www.gu.se

MORIA: Aristoteles

www.gu.se

Aristoteles (384 – 322 f.kr)

Teleologi (metafysik)

Människans natur

Det goda livet

Dygdetik

(Moraliskt ansvar)

www.gu.se

Aristoteles metafysik: form och materia

Aristoteles former: immanenta idéerAllting av ett slag har samma inneboende form

Materian skapar individualitet

Allting som existerar har potentialitet och aktualitet

www.gu.se

Aristoteles metafysik: Teleologi (1)

Genom att ha en viss form får en substans också sin funktion, sitt telos, sitt syfte

Väldigt mycket i naturen verkar vara ändamålsenligt det vill säga ha en viss funktion.

Tänder gör att vi kan tuggaÖgon gör att vi kan se Svampar fungerar som nedbrytare i ekosystemet

Många har denna syn oreflekterat och är en viktig komponent av kreationismen

www.gu.se

Metafysik: Teleologi (2)

Biologiska processer verkar ha en viss riktningValpar som växer upp kommer bli hundar inte katterEkollon som planteras gynnsamt kommer bli ekar inte rosor

Det finns en inre kraft som styr (biologisk) utvecklingObjektets form och telos

Det förklarar regelbunden förändring i naturenDet förklarar varför det sker förändringarAtt organismer består av materia förklarar variation

www.gu.se

Metafysik: Teleologi (3)

Allting har ett telos enligt AristotelesKnivens telos är att skära

Desto bättre ett objekt möter sitt telos desto bättre medlem av sin klass är detDesto bättre en kniv är på att skära desto bättre är kniven

Applicerat på människor:Desto bättre en människa fyller sin funktion som människa, desto bättre människa är hen

www.gu.se

Strävan efter det goda livet

”Varje form av kunnighet och undersökning anses liksom allt handlande och väljande sträva till något gott. Därför har man också med rätta deklamerat att det goda är det som allt och alla eftersträvar (NE, 1094a1).”

Lycka är människans telos för att det är något vi strävar efter som ekollonet efter att bli en ek

En lycklig människa är en bra människa

www.gu.se

Finalt och instrumentellt gott

Det finalt/intrinsikalt goda: det som är gott i sig självt

Instrumentellt goda: det som hjälper en att nå något annat gott

Någonting kan vara både instrumentellt och finalt gott

www.gu.se

Det högsta goda: Lycka eller Eudaimonia

Allmängiltigt: att vara målet alla mänskliga aktiviteter siktar mot

Finalt: att alltid vara värt att välja för sin egen skull och inte för något annats skull

Tillräckligt: att aldrig kunna göras bättre genom att lägga till något

Lycka är målet med all mänsklig aktivitet

www.gu.se

Människans funktion

Måste relatera till människans form och vara unikt för människan

Ämnesomsättning: gemensamt med växter och djur

Varseblivning: gemensamt med djur

Förnuft: utmärkande för människor

Eftersom förnuftet är unikt mänskligt är det den aktivitet som måste stå i centrum för den goda människan men människan har också de andra själsdelarna

www.gu.se

Vad är Eudaimonia?

Tre förslag

Det hedonistiska livet: det högsta värdet är njutningen.

Det politiska livet: det högsta värdet är ära eller aktning.

Det reflektiva livet: det högsta värdet är att använda sitt förnuft.

Det goda livet för en människa är ett liv där den mänskliga naturen får utvecklas enligt sitt telos dvs. målet för en människas liv är att fylla utföra den mänskliga funktionen (ergon)

www.gu.se

Den välfungerande själen

Genom att vi har ett förnuft har vi två unika (typer av) förmågor1) Förnuftsförmågorna2) Förmågan att agera i enlighet med förnuftigt

Genom använda dessa förmågor förverkligar vi vår mänskliga natur

Själens delar Mänsklig funktionDen mänskliga delen Intellektuella dygderDen djuriska delen KaraktärsdygderDen vegetativa delen (Hälsa)

www.gu.se

Vad är en dygd?

