Motala - Planeringsförutsättningar 2013

Planeringsförutsättningar 2013Antagna av kommunstyrelsen 2012-03-27

Inledning

Motala kommuns planeringsförutsättningar för 2013 har blivit ett tydlig politiskt styrdokument att ligga till grund för det fortsatta arbetet med en ny MoR (Mål och Resursplan).

Vi kan bocka av en del uppdrag från MoR 2012 och finjustera siktet med en ny inriktning för 2013. Det finns goda skäl till framtidstro i Motala med den ökade tillgänglighet som blir verklighet när bana/väg projektet är klart 2013.

Med kraftfulla satsningar för att öka Motalas attraktivitet för boende ska också sysselsättningen öka.

Camilla Egberth Kommunstyrelsens ordförande

Sammanfattning

En aktiv arbetsmarknadspolitik

Sysselsättningen ökade något 2010 men antalet arbetstillfällen i Motala minskade vilket innebär en fortsatt ökad utpend-ling. Utbildningsnivån ligger konstant under riket och regionen och i det korta perspektivet är det särskild allvarligt att relativt många vuxna enbart har grund-skoleutbildning.

Inriktning för 2013 är:

Arbetet med en stadsvision •ska ske för Motala tätort för att utnyttja den ökade tillgäng-ligheten och utveckla Motala som boplats. Fler invånare ger mer arbetstillfällen och förbätt-rade kommunikationer ökar möjligheten till sysselsättning. Stadsvisionen ska utgöra en grund för prioriteringar av investeringar i tätorten vad avser Centrum, Gamla Motala Verk-stad, Varamobaden, nya bostads- och industriområden, fritids- och kulturanläggningar mm.

Ett kommunövergripande och långsiktigt arbete för en ökad utbildningsnivå. Särskilda satsning-•ar ska ske avseende vuxenutbildning i syfte att skapa ökade möjligheter till matchning – byggt på kompetens- och branschanalyser.

I syfte att öka kompetensnivån för att minska arbetslöshet och utanförskap ska MOD- projek-•tet och övriga ESF-projekt som berör Motala fokuseras.

För att stimulera många små företag i branscher där sysselsättningen ökar ska arbetet med att •främja innovationer/nyföretagande/entreprenörskap stärkas i ökad samverkan mellan privata och offentliga aktörer.

För ökad inflyttning av boende och företagare ska platsmarknadsföringen stärkas med tydlig •koppling mot bana/vägprojektet och med budskapet att det blir mer lönsamt att investera i Motala med den förbättrade tillgängligheten.

Investeringar i barns och ungas uppväxtvillkor

Resultaten i grundskolan och gymnasieskolan fortsätter att ligga under regionen och riket. Vid jämförelser avseende barnfattigdom ligger Motala bra till. Indikationer finns på höga ohälsotal hos barn och unga jämfört med andra kommuner.

Motala - Planeringsförutsättningar 2013 3

Inriktning för 2013:

Ett fortsatt fokus på arbetet med ”En skola för alla” – med ett inkluderande synsätt som ska •leda till ökad måluppfyllelse i grundskolan. Avgörande faktorer är att säkerställa en hög närva-ro och god kvalité i undervisningen för att samtliga elever ska erhålla resultat som ger förutsätt-ningar till fortsatta studier. Arbetet med en skola för alla inkluderar även barn i samhällets vård.

En fördjupning av samverkan mellan skola och socialtjänst med inriktning mot tidig upptäckt •av barn som ej når målen i skolan och hälsoaspekter i ökad samverkan med landstinget för att etablera ett effektivt förebyggande arbete.

Utveckla befintliga mötesplatser för unga med utgångspunkt att förbättra inflyttande och inne-•håll – för att ge unga en utvecklande fritid och stärka bilden av kommunen som en bra boplats.

Insatser för äldre

Resultat från SKL:s öppna jämförelse visar att Motala har en god omsorg om de äldre. Som för alla kommu-ner är den framtida utmaningen att möta den demo-grafiska utvecklingen med fler äldre och en förväntad värderingsförskjutning mot ökad autonomitet.


Boendefrågan ska analyseras i syfte att väga be-•hovet av särskilda boendeformer för äldre och möjligheten att öka den fysiska tillgängligheten i bostadsbeståndet. Analys och handlingsplan ska tas fram i en bred samverkan med olika aktörer.

Samordning sjukvård/omvårdnad genom en utveckling av avsiktsförklaringen mellan Motala •kommun och närsjukvården. Kvalitén ska säkras i sjuk-och omvårdnadsprocesser för äldre i hemmet bl. a genom att pröva ny teknik och nya vårdformer. Genomförandet av övertagandet av hemsjukvården har ett fortsatt fokus.

Hälsa och självständigt liv för äldre ska främjas genom sociala nätverk, anhörigstöd och före-•byggande hälsoarbete för äldre.

Det attraktiva och klimatsmarta Motala

Befolkningen minskade 2011 med 127 personer jämt fördelat på flytt- och födelsenetto. Pågående infra-struktursatsningar leder till ökad ömsesidig tillgäng-lighet mellan orterna i västra Östergötland. Motala klättrar sakta uppåt från en låg nivå vad avser boende-ranking. Vår region och Motala har relativt låga koldi-oxidutsläpp. Körsträckan per invånare med bil ser ut att plana ut.

4 Motala - Planeringsförutsättningar 2013


Arbete med stadsvision (se aktiv arbetsmarknadpolitik) •

Platsmarknadsföring mot riktade målgrupper. Det finns en potential för återvändande stude-•randen och inflyttning av barnfamiljer. En fördjupad analys av målgrupper för marknadsföring ska leda till mer precisa insatser. Ökad samverkan med andra aktörer kring platsmarknadsföring av Motala för ökat genomslag.

Klimatsmarta lösningar. Utveckla cykelstaden Motala för att stärka klimat- och hälsoarbete samt •som del av varumärket Motala. Främja resande med kollektivtrafik. Fortsatt arbete med energi-effektivisering i privata och offentliga verksamheter – Motala kommun ska utgöra en förebild genom EPC–projektet. Insatser för ökad användning av fjärrvärme och biogas. Minimering av avfall och maximering av återvinning i samverkan med företag och medborgare i Motala.

Säkerställa bemötande och tillgänglighet i kommunorganisationen•

Ekonomiska ramar och årsagenda för 2013

Det finns en medvetenhet i kommunen om att det långsiktigt krävs överskott för att till exempel finansiera investeringar och ökande pensionsutbetalningar. Av avgörande betydelse för att långsik-tigt nå hållbara resultat är att kommunens ekonomi i samklang med mål och riktlinjer för verksam-heten också blir styrande i praktiken. År 2011 var sjunde året i rad som kommunen i sin helhet är i ekonomisk balans. Den skattefinansierade verksamheten är i balans mot tilldelad ekonomisk ram, men det som oroar är att verksamheten under 2011 förstärkts med 30 miljoner kronor där huvud-delen inte finns kvar under 2012 och framåt. Det omställningsarbete som kommunen inledde under hösten 2011 måste fortsätta för att i verksamheten komma i ekonomisk balans under 2012. En stor utmaning som kommunen står inför är att anpassa verksamheten när behov eller resurser förändras. Demografin och andra faktorer gör att det krävs en omfördelning av resurser inom den kommunala verksamheten.

Med ett beräkningsunderlag som grund återstår den politiska prioriteringen. Ett förslag till ramar för driftverksamhet och investeringar för styrelsen och nämnderna 2013-2015 har tagits fram utifrån de delar i beräkningsunderlaget som är aktuella. Det är nödvändigt att i arbetet med MoR 2013-2015 ge förutsättningar för en investeringsbudget i ”balans”. För att skapa en bättre planering avseende investeringar ska nämnderna förutom beslut om kommande tre års investeringar även ta fram en plan för investeringar för ytterligare sju år.

Processen kring kommunens ledningssystem beskrivs i form av en årsagenda för samtliga nämnder och styrelsen med dess förvaltningar. Årsagendan är uppdelad i en planerings- och uppföljnings-process. Varje process är indelad utifrån nivåer i organisationen; från den politiska ledningen till och med den enskilde medarbetaren.


BakgrundPlaneringsförutsättningarna är ett av huvuddokumenten i Motala kommuns ledningssystem, Led-Mot. Planeringsförutsättningarna ska innehålla fakta och analys av kommunens läge och en bedömning av den framtida utvecklingen. Mot denna bakgrund redovisas förslag till beslut om inriktning för 2013 samt preliminära ekonomiska ramar och årsagenda. De ekonomiska ramarna är fördelade i enlighet med en resursfördelningsmodell som beskrivs i dokumentet. Planerings-förutsättningarna utgör grunden för nämndernas och styrelsens arbete med mål och resursplanen (MoR). Utvecklingschefen är samordningsansvarig för framtagande av planeringsförutsättningarna i samverkan med ekonomichefen.

Den politiska majoriteten har i samband med planeringsförutsättningarna och MoR för 2012 infört begreppet ”uppdrag” med avsikten att tydligare visa förväntade aktiviteter kopplat till de politiska prioriteringarna i det lokala utvecklingsprogrammet (LUP). Med anledning härav har arbetsmodel-len för planeringsförutsättningarna 2013 utvecklats i syfte att politiskt förankra den analys förvalt-ningen gör av läget samt att i en dialog mellan politik och förvaltning beskriva den inriktning för 2013 som blir konsekvensen av analysen.

Innehållsmässigt har planeringsförutsättningar för 2013 i än högre grad än föregående version i sin analys kopplats till de fyra områden som är politiskt prioriterade i LUP. Föregående års medarbe-taravsnitt har fått en mer generell utformning med utgångspunkt från kommunens personalpolitik. Vidare har tre områden av strategisk betydelse som tidigare legat utanför den kommungemensam-ma samordningen; – IT, - lokalförsörjning – stadsbyggnadsprojekt, integrerats med planeringsför-utsättningarna. Dessa nya områden har särskild bäring på investeringsbudgeten.

Varje avsnitt innehåller fakta med en analys av framtiden utformad i samverkan med de tjänstemän som har sakkompetens inom respektive område.. För samtliga uppdrag i MoR 2012 har gjorts en aktualitetsbedömning. Mot bakgrund av fakta, analys samt aktualitetsbedömning görs en konse-kvensbeskrivning med ny inriktning för 2013 Den nya inriktningen ska ligga till grund för kom-mande politiska uppdrag i MoR och förvaltningarnas aktiviteter i verksamhetsplanerna för 2013. De politiska uppdragen i MoR 2012 utgör bilaga 1 till denna skrivelse.

Tidigare versioner av planeringsförutsättningar har innehållit ett beslut om målfolkmängd. Mål-folkmängden har använts som utgångspunkt för befolkningsutvecklingen och legat till grund för de preliminära ekonomiska ramarna. I denna version är de ekonomiska ramarna beräknade på en oförändrad befolkning de kommande tre åren. Ett beslut om målfolkmängd tas i samband med att kommunfullmäktige tar MoR för 2013.


OmvärldsspaningEU, Sverige och Östergötland

SKL (Sveriges kommuner och landsting) bedömer att ca 60 % av de ärenden som hanteras i kommunfullmäktige påverkas av EU. Inom EU och Sverige har under 2011 upprättats nationella reformprogram i syfte att verka för Europa 2020. Sveriges nationella reformprogram beskriver hur vårt land anpassar sig till EU 2020 vad avser inriktning, ambitionsnivå och arbetsformer.

I Östergötland pågår arbetet med ett nytt regionalt utvecklingsprogram (RUP) som ska antas den 3 maj 2012. Förslaget till ny RUP har en större politisk bredd och tydlighet än tidigare version. Mot-ala kommun har varit delaktig i den dialog Regionförbundet Östsam genomfört avseende remiss-förslag RUP. Motala kommuns ställningstagande till remissförslag RUP finns i yttranden antagna av kommunstyrelsen. Varje år yttrar sig kommunstyrelsen också över Regionförbundets treårsplan. Kommunen ska generellt stärka sitt arbete genom interkommunal, regional, nationell och interna-tionell samverkan och söka stöd för detta både i Sveriges och EU:s fonder och program. Genom att bevaka och beakta överordnade nivåers strategier och mål ökar förutsättningarna att kunna ta del av gemensamma utvecklingsmedel.

Motala kommuns ökade ambitioner att samverka och påverka den regionala utvecklingen ställer ökade krav på att kommunen kommunicerar sina ställningstaganden.

