PowerPoint-presentation

Moment 4 Medicinska arbetsuppgifter

Del 3 Sonder, KAD, Sugning & Syrgasbehandling1Moment 4 Del 3 SondmatningAtt se till att vrdtagare fr i sig tillrckligt med energi och nring r en viktig del av omvrdnaden av sjuka och ldre. Det bsta r alltid att personen kan ta vanlig mat sjlvstndigt. Vissa vrdtagare har dock s pass nedsatt frmga att ta, eller s nedsatt aptit, att man mste ge nring p konstgjord vg, s kallad artificiell nutrition.

Konstgjord nringstillfrsel kan ges p 2 olika stt:

antingen tillfr man nringen via mag-tarmkanalen (enteral nutrition)

Eller s tillfr man nring direkt i blodbanan (parenteral nutrition)

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 3NorrkpingLrare: Andreas RoupSond, KAD, Sugning & Syrgas2Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.2Sondmatning

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 3NorrkpingLrare: Andreas RoupSond, KAD, Sugning & Syrgas3Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.3Sondmatning Enteral nutrition

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 3NorrkpingLrare: Andreas RoupSond, KAD, Sugning & Syrgas4Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.4Sondmatning

Parenteral nutrition

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 3NorrkpingLrare: Andreas RoupSond, KAD, Sugning & Syrgas5Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.5Sondmatning Enteral och Parenteral nutritionOm en vrdtagare inte kan ta vljer man i frsta hand enteral nutrition. D ges nringen p det stt som mest liknar det naturliga sttet att ta s att mage och tarmar fr arbeta. Om det inte r mjligt, exempelvis vid sjukdomar eller operationer i magen och tarmen, anvnder man parenteral nutrition.

Enteral nutirition kan ges p 2 stt. Man kan ge flytande nring genom en sond, som stts via nsan/munnen och leder ner genom matstrupen till magscken. Man kan ocks ge nringslsning genom en ppning i bukvggen, direkt in till magscken eller tunntarmen.

Enteral nutrition kan anvndas som enda nringsklla. Det kan ocks ges som tillgg till mat och dryck om vrdtagaren kan ta lite sjlv. Att knna smak r viktigt ven nr nringen ges via en sond. Ett stt att tillfredsstlla det behovet kan vara att lta personen smaka p ngot som han eller hon lngtar efter, ven om det sedan mste spottas ut.Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 3NorrkpingLrare: Andreas RoupSond, KAD, Sugning & Syrgas6Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.6Sondmatning Ordination, sttning och delegationLkare ordinerar sondinlggning och vilken nring som ska anvndas. ven dietister och vissa specialistsjukskterskor kan gra detta. Inlggning av stomi till magscken grs av lkare med specialistutbildning inom abdominell kirurgi.

Inlggning av sond via nsan utfrs av lkare eller sjukskterska.

Sjukskterskan ansvarar ven fr sondmatningen. Sjlva sondmatningen r en uppgift som ofta delegeras till underskterskor inom kommunal vrd- och omsorg.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 3NorrkpingLrare: Andreas RoupSond, KAD, Sugning & Syrgas7Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.7Sondmatning Nasogastrisk sond & GastrostomiEn sond som stts via nsan/munnen och matstrupen till magscken kallas fr en nasogastrisk nringssond. Det stts oftast via nsan men om det finns medicinska skl kan den sttas via munnen. Om en person behver enteral nutrition under en kortare tid, upp till 4 6 veckor, brukar man i frsta hand vlja att stta en sond via nsan.

Nasogastriska sonder finns i olika material och r tunna och mjuka. Det finns sonder i olika lngder som r anpassade till barn eller vuxna som ska sondmatas.

Nr en vrdtagare behver enteral nutrition under en lngre tid r det vanligare att man vljer en gastrostomi. D lggs en sond in via bukvggen direkt till magscken. Det finns olika typer av gastrostomier. De skiljer sig frmst t genom metoden man anvnder nr man stter in dem. Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 3NorrkpingLrare: Andreas RoupSond, KAD, Sugning & Syrgas8Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.8Sondmatning

Nasogastrisk sondGastrostomiVrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 3NorrkpingLrare: Andreas RoupSond, KAD, Sugning & Syrgas9Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.9Sondmatning PEGPEG (perkutan endoskopisk gastrostomi) lggs som en frbindelse genom bukvggen direkt till magscken med hjlp av ett gastroskop. Ingreppet grs i lokalbedvning.

Lkaren lgger in en sond som sitter p plats dels genom en stopplatta eller en vtskefylld ballong p insidan av magscken, dels genom en spottplatta p utsidan av magen.

P utsidan av magen finns en kort slang som kan kopplas till ett sondmatnings-aggregat.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 3NorrkpingLrare: Andreas RoupSond, KAD, Sugning & Syrgas10Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.10Sondmatning Knapp & ppen GastrostomiNr en vrdtagare haft en gastrostomi under en tid, och kanterna runt ppningen i bukvggen r helt lkta, har det bildats en kanal genom huden. D kan man i stllet stta in en s kallad Knapp. Knappen fixeras p samma stt inuti magscken men p utsidan av magen sitter en knapp som bara r ngon centimeter hg. Det r mer praktiskt fr vrdtagaren och knappen kan ltt dljas under ett frband. Knappen har ett lock som kan ppnas nr man ska ge nring.

