of 40/40
Planeringsförutsättningar 2013 Antagna av kommunstyrelsen 2012-03-27

Motala - Planeringsförutsättningar 2013

  • View
    214

  • Download
    0

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Antagna av kommunstyrelsen 2012-03-27

Text of Motala - Planeringsförutsättningar 2013

  • Planeringsfrutsttningar 2013Antagna av kommunstyrelsen 2012-03-27

  • Inledning

    Motala kommuns planeringsfrutsttningar fr 2013 har blivit ett tydlig politiskt styrdokument att ligga till grund fr det fortsatta arbetet med en ny MoR (Ml och Resursplan).

    Vi kan bocka av en del uppdrag frn MoR 2012 och finjustera siktet med en ny inriktning fr 2013. Det finns goda skl till framtidstro i Motala med den kade tillgnglighet som blir verklighet nr bana/vg projektet r klart 2013.

    Med kraftfulla satsningar fr att ka Motalas attraktivitet fr boende ska ocks sysselsttningen ka.

    Camilla Egberth Kommunstyrelsens ordfrande

  • Sammanfattning

    En aktiv arbetsmarknadspolitik

    Sysselsttningen kade ngot 2010 men antalet arbetstillfllen i Motala minskade vilket innebr en fortsatt kad utpend-ling. Utbildningsnivn ligger konstant under riket och regionen och i det korta perspektivet r det srskild allvarligt att relativt mnga vuxna enbart har grund-skoleutbildning.

    Inriktning fr 2013 r:

    Arbetet med en stadsvision ska ske fr Motala ttort fr att utnyttja den kade tillgng-ligheten och utveckla Motala som boplats. Fler invnare ger mer arbetstillfllen och frbtt-rade kommunikationer kar mjligheten till sysselsttning. Stadsvisionen ska utgra en grund fr prioriteringar av investeringar i ttorten vad avser Centrum, Gamla Motala Verk-stad, Varamobaden, nya bostads- och industriomrden, fritids- och kulturanlggningar mm.

    Ett kommunvergripande och lngsiktigt arbete fr en kad utbildningsniv. Srskilda satsning-ar ska ske avseende vuxenutbildning i syfte att skapa kade mjligheter till matchning byggt p kompetens- och branschanalyser.

    I syfte att ka kompetensnivn fr att minska arbetslshet och utanfrskap ska MOD- projek-tet och vriga ESF-projekt som berr Motala fokuseras.

    Fr att stimulera mnga sm fretag i branscher dr sysselsttningen kar ska arbetet med att frmja innovationer/nyfretagande/entreprenrskap strkas i kad samverkan mellan privata och offentliga aktrer.

    Fr kad inflyttning av boende och fretagare ska platsmarknadsfringen strkas med tydlig koppling mot bana/vgprojektet och med budskapet att det blir mer lnsamt att investera i Motala med den frbttrade tillgngligheten.

    Investeringar i barns och ungas uppvxtvillkor

    Resultaten i grundskolan och gymnasieskolan fortstter att ligga under regionen och riket. Vid jmfrelser avseende barnfattigdom ligger Motala bra till. Indikationer finns p hga ohlsotal hos barn och unga jmfrt med andra kommuner.

    Motala - Planeringsfrutsttningar 2013 3

  • Inriktning fr 2013:

    Ett fortsatt fokus p arbetet med En skola fr alla med ett inkluderande synstt som ska leda till kad mluppfyllelse i grundskolan. Avgrande faktorer r att skerstlla en hg nrva-ro och god kvalit i undervisningen fr att samtliga elever ska erhlla resultat som ger frutstt-ningar till fortsatta studier. Arbetet med en skola fr alla inkluderar ven barn i samhllets vrd.

    En frdjupning av samverkan mellan skola och socialtjnst med inriktning mot tidig upptckt av barn som ej nr mlen i skolan och hlsoaspekter i kad samverkan med landstinget fr att etablera ett effektivt frebyggande arbete.

    Utveckla befintliga mtesplatser fr unga med utgngspunkt att frbttra inflyttande och inne-hll fr att ge unga en utvecklande fritid och strka bilden av kommunen som en bra boplats.

    Insatser fr ldre

    Resultat frn SKL:s ppna jmfrelse visar att Motala har en god omsorg om de ldre. Som fr alla kommu-ner r den framtida utmaningen att mta den demo-grafiska utvecklingen med fler ldre och en frvntad vrderingsfrskjutning mot kad autonomitet.

    Inriktning fr 2013:

    Boendefrgan ska analyseras i syfte att vga be-hovet av srskilda boendeformer fr ldre och mjligheten att ka den fysiska tillgngligheten i bostadsbestndet. Analys och handlingsplan ska tas fram i en bred samverkan med olika aktrer.

    Samordning sjukvrd/omvrdnad genom en utveckling av avsiktsfrklaringen mellan Motala kommun och nrsjukvrden. Kvalitn ska skras i sjuk-och omvrdnadsprocesser fr ldre i hemmet bl. a genom att prva ny teknik och nya vrdformer. Genomfrandet av vertagandet av hemsjukvrden har ett fortsatt fokus.

    Hlsa och sjlvstndigt liv fr ldre ska frmjas genom sociala ntverk, anhrigstd och fre-byggande hlsoarbete fr ldre.

    Det attraktiva och klimatsmarta Motala

    Befolkningen minskade 2011 med 127 personer jmt frdelat p flytt- och fdelsenetto. Pgende infra-struktursatsningar leder till kad msesidig tillgng-lighet mellan orterna i vstra stergtland. Motala klttrar sakta uppt frn en lg niv vad avser boende-ranking. Vr region och Motala har relativt lga koldi-oxidutslpp. Krstrckan per invnare med bil ser ut att plana ut.

    4 Motala - Planeringsfrutsttningar 2013

  • Inriktning fr 2013:

    Arbete med stadsvision (se aktiv arbetsmarknadpolitik)

    Platsmarknadsfring mot riktade mlgrupper. Det finns en potential fr tervndande stude-randen och inflyttning av barnfamiljer. En frdjupad analys av mlgrupper fr marknadsfring ska leda till mer precisa insatser. kad samverkan med andra aktrer kring platsmarknadsfring av Motala fr kat genomslag.

    Klimatsmarta lsningar. Utveckla cykelstaden Motala fr att strka klimat- och hlsoarbete samt som del av varumrket Motala. Frmja resande med kollektivtrafik. Fortsatt arbete med energi-effektivisering i privata och offentliga verksamheter Motala kommun ska utgra en frebild genom EPCprojektet. Insatser fr kad anvndning av fjrrvrme och biogas. Minimering av avfall och maximering av tervinning i samverkan med fretag och medborgare i Motala.

    Skerstlla bemtande och tillgnglighet i kommunorganisationen

    Ekonomiska ramar och rsagenda fr 2013

    Det finns en medvetenhet i kommunen om att det lngsiktigt krvs verskott fr att till exempel finansiera investeringar och kande pensionsutbetalningar. Av avgrande betydelse fr att lngsik-tigt n hllbara resultat r att kommunens ekonomi i samklang med ml och riktlinjer fr verksam-heten ocks blir styrande i praktiken. r 2011 var sjunde ret i rad som kommunen i sin helhet r i ekonomisk balans. Den skattefinansierade verksamheten r i balans mot tilldelad ekonomisk ram, men det som oroar r att verksamheten under 2011 frstrkts med 30 miljoner kronor dr huvud-delen inte finns kvar under 2012 och framt. Det omstllningsarbete som kommunen inledde under hsten 2011 mste fortstta fr att i verksamheten komma i ekonomisk balans under 2012. En stor utmaning som kommunen str infr r att anpassa verksamheten nr behov eller resurser frndras. Demografin och andra faktorer gr att det krvs en omfrdelning av resurser inom den kommunala verksamheten.

    Med ett berkningsunderlag som grund terstr den politiska prioriteringen. Ett frslag till ramar fr driftverksamhet och investeringar fr styrelsen och nmnderna 2013-2015 har tagits fram utifrn de delar i berkningsunderlaget som r aktuella. Det r ndvndigt att i arbetet med MoR 2013-2015 ge frutsttningar fr en investeringsbudget i balans. Fr att skapa en bttre planering avseende investeringar ska nmnderna frutom beslut om kommande tre rs investeringar ven ta fram en plan fr investeringar fr ytterligare sju r.

    Processen kring kommunens ledningssystem beskrivs i form av en rsagenda fr samtliga nmnder och styrelsen med dess frvaltningar. rsagendan r uppdelad i en planerings- och uppfljnings-process. Varje process r indelad utifrn niver i organisationen; frn den politiska ledningen till och med den enskilde medarbetaren.

    Motala - Planeringsfrutsttningar 2013 5

  • BakgrundPlaneringsfrutsttningarna r ett av huvuddokumenten i Motala kommuns ledningssystem, Led-Mot. Planeringsfrutsttningarna ska innehlla fakta och analys av kommunens lge och en bedmning av den framtida utvecklingen. Mot denna bakgrund redovisas frslag till beslut om inriktning fr 2013 samt preliminra ekonomiska ramar och rsagenda. De ekonomiska ramarna r frdelade i enlighet med en resursfrdelningsmodell som beskrivs i dokumentet. Planerings-frutsttningarna utgr grunden fr nmndernas och styrelsens arbete med ml och resursplanen (MoR). Utvecklingschefen r samordningsansvarig fr framtagande av planeringsfrutsttningarna i samverkan med ekonomichefen.

    Den politiska majoriteten har i samband med planeringsfrutsttningarna och MoR fr 2012 infrt begreppet uppdrag med avsikten att tydligare visa frvntade aktiviteter kopplat till de politiska prioriteringarna i det lokala utvecklingsprogrammet (LUP). Med anledning hrav har arbetsmodel-len fr planeringsfrutsttningarna 2013 utvecklats i syfte att politiskt frankra den analys frvalt-ningen gr av lget samt att i en dialog mellan politik och frvaltning beskriva den inriktning fr 2013 som blir konsekvensen av analysen.

    Innehllsmssigt har planeringsfrutsttningar fr 2013 i n hgre grad n fregende version i sin analys kopplats till de fyra omrden som r politiskt prioriterade i LUP. Fregende rs medarbe-taravsnitt har ftt en mer generell utformning med utgngspunkt frn kommunens personalpolitik. Vidare har tre omrden av strategisk betydelse som tidigare legat utanfr den kommungemensam-ma samordningen; IT, - lokalfrsrjning stadsbyggnadsprojekt, integrerats med planeringsfr-utsttningarna. Dessa nya omrden har srskild bring p investeringsbudgeten.

    Varje avsnitt innehller fakta med en analys av framtiden utformad i samverkan med de tjnstemn som har sakkompetens inom respektive omrde.. Fr samtliga uppdrag i MoR 2012 har gjorts en aktualitetsbedmning. Mot bakgrund av fakta, analys samt aktualitetsbedmning grs en konse-kvensbeskrivning med ny inriktning fr 2013 Den nya inriktningen ska ligga till grund fr kom-mande politiska uppdrag i MoR och frvaltningarnas aktiviteter i verksamhetsplanerna fr 2013. De politiska uppdragen i MoR 2012 utgr bilaga 1 till denna skrivelse.

    Tidigare versioner av planeringsfrutsttningar har innehllit ett beslut om mlfolkmngd. Ml-folkmngden har anvnts som utgngspunkt fr befolkningsutvecklingen och legat till grund fr de preliminra ekonomiska ramarna. I denna version r de ekonomiska ramarna berknade p en ofrndrad befolkning de kommande tre ren. Ett beslut om mlfolkmngd tas i samband med att kommunfullmktige tar MoR fr 2013.

    6 Motala - Planeringsfrutsttningar 2013

  • OmvrldsspaningEU, Sverige och stergtland

    SKL (Sveriges kommuner och landsting) bedmer att ca 60 % av de renden som hanteras i kommunfullmktige pverkas av EU. Inom EU och Sverige har under 2011 upprttats nationella reformprogram i syfte att verka fr Europa 2020. Sveriges nationella reformprogram beskriver hur vrt land anpassar sig till EU 2020 vad avser inriktning, ambitionsniv och arbetsformer.

    I stergtland pgr arbetet med ett nytt regionalt utvecklingsprogram (RUP) som ska antas den 3 maj 2012. Frslaget till ny RUP har en strre politisk bredd och tydlighet n tidigare version. Mot-ala kommun har varit delaktig i den dialog Regionfrbundet stsam genomfrt avseende remiss-frslag RUP. Motala kommuns stllningstagande till remissfrslag RUP finns i yttranden antagna av kommunstyrelsen. Varje r yttrar sig kommunstyrelsen ocks ver Regionfrbundets trersplan. Kommunen ska generellt strka sitt arbete genom interkommunal, regional, nationell och interna-tionell samverkan och ska std fr detta bde i Sveriges och EU:s fonder och program. Genom att bevaka och beakta verordnade nivers strategier och ml kar frutsttningarna att kunna ta del av gemensamma utvecklingsmedel.