Motala kommuns företrädare i Regionförbundet Östsams olika samverkansformer ska föra fram de ställningstaganden som framgår av kommunens yttrande över RUP och Regionförbundets treårs-plan.

En ökad regional och interkommunal samverkan innebär att successivt stärka vårt arbete inom Regionförbundet Östsam och Läns-Slako samt ökad samverkan med universitet och högskolor, Närsjukvården i Väst och med kommunerna i Västra Östergötland.

SverigestudienSverigestudien är ett initiativ från de fristående företagen Preera, Volvo IT, Fortos och Vidunderlig. Avsikten med studien är att verka för ökad demokrati genom att tillföra kunskap om värderingarna hos dem som bor i Sverige. Studien presenterades i maj 2011 och har nu genomförts tre gånger. Nedan citeras en sammanfattning av Sverigestudien. Mer information om studien finns på www.sverigestudien.se

Tre tillväxtdimensioner: • smart, hållbar, inklude-randeFem siffersatta mål:• sysselsättning, FoU, klimat, utbildning, fattigdomTio integrerade riktlinjer•Sju flaggskeppsinitiativ:• Digitala agendan, Unga på väg, Innovationsunionen, Integrerad industripoli-tik, Ny kompetens och arbetstillfällen, Plattform mot fattigdom, Ett resurseffektivt EuropaNationella reformprogram•

Europa2020-

strategin


Ärligheten varar inte längre längstÄrlighet var den mest valda personliga värderingen 2009 och 2010, hälften av respondenterna valde ordet för att beskriva sig själva. I år återfinns ordet ärlighet på plats fem. Samtidigt har ärlighet försvunnit helt från topplistorna över nuvarande och önskade värderingar för arbetsplats och sam-hälle. Har vi blivit mindre ärliga eller har bara verkligheten kommit ikapp oss? Vad kan ligga bakom denna värderingsförändring och vad innebär den?

Toppstyrda organisationerUnder 2009 och 2010 befann sig Sverige i lågkonjunktur, men beskrivningarna av de svenska ar-betsplatserna var ändå relativt positiva. I år skymtar högkonjunkturen vid horisonten, hjulen börjar snurra snabbare, men den svenska arbetsplatsen beskrivs i år som en plats fylld av osäkerhet, kort-siktighet och utan utrymme för delaktighet och eget ansvar. Vad är det som gör att ledarna tycks springa ifrån såväl medarbetarna som gällande ledarskapsideal? Hur påverkar det organisationerna?

Den försvunna kundenFörra årets stora rubrikskapare i Sverigestudien var faktumet att kunden var frånvarande i beskriv-ningen av såväl nuvarande som önskad arbetsplats. Trenden består även i år, det första kundordet återfinns på plats 46 respektive 38 för nuvarande respektive önskad arbetsplatskultur. Detta kan jämföras med att USA, Kanada och Australien placerar ordet kundtillfredsställelse först när de be-skriver sin arbetsplats. Vi tittar på alternativa förklaringar till den frånvarande kunden, som rimmar illa med hur vi vill se oss själva, och vi ställer oss frågan om hur vi kan bli mer fokuserade på dem vi är till för.

Myten om den innovativa svenskenSverige presenterades i år ännu en gång som det mest innovativa landet i Europa, men den kreativi-tet som skulle ligga bakom denna utnämning syns det lite av i årets Sverigestudie. Vad värre är tycks det dessutom saknas utrymme för innovation och nytänkande på bred front på våra arbetsplatser. Är innovation en uppgift för några få? Om inte, hur kommer det sig att arbetsplatserna idag inte tycks ge utrymme för entreprenörskap, och vad får detta för betydelse för verksamhetens utveck-ling?

Längtan efter ett uthålligt samhällePrecis som föregående år är den bild av det önskade framtida samhället som målas upp iSverigestudien vacker, och förmodligen utmanande att uppnå. Nytt för i år är att önskan om det hållbara samhället med ökat fokus på miljö och våra medmänniskor, och minskat slöseri med resur-ser har gett stort avtryck i de 10 mest valda värderingarna. Glappet mellan nuläget och den önskade framtiden är stort och vi frågar oss, och er vem som ska göra den stora skillnad som efterfrågas. Detta då ”nånannanismen” tycks fortsätta att råda och det för oss är oklart vem som ska stå för förändringen, och kanske framförallt när detta ska göras (för det tycks inte vara på arbetstid).

…och energiläckaget fortsätter att ökaFörutom dessa fem spår är det även värt att notera att trenden med ökande missnöje för den kultur och de värderingar som präglar vårt samhälle stiger även i år. Det så kallade energiläckaget är nu uppe i 42% och närmar sig de nivåer som fanns på Island och i Lettland precis innan de länderna föll ned i djup bankkris hösten 2008.

Motala kommun ska följa arbetet med Sverigestudien i syfte att förstå värderingsförskjutningar hos våra medborgare. Studien har direkt bärighet på kommunens uppdrag kring medborgardialog och är relevant som bakgrund till all verksamhetsplanering.


MedborgarundersökningHösten 2011 genomfördes SCB:s medborgarundersökning första gången i Motala. SCB rekom-menderar att sätta medborgarundersökningen i ett sammanhang med andra undersökningar och jämförelser. Under våren 2012 genomförs en analys av medborgarundersökningen tillsammans med andra undersökningar och nationella jämförelser för att erhålla en helhetsbild av fakta och uppfatt-ningar om Motala. Denna helhetsanalys är tillsammans med politiska prioriteringar avgörande för vilka åtgärder kommunen vill vidta med anledning av resultaten i medborgarundersökningen.

Flera kommungemensamma mål mäts genom medborgarundersökningen. Den samlade bedöm-ningen av de undersökningar och jämförelser kommunen deltar ska tillmätas stor betydelse vad av-ser valet av aktiviteter i verksamhetsplanerna för 2013. En sammanfattning av kommunens resultat i medborgarundersökning presenteras i planeringsförutsättningarna med hänsyn till referenser görs till undersökningen i övriga avsnitt.

Medborgarundersökningen är en attitydundersökning där den som svarar ej behöver haft kontakt med kommunen. Detta skiljer sig från en kundundersökning som bygger på att de som svarat fått en tjänst utförd eller på annat sätt varit i kontakt med kommunen. Svarsfrekvensen för medborgar-undersökning i Motala är 53 % vilket är något under snittet för deltagande kommuner.

Nöjd Region Index

Nöjd Medborgar Index

Nöjd Inflytande Index

Motala 59 53 38

Samtliga 128 kommuner som deltagit 2011

60 54 41 (säkerställt högre än Motala)

Kommunstorlek30 000 - 49 000 invånare

62 (säkerställt högre än Motala)

55 41

Kommentarerna nedan är genomgående kopplade till jämförelser med kommuner i samma storlek och faktorer som är statistiskt säkerställt under eller över snittet.

Nöjd Region Index är ett mått som baseras på frågor om hur nöjda medborgarna är med Motala som plats att bo och leva på. Kommunen ligger under snittet för kommuner i samma storlek. De faktorer som ligger under snittet är arbetsmöjligheter, utbildningsmöjligheter och kommunikationer. De faktorer som ligger över snittet för kommersiell service och bostäder.

Nöjd Medborgar Index är ett mått som baseras på frågor om kommunens olika verksamheter – totalt 14 olika frågor täcker större delen av kommunens verksamhet. Motala kommuns resultat är något under snittet vilket dock ej är säkerställt med hänsyn till felmarginalen. De flesta faktorer i detta index ligger inom felmarginalen. Under snittet finns stöd för utsatta personer. Över snittet ligger vatten och avlopp.

Nöjd Inflytande Index är ett mått med frågor som handlar om medborgarnas möjligheter till inflytande i Motala kommun. Totalt ingår fyra olika frågor. Motala kommuns resultat är säkerställt under snittet för detta index. Kommunens information ligger under snittet för de kommuner som är i jämförbar storlek.

Motala kommun har för avsikt att vartannat år genomföra SCB:s medborgarundersökning för att


få en bild av medborgarnas attityder och jämföra våra resultat med andra kommuner. Under 2012 påbörjas en systematisk analys av ett avgränsat antal kommuner i samma storleksordning och med liknande geografiska samband.

Motala kommuns ökade ambitioner att delta i undersökningar och jämförelser ställer ökade krav på analys och kommunikation med kommunens medborgare och kunder. Detta måste särskilt upp-märksammas när dessa undersökningars resultat är en del av kommunens målstyrning.

Arbetet med medborgardialog ska utvecklas med fokus på att säkerställa de aktiviteter som redan pågår och en utveckling av dialogmöten i mindre tätorter och stadsdelar i Motala tätort. Särskilda insatser bör också riktas på att utveckla dialogen med ungdomar. Ökade ambitioner avseende med-borgardialog ställer krav på resurser.

Prioriterat område – aktiv arbetsmarknadspolitikMänniskor ska rustas med rätt kunskap och företagen växa med rätt kompetens. Allas rätt till egen försörjning, menings-full sysselsättning och ett rikt socialt liv är grundläggande mänskliga rättig-heter. Alla har både rätt och skyldighet att bidra till sitt eget och till samhällets välstånd och utveckling. En aktiv ar-betsmarknadspolitik är resultatet av att systematiskt och uthålligt kombinera ut-bildnings-, näringslivs- och socialpolitik.

Fakta - analys

Antalet sysselsatta i natt och dagbefolkning i Motala - källa SCB


Andelen sysselsatta i befolkningen har ökat i Motala under 2010 medan antalet arbetsplatser i kom-munen har sjunkit trots en nationell högkonjunktur (obs gäller 2010). Det minskade antalet ar-betsplatser i Motala innebär en ökad utpendling och att gapet mellan in- och utpendling förstärkts. Minskningen av arbetstillfällen i Motala har fortsatt inom tillverkningsindustrin även under 2010 vilket övriga sektorer inte kunnat kompensera. De branscher som har ökat i Motala har i huvud-sak en koppling till den interna efterfrågan – handel, företagstjänster, bygg, bemanning, restaurang och hotell. Det betyder att Motalas storlek och befolkningsutveckling och därmed attraktivitet som boplats är avgörande faktorer för vår lokala sysselsättning.

Den förhållandevis låga ökningen av förvärvsintensiteten i Motala 2010 (0,6 %) jämfört med riket (1,3 %) har ett sannolikt samband med matchningen mellan kompetens och tillgängliga arbetstillfäl-len. En konsekvens av den strukturomvandling som pågått är att arbetslösheten i Motala under flera år legat över riket och länet och dessvärre ser ut att fortsätta. I februari 2012 är 9,7 % arbetslösa (16 – 64 år) i Motala jämfört med 7,8 % i Östergötland och hela Sverige; 6, 8 %. För ungdomar 18 – 24 år har Motala markant högre arbetslöshet. I februari 2012 är 16,6 % av ungdomarna 18 – 24 år arbetslösa medan Östergötlands siffror är 12,4 % och rikets är 10,6 %.

Ett uttalat politiskt mål är att ingen ungdom under 25 år ska behöva söka ekonomiskt bistånd. Antalet personer (registerledare) med ekonomiskt bistånd under 25 år var i januari 2012: 125 st. Kommunens ambition är att erbjuda en mångfald av aktiviteter för att påbörja utbildning eller arbete och därmed undvika ett passivt bidragsberoende. Tillsammans med kommunens partners i samordningsförbundet Motala/Vadstena och näringslivet i Motala finns anledning att vidta yt-terligare samverkansåtgärder för att öka verkningsgraden för olika samhällsinsatser som syftar att minska arbetslösheten.

Nya företag per 1000 invånare 16 - 64 år - källa Tillväxtanalys/SCB

År Motala Regionen Riket

2006 5,9 5,8 7,6

2007 6,5 7,7 9,9

2008 7,0 7,6 9,7

2009 6,4 7,7 10

2010 7,4 8,5 11,1

Vad avser nyföretagande ligger Östergötland markant under rikets nivåer. Motala ligger i sin tur under regionens nivå. Därmed har inte heller nyföretagande kunna kompensera minskade arbetstill-fällen inom tillverkningsindustrin. De senaste 5 åren tappar Motala mot rikets utveckling vad avser nyföretagande.