En annan metod innebr att en sond stts in i magscken genom en operation nr patienten r svd. Detta kallas fr ppen gastrostomi eller Witzelfistel.

Den hr metoden anvnds inte lika ofta som PEG-tekniken

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 3NorrkpingLrare: Andreas RoupSond, KAD, Sugning & Syrgas11Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.11Sondmatning Utrustning och hygienNr man sondmatar anvnds olika tillbehr. Det kan vara sondmatningsaggregat, sondsprutor och matningsslangar. De flesta r engngsmaterial och fr bara anvndas en gng. Det r viktigt att lsa tillverkarens anvisningar om vad som r engngsmaterial och vad som kan rengras och anvndas flera gnger. Handdesinfektion och engngshandskar r ndvndigt vid allt arbete med sonder, sondmatningsaggregat och sondnring. Det r viktigt fr att undvika att man fr in bakterier i nringslsningen. Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 3NorrkpingLrare: Andreas RoupSond, KAD, Sugning & Syrgas12Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.12Sondmatning Sondspruta

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 3NorrkpingLrare: Andreas RoupSond, KAD, Sugning & Syrgas13Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.13Sondmatning Matning med pump

SondmatningspumpSondmatningsaggregat

Pse med sondmatVrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 3NorrkpingLrare: Andreas RoupSond, KAD, Sugning & Syrgas14Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.14

Sondmatning Matning med pump

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 3NorrkpingLrare: Andreas RoupSond, KAD, Sugning & Syrgas15Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.15Sondmatning Olika sorter och frvaringSondnringar finns i olika typer som r anpassade efter olika behov. Det kan exempelvis vara sondnring som r srskilt energirik (extra kalorier), innehller extra fibrer eller med mer protein eller mindre fett.

Sondnring kan vara frpackad i glas- eller plastflaskor eller i srskilda plastpsar. Frpackningar med sondnring som inte r ppnade kan frvaras i rumstemperatur. ppnade frpackningar som frvaras i kylskp ska anvndas inom den tid som finns angiven p frpackningen. En ppnad frpackning som str i rumstemperatur ska kastas efter 4 timmar. Ls alltid p frpackningen fr att kontrollera vilken hllbarhetstid som gller.

Av dessa anledningar skall alltid datum antecknas p frpackningarna nr du ppnar en frpackning och ska frvara den i kylskp.Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 3NorrkpingLrare: Andreas RoupSond, KAD, Sugning & Syrgas16Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.16Sondmatning Olika sorter

Standard fr dropp/pump1 mltidExtra fibrer fr dropp/pump1 mltidVrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 3NorrkpingLrare: Andreas RoupSond, KAD, Sugning & Syrgas17Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.17Sondmatning Nringsdrycker

Kan drickas eller anvndas med sondspruta, olika sorter med extra protein, extrakalorier, extra fibrer och extra vitaminer samt mineraler. Olika smaker.Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 3NorrkpingLrare: Andreas RoupSond, KAD, Sugning & Syrgas18Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.18Sondmatning UppvrmningDen sondnring som ges till vrdtagaren ska alltid vara rumstempererad. Om man ger kall sondmat kan det leda till att vrdtagaren fr ont i magen eller krks. Innan matningen ska man skaka frpackningen med sondnring s att innehllet blandas ordentligt.

Om frpackningen ska anvndas flera gnger skall datum och klockslag antecknas innan den placeras i kylskpet. Innan frpackningen ska anvndas igen s mste sondnringen vrmas upp igen. Vissa sondnringar kan vrmas i mikro tills rumstemperatur, andra fr st i 10 20 minuter i rumstemperatur tills de vrmts upp innan det ges till patienten.

Ls alltid p frpackning om frvaring och uppvrmning av sondnring.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 3NorrkpingLrare: Andreas RoupSond, KAD, Sugning & Syrgas19Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.19Sondmatning Reflux och AspirationEn person som r uppegende och som fr nring via en sond, behver ocks f sitta med vid matbordet, f social samvaro och knna dofter frn mat. Forskning har visat p att vrdtagare som fr gra detta ofta mr bttre och har bttre aptit, vilket leder till frbttrad mnesomsttning och generellt bttre hlsa.

Sngliggande vrdtagare och som som samtidigt har snkt medvetande, eller som inte har normal svljreflex, har kad risk fr reflux.

Detta innebr att mat kommer tillbaka upp i matstrupen. Detta kan leda till aspiration, som innebr att maten dras ner i luftstrupen.

