N u m m e r 2 2014

Du e ll om kostti llskott s i d 9 | B li e N mötesexpe rt s i d 38 | sj u Nga i kör s i d 64

månAdens fråGA:

Vill du jobba

i landskap?

Mer blågult på tallriken?

Zandra Hedlund blev utbrändVägen tillbaka

7tips som håller

hjärnan pigg

k A r r i ä r , v e t e n s k A p, n ät v e r k

Tankenötter

E F T E R J O B B E T

N AT U R V E TA R E66 N R 1 2 0 1 4

Naturvetarakademin

KO

MP

ET

EN

SU

TV

EC

KLIN

GFÖR NATU RVETAR

E

Läs mer:

www.naturvetarna.se/

naturvetarakademin

Håll dig uppdaterad och utveckla din kompetens. Det gör dig tryggare på arbetsmarknaden. Inom Naturvetarakademin samlar vi kurser och utbildningar som kan vara till nytta för dig.

Den kompetensutveckling som Naturvetarna erbjuder kan beställas och även skräddarsys för flera på en arbetsplats, högskola eller förening.

Genom Naturvetarakademin får medlemmar i Naturvetarna rabatt på utbildningar som arrangeras av andra aktörer. Academic house ger 20 procent rabatt på hela kursutbudet och STF ger 10 procent rabatt på utvalda utbildningar.

NaTurveTarakaDemIN erBju De r:

» Fackliga kurser och föreningsarbete

» karriärutveckling

» Ledarskap, affärsmannaskap, projektledning och kommunikation

» Branschspecifika kurser

Öka ditt värde på arbetsmarknaden!

Innehåll

naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare.Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 e-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.seInloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida.Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck.Bokning och materialadress: annons@naturvetarna.se

Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar. ISSn: 2000–2424 TS-upplaga: 31 900 ex. Utgivning: 7 nr/per år.Nästa nummer kommer ut den 24 april med annonsstopp den 7 april.Korrektur: Mats Andersson, Textpiloten. Tryck: Norra Skåne Offset AB.Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom träd- plantering. Fotograf omslaget: Ylva Sundgren. Övriga reportrar: Marita Teräs MT, Johanna Rösth JR, Frida Henningson Johnson FHJ (praktikant).

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör08-562 920 19

Katarina Bengtssonform och layout08-466 24 63

Jeanette Duvertannonsansvarig08-466 24 86

naturvetarna är ett Saco-förbund med 31 000 medlemmar inom life science, jord, skog, miljö, kemi, fysik, geovetenskap, matematik och data.

Christina Jägare, CJreporter, layout08-466 24 87

MER BLåguL MaT på TaLLRiKEn?Ett nytt EU-direktiv om offent-lig upphandling gör att Sveriges bönder andas morgonluft.

anKLagas FöR LanDgRaBBingSvenskt skogsplantage i Mo-cambique väcker kritik, men lyf-ter också folket ur fattigdom.

DEn soCiaLa HJäRnanGenom att använda den senas-te hjärnforskningen kan ledar-skapet bli bättre

TanKEnöTTER MED KoRsoRDTesta dig själv och få lite hjärn-gympa på köpet, bland annat med korsord, skräddarsytt för naturvetare.

siD 10

siD 14

siD 44

siD 66

R e DAKT I On e n

NR 2 2014

An n On S B OK n I n G

Bli en mötesexpert, men se upp för mötesmarodörerna.

38Zandra Hedlunds väg till-baka.

25 Många vill lösa enkel biljett till Mars.

20

MånaDEns FRåga:

Vill du jobba

i landskap?

Vadå utbränd?Det kom ett brev till Redaktionen. Jag var på julledighet och tänkte att det får vänta. Men det räckte att ögna brevet några rader för att jag skulle sugas in i texten.

Zandra Hedlunds berättelse, som vi publice-rar i den här tidningen, berör oss alla. De som har upplevt känslan av att befinna sig på bot-ten nickar och instämmer. Kraftlösheten smy-ger sig på och man tar inte varningssignaler-na på allvar förrän det är försent.

Har man aldrig varit där fattar man ingenting. Vadå utbränd? För dem är Zandras historia ännu viktigare. Den skapar förståelse för det tillstånd som medicinskt kallas för utmatt-ningssyndrom.

Har man inte själv drabbats så har de flesta någon kollega eller vän som har fått känna på den obehagliga känslan av hopplöshet. Som kollega har man ett ansvar för att både för-hindra att sjukdomen uppstår och att stötta på vägen tillbaka. Kom ihåg att vi alla är var-andras arbetsmiljö. Men det handlar också om att själv sätta gränser och våga säga nej. Kanske det behöver anställas fler för att klara arbetsbördan.

Ett ännu större ansvar har förstås chefen, som ska se till att situa-tionen inte uppstår. Många pus-selbitar ska falla på plats för att arbetsmiljön ska fungera för alla. Den senaste hjärnforsk-

ningen visar vägen. Hur den kunskapen kan användas i ledarskapet skriver vi om.

Missa inte heller att läsa om den nya metoden för

hur genmodifieringen kan förenklas och snabbas på. Det öppnar för att bota sjukdomar,

men också för att skräddarsy växter för våra behov.

n AT U R V e TA R e4 n R 2 2 0 1 4

n AT U R V e TA R e I M e D I A

CHEFREDaKTöR

TREND MED FLER ExPERTER INOM M ILJöOMRåDETMarita Teräs som är strateg för naturvetenskaplig kompetens och arbetsmarknad på fackföreningen Naturve-tarna menar att miljöbranschen har mognat.

– I dag finns det många olika roller man kan ha inom miljöområdet och det finns utrymme för att kunna bli expert inom exempelvis avfalls-hantering, kemikaliehantering, kommunikation med mera, säger hon.

Hon tycker att det är viktigt att hitta sin egen nisch, speciellt om man har gått en bred utbildning som miljövetare eller biolog.

Tidningen Miljöaktuellt, nr 1 – 2014, skriver om morgondagens arbetsmarknad

ett hårt slag mot utbildningssystemet Borgs förslag är ett svek mot studenterna och mot Sverige som kun-skapsnation. Det skriver företrädare för flera studentförbund som gemen-samt företräder cirka 100 000 studenter.

”Att öka den individuella skuldbördan med ett större studielån riskerar dessutom att slå tillbaka på den breddade rekryteringen och avskräcka ung-domar som kommer från en svag akademisk bakgrund från högre studier.

Om högre utbildning förutsätter sidoinkomster försvårar det för heltids-studenter att studera, ökar stressen och riskerar att försämra studenternas prestationer. ”

Bakgrunden är att Anders Borg i vårbudgeten aviserar en sänkning av bidragsdelen i studiemedlet med 300 kronor per månad. Samtidigt höjs stu-dielånet med 1 000 kronor och fribeloppet höjs till 175 000 kronor per år.

Debattartikel på SvD Brännpunkt, 22 februari 2014, av bland andra Josefine Jerlström, ordförande för naturvetarnas studentråd och Johannes Danielsson, ordförande för Saco studentråd.

på listan över Sveriges mäktigaste experter placerar sig agro-nomen och professorn i miljövetenskap, Johan Rockström.

Han är den enda naturvetaren på topp tio. Störst genomslag i media har statsvetare som dominerar listan.

Veckans affärer, 20 februari 2014

6:a

5n AT U R V e TA R en R 2 2 0 1 4

O P I N I O N

Anders Borg lyfter ofta fram forskning som en av grunderna för välfärd. Nu när Sverige har en negativ tillväxt för FoU bör det innebära ökade statliga sats-ningar. år 2010 låg vi på andra plats av tretton länder, räknat som andel av BNP. Det är viktigt att komma ihåg att större delen av de 3,37 procenten var före-tagsinvesteringar.

I själva verket satsar en rad länder mer på civil forskning än vad Sverige gör, mätt i statliga anslag i procent av BNP. Sverige låg på elfte plats av trettiofem länder 2011, enligt Eurostat. ök-ningen som regeringen drev ige-nom i förra forsknings- och inno-vationspropositionen var viktig, men trots den beräknas de civila statliga satsningarna på forsk-ning bara ligga runt 0,8 procent av BNP fram till 2016.

Det är självklart positivt att fö-retag investerar i forskning. Men det gör oss sårbara. I en jämfö-relse av FoU i trettiotre länder hamnar Sverige på tredje plats från slutet. Det är en mycket oroande utveckling som beror på

här får natu rvetar e och an dra chans att g e si na syn pu n kte r

i aktu e lla frågor, m e d koppli ng ti ll natu rvete nskap.

Sverige backar i forskningsligan

nA-debatt

O P I N I O N

att en så stor del av FoU i Sve-rige utförs av företag och att en ökande del av deras FoU-inves-teringar sker i andra länder.

Regeringen har uttryckt ett mål om att de samlade FoU-investeringarna ska uppgå till 4 procent av BNP år 2020, dess-värre går det åt fel håll. Mellan 2001 och 2011 minskade ande-len från 4,13 till 3,37 procent, en farlig trend som riskerar att un-derminera vår välfärd.

ett exempel på kopplingen mellan forskning och välfärd är hälsa. Sverige står inför ut-maningen med en åldrande befolkning och ökande vård-kostnader. Medicinsk forsk-ning och utveckling är nyckeln till att möta den utmaningen.

De offentliga investering-arna i medicinsk forskning utgör idag knappt 0,2 procent av BNP, medan vårdkostna-derna utgör 9,5 procent. Det

betyder att för varje skattekrona som läggs på vård, läggs två öre på att i framtiden kunna ge bätt-re prevention och behandlingar. Det räcker inte. En SIFO-mät-ning visar att tre av fyra svensk-ar tycker att det är för lite. De offentliga investeringarna i medi-cinsk forskning och dess tillämp-ning bör på sikt fördubblas och motsvara fyra öre per vårdkrona, det vill säga från sex till tolv mil-jarder kronor.

Det är nu mycket viktigt med tydliga politiska signaler om att Sverige verkligen kommer satsa långsiktigt på forskning och att det kommer att finnas goda för-utsättningar för forskningssam-arbete för företag som väljer att driva sin verksamhet i Sverige.

anna niLsson VinDEFJäRD

Generalsekreterare Forska! Sverige och doktor i medicinsk innovationskunskap

n AT U R V e TA R e6 n R 2 2 0 1 4

l Ä S A R B R e V

B OT-AVD RAG h OTAR I nTe P R I M ä R Vå R D E NI naturvetare 1/2014 uttrycker tre dietistkol-legor sin oro inför förslaget om BOT-avdrag. De menar att primärvården hotas och att förslaget un-derminerar DRF:s mål att dietisttjänst ska finnas på varje vårdcentral. Jag ser ingen motsättning mellan det och ett nytänkande som ökar möjlighe-terna för egenföretagare, breddar karriärmöjlighe-terna och skapar fler jobb för dietister.

Under mina tjugo år i yrket har det aldrig fun-nits tillräckligt många dietisttjänster. Sjukvårdens ständiga underskott har gjort att man på många håll skurit ner i primärvården, inte minst på dietis-ter – samtidigt som många är arbetslösa eller mot sin vilja arbetar med något annat.

För att få tillgång till kostbehandling inom den offentliga vården krävs att man är (tillräckligt) sjuk. Den som vill ta tag i problemen innan det gått onödigt långt får söka sig till privata alternativ och betala hela kostnaden, vilket få anser sig ha råd med – eller förlita sig på löpsedlar och bloggar.

Det finns ett stort sug efter adekvata kostråd och mer kunskap om bra matvanor hos allmänhe-ten. Om det finns fler aktörer ökar valfriheten för patienten, det blir kortare väntetider och troligen också mer motiverade patienter.

Det finns behov av fler dietister – och fler die-tisttjänster – både i offentlig och i privat sektor. Vi är inte konkurrenter. Vi är kollegor som kompletterar varandra.

Kajsa asp Jonson, leg. dietist och egen företagare, göteborg

STe lB e nTA R e G le R h I n D RAR N AT U R V E TA R E AT T B LI L ä R A R EI förra numrets ledare lyfte Helena Nicklasson frågan om att underlätta för naturvetare att bli lärare. Jag har jobbat som cancerforskare i 20 år och sadlar nu om till lärare. Det passade mig bra att söka nya utmaningar. Jag har varit vikarie i några år och läser pedagogik två år på halvtid samti-digt som jag jobbar.

Det största hin-dret för oss naturve-tare att bli lärare är att våra akademiska och andra erfaren-heter inte självklart räknas. Sveriges rigida system gör att det inte finns några bra sätt att validera yrkeskunskaper och erfarenheter. Det krävs specifika universitetskurser och ett antal poäng i naturvetenskapliga äm-nen och förstås studier i pedagogik/didaktik. Det innebär att det blir ex-tremt långa studier om man ska bli lärare i NO på högstadiet. Detta sys-tem är helt orimligt!

Ett annat problem är att finansiera vidareutbildning för att läsa pedago-gik. För mig är det självklart att studera pedagogik/didaktik eftersom jag inte fått mycket sådan utbildning i mitt tidigare yrkesliv.

Själv är jag inte så intresserad av pengar, så lönen har jag inga direkta synpunkter på. Jag verkar få bättre lön som högstadielärare än som fors-kare på Karolinska institutet med mycket bättre arbetsbörda och reglerad arbetstid. Det är jag nöjd med!!

Minna Thullberg

F OR S K n I n G F ÖR ATT E R S äT TA N AT U R G R U S

I naturvetare 7-2013 publicerades artiklar kring naturgrus. Roligt att denna fråga uppmärksammas. Men tyvärr tog ni inte upp den forskning som görs på högskolor och institut. I nuläget pågår ett stort projekt fi-nansierat av Vinnova med ledning av Chalmers och MinBaS med fokus på att ersätta naturgruset.

Projektet består av 23 partners från industri och högskola och kommer att pågå i två år. Man har byggt en demonstrationsanläggning som just nu gör en turné genom Sverige. Med rätt process och optimala inställningar kan en mycket större andel berg användas för att ersätta naturgrus. Projektet foku-serar bland annat på betong, men också på mer svårersättliga applikationer som gungsand och paddocksand. Vi berättar gärna mer om det.

Rebecka stomvall, projektledare, product and production develop-ment vid Chalmers rock processing systems

Skriv till oss!

redaktion@naturvetarna.se

” Jag verkar få bättre lön som högstadielärare än som forskare på Karolinska Institutet.”

Fortsätt gärna att kommentera frågan om att ge fler naturvetare chansen att bli lärare. Hör av dig till helena.nicklasson@naturvetarna.se

7N AT U R V E TA R EN R 2 2 0 1 4

O P I N I O N

K O M M e n TA R e R F R å n W e B B e n

MåNAD E N S F R åGA:

S E S I DAN 12

landskap inspirerarSkulle aldrig vilja krypa in i ett eget hål igen efter att nu sedan 2008 suttit i mycket inspire-rande landskap! Otroligt mycket mer energi och spontana idéutbyten!

anders

Det finns lösningarDet är trevligare att sitta i kontorslandskap än en-sam på ett rum. Oftast blir det också trevligare mil-jöer som inte är så instängda och slutna. Nackdelen är att man blir störd. Men det finns en lösning. Har man inte fasta platser så kan man istället dela in landskapet i till exempel tyst, mellan och telefonzon. Det innebär att beroende på vad du ska göra så får du möjlighet att sitta på en sådan plats som passar bäst för dagen/arbetsuppgiften. Det förutsätter att den tysta delen är tyst, ungefär som på biblioteket. Fördelen med att ingen ”äger sin plats” är att det ser städat ut eftersom man behöver städa undan efter sig varje dag och nyttja hyllor och skåp i stället för sitt material.

Marie

Bo s EVi ng , Fö R HAN D LI N G S C H E F På NATU RVETAR NA SVAR AR:

Vår roll är att stötta medlemmarnaTack för kommentarer i en viktig fråga. Den stora fördelen med den här typen av avtal är att medarbetarna själva får chans att diskutera och komma överens om sin lön med arbetsgivaren. Vår roll är att stötta medlemmarna i den processen så att lönesamtalen fungerar ännu bättre.

Sifferlösa avtal har tillämpats under flera år i stat och kommuner. Erfaren-heterna därifrån är positiva. Naturvetare och andra akademiker har höjt sina löner mer än det så kallade märket som andra grupper följer. Lönestatistik visar dessutom att det är främst kvinnor som gynnas av lönesamtal. Inom de avtalsområden där man har centralt förhandlade lönehöjningar blir märket ofta ett tak. Det gör det svårt att premiera dem som gör goda insatser och det to-tala löneutfallet blir sämre.

Samtidigt är vi medvetna om att det ännu inte fungerar på alla företag och myndigheter. En sådan här omställning tar tid och förutsätter att avtalen hela tiden utvecklas. Lika viktigt är att utbilda våra medlemmar och fackliga förtro-endevalda. Men även chefer behöver utbildning för att tillämpa avtalen på rätt sätt så att lönesättningen blir ett verktyg för dem att styra verksamheten.

Läs alla hundra kommentarer på webben.

Jobbar hemmaJag har suttit i landskap i flera år. Tycker det är gan-ska jobbigt då man inte får den arbetsro man behöver. Men just nu har vi övergått till att övervägande jobba hemifrån (har bara tillgång till ett fåtal kontorsplatser) så nu saknar jag kontorslandskapet! Så kan det också vara.

Ek

nYH ETs B R EV n R 2-2014, S NAC KA O M S I F F E R LöSA AVTAL – D ET GYN NAR ALLA (LäS På wE B B E N)

Facket borde lyfta blickenOj, vad är det som händer här? Att lokalt satta avtal skulle gynna arbetstagaren ser jag som mycket osannolikt. I förhållandet mellan chef och arbetsta-gare är det alltid arbetsgivaren som drar det längsta strået. Facket borde lyfta blicken lite högre än att bara stirra på den delen av akademikers arbetsmark-nad där maktförhållandet är något så när utjämnat. Där tillgången och efterfrågan av kompetens gör att arbetsgivaren är mera mån om att behålla sin perso-nal. Men det finns andra delar av akademikers arbetsmarknad där det omvända gäller. (Läs kommentaren i sin helhet på webben)

alfonso

För mig skulle det vara en katastrof att jobba i kontorslandskap. Anna

VI LL DU JOB BA I KONTORSLAN DSKAP?

n AT U R V e TA R e8 n R 2 2 0 1 4

O P I N I O N

Självbilden och den verkliga bilden är inte alltid densamma. Därför vill jag veta hur naturvetare uppfattas av omgivningen. Oftast får jag ett positivt svar när jag stäl-ler frågan till folk utanför våra kretsar. Det är sällan någon som associerar våra yrkes-grupper till något negativt. Det finns en positiv aura kring ordet, och det kanske inte är så konstigt. Sverige har en lång tra-dition av naturvetenskap och vi har en be-tydande vetenskaplig historia som har gjort avtryck över hela världen.

Hur uppfattas naturvetare?

För nya science center på Tek-niska museet i Stockholm. Det ska inspirera miljontals barn och ungdo-mar till nya upptäckter inom teknik och naturvetenskap.

För den negativa miljöpåverkan som OS i Sotji utgör. Bland annat har bergsfloden Mzymta, som är en viktig källa för dricksvatten, förstörts.

Forskare hamnar alltid högt upp bland önskade yrken och har också gott anseende i samhället. Nobelpriset drar sitt strå till stacken och lyfter naturve-tenskapen och skänker stolthet. Även vårt naturnära kulturella särdrag spelar in, liksom de viktiga näringarna som ständigt påminner oss om naturveten-skapens betydelse. Men om jag frågar vad en naturvetare gör så blir svaret betydligt mer svävande och långt ifrån det jag vill höra. Svar som ”forskare” och ”värnar om naturen” eller ”arbetar i skogen” är inte direkt fel svar men inte tillräckligt precisa. Inte ens meteorolog som är den mest synliga och mest titta-de av alla naturvetare nämns i svaren.

Frågorna kan uppfattas som trivi-ala men för oss på Naturvetarna är de mycket viktiga och leder oss i vårt ar-bete. Det är genom Naturvetarna som naturvetare kommunicerar med omgiv-ningen.

Naturvetarna har en klar och tyd-lig ambition att lyfta fram naturvetare i samhället. Genom detta arbete kan vi stödja er så att ni får en tydligare, tryg-gare och starkare roll på era arbetsplat-ser, men också i samhället. När vi när-mar oss företag, beslutfattare och poli-tiker i viktiga frågor för naturvetare gör vi det som en välkänd aktör. Samtidigt

vill vi stärka naturvetares professioner och yrkes-identitet. Det ger oss styrka och visar på den bredd som Naturvetarna representerar.

Jag brukar använda mig av ordet regnskog som en metafor för att förstå uppgiften. Regnskogen innehåller en mängd olika livsformer som tillsam-mans bygger ett invecklat och komplicerat system i ekologisk balans. Alla kan relatera till regnskog och har en förståelse för den.

Naturvetarna kan liknas vid en regnskog och för-bundet kan inte existera utan våra yrkesidentiteter och professioner. Mångfalden med en tydlig gemen-sam kärna gör att vi kan ta plats i samhällsdebatten. Det är naturvetenskapen och övertygelsen om att forskning och utveckling kan förändra världen som binder oss samman.

l e D A R e n

iVaR DE La CR uZ , förbundsordförande Naturvetarna ivar.delacruz@naturvetarna.se

I VA R D E L A C R U Z , F ö R B U N D S O R D F ö R A N D E

ivar de la Cruz.

NEJHanna Eneroth, nutritionist och medicine doktor i internationell hälsa, jobbar som risk- och nyttovärderare på Livsmedelsverket

Kan kosttillskott kompenseraför dåliga matvanor? Hur hälsosamt är det egentligen med multivitaminer och andra kosttillägg? Nutritionist på Livsmedelsverket anser att de som regel inte behövs. Dietist på Gymgrossisten menar att bristfällig kost kan kompenseras med till exempel omega 3.

Duellen

Behöver vi alla äta kosttillskott någon gång under året?

JAJohan Boman, leg dietist, produktutvecklare på Gymgrossisten Sweden AB

Nej. Generellt gäller att man inte kan kompensera dåliga matvanor genom att ta kosttillskott. Maten innehåller fler ämnen än de som kan isoleras och tas i en tablett, och det kan vara kombinationen av olika ämnen som gör att till exempel grönsaker, frukt och bär har positiva ef-fekter på hälsan.

De som har en diagnostiserad brist på ett vitamin eller mineral bör gi-vetvis ta kosttillskott som behandling. Vissa grupper kan behöva kost-tillskott av vitaminer eller mineraler i förebyggande syfte, till exempel vid vissa sjukdomar. De som tränar har ofta lättare att få i sig de vitaminer och mineraler som behövs eftersom de äter större mängder mat.

Alla barn under två år bör få kosttillskott med vitamin D, för att före-bygga brist. Detsamma gäller äldre som inte vistas så mycket utomhus. Omega 3-fettsyror finns bland annat i rapsolja och i fet fisk. Med en varierad kost där fisk ingår behövs inte tillskott med omega 3.

Det finns inte anledning att tro att multivitamin-mineraltabletter med doser kring rekommenderat intag är skadligt för hälsan, men de be-hövs oftast inte. Det finns många typer av kosttillskott, till exempel ba-serade på växtextrakt, och en del kan vara skadliga.

Finns det grupper som har anledning att komplettera maten?

Nej, genom en sund och varierad kosthållning så får de flesta i sig allt de behöver via den vanliga maten. Det är viktigt att skilja på sportproduk-ter och kosttillskott. Sportprodukter ger energi och är därför ofta base-rade på kolhydrater och protein. Medan kosttillskott avser koncentrerade näringsämnen, som multivitaminer.