    Motala kommuns kade ambitioner att samverka och pverka den regionala utvecklingen stller kade krav p att kommunen kommunicerar sina stllningstaganden.

    Motala kommuns fretrdare i Regionfrbundet stsams olika samverkansformer ska fra fram de stllningstaganden som framgr av kommunens yttrande ver RUP och Regionfrbundets trers-plan.

    En kad regional och interkommunal samverkan innebr att successivt strka vrt arbete inom Regionfrbundet stsam och Lns-Slako samt kad samverkan med universitet och hgskolor, Nrsjukvrden i Vst och med kommunerna i Vstra stergtland.

    SverigestudienSverigestudien r ett initiativ frn de fristende fretagen Preera, Volvo IT, Fortos och Vidunderlig. Avsikten med studien r att verka fr kad demokrati genom att tillfra kunskap om vrderingarna hos dem som bor i Sverige. Studien presenterades i maj 2011 och har nu genomfrts tre gnger. Nedan citeras en sammanfattning av Sverigestudien. Mer information om studien finns p www.sverigestudien.se

    Tre tillvxtdimensioner: smart, hllbar, inklude-randeFem siffersatta ml: sysselsttning, FoU, klimat, utbildning, fattigdomTio integrerade riktlinjerSju flaggskeppsinitiativ: Digitala agendan, Unga p vg, Innovationsunionen, Integrerad industripoli-tik, Ny kompetens och arbetstillfllen, Plattform mot fattigdom, Ett resurseffektivt EuropaNationella reformprogram

    Europa2020-

    strategin

    Motala - Planeringsfrutsttningar 2013 7

  • rligheten varar inte lngre lngstrlighet var den mest valda personliga vrderingen 2009 och 2010, hlften av respondenterna valde ordet fr att beskriva sig sjlva. I r terfinns ordet rlighet p plats fem. Samtidigt har rlighet frsvunnit helt frn topplistorna ver nuvarande och nskade vrderingar fr arbetsplats och sam-hlle. Har vi blivit mindre rliga eller har bara verkligheten kommit ikapp oss? Vad kan ligga bakom denna vrderingsfrndring och vad innebr den?

    Toppstyrda organisationerUnder 2009 och 2010 befann sig Sverige i lgkonjunktur, men beskrivningarna av de svenska ar-betsplatserna var nd relativt positiva. I r skymtar hgkonjunkturen vid horisonten, hjulen brjar snurra snabbare, men den svenska arbetsplatsen beskrivs i r som en plats fylld av oskerhet, kort-siktighet och utan utrymme fr delaktighet och eget ansvar. Vad r det som gr att ledarna tycks springa ifrn svl medarbetarna som gllande ledarskapsideal? Hur pverkar det organisationerna?

    Den frsvunna kundenFrra rets stora rubrikskapare i Sverigestudien var faktumet att kunden var frnvarande i beskriv-ningen av svl nuvarande som nskad arbetsplats. Trenden bestr ven i r, det frsta kundordet terfinns p plats 46 respektive 38 fr nuvarande respektive nskad arbetsplatskultur. Detta kan jmfras med att USA, Kanada och Australien placerar ordet kundtillfredsstllelse frst nr de be-skriver sin arbetsplats. Vi tittar p alternativa frklaringar till den frnvarande kunden, som rimmar illa med hur vi vill se oss sjlva, och vi stller oss frgan om hur vi kan bli mer fokuserade p dem vi r till fr.

    Myten om den innovativa svenskenSverige presenterades i r nnu en gng som det mest innovativa landet i Europa, men den kreativi-tet som skulle ligga bakom denna utnmning syns det lite av i rets Sverigestudie. Vad vrre r tycks det dessutom saknas utrymme fr innovation och nytnkande p bred front p vra arbetsplatser. r innovation en uppgift fr ngra f? Om inte, hur kommer det sig att arbetsplatserna idag inte tycks ge utrymme fr entreprenrskap, och vad fr detta fr betydelse fr verksamhetens utveck-ling?

    Lngtan efter ett uthlligt samhllePrecis som fregende r r den bild av det nskade framtida samhllet som mlas upp iSverigestudien vacker, och frmodligen utmanande att uppn. Nytt fr i r r att nskan om det hllbara samhllet med kat fokus p milj och vra medmnniskor, och minskat slseri med resur-ser har gett stort avtryck i de 10 mest valda vrderingarna. Glappet mellan nulget och den nskade framtiden r stort och vi frgar oss, och er vem som ska gra den stora skillnad som efterfrgas. Detta d nnannanismen tycks fortstta att rda och det fr oss r oklart vem som ska st fr frndringen, och kanske framfrallt nr detta ska gras (fr det tycks inte vara p arbetstid).

    och energilckaget fortstter att kaFrutom dessa fem spr r det ven vrt att notera att trenden med kande missnje fr den kultur och de vrderingar som prglar vrt samhlle stiger ven i r. Det s kallade energilckaget r nu uppe i 42% och nrmar sig de niver som fanns p Island och i Lettland precis innan de lnderna fll ned i djup bankkris hsten 2008.

    Motala kommun ska flja arbetet med Sverigestudien i syfte att frst vrderingsfrskjutningar hos vra medborgare. Studien har direkt brighet p kommunens uppdrag kring medborgardialog och r relevant som bakgrund till all verksamhetsplanering.

    8 Motala - Planeringsfrutsttningar 2013

  • MedborgarunderskningHsten 2011 genomfrdes SCB:s medborgarunderskning frsta gngen i Motala. SCB rekom-menderar att stta medborgarunderskningen i ett sammanhang med andra underskningar och jmfrelser. Under vren 2012 genomfrs en analys av medborgarunderskningen tillsammans med andra underskningar och nationella jmfrelser fr att erhlla en helhetsbild av fakta och uppfatt-ningar om Motala. Denna helhetsanalys r tillsammans med politiska prioriteringar avgrande fr vilka tgrder kommunen vill vidta med anledning av resultaten i medborgarunderskningen.

    Flera kommungemensamma ml mts genom medborgarunderskningen. Den samlade bedm-ningen av de underskningar och jmfrelser kommunen deltar ska tillmtas stor betydelse vad av-ser valet av aktiviteter i verksamhetsplanerna fr 2013. En sammanfattning av kommunens resultat i medborgarunderskning presenteras i planeringsfrutsttningarna med hnsyn till referenser grs till underskningen i vriga avsnitt.

    Medborgarunderskningen r en attitydunderskning dr den som svarar ej behver haft kontakt med kommunen. Detta skiljer sig frn en kundunderskning som bygger p att de som svarat ftt en tjnst utfrd eller p annat stt varit i kontakt med kommunen. Svarsfrekvensen fr medborgar-underskning i Motala r 53 % vilket r ngot under snittet fr deltagande kommuner.

    Njd Region Index

    Njd Medborgar Index

    Njd Inflytande Index

    Motala 59 53 38

    Samtliga 128 kommuner som deltagit 2011

    60 54 41 (skerstllt hgre n Motala)

    Kommunstorlek30 000 - 49 000 invnare

    62 (skerstllt hgre n Motala)

    55 41

    Kommentarerna nedan r genomgende kopplade till jmfrelser med kommuner i samma storlek och faktorer som r statistiskt skerstllt under eller ver snittet.

    Njd Region Index r ett mtt som baseras p frgor om hur njda medborgarna r med Motala som plats att bo och leva p. Kommunen ligger under snittet fr kommuner i samma storlek. De faktorer som ligger under snittet r arbetsmjligheter, utbildningsmjligheter och kommunikationer. De faktorer som ligger ver snittet fr kommersiell service och bostder.

    Njd Medborgar Index r ett mtt som baseras p frgor om kommunens olika verksamheter totalt 14 olika frgor tcker strre delen av kommunens verksamhet. Motala kommuns resultat r ngot under snittet vilket dock ej r skerstllt med hnsyn till felmarginalen. De flesta faktorer i detta index ligger inom felmarginalen. Under snittet finns std fr utsatta personer. ver snittet ligger vatten och avlopp.

    Njd Inflytande Index r ett mtt med frgor som handlar om medborgarnas mjligheter till inflytande i Motala kommun. Totalt ingr fyra olika frgor. Motala kommuns resultat r skerstllt under snittet fr detta index. Kommunens information ligger under snittet fr de kommuner som r i jmfrbar storlek.

    Motala kommun har fr avsikt att vartannat r genomfra SCB:s medborgarunderskning fr att

    Motala - Planeringsfrutsttningar 2013 9

  • f en bild av medborgarnas attityder och jmfra vra resultat med andra kommuner. Under 2012 pbrjas en systematisk analys av ett avgrnsat antal kommuner i samma storleksordning och med liknande geografiska samband.

    Motala kommuns kade ambitioner att delta i underskningar och jmfrelser stller kade krav p analys och kommunikation med kommunens medborgare och kunder. Detta mste srskilt upp-mrksammas nr dessa underskningars resultat r en del av kommunens mlstyrning.

    Arbetet med medborgardialog ska utvecklas med fokus p att skerstlla de aktiviteter som redan pgr och en utveckling av dialogmten i mindre ttorter och stadsdelar i Motala ttort. Srskilda insatser br ocks riktas p att utveckla dialogen med ungdomar. kade ambitioner avseende med-borgardialog stller krav p resurser.

    Prioriterat omrde aktiv arbetsmarknadspolitikMnniskor ska rustas med rtt kunskap och fretagen vxa med rtt kompetens. Allas rtt till egen frsrjning, menings-full sysselsttning och ett rikt socialt liv r grundlggande mnskliga rttig-heter. Alla har bde rtt och skyldighet att bidra till sitt eget och till samhllets vlstnd och utveckling. En aktiv ar-betsmarknadspolitik r resultatet av att systematiskt och uthlligt kombinera ut-bildnings-, nringslivs- och socialpolitik.

    Fakta - analys

    Antalet sysselsatta i natt och dagbefolkning i Motala - klla SCB

    10 Motala - Planeringsfrutsttningar 2013

  • Andelen sysselsatta i befolkningen har kat i Motala under 2010 medan antalet arbetsplatser i kom-munen har sjunkit trots en nationell hgkonjunktur (obs gller 2010). Det minskade antalet ar-betsplatser i Motala innebr en kad utpendling och att gapet mellan in- och utpendling frstrkts. Minskningen av arbetstillfllen i Motala har fortsatt inom tillverkningsindustrin ven under 2010 vilket vriga sektorer inte kunnat kompensera. De branscher som har kat i Motala har i huvud-sak en koppling till den interna efterfrgan handel, fretagstjnster, bygg, bemanning, restaurang och hotell. Det betyder att Motalas storlek och befolkningsutveckling och drmed attraktivitet som boplats r avgrande faktorer fr vr lokala sysselsttning.

    Den frhllandevis lga kningen av frvrvsintensiteten i Motala 2010 (0,6 %) jmfrt med riket (1,3 %) har ett sannolikt samband med matchningen mellan kompetens och tillgngliga arbetstillfl-len. En konsekvens av den strukturomvandling som pgtt r att arbetslsheten i Motala under flera r legat ver riket och lnet och dessvrre ser ut att fortstta. I februari 2012 r 9,7 % arbetslsa (16 64 r) i Motala jmfrt med 7,8 % i stergtland och hela Sverige; 6, 8 %. Fr ungdomar 18 24 r har Motala markant hgre arbetslshet. I februari 2012 r 16,6 % av ungdomarna 18 24 r arbetslsa medan stergtlands siffror r 12,4 % och rikets r 10,6 %.

    Ett uttalat politiskt ml r att ingen ungdom under 25 r ska behva ska ekonomiskt bistnd. Antalet personer (registerledare) med ekonomiskt bistnd under 25 r var i januari 2012: 125 st. Kommunens ambition r att erbjuda en mngfald av aktiviteter fr att pbrja utbildning eller arbete och drmed undvika ett passivt bidragsberoende. Tillsammans med kommunens partners i samordningsfrbundet Motala/Vadstena och nringslivet i Motala finns anledning att vidta yt-terligare samverkanstgrder fr att ka verkningsgraden fr olika samhllsinsatser som syftar att minska arbetslsheten.