Aspiration kan ge lunginflammation, den allvarligaste komplikationen vid sondmatning. Medvetandesnkta personer och personer med svljningsproblem ska drfr vervakas extra noga under sondmatning. Fr att undvika reflux br vrdtagaren sitta upp under sondmatningen. Om vrdtagaren r sngliggande ska huvudndan hjas till minst 30 grader.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 3NorrkpingLrare: Andreas RoupSond, KAD, Sugning & Syrgas20Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.20Sondmatning Aspiration

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 3NorrkpingLrare: Andreas RoupSond, KAD, Sugning & Syrgas21Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.21Sondmatning Aspiration

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 3NorrkpingLrare: Andreas RoupSond, KAD, Sugning & Syrgas22Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.22Sondmatning RutinerSondmatning kan gras p olika stt:

Matningen grs 4 5 gnger per dag med hjlp av en sondspruta. Mngden sondnring motsvarar en mltid och matningen tar cirka 30 minuter vid varje tillflle.

Matningen grs med en sondmatningspump vid flera tillfllen under dygnet med uppehll p 2 3 timmar dremellan.

Matningen grs med sondmatningspump och pgr kontinuerligt, det vill sga det droppar sakta hela tiden. Vid kontinuerlig sondmatning brukar man gra ett avbrott p 4 timmar varje dygn, fr att mage och tarm ska f vila. Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 3NorrkpingLrare: Andreas RoupSond, KAD, Sugning & Syrgas23Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.23Sondmatning Kontroll av sondlgeFre matningen ska alltid sondens lge kontrolleras.

Nasogastrisk sond: Sondlget kan kontrolleras genom att man sprutar ner luft i sonden med en spruta och samtidigt lyssna med ett stetoskop efter bubblande ljud i magen. Man kan ocks dra upp (aspirera) vtska frn magen genom sonden med hjlp av en spruta. Vtskan kan testas med ett lackmuspapper. Om det inte hrs ngot bubblande ljud eller om det inte gr att aspirera ngon vtska ska man kontakta sjukskterska och avst frn att ge patienten sondnringen tills du fr svar frn sjukskterskan.

PEG: Om man anvnder en sond som hlls p plats med en vtskefylld ballong p insidan av magscken drar man fre matningen frsiktigt ut sonden tills ballongen tar emot p insidan. Om man inte gr det kan kateterns ballong tppa till den nedre magmunnen vilket kan gra att vrdtagaren krks. Lget p en sond som sitter fast p insidan med hjlp av en stopplatta kontrolleras genom att den synliga delen har samma lngd som angetts nr man lade in sonden.Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 3NorrkpingLrare: Andreas RoupSond, KAD, Sugning & Syrgas24Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.24Sondmatning Att mata via Nasogastrisk sondKontrollera sondens lge

Spola igenom sonden med 30 50 ml rumstempererat vatten

Vid matning via spruta: Fyll sondsprutan med nringslsning och spruta in sakta. Upprepa tills vrdtagaren ftt den mngd som ordinerats. Matningen ska gras lngsamt under cirka 30 minuter.

Vid matning via aggregat: Anslut aggregatet till frpackningen. ppna klmman p aggregatet och fyll hela slangen med sondnring fr att undvika att luft sprutas in i magscken. Koppla aggregatet till sonden och stll in dropphastigheten enligt ordination.

Avsluta matningen genom att spruta ner den mngd rumstempererat vatten som r ordinerat.Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 3NorrkpingLrare: Andreas RoupSond, KAD, Sugning & Syrgas25Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.25Sondmatning Att mata via PEGKontrollera sondens lge

Spola igenom sonden med ordinerad mngd rumstempererat vatten

Vid matning via spruta: Fyll sondsprutan med nringslsning och spruta in sakta. Upprepa tills vrdtagaren ftt den mngd som ordinerats. Matningen ska gras lngsamt under cirka 30 minuter.

Vid matning via aggregat: Anslut aggregatet till frpackningen. Till en knapp anvnds en kopplingsslang mellan aggregatet och knappen. Man fr aldrig spruta ngot direkt i knappen. Kopplingsslangen ska inte sitta i nr den inte anvnds. Den r oftast av flergngsbruk och ska drfr rengras regelbundet.

ppna klmman p aggregatet och fyll hela slangen med sondnring fr att undvika att luft sprutas in i magscken. Koppla aggregatet och stll in dropphastigheten enligt ordination.

Avsluta matningen genom att spruta ner den mngd rumstempererat vatten som r ordinerat.Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 3NorrkpingLrare: Andreas RoupSond, KAD, Sugning & Syrgas26Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.26Sondmatning Lkemedel och Sktsel av nasogastrisk sondOm man ska ge lkemedel till vrdtagare genom sonden ger man det via samma ingng som sondmaten. I frsta hand anvnder man flytande lkemedel. Nr man ger tabletter krossar man dem frst noga i en mortel. Sedan spder man med vatten och sprutar in lsningen i sonden med en spruta. Avsluta alltid lkemedelsgivningen med 40 50 ml vatten s att inte rester av lkemedlet finns kvar i sonden. Vissa lkemedel fr inte krossas eller ges i sond. Kontrollera alltid med sjukskterska eller FASS om vad som gller.

