad Energi, som även dem kan leverera el till Mol-komsborna, så skiljer sig priserna åt. Till exempel har du en mellan-stor villa på ungefär 140 kvm med fjärrvärme och förbrukar ungefär 5000 kWh/ år. Då skiljer det 85 kronor i månaden till Karlstad En-ergis fördel. Just nu har Karlstad Energi 248 elkunder i Molkom. Det är Fortum som äger nätet för elen i Molkom.

För femte året samlar Julänglarna in mat och leksaker till fattiga barnfamiljer i Karlstads kommun. Lasse Söderberg, diakon i Ruds-kyrkan, är en av de som samordnar projektet. Familjerna som får del av gåvorna är kända för kyrkan. Bland annat genom Hopptornet som finns för barn till missbru-kare. Antalet familjer i behov av hjälp har växt. Förra året hjälptes 130 familjer och Lasse tror att det kommer bli fler i år. Kyrkan sköter utdelningen under en dag innan jul.

Valentino Denzar Hikmat. Foto: Almir Cancarevic

teknik och att vara utan mat och vatten i flera dagar. Jag gick ner nio kilo under den här träningen. Det var tufft, säger han.

När Valentino var klar med sin mönstring och utbildning fick han sedan åka med sin morfar, pappa och sina farbröder ut i striden.

– Vi var ungefär tusen soldater i Peshmerge och stred. Jag stod vid en kulsprutemaskin och sköt mot IS, men jag vet inte ifall jag träffade någon. Morfar kom ut ur hytten och blev helt galen när han såg mig skjuta.

Striden höll på i flera dagar. De

tog tillbaka ett område utanför Ar-bil trots att det var minor i hela om-rådet. Det IS gör är inte muslimska handlingar menar Valentino.

Valentino om IS– Jag tycker inte att IS är musli-

mer som de säger att de är. Jag är själv muslim och i Koranen står det inte att man ska våldta kvinnor och sälja dem som slavar, döda oskyl-diga barn, förstöra kyrkor och mos-kéer. Det är förbjudet i islam.

Text: Almir Cancarevic

Ett medborgarförslag om att skapa en mötesplats för de arbetslösa i Molkom har kommit in till kom-munen. Förslaget lämnades till arbetsmarknads- och socialnämn-den i Karlstad kommun 2013. Detta eftersom det inte finns någon lokal arbetsförmedling i Molkom att tillgå. I nuläget är dock inte en mötesplats i Molkom aktuell en-ligt nämndens ordförande Johanna Larsson. Istället öppnar man för ett samarbete för att lösa frågan för de arbetslösa.

– Vi för diskussioner om ett sam-arbete med Graninge, säger ordfö-rande Johanna Larsson(M).

Foto: Privat

Enklarevikariebokning

Billigare el med Karlstad Energi

Kyrkan sprider julkänsla

Ingen mötesplats för arbetslösa

Nyheter18

Lättare att sortera avfallMolkoms nya och upprustade återvinningscentral (ÅVC) har gjort det lättare att sopsor-tera för molkomsborna att sopsortera.– Det har blivit mycket smi-digare att ta sig fram för att sortera, säger besökaren Lars Deland.

Det var i maj 2013 som den nya återvinningscentralen stod klar i Molkom. Denna central samarbetar med Väses ÅVC och dessa ägs utav Karlstad Energi. Ett riktigt

lyft för hela orten då folk börjat återvinna mer. Det menar Elin Carlsson som arbetar på centralen och har gjort det i tretton år. Hon om någon märker skillnad.

– Det är mycket större och lättare att sortera, vilket gör att folk ofta återkommer. Vilket också gör att man lär känna kunderna, menar Elin.

Våren är högsäsongUnder den årstid det är mest besökare och mest att göra är våren. Trädgårdsavfall och vårstädningar i hemmen gör det blir extra mycket att göra för Elin och hennes kollegor.

– På våren har vi alltid extraöppet på måndagar samt lördagar för att kunna hinna med allt jobb som måste göras runt om, säger Elin.

Inför vintern kommer det ta tid att försöka skotta och sanda för att besökarna lätt ska ta sig fram till containrarna.

– Enorma ytor att ta hand om inne på centralen, det tar tid man hellre vill lägga på att hjälpa besökarna, menar Elin.

Lars Deland besöker centralen flera gånger i månaden och ser bara positivt på förändringarna som skett.

– I dag slänger jag brännbart,

Sopbilen på glidDet är en plusgrad ute, det är krispigt i gräset och det blåser kalla vindar. Jan ringer upp och säger att han blir några minuter försenad. Han har nämligen sju stopp kvar innan han är framme.

Jan Kristoffersson är 49 år och har kört ute i Molkom i snart fyra år inom Karlstads Energis regi. Innan dess så var han på Ragn-sells och körde sopbil. Han har över 20 år i bagaget som sophämtare, så han har varit med om det mesta inom jobbet. Jan kan alla turer i hu-vudet och han vet precis var alla kärl står. Det är mellan 220 och 300 hämtningar per dag. Turerna varierar men i snitt åker han 16 mil per dag runt om i skogarna.

– Det blir som en arbetsska-da. Visst finns det kartor och så men dem behöver jag inte,

allt sitter i huvudet, säger Jan. Det smäller högt där bak när

Jan tömmer kärlen och han bankar dem flera gånger så verkligen allt ska komma ut.

– Det har inte riktigt börjat än men snart så kommer fastfrysning-arna. Det är speciellt matavfallet som fryser, berättar Jan.

Fort tillbaka, upp i hytten och vidare till nästa ställe. Det går på automa-tik det han gör. Stannar bilen, i med handbromsen, hasar sig ner för sop-bilen samtidigt som han sliter med sig handskarna och går bak till sop-tunnan för att tömma. En halv minut senare är han tillbaka i bilen igen.

Snabba på att få bort snönVägarna här ute runt om Mol-kom tycker Jan är bra även

när snön har kommit på plats.– Jag tycker de plogar undan

ganska fort och är bra på att gru-sa vägarna. Så det är inte så far-ligt. Det är nästan värre på våren då det är tjällossning i marken.

Jan svänger in till Tidafors IP och kör fram, lägger i backen

och bara vri-der runt bilen som ingen-ting. Trots att den stora last-bilen väger runt 17 ton.

– Det blir som en vanesak, det bara sitter där. Det finns ju en backkamera här också. Jag kör ju den här lastbilen mer än min egen bil, konstaterar Jan.

Molkomsborna ute på gles-bygden är bra och visar på stor respekt. Kärlen står med handtaget utåt så det blir lätt-are för Jan att tömma. Oftast

är det skottat runt om också.

En bra bil är viktigt Det luktar inte alls mycket bak i sopbilen där maskineriet matar in alla sopor. Nästa ställe Jan stan-nar till på är det lite trångt och Jan fäster blicken noga i backspeglarna när han placerar in bilen perfekt in-till nästa sopkärl som ska tömmas. På sina 20 år inom branschen så har han lyckats undkomma att köra fast någonstans trots halv taskiga grus-vägar runt om i skogarna. Dikena blir svårare att se och vid möte så får man ha känsla var man har bilen.

– Har man en bra bil så är det inga problem, man får tänka sig för lite mer under vintern bara. Men en dag så sitter jag nog där i diket, då är det bara att ringa bärgaren.

Fastfrysta sopor är något som hör till jobbet under vintern.

– Matavfallet sitter som berg alltså, jag försöker så gott jag

Att vintern är på ingång hindrar inte Molkomsborna från att få soporna tömda. Foto: Daniel Wiklund

kan. Det känns fel att lämna kvar men skulle jag försöka få ur allt på vintern så skulle jag aldrig komma hem, säger Jan.

Något som Jan näm-ner är väg 240 som går ända från Väse upp till Hagfors.