Högskoleutbildade i åldersgruppen 30 – 34 år (källa SCB)

I åldersgruppen 30 – 34 år finns ett större gap mellan Motala och regionen/riket än samma jämförelse för åldersgruppen 20 - 64 år. Motala har åldersgruppen 30 – 34 år i princip legat still medan riket och regionen ökat under perioden 2007 - 2010.


Det finns stora skillnader mellan män och kvinnor i utbildningsnivå. I Motala ligger kvinnors ut-bildningsnivå på 39 % jämfört med männens 22 % dvs det skiljer 17 procentenheter. I regionen är skillnaden 11,5 procentenheter och i riket ca 13 procentenheter (2010).

Utbildningsnivå 2004 - 2010, förgymnasial utbildning upp till 9 år för befolkning 20 - 64 år. Procentuell fördelning – källa SCB

Jämfört med riket och regionen har Motala en större andel av den förvärvsarbetande befolkningen som enbart har grundskoleutbildningen.

Uppdrag: aktiv arbetsmarknadspolitik

Särskilda uppdrag arbetsmarknadspolitik i MoR 2012 är:

Näringslivsbolag 1. Kommunstyrelsen beslutade den 28 februari 2012 efter genomförd upphandling att tilldela Tillväxt Motala AB uppdraget att driva företagsservice, företagsetablering, platsmarknadsföring och besöksnäring. Uppdraget i MoR 2012 kan därmed anses avslutat. Kommunstyrelsen har nu ett ansvar att aktivt följa uppdragets genomförande.

Motala verkstad som kulturområde 2. Kommunstyrelsen tar under 2012 fram en projektplan för kulturstadsdel Gamla Motala Verk-stad. Projektet avses bedrivas fram t.o.m. 2014 och prioriteras inom ramen för arbetet med en stadsvision för Motala tätort.

En sammanhållen vuxenutbildning3. Uppdraget kan förväntas fortgå under 2013.

Förskola på obekväm arbetstid 4. Uppdraget bedöms kunna avslutas under 2012 och därefter ingå i bildningsnämndens ordinarie verksamhet.


Försörjningsstöd 5. Uppdraget kan förväntas fortgå under 2013.

Sommarjobb 6. Uppdraget bedöms kunna avslutas under 2012 och därefter ingå i bildningsnämndens ordinarie verksamhet.

Inriktning för 2013 är:

Arbetet med en stadsvision ska ske för Motala tätort för att utnyttja den ökade tillgängligheten •och utveckla Motala som boplats. Fler invånare ger mer arbetstillfällen och förbättrade kommu-nikationer ökar möjligheten till sysselsättning. Stadsvisionen ska utgöra en grund för priorite-ringar av investeringar i tätorten vad avser Centrum, Gamla Motala Verkstad, Varamobaden, nya bostads- och industriområden, fritids- och kulturanläggningar mm.

Ett kommunövergripande och långsiktigt arbete för en ökad utbildningsnivå. Särskilda satsning-•ar ska ske avseende vuxenutbildning i syfte att skapa ökade möjligheter till matchning – byggt på kompetens- och branschanalyser.

I syfte att öka kompetensnivån för att minska arbetslöshet och utanförskap ska MOD- projek-•tet och övriga ESF-projekt som berör Motala fokuseras.

För att stimulera många små företag i branscher där sysselsättningen ökar ska arbetet med att •främja innovationer/nyföretagande/entreprenörskap stärkas i ökad samverkan mellan privata och offentliga aktörer.

För ökad inflyttning av boende och företagare ska platsmarknadsföringen stärkas med tydlig •koppling mot bana/vägprojektet och med budskapet att det blir mer lönsamt att investera i Motala med den förbättrade tillgängligheten.

Prioriterat område - Barns och ungas uppväxtvillkorVi investerar i barns och ungas uppväxtvill-kor för att vi vet att barn- och ungdomsår-en har stor betydelse för vuxenlivet. Vi ska gemensamt arbeta med att förebygga och främja ett gott liv genom tidiga insatser i uppväxten.


Fakta och analys

Grafiken ovan beskriver utvecklingen av meritvärdet i genomsnitt för elever i åk. 9 i kommunala skolor. Meritvärdet är den samlade betygspoängen. Motala ligger under den redovisade perioden relativt konstant under rikets och regionens nivåer.

Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, genomsnitt

Vad avser betygen i gymnasieskolan ligger Motala konstant under nivåer för region och riket och här är avståndet dessutom större än för grundskolan.


Barnfattigdomsindex:andel (%) barn totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushåll (SCB)

För familjer med barn med utsatt ekonomi ligger Motala stabilt under både riket och regionen. Det kan ändå finnas anledning att genom socioekonomiska studier undersöka förekomsten av s.k. barnfattigdom i bostadsområden som underlag för prioriteringar.

Psykisk ohälsa, övervikt och fetma är kända folkhälsoproblem för barn och ungdomar i hela landet. En specialstudie har gjorts avseende övervikt och fetma i Motalas grundskolor 2010/2011. Genom denna typ av studier erhålls underlag för att öka kunskapen och sätta in rätt åtgärder. Det finns fler områden avseende barns och ungas hälsa där behovsunderlaget behöver säkerställas. Motala kom-mun deltar i utvecklingsarbete som SKL och Regionförbundet Östsam driver i syfte att erhålla fler tillförlitliga indikatorer.

Forskning visar att föräldrarnas utbildningslängd korrelerar starkt med både resultat i skolan och hälsofaktorer. Därmed har målsättningen att öka utbildningsnivån högsta betydelse både för sys-selsättningen och barns och ungas uppväxtvillkor.

Uppdrag: barns och ungas uppväxtvillkor

Särskilda utredningsuppdrag för barn och unga i MoR 2012

Skolnärvaro7. Uppdraget kan förväntas fortgå under 2013 inom ramen för arbetet med ”En skola för alla”

Insatser för barn och unga i samhällets vård8. Uppdraget kan förväntas fortgå under 2013 inom ramen för arbetet med ”En skola för alla”

Samordnad socialtjänst med gemensamt utbud9. Uppdraget förväntas genomfört under 2012 och därmed ingå i socialnämndens ordinarie verk-samhet.

Barn och unga med neuropsykiatriska funktionshinder10. Uppdraget kan förväntas fortgå under 2013 inom ramen för arbetet med ”En skola för alla”.


En viktig del av fortsatt arbete är att säkerställa indikatorer i syfte att mäta barns och ungas hälsa vad avser neuropsykiatriska funktionshinder

Tidig upptäckt 11. Uppdraget förväntas fortgå under 2013.


Ett fortsatt fokus på arbetet med ”En skola för alla” – med ett inkluderande synsätt som ska •leda till ökad måluppfyllelse i grundskolan. Avgörande faktorer är att säkerställa en hög närva-ro och god kvalité i undervisningen för att samtliga elever ska erhålla resultat som ger förutsätt-ningar till fortsatta studier. Arbetet med en skola för alla inkluderar även barn i samhällets vård.

En fördjupning av samverkan mellan skola och socialtjänst med inriktning mot tidig upptäckt •av barn som ej når målen i skolan och hälsoaspekter i ökad samverkan med landstinget för att etablera ett effektivt förebyggande arbete.

Utveckla befintliga mötesplatser för unga med utgångspunkt att förbättra inflyttande och inne-•håll – för att ge unga en utvecklande fritid och stärka bilden av kommunen som en bra boplats.

Prioriterat område – insatser för äldre I Motala ska man kunna se fram emot att bli äldre. Våra äldre har rätt att upp-leva trygghet, god samvaro och me-ningsfull sysselsättning.

Fakta – analys

Enligt SKL:s och socialstyrelsens rap-porter från de senaste åren är äldre-omsorgens kvalitét i Motala mycket bra avseende den sammantagna ser-vicen inom hemtjänst och särskilt bo-ende. Dessa rapporter och jämförelser innehåller både fakta och synpunkter från kunderna. Flera indikatorer ligger bland de 25 % bästa

kommunerna. Samtidig kan noteras att medborgarnas nöjdhet med äld-reomsorgen enligt medborgarunder-sökningen 2011 ligger under snittet för utvärderade kommuner.

Prognos för antal personer i Motala kommun 65 – 79 år och 80 - (källa SCB/KLF-MK)


Framåt finns två stora utmaningar som är intimt sammanflätade – demografi och värderingar. Den demografiska utmaningen åskådliggörs av grafiken ovan som visar en markant ökning av personer över 80 år. Denna utveckling är kopplad till en förväntat ökad livslängd. Även om vi blir friskare leder antalet äldre till ökade behov av vård och omsorg. Den andra utmaningen ligger i de äldres förändrade värderingar som i korthet kan förväntas innebära krav på fortsatt autonomi och indivi-duella lösningar. Framtidens äldre ställer sannolikt högre krav på att få fortsätta utöva sina intressen även med inskränkt rörlighet och behov av vård och omsorg.

De sammantagna scenariot leder till ett ökat behov av tillgängliga bostäder och en ökad fysisk tillgänglighet generellt i samhället. Det finns begränsade ekonomiska förutsättningar att öka det sär-skilda boendet för äldre vilket heller ej synes önskvärt sett utifrån värderingsförskjutningen mot att äldre vill behålla sin autonomi. En problematik ligger i att många av miljonprogrammets lägenheter saknar hiss. En möjlighet finns i att ny teknik kan förbättra förutsättningarna för kvarboende.

Uppdrag – insatser för äldre

Särskilda utredningsuppdrag i MoR 2012-03-04

Hälsa och självständigt liv 12. Uppdraget förväntas fortgå under 2013.


Boendefrågan ska analyseras i syfte att väga behovet av särskilda boendeformer för äldre och •möjligheten att öka den fysiska tillgängligheten i bostadsbeståndet. Analys och handlingsplan ska tas fram i en bred samverkan med olika aktörer.Samordning sjukvård/omvårdnad genom en utveckling av avsiktsförklaringen mellan Motala •kommun och närsjukvården. Kvalitén ska säkras i sjuk-och omvårdnadsprocesser för äldre i hemmet bl. a genom att pröva ny teknik och nya vårdformer. Genomförandet av övertagandet av hemsjukvården har ett fortsatt fokus.Hälsa och självständigt liv för äldre ska främjas genom sociala nätverk, anhörigstöd och före-•byggande hälsoarbete för äldre.

Prioriterat område - det attraktiva och klimatsmarta MotalaI det attraktiva Motala utvecklar vi en mångfald för boende, företagande och besökare och vårt samhälle präglas av gott värdskap och bemötan-de. I det klimatsmarta Motala lämnar varje gene-ration över en bättre miljö till nästa generation.


Fakta – analys

Befolkningsutveckling – källa SCB

Motala kommun har minskat med drygt 1000 invånare sedan toppå-ret 1995. De senaste fem åren har utvecklingen gått fram och till-baka. 2011 minskade vi totalt ca 130 personer. Minskningen 2011 skedde i både i Motala och Borens-berg samt i fyra av sju prioriterade mindre tätorter. Minskning var jämt fördelade avseende flyttnetto och födelsenetto. Målsättningen att uppnå 43 000 invånare 2020 kräver ett positivt inflyttningsnetto om c:a

150 personer/per år. Beslut om målfolkmängd tas i samband med MoR.

Pendling till och från Motala 1993 - 2010 - 16 år och över – källa SCB

Sett till den strukturomvandling som Motala genomgått har befolkningen ändå varit relativt stabil. Bilden visar att alltfler motalabor löst sin sysselsättning genom utpendling framförallt till Linköping. Motala har fortfarande en betydande inpendling som är svagt på tillbakagång med hänsyn till arbetsmarknaden i Motala. Inpendlare till Motala kan vara potentiella inflyttare.

Ett perspektiv är också att se möjligheten till samverkan med de tätorter som ligger i Motalas närområde – Vadstena, Skänninge och Mjölby. Totalt motsvarar dessa tätorter tillsammans med Motala ca 50 000 invånare vilket utgör ett avsevärt underlag. Genom dubbelspår Mjölby/Motala ökar den ömsesidiga tillgängligheten från 2013 för Motala med Skänninge och Mjölby. Vägprojekt kommer ytterligare förstärka sambanden vilket ger nya förutsättningar för ökad samverkan i västra Östergötland.