Vid sond i nsan r det viktigt att sonden sitter stadigt och bra fixerad. Den fr inte trycka mot insidan av nsan. Om sonden sitter lst irriterar den. Sonden kan fixeras med tejp p nsan, utmed kinden och ovanfr och bakom rat. Kontrollera nsan varje dag. Se till att det inte blivit sr eller torra krustor runt sonden. ndra lget p sonden med jmna mellanrum s att det inte uppstr tryckskador. Torka frsiktigt ur nsan med en fuktig kompress nr det behvs. Om sonden ker ut ska du kontakta sjukskterska.Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 3NorrkpingLrare: Andreas RoupSond, KAD, Sugning & Syrgas27Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.27Sondmatning Lkemedel via sond

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 3NorrkpingLrare: Andreas RoupSond, KAD, Sugning & Syrgas28Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.28Sondmatning Sktsel av PEG/GastrostomiNr PEG anvnds ska huden runt PEG:en inspekteras och tvttas dagligen. Anvnd ljummet vatten och eventuellt en mild tvl. Torka torrt. Om huden runt stomin r rd, svullen, varig, irriterad eller gr ont kan det vara tecken p infektion. D ska du kontakta sjukskterska. Det r normalt att det kommer lite sekret frn insticksstllet men det ska inte vara varigt (gul eller grnaktig srja).

Om huden runt stomin r torr och ser fin ut behvs inget frband. Om det lcker eller om vrdtagaren vill det, kan man lgga om stomin med ett frband. Frbandet ska bytas dagligen. Fr att frhindra att PEG:en fastnar p insidan av bukvggen ska den roteras ett halvt till ett helt varv varje dag.

Nr en PEG inte anvnds spolas den igenom med vatten varje dag fr att det inte ska bli stopp i den. Om sonden ker ur ska du kontakta sjukskterska omedelbart. Man mste stta in en ny sond s snart som mjligt eftersom kanalen i bukvggen snabbt drar ihop sig. En person med PEG kan duscha och bada som vanligt. Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 3NorrkpingLrare: Andreas RoupSond, KAD, Sugning & Syrgas29Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.29Sondmatning MunvrdVid sondmatning r det extra viktigt med munvrd. Nr man inte ter p vanligt stt och tuggar mat kar risken att f skra och torra slemhinnor i munnen.

ven risken fr svampinfektioner kar. Tnderna och slemhinnan i munnen ska kontrolleras dagligen p vrdtagare som sondmatas och munvrd ska utfras minst 2 gnger dagligen.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 3NorrkpingLrare: Andreas RoupSond, KAD, Sugning & Syrgas30Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.30Urinkateter Indikationer och olika typer av urinkatetrarIbland kan man behva tmma urinblsan via en tunn slang, en kateter, som frs in i urinrret till urinblsan. Det kan exempelvis vara vid neurologiska sjukdomar, som multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom, vid skador p nerver eller infr en operation. En annan vanlig orsak till urinretention, det vill sga att urinblsan inte kan tmmas, r prostatafrstoring.

Kateterisering kan gras med en engngskateter varje gng blsan behver tmmas. Detta kallas fr ren intermittent kateterisering (RIK). Ren intermittent kateterisering utfrs av personen sjlv eller med hjlp av USK/SSK.

En annan sorts kateter kan sitta kvar i urinblsan under en lngre tid. Det kallas fr kvarliggande kateter eller kateter demeure (KAD).

Nr en person behver kateter under en lngre tid eller har skador p urinrret kan man f katetern infrd i urinblsan via bukvggen. Det kallas d fr suprapubiskateter. Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 3NorrkpingLrare: Andreas RoupSond, KAD, Sugning & Syrgas31Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.31Urinkateter Intermittenta katetrar

Rena intermittenta katetrar (RIK)Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 3NorrkpingLrare: Andreas RoupSond, KAD, Sugning & Syrgas32Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.32Urinkateter KAD

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 3NorrkpingLrare: Andreas RoupSond, KAD, Sugning & Syrgas33Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.33Urinkateter Olika urinkatetrar

KAD

SuprapubiskateterVrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 3NorrkpingLrare: Andreas RoupSond, KAD, Sugning & Syrgas34Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.34Urinkateter Komplikationer och ordinationUrinvgsinfektioner som orsakats av katetrar r en av de vanligaste vrdrelaterade infektionerna. De leder till frlngda vrdtider och kade kostnader. Intermittent kateterisering och suprapubiskateter minskar risken fr vrdrelaterade infektioner jmfrt med kvarliggande kateter. En kvarliggande kateter ska drfr bara anvndas om det inte finns andra alternativ och alltid s kort tid som mjligt fr att minska risken fr infektioner.

Man ska inte anvnda KAD-behandling p grund av inkontinens eller drfr att det underlttar arbetet fr omvrdnad-spersonalen.

Kateterbehandling ordineras alltid av lkare eller DSK (distriktsskterska p vrdcentral).

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 3NorrkpingLrare: Andreas RoupSond, KAD, Sugning & Syrgas35Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.35Urinkateter Typer och storlekarKatetrar finns i olika typer, i olika lngd och tjocklekar och av olika material. De vanligaste materialen i en kateter r latex och silikon. Materialen har olika egenskaper. Latex r mjukt och fljsamt och silikon r skonsamt mot vvnaden i kroppen. Vilket material man vljer beror bland annat p hur lnge katetern ska sitta och om vrdtagaren har allergi mot latex eller inte.

