of 72/72

Motala kommun - årsredovisning 2010

  • View
    229

  • Download
    6

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Motala kommuns årsredovisning 2010

Text of Motala kommun - årsredovisning 2010

  • Det finns mycket att bertta om vad som hnde under 2010 i Motala kommun. Fljande bilder r ett par exempel p positiva hndelser. Men naturligtvis finns det mycket annat som ocks r vrt att uppmrksamma.

    Motala kommun 2010

    Lokverkstan Vi r vana att se Lokverkstan som en historisk plats fr verkstads-industrin. Numera har kulturen tagit plats och 2010 spelade tea-tergruppen Arbis sin populra uppsttning Teaterbten i den ny-renoverade lokalen.

    motala.seI februari 2010 lanserades nya motala.se. Strukturen och grafiken psidan har mlgruppsanpassats fr att frenkla navigeringen p webb-platsen. Som beskare kan du numera kommentera, verstta och lyssna p sidornas innehll.

    Bikepark Lustigkulle

    Spontanidrottandet r hr fr att stanna och under ret invigdes nya Bikepark Lustigkulle. Intresset var oerhrt stort fr downhill, slop och dirt/BMX.

    Motala i vinterskrud En av rets mest uppmrksammade insatser var vinterbelysningen av bland annat Kanalparken. Mnga Motalabor och beskare kunde gldjas t de vackert smyckade trden och dess omgivningar.

    SolbackenSolbackens ldreboende riktar sig till personer med demenssjukdo-mar. Hr finns tillgng till ett strre samlingsrum med braskamin, ett bassngbad och utrymmen fr trning, fotvrd, hrfrisr och massage.

  • 1 RSREDOV I SN I NG 2 0 1 0 MO TA L A KOMMUN

    Innehll

    RSREDOVISNING2010

    Text: Motala kommun

    Grafisk form: Kreation

    Repro och tryck: Printfabriken

    Foto: Mikael Graan, Oskar Lren,

    Niclas Albinsson, Rasmus Wickstrm,

    Margaretha Hagman, Ann Lvgren,

    Jan Rozanski, Fredrik Fldt.

    MOtalakOMMuN

    Besksadress: Kommunhuset,

    Drottninggatan 2

    Postadress: 591 86 Motala

    Telefon: 0141-22 50 00

    Fax: 0141-558 69

    E-post: [email protected]

    Webbadress: www.motala.se

    Kommunstyrelsens 1:e vice ordfrande har ordet 2

    Fakta om Motala kommun 4

    Fem r i sammandrag 5

    FRValtNINGSbERttElSE

    Frvaltningsberttelse med ekonomisk versikt

    och personalredovisning 6

    RESultatRkNING,FINaNSIERINGSaNalyS,balaNSRkNINGMM

    Resultatrkning 15

    Finansieringsanalys 15

    Balansrkning 16

    Notfrteckning 17

    Redovisningsprinciper 19

    Driftredovisning 23

    Investeringsredovisning 24

    Kommentarer investeringar 25

    Miljredovisning 28

    NMNDERNaS/StyRElSENSVERkSaMhEtSbERttElSER

    Kommunfullmktiges beredningar 33

    Personalnmnden 33

    Revisionen 34

    Valnmnden 34

    verfrmyndaren 35

    Kommunstyrelsen 35

    Bildningsnmnden 39

    Plan- och miljnmnden 44

    Socialnmnden 47

    Tekniska nmnden 52

    Vatten- och avfallsnmnden 57

    SaMMaNStllDREDOVISNING

    Ekonomisk versikt 62

    Sammanstlld resultatrkning 65

    Sammanstlld finansieringsanalys 65

    Sammanstlld balansrkning 66

    Notfrteckning 67

    Revisionsberttelse 68

  • 2 RSREDOV I SN I NG 2 0 1 0 MO TA L A KOMMUN

    Kommunstyrelsens 1:e vice ordfrande har ordet

    Ett stort tack till alla medarbetare och frtroende-valda som har medverkat till att verksamheterna inom Motala kommun, svl under det gngna ret som under hela mandatperioden, har utvecklats p ett bra stt.

    kjEllFRaNSSONKOMMUNSTyRELSENS 1:E VIcE ORDFRANDE

  • RSREDOV I SN I NG 2 0 1 0 MO TA L A KOMMUN 3 2 RSREDOV I SN I NG 2 0 1 0 MO TA L A KOMMUN

    Det gngna ret har knnetecknats av terhmtning av konjunkturen, kade skatteintkter, en tillfllig kning av statsbidragen (konjunkturstd), ett gott ekonomiskt och verk-samhetsmssigt utfall samt ett antal invigningar av fr motala-borna viktiga satsningar. De kade skatteintkterna har bland annat frdelats till de verksamheter som drabbats ekonomiskt av den kalla och snrika vintern. De kade statsbidragen har anvnts till en frstrkning av folkhlsoarbetet, kat fastig-hets- och belggningsunderhll samt till en konjunkturbuffert fr att mta ofrutsedda kostnader.

    I augusti firades byggstarten av riksvg 50, genom Motala till Mjlby med bro ver Motalaviken, med deltagande av infrastrukturministern, generaldirektren fr Trafikverket och kommunstyrelsens ordfranden i Motala och Mjlby. Byggkostnaden r berknad till cirka 1,8 miljarder kronor och vgen berknas vara frdigstlld senast i augusti 2013.

    De mnga varslen och uppsgningarna som har drabbat Motala under ret har mtts av kommunen med ett brett utbud av komvux- och hgskoleutbildningar. De srskilda satsningarna fr att mta den hga ungdomsarbetslsheten har fortsatt och ytterligare medel anslogs till ferieprak-tik och sommarjobb. I den stora industrifastigheten vid Vickerkullavgen har nya verksamheter etablerats och fastig-heten har ven ftt ny gare.

    Regeringens Lsa-rkna-skriva-pengar har frstrkt den prio-ritering som redan har gjorts betrffande resurser till de frsta skolren. All vuxenutbildning har samlats under en rektor och en utredning om var vuxenutbildningen ska lokaliseras har initierats. Lrarlyftet och frskolelyftet ger personal i skolan och frskolan mjligheter till kompetensutbildning.

    Ungbo, boende fr ensamkommande ungdomar, har utkats frn 12 till 18 platser. I satsningen att strka ungdomars fysiska aktiviteter har ytterligare en spontan- och nridrotts-plats anlagts, denna gng i anslutning till Bergvallakolan och Bergvallens IP i Borensberg. Fr att ka valfriheten fr barn-familjerna infrdes kommunalt vrdnadsbidrag den 1 april.

    Ungdomscentret Hallens verksamhet har under ret startats upp och har blivit en populr samlingsplats fr ungdomar ver 16 r. Det r ett samarbete mellan bildningsnmnden, socialnmnden och bostadsstiftelsen Platen.

    Det nya vrdboendet Solbacken med 50 platser belget i stadsdelen Bergstter invigdes i september av barn- och ldreministern. Vrdboendet r offentligt finansierat medan bostadsstiftelsen Platen ger fastigheten och en privat entre-prenr driver verksamheten. I Sveriges Kommuner och Landstings och Socialstyrelsens gemensamma rapport ppna jmfrelser Vrd och omsorg om ldre 2010, bekrftas

    Motalas goda kvalitet inom svl ldreomsorg som hemtjnst.Beslut om ett idprogram fr Varamobaden har antagits av kommunfullmktige, vilket anger inriktningen fr det fort-satta arbetet med utvecklingen av omrdet.

    Under ret har byggnationen pbrjats av en ny rddnings- station, som ven inrymmer lokaler fr ambulansverksamheten. Bostadsstiftelsen Platen ska ga och frvalta byggnaden och hyr sedan ut den p lngtidskontrakt till Motala kommun.

    Nio detaljplaner har vunnit laga kraft under ret, bland annat en plan som bekrftar de befintliga fritidsfastigheterna i Pariserviken och en plan som mjliggr ett nytt bostads-omrde vid ett natursknt och attraktivt omrde vid Sdra Freberga. Beslut har ocks tagits att pbrja detaljplanearbetet fr motorstadion vid Dunteberget fr att lsa den mngriga bullerproblematiken.

    Under rets frsta mnader koncentrerades renoveringen av Gamla Motala Verkstad till interiren av lokverkstaden. Det mjliggjorde att lokalen kunde anvndas som kulturlokal fr sommarbruk. Frst ut var en teaterfrestllning som samtidigt var ett integrationsprojekt.

    Inom miljomrdet togs beslut under ret att samtliga inner-stadsbussar och merparten av landsbygdsbussarna ska drivas med biogas frn och med juni 2011. Drmed kar behovet av biogasproduktion och initiativ har tagits att underska om andra aktrer, frutom kommunen, kan bidra till att ka produktionen av biogas. Avloppsreningsverket i Karshult har byggts ut fr att frbttra kvvereningen och biogasproduk-tionen hller p att optimeras. En klimatpremie har infrts fr de frsta som bygger passivhus i Motala. Ett energieffektivise-ringsprojekt har beslutats under ret, med mlsttningen att minska energifrbrukningen i kommunens fastigheter med minst 20 procent.

    Beslut har tagits att genomfra ett stadsmiljprogram fr cen-trum. Under ret har en frsta etapp pbrjats fr att frbttra miljn i Kanalparken, d den kommer att utgra en viktig entr till centrum frn den nya pendeltgsstationen.

    Detta var ett axplock av de mnga beslut och initiativ som har fattats under ret fr att gra en bra kommun nnu bttre. Ett stort tack till alla medarbetare och frtroendevalda som har medverkat till att verksamheterna inom Motala kommun, svl under det gngna ret som under hela mandatperioden, har utvecklats p ett bra stt.

    Kjell FranssonKommunstyrelsens 1:e vice ordfrande

  • 4 RSREDOV I SN I NG 2 0 1 0 MO TA L A KOMMUN 5 RSREDOV I SN I NG 2 0 1 0 MO TA L A KOMMUN

    Fakta om Motala kommun

    tabEll1:kOMMuNFullMktIGEValEt2010

    aNtal aNtal RStER % MaNDat

    Moderata Samlingspartiet 6 781 25 14

    centerpartiet 1 244 5 3

    Folkpartiet liberalerna 1 983 7 4

    Kristdemokraterna 942 3 2

    Socialdemokraterna 11 949 44 26

    Vnsterpartiet 1 538 6 4

    Miljpartiet de grna 1 269 3 2

    Sverigedemokraterna 1 226 5 2

    Sveriges Pensionrers Intresseparti 308 1 0

    vriga 135 1 0

    totalt 27375 100,0 57

    Ogiltiga rster 411 2 -

    Valdeltagande 27 786 84 -

    Klla: Valmyndigheten

    tabEll4:FOlkMNGDEFtERlDER

    lder 2008 % 2009 % 2010 %

    0- 6 3 080 7 3 073 7 3 126 8

    7-15 4 330 10 4 188 10 4 135 10

    16-18 1 947 5 2 538 6 1 817 4

    19-64 24 412 58 23 685 57 24 312 58

    65- 8 184 20 8 359 20 8 565 20

    Summa 41953 100 41843 100 41955 100

    Klla: ScB

    tabEll5:bEFOlkNINGENSutbIlDNINGSNIV,

    pROcENtuEllFRDElNING

    befolkning20-64r 2008 2009 2010

    Frgymnasial 20 19 18

    Gymnasial 56 56 56

    Eftergymnasial 23 24 25

    Uppgift saknas 1 1 1

    Totalt, % 100 100 100

    antaltotalt 23965 23837 23685

    Klla: ScB

    tabEll2:FOlkMNGD31DEcEMbER

    2008 2009 2010

    Mn 20 983 20 936 21 027

    Kvinnor 20 970 20 907 20 928

    totalt 41953 41843 41955

    Klla: ScB

    tabEll3:FOlkMNGDpERFRSaMlING

    2008 2009 2010

    Motala 30 344 30 255 30 311

    Vstra Ny 1 290 1 325 1 312

    Godegrd 702 703 690

    Borensberg 3 949 3 970 4 029

    Klockrike 667 634 636

    Fornsa 2 139 2 128 2 162

    Tjllmo 1 132 1 104 1 098

    Aska, del 1 730 1 724 1 717

    kommunentotalt 41953 41843 41955

    Klla: ScB

    tabEll6:FRVRVSaRbEtaNDEMEDaRbEtSplatS

    IkOMMuNEN2009

    Frvrvsarbetande 16- r (dagbefolkning)Nringsgren antal %

    Jordbruk, skogsbruk och fiske 411 3

    Tillverkning och utvinning 2 890 19

    Energi och milj 216 1

    Byggverksamhet 867 6

    Handel 1 558 10

    Transport 632 4

    Hotell och restauranger 387 3

    Information och kommunikation 210 1

    Kreditinstitut och frskringsbolag 95 1

    Fastighetsverksamhet 259 2

    Fretagstjnster 1 090 7

    civila myndigheter och frsvaret 655 4

    Utbildning 1 847 12

    Vrd och omsorg 3 423 22

    Personliga och kulturella tjnster 643 4

    Oknd bransch 220 1

    totalt 15403 100

    Klla: ScB

  • 4 RSREDOV I SN I NG 2 0 1 0 MO TA L A KOMMUN RSREDOV I SN I NG 2 0 1 0 MO TA L A KOMMUN 5 5 RSREDOV I SN I NG 2 0 1 0 MO TA L A KOMMUN