Ja. Personer som tränar hårt har ett större energibehov. Att komplet-tera med sportprodukter har flera fördelar, som bekvämlighet, kostnad och att det blir enklare att styra intag av bland annat protein och kolhydrater. Kosttillskott som järn och folsyra använder ofta fertila kvinnor, liksom D-vitamin ges till små barn och äldre. Det finns ett stort antal patientgrup-per som är i behov av extra energi och i vissa fall även vitaminer och mi-neraler.

Det finns belägg för att behovet av D-vitamin är högre än man tidigare ansett. D-vitamin är inget som frekvent återfinns i vår föda utan vi är del-vis beroende av UV-strålning. För oss som bor i Norden kan man behöva tillskott med D-vitamin under framför allt höst och vinter.

Vid bristfällig kost får man i sig låga mängder av essentiella fettsyror. Det kan då vara en god idé att använda sig av ett tillskott. I Sverige är vi bra på att använda rapsolja i matlagningen.

Sportprodukter, som dominerar marknaden, utgör i regel ingen eller liten risk. Kosttillskott kan medföra en risk för användaren i form av ex-empelvis överdoseringar. När man handlar sportprodukter och kosttillskott så är det viktigt att vända sig till seriösa aktörer som har god kunskap inom området och bedriver ett kvalitetsarbete kring sina produkter.

Hur ser du på tillskott av D-vitamin och omega 3?

Finns det risker med kosttillskott?

”Man kan inte kompensera dåliga matvanor genom att ta kosttillskott”.

”Det finns ett stort antal patientgrupper som är i behov av extra energi”.

N AT U R V E TA R E10 N R 2 2 0 1 4

N Y H E T E R

Det var i januari som EU rösta-de för ett nytt direktiv om offent-lig upphandling. Nu har varje land två år på sig att omsätta det i sin egen lagstiftning.

Men redan i dag är det möjligt att ställa krav på bland annat mil-jö, djurskydd och sociala frågor när skolor, äldrevård och andra i kommuner och landsting handlar upp varor och tjänster.

– Nu blir det enklare att stäl-la andra krav än lägsta pris. Kommuner och landsting kan inte längre skylla på EU när de lägger sig un-dan ribban för

svensk lagstiftning, säger Axel Hansson, marknadsutvecklare på LRF.

KommuNerNAS DuBBelmorAl

Han menar att det är dubbelmo-ral att inte ställa miljö- och djur-skyddskrav i nivå med svensk lag.

– Offentliga upphandlare borde

föregå med gott exempel och inte köpa kött från uppfödare som klip-per svansen av grisarna. Trots att det är förbjudet inom EU är det många uppfödare som syndar.

Även användningen av antibio-tika är betydligt större i till exem-pel Danmark och Tyskland.

– Det är förbjudet att använda antibiotika till friska djur. Tyska grisar förbrukar sexton gånger så mycket antibiotika som svenska. Danmark använder tre gånger mer än Sverige. Det är tecken på dålig djurhälsa.

55 ProceNt SKöter SiG

Axel Hansson är ändå optimist och tror att fler kommer att vidga kravlistan till att också gälla miljö och djurskydd.

Monica Sihlén på Miljöstyr-ningsrådet delar inte riktigt Axel Hanssons syn på upphandlingen.

– Sverige ligger bra till redan i dag. Hela 87 procent av den of-fentliga upphandlingen använder våra livsmedelskriterier när det gäller miljö. Motsvarande siffra för djurskydd är 55 procent.

Mer blågult på tallriken?”Nu är det slut på lägsta prisets tyranni”, utbrast en politiker när det nya direktivet om offentlig upphandling spikades av EU. Sveriges bönder vädrar morgonluft. Men frågan är om det gör så stor skillnad.

Axel Hansson.

Varje dag serveras tre miljoner måltider i offentlig regi. En ny lag gör det möjligt att skärpa kraven på miljö och djurskydd i upphand-lingen.

Däremot håller hon med Axel Hansson om att det blir lättare att ställa andra krav än lägsta pris.

– Den nya lagstiftningen kan komma att påverka domstolar-nas bedömning av rättsfall, vilket kommer att ge vägledning i upp-handlingen.

Monica Sihl-én förstår den frustration som Sveriges bön-der kan känna när kommu-ner och lands-ting inte ställer krav i nivå med svensk lag.

– De flesta har en politisk vilja att servera bra måltider med hög-kvalitativa produkter, ofta ekolo-giska, och uppföljningen fungerar allt bättre.

tre milJoNer måltiDer

Men det är inte bara svenska pro-ducenter som lever upp till Mil-jöstyrningsrådets livsmedelskri-terier.

– Det finns bland annat danska premiumgrisar, som kan vara med i anbudsgivningen, säger hon och påminner om att livsmedelsmark-naden är global. Däremot kan man inte ställa krav på närodlat och svenskmärkt.

Hon förklarar att det inte är kommunernas och landstingets

primära roll att skydda den svens-ka produktionen.

– Däremot kan de ställa höga krav på miljö- och djurskydd så att svenska producenter kan vara med och konkurrera. Kom ihåg att det varje vardag serveras tre miljoner offentliga måltider i Sve-rige, säger Monica Sihlén. LEL

11N At u r V e tA r eN r 2 2 0 1 4

ett enkelt test kan bidra till att motverka plötslig hjärtdöd i samband med idrott. Bio-medicinska analytikern Johan Wedin är den som knäckte idén.

Hur kom det sig att du blev engagerad i detta?– Jag har alltid varit intresserad av hjärtat och speciellt idrottshjärtat. Jag spelar själv innebandy och har råkat ut för dubbelslag och liknande, så därför föll det sig naturligt att göra mitt studentarbete om det.

Vad går din idé ut på?– Vi mäter halten av en markör för hjärtskada som kallas för Troponin T. Om den finns i blodet kan det tyda på risk för hjärtproblem.

Varför ska man göra det här testet?– I dagsläget rekommenderas föreningar med elitidrottare att kolla hjärtat på alla sina unga atleter. Det är dock en omständlig och kostsam undersökning många drar sig för. Ett enkelt blodprov för att ringa in vilka som ligger i riskzo-nen skulle göra att färre behöver genomgå hela kontrollen.

Hur jobbar ni vidare med forskningen nu?– En forskargrupp vid Mittuniversitetet har nu bildats där vi arbetar med att säkerställa att testet är tillförlitligt. Den första studien innehöll 23 innebandyspelare, och nu vill vi få in fler individer. Vi har just kommit överens med elit-idrottsgymnasiet i Sundsvall som kommer att ge oss cirka 50 till 60 prover per år.

Vad är din roll?– Jag har just börjat studera till läkare i Uppsala, men fort-sätter med forskningen på min fritid. Jag har skrivit etikan-sökan och forskningsplan och ska tillsammans med några forskare undersöka patienter och göra vårt test på dem. Dessutom kommer vi att undersöka olika genetiska mar-körer som också kan bidra till hjärtproblem. FHJ

Hallå där!S Li p p E r V i

p LötS LiG HJärtD öD N u?

55 p r O c E N T F ö l J E r K r I T E r I E r N A O M DJ U r S Ky D D

Producenter, grossister och upphandlare är överens om vilka livsmedelskriterier som ska gälla i Sverige. Hela 87 procent av kommuner och landsting följer miljökriterierna och 55 procent lever upp till kriterierna när det gäller djurskydd.

E x p E r T på H å llb A r U p p H A N D lI N g

miljöstyrningsrådet tillhanda-håller ett frivilligt verktyg med kriterier och är utsett till regering-ens expertorgan inom miljöanpas-sad och hållbar upphandling inom offentlig sektor.

Monica Sihlén.

N At u r V e tA r e12 N r 2 2 0 1 4

MåNAD E N S F r ågA:

ViLL Du JoBBA i

kontorslanDskap?

Att öppna upp och låta personalen sitta i kontorslandskap är en växande trend. Men det är inte alltid personalen är med på noterna och antalet sjukdagar blir fler. Nu vill vi veta hur du ser på att dela rum med dina kollegor.

läs kommentarer från webben, sid 7.

13N At u r V e tA r eN r 2 2 0 1 4

N y H E T E r

kontorslandskapet ska spegla den kreativa och transparanta organisationen, brukar man säga för att få med sig medar-betarna.

– Det är en trend som har pågått ganska länge. Men det är inte alltid som kontors-landskap är den bästa lösningen. Det beror på vad man ska göra, säger Aram Seddigh, leg psykolog och doktorand på Stressforsk-ningsinstitutet vid Stockholms universitet som också bloggar om kontorsforskning på kontorslandskap.se.

Forskningen är inte entydig, men det finns idéer om att kommunikationen och produktiviteten förbättras i landskap.

– Distraktionen ökar och innebär ett av-brott i tankearbetet. Möjligen kan det vara positivt i tidiga skeden, i den kreativa fasen med brainstorming och liknande.

GeNeröSA ytor

Men han stänger inte dörren till kontors-landskap.

– Det behövs strategier för att få det att fungera, allt från att hantera mejl och tele-fon till när det är läge att diskutera olika frå-gor. Akustiken betyder också mycket, så att ljuden fångas upp av textilier och andra ma-terial i rummet.

Han slår också ett slag för tysta rum, dit man kan gå och ringa eller bara få lugn och ro. Det gäller också att de som sitter i landskapet jobbar med liknande saker, an-

nars stör man varandra.

Hur många som sitter i land-skapet spelar inte så stor roll.

– Ofta är det bättre med färre än fler. Men den stora skillnaden är att gå från att sitta själv till att

ha sällskap. Ännu en trend när man går över till landskap är att alla omfattas, även cheferna som möjligen får lite större yta.

En del arbetsgivare bygger landskap för att vinna yta. Men det är ingen bra idé, enligt Aram Seddigh.

– En vinst är ökad flexibilitet. Det är lätt att flytta runt och möblera om. Städ-ningen förenklas och energiåtgången kan minska. Men det är ökad täthet som är problemet. De landskap som fungerar bäst är de med generösa ytor.

öKAD SmittSPriDNiNG

Många medarbetare på en liten yta ökar risken för smittspridning, Det styrks av en vetenskaplig rapport från ett forskar-lag i Danmark. Den visar att risken för sjukfrånvaro är 50 procent högre i land-skap än i egna celler.

Enligt undersökningen var sjukfrånva-ron fem dagar per år med kontorsceller och sju till åtta dagar i landskap.

– Det visar att det finns stora utma-ningar med kontorslandskap och att det kräver mer tanke för att få det bra. Jag är övertygad om att man kan hitta lösningar som inte påverkar hälsan negativt.Men det är inte så enkelt att det finns fem gyllene regler för att lyckas. Däremot ger Aram Seddigh några goda råd på vägen. Se nedan! # LEL

Att bygga om kontoret till landskap för att spara yta är ingen bra idé. Däremot finns annat att vinna om man river väggarna och flyttar ihop i samma rum, enligt doktorand Aram Seddigh.

kontorslandskap kräver eftertanke

GoDA råD För Att LyckAS MED koNtorSLANDSkAp

1. ta frågan på allvar och tänk igenom en strategi för landskapet.

2. utgå från den speciella situation som råder på din arbetsplats.

3. kom överens om förhållningsregler och mötesregler.

4. När är det okej med allmänt prat?

5. Hur ska de tysta rummen användas?

Aram Seddigh.

R E P O R TA G E T

N AT U R V E TA R E14 N R 2 2 0 1 4

Det som skulle leda till social utveckling i ett av världens fattigaste länder blev inte riktigt som man tänkt sig.

R E P O R TA G E T

15N AT U R V E TA R EN R 2 2 0 1 4

R E P O R TA G E T

>

Svenskt skogsplantage väcker kritik

R E P O R TA G E T

N AT U R V E TA R E16 N R 2 2 0 1 4

nder regnperio-den är Niassa-provinsen i norra Moçambique ett fantastiskt vack-ert grönskande landskap med milsvid utsikt.

Men det är också mycket fattigt. Utmed bilvägarna ligger byar som mest består av enkla lerhyddor med halmtak. De flesta människor är självförsörjande bönder som använder ett slags svedjebruk. Unge-fär vart fjärde år flyttar de sina odlingslot-ter, så kallade machambas, till områden där jorden har återhämtat sig.

Svedjebruket och det faktum att Niassa är glesbefolkat gör att det finns stora area-ler med underutnyttjad mark och de senas-te åren har utländska investerare lockats hit med löften om att få tillgång till mark. Den

största investeraren är den svenskbaserade fonden GSFF som initierades av Västerås stift år 2006 med det dubbla syftet att bidra med social utveckling samtidigt som man fick avkastning. Tillsammans med neder-ländska och norska pensionsfonder har de investerat över 700 miljoner kronor i dot-terbolaget Chikweti Forests.

AnklAgelser om lAnd grAbbing

En av dem som varit med under många år är svenske jägmästaren Per-Martin Jansson. Hans exjobb på jägarmästarut-bildningen handlade just om Chikweti 2007 och han återvände 2010 för att ar-beta här.

– Det gäller att ta chansen när man får den. Jag är inte särskilt rädd av mig. Jag trivdes när jag gjorde mitt exjobb här och ville komma tillbaka. Det är ett ro-ligt jobb. Vi startar upp något nytt och får

hitta lösningar allt eftersom. I Sverige är arbetet mycket mer mekaniskt och styrt, säger Per-Martin Jansson.

Investeringen har dock varit omgärdad av konflikter. Det som i kommersiella ter-mer är impediment är i lokalbefolkningens ögon ofta mark som ligger i träda i väntan på att de ska flytta sin machamba eller så är det mark som används för att samla ved, plocka frukt eller medicinalväxter.

När Chikweti åkte ut i byarna för att förhandla om marken (enligt Moçam-biques lag måste utländska investerare konsultera och få lokalbefolkningens god-kännande) diskuterade de främst med byledarna och i flera fall såg de till att skaffa sig egna fördelar. I byn Licole gav byledarna till exempel bort mark där an-dra familjer hade sina machambas och de blev själva anställda av företaget för att jobba på plantagen.

U

svenskägda Chikwetis skogsplantager i Moçambique skulle leda till utveckling i ett av världens fattigaste områden. Men investeringen har kantats av konflikter och anklagelser om land grabbbing. Svenske jägmästaren Per-Martin Jansson har varit med på hela resan.T e x T C A r l - m A g n U s H Ö g l U n d F o T o e r i k A b e l

2006 bildade Västerås stift skogsfonden Global So-lidarity Forest Fund (GSFF). Förutom avkastning ska inves-teringen också bidra till social utveckling.

2007 inleds investering-ar i Moçambique. De koncen-treras till Lichinga och bolaget Chikweti Forests.

2011 tvingas ledning-en för Chikweti Forests och GSFF avgå efter omfattande kritik från civilsamhället och Moçambiques regering.

En ny ledning med lång er-farenhet av skogsplantager i Afrika och Sydamerika tillsätts.

2014 är merparten av investerarnas pengar förbru-kade. För att fortsätta krävs nya investeringar. Alternativen är att gå ner på sparlåga, gå samman med ett annat skogs-bolag i regionen eller lägga ned.

R E P O R TA G E T

17N AT U R V E TA R EN R 2 2 0 1 4

P E R - M A R T i n JA n S S O n

Född: År 1981 i Götlunda utanför Arboga. Uppväxt på en jordbruks- och skogsgård.

Familj: Singel.

bor: Lichinga, Moçambique.

Arbete: Jägmästare på Chikweti Forests.

Jägmästare Pär-Martin Jansson tycker det vore synd om satsningen på skogsplantage skulle växla ner eller upphöra. ”Nu rullar det på”, som han säger.

n AT U r V e TA r e18 n r 2 2 0 1 4

I bybornas ögon hade Chikweti mu-tat ledarna och dessutom hade Chikweti tagit mark de inte alls hade rätt till och skövlade banan- och mangoträd när de rensade marken för plantage.

När konflikterna var som värst brändes flera plantager upp eller så rycktes plan-torna upp med rötterna. Till slut tvinga-des Chikwetis svenska vd, som också var ordförande i investeringsfonden, avgå.

Per-Martin Jansson anser dock att me-dierapportering varit överdriven och att många av de journalister och organisa-tioner som varit här har förutfattade me-ningar.

– Jag har inte märkt av konflikterna så mycket och har aldrig känt mig hotad. Vi har gått in med bulldozers i områden med människor, machambas och stigar. Men i de fall vi råkat förstöra något har vi åtgärdat det. Våra anställda bor ju i byarna och kan diskutera med dem som drabbas, och företaget har också en sär-skild avdelning för att ta hand om det.

TAr sig Ur FATTigdom

De flesta i Chikwetis ledning bor i en ny-byggd villastad, ”Chikweti Village”, ett par kilometer utanför provinshuvudstaden Lichinga. Per-Martin Jansson bor dock mitt inne i staden med gångavstånd till den livliga marknaden och granne med stans största moské. Han säger att de skett en stor utveckling sedan han var här första gången. Det har kommit fler restauranger och affärer och det syns mer folk i staden.

Även landsbygden har utvecklats. Det har dykt upp en och annan kiosk och mindre marknader i byarna. En del hyd-

”Jag har inte

märkt av konflik-terna så mycket och har aldrig

känt mig hotad.

Den mark som är aktuell för skogsplantage är ofta obrukbar i kommersiell mening, men är nog så viktig för befolkningen som hämtar ved och plockar frukt och växter där.

R E P O R TA G E T

19N AT U R V E TA R EN R 2 2 0 1 4

dor har ersatts av enkla hus. De flesta byar har fått en egen moské. Tack vare utländ-ska investeringar och biståndsprojekt har många familjer stigit in i pengaekonomi.

– Men det är fortfarande extremt fattigt. Särskilt ute i byarna. Det är inte roligt att se människor med trasiga kläder eller un-dernärda barn. Det är tydligt vilken skill-nad det gör när några får anställning och lön. De har råd med en cykel, kanske till och med en motorcykel och det kommer upp stånd där frukt och annat säljs. Därför är det viktigt att Chikweti finns. Vi är det största största företaget i regionen.

På grund av markkonflikterna har Chikweti inte fått mer mark att expandera på sedan 2011. Istället har den nya sydafri-kanska ledningen fått förhandla om avtal med byar och infört sociala fonder för att leva upp till investeringsfondens krav. De har också tvingats riva upp tallplantering-arna och ersätta dem med eukalyptus. Det

visade sig att tallarnas tillväxt stannade upp efter ett par år då trädens rötter inte klarade av att utveckla sig i den kompakta jorden.

ideAliskT FÖr skog

Med bättre markberedning har det dock blivit fart på eukalyptusplantagerna. På två år har träden vuxit åtta till tio meter. Kli-matet med milda vintrar och lång regnpe-riod gör området idealiskt för skogsbruk.

Inom fem till tio år räknar man med att starta avverkningar och börja gå med vinst. Men det förutsätter att investerarna fortsätter projektet. Pengarna är i princip slut och om inget händer måste verksam-heten säljas eller bantas rejält. Det skulle antagligen skapa nya konflikter eftersom det är mot löften eller förhoppningar om jobb som de flesta bybor idag accepterat att marken givits bort. Redan idag finns det kritik mot att Chikweti har skurit ned på antalet anställda.

C h i kwETi FO R ESTS

Chris bekker är vd. han, liksom stora delar av ledningen, är från Syd-afrika.

Har 1 300 anställda plus många säsongsarbetare. Det gör dem till den största privata arbetsgivaren i regionen.

Har tre systerbolag som verkar med begränsad verksamhet på andra håll i Moçambique.

Chikweti vill få FsC-certifiering, men eftersom drygt 10 procent av plantage står på före detta ”natural forest” kommer det antagligen inte att gå.

Ägs av global solidarity Forest Fund. Västerås stift har tillsammans med norska kyrkan, danska och ne-derländska pensionsfonder åtagit sig att investera 780 miljoner kronor. nils Grafström är ordförande.

LAn D G R Ab b i n G

i samband med matkrisen, när råvarupriser sköt i höjden 2007-8 började allt fler stater och multina-tionella företag investera i mark i ut-vecklingsländer. i flera fall kränktes rättigheterna hos lokalbefolkningen, som brukat marken i generationer men inte haft formella dokument. Även tvångsförflyttningar har skett. Därför uppstod begreppet land grab-bing, på svenska även ”markrofferi”.

– Det vore synd om Chikweti ska stänga. Tidigare har vi haft pengar men ingen bra organisation. Nu är det tvärt-om. Vi har entreprenörer och vi håller budget. Allt rullar nu. #

Med 1 300 anställda är Chikweti den största arbetsgivaren i regionen.

E N K E L B I L J E T T T I L L M A R S

N AT U R V E TA R E20 N R 2 2 0 1 4

MarsEnkel biljett till

Skissen visar hur bosättningen på Mars kan komma att se ut.

E N K E L B I L J E T T T I L L M A R S

21N AT U R V E TA R EN R 2 2 0 1 4

Om stjärnorna står rätt kommer fyra jordbor att grunda en mänsklig koloni på vår röda grannplanet 2025. Vi har träffat Bas Lansdorp – hjärnan bakom den planerade Marsexpeditionen.T E x T J o N ATA N J A c o b s o N o c h J o h A N J o E l s s o N f o T o J o N ATA N J A c o b s o N

I l l U s T R A T I o N b R yA N V E R T E E g / M A R s o N E

Mars

>

E N K E L B I L J E T T T I L L M A R S

N AT U R V E TA R E22 N R 2 2 0 1 4

as Lansdorp har ända sedan barns-ben fascinerats av rymden i allmän-het och planeten Mars i synnerhet. Det är alltså ingen

slump att den nederländske entreprenö-ren 2011 sålde sina andelar i det fram-gångsrika vindkraftföretaget Ampyx Power och grundade Mars One – ett privat initiativ med syftet att skicka de första jordborna till Mars.

– Om hundra år kommer ingen att veta vem som var USA:s president 2014. Namnet på den första Marsmänniskan kommer däremot att vara bekant för många, säger Bas Lansdorp till Magasi-net Naturvetare i samband med en före-läsning på Moderna museet i Malmö.

Under det första året reste Bas Lans-dorp runt i USA för att få feedback på

sin idé från de stora rymdföretagen. Snabbt drog han slutsatsen att det går att genomföra projektet med befintlig teknik. År 2024 är det tänkt att den för-sta besättningen på fyra personer ska påbörja den sju månader långa rymdre-san. För att överhuvudtaget ha råd att genomföra projektet söker Mars One ef-ter deltagare som är villiga att åka utan returbiljett.

– Den största utmaningen är att hitta de första personerna som faktiskt klarar

av detta. Besättningen ska odla sin egen mat, de kommer inte kunna duscha och behöver dricka återvunnen urin. Den första gruppen kommer att få det tufft, säger Bas Lansdorp.

hÖgT sÖKTRycK

I april 2013 släpptes ansökningsformu-läret på Mars Ones hemsida. 200 000 intressenter från hela världen anmälde sig. Av dem gick 1 058 personer vidare i en första gallring. Under 2014 kom-

mer ett fyrtiotal kandidater att väl-jas ut för intensiv träning i artificiell Marsmiljö fram till uppskjutningen 2024. För att Mars One ska kunna räk-nas som ”hela mänsklighetens projekt” kommer de fyra personerna i den första gruppen att komma från olika konti-nenter och troligtvis vara både män och kvinnor. Efter att den första mänsk-liga kolonin etablerats på Mars 2025 är tanken att nya besättningar ska skickas vartannat år för att skapa en stabilare bosättning på planeten. Mars Ones målsättning är enkelt formulerad för att det redan dyra projektet ska bli möjligt att genomföra.