    Nya fretag per 1000 invnare 16 - 64 r - klla Tillvxtanalys/SCB

    r Motala Regionen Riket

    2006 5,9 5,8 7,6

    2007 6,5 7,7 9,9

    2008 7,0 7,6 9,7

    2009 6,4 7,7 10

    2010 7,4 8,5 11,1

    Vad avser nyfretagande ligger stergtland markant under rikets niver. Motala ligger i sin tur under regionens niv. Drmed har inte heller nyfretagande kunna kompensera minskade arbetstill-fllen inom tillverkningsindustrin. De senaste 5 ren tappar Motala mot rikets utveckling vad avser nyfretagande.

    Hgskoleutbildade i ldersgruppen 30 34 r (klla SCB)

    I ldersgruppen 30 34 r finns ett strre gap mellan Motala och regionen/riket n samma jmfrelse fr ldersgruppen 20 - 64 r. Motala har ldersgruppen 30 34 r i princip legat still medan riket och regionen kat under perioden 2007 - 2010.

    Motala - Planeringsfrutsttningar 2013 11

  • Det finns stora skillnader mellan mn och kvinnor i utbildningsniv. I Motala ligger kvinnors ut-bildningsniv p 39 % jmfrt med mnnens 22 % dvs det skiljer 17 procentenheter. I regionen r skillnaden 11,5 procentenheter och i riket ca 13 procentenheter (2010).

    Utbildningsniv 2004 - 2010, frgymnasial utbildning upp till 9 r fr befolkning 20 - 64 r. Procentuell frdelning klla SCB

    Jmfrt med riket och regionen har Motala en strre andel av den frvrvsarbetande befolkningen som enbart har grundskoleutbildningen.

    Uppdrag: aktiv arbetsmarknadspolitik

    Srskilda uppdrag arbetsmarknadspolitik i MoR 2012 r:

    Nringslivsbolag 1. Kommunstyrelsen beslutade den 28 februari 2012 efter genomfrd upphandling att tilldela Tillvxt Motala AB uppdraget att driva fretagsservice, fretagsetablering, platsmarknadsfring och besksnring. Uppdraget i MoR 2012 kan drmed anses avslutat. Kommunstyrelsen har nu ett ansvar att aktivt flja uppdragets genomfrande.

    Motala verkstad som kulturomrde 2. Kommunstyrelsen tar under 2012 fram en projektplan fr kulturstadsdel Gamla Motala Verk-stad. Projektet avses bedrivas fram t.o.m. 2014 och prioriteras inom ramen fr arbetet med en stadsvision fr Motala ttort.

    En sammanhllen vuxenutbildning3. Uppdraget kan frvntas fortg under 2013.

    Frskola p obekvm arbetstid 4. Uppdraget bedms kunna avslutas under 2012 och drefter ing i bildningsnmndens ordinarie verksamhet.

    12 Motala - Planeringsfrutsttningar 2013

  • Frsrjningsstd 5. Uppdraget kan frvntas fortg under 2013.

    Sommarjobb 6. Uppdraget bedms kunna avslutas under 2012 och drefter ing i bildningsnmndens ordinarie verksamhet.

    Inriktning fr 2013 r:

    Arbetet med en stadsvision ska ske fr Motala ttort fr att utnyttja den kade tillgngligheten och utveckla Motala som boplats. Fler invnare ger mer arbetstillfllen och frbttrade kommu-nikationer kar mjligheten till sysselsttning. Stadsvisionen ska utgra en grund fr priorite-ringar av investeringar i ttorten vad avser Centrum, Gamla Motala Verkstad, Varamobaden, nya bostads- och industriomrden, fritids- och kulturanlggningar mm.

    Ett kommunvergripande och lngsiktigt arbete fr en kad utbildningsniv. Srskilda satsning-ar ska ske avseende vuxenutbildning i syfte att skapa kade mjligheter till matchning byggt p kompetens- och branschanalyser.

    I syfte att ka kompetensnivn fr att minska arbetslshet och utanfrskap ska MOD- projek-tet och vriga ESF-projekt som berr Motala fokuseras.

    Fr att stimulera mnga sm fretag i branscher dr sysselsttningen kar ska arbetet med att frmja innovationer/nyfretagande/entreprenrskap strkas i kad samverkan mellan privata och offentliga aktrer.

    Fr kad inflyttning av boende och fretagare ska platsmarknadsfringen strkas med tydlig koppling mot bana/vgprojektet och med budskapet att det blir mer lnsamt att investera i Motala med den frbttrade tillgngligheten.

    Prioriterat omrde - Barns och ungas uppvxtvillkorVi investerar i barns och ungas uppvxtvill-kor fr att vi vet att barn- och ungdomsr-en har stor betydelse fr vuxenlivet. Vi ska gemensamt arbeta med att frebygga och frmja ett gott liv genom tidiga insatser i uppvxten.

    Motala - Planeringsfrutsttningar 2013 13

  • Fakta och analys

    Grafiken ovan beskriver utvecklingen av meritvrdet i genomsnitt fr elever i k. 9 i kommunala skolor. Meritvrdet r den samlade betygspongen. Motala ligger under den redovisade perioden relativt konstant under rikets och regionens niver.

    Betygspong efter avslutad gymnasieutbildning, genomsnitt

    Vad avser betygen i gymnasieskolan ligger Motala konstant under niver fr region och riket och hr r avstndet dessutom strre n fr grundskolan.

    14 Motala - Planeringsfrutsttningar 2013

  • Barnfattigdomsindex:andel (%) barn totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushll (SCB)

    Fr familjer med barn med utsatt ekonomi ligger Motala stabilt under bde riket och regionen. Det kan nd finnas anledning att genom socioekonomiska studier underska frekomsten av s.k. barnfattigdom i bostadsomrden som underlag fr prioriteringar.

    Psykisk ohlsa, vervikt och fetma r knda folkhlsoproblem fr barn och ungdomar i hela landet. En specialstudie har gjorts avseende vervikt och fetma i Motalas grundskolor 2010/2011. Genom denna typ av studier erhlls underlag fr att ka kunskapen och stta in rtt tgrder. Det finns fler omrden avseende barns och ungas hlsa dr behovsunderlaget behver skerstllas. Motala kom-mun deltar i utvecklingsarbete som SKL och Regionfrbundet stsam driver i syfte att erhlla fler tillfrlitliga indikatorer.

    Forskning visar att frldrarnas utbildningslngd korrelerar starkt med bde resultat i skolan och hlsofaktorer. Drmed har mlsttningen att ka utbildningsnivn hgsta betydelse bde fr sys-selsttningen och barns och ungas uppvxtvillkor.

    Uppdrag: barns och ungas uppvxtvillkor

    Srskilda utredningsuppdrag fr barn och unga i MoR 2012

    Skolnrvaro7. Uppdraget kan frvntas fortg under 2013 inom ramen fr arbetet med En skola fr alla

    Insatser fr barn och unga i samhllets vrd8. Uppdraget kan frvntas fortg under 2013 inom ramen fr arbetet med En skola fr alla

    Samordnad socialtjnst med gemensamt utbud9. Uppdraget frvntas genomfrt under 2012 och drmed ing i socialnmndens ordinarie verk-samhet.

    Barn och unga med neuropsykiatriska funktionshinder10. Uppdraget kan frvntas fortg under 2013 inom ramen fr arbetet med En skola fr alla.

    Motala - Planeringsfrutsttningar 2013 15

  • En viktig del av fortsatt arbete r att skerstlla indikatorer i syfte att mta barns och ungas hlsa vad avser neuropsykiatriska funktionshinder

    Tidig upptckt 11. Uppdraget frvntas fortg under 2013.

    Inriktning fr 2013:

    Ett fortsatt fokus p arbetet med En skola fr alla med ett inkluderande synstt som ska leda till kad mluppfyllelse i grundskolan. Avgrande faktorer r att skerstlla en hg nrva-ro och god kvalit i undervisningen fr att samtliga elever ska erhlla resultat som ger frutstt-ningar till fortsatta studier. Arbetet med en skola fr alla inkluderar ven barn i samhllets vrd.

    En frdjupning av samverkan mellan skola och socialtjnst med inriktning mot tidig upptckt av barn som ej nr mlen i skolan och hlsoaspekter i kad samverkan med landstinget fr att etablera ett effektivt frebyggande arbete.

    Utveckla befintliga mtesplatser fr unga med utgngspunkt att frbttra inflyttande och inne-hll fr att ge unga en utvecklande fritid och strka bilden av kommunen som en bra boplats.

    Prioriterat omrde insatser fr ldre I Motala ska man kunna se fram emot att bli ldre. Vra ldre har rtt att upp-leva trygghet, god samvaro och me-ningsfull sysselsttning.

    Fakta analys

    Enligt SKL:s och socialstyrelsens rap-porter frn de senaste ren r ldre-omsorgens kvalitt i Motala mycket bra avseende den sammantagna ser-vicen inom hemtjnst och srskilt bo-ende. Dessa rapporter och jmfrelser innehller bde fakta och synpunkter frn kunderna. Flera indikatorer ligger bland de 25 % bsta

    kommunerna. Samtidig kan noteras att medborgarnas njdhet med ld-reomsorgen enligt medborgarunder-skningen 2011 ligger under snittet fr utvrderade kommuner.

    Prognos fr antal personer i Motala kommun 65 79 r och 80 - (klla SCB/KLF-MK)

    16 Motala - Planeringsfrutsttningar 2013

  • Framt finns tv stora utmaningar som r intimt sammanfltade demografi och vrderingar. Den demografiska utmaningen skdliggrs av grafiken ovan som visar en markant kning av personer ver 80 r. Denna utveckling r kopplad till en frvntat kad livslngd. ven om vi blir friskare leder antalet ldre till kade behov av vrd och omsorg. Den andra utmaningen ligger i de ldres frndrade vrderingar som i korthet kan frvntas innebra krav p fortsatt autonomi och indivi-duella lsningar. Framtidens ldre stller sannolikt hgre krav p att f fortstta utva sina intressen ven med inskrnkt rrlighet och behov av vrd och omsorg.

    De sammantagna scenariot leder till ett kat behov av tillgngliga bostder och en kad fysisk tillgnglighet generellt i samhllet. Det finns begrnsade ekonomiska frutsttningar att ka det sr-skilda boendet fr ldre vilket heller ej synes nskvrt sett utifrn vrderingsfrskjutningen mot att ldre vill behlla sin autonomi. En problematik ligger i att mnga av miljonprogrammets lgenheter saknar hiss. En mjlighet finns i att ny teknik kan frbttra frutsttningarna fr kvarboende.

    Uppdrag insatser fr ldre

    Srskilda utredningsuppdrag i MoR 2012-03-04

    Hlsa och sjlvstndigt liv 12. Uppdraget frvntas fortg under 2013.

    Inriktning fr 2013:

    Boendefrgan ska analyseras i syfte att vga behovet av srskilda boendeformer fr ldre och mjligheten att ka den fysiska tillgngligheten i bostadsbestndet. Analys och handlingsplan ska tas fram i en bred samverkan med olika aktrer.Samordning sjukvrd/omvrdnad genom en utveckling av avsiktsfrklaringen mellan Motala kommun och nrsjukvrden. Kvalitn ska skras i sjuk-och omvrdnadsprocesser fr ldre i hemmet bl. a genom att prva ny teknik och nya vrdformer. Genomfrandet av vertagandet av hemsjukvrden har ett fortsatt fokus.Hlsa och sjlvstndigt liv fr ldre ska frmjas genom sociala ntverk, anhrigstd och fre-byggande hlsoarbete fr ldre.

    Prioriterat omrde - det attraktiva och klimatsmarta MotalaI det attraktiva Motala utvecklar vi en mngfald fr boende, fretagande och beskare och vrt samhlle prglas av gott vrdskap och bemtan-de. I det klimatsmarta Motala lmnar varje gene-ration ver en bttre milj till nsta generation.

    Motala - Planeringsfrutsttningar 2013 17

  • Fakta analys

    Befolkningsutveckling klla SCB

    Motala kommun har minskat med drygt 1000 invnare sedan topp-ret 1995. De senaste fem ren har utvecklingen gtt fram och till-baka. 2011 minskade vi totalt ca 130 personer. Minskningen 2011 skedde i bde i Motala och Borens-berg samt i fyra av sju prioriterade mindre ttorter. Minskning var jmt frdelade avseende flyttnetto och fdelsenetto. Mlsttningen att uppn 43 000 invnare 2020 krver ett positivt inflyttningsnetto om c:a

    150 personer/per r. Beslut om mlfolkmngd tas i samband med MoR.