Lngden p katetrar varier mellan 20 45 cm och vljs eter om det r en kvinna, en man, eller ett barn som ska ha den. Kvinnor har kortare urinrr n mn och till kvinnor och barn anvnds drfr en kortare kateter. Tjockleken, det vill sga hur stor omkrets katetern ha, anges i den Amerikanska enheten Charriere (Ch). 1 Ch = 1/3 mm. Man ska vlja en s tunn kateter som mjligt och tjockleken vljs utifrn urinflde (vrdtagarens normalproduktion av urinmngd per dygn). Vanliga storlekar som anvnds r 12 och 14 Ch. En grvre kateter kan behvas ven om urinen r grumlig, oftast p grund av urinvgsinfektion eller andra sjukdomar. Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 3NorrkpingLrare: Andreas RoupSond, KAD, Sugning & Syrgas36Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.36Urinkateter Kuff i KADDen vanligaste typen av kvarliggande kateter (KAD) kallas Foleykateter. Den sitter kvar i urinblsan med hjlp av en liten ballong (kuff), som fylls med sterilt vatten.

Inuti katetern finns en tunn kanal som mynnar ut i kateterballongen (man ser allts tv kanalppningar p utsidan av katetern). Hur mycket vatten som ska fyllas i kuffen str bde p frpackningen och p sjlva kateterslangen.

En kateter kan sttas med ren eller steril metod utifrn lokala anvisningar p kliniken. I kursen beskrivs ren metod.

KuffVrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 3NorrkpingLrare: Andreas RoupSond, KAD, Sugning & Syrgas37Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.37Urinkateter FrberedelserPlocka alltid fram och frbered allt material du kommer att behva. Det br vara 2 personer som hjlps t nr man ska stta kateter, en som stter katetern och en som assisterar. Informera alltid vrdtagaren om vad du kommer att gra. Tnk ocks p att inte blotta vrdtagaren mer n ndvndigt. Lgg exempelvis ver ett lakan eller en handduk.

Plocka fram:Katetern som ligger frpackad i en dubbel plastfrpackning varav den inre ska vara sterilEngngshandskar fr dig och assistenten samt skyddsfrkldeFrdigfrpackat kateteriseringsset som innehller en tvttskl, torkar och kompresser, pincett och en dukTvl och vattenBedvningsgel (Xylocaingel 2 % eller Lidokaingel 2 %)En injektionsspruta 50 ml som fylls med steril vatten fr kateterskljningEn mindre injektionsspruta 10 ml som fylls med sterilt vatten fr kuffningUrinuppsamlingspse med hngare HygienunderlggRena handdukarVrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 3NorrkpingLrare: Andreas RoupSond, KAD, Sugning & Syrgas38Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.38Urinkateter Att stta en KADTvtta och desinfektera dina hnder. Ta p handskar och skyddsfrklde. Lgg en handduk under patienten med ett rent underlgg ovanp handduken.

Tvtta patientens underliv med mild tvl och vatten. Ta av handskarna, desinfektera hnderna och ta p nya handskar.

Spruta in bedvningsmedel i urinrret. Stt lite gel i mynningen av urinrret och vnta i ngra minuter. Spruta sedan lngsamt in gel i urinrret (cirka 5 10 ml gel p kvinnor och cirka 20 ml p mn). Hll penis utstrckt och uppt s att urinrret rtas ut och gelen kan rinna in. P kvinnor ska man hlla isr blygdlpparna med hjlp av en kompress. Vnta 3 5 minuter s att bedvningen hinner verka.

Fr frsiktigt in urinkatetern. Den ska glida in utan strre motstnd. Katetern fr aldrig rras med fingrarna ven om du har handskar eftersom den d inte lngre r steril. Anvnd pincetten eller hll i katetern genom den inre frpackningen. Kontrollera att det kommer urin.Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 3NorrkpingLrare: Andreas RoupSond, KAD, Sugning & Syrgas39Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.39Urinkateter Att stta en KADKuffa katetern med s mycket sterilt vatten som str angivet. Var noga med att kontrollera att katetern inte glidit ut innan du fyller kateterkuffen. Observera vrdtagaren, det ska inte gra ont nr kateterkuffen fylls.

Dra ut katetern en liten bit, tills du knner att kuffen tar emot. Fr sedan in katetern en liten bit igen s den inte trycker mot urinblsans botten och p s stt inte hmmar urinfldet.

Spola katetern med 50 ml sterilt vatten (den stora sprutan) och kontrollera att vattnet rinner ut i uppsamlingssklen.

Koppla p en urinuppsamlingspse och se att det rinner urin/spolvatten i psen.

Fixera psen p patientsngen genom pshllare.