– Vårt mål är inte att komma med vetenskapliga upptäckter, det kommer automatiskt eftersom människan är ett

BBesättningen ska odla sin egen mat, de kommer inte kunna duscha och behöver dricka återvunnen urin.

Radhusboende på Mars.

23N AT U R V E TA R EN R 2 2 0 1 4

nyfiket släkte. Vårt mål är att sätta de första fötterna på planeten och skapa en plats där människor kan överleva, säger Bas Lansdorp.

GLÄDJEKALKYLER?Men är de storslagna planerna realis-tiska? Att få den första gruppen till Mars beräknas kosta sex miljarder dol-lar – pengar som bland annat ska in-hämtas från sponsorer och genom för-säljning av tv-rättigheter.

– En företrädare för ett stort med-ieföretag sade att detta kommer att bli världens största mediehändelse nå-

gonsin. OS-sändningarna i Lon-don genererade 4 miljarder dollar. Marsexpeditionen kommer att pågå i många år och locka fler tittare, sä-ger han.

Bas Lansdorp har också förhopp-ningar om att någon förmögen fi-lantrop vill vara med och pytsa in pengar i projektet när den planera-de uppskjutningen närmar sig.

– Om Carlos Slim vill bidra kan vi se till så att den första bosättning-en får namnet Slim City. Eller varför inte Gates Ville? Det hade också låtit bra, säger Bas Lansdorp.

Bas Lansdorp berättar om Mars One på Moderna museet i Malmö.

BAS LANSDOR Pbas lansdorp – född den 5 mars 1977 – tog 2003 en Master of Science in Mecha-nical Engineering vid universitet i Twente. Därefter arbetade han i fem år vid Delft University of Technology innan han 2008 grundade Ampyx Power för att utveckla en ny metod för att generera vindkraft. År 2011 sålde han sina andelar av företaget för att grunda Mars One som han fram till 2013 i princip finansierade ensam.

MARS ON ES TI DSPLAN2018: En första raket med marslandare och kommunikationsutrustning skickas iväg.

2020: En strövare, vars uppdrag är hitta en platt yta där basen kan byggas, skickas iväg.

2022: Den sista obemannade farkosten med två konformade bostadsmoduler och livsuppehållande system för vattenproduk-tion, syreproduktion och kvävefiltrering skickas iväg. Systemen kommer att aktive-ras av strövaren som redan finns på plats.

2024: Den första gruppen bestående av fyra personer skickas iväg.

2025: Personerna landar på Mars och grundar den första mänskliga kolonin på vår röda grannplanet. Därefter är planen att skicka nya grupper till Mars var 26:e månad.

MARSMars är den fjärde planeten från solen och har fått sitt namn efter den romerska krigsguden. Dess diameter är ungefär hälften av jordens. Mars kallas ibland Den röda planeten på grund av de stora mäng-der järnoxid som finns fördelat över plane-tens yta samt som stoftpartiklar i atmos-fären. Mars ärrade yta är täckt av kratrar, men på planeten finns även vulkaner, dal-gångar, ökenliknande sanddyner, slätter och iskalotter vid polerna.

mycket kan gå fel. Men jag är över-tygad om att vi kan genomföra detta, säger Bas Lansdorp.

sVENsKA fÖRhoPPNINgAR

En av de tio svenskar som valts ut i den första gallringen av ”Marstro-nauter” är Carl Nettelblad, forskare i molekylär biofysik vid Uppsala uni-versitet. Även han är optimistisk in-för det stora rymdprojektet, speciellt

med tanke på att Mars One har valt att utgå från nuvarande tek-nik istället för att satsa på otestade lösningar.

– Jag sökte för att jag alltid har haft en fascina-tion för rymden och tycker att

bemannade färder som går längre än att bara studera vår omgivning är vik-tiga, säger Carl Nettelblad.

Men Bas Lansdorp då? Nej. Han kommer inte att åka. Åtminstone inte i det första skedet.

– Jag är otålig och kan irritera mig över småsaker. Det är inte egenska-per som lämpar sig för en sådan här expedition. När min son blivit vuxen kanske. Men min flickvän kommer inte att följa med, säger han. #

E N K E L B I L J E T T T I L L M A R S

N AT U R V E TA R E24 N R 2 2 0 1 4

Carl Nettelblad, utvald i den första gallringen.

Mars One har fått kritik

för att den eko-nomiska kalkylen

är allt för optimistisk. Projektet har även kritise-

rats för att vara oetiskt eftersom deltagarna åker utan returbiljett och kommer att ha mycket svåra-re att överleva på planeten än vad Mars One gör gällande.

– Det låter som ett dramatiskt projekt och det är givetvis risk-fyllt men mänsklighetens histo-ria är fylld av farliga expeditio-ner. Det kommer alltid att finnas upptäcktsresande som vill åka till platser dit ingen åkt tidigare, sä-ger Bas Lansdorp.

lÅNg REsA

Nyligen skrev Mars One kontrakt med två rymdteknikföretag som ska leverera material till den förs-ta obemannade farkosten som ska skickas iväg 2018. Amerikanska Lockheed Martin, som tidigare tillverkat teknik till Nasas Mars-expeditioner, ska bygga Marslan-daren och det brittiska företaget Surrey Satellite Technology Ltd kommer att bistå med kommuni-kationsutrustningen.

– Det rör sig i rätt riktning, men det är en lång process där

Lång resa. Färden till Mars beräknas ta sju månader.

Fo

to:

Na

sa

25N AT U R V E TA R EN R 2 2 0 1 4

U T B R Ä N D H E T

Det kom ett brev……till Naturvetares redaktion. Det handlar om utmattnings- syndrom – ett tillstånd som är så lätt att känna igen för den som

har varit där. Andra fattar ingenting. Leg. dietist Zandra Hedlund, som nu är tillbaka på jobbet, skriver om sina upplevelser så att det berör på djupet.

Zandra Hedlund väljer att berätta för att hjälpa andra. Om man känner igen varningssignalerna är det lättare att göra något åt det.

>

U T B R Ä N D H E T

N AT U R V E TA R E26 N R 2 2 0 1 4

Ingen tackar dig när du blir sjukskrivenJag är utbränd. Utmattningsdepri-merad. Sjukskriven för att jag inte kla-rade mer. För att jag inte längre klarade att säga nej när läkaren föreslog sjuk-skrivning för tredje eller fjärde gången. Troligtvis borde jag ha sagt ja tidigare.

Jag är utbränd, du kan bli det och vi måste prata om det.

Det brukar kallas att gå in i väggen. Jag skulle snarare jämföra det med att gå rakt utför ett stup. Jag såg aldrig nå-gon vägg, jag kände ingen krasch, det tog aldrig stopp. Plötsligt tappade jag bara fotfästet. Folk beskriver det så för att det är precis så det känns. Jag vet.

Det är den 19 juni och jag sitter hos en psykolog på företagshälsovården och kan inte sluta gråta. Han ordnar en läkartid till mig redan nästa dag. Läkaren sjukskriver mig direkt. Den här gången jag får inte en chans att protestera. Jag förstår aldrig riktigt vad som händer.

Åker och firar midsommar som pla-nerat. Sedan sover jag i en vecka, har

aldrig känt mig så trött. Den största skillnaden nu mot tidigare, är trötthe-ten. Jag var aldrig så här trött tidigare, inte ens när jag jobbade och tränade som mest samtidigt som jag sov som minst. Ingenting känns kul längre, inte ens det jag brinner för.

Ett halvår senare är jag fortfarande inte tillbaka. Jag vet inte när jag kom-mer att vara fullt tillbaka. Bara tanken på att arbeta heltid ger mig fortfarande svindel.

Hela mitt liv har gått i ett rasande tempo. Jag vill göra allting och jag vill helst göra det nyss. Jag är otroligt am-

bitiös, har gjort massor och jag har haft jättekul. Det är det som är problemet. När allting är roligt och känns viktigt så sätts förmågan att prioritera ur spel.

Hur länge går det att hålla max-tempo innan kroppen säger ifrån? I jättemånga år. Jag minns inte tiden innan, men jag minns när jag slutade sova hela nätter. Det var för tre år se-dan. Jag började sova mindre än fem timmar per natt, ofta ännu mindre. Det borde ha ringt varningsklockor, men jag tänkte att det var tillfälligt och att det snart skulle gå över.

Dessutom var det skönt att ha något att skylla på. Om allt var kaos var det förstås på grund av att jag inte kunde sova, aldrig det omvända. Samtidigt var det praktiskt: Mitt dygn fick fler timmar och jag utnyttjade dem till fullo.

Någonstans på vägen tappade jag koncentrationsförmågan. Att jobba gick bra, jag skötte mig exemplariskt, men på fritiden var det inte lika enkelt. Slutade att titta på film och slu-

”DET BoR DE HA R i NgT vAR N i NgskLockoR, m E N jAg TÄN kTE ATT DET vAR Ti LLfÄLLigT ocH ATT DET sNART skU LLE gå övE R.”

t e x t Z A N D R A H e D L U N D f o t o Y LvA S U N D g R e N

”Jag är utbränd, du kan bli det och vi måste prata om det.”Zandra Hedlund är dietist på Astrid Lindgrens barnsjukhus. Som expert på ketogen kost hjälper hon barn med epilepsi.

U T B R Ä N D H E T

N AT U R V E TA R E28 N R 2 2 0 1 4N AT U R V E TA R E28 N R 2 2 0 1 4

tade att läsa böcker. Jag som var så van vid att göra flera saker samtidigt kunde plötsligt inte hålla fokus på en sak un-der en längre tid.

Vid ett tillfälle fann jag mig själv stående mitt på Kungsgatan i Stock-holm utan att veta hur jag kom dit el-ler hur jag skulle ta mig därifrån. Jag skyllde på sömnbristen.

Det som är svårast är att acceptera att jag kanske aldrig kommer att kunna klara ens hälften av vad jag har klarat tidigare. Jag som alltid har fixat allting. Jag som alltid har satt stolthet i att kunna klara mig själv. Jag tror fortfarande att jag ska vakna en morgon och så är allt som vanligt. Snart kommer jag att inse att det inte kommer att hända.

Jag blir stressad av ingenting, bara tanken på alla måsten ger mig hjärt-klappning. Jag har tappat förmågan att vara strukturerad, jag tappar bort mig mitt i handlingar, tappar tråden mitt i meningar och jag har svårt att tänka tan-kar till slut.

Jag kan inte längre hålla tider, har ingen tidsuppfattning. Jag har lång start-sträcka, det tar dagar innan jag öppnar

posten. Är extremt oberäknelig, vissa da-gar känns tandborstningen som ett oö-verstigligt hinder. Andra dagar fungerar jag nästan normalt. Oberäkneligheten är värst, jag vet aldrig i förväg vilken sorts dag det kommer att vara.

Men äntligen kan jag sova. Faktum är att jag har tappat kontrollen där ock-så, kan sova bort hela dagar. Vaknar för att somna om igen och sova bort en dag till.

Frågan ekar i huvudet. Vad blev det, Zandra? Alla obetalda övertidstimmar. Att leva dygnet runt med en ständig

stressklump i bröstet? Var det värt det, Zandra? Hade någon frågat för ett par år sedan hade jag tveklöst sagt ja. Nu är jag inte lika säker.

Jag ska berätta för dig hur det ligger till. Genom att arbeta, genom att vara duktig, förstör du dina chanser på ar-betsmarknaden. Det är fakta. Låt mig förklara.

Ingen anställer dig som har varit ut-bränd, har hög sjukfrånvaro och tål du inte stress har du inte mycket att hämta någonstans. Förmåga att ha många bol-lar i luften, stor stresstålighet och att

”oB E RÄkN E Lig H ETE N ÄR vÄRsT, jAg vET ALDR ig i föRvÄg vi LkE N soRTs DAg DET kom m E R ATT vARA.”

Zandra Hedlund mår bättre i dag och jobbar halvtid. Hon hoppas komma tillbaka på heltid.

29N AT U R V E TA R EN R 2 2 0 1 4

1. Varför väljer du att berätta din historia?– jag vill kunna hjälpa an-dra, som det inte har gått lika långt för. om man känner igen varningssig-nalerna är det möjligt att göra något åt det.

2. Hur har reaktionerna varit?– många har känt igen sig och blivit lite räd-da. ”kan det verkligen gå så illa”, är en vanlig kommentar. Har man inte varit där själv är det svårt att relatera till det. Även jag ignorerade varningssignalerna. Att inte ta dem på allvar är en del av diagnosen.

3. Vad är ditt bästa råd till andra?– våga be om hjälp. Prata med chefen och strukturera ditt arbete. kontakta företags-häl-sovården.

4. Fick du den hjälp du behövde?– ja, jag fick hjälp att komma i kontakt med psykolog och jobbet har anpassats efter min situation. Tidigare var jag den enda vid Astrid Lindgrens barnsjukhus som hade kompetens om ketogen kost, som ges till barn med epi-lepsi. Nu är vi tre och inte lika sårbara längre. Däremot saknade jag någon som satte ner fo-ten och sa: Nu går du hem. jag hade behövt mer stöd i prioriteringarna, vilket är en led-ningsfråga.

5. Hur mår du i dag?– jag mår bättre i dag och jobbar halvtid. Det går lite upp och ner, men jag är hoppfull om att komma tillbaka på heltid. men jag får leva med att inte kunna göra lika mycket vare sig på jobbet eller på fritiden. jag har lärt mig säga nej. LEL

klara av ett högt tempo är klysch-artade egenskaper som eftersöks i platsannonserna. Stresskänslighet, behov av tydliga instruktioner och en inrutad vardag eftersöks betyd-ligt mer sällan.

De flesta utbrända och före detta utbrända är helt enkelt tvingade att stanna kvar på den arbetsplats som drev dem mot stupet från början. Det tror jag är en del av orsaken till

att sjukskrivningar drar ut på ti-den och att återfall är vanligt. Även med all stresshanteringshjälp i värl-den är det svårt att inte falla ner för stupet igen när du kommer tillbaka och allting fortfarande fungerar på samma sätt som gjorde dig sjuk.

När du arbetar för mycket förstör du för alla andra på din arbetsplats genom att driva upp tempot, vilket i sin tur minskar möjligheten till utö-kade tjänster. Blir du sedan utbränd

och sjukskriven har du även effek-tivt lyckats förstöra din fritid, ditt privatliv och ditt allmänna välmåen-de. För att inte tala om dina karriär-möjligheter de närmsta åren.

Grattis! Bra jobbat. Tänk på det här nästa gång du sitter kvar sent en fredagskväll.

Vid årsskiftet började jag jobba igen, på deltid. Tillbaka på arbets-platsen där ingenting har föränd-rats. Men jag har lärt mig att jag är utbytbar. Jag ska sluta försöka så mycket. Sluta göra för mycket.

Jag ska fokusera på att bli den där medarbetaren som alltid går hem i tid och lämnar saker halv-färdiga på skrivbordet. Som aldrig klockar en obetald övertidstimme och som säger nej till extrauppgifter när schemat är fullt. Ni vet en så-dan där medarbetare ni stör ihjäl er på, för att ni tycker att hen inte gör sitt jobb.

Det är precis det hen gör – SITT jobb. Inte ditt, inte någon annans.

Om fler håller sig till sina arbets-uppgifter och lär sig att säga nej, så kommer det småningom att leda till fler tjänster och färre behöver jobba ihjäl sig.

Det är en sådan medarbetare jag vill vara. #

Zandra HedlundLeg. Dietist

5 frågor

till Zandra Hedlund

VAd fåR dig ATT B E RÄTTA?

”om fLER HåLLER sig Ti LL s i NA AR B ETs-U PPg i fTE R ocH LÄR sig ATT sÄgA N Ej, så kom m E R DET små-N i Ngom ATT LE DA Ti LL fLE R TjÄNsTE R ocH fÄR R E B E HövE R joB BA i HjÄL s ig.”

L Äs E x P E R T E N s R å D .

N ÄsTA s i DA .

N AT U R V E TA R E30 N R 2 2 0 1 4

Vi tog kontakt med en expert på Arbetsmiljöverket, som kommen-terar Zandra Hedlunds situation. genom att lära sig säga nej och att inte alltid prestera på topp kan man slippa bli drabbad av utmattningssyndrom.

Torsten Heinberg, beteendevetare på Arbetsmiljöverket, blev berörd över Zandra Hedlunds brev.

– Men jag blev också glad över hennes insikter och kloka synpunkter. Hon har själv lösningar på flera av problemen.

Han förklarar att Zandra Hedlund är långt ifrån ensam om sin situation. Psy-kiska diagnoser, där utmattningssyndrom ingår, utgör den enskilt största delen av all sjukfrånvaro i Sverige.

– Jag är övertygad om att det öppna brev som Zandra har skrivit kan göra skill-nad. Det hon beskriver är ett typiskt för-lopp. Med kunskap om varningssignalerna är det möjligt att bryta ett dåligt beteende.

VAd äR good ENoUgH?

Torsten Heinberg menar att chefen har ett stort ansvar för att sätta gränser och visa vad som är good enough. Om man inte hinner med sina arbetsuppgifter så kan fler behöva anställas.

– Lika viktigt är att själv sätta grän-ser och acceptera att inte alltid prestera på topp. Lär dig säga nej, även om du blir smickrad och ligger i linje med din önskan att göra karriär.

Det handlar om självkännedom och att ta signalerna på allvar.

– Sömn är en nyckel. Sover man inte mer än fem timmar per natt och tankarna maler

”Chefen har ansvar att sätta gränser”

Ta signalerna på allvar och prata direkt med din chef om läget, menar beteendevetaren Torsten Heinberg.

så finns det anledning att reagera. Finn dig inte i en arbetssituation som du mår dåligt av.

Men om man gillar utmaningar?– Där är vi olika. Tillfälliga arbetstoppar

stimulerar, men kräver återhämtning och att ladda batterierna. Kom ihåg att stress inte är negativt i sig. Det mobiliserar energi för att klara uppgiften. Det är den utdragna stres-sen utan kontroll som är negativ.

VäRk i kRoppEN

Ett tidigt varningstecken är att kroppen rea-gerar med att säga ifrån. Svaga länkar som rygg, mage axlar och huvud gör sig påminda med värk. Även immunförsvaret påverkas negativt av stresspåslaget, med förkylningar som följd, liksom hjärtklappning.

Andra tecken är ständig trötthet, inget är roligt, bristande empati för andra, dåligt

självförtroende och skamkänslor. Enklaste sak blir oöverstiglig. Ytterligare tecken är stora koncentrationsproblem, som svårig-heter att läsa och förstå en enkel text. Nu är utmattningssyndromet inte långt bort och man är i behov av omedelbar hjälp.

När skadan är skedd riskerar man en lång rehabilitering.

– Ha en förtrolig person att prata med. Prata med din chef och ta hjälp av före-tagshälsovården.

bRy dig om kollEgoRNA

Men viktigast är ändå att förebygga den här typen av problem. Att klimatet på ar-betsplatsen är sådant att ingen ska behöva drabbas.

Nya föreskrifter från Arbetsmiljöverket är på gång.

U T B R Ä N D H E T

31N AT U R V E TA R EN R 2 2 0 1 4

Vilken hjälp kan man få?Arbetsgivaren har ett ansvar för ar-betsanpassning och rehabilitering. för-säkringskassan ansvarar för att ta fram en rehabiliteringsplan tillsammans med individen och arbetsgivaren. företagshäl-sovården kan bidra med olika tjänster för att hjälpa individen tillbaka.

Hur komma tillbaka?i ett första skede erbjuds den drabba-de psykologhjälp. Efter sjukskrivning kan man börja med arbetsträning, utan krav på prestation. Rehabpenning utbetalas under max tre månader. med en mjuk-start på säg 25 procent arbete, så kan sjukpenningen fylla ut för den del som inte arbetsgivare står för. Det kan pågå under ett år.

Så förebygger du utbrändhet?1. känn dig själv. Ta signalerna på all-var och ta reda på var gränsen går.

2. Sömnen är en nyckel. Tid för åter-hämtning då hjärnan gör sig av med av-fallsprodukter. med för lite sömn riskerar du dessutom att åldras i förtid, som en följd av att avfallsprodukter lagras i hjärnan.

3. Har du svårt att somna kan tekni-ker som yoga och mindfulnes hjälpa, lik-som fysisk aktivitet.

4. finn dig inte i en arbetssituation som du mår dåligt av. Ta hjälp av chefen och klargör vad som är ”good enough”. Lika viktigt är att du själv accepterar att

inte alltid prestera på topp. ingen klarar full fart hela tiden.

5. Tillfälliga arbetstoppar och utma-ningar är stimulerande för de flesta. men det kräver återhämtning och att man lad-dar batterierna.

6. Ha en meningsfull fritid, som läg-ger fokus på något helt annat än jobbet. Det avlastar huvudet. Att sjunga i kör är ett sådant exempel. Läs mer om det på sidan 60.

7. ägna dig åt fysisk aktivitet och undvik alkohol för att gå ner i varv. fysisk aktivitet har samma effekt.

Varningstecken1. kroppen säger ifrån. svaga länkar drabbas, och man får ryggont, mag- problem, huvudvärk, eksem och värk i axlar. Även immunförsvaret påverkas negativt.

2. Humorn försvinner, inget är längre roligt.

3. du distanserar dig och föredrar ensamhet i stället för sällskap.

4. Ständig trötthet och fysiska besvär.

5. Empatin försvinner och man blir cynisk.

6. Självkänslan är körd i botten och uppgivenheten tar över.

7. den enklaste sak blir oöverstiglig och man har svårt att koncentrera sig.

8. depression och självmordstankar kan dyka upp.

9. det sista man vill är att bli påmind om jobbet.

– De handlar om allt från att klargöra an-svar och krav på resultat till vilka priorite-ringar som ska göras när tiden inte räcker till. Liksom vad som gäller vid förändringar så att ingen ska bli överraskad.

Han pratar om en ständig dialog mellan chef och medarbetare, där det gäller att ha koll på hälsoläget.

– Lika viktigt är hur man är mot varan-dra. Visa att du bryr dig. Kanske det finns en jargong som inte alla är bekväma med? Tra-kasserier och mobbning hör hit. Enligt en undersökning råkar 8 procent ut för krän-kande behandling på arbetsplatsen.

Hur komma tillbaka?– Man måste lära sig att se sina begräns-

ningar och att sätta upp enkla mål med del-mål efter rehabiliteringen.

Hans tips till kollegerna är att inte vara på personen och sätta press.

– Däremot ska man ta kontakt på ett inkän-nande sätt, som att skicka vykort, ringa, ta en fika eller visa sin uppskattning på annat sätt.

Att påminna om jobbet i början av kon-valescensen är inget som Torsten Heinberg rekommenderar.

– Det kan ge dåliga vibrationer. För vissa räcker det att se arbetsplatsen för att må då-ligt. Det här en process som kan ta från någ-ra månader upp till flera år.

Är terapi en lösning?– Det kan absolut vara en lösning. Mitt

råd är att man prövar sig fram och hittar en terapeut som passar en själv. Fundera också på vad du behöver ändra i ditt liv. Livsstil kan ha bidragit till sjukdomen.

Digital stress ser han som att växande problem.

– Vad gör det med vår hjärna att vara stän-digt uppkopplad? Sociala medier ger ett tryck att man ska leverera även på sin fritid. Reflek-tera över det. LEL

För drygt ett år sedan kom publika-tionen om den nya tekniken som gör det möjligt att klippa och klistra i den mänsk-liga arvsmassan i cellkulturer med hög precision. Resultatet blev det som inom forskarvärlden kallas för CRISPR-Craze, en närmast manisk aktivitet som har resulte-rat i många publikationer och en ständig finslipning av tekniken.