    Fem r i sammandrag

    Femrisammandrag 2006 2007 2008 2009 2010

    1 Verksamhetens nettokostnad, mkr -1 585,9 -1 682,6 -1 766,7 -1 786,8 -1 851,6

    2 Resultat fre extraordinra poster, mkr 64,1 39,3 17,5 30,2 43,4

    3 rets resultat, mkr 64,1 39,3 33,6 30,2 43,4

    4 Nettokostnadsutveckling, % 5,2 6,1 5,0 1,1 3,6

    5 Utveckling skatteintkter och kommunalekonomisk utjmning, % 5,3 4,3 3,9 1,7 4,2

    6 Nettokostnadernas andel av skatteintkter och kommunalekonomisk utjmning, % 95,9 97,5 98,6 98,1 97,6

    7 Resultat 2 andel av skatteintkter och kommunalekonomisk utjmning, % 3,9 2,3 1,0 1,7 2,3

    8 rets resultats andel av eget kapital, % 7,7 4,5 3,7 3,2 4,4

    9 Finansnetto, mkr -4,2 -3,4 -7,7 -4,4 -3,0

    10 Soliditet, % 58,1 59,0 61,2 54,1 56,2

    11 Likvida medel (inkl. utnyttjad checkkredit.), mkr 119,2 61,9 16,1 129,2 48,6

    12 Balanslikviditet, % 62,1 51,2 39,9 56,6 48,9

    13 Eget kapital, mkr 830,2 869,9 901,1 931,8 976,1

    drav rrelsekapital -133,6 -174,3 -207,1 -195,6 -236,3

    drav anlggningskapital 963,8 1 044,2 1 108,3 1 127,4 1 212,4

    14 Eget kapital per invnare, kr 19 785 20 682 21 479 22 240 23 265

    15 Rrelsekapitalets andel av externa utgifter, % -6,8 -8,4 -9,6 -8,9 -10,4

    16 Lngfristiga skulder, mkr 184,8 171,9 157,0 254,2 220,2

    drav anlggningsln, mkr 184,8 163,3 148,4 148,3 135,1

    17 Bruttoinvesteringar, mkr 111,7 159,1 142,6 130,7 141,0

    18 Nettoinvesteringar, mkr 84,9 144,9 122,5 108,4 116,7

    19 Personalkostnader inkl. omkostnader, mkr 1 365,0 1 450,6 1 496,3 1 477,5 1 482,1

    20 Externa utgifter, mkr (exkl. avskrivningar) 1 986,7 2 070,5 2 160,8 2 207,9 2 280,6

    21 Externa intkter, mkr 2 125,5 2 185,0 2 264,5 2 318,7 2 407,8

    22 Skattesats kr/skattekrona 31,25 31,25 31,25 31,25 31,25

    drav Motala kommun 21,40 21,40 21,40 21,40 21,40

    drav Landstinget 9,85 9,85 9,85 9,85 9,85

    23 Antal invnare i Motala kommun 41 959 42 060 41 953 41 843 41 955

    drav frndring antal invnare/r 47 101 -107 -110 112

    Intkts- och kostnadsstruktur fr driftredovisningen

    FRDElNINGaVINtktERpSlaG.tOtalt2407774tkR.

    Skatteintkter 60%

    Utjmning 19%

    Avgifter 10%

    Bidrag 6%

    Frsljning 4% Hyror 1%

    Personalkostnader 63%

    Tjnster 16%

    Material 8%

    Bidrag 5%

    Hyra 3%

    vriga kostnader 5%

    FRDElNINGaVkOStNaDERpSlaG.tOtalt2364354tkR.

  • 6 RSREDOV I SN I NG 2 0 1 0 MO TA L A KOMMUN 7 RSREDOV I SN I NG 2 0 1 0 MO TA L A KOMMUN

    Frvaltningsberttelse

    SaMhllSEkONOMIN

    (FRNSVERIGESkOMMuNEROchlaNDStING)

    Vrldsekonomin fortstter att strkas efter den djupaste nedgngen i modern tid. Det r liksom tidigare frmst de asiatiska ekonomierna som svarar fr tillvxten i den glo-bala ekonomin. Men ocks frn vst kommer indikationer p bttre fart. I USA vxte BNP med cirka 3 procent i rstakt det fjrde kvartalet 2010. Sysselsttningen vntas nu ka ngot starkare, men oron fr den hga lngtidsarbetslsheten och den skakiga bostadsmarknaden kvarstr. Europa hmmas av skuldproblem, men bilden r delad med en betydligt bttre situation i norra Europa n i sdra. De skuldtyngda lnderna i Europa genomfr stora tstramande sparplaner fr att n EU:s krav p budgetunderskott som r mindre n 3 procent r 2013. Detta dmpar den redan svaga efterfrgan.

    Tillvxten i den svenska ekonomin blev rekyl- och rekordartad 2010. Aldrig tidigare, i modern tid, har efterfrgan kat s mycket. Detta frklaras naturligtvis delvis av motsvarande fall 2009. Sverige har dock, av olika skl, klarat sig bttre n mnga andra lnder. BNP steg i fjol med ver 5 procent. Det r den strsta kningen ett enskilt r sedan 1970. Hela pro-duktionsnedgngen i samband med finanskrisen har drmed terhmtats. En sdan utveckling var det inte mnga som trodde var mjlig nr den finansiella oron var som strst.

    Utvecklingen har varit stark ver hela linjen. terhmtningen i vrldshandeln har inneburit att den svenska exporten har kat mycket kraftigt. Normaliserade frhllanden p de finan-siella marknaderna och en kad tillgng p krediter har bidra-git till en liknande upptriktad rekyl fr investeringarna. Inte minst bostadsinvesteringarna har under det senaste ret kat kraftigt. Till exportens och investeringarnas starka tillvxt ska lggas att ocks hushllens konsumtionsutgifter har utvecklats frhllandevis vl. Trots att hushllens reala inkomster endast kade med knappt 1 procent under 2010 kom hushllens konsumtionsutgifter att vxa med ver 3 procent.

    Arbetsmarknaden har frbttrats snabbt tack vare den vx-ande efterfrgan. Den starka sysselsttningsuppgngen som inleddes sista kvartalet 2009 hll i sig ocks under 2010. Antalet arbetade timmar r nu uppe i niv med den freg-ende toppen andra kvartalet 2008. Antalet sysselsatta r dock fortfarande ngot frre n den tidigare toppen, det saknas fortfarande drygt 20 000 sysselsatta. De lneavtal som slts p svensk arbetsmarknad under vren 2010 innebar timlne-kningar p runt 1,7 procent per r exklusive lneglidning och runt 2,5 procent inklusive lneglidning.

    kOMMuNERNaSEkONOMI

    (FRNSVERIGESkOMMuNEROchlaNDStING)

    Kommuner och landsting vntas redovisa starka resultat fr andra ret i rad. Fr 2010 visar resultatet p plus 19 miljarder kronor fr hela sektorn. Samtliga landsting och ver 90 pro-cent av kommunerna rknar med ett nollresultat eller ver-skott. Det finns flera skl till de stora verskotten. Kommuner och landsting lyckades snabbt upparbeta ett krismedvetande som medfrde en terhllsamhet i konsumtion och nyanstll-ningar, samtidigt som flera tillflliga faktorer bidrog till att strka resultaten. Premiebefrielse frn Afa frskring 2009 och2010, terbetalning frn Sveriges Kommuner och Landsting 2009 och tillflligt konjunkturstd frn staten har tillsam-mans strkt resultatet fr de tv ren med nstan 25 miljarder kronor. En annan viktig faktor r att antalet arbetade timmar inte minskade i den utstrckning som befarades, ngot som i sin tur innebar att skatteunderlagsprognoserna fick revideras upp. Ytterligare en effekt av konjunkturnedgngen blev att priser och lner kade lngsammare n berknat, vilket gjorde att kommuner och landsting fick mer fr sina pengar.

    Fr att mildra effekterna av den ekonomiska krisen tillfrdes kommunerna 12 miljarder kronor i extra statsbidrag 2010. Tillskotten har i mnga fall anvnts till att anpassa verksam-heten till en snvare ekonomi i en lngsammare takt n vad som annars hade varit ndvndigt. En relativt svag utveckling av skatteunderlaget och avvecklingen av konjunkturstdet frn och med 2011 har inneburit att kommunerna fortsatt sitt effektiviseringsarbete.

    Att kommunerna i hg grad agerar lngsiktigt blir tydligt med tanke p resultaten under 2010, vilket ocks visar vr-det av frutsgbara och stabila intkter fr kommunerna. Tillskotten har aviserats sent i kommunernas budgetprocess. De sena beskeden har begrnsat kommunernas mjligheter att anvnda medlen till annat n tillflliga insatser och fr-strkning av resultatet. Dessutom skapar det pedagogiska problem i kommunikationen av kommunens budget och resultat. Om konjunkturstden hade varit jmnt frdelade ver ett par r och mtt upp hela perioden med svag tillvxt i skatteunderlaget skulle kommunernas situation varit lttare bde att planera och att pedagogiskt frklara.

    MOtalakOMMuN

    Efter tv r av befolkningsminskningar kade kommunens befolkning under 2010. kningen blev 112 personer (-110 personer under 2009) och befolkningen uppgick vid rsskiftet till 41 955 personer. Flyttningsverskottet blev 70 personer (-36 personer 2009). Under 2010 fddes 474 barn (415 barn

    Omvrldsanalys

  • 6 RSREDOV I SN I NG 2 0 1 0 MO TA L A KOMMUN RSREDOV I SN I NG 2 0 1 0 MO TA L A KOMMUN 7 7 RSREDOV I SN I NG 2 0 1 0 MO TA L A KOMMUN

    2009), och man fr g tillbaka till 1995 fr att hitta s hga fdelsetal. Under ret avled 426 personer (486 personer 2009) och det gav ett positivt fdelsenetto p 48 personer (-71 per-soner 2009).

    Det r viktigt att gra kommunen attraktiv att leva och bo i. En viktig frutsttning fr en positiv befolkningsutveckling r att inte arbetslsheten kar. Motalas nringsliv har drabbats hrt av konjunkturnedgngen med mnga varsel som fljd.

    Vl fungerande kommunikationer r viktiga fr miljn och trafikskerheten liksom fr att vara en attraktiv boende- och etableringsort. Det r drfr gldjande att tv stora infrastruk-turprojekt r p god vg att genomfras. Planeringen och genomfrande av utbyggnaden av dubbelspr Motala-Mjlby fortstter. Dubbelspret utgr en viktig del i utvecklingen av pendeltgsystemet i lnet genom att vstra lnsdelen knyts nrmare regioncentrum. Planeringen fr omlggning av riks-vg 50 genom Motala har ocks en hg prioritet och genom-frandet har pbrjats under ret.

    Kommunens totala borgensfrbindelser minskade under 2010 med 27 miljoner kronor och uppgr vid rsskiftet till 750 miljoner kronor. Under 2004 trffades rekonstruk-tionsavtal med tre bostadsrttsfreningar som kommunen r borgenr fr. Avtalen innebr att kommunen garanterar underskottstckning i freningarna om de hjer intkterna och minskar sina kostnader fr att sedan brja amortera de ln som kommunen borgar fr. Riskerna i dessa avtal r bero-ende av rnteniverna vilka fr tillfllet har ett gynnsamt lge. Motala kommun har i november 2005 ingtt en solidarisk borgen ssom fr egen skuld fr Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga frpliktelser. Samtliga kommuner som r medlemmar i Kommuninvest har ingtt likalydande borgens-frbindelser. Mellan samtliga dessa kommuner har ingtts ett avtal om hur ansvaret ska frdelas p varje medlemskommun vid ett eventuellt infriande av borgensansvaret. Principerna fr denna frdelning sker efter en berkningsmodell grun-dad p samtliga medlemskommuners respektive garandel i Kommuninvest.

    Motala kommun har totalt avsatt 18 miljoner kronor fr framtida kostnader som gller sluttckningen av den gamla deponin vid Tuddarps avfallsanlggning. De avsatta medlen berknas tcka kostnaderna. Terrasserings- och sluttcknings-arbeten pbrjades under 2009 med massor frn dubbelsprs-utbyggnaden. De nrmaste ren ska sttningar mtas innan tt- och skyddsskikt lggs p. I dagslget r det svrt att sga nr i tiden sluttckningen r klar, men troligtvis 2015-2016.