– Där är det inte jätteskoj att jobba, det är många som inte har respekt för arbetsfordon. Där kan jag önska att folk visar mer hänsyn och saktar ner. När de ser att en sopbil står efter vägen med blixt-ljus och arbetsbelysning.

Jan tittar upp med ett leen-de och säger att han verkligen trivs med sitt jobb och det hörs i rösten när han berättar det.

– Det är ett väldigt fritt jobb. Frihet under ansvar, säger Jan.

det gör jag flera gånger varje månad och tänker fortsätta med det, säger en nöjd Lars.

Han fortsätter med förnöjdhet.

– Det var så litet innan på den gamla återvinningscentralen. Detta är ett mycket bättre, säger Lars.

Text: Daniel Wiklund

Sammanställning ÅVC Molkom: November 2014Brännbart: 239,92 ton

Deponi: 166,92 ton

El-avfall utan producent-ansvar: 6,14 ton

Metallskrot: 114,54 ton

Däck med fälg: 10,39 ton

Kläder (Myrorna): 0 kg

”Det blir som en arbetsskada.”

Text: Glenn Skogström

Jan tipsar inför vintern

1. För att inte matavfallet ska frysa fast i kärlet så kan man prova att lägga ut mat-avfallspåsen utanför dörren. Så den fryser till först innan man lägger den i kärlet.

2. Fyll inte upp matpåsen så det ser ut som ett bowlingklot. För då sitter det fast ordentligt ifall man gör det.

3. Skotta gärna runt kärlet.

4. Dra gärna fram kärlet till tomtgränsen.

5. Handtaget utåt. Men är det så att det bor gamla människor där så är det klart man har överseende med det.

Nyheter 19

Strid om miljöbränslePå Preems station i Molkom finns det i dag inget miljöbränsle att tanka. Dispensen från att ha förnybart drivmedel har gått ut, men en förändring fördröjs av pågående rättsprocesser.

Den 31 december 2013 gick Preems dispens gällande automatstationen vid Macken i Molkom ut. De var då tvungna att införa förnybart driv-medel. Än så länge finns det inga nya alternativ att tanka med. Det ser dock inte Lena Hjelm, Macken i Molkoms ägare och skötselman på stationen, som ett större problem.

– Det hade ju varit bra om det funnits, men det är ingen stor ef-terfrågan på etanol här. Det är väldigt, väldigt få som hör av sig, hit i alla fall, som inte kan tanka. Det kan vara någon en-staka, men det är inte många.

Att så är fallet med etanol-bränslet E85 förstår Preems pressansvarige Tove Grönkvist.

– E85 har ju minskat rätt mycket på marknaden på grund av att få bi-lar kör på det. Det är ju klart att det finns ett samband där, säger hon.

Tvist om dispenserPreem har överklagat beslutet av Transportstyrelsen vilket innebär att ärendet fördröjs ytterligare. Företaget fick ett större antal dis-penser avslagna under våren 2013. Transportstyrelsen tyckte inte att Preems angivna skäl, att det inte är ekonomiskt försvarbart att instal-lera ett förnybart drivmedel, var nog för att godkänna. Preem över-klagade då till Förvaltningsrätten i Falun och fick rätt. Transportsty-relsen överklagade sedan till Kam-marrätten och under tiden detta pågår kan Preemstationer som den i Molkom arbeta utan dispens. Till-synen av att lagarna runt det för-nybara drivmedlet följs har den lo-kala Miljöförvaltningen hand om.

– Vi har drivit sånt här förut, men

vi kommer inte längre med den lagstiftning vi har i dag. Rent ju-ridiskt sett är det lagligt för dem, säger Sofia Eriksson, miljöskydds-inspektör på Miljöförvaltningen.

Molkoms station är däremot inte en av dem som fick avslag utan har en dispensansökan från 30 decem-ber 2013 som väntar på att behand-

las. Transportstyrelsen väntar näm-ligen in resultatet av de pågående överklagandena innan de handläg-ger liknande ärenden från Preem.

Miljödiesel iställetPreem vill inte införa E85. Höga kostnader för installation av bränslepumparna och sjunkande etanolförsäljning gör att de sö-ker andra miljöalternativ. Miljö-

diesel är det de förespråkar här.– Vi försöker hitta ett sätt

att tillhandahålla vår miljö-diesel, som även uppfyller kraven i pumplagen. Vi har därför sökt dispens hos Transport-styrelsen, säger Tove Grönkvist.

Hon tycker också att det skul-le vara ett bättre alternativ för miljön än etanolen. Samtidigt spelar givetvis pengarna in.

– Vår försäljning av diesel på stationen är god, vilket talar för att miljödiesel skulle vara en större vinst för klimat och miljön. Jämför med om vi ska investera i ett bränsle som har vikande för-säljning, bland annat på grund av att få köper en etanolbil idag.

Nytt bränsle för VictoryOKQ8 tog bort sina bräns-lepumpar hos Victory Ben-sin i Molkom 2011. Inom en snar framtid kan det dock finnas nya möjligheter att tanka på platsen igen.

I lite över tre år har Victory Ben-sin stått utan bränslepumpar utan-för sin mack. Det kan snart ändras för ägarparet Birgitta och Axel Andersson, mer kända som ”Bibi” och ”Acke”. Just nu håller de på att få klar en överenskommelse med drivmedelsförsäljaren Qstar.

Birgitta och Axel förväntar sig definitivt svar på om det blir något under december månad.

– De ska bara få godkänt från hu-vudkontoret, säger Birgitta.

Qstar intresseradeEn överenskommelse skul-

le göra att arbetet kan inle-das till våren. Däremot kan det dröja lite, enligt Qstar själva.

– Vi har inte tagit beslut än, men det kommer i början av nästa år. Förmodligen under första kvar-talet, så kanske januari-februari. Vi är klart intresserade i alla fall, säger Qstars VD Maria Hadd.

Förutom att bränslepumparna till den nya automatstationen ska på plats är även byggandet av ett fem meter högt skärmtak pla-

nerat. Bland de drivmedel som kommer att erbjudas märks den 95-oktaniga bensinen och diesel till både person- och lastbil. Dess-utom finns det möjlighet att ytterli-gare ett alternativ kommer finnas.

– Det ska bli tre pumpar så jag vet inte riktigt vad det ska vara i den tredje. Det är möjligt att den ska vara för etanol, säger Birgitta.

Det skulle i så fall bli den för-sta etanolstationen i Molkom.

Pensionen lockarParet Andersson försökte sälja

Victory Bensin under ett års tid när OKQ8 stängde sin bensin-station. Efter att ha ägt macken

Birgitta Andersson hoppas få bräns-lepumpar igen utanför sin mack. Foto: Pär Thorstensson

I dag finns det bara bensin och diesel på Preemstationen i Molkom. Foto: Pär Thorstensson

sen 1976 ville de kunna ta ut pension och ingen av deras barn var intresserad av att ta över.

– Jag är 76- och Axel är 77 så vi skulle vilja kun-na pensionera oss på riktigt.

Den gången var försäljningen utan lycka, men de hoppas på nya vindar nu om den nya auto-matstationen går i hamn. Det går inte att ta miste på att man sak-nat att kunna erbjuda tankning.

– Det blev ju så rumphug-get när vi slutade sälja ben-sin. Det är ju det som drar folk.

Text: Pär Thorstensson

Text: Pär Thorstensson

Nyheter20

Graninge –en folkrörelse

Fyrbo kan få ny ägareKarlstad kommun har planer på att sälja fastig-heten Fyrbo i Älvsbacka. Det finns intresserade, men innan kommunen kan sälja måste de stå som ägare juridiskt.