Med inspiration från bakterier

Feng Zhang, forskare vid Broad Institute i Boston, fascinerades av hur bakterier kan försvara sig mot virusinfektioner (se fak-taruta). En liten bit RNA känner först igen en specifik del av virusets arvsmassa, se-dan klipper ett enzym bort de virala gener-

na och viruset kan inte föröka sig. Feng Zhang utvecklade sedan systemet för att kunna redigera arvsmassan i andra

organismer än bak-terier. Han lade dess-utom till ytterligare en komponent för att även kunna sätta in nya gener.

– Forskarsamhäl-let har väntat på ett sådant verktyg. Nu finns det, det är enkelt,

billigt, effektivt och går att tillämpa i en stor skala. Alla kan använda metoden, det finns en demokratisk dimension i det hela, säger han.

n at U r V e ta r e32 n r 2 2 0 1 4

Ett klipp för att ändra arvsmassanatt kunna ta bort eller byta ut delar av arvsmassan är någon-ting som forskare länge har strävat efter, både för att underlät-ta forskning och för att bota sjukdomar. Med den nya tekniken Crispr kan drömmen snart bli verklighet. T E X T N aTa l i E v o N d E r l E h r

Feng Zhang.

en Molekylär skalpell

Han jämför med tidigare tekniker som egentligen baseras på samma klipp-och-klistraprincip men som är mycket svårare att använda och mindre effektiva. CRIS-PR (uttalas krisper) fungerar som en mo-lekylär skalpell eller sax som kan stänga av, aktivera eller förändra gener. Det är möjligt att göra flera riktade förändringar samtidigt, någonting som är av stor vikt när forskare vill studera olika sjukdomar.

– För att kunna studera hur olika ge-netiska förändringar bidrar till sjukdom måste vi kunna skapa olika modeller, till exempel i mänskliga celler eller djur, i stor skala, förklarar Feng Zhang.

Just inom detta område kommer vi att se den största utvecklingen det närmaste året, tror han. CRISPR kan dessutom kombineras med andra tekniker för att studera grundläggande genetik och bio-logi.

förstå oCh bota sjUkdoM

Han är själv intresserad av hur olika hjärnsjukdomar fungerar och drömmer om att kunna bota svåra sjukdomar som schizofreni eller Huntingtons sjukdom.

Trots att just detta ligger en bit i fram-tiden har han och några andra pionjärer inom området startat företaget Editas Medicine som har målet att utveckla tek-niken för att behandla genetiska sjukdo-mar. Första målet är att kunna behandla genetiska sjukdomar som orsakas av för-ändringar i en enda gen, så kallade mo-nogenetiska sjukdomar.

säker leVerans

Men innan metoden kan tillämpas på pa-tienter kvarstår framförallt två åtgärder.– Metoden måste bli säker och vi måste

v e t e n s k a p

33n at U r V e ta r en r 2 2 0 1 4

CRISPR står för Clustered Regularly Interspaced short palindeomic Repeats och beskriver Rna-molekylens uppbyggnad. CRIspR upptäcktes för första gången 1987 i bakterier, hur systemet fungerar i detalj kartlades sedan av många olika forskare.

tekniken bygger på samma princip som många bakterier använder sig av för att skydda sig mot till exempel virus-angrepp:

• en målsökande Rna-molekyl binder till virusets arvsmassa.

• ett enzym, Cas9, klipper viruset arvs-massa itu intill den plats där Rna- molekylen har bundit.

• Bakterien har därmed oskadliggjort viruset.

Detta system används nu i något modi-fierad form för att på olika sätt förändra arvsmassan i en rad olika organismer:

• Rna-molekylen, som kallas för guide-Rna, kan designas så att den binder till en förutbestämd plats i arvsmas-san i en bestämd organism

• Därefter klipper enzymet Cas9 arvs-massan itu.

• en ny gen kan sedan klistras in.

Tekniken har använts på celler av en rad olika organismer som till exempel möss, råttor, zebrafiskar, bakterier, ba-nanflugor, jästsvampar, växter samt på humana celler och stamceller. I februari 2013 rapporterades födseln av de första

aporna som hade mo-difierats genetiskt med hjälp av CRIspR. två ge-ner hade då klippts bort i befruktade äggceller.

CRISPR har utsetts till en av de viktigaste ve-tenskapliga framgång-arna under 2013 av de vetenskapliga tidskrifter-na nature och science. Feng Zhang har dessut-om utnämnts till en av de tio viktigaste forskarna.

Information, verktyg mm finns på www.addgene.org/ CRISPR/

CR IspR – så fUnkar det klura ut hur CRISPR-komplexet ska ta sig in i cellerna i den mänskliga krop-pen, förklarar Feng Zhang.

Enligt honom är det inga oövervinn-liga hinder. I en alldeles färsk studie har Feng Zhang och hans kollegor under-sökt den tredimensionella strukturen av CRISPR-komplexet.

– Med hjälp av denna information kan vi till exempel modifiera enzymet så att det blir mer effektivt. Vi undersöker också om och hur vi kan använda olika varianter av enzymet som är mindre. Det kommer förhoppningsvis underlätta leveransen in i cellen, förklarar han.

Dessutom finns redan nu olika studier som visar att det är möjligt att öka spe-cificiteten med vilket RNA-biten känner igen en specifik del av arvsmassan. Ett trick är att göra även den mindre.

natUrliga lösningar

En annan utmaning är att förbättra pro-cessen att klistra in nya gener. För att lösa det problemet tänker Feng Zhang än en gång ta inspiration från de system som redan finns i naturen.

– Det finns en massa konstiga orga-nismer som redan har utvecklat en lös-ning under evolutionens gång. Många tekniker har sitt ursprung i naturen och vi kommer säkert att hitta fler metoder för redigering av arvsmassan. #

Forskarsamhället har väntat på ett

sådant verktyg

n at U r V e ta r e34 n r 2 2 0 1 4

”Mänskligheten har alltid varit beroende av teknologin”

feng Zhang blev uppmärksam på CRIspR när han läste om någonting som inte hade mycket med hans egen forskning att göra, nämligen en publikation om bakterier i yog-hurt.

– CRIspR är ett bevis på att mer kunskap om saker som inte direkt kan kopplas till den

mänskliga hälsan kan vara en guldgruva. senare i år ska Feng Zhang hålla ett

tal för utskott för biomedicinsk forskning i Usa:s kongress.

– Då tänker jag ta upp vikten av grund-forskning så att politikerna förstår att grund-forskningen måste få mer finansiellt stöd.

vI kte n av grUndforskning

forskningsverktyg – sjukdoms- modeller i cellkulturer eller försöksdjur genom riktade genetiska förändringar som återspeglar sjukdomen i människor.

läkemedelsstudier – identifiering av

nya mål för läkemedel genom studier av genetiska förändringar i hela arvsmas-san.

behandling – utbyte av gener som bär på en förändring som orsakar sjukdom.

CR IspR – så kan den anVändas

tekniken har även testats i växter och det har hittills visat sig fungera väl bland annat i ris, vete, backtrav, tobak och durra.

– Jämfört med andra metoder verkar CRIspR vara ett enklare system som går att automatisera och skala upp på ett helt annat

sätt, säger Jens sund-ström, forskare vid sveriges Lantbruksuni-versitet , sLU.

Han har hittills inte hunnit testa den nya metoden men har stor erfarenhet av riktade genetiska förändringar

i växter. enligt honom verkar den nya tek-niken så lätt att använda att i princip vilket labb som helst skulle kunna göra det.

– Framförallt blir det enklare att skapa olika mutanter. Detta är ett viktigt verktyg för att förstå vilken funktion en viss gen har.

eftersom CRIspR kan avlägsnas och endast den riktade mutationen finns kvar i kommande generationer är det än så länge oklart om växter som har modifierats med CRIspR kommer att regleras som genetiskt modifierade växter (GMO).

– Det här visar att lagstiftningen inte hänger med och därför hämmar teknik- utvecklingen, påpekar Jens sundström.

CR IspR I Växter

Jens Sundström

v e t e n s k a pv e t e n s k a p

Fråga en

naTuRveTaRe

35n at U r V e ta r en r 2 2 0 1 4

Varför skär sig såsen?sås av typen bearnaise är en emul-sion av olja och äggula. emul-sioner består av två obland-bara vätskor där droppar av den ena vätskan är lösta i den andra. emulsioner är instabila som följd av förändringar av oljedropparnas stor-lek eller arrangemang. Detta kan ske vid temperaturändringar och när inte alla ingredienser har samma temperatur. emulsionen genomgår då olika stadier: koa-lescens, aggregation och gräddsättning.

Cornelia M Witthöft,

UniVersitetslektor i

liVsMedelsVetenskap, slU

tack vare smarta elnät kan vi använda elektriciteten på nya sätt. ett exempel är el-bilar som kan utnyttjas som ”energilager” om de ansluts till nätet när effekten i nätet

är hög och priserna är låga. smarta elnät öppnar också för ny teknik i befintliga elsys-tem, exempelvis smarta elmätare. att elnätet kopplas samman med båda data- och telenät och värmesystem innebär nya tjänster och möjligheter för konsumenten att effektivisera sin energianvändning.

Hushåll kan kontinuerligt få information om hur mycket el enskilda vitvaror och appara-ter konsumerar, eller hur mycket el man själv producerar genom solpaneler och vindsnurror på taket, så kallad mikroproduktion. Lösning-en är att smarta elnät bygger på automatiska system som balanserar mellan elanvänd-ning, elproduktion och ökar basproduktionen (i sverige som vatten- eller kärnkraft) när ny

produktion från vind och sol inte räcker till. Det är vad som gör smarta elnät, flexibla och att de klarar ett energisystem med stor andel varierande el från förnyelsebara energikällor, till exempel vindkraft och solel.lina bertling tjernberg,

professor i elkraftnät, kth

Vad händer när man reder en sås?Vetemjöl och andra cerealier innehål-ler små granuler, en polysackarid, stär-kelse, som förekommer i två former, amylos

och amylopektin. Upphettar man stärkelse i vatten, sväller stärkelsegra-

nulerna och löses upp. Lösningen blir viskös och

detta kallas för gelatinisering. vanlig matfett är triglycerider som består av tre fettsyror bundna till glycerol. Den spi-

ralformade amylosmolekylen kan dessutom binda en fettsyra i en amylos-lipid komplex, detta fenomen utnyttjar man vid beredning av deg.

Cornelia M Witthöft, UniVersitets-

lektor i liVsMedelsVetenskap, slU

Varför blir kött hårt när det tillagas?förändringar i köttets mörhet under tillagning orsakas av förändringar i såväl bindväv som fibrillära proteiner. värme gör att bindvävsproteinet kollagen går i lösning, vilket ökar köttets mörhet. värme orsakar också en denaturering av de fibrillära proteinerna, varvid köttets förmåga att binda vattnet minskar och köt-tet blir segt och torrt. netto- effekten beror på kombina-tionen av tillagningstid och temperatur.

åse lUndh,

professor i

liVsMedels-

Vetenskap,

slU

hur funkar smarta elnät?Smarta elnät dyker upp allt oftare i debatten. Tanken är väl att an-vända elen mer effektivt och på så sätt minska elförbrukningen. Men hur fungerar det?

n at U r V e ta r e36 n r 2 2 0 1 4

varför dog egentligen mammutarna och tundrans andra stora däggdjur ut för cirka 10 000 år sedan? en bidragande orsak kan ha varit att växtligheten förändrades. näringsrika örter ersattes av näringsfat-tigt gräs på bred front enligt en omfattande studie som nyligen publicerades i nature.

per Möller är professor i kvartärgeologi vid Lunds universitet och en av forskarna bakom studien.

– Min roll har varit att stå för insamlandet av ett stort antal jordprover som analyserats

av biologerna i deras laboratorier, säger han.proverna kommer från sju expeditioner

som han genomfört i arktiska sibirien. an-dra forskare har sedan letat efter bevarade Dna-rester från tidigare levande växter i de gamla jordproverna. Med hjälp av Dna-materialet har de fått en bild av vilka olika växtarter som dominerade på mammutstäp-pen. Dessutom har forskarna analyserat maginnehållet i ett antal mammutkadaver som finns bevarade på museer runtom i världen för att få en bild av vilka växter de

föredrog. vidare har nematodfaunan, en typ av maskar, studerats i jordprofiler i de arktiska områdena; de resultaten bidrar också till bilden av hur vegetationens sam-mansättning och jordkvalitet har förändrats under årtusendena.

Hittills har forskarvärlden trott att mam-mutstäppen var helt gräsdominerad långt inn-an de stora däggdjuren dog ut.

– vi kommer att få omvärdera en hel del gamla sanningar, säger per Möller om den nya tekniken. MT

Gräs kan ha varit spiken i kistan för mammutarna

”Upptäckten att spindel-tråd bildas blixtsnabbt i tre steg öppnar för att kunna framställa konst-

gjord spindeltråd.”Professor Jan Johansson, SLu.

... identiska och kliniskt rena stamceller på en månad. Det är det svenska bolaget Biolamina som gjort det möjligt genom att ut-veckla en metod där stamceller får tillväxa på naturliga mänskliga pro-teiner, så kallade lamininer.

tack vare metoden blir stamcel-lerna fria från alla främmande sub-stanser, vilket är ett krav för att de

ska kunna användas medicinskt på människor. I ett första steg kommer metoden att testas i en klinisk studie där tio personer med åldersförändringar i ögat får nya friska synceller trans-planterade.

Forskarna har också löst ett etiskt dilemma genom att utgå från stamceller från embryon

som blir över vid provrörs- befruktning och endast ta

en enda cell, vilket gör att ingreppet inte skadar embryot och att det där-med fortfarande har

möjlighet att utvecklas till ett friskt barn. MT

400 kg...

v e t e n s k a p

37n at U r V e ta r en r 2 2 0 1 4

Om de kliniska pröv-ningarna av läkemedel de-signas mer omsorgsfullt skulle mycket tid och pengar kunna sparas, vil-ket i sin tur betyder att fler läkemedel skulle kunna bli tillgängligt för dem som behöver dem snabbare. Det visar en ny avhand-ling av Vera Lisovskaja vid institutionen för matematiska vetenskaper på göte-borgs universitet.

Tester av nya läkemedel utformas och analyseras ofta med hjälp av sta-tistiska metoder. att ett läkemedel inte blir godkänt kan ha att göra med att det kliniska testet har lagts upp på fel sätt, så att effekten inte syns eller att fel dos testats. MT

Matematiker kan ge oss nya läkemedel snabbare

Fysiker vid Lunds universitet har varit med och tagit fram en ny röntgenme-tod, som har öppnat för nya möjligheter att jobba på atomnivå inom materialve-tenskapen. Den nya röntgenmetoden används för att bestämma atomstruk-turen hos olika materials ytskikt. Målet med den aktuella forskningen är att på atomnivå förstå hur katalysatorer fung-erar, exempelvis katalysatorer som an-vänds för avgasrening i bilar.

– Idag sker nästan all katalysatorut-veckling genom ”trial-and-error”, men för att i framtiden kunna utveckla bättre katalysatorer behövs en djupare förstå-else på atomnivå, säger Johan Gustaf-son, forskare på fysiska institutionen vid Lunds universitet.

en katalysator fungerar genom att de molekyler som man vill ska reagera först fastnar på en katalytiskt aktiv yta. Ytan påverkar då molekylerna så att den öns-

Ny metod för design på atomnivå

Lucia Crevani, ledarskapsforskare vid Mäldardalens hög-skola, utmanar myten om superhjälten som den bästa ledaren. I en intervju för tidningen naturvetare förklarar

hon att det egentligen inte finns någon forskning som bevisar att det är bättre med starka ledare. Om man tittar på processer istället för att bara foku-sera på relationen mellan ledaren och en medarbetare framträder en annan bild.

– Media älskar att lyfta fram enskilda starka personer, men i realiteten är det säl-lan någon enskild person som är avgöran-de för hur effektiv en organisation är. Det är framför allt forskning som fokuserat på väldigt höga positioner som lyfter fram den karismatiska, starka ledaren med stor för-måga att inspirera sina medarbetare.

vad har du fokuserat på i din forskning?

– Jag har tittat på hur påverkan i en grupp uppstår. Det är i dialog och samtal i gruppen som det som är möjligt definie-ras. Förväntningar på vad man ska göra och hur man ska vara påverkar vilket handlingsutrymme gruppen har. Ledaren uppgift är snarast att se till att det förs en dialog om vilka positioner och refe-rensramar som finns? vilka konsekven-serna blir och om vi vill ha det så här?Hur skulle du definiera en bra ledare?

– Med en bra ledare ökar gruppens handlingsutrymme. Det handlar om att kun-na utveckla dynamiken i gruppen, så att ex-empelvis gruppens förmåga att se saker på olika sätt och med olika infallsvinklar ökar. Denna färdighet kan bara utvecklas genom att arbeta med andra och det är inte heller säkert att det som fungerar i ett samman-hang fungerar i ett annat. MT

kade reaktionen går snabbare. Olika materials ytor binder och påverkar molekyler på varierande sätt. Med hjälp av den nya röntgenmetoden kan man få bättre inblick i vad som händer på dessa ytor och därigenom optimera materialet i en katalysator så att önskade reaktioner påskyndas medan andra reaktioner sak-tas ner. MT

Varför är inte superhjälten

den bästa ledaren?

Lucia Crevani

N AT U R V E TA R E38 N R 2 2 0 1 4

Greppet om mobilen blir allt stadiga-re. Om inget av intresse händer så åker den snart fram. Ingen märker om jag tjuvtittar, är tankar som far genom huvudet.

– Att folk kollar mejlen i stället för att ha uppmärksamhet på vad som händer i rummet är ett tecken på att det inte är in-tressant och produktivt, säger Per Axbom, webbstrateg och upplevelsedesigner.

Han menar dock att telefonförbud inte behövs på ett bra möte.

– Om alla vet varför de är där och vad de ska bidra med så brukar det inte vara något problem.

Håll AgENdAN

Det är av största vikt att det finns en agen-da och att man håller sig till den. Agendan är bra för att alla deltagare ska veta vad de har att förvänta sig av mötet och hur de ska förbereda sig. Om du blir inbjuden till ett möte som saknar dagordning, tacka nej. Man kan ju inte gå på ett möte som man inte vet vad det handlar om.

Öppna med en positiv runda för att ska-pa god stämning. Om mötet inleds med gnäll och problem sätter det tonen på res-ten av mötet.

Under mötet är det viktigt att respektera tiden. Efter 60 minuter kan de flesta inte koncentrera sig längre, och börjar zooma ut, därför är 45 minuter en lämplig mötestid.

– Men jag tror att man kan ha ännu kor-tare möten, säger Per Axbom. Det har bli-vit standard att ett möte ska vara en timme långt, men varför inte ha ett kvartslångt möte varje morgon?

EN kVART VARjE moRgoN

Per Axbom berättar om så kallade ståupp-möten där man träffas 15 minuter varje morgon då alla berättar vad de arbetar med för tillfället. Det blir då lättare att veta vem man ska gå till med problem under dagen, och formella möten kan minimeras.

Fokusera på beslut under mötet och skriv ned dem. Vad ska göras? Vem är an-svarig? När ska det vara klart? Behöver denna person några resurser?

Men varför ska vi alls ha ett möte, nu för tiden möts vi ju dagligen på internet. Kan-ske personliga möten inte alls behövs i da-gens moderna samhälle?

– Många saker kan absolut lösas utan att ha ett långt möte. Men till exempel de korta morgonmötena, där man ändå ses person-

ligen, kan underlätta arbetet avsevärt, häv-dar Per Axbom.

SkRiV ANTEckNiNgAR

Per Axbom menar att det är viktigt att det som händer på mötet dokumenteras.

– Skriv ned det som sägs på en halv A4. De viktiga besluten och diskussionerna ska kunna fångas upp av dem som inte var med på mötet. Vill de veta mer ska de kun-na vända sig till ansvarig för mötet. Lägg gärna ut alla dessa mötesprotokoll publikt på ett intranät.

Han menar att det bidrar till kvalitets-säkring, minimerar dubbelarbete och ska-par ett sammanhang för alla medarbetare. – Har du ett möte utan att dela dokumen-tationen med någon så var det med stor sannolikhet ett meningslöst möte. #

Vi har alla varit där. På långa, ineffektiva möten där ingenting egentligen beslutas. Men hur ska man göra för att få optimala möten, så att alla blir engagerade och bidrar?

Bli en mötesexpert

m A N U A l E N

TEXT FR i dA H E N N i Ng SoN joH N SoN i llUSTRATioN joHAN NA ASTRé N

Efter 6o minuter kan de f lesta inte

koncentrera sig längre

k a r r i ä r

39N AT U R V E TA R EN R 2 2 0 1 4

K l a r g ö r i n n a n m öt e t :

Behövs det här mötet? tydliggör syftet.

måste jag vara med, vad kan jag bidra med?

Hur lång tid ska det ta?

t i p s f ö r e ffe Ktivar e möte n

1. Ha en tydlig agenda och följ den.

2. Håll tiden, både som mötesansvarig och deltagare.

3. Tydliggör allas roll under mötet: vem ska bidra, vem ska informeras?

4. Utmana nödvändigheten av din närvaro: behöver du verkligen vara där?

på detta sätt kommer du att få färre möten och mer tid eftersom rätt människor är på mötet, det finns en genomtänkt agenda och alla kommer förberedda.

De värsta mötestyperna

TicSAREN

Klickar med sin penna, trummar i bordet och hoppas att mötet snart är slut.

mobilFipplAREN

Lyfter inte blicken från sin smarta telefon på hela mötet. Är det mejlen, facebook eller Candy Crush som är viktigare än arbetskamraterna? Det får vi aldrig veta.

AVbRyTAREN

Besläktad med besserwissern. avbry-ter och har synpunkter på allt och är den enda som har koll på det som diskuteras.

4

k a r r i ä r

N AT U R V E TA R E40 N R 2 2 0 1 4

På kurs mot hållbara havDet lönar sig med kompetensutveckling. Eva Errestad fick jobb efter en EU-finansierad utbildning i maritim miljö, skräddarsydd för näringslivets behov. T E X T i N g R i d b R E S S l E R

i N S p i R AT Ö R E N

– Kopplingen till verkligheten har va-rit fantastiskt bra.

En tidningsnotis ledde till nytt jobb för marinbiologen Eva Errestad. I magasinet Naturvetare läste hon om en utbildning med fokus på hållbar utveckling för Öst-ersjön.

– Att skapa en brygga mellan akademin och det kompetensbehov som finns inom den marina och maritima sektorn kring Östersjön var klockrent för mig.

I grunden har hon en kandidatexamen i marinbiologi och kustekologi från uni-versitetet i Plymouth, England. Efter prak-tik och vikariat på Miljökontoret i Hel-singborg var hon föräldraledig. Sedan tog det stopp i karriären och hon lämnade sitt specialområde.

Under en period jobbade hon som hus-mor och värdinna inom Svenska kyrkan. Det passade bra i hennes livssituation med småbarn och hon trivdes som fisken i vattnet. Men något fattades.

– Jag ville tillbaka till den marina mil-jön och jobba med frågor om hur männis-kan påverkar naturen.

gRÖN SjÖFART

Det var då hon hittade den nya kursen Generation Balt Maritime Training Pro-gramme.

– Det här passar mig perfekt, var min spontana reaktion. Mycket inspirerande med en utbildning som är anpassad efter behov på arbetsmarknaden.

