Säkerhet vid musikarrangemang

2 Förord

Att gå på en konsert, vara på en festival ellerdansa på ett diskotek är roliga och positivahändelser i en människas vardag.

Under de senaste åren har vi alltför oftamottagit nyheter om människor som kommittill skada under konserter, spelningar ellerandra typer av musikarrangemang. Detta ärinte en ny företeelse, men det är först nuproblemet har lyfts upp till ytan.

Inom ramen för Ungdomsdelegationensverksamhet tillsattes hösten 2000 en arbets-grupp med uppgiften att arbeta med fråganom säkerhet vid musikarrangemang. Myndig-

heten Ungdomsdelegationen sorterar underJustitiedepartementet och ungdomsministerBritta Lejon är dess ordförande.

Arbetsgruppen har konstaterat att det sak-nas samlad information om säkerhetsfrågorvid musikarrangemang och att det är viktigtatt nå ut med information före sommaren2001. Det senare beroende på att sommarenär den årstid då flertalet arrangemang ägerrum. Vidare är gruppen enig om att det oftabrister i kommunikationen mellan myndighe-ter och arrangörer. Om dessa i ett tidigt skedepåbörjar en dialog, dels för att klara ut fråge-ställningar kring tillstånd och säkerhetsbe-stämmelser, dels för att bedöma risker ochupprätta en personlig kontakt, minskar ris-kerna för missförstånd och andra problem.

Gruppen har beslutat att ta fram ett över-skådligt informationsmaterial som riktar sig tillmyndigheter och arrangörer. Informations-materialet kan fungera som en checklista ochtankeställare för arrangörer. Det kan också an-vändas som ett underlag, i dialogen mellanarrangörer och myndigheter, vid ansökan och

SU

SA

NN

E K

AR

LSS

ON

/PR

ES

SE

NS

BIL

D

TOM

AS

ON

EB

OR

G/S

CA

NP

IX

hanteringen av tillstånd.Under arbetets gång har gruppen träffats

vid sju tillfällen. Vidare genomfördes ett stu-diebesök på Globen i samband med en storkonsert. Vid två av gruppens möten har perso-ner utifrån deltagit, dels Mick Upton (engelskforskare inom crowd management och riskassessment), dels Lennart Petersson (Polis-kommissarie vid Rikspolisstyrelsen).

Följande personer har ingått i arbetsgruppen:Patrik Axelsson, ordförande i föreningenRockparty, arbetar med Hultsfredsfestivalenoch konserter sedan 15 år tillbaka.Stephen Jerand, polismyndigheten i Jämt-lands län. Stephen har arbetat som polissedan 1976 och har erfarenhet av störreidrottsevenemang och kommenderingar.De senaste åren har han varit polisoperativtengagerad i StorsjöYran med planering,genomförande och uppföljning.Tor Nielsen, konsertansvarig EMA Telstar. Torhar arbetat på EMA med konserter och evene-mang i 20 år, bland annat som ansvarig för deflesta stora rockgalorna i Göteborg de senaste15 åren. Tor har producerat världsturnéer medmusikgrupperna Europe och Roxette på 80-respektive 90-talet.Margareta Nisser-Larsson, civilingenjör,arbetar med olycksförebyggande verksamhetpå Räddningsverkets räddningstjänstavdel-ning.Anders Hagström, som tidigare arbetade somproduktionsansvarig på Motor. Numera driver

Förord 3

JON

AS

BE

RG

GR

EN

/MIR

A

4 Förord

Anders företaget Dynamic Duo Productions,som bland annat inriktar sig på produktions-koordinering av festivaler och evenemang.Under de senaste 10 åren har han varit pro-duktionsansvarig vad gäller bland annatHultsfredsfestivalen.Benny Jahnson, Eventkompaniet AB, ansvararför planering och genomförande av publikaevenemang inom tv, musik och event. Exem-pel på evenemang företaget ansvarat för ärStadskampen, Rockbjörnen och Toner förMiljoner.Fatima Azazzi, säkerhetschef på Fryshuset,arbetar löpande med konserter och ungdoms-discon på Fryshuset. Fatima har genomgåttPolismyndighetens ordningsvaktsutbildningoch har förordnande inom Stockholms län.Annika Hedelin, beredskapschef inom VästraGötalandsregionen. Hon har bland annatarbetat med diskoteksbranden vid Backaplan(Göteborg 1998), VM i friidrott och ett stortantal fotbollsmatcher.Kaisa Welander, ledamot i riksstyrelsen förMOKS (Musik- och Kulturföreningarnas sam-arbetsorganisation). Hon arbetar som arrangöroch samordnare av Christianstadsdagarna ochTivolirock sedan många år tillbaka. Kaisa harerfarenhet av inomhus- och utomhusarran-gemang.Sophie Olsson, sekreterare i Ungdomsdelega-tionen. O