    Pendling till och frn Motala 1993 - 2010 - 16 r och ver klla SCB

    Sett till den strukturomvandling som Motala genomgtt har befolkningen nd varit relativt stabil. Bilden visar att alltfler motalabor lst sin sysselsttning genom utpendling framfrallt till Linkping. Motala har fortfarande en betydande inpendling som r svagt p tillbakagng med hnsyn till arbetsmarknaden i Motala. Inpendlare till Motala kan vara potentiella inflyttare.

    Ett perspektiv r ocks att se mjligheten till samverkan med de ttorter som ligger i Motalas nromrde Vadstena, Sknninge och Mjlby. Totalt motsvarar dessa ttorter tillsammans med Motala ca 50 000 invnare vilket utgr ett avsevrt underlag. Genom dubbelspr Mjlby/Motala kar den msesidiga tillgngligheten frn 2013 fr Motala med Sknninge och Mjlby. Vgprojekt kommer ytterligare frstrka sambanden vilket ger nya frutsttningar fr kad samverkan i vstra stergtland.

    Motala fr godknt som boplats enligt NRI i medborgarunderskningen. I tidningen Fokus ranking ligger Motala p plats 183 i en nationell ranking 2011 av boplatsfaktorer. Sannolikt syns vi fr lite utt och har en alltfr lg profil. Ett exempel p detta r att inte tillrcklig mnga kopplar vrt star-kaste varumrke Vtternrundan till Motala. En mjlighet uppstr vid genomfrandet av bana/vg-projektet att visa att det kommer bli mer lnsamt att investera i Motala med hnsyn till frbtt-rad tillgnglighet.

    18 Motala - Planeringsfrutsttningar 2013

  • Motalas utslpp av vxthusgaser (koldioxidekvivalenter) 2009 SCB

    Motala kommuns utslpp av vxthus-gaser minskar bl. a. med hnsyn till kad anvndning av fjrrvrme och biogas. Fortfarande r uppvrmning fr boende och transporter de omrden som ger strst belastning. ven om Motala gr t rtt hll ska vi n hgre minska utslppen fr att klara mlen fr verordnade niver.

    Bilkrning i Motala klla SCB/Bilregistret

    Bilkrningen i Motala har totalt sett planat ut vad avser krstrcka per invnare. Antalet bilar har fortsatt ka ngot. Fr drivmedel kar dieselanvndningen som nu har lika stor andel som bensin. Biogas har kat de senaste ren men r fortfarande en liten andel.

    Det finns en potential i en kad anvndning av fjrrvrme bde fr boende och industri fr upp-vrmning. Med hnsyn till att ca hlften av alla bilresor r kortar n 5 km finns goda mjligheter att ka cyklandet och utnyttjandet av kollektivtrafiken. Kollektivtrafiken i Motala drivs nu helt med biogas.

    Uppdrag: det attraktiva och klimatsmarta Motala

    Srskilda uppdrag i MoR 2012:

    Det attraktiva Motala13. Uppdraget avseende det attraktiva Motala avseende centrumutveckling, Gamla Motala Verkstad och Varamobaden kommer fortstta under 2013 och prioriteras inom ramen fr arbetet med en stadsvision i Motala ttort. Det fortsatta arbetetet med Borensberg kommer fortstta under 2013 med hnsyn till beslut avseende frdjupad versiktsplan.

    Motala - Planeringsfrutsttningar 2013 19

  • Idprogram fr fritidsanlggningar14. Uppdraget fortstter under 2013 och prioriteras inom ramen fr arbetet med en stadsvision fr Motala ttort.

    Idrottscenter15. Uppdraget fortstter under 2013 och prioriteras inom ramen fr arbetet med en stadsvision fr Motala ttort

    Detaljplanearbete16. Kommunstyrelsen har fattat beslut om principer fr planprioriteringar vid sitt sammantrde i mars 2012 och drmed kan uppdraget anses avslutat. Den rliga hanteringen av planpriorite-ringar knyts till arbetet med planeringsfrutsttningar och ml och resursplan. Vad avser plan-renden inom Motala ttort kommer arbetet med stadsvisionen utgr grund fr prioriteringar.

    Framtida bostadsomrden17. Uppdraget fortstter under 2013 och prioriteras inom ramen fr arbetet med en stadsvision fr Motala ttort

    Samordnad kostlsning18. Kommunstyrelsen har i januari 2012 besluta om en versyn av kosthanteringen. Uppdraget bedms kunna fullfljas innevarande r.

    Klimatsmarta lsningar19. Uppdraget fortstter under 2013.

    Biogas20. Uppdraget fortstter under 2013

    Fastighetsutredning21. Uppdraget bedms vara genomfrt under 2012.

    Inriktning fr 2013:

    Arbete med stadsvision (se aktiv arbetsmarknadpolitik).

    Platsmarknadsfring mot riktade mlgrupper. Det finns en potential fr tervndande stude-randen och inflyttning av barnfamiljer. En frdjupad analys av mlgrupper fr marknadsfring ska leda till mer precisa insatser. kad samverkan med andra aktrer kring platsmarknadsfring av Motala fr kat genomslag.

    Klimatsmarta lsningar. Utveckla cykelstaden Motala fr att strka klimat- och hlsoarbete samt som del av varumrket Motala. Frmja resande med kollektivtrafik. Fortsatt arbete med energi-effektivisering i privata och offentliga verksamheter Motala kommun ska utgra en frebild genom EPCprojektet. Insatser fr kad anvndning av fjrrvrme och biogas. Minimering av avfall och maximering av tervinning i samverkan med fretag och medborgare i Motala.

    Skerstlla bemtande och tillgnglighet i kommunorganisationen

    20 Motala - Planeringsfrutsttningar 2013

  • PersonalpolitikFakta - analys

    Vlfrdssektorn behver rekrytera ver 420 000 medarbetare under perioden 2010 - 2019. Detta beror p mnga pensionsavgngar men ocks p en kad efterfrgan p vlfrdstjnster. I Motala kan vi t ex se en markant kning av personer ver 80 r till 2050. Vlfrdssektorn behver de bsta medarbetarna och fr att fortsttningsvis leverera skola, vrd, omsorg, teknisk service och andra tjnster av hg kvalitet mste vi f kompetenta medarbetare att trivas och stanna kvar hos, samtidigt som vi kan locka unga att ska vra jobb.

    Redan i den personalfrsrjningsprognos som togs fram 2008 kunde man se att vi hade ett stort re-kryteringsbehov framfr oss. Sedan dess har vi rekryterat ett stort antal personer, men i prognosen framgick att det totala rekryteringsbehovet r 200 - 300 personer per r fram till 2017. I den siffran ingr, frutom pensionsavgngar, ven rekryteringar p grund av annan personalrrlighet. Nedan redovisas antal personer som fyller 65 under perioden 2012 - 2020, totalt nstan 1000 personer.

    De strsta rekryteringsbehoven hittar vi inom vrd och omsorg, samt inom frskola och skola, frmst speciallrare och lrare i matematik, teknik och vissa sprk. Svrrekryterade yrken idag r fr-skollrare och personer med teknisk nyckelkompetens, s som ingenjrer och bygglovshandlggare. Likas r vra chefer en grupp dr mnga nrmar sig pensionsldern och dr vi har rekryteringsbe-hov, men ocks ett behov att ta tillvara och utveckla den kompetens som finns hos vra chefer idag.

    Rtt kompetens r en framtidsfrga fr oss som arbetsgivare inom vlfrdssektorn. Och fr att kunna locka till oss mnniskor med rtt kompetens mste vi hela tiden utvecklas fr att bli bttre men ocks mer attraktiv som arbetsgivare. Enligt den rekryteringsprognos som tagits fram av Sveri-ges Kommuner och Landsting finns det en del omrden vrda att satsa p fr att uppn detta. Frst och frmst behver vi som kommun bli bttre p att marknadsfra oss och alla de intressanta och meningsfulla jobb vi har. Hur str vi oss i konkurrensen med andra? Vljer man som arbetsskande hellre en annan organisation fr att de r bttre? Som kommun behver vi dessutom ha konkur-renskraftiga och mer individualiserade lner och vra medarbetare behver se en tydlig koppling mellan prestation och ln.

    Motala - Planeringsfrutsttningar 2013 21

    OrganisationVerksamhet: Alla verksamheter - Mtt: Pensionsavgngar - Sysselsttningsgrupp: Alla exkl vilande - Anstllningsform: Alla anstllningsformer

    2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2012 Motala kommun 66 73 118 111 132 128 109 139 124 66 Frvaltningsorganisation 61 71 115 108 129 125 106 137 119 61 Bildningsfrvaltning 28 25 58 49 53 49 46 53 58 28 Kommunledningsfrvaltning 2 7 8 9 7 8 5 6 6 2 Plan och Miljfrvaltning 2 2 5 1 4 2 7 3 2 2 Socialfrvaltning 19 22 36 35 51 50 37 63 44 19 Teknisk frvaltning 10 16 9 14 15 17 12 13 11 10 Politisk organisation 5 3 4 6 5 7 3 3 8 5

  • Mjlighet till heltid r en strategiskt viktig frga om vi ska klara kompetensfrsrjningen framver, likas r den viktig utifrn ett jmstlldhetsperspektiv. Mjlighet till heltid r ocks en frga om att kunna erbjuda trygga anstllningar och minska andelen timavlnade. Detta ger dessutom positiva effekter i form av minskade rekryteringsbehov och bttre kontinuitet fr brukarna. Hr stlls dock stora krav p flexibilitet, bde i tid och rum, och vra medarbetare behver bda ha viljan och frmgan att arbeta p ett annat stt n idag. Sist men inte minst behver ledarskapet strkas. Hr handlar det bde om att locka till sig duktiga chefer men ocks att utveckla de potentiella ledare som redan finns inom vr organisation. Det r ndvndigt att skapa rtt frutsttningar fr vra chefer i form av rimliga personalspann inom vra kvinnodominerade sektorer.

    Fr att skra kompetensen ska frslag tas fram fr hur vi bde lngsiktigt och systematiskt ska jobba med kompetensfrgor. Det r ndvndigt att tydliggra chefsuppdragen med rtt frut-sttningar fr att kunna n uppstllda ml. Ett ledarutvecklingsprogram tas fram fr alla chefer i kommunen. Arbetet med att organisera fr heltid och skapa arbetstidsmodeller kommer prioriteras. kade satsningar p marknadsfring av vra jobb samt hitta alternativa vgar fr att locka till sig framtida medarbetare, t ex. jobba mer aktivt i skolor, universitet, examensjobb, hyra in studenter vid arbetsanhopningar.

    Viktig blir ocks insatser fr att arbeta med kommunens krnvrden i samspel med vra anstllda. Bde vision och krnvrden innebr att vi mste vara trovrdiga i hur kommunen efterfrgar och stdjer ider, frslag och innovationer frn medarbetare. Krnvrdena kommer ocks finnas i fokus i arbetet med att skerstlla en kommungemensam servicegaranti avseende bemtande och tillgng-lighet.

    StadsbyggnadsprojektStadsbyggnadsprojekt inbegriper ofta detaljplanering, mark och exploatering, fastighetsbildning samt projektledning, projektering och byggande av gator, parker och va-ledningar. Vid planrenden behvs resurser i frsta hand p stadsbyggnadsenheten men ven inom tekniska frvaltningen och plan- och miljfrvaltningen. Det behvs ocks resurser fr utredningar och planer som inte utgr stadsbyggnadsprojekt och inte medfr kommunala investeringar.

    Fakta och analys

    Mjligheterna att uppn det attraktiva och klimatsmarta Motala r till stor del knutna till stadsbygg-nadsverksamheten. Stadsbyggandet har ocks stor betydelse fr en aktiv arbetsmarknadspolitik och fr att skapa goda livsmiljer fr ldre och fr barn och unga. Det finns mnga och stora behov vad avser planrenden kopplat till kommunens framtida utveckling. Detta avsnitt med en rangord-ning av underrubriker fr planrenden ska ligga till grund fr den vergripande prioriteringen av detaljplaner. Prioriteringen utgr frn de principer fr planprioriteringar som r faststllda av kom-munstyrelsen.

    Den nya infrastrukturen ger mjligheter till utveckling av nringsliv, turism och boende. Fr att kunna utnyttja detta mste kommunen dels erbjuda attraktiva lgen fr boende och fretag av olika slag, dels sammanstlla och marknadsfra dessa mjligheter p ett effektivt stt. En stadsanalys med syfte att belysa hur Motala bst kan dra frdel av den nya infrastrukturen ska genomfras 2012 - 13 inom ramen fr ett pgende projekt om regional tillgnglighet, tillvxt och planering. Fr Motala ttort r avsikten att en stadsvision efterhand ska kunna ligga till grund vilka detaljplaner som prio-riteras.