Motala får godkänt som boplats enligt NRI i medborgarundersökningen. I tidningen Fokus ranking ligger Motala på plats 183 i en nationell ranking 2011 av boplatsfaktorer. Sannolikt syns vi för lite utåt och har en alltför låg profil. Ett exempel på detta är att inte tillräcklig många kopplar vårt star-kaste varumärke – Vätternrundan – till Motala. En möjlighet uppstår vid genomförandet av bana/väg-projektet att visa att det kommer bli mer lönsamt att investera i Motala med hänsyn till förbätt-rad tillgänglighet.


Motalas utsläpp av växthusgaser (koldioxidekvivalenter) 2009 SCB

Motala kommuns utsläpp av växthus-gaser minskar bl. a. med hänsyn till ökad användning av fjärrvärme och biogas. Fortfarande är uppvärmning för boende och transporter de områden som ger störst belastning. Även om Motala går åt rätt håll ska vi än högre minska utsläppen för att klara målen för överordnade nivåer.

Bilkörning i Motala – källa SCB/Bilregistret

Bilkörningen i Motala har totalt sett planat ut vad avser körsträcka per invånare. Antalet bilar har fortsatt öka något. För drivmedel ökar dieselanvändningen som nu har lika stor andel som bensin. Biogas har ökat de senaste åren men är fortfarande en liten andel.

Det finns en potential i en ökad användning av fjärrvärme både för boende och industri för upp-värmning. Med hänsyn till att ca hälften av alla bilresor är kortar än 5 km finns goda möjligheter att öka cyklandet och utnyttjandet av kollektivtrafiken. Kollektivtrafiken i Motala drivs nu helt med biogas.

Uppdrag: det attraktiva och klimatsmarta Motala

Särskilda uppdrag i MoR 2012:

Det attraktiva Motala13. Uppdraget avseende det attraktiva Motala avseende centrumutveckling, Gamla Motala Verkstad och Varamobaden kommer fortsätta under 2013 och prioriteras inom ramen för arbetet med en stadsvision i Motala tätort. Det fortsatta arbetetet med Borensberg kommer fortsätta under 2013 med hänsyn till beslut avseende fördjupad översiktsplan.


Idéprogram för fritidsanläggningar14. Uppdraget fortsätter under 2013 och prioriteras inom ramen för arbetet med en stadsvision för Motala tätort.

Idrottscenter15. Uppdraget fortsätter under 2013 och prioriteras inom ramen för arbetet med en stadsvision för Motala tätort

Detaljplanearbete16. Kommunstyrelsen har fattat beslut om principer för planprioriteringar vid sitt sammanträde i mars 2012 och därmed kan uppdraget anses avslutat. Den årliga hanteringen av planpriorite-ringar knyts till arbetet med planeringsförutsättningar och mål och resursplan. Vad avser planä-renden inom Motala tätort kommer arbetet med stadsvisionen utgör grund för prioriteringar.

Framtida bostadsområden17. Uppdraget fortsätter under 2013 och prioriteras inom ramen för arbetet med en stadsvision för Motala tätort

Samordnad kostlösning18. Kommunstyrelsen har i januari 2012 besluta om en översyn av kosthanteringen. Uppdraget bedöms kunna fullföljas innevarande år.

Klimatsmarta lösningar19. Uppdraget fortsätter under 2013.

Biogas20. Uppdraget fortsätter under 2013

Fastighetsutredning21. Uppdraget bedöms vara genomfört under 2012.


Arbete med stadsvision (se aktiv arbetsmarknadpolitik). •

Platsmarknadsföring mot riktade målgrupper. Det finns en potential för återvändande stude-•randen och inflyttning av barnfamiljer. En fördjupad analys av målgrupper för marknadsföring ska leda till mer precisa insatser. Ökad samverkan med andra aktörer kring platsmarknadsföring av Motala för ökat genomslag.

Klimatsmarta lösningar. Utveckla cykelstaden Motala för att stärka klimat- och hälsoarbete samt •som del av varumärket Motala. Främja resande med kollektivtrafik. Fortsatt arbete med energi-effektivisering i privata och offentliga verksamheter – Motala kommun ska utgöra en förebild genom EPC–projektet. Insatser för ökad användning av fjärrvärme och biogas. Minimering av avfall och maximering av återvinning i samverkan med företag och medborgare i Motala.

Säkerställa bemötande och tillgänglighet i kommunorganisationen•


PersonalpolitikFakta - analys

Välfärdssektorn behöver rekrytera över 420 000 medarbetare under perioden 2010 - 2019. Detta beror på många pensionsavgångar men också på en ökad efterfrågan på välfärdstjänster. I Motala kan vi t ex se en markant ökning av personer över 80 år till 2050. Välfärdssektorn behöver de bästa medarbetarna och för att fortsättningsvis leverera skola, vård, omsorg, teknisk service och andra tjänster av hög kvalitet måste vi få kompetenta medarbetare att trivas och stanna kvar hos, samtidigt som vi kan locka unga att söka våra jobb.

Redan i den personalförsörjningsprognos som togs fram 2008 kunde man se att vi hade ett stort re-kryteringsbehov framför oss. Sedan dess har vi rekryterat ett stort antal personer, men i prognosen framgick att det totala rekryteringsbehovet är 200 - 300 personer per år fram till 2017. I den siffran ingår, förutom pensionsavgångar, även rekryteringar på grund av annan personalrörlighet. Nedan redovisas antal personer som fyller 65 under perioden 2012 - 2020, totalt nästan 1000 personer.

De största rekryteringsbehoven hittar vi inom vård och omsorg, samt inom förskola och skola, främst speciallärare och lärare i matematik, teknik och vissa språk. Svårrekryterade yrken idag är för-skollärare och personer med teknisk nyckelkompetens, så som ingenjörer och bygglovshandläggare. Likaså är våra chefer en grupp där många närmar sig pensionsåldern och där vi har rekryteringsbe-hov, men också ett behov att ta tillvara och utveckla den kompetens som finns hos våra chefer idag.

Rätt kompetens är en framtidsfråga för oss som arbetsgivare inom välfärdssektorn. Och för att kunna locka till oss människor med rätt kompetens måste vi hela tiden utvecklas för att bli bättre men också mer attraktiv som arbetsgivare. Enligt den rekryteringsprognos som tagits fram av Sveri-ges Kommuner och Landsting finns det en del områden värda att satsa på för att uppnå detta. Först och främst behöver vi som kommun bli bättre på att marknadsföra oss och alla de intressanta och meningsfulla jobb vi har. Hur står vi oss i konkurrensen med andra? Väljer man som arbetssökande hellre en annan organisation för att de är bättre? Som kommun behöver vi dessutom ha konkur-renskraftiga och mer individualiserade löner och våra medarbetare behöver se en tydlig koppling mellan prestation och lön.


OrganisationVerksamhet: Alla verksamheter - Mått: Pensionsavgångar - Sysselsättningsgrupp: Alla exkl vilande - Anställningsform: Alla anställningsformer

2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2012 Motala kommun 66 73 118 111 132 128 109 139 124 66 Förvaltningsorganisation 61 71 115 108 129 125 106 137 119 61 Bildningsförvaltning 28 25 58 49 53 49 46 53 58 28 Kommunledningsförvaltning 2 7 8 9 7 8 5 6 6 2 Plan och Miljöförvaltning 2 2 5 1 4 2 7 3 2 2 Socialförvaltning 19 22 36 35 51 50 37 63 44 19 Teknisk förvaltning 10 16 9 14 15 17 12 13 11 10 Politisk organisation 5 3 4 6 5 7 3 3 8 5

Möjlighet till heltid är en strategiskt viktig fråga om vi ska klara kompetensförsörjningen framöver, likaså är den viktig utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Möjlighet till heltid är också en fråga om att kunna erbjuda trygga anställningar och minska andelen timavlönade. Detta ger dessutom positiva effekter i form av minskade rekryteringsbehov och bättre kontinuitet för brukarna. Här ställs dock stora krav på flexibilitet, både i tid och rum, och våra medarbetare behöver båda ha viljan och förmågan att arbeta på ett annat sätt än idag. Sist men inte minst behöver ledarskapet stärkas. Här handlar det både om att locka till sig duktiga chefer men också att utveckla de potentiella ledare som redan finns inom vår organisation. Det är nödvändigt att skapa rätt förutsättningar för våra chefer i form av rimliga personalspann inom våra kvinnodominerade sektorer.

För att säkra kompetensen ska förslag tas fram för hur vi både långsiktigt och systematiskt ska jobba med kompetensfrågor. Det är nödvändigt att tydliggöra chefsuppdragen med rätt förut-sättningar för att kunna nå uppställda mål. Ett ledarutvecklingsprogram tas fram för alla chefer i kommunen. Arbetet med att organisera för heltid och skapa arbetstidsmodeller kommer prioriteras. Ökade satsningar på marknadsföring av våra jobb samt hitta alternativa vägar för att locka till sig framtida medarbetare, t ex. jobba mer aktivt i skolor, universitet, examensjobb, hyra in studenter vid arbetsanhopningar.

Viktig blir också insatser för att arbeta med kommunens kärnvärden i samspel med våra anställda. Både vision och kärnvärden innebär att vi måste vara trovärdiga i hur kommunen efterfrågar och stödjer idéer, förslag och innovationer från medarbetare. Kärnvärdena kommer också finnas i fokus i arbetet med att säkerställa en kommungemensam servicegaranti avseende bemötande och tillgäng-lighet.

StadsbyggnadsprojektStadsbyggnadsprojekt inbegriper ofta detaljplanering, mark och exploatering, fastighetsbildning samt projektledning, projektering och byggande av gator, parker och va-ledningar. Vid planärenden behövs resurser i första hand på stadsbyggnadsenheten men även inom tekniska förvaltningen och plan- och miljöförvaltningen. Det behövs också resurser för utredningar och planer som inte utgör stadsbyggnadsprojekt och inte medför kommunala investeringar.

Fakta och analys

Möjligheterna att uppnå det attraktiva och klimatsmarta Motala är till stor del knutna till stadsbygg-nadsverksamheten. Stadsbyggandet har också stor betydelse för en aktiv arbetsmarknadspolitik och för att skapa goda livsmiljöer för äldre och för barn och unga. Det finns många och stora behov vad avser planärenden kopplat till kommunens framtida utveckling. Detta avsnitt med en rangord-ning av underrubriker för planärenden ska ligga till grund för den övergripande prioriteringen av detaljplaner. Prioriteringen utgår från de principer för planprioriteringar som är fastställda av kom-munstyrelsen.

Den nya infrastrukturen ger möjligheter till utveckling av näringsliv, turism och boende. För att kunna utnyttja detta måste kommunen dels erbjuda attraktiva lägen för boende och företag av olika slag, dels sammanställa och marknadsföra dessa möjligheter på ett effektivt sätt. En stadsanalys med syfte att belysa hur Motala bäst kan dra fördel av den nya infrastrukturen ska genomföras 2012 - 13 inom ramen för ett pågående projekt om regional tillgänglighet, tillväxt och planering. För Motala tätort är avsikten att en stadsvision efterhand ska kunna ligga till grund vilka detaljplaner som prio-riteras.


De stora infrastrukturprojekten fullföljsDe stora infrastrukturprojektens färdigställande medför att behoven och möjligheterna inom stads-byggnadsområdet är väsentligt större än ”normalt”. Kommunen har gentemot Trafikverket åtagit sig att genomföra ett antal planerings- och ombyggnadsprojekt som syftar till att anpassa trafiknätet och närområdena till den nya infrastrukturen och att styra över trafik till den nya vägen. Några av dessa planuppdrag har tillkommit i ett sent skede eftersom Trafikverkets ursprungliga planering inte visat sig hållbar.

Att fullfölja insatserna inom de prioriterade stadsbyggnadsområdenaFyra större stadsbyggnadsområden är sedan tidigare prioriterade: Motala centrum, Varamobaden, gamla Motala verkstad och Borensberg. I flera av dessa går vi nu från planerings- till genomförande-skedena, vilket kräver stora resurser i investeringsbudgeten.

Att skapa tillräcklig mark- och planberedskap i attraktiva lägenInriktningen är att ta fram nya välbelägna bostads- och verksamhetsområden. Detta arbete måste nu intensifieras. Det krävs ytterligare insatser för att uppnå målen beträffande tomt- och markbe-redskap. Därutöver bör en särskild satsning göras för att tillvarata attraktivt belägna områden med närhet till stränder respektive trafikplatser.