SC

AR

MAT

TSS

ON

/MIR

A

5

En arrangör har det yttersta ansvaret för ge-nomförandet av arrangemanget. I ansvaretligger bland annat att arrangören har att se tillatt det inte medför någon fara för publiken.Om en olycka inträffar under t.ex. en konsertkan arrangören komma att anses vara ansva-rig. Det finns ingen ”mall” över hur man ska

gå tillväga för att åstadkomma en tillfredsstäl-lande säkerhet vid ett arrangemang. Beroendeav arrangemangets karaktär krävs olika typerav insatser. Säkerhetsfrågan måste dock varaen naturlig del av arbetet, oavsett om det ärfråga om en stor festival eller en mindre en-skild spelning.

6 Inledning

JON

AS

BE

RG

GR

EN

/MIR

A

Vanligtvis är olika myndigheter inblandadevid ett arrangemang. Räddningstjänsten in-spekterar lokaler, polisen beviljar tillstånd etc.Förutsättningarna för att arrangemanget skafungera bra ökar om det tidigt kommer tillstånd en dialog mellan arrangörer ochmyndigheter.

Detta informationsmaterial är tänkt att varatill hjälp för dels arrangörer, dels personal sompå myndigheter arbetar med tillståndsgivningetc. Stora delar av materialet är allmängiltigtoch bör integreras i planeringen och genomför-andet av alla typer av musikarrangemang.

Inledning 7

MIC

HA

EL

BE

RG

GR

EN

/PR

ES

SE

NS

BIL

D8

INNEHÅLLFörord, sid 2Inledning, sid 6Tillstånd samt dialog med myndigheter, sid 10Riskinventering/analys, sid 10

Miljö/evenemangsplatsÅrstidDatumArrangemangets längdEntréer/utgångarUnderlag/sluttningarScenområdetSkyddsstaketSpecialeffekterParkeringTillgänglighet/infartsvägarSanitetMat och dryckMediaCampingSjukvårdSläckutrustningBelysning

Artist/gruppPublik

Genomförande, sid 17OrganisationsplanOrientering/kartaBesiktningKommunikation/tekniska lösningarDokumentering

Innehåll 9

Uppföljning, sid 18Tänkbara scenarier, sid 21

InpasseringBakgrundScenario

Kaos i entrén när insläppet försenasBakgrundScenario

För många människor på väg till enscen vid en inomhukonsert

BakgrundScenario

Felbedömning av publikprofilenBakgrundScenario

Bland det farligaste som kan händaframför en scen

BakgrundScenario

UtpasseringBakgrundScenario

Mer att läsa, sid 26

12

Tillstånd samt dialog med myndigheterVid de flesta arrangemang krävs ett eller fleratillstånd. Kontakta den lokala polismyndig-heten för information om vad som gäller. Omtillstånd krävs, skicka in ansökan i god tid.Myndigheterna är skyldiga att hantera an-sökan snabbt och effektivt.

Vid tiden för ansökan ska arrangemangetsstart- och sluttid vara fastställd. Vidare börarrangören ha en uppfattning om förväntadhögsta publiksiffra.

I samband med tillståndsansökan bör arran-gören även kontakta kommunen för informa-tion om rekommenderade ljudnivåer.

Informera sjukvården inom aktuellt lands-ting om arrangemanget.

Räddningstjänsten fastställer ofta antaletpersoner som får vistas i lokalen. Tänk på attdenna siffra inte motsvarar antalet biljettersom kan säljas. Glöm inte bort att räkna medbandmedlemmarna, personal etc.

Informera socialtjänsten i aktuell kommunom arrangemanget. Om arrangemanget lockaren ung publik är det bra om fältassistenterfinns på plats.