Tidigare i år överlät Byalaget Älvan sin bygdegård Fyrbo till Karlstads kommun. Men ännu är det oklart vad som kommer hända med byggnaden. Det finns flera personer som är in-tresserade av att köpa den, bland annat en person från Tyskland. Den intresserade köparen har tidigare haft aktiviteter i Värm-land.

– Han vill använda lokalerna till friluftsanknytna aktiviteter, säger Göran Romhed, på Karl-stads kommuns mark- och ex-ploateringsenhet.

Kommunen kommer sälja Fyrbo så snart som möjligt. Men de kan inte påbörja försäljning-en eftersom kommunen ännu inte står som formell ägare för Fyrbo. Det måste bli klart med lagfarten först och kommunen väntar på ett godkännande från inskrivningsmyndigheten.

Måste gynna bynNär det är klart får kommunen hjälp av mäklare att sälja fastig-heten. De har ett ramavtal med mäklare runt om i Värmland. Ett ramavtal är en generell överens-kommelse som ligger till grund för framtida avtal.

– Vi vill hitta en bra köpare som kommer utnyttja lokalerna till ett bra ändamål. En köpare som kommer driva något som gynnar byn, säger Göran Rom-hed.

Samtidigt kommer kommunen överväga en köpare som betalar ett bra pris så att kommunen ska få tillbaka en del av pengarna de lagt ner.

– Både kommunen och byala-get Älvan har lagt ner mycket pengar på renovering och för-bättring av lokalerna, säger Gö-ran Romhed.

I sex år stod Graningeskolan tom. Nu börjar Mötesplats Graninge ta form, men eftersom allt hänger på ideella krafter tar det tid.

– Men det är inga problem att få folk att ställa upp. Det har blivit lite folkrörelse över det, säger Dan Helmersson från Svenska kyrkan.

Snart ett år har gått sedan Graning-eskolan skänktes av kommunen för att bli ett allaktivitetshus. Fören-ingen Mera Molkom, Ängsbacka kursgård och Svenska kyrkan står bakom projektet. Den omfattande renoveringen av alla fyra husen har

påbörjats och en del aktivitet har redan tagit fart. En konstutställ-ning pågår nu i galleriet och trots halvfärdiga lokaler har både en teater- och yogagrupp flyttat sina verksamheter dit. Projektet bevil-jades 800.000 kronor i EU-medel,

vilket innebär att de måste uppnå ett antal ideella arbetstimmar som motsvarar den summan.

– Allt tar tid eftersom vi inte har några anställda, allt arbete är ide-ellt, säger Dan.

Molkomborna styrFrån och med den första januari ska inte längre kommunen stå för el och drift av byggnaderna. Ut-gifterna ska istället täckas av hy-resgästerna. Redan har bland an-nat Studieförbundet Vuxenskolan

och en revisionsbyrå hyrt in sig i de färdigrenoverade lokalerna på första våningen. Förhoppningen är att Mötesplats Graninge ska bli ett självgående projekt och den själv-klara platsen att träffas på.

– Egentligen är det ju ett integra-tionsprojekt. Tanken är att folk ska mötas, inte ro för sig själva, säger Dan.

Michael Bernholm är vice ord-förande i Mera Molkom och en av Graningeskolans fastighetsägare. Både han och Dan är eniga om att

Alla stannar till vid Road 63Familjen van Gelder flyttade från trängseln i Holland till Lindfors. Gästerna fortsätter att strömma till deras restaurang Road 63. – Vi har satt Lindfors på

kartan igen, säger Brian van Gelder.

Monroe som vi har på flera tavlor.Inredningsdetaljer fylls på allt

eftersom familjen kommer över något passande. En gammal kassa-apparat som fyndats på loppis står på bardisken.

– Det ska alltid finnas något nytt att se här. Vissa har till och med ve-lat köpa skyltarna men det fick de inte, skrattar han.

Under byggets gång fick familjen överraskande besök när den ameri-kanska gruppen Chicago stannade till utanför. Bandet förärades en

en bra idé, vi vet båda hur lastbils-livet är. Man är ute och kör hela veckorna och då är det skönt att kunna ta en dusch.

Amerika på tapetenRestaurangens väggar pryds av vägskyltar, tavlor med amerikan-ska motiv och gamla registrerings-plåtar från bilar.

– Vi hade en idé om hur vi ville att det skulle se ut, med mycket trä. I Sverige så gillar man ju allt amerikanskt, till exempel Marilyn

get var inte bara positiva från bo-ende i Lindfors.

– Vad fan gör de här? Undrade folk. De tyckte inte att det var värt att bygga upp något här, men efter ett tag blev de nyfikna och idag är alla glada för hur det blev.

Grusplanen utanför restaurangen är stor nog för att rymma flera last-bilar. En dusch finns i ett av de ba-kre rummen. Den är särskilt till för alla lastbilschaufförer som kommer förbi Road 63.

– Jag och pappa tyckte att det var

För tre år sedan köpte familjen korvkiosken i Lindfors. De byggde på egen hand ut restaurangdelen som för tankarna till en amerikansk vägkrog. Men reaktionerna på byg-

– Där ska den nya infarten hit byggas och det finns redan en plan över hur trädgården ska se ut, förklarar Dan.

Byalaget förvaltade Fyrbo i tio år.

Text: Viktoria Moberg

Foto: Birgitta Öjersson

Nyheter 21

Graninge –en folkrörelse

Hopp om kretsloppKarlstad kommun vill bygga en kretsloppspark i Molkom. I Göteborg finns redan Sveriges största och runt om i Europa på-går satsningen för fullt. – Det här kan sätta

Molkom på kartan, säger Peter Sörensen, en av initiativtagarna.

Tanken med en kretsloppspark är att återbruka saker man vill bli av med istället för att bara slänga dem. När man besöker kretsloppsparkerna med sina saker ska man bemötas av krets-loppsvärdar som bestämmer om föremålet ska slängas eller åter-brukas. De föremål som krets-loppsparkerna tar hand om lagas och återbrukas. De föremål man lyckats återbruka säljs sedan vi-dare i andra hand genom krets-loppsparkens egna butiker.

Kretsloppsparker bygger på två saker. Dels så är det ett sätt att förbättra miljön genom att försöka minska avfallsberget genom att återanvända saker.

– Dels att det görs sociala in-satser för dem som står längst ifrån arbetsmarknaden. En kretsloppspark erbjuder ypper-liga möjligheter till att ge ar-betstillfällen för människor som kanske inte är högutbildade, sä-ger Peter Sörensen.

Fick först avslagDet var de här ideerna Peter Sö-rensen presenterade för kommu-nen för två år sedan. Först av-slog kommunen förslaget men beslutade senare att satsa 98000 kronor på att låta Peter utveckla iden. Det är pengar som kom-mer användas till en förstudie för att se om det är möjligt att bygga en kretsloppspark. Vägen dit är fortfarande lång.

– Men kommunen ser väldigt positivt på projektet även om det fortfarande är mycket som ska planeras och ses över, säger Karin Vogt, avfallsrådgivare på Karlstad kommun. Iden till att försöka bygga en kretsloppspark i Molkom fick Peter genom satsningen på att bygga om Graningeskolan. Det som Mikael Bernholm genom Mera Molkom jobbat med.

– Jag och Mikael snackade och han berättade för mig om sina visioner om vad Graninge kan bli. Och jag tänkte vad fan det du pratar om stämmer rätt väl ihop med mina tankar om återbruk som jag haft i många år. Sen föddes idén om krets-loppsparken, berättar Peter Sö-rensen. Text: Robin Lennartsson

mötesplats Graninge ska bygga på vilka intressen som finns. När ett tiotal konstnärer efterfrågade en ateljé, avsatte man därför en lokal för det ändamålet.

– Nya idéer kommer när folk snackar med varandra istället för att sitta utspridda, säger Michael.