Att skapa beredskap för att kunna ta hand om nya utvecklingsinitiativEtt antal ärenden under senare tid har visat att kommunen behöver ha god planberedskap och stor flexibilitet att prioritera nya ärenden för att kunna tillgodose önskemål och exploateringsinitiativ från företag och enskilda. För att klara av detta krävs hög kapacitet i planering och stadsbyggande.

Att tillgodose kommunens egna behovPlaneringsresurser behövs för att tillgodose kommunens behov av verksamhetslokaler, i första hand inom utbildning och boende för äldre. Omfattande åtaganden kan också finnas i det idéprogram för fritidsanläggningar som nu bearbetas och inriktningen för ett idrottscenter. Det krävs också i flera fall planeringsinsatser för att möjliggöra försäljning av fastigheter som inte längre behövs för kom-munens kärnverksaheter.

IT-planeringIT är en strategisk del i kommunens utveckling och Motala kommun vill använda IT för att stärka och fördjupa demokratin, effektivisera arbetet, förbättra servicen till näringsliv och invånare, stärka samarbete med andra organisationer och myndigheter, samt bidra till att Motala blir en attraktiv plats att besöka, leva och verka i.Detta kräver att IT på sikt är tillgänglig för all personal i kommunen och för alla medborgare.

Fakta och analys

Ett sammandrag av kommunens IT-plan utgör en del av planeringsförutsättningarna. IT-planen lyfter fram kommungemensamma behov och tar upp större projekt som kan ha påverkan på infra-strukturen. De aktuella projekten nedan har sammanställts i en översiktlig rangordning.

Elevnät och IT i skolanI Motala finns ett elevnät för grundskolan som bygger på tunna klienter på Linuxplattform. Det finns en ambition att fasa ut lösningen och ersätta med en Windowsplattform med datortätheten 1 dator på 4 elever.


Nationell eHälsaAnslutning till Sjunet och HSA-katalog; avslut av ett mångårigt projekt som har inneburit en kvali-tetssäkring av personuppgifter och kontohantering. Kraven på dokumentation i vården aktualiserar även frågan om utökade supporttider för IT-systemen.

Utbyggnad av stadsnät enligt IT-infrastrukturprogramFör 2013 föreslås bland annat fiber Nykyrka-Bona, fiber Bona-Karlsby, spridningsnät Bona och Tjällmo samt anslutning av några kommunala arbetsplatser och externa företag. För 2014-2015 fö-reslås bland annat fiber: Stomnät till Degerön, Godegård, Fornåsa, Älvan, Klockrike. Spridningsnät: ovanstående orter samt Karlsby samt anslutning av ytterligare kommunala arbetsplatser och externa företag. Utbyggnad på landsbygden förutsätter extern finansiering via olika stöd.

Mobilitet i arbetetMobilitetsprojektet innebär en grundinvestering i en teknisk plattform för att få säker åtkomst till kommunens data och resurser även vid arbete utanför kommunens lokaler. Antalet smarta telefoner och läsplattor väntas öka kraftigt när mobilitetsprojektet genomförs. För att kunna hantera stora mängder mobila enheter krävs dels verktyg för konfiguration, döda-funktion vid stöld, och funktio-nalitet för distribution av appar, dels en organisation som kan hantera detta

Utveckling av ”Smart arbetsplats”Smart arbetsplats-konceptet bygger på att personalen får en enkel inloggning med SITHS-kort på särskilda terminaler. Om användaren plötsligt måste avbryta arbetet vid datorn finns fortfarande sessionen kvar i systemet och kan direkt återupptas, i det läge man lämnade, på någon terminal i systemet

Driftsäkerhet Katastrof-/kontinuitetsplanering är nödvändig för att upprätthålla en fungerande verksamhet när det oväntade inträffar. Sedan 2011 har kommunen en ny datahall försedd med dieseldriven re-servkraft. Nästa steg i att säkra IT-infrastrukturen blir ett föreslaget projekt för att snabbare kunna använda räddningsstationen som alternativ driftplats.

GISEn styrgrupp har tillsatts för att arbeta fram en GIS-strategi, där ekonomiska och organisatoriska ansvar kring GIS ska definieras. GIS-användning har en stor potential men ansvar, ekonomi och förvaltning av GIS-plattformen måste klargöras.

e-TjänsterEtt förslag till handlingsplan för e-tjänster har arbetats fram. Där föreslås att ett antal konkreta aktiviteter genomförs under 2012, bland annat framtagande av ”Mina sidor” för att få en gemensam ingång till e-tjänsterna.

Migrering till Microsoftmiljö/Uppgradering av OfficepaketetKommunen har i många år använt Novellprodukter i servrar, nätverk, e-postsystem och andra verk-tyg. Moderna verksamhetssystem och verktyg är numera är anpassade till Microsofts produkter. En förstudie bör göras under 2012 för att ta fram en handlingsplan med uppskattade kostnader för att kunna genomföra migreringen 2014 - 2016. Beslut om uppgradering av Officepaketet bör tas under 2013 med medel avsatta i MoR för genomförande 2014.


LokalförsörjningEgna och inhyrda lokaler är stödresurser till kommunens kärnverksamhet. Lokalförsörjningen syftar till att tillhandahålla ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler som kan förvaltas på ett långsik-tig hållbart sätt

Fakta och analys

Lokalförsörjningen syftar till att ge en helhetsbild över det framtida behovet av lokaler, tillgängliga lokalresurser, behov av förbättringar och verksamhetsanpassningar, möjliga effektiviseringar samt utgöra underlag för kommande investeringar. Lokalbehovet revideras och sammanställs årligen och omfattar en tidsperiod om fem år med tydlig inriktning för närmaste treårsperioden. Fastigheter med tillhörande verksamheter som är undantagna i planen är de som fastighetsenheten ej förvaltar och som förvaltas av respektive förvaltning (till exempel Karshult reningsverk, Tuddarps avfallsan-läggning, flertalet idrottsanläggningar med tillhörande byggnader).

Med hänsyn till att en genomförandet av en genomgripande grundskolutredning under 2012 avvak-tas vidare ställningstagande i lokalfrågorna tills utredningen slutförts. Det bör dock påpekas att för de lite äldre grundskolorna finns ett eftersatt renoveringsbehov som måste åtgärdas efter att projekt Varamoskolan slutförts. En tydligare redovisning och förslag om kommande skolrenoveringar kom-mer redovisas i nästkommande lokalförsörjningsplan. En avvaktan sker tills utredningarna är klara avseende gymnasium och vuxenutbildningen. Underlag för investeringar kommer också framgå i samband med redovisning av idéprogram för fritidsverksamheterna, projektet Kulturstadsdel i Gamla Motala Verkstad samt översyn av kosthanteringen.. Socialnämnden har aktualiserats en ombyggnad av Strandvägen perioden 2013 - 2015 samt en förstudie för Samuelsbergshemmets framtida användning och eventuella lokalanpassningar. För omsorgsverksamheten avses ett nytt stödboende handlas upp via ett externt hyresavtal. En förstudie är nödvändig beträffande Borensbergs räddningsstation för att utreda eventuella lokalanpassningar alternativt framtida lokalisering.

Det är angeläget att kommunstyrelsen och nämnderna i fortsättningen tar fram ett strategiskt un-derlag med ett helhetsgrepp och en 10-årig framförhållning vad avser lokalförsörjning.

EkonomiFakta och analys

Mål och prioriteringar Kommunen sätter upp mål för sin verksamhet. Målen är till för att styra och se till att det som leder till att målen uppfylls blir utfört. De anger vad som är viktigt att utveckla och förbättra. De ger grund för prioriteringar av resurser och för utveckling av metoder och arbetssätt i verksamhe-terna. Grunden för målen är kommunfullmäktiges vision om Motala kommun. Utifrån visionen beslutar kommunfullmäktige om inriktningsmål. En del av dessa är gemensamma och gäller för alla nämnder och styrelsen, andra är specifika för en nämnds eller styrelsens verksamhet. Syftet med de gemensamma inriktningsmålen är att tillföra styrningen ett kommunövergripande perspektiv samt att få en enhetlig inriktning inom de områden som de gemensamma målen berör.


Utgångspunkten för kommunens planeringsarbete är att tillgängliga resurser ska prioriteras och styras så att största möjliga värde skapas för medborgare och kunder. Kommunen ska följa upp hur väl detta uppfylls genom att mäta resursåtgång, prestationer, resultat och effekter för kommunens verksamhet. En viktig del i uppföljningen är medborgares och kunders omdömen av verksamheten.

I målområdet ekonomi finns följande gemensamma inriktningsmål:Motala kommuns ekonomi ska utformas så att varje generation bär kostnaderna för den service •som konsumeras.

Kommunens ekonomi ska utformas så att varje generation bär kostnaderna för den service som konsumeras. Grunden för hur kommunen hanterar sin ekonomi är sund hushållning med de resur-ser som förvaltas på medborgarnas uppdrag. De styrande principerna handlar om rättvis fördelning över tid och mellan generationer samt god framförhållning. Kommunen måste ha beredskap för att de ekonomiska förutsättningarna snabbt kan ändras.

Behovsstyrd resursfördelning: Det faktum att bland annat hälsan är orättvist fördelad i befolkning-en gör att kommunens resurser i större omfattning måste styras mot de behov som finns. De med störst behov ska få dessa tillgodosedda först. I grunden handlar det om att prioritera de befintliga resurserna rätt. För att kunna göra detta krävs att den kommunala verksamheten är demokratiskt styrd och offentligt finansierad. Kommunens grundläggande prioriteringsprinciper blir allt viktigare med tanke på att efterfrågan på kommunal service är större än tillgången. Ett problem när det gäller prioriteringar är att de som har störst behov av kommunal service i allmänhet inte är de som är bäst på att efterfråga servicen. Behovet av att kunna utöva bra kostnadskontroll för att kunna prioritera är ett avgörande skäl till att kommunal service bör styras genom demokratiskt fattade beslut. De beslut som måste fattas är ofta obekväma och tenderar att komma i konflikt med olika gruppers intressen. Det är därför särskilt viktigt att de är transparenta och väl förankrade. Kommunen bör utveckla och pröva arbetet med sociala investeringar för att förebygga framtida social- och ekono-misk marginalisering under barn och ungas uppväxt. Detta för att alla medborgare, varaktigt och långsiktigt, ska kunna leva goda liv.

Inriktningsmålen konkretiseras i resultatmål och anger en mätbar nivå som ska uppnås. Mätningen ska ske genom att ett eller flera nyckeltal kopplas till målet. Målen ska vara tidsbestämda och sträcka sig över en mandatperiod. Följande resultatmål finns kopplat till det gemensamma inriktningsmålet inom målområde ekonomi.

Resultat före extraordinära poster i relation till skatteintäkter och kommunalekonomiska utjä-•ningen ska över tid uppgå till minst två procentKommunens investeringar i den skattefinansierade verksamheten ska över tid finansieras med •egna medel.

Balanskravet är ett minimikrav för resultatet, men för att få en ekonomisk balans krävs ett större sammantaget överskott. Resultatnivån som anges i målet är en förutsättning för att kommunens ekonomi ska bli långsiktigt stabil och motsvara kraven på god ekonomisk hushållning. Nivån be-hövs bland annat för att inflationen inte ska urholka värdet av det egna kapitalet och som en buffert mot oförutsedda händelser. Både på kostnads- och intäktssidan kan förutsättningarna snabbt för-ändras och det tar tid för kommunen att ställa om sin verksamhet. Vidare ska överskottet delfinan-siera de behov som kommunen har för investeringar och långsiktiga åtaganden.

Kommunens investeringar ska över tid maximalt uppgå till kommunens avskrivningar plus eventuell finansiering genom årets positiva resultat. Det är angeläget att investeringsnivån anpassas till det


ekonomiska målet för att inte låneskulden ska öka vilket i förlängningen innebär att annan verk-samhet ”trängs undan”. Investeringarna för den taxefinansierade verksamheten (vatten och avfall) ingår inte i målet. Samtliga kostnader i den taxefinansierade verksamheten ska belasta taxekollekti-vet. Kommunen bör följa utvecklingen av investeringsnivån på grund av det nära sambandet med utvecklingen av taxenivån.