    Prognoserna fr kommunens rliga pensionsutbetalningar visar att de rligen kar och nr kulmen 20252030. Fr Motala kommun skulle det innebra kraftiga kostnads-kningar. Fr att undvika att vxande betalningar trnger undan annan kommunal verksamhet, har kommunen brjat

    omfrdela sina pensionskostnader ver tiden. Frn och med budget 2006 finns medel avsatta fr att lsa delar av pensions-skulden. Kommunen har ett ramavtal med KPA om inlsen av pensionsfrmner som ingr i ansvarsfrbindelsen. Under 2006-2009 inlstes 74 miljoner kronor inklusive lneskatt. Under 2010 avsattes ytterligare 20 miljoner kronor inklusive lneskatt. verskottsfonden i den del som tryggats genom frskring har frndrats positivt med 6,2 miljoner kronor under ret. 1,1 miljoner kronor av dessa kommer att anvndas till indexeringar och resterande till ytterligare frskring.

    I april fattade kommunfullmktige beslut om ett lednings-system fr Motala kommun, LedMot. Ledningssystemet r ett verktyg fr att leda kommunens verksamhet s att strsta mjliga nytta skapas fr medborgare och kunder. De brande delarna i LedMot r riktlinjer och modell, organisation och rollfrdelning, mlstyrning, verksamhetsutveckling, styrdoku-ment samt rsagenda som beskriver nr i tiden arbetet ska ske.

    MluppfyllelseKommunen ska enligt kommunallagen anvnda mlstyrning som metod fr att leda verksamhet och ekonomi. Mlen som faststlls ska syfta till att skerstlla det som lagen kallar god ekonomisk hushllning. En god ekonomisk hushllning har en vidare innebrd n att ekonomin r i balans. Kommunens verksamhet ska dessutom vara ndamlsenlig och effektiv. Kommunen ska strva efter att gra rtt saker utifrn kun-ders och medborgares behov och nskeml samt upprtthlla en hg kvalitet i frhllande till frbrukade resurser.

    Fr att mlstyrningen ska bli meningsfull r det viktigt att mlen r realistiska, mlen ska ligga p en sdan niv att det r mjligt att uppn dem samtidigt som de ska utgra en utmaning fr organisationen. En annan avgrande frutstt-ning r att mlen r accepterade och vl knda av alla som genom sitt arbete ska bidra till att mlen uppfylls. Dialog och delaktighet vid svl planering som uppfljning r en ndvndighet. Grunden fr mlen r kommunfullmkti-ges vision om Motala kommun. Utifrn visionen beslutar kommunfullmktige om inriktningsml. En del av dessa r gemensamma och gller fr alla nmnder och styrelsen, andra r specifika fr en nmnds eller styrelsens verksamhet. Syftet med de gemensamma inriktningsmlen r att tillfra styrningen ett kommunvergripande perspektiv samt att f en enhetlig inriktning inom de omrden som de gemensamma mlen berr. Inriktningsmlen r en frlngning av visionen och uttrycker de huvudomrden som r prioriterade fr den kommunala politiken. Mlen r vergripande formulerade och anger de vrden som ska uppfyllas. De r lngsiktiga med ett perspektiv p 8-10 r. Inriktningsmlen konkretiseras i resultatml av varje nmnd och styrelsen och anger en mtbar niv som ska uppns. Mtningen ska ske genom att ett eller

  • 8 RSREDOV I SN I NG 2 0 1 0 MO TA L A KOMMUN 9 RSREDOV I SN I NG 2 0 1 0 MO TA L A KOMMUN

    flera nyckeltal kopplas till mlet. Mlen ska vara tidsbestmda och strcka sig ver en mandatperiod.

    Fr att kunna bestmma graden av mluppfyllelse redovisas nmndernas och styrelsens resultatml som r kopplade till respektive inriktningsml. Eftersom 2010 r slutperioden fr inriktningsmlen s r det den faktiska mluppfyllelsen som ska redovisas. Graden av mluppfyllelse fr varje inriktnings-ml bedms i ngon av dessa tre niver:

    ja,MlEtRuppNtt.

    MlEtRENDaStDElVISuppNtt.

    NEj,MlEtRINtEuppNtt.

    Fr att ett inriktningsml ska f upptriktad pil ska 75 pro-cent eller fler av resultatmlen peka i rtt riktning. Fr hori-sontell pil ska 25 procent eller fler peka i rtt riktning och fr nedtriktad pil ska frre n 25 procent peka i rtt riktning.

    MlFRVERkSaMhEtEN

    Enligt kommunallagen ska i budgeten fr verksamheten anges ml och riktlinjer som r av betydelse fr god ekonomisk hus-hllning. Det ska sledes finnas en koppling mellan verksam-hetens ml och god ekonomisk hushllning. Mluppfyllelsen i verksamheten redovisas i nmndernas/styrelsens redovisningar lngre fram i detta dokument. De kommungemensamma mlen redovisas under kommunstyrelsen.

    FINaNSIEllaMl

    Det finansiella perspektivet tar sikte p kommunens finan-siella stllning och dess utveckling. Drigenom anges de finansiella frutsttningarna eller ramarna fr den verksam-het som kommunen bedriver. Kommunerna ska ha en tydlig ambitionsniv i form av ml fr den egna finansiella utveck-lingen och stllningen. Formuleringarna av mlen mste utg frn vad som i normalfallet r att betrakta som god ekono-misk hushllning. Varje enskild kommun fr drefter anpassa mlen till sina egna frhllanden och omstndigheter. En allmn utgngspunkt mste vara att varje generation sjlv ska bra kostnaderna fr den service som den konsumerar. Detta innebr att ingen generation ska behva betala fr det som en tidigare generation frbrukat. Resultatet mste vara tillrckligt stort fr att motsvarande serviceniv ska kunna garanteras ven fr nstkommande generation utan att behva uttaxera en hgre skatt. En annan viktig del i den finansiella mlstt-ningen r skuldsttningen p kort och lng sikt. Kommunen kan ocks i finansieringsstrategin precisera hur till exempel investeringar och pensioner ska finansieras. I den finansiella mlsttningen br risk och andra oskerhetsfaktorer vgas in. ven ml fr till exempel in- och utbetalningsstrmmar kan vara aktuella.

    Nedan redovisas de finansiella mlen och mluppfyllelsen under 2010. Om mluppfyllelsen r god kan kommunen anses ha en god ekonomisk hushllning ur ett finansiellt perspektiv.

    Ml: Att resultat fre extraordinra poster i relation till skatte-intkter och kommunalekonomiska utjmningen uppgr till minst tv procent.

    MluppFyllElSE: Eftersom resultatet 2010 fre extra-ordinra poster i relation till skatteintkter och utjmningen r 2,3 procent s r mlet uppfyllt.

    RESultatFREExtRaORDINRapOStERIRElatIONtIll

    SkattEINtktEROchkOMMuNalEkONOMISkutjMNING|%

    Balanskravet r ett minimikrav fr resultatet, men fr att f en ekonomisk balans krvs ett strre sammantaget verskott. Resultatnivn som anges i mlet r en frutsttning fr att kommunens ekonomi ska bli lngsiktigt stabil och motsvara kraven p god ekonomisk hushllning. Nivn behvs bland annat fr att inflationen inte ska urholka vrdet av det egna kapitalet och som en buffert mot ofrutsedda hndelser. Bde p kostnads- och intktssidan kan frutsttningarna snabbt frndras och det tar tid fr kommunen att stlla om sin verk-samhet. Vidare ska verskottet delfinansiera de behov som kommunen har fr investeringar och lngsiktiga taganden.

    Resultatet fre extraordinra poster redovisar de medel som blir ver eller saknas nr den lpande verksamheten r betald. Finansiella poster i form av skatteintkter, kommunaleko-nomisk utjmning samt finansiella kostnader och intkter tillkommer i detta resultat.

    Ml: Kommunens investeringar i den skattefinansierade verksamheten ska finansieras med egna medel. Detta sett utifrn ett femrsperspektiv.

    MluppFyllElSE: Eftersom mlet utgr frn ett femrigt perspektiv med startr 2006 s r 2010 frsta gngen det med skerhet kan fastsls om mlet r uppfyllt eller inte. Nettoinvesteringarna i den skattefinansierade verksamheten uppgick under perioden till 394 miljoner kronor och avskriv-ningarna till 317 miljoner kronor. rets resultat fr perioden

    0,0

    0,5

    1,0

    1,5

    2,0

    2,5

    3,0

    3,5

    4,0

    2006 2007 2008 2009 2010

    3,94,0

    2,3

    1,0

    1,7

    2,3

  • 8 RSREDOV I SN I NG 2 0 1 0 MO TA L A KOMMUN RSREDOV I SN I NG 2 0 1 0 MO TA L A KOMMUN 9 9 RSREDOV I SN I NG 2 0 1 0 MO TA L A KOMMUN

    ska finansiera mellanskillnaden. Fr perioden har det totala rets resultat uppgtt till 183 miljoner kronor och drmed kan konstateras att mlet r uppfyllt.

    INVEStERINGSutGIFtEROchINVEStERINGSINkOMStER|MkR

    Fr att inte lneskulden ska ka, r det angelget att investe-ringsnivn anpassas till kommunens ekonomiska frutstt-ningar. En alltfr stor lneskuld gr att rntekostnaderna tar fr stor del av de tillgngliga resurserna och trnger undan annan verksamhet.

    Ml: I en jmfrelse ver tiden ska soliditetens utveckling vara ngot stigande fr att motsvara en god ekonomisk hushllning.

    MluppFyllElSE: Soliditeten har under ret kat frn 54 procent till 56 procent och mlet kan fr det enskilda ret anses vara uppfyllt.

    SOlIDItEt(Exkl.aNSVaRSFRbINDElSENaVSEENDEpENSIONER)|%

    SOlIDItEt(INklaNSVaRSFRbINDElSENaVSEENDEpENSIONER)%

    Soliditeten r ett mtt som anvnds fr att mta kommunens ekonomiska styrka i ett lngsiktigt perspektiv. Mttet anger hur stor andel av de totala tillgngarna som finansierats med eget kapital. Eget kapital i balansrkningen kan sledes beskrivas som en historisk framskrivning av resultatrkning-ens utveckling. Det r ett negativt tecken fr ekonomin om soliditeten successivt frsmras. En kning av soliditeten kan uppns med en frbttrad resultatutveckling och genom att nettoinvesteringsnivn bttre harmoniserar med egna tillfrda medel. Orsaken till den negativa utvecklingen under 2009 var den kraftiga kningen av tillgngarna (medfinansiering av riksvg 50) och kraftigt kad likviditet.

    Ml:Kommunens lngsiktiga ml r att ha ett positivt rrelse-kapital. Fr att uppn detta krvs att kommunen har en positiv frndring av rrelsekapitalet varje r.

    MluppFyllElSE: Rrelsekapitalet har under ret frsm-rats frn -196 till -236 miljoner kronor och mlet kan drfr, i vart fall p kort sikt, inte anses vara uppfyllt.

    RRElSEkapItalOchlIkVIDItEt|MkR

    Rrelsekapitalet, som bestr av omsttningstillgngar minus kortfristiga skulder, kan sgas vara ett mtt p den ekono-miska styrkan p kort sikt. Det r viktigt att skapa ett positivt

    Inv utg

    Inv ink

    0

    50

    100

    150

    200

    2006 2007 2008 2009 2010

    0

    10

    20

    30

    40

    50

    60

    70

    80

    2006 2007 2008 2009 2010

    -5

    -4

    -3

    -2

    -1

    0

    1

    2

    3

    4

    5

    6

    2006 2007 2008 2009 2010

    Rrelsekapital

    Likvida medel

    -250

    -200

    -150

    -100

    -50

    0

    50

    100

    150

    2006 2007 2008 2009 2010

  • 1 0 RSREDOV I SN I NG 2 0 1 0 MO TA L A KOMMUN 1 1 RSREDOV I SN I NG 2 0 1 0 MO TA L A KOMMUN

    rrelsekapital fr att f en bra handlingsberedskap infr framtiden. Det sker bst genom en stark resultatbudget som bland annat mjliggr en hgre grad av sjlvfinansiering av investeringar. Orsaken till frsmringen r framfrallt den kraftiga minskningen av likvida medel under 2010.

    Ml: Kommunen ska i budget rligen avstta medel fr att ver tid jmna ut pensionskostnaderna. Om det rliga resul-tatet fre extraordinra poster i relation till skatteintkter och kommunalekonomiska utjmningen verstiger tv procent ska dessa medel avsttas till framtida pensionsutbetalningar.

    MluppFyllElSE: Frn och med budget 2006 finns medel avsatta fr att lsa delar av pensionsskulden. Kommunen har ett ramavtal med KPA om inlsen av pensionsfrmner som ingr i ansvarsfrbindelsen. Under 2006-2009 inlstes 74 miljoner kronor, inklusive lneskatt. Under 2010 avsattes ytterligare 20 miljoner kronor inklusive lneskatt. Mlet r uppfyllt.