    22 Motala - Planeringsfrutsttningar 2013

  • De stora infrastrukturprojekten fullfljsDe stora infrastrukturprojektens frdigstllande medfr att behoven och mjligheterna inom stads-byggnadsomrdet r vsentligt strre n normalt. Kommunen har gentemot Trafikverket tagit sig att genomfra ett antal planerings- och ombyggnadsprojekt som syftar till att anpassa trafikntet och nromrdena till den nya infrastrukturen och att styra ver trafik till den nya vgen. Ngra av dessa planuppdrag har tillkommit i ett sent skede eftersom Trafikverkets ursprungliga planering inte visat sig hllbar.

    Att fullflja insatserna inom de prioriterade stadsbyggnadsomrdenaFyra strre stadsbyggnadsomrden r sedan tidigare prioriterade: Motala centrum, Varamobaden, gamla Motala verkstad och Borensberg. I flera av dessa gr vi nu frn planerings- till genomfrande-skedena, vilket krver stora resurser i investeringsbudgeten.

    Att skapa tillrcklig mark- och planberedskap i attraktiva lgenInriktningen r att ta fram nya vlbelgna bostads- och verksamhetsomrden. Detta arbete mste nu intensifieras. Det krvs ytterligare insatser fr att uppn mlen betrffande tomt- och markbe-redskap. Drutver br en srskild satsning gras fr att tillvarata attraktivt belgna omrden med nrhet till strnder respektive trafikplatser.

    Att skapa beredskap fr att kunna ta hand om nya utvecklingsinitiativEtt antal renden under senare tid har visat att kommunen behver ha god planberedskap och stor flexibilitet att prioritera nya renden fr att kunna tillgodose nskeml och exploateringsinitiativ frn fretag och enskilda. Fr att klara av detta krvs hg kapacitet i planering och stadsbyggande.

    Att tillgodose kommunens egna behovPlaneringsresurser behvs fr att tillgodose kommunens behov av verksamhetslokaler, i frsta hand inom utbildning och boende fr ldre. Omfattande taganden kan ocks finnas i det idprogram fr fritidsanlggningar som nu bearbetas och inriktningen fr ett idrottscenter. Det krvs ocks i flera fall planeringsinsatser fr att mjliggra frsljning av fastigheter som inte lngre behvs fr kom-munens krnverksaheter.

    IT-planeringIT r en strategisk del i kommunens utveckling och Motala kommun vill anvnda IT fr att strka och frdjupa demokratin, effektivisera arbetet, frbttra servicen till nringsliv och invnare, strka samarbete med andra organisationer och myndigheter, samt bidra till att Motala blir en attraktiv plats att beska, leva och verka i.Detta krver att IT p sikt r tillgnglig fr all personal i kommunen och fr alla medborgare.

    Fakta och analys

    Ett sammandrag av kommunens IT-plan utgr en del av planeringsfrutsttningarna. IT-planen lyfter fram kommungemensamma behov och tar upp strre projekt som kan ha pverkan p infra-strukturen. De aktuella projekten nedan har sammanstllts i en versiktlig rangordning.

    Elevnt och IT i skolanI Motala finns ett elevnt fr grundskolan som bygger p tunna klienter p Linuxplattform. Det finns en ambition att fasa ut lsningen och erstta med en Windowsplattform med datorttheten 1 dator p 4 elever.

    Motala - Planeringsfrutsttningar 2013 23

  • Nationell eHlsaAnslutning till Sjunet och HSA-katalog; avslut av ett mngrigt projekt som har inneburit en kvali-tetsskring av personuppgifter och kontohantering. Kraven p dokumentation i vrden aktualiserar ven frgan om utkade supporttider fr IT-systemen.

    Utbyggnad av stadsnt enligt IT-infrastrukturprogramFr 2013 fresls bland annat fiber Nykyrka-Bona, fiber Bona-Karlsby, spridningsnt Bona och Tjllmo samt anslutning av ngra kommunala arbetsplatser och externa fretag. Fr 2014-2015 f-resls bland annat fiber: Stomnt till Degern, Godegrd, Fornsa, lvan, Klockrike. Spridningsnt: ovanstende orter samt Karlsby samt anslutning av ytterligare kommunala arbetsplatser och externa fretag. Utbyggnad p landsbygden frutstter extern finansiering via olika std.

    Mobilitet i arbetetMobilitetsprojektet innebr en grundinvestering i en teknisk plattform fr att f sker tkomst till kommunens data och resurser ven vid arbete utanfr kommunens lokaler. Antalet smarta telefoner och lsplattor vntas ka kraftigt nr mobilitetsprojektet genomfrs. Fr att kunna hantera stora mngder mobila enheter krvs dels verktyg fr konfiguration, dda-funktion vid stld, och funktio-nalitet fr distribution av appar, dels en organisation som kan hantera detta

    Utveckling av Smart arbetsplatsSmart arbetsplats-konceptet bygger p att personalen fr en enkel inloggning med SITHS-kort p srskilda terminaler. Om anvndaren pltsligt mste avbryta arbetet vid datorn finns fortfarande sessionen kvar i systemet och kan direkt terupptas, i det lge man lmnade, p ngon terminal i systemet

    Driftskerhet Katastrof-/kontinuitetsplanering r ndvndig fr att upprtthlla en fungerande verksamhet nr det ovntade intrffar. Sedan 2011 har kommunen en ny datahall frsedd med dieseldriven re-servkraft. Nsta steg i att skra IT-infrastrukturen blir ett freslaget projekt fr att snabbare kunna anvnda rddningsstationen som alternativ driftplats.

    GISEn styrgrupp har tillsatts fr att arbeta fram en GIS-strategi, dr ekonomiska och organisatoriska ansvar kring GIS ska definieras. GIS-anvndning har en stor potential men ansvar, ekonomi och frvaltning av GIS-plattformen mste klargras.

    e-TjnsterEtt frslag till handlingsplan fr e-tjnster har arbetats fram. Dr fresls att ett antal konkreta aktiviteter genomfrs under 2012, bland annat framtagande av Mina sidor fr att f en gemensam ingng till e-tjnsterna.

    Migrering till Microsoftmilj/Uppgradering av OfficepaketetKommunen har i mnga r anvnt Novellprodukter i servrar, ntverk, e-postsystem och andra verk-tyg. Moderna verksamhetssystem och verktyg r numera r anpassade till Microsofts produkter. En frstudie br gras under 2012 fr att ta fram en handlingsplan med uppskattade kostnader fr att kunna genomfra migreringen 2014 - 2016. Beslut om uppgradering av Officepaketet br tas under 2013 med medel avsatta i MoR fr genomfrande 2014.

    24 Motala - Planeringsfrutsttningar 2013

  • LokalfrsrjningEgna och inhyrda lokaler r stdresurser till kommunens krnverksamhet. Lokalfrsrjningen syftar till att tillhandahlla ndamlsenliga och kostnadseffektiva lokaler som kan frvaltas p ett lngsik-tig hllbart stt

    Fakta och analys

    Lokalfrsrjningen syftar till att ge en helhetsbild ver det framtida behovet av lokaler, tillgngliga lokalresurser, behov av frbttringar och verksamhetsanpassningar, mjliga effektiviseringar samt utgra underlag fr kommande investeringar. Lokalbehovet revideras och sammanstlls rligen och omfattar en tidsperiod om fem r med tydlig inriktning fr nrmaste trersperioden. Fastigheter med tillhrande verksamheter som r undantagna i planen r de som fastighetsenheten ej frvaltar och som frvaltas av respektive frvaltning (till exempel Karshult reningsverk, Tuddarps avfallsan-lggning, flertalet idrottsanlggningar med tillhrande byggnader).

    Med hnsyn till att en genomfrandet av en genomgripande grundskolutredning under 2012 avvak-tas vidare stllningstagande i lokalfrgorna tills utredningen slutfrts. Det br dock ppekas att fr de lite ldre grundskolorna finns ett eftersatt renoveringsbehov som mste tgrdas efter att projekt Varamoskolan slutfrts. En tydligare redovisning och frslag om kommande skolrenoveringar kom-mer redovisas i nstkommande lokalfrsrjningsplan. En avvaktan sker tills utredningarna r klara avseende gymnasium och vuxenutbildningen. Underlag fr investeringar kommer ocks framg i samband med redovisning av idprogram fr fritidsverksamheterna, projektet Kulturstadsdel i Gamla Motala Verkstad samt versyn av kosthanteringen.. Socialnmnden har aktualiserats en ombyggnad av Strandvgen perioden 2013 - 2015 samt en frstudie fr Samuelsbergshemmets framtida anvndning och eventuella lokalanpassningar. Fr omsorgsverksamheten avses ett nytt stdboende handlas upp via ett externt hyresavtal. En frstudie r ndvndig betrffande Borensbergs rddningsstation fr att utreda eventuella lokalanpassningar alternativt framtida lokalisering.

    Det r angelget att kommunstyrelsen och nmnderna i fortsttningen tar fram ett strategiskt un-derlag med ett helhetsgrepp och en 10-rig framfrhllning vad avser lokalfrsrjning.

    EkonomiFakta och analys

    Ml och prioriteringar Kommunen stter upp ml fr sin verksamhet. Mlen r till fr att styra och se till att det som leder till att mlen uppfylls blir utfrt. De anger vad som r viktigt att utveckla och frbttra. De ger grund fr prioriteringar av resurser och fr utveckling av metoder och arbetsstt i verksamhe-terna. Grunden fr mlen r kommunfullmktiges vision om Motala kommun. Utifrn visionen beslutar kommunfullmktige om inriktningsml. En del av dessa r gemensamma och gller fr alla nmnder och styrelsen, andra r specifika fr en nmnds eller styrelsens verksamhet. Syftet med de gemensamma inriktningsmlen r att tillfra styrningen ett kommunvergripande perspektiv samt att f en enhetlig inriktning inom de omrden som de gemensamma mlen berr.

    Motala - Planeringsfrutsttningar 2013 25

  • Utgngspunkten fr kommunens planeringsarbete r att tillgngliga resurser ska prioriteras och styras s att strsta mjliga vrde skapas fr medborgare och kunder. Kommunen ska flja upp hur vl detta uppfylls genom att mta resurstgng, prestationer, resultat och effekter fr kommunens verksamhet. En viktig del i uppfljningen r medborgares och kunders omdmen av verksamheten.

    I mlomrdet ekonomi finns fljande gemensamma inriktningsml:Motala kommuns ekonomi ska utformas s att varje generation br kostnaderna fr den service som konsumeras.

    Kommunens ekonomi ska utformas s att varje generation br kostnaderna fr den service som konsumeras. Grunden fr hur kommunen hanterar sin ekonomi r sund hushllning med de resur-ser som frvaltas p medborgarnas uppdrag. De styrande principerna handlar om rttvis frdelning ver tid och mellan generationer samt god framfrhllning. Kommunen mste ha beredskap fr att de ekonomiska frutsttningarna snabbt kan ndras.

    Behovsstyrd resursfrdelning: Det faktum att bland annat hlsan r orttvist frdelad i befolkning-en gr att kommunens resurser i strre omfattning mste styras mot de behov som finns. De med strst behov ska f dessa tillgodosedda frst. I grunden handlar det om att prioritera de befintliga resurserna rtt. Fr att kunna gra detta krvs att den kommunala verksamheten r demokratiskt styrd och offentligt finansierad. Kommunens grundlggande prioriteringsprinciper blir allt viktigare med tanke p att efterfrgan p kommunal service r strre n tillgngen. Ett problem nr det gller prioriteringar r att de som har strst behov av kommunal service i allmnhet inte r de som r bst p att efterfrga servicen. Behovet av att kunna utva bra kostnadskontroll fr att kunna prioritera r ett avgrande skl till att kommunal service br styras genom demokratiskt fattade beslut. De beslut som mste fattas r ofta obekvma och tenderar att komma i konflikt med olika gruppers intressen. Det r drfr srskilt viktigt att de r transparenta och vl frankrade. Kommunen br utveckla och prva arbetet med sociala investeringar fr att frebygga framtida social- och ekono-misk marginalisering under barn och ungas uppvxt. Detta fr att alla medborgare, varaktigt och lngsiktigt, ska kunna leva goda liv.

    Inriktningsmlen konkretiseras i resultatml och anger en mtbar niv som ska uppns. Mtningen ska ske genom att ett eller flera nyckeltal kopplas till mlet. Mlen ska vara tidsbestmda och strcka sig ver en mandatperiod. Fljande resultatml finns kopplat till det gemensamma inriktningsmlet inom mlomrde ekonomi.

    Resultat fre extraordinra poster i relation till skatteintkter och kommunalekonomiska utj-ningen ska ver tid uppg till minst tv procentKommunens investeringar i den skattefinansierade verksamheten ska ver tid finansieras med egna medel.