Till Eva Errestads stora glädje blev hon antagen. Studierna var upplagda som veckoslutskurser på olika platser runt Öst-ersjön, med studenter från flera länder.

– Vi började med energiutveckling och riskhantering i Kalmar och fortsatte med grön sjöfart i Klaipeda i Litauen. Sedan studerade vi teknologi för havsbaserad vindkraft i Gdansk i Polen.

Det utmynnade i en sommarkurs under en vecka i september, då studenterna lärde sig sjömanskunskap.

– Mest fascinerande var att kursen till största delen genomfördes ombord på ett stort segelfartyg. Vi kastade loss från Gdy-nia i Polen och fortsatte till Kaliningrad i Ryssland. Sedan blev det ett strandhugg i Klaipeda i Litauen och tillbaka till Gdynia.

Hon beskriver det som en stark upple-velse som stärkte nätverket mellan studen-terna från de olika länderna.

mARiNTEkNiSkT FoRUm

Efter kursen i september var det dags att se sig om efter praktik. Eva tog kontakt med Svenskt marintekniskt forum, en företagsdriven klusterorganisation som samlar den marintekniska branschen i Sverige och som bland annat verkar för hållbarhetsfrågor inom havsmiljön.

Hon började som praktikant och är nu anställd på kontoret i Landskrona, där hon är projektutvecklare och ansvarig för organisationens medlemsservice.

– Det är så spännande! Det är precis vad jag ville göra: att föra ut forskningsre-sultat och leverera något konkret till nä-ringslivet. Samtidigt får jag kommunicera nyttan med hållbar utveckling.

bRyggAN Till NäRiNgSliVET

Generation Balt Training Programme levde upp till förväntningarna om att vara bryggan mellan akademi och näringsliv.

e va e r r e s ta D

Aktuell: Har gått kursen generation Balt training pro-gramme.

Utbildning: Kandi-datexamen i marin-biologi och kuste-kologi från universi-

tetet i plymouth i england.

jobbar: projektutvecklare på svenskt marintekniskt forum.

Familj: tre barn.

Fritid: vänner och familj, hav och skog och cross-fit.

bästa sida: lyhörd och rak.

kan bli bättre på: Wordpress!

41N AT U R V E TA R EN R 2 2 0 1 4

– Vi fick väldigt bra inblick i vad som är på gång i Östersjöregionen, var inves-teringarna görs, vilka som är de speciella utmaningarna och annat som påverkar innanhavet.

– Den direkta kopplingen till olika fö-retag och det internationella nätverket vi

fått med oss är fantastiska tillgångar i mitt nya jobb.

Eva Errestad kan inte tänka sig ett snab-bare, bättre och mer intressant sätt att kom-ma tillbaka på banan än en sådan här kurs.läs mer: www.smtf.se Twitter: Eva maritim

Eva Errestad och några av hennes kurskamrater från Tyskland, Polen, Litauen och Ryssland under en exkursion i Klaipeda i Litauen.

n y u t B i l D n i n g på g å N g ?

Generation Balt är ett treårigt eu-projekt. Det har kartlagt utvecklings-områden inom den marina/maritima sektorn och genomfört generation Balt training programme i samar-bete mellan universitet, företag och institutioner i fem länder: tyskland, polen, litauen, ryssland (Kalinin-grad) och sverige. Drygt 50 studen-ter från de länderna har gått utbild-ningen. nu undersöks möjligheterna att upprepa och utveckla utbildning-en i ett nytt projekt.

svensk partner i generation Balt är linnéuniversitetet. Läs mer: www.lnu.se/generationbalt och generationbalt.eu

k a r r i ä r

N AT U R V E TA R E42 N R 2 2 0 1 4

F R å g A E X p E R T E N :Natu rvetar Nas expe rte r svarar på fråg or fråN m e dle m mar Na

du har rätt att arbeta tills du fyller 67 år. lägg märke till att det inte finns någon be-stämd pensionsålder i sverige. Huvudregel är att man har rätt att ha kvar sin anställning

Får jag jobba till 68 år?Jag närmar mig 60 år och vill hinna med annat än jobb innan det är för sent. Samtidigt vill jag inte sluta tvärt när jag fyller 65 år. Jag tänker mig en smygande övergång. Vilka möjligheter finns det att gå i del-tidspension och jobba lite längre, till typ 68 år?

Putsa på din Linkedin-sida

till utgången av den månad man fyller 67 år.enligt lag kan alltså en arbetstagare, yngre

än 67 år, inte bli uppsagd med hänvisning till att denne är för gammal. Däremot försämras anställningsskyddet för dem över 67 år. Då har man bland annat bara rätt till en månads upp-sägningstid. företrädesrätt till återanställning försvinner och vid uppsägning på grund av ar-betsbrist har man har inte längre förtur till att jobba kvar för att man varit anställd längre än andra.

för den allmänna pensionen gäller:• Du kan jobba deltid eller heltid

och samtidigt ta ut allmän pension.• Du kan ta ut din allmänna pen-

sion delvis, det vill säga 25, 50 el-ler 75 procent från 65 år.

Hur mycket tjänar en naturvetare?Färsk lönestatistik finns nu på saco lönesök. Där får du koll på lönelägen för alla akademiker och kan jämföra dig med andra yrkesgrupper.

Kom ihåg att statistiken bara ger vägledning om vilken lön du ska ha. Det är dina pre-stationer, resultat och ansvar som ska värderas.

ett tips inför lönesamtalet är att plocka fram naturvetare nr 1 och ta del av löneskolan. LEL

Den finns också på www.naturvetarna.se/ loneskola

kronor vill Anders borg sänka studiebi-draget med per

månad. protesterna har med all rätt varit hög-ljudda. ett svek mot studenterna, skriver bland annat naturvetarnas studentråd tillsammans med sacos totalt hundratusen studenter.

• Du fortsätter att tjäna in pengar till din allmänna pension så länge du arbetar.

• Du måste ansöka om din allmänna pen-sion, när du väl har börjat ta ut den kan du stoppa eller ändra uttaget när du vill.

när det gäller tjänstepensionen är den i de flesta fall färdigbetald vid 65 års ålder, arbets-

givaren betalar alltså mindre för dig. när du avser att arbeta längre än till 65 år och ta ut din tjänstepen-

sion eller ditt privata pensionsspa-rande så måste du säga till i god tid. i annat fall startar utbetalning-

arna automatiskt vid 65 års ål-der och går inte att stoppa.

ANNA-lENA NoRdéN ombUdSmAN

pRiVAT SEkToR

300 i gengäld avser anders Borg att höja lånedelen med 1000 kronor. Även det så kallade fribeloppet höjs. Bespararingen för statskassan är blygsam, men slår desto hårdare mot studenterna. Det ger signaler om att regeringen inte vill satsa på studen-terna. Det symboliska värdet av sänkningen kan avskräcka unga från högre studier. LEL

kompetens och skriver i vilket syfte du är här.

>> Beskriv dina yrkeserfarenheter kort. Berät-ta vad du har gjort och åstadkommit.

>> använd sökord som beskriver din kom-petens. vill du att rekryterarna ska hitta dig med ordet ”projektledare” skriver du det flera gånger.

>> Ha med rekommendationer från personer som kan säga bra saker om dig.

>> ta bara upp relevanta utbildningar. en wordkurs från 90-talet bryr sig ingen om. LEL

Allt fler får jobb via Linkedin. En bra start är att fixa till sin profil så att arbetsgivarna hit-tar dit och blir fångade. Linus Zackrisson, som brukar tala på Naturvetarnas karriärse-minarier, ger några tips.>> Ha ett foto som är nytaget och ger ett seri-öst intryck utan att vara ett passfoto.

>> var noga med att beskriva yrkesprofilen, ra-den direkt under ditt namn. Det ser man först när man går in i en profil.

>> i sammanfattningen lägger du fokus på din

K a r r i Ä r

Nomi Creson Nytt jobb: pharmacovi-gilance Con-sultant på sofus.

Tidigare jobb: medical affairs associate på Otsuka.

Utbildning: Biomedicin vid Ki.

Daniel BorgNytt jobb: Konsult inom toxikologi på trossa aB.

Tidigare jobb: Doktorsavhandling på in-stitutet för miljömedicin på Ki.

Utbildning: ekotoxikologi på uppsala universitet.

Vad gör Widespace?– Det är ett företag som tillhandahåller den tek-niska lösningen, produktion och management av

”Det här är en helomvändning för mig”P å N y T T J o B B

F l E R p å N y T T j o b b

Sinan Cem EmekNytt jobb: science Cen-ter Director på greenleaf medical aB-

medicon village i lund.

Tidigare jobb: forskare på thylabisco aB, lunds universitet.

Utbildning: phD i biokemi.

Riccardo BevilacquaNytt jobb: postdoktor vid european spallation source, lund.

Tidigare jobb: postdoktor på institute for reference

materials and measure-ments, europeiska Kommis-sionen i Belgien.

Utbildning: masterexamen i fysik samt licentiatexa- men och doktorexamen i fysik med inriktning tilläm-pad kärnfysik.

Christopher NorbergNytt jobb: laboratorie-assistent vid linnéuniver-sitetet.

Tidigare jobb: projekt- assistent på medicinska fa-kulteten, lunds universitet.

Utbildning: masterexamen i molekylärbiologi.

Maria Sundberg

Nytt jobb: application scientist på avdelningen fermented

milk & probiotics på Chr. Hansen i Hörsholm utanför Köpenhamn.

Tidigare jobb: praktik och anställd som produkt- utvecklingsassistent på arla ingman i Helsingfors.

Utbildning: Kandidatexamen i livsmedelsvetenskap från slu. masterexamen från erasmus mundus food of life vid universiteten i Köpenhamn och Helsingfors.

Efter elva år inom miljöområdet kände Sofia Svensson att hon ville testa något nytt. jobbet som Head of campaign & Studio på Widespace innebär både branschbyte och att hon får utvecklas som ledare.

43N AT U R V E TA R EN R 2 2 0 1 4

mobil annonsering. vi ser till att rätt reklam, når rätt målgrupp, är rätt utformad och på rätt plats. Vad är din roll?– Jag är chef för två avdelningar. företa-get har vuxit mycket de senaste åren så nu jobbar vi på att få ihop ett bra lag. Jag ska skapa ordning och struktur så att medar-betarna kan arbeta mer processinriktat och efter rutiner, samt driva utveckling och för-bättringsarbeten. Varför sökte du det här jobbet?–Jag blev tipsad av en bekant. De sökte en person som hade ledaregenskaper och som är duktig på ordning och struktur och kan hantera många frågor samtidigt. Jag kände att det passade mig. Varför fick du det tror du?– på grund av mitt strukturtänk, driv och ansvarstagande som behövs i den här rol-len. Jag har ledaregenskaperna och jag ser

saker i processer och vill förbättra och effekti-visera. vid startup av ett företag är det lite High Chaparall och kaos, då behövs folk som ser hel-heten och kan prioritera.Varför bytte du bransch?– Det här är en helomvändning för mig. Jag har alltid jobbat med miljö och hållbarhetsfrågor så det känns nästan som att jag ändrat personlig-het. Jag var inte nöjd på min tidigare arbetsplats då miljöfrågorna nedprioriterades. när detta jobb dök upp kände jag att jag måste testa. Det jag vill nu är att ytterligare utveckla mina ledaregen-skaper. Jag har alltid varit en drivande person som tagit taktpinnen. Råd till andra som känner att de hamnat fel?– våga byta jobb. Det kan vara skrämmande men var inte rädd för att testa nytt. man växer alltid med nya utmaningar och har nytta av nya erfarenheter, goda liksom mindre bra. sofia gick ekonomprogrammet med naturre-sursinriktning på slu. jR

ed kunskap om aktuell hjärnforskning kan du bli en bättre ledare. Vi är alla sociala varelser som styrs av belöningar.

– Som chef gäller det att ta reda på hur man själv och medarbetarna reagerar i olika situationer, säger Marie Ryd, doktor i medicinsk vetenskap, vid Naturvetarnas Leadership Friday i februari.

Hjärnforsk-ningen utvecklas nu i rasande takt. 90 procent av allt vi vet i dag har upptäckts de se-naste tio till fem-ton åren. Men mycket är fortfa-rande en gåta.

– Genom att arbeta utifrån det man vet i dag om hur hjärnan fungerar så kan man

N AT U R V E TA R E44 N R 2 2 0 1 4

l E d A R S k A p

Slappar du på jobbet och låter tankarna fara iväg? Då ökar chansen för att du gör ett bra arbete. Men det är bara en pusselbit, enligt den senaste hjärnforskningen. T E X T l A R S - E R i k l i l j E b ä c k

M

Använd hela hjärnan i ledarskapet

få ut det bästa ur organisationen. Det är ingen tillfällighet att Google och Facebook har anammat det vi kallar för neuroledar-skap och har hjärnan i åtanke.

mAgNETkAmERAN gER SVAR

Med hjälp av magnetkamera har man visat hur hjärnan reagerar i allt från besluts-fattande till stormande för-älskelser och när man blir övergiven.

Det fina är att det bildas nya hjärnceller hela tiden. Taxichauf-förer, som har lärt sig att komma ihåg många gator, har till exempel en större hippocampus, min-nescentrum.

– Det är också möjligt att träna

genom att bara tänka på till exempel musik. Det ger utslag i magnetkameran. Minns Kaj-sa Bergqvist inför ett höjdhopp där hon gick

igenom hoppet i huvudet innan. Hon visualiserade det perfekta hoppet och

tänkte inte på vad hon skulle undvika att göra för att ta sig över ribban.

Även humöret har betydelse för våra re-aktioner. Forskning

visar att intuitionen är säkrare om man är på

gott humör.

mENTAlA kickAR

Att samarbeta och dela med sig till andra ger också en mental kick för de flesta.

Marie Ryd

Magnetkameran mäter aktivitet.

Använd hela hjärnan i ledarskapet

K a r r i Ä r

45N AT U R V E TA R EN R 2 2 0 1 4

fOrtsÄttning pÅ siD 46

– Samarbete är ett vinnande kon-cept i evolutionen. Därför är våra hjär-nor organiserade för att säkerställa det, vilket har koppling till vårt behov av goda relationer och att förstå var-andra.

Här bjuder hon på ett tips som kan ge direkt nytta i vardagen.

– Börja möten med att checka in, där var och får ge en lägesrap-port om sig själv. Vi får veta var vi har varandra och får förståelse för om någon inte är på topp just den dagen.

Inom området social neurokog-nition skiljer man på empati och medkänsla. Empatin gör att man kan känna hur andra känner, vilket gör att man själv kan bli nedstämd. Med-känsla innebär att man bidrar med en hjälpande hand och belönas med dopamin som ger vällust.

HoT ocH bElÖNiNg

Psykiska besvär ger ofta kroppsliga symtom.

– Samma system kopplar på vid mental smärta som fysisk smärta. I båda fallen hjälper alvedon. Just de sociala domänerna är känsliga för hot och belöning.

Alla utsätts vi för motgångar i ar-betslivet. Det kan handla om att man gör bort sig eller har dåliga relatio-ner, vilket sänker statusen i grup-pen. Även ovisshet om vad som ska hända och brist på självständighet i det egna arbetet skapar olust, liksom känslan av att man är orättvist be-handlad.

– Men vi är olika känsliga för hot och belöningar, vilket gör att vi måste behandla varandra olika. Vissa skakar av sig medan andra bär det med sig.

Därför menar hon att det är så viktigt att det finns en tillåtande kul-tur på jobbet, där man får lov att misslyckas.

FRiSkT ”miNd”

Hur klarar vi motgångarna?– Det handlar om resiliens, alltså

hur vi motstår förändringar och åter-hämtar oss. Ett friskt ”mind” med fungerande processer i hjärnan är en nyckel. För att den kognitiva för-mågan ska vara på topp behöver vi till exempel ha god sömn, goda re-lationer, reflektion, motion, lek och glädje.

Så vi ska leka på jobbet?– Att känna glädje tillsammans

är viktigt, men också att göra saker man gillar. Olof Palme sa det träf-

vaD tyCKte De ltagar na?

mats Ferm, konsult inom läkemedelsutveckling

– Det var verkligen givande. att ta sig tid för reflektion och fundera på hur man disponerar sin tid tar jag med mig. Bra också att fundera på vad som driver medarbetarna och skapar engagemang. att få bort

– intressant att koppla ihop tidigare kunskap om människan med vetenskap. Det ger tro-värdighet och går inte att vifta bort som flum. när jag tittar på min egen tallrik behöver jag sova och träna lite mer, men också reflektera

Anna käll, public affairs leader på läkemedels- företaget janssen

och gå in i mig själv. mental träning har jag testat i idrotten, vil-ket fungerar lika bra i jobbet.

störningsmoment, som osäkerhet och upplevd orättvisa, är något att tänka på som ledare.

Vad fick du ut av seminariet?

Chefen bör ta reda på hur man själv och medarbetarna reagerar i olika

situationer

N AT U R V E TA R E46 N R 2 2 0 1 4

K a r r i Ä r

Så bygger du resiliens:

1. Sömn: Den kreativa kognitionen ut-vecklas och känslor regleras. Även en tupplur på runt sju minuter är bra för vårt tänkande.

2. motion: ger bättre impulskontroll och arbetsminne. Även förmågan att hantera stress och ovisshet förbättras. Hippocampus ökar i storlek.

3. Fokus: att lösa problem av skilda slag belönar hjärnan med dopamin. Det gäller även korsord och sudoku.

4. Relationer: att prata om annat än jobb över en fika bidrar till ökad pro-duktion och effektivitet.

c h e f S f r å g a n

Hur ska jag göra för att inte förlora pension?Jag är chef på ett mindre bioteknikbo-lag och upptäckte att det saknas kollek-tivavtal. Jag har en bra lön på närmare 70 000 kronor per månad, men är lite fundersam över övriga villkor, och då främst tjänstepension. Företaget betalar in 10 procent av lönen i tjänstepension och en sjukvårdsförsäkring. Jag är över 50 år och undrar hur jag ska tänka, för att inte förlora för mycket i pension.

Eftersom bolaget inte har kollektiv-tal, saknas viktiga förmåner i ditt anställ-ningsavtal. Det gäller allt från trygghets-

EliSAbET

ENgdAHl liNdER

ombudsman för chefer på Naturvetarna

avtal och utfyllnad av sjukersättning till grupplivförsäkring (tgl). men du fråga-de specifikt om pension.

Ju högre inkomst du har desto större betydelse har tjänstepensionen. Den enkla anledningen är att den allmänna pensionen (det röda kuvertet) endast generar pension upp till 7,5 inkomstbas-belopp, iBB, motsvarande 35 563 kro-nor för 2014. för lönedelar över denna inkomst får du ingen allmän pension. för att behålla en rimlig standard när du går i pension måste du komplettera den allmänna pensionen med tjänstepension och eget pensionssparande.

Om bolaget haft kollektivavtal, skulle du fått pension enligt itp-avtalet. i den premiebaserade tjänstepensionen enligt itp 1, betalar arbetsgivaren premier

motsvarande 4,5 procent på lönedelar upp till 7,5 iBB och 30 procent på lö-nedelar över 7,5 iBB. Det ger en pen-sionsinbetalning på 11 963 kronor per månad. Jämför det med den inbetal-ning på 7 000 kr som arbetsgivaren gör. Det innebär att du förlorar nästan 5 000 kronor varje månad. på ett år är din pensionsförlust närmare 60 000 kronor.

fande: ”Nu har jag så mycket på jobbet att göra att jag måste spela tennis tre gånger i veckan i stället för bara två.”

Hon menar att det är möjligt att bygga resiliens med ett antal pusselbi-tar som måste falla på plats. Marie Ryd kallar det för tallriksmodellen, framta-gen av Daniel Sigel och David Rock.

– Målet är att hålla sig i belönings-läge och undvika att hamna i hotläge, som stressar och kan skapa aggressivi-tet, stress och flyktbeteende.

börja bygg din resiliens nu!

på sida 66-67 hittar du bland annat korsord och sudoku.

5. lektid: att ha roligt tillsammans och ägna sig åt saker man gillar skapar nya nervceller och synapser.

6. Time out: släng upp fötterna på bordet och titta ut genom fönst-ret. släpp taget. Det fungerar som en kreativ inkubering, då idéer ofta föds.

7. Time in: en inåtgående rörelse, där man går in i kroppen och kän-ner andningen för att öka sin själv-medvetenhet. mindfulnessbaserade metoder är exempel på detta och är ett sätt att förebygga och hantera stress.

TIPS!

47N AT U R V E TA R EN R 2 2 0 1 4

SKOGSHISTORISKA SÄLLSKAPET

Vi är ca 1000 medlemmar. Vi verkar för att kunskaper om skogens historia tas till vara, lyfter fram skogens kulturhistoriska värden, stimulerar

skogshistorisk forskning m m.

Sällskapet ger årligen ut tidskriften Skogshistoriska Tidender fyra gånger och Årsskriften en gång.

Anordnar exkursioner i olika delar av landet samt delar ut priser till förtjänta personer.

Bli medlem i Skogshistoriska Sällskapet!Årsavgifterna är:

270 kr/enskild, 350 kr/familj, 100kr/studerandeInsättes på plusgiro 4806167-5.

Ange namn och adress.www.skogshistoria.se

300 400 100

åRSMÖTEN

PRoFESSIoNS-

FÖRENINGAR

NaturbrukslärarförbundetDatum: Söndagen den 11 maj

VAR MT VäLKoM NA!

Delförbundet skogsakademikernaDatum: Torsdag 8 maj- fredag 9 maj

Dietisternas RiksförbundDatum: Söndag 23 mars

mer information om program och anmälan:

www.naturvetarna.se/professionsforeningar

Djurskyddsinspektörernas RiksföreningDatum: Tisdag 25 mars

GeosektionenDatum: Torsdag 10 april

Miljö- och hälsoskyddssektionenDatum: Fredag 28 mars

Vill du jobba med arbetsmiljö?

Vi söker Regionalt skyddsombud till Uppsala län

Du kommer att stötta skyddsombuden på företagen och inspirera till att fler blir skyddsombud. Där sådana saknas blir du länken mellan de anställda och arbets-givaren.Vi söker dig som är fackligt förtroendevald och har runt fem års erfarenhet av fackligt arbete och arbets-miljöarbete. Du ska ha lätt för att ta folk.Du ser en spännande utmaning i att förbättra arbets-miljön för våra medlemmar.Uppdraget innebär en arbetsinsats om minst 40 pro-cent av en heltid.Du har enligt lag rätt till tjänstledighet för uppdraget med bibehållna anställningsvillkor. Därutöver får du ett arvode.Läs mer på www.naturvetarna.se/ledigajobbDu är välkommen med din ansökan till Mats Rosén på Sveriges Ingenjörer, mats.rosen@sverigesingenjorer.se senast den 31 mars 2014.Kontaktpersoner:Ann-Kristin Eriksson, Civilekonomerna, 070-266 27 62Martin Edrenius, Jusek, 070-665 29 02Anna Sonesson, Naturvetarna, 0737-19 20 24Mats Rosén, Sveriges Ingenjörer, 070-237 07 57

Vi är fyra SACO-förbund – Civilekonomerna, Jusek, Naturvetarna och Sveriges Ingenjörer som erhåller medel från Arbetsmiljöverket för att engagera Regionala skydds-ombud. De prioriterade branscherna är Bemanning, IT, konsultverksamhet, Handel och tjänster samt Life science.