Trädgård mot stressDet finns också planer på social verksamhet. Den gamla skolgården som just nu är kal ska förvandlas till en grön oas. En förhandling på-

går om tillstånd för så kallad grön rehabilitering, där trädgårdsarbete används som behandlingsform för personer med stressrelaterad smär-ta eller psykisk ohälsa.

– Vi vill kunna ge folk från margi-naliserade grupper i samhället, till exempel sjukskrivna, en plats att vara på, säger Dan.När kommunens medborgarkontor lades ner, försvann också länken mellan Karlstad och Molkom. Is-tället tycker Dan att kommunen ska hyra in sig på Mötesplats Graninge.

Alla stannar till vid Road 63egen hamburgare, Chicagoburga-ren med ägg, ost och bacon.

Social aktivitetKrister Fredriksson och Lars Os-karsson berättar att de och deras sällskap kommer hit för den goda maten och människorna. Varje dag stannar många lastbilar till vid restaurangen. Den sociala biten är viktig tycker lunchgänget. Då små-pratas det över dagens rätt.

– Smålänningen som var här idag kommer vi nog aldrig att träffa

igen. Men det var en jäkla trevlig gubbe, säger Krister.Vad pratar ni om?

– Vi snackar mest skit, det är ett allmänt kacklande, säger Krister.

Pubkvällarna är så fullsatta att de ibland har tvingats stoppa folk i dörren.

– Det är mest rock 'n' roll som spelas, ofta av lokala artister, säger Lars.

– Sådant visar att kommunen ak-tivt bryr sig om landsbygden.

Tar saken i egna händerIdén till Mötesplats Graninge kom efter en stor undersökning som ge-nomfördes bland Molkoms fören-ingar och organisationer. Resultatet pekade på att en mötesplats var det som saknades. Istället för att klaga så tycker Dan att det finns drivkraft i bygden som gör slag i saken.

– Vi har en bra metod. Vi sätter igång saker som vi tycker behövs

i bygden och sedan frågar vi om kommunen vill vara med, säger Dan.

Michael tror att anledningen till varför ett liknande projekt inte har blivit av tidigare är hemmablind-het.

– Det är mest inflyttade människ-or som har dragit igång projekt. Vi är ju redan utbölingar som inte har något att förlora, skrattar han.

– Där ska den nya infarten hit byggas och det finns redan en plan över hur trädgården ska se ut, förklarar Dan. – Man blir häpen över vilken kapacitet det finns i bygden, säger Michael Bernholm.

Det är ett riktigt familjeföretag, både Brian och hans flickvän Joanie Lebbink jobbar här tillsammans med resten av familjen van Gelder.

Text: Daniela Melin

Text och foto: Daniela Melin

Foto: Daniela Melin

Många lokaler är långt ifrån färdiga. Trots det planeras en konstrunda till våren med Mötesplats Graninge som bas.

Foto: Daniela Melin

Foto: Daniela Melin

Sport22

Det är början på vintern, men någon snö syns ännu inte till. För skidföreningar-na är det ett bittert faktum. Trots det fortsätter Molkoms SK jobba aktivt.

– Det är ju lättare att köpa en innebandyklubba till sitt barn, idrottshallen står ju alltid där, säger ordförande Maria Hansbo Olsson.

I väntan på snö

Föreningslivet ute på landsbygden är inte alltid en dans på rosor. Kon-kurrensen de olika föreningarna emellan är stenhård när det gäller att hitta nya medlemmar. Det blir inte heller lättare för Molkoms SK utan snö i spåret.

– Är det snö ute så är det inga som helst problem. En normal vinter så läggs det ut många spår i Molkom. Vi kommer lägga spår på Backa-gärdena, elljusbanan, sjön och på en gammal skogsväg vid Alster-torp.

Skidklubben i Molkom har de senaste åren ökat medlemsantalet. Detta trots att de senaste vintrarna varit allt annat än skidvänliga. Ar-betet för att få fler att börja åka ski-dor är därför tufft, men tack vare ett gediget arbete från föreningen så har man hittat andra vägar för att rekrytera nya medlemmar.

– Föreningen har köpt in en skid-utrustning som man kan låna istäl-let för att behöva köpa en ny. Ut-rustningen kostar runt 4000- 5000 kronor att köpa, men som man ändå kanske bara kan använda några få veckor under vintern och nästa år är den för liten.

Att synas och höras ute bland människor är något som man lagt en stor vikt vid. När det nya torget i Molkom invigdes så var man på plats.

– Det är ett gäng tjejer som har fixat lite aktiviteter för att få igång ungdomssektionen.

Samarbete med kyrkanFörhoppningen om att under vin-tersäsongen kunna anordna en skidtävling tillsammans med kyr-kan är stor. Den 14 februari är det därför tänkt att tävlingen Ärevarvet ska gå av stapeln. Ärevarvet ska vara anpassat för alla åldrar, gam-mal som ung. Den stora drömmen är därför att kunna lägga tävlings-spåret på sjön i Molkom så att alla som vill kan vara med och delta.

– Det är ett samarbete med kyr-kan. Vi kommer ta en startavgift från alla tävlande, en summa som vi sen vill skänka till välgörande ändamål. Det är speciellt till de som finns i vår närhet och som be-höver hjälp.

Text: Robin Lennartsson

”Vi har kvalitéerna för att vinna, vi måste ta träning för träning för att hitta nytt självförtroende, säger PW.” Foto: Daniel Wiklund

Revanschlust - NHL i sikte

Sport 23

Text: Ayar Alarcón

Revanschlust - NHL i sikteMed en tung inledning på säsongen jagar Pettersson-Wentzel och Färjestad framåt mot nya mål. Uddamåls förluster och motgångar stärker inte självförtroendet.

– Vi vänder på alla stenar för att hitta det som saknas, säger PW.

Få sina drömmar att gå i uppfyllel-se är inte alla som får vara med om. Drömmen som Fredrik ”PW” Pet-tersson - Wentzel,23, har är given. År 2010 blev han draftad av NHL – laget Atlanta Trashers. Efter tre år när rookie-kontraktet gick ut valde klubben att inte förnya det. Då utan att han inte fått chansen att spela en enda match.

– Jag vill spela i NHL, det ligger i bakhuvudet hela tiden att dit vill jag nå, säger han med stark vilja i rösten. Han vill gärna spela där borta, där bland annat hans bästa kompis Jonas Bro-din finns. Men just nu trivs PW där han är.

– Jag trivs bra i laget och i staden där jag har min flickvän, jag ska kriga på och se vart det bär, säger en svettig målvakt efter en hård trä-ning.

”Jobbigt i längden”Det är PWs femte säsong i SHL (Swedish Hockey League) och han börjar bli rutinerad. Färjestad och Pettersson - Wentzel har haft en tuff inledning på säsongen, i år igen. Men det är en lukt av revansch man känner i Löfbergs Arena, det sitter i väggarna. Man märker vilken vin-narskalle PW har inann han kliver ut träningen, totalfokuserad. Det är en glad känsla man möts av i hela gruppen, uppehållet verkar ha gett nytändning i laget. En sammanbi-ten PW menar att laget varit slar-viga med det de gjort, vilket har lett till förluster när man är några procent sämre än motståndarna.

– Det är många matcher vi har torskat med ett mål, det blir job-bigt i längden, menar Pettersson-Wentzel.

Motgångar blir lärdomSHL är jämnare än på många år. Förra året höll Skellefteå i taktpin-nen hela säsongen och kunde sen vinna guldet mot just PW och Fär-jestad. Det vill han helst inte prata om. Alla matcher går inte riktigt som man tänkt sig. Att bli utbytt i en match borde vara en konstig känsla, men man lär sig av det me-nar PW och fortsätter.