    Balanskravet r ett minimikrav fr resultatet, men fr att f en ekonomisk balans krvs ett strre sammantaget verskott. Resultatnivn som anges i mlet r en frutsttning fr att kommunens ekonomi ska bli lngsiktigt stabil och motsvara kraven p god ekonomisk hushllning. Nivn be-hvs bland annat fr att inflationen inte ska urholka vrdet av det egna kapitalet och som en buffert mot ofrutsedda hndelser. Bde p kostnads- och intktssidan kan frutsttningarna snabbt fr-ndras och det tar tid fr kommunen att stlla om sin verksamhet. Vidare ska verskottet delfinan-siera de behov som kommunen har fr investeringar och lngsiktiga taganden.

    Kommunens investeringar ska ver tid maximalt uppg till kommunens avskrivningar plus eventuell finansiering genom rets positiva resultat. Det r angelget att investeringsnivn anpassas till det

    26 Motala - Planeringsfrutsttningar 2013

  • ekonomiska mlet fr att inte lneskulden ska ka vilket i frlngningen innebr att annan verk-samhet trngs undan. Investeringarna fr den taxefinansierade verksamheten (vatten och avfall) ingr inte i mlet. Samtliga kostnader i den taxefinansierade verksamheten ska belasta taxekollekti-vet. Kommunen br flja utvecklingen av investeringsnivn p grund av det nra sambandet med utvecklingen av taxenivn.

    SamhllsekonominTillvxten i den svenska ekonomin blev rekyl- och rekordartad 2010. Aldrig tidigare, i modern tid, hade efterfrgan kat s mycket. Detta frklarades naturligtvis delvis av motsvarande fall 2009. BNP hade den strsta kningen ett enskilt r sedan 1970. Arbetsmarknaden hade frbttrats snabbt tack vare den vxande efterfrgan. Den starka sysselsttningsuppgngen som inleddes sista kvartalet 2009 hll i sig ocks under 2010. Under vren 2011 kom signaler om att vrldsekonomin fortsatte att strkas efter den djupa nedgngen. Det var liksom tidigare frmst de asiatiska ekonomierna som svarade fr tillvxten i den globala ekonomin, men ocks frn vst kom indikationer p bttre fart. Under sommaren 2011 brjade en turbulens p de finansiella marknaderna som tillsammans med ovntat svag statistik frn bland annat USA har medfrde att bilden av den svenska ekonomins utveckling justerades ned.

    Den ekonomiska utvecklingen var ytterligt svag under slutet av 2011 i stora delar av Europa. Den svaga utvecklingen har bidragit till ett ptagligt fall i svensk export och industriproduktion. Men trots den frsvagning som skett uttrycker idag mnga industrifretag en strre optimism om fram-tiden n tidigare. ven andra tecken tyder p att oron fr eurons framtid och risken fr en akut skuldkris har lttat ngot. Sveriges Kommuners och Landstings (SKL) bedmning r att tillvxten i svensk ekonomi tillflligt stannat av, men att svensk ekonomi snart vxer igen. Tillvxten blir dock under 2012 och 2013 vsentligt svagare n under 2010 och 2011. Arbetslsheten kommer drfr att stiga ngot, men inte srskilt mycket. Lgre sysselsttning och dmpad inflation hller tillbaka skatteunderlaget, men andra faktorer som kade pensioner verkar i motsatt riktning. I takt med att turbulensen p de finansiella marknaderna lgger sig pbrjas en terhmtning av den internationel-la konjunkturen. Marknadstillvxten fr svensk export kar ocks. Fr mnga lnder riskerar dock terhmtningen ta tid och tillvxttalen till en brjan bli mttliga. Men kad draghjlp frn export-industrin i kombination med gynnsamma frutsttningar fr inhemsk efterfrgan gr att svensk ekonomi kan vxa i relativt snabb takt frn och med 2014. ven sysselsttningen berknas p sikt ta fart vilket bidrar till att arbetslsheten kan sjunka frn 8 ner till 6 procent. Den positiva utveck-lingen p arbetsmarknaden fr med sig att ocks skatteunderlaget fortstter vxa i god takt.

    Nyckeltal fr den svenska ekonomin (Sveriges kommuner och landsting februari 2012). Procentuell frndring

    2010 2011 2012 2013 2014 2015

    BNP, fasta priser 5,3 4,5 1,3 2,5 3,5 4,0

    Sysselsttning, timmar 1,9 1,1 -0,5 0,1 1,4 1,8

    ppen arbetslshet, niv 8,4 7,6 7,9 8,1 7,4 6,5

    Timln 2,6 2,5 3,0 3,1 3,2 3,6

    KPIX, rsgenomsnitt 1,8 1,1 1,2 1,0 1,3 1,6

    Kommunernas ekonomiKommunerna hade ett rekordhgt resultat 2010. Som andel av skatter och bidrag uppgick resultatet till 3,2 procent, vilket med god marginal verstiger tumregeln fr god ekonomisk hushllning. Men denna tumregel br fljas ver ett flertal r snarare n varje enskilt. Sett ver hela 2000-talet uppgr resultatet i genomsnitt till just 2 procent av skatter och bidrag, vilket innebr att kommunerna sam-

    Motala - Planeringsfrutsttningar 2013 27

  • mantaget och p lng sikt har god ekonomisk hushllning. Efter flera r med sammantaget starka resultat i kommunerna kade under 2011 antalet kommuner med underskott. En redovisning av 2011 rs resultat i pekar p att kommunerna kommer att presentera ett resultat p drygt 8 miljarder kronor. Skatteintkterna utvecklades relativt starkt efter den snabba terhmtningen som skedde ef-ter att konjunkturen fll hsten 2008. Avvecklingen av konjunkturstdet innebar dock att intkterna frn skatter och bidrag realt sett bara kade marginellt. Nr intkterna endast kar marginellt i reala termer till 2012 krvs en lgre kostnadsutveckling n genomsnittlig fr att klara positiva resultat.

    Nr kommunerna nu ska faststlla de ekonomiska frutsttningarna fr 2013 r det r viktigt att staten klargr statsbidragen till kommunerna fr 2013 redan i vrpropositionen fr att ge rimliga planeringsfrutsttningar och undvika ondigt stor ryckighet i verksamheten. Utan tillskott i form av statsbidrag tvingas kommunerna att hlla tillbaka verksamhetsvolymen betydligt jmfrt med den trendmssiga utvecklingen under 2000-talet.

    Lokala frutsttningarDet finns en medvetenhet i kommunen om att det lngsiktigt krvs verskott fr att till exempel fi-nansiera investeringar och kande pensionsutbetalningar. Av avgrande betydelse fr att lngsiktigt n hllbara resultat r att kommunens ekonomi i samklang med ml och riktlinjer fr verksamheten ocks blir styrande i praktiken. r 2011 var sjunde ret i rad som kommunen i sin helhet r i ekono-misk balans. Den skattefinansierade verksamheten r i balans mot tilldelad ekonomisk ram, men det som oroar r att verksamheten under 2011 frstrkts med 30 miljoner kronor dr huvuddelen inte finns kvar under 2012 och framt. Det omstllningsarbete som kommunen inledde under hsten 2011 mste fortstta fr att i verksamheten komma i ekonomisk balans under 2012.

    ResursfrdelningEn vl fungerande resursfrdelning r viktig ur mnga aspekter. Den kan bidra till en god hus-hllning av resurser genom att hnsyn tas till volymfrndringar och genom en tydligare koppling mellan ml och resurser. En resursfrdelning som upplevs som transparent och begriplig kan ocks skapa legitimitet och ansvarsknsla i organisationen. I slutndan kan den leda till att de frtroende-valda fr ett bttre underlag fr sina politiska prioriteringar. En resursfrdelningsmodell br tydligt srskilja vad som r berkningsunderlag och vad som r politiska prioriteringar.

    Berkningsunderlaget br i en resursfrdelningsmodell best av fljande delar: Innevarande rs budgetAnalys av senaste bokslut och mluppfyllelseJmfrelser av nyckeltalAntagande om generell prisupprkningFaktisk prisupprkning (index) fr srskilda kostnadsposterrseffekter av tidigare beslutade verksamhetsfrndringarDemografimodell OmvrldsanalysEkonomisk analys av nulget och framskrivning

    Med berkningsunderlaget som grund terstr den politiska prioriteringen. Den kan best av till exempel produktivitetskrav eller frndrade ambitioner fr en viss verksamhet. Ytterst r det alltid politiska prioriteringar som avgr resurstilldelningen.

    28 Motala - Planeringsfrutsttningar 2013

  • Nmndernas och styrelsens preliminra ramar

    Ett frslag till ramar fr styrelsen och nmnderna 2013 - 2015 har tagits fram utifrn de delar i berkningsunderlaget som r aktuella. Ramarna presenteras fr respektive nmnd och r nedan. De olika delarna i berkningsunderlaget frklaras efter tabellerna.

    Berkningsunderlag Ramar 2013

    Berkningsunderlag Ramar 2014

    Nmnd/styrelsen Justerad ram 2012

    Tillggs-budget 2012

    Pris- frndring

    Demografi Stats- bidrag

    Avgr pol prio 2012

    Frslag ram 2013

    KF:beredningar -389 -1 -390

    Personalnmnden -6 616 -23 3 800 -2 839

    Revisionen -1 695 -37 -1 732

    Valnmnden -76 0 -76

    verfrmyndaren -2 900 -800 0 -3 700

    Kommunstyrelsen -104 874 -487 -105 361

    Bildningsnmnden -925 264 -2 425 -5 035 4 500 -1 129 -929 353

    Plan- och miljnmnden -49 003 -16 -49 019

    Socialnmnden -728 295 2 513 -5 293 -4 247 -735 322

    Tekniska nmnden -42 167 82 -42 085

    Vatten- och avfalls-nmnden

    0 0

    Summa -1 861 279 -712 -10 810 263 -1 129 3 800 -1 868 877

    Nmnd/styrelsen Ram 2013 Demografi Stats-bidrag

    vrigt Frslag ram 2014

    KF:beredningar -390 -390

    Personalnmnden -2 839 -2 839

    Revisionen -1 732 -1 732

    Valnmnden -76 -925 -1 001

    verfrmyndaren -3 700 -3 700

    Kommunstyrelsen -105 361 -105 361

    Bildningsnmnden -929 353 4 691 920 -923 742

    Plan- och miljnmnden -49 019 -49 019

    Socialnmnden -735 322 -4 385 -739 707

    Tekniska nmnden -42 085 -42 085

    Vatten- och avfalls-nmnden

    0 0

    Reducering av nmnder-nas ramar

    28 000

    Summa -1 869 877 306 920 -925 -1 869 877

    Motala - Planeringsfrutsttningar 2013 29

  • Berkningsunderlag Ramar 2015

    Justerad ram 2012Utgngspunkten i frslaget till styrelsens och nmndernas ramar 2013-2015 r de ramar som kom-munfullmktige beslutat om infr 2012 samt de justeringar som skett via beslut till och med 2012-03-14.

    Tillggsbudget 2012Frslag till kommunfullmktiges beslut i april avseende tillggsbudget 2012 innebr att bildnings-nmnden fr en kning och socialnmnden en minskning av den ekonomiska ramen med anledning av avstmning i demografimodellen. I samma rende fresls verfrmyndaren f en kad ekono-misk ram p grund av obalans i ekonomin. Dessa ramfrndringar fljer med till 2013 - 2015.

    Prisfrndringar och kompensationStyrelsens och nmndernas budgeterade bruttokostnader och intkter justeras fr frvntade pris-frndringar mellan 2012 och 2013. Lnekostnader undantas eftersom dessa kompenseras i efter-hand nr lneversynen r slutfrd. ven kapitaltjnstkostnader undantas eftersom nmndernas ramar justeras fullt ut fr frndrade kapitaltjnstkostnader.