    SyNpuNktSSyStEM

    Motala kommuns synpunktssystem, Dialog Motala, infrdes 2009. Synpunkter kan lmnas via kommunens hemsida men ocks skriftligen, via telefon eller personligt mte. Antalet registrerade synpunkter kade frn 402 stycken 2009 till 3 207 stycken 2010. Den stora kningen beror p att tekniska frvaltningen frn 2010 hanterar sin felanmlan i Dialog Motala. Drygt 90 procent av alla synpunkter avser tekniska frvaltningen. Under ret har marknadsfringen av systemet kat genom bland annat annonsering, affischering och p motala.se. Nrmare 70 procent av synpunkterna besvaras inom den utlovade svarstiden tio arbetsdagar. Viktiga utveck-lingsfrgor r att frbttra svarstiden och att ka den systema-tiska anvndningen av inkomna synpunkter fr att frbttra verksamheten.

    typaVSyNpuNktaNtalSyNpuNktER2010

    Berm 22

    Frslag 138

    Klagoml 848

    Felanmlan 2 097

    Frga 102

    Summa 3207

    Varavbesvaradeinom10arbetsdagar(%) 69

    Ekonomisk versiktkOMMuNENSEkONOMI

    De senaste ren har det funnits tydliga tecken p en kad fokusering p en sund ekonomi. Kommunen har ntt posi-tiva resultat under r med svra ekonomiska frutsttningar genom att verksamheten har anpassats till resurserna. Det finns en kad medvetenhet i kommunen om att det lngsik-

    tigt krvs verskott fr att till exempel finansiera investeringar och kande pensionsutbetalningar. Av avgrande betydelse fr att lngsiktigt n hllbara resultat r att kommunens finansiella ml i samklang med ml och riktlinjer fr verk-samheten ocks blir styrande i praktiken. Utvrderingen av rets resultat ska gras mot de finansiella mlen och inte mot nollstrecket.

    Fr sjtte ret i rad r det gldjande att konstatera att kommu-nen i sin helhet r i ekonomisk balans. Det som oroar r att det i den skattefinansierade verksamheten finns en ekonomisk obalans mot tilldelad ekonomisk ram p 10 miljoner kronor. Resultatet i rsredovisningen 2010 visar att fyra av de fem finansiella mlen r uppfyllda. Varje r mste kommunen n dessa ml fr att ven ekonomin lngsiktigt ska vara i balans.

    Skatteintkterna och kommunalekonomiska utjmningen har kat mer n nettokostnaderna. Medan skattintkterna och utjmningen under 2010 kade med 4,2 procent, kade nettokostnaderna med 3,6 procent.

    rets resultat visar ett verskott p 43,4 miljoner kronor. Eftersom det budgeterade verskottet var 36,8 miljoner blev den positiva budgetavvikelsen 6,6 miljoner kronor.

    Mer om nmndernas och styrelsens verksamheter, resultat och mluppfyllelse finns under avsnitten fr respektive nmnd och styrelsen.

    VERkSaMhEtENSNEttOkOStNaDER

    Verksamhetens nettokostnader visar hur stor del av kom-munens lpande verksamhet som mste finansieras p annat stt. De utgr skillnaden mellan kostnader (inklusive avskriv-ningar) och intkter i kommunens driftverksamhet.

    Verksamhetens nettokostnader uppgick till 1 852 miljoner kronor 2010, vilket r en kning med cirka 65 miljoner kro-nor (3,6 procent) jmfrt med 2009. Verksamheternas net-tokostnadsandel av skatteintkter och kommunalekonomisk utjmning uppgick till 97,6 procent, vilket r en minskning med 0,5 procent jmfrt med 2009.

    NEttOkOStNaDERNaS aNDEl aV SkattEINtktER Och kOMMuNal-

    EkONOMISkutjMNING|%

    90

    92

    94

    96

    98

    100

    2006 2007 2008 2009 2010

  • 1 0 RSREDOV I SN I NG 2 0 1 0 MO TA L A KOMMUN RSREDOV I SN I NG 2 0 1 0 MO TA L A KOMMUN 1 1 1 1 RSREDOV I SN I NG 2 0 1 0 MO TA L A KOMMUN

    FINaNSNEttO

    Finansnettot bestr av skillnaden mellan intkts- och kost-nadsrntor. rets finansnetto r negativt och uppgr till 3,0 miljoner kronor, en frbttring med 1,4 miljoner kronor jmfrt med 2009.

    FINaNSNEttO|MkR

    REtSRESultat,FRNDRINGaVEGEtkapItal

    Efter de extraordinra posterna kan rets resultat utlsas. Det egna kapitalet r den del av tillgngarna som kommu-nen betalat med egna medel, det vill sga frmgenheten. Kommunens egna kapital kade under 2010 med 43,4 miljoner kronor och uppgick till 976,1 miljoner kronor p balansdagen.

    FRNDRINGaVEGEtkapItal|MkR

    lNESkulD

    Kommunens lngfristiga lneskuld uppgick vid rsskiftet till 144,5 miljoner kronor. Lneskulden har drmed minskat med 13,2 miljoner kronor. Fr att ven fortsttningsvis kunna minska lneskulden mste investeringar i den skattefinansie-rade verksamheten finansieras med egna medel.

    lNESkulD|MkR

    balaNSkRaVEt

    Enligt lagstiftningen ska underskott fr ett enskilt r terstl-las inom tre r. Det sker genom ett motsvarande verskott i respektive rs balanskravsutredning. Om det finns synnerliga skl kan fullmktige besluta att inte reglera hela underskottet ett visst r. Avstmningen mot det lagreglerade balanskravet visar att kommunens justerade resultat uppfyller balanskravet.

    Balanskravsutredningen (nedan) visar ett justerat resultat p 42,6 miljoner kronor.

    aVStMNINGaVbalaNSkRaVEt2010(MkR)

    rets resultat +43,4

    Nedskrivningar +1,1

    Realisationsvinster -2,0

    Taxefinansierad verksamhet avfall -3,1

    Hovrttsdom Folkets Hus +3,2

    Justerat resultat +42,6

    Nedskrivningarna bestr i huvudsak av fastigheter som r slda eller rivna. Under 2010 sldes bilar/transportmedel, allmn markreserv, skolfastigheter och frrd som gav en realisationsvinst p 2,0 miljoner kronor.

    Den taxefinansierade verksamheten inom kommunen, vatten och avfall, ska inte finansieras med skatteintkter. ver- res-pektive underskott avstts eller disponeras av det egna kapita-let efter rets resultat. Under 2010 visade avfall ett verskott p 3,1 miljoner kronor som efter rets resultat avstts till det egna kapitalet. Verksamheten vattens resultat bokfrs som en kortfristig skuld/fordran till taxekollektivet, i enlighet med VA-lagstiftningen. Verksamheten vatten redovisade ett ver-skott p 2,6 miljoner kronor. Detta resultat bokfrs fre rets resultat som en kortfristig skuld.

    2

    4

    6

    8

    10

    12

    2006 2007 2008 2009 2010

    0

    10

    20

    30

    40

    50

    60

    70

    80

    2006 2007 2008 2009 2010

    0

    50

    100

    150

    200

    2006 2007 2008 2009 2010

  • PersonalredovisninghlSaSjukFRNVaRO

    Hlsoarbetet har varit framgngsrikt men strre fokus br lggas p sdant som gr medarbetarna friska, s kallade frisk-faktorer eller stt att frmja hlsa. Kommunen satsar drfr vidare med ytterligare fokus p hlsofrmjande frgor. Fr att bli en mer attraktiv arbetsgivare har det aktivt arbetats med hlsostrategin Vgar till hlsa. Ett fortsatt arbete med utbild-ningar och aktiviteter fr kommunens hlsoombud har skett under ret. De 225 hlsoombuden gr en stor insats fr att inspirera sina arbetskamrater till ett friskare liv. Utbildningen Hlsofrmjande ledarskap har fortsatt under ret

    Under ret har ett stort antal subventionerade hlsoaktiviteter erbjudits kommunens anstllda via kommunens personal-klubb. Fyra fullsatta frelsningar p temat Hlsoinspiration har genomfrts under hsten. Under ret har det skett en utveckling och omstrukturering av hela rehabiliteringsprocessen.

    Sjukfrnvaron har mellan ren 2003 och 2010 minskat frn 11,61 procent till 5,44 procent. Ett ml r att sjukfrnvaron ska understiga snittet fr alla kommuner men vara hgst 6 procent till 2012.

    SjukFRNVaROIpROcENtaVtOtaltaRbEtaDtID

    Frvaltning r

    2008 2009 2010

    Kommunledningsfrvaltningen 2,48 1,65 3,00

    Plan- och Miljfrvaltningen 1,95 2,19 2,64

    Bildningsfrvaltningen 5,34 5,03 4,20

    Socialfrvaltningen 8,69 8,27 7,25

    Tekniska frvaltningen 6,71 6,36 6,50

    totalt 6,47 6,14 5,44

    SjukFRNVaROIpROcENtaVtOtaltaRbEtaDtIDpERlDERSINtERVall

    ldersintervall Totalt Kvinnor Mn

    < = 29 r 3,90 4,32 2,36

    30 49 r 5,04 5,58 2,93

    > = 50 r 6,16 6,87 4,06

    totalsumma 5,44 6,01 3,54

    ven de lnga sjukskrivningarna p tre mnader eller mer sjunker.

    SjukFRNVaRO>59DaGaRIpROcENtaVtOtaltaNtalSjukDaGaR

    2008 2009 2010

    Kommunledningsfrvaltningen 69,61 48,41 58,26

    Plan- och Miljfrvaltningen 35,14 10,52 15,65

    Bildningsfrvaltningen 61,98 55,14 46,10

    Socialfrvaltningen 62,73 57,42 49,34

    Tekniska frvaltningen 57,00 46,26 49,95

    totalt 61,78 55,07 47,95

    SjukFRNVaRO>59DaGaRIpROcENtaVtOtaltaNtalSjukDaGaR

    ldersintervall Totalt Kvinnor Mn

    < = 29 r 18,26 20,49 0

    30 49 r 47,98 49,82 24,49

    > = 50 r 50,86 58,24 42,43

    totalsumma 47,95 49,11 40,43

    aNtalMNaDSaNStllDapERVERkSaMhEtSOMRDE

    Den som r mnadsanstlld kan antingen ha en anstllning utan tidsbegrnsning (tillsvidareanstllning) eller ett vikariat under en viss tid (visstidsanstllning). I nedanstende tabell ingr ven tjnstlediga och frldralediga.

    aNtalMNaDSaNStllDapERVERkSaMhEtSOMRDE

    Frvaltning r

    2009 2010

    Kommunledningsfrvaltningen 91 81

    Plan- och Miljfrvaltningen 92 92

    Bildningsfrvaltningen 1 683 1676

    Socialfrvaltningen 1 382 1342

    Tekniska frvaltningen 362 378

    antalanstllda 3607* 3566*

    * Anstllda kan ha anstllningar p fler n en frvaltning, drfr stmmer inte summan vid en nedrkning.

    223 personer r vilande p sina tillsvidaretjnster fr att vika-riera p annan tjnst.

    Det totala antalet anstllda, tillsvidare- och visstidsanstllda, uppgick 2010 till 3 566 personer. r 2010 har antalet anstllda totalt minskat med 41 personer. Minskningen p socialfrvaltningen beror p att verksamheter har lagts ut p entreprenad. kningen p den tekniska frvaltningen beror p att stdenheten genom upphandling terftt stduppdrag. r 2010 har 70 procent av kvinnorna heltidsanstllningar och 30 procent deltidsanstllningar. Av mnnen innehar 89 pro-cent heltidsanstllningar och 11 procent deltidsanstllningar.

    kVINNOROchMN

    Av kommunens 3 566 anstllda r 2 815 kvinnor och 751 mn, vilket procentuellt innebr att kvinnorna utgr 79 procent av de anstllda. Procentuellt sett finns flest kvinnor i frhllande till mn inom socialfrvaltningen och flest mn i relation till antal kvinnor inom plan- och miljfrvaltningen.

    lDER

    Medelldern i kommunen 2009 r 46,4 r. Fr kvinnorna r medelldern 46,1 r och fr mnnen 47,4 r. ldersgrupperna frdelar sig enligt nedan:

    lDERSSaMMaNSttNING

    1 2 RSREDOV I SN I NG 2 0 1 0 MO TA L A KOMMUN

    51-55

    15%

    30-39

    20%

    56-60

    15%

    66-99

    1%

    20-29

    5%

    40-50

    32%

    61-65

    12%

  • 1 2 RSREDOV I SN I NG 2 0 1 0 MO TA L A KOMMUN RSREDOV I SN I NG 2 0 1 0 MO TA L A KOMMUN 1 3

    lNEROchpENSIONER

    Varje mnad utbetalas mellan 4 386 och 4 868 lner. Den hgre siffran gller juli, augusti och september, d det r mnga semestervikarier. Varje mnad uppgick lneutbe-talningen till mellan 81 och 91 miljoner kronor exklusive arbetsgivaravgifter.