N AT U R V E TA R E48 N R 2 2 0 1 4

Du loggar in med ditt medlemsnummer som du hittar på baksidan av din tidningen naturvetare eller i nyhetsbrevet som skickas till din e-postadress. lösenordet består av dina fyra sista siffror i ditt person-nummer, om du själv inte har bytt ditt lösenord.

HAR VI RäTT UPPGIFTER oM DIG?

MINA SIDoR

logga in på ”Mina sidor” och uppdatera dina uppgifter!

Cytodiagnostiker!Patologilaboratoriet/Laboratoriemedicin

Till Patologilaboratoriet på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping sökervi just nu en kollega till vår kunniga och trevliga personalgruppsom består av sex cytodiagnostiker. Vi erbjuder dig ettstimulerande arbete i en trevlig arbetsmiljö. Varmt välkommen tilloss! Du kommer att arbeta med diagnostik av cytologiska prover. Iarbetsuppgifterna ingår, förutom egen diagnostik av cervixcytologioch urincytologi, även förgranskning av allmäncytologiska prover.Tillsvidareanställning, dagtid. Tillträde enligt överenskommelse. Vi söker dig som är utbildad cytodiagnostiker. Välkommen att kontakta områdeschef Maria Kullman 036-322458.Facklig företrädare för Vårdförbundet är Irene Sjövall Sanned036-323718 och för SACO Gerd Gansberg 036-326962. Sistaansökningsdag 140331.

• Biträdandeuniversitetslektoriväxtförädlingförnutritionellproduktkvalitet

• Biträdandeuniversitetslektoriarbetsvetenskapmedinriktningmotfolkhälsovetenskap

Sista ansökningsdag: 31 mars 2014

Se fullständiga annonser på www.slu.se/lediga-jobb

SLU,ALNARP

Sveriges lantbruksuniversitetSwedish University of Agricultural Sciences

Projektledare tillväxt trädgård Sista ansökningsdag 21 februari 2014Fullständig annons: www.slu.se/lediga-jobb

Omvärld Alnarp

Vill du arbeta med naturvård i Dalarna?Vi söker en handläggare till Länsstyrelsens kontor i Falun

Läs mer och sök tjänsten påwww.lansstyrelsen.se/dalarna/jobb

ww

w.fa

cebo

ok.c

om/la

nsst

yrel

seni

dala

rna

Vill Du veta mer? Mer information finns på www.lansstyrelsen.se/kalmar/ledigajobb

210 medarbetare – experter, specialister och generalister – samverkar för länets utveckling och svarar för myn dig het s utövning.

Chef för Miljöenheten

49N AT U R V E TA R EN R 2 2 0 1 4

Varsågod, medlemslånet med extra förmånlig ränta för digSom medlem i Naturvetarna kan du låna från 20 000 upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 5,64 procent. Välj själv om du vill bli av med dyra smålån, åka på drömresa eller renovera köket. Ingen säkerhet behövs och inga avgifter finns. Du kan när som helst lösa lånet utan extra kostnad.

Gör så här för att ansöka om medlemslån• Ring 0771-MEDLEM (0771-633 536) om du vill ha ett lånebesked direkt.

• Logga in på Internetkontoret (om du redan är SEB-kund).

• Besök seb.se/medlemslan.

• Kom in på närmaste kontor – du får besked och hjälp medan du väntar.

Kom ihåg att berätta att du är medlem i Naturvetarna. Läs mer på seb.se/medlemslan

Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 5,64 %. En sedvanlig kreditprövning görs alltid. Om den rörliga årsräntan är 5,64 %, blir den effektiva räntan 5,79 % för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år, ingen uppläggningsavgift, och betalning sker via autogiro. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 114 995 kronor och din månadskostnad blir 1 916 kronor. Årsränta per 2014-01-08.

Naturvetarna5,64%

NYHET!

Tisdagen den 8 aprilMünchenbryggeriet, Stockholm.Hela invigningsdagen är öppen ochkostnadsfri för medlemmar i Före-ningen Skogen. Program och anmä-lan finns på: www.skogen.se

Kl 09.00 Hundra år på 40 minuterVi blickar tillbaka på vad tidningen SKOGEN skrivit sedanstarten 1914. Skogsskötsel, teknik, marknad och kuriosa.

Kl 09.50 Flickorna och skogenFlickorna som älskat att gå ut i skogen tappar lusten när denärmar sig tonåren. Kvar i skogen blir pojkarna som senare i livet börjar arbeta i skogssektorn. Hur når vi flickorna?

Kl 11.00-12.00 Officiell invigning avSkogsnäringsveckan 2014 H.M. Konung Carl XVI Gustaf delar utskogssektorns utmärkelser; Bernadotte-medaljen, Guldkvistar och Gunnar SundblandsForskningsfonds Kompetensutvecklingspris.

Kl 13.30-16.00 Skogsindustriernas årsmöte Inledningsanförande av Catharina Elmsäter-Svärd, infrastrukturminister. Följs av högaktuellaföreläsningar och paneler.

Onsdagen den 9 aprilKl 09.00 Föreningen Skogens årsmöteMünchenbryggeriet, Stockholm. Vi diskuterar året som gåttoch föreningens framtida inriktning.

Välkommen till Skogsnäringsveckan 20147-11 APRIL 2014

STOCKHOLM

Box 1159, 111 81 STOCKHOLM www.skogen.se • info@skogen.se

k A l E N d E R

Naturvetarakademin

KO

MP

ET

EN

SU

TV

EC

KLIN

GFÖR NATU RVETAR

E

marknadsför din kompetensAfterwork Du får tillfälle att bredda ditt kontaktnät och tips om hur du marknadsför dig själv och din kompetens. under mars och april besöker vi göteborg, linköping, stockholm, lund, alnarp, umeå och uppsala. Du är även välkommen att bjuda med en vän.

Naturvetarakademin – naturvetarna arrangerar regelbundet seminarier för dig som är naturvetare. i vårt utbud finns exempel leadership friday för chefer, seminarieserien ny som chef, inspirations-dagar om företagande, karriärsemina-rier och akademikerkompetens inspirationsdagar.

www.naturvetarna.se/Naturvetarakademin

lÄs m e r pÅ: www.naturvetarna.se/Kalender Där uppdaterar vi fortlöpande med nya aktiviteter.

I Naturvetarna samlas akademiker inom life science, jord, skog och miljö, data och matematik samt de fysiska vetenskaperna. Här är några av våra 31 000 medlemmar.

8 Lund – afterwork: marknadsför din kompetens.

9 Malmö – medlemsrekrytering: att synas och bli flera

9-10 Stockholm – naturvetarnas fackliga grundkurs: kommun och landsting.

11 Luleå – akademiker- Kompetens

11 Lund – leadership friday

15 Umeå – afterwork: marknadsför din kompetens.

15 Sundsvall – akademiker- Kompetens

23 Uppsala – afterwork: marknadsför din kompetens.

24 Luleå – inspirationsdag om företagande.

24 Luleå – ny som chef: inspirationsseminarium.

m a J

7 Stockholm – fackligt ledarskap, fortsättningskurs.

8 Malmö – inspirationsdag om företagande.

8 Malmö – ny som chef: inspirationsseminarium.

9 Göteborg – leadership friday

14 Stockholm – utbildning för löneförhandlare, fortsättningskurs.

16 Stockholm – leadership friday

27 Stockholm – akademiker-Kompetens

m a r s

20 Göteborg – afterwork: marknadsför din kompetens.

25 Linköping – afterwork: marknadsför din kompetens.

27 Stockholm – ny som chef: inspirationsseminarium.

27 Stockholm – inspirations-dag om företagande.

27 Karlstad – akademiker-Kompetens

28 Göteborg – leadership friday

a p r i l

1-2 Stockholm –afterwork: marknadsför din kompetens.

2 Stockholm – förhandlings-teknik för fackliga förhandlare, fortsättningskurs.

2 Stockholm – akademiker-nas högskolepolitiska forum

3 Stockholm – medlems- rekrytering: att synas och bli flera

3 Göteborg – inspirationsdag om företagande.

3 Göteborg – ny som chef: inspirationsseminarium.

4 Stockholm – leadership friday

7 Alnarp – afterwork: marknadsför din kompetens.

8 Växjö – akademikerKom-petens

Josefine Kleinstudent

mario Babanlaboratorieingenjör

anki sundinnutritionist

mats fehrmgeolog

N AT U R V E TA R E50 N R 2 2 0 1 4

Locka medarbetare och kunder, eller skrämma iväg dem? I Karlstad före- läser Kjell Dahlin om människors attityd och hur man kommunicerar rent retoriskt.

landet runt Boka upp kompetensdagarna om ledar-skap, kreativitet och kommunikation. exklusiv medlemsför-mån för dig som är yrkesverksam eller söker jobb.

Akademikerkompetens

Så gör du om din anställning hotas eller om du blir arbetslös!

”Därför kan det vara bra att betala 90 kronor per månad till AEA”Katarina Bengtson Ekström

AEA INFORMERAR NR 1 2014

CHEFENDå Lotta Söderströmväljer ett jobb är det en

person som är viktigast –

Untitled-1 1 2014-01-27 19:19

k a r r i ä r

51N AT U R V E TA R EN R 2 2 0 1 4

Så gör du om din anställning hotas eller om du blir arbetslös!

”Därför kan det vara bra att betala 90 kronor per månad till AEA”Katarina Bengtson Ekström

AEA INFORMERAR NR 1 2014

CHEFENDå Lotta Söderströmväljer ett jobb är det en

person som är viktigast –

Väljer sin chef med omsorg

Lotta Söderström väljer inte tjänst efter status, hon vill ha kul och hon vill göra nytta.

– Men jag är en landsortstjej, jag passar inte på grädd-hyllan och bryr mig inte om vilket företag som anses ”fi nast” att jobba på.

Man skulle annars kunna tro att hon är storstadsmän-niska. Lotta är född i Stockholm, där gick hon i skola ända in på högstadiet, och där jobbar hon. Men frågar man så säger hon att hon är från Dalarna.

– Vi var hos morfar Herbert varje helg och alla lov, och när jag var fjorton bytte pappa jobb och familjen fl yttade tillbaka till Smedjebacken.

I grannorten Söderbärke hade morfars far startat bryg-geriet Valhalla. Lotta var inte stor när hon fi ck börja hjälpa till att sortera fl askor, ljusa för sig, mörka för sig, och springa ner och öppna när det ringde på dörren.

– Bryggeriet var alltid öppet, det kunde komma kunder när som helst. Tidigt på morgnarna gick bryggarbilarna ut för att fylla på med öl, läsk och svagdricka i butikerna. Men de stannade också så att folk kunde handla, lite som glassbilen fast utan jingel.

Det var en idyllisk tid med en stor släkt och social ge-menskap i byn.

Först i familjen att plugga vidareMen Lotta, som var först i familjen att ta studenten, visste tidigt att hon ville läsa vidare. Och då blev det förstås till att fl ytta. På gymnasiet i Ludvika hade hon gått ekono-misk linje, nu valde hon juridik i Uppsala.

De första fyra åren gick ”som en dans” men till det sista halvårets uppsats räckte inte studiemedlen:

– Jag ringde läkemedelsföretaget Pharmacia, och jodå de behövde en receptionist på halvtid. Jag ställde villkoret att få skriva ut min uppsats på deras ordbehandlare, och kopiera tio ex. En första erfarenhet av att kombinera lön och förmåner efter egna behov.

När halvåret gått och hon var på väg att säga upp sig blev Lotta erbjuden en tjänst på personalavdelningen. Så

kom det sig att hon aldrig blev åklagare som planerat, utan i stället växlade in på HR-banan. Men juridiken har hon ändå ständig nytta av i alla avtals- och förhandlings-sammanhang.

– Två år hade jag tänkt mig på Pharmacia, det blev 22!

Handplockad av Sören GyllSom en av 15 handplockade till företagsledaren Sören Gylls kvinnoprojekt fi ck Lotta en ettårig chefsträning och när Pfi zer köpt upp Pharmacia var det som HR-direktör för Sverigeenheten Lotta lämnade företaget. En headhunter hade fått korn på henne till samma post på Korsnäs.

– Det blev sex tuff a år i Gävle. Korsnäs köpte Rock-hammar och Frövi, och när det görs stora organisations-förändringar kommer alltid enskilda i kläm, i det här fallet på små orter. Jag har alltid haft rollen att ”fronta” i media, och den här gången fi ck jag ta mycket skäll.

Lotta saknade tempot och kundkontakten i sin tidigare bransch. Nu steg hon av från Korsnäs för ett projekt på Arlanda: att dra igång ett handlingbolag för att släppa in privata initiativ på den tjänstemarknad som förut varit Luftfartsverkets monopol. Ett år senare erbjöd Menzies Aviation henne vd-posten.

– Men jag tackade nej. Jag sporras inte av att jobba med pengar, jag är mycket bättre på människor.

På nästa jobb, som HR director på Keolis – en av världens största aktörer inom kollektivtrafi k – fi ck hon 6 500 medarbetare att ta hand om!

I dag hittar vi henne på Crane Currency i Tumba, ett amerikanskt företag som gör pengar, såväl designen som pappret och trycket, till ett 40-tal länder. Ett säkerhets-klassat objekt där det råder fotoförbud.

– Just alla säkerhetsdetaljer är spännande. Och så har vi en bra vd som vill och vågar skapa kommunikation i företaget. Jag vill att människor ska känna engagemang, det ökar eff ektiviteten, höjer produktiviteten och ger bättre lönsamhet. Det gillar jag att bidra till.

Välj din chef! Det är HR director Lotta Söderströms råd. Med en bra chef blir jobbet roligt och utvecklande. Själv lyder hon alltid sitt eget råd. Passerar chefen inte nålsögat, då tackar hon nej. Ledningen måste dra åt ett och samma håll, för Lotta vill se resultat.

TEXT OCH FOTO: ANN SVALANDER

Lotta SöderströmBor: Strömsbergs bruk i Norduppland.Familj: Maken Micael, sönerna Max och Felix, tre katter och tiken Gruff a.

Lotta tipsar”Den legendariske företagsledaren Sören Gyll lärde mig ett representationsknep: På bortaplan, läs lokaltidningen – sport, nöje, politik – vad toppar sidorna? Vet du det behöver det aldrig bli pinsamt tyst.”

665000Totala antalet medlemmar i AEA i december 2013. Av dessa är 489 000 medlemmar i något av Sacos 22 förbund eller Vårdförbundet.

FöreningsstämmaAkademikernas a-kassa kallar distriktens ombud till ordinarie föreningsstämma onsdagen den 4 juni klockan 16.00 i AEA:s lokaler, Klara Norra Kyrkogata 33, Stockholm.

Kom ihåg din aktivitetsrapport!

Hälsningar

Glöm inte det härDet är mycket att hålla reda på för den som är arbetslös. Men för att ha rätt till a-kassa måste du aktivitetsrap-portera varje månad.Lasse

Ärenden1. fastställande av föregående års resultaträkning och balansräkning.2. beslut om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna.3. fastställande av budget och avgifter för kassan för nästkommande år.4. val av ledamöter och suppleanter i styrelsen 5. val av revisorer och suppleanter. 6. eventuella övriga frågor som framläggs av styrelsen eller revisorer, och frågor som väckts av medlemmar. Frågor ska anmälas skriftligen till AEA senast den 28 februari 2014.

Tre fj ärdedelar av AEA:smedlemmar är fackanslutna

Så mycket kan du få i a-kassa

Lön29 800

Grundersättning 7 040 kr från AEA

Inkomstrelaterad ersättning 7 920 kr från AEA

Inkomstförsäkring 8 880 kr från facket

Lön29 800

Grundersättning 7 040 kr från AEA

Inkomstrelaterad ersättning 7 920 kr från AEA

Inkomstförsäkring 8 880 kr från facket

Lön29 800

Grundersättning 7 040 kr från AEA

Inkomstrelaterad ersättning 7 920 kr från AEA

Inkomstförsäkring 8 880 kr från facket

Lön29 800

Grundersättning 7 040 kr från AEA

Inkomstrelaterad ersättning 7 920 kr från AEA

Inkomstförsäkring 8 880 kr från facket

Inkomstförsäkring8 800 kr från facket+Inkomstrelateradersättning7 920 från AEA+Grundersättning7 040 kr från AEA

Lön29 800 kr

Direktanslutna

Fackanslutna

Direktanslutna

Fackanslutna

Untitled-3 1 2014-01-27 19:39

K a r r i Ä r

53N AT U R V E TA R EN R 2 2 0 1 4

Väljer sin chef med omsorg

Lotta Söderström väljer inte tjänst efter status, hon vill ha kul och hon vill göra nytta.

– Men jag är en landsortstjej, jag passar inte på grädd-hyllan och bryr mig inte om vilket företag som anses ”fi nast” att jobba på.

Man skulle annars kunna tro att hon är storstadsmän-niska. Lotta är född i Stockholm, där gick hon i skola ända in på högstadiet, och där jobbar hon. Men frågar man så säger hon att hon är från Dalarna.

– Vi var hos morfar Herbert varje helg och alla lov, och när jag var fjorton bytte pappa jobb och familjen fl yttade tillbaka till Smedjebacken.

I grannorten Söderbärke hade morfars far startat bryg-geriet Valhalla. Lotta var inte stor när hon fi ck börja hjälpa till att sortera fl askor, ljusa för sig, mörka för sig, och springa ner och öppna när det ringde på dörren.

– Bryggeriet var alltid öppet, det kunde komma kunder när som helst. Tidigt på morgnarna gick bryggarbilarna ut för att fylla på med öl, läsk och svagdricka i butikerna. Men de stannade också så att folk kunde handla, lite som glassbilen fast utan jingel.

Det var en idyllisk tid med en stor släkt och social ge-menskap i byn.

Först i familjen att plugga vidareMen Lotta, som var först i familjen att ta studenten, visste tidigt att hon ville läsa vidare. Och då blev det förstås till att fl ytta. På gymnasiet i Ludvika hade hon gått ekono-misk linje, nu valde hon juridik i Uppsala.

De första fyra åren gick ”som en dans” men till det sista halvårets uppsats räckte inte studiemedlen:

– Jag ringde läkemedelsföretaget Pharmacia, och jodå de behövde en receptionist på halvtid. Jag ställde villkoret att få skriva ut min uppsats på deras ordbehandlare, och kopiera tio ex. En första erfarenhet av att kombinera lön och förmåner efter egna behov.

När halvåret gått och hon var på väg att säga upp sig blev Lotta erbjuden en tjänst på personalavdelningen. Så

kom det sig att hon aldrig blev åklagare som planerat, utan i stället växlade in på HR-banan. Men juridiken har hon ändå ständig nytta av i alla avtals- och förhandlings-sammanhang.

– Två år hade jag tänkt mig på Pharmacia, det blev 22!

Handplockad av Sören GyllSom en av 15 handplockade till företagsledaren Sören Gylls kvinnoprojekt fi ck Lotta en ettårig chefsträning och när Pfi zer köpt upp Pharmacia var det som HR-direktör för Sverigeenheten Lotta lämnade företaget. En headhunter hade fått korn på henne till samma post på Korsnäs.

– Det blev sex tuff a år i Gävle. Korsnäs köpte Rock-hammar och Frövi, och när det görs stora organisations-förändringar kommer alltid enskilda i kläm, i det här fallet på små orter. Jag har alltid haft rollen att ”fronta” i media, och den här gången fi ck jag ta mycket skäll.

Lotta saknade tempot och kundkontakten i sin tidigare bransch. Nu steg hon av från Korsnäs för ett projekt på Arlanda: att dra igång ett handlingbolag för att släppa in privata initiativ på den tjänstemarknad som förut varit Luftfartsverkets monopol. Ett år senare erbjöd Menzies Aviation henne vd-posten.

– Men jag tackade nej. Jag sporras inte av att jobba med pengar, jag är mycket bättre på människor.

På nästa jobb, som HR director på Keolis – en av världens största aktörer inom kollektivtrafi k – fi ck hon 6 500 medarbetare att ta hand om!

I dag hittar vi henne på Crane Currency i Tumba, ett amerikanskt företag som gör pengar, såväl designen som pappret och trycket, till ett 40-tal länder. Ett säkerhets-klassat objekt där det råder fotoförbud.

– Just alla säkerhetsdetaljer är spännande. Och så har vi en bra vd som vill och vågar skapa kommunikation i företaget. Jag vill att människor ska känna engagemang, det ökar eff ektiviteten, höjer produktiviteten och ger bättre lönsamhet. Det gillar jag att bidra till.

Välj din chef! Det är HR director Lotta Söderströms råd. Med en bra chef blir jobbet roligt och utvecklande. Själv lyder hon alltid sitt eget råd. Passerar chefen inte nålsögat, då tackar hon nej. Ledningen måste dra åt ett och samma håll, för Lotta vill se resultat.

TEXT OCH FOTO: ANN SVALANDER

Lotta SöderströmBor: Strömsbergs bruk i Norduppland.Familj: Maken Micael, sönerna Max och Felix, tre katter och tiken Gruff a.

Lotta tipsar”Den legendariske företagsledaren Sören Gyll lärde mig ett representationsknep: På bortaplan, läs lokaltidningen – sport, nöje, politik – vad toppar sidorna? Vet du det behöver det aldrig bli pinsamt tyst.”

665000Totala antalet medlemmar i AEA i december 2013. Av dessa är 489 000 medlemmar i något av Sacos 22 förbund eller Vårdförbundet.

FöreningsstämmaAkademikernas a-kassa kallar distriktens ombud till ordinarie föreningsstämma onsdagen den 4 juni klockan 16.00 i AEA:s lokaler, Klara Norra Kyrkogata 33, Stockholm.

http://www.arbetsformedlingen.se

Kom ihåg din aktivitetsrapport!

Hälsningar

Glöm inte det härDet är mycket att hålla reda på för den som är arbetslös. Men för att ha rätt till a-kassa måste du aktivitetsrap-portera varje månad.Lasse

Ärenden1. fastställande av föregående års resultaträkning och balansräkning.2. beslut om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna.3. fastställande av budget och avgifter för kassan för nästkommande år.4. val av ledamöter och suppleanter i styrelsen 5. val av revisorer och suppleanter. 6. eventuella övriga frågor som framläggs av styrelsen eller revisorer, och frågor som väckts av medlemmar. Frågor ska anmälas skriftligen till AEA senast den 28 februari 2014.

Tre fj ärdedelar av AEA:smedlemmar är fackanslutna

Så mycket kan du få i a-kassa

Lön29 800

Grundersättning 7 040 kr från AEA

Inkomstrelaterad ersättning 7 920 kr från AEA

Inkomstförsäkring 8 880 kr från facket

Lön29 800

Grundersättning 7 040 kr från AEA

Inkomstrelaterad ersättning 7 920 kr från AEA

Inkomstförsäkring 8 880 kr från facket

Lön29 800

Grundersättning 7 040 kr från AEA

Inkomstrelaterad ersättning 7 920 kr från AEA

Inkomstförsäkring 8 880 kr från facket

Lön29 800

Grundersättning 7 040 kr från AEA

Inkomstrelaterad ersättning 7 920 kr från AEA

Inkomstförsäkring 8 880 kr från facket

Inkomstförsäkring8 800 kr från facket+Inkomstrelateradersättning7 920 från AEA+Grundersättning7 040 kr från AEA

Lön29 800 kr

Direktanslutna

Fackanslutna

Direktanslutna

Fackanslutna

Untitled-3 1 2014-01-27 19:39

N AT U R V E TA R E54 N R 2 2 0 1 4

Utges av akademikernas a-kassaansvarig utgivare: Annika Stenberg e-post: annika.stenberg@aea.se telefon: +46(0)8 412 33 63

Rak text i tipsspalt med och utan indrag innan din sysselsättning upphörBörja tidigt att aktivt söka nytt jobb. Sök brett och tänk på hur du vill lösa situationen på kort och lång sikt. Ta reda på vad du har rätt till om du skulle bli ar-betslös: Klarar du a-kassans villkor? Har du andra försäkringar via arbetsgivare, fack eller andra? Vilka handlingar ska ansökan innehålla?

