LÖNEGUIDE

NyfikenUlf Danielsson öppnar nya världar

TESTET GÅR U N DE R YTAN SI D 24 | MOLN ET M E D KRAFT S I D 18 | YRKE: POLARGUIDE SID 22

DUELLEN: Ska Sverige satsa på kärnkraft?

Naturvetare tjänar på lönesamtal

K A R R I Ä R , V E T E N S K A P, N ÄT V E R K

T E M A :

FysikSID 12-17

N U M M E R 4 2011

5BIG

t h eIVE

SOM BILAGA

ARRANGÖRER

Anmäl att du kommer: www.morgondagenslifescience.se

PROGRAMModerator: Frida Lawenius, Naturvetarna

Tid: Fredagen 27 maj 2011 Plats: Wallenbergssalen, Göteborg

Bland utställarna: Albihns.Zacco, AlfaSoft, APL, ARV Swedish Design, Bruker, Carlsson & Möller, Chalmers, Dometic Scandinavia, Fisher Scientific, Formpipe Software, Genano Luftreningsteknik, GöteborgBIO, Hamilton Robotics, Hettich Labinstrument, Kemivärlden Biotech, Kovalent, Labinett Lab, LabrumKlimat, Lunds universi-tet, Naturvetarna, Nobel Biocare, PM Group, POOLIA, Proffice Life Science, Sahlgrenska Science Park, SAMBIO Core Facilities vid Sahlgrenska Akademin, Semcon Caran, Statistikkonsulterna, SwedenBIO, Tools of Science, Trial Form Support, Valea, VWR International, Västra Götalandsregionen

PARTNERS

08.00 Registrering och mingel på utställartorget

08.45 Inledning Maria Eriksson, Kemivärlden Biotech, Naturvetarna, namn uppges senare 08.55 Västra Götaland – här byggs framtiden för

svensk Life Science! Marika Greberg Hellqvist, Västra Götalandsregionen

09.10 Möt framtiden – projektledning och anläggningar i världsklass

Sture Smith, PM Group

09.30 AstraZeneca – så ser våra framtida strategier och kompetensbehov ut

Stefan Carlsson, AstraZeneca

09.50 Framtidens samarbete med CRO Jan Hellqvist, TFS

10.10 Kaffe och mingel på utställartorget 11.05 Ge informationen kraft Marika Lundin, Formpipe

11.25 Sätt fart på din karriär med Proffice Life Science Ulrica Marklund, Mikael Levin, Proffice LS

11.50 Tools of Science – en väg till framgångsrik samverkan. Teresa Soop, Tools of Science

12.10 Lunch och mingel på utställartorget

13.25 Västra Götalandregionen och Region Skåne– konkurrenter eller samarbetspartners?

DUELL: Västra Götalandsregionen, Bo Norrman, Lunds universitet/Life Science Village, Kerstin Jakobsson

13.55 Hur kan du effektivisera din forskning och publicering av färdiga artiklar?

Peter Ståhl, Alfasoft

14.15 Framtidens implantat odlas fram – bioteknik som räddar liv! Paul Gatenholm, Chalmers

14.35 Patent – ta vara på dina möjligheter till kommersialisering. Anette Romare, Valea

14.55 Kaffe och mingel på utställartorget 15.45 Fokusera på ert kärnområde och nå marknaden

snabbare. Michael Brobjer, APL 16.05 Hur lyfter du ditt forskningbolag till ett

utvecklingsbolag? Katarina Beierlein, Semcon

16.25 Finns det förutsättningar för att bygga fram-gångsrika företag baserade på svensk forskning?

DEBATT: Aidera, Anders Sonesson, Health Cap, Mårten Steen, SwedenBIO, Hans Sievertsson

16.55 Avslut Frida Lawenius, Naturvetarna

FORSKNING & UTVECKLINGI MORGONDAGENS

LIFE SCIENCE

3N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 11

InnehållNR 4 2011 Bergman eller Scheele på hundringen?Ingmar Bergman, Astrid Lindgren och Dag Hammarsköld i all ära. Visst har de har gjort fina insatser för Sverige och satt landet på världskartan. Men var är vetenskapsmän-nen när svenska sedlar ska få nya ansikten?

Polhem, Ångström, Scheele, Siegbahn och Dahlén är några som jag kommer på i all hast. De har haft en avgörande roll för vetenskapliga framsteg och bidragit till att lägga grunden för det svenska välståndet.