    Totalt under 2010 utbetalades cirka en miljard kronor i lner, vilket trots att en lnerevision gt rum r ungefr samma summa som under 2009. Till detta ska lggas personalom-kostnader p cirka 400 miljoner kronor. Personalkostnaden utgr 63 procent av de totala kostnaderna.

    Kommunens kostnad fr utbetalda pensioner 2010 r cirka 30 miljoner kronor. I denna summa ingr lderspension, srskild lderspension, intjnad pensionsrtt, visstidspension, garantipension, sjukpension, lokala avtal, AGF-KL samt efter-levandepension. Under ret har 83 anstllda gtt i pension.

    MERtIDOchVERtID

    Med mertid menas den tid som deltidsanstllda arbetar utver faststlld arbetstid. Under 2010 uppgick mer- och vertid till 32 668 timmar, vilket r en kning frn 2009 med 5 970 timmar. vertid utgr 23 495 timmar och mertiden str fr 9 173 timmar.

    FramtidenEn ljusare internationell bild samt fretagens och hushllens positiva frvntningar infr framtiden gr att svensk ekonomi frvntas vxa snabbt ven under 2011. BNP berknas ka med 4,3 procent samtidigt som sysselsttningen (antal arbe-tade timmar) stiger med 1,8 procent. ven 2012 frvntas BNP-tillvxten bli hg, drygt 3 procent. Produktionen fr-vntas vxa betydligt starkare under 2011 n antalet arbetade timmar. Det innebr att en del av den produktivitetsminsk-ning som skett kan hmtas in igen. Skatteunderlagsprognosen i februari 2011 ger mer positiva frutsttningar fr kom-munsektorn. Det motverkas delvis av att lnekningstakten frutses stiga efter hand som situationen p arbetsmarknaden blir stramare.

    Trots frstrkningen av resultaten i kommunsektorn kvar-str det mer lngsiktiga problemet att intkterna normalt knappast tcker de behov av verksamhet som demografi och krav p frbttringar stller. Kommuner och landsting str fortfarande infr stora omprvningar. En r att det kommer att bli svrt att anpassa kostnaderna inom gymnasieskolan till avsevrt minskade elevkullar samtidigt som statsbidrag dras in i samband med den nya gymnasiereformen. En utma-ning framver r att behoven och resurserna fr olika kom-munala verksamheter skiftar snabbt, beroende p storleken p barnkullar, befolkningens flyttmnster, regelfrndringar

    och reformer, och inte minst konjunkturlge. Kommunal verksamhet i frndring r mer regel n undantag. Det gller att anpassa verksamheten efter skiftningarna. Med begrnsade resurser och kat behov av offentliga tjnster krvs ett kon-tinuerligt utvecklingsarbete p svl lokal som central niv i syfte att ka effektiviteten.

    Olika stt att utfra tjnsterna prvas och frutsttning-arna fr alternativa utfrare frbttras. Samverkanslsningar mellan kommuner och landsting mste infras p allt fler omrden.

  • 1 4 RSREDOV I SN I NG 2 0 0 9 MO TA L A KOMMUN

    Resultatrkning Finansieringsanalys

    Balansrkning

  • RSREDOV I SN I NG 2 0 1 0 MO TA L A KOMMUN 1 5 1 4 RSREDOV I SN I NG 2 0 0 9 MO TA L A KOMMUN

    Resultatrkning

    beloppitkr avvikelse

    Not 2010 motbudget 2009

    Verksamhetens intkter 1 504 424 -10 576 493 882

    Verksamhetens kostnader 2 -2 272 288 11 652 -2 200 090

    Avskrivningar 3 -83 726 -4 726 -80 581

    Verksamhetensnettokostnader -1851590 -3650 -1786789

    Skatteintkter 4 1 443 125 5 383 1 428 028

    Kommunalekonomisk utjmning 5 389 661 -289 329 392

    Fastighetsavgift 5 65 302 1 288 64 010

    Finansiella intkter 6 5 262 1 262 3 362

    Finansiella kostnader 7 -8 340 2 660 -7 792

    Resultatfreextraordinraposter 43420 6654 30211

    Extraordinra kostnader/intkter 0 0 0

    retsresultat 43420 6654 30211

    Finansieringsanalys

    DENlpaNDEVERkSaMhEtEN Not 2010 2009

    Frndring av eget kapital 43 420 30 211

    Avskrivningar 3 83 726 80 581

    Frndring pensionsskuld inkl lneskatt 17 -4 004 2 181

    Avsttning framtida pensionsutbetalningar 17 10 000 14 000

    Iansprktagande av framtida pensionsutbetalningar 17 -14 000 0

    terstllande deponi 17 0 -237

    Avsttning till statlig infrastruktur 18 0 96 529

    vriga ej likviditetspverkande poster 20 -1 863 -8 552

    Medelfrnverksamheten 117279 214713

    Frndring kortfristiga fordringar 14 -51 401 -5 380

    Frndring frrd 13 -364 474

    Frndring kortfristiga skulder 19 11 810 106 465

    kassafldefrndenlpandeverksamheten 77324 316272

    INVEStERINGSVERkSaMhEtEN

    Utbetalning fastigheter och anlggningar 25 -110 373 -98 886

    Inbetalning fastigheter och anlggningar 25 24 263 21 022

    Utbetalning maskiner och inventarier 26 -30 602 -31 830

    Inbetalning maskiner och inventarier 26 49 1 340

    kassafldefrninvesteringsverksamheten -116663 -108354

    FINaNSIERINGSVERkSaMhEtEN

    Nyupptagna ln 18 0 1 432

    Amortering av ln 18 -33 940 -801

    kning lngfristiga fordringar 21 -11 957 -96 428

    Minskning lngfristiga fordringar 22 4 575 998

    kassafldefrnfinansieringsverksamheten -41322 -94799

    retskassaflde 16 -80661 113119

    Likvida medel vid rets brjan 129 215 16 096

    Likvida medel vid rets slut 48 554 129 215

  • 1 6 RSREDOV I SN I NG 2 0 1 0 MO TA L A KOMMUN 1 7 RSREDOV I SN I NG 2 0 1 0 MO TA L A KOMMUN

    Balansrkning

    beloppitkr Not 2010-12-31 2009-12-31

    tIllGNGaR

    anlggningstillgngar

    Materiella anlggningstillgngar

    Mark och byggnader 8 1 267 824 1 241 531

    Maskiner och inventarier 9 97 011 87 667

    Summamateriellaanlggningstillgngar 1364835 1329198

    Medfinansiering till statlig infrastruktur

    Bidrag till statlig infrastruktur 10 92 000 96 000

    Finansiella anlggningstillgngar

    Aktier, andelar m.m. 11 15 061 14 927

    Lngfristiga fordringar 12 37 449 26 201

    Summafinansiellaanlggningstillgngar 52510 41128

    Summaanlggningstillgngar 1509345 1466326

    Omsttningstillgngar

    Frrd m.m. 13 2 562 2 199

    Kortfristiga fordringar 14 175 270 123 868

    Likvida medel 15 48 554 129 215

    Summaomsttningstillgngar 226386 255282

    SuMMatIllGNGaR 1735731 1721608

    EGEtkapItal,aVSttNINGaROchSkulDER

    Egetkapital

    Balanserat eget kapital 16 976 083 931 826

    Varav rets resultat 43 420 30 211

    Summaegetkapital 976083 931826

    avsttningar 17 76 723 84 727

    Skulder

    Lngfristiga skulder 18

    Skulder till kreditinstitut 144 491 157 658

    Skuld till statlig infrastruktur 75 756 96 529

    Summalngfristigaskulder 220247 254187

    Kortfristiga skulder 19

    Kortfristiga ln 1 154 1 042

    Leverantrsskulder 118 804 71 071

    vriga kortfristiga skulder 228 556 232 309

    Upplupna kostnader och frutbetalda intkter 68 475 102 921

    Upplupen pensionskostnad individuell del 45 689 43 525

    Summakortfristigaskulder 462678 450868

    Summaskulder 682925 705055

    SuMMaEGEtkapItal,aVSttNINGaROchSkulDER 1735731 1721608

    paNtEROchaNSVaRSFRbINDElSER

    panterochdrmedjmfrligaskerheter

    Obelnade panter Inga Inga

    Fastighetsinteckningar Inga Inga

    ansvarsfrbindelser

    Pensionsfrpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsttningarna 23 879 648 937 652

    Drav lneskatt 171 739 183 063

    Borgenstaganden 24 749 661 776 598

    Rekonstruktionsavtal Bostadsrttsfreningar 3 026 3 749

    Leasingavtal finansiell leasing 10 484 10 307

  • 1 6 RSREDOV I SN I NG 2 0 1 0 MO TA L A KOMMUN RSREDOV I SN I NG 2 0 1 0 MO TA L A KOMMUN 1 7 1 7 RSREDOV I SN I NG 2 0 1 0 MO TA L A KOMMUN

    Notfrteckning

    beloppitkr 2010 2009

    Not1Verksamhetensintkter

    Frsljningsmedel 92 270 95 213

    Konsumtionsavgifter 106 976 117 139

    Socialomsorgsavgifter 76 051 75 378

    vriga avgifter 47 256 31 333

    Hyror och arrenden 26 187 25 791

    Bidrag 153 667 147 907

    Realisationsvinster 2 017 1 121

    Summa 504424 493882

    Not2Verksamhetenskostnader

    Personalkostnader 1 482 133 1 477 500

    Material 175 533 169 995

    Tjnster 382 522 330 122

    Hyror 70 298 66 658

    Bidrag 122 466 118 758

    vriga kostnader 39 336 37 057

    Varav jmfrelsestrande post (Hovrttsdom att erstta Folkets Hus & Park) 3 438 0

    beloppitkr 2010 2009

    Not8Markochbyggnader

    Markreserv 15 342 15 298

    Verksamhetsfastigheter 709 979 738 474

    Affrsfastigheter 330 631 290 552

    Publika fastigheter 151 688 148 746

    Fastigheter fr annan verksamhet 21 101 14 435

    vriga fastigheter 39 083 34 026

    Summa 1267824 1241531

    Not9Maskinerochinventarier

    Maskiner 10 647 10 452

    Inventarier 69 274 57 631

    Bilar/Transportmedel 17 090 19 585

    Summa 97011 87668

    Not10bidragtillstatliginfrastruktur

    Avser projekt Riksvg 50 Mjlby-Motala (Skepparpinan)