Om du blir arbetslösAnmäl dig på arbetsförmedlingen din första arbetslösa dag.

Ta reda på vilken hjälp de kan ge och vad som krävs av dig. Fråga vad som gäl-ler för din individuella handlingsplan och aktivitetsrapport. Ring arbetsförmed-lingen på 0771-416 416.

Skicka din Ansökan om arbetslös-hetsersättning till oss tillsammans med arbetsgivarintyg och andra intyg som styrker din situation. Blanketterna som hjälper dig att lämna rätt uppgifter hit-tar du på www.aea.se. Du når oss på 08-412 33 00, info@aea.se eller aea, Box 3536, 10369 stockholm.

Sök utannonserade arbeten och gör en plan för vilka arbetsgivare du ska kontakta med spontana intresseanmäl-ningar. Förfina och utveckla ditt person-liga brev och CV.

TipsOm din arbetssituation plötsligt förändras

1

2

Ungefär 665 000 akademiker har valt att vara med i AEA, och alla av samma anledning. Man vill ha en ekonomisk grundtrygghet ifall man skulle bli ar-betslös. Bevisligen är tryggheten viktig eftersom risken att bli arbetslös är låg för akademikergruppen: i november 2013 var det bara 1,3 procent av medlem-marna som fick ersättning från oss. Och visst gör man rätt i att ta det säkra för det osäkra och försäkra sig. För om man tittar på andelen av alla våra medlemmar som någon gång fått ersättning från oss så landar vi på nästan en femtedel.

Och det är precis så det är med för-säkringar – man tecknar dem fastän man tror, och hoppas, att man inte ska behöva dem. Därför kan det vara bra att betala 90 kronor per månad till AEA för att kunna få upp till 14 960 kronor i måna-den om man blir av med jobbet.

För den som vill ha möjlighet att få en högre ersättning finns det tilläggsförsäk-ringar via facket eller privat. på så sätt kan man försäkra sig för belopp på upp till 80 procent av sin tidigare inkomst.

Arbetsförmedlingens prognos för 2014 är positiv, antalet sysselsatta kommer att öka med cirka 60 000 och arbetslösheten minska något. 

Men för de arbetslösa är det sällan en tröst att höra om generella positiva signaler. Arbetslösheten måste lösas individuellt och därför fortsätter vi att utveckla den personliga servicen till våra medlemmar. Har du idéer och förslag på förbättringar – mejla oss på: fakta@aea.se

”Till sisT

Därför väljer ni AEA

katarina Bengtson ekström Kassaföreståndare AEA

Därför kan det vara bra att betala 90 kro-nor per månad till AEA för att kunna få upp till 14 960 kronor i månaden om man blir av med jobbet.

Bred AEA nr 1 2014 Sista.indd 1 2014-01-27 19:24

k a r r i ä r

55N AT U R V E TA R EN R 2 2 0 1 4

K a r r i Ä r

Varmkomposten –vår tids altare

Gästkrönika

Allt färre svenskar tror på gud. allt färre ber, allt färre går i kyrkan. för dit är det nästan bara pensionärer som hittar. Om de unga gör något så idrottar de, och så finns det ett ökande intresse för politik bland de unga, även om medlemssiffrorna i de politiska partierna minskar. vi lever i en individualiserad tid.

Åtminstone om man får tro på sOm-institutets siffror. institutet som finns vid göteborgs universitet och har i sitt ar-bete fokus på svenskars vanor, beteenden, åsikter och värderingar när det gäller sam-hälle och politik.

I den årliga undersökningen får man förutom att religionen fortlöpande förlorar sin plats även svar på andra frågor.

Till exempel att vi med universitets- eller högskoleutbildning är mer politiskt engagerade än personer med enbart grundskoleutbildning, genom att vi är mer föreningsaktiva, oftare ägnar oss åt köp-bojkotter och tittar hellre på nyheter i tv än dokusåpor som ligger i tv-toppen för de med bara grundskola. fast inför sporten är vi alla lika oavsett utbildning.

Avtagande religiositet, ökat po-litisk engagemang. Hur kombinerar man

det? Jo man börjar köpa närproducerat och ekologiskt. Och så börjar man kompostera. en ritual, en vardagens symbolhandling för den enskilde. skrapa av tallrik, tömma kärl, röra om i komposten och krama jorden och känna på doften.

Det finns stora fördelar med komposte-ringen: mängden sopor minskar, hälften av innehållet i plastpåsarna är komposterbart, ko-

let behålls i jorden och släpps inte ut som det gjorts om det hade bränts i en värmeanläggning. Komposteringen är en del i en trend som vill föra oss närmare naturen. en vilja att sluta kretsloppen. Hushållshönsen blir allt fler, i pallkragar odlas det kryddor och morötter.

”Av jord är du kommen, jord ska du åter vara.” Kanske är det detta vi står och funderar på när vi lägger på några skopor välbrunnen svart mull på de nyfikna rabarberknopparna i slutet av mars. men kompostering kan ock-så vara lite grand som att bikta sig: ”vi svenskar slänger i och för sig i en tredjedel av den mat vi köper, men vi är världsbäst på att kompostera.”

Därför fortsätter människor att samlas runt denna kombination av andlig och fysisk handling. vi gör det även om det globalt sett inte finns nå-gon som helst nytta med det som just min familj bidrar med. men vi väljer att tro på att det vi gör har betydelse.

Vi är många som väljer att hoppas på en bättre framtid där vi står fram-för det nya altaret – varmkomposten.

Magnus Stark.Agronom och

sekreterare för jordbruksavdelningen

på KSLA.

Utges av akademikernas a-kassaansvarig utgivare: Annika Stenberg e-post: annika.stenberg@aea.se telefon: +46(0)8 412 33 63

Rak text i tipsspalt med och utan indrag innan din sysselsättning upphörBörja tidigt att aktivt söka nytt jobb. Sök brett och tänk på hur du vill lösa situationen på kort och lång sikt. Ta reda på vad du har rätt till om du skulle bli ar-betslös: Klarar du a-kassans villkor? Har du andra försäkringar via arbetsgivare, fack eller andra? Vilka handlingar ska ansökan innehålla?

Om du blir arbetslösAnmäl dig på arbetsförmedlingen din första arbetslösa dag.

Ta reda på vilken hjälp de kan ge och vad som krävs av dig. Fråga vad som gäl-ler för din individuella handlingsplan och aktivitetsrapport. Ring arbetsförmed-lingen på 0771-416 416.

Skicka din Ansökan om arbetslös-hetsersättning till oss tillsammans med arbetsgivarintyg och andra intyg som styrker din situation. Blanketterna som hjälper dig att lämna rätt uppgifter hit-tar du på www.aea.se. Du når oss på 08-412 33 00, info@aea.se eller aea, Box 3536, 10369 stockholm.

Sök utannonserade arbeten och gör en plan för vilka arbetsgivare du ska kontakta med spontana intresseanmäl-ningar. Förfina och utveckla ditt person-liga brev och CV.

TipsOm din arbetssituation plötsligt förändras

1

2

Ungefär 665 000 akademiker har valt att vara med i AEA, och alla av samma anledning. Man vill ha en ekonomisk grundtrygghet ifall man skulle bli ar-betslös. Bevisligen är tryggheten viktig eftersom risken att bli arbetslös är låg för akademikergruppen: i november 2013 var det bara 1,3 procent av medlem-marna som fick ersättning från oss. Och visst gör man rätt i att ta det säkra för det osäkra och försäkra sig. För om man tittar på andelen av alla våra medlemmar som någon gång fått ersättning från oss så landar vi på nästan en femtedel.

Och det är precis så det är med för-säkringar – man tecknar dem fastän man tror, och hoppas, att man inte ska behöva dem. Därför kan det vara bra att betala 90 kronor per månad till AEA för att kunna få upp till 14 960 kronor i måna-den om man blir av med jobbet.

För den som vill ha möjlighet att få en högre ersättning finns det tilläggsförsäk-ringar via facket eller privat. på så sätt kan man försäkra sig för belopp på upp till 80 procent av sin tidigare inkomst.

Arbetsförmedlingens prognos för 2014 är positiv, antalet sysselsatta kommer att öka med cirka 60 000 och arbetslösheten minska något. 

Men för de arbetslösa är det sällan en tröst att höra om generella positiva signaler. Arbetslösheten måste lösas individuellt och därför fortsätter vi att utveckla den personliga servicen till våra medlemmar. Har du idéer och förslag på förbättringar – mejla oss på: fakta@aea.se

”Till sisT

Därför väljer ni AEA

katarina Bengtson ekström Kassaföreståndare AEA

Därför kan det vara bra att betala 90 kro-nor per månad till AEA för att kunna få upp till 14 960 kronor i månaden om man blir av med jobbet.

Bred AEA nr 1 2014 Sista.indd 1 2014-01-27 19:24

N AT U R V E TA R E56 N R 2 2 0 1 4

Det är lätt att vifta bort frågan om pen-sioner som student, det finns ju så myck-et annat att intressera sig för.

Saco har nyligen lanserat ett initiativ för att få fler unga att engagera sig i pensions-frågan. I Saco studentråds skrift Därför ska unga bry sig om pensionerna, kan den som vill lära sig mer om pensioner och vad man bör tänka på. Det är ett första initiativ

för att lyfta pensions-frågan hos en yngre målgrupp.

– Vi anser att det behövs flera aktörer som har starka åsik-ter i pensionsfrågan men som har ett ungt perspektiv, berättar Johannes Danielsson, ordförande i Saco stu-dentråd.

– Pensionssystemet är ju krångligt, det finns ingen genväg. Men jag tycker att man kan kolla in pensionsmyndigheten som

förklarar dess uppbyggnad ganska pedago-giskt, fortsätter Johannes. Det är stora be-lopp som förvaltas på olika sätt.

– Vi ska vara glad att det är komplicerat för det innebär att det blir bra.

opTimERA diN pENSioN

Man kan se på pensioner på två olika sätt.1. Det individuella perspektivet: hur

ska jag göra för att optimera min pen-sion?

2. Som en samhällsfråga: hur vill vi att systemet ska se ut?

Johannes Danielsson tycker att ur det individuella perspektivet är det inte mycket man kan göra som student. Stu-diemedlet är pensionsgrundande, men det blir inte så mycket.

– Det är ingen idé att lägga ned sin tid på att bäst försöka placera sina pengar medan man är student.

Det man ska vara noggrann med är att kontrollera att man omfattas av kollektiv-avtal när man sedan börjar arbeta. Det är

frågor om pensioner berör fler än de som är på väg att lämna arbetslivet. Dagens unga – morgondagens pensionärer – påverkas minst lika mycket av de för-ändringar i pensionssystemet som diskuteras just nu.T E X T F R i d A H E N N i N g S o N j o H N S o N

S T U D E N T

tjänstepensionen som ligger i kollek-tivavtalet och den är en mycket viktig källa till pensionsinkomst. Idag rör det sig om mellan 15-20 procent av pensi-onen. För morgondagens pensionärer kommer den att utgöra en betydligt större andel, upp till 50 procent av den totala pensionen.

– Man kan jämföra pensionssyste-met med sjukförsäkringen och arbets-löshetsförsäkringen, det är något som ska se till att ingen ska behöva vara fat-tig under sin ålderdom, menar Johan-nes Danielsson.

TA cHANSEN ATT påVERkA

Det är lätt att tänka att ”det är så långt bort”, och strunta i pensionsfrågan. Men det är ändå en viktig politisk frå-ga att engagera sig i, hävdar Johannes Danielsson.– Mycket hinner hända på 50 år, där-för är det viktigt att ta chansen att på-verka nu!

Saco studentråd har dessutom satt ihop ett nätverk av politiskt engage-rade som träffas för diskussionsträf-far med politiker. I oktober förra året samlades ett 40-tal politiskt engagera-de unga som träffade bland annat so-cialförsäkringsministern för att disku-tera dessa frågor ur ett ungt perspek-tiv. En ny träff planeras i vår. #

Johannes Danielsson.

Varför bry sig om pensioner?

Tjänstepension

de flesta får också en tjänstepension från sin arbetsgivare. tjänstepension ingår i kollektivavtalet

och betyder mer ju större inkomst du har.

Allmän pension

den allmän pensionen består av inkomstpension och premie-pension och är inkomstgrundad. principen är att ju större din

livsinkomst är desto mer får du i pension.

Privat pension

du kan också på egen hand spara till din

pension. det är ett frivilligt och privat sparande.

K a r r i Ä r

57N AT U R V E TA R EN R 2 2 0 1 4

Leo Wallin, nyutbildad teoretisk fysiker från Lunds universitetVad vet du om pensioner?

– Jag vet lite grann, men är ingen expert. Det känns svårt och oöverstigligt, det är väldigt avskräckande

Har du börjat fundera på din egen ekonomi vid ålderns höst?– nej, jag har ärligt talat inte börjat fundera på min egen pension. Det är så enkelt att prioritera bort.

”Det är så enkelt att prioritera bort.”

”Jag har börjat spara helt på egen hand.”Kenny Svahn, läser fjärde året till jägmästare vid SLU i UmeåVad vet du om pensioner?– Jag vet att pensionen är baserad på livsin-

komsten, och att premiepensionen har man förmånen att få placera efter eget önskemål i pensionsfonder.

Har du börjat fundera på din egen ekonomi vid ålderns höst?– Jag har börjar fundera på det även om jag ännu har något år kvar till examen. Jag har även gjort valet att börja spara helt på egen hand för att sprida riskerna. Den dagen jag närmar mig pensionsåldern vet man aldrig om systemet ser likadant ut eller om pensionsåldern har höjts.

Magdalena Iancu, sista terminen Miljö och hälsoskydd vid Stockholms universitetVad vet du om pensioner?– Jag vet inte mycket, men den information som jag har är tillräcklig för att jag inte ska bry mig så mycket. Det är en djungel.

Har du börjat fundera på din egen ekonomi vid ålderns höst?– Ja, jag närmar mig pension, jag är ingen 20-årig student utan 46 år gammal så kan-ske är det bra att tänka på det. för tio år sen när jag bodde i rumänien började jag en liten pensionsplan och ska få pension från de tolv år jag har jobbat där. men jag bor i sverige nu och de pengarna är en mycket liten summa. Jag har dock inte gjort några aktiva val.

”Det är en djungel.” HAr Du Koll PÅ DIn PensIon?

n y t t i gt

Dra dit pepparn växer

k a r r i ä r

N AT U R V E TA R E58 N R 2 2 0 1 4

S Pa N a r i N

Fo

to

: U

lr

ika

Ek

bl

om

Visste ni att uttrycket ”dra dit pep-parn växer” härstammar från det ogästvänliga område i Guyana där man först fann den spanska pep-parn? i Nyttoväxter från hela världen får vi lära oss detta och mycket an-nat som är en del av vår vardag.

Boken, rikt illustrerad i två band är sannerligen något för den vetgi-rige. Varje växt beskrivs noggrant botaniskt, kulturhistoriskt och med

användningsområde. Det här är inget man läser från pärm till pärm, utan snarare ett uppslagsverk. Ganska komplicerad biologi blandas med anekdoter. En brist är möjligen att medicinska referenser saknas på sina ställen.

Det har tagit bokens tre författare drygt tio år att färdig-ställa de två volymerna.

– Vi fick idén, då vi gav en kurs för allmänheten om nyt-toväxter, berättar Bente Eriksen som till vardags forskar inom växtevolution och systematik.

Spännande läsning om till exempel hur sockerbetan kom att användas för sockerutvinning. FHJ

– Jag blir alldeles knäsvag av ett gott smör, berättar Johan Hedberg, den före detta pr-konsulten som gått via matbloggare på matgeek.se till författare. i hans nya bok lär vi oss att göra eget smör, hur man bäst äter ett gott smör och allt det goda man kan göra med det. Den som har följt hans blogg, twitter och instagram de senaste åren har frestats av uppdateringar med alla de olika bakverk där smör är en huvudingrediens.

– För mig har smöret alltid varit mittpunkten i köket. Sedan jag var liten och klåfingrigt norpade nygräddade kakor från min farmor, till idag när jag till fullo förstår vilken magisk produkt det är, så har min passion för smör hela tiden vuxit.

Boken som ges ut på Natur och kultur förlag innehåller ett 70-tal recept, smörfakta och möten med några av Sveriges bästa smörhantverkare. FHJ

F E t t g ot t

Johans bok säljer som smör

Vad sägs om att ägna en påsklovsdag åt att bygga legorobotar? Det kan du göra på Biotopia i Uppsala mellan den 5 och 20 april. Dessutom kan du programmera den att köra längs en bana. Om du är mellan 9 och 14 år gammal, vill säga.

Det är gamla Biologiska museet i Uppsala som i oktober 2007 slog upp portarna som Biotopia. Det gamla museet från 1910 lever kvar i sitt

unika hus från sekelskiftet, men allt är ändå helt nytt. Utställningarna har renoverats och kompletterats med nytt innehåll, nytt ljud och ny ljussättning. Uppsalas mest be-sökta museum har även en särskild samlingssal för laborationer och lektioner och det är alltså här som man under årets påsklov kan bygga en egen legorobot. FHJ

u p p s a l a

Bygg en robot i påsk!

i n s p i r at i o n

Björk tonsätter vetenskapI sitt projekt Biophilia har sångerskan Björk kombinerat ett musikalbum med en pedago-gisk idé.albumet är inspirerat av månen, åska, mörk materia, DNa och vi-rus, och nu får barn världen över experimentera med detta, samt komponera egen musik.

Utbildningsprogrammet Biophilia är designat för att inspi-rera barn att utforska sin egen kreativitet, att lära sig om musik och vetenskap genom nya tekni-ker. Barnen kan arbeta i ljud och

bild, på konserter, i appar och so-ciala medier. Varje låt på albumet har en egen app som kan använ-das för att länka samman olika vetenskapliga ämnen med den interaktion som en surfplatta ger.

– Biophilia kommer under de närmaste tre åren spridas i de nordiska länderna genom anslag från Nordiska Ministerrådet, be-rättar programmets projektledare adda Valdemarsdóttir.

Tanken är att svenska lärare ska inspireras av arbetssättet i sin egen undervisning. FHJ

Det gamla museet i ny kostym.

59N AT U R V E TA R EN R 2 2 0 1 4

G ö M D S k aT T :

Hacka data till appar

– Vi vill att all data som finns hos myndig-heterna ska komma till användning. Det är en mindre skatt som finns gömd där, säger Cecilia Westström, projektledare för Hack for Sweden och till vardags rådgivare vid Sta-tistiska centralbyrån, SCB.

Hack for Sweden som arrangeras den 15-16 mars i Stockholm är ett så kallat hack-athon där myndigheter och organisationer bjuder in till exempel innovatörer, program-merare och studenter att hitta nya använd-ningsområden för sina öppna data. Öppna data avser digital information som är fritt tillgänglig utan inskränkningar.

Ett exempel på hur en extern entreprenör har använt sig av datan är en app som visar var i Sverige det finns apotek. Denna app härstammar från en excel-fil över tillgängliga apotek som Läkemedelsverket lade upp. För-delen med att fristående aktörer kan använ-da myndigheters data är att myndigheterna inte själva hinner att utveckla dessa tjänster. På det här sättet kan data ändå komma all-mänheten till gagn.

Tidigare har det emellanåt funnits hård kritik mot att svenska myndigheter håller alltför hårt på sina data. På EU-nivå regle-ras detta inom det så kallade PSI-direktivet (public sector information), vilket infördes i Sverige under 2010, och som bland annat reglerar hur mycket myndigheterna får ta betalt för de data de delar med sig av.

Hur fick ni idén till Hack for Sweden?– Hack for Sweden startade som ett ini-

tiativ bland de myndigheter som arbetar tillsammans inom ett befintlig geodata-samarbete, berättar Cecilia Westström. Därför blev utgångspunkten ett hack-athon med lägesbundna data. Syftet är att öka användningen av de data som myndigheterna har. FHJ

Det är en mindre skatt som finns

gömd där

Vid ett hackathon (efter hacker och marathon) träffas program-merare för att skriva kod och inspireras av varandra. Ett hack-athon varar vanligtvis i 24 tim-mar eller över en helg.

Med hacka menar man här att utforska befintliga system och använda dem på nya kreativa och innovativa sätt.

De som bidrar med öppna data till tävlingen:

» Havs- och Vattenmyndigheten

» Lantmäteriet

» Myndigheten för samhällskydd och beredskap

» Naturvårdsverket

» rådet för främjande av kommunala analyser

» riksantikvarieämbetet

» SMHi

» Socialstyrelsen

» Statistiska centralbyrån

» Sveriges geologiska undersökning

» SLU

» Tillväxtanalys

» Trafikverket

» Vinnova

Visste du att svenska myndigheter sitter på en massa data som vem som helst kan använda? Allt från var i Sverige du kan handla mat till aktuellt väder i olika delar av landet. Alla bjuds nu in för att hitta på nya appar baserade på dessa data.

Hackathon

Med öppna data kan nya appar skapas som blir till nytta för många.

N Y T T f r å N N aT u r v e Ta r N a

N AT U R V E TA R E60 N R 2 2 0 1 4

I Skara har man jobbat hårt med att sätta djuromvårdnad på kartan.

– Detta är en egen profession, skild från veterinärmedicin, säger universitets-adjunkt Lotta Gustafson

Men flytten har både plus och minus.– ur ett veten-

skapligt perspektiv är det positivt. att komma nära veteri-närerna kan ge sy-nergieffekter. Det negativa är att be-höva lämna Skara. Många av lärarna har familjer och kommer inte att

följa med till ultuna.Kommer du själv att flytta?

– Jag har sagt att jag ska hjälpa till under ett år. efter det bestämmer jag mig för hur jag ska göra i framtiden. Min fa-miljesituation tillåter inte att jag flyttar. I så fall är det veckopendling som gäller.

BlickAR fRAmåT

Det finns farhågor bland både studenter och perso-nal att utbildningskvaliteten kommer att påverkas.

– I uppsala är man proffs på veterinärme-dicin. att undervisa

flytt som rör upp känslori djuromvårdnad ställer andra krav på kompetens.

Men Lotta Gustafson vill så gärna vara positiv.

– Nu är det så här och då måste vi jobba framåt. vi ska fortsätta fortsätta leverera världens bästa djursjukskötare.

ORO Om BOENdET

Julia eldh läser första året och ska flyt-ta till uppsala i höst, medan studenter-na i tvåan slutför sin utbildning i Skara.

– Det stress-sigaste har varit boendet i uppsala. Bland mina kursa-re är vi många som har djur, vilket gör det extra svårt att hitta bostad.

ultuna student-bostäder är inte

ens medvetna om de 160 extra studen-terna som kommer till hösten.

– Det är klart att jag oroar mig lite, men det ska bli kul att studera nära mina framtida kollegor. FHJ

Att utbildningen till djursjuk-skötare flyttar från Skara till Ultuna både oroar och ger möjligheter. SlU menar att det blir en kvalitetshöjning, men studenter och lärare är inte lika övertygade.

p O p U l ä R utbildningen till djursjukskötare är en av Sveriges populäraste utbildningar med cirka 25 sökande per plats.

för runt ett år sedan beslutade SLu att programmen Djursjukskötare och etologi och djurskydd ska flytta till ultuna. utbildningarna i Skara läggs ner efter läsåret 2014/15. Tanken är att kunna dra nytta av att veterinär- och hus-djursagronomprogrammen finns på ultuna. FHJ

från Skara till Uppsala

l E g i T i m AT i O N Bristen på legitimerade djursjukskötare gör att andra släpps in på de-ras arbetsområde. Nya föreskrifter från Jord-bruksverket har öppnat för det, vilket Naturve-tarna motsatte sig i sitt remissvar.