Text: Daniel Wiklund

– Man går och förbereder sig en hel dag för att spela en match och vinna, sen skiter det sig bara, säger han med en tom blick. Han påpekar även att media förstorar upp allt när det går dåligt.

– Bara för vi förlorar står det skit om mig och laget, när vi vinner en match kan jag vara bäst i världen, ler PW.

Hårt jobb och förändringUnder uppehållet som är en vecka har laget tränat extra mycket, upp-till tre pass om dagen. Samtidigt kommer förra årets tränare Leif Carlsson in i båset igen.

– Han kommer bidra med mycket pondus med ett stort hockeyhjärta och kunnande, säger PW med svet-ten rinnandes efter träningen. Och ser fram emot omstarten då han tror att Leif och nuvarande tränaren

Tommy Samuels-son kommer fung-era kanon ihop. Men det går inte att förlita sig på att vinsterna kom-mer från tränarna.

– Det är upp till oss spelare att göra skillnad där ute på isen, taggar PW igång.

Det återstår att se hur förändring-arna kommer att påverka PW och Färjestad.

– Vi har kvalitéerna för att vinna, vi måste ta träning för träning för att hitta nytt självförtroende, säger han och ler mot målvaktskollegan Justin Pogge som går förbi i spe-lartunneln.

Samma spelartunnel där PW står inför varje hemmamatch i ett ko-kande Löfbergs Arena. Man kän-ner hur laddad han brukar vara för att åka ut på isen inför 8 000 i pu-bliken med dunkande musik i are-nan. Den drömmen har nog många, drömmen som PW har som vardag. I en liten träningssal i centrum-

huset i Molkom håller Ida Eriks-son i träningen för ett gäng tjejer och killar. Hon är ett av Sveriges största framtidshopp inom judo och är med i kadettlandslaget. Hon är tillfälligt tillbaka i Mol-kom efter att ha vunnit turnering-en Finnish Open i Finland. Målet har hon klart. Att någon gång få representera Sverige i ett OS. Helst år 2020 när de Olympiska spelen hålls i judons hemland, Ja-pan. Men Ida är medveten om att vägen dit är lång.

– Men man får väl sätta upp lite delmål först. Att först komma med i juniorlandslaget och sedan ta plats i seniorlandslaget.

Tränar varje dagFör att bli ännu bättre har Ida bör-jat på Judogymnasiet i Lindes-

berg. Där kombinerar hon träning med studier. Fem gånger i veckan tränas det judo och sedan en del teori plus fysträning. Det går inte att komma ifrån att judon spelar en central roll i utbildningen. Den hårda träningen har visat sig ge re-sultat. Ida är bäst i landet i sin ål-dersklass.

– Jag är både stark och uthållig så jag kan köra på väldigt hårt under en längre stund. Sedan så är jag väldigt aktiv när jag kör, då kan motståndaren ofta bli tillbakadrag-na och lite rädda. Just för att jag at-tackerar så mycket. Ida är fostrad i Molkoms Judoklubb, som de se-naste åren skördat stora framgång-ar i Sverige såväl som utomlands. Främst är det på tjejsidan, där Ida är en av flera som har varit fram-gångsrika. Klubbens ordförande Lennart Myringby förklarar varför han tror det gått så bra.

– Ja du, naturligtvis duktiga trä-nare. Sen, som jag har förstått det, så kör tjejer och killar för sig i an-dra klubbar. Så jobbar inte vi, utan vi tränar alla tillsammans.

Pengar till klubbenJudo som sport är relativt liten i Sverige med endast 15 000 utövare. Trots framgångarna så brottas Mol-koms Judoklubb med ekonomin

Ett kast mot toppenEtt starkt tävlingsår för Molkoms Judoklubb går mot sin ända. I flera år har klubben fått fram många talangfulla tjejer. En av dem är 16-åriga Ida Eriks-son, men varför det gått så bra för dem vet hon inte.

– Vi brukar säga att det är något med vattnet, säger hon och skrattar.

och konkurrens från större sporter som hockey och fotboll. Lennart, som själv har barn som tränar judo, kan dock känna glädje över att klubben fick en del pengar genom intäkter från Molkoms marknad. Det var mer än välkommet.

– Att få in pengar är något som de flesta föreningar behöver just nu. Det är väl ingen fara på taket på så sätt, men vi vill ha in mer pengar så vi kan skicka iväg våra barn och ungdomar på tävlingar. Det är vad våra pengar går till.

Möjligheterna ökarDetta har gjort att Ida fått möjlig-

heten att åka iväg och tävla i tidig ålder. Det går inte att ta miste på att hon älskar det hon håller på med.

– Det roligaste är så klart att vin-na. Men det är jättekul att bara köra på vanligt också, sedan får man massa kompisar eftersom man all-tid kör mot någon annan.

Träningen är slut och Ida har haft fullt upp med att hålla koll på några busiga tjejer under träningen. Men hon tar det hela med ro.

– Det är lite frustrerande ibland. Men det är roligt!

I Molkoms Judoklubb tränar tjejer tillsammans med killar. Foto: Ayar Alarcón

Fredrik Pettersson-Wentzel Född: 23 juli 1991 i Uppsala.Klubbar: Almtuna IS, Timrå IK & Färjestad BK.Familj:Flickvän, mamma &pappa.Draftad: Han valdes som 128:e spelaren totalt av Atlanta Tras-hers i NHL Entry Draft 2010.

”Det är upp till oss spelare att göra skillnad där ute på isen.”

Foto: Daniel Wiklund

24 Sport

Med sikte på segerPeter Cederin är travträ-nare från Molkom. Han har varit intresserad av hästar sedan han var liten. Men att tävla med hästarna i ett lopp är inte allt.

Peter Cederin bor på en travgård i Norum utanför Molkom med sin familj och hästar. På gården har han sammanlagt 18 hästar, fem av dem är hans egna. Här tränar han upp unghästar innan de skickas till sina ägare.

Största segern med egen häst är finalen av storloppet Breeders Crown. Men det är inte så lätt att vinna större lopp. Det krävdes mycket jobb.

– Det är en skön känsla när det fungerar, att lyckas, säger Peter.

Tävlingsmomentet är en anled-ning till varför han började med trav. Det är även roligt att träna upp hästarna och forma dem så att de blir bra tävlingshästar. Det tycker

han nästan är roligare än själva täv-lingsbiten. Speciellt när det går bra för hästarna.

– Tävlingen är ett kvitto på att det har fungerat.

Först ett sommarjobbPeter har jobbat med trav större delen av sitt liv. Efter nionde klass fick han ett sommarjobb hos trav-tränaren Uno Swed.

– Där fick jag jobba i tio år och sen var jag hos andra travtränare innan jag startade eget, säger Peter.

Han startade ett eget företag för att prova på själv att vara egen trav-tränare. Peter menar också att det är skillnad på att ha eget företag och vara anställd.

– Att jobba åt sig själv det är en viss känsla liksom, att driva något åt sig själv. Det är ditt eget, säger Peter.

Hjälp att tränaHan har två deltidsanställda som hjälper honom med sysslorna i stallet. Den ena anställda är hans dotter Helena. Huvuduppgiften är

att träna upp hästarna men det är andra uppgifter i stallet som måste utföras. Innan de kan börja köra hästarna måste de ge dem frukost på morgonen. De gör rent boxarna också. Sen har Peter och de an-ställda tid på sig att träna hästarna till lunchtid ungefär. Då borstar de hästarna, stallgången blir sopad och Peter skor de hästar som ska bli skodda. Ibland kan de få besök av veterinären om det behövs.

Text: Viktoria Moberg

SpelarnaåtervänderInnebandysektionen i SK Örnen har under senare år haft svårt att behålla sina spelare. Nu kom-mer spelarna tillbaka och föreningen ökar stöd för lagen.