Riskinventering/analysOm arrangören tillsammans med tillståndsgi-vande myndighet gör en bedömning/analysvad gäller de risker som finns, ökar möjlighe-terna till ett säkert arrangemang.

• Identifiera och inventera de olika farorsom skulle kunna leda till olyckor

• Bedöm risken för att olika slag av olyckorska ske

• Bedöm hur omfattande en eventuell olyckaskulle kunna bli

• Fråga dig om riskerna är acceptabla. Ominte: Upprätta en handlingsplan/åtgärds-plan för att minimera riskerna till enacceptabel nivå

• Informera den egna personalen samtberörda myndigheter om riskerna och omhandlingsplanen/åtgärdsplanen

• Övervaka

Under de tre närmast följande rubrikerna re-dovisas ett antal omständigheter som man börfundera närmare över när man planerar ettarrangemang.

10 Tillstånd samt dialog med myndigheter • Riskinventering/analys

CH

RIS

MA

LUS

ZYN

SK

II/P

RE

SS

EN

S B

ILD

Miljö/evenemangsplats

ÅrstidVid låga temperaturer riskerar människor attbli nedkylda. Tänk även på att kyliga sommar-kvällar kan orsaka problem eftersom det oftahänder att människor inte har tillräckligt medkläder för att klara kylan på ett tillfredsstäl-lande sätt. Vid höga temperaturer finns riskför att människor blir uttorkade.

DatumVid arrangemang som äger rum i sambandmed ”festhelger”, exempelvis Lucia, skolav-slutning eller midsommar, ökar naturligtvisriskerna för fylleri och därmed sammanhäng-

ande problem. För valet av datum för arrang-emanget är det också av betydelse om detsamma dag äger rum något annat arrange-mang i närheten.

Arrangemangets längdBehovet av exempelvis toaletter, duschar, matoch dryck är beroende av hur länge arrang-emanget pågår.

Entréer/utgångarÄr antalet entréer och utgångar tillräckligt iförhållande till publikantalet? Vilket kösystembör användas för att publiken ska kunna rörasig på ett så säkert och effektivt sätt sommöjligt. Vilken tid bör insläppet påbörjas?Föreligger det behov av visitation?

Underlag/sluttningarVad händer om det börjar regna vid ett utom-husarrangemang? Finns det risk för att under-

JAN

NE

STR

ÖM

STE

N/P

RE

SS

EN

S B

ILD

JAN

E C

AR

LSS

ON

/PR

ES

SE

NS

BIL

D

Riskinventering/analys 13

laget blir lerigt? Tål området stora mängdervatten och är det dränerat? Är underlagetsluttande (vilket innebär att människor lättareän annars kan falla)? Det är alltid säkrast meden fast och plan yta.

ScenområdetSer hela publiken scenen? Om inte, ökarrisken för trängsel och att människor kläms.Dessutom ökar risken för att människor klätt-rar upp i träd, ställningar eller liknande för attse bättre. Finns det handikappanpassadepublikutrymmen? Finns det framkomliga in-och utryckningsvägar för utryckningsfordon?

SkyddsstaketDet finns många olika slag av skyddsstaket.Var eftertänksam vid valet av staket eftersomdessa ska tåla stor belastning.

SpecialeffekterVid användandet av pyrotekniska special-effekter bör man kontrollera att leverantörenär certifierad. För användningen av pyrotek-niska specialeffekter krävs särskilt tillstånd avpolisen. Tänk på att specialeffekter kan inne-bära en alltför hög ljudnivå.

ParkeringParkering i anslutning till arrangemanget börvara upplyst och bevakad. Om egna parke-ringsmöjligheter saknas är det bra att hänvisatill andra parkeringar i närheten. Felparkerade

fordon kan försvåra för utryckningsfordon attkomma fram. Sätt upp skyltar, redan vid till-fartsvägar, med information om var parke-ringen finns.

Tillgänglighet/infartsvägarUtryckningsfordon ska helst kunna ta sig tilloch från området från flera håll. Vägarna börprovköras av utryckningsfordon före arran-gemanget.