Men är det så viktigt att synas på pengar? Så mycket bättre reklampelare är svårt att hitta. Polhem och Scheele skulle väcka intresse och stimulera unga att satsa på en framtid som vetenskaps-män. Lika viktigt är att bilda opinion för forskning och visa på dess betydelse för samhällsutvecklingen.

Därför är det nedslående att ta del av Naturvetarnas rapport om villkoren för naturvetenskapliga forskare, som är verk-samma inom universiteten. Bara hälften av dem har fasta anställningar, vilket ska jämföras med forskarna i näringslivet, där 90 procent har tillsvidareanställning.

På Naturvetarnas konferens Stockholm Meeting, som ägde rum i april, framkom det tydligt att akademin har en nyckelroll för att ta fram ny kunskap genom grund-forskning. Där sker många upptäckter som industrin i nästa led kan utveckla och kommersialisera. Det är när växelspelet mellan akademi och industri fungerar som de stora framgångarna kommer.

Satsa på talangerna och ge dem goda villkor med långsiktig finansiering. Stjär-norna skapar positiva miljöer och får alla att prestera bättre. Men då är inte forsk-ning en rättighet för alla, vilket förutsätter en tuffare konkurrens mellan dem som känner sig kallade.

Inställningen ”man kan alltid forska i brist på annat” måste bort från universite-ten. Låt det bli attraktivt att satsa på uni-versitetsforskning med goda villkor och bra löner. Då blir också fler talanger kvar inom akademin.

OpInIOn sId 4

Ledare: Utbildningen måste närma sig näringslivetKommentarer från webben

nyheter sId 6

Otrygga arbetsvillkor inom akademinNaturvetare tjänar på lönesamtalduellen: Ska Sverige satsa på kärnkraft?MÅNADENS FRÅGA: Var du nöjd med ditt lönesamtal?Sjukhusfysiker tar ett nytt kattiärsteg

temAKEMI sId 12

Ulf Danielsson är nyfiken på världen Säkrare kärnkraft på vägStrålskyddsfysiker testar japanresenärer

VetensKAp sId 18

Moln med kraft att förändra IT-världen

KArrIär sId 22

Inspiratören: Geograf leder klimatresa till Arktismanualen: Personlighetstest – en chans att komma under ytanChef: Att surfa på randen till kaos – Hur väljer jag mentor?Fråga experten | På nytt jobb | Platsannonser

LedIgA jOBB sId 30

spAnAr In sId 32

gästkrönikör: Matematikern och författaren Helena Granström

medLemsnytt sId 36

STOCKOLM MEETING: Så får vi svensk forskning att lyfta | Henrik vann en I-pad | Djurskyddsinspektörer kan påverka

ChefredAKtör

36

12

24

Naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare.Besöksadress: Planiavägen 13 postadress: Box 760, 131 24 Nacka telefon: 08-466 24 80 fax: 08-466 24 79 e-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.seInloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida.Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck Bokning och materialadress: annons@naturvetarna.se prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar Issn: 2000–2424 ts-upplaga: 32 500 ex. Utgivning: 9 nr/per år. Nästa nummer kommer ut den 3 juni med annonsstopp den 17 maj. Korrektur: Mats Andersson, Textpiloten tryck: Norra Skåne Offset AB. Trycks på miljövänligt papper. fotograf omslagsbild: Jeanette Hägglund.

Redaktion: Annonsering:

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör08-562 920 19

Hanna Meerveld, HMreporter/redaktör08-466 24 85

Katarina Bengtssonform och layout08-466 24 63

Jeanette Duvertannonsansvarig08-466 24 86

N AT U R V E TA R E4 N R 4 2 0 11

En stor del av de som studerar naturveten-skapliga program på våra universitet går sedan vidare till jobb utanför universitetens väggar. Hur förbereder vi dem för arbetslivet? Hur ser vi till att samhället och arbetsgivare får mesta möjliga nytta av framtidens naturvetare?

På naturvetenskaplig fakultet i Lund är arbetslivsanknytningen det som studenterna är mest missnöjda med i sin utbildning. Inom ämnesområdet biologi-geovetenskap tycker närmare 90 procent av studenterna att arbets-livsanknytningen varit bristfällig eller mycket bristfällig, enligt en undersökning. Vi ser sam-ma mönster vid den naturvetenskapliga fakul-teten vid Stockholms universitet. 69 procent saknar något i sin utbildning och hänvisar till den svaga arbetslivsanknytningen.