Foto: Viktoria MobergPeter Cederin har jobbat med trav större delen av sitt liv.

Precis som de flesta idrottsklub-bar i mindre samhällen så upple-ver SK Örnen vissa svårigheter med att behålla sina spelare när de kommer upp i gymnasieål-dern eller blir riktigt bra.

– När de ändå går i skolan i exempelvis Karlstad så är det givetvis smidigare för dem att träna där, menar ordförande Bengt-Olov Elfman.

Att det går bättre är tydligt då många spelare idag återvänder till föreningen.

– I år har vi faktiskt fått tillbaka många av de som gått ur gym-nasiet. I A-lagstruppen på herr-sidan har vi mellan elva och tolv stycken som är under 20 år.

Herrarnas A-lag har inlett årets säsong väldigt bra och tillhör toppen i division 5 östra.

Tung start för damlagetFör bara några år sedan tvinga-des föreningens damlag dra sig ur division 2 på grund av spelar-flykt.

– Flykten berodde mycket på att spelarna inte tyckte att de fick tillräckligt med stöd från varken ledarna eller föreningen, så i år har vi försökt stötta A-lagen lite mer.

Nu är damernas A-lag tillbaka i division 2 med målsättningen att hänga kvar, trots att starten varit tung.

– De har förlorat många jämna matcher, men möjligheten att stanna kvar i serien finns abso-lut.

Laget har även fått tillskott av ett antal nya spelare utifrån.

– Det är väldigt positivt och ger förhoppningsvis ringar på vatt-net, säger Bengt-Olov.

Tydliga målsättningarAtt tappa många spelare år efter år skulle knäcka självförtroendet för de flesta föreningar, men Ör-nen har ändå en tydlig målsätt-ning.

– Som den lilla förening vi är så har vi ju inga större ambitio-ner att spela i division 1 eller Allsvenskan. Målsättningen är dock att försöka spela i de hög-sta värmlandsserierna, division 2, med både herr- och damlaget. Damlaget är ju dessutom redan där, säger Bengt-Olov.

Text : Oscar Lebisch

”...det är en viss känsla liksom, att

driva något åt sig själv.”

Om Peter

Namn: Peter Roland Ce-derin.

Ålder: 54

Familj: Fru Ann-Catrin och barnen Helena och Henrik.

Andra intressen: Fotboll

Städning är också en del av yrket.Foto: Viktoria Moberg

25Kultur

Magi i ÄngsbackaÄngsbacka ordnar flera festivaler om året. Nu under mellandagarna och nyår kommer det vara en Mellandagsretreat och en nyårsfestival. Nytt för i år är workshops i tango.

Under Mellandagsretreaten den 26-29 december kommer det fin-nas workshops i bland annat tango, yoga och mindfulness (medveten närvaro). Det som kommer genom-syra hela retreaten är mindfulness.

Något som kommer att vara med under retreaten är sharing. Man de-lar upp sig i grupper, sen får varje person i gruppen cirka 5-7 minuter på sig att göra vad man vill utan att någon annan säger något. Detta gör man en timme per dag. Det kan vara något personligt. Man kanske känner sig ensam och då kan man prata om det.

– Sårbarhet känner vi alla ibland och sharinggruppen är en trygg plats att visa det, säger Anna Gei-den som arbetar med marknadsfö-

ringen på Ängsbacka.Många kurser kommer hållas på

engelska men kan översättas till svenska vid behov. Mellan 26-29 december anordnas denna mel-landagsretreat i Ängsbacka. Sedan kan man stanna kvar till nyårsfes-tivalen som kommer hållas 29 de-cember till 2 januari.

NyårsfestivalenTemat på nyårsfestivalen är Star-dust and Stillness.

– Det är en koppling till alla pla-neter, säger Magnus Skånberg som är programkoordinator till Nyårs-festivalen.

Han menar att allt i universum be-står av stjärnstoff, inklusive män-niskorna.

– Vi vill skapa magi, säger han.Det kommer hållas olika work-

shops, i exempelvis kundaliniyoga, argentinsk tango och shamanism. Kundaliniyoga har större fokus på den mentala och andliga delen. Inom shamanismen tror man att naturen är besjälad och man kon-

Det är en tung säsong för Fors-haga IF i division 1. Hockeypro-filen Per-Erik ”Perra” Johnsson har hjälpt till i båset efter att för-re tränaren Peter Nordström för-svann till AIK i november. Han finns kvar i klubben fram tills juluppehållet i mitten av decem-ber. Forshaga delar sistaplatsen i tabellen med Grästorp IK.

– Det blir ingen fortsättning, jag blir kvar till juluppehållet, säger ”Perra”.

”Perra” kvar i båset till jul

Nästa år kommer Ulf Malmros nya serie ”Ack Värmland” att sändas i TV4. Komediserien ut-spelar sig i Molkom och innehål-ler bland annat skådespelarna Mia Skäringer, Ida Hallquist, Björn Starrin och Johan Östling. Den handlar om Anette (Mia Skäringer) som får sparken och bestämmer sig för att starta sin egen skönhetssalong tillsam-mans med dottern Fanny (Ida Hallquist). Det går dock inte som planerat, båda blir gravida och deras pojkvänner flyttar in hos Anette.

Molkombaserad serie i TV4

I början av december utsågs Christian Carlsson från Molkom till en av fyra “Årets vardags-hjältar” inom Karlstads kom-mun. Övriga tre vinnare är fören-ingar medan Christian vann som privatperson. Han fick priset på grund av sitt ideella arbete och engagemang för spontanidrot-ten för ungdomar i Molkom. To-talt inkom 240 nomineringar till omröstningen, varav 20 av dem tillägnades Christian.

– Det är svårt att sätta ord på detta. Det känns oerhört stort, säger han.

Vardagshjälte

Foto: Lisa Samuelsson– Här kan alla vara sig själva, säger Anna.

Studieförbundet Vuxenskolan i Molkom fortsätter med teater-kurs.Nytt för terminen är att kursdel-tagare från 13 år och uppåt spelar teater tillsammans. Deltagarna lär sig grundläggan-de teaterträning och kursen hålls i Graningeskolans lokaler. Kurs-ledare är Anna Geiden. Kursen avslutas med en pjäs som ska spelas upp för de anhöriga.

– Att arbeta med människor som aldrig hållit på med teater är roligt och det är aldrig försent att gå en teaterkurs, säger hon.

Teaterkurs för unga och äldre

taktar andarna för medverkan och stöd i ceremonier. Man kan också vandra i skogen om man vill.

På Ängsbacka anordnas flera festivaler om året. Bland andra Midsommarfestivalen, No Mind festivalen, Sexibility festivalen, Tantra- och Yogafestivalen. Alla festivaler är alkohol- och drogfria. Anna berättar att de som åker till

Ängsbacka vill ofta något mer. Ibland har festivalerna påverkat dem så mycket att vissa har bytt jobb eller flyttat för att leva ett enklare liv.

– Alla är välkomna hit till Ängs-backa, säger Anna.

Text: Viktoria Moberg

Foto: Lisa SamuelssonNyårsfirandet och större tillställningar äger rum i The Big Barn.

Kultur26

Lokala konstnären Bengt Säving bjöd i sin utställ-ning på Molkomsmotiv. Men han önskar att det fanns ett större intresse för kultur i bygden.

Ett fyrtiotal personer kom till vernissagen på Mötesplats Graninges konstgalleri. Nya och gamla tavlor i både olja och ak-varell gav besökarna en visuell tidsresa. Nästan alla tavlor har blivit sålda.

– De som har köpt tavlor har köpt gamla minnen, säger han.

Bengt saknar den puls och sysselsättning som förr fanns i Molkom. Han hoppas att en samlingspunkt som Mötes-plats Graninge, ska samla fler konstnärer och kulturaktivite-ter.