SanitetBåde vid arrangemang inom- och utomhus ärdet alltid en nödvändighet att ha tillgång tilltoalett. Finns det handikappanpassade toa-letter? Vid flerdagarsarrangemang bör detfinnas möjligheter att duscha. Området börstädas regelbundet bland annat därför attöverfulla soptunnor innebär ökad risk för

MA

RTI

N B

OG

RE

N/M

IRA

LAN

TMÄ

TER

IVE

RK

ET

Riskinventering/analys 15

brand. Det finns också risk för att flaskor etc.kan komma att användas som tillhyggen.

Mat och dryckAv flera anledningar är det viktigt att det finnstillräckligt med mat och dryck att tillgå. Publi-kens välbefinnande och humör i övrigt på-verkas. För t.ex. diabetiker är tillgången tillmat och dryck av central betydelse. Special-kost bör kunna erbjudas till exempelvisveganer, vegetarianer och allergiker. Tillgångtill dricksvatten ska alltid finnas. Vid försälj-ning av mat och dryck bör försäljningsståndenvara placerade så att de inte skymmer sikteneller skapar publikproppar. Undvik placeringarvid korsningar, entréer och utgångar.

MediaDet bör finnas tydliga regler för samarbetetmed media, exempelvis vad gäller antaletfotografer som får finnas i scendiket, hurlänge de får vara där etc. Ett för stort antalfotografer i diket kan vara till nackdel för bådevakter och fotografer.

CampingOm arrangören av ett arrangemang som pågårunder en längre tid inte erbjuder camping börpubliken hänvisas till annat boende. Annarsökar risken för att människor campar på när-liggande parkeringar, tomter etc. För vidareinformation om säkerhet på campingplatser,

läs Räddningsverkets skrift ”Brandsäkerhetvid tillfälliga campingplatser”.

SjukvårdKontakta den lokala sjukvården för informa-tion om sjukvård. Vidare är Röda Korsets”första hjälpengrupper” en vanlig resurs vidarrangemang.

SläckutrustningKontakta Räddningstjänsten för informationom vilken typ av släckutrustning som krävs,var den bör vara placerad etc.

BelysningEtt väl upplyst område är fördelaktigt för attförebygga brott och för att publiken ska kunnakänna sig trygg. Entréer, utgångar, parkeringaroch toaletter är exempel på områden som skavara upplysta.

Artist/gruppDet är alltid viktigt att ha kunskap om denartist/grupp som ska uppträda. Skaffa infor-mation om artistens/gruppens historia vadgäller beteende, attityd och musikstil. Ta redapå vilken målgrupp artisten/gruppen vanligtvisbrukar locka. Sök information hos boknings-bolag och genom Internet och massmedia.Tänk vid programsättningen på att artistersom lockar en ung publik inte bör spela försent på kvällen!

PE

LLE

KR

ON

ES

TED

T/M

IRA

16 Riskinventering/analys

PublikSkaffa information om den förväntadepubliken vad gäller kön, ålder och drog-beteende generellt. Finns det risk för attartisten lockar gänggrupperingar från olikaområden som tidigare har hamnat i bråk?Fundera kring publikens förväntade ankomst-och avresetid. Om publiken kommer tidigt ochåker sent bör beredskap finnas för detta.

Försök att i möjligaste mån koordineraarrangemangets start- och sluttider medavgångstiderna för olika kommunala färdme-del. För att undvika diskussioner vid insläppsamt andra problem är det alltid fördelaktigtatt informera publiken i förväg om tider, reglerför kameror, parkering etc. Sprid informationvia tidningsannonser, Internet, affischer,biljetter etc.

Avslutningsvis …Det bör poängteras att det vid ett arrang-emang finns några särskilt känsliga moment/områden: inpassering, utpassering, framförscenen samt campingplatsen (i de fall detfinns camping).

Vad gäller in- och utpassering är detnödvändigt att, oavsett publikantal, användaett kösystem som ger ett smidigt publikflöde.Forma en lång, utsträckt kö och använd våg-brytare, exempelvis fållor. Kommunicera medmänniskorna i kön, exempelvis genom att låtapersonal röra sig fram och tillbaka utmed könför att lugna, informera och upprätthållaordningen. Vid utpassering ska det vara ettfritt flöde ut från spelplatsen. Det får intefinnas låsta grindar eller andra hinder påplatserna för publikutsläpp.