    Beslutat bidrag till projektet 100 000 100 000

    Upplst under ret (Avskrivningstid 25 r -4 000 -4 000

    Upplst tidigare r -4 000 0

    Summa 92000 96000

    Not11aktier,andelar,mm

    aktier

    Kommun AB 2 2

    AB stgtatrafiken 265 265

    Mjlby-Svartdalens Energiverk AB 444 444

    Motala Idrottsgymnasium AB 100 49

    stgtaporten 2 2

    Delsummaaktier 813 762

    andelar

    Kommuninvest 2 227 2 194

    stsvenska yrkeshgskolan 50 0

    Hckens Vind 261 261

    Bobergs Bygdegrdsfrening 15 15

    Delsummaandelar 2553 2470

    bostadsrtter

    HSB Brkstrecket 695 695

    Delsummabostadsrtter 695 695

    Grundfondskapital

    Bostadsstiftelsen Platen 11 000 11 000

    Delsumma grundfondskapital 11 000 11 000

    Summa 15061 14927

    Summa 2272288 2200090

    Not3avskrivningar

    Avskrivningar 83 726 80 581

    Not4Skatteintkter

    Kommunalskatt 1 422 947 1 477 360

    Slutavrkning 20 178 -49 332

    Summa 1443125 1428028

    Not5kommunalekonomiskutjmning

    Inkomstutjmning 336 491 350 013

    Kostnadsutjmning -13 869 -16 281

    Regleringsbidrag/avgift 10 751 -20 545

    Tillflligt konjunkturstd 40 859 0

    Utjmningsbidrag LSS 15 429 16 205

    Fastighetsavgift 65 302 64 010

    Summa 454963 393402

    Not6Finansiellaintkter

    Rntor p likvida tillgngar 1 484 789

    Rntor p utlmnade ln 308 303

    Koncessionsavgift MSK 636 631

    Borgensavgift, Platen 340 340

    Rntebidrag 23 35

    Utdelning p aktier och andelar 1 164 1 059

    vriga finansiella intkter 1 307 205

    Summa 5262 3362

    Not7Finansiellakostnader

    Rntor p ln 4 658 5 599

    Rntor p pensionsskuld 581 2 036

    vriga finansiella kostnader 3101 157

    Summa 8340 7792

  • 1 8 RSREDOV I SN I NG 2 0 1 0 MO TA L A KOMMUN 1 9 RSREDOV I SN I NG 2 0 1 0 MO TA L A KOMMUN

    beloppitkr 2010 2009

    Not18lngfristigaskulder

    Ln i bank och kreditinstitut 144 491 157 658

    Medfinansiering statlig infrastruktur 75 756 96 529

    Summa 220247 254187

    Not19kortfristigaskulder

    Leverantrsskulder 118 804 71 071

    Personalens kllskatt 19 817 20 109

    Upplupna kostnader och frutbetalda intkter 68 475 102 921

    Upplupen pensionskostnad individuell del 45 689 43 525

    Skuld arbetsgivaravgifter 25 418 25 081

    Skuld kommunalskatteintkter 49 768 59 513

    Skuld lneskatt 2 429 0

    Rnteskuld 831 893

    Semester-/ferielneskuld 93 494 95 410

    Skuld till Folkets Hus & Park enligt Hovrttsdom 3 438 0

    Mervrdesskatt 10 553 7 753

    Avrkning flyktingmottagning 2 939 3 939

    Kortfristiga ln 1 154 1 042

    vriga kortfristiga skulder 19 869 19 611

    Summa 462678 450868

    Not20vrigaejlikviditetspverkandeposter

    Avsttning/iansprktagande av fonder 837 500

    Uppskrivningar -694 -1 554

    Realisationsvinster -2 006 -7 498

    Summa -1863 -8552

    Not21kningavlngfristigafordringar

    Utlmnat ln bostadsrttsfreningar 723 354

    Utlmnat ln till SMK Motala Speedwayklubb 3 000 0

    Andelskapital och aktier 134 74

    Frlagsbevis Kommuninvest 8 100 0

    Bidrag till statlig infrastruktur 0 96 000

    Summa 11957 96428

    Not22Minskningavlngfristigafordringar

    Amortering p utlmnade ln 575 798

    Amortering bidrag till statlig infrastruktur (riksvg 50) 4 000 0

    Aktiekapital MSAB 0 200

    Summa 4575 998

    Not23pensionsfrpliktelser

    Pensionsfrpliktelser som inte har upptagits bland skulderna

    eller avsttningarna 879 648 937 652

    Drav lneskatt 171 739 183 063

    Not24borgenstaganden

    Egna hem 1 401 1 690

    Kommunalt gda fretag, Bostadsstiftelsen Platen 591 040 615 000

    Bostadsrttsfreningar 155 052 157 511

    vriga taganden 2 168 2 397

    Summa 749661 776598

    beloppitkr 2010 2009

    Not12lngfristigafordringar

    Bostadsrttsfreningen Brdstupet 14 608 15 024

    Bostadsrttsfreningen Brdrasket 2 590 2 341

    Bostadsrttsfreningen Holstensgrden 1 564 1 407

    Bostadsrttsfreningen Brkstrecket 6 684 6 367

    Arbetarnas Byggnadsfrening 700 800

    SMK Motala Speedwayklubb 3 000 0

    Frlagsbevis Kommuninvest 8 100 0

    vriga lngfristiga fordringar 203 262

    Summa 37449 26201

    Not13Frrdmm

    Tekniska kontorets frrd 2 048 1 893

    Drivmedelsfrrd 308 97

    Frrd tervunnen asfalt 206 209

    Summa 2562 2199

    Not14kortfristigafordringar

    Fakturafordringar 25 788 32 079

    Frutbetalda kostnader och upplupna intkter 33 470 32 305

    Mervrdesskatt 26 281 18 760

    Fordran Vadstena kommun 178 369

    Fordran/avrkning vgverket 4 010 2 045

    Fordran frskringsbolag 0 1 992

    Statsbidragsfordringar 13 471 8 829

    Upplupna skatteintklter 19 106 0

    Fordran Skattekonto 2 489 3 266

    Fordran AGS-KL och KPA 6 929 10 058

    Fordran SKL 0 2 349

    Fordran fastighetsavgift 18 280 8 659

    Fordran lneskatt 0 3 085

    certifikat i landsbanken 25 000 0

    Fordran Folkets Hus & Park 193 0

    vriga kortfristiga fordringar 75 72

    Summa 175270 123868

    Not15likvidamedel

    Plusgiro 1 002 2 563

    Bank 47 552 126 652

    Summa 48554 129215

    Not16Egetkapital

    Anlggningskapital

    Anlggningstillgngar 1 509 345 1 466 326

    Lngfristiga skulder -220 247 -254 187

    Avsttningar -76 723 -84 727

    Summaanlggningskapital 1212375 1127412

    Rrelsekapital

    Avfallsfond 134 134

    VA-fond 1 732 1 732

    Renhllningsfond 11 209 8 153

    terstllningsfond, Tuddarp 6 000 5 163

    vrigt rrelsekapital -255 367 -210 768

    Summarrelsekapital -236292 -195586

    SuMMa 976083 931826

    Not17avsttningar

    Ingende pensionsskuld 29 345 27 590

    rets pensionsskuldsfrndring -3 222 1 755

    Lneskatt 6 337 7 119

    Fr framtida pensionsutbetalningar 10 000 14 000

    tgrder avseende bostadsrttsfreningar 12 000 12 000

    Inlsen av tgleasing (-traf) 4 500 4 500

    terstllande av deponi 17 763 17 763

    utgendeskuld 76723 84727

  • 1 8 RSREDOV I SN I NG 2 0 1 0 MO TA L A KOMMUN RSREDOV I SN I NG 2 0 1 0 MO TA L A KOMMUN 1 9 1 9 RSREDOV I SN I NG 2 0 1 0 MO TA L A KOMMUN

    Not25Fastigheterochanlggningar

    Ib avskrivn utgift Inkomst justering ub

    Markreserv 15 298 0 744 1 179 479 15 342

    Verksamhetsfastigheter 738 474 40 134 20 061 8 869 447 709 979

    Affrsfastigheter 290 552 10 797 56 339 5 463 0 330 631

    Publika fastigheter 148 746 9 145 13 258 1 171 0 151 688

    Fastigheter fr annan verksamhet 14 435 666 8 020 688 0 21 101

    vriga fastigheter 34 025 0 11 951 6 893 0 39 083

    Summa 1241530 60742 110373 24263 926 1267824

    Not26Maskinerochinventarier

    Ib avskrivn utgift Inkomst justering ub

    Maskiner 10 452 1 806 2 001 0 0 10 647

    Inventarier 57 630 15 583 27 226 0 0 69 273

    Bilar/transportmedel 19 585 4 943 1 375 49 1 123 17 091

    Summa 87667 22332 30602 49 1123 97011

    rsredovisningen har upprttats i enlighet med den komu-nala redovisningslagen. I vrigt fljer kommunen god redo-visningssed och tillmpar Rdet fr kommunal redovisnings (RKR) rekommendationer. Nedan fljer en redovisning av RKR:s gllande rekommendationer och frklaringar till even-tuella avvikelser i kommunens redovisning.

    SRSkIlDaVtalSpENSIONOchVISStIDSpENSION

    Denna rekommendation behandlar hur verenskommelser om pensionsfrmnerna srskild avtalspension och visstids-pension ska klassificeras och vilka upplysningar som ska lmnas. Utfstelser om srskild avtalspension ska redovisas p balans-rkningens skuldsida. Pensionsfrpliktelse till anstlld enligt visstidsfrordnande eller frtroendevald enligt pensionsregle-mente dr utbetalning pbrjats ska redovisas som avsttning.

    Pensionsfrpliktelse till anstlld enligt visstidsfrordnande eller till frtroendevald enligt pensionsreglemente som inte har brjat utbetalas ska redovisas som ansvarsfrbindelse eftersom den inte uppfyller kriterierna fr avsttningar. Om frmnstagare har annan inkomst som samordnas med pen-sionen grs en uppskattning och frdelning av vad som ska redovisas som ansvarsfrbindelse respektive avsttning.

    De olika slag av pensionsfrmner som finns upptagna under posten avsttningar specificeras i en not till balansrkningen. I not anges ven kompletterande information om antalet viss-tidsfrordnanden och srskilda villkor som avviker frn vad som r normalt och som kan leda till betydande ekonomiska konsekvenser. Detta gller bde avtal som redovisats som avsttning och som ansvarsfrbindelse.

    Rekommendationen tillmpas frutom avseende berkning av pensionsfrmner fr frtroendevalda dr ingen berkning av tagandet har gjorts.

    REDOVISNINGaVExtRaORDINRapOStEROchupp-

    lySNINGaRFRjMFRElSENDaMl

    Denna rekommendation anger nr en post ska klassificeras och redovisas som extraordinr, samt nr s kallade jmfrelse-strande poster ska redovisas och vilka upplysningar som ska lmnas om dessaa.

    Rekommendationen tillmpas.

    REDOVISNINGaVSkattEINtktER

    Denna rekommendation redogr fr hur skatteintkter ska periodiseras och vrderas. Skatten ska periodiseras och redo-visas det r den beskattningsbara inkomsten intjnats av de skattskyldiga. Den prognos p skatteavrkningen som Sveriges Kommuner och Landsting publicerar i decem-ber rkenskapsret ska anvndas vid berkningen av rets skatteintkter. Periodiserad slutavrkning redovisas som en omsttningstillgng respektive en kortfristig skuld beroende p utfallet.

    Redovisad skatteintkt ska specificeras i en not. Redovisad skatteintkt bestr av tre olika delar: 1. Preliminra skatte-inbetalningar som kommit kommunen eller landstinget tillgodo under ret. 2. Prognos fr slutavrkning. Detta innebr fr varje r att en upplupen eller frutbetald intkt redovisas beroende p prognosens utfall. 3. Differens mellan den slutliga taxeringen och den redovisade skatteintkten fr fregende inkomstr.

    Rekommendationen tillmpas.

    Redovisningsprinciper

  • 2 0 RSREDOV I SN I NG 2 0 1 0 MO TA L A KOMMUN 2 1 RSREDOV I SN I NG 2 0 1 0 MO TA L A KOMMUN

    REDOVISNING aV bIDRaG tIll INFRaStRuktuRElla

    INVEStERINGaR

    Denna rekommendation reglerar hur lmnade bidrag till infrastrukturella investeringar ska redovisas. Ett bidrag till en infrastrukturell investering som inte beslutats med std av lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter ska redo-visas som kostnad i resultatrkningen. I lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter ges kommuner och landsting utvidgad kompetens att lmna bidrag till byggande av statlig vg och jrnvg. Dessa nya bestmmelser trdde i kraft den 1 mars 2009. Med anledning av detta har det ocks beslutats om ndring i lagen om kommunal redovisning, som innebr att belopp med vilket kommunen eller landstinget har beslu-tat bidra till statlig infrastruktur med std av lagen om vissa kommunala befogenheter, tas upp i balansrkningen under posten Bidrag till statlig infrastruktur eller redovisas som en kostnad i resultatrkningen.

    Varje bidrag som redovisas i balansrkningen ska upplsas med rliga enhetliga belopp under hgst 25 r. Upplsningen ska pbrjas det r bidraget beslutats. Drutver ska i not till balansrkningen anges den valda tiden fr bidragets upplsning, hur mycket av bidraget som upplsts och i balansrkningen upptaget belopp. ndringarna trder i kraft den 1 januari 2010 och tillmpas avseende bidrag till statlig infrastruktur som har beslutats efter den 28 februari 2009.

    Rekommendationen tillmpas. Vren 2009 beslutades om en avsiktsfrklaring mellan kommunen och vgverket om medfinansiering av projektet riksvg 50. Avsiktsfrklaringen innebr att kommunens andel av finansieringen r 100 miljo-ner kronor. Beloppet r upptaget som en lngfristig skuld och som anlggningstillgng. Bidraget upplses under 25 r och det frsta ret var 2009. Resultatrkningen belastas med fyra miljoner kronor per r som en verksamhetskostnad samt med en finansiell kostnad fr indexering av skulden.

    upplySNINGaROMpENSIONSMEDElOch

    pENSIONSFRplIktElSER

    Denna rekommendation anger vilka upplysningar som ska lmnas i rsredovisningen i syfte att ge en helhetsbild av pensionsfrpliktelserna och frvaltade pensionsmedel. Enligt kommunallagen ska fullmktige meddela srskilda freskrifter fr frvaltningen av medel avsatta fr pensionsfrpliktelser. I kommunala redovisningslagen regleras hur redovisningen av pensionstaganden ska ske i balansrkningen.

    Enligt redovisningslagen ska endast nyintjnade pensionsfr-mner frn och med 1998 redovisas som avsttning i balans-rkningen. Den del som r intjnad fre 1998 ska redovisas som en ansvarsfrbindelse (den s kallade blandmodellen).