– När vi flyttade hit fanns det mycket mer här. Mer butiker och

Bengt målar det gamlaI början gällde bara oljefärger för Bengt. Under en kurs på Tjörn på 80-talet testade han akvarell och sedan dess har han aldrig gått tillbaka. Foto: Daniela Melin

En av Bengts tavlor med bilder från den gamla smedjan. Foto: Daniela Melin

mer liv men nu måste man åka in till Karlstad så fort man behöver något. Det känns att byn avfolkas.

Få ställen att annonsera om evenemang och brist på lokaler har enligt Bengt gjort det svårt att få kontakt med folk. Graning-eskolan kan bli lösningen på det problemet.

– Då vet folk att platsen finns och kan hålla ögonen uppe för vad som händer här.

Ingen romantikFlera av hans tavlor genomsy-ras av ett vemod, det gamla och

förfallna. Det finns varken människor eller blommor i hans målningar.

– Det får inte bli för sött el-ler romantiskt.

Mina motiv är för det mesta lite kantiga.

Bengts dotter tipsade om en gammal smedja i skogen utan-för Molkom. Han fastnade di-

Stig Karlsson, 80 år– Det ser fint ut på Torget. En bra

samlingsplats, tycker jag. Jo, jag är nöjd med torget.

Heimer Gustafsson, 68 år– Bedrövligt. Man har slängt ut så

mycket pengar på detta. Man borde gjort något vettigt istället för Molkom-borna. Torget har kostat för mycket pengar. Det sitter många utslagna där, som till exempel tiggare.

Birgitta Holmquist, 56 år– Det blev bra och trevligt. En

träffpunkt att samlas vid. Men det saknas sittvänliga platser för äldre människor.

Margereta Lazar, 54 år– Jättefint. Just nu är det finast på

kvällen då det är upplyst. Jag tycker annonspelaren med de fina röda detaljerna är bra. Cykelstället, nu kan man parkera sin cykel där, det kunde man inte förut.

” Det får inte bli för sött eller roman-tiskt. Mina motiv

är för det mesta lite kantiga.

rekt för alla gamla verktyg och trasiga fönster.

– Taket hade ramlat in, dörren hängde på trekvart och det var fullt med sågar och svarvar. Och taket

hade ramlat ner. Det var rostigt, eländigt och spindelväv överallt men jag gillar det.

Text: Daniela Melin

Vad tycker du om nya torget?

Kultur 27

KrönikaJulen är besegrad

Rocky Road600 g mörk choklad2 påsar dumlekola2 nävar minimarshmallows3 dl salta jordnötter1 dl skalade pistagenötter

Gör så här: • Smält chokladen på låg värme i

Rocky Road och knäck.

Läckra godisrecept från MT-redaktionenNu är det jul igen och julen varar än till påska…Precis som sillen, prins-korven och julskinkan så slinker även lite julgodis lätt ner i magen.Det ska vara roligt och lätt att röra ihop och framförallt smaskens att äta.

Julen knackar på och försöker leverera ångest. Den vill påminna mig om att jag inte har någon familj att fira med. Att det betyder att jag är ensam och att ingen bryr sig om mig. Men ärligt talat julen, nu har du fått för mycket utrymme i mitt liv. Jag gör slut!

Att en enda dag i december ställer till så mycket oreda är orimligt. Ungefär ett halvår innan jul sätter stressen igång. Men inte den som så många andra pratar om. Hur mycket julklappar ska köpas? Vilken del av familjen ska firandet vara hos i år? Ska det vara en tomte eller inte?

Min stress handlar om huruvida jag kommer få tillbringa dagen i ensamhet eller inte. Det borde inte vara ett så stort problem, det är ju bara en dag. Men i mitt huvud har det växt sig större och större. Att vara ensam på julafton är det yttersta tecknet på en-samhet och jag vill inte vara den som människor tittar på med huvudet på sned. Lyssna på de som pliktskyldigt säger att de såklart bjudit in mig om det inte vore för att... och så vidare.

Så kom då den första ensamju-len. Dagarna innan gick hjärnan på högvarv och klumpen i magen var hård och stor. Jag hade fått en tveksam inbjudan till två vänner mitt i separation. Det kändes inte rätt så jag beslutade mig för att stanna hemma. Det var dags att göra upp med min nemesis.

Min strategi var att fly in i en annan värld, att bota ångesten med hjälte-mod. Jag hade tröttnat på alla sms och telefonsamtal från vänner som hoppades att jag inte hade det för jobbigt. Jag slog av ljudet och la ifrån mig telefonen. Datorn var avstängd och de enda som fanns var jag, kat-terna och mitt spel. Så med handkon-trollen i högsta hugg gav jag mig ut på mitt livs bästa rymdäventyr.

Då hände det. Ångesten släppte och ett lugn for över mig. Samtidigt som jag räddade galaxen räddade jag mig själv. Jag valde att vara en-sam, det valdes inte åt mig. Äntligen har jag besegrat julen. Nu har den inte längre någon makt över mig.

Text: Anna Hilmersson Jonsson

vattenbad (i en skål över kokande vatten).• Blanda samtliga ingredienser i en skål, gärna lite slarvigt.• Spara lite till garnering.• Fyll Rocky Road-smeten i en plåt. • Strö över lite garnering cirka 3 centimeter tjock och låt stelna i kylskåp.• När chokladen har stelnat så skär upp Rocky Road i mums-bitar.

Fudge3 dl vispgrädde3 dl socker 1 msk smör1 msk sirap3 msk kakao

1 kryddmått salt

Gör så här:• Blanda grädde, socker, smör och sirap tillsammans i en tjockbottnad kastrull.• Låt koka upp under omrörning. • Tillsätt kakao och salt. Låt allt-sammans koka under omrörning i cirka 25 minuter.• Häll ut fudgen på ett bak-platspapper i en form med höga kanter.• Ställ kallt och låt stelna. • Skär i bitar.

Knäck med salta jordnötter2 dl socker

Nyåkers-bäst i test

2 dl vispgrädde2 dl sirap1 msk smör2 dl salta jordnötter

Gör så här:• Blanda alltsammans i en tjock-bottnad kastrull.• Låt koka på medelvärme under omrörning cirka 40 minuter.• Hacka de salta jordnötterna grovt.• Häll ut knäcksmeten på bak-plåtspapper och strö över de hackade jordnötterna.• Ställt kallt och låt stelna.• Bryt knäcken i önskad storlek.

Text: Lisa Samuelsson

Juletid är pepparkakstid. I alla hem finns kakburkar att finna. Men hur goda är dessa älskade hjärtan? MT vet.

Nyåkers Hjärtan:De är knapriga och har god peppar-kakssmak. Smaken är inte så stark. Bästa av de tre sorterna vi provade.

Göteborg pepparkaks-hjärtan:Dessa pepparkakor luktade inte som vanliga pepparkakor. Den hade inte så god smak, delvis var smaken för stark. Gille – stora hjärtan Den smakar inte så mycket. De var inte så starka. De hade större tjock-lek än de andra pepparkakorna, vil-ket är bra.

Foto: Viktoria Moberg

MT önskar er en god jul

Text: Viktoria Moberg

Foto: Lisa Samuelsson

Cassandra Carlsson, 25 årJobbar inom hemtjänsten

– Jag tycker köttbullar och omelett är det viktigaste. Jag önskar mig snälla barn och en ny TV.

Jesper Lampi, 13 årStuderar på Nyedsskolan

– Köttbullar och prinskorvar. Jag önskar mig bara pengar.

Aram Taisheh, 14 årStuderar på Nyedsskolan

– Köttbullarna är viktigast. Jag önskar mig ett elektriskt tangentbord.