Utrymmet närmast scenen är begränsat.Där befinner sig oftast den publik som är mestexalterad och energisk. Ibland uppstår ettväldigt tryck bland denna grupp publik. Dettatryck kan skapa stor förvirring och åsamkaskada på publiken. Det är viktigt att man iförväg minimerar trycket så att förhållandenablir uthärdliga. I detta område kan det före-komma så kallad ”bodysurfing”. Surfing avokynne kan vara mycket farligt och börundvikas!

GenomförandeDet ska alltid finnas en ansvarig person frånarrangörshåll på plats. Vid stora arrangemangbör även representanter från berörda myndig-heter finnas på plats. Oavsett arrangemangetsstorlek ska det alltid vara dokumenterat vilkapersoner från polis, räddningstjänst, sjukvårdetc. som ska kontaktas om något händer. Detär även viktigt att de arrangörer och myndig-hetspersoner som är på plats/tillgängliga hartagit del av förarbetet och är väl insatta i orga-nisationen.

OrganisationsplanEn organisationsplan, som beskriver vad somska göras och vem som ska göra vad, är nöd-vändig. Detta för att snabbt kunna agera omen olycka inträffar.

Riskinventering/analys • Genomförande 17C

HR

IS M

ALU

SZY

NS

KI/

PR

ES

SE

NS

BIL

D

18 Genomförande • Uppföljning

Särskild vikt bör läggas vid att slå fastföljande saker:

• Vem som är ansvarig

• Vem som avgör om en konsert ska av-brytas

• Vem som meddelar publiken och bandet attkonserten ska avbrytas

• Vem som kontaktar sjukvård, polis ochräddningstjänst

• Vem som håller i kontakterna med mass-media

Det är viktigt att personalen har den kompe-tens som krävs för de olika arbetsuppgifterna.

Orientering/kartaRedan vid första kontakten med tillståndsgi-vande myndighet är det bra att ha en kartaöver området/lokalen. Under arrangemangetär det viktigt att hela personalen samt polis,sjukvård och räddningstjänst använder samma

karta. Detta för att undvika missförstånd omvilka nödutgångar, utfartsvägar, scener etc.som avses.

BesiktningGenomför en sista besiktning innan publikensläpps in. Kontrollera att utrymningsvägar ochnödutgångar inte är blockerade. Kontrolleraatt släckutrustningen är godkänd.

Kommunikation/tekniska lösningarUpprätta en sambandsplan. Förlita er inte påmobiltelefoner, då det finns risk för dålig mot-tagning och överbelastade nät.

DokumenteringAtt dokumentera arrangemanget kan upplevasöverarbetat och onödigt. En dokumentation ärdock mycket bra att ha om det blir aktuellt medett nytt arrangemang. Det kan lättare överblick-as vad som fungerade bra respektive dåligt.

UppföljningEn uppföljning av arrangemanget bör görasinom en rimlig tid. Bestäm ett datum redanföre arrangemanget och bjud in de som kom-mer att arbeta både inom den egna organisa-tionen och vid myndigheter. Uppföljnings-mötet är ett lämpligt tillfälle att gå igenomdokumentationen för att se vad som fung-erade bra och vad som bör förändras införnästa arrangemang.

JAN

GR

AR

UP

/ P

RE

SS

EN

S B

ILD

HE

NR

IK M

ON

TGO

ME

RY/

PR

ES

SE

NS

BIL

D

19

GU

NIL

LA L

UN

DS

TRÖ

M/M

IRA

20

Tänkbara scenarierNedan följer exempel på scenarier som kanuppstå vid ett arrangemang. Till en viss delbygger exemplen på verkliga händelser.

Exemplen tydliggör vikten av planering,analys, tillräckliga materiella och personellaresurser samt en tydlig organisation inför ochunder ett arrangemang.

InpasseringBakgrundMed tanke på evenemangets storlek ochplatsen där evenemanget äger rum har arran-gören beslutat att använda två olika ingångartill området. Publikströmmen förväntas varalika stor från båda hållen, varför ingångarna ärlika stora. Vid den ena entrén ligger en järn-vägsstation och en busscentral. Vid den andraentrén ligger ett stort asfalterat fält som an-vänds som parkering. Båda entréerna harrelativt korta fållor i vilka publiken ska ledasin. Arrangören räknar inte med stora strömmarav människor eftersom publiken anländeunder en relativt lång tidsperiod vid förraårets arrangemang. Entréerna ligger relativtnära varandra.