Ungefär en fjärdedel av studenterna vid till exempel Stockholms universitet går vi-dare till forskarutbildning. Tre av fyra gör det alltså inte. Det är allvarligt om naturveten-skapliga utbildningar utbildar för fortsatt ar-bete inom akademin, men inte tar ansvar för dem som kommer att gå vidare till andra de-lar av arbetsmarknaden. Även forskare som väljer att stanna inom akademin har nytta av ett arbetslivsanknutet perspektiv. Jag efterly-ser mer av följande inom utbildningarna:

» uppgifter med arbetslivsanknutet perspektiv» laborationer med exempel hämtade från industrin och näringen» gästföreläsare» praktik utanför akademin» studiebesök» ökad kompetens hos studievägledare om arbetslivet utanför akademin och olika karriärmöjligheter

Ett argument som ibland hörs mot att uni-versiteten ska ordna praktik är att det skulle kunna ge orättvisor. Obligatorisk praktik skulle kunna bli orättvist eftersom de som har egna kontakter ofta kan ordna bättre praktik-platser. Jag vill säga att det är precis tvärtom. Det är studenter utan egna kontakter som bäst behöver universitetets administrativa stöd att hitta en.

Om vi tar en titt i Europa är praktik en na-turlig del av utbildningen i länder som Frank-rike, Tyskland och Belgien. Naturligtvis finns det undantag och goda exempel även i Sve-rige. Utbildningar där arbetslivsanknytningen är stark är till exempel de till agronom och jägmästare. Blivande meteorologer inom För-svarsmakten får också kompletterande ut-bildning som ledarskap och praktik inom sitt arbetsområde. Men många naturvetare går ut från universitetet utan goda ingångar till andra arbeten än de inom universitetet och det får konsekvenser, inte bara för den enskilde.

Anknytning till arbetslivet under studie-tiden gynnar både studenten, högskolan och näringslivet: studenten blir mer anställnings-bar, den enskilda högskolan blir mer attraktiv och näringslivet får lättare att rekrytera kom-petent arbetskraft.

Det intressanta är att även Riksrevisionen kommer till samma slutsats i sin granskning av regeringen och berörda myndigheters in-satser för att främja anställningsbarhet. Stu-denter måste få en god arbetslivsanknytning under sin utbildning för att kunna omsätta sin kunskap och bli nyttiga för samhället. För många naturvetenskapliga utbildningar mås-te den bli mycket bättre än de är idag!

4

Utbildningen måste närma sig arbetslivet

mAde Le n n I Ls sOn förbundsordförande Naturvetarna madelen.ni lsson@naturvetarna.se

för naturvetarutbildningar där goda teoretiska kunskaper kom-pletteras med träning i skriftlig och muntlig kommunikation, pro-jektledning och annan arbetslivs-förberedande utbildning.

Att populära kurser med stark arbetslivsanknytning som Kemin i industrin fanns på 1970-talet men inte finns idag.

L E D A R E N

M A D E LE N N I LS S O N, F Ö R B U N D S O R D F Ö R A N D E

ANKNYTNING

TILL ARBETSLIVET

GYNNAR ALLA

F OTO: T H O M AS CA R LG R E N

5N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 11

s K ICKA d I n I n sän dAr e t I LL redaktion@naturvetarna.se el ler kommentera på webben naturvetarna.se

O P I N I O N

K O M M E N TA R E R F R Å N W E B B E N

DU E LLE N: SKA SVE R IG E SATSA PÅ KÄR N KRAFT? – S I D 10

Kärnkraften sparar livska man prioritera pengar över liv? Ja självklart och då vinner kärnkraf-ten över allt annat. 0,04 döda per TWh (eller 0,16 om man ska tro Grön-fred). Jämför med solkraft (som inte är gångbart för oss de närmaste 20 åren) 0,44 dödsfall per TWh, Vind 0,15, vattenkraft 1,4 dödsfall per TWh.

Sedan kan man undra hur en professor i kärnfysik får ihop civil kärnkraft med va-pentillverkning. Lättvattenreaktorer måste stängas av och laddas om vart tredje månad om de ska producera plutonium som duger till vapen. För normalt använt bränsle måste man separera ut Pu-isotoperna selektivt, inget den ”Lille kemisten” kan göra i källaren.

Inget land som har kärnvapen idag har skaffat det via civil kärnkraft. Några kärn-vapennationer som Israel och Nordkorea har ingen civil kärnkraftsproduktion.

mAtte

PE R SON LIG H ETSTESTE R – ETT CHANS ATT KOM MA U N DE R YTAN