Ann-Marie Andreozzi, 21 årStuderar på Molkoms Folk-högskola

– Köttbullar. Jag önskar att få umgås med min familj och mina vänner.

Carin Alin, 63 årPensionär

– Sill, julskinkan och kött-bullarna. Jag önskar mig en elektrisk tandborste.

Vad är viktigast på julbordet och vad önskar du dig till julklapp?

Kulturkalendariet 2015Text: Daniel Wiklund

Krönika:

Gitarrsolo, trumsolo eller ett tungt beat. Vad är egentligen musik? Den kan betyda många olika saker och medför en mängd olika känslor. Kanske har du va-rit förkrossad någon gång och lyssnat på en sorgsen låt? Eller när du slutat klockan fyra en fre-dag eftermiddag och skruvat upp radion ett litet hack extra? Musik berör kropp och själ, eller hur?

Jag är uppvuxen med musiken. Redan i mammas mage kunde jag höra den. I tidig ålder fick jag en gitarr i min hand med tonerna till Sven-Ingvars, tack vare min

pappa. Min favoritlåt är ”Min gitarr”, vilken är din?

Att få ta del av musiken på det sättet jag fick göra under min barndom har lett till att jag inte kan vara utan den. Bara det att pappa hade 23 gitarrer hemma säger en del, vem har det ens?

Musiken utvecklas ständigt och intresserad som jag är mär-ker man det. Jag har gått ifrån att lyssnat och älskat Sven-Ingvars, till att nu ha Swedish House Ma-fia som förebilder. Tänk att få stå på den stora scenen och turnera världen runt, vem har inte den

drömmen? När jag gick ur års-kurs sex spelade jag bas i mitt och mina två kompisars band, The Helltorps, häftigt namn? Vi spelade på skolavslutningen inför tusen personer, skulle du vara nervös? Det var inte vi. Nu 15 år senare har jag varit

dj på nattklubb och förknippas alltid med att sköta om spellis-tan på festerna. Kontraster? Jag gillar det. Att få den möjligheten att stå in-för folk och spela musik när man ser vad den kan beröra, det är en häftig känsla.

Alla har vi olika minnen för-knippat med denna estetiska uttrycksform. Du kanske träffa din första kärlek på dansgolvet? Eller fått den känslan när din favoritlåt spelas och adrenalinet rusar igenom kroppen. Visst är det underbart?

Oavsett kommer för alltid mitt liv levas i olika slags toner på något vis. Den melodin kommer jag dela med mig av.

Nu måste jag tänka på refrängen.

Vintervärdar i Sveriges Radio P1 2014

25 december Mustafa Can, journalist och författare26 december Tomas Sjödin, för-fattare och pastor27 december Nanne Grönvall, artist28 december Sara Danius, lit-teraturhistoriker, författare och akademiledamot29 december Mattias Klum, fo-tograf och filmare30 december Agnes Wold, pro-fessor i klinisk bakteriologi och överläkare31 december Olof Wretling, skådespelare1 januari Lars Lerin, konstnär och författare

Musikevenemang19 februari First Aid Kit, Karl-stad CCC torsdag21 februari Champions of Rock, Löfbergs Arena lördag27 februari At The Gates, Nöj-esfabriken fredag21 mars Carola, Karlstad CCC lördag27 mars Thåström, Nöjesfabri-ken fredag28 mars Jill Johnson, Karlstad CCC lördag2 april Robert Wells – Rhapso-dy in Rock 25 år, Karlstad CCC torsdag10 april Stiftelsen, Nöjesfabri-ken fredag16 april Turbonegro, Nöjesfa-briken torsdag24 april Love Antell, Nöjesfa-briken fredag14 maj Loa Falkman, Karlstad CCC torsdag

Teater & Showevene-mang

6 november-31 maj TRILO-GIN Barberaren i Sevilla, Figaros bröllop och Fidelio, operor, Wermland Opera5 januari Trettondagskonsert med bal, Karlstad CCC11 januari Gunhild Carling och Carling Big Band Jazzvarieté 2015, Karlstad CCC31 januari Casino Cabary, revy, Scalateatern6 februari Härifrån te Metbäck-en! med ”Kjell Åke i Myra” regi: Sissela Kyle, teater, Scalateatern10 februari Klas Hallberg He-dra mysteriet - mindfulness på värmländska, föredrag, Scala-teatern13-14 februari Vin & Deli 2015, vin- och delikatessmässa, Karlstad CCC19 februari-29 april Parade, musikal, Wermland Opera21 februari Mårten Andersson Under Ytan, stand-up, Scalatea-tern27 februari Brännvin i Kikar’n, fars, Karlstad CCC6-7 mars Mia Skäringer Avig Maria och sångerna jag gråtit till, humorföreställning, Karl-stad CCC11 april Chess in concert, musi-kal, Löfbergs Arena18, 25 april Stört 2.0 med Björn Starrin, Johan Östling och Malte Hallquist, humorföreställning, Scalateatern

Världsartister som kommer till Sverige

3 februari Gerard Way, Klub-ben Fryshuset, Stockholm7 februari Dropkick Murphys, Annexet, Stockholm9 februari The Kooks, Münchenbryggeriet, Stockholm11 februari Slipknot, Hovet, Stockholm12 februari Alison Moyet, Kul-turbolaget, Malmö14 februari Tenacious D, Are-nan Fryshuset, Stockholm21 februari Monster Magnet, Sticky Fingers, Göteborg22 februari Lionel Richie, Er-icsson Globe, Stockholm2 mars Doug Seegers, Palladi-um, Malmö15 mars Tinashe, Debaser Strand, Stockholm16 mars Nicki Minaj, Ericsson Globe, Stockholm20 mars Sting & Paul Simon, Ericsson Globe, Stockholm22 mars Katy Perry, Ericsson Globe, Stockholm23 mars The Wombats, Debaser Strand, Stockholm14 maj Nick Cave, Stockholm Waterfront, Stockholm21 maj Ariana Grande, Ericsson Globe, Stockholm29 maj Blind Guardian, Trädgår’n, Göteborg12 juni Foo Fighters, Ullevi, Göteborg23 juni One Direction, Ullevi, Göteborg1 juli Elton John, Botaniska Trädgården, Uppsala22 augusti Metallica, Ullevi, Göteborg16-17 september U2, Ericsson Globe, Stockholm2 oktober Nickelback, Ericsson Globe, Stockholm

Filmer att se fram emot

9 januari Birdman: or (The Un-expected Virtue of Ignorance), med Michael Keaton, Emma Stone och Edward Norton, regi: Alejandro González Iñárritu16 januari Jönssonligan – Den Perfekta Stöten, med Simon J. Berger, Torkel Petersson och Alexander Karim, regi: Alain Darborg18 februari Cirkeln, med Jose-fin Asplund, Helena Engström och Miranda Frydman, regi: Le-van Akin13 mars Berättelsen om Ask-ungen, med Lily James, Cate Blanchett och Helena Bonham Carter, regi: Kenneth Branagh22 april Avengers: Age of Ul-tron, med Robert Downey Jr., Chris Evans och Scarlett Johans-son, regi: Joss Whedon1 juli Minioner, med röster av Sandra Bullock, Jon Hamm och Jennifer Saunders, regi: Pierre Coffin, Kyle Balda4 september Så ock på jorden, med Frida Hallgren, Lennart Jähkel och Jakob Oftebro, regi: Kay Pollak23 oktober Crimson Peak, med Mia Wasikowska, Jessica Chas-tain och Tom Hiddleston, regi: Guillermo del Toro6 november SPECTRE, med Daniel Craig, Christoph Waltz och Léa Seydoux, regi: Sam Mendes16 december Star Wars: Epi-sode VII – The Force Awakens, med Harrison Ford, Mark Ha-mill och Carrie Fisher, regi: J.J. Abrams

Livets melodi