SamhällsekonominTillväxten i den svenska ekonomin blev rekyl- och rekordartad 2010. Aldrig tidigare, i modern tid, hade efterfrågan ökat så mycket. Detta förklarades naturligtvis delvis av motsvarande fall 2009. BNP hade den största ökningen ett enskilt år sedan 1970. Arbetsmarknaden hade förbättrats snabbt tack vare den växande efterfrågan. Den starka sysselsättningsuppgången som inleddes sista kvartalet 2009 höll i sig också under 2010. Under våren 2011 kom signaler om att världsekonomin fortsatte att stärkas efter den djupa nedgången. Det var liksom tidigare främst de asiatiska ekonomierna som svarade för tillväxten i den globala ekonomin, men också från väst kom indikationer på bättre fart. Under sommaren 2011 började en turbulens på de finansiella marknaderna som tillsammans med oväntat svag statistik från bland annat USA har medförde att bilden av den svenska ekonomins utveckling justerades ned.

Den ekonomiska utvecklingen var ytterligt svag under slutet av 2011 i stora delar av Europa. Den svaga utvecklingen har bidragit till ett påtagligt fall i svensk export och industriproduktion. Men trots den försvagning som skett uttrycker idag många industriföretag en större optimism om fram-tiden än tidigare. Även andra tecken tyder på att oron för eurons framtid och risken för en akut skuldkris har lättat något. Sveriges Kommuners och Landstings (SKL) bedömning är att tillväxten i svensk ekonomi tillfälligt stannat av, men att svensk ekonomi snart växer igen. Tillväxten blir dock under 2012 och 2013 väsentligt svagare än under 2010 och 2011. Arbetslösheten kommer därför att stiga något, men inte särskilt mycket. Lägre sysselsättning och dämpad inflation håller tillbaka skatteunderlaget, men andra faktorer som ökade pensioner verkar i motsatt riktning. I takt med att turbulensen på de finansiella marknaderna lägger sig påbörjas en återhämtning av den internationel-la konjunkturen. Marknadstillväxten för svensk export ökar också. För många länder riskerar dock återhämtningen ta tid och tillväxttalen till en början bli måttliga. Men ökad draghjälp från export-industrin i kombination med gynnsamma förutsättningar för inhemsk efterfrågan gör att svensk ekonomi kan växa i relativt snabb takt från och med 2014. Även sysselsättningen beräknas på sikt ta fart vilket bidrar till att arbetslösheten kan sjunka från 8 ner till 6 procent. Den positiva utveck-lingen på arbetsmarknaden för med sig att också skatteunderlaget fortsätter växa i god takt.

Nyckeltal för den svenska ekonomin (Sveriges kommuner och landsting februari 2012). Procentuell förändring

2010 2011 2012 2013 2014 2015

BNP, fasta priser 5,3 4,5 1,3 2,5 3,5 4,0

Sysselsättning, timmar 1,9 1,1 -0,5 0,1 1,4 1,8

Öppen arbetslöshet, nivå 8,4 7,6 7,9 8,1 7,4 6,5

Timlön 2,6 2,5 3,0 3,1 3,2 3,6

KPIX, årsgenomsnitt 1,8 1,1 1,2 1,0 1,3 1,6

Kommunernas ekonomiKommunerna hade ett rekordhögt resultat 2010. Som andel av skatter och bidrag uppgick resultatet till 3,2 procent, vilket med god marginal överstiger tumregeln för god ekonomisk hushållning. Men denna tumregel bör följas över ett flertal år snarare än varje enskilt. Sett över hela 2000-talet uppgår resultatet i genomsnitt till just 2 procent av skatter och bidrag, vilket innebär att kommunerna sam-


mantaget och på lång sikt har god ekonomisk hushållning. Efter flera år med sammantaget starka resultat i kommunerna ökade under 2011 antalet kommuner med underskott. En redovisning av 2011 års resultat i pekar på att kommunerna kommer att presentera ett resultat på drygt 8 miljarder kronor. Skatteintäkterna utvecklades relativt starkt efter den snabba återhämtningen som skedde ef-ter att konjunkturen föll hösten 2008. Avvecklingen av konjunkturstödet innebar dock att intäkterna från skatter och bidrag realt sett bara ökade marginellt. När intäkterna endast ökar marginellt i reala termer till 2012 krävs en lägre kostnadsutveckling än genomsnittlig för att klara positiva resultat.

När kommunerna nu ska fastställa de ekonomiska förutsättningarna för 2013 är det är viktigt att staten klargör statsbidragen till kommunerna för 2013 redan i vårpropositionen för att ge rimliga planeringsförutsättningar och undvika onödigt stor ryckighet i verksamheten. Utan tillskott i form av statsbidrag tvingas kommunerna att hålla tillbaka verksamhetsvolymen betydligt jämfört med den trendmässiga utvecklingen under 2000-talet.

Lokala förutsättningarDet finns en medvetenhet i kommunen om att det långsiktigt krävs överskott för att till exempel fi-nansiera investeringar och ökande pensionsutbetalningar. Av avgörande betydelse för att långsiktigt nå hållbara resultat är att kommunens ekonomi i samklang med mål och riktlinjer för verksamheten också blir styrande i praktiken. År 2011 var sjunde året i rad som kommunen i sin helhet är i ekono-misk balans. Den skattefinansierade verksamheten är i balans mot tilldelad ekonomisk ram, men det som oroar är att verksamheten under 2011 förstärkts med 30 miljoner kronor där huvuddelen inte finns kvar under 2012 och framåt. Det omställningsarbete som kommunen inledde under hösten 2011 måste fortsätta för att i verksamheten komma i ekonomisk balans under 2012.

ResursfördelningEn väl fungerande resursfördelning är viktig ur många aspekter. Den kan bidra till en god hus-hållning av resurser genom att hänsyn tas till volymförändringar och genom en tydligare koppling mellan mål och resurser. En resursfördelning som upplevs som transparent och begriplig kan också skapa legitimitet och ansvarskänsla i organisationen. I slutändan kan den leda till att de förtroende-valda får ett bättre underlag för sina politiska prioriteringar. En resursfördelningsmodell bör tydligt särskilja vad som är beräkningsunderlag och vad som är politiska prioriteringar.

Beräkningsunderlaget bör i en resursfördelningsmodell bestå av följande delar: Innevarande års budget•Analys av senaste bokslut och måluppfyllelse•Jämförelser av nyckeltal•Antagande om generell prisuppräkning•Faktisk prisuppräkning (index) för särskilda kostnadsposter•Årseffekter av tidigare beslutade verksamhetsförändringar•Demografimodell •Omvärldsanalys•Ekonomisk analys av nuläget och framskrivning•

Med beräkningsunderlaget som grund återstår den politiska prioriteringen. Den kan bestå av till exempel produktivitetskrav eller förändrade ambitioner för en viss verksamhet. Ytterst är det alltid politiska prioriteringar som avgör resurstilldelningen.


Nämndernas och styrelsens preliminära ramar

Ett förslag till ramar för styrelsen och nämnderna 2013 - 2015 har tagits fram utifrån de delar i beräkningsunderlaget som är aktuella. Ramarna presenteras för respektive nämnd och år nedan. De olika delarna i beräkningsunderlaget förklaras efter tabellerna.

Beräkningsunderlag – Ramar 2013


Nämnd/styrelsen Justerad ram 2012

Tilläggs-budget 2012

Pris- förändring

Demografi Stats- bidrag

Avgår pol prio 2012

Förslag ram 2013

KF:beredningar -389 -1 -390

Personalnämnden -6 616 -23 3 800 -2 839

Revisionen -1 695 -37 -1 732

Valnämnden -76 0 -76

Överförmyndaren -2 900 -800 0 -3 700

Kommunstyrelsen -104 874 -487 -105 361

Bildningsnämnden -925 264 -2 425 -5 035 4 500 -1 129 -929 353

Plan- och miljönämnden -49 003 -16 -49 019

Socialnämnden -728 295 2 513 -5 293 -4 247 -735 322

Tekniska nämnden -42 167 82 -42 085

Vatten- och avfalls-nämnden

0 0

Summa -1 861 279 -712 -10 810 263 -1 129 3 800 -1 868 877

Nämnd/styrelsen Ram 2013 Demografi Stats-bidrag

Övrigt Förslag ram 2014

KF:beredningar -390 -390

Personalnämnden -2 839 -2 839

Revisionen -1 732 -1 732

Valnämnden -76 -925 -1 001

Överförmyndaren -3 700 -3 700

Kommunstyrelsen -105 361 -105 361

Bildningsnämnden -929 353 4 691 920 -923 742

Plan- och miljönämnden -49 019 -49 019

Socialnämnden -735 322 -4 385 -739 707

Tekniska nämnden -42 085 -42 085


0 0

Reducering av nämnder-nas ramar

28 000

Summa -1 869 877 306 920 -925 -1 869 877



Justerad ram 2012Utgångspunkten i förslaget till styrelsens och nämndernas ramar 2013-2015 är de ramar som kom-munfullmäktige beslutat om inför 2012 samt de justeringar som skett via beslut till och med 2012-03-14.

Tilläggsbudget 2012Förslag till kommunfullmäktiges beslut i april avseende tilläggsbudget 2012 innebär att bildnings-nämnden får en ökning och socialnämnden en minskning av den ekonomiska ramen med anledning av avstämning i demografimodellen. I samma ärende föreslås överförmyndaren få en ökad ekono-misk ram på grund av obalans i ekonomin. Dessa ramförändringar följer med till 2013 - 2015.

Prisförändringar och kompensationStyrelsens och nämndernas budgeterade bruttokostnader och intäkter justeras för förväntade pris-förändringar mellan 2012 och 2013. Lönekostnader undantas eftersom dessa kompenseras i efter-hand när löneöversynen är slutförd. Även kapitaltjänstkostnader undantas eftersom nämndernas ramar justeras fullt ut för förändrade kapitaltjänstkostnader.

Vissa typer av intäkter som ingår i nämndernas och styrelsens ramar ska inte heller justeras för för-väntade prisförändringar, dessa är:

riktade statsbidrag som inte indexeras•externa taxor som styrs av statliga beslut (t ex maxtaxa inom äldreomsorg och barnomsorg)•

Den förväntade prisförändringen för 2014-2015 har inte fördelats ut per nämnd/styrelsen utan redovisas i en gemensam post i resultatbudgeten. Antaganden om prisökningstakt för respektive år grundar sig på SKL:s bedömningar och framgår av tabellen nedan:

2013 2014 2015

Generell prisförändring %, (KPIX) 1,0 1,3 1,6

Prisförändring köpta tjänster % 3,1 3,2 3,6

Nämnd/styrelsen Ram 2014 Demografi Stats-bidrag

Övrigt Förslag ram 2014

KF:beredningar -390 -390

Personalnämnden -2 839 -2 839

Revisionen -1 732 -1 732

Valnämnden -1 001 925 -76

Överförmyndaren -3 700 -3 700

Kommunstyrelsen -105 361 -105 361

Bildningsnämnden -923 742 -826 2 425 -922 143

Plan- och miljönämnden -49 019 -49 019

Socialnämnden -739 707 -1 575 -741 282

Tekniska nämnden -42 085 -42 085


0 0

Reducering av nämnder-nas ramar

25 000

Summa -1 869 576 -2 401 2 425 925 -1 843 627


Utvecklingen av de interna priserna ska följa den kompensation/justering som nämnderna har fått i sina ramar till följd av pris- och demografiska förändringar. De interna priserna avseende kost och städ ska inte innehålla påslag för löneökningar, denna justering görs efter avslutade löneförhand-lingar.

Personalkostnaden är den klart dominerande kostnaden i kommunen. Därför måste det budgete-rade utrymmet för löneökningar ställas mot andra angelägna behov i samband med att priorite-ringar görs. Inför 2013 - 2015 har en totalsumma per år avsatts för löneökningar. Beloppets storlek grundar sig på SKL:s bedömningar samt den nuvarande lönesumman i kommunen. I tabellen nedan visas de beräknade summorna för löneökningar samt de arbetsgivaravgifter som är inkluderade.

2013 2014 2015

Beräknad löneökning, tkr 42 465 45 327 51 554

Arbetsgivaravgifter, totalt (%) 38,46 38,46 38,46

Löneökningar redovisas i en gemensam post i resultatbudgeten och fördelas ut till respektive nämnd/styrelsen efter avslutade löneförhandlingar.

I samband med att ett investeringsprojekt planeras ska en kalkyl upprättas över tillkommande in-ternhyror för att kunna besluta hyreskompensation. De nämnder/styrelsen som får ökade lokalkost-nader med anledning av lokalförändringar i externt förhyrda lokaler ska specificera och äska dessa tillkommande kostnader i förslag till driftbudget.