Kasta engngsartiklar, desinfektera och lufttorka dina hnder.Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 3NorrkpingLrare: Andreas RoupSond, KAD, Sugning & Syrgas40Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.40Urinkateter Att stta en KADFilm om kateteriseing (KAD) p man:

http://www.vardhandboken.se/Texter/Kateterisering-av-urinblasa/KAD-man/

Scrolla ner en bit fr att komma till filmenVrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 3NorrkpingLrare: Andreas RoupSond, KAD, Sugning & Syrgas41Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.41Urinkateter Dokumentation och borttagningKontakta alltid sjukskterska om det uppstr problem vid insttning eller borttagning av en kateter.

Efter att katetern r satt ska man dokumentera i vrdtagarens journal. I dokumentationen ska det st vilken lkare som ordinerat behandlingen, varfr katetern satts, hur lnge den ska sitta kvar, vilken typ och storlek det r p katetern och hur mycket vtska som finns i kateterkuffen. Man ska ven anteckna om det varit ngra speciella svrigheter vid katetersttningen eller om det varit obehagligt fr vrdtagaren p ngot stt.

Nr katetern ska tas bort tmmer man frst kateterkuffen med en spruta och drar ut vtskan. Det r viktigt att kontrollera att vtskemngden som dras ut stmmer med den mngd som sprutats in nr katetern sattes in. Efter det dras katetern frsiktigt ut. Det ska inte finnas ngot motstnd utan katetern ska ltt glida ur urinrret. Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 3NorrkpingLrare: Andreas RoupSond, KAD, Sugning & Syrgas42Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.42Urinkateter Katetermaterial, blstrning och klmmaPsar som anvnds till att samla upp urinen i finns i flera utfranden. Vissa har en ventil i botten och gr att tmma. Andra byts nr psen r fylld. Det r alltid bst att anvnda en tmbar pse. D blir systemet slutet vilket minskar risken fr att det kommer in bakterier i urinblsan. Den tmbara psen byts cirka en gng i veckan. Fr vrdtagare som r uppegende anvnder man en pse med kort slang. P natten kan psen ppnas och kopplas till en strre pse med lngre slang som fsts p sngen.

Nr vrdtagaren har en uppsamlingspse kopplad till katetern r det viktigt att den fixeras ordentligt s att det inte drar i katetern. Katetern kan fixeras med band eller speciella psar som fsts kring benet. Ibland stnger man av katetern och ppnar den med jmna intervall fr att urinblsan ska behlla sin storlek och elasticitet under kateterbehandlingen. Det brukas fr blstrning. En kateter ska bara stngas av p det hr sttet p ordination av lkare. En kateter ska inte vara stngd i lngre n 4 timmar.

Om vrdtagaren inte har en uppsamlingspse kopplad till katetern kan den stngas med en ventil eller propp. Det finns ven klmmor till katetrar men de kan skada kuffkanalen om de stts direkt p kateterslangen. Klmman kan anvndas p slangen till urinuppsamlingspsen.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 3NorrkpingLrare: Andreas RoupSond, KAD, Sugning & Syrgas43Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.43Urinkateter Uppsamlingspsar

Koppling till KADKoppling till ytterligare uppsamlingspseVrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 3NorrkpingLrare: Andreas RoupSond, KAD, Sugning & Syrgas44Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.44Urinkateter Hnganordning och klmma

Hnganordning fr pse till patientsngKateterklmmaVrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 3NorrkpingLrare: Andreas RoupSond, KAD, Sugning & Syrgas45Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.45Urinkateter Sktsel av KADEn vrdtagare som har kateter ska tvtta underlivet och katetern med vatten och mild tvl varje dag. Man ska undvika tvl som innehller desinfekterande medel. Hos mn r det viktigt att dra tillbaka frhuden och tvtta ollonet, torka torrt och sedan ter fra fram frhuden. Ibland kan det komma lite blod och sekret bredvid katetern. Det r inte farligt men viktigt att tvtta bort fr att minska risken fr infektion.

Om vrdtagaren ska duscha lter man urinuppsamlingspsen sitta kvar. D behlls det slutna systemet och infektionsrisken minskar. Vissa uppsamlingspsar har en baksida av textilmaterial. En sdan pse kan man lgga i en plastpse nr patienten ska duscha. En vrdtagare som har kateter br undvika att bada i badkar d bakterier frodas i stilla vatten.

Om vrdtagaren visar tecken p urinvgsinfektion, som exempelvis feber, smrta eller trningar, ska sjukskterska kontaktas. Fr att spola rent i urinblsa och kateter r det bra om patienten kan dricka rikligt. Ibland blir det stopp i katetern. Det kan bero p att urinen r grumlig eller att slangen till kateterpsen kommit i klm. Ibland kan stoppet tgrdas genom att man spolar rent i katetern. Om det blir stopp kontaktar man sjukskterska som fr bedma vilka tgrder som behvs.Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 3NorrkpingLrare: Andreas RoupSond, KAD, Sugning & Syrgas46Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.46Urinkateter Sktsel av SuprapubiskateterSom tidigare nmnts stts en suprapubiskateter in i urinblsan genom buken. Ingreppet grs av en lkare med specialistutbildning inom kirurgi. Katetern hlls p plats med en vtskefylld kuff p samma stt som en KAD. Inspektera insticksstllet varje dag och tvtta med tvl och vatten runt instickshlet och ven katetern. Katetern kan tckas med ett frband men det r inte ndvndigt. Om det kommit sekret vid sidan av katetern ska man vara extra noggrann med att hlla rent. D kan man ocks fsta en mjuk kompress runt katetern. Byt kompressen vid varje rengring. Om det blir rtt, irriterat, mt eller varigt runt instickshlet ska man rapportera till sjukskterska.