    Vissa typer av intkter som ingr i nmndernas och styrelsens ramar ska inte heller justeras fr fr-vntade prisfrndringar, dessa r:

    riktade statsbidrag som inte indexerasexterna taxor som styrs av statliga beslut (t ex maxtaxa inom ldreomsorg och barnomsorg)

    Den frvntade prisfrndringen fr 2014-2015 har inte frdelats ut per nmnd/styrelsen utan redovisas i en gemensam post i resultatbudgeten. Antaganden om priskningstakt fr respektive r grundar sig p SKL:s bedmningar och framgr av tabellen nedan:

    2013 2014 2015

    Generell prisfrndring %, (KPIX) 1,0 1,3 1,6

    Prisfrndring kpta tjnster % 3,1 3,2 3,6

    Nmnd/styrelsen Ram 2014 Demografi Stats-bidrag

    vrigt Frslag ram 2014

    KF:beredningar -390 -390

    Personalnmnden -2 839 -2 839

    Revisionen -1 732 -1 732

    Valnmnden -1 001 925 -76

    verfrmyndaren -3 700 -3 700

    Kommunstyrelsen -105 361 -105 361

    Bildningsnmnden -923 742 -826 2 425 -922 143

    Plan- och miljnmnden -49 019 -49 019

    Socialnmnden -739 707 -1 575 -741 282

    Tekniska nmnden -42 085 -42 085

    Vatten- och avfalls-nmnden

    0 0

    Reducering av nmnder-nas ramar

    25 000

    Summa -1 869 576 -2 401 2 425 925 -1 843 627

    30 Motala - Planeringsfrutsttningar 2013

  • Utvecklingen av de interna priserna ska flja den kompensation/justering som nmnderna har ftt i sina ramar till fljd av pris- och demografiska frndringar. De interna priserna avseende kost och std ska inte innehlla pslag fr lnekningar, denna justering grs efter avslutade lnefrhand-lingar.

    Personalkostnaden r den klart dominerande kostnaden i kommunen. Drfr mste det budgete-rade utrymmet fr lnekningar stllas mot andra angelgna behov i samband med att priorite-ringar grs. Infr 2013 - 2015 har en totalsumma per r avsatts fr lnekningar. Beloppets storlek grundar sig p SKL:s bedmningar samt den nuvarande lnesumman i kommunen. I tabellen nedan visas de berknade summorna fr lnekningar samt de arbetsgivaravgifter som r inkluderade.

    2013 2014 2015

    Berknad lnekning, tkr 42 465 45 327 51 554

    Arbetsgivaravgifter, totalt (%) 38,46 38,46 38,46

    Lnekningar redovisas i en gemensam post i resultatbudgeten och frdelas ut till respektive nmnd/styrelsen efter avslutade lnefrhandlingar.

    I samband med att ett investeringsprojekt planeras ska en kalkyl upprttas ver tillkommande in-ternhyror fr att kunna besluta hyreskompensation. De nmnder/styrelsen som fr kade lokalkost-nader med anledning av lokalfrndringar i externt frhyrda lokaler ska specificera och ska dessa tillkommande kostnader i frslag till driftbudget.

    Fr 2013 - 2015 har berknade tillkommande internhyror tagits upp i en gemensam post i resultat-budgeten. Berknade kade kostnader fr externhyra av ny rddningsstation redovisas i en srskild post i resultatbudgeten frn och med 2012.

    Om investeringar medfr kade driftkostnader, frutom kapitaltjnstkostnader, ska de fr varje investeringsprojekt specificeras och skas i driftbudgeten. Kapitaltjnstkostnader ingr inte i nmn-dens/styrelsens ordinarie ram. Nr den skattefinansierade verksamhetens kapitaltjnstkostnader frndras s sker motsvarande ramfrndring (undantaget fastighetsenheten). Detta innebr att minskade kapitaltjnstkostnader innevarande r inte fr nyttjas till andra kostnader.

    Politiska prioriteringar 2012Kommunfullmktige antog i februari 2012 tillggsanslag till personalnmnden fr medel till om-stllningstgrder. Dessa tillflliga frstrkningar utgr i de preliminra ramarna fr 2013 - 2015

    Demografi En stor utmaning som kommunen str infr r att anpassa verksamheten nr behov eller resurser frndras. Demografin och andra faktorer gr att det krvs en omfrdelning av resurser inom den kommunala verksamheten. Det gller att det finns ett berkningsunderlag som underlttar arbetet med att frdela om resurserna (ramarna) nr behov eller tillgngliga resurser frndras. Utveck-lingen innehller stora frndringar fr vissa verksamheter och dr gller det att flytta resurser frn de verksamheter som minskar till de verksamheter som kar. Dessa frndringar mste beaktas i budgetprocessen, misslyckas detta kommer kommunens kostnader att utvecklas betydligt mindre gynnsamt.

    Berkningsunderlaget innehller drfr sedan 2010 en demografimodell som omfattar befolkningen i ldrarna 1 - 18 r samt 65 r och ldre. De berknade volymfrndringarna kommer frn kom-munens befolkningsprognoser och som sedan prisstts med den kostnad per invnare som anges i kostnadsutjmningssystemet, standardkostnad/invnare. Standardkostnaden r en teoretiskt fram-

    Motala - Planeringsfrutsttningar 2013 31

  • rknad kostnad som visar vilken kostnad Motala kommun skulle ha om verksamheten bedrevs till en genomsnittlig kostnadsniv, med hnsyn taget till kommunens egna strukturella frutsttningar. Standardkostnaden justeras fr lokaler och vergripande administration.

    Nmndernas ramar har i berkningsunderlaget frndrats med den berknade volymfrndringen multilicerat med den justerade standarkostnaden fr respektive ldersgrupp. Nr de verkliga volym-frndringarna r knda stms dessa av mot de berknade frndringarna som legat till grund fr resurstilldelningen. Eventuella avvikelser justeras i tillggsbudget fr innevarande budgetr.

    StatsbidragOm det under planeringsperioden fattas beslut om kade/minskade generella statsbidrag till kom-munen fr att bedriva viss, frndrad eller utkad verksamhet sker ramjustering mellan kommunal-ekonomiska utjmningen och den berrda nmnden. Detsamma gller om tidigare riktade bidrag vergr till utjmningssystemet. Detta innebr att nmnden har medel fr att bedriva verksamhet i utkad omfattning/kad kvalit som de tidigare riktade medlen har gett mjlighet till. I ramarna ovan i kolumnen statsbidrag ingr bland annat justeringar med anledning av gymnasiereformen, lrarlegitimation och kad undervisningstid i matematik.

    Reducering av nmndernas ramarFr att uppfylla resultatmlet om ett verskott p 2 procent fr mandatperioden krvs att nmnder-nas ekonomiska ramar reduceras med 28 miljoner kronor 2014 och 25 miljoner kronor 2015.

    Resultatbudget 2013 - 2015I tabellen bredvid presenteras en resultatbudget fr 2013 - 2015 utifrn de ekonomiska ramar fr nmndernas och styrelsen som kommit fram frn berkningsunderlaget. Skatter och utjmning r berknade utifrn en ofrndrad total befolkning. Prognosen fr skatter och utjmning utgr frn den skatteunderlagsprognos som SKL presenterade 2012-02-16. Det ingr ingen avsttning till ansvarsfrbindelsen under perioden 2013 - 2015. Resultatnivn uppgr totalt under perioden 2011 - 2014 till tv procent av skatteintkter och utjmningen.

    32 Motala - Planeringsfrutsttningar 2013

  • Tkr Bokslut 2011

    Budget 2012 Justerad

    Budget 2013 Ram

    Plan 2014 Ram

    Plan 2015 Ram

    Nmndernas/Styrelsens nettokostnader

    Fullmktiges beredningar -296 -389 -390 -390 -390

    Personalnmnden -2 536 -6 616 -2 839 -2 839 -2 839

    Revision -1 574 -1 695 -1 732 -1 732 -1 732

    Valnmnden -20 -76 -76 -1 001 -76

    verfrmyndaren -3 373 -2 900 -3 700 -3 700 -3 700

    Kommunstyrelsen -135 085 -104 874 -105 361 -105 361 -105 361

    Bildningsnmnden -933 404 -925 264 -929 353 -923 742 -922 143

    Plan- och miljnmnden -46 547 -49 003 -49 019 -49 019 -49 019

    Socialnmnden -729 728 -728 295 -735 322 -739 707 -741 282

    Tekniska nmnden -42 948 -42 167 -42 085 -42 085 -42 085

    Vatten- och avfallsnmnden -1 695 0 0 0 0

    Fonddisposition/avsttn 0

    Reducering av nmndernas ramar 0 0 0 28 000 25 000

    Summa nmnderna/styrelsens ramar -1 897 206 -1 861 279 -1 869 877 -1 841 576 -1 843 627

    Politiska prioriteringar 9 808 -6 000 -5 000 0 0

    Kompensation inflation 0 0 0 -12 103 -26 309

    Tillggshyror 1 712 -3 674 -10 156 -10 907 -11 143

    Hyra ny rddningstjnststation 0 -6 600 -6 600 -6 600 -6 600

    Max utrymme lnekningar 1 318 -30 058 -72 523 -117 851 -169 404

    Nettoram nmnder/styrelsen -1 884 368 -1 907 611 -1 964 156 -1 989 037 -2 057 083

    Pensioner -90 513 -90 489 -91 028 -94 176 -96 882

    Lneskatt p pensioner -21 958 -21 953 -22 083 -22 847 -23 504

    Avsttning ansvarsfrbindelsen inkl lneskatt 0 0 0 0 0

    Semesterlneskuld 840 -2 000 -2 000 -2 000 -2 000

    Justering kap kostnader 138 812 144 214 149 318 149 318 149 318

    Kommunstyrelsen finans 63 981 61 813 73 187 73 687 74 187

    Avskrivningar -87 086 -85 000 -90 000 -91 000 -92 000

    Verksamhetens nettokostnader -1 880 292 -1 901 026 -1 946 762 -1 976 055 -2 047 964

    V-netto / skatteint och ujmn % 96,7 98,2 98,3 97,2 97,5

    Skatteintkter 1 449 054 1 477 686 1 530 651 1 591 877 1 666 695

    Avrkning skatt 36 551 0 0 0 0

    Inkomstutjmning 345 669 370 901 356 500 359 135 364 364

    Kostnadsutjmning -11 717 -15 482 -7 989 -7 989 -7 989

    Regleringsbidrag/-avgift 42 984 19 772 12 191 1 669 -12 326

    Mellankommunal utjmning 0 -3 700 -100 0 0

    LSS-utjmning 15 088 16 166 17 631 17 631 17 631

    Konjunkturstd 0 0 0 0 0

    Fastighetsavgift 66 353 71 174 71 078 71 078 71 078

    Finansiella intkter 5 459 5 000 5 500 5 500 5 500

    Finansiella kostnader -14 150 -10 000 -15 000 -15 000 -15 000

    Resultat fre extraord.poster 23 700 47 846 41 989

    Res.2 /skatteint. Ml: 2 % 2,83 1,57 1,20 2,35 2,00

    Extraordinra kostn/intkter 0 0 0 0 0

    rets resultat (frndring av eget kapital) 54 999 30 491 23 700 47 846 41 989

    Resultatniv 2011 - 2014 2,00%

    Motala - Planeringsfrutsttningar 2013 33

  • Investeringsbudget Kommunfullmktiges beslut om investeringar 2012 - 2014 innebar hga investeringsniver, speciellt under det frsta ret. Investeringsredovisningen fr 2011 visade verskott p 88 miljoner kronor dr drygt 63 miljoner fresls tillggsbudgeteras 2012. P grund av denna hga planerade investe-ringsnivn under 2012 fick kommunchefen i uppdrag att se ver investeringarna under 2012 fr att om mjligt skjuta p investeringar. Detta har resulterat i ett frslag att skjuta p 19 miljoner kronors investeringar framt i tiden.Det r ndvndigt att i arbetet med MoR 2013 - 2015 ge frutsttningar fr en investeringsbudget i balans. Kommunen har i flera fall mindre bra framfrhllning i planeringen av investeringarna samt att flera projekt frsenas i tiden. Detta fr frutom konsekvenser fr ekonomin ven konse-kvenser i den lpande verksamheten.

    De preliminra ekonomiska ramarna avseende investeringsbudgeten 2013 - 2015 utgr frn MoR 2012 - 2014, frslaget till reviderad investeringsbudget 2012 samt till tillggsbudget 2012. Nedan redovisas investeringsramarna i den skattefinansierade verksamheten att inrymma sina skanden inom. Belopp i tkr Investeringsram

    2013Investeringsram 2014

    Investeringsram 2015

    Kommunstyrelsen 45 000 45 000 45 000

    Bildningsnmnden 25 000 25 000 10 000

    Plan- och miljnmnden 5 000 1 000 2 000

    Socialnmnden 2 000 2 000 2 000

    Tekniska nmnden 12 000 12 000 12 000

    Tekniska nmnden, fastighet 11 000 15 000 29 000

    Summa 100 000 100 000 100 000Fr att skapa en bttre planering avseende investeringar ska nmnderna frutom beslut om kom-mande tre rs investeringar ven ta fram en plan fr investeringar fr ytterligare sju r. Denna lng-siktiga investeringsplan som omfattar tio r ska anvndas som ett arbetsmaterial.

    rsagendaProcessen kring kommunens ledningssystem beskrivs i form av en rsagenda fr samtliga nmnder och styrelsen med dess frvaltningar. rsagendan r uppdelad i en planerings- och uppfljnings-process. Varje process r indelad utifrn niver i organisationen; frn den politiska ledningen till och med den enskilde medarbetaren.