För 2013 - 2015 har beräknade tillkommande internhyror tagits upp i en gemensam post i resultat-budgeten. Beräknade ökade kostnader för externhyra av ny räddningsstation redovisas i en särskild post i resultatbudgeten från och med 2012.

Om investeringar medför ökade driftkostnader, förutom kapitaltjänstkostnader, ska de för varje investeringsprojekt specificeras och äskas i driftbudgeten. Kapitaltjänstkostnader ingår inte i nämn-dens/styrelsens ”ordinarie ram”. När den skattefinansierade verksamhetens kapitaltjänstkostnader förändras så sker motsvarande ramförändring (undantaget fastighetsenheten). Detta innebär att minskade kapitaltjänstkostnader innevarande år inte får nyttjas till andra kostnader.

Politiska prioriteringar 2012Kommunfullmäktige antog i februari 2012 tilläggsanslag till personalnämnden för medel till om-ställningsåtgärder. Dessa tillfälliga förstärkningar utgår i de preliminära ramarna för 2013 - 2015

Demografi En stor utmaning som kommunen står inför är att anpassa verksamheten när behov eller resurser förändras. Demografin och andra faktorer gör att det krävs en omfördelning av resurser inom den kommunala verksamheten. Det gäller att det finns ett beräkningsunderlag som underlättar arbetet med att fördela om resurserna (ramarna) när behov eller tillgängliga resurser förändras. Utveck-lingen innehåller stora förändringar för vissa verksamheter och där gäller det att flytta resurser från de verksamheter som minskar till de verksamheter som ökar. Dessa förändringar måste beaktas i budgetprocessen, misslyckas detta kommer kommunens kostnader att utvecklas betydligt mindre gynnsamt.

Beräkningsunderlaget innehåller därför sedan 2010 en demografimodell som omfattar befolkningen i åldrarna 1 - 18 år samt 65 år och äldre. De beräknade volymförändringarna kommer från kom-munens befolkningsprognoser och som sedan prissätts med den kostnad per invånare som anges i kostnadsutjämningssystemet, standardkostnad/invånare. Standardkostnaden är en teoretiskt fram-


räknad kostnad som visar vilken kostnad Motala kommun skulle ha om verksamheten bedrevs till en genomsnittlig kostnadsnivå, med hänsyn taget till kommunens egna strukturella förutsättningar. Standardkostnaden justeras för lokaler och övergripande administration.

Nämndernas ramar har i beräkningsunderlaget förändrats med den beräknade volymförändringen multilicerat med den justerade standarkostnaden för respektive åldersgrupp. När de verkliga volym-förändringarna är kända stäms dessa av mot de beräknade förändringarna som legat till grund för resurstilldelningen. Eventuella avvikelser justeras i tilläggsbudget för innevarande budgetår.

StatsbidragOm det under planeringsperioden fattas beslut om ökade/minskade generella statsbidrag till kom-munen för att bedriva viss, förändrad eller utökad verksamhet sker ramjustering mellan kommunal-ekonomiska utjämningen och den berörda nämnden. Detsamma gäller om tidigare riktade bidrag övergår till utjämningssystemet. Detta innebär att nämnden har medel för att bedriva verksamhet i utökad omfattning/ökad kvalité som de tidigare riktade medlen har gett möjlighet till. I ramarna ovan i kolumnen statsbidrag ingår bland annat justeringar med anledning av gymnasiereformen, lärarlegitimation och ökad undervisningstid i matematik.

Reducering av nämndernas ramarFör att uppfylla resultatmålet om ett överskott på 2 procent för mandatperioden krävs att nämnder-nas ekonomiska ramar reduceras med 28 miljoner kronor 2014 och 25 miljoner kronor 2015.

Resultatbudget 2013 - 2015I tabellen bredvid presenteras en resultatbudget för 2013 - 2015 utifrån de ekonomiska ramar för nämndernas och styrelsen som kommit fram från beräkningsunderlaget. Skatter och utjämning är beräknade utifrån en oförändrad total befolkning. Prognosen för skatter och utjämning utgår från den skatteunderlagsprognos som SKL presenterade 2012-02-16. Det ingår ingen avsättning till ansvarsförbindelsen under perioden 2013 - 2015. Resultatnivån uppgår totalt under perioden 2011 - 2014 till två procent av skatteintäkter och utjämningen.


Tkr Bokslut 2011

Budget 2012 Justerad

Budget 2013 Ram

Plan 2014 Ram

Plan 2015 Ram

Nämndernas/Styrelsens nettokostnader

Fullmäktiges beredningar -296 -389 -390 -390 -390

Personalnämnden -2 536 -6 616 -2 839 -2 839 -2 839

Revision -1 574 -1 695 -1 732 -1 732 -1 732

Valnämnden -20 -76 -76 -1 001 -76

Överförmyndaren -3 373 -2 900 -3 700 -3 700 -3 700

Kommunstyrelsen -135 085 -104 874 -105 361 -105 361 -105 361

Bildningsnämnden -933 404 -925 264 -929 353 -923 742 -922 143

Plan- och miljönämnden -46 547 -49 003 -49 019 -49 019 -49 019

Socialnämnden -729 728 -728 295 -735 322 -739 707 -741 282

Tekniska nämnden -42 948 -42 167 -42 085 -42 085 -42 085

Vatten- och avfallsnämnden -1 695 0 0 0 0

Fonddisposition/avsättn 0

Reducering av nämndernas ramar 0 0 0 28 000 25 000

Summa nämnderna/styrelsens ramar -1 897 206 -1 861 279 -1 869 877 -1 841 576 -1 843 627

Politiska prioriteringar 9 808 -6 000 -5 000 0 0

Kompensation inflation 0 0 0 -12 103 -26 309

Tilläggshyror 1 712 -3 674 -10 156 -10 907 -11 143

Hyra ny räddningstjänststation 0 -6 600 -6 600 -6 600 -6 600

Max utrymme löneökningar 1 318 -30 058 -72 523 -117 851 -169 404

Nettoram nämnder/styrelsen -1 884 368 -1 907 611 -1 964 156 -1 989 037 -2 057 083

Pensioner -90 513 -90 489 -91 028 -94 176 -96 882

Löneskatt på pensioner -21 958 -21 953 -22 083 -22 847 -23 504

Avsättning ansvarsförbindelsen inkl löneskatt 0 0 0 0 0

Semesterlöneskuld 840 -2 000 -2 000 -2 000 -2 000

Justering kap kostnader 138 812 144 214 149 318 149 318 149 318

Kommunstyrelsen finans 63 981 61 813 73 187 73 687 74 187

Avskrivningar -87 086 -85 000 -90 000 -91 000 -92 000

Verksamhetens nettokostnader -1 880 292 -1 901 026 -1 946 762 -1 976 055 -2 047 964

V-netto / skatteint och ujämn % 96,7 98,2 98,3 97,2 97,5

Skatteintäkter 1 449 054 1 477 686 1 530 651 1 591 877 1 666 695

Avräkning skatt 36 551 0 0 0 0

Inkomstutjämning 345 669 370 901 356 500 359 135 364 364

Kostnadsutjämning -11 717 -15 482 -7 989 -7 989 -7 989

Regleringsbidrag/-avgift 42 984 19 772 12 191 1 669 -12 326

Mellankommunal utjämning 0 -3 700 -100 0 0

LSS-utjämning 15 088 16 166 17 631 17 631 17 631

Konjunkturstöd 0 0 0 0 0

Fastighetsavgift 66 353 71 174 71 078 71 078 71 078

Finansiella intäkter 5 459 5 000 5 500 5 500 5 500

Finansiella kostnader -14 150 -10 000 -15 000 -15 000 -15 000

Resultat före extraord.poster 23 700 47 846 41 989

Res.2 /skatteint. Mål: 2 % 2,83 1,57 1,20 2,35 2,00

Extraordinära kostn/intäkter 0 0 0 0 0

Årets resultat (förändring av eget kapital) 54 999 30 491 23 700 47 846 41 989

Resultatnivå 2011 - 2014 2,00%


Investeringsbudget Kommunfullmäktiges beslut om investeringar 2012 - 2014 innebar höga investeringsnivåer, speciellt under det första året. Investeringsredovisningen för 2011 visade överskott på 88 miljoner kronor där drygt 63 miljoner föreslås tilläggsbudgeteras 2012. På grund av denna höga planerade investe-ringsnivån under 2012 fick kommunchefen i uppdrag att se över investeringarna under 2012 för att om möjligt skjuta på investeringar. Detta har resulterat i ett förslag att skjuta på 19 miljoner kronors investeringar framåt i tiden.Det är nödvändigt att i arbetet med MoR 2013 - 2015 ge förutsättningar för en investeringsbudget i ”balans”. Kommunen har i flera fall mindre bra framförhållning i planeringen av investeringarna samt att flera projekt försenas i tiden. Detta får förutom konsekvenser för ekonomin även konse-kvenser i den löpande verksamheten.

De preliminära ekonomiska ramarna avseende investeringsbudgeten 2013 - 2015 utgår från MoR 2012 - 2014, förslaget till reviderad investeringsbudget 2012 samt till tilläggsbudget 2012. Nedan redovisas investeringsramarna i den skattefinansierade verksamheten att inrymma sina äskanden inom. Belopp i tkr Investeringsram

2013Investeringsram 2014

Investeringsram 2015

Kommunstyrelsen 45 000 45 000 45 000

Bildningsnämnden 25 000 25 000 10 000

Plan- och miljönämnden 5 000 1 000 2 000

Socialnämnden 2 000 2 000 2 000

Tekniska nämnden 12 000 12 000 12 000

Tekniska nämnden, fastighet 11 000 15 000 29 000

Summa 100 000 100 000 100 000För att skapa en bättre planering avseende investeringar ska nämnderna förutom beslut om kom-mande tre års investeringar även ta fram en plan för investeringar för ytterligare sju år. Denna lång-siktiga investeringsplan som omfattar tio år ska användas som ett arbetsmaterial.

ÅrsagendaProcessen kring kommunens ledningssystem beskrivs i form av en årsagenda för samtliga nämnder och styrelsen med dess förvaltningar. Årsagendan är uppdelad i en planerings- och uppföljnings-process. Varje process är indelad utifrån nivåer i organisationen; från den politiska ledningen till och med den enskilde medarbetaren.

Januari Februari Mars April Maj Juni Augusti September Oktober November December

Planeringsprocess

Kommun- ledning - politik

Tilläggs-budget KS

KS beslut planerings-förutsätt-

ningar

Dia

log

MoR

Partiernas förslag

KS beslut MoR

KF beslut MoR

Kommun-ledning - förvaltning

BeräkningsunderlagBefolkningsprognos * Lokalförsörjning * Planprioritering * IT plan * Kompetensförsörjning* Löneökningar*

Gemensamma aktiviteter bereds

Nämnd - politik

Förslag MoR

Beslut om ev prioriteringar

Beslut om MoR och VP

Nämnd - Förvaltning

Schablonbudget - översyn resursfördel-

ningsprinciper

Prel. enhets-ramar

fördelas

Verksamhetsplan - målnivåer och aktiviteter

Detaljbudget sammanställs

Enhet Detaljbudget Enhetens budget och handlings-plan fastställsHandlingsplan

Medarbetare Medarbetarsamtal


Uppdrag Verksamhetsplanen är en plan för årets verksamhet där det anges hur förvaltningen ska uppfylla sitt uppdrag utifrån de politiska målen. Verksamhetsplanen beslutas i den ansvariga nämnden/styrelsen. Inför MoR 2012 - 2014 ska nämnderna och styrelsen i verksamhetsplanerna för respektive år se till att inarbeta aktiviteter kopplat till följande politiska uppdrag. Ansvarig nämnd/styrelsen framgår under respektive uppdrag.