– Det urholkar legitimationen och äventyrar djurens hälsa när till exempel djurvårdare utför intravenösa injektioner, säger Kristofer Jer-vinge, utredare på Naturvetarna.

Bakgrunden till bristen på djursjukskötare är att för få utbildas, men också att färre än väntat har utnyttjat övergångsreglerna för att få legitimation.

– Sporren för att ta legitimation är inte till-räcklig eftersom det knappt märks i löneku-vertet.

Kristofer Jervinge menar att lönen ska grunda sig på kompetens och ansvar, inte på stelbenta lönetabeller som bygger på antalet år i yrket.

– Nu är det ett gyllene tillfälle att höja lö-nerna, säger han. arbetsgivare som erbju-

der bra löner och villkor har inga pro-blem att attrahera djursjukskötare. LEL

Nya föreskrifter hotar djurhälsan

Katten Murre kan komma i kläm när

andra yrkes-grupper tillåts

utföra legi-temerade djursjuk-skötares arbetsupp-gifter.

Lotta Gustafson flyttar med första året.

Blandade käns-lor för Julia Eldh.

61N AT U R V E TA R EN R 2 2 0 1 4

Det perfekta extraknäcket

Anna Ridderstad Wollberg är en disputerad immunolog som efter en postdok i Austra-lien arbetade på Astra Zene-ca i Södertälje tills hon, som många andra, drabbades av nedläggningen.

– Vi hade väldigt stor hjälp från Naturvetarna under den tiden, berättar hon.

Via olika vikariat har Anna

Ridderstad Wollberg landat i en fast tjänst på Uppsala Bio. Här kommer hon att att fort-sätta som projektledare inom BIO-X® och ansvara för nät-verksaktiviteter.

– Det blir en ny utmaning att planera och koordinera den här delen av vår verksamhet.

På sin fritid är hon aktiv i

Friluftsfrämjandet men uppskattar även seg-ling och trädgårds-arbete.

– Jag behöver den här typen av aktivi-teter för att få energi och återhämtning, av-slutar Anna Ridderstad Wollberg, månadens na-turvetare. FHJ

Naturälskaren som jobbar för life scienceVill du bjuda dina kollegor på tårta? Bli månadens naturvetare och bli popu-lärast i fikarummet! först ut att gratuleras är Anna Ridderstad Wollberg.

m å N A d E N S N AT U R V E TA R E

S T U d E N T Elin Åberg läser till biolog och är naturvetarambas-sadör vid Linköpings universitet.

– Jag trivs jättebra, utbrister hon. Jag lär mig massor och har fått bättre koll på arbets-marknaden.

Som nybliven student kom Elin Åberg i kontakt med Na-turvetarna. När hon något år senare ville engagera sig i nå-gonting föll valet på att bli am-bassadör. Extrajobbet innebär att hon marknadsför Naturve-tarna vid universitetet.

– Jag ordnar seminarier med koppling till arbetsmark-nad och pratar med studenter, berättar Elin Åberg som tyck-er att hon fått bra respons på campus. Vissa blir medlemmar direkt och andra vill veta mer om Naturvetarna.

Hur man marknadsför sin kompetens är temat på en af-terwork som Naturvetarna ar-

rangerar vid universitet den 25 mars. Se sidan 2.

Som studentambassadör är Elin Åberg Naturvetarnas kontaktperson på lärosätet.

– Det är mycket värdefullt med den hjälp och utbildning jag får från Naturvetarna. Ro-ligt också att träffa engagerade studenter från andra lärosäten.

Elin Åberg tycker att hon blivit mer medveten om vik-ten av omvärldsbevakning sedan hon blev studentam-bassadör.

– Jag har lärt mig att ha koll på min arbetsmarknad och känner mig bättre förberedd inför arbetslivet. FHJ

Tipsa oss! Känner du någon som borde bli månadens naturvetare? Tipsa oss på redaktionen, så skickar vi en tårta till arbets-platsen: redaktion@naturvetarna.se

Vi söker ambassa-dörer. vill du bli en av dem?

Du får timarvode och relevant utbild-ning.

Mejla en kort moti-vering med till varför du är rätt person till student@ naturvetarna.se

Vill du bli naturvetar - ambassadör?

N AT U R V E TA R E62 N R 2 2 0 1 4

”Att lyckas i förhandlingen är en härlig känsla”

p R O f i l i N AT U R V E TA R N A

ANdERS jOhANNESSON

Aktuell: fackligt förtroendevald på Lrf i Stockholm. Medlem i Naturve-tarna (tidigare agrifack) sedan 1988.

Yrkesroll: expert på företagsvillkor. Jag tar fram underlag för att driva frågor som är viktiga för Lrf:s med-lemmar. fokus är på småföretagar-frågor.

Utbildning: Skogsmästare, men har inte jobbat med skog sedan 1995.

Kommer från: Hallstahammar.

Fritid: Jakt, trädgård, odling, två hus att pyssla om.

Favoritfilm: Nakna pistolen var kul, då höll jag mig vaken!

”Supporten jag får i rollen som förtroen-devald uppskattar jag jättemycket!”

Bra med Naturvetarna!

Anders johannesson är fackligt för-troendevald på lRf. han trivs med uppdraget och känner bra stöd från Naturvetarna.

Varför har du valt att engagera dig? Man får en djup och bra insikt i arbetsplat-sen. Medarbetarnas kunskap behöver via facket föras in i beslutsprocesserna, då blir besluten på arbetsplatsen bättre.

Vilka frågor jobbar ni med?Löner, personalärenden och justeringar i organisationen. Lrf har kontor i hela landet och närmare 300 anställda på sjutton kon-tor. vi har en gemensam akademikerfören-ing för nästan alla Lrf-bolag. I styrelsen är vi sju personer. Naturvetarna är det största förbundet här.

Vad är roligast med ditt uppdrag?När man har lyckats i uppdraget, och fått fram ett bra resultat i en förhandling. Det kan gälla lön eller enskilda ärenden. Sedan

kan förstås personer känna olika inför resul-tatet av en förhandling. Det är ju inte alltid så lätt för var och en att sätta sig in i en si-tuation, om man inte vet vilka förutsättning-arna var från början.

Vilka utmaningar har du?Slitningen mellan mitt ordinarie jobb och det fackliga uppdraget. Det fackliga skulle kunna ta hur mycket tid som helst! exempelvis kan det hända saker som innebär att en medlem hamnar i någon slags kris eller situation och behöver hjälp. vi får mycket bra stöd från förbunden när vi behöver det.

Hur kan vi få fler att engagera sig?Det är viktigt att visa bra resultat och driva frågor som är viktiga för medlemmarna, som

att modernisera lönebildningen. Det mesta som facket gör lokalt syns dessvärre inte. Det är ett dilemma att mycket sker i slutna samtal och förhandlingar, men det är vik-tigt att värna människors integritet.

Hur går det för Sveriges bönder?Bondekåren är fylld av kämparglöd och vilja. Men det är tuff konkurrens från an-dra länder, och svensk produktion har backat under en rad år. framtidsutsikterna är ändå goda eftersom matkonsumtionen i världen ökar kraftigt framöver. Det är vik-tigt att visa att produktionen är hållbar och klimatsmart. CJ

N Y T T f r å N N aT u r v e Ta r N a

63N AT U R V E TA R EN R 2 2 0 1 4

åsa lindgren fick den perfekta starten på Naturvetarna. Efter några dagar på skolbänken är hon snart redo att ge service till medlemmarna.

Kursen handlade om att som föreläsare lyssna in och få med alla på tå-get. Alla har vi olika sätt att lära. Det var jättenyttigt, säger hon.

I första hand är hon an-svarig för naturvetare som jobbar i kommunerna. Några av de grupperna är landskapsingenjörer, lärare

och miljöchefer, liksom miljö- och hälsoskydds-inspektörer, som hon själv är utbildad till.

Efter nästan 25 år i Södertälje kommun, nu senast som livsmedelsinspektör, tar hon steget till Naturvetarna och blir ombudsman.

– Jag blev headhuntad och glatt överraskad över den nya utmaningen. Jag jobbade fackligt lokalt och har bland annat förhandlat om löner.

En av hennes drivkrafter är rättvisa, att alla får en rättvis behandling med hänsyn till lagar och avtal.

– Jag vill jobba för medlemmarnas bästa och att allt går rätt till vid bland annat omorganisa-tioner, lönesättning och uppsägningar.

Medlemmarna kan också räkna med att möta Åsa Lindgren i jouren.

– Där händer allt mellan himmel och jord. Hittills har jag praoat där och nästa vecka blir det skarpt läge. Jag har fortfarande en del att lära, men det ska bli roligt att ge goda råd till medlemmarna.

När hon är ledig lockar sjön hemma i Ny-kvarn. Så här års blir det både skridskor och ski-dor, om nu kylan kommer. Annars är det gym-pass och aerobics som håller henne i form. De två tonåringarna är ett annat glädjeämne. LEL

N Y på N AT U r V E TA r N A :

Åsa drivs av rättvisa

åsa Lindgren

Ett femtiotal chefer möttes på konferensen ”Mod att leda” i Salt-sjöbaden i februari. De blev inspire-rade av duktiga föreläsare och fick

chans att nätverka med andra che-fer inom Saco. vi pratade med någ-ra naturvetare, som berättar vad de tog med sig från dagarna. CJ

mod att leda

Vad ville du få ut av dagarna?få inspiration till att utveckla mitt eget ledarskap ytterligare.

Vilken var höjdpunkten?Hela konferensen var givande. allting var på en väldigt hög nivå. Ska jag välja

Vad ville du få ut av dagarna?Tips och tankar runt ledarskap och coachning av grupper. Nätverkande samt erfarenhetsutbyte med andra chefer då vi alla arbetar med män-niskor; oavsett bransch är mycket problematik likartad.

Vilken var höjdpunkten?energikicken i ledarskap som fö-reläsningen gav av tankeväckaren Mats Tyrstrup. Mycket intressant och med glimten i ögat.

Vilken nytta kommer du att ha av detta i ditt jobb?från konferensen tar jag med mig känslan och vetskapen om att jag inte är ensam med de frågor man kan

ut något var det Jonna Jakobssons föredrag ”våga skapa ditt eget ledar-skap” samt Mia von Knorrings före-drag ”Mod att leda med känsla och förnuft”. Dessa två föredrag gav mig en hel del inspiration och nya verktyg.

Vilken nytta kommer du att ha av detta i ditt jobb?Har fått ett delvis nytt sätt att se på ledarskap; hur viktigt det är med medvetna val för sin utveckling. Har fått upp ögonen för arbetsrollen och dess plats i ett komplext samman-hang av system, kontext och person.

Var det något du saknade? Nej, faktiskt inte.

Johan patring, kemist, phD, gruppchef på Swedish Match North Europe AB.

brottas med eller fundera över i sin chefsroll. Det gör att jag snabbare kan gå vidare i sak, fokusera på lös-ningen och inte fastna i analysen.

Var det något du saknade? Ännu fler naturvetare med chefs-position!

Cecilia Kocman, kvalitets-chef på Kronfågel.

VA D T YC K T E D U o M Ko N F E r E N S E N ?

E F T E R J O B B E T

N AT U R V E TA R E64 N R 2 2 0 1 4

T E X T l a r s - E r i k l i l j E b ä c k

Lite sliten efter en dag på jobbet. Helst vill Anna-Karin Boström åka hem och sjunka ner i soffan, men hon tar sig i kragen och be-ger sig till körsången.

– Direkt när jag kommer in i lokalen och träffar kören sprider sig ett lugn i kroppen, men också en känsla av eufori och förväntan. Snart drar vi igång.

Även om det kan var lite uppförsbacke inn-an så har hon aldrig ångrat ett sångpass.

– Det fina är att man lägger allt annat åt si-dan och har fullt fokus på sången. Den är avlas-tande och ger en paus från andra tankar.

Tjusningen för henne är att musicera till-sammans med andra och skapa något här och nu.

– Man bär upp varandra och ger varandra kraft. Känslan när allt fungerar berör på dju-pet och fyller hela kroppen med glädje. Un-der konserten när blicken lyfter från noterna till dirigenten är magi.

SkARpT lägE

I kören är alla lika för varandra, vilken posi-tion man har i samhället spelar ingen roll. I den kör som Anna-Karin Boström sjunger är det mixade åldrar och kön. Kören Lodola, som har sin hemvist i Örgryte består av sex-tio personer.

– Det finns alla typer av körer. Tidigare när jag bodde i Lund sjöng jag i en damkör, vilket också hade sin tjusning.

Samtidigt som hon njuter av träningen så går hon igång när det blir skarpt läge.

– Att sjunga inför publik är en del av be-hållningen, det spelar ingen roll om vi sjung-er för tio eller hundra personer. Det är verkli-gen känsla av final, men också avstamp inför något nytt.

Nu närmast blir det konsert i kyrkan i samband med en gudstjänst. Nästa mål är en körtävling i Riga i sommar.

DUkTig AmATöR

Musiken kunde ha blivit Anna-Karin Bo-ströms yrke. Efter gymnasiet prövade hon sina vingar och gick på folkhögskola, där hon också spelade cello.

– Då insåg jag att det inte var framtiden för mig. Hellre duktig amatör än medelmåttig yr-kesmusiker. Det hade krävt så mycket att jag inte hade hunnit med annat att utveckla hos mig själv.

I stället utbildade hon sig till molekylärbio-log och disputerade i tumörbiologi inom can-cerforskning. I dag jobbar hon på Nobel Bio-care i Göteborg, som utvecklar tandimplantat.

Har du nytta av sången i jobbet?

– Som junior product manager är en del av jobbet att undervisa om implantat för bli-vande tandläkare på universiteten. Som kör-sångare är jag van vid att stå på scenen och använda rösten.

NERVER i gUNgNiNg

Hon vet hur hon ska hantera rösten om nerver-na kommer i gungning. Med stöd i magen och förmåga att använda sin luftström klarar hon att hålla tonen, både när hon sjunger och talar.

– Vi jobbar mycket med magstöd. Du gör rätt om det guppar i magen när du sätter hän-derna på sidan. När magmusklerna spänns av sång eller skratt skapas vågorna. Att andas på rätt sätt är särskilt viktigt om man har lätt för att bli hes.

Anna-Karin Boström betonar att man inte behöver vara halvproffs för att sjunga i kör.

– Nej, tvärtom kan alla ha glädje av det och alla är välkomna. Som nybörjare bör man leta efter en kör som sjunger hellre än bra. Det gäller att hamna på rätt nivå.

Om man är tondöv då?– Det handlar om träning och de flesta kan

lära sig en melodi. Många är inte vana vid att styra sin röst. Att sjunga hemma till låtar man gillar kan vara en start, liksom att sjunga all-sång, som är glädjefyllt och opretentiöst. #

Anna-Karin får det att stämma

Att sjunga i kör sägs vara bra för hälsan. Fullt fokus gör att problem i vardagen blir triviala. För Anna-Karin Boström är tjusningen att skapa något tillsammans.

PoPuLärt att sjungaKörsång är ett av Sveriges största fri-tidsintresse. Man räknar med att närmare sex hundra tusen svenskar sjunger i kör. Körslaget på tv har gett draghjälp.

starta På rätt nivåLägg dig på rätt nivå och välj en kör som passar dig. Till de mer avancerade körer-na är det inträdesprov och ofta ska man kunna läsa noter. Kyrkokör kan vara en bra början då de är prestigelösa och till-låtande.

oLika stämmorÄr du bas eller tenor? För kvinnor är alt och tenor motsvarande stämmor. Bas och alt är de lägre tonlägena, tenor och so-pran är de ljusa och högre stämmorna.

magen ger stadgaTa magstöd. Andas med magen och ta kontroll över din luftström. Du får mer luft och ett mer stabilt tonläge.

vad säger forskningen?Forskarna tror att hälsoeffekter uppstår genom att sång tvingar fram en lugn och regelbunden andning, vilket har effekt på

hjärtvariabiliteten, som i sin tur kan ha en gynnsam effekt på hälsan.

– Vid styrd, kontrollerad andning sjun-ker pulsen på utandningen för att åter stiga när man andas in. Detta beror på att utandningen aktiverar vagusnerven som bromsar hjärtat. Effekten kallas medi-cinskt för RSA och är förknippad med att man är frisk, ung, mår bra och inte är stressad, säger Björn Vickhoff, forskare vid Centre for Brain Repair, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Vill DU böRjA SjUNgA?

AN NA-kAR i N boSTRöm

Ålder: 32 år.

Utbildning: Molekylärbiolog. Disputerad i tumörbiologi.

Arbete: Junior product manager på Nobel Biocare, som utvecklar tandimplantat.

Familj: Ja.

bor: Göteborg.

Fo

to

: D

av

iD E

ina

r/t

v4

C

op

yr

igh

t:

Kö

rs

la

gE

t.2

013

65N AT U R V E TA R EN R 2 2 0 1 4

E F T E R J O B B E T

N AT U R V E TA R E66 N AT U R V E TA R E66 N R 2 2 0 1 4

FETT-

SYRA

MED TRE

NAGEL-

BITA-

REN

RIS

VID

SPIS

OKOKTA

SOLNA-

INSTITUT

S-ULRICA

SKROV-

FÅGEL

GALLIUM

LÖPER

EFTER IAN?

TAXA

ANDE-

MÖTEN

GÖR ETT

HÄST-

JOBB

MÅLADE

ETT SKRI

OHYFSAD

KARL

VÄTE FÖR-

FÄDER LYDER

LENZ?

HAWN

MALTES

SOM CY-

PRIOT

ESSEN-

SEN FÖRSÄ-

KRAT

BREV

UGGLOR

I MOS-

SEN 0,594M

SOM NY VUXEN-

KRIST-

NANDE

HANDLA

OCH

AGERA

LAT

OCH

LOJ

LITIUM

HÄLLDE

VATTEN

LYFT

FRÅN

MARKEN

GREK-

MÖRKER-

GUD

MC-TÄV-

LING PÅ

BANA

ÄR REN-

RUDOLF

RADIUM

AKTRIS-

AMANDA

MITT I

NYLLET

BOLL-

SPEL

PÅ IS

DEUTE-

RIUM STÄD-

SKRUBB

? HÖLL

TRUTEN SNÖHUS PLOCKAS

UR KAKA

MEGA-

BYTE

RUBBET

ILSKNA

LITEN

SKIVA

GLO MJÖLFIN

JORDART

ASK

FÖR

SMYCKE

KAN VA

NAUTISK

SAMLAS

LEVER-

PÅLÄGG AB I UK

ÄR SÖT

GRÖT

KRAFT-

KARLS-

SYSSLA

AV-

SLUTAR

DANS

MATAT

DRAG-

DRYCK

FRONT

NAT-

RIUM

POSTAT

SOM

STÖVEL

LEMUR-

KRYSS

2014

Konstruktör: Lena Holmlund

VETENSKAPEN

OM JORDEN

NOGGRANNA

EN

FRÅGA

OM GI-

VANDE

OCH TA-

GANDE

ISRAEL MED

BESKEDLIG

BÖJELSE?

DIAMAG-

NETISK

ÖVER-

GÅNGS-

METALL

DIAMOND

ENGELSK SÅNG

MELLAN JOYCE

OCH OATES

HAN UT-

SMYCKA-

DE TAK-

VALVET I

SIXTIN-

SKA KA-

PELLET

URAN

VRIDER

Nu lanserar vi ett korsord, skräddarsytt för naturvetare. Det är lite klurigare än andra korsord. Som naturvetare vill man ha lite att bita i. Lycka till!

NA-KRYSSET

Tävla och vinn!

Skicka in dina lösningar på korsord och sudoku. Vi lottar ut datorväskor till vinnarna. Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka. Senast 30 mars vill vi ha dina lösningar.

E F T E R J O B B E T

67N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 4

Ko N TA KTwwww.naturvetarna.se

e - p o s t : info@naturvetarna.se eller fornamn.efternamn@naturvetarna.se

p o s tA d r e s s : Box 760, 131 24 Nacka

b e s ö k s A d r e s s : Planiavägen 13

vä X e L : 08–466 24 80måndag–torsdag kl. 08.30–16.30fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.00–13.00

o r d f ö r A n d e : Ivar de la Cruz, 073–366 24 79

f ö r b U n d s d i r e k tö r : Helena Nicklasson, 08–466 24 36

m e d Le m sj o U r : jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera.måndag–torsdag kl. 08.30–16.30lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00

m e d Le m s s e r v i C e : info@naturvetarna.se, växel 08–466 24 80

k A r r i ä r s e r v i C e : karriar@naturvetarna.se, växel 08–466 24 80

C H e f s s e r v i C e : chef@naturvetarna.se, 08–466 24 26

A k A d e m i k e r n A s A - k A s s A , A e A : www.aea.se, post@aea.se, växel 08–412 33 00

i n ko m s t f ö r s ä k r i n G e n : www.inkomstforsakring.com/naturvetarnakundservice@inkomstforsakring.com0770–78 20 50

A k A d e m i k e r f ö r s ä k r i n G :www.akademikerforsakring.seinfo@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

N r 2 2 0 1 4 67N aT u r v e Ta r e

G N u G G A D I N A G e N I K N ö L A r

Su DoKu

TAN Ke NöTTe r

Varje våg- och lodrät rad, och varje block, ska innehålla siffrorna 1-9. Varje siffra får finnas med en gång per rad och block.

1) vilket är talet X i talföljden?

1, 1, 2, 3, 5, 8, 13, 21, X

2) Flytta en av tändstickorna så att summan blir lika på båda sidor.

3) ett badkar fylls från en kran på 24 minuter. Det tar 36 minuter att tömma det fyllda karet då avloppet är öppet. Hur lång tid tar det att fylla badkaret om både kran och avlopp är öppna?

Ku r IoSA

Vilken c-vitaminrik, robust, och lite besk rotfrukt har varit en viktig del av Sveriges matkultur under århundraden?

Svar: Kuriosa: Rova. Tankenötter: 1) 34, 2) XI – IV = VII, 3) 72

7 3 9 8

4 2 6

1 7

1 5 4 7 2

7

6 5

6 1 4

1 5 8 3

5 9

Zandra Hedlund blev utbrändVägen tillbaka

POSTTIDNING BAvsändare: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka

Inloggning: www.naturvetarna.seAnvändarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här bredvid)Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

After workHäng med på

Tema: Marknadsför din kompetens

Ta chansen att under trevliga former bredda ditt kontaktnät och få tips på hur du marknadsför dig själv och din kompetens. Vi startar med ett föredrag och minglar vidare under kvällen.

U n de r vår e n b e söke r vi föLjAn de orte r:

» Göteborg: 20 mars, Gothia Towers, Mässans gata 24

» Linköpings universitet: 25 mars, C-huset på Campus Valla

» stockholms universitet: 1 april

» karolinska institutet: 2 april

» Lunds universitet: 7 april, Blå hallen

» Alnarp, sLU: 8 april, Sundsvägen 6, Sal: 107

» Umeå universitet: 15 april

» Uppsala universitet: 23 april

Du är välkommen att bjuda med en vän.

Läs mer och anmälan: www.naturvetarna.se /afterwork