    Januari Februari Mars April Maj Juni Augusti September Oktober November December

    Planeringsprocess

    Kommun- ledning - politik

    Tillggs-budget KS

    KS beslut planerings-frutstt-

    ningar

    Dia

    log

    MoR

    Partiernas frslag

    KS beslut MoR

    KF beslut MoR

    Kommun-ledning - frvaltning

    BerkningsunderlagBefolkningsprognos * Lokalfrsrjning * Planprioritering * IT plan * Kompetensfrsrjning* Lnekningar*

    Gemensamma aktiviteter bereds

    Nmnd - politik

    Frslag MoR

    Beslut om ev prioriteringar

    Beslut om MoR och VP

    Nmnd - Frvaltning

    Schablonbudget - versyn resursfrdel-

    ningsprinciper

    Prel. enhets-ramar

    frdelas

    Verksamhetsplan - mlniver och aktiviteter

    Detaljbudget sammanstlls

    Enhet Detaljbudget Enhetens budget och handlings-plan faststllsHandlingsplan

    Medarbetare Medarbetarsamtal

    34 Motala - Planeringsfrutsttningar 2013

  • Uppdrag Verksamhetsplanen r en plan fr rets verksamhet dr det anges hur frvaltningen ska uppfylla sitt uppdrag utifrn de politiska mlen. Verksamhetsplanen beslutas i den ansvariga nmnden/styrelsen. Infr MoR 2012 - 2014 ska nmnderna och styrelsen i verksamhetsplanerna fr respektive r se till att inarbeta aktiviteter kopplat till fljande politiska uppdrag. Ansvarig nmnd/styrelsen framgr under respektive uppdrag.

    Bilaga 1Srskilda uppdrag arbetsmarknadspolitik

    Nringslivsbolag 1. Under vren 2011 bildades en ekonomisk frening Tillvxt Motala vars tillkomst kommunen stdjer. Den ekonomiska freningen ska efterhand verg till ett bolag med preliminr start under 2012. Motala kommun avser att under 2011 definiera de tjnster som kommunen vill upphandla i ett upphandlingsunderlag. Den ekonomiska ramen fr upphandlingen r kostnaden fr befintlig verksamhet. Det tnkta nringslivsbolaget har mjlighet att lgga anbud och kan drmed komma att driva kommunens nringslivsservice mm. Syftet med konstruktionen r en organisatorisk samverkan mellan kommunen och nringslivet som ger en kad attraktivitet och tillvxt i Motala. Ansvar: Kommunstyrelsen

    Motala verkstad som kulturomrde 2. Kommunen har en lngsiktig plan fr investeringar i Motala Verkstad som inledningsvis har anvnts fr att skra de kommunalgda byggnadernas skal. Ett kat fokus sker nu p den inne-hllsmssiga utvecklingen genom att ta fram en lngsiktig verksamhetsid fr Motala Verkstads-omrdet i samband med detaljplanearbete. I detaljplanearbetet prvas frutsttningarna fr ett stadsmuseum. Ansvar: Bildningsnmnden och Kommunstyrelsen

    En sammanhllen vuxenutbildning3. Vuxenutbildningen ska bidra till att frbttra matchningen p arbetsmarknaden och ka syssel-sttningen. Fortsatta frstrkningar ska bygga p en strategi och plan med ett helhetsperpektiv p en sammanhllen vuxenutbildning. Insatserna ska bygga p frdjupade analyser av berrda gruppers kompetensniv och systematiska och lngsiktiga bedmningar av behovet hos offent-liga och privata arbetsgivare. Ansvar: Bildningsnmnden

    Januari Februari Mars April Maj Juni Augusti September Oktober November December

    Uppfljningsprocess

    Kommun- ledning - politik

    rsredo-visning

    Interkon-troll KS

    Dia

    log

    boks

    lut

    Uppfljning KS

    Uppfljning KS

    Delrsrapport Internkontroll

    KS

    Delrs- rapport

    KF

    Kommun-ledning - frvaltning

    Nmnd - politik

    rsredovis-ning Intern-

    kontroll

    Mnads- uppflj-

    ning

    Mnads- uppfljning

    Mnads- uppfljning

    Mnads- uppfljning

    Delrsrapport Mnads- uppfljning

    Mnads- uppfljning

    Mnads-uppfljning

    Nmnd - Frvaltning

    Std, sammanstllning och analys Std, sammanstllning och analys Std, sammanstllning och analys

    Enhet Lpande uppfljning och analys Lpande uppfljning och analys

    Medarbetare Lnesamtal Medarbetar-enkt

    Motala - Planeringsfrutsttningar 2013 35

  • Frskola p obekvm arbetstid4. Frskolans ppettider ska anpassas efter familjernas behov av omsorg. Barnomsorg p obe-kvm arbetstid ska erbjudas i varje stadsdel och i centralorten ska finnas barnomsorg p natten. Ansvar: Bildningsnmnden

    Frsrjningsstd5. Mot bakgrund av det arbete som pgr i kommunen fr gruppen under 25 r ska socialfr-valtningen och bildningsfrvaltningen se ver och frnya arbetsformerna i syfte att frdjupa samverkan. Ansvar: Bildningsnmnden och Socialnmnden Ml och Resursplan 2012 - 2014 16

    Sommarjobb6. Ungdomar i gymnasieldern ska erbjudas sommarjobb inom bildningsnmndens ekonomiska ramar under 2012. Syftet r att mjliggra introduktion p arbetsmarknaden och minska ungdoms-arbetslsheten. En lngsiktig bedmning av behovet av sommarjobb med nivpriori-tering ska tas fram fr fortsatta beslut i ml och resursplanen. Utifrn arbetet med lokala branschprogram vill vi ocks utreda mjligheterna att stimulera som-marjobb fr ungdomar p gymnasiets yrkeslinjer. Ansvar: Bildningsnmnden

    Srskilda utredningsuppdrag unga

    Skolnrvaro7. En grundfrutsttning fr att lyckas r att man r nrvarande i skolan. Det finns stora mnsk-liga och ekonomiska vinster att gra p att satsa p skolnrvaro som en del av arbetet med goda skolresultat. Barn och ungas livsvillkor ska ses i ett sammanhang dr den viktigaste samarbets-partnern r frldrarna. Vi ger drfr ett uppdrag att bygga upp ett strukturerat arbetsstt och samverkan kring skolfrnvaro. De barn och unga som har ogiltig frnvaro ska upptckas i ett tidigt skede och de barn, unga och familjer som har behov av insatser fr snabb hjlp. Ansvar: Bildningsnmnden

    Insatser fr barn och unga i samhllets vrd.8. Barn som vxer upp i samhllets vrd har strre risk fr en ogynnsam utveckling enligt olika rapporter. De lmnar grundskolan med mycket lgre betyg n andra barn. Placerade barn har strre risk till allvarlig psykisk ohlsa. Ett barn eller en ungdom placeras av flera olika skl, men det innebr alltid att samhllet har ett srskilt ansvar fr barnet det r drfr oacceptabelt att placerade barns framtida mjligheter och hlsa ska frsmras. Vi ger drfr ett uppdrag att arbeta fram en metodik fr att alla dygnsplacerade barn och unga, utifrn sina frutsttningar, fr det std och den hjlp de behver fr att kunna lyckas under skoltiden och f god psykisk och somatisk hlsa. Ansvar: Socialnmnden

    Samordnad socialtjnst med gemensamt utbud9. I syfte att bttre nyttja tillgngliga resurser ska socialtjnsten skapa samsyn kring behoven. I sin tur leder det till att utbudet av insatser ska vara gemensamt. Syftet r att barn- och ungdomar ska erhlla likvrdigt std oavsett vilken port som r ingngen till stdet. Ansvar: Socialnmnden

    36 Motala - Planeringsfrutsttningar 2013

  • Barn och unga med neuropsykiatriska funktionshinder10. Barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder ska f bttre std. Elever som har svrt med uppmrksamhet, socialt samspel med mera, behver std fr att klara av sin vardag. Strre kunskaper och frslag till tgrdsprogram mste spridas gllande barn och ungdomar med neuropsykiatrisk diagnos. Ansvar: Bildningsnmnden

    Tidig upptckt11. Mnga gnger r fokus fr samhllets insatser p det barn som har de synliga behoven. Att se hela familjens behov r svrt. En kad betoning p en socialtjnst med uppskande och frebyggande ambitioner r viktigt fr Motala. Tidig kontakt frutstter ocks arbetsformer dr det r enkelt att f tillgng till std och tjnster som upplevs attraktiva och med mjlighet att se individens och familjens samlade behov. Vi vill drfr att ett utvecklingsarbete genomfrs fr att tidigt upptcka hela familjens behov av tidiga och lngsiktiga insatser. Drfr satsar vi p stdinsatser kring barn och ungas uppvxtvillkor. Ansvar: Socialnmnden Ml och Resursplan 2012 - 2014 17

    Srskilda utredningsuppdrag ldre

    Hlsa och sjlvstndigt liv12. Att kunna fortstta leva sitt liv utifrn sin personlighet och sina behov och vanor innebr att behlla makten ver sin egen vardag. Ett fortsatt oberoende och ett privatliv i det egna hemmet behver sledes mtas med mjligheter till positiva sociala kontakter och upplevelser utanfr den egna bostaden. Det sociala innehllet i form av relationer, mjligheter till aktiviteter, delak-tighet och knslan att kunna pverka har stor betydelse. Vi vill drfr ta fram ett program fr hlsa och sjlvstndigt liv fr ldregruppen. Ansvar: Socialnmnden

    Srskilda utredningsuppdrag

    Det attraktiva Motala.13. Kommunen har startat utvecklingsarbeten i Motala centrum, Varamobaden, Motala Verkstad och Borensberg. Dessa omrden har hg prioritet fr Motalas attraktivitet och framtida utveck-ling fr boende, fretagande och beskare. Fr en hgre verkningsgrad krvs tydliga ml, lng-siktiga investeringar och en organisation dr ansvar och resurser tydliggjorts fr genomfrande. Genomfrandet av centrumplanen sker i samverkan med nringsidkare och fastighetsgare inom ramen fr freningen Mitt i Motala dr kommunen medverkar till finansieringen av en centrumledare. Av srskild vikt r att involvera och samordna investeringar i centrum med berrda fastighetsgare. En affrsplan och idprogram har tagits fram fr Varamobaden bland annat i syfte att utveckla besknringen. En organisation fr kommunens utvecklingsarbete och samverkan med nrings-idkare och intressenter ska tillkomma under 2011. I Borensberg pgr ett arbete med en frdjupad versiktsplan fr samhllets lngsiktiga ut-veckling. Borensberg bedms ha en hg potential fr utveckling som boendeort med sitt lge mellan Motala och Linkping. I samband med att den frdjupade versiktsplanen ska antas ska en beskrivning av ml och organisation fr genomfrande finnas med.

    Motala - Planeringsfrutsttningar 2013 37

  • De angivna omrdena ska ing i handlingsplanen fr LUP i ett prioriterat utvecklingsarbete. Frn 2012 och framt ska de finnas tydligt avvgda och prioriterade i Ml och resursplanen avseende bde drift och investering samt organiserade enligt en enhetlig struktur. Ansvar: Kommunstyrelsen

    Idprogram fr fritidsanlggningar14. Ett idprogram fr fritidsanlggningar ska tas fram under 2011 med underlag fr lngsiktiga investeringar. En dialog pgr med freningar och allmnhet. Avsikten r att idprogrammet i vissa delar ska kunna hanteras i Ml och resursplan fr 2012. Ansvar: Bildningsnmnden

    Idrottscenter15. Ett utvecklingsprogram tas fram under 2012 fr ett samlat idrottsomrde kring simhallen, fot-bollsarenan, bandy, hockeyhallen etc. Programmet ska innehlla framtida behov av markexploa-tering, investeringar och infrastruktur. Som ett led i landsbygdsutvecklingen ska arbetet med nridrottsplatser i kommunens mindre ttorter fortg. Fr 2012 prioriteras Fornsa/Fgelsta. Ansvar: Bildningsnmnden Ml och Resursplan 2012-2014 18Detaljplanearbete16. Stadsbyggnadsenhetens underlag fr planprioriteringar och hanteringen av den fysiska pla-neringen ska ses ver. Avsikten r att gra planprioriteringarna mer politi