Det r vanligast att suprapubiskatetern hlls stngd med en kateterventil som ppnas med hmna mellanrum. Den kan ocks kopplas till en uppsamlingspse. Patienter med suprapubiskateter kan duscha och bada som vanligt. En reservkateter ska alltid finnas till hands. Om en suprapubiskater glider ur mste en ny sttas in omedelbart fr att undvika att instickshlet tpps igen. Precis som med vrdtagare med KAD r det viktigt att dricka rikligt. Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 3NorrkpingLrare: Andreas RoupSond, KAD, Sugning & Syrgas47Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.47Sugning av vre luftvgar BakgrundIbland kan en vrdtagare inte sjlv hosta upp slem som samlats i munnen och svalget. D kan man behva hjlpa personen att kunna andas bttre genom att suga rent i de vre luftvgarna. Till de vre luftvgarna rknas nsa, munhla och svalg, det vill sga de delar som ligger ovanfr struphuvudet. Man ska bara suga rent i luftvgarna nr det verkligen behvs. Om man suger i luftvgarna fr ofta kan det leda till att slemhinnan blir irriterad och brjar producera nnu mer slem. Hur ofta luftvgarna ska sugas beror dels p hur mycket slem som bildas, dels p hur mycket besvr vrdtagaren har.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 3NorrkpingLrare: Andreas RoupSond, KAD, Sugning & Syrgas48Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.48Sugning av vre luftvgar Ordination och hygienrutinerSugning av vre luftvgar grs efter ordination av lkare eller sjukskterska och uppgiften kan delegeras till Underskterskor. Nr det r ndvndigt att suga rent i de nedre luftvgarna finns det risk fr komplikationer. Sugning av nedre luftvgar utfrs av lkare eller sjukskterska, eller underskterskor med fortbildning och delegering p IVA eller ambulansen.

Man ska alltid ha engngshandskar, plastfrklde/skyddsrock vid sugning av luftvgar. Slem och upphostningar innehller bakterier och andra mikroorganismer. Om vrdtagaren har en smittsam sjukdom kan man ven behva munskydd och visir eller munskydd och skyddsglasgon.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 3NorrkpingLrare: Andreas RoupSond, KAD, Sugning & Syrgas49Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.49Sugning av vre luftvgar Utseende och RengringEn sug bestr av en flaska och ett ttt lock. Frn locket leder 2 slangar. Den ena slangen kallas slugslang och p den fster man en sugkateter. Den andra slangen r kopplad till en elektrisk sug. P sjukhus kopplas slangen frn slugflaskan direkt till ett uttag p vggpanelen vid patientens sng. Nr man stter p reglaget till sugen skapas ett undertryck i flaskan. P reglaget finns en mtare som gr att man kan stlla in sugtrycket p olika effekt. Effekten mts i enheten kPa (kilo pascal).

Fr att det ska bli lttare att rengra sugflaskan ska det finnas lite vatten i botten p den nr man anvnder den. Det finns ven modeller av sugflaskor som har en tmbar innerpse. D behvs inget vatten fyllas i fre sugningen. Vissa sugslangar har ett Y-format rr som man anvnder fr att aktivera sugningen. Andra kan ha en ppning i sjlva slangen fr detta. Flj instruktioner och titta p anvisningar s att du vet vad som gller fr den utrustning som du ska anvnda. Sugkatetrar finns i olika storlekar. De r anpassade efter vrdtagarens lder och efter hur lng ner i luftvgen man ska suga.

Sugkatetern r engngsmaterial och kastas efter varje gng. En ppnad sugslang byts en eller tv gnger per dygn.Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 3NorrkpingLrare: Andreas RoupSond, KAD, Sugning & Syrgas50Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.50Sugning av vre luftvgar

Sugmaskin

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 3NorrkpingLrare: Andreas RoupSond, KAD, Sugning & Syrgas51Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.51Sugning av vre luftvgar Att suga vre luftvgarStll in sugeffekten p hgst 10 kPa. Om vrdtagaren ltt blder i munnen stller man in lite lgre effekt.

Fukta sugkatetern i lite vatten.

Fr in katetern i munhlan och sug i munhlan, under tungan, mellan kinden och tnderna och till sist i svalget. Rotera hela tiden sugkatetern mellan fingrarna s att den inte sugs fast i slemhinnan.

Ska du suga genom nsan brjar du dr fr att lngsamt och frsiktigt g bak till svalget.

Sug s kort tid som mjligt, hgst 5 10 sekunder t gngen. Var frsiktig nr du suger i svalget. Vissa personer r mycket knsliga dr och suger man fr lnge eller fr lngt bak i svalget finns risk fr att vrdtagaren mr illa eller krks.