ScenarioPublikens alkoholbeteende är förändrat jäm-fört med förra årets arrangemang. Möjlighe-terna att köpa öl på arrangemangsplatsen harökat. Ett stort antal alkoholtester genomfördes

förra året, vilket har lett till att fler lämnatbilen hemma denna gång. Ett lokalt bussbolaganordnar bussresor från närliggande ortervilket arrangören inte har en aning om. Solenskiner och temperaturen är hög.

Plötsligt ökar trycket mot entrén vid buss/järnvägsstationen. Samtidigt har ett par lokalabussar och ”turbussar” anlänt. Fållorna ochdet närliggande området fylls snabbt medmänniskor. Det är varmt och allt eftersommänniskor trycker på bakifrån börjar det liknaen tätt packad publik framför en scen före/under en konsert. Fler människor kommerstrax att anlända via tåg.• Vilka risker finns?• Hur agerar ni?• Finns det en plan för situationen?• Vad finns för organisation och personellaresurser för att hantera situationen?• Vilka materiella resurser finns?

Kaos i entrén när insläppet försenasBakgrundArrangören har kvällen till ära bokat tre band;två lokala förband och en stor svensk artist.Planeringsarbetet har fungerat bra och tillarrangörens stora glädje har artisten veckanföre spelningen gått upp som etta på topp-listan. Detta kom något oväntat och harskapat ett enormt intresse. På speldagenringer artistens turnéledare och meddelar att

Tänkbara scenarier 21

man kommer fram för sent, detta på grund aven punktering. När artisten väl anlänt ska ljudoch ljus riggas och situationen blir stressig.Alla har fullt upp med att få ordning påscenen. När allt är klart är publikinsläppetförsenat med cirka 30 minuter.

ScenarioKöerna vid entrén växer och när man välöppnar tar det tid eftersom publiken inte har

kunnat förköpa biljetter. Detta beroende av attartisten inte förväntats locka så stor publik.Då alla har varit koncentrerade på att iord-ningställa scenen, har man glömt bort attmontera fållorna utanför entrén. När insläppethar pågått i 30 minuter är kön fortfarandelång och samtidigt börjar det första förbandetspela på den förannonserade tiden.

Det uppstår panik i kön på grund av att detär trångt (eftersom det inte finns några fållor)

22 Tänkbara scenarierM

ATS

AN

DE

RS

SO

N/P

RE

SS

EN

S B

ILD

men också för att besökarna tror att det ärhuvudbandet som har börjat spela.• Vilka risker finns?• Hur agerar ni?• Finns det en plan för situationen?• Vad finns för organisation och personella

resurser för att hantera situationen?• Vilka materiella resurser finns?

För många människor på väg till en scenvid en inomhuskonsertBakgrundNär bandet bokades tidigt på året ansågarrangören att scen 3 (en av de mindrescenerna) som är inomhus skulle passa bra.Allt eftersom tiden går ökar artistens populari-tet, vilket arrangören inte har uppmärksam-mat. Arrangören har dessutom koncentreratsäkerhetsarbetet kring den stora scenen ilokalen, där ett stort och populärt band skaspela.

ScenarioÅtskilligt fler personer än vad som ryms är påväg till scen 3 för att se bandet.• Vilka risker finns?• Hur agerar ni?• Finns det en plan för situationen?• Vad finns för organisation och personella

resurser för att hantera situationen?• Vilka materiella resurser finns?

Felbedömning av publikprofilenBakgrundEn kvinnlig artist, som framför allt ”lockar”unga tjejer men även äldre killar, ska spela.Festivalledningen beslutar att lägga konsertensent för att undvika de unga besökarna. Dessaförmodas få sin del av underhållningen tidi-gare på kvällen då en annan populär artistuppträder. När den aktuella artisten spelarförväntas den yngre delen av publiken sova.

ScenarioArrangören har gjort en felbedömning. Det ärsommarlov och många unga är uppe sent,med eller utan föräldrar. Långt före konsertensamlas en stor mängd unga tjejer framförscenen för att förvissa sig om att komma närasin idol. De står tålmodigt och väntar längstfram vid skyddsstaketet. En del är så korta attde knappt får näsan över staketet. Allt efter-som fylls området på bakifrån med berusadeyngre män.• Vilka risker finns?• Hur agerar ni?• Finns det en plan för situationen?• Vad finns för organisation och personellaresurser för att hantera situationen?• Vilka materiella resurser finns?