Bilaga 1Särskilda uppdrag arbetsmarknadspolitik

Näringslivsbolag 1. Under våren 2011 bildades en ekonomisk förening ”Tillväxt Motala” vars tillkomst kommunen stödjer. Den ekonomiska föreningen ska efterhand övergå till ett bolag med preliminär start under 2012. Motala kommun avser att under 2011 definiera de tjänster som kommunen vill upphandla i ett upphandlingsunderlag. Den ekonomiska ramen för upphandlingen är kostnaden för befintlig verksamhet. Det tänkta näringslivsbolaget har möjlighet att lägga anbud och kan därmed komma att driva kommunens näringslivsservice mm. Syftet med konstruktionen är en organisatorisk samverkan mellan kommunen och näringslivet som ger en ökad attraktivitet och tillväxt i Motala. Ansvar: Kommunstyrelsen

Motala verkstad som kulturområde 2. Kommunen har en långsiktig plan för investeringar i Motala Verkstad som inledningsvis har använts för att säkra de kommunalägda byggnadernas skal. Ett ökat fokus sker nu på den inne-hållsmässiga utvecklingen genom att ta fram en långsiktig verksamhetsidé för Motala Verkstads-området i samband med detaljplanearbete. I detaljplanearbetet prövas förutsättningarna för ett stadsmuseum. Ansvar: Bildningsnämnden och Kommunstyrelsen

En sammanhållen vuxenutbildning3. Vuxenutbildningen ska bidra till att förbättra matchningen på arbetsmarknaden och öka syssel-sättningen. Fortsatta förstärkningar ska bygga på en strategi och plan med ett helhetsperpektiv på en sammanhållen vuxenutbildning. Insatserna ska bygga på fördjupade analyser av berörda gruppers kompetensnivå och systematiska och långsiktiga bedömningar av behovet hos offent-liga och privata arbetsgivare. Ansvar: Bildningsnämnden

Januari Februari Mars April Maj Juni Augusti September Oktober November December

Uppföljningsprocess

Kommun- ledning - politik

Årsredo-visning

Interkon-troll KS

Dia

log

boks

lut

Uppföljning KS

Uppföljning KS

Delårsrapport Internkontroll

KS

Delårs- rapport

KF

Kommun-ledning - förvaltning

Nämnd - politik

Årsredovis-ning Intern-

kontroll

Månads- uppfölj-

ning

Månads- uppföljning



Delårsrapport Månads- uppföljning


Månads-uppföljning

Nämnd - Förvaltning

Stöd, sammanställning och analys Stöd, sammanställning och analys Stöd, sammanställning och analys

Enhet Löpande uppföljning och analys Löpande uppföljning och analys

Medarbetare Lönesamtal Medarbetar-enkät


Förskola på obekväm arbetstid4. Förskolans öppettider ska anpassas efter familjernas behov av omsorg. Barnomsorg på obe-kväm arbetstid ska erbjudas i varje stadsdel och i centralorten ska finnas barnomsorg på natten. Ansvar: Bildningsnämnden

Försörjningsstöd5. Mot bakgrund av det arbete som pågår i kommunen för gruppen under 25 år ska socialför-valtningen och bildningsförvaltningen se över och förnya arbetsformerna i syfte att fördjupa samverkan. Ansvar: Bildningsnämnden och Socialnämnden Mål och Resursplan 2012 - 2014 16

Sommarjobb6. Ungdomar i gymnasieåldern ska erbjudas sommarjobb inom bildningsnämndens ekonomiska ramar under 2012. Syftet är att möjliggöra introduktion på arbetsmarknaden och minska ungdoms-arbetslösheten. En långsiktig bedömning av behovet av sommarjobb med nivåpriori-tering ska tas fram för fortsatta beslut i mål och resursplanen. Utifrån arbetet med lokala branschprogram vill vi också utreda möjligheterna att stimulera som-marjobb för ungdomar på gymnasiets yrkeslinjer. Ansvar: Bildningsnämnden

Särskilda utredningsuppdrag unga

Skolnärvaro7. En grundförutsättning för att lyckas är att man är närvarande i skolan. Det finns stora mänsk-liga och ekonomiska vinster att göra på att satsa på skolnärvaro som en del av arbetet med goda skolresultat. Barn och ungas livsvillkor ska ses i ett sammanhang där den viktigaste samarbets-partnern är föräldrarna. Vi ger därför ett uppdrag att bygga upp ett strukturerat arbetssätt och samverkan kring skolfrånvaro. De barn och unga som har ogiltig frånvaro ska upptäckas i ett tidigt skede och de barn, unga och familjer som har behov av insatser får snabb hjälp. Ansvar: Bildningsnämnden

Insatser för barn och unga i samhällets vård.8. Barn som växer upp i samhällets vård har större risk för en ogynnsam utveckling enligt olika rapporter. De lämnar grundskolan med mycket lägre betyg än andra barn. Placerade barn har större risk till allvarlig psykisk ohälsa. Ett barn eller en ungdom placeras av flera olika skäl, men det innebär alltid att samhället har ett särskilt ansvar för barnet – det är därför oacceptabelt att placerade barns framtida möjligheter och hälsa ska försämras. Vi ger därför ett uppdrag att arbeta fram en metodik för att alla dygnsplacerade barn och unga, utifrån sina förutsättningar, får det stöd och den hjälp de behöver för att kunna lyckas under skoltiden och få god psykisk och somatisk hälsa. Ansvar: Socialnämnden

Samordnad socialtjänst med gemensamt utbud9. I syfte att bättre nyttja tillgängliga resurser ska socialtjänsten skapa samsyn kring behoven. I sin tur leder det till att utbudet av insatser ska vara gemensamt. Syftet är att barn- och ungdomar ska erhålla likvärdigt stöd oavsett vilken ”port” som är ingången till stödet. Ansvar: Socialnämnden


Barn och unga med neuropsykiatriska funktionshinder10. Barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder ska få bättre stöd. Elever som har svårt med uppmärksamhet, socialt samspel med mera, behöver stöd för att klara av sin vardag. Större kunskaper och förslag till åtgärdsprogram måste spridas gällande barn och ungdomar med neuropsykiatrisk diagnos. Ansvar: Bildningsnämnden

Tidig upptäckt11. Många gånger är fokus för samhällets insatser på det barn som har de synliga behoven. Att se hela familjens behov är svårt. En ökad betoning på en socialtjänst med uppsökande och förebyggande ambitioner är viktigt för Motala. Tidig kontakt förutsätter också arbetsformer där det är enkelt att få tillgång till stöd och tjänster som upplevs attraktiva och med möjlighet att se individens och familjens samlade behov. Vi vill därför att ett utvecklingsarbete genomförs för att tidigt upptäcka hela familjens behov av tidiga och långsiktiga insatser. Därför satsar vi på stödinsatser kring barn och ungas uppväxtvillkor. Ansvar: Socialnämnden Mål och Resursplan 2012 - 2014 17

Särskilda utredningsuppdrag äldre

Hälsa och självständigt liv12. Att kunna fortsätta leva sitt liv utifrån sin personlighet och sina behov och vanor innebär att behålla makten över sin egen vardag. Ett fortsatt oberoende och ett privatliv i det egna hemmet behöver således mötas med möjligheter till positiva sociala kontakter och upplevelser utanför den egna bostaden. Det sociala innehållet i form av relationer, möjligheter till aktiviteter, delak-tighet och känslan att kunna påverka har stor betydelse. Vi vill därför ta fram ett program för hälsa och självständigt liv för äldregruppen. Ansvar: Socialnämnden

Särskilda utredningsuppdrag

Det attraktiva Motala.13. Kommunen har startat utvecklingsarbeten i Motala centrum, Varamobaden, Motala Verkstad och Borensberg. Dessa områden har hög prioritet för Motalas attraktivitet och framtida utveck-ling för boende, företagande och besökare. För en högre verkningsgrad krävs tydliga mål, lång-siktiga investeringar och en organisation där ansvar och resurser tydliggjorts för genomförande. Genomförandet av centrumplanen sker i samverkan med näringsidkare och fastighetsägare inom ramen för föreningen Mitt i Motala där kommunen medverkar till finansieringen av en centrumledare. Av särskild vikt är att involvera och samordna investeringar i centrum med berörda fastighetsägare. En affärsplan och idéprogram har tagits fram för Varamobaden bland annat i syfte att utveckla besöknäringen. En organisation för kommunens utvecklingsarbete och samverkan med närings-idkare och intressenter ska tillkomma under 2011. I Borensberg pågår ett arbete med en fördjupad översiktsplan för samhällets långsiktiga ut-veckling. Borensberg bedöms ha en hög potential för utveckling som boendeort med sitt läge mellan Motala och Linköping. I samband med att den fördjupade översiktsplanen ska antas ska en beskrivning av mål och organisation för genomförande finnas med.


De angivna områdena ska ingå i handlingsplanen för LUP i ett prioriterat utvecklingsarbete. Från 2012 och framåt ska de finnas tydligt avvägda och prioriterade i Mål och resursplanen avseende både drift och investering samt organiserade enligt en enhetlig struktur. Ansvar: Kommunstyrelsen

Idéprogram för fritidsanläggningar14. Ett idéprogram för fritidsanläggningar ska tas fram under 2011 med underlag för långsiktiga investeringar. En dialog pågår med föreningar och allmänhet. Avsikten är att idéprogrammet i vissa delar ska kunna hanteras i Mål och resursplan för 2012. Ansvar: Bildningsnämnden

Idrottscenter15. Ett utvecklingsprogram tas fram under 2012 för ett samlat idrottsområde kring simhallen, fot-bollsarenan, bandy, hockeyhallen etc. Programmet ska innehålla framtida behov av markexploa-tering, investeringar och infrastruktur. Som ett led i landsbygdsutvecklingen ska arbetet med näridrottsplatser i kommunens mindre tätorter fortgå. För 2012 prioriteras Fornåsa/Fågelsta. Ansvar: Bildningsnämnden Mål och Resursplan 2012-2014 18Detaljplanearbete16. Stadsbyggnadsenhetens underlag för planprioriteringar och hanteringen av den fysiska pla-neringen ska ses över. Avsikten är att göra planprioriteringarna mer politiskt transparanta, att tydliggöra ansvaret och effektivisera arbetet med detaljplaner. En del av effektivisering ska vara att se över delegationer kring fysisk planering med mera. Ansvar: Kommunstyrelsen

Framtida bostadsområden17. Motala ska växa i storlek. För att vara attraktivt behöver vi börja planera för nya bostadsområ-den. I det syftet bör vi föra en dialog med Motalaborna om framtida bostadsområden, hur de ska utformas för att bli bra boendemiljöer för alla åldrar. Ansvar: Kommunstyrelsen

Samordnad kostlösning18. Kommunstyrelsen tar initiativ till en samordnad lösning för den framtida kosthanteringen i samverkan med berörda nämnder. En utredning avseende kosthanteringen i kommunen ska med ett helhetsperspektiv bland annat belysa förutsättningarna för att öka andelen råvaror som är ekologiska och/eller närproducerade samt att maten tillagas nära kunderna. Ansvar: Kommunstyrelsen

Klimatsmarta lösningar19. Kommunen ska i sina upphandlingar formulera underlagen så att vi ökar andelen klimatsmarta varor och tjänster. Kollektivtrafiken är en klimatsmart lösning. Därför bör andelen motalabor som väljer kollektivtrafik öka. Kommun ska uppmuntra och underlätta det valet genom exem-pelvis parkeringsplatser för samåkning. Dessutom ska andelen trygga cykelvägar öka. Ansvar: Kommunstyrelsen

Biogas20. Ju fler fordon som drivs med biogas desto bättre blir vår miljö. Hur kan vi öka och utveckla Biogasproduktionen i Motala för att bli mer klimatsmarta? Ansvar: Tekniska nämnden


Fastighetsutredning21. Kommunens lokalanvändning medför både ekonomiska och miljömässiga konsekvenser. Ännu mer verkningsfullt än att effektivisera energianvändning och drift i våra lokaler är att effektivi-sera lokalanvändningen som helhet. En god styrning av kommunens lokalförsörjningsprocess ger ändamålsenliga lokaler och ett kostnadseffektivt resursutnyttjande. En kontinuerlig lokal-resursplanering ger kännedom om det samlade lokalbehovet på både kort och lång sikt samt ger underlag för beslut om samordning, lokaleffektivisering, fastighetsinvesteringar och externa förhyrningar. I sammanhanget ska även olika incitament för lokaleffektivisering övervägas. En fastighetsutredning ska tas fram kring hur vi kan samverka med Platen eller andra aktörer kring kommunens fastighetsförvaltning. Ansvar: Kommunstyrelsen


Kontakt

Peter IngessonKommunchefe-post: [email protected]: 0141-22 50 11

Jan HolmbergUtvecklingschefe-post. [email protected]: 0141-22 50 10

Anders NeumanEkonomichefe-post: [email protected]: 0141-22 50 37

Documents

Motala - Planeringsförutsättningar 2013