Stng av reglaget. Dra handsken ver sugkatetern innan du kastar den.

Spola igenom sugslangen genom att suga upp lite vatten frn en mugg eller bgare.Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 3NorrkpingLrare: Andreas RoupSond, KAD, Sugning & Syrgas52Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.52Sugning av vre luftvgar Att suga vre luftvgarFilm om sugning av vre luftvgar:

http://www.vardhandboken.se/Texter/Sugning-av-luftvagar/Film-om-sugning-av-ovre-luftvagar/ Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 3NorrkpingLrare: Andreas RoupSond, KAD, Sugning & Syrgas53Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.53Syrgasbehandling Saturation och HypoxiEn frisk person har ungefr 97 99 % syremttnad i sitt blod. Syremttnad kallas fr saturation. Saturationen hos en person kan mtas med en apparat som kallas saturationsmtare eller pulsoximeter. Den har en klmma som kan sttas till exempel p vrdtagarens fingertopp eller ronsnibb. Dr knner klmman av hur mycket syre som finns i blodet. Saturationen kan ocks mtas med hjlp av ett arteriellt blodprov (prov frn en artr).

Om syremttnaden sjunker under 90 % under en lngre tid har det en skadlig inverkan p kroppen. Fr lg syremttnad i blodet kallas fr hypoxi. Vid hypoxi kan det bli aktuellt att tillfra syrgas, oxygen, till vrdtagaren.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 3NorrkpingLrare: Andreas RoupSond, KAD, Sugning & Syrgas54Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.54Syrgasbehandling Ordination och anlggningOxygen r ett lkemedel som ordineras av lkare, anestesisjukskterska eller ambulanssjukskterska (med delegering frn lkare). Oxygen ordineras i enheten liter per minut. Alltfr hga doser av syrgas kan vara livsfarligt vid vissa tillstnd. Drfr r man frsiktig nr man doserar syrgas.

P sjukhus anvnds oftast oxygen som kommer frn en central anlggning. I hemmet kan syrgas ges frn gasflaskor som en gas frn en behllare med flytande oxygen, eller frn en oxygenkoncentrator som anvnder och koncentrerar syret som finns i luften.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 3NorrkpingLrare: Andreas RoupSond, KAD, Sugning & Syrgas55Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.55Syrgasbehandling TillfrselVrdtagaren kan f oxygen via en nsgrimma eller en andningsmask. Om vrdtagaren behver syrgas hela tiden r det vanligast och minst strande fr personen att man anvnder nsgrimma. Nr man anvnder strre mngder syrgas r det bttre att anvnda en andningsmask som tnker bde mun och nsa. Nr en vrdtagare behver syrgas under en lngre tid brukar man koppla en fuktflaska till syrgasen. Fukten frhindrar att luftvgarna torkar ut.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 3NorrkpingLrare: Andreas RoupSond, KAD, Sugning & Syrgas56Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.56Syrgasbehandling Skerhet och rkningSyrgas brjar inte brinna av sig sjlv men om det finns mycket syrgas i luften, eller i exempelvis textilierna i en sng, kar brandrisken eftersom syrgas r en andtndningsbart.

mnen som annars inte brinner kan d ocks brja brinna om de har mycket syrgas runt sig eller p sig. Rkning och ppen eld, exempelvis med levande ljus, fr inte frekomma i det rum dr ngon fr behandling med syrgas.

Om en vrdtagare r som anvnder syrgas r rkare ska man frst koppla bort syrgasen, kamma ut hr och skgg fr att f bort syrgas som samlats dr innan man man gr ut och rker.

Dessutom behver man ha en tt jacka ver sina klder eller byta trja innan man gr ut och rker.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 3NorrkpingLrare: Andreas RoupSond, KAD, Sugning & Syrgas57Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.57Syrgasbehandling Fett, krmer och skyltningOm fett kommer i kontakt med syrgas vid hgt tryck, som det r p gasflaskor, kan det sjlvantnda och brinna explosionsartat. Vrdtagaren kan anvnda salva, krm eller cerat i mttliga mngder men det fr inte komma salva eller annat fett p syrgasutrustningen. Man ska inte heller smrja in sina hnder precis innan man ska hantera utrustningen.

Mnga inom vrden smrjer sina hnde som ltt blir torra av all handdesinfektion med krmer. D mste man vnta minst 20 minuter efter att man smrjt hnderna innan man hanterar en vrdtagares syrgasutrustning. Det gller bde grimma, mask, slangar och syrgasflaskor.

Nr en person ska ha behandling med syrgas i hemmet ska alltid rddningstjnsten informeras. P utsidan av drren till det rum dr gasflaskorna frvaras ska det sitta en varningsskylt. Inom kommunal vrd eller andra institutioner ska det ven finnas en skylt upptill p utsidan av ytterdrren hos en brukare. Nr en person har syrgasbehandling i hemmet ska varningsskylten sitta p ytterdrrens insida.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 3NorrkpingLrare: Andreas RoupSond, KAD, Sugning & Syrgas58Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.58