Tänkbara scenarier 23

Bland det farligaste som kan händaframför en scenBakgrundEtt band som spelar mycket ”hård” musik ochsom tilltalar en publik bestående av ungamän, ska spela på festivalen/konserten.Bandet har krävt att få spela sent eftersomljuseffekterna gör sig bäst när det är mörkt.Arrangören har gått med på detta och kallatin fler vakter för att hantera situationen.

ScenarioVakterna har fullt upp redan innan det harbörjat. Trycket mot staketet är tungt ochpubliken står hårt packat, långt från staketet.Ett par låtar in på konserten startar storarörelser i sidled i publiken. Det farligaste somkan ske i det här läget är att några i publikenfaller i en hög och inte kan ta sig upp. Mycketallvarliga skador och t.o.m. dödsfall kan in-träffa om inte situationen klaras ut mycketsnabbt. Vakterna uppmärksammar att någrapersoner ur publiken faller men ser inte omdessa reser sig upp.• Vilka risker finns?• Hur agerar ni?• Finns det en plan för situationen?• Vad finns för organisation och personella

resurser för att hantera situationen?• Vilka materiella resurser finns?

UtpasseringBakgrundUtpassering från området sker samma vägsom publiken kommer in. Vid varje utgångfinns det dessutom två stora grindar avseddaför fordon. Efter att sista bandet spelat klartöppnas även dessa grindar för att släppa utbesökare. Fram till dess har utpasseringenvarit begränsad till några få fållor bredvidinpasseringen.

ScenarioNär det sista bandet på scen 2 har spelatfärdigt lämnar de området i sin buss. Dettasker samtidigt som det sista bandet påhuvudscenen spelar. På väg ut genom den enautgången kör bussen in i den elledning somförser belysningen vid utgångarna med ström.Ledningen slits av, busschauffören bromsartill häftigt, bussen havererar och blir ståendemitt i utgången. Bandet på huvudscenenspelar det sista extranumret. Om ett parminuter kommer en stor del av publiken att gåmot den oupplysta utgången där bussen står.• Vilka risker finns?• Hur agerar ni?• Finns det en plan för situationen?• Vad finns för organisation och personella

resurser för att hantera situationen?• Vilka materiella resurser finns?

24 Tänkbara scenarier

PE

LLE

KO

NE

STE

DT/

MIR

A

25

26 Mer att läsa

HE

NR

IK M

ON

TGO

ME

RY/

PR

ES

SE

NS

BIL

D

Mer att läsa

”The event safety guide”En guide för hälsa och välmående vid pop-konserter och liknande evenemang.Beställningsnummer: 0717624536

”Managing crowds safely”En guide för arrangörer/organisatörer avevenemang.Beställningsnummer: 071761834X

Beställs hosHSE Books (Storbritannien),www.hsebooks.co.ukTfn: +44 1787 881165Fax: +44 1787 313995

”Brandsäkerhet vid tillfälliga campingplatser”Beställningsnummer: R59-228/01Beställs från Räddningsverket i KarlstadTfn: 054-13 57 10Fax: 054-13 56 05

”Rockfestival Safety”Rapport om säkerhet vid musikfestivalerskriven av en dansk arbetsgrupp på uppdragav den danska regeringen.Beställs från KulturministerietPostboks 2140, Nybrogade 2,DK-1015 KöpenhamnTfn: +45 33 92 35 00

MIK

KE

L Ø

STE

RG

AA

RD

/2M

AJ

FORM & PRODUKTION: INFORMATION ROSENBAD

TRYCK: DANAGÅRDS GRAFISKA, MAJ 2001

ARTIKELNUMMER: KU 1999:05:01

PE

R L

AN

DE

N/P

RE

SS

EN

S B

ILD

27

Materialet finns på Ungdomsdelegationens webbplatswww.ungdomsdelegationen.gov.se.

Det kan även beställas från:UngdomsdelegationenJustitiedepartementet103 33 StockholmTfn: 08-405 35 14

PE

RN

ILLE

TO

FTE

/MIR

A