    Rekommendationen tillmpas. Den individuella intjnade pensionskostnaden under ret redovisas som en upplupen

    kostnad. Pensionsskulden r korrigerad med bortfrskrade taganden.

    SaMMaNStllDREDOVISNING

    Rekommendationen innehller information om hur den sam-manstllda redovisningen ska upprttas. Syftet med redovis-ningen r att ge en samlad bild av nmndernas och bolagens verksamheter och ekonomiska stllning. De koncerninterna transaktionerna, det vill sga interna fordringar, skulder med mera har eliminerats fr att ge en fr koncernen rttvisande bild.

    Rekommendationen tillmpas. I kommunens sammanstllda redovisning ingr frutom nmndernas verksamhet ven Bostadsstiftelsen Platen. Redovisningen har upprttats enligt frvrvsmetoden och proportionell konsolidering. Med pro-portionell konsolidering menas att endast gda andelar av dotterfretagens resultat och balansrkningar tas in i den sammanstllda redovisningen. Frvrvsmetoden innebr att anskaffningsvrdet fr dotterfretagens andelar har avrknats mot frvrvat eget kapital. Avskrivningar har redovisats enligt respektive dotterbolags principer. Redovisningsprincipen fr Bostadsstiftelsen Platens obeskattade reserver redovisas som skatteskuld med 26,3 procent samt vriga 73,7 procent som eget kapital.

    klaSSIFIcERINGaVFINaNSIEllatIllGNGaR

    I lagen om kommunal redovisning anges grunderna fr hur tillgngar ska klassificeras. Med en anlggningstillgng frsts i enlighet med lagstiftningen en tillgng som r avsedd fr ett stadigvarande bruk eller innehav. Med omsttningstillgng frsts annan tillgng. Utgngspunkten fr hur en finansiell tillgng ska klassificeras r huruvida den ska innehas eller brukas stadigvarande eller om den ska omsttas.

    Rekommendationen avseende klassificering av finansiella tillgngar tillmpas av kommunen.

    aVSttNINGaROchaNSVaRSFRbINDElSER

    Denna rekommendation behandlar redovisning av och upplysningar om avsttningar och ansvarsfrbindelser. Rekommendationen redogr fr nr en ekonomisk frplik-telse ska redovisas som avsttning eller ansvarsfrbindelse. Redovisning av pensioner omfattas inte av denna rekom-mendation.

    ENaVSttNINGSkaREDOVISaSIbalaNSRkNINGENNR

    a) en kommun eller ett landsting har en befintlig frpliktelse (legal eller informell) som en fljd av en eller flera intrffade hndelser b) det r troligt att ett utflde av resurser kommer att krvas fr att reglera frpliktelsen c) en tillfrlitlig uppskattning av beloppet kan gras.

  • 2 0 RSREDOV I SN I NG 2 0 1 0 MO TA L A KOMMUN RSREDOV I SN I NG 2 0 1 0 MO TA L A KOMMUN 2 1 2 1 RSREDOV I SN I NG 2 0 1 0 MO TA L A KOMMUN

    Rekommendationen tillmpas. Kommunen har fljande aktuella avsttningar: tgrder avseende bostadsrttsfreningar, inlsen av tgleasing samt terstllande av deponi. P balansdagen uppgickdessa avsttningar till 34,3 miljoner kronor.

    MatERIEllaaNlGGNINGStIllGNGaR

    Rekommendationen behandlar redovisningen av materiella anlggningstillgngar. I rekommendationen regleras defini-tionen av en materiell anlggningstillgng, nr en materiell anlggningstillgng ska redovisas som tillgng i balansrk-ningen, hur anskaffningsvrdet ska faststllas, hur avskriv-ningar ska berknas, hur utrangeringar och avyttringar ska redovisas, vrderingsregler samt vilka upplysningar som ska lmnas.

    Rekommendationen tillmpas. Anlggningstillgngarna r upptagna till anskaffningsvrdet med tillgg fr vrde-hjande investeringar samt avdrag med avskrivningar och eventuella investeringsbidrag. Kapitaltjnst berknas enligt en nominell metod med en internrnta p 4 procent. Avskrivningen brjar mnaden efter att investeringen har tagits i bruk. Kreditivrnta belastar pgende investerings-projekt. Avskrivningar av anlggningstillgngar grs efter en bedmning av tillgngens nyttjandeperiod, viss vgled-ning finns i Sveriges Kommuner och Landstings frslag till avskrivningstider. Exploateringsverksamheten redovisas som en anlggningstillgng.

    REDOVISNINGaVIMMatERIEllatIllGNGaR

    Denna rekommendation anger hur immateriella tillgngar ska behandlas i redovisningen. Den anger vilka utgifter som ska redovisas som immateriella tillgngar och hur vrdet p redovisade immateriella tillgngar ska berknas och vilka upplysningar som ska lmnas.

    En immateriell tillgng r en identifierbar icke-monetr till-gng utan fysisk form. Tillgngen ska redovisas som immate-riell om den frvntas ge antingen framtida intkter eller kost-nadsbesparingar. En utgift som enbart ger upphov till kad servicepotential ska inte redovisas som en immateriell tillgng.

    Kommunen redovisar inga immateriella tillgngar.

    REDOVISNINGaVhyRES-/lEaSINGaVtal

    Rekommendationen behandlar redovisningen av hyres- och leasingavtal. Den gller avtal enligt vilka rtten att anvnda en tillgng verfrs frn en part, leasegivaren, till en annan part, leasetagaren, ven om leasegivaren har ett tagande att utfra service och underhll av leasingobjektet.

    Rekommendationen gller dremot inte serviceavtal som inte verfr rtten att anvnda en tillgng frn en part till en annan. Rekommendationen behandlar redovisningen hos leasetagaren men inte hos leasegivaren.

    Rekommendationen tillmpas. Under 2006 tecknades ett avtal om finansiell leasing avseende ny frskola, detta avtal brjade glla 2007. Under 2008-2010 har det ven tecknats avtal om finansiell leasing avseende fordon. I rsredovisningen har de finansiella leasingavtalen upptagits som en ansvarsfr-bindelse.

    bytEaVREDOVISNINGSpRINcIpER,NDRINGaRIupp-

    SkattNINGaROchbEDMNINGaRSaMtRttElSERaVFEl

    Denna rekommendation behandlar redovisning av byten av redovisningsprinciper, ndringar i uppskattningar och bedmningar samt rttelser/justeringar av fel i tidigare perioder.

    Rekommendationen tillmpas av kommunen.

    REDOVISNINGaVlNEkOStNaDER

    Denna rekommendation anger hur lnekostnader ska redovi-sas. Den beskriver tv redovisningsmetoder. Huvudmetoden r att lnekostnader belastar resultatet fr den period de upp-kommer. Den alternativa metoden innebr att lnekostnader som r direkt hnfrbara till anskaffning, uppfrande eller produktion av vissa angivna tillgngar, inrknas i anskaff-ningsvrdet fr tillgngen.

    Kommunen anvnder sig av huvudmetoden och tillmpar rekommendationen.

    REDOVISNINGaVkaSSaFlDEN

    Rekommendationen anger hur redovisningen av kassaflden ska upprttas. Kassafldesanalysen ska redovisa betalnings-fldena uppdelat p sektorerna lpande verksamhet, investe-ringsverksamhet och finansieringsverksamhet. Analysen ska mynna ut i frndring av likvida medel. Detaljeringsnivn i uppstllningen av analysen ska avvgas utifrn delposternas informationsvrde. Delposter som inte r vsentliga kan redovisas i form av tillggsupplysningar. Kassafldesanalysens poster under rubrikerna investeringsverksamheten respektive finansieringsverksamheten ska redovisas brutto.

    Rekommendationen tillmpas av kommunen.

    VRDERING aV Och upplySNINGaR OM pENSIONS-

    FRplIktElSER

    Denna rekommendation anger hur pensionsfrpliktelser ska vr-deras och hur upplysningar ska lmnas om sdana frpliktelser.

    Rekommendationen tillmpas av kommunen.

  • 2 2 RSREDOV I SN I NG 2 0 1 0 MO TA L A KOMMUN 2 3 RSREDOV I SN I NG 2 0 1 0 MO TA L A KOMMUN

    INtktERFRNaVGIFtER,bIDRaGOchFRSljNINGaR

    En inkomst ska redovisas till det vrde kommunen ftt eller kommer att f. En inkomst ska normalt redovisas som intkt frst nr samtliga av fljande villkor r uppfyllda:

    n Inkomsten kan berknas p ett tillfrlitligt sttn Det r sannolikt att de ekonomiska frdelar som r frenliga med transaktionen kommer att tillfalla kommunenn De eventuella utgifter som uppkommit eller som frvntas uppkomma till fljd av transaktionen kan berknas p ett tillfrlitligt stt.

    Som huvudregel gller ocks att villkoren fr den ekonomiska uppgrelsen i allt vsentligt ska ha fullgjorts. I den mn en avgift eller ett bidrag r hnfrbart till en investering, ska inkomsten intktsbokfras p ett stt som terspeglar inves-teringens nyttjande och frbrukning. Den del av inkomsten som inte uppfyller kriterierna fr intkt, periodiseras och redovisas som skuld p balansrkningen.

    Rekommendationen tillmpas i huvudsak av kommunen. Avvikelse sker vid vissa specialdestinerade investeringsbidrag.

    VRIGatIllMpaDEREDOVISNINGSpRINcIpER

    P kundfordringar ldre n ett r grs en schablonmssig nedskrivning p tio procent och fordringar ldre n tv r skrivs av helt.

    Semesterlneskulden som avser outtagna semesterdagar, okompenserad vertid och drp upplupen arbetsgivaravgift, ingr i kommunens balansrkning som kortfristig skuld. Den rliga frndringen belastar verksamhetens nettokostnader i resultatrkningen. Debitering sker p individniv fr den upparbetade semestern/vertiden. Nr individen tar ut semes-ter krediteras verksamheten. Sociala avgifter har bokfrts i form av procentuella personalomkostnadsplgg i samband med lneredovisningen.

    I det rekonstruktionsavtal som trffats med tre bostadsrtts-freningar som kommunen r borgenr fr, garanteras fren-ingarna underskottstckning. Den del av avtalet som terstr redovisas som en ansvarsfrbindelse i balansrkningen.

  • 2 2 RSREDOV I SN I NG 2 0 1 0 MO TA L A KOMMUN RSREDOV I SN I NG 2 0 1 0 MO TA L A KOMMUN 2 3 2 3 RSREDOV I SN I NG 2 0 1 0 MO TA L A KOMMUN