Intellektuella dygder: visdom, förståelse, praktisk visdom

Karaktärsdygder: generositet, mod, måttlighet, stolthet, vänlighet, kvickhet osv.

Karaktärsdygderna är handlingsdispositioner – något underliggande som får oss att uppvisa ett (moraliskt riktigt) handlingsmönsterKaraktärsdygderna omfattar också hur man känslomässigt svarar på händelser

www.gu.se

Karaktärsdygderna

Den gyllene medelvägen

Fara: feghet – mod – dumdristighetNjutning: Likgiltighet – måttlighet – Njutningslystnad

Den dygdige inte bara har dispositionerna, de kommer också till uttryck

Förutsättningar för dygd: ex. vänner, pengar, makt, skönhet, kön osv.

Söka upp situationer för dygdigt beteende och undvika frestelser

www.gu.se

Olika grader av dygd

Olika personer har olika mycket av de olika dygderna

En dygdig person:1) Vet vad som är rätt2) Agerar i enlighet med det som är riktigt

Den mest dygdige3) Är inte frestad att göra något annat än det som är rätt

Den som inte vet av sig själv kan skaffa en förebild eller följa tumregler

Dygd kräver övning och god uppfostran

www.gu.se

Förnuftet

Teoretiskt förnuft (Sofia): Vetenskap och generell kunskap om världen

Praktiskt förnuft (Phronesis): Kunskap om hur vi bör agera. Ska vägleda den djuriska delen av vår själ. Det praktiska förnuftet har en del i att reglera vårt känslolivTeoretiskt excellens: vi når djupare kunskap och förståelse om världen

Praktisk excellens: vi tänker, känner och handlar på rätt sätt

www.gu.se

Eudaimonia

En människa lever det goda/lyckliga livet när hon lever i fullt ut och i enlighet med din funktion1) Kontrollera de djuriska delarna av sin själ2) Utövar de intellektuella dygderna

Förutsätter utövandet av teoretiskt förnuft ett praktiskt förnuft?

Kan händelser efter döden påverka en persons lycka?

www.gu.se

Frivillighet: moraliskt ansvar

En person som handlar gott bör prisasEn person som handlar ont bör klandras (och i värsta fall straffas)

Aristoteles teori om frivillighet ligger till grund för stora delar av västvärldens syn på straffrättsligt ansvar

Andra teorier om straff, beröm och klanderAvskräcka andraUppfostra individen

www.gu.se

Att agera frivilligt: kontrollrekvisitet

För att handling ska vara frivillig krävs det att personen som utför handlingen är orsak till den

En person som fysiskt tvingas av en annan människa eller av naturkrafter kan inte sägas agera frivilligt

En person som ställs inför ett hot är fortfarande orsak till sitt handlande men villkoren för situationen har förändrats och därmed också vad som är lämpligt att göra

Arrington: Tvångsbeteende?

www.gu.se

Att agera frivilligt: kunskapsrekvisitet

För att en handling ska vara frivillig krävs det att personen som utför handlingen är adekvat informerad.

Kunskap om vad som är rätt eller fel är inte nödvändigt

Kunskap om fakta relevanta för situationen är nödvändigt:Vilken handling som utförs: på vilket sätt, för vilket syfte och med vilka konsekvenser

Ytterligare krav: om personen blir informerad om relevanta fakta efteråt måste personen ångra sig.Gissningsvis för att det är personen som förtjänar klander eller beröm, inte handlingen

www.gu.se

Klandervärd okunnighet

En handling utförs i okunskap men personen som utför handlingen hade kunnat informera sig om vad som var fallet

Ansvar förutsätter kunskap så vi måste vara i en position i vilken vi informerat väljer att inte informera oss

Hur många situationer är sådana? Fler eller färre än vad vi tror?

www.gu.se

Sammanfattning

Teleologi (metafysik)

Människans natur

Det goda livet

Dygdetik

Likheter och skillnader från Platon

(Moraliskt ansvar)