    DriftredovisningDRIFtREDOVISNINGpERNMND/StyRElSEN

    beloppitkr budget2010 bokslut2010 avvikelse avvikelse%

    kostnader 2852513 2966858 -114345

    Kommunfullmktige 1 134 626 508

    Revisionen 1 733 1 644 89

    Valnmnden 1 123 1 022 101

    verfrmyndaren 2 971 3 958 -987

    Personalnmnden 2 870 2 496 374

    Kommunstyrelsen 147 841 151 247 -3 406

    Kommunstyrelsen finans 51 558 55 902 -4 344

    Bildningsnmnden 1 069 436 1 104 545 -35 109

    Plan- och miljnmnden 61 765 62 249 -484

    Socialnmnden 920 870 987 467 -66 597

    Tekniska nmnden 467 003 475 171 -8 168

    Vatten- och avfallsnmnden 124 209 120 531 3 678

    Intkter 957907 1064556 106649

    Kommunfullmktige 0 0 0

    Revisionen 0 0 0

    Valnmnden 450 487 37

    verfrmyndaren 450 543 93

    Personalnmnden 75 105 30

    Kommunstyrelsen 19 225 24 588 5 363

    Kommunstyrelsen finans 0 3 230 3 230

    Bildningsnmnden 160 902 189 402 28 500

    Plan- och miljnmnden 18 930 19 611 681

    Socialnmnden 224 322 286 072 61 750

    Tekniska nmnden 409 344 416 931 7 587

    Vatten- och avfallsnmnden 124 209 123 587 -622

    Netto 1894606 1902302 -7696 0%

    Kommunfullmktige 1 134 626 508 45%

    Revisionen 1 733 1 644 89 5%

    Valnmnden 673 535 138 21%

    verfrmyndaren 2 521 3 415 -894 -35%

    Personalnmnden 2 795 2 391 404 14%

    Kommunstyrelsen 128 616 126 659 1 957 2%

    Kommunstyrelsen finans 51 558 52 672 -1 114 -2%

    Bildningsnmnden 908 534 915 143 -6 609 -1%

    Plan- och miljnmnden 42 835 42 638 197 0%

    Socialnmnden 696 548 701 395 -4 847 -1%

    Tekniska nmnden 57 659 58 240 -581 -1%

    Vatten- och avfallsnmnden 0 -3 056 3 056 -

  • 2 4 RSREDOV I SN I NG 2 0 1 0 MO TA L A KOMMUN 2 5 RSREDOV I SN I NG 2 0 1 0 MO TA L A KOMMUN

    Investeringsredovisning

    beloppitkr budget2010 bokslut2010 avvikelse

    INkOMStER

    kommunstyrelsen 21500 12595 -8905

    Exploatering industri/handel 8 170 3 378 -4 792

    Exploatering bostder 9 740 3 515 -6 225

    Fastigheter/Rmark 3 590 5 642 2 052

    Plangenomfrande 0 60 60

    bildningsnmnden 0 450 450

    Fritidsanlggningar 0 450 450

    tekniskanmnden 625 5805 5180

    Gator och vgar 0 805 805

    Park 0 306 306

    Fastigheter 625 4 645 4 020

    Fordon 0 49 49

    Vattenochavfallsnmnden 0 5463 5463

    VA Verk 0 740 740

    VA Nt 0 4 723 4 723

    Maskiner/inventarier 0 0 0

    SuMMaINkOMStER 22125 24313 2188

    utGIFtER

    kommunstyrelsen 36806 23829 12977

    Exploatering industri/handel 13 492 10 173 3 319

    Exploatering bostder 6 744 1 778 4 966

    Fastigheter/Rmark 544 205 339

    Plangenomfrande 2 400 1 086 1 314

    vrigt kommunstyrelsen 3 253 2 069 1 184

    Inventarier IT och administration 10 373 8 518 1 855

    bildningsnmnden 11728 10424 1304

    Fritidsanlggningar 1 394 2 504 -1 110

    Inventarier kultur 2 872 1 978 894

    Inventarier fritid 1 200 538 662

    Inventarier grundskola och barnomsorg 4 387 3 622 765

    Inventarier gymnasie- och vuxenutbildning 1 875 1 782 93

    plan-ochmiljnmnden 2902 2001 901

    Inventarier rddningstjnsten 890 615 275

    Inventarier lantmteri och frvaltning 2 012 1 386 626

    Socialnmnden 6259 4620 1639

    Inventarier socialnmnden 6 259 4 620 1 639

    tekniskanmnden 49218 39628 9590

    Gator och vgar 11 423 7 395 4 028

  • 2 4 RSREDOV I SN I NG 2 0 1 0 MO TA L A KOMMUN RSREDOV I SN I NG 2 0 1 0 MO TA L A KOMMUN 2 5 2 5 RSREDOV I SN I NG 2 0 1 0 MO TA L A KOMMUN

    Investeringsredovisning

    beloppitkr budget2010 bokslut2010 avvikelse

    utGIFtER

    tekniskanmndenforts

    Parker 7 376 5 193 2 183

    Administrations- och rddningslokaler 14 182 11 709 2 473

    Fritidslokaler 85 95 -10

    Skollokaler 500 1 018 -518

    Frskolelokaler 1 385 1 573 -188

    vriga lokaler 6 529 8 014 -1 485

    Energiprojekt 175 396 -221

    Teknikprojekt 4 189 1 688 2 501

    Inventarier/fordon produktionsenhet 2 844 1 697 1 147

    Inventarier vrigt tekniska nmnden 530 850 - 320

    Vatten-ochavfallsnmnden 53968 60474 -6506

    Nyinvesteringar 3 450 7 978 -4 528

    VA Verk 21 100 20 574 526

    VA Nt 13 400 19 241 -5 841

    Maskiner/inventarier 2 400 1 769 631

    Hushllsavfall 2 000 1 295 705

    Avfallsupplag 11 618 9 617 2 001

    SuMMautGIFtER 160881 140976 19905

    Nettoutgifter 138756 116663 22093

    Kommentarer investeringarKommunstyrelsenExplOatERINGINDuStRI/haNDEl

    Investeringarna omfattar utbyggnad och frdigstllande av gator, parkmark med mera inom ett antal bde ldre och nya exploateringsomrden fr industri, kontor, handel och volymhandel.

    Tomtmark fr industri har slts inom stra Bergstter, dr gator byggts ut tidigare. Utbyggnad av cirkulationsplatser och gator inom handelsomrdet i stra Brstorp har gjort tomter tillgngliga fr volymhandel och rddningsstation. Utbyggnaden av gator kommer att fortstta s att ven mark fr industri ska bli tillgnglig i omrdet. Kostnaderna fr utbyggnaden har hllit sig inom budgetramen men vissa planerade tgrder terstr och hela projektet kommer att bli dyrare n budgeterat. Inom Vstra Bergstter har antagandet av ny detaljplan blivit frsenat. Inget plangenomfrande har drfr kunnat pbrjas. I Norrsten har arbetet med ett plan-

    program pbrjats fr att prva mjligheterna att utka det befintliga industriomrdet. Inga kostnader har nnu belastat investeringsbudgeten.

    ExplOatERINGbOStDER

    Investeringarna omfattar utbyggnad och frdigstllande av gator, parkmark med mera inom ett antal bde ldre och nya exploateringsomrden fr bostder i form av friliggande och gruppbyggda smhus samt flerbostadshus.

    Efterfrgan p tomter fr bostder har varit lgre n frvntat och inkomsterna blev 2,6 miljoner kronor lgre n budgeterat. Dessutom har projektet kvarteret Rkan (Tegelviken), med en frvntad inkomst om drygt tv miljoner kronor, frsenats d detaljplanen fr omrdet varit verklagad. Detaljplanen fr det nya bostadsomrdet i Sdra Freberga vann laga kraft frst i november vilket innebr lgre utgifter n planerat samt att hela den frvntade inkomsten p 1,5 miljoner kronor har uteblivit. Inom det nya omrdet Norra Brstorp har inte alla tnkta tgrder p grnytor, gator och gng- och cykelvgar

  • 2 6 RSREDOV I SN I NG 2 0 1 0 MO TA L A KOMMUN 2 7 RSREDOV I SN I NG 2 0 1 0 MO TA L A KOMMUN

    genomfrts under ret, bland annat p grund av den tidiga och snrika vintern. Dessutom har utbyggnad av den reste-rande delen av lokalgatan ftt vnta i avvaktan p resultatet av kommunens marknadsfring av ett omrde fr rad- eller kedjehus. Detaljplanelggning fr nytt bostadsomrde i Borensberg har inte pbrjats under ret.

    FaStIGhEtER/RMaRk

    Projektet omfattar frvrv och frsljning av mark och fastigheter, vilka inte ingr i pgende exploateringsprojekt. Inkomsterna blev betydligt hgre n budgeterat eftersom fler kommunala fastigheter n planerat har slts under ret. Kommunen har terbetalat handpenning avseende den tnkta frsljningen av Sdergrden.

    plaNGENOMFRaNDE

    Investeringarna omfattar plangenomfrande som inte r hnfrligt till exploateringsverksamhet. Av den totala avvi-kelsen mot budget beror 0,5 miljoner kronor p att pro-jektet Perrong Godegrd inte har pbrjats. Inom projektet Pendeltgstation i Motala har utredningar och projektering pbrjats men merparten av de budgeterade medlen har inte tagits i ansprk under ret. Detsamma gller medlen fr vrigt plangenomfrande som ska anvndas fr tgr-der vid Parkskolan. tgrder inom projektet Strandomrde Sjgrnderna har inte heller genomfrts under ret.

    VRIGtkOMMuNStyRElSEN

    Investeringarna avser utbyggnad av kommunens fiber-nt fr data och teletrafik inom kommunens verksamheter. Budgeterade medel har inte nyttjats fullt ut d den tidiga vin-tern gjorde s att grvningar inte gick att utfra.

    INVENtaRIERItOchaDMINIStRatION

    Investeringsmedlen r avsedda fr lpande och lngsik-tiga centrala IT-investeringar samt vriga inventarier inom kommunledningsfrvaltningen. verskottet avser frmst de lpande IT-investeringarna och beror p svrigheten att exakt berkna vilka investeringsbehov som krvs fr ett enskilt r. Fr de mer lngsiktiga projekten finns det totalt inga strre avvikelser mot budgeterade medel, det skiljer dock mycket mellan olika projekt. Vissa projekt pbrjades sent under 2010 och kommer att slutfras frst 2011 vilket ocks frkla-rar verskottet mot budget.

    BildningsnmndenFRItIDSaNlGGNINGaR

    Under ret invigdes en spontan- och nridrottsplats i anslut-ning till Bergvallaskolan och Bergvallens IP. kade tillval fr bollsporter och tillkommande markarbeten har med-frt ett underskott som delvis tcks upp av motsvarande verskott inom grundskolans investeringsmedel, d skolan

    till stor del anvnder nridrottsplatsen. Investeringsmedlen har ven anvnts till att iordningsstlla cykelparken vid Lustigkullebacken. En bullerdmpande skrm har ocks uppfrts vid tennisbanorna i Varamon, vilket inte fanns med i investeringsbudgeten.

    INVENtaRIERkultuR

    Investeringarna avser frmst infrandet av ett nytt biblioteks-datasystem som ska fungera ihop med samtliga bibliotek i lnet. Hittills har ett enhetligt datasystem fr samtliga bib-liotek och filialer inom kommunen infrts. Dessutom har ett larm- och sjlvbetjningssystem delvis infrts. Projektet kommer att fortstta 2011.

    INVENtaRIERFRItID

    Investeringsmedlen har anvnts till successivt utbyte av lek-platsutrustning och bryggor vid kommunens friluftsbad samt renovering och upprustning av personalutrymmen i Sport- och Simhallen. Ungdomscentret Hallen har etablerats under ret och investeringsmedel har funnits avsatta fr ombyggnad och inventarieanskaffning. Detta arbete kommer att fortstta ven under 2011.

    INVENtaRIERGRuNDSkOlaOchbaRNOMSORG

    Under ret har ett kontinuerligt utbyte av elevarbetsplat-ser och mbler i grundskolor och frskolor genomfrts. Inventarier till nybyggda frskolor har kpts in. Frbttring av utemiljn p grundskolor har ocks genomfrts.

    INVENtaRIERGyMNaSIE-OchVuxENutbIlDNING

    Under ret har ett kontinuerligt utbyte av elevarbetsplatser och mbler till gymnasieskolorna och vuxenutbildningen genomfrts. Anpassning av lokaler har ocks gjorts fr att tillgodose verksamhetens frndrade behov.

    Plan- och miljnmndenINVENtaRIERRDDNINGStjNStEN

    Investeringsmedlen har anvnts till anskaffning av navige-ringsutrustning, personskare, vrmekamera med mera. Alla projekt har inte hunnit slutfras under ret. Bland annat har bt till deltidsstation inte infrskaffats nnu eftersom utred-ning pgr av vilken utrustning som krvs fr rddningsupp-drag i sjar och vattendrag.

    INVENtaRIERlaNtMtERIOchFRValtNING

    Upphandlingen av inventarier r slutfrd. I vrigt terstr delar av investering i kartprogram. Projektet ortofotokarta r genomfrt och utgiften kommer att komma frst 2011. Investeringen av inventarier till staben r genomfrd ngot under budget.

  • 2 6 RSREDOV I SN I NG 2 0 1 0 MO TA L A KOMMUN RSREDOV I SN I NG 2 0 1 0 MO TA L A KOMMUN 2 7 2 7 RSREDOV I SN I NG 2 0 1 0 MO TA L A KOMMUN

    SocialnmndenINVENtaRIERSOcIalNMNDEN

    Investeringarna avser inkp av inventarier och hjlpmedel till verksamheten samt utbyte av IT-std p frvaltningen. verskottet mot budget beror frmst p att utgifterna avse-ende IT-std senarelagts till 2011.

    Tekniska nmndenGatOROchVGaR

    En fortsttning av frnyelsearbetet i Gamla stan och byggan-det av en gng- och cykelvg vid Husbyvgen i Borensberg r de strsta enskilda budgetposterna. Drutver avser budgeten terkommande tgrder fr till exempel gatubelggning, fr-nyelse av gatubelysning, bullersanering och handikappanpass-ning av allmnna platser.

    Projekten Gstisgatan-Sdra alln och gng- och cykelvg Sknningevgen i Borensberg flyttas fram till 2011 med anledning av dubbelsprsutbyggnaden och att verenskom-melse med Vgverket mste trffas gllande Borensberg.

    paRkER

    Investeringarna inom parkenheten avser bland annat renove-ring av lekplatser, parker, tgrder i Varamon och utsmyck-ning och belysning av frekventerade strk och miljer. En stor del av investeringsmedlen kommer inte att frbrukas under ret, vilket beror p tidsbrist och i vissa fall p vderleken. Mnga arbeten r dock bestllda, dribland en temalekplats i Borensberg som kommer att frdigstllas under vren 2011.

    I projekt Centrumfrnyelse har bidrag erhllits frn Lnsstyrelsen avseende trygga miljer, Bidraget har anvnts till upprustning av gng- och cykelstrk i Kanalparken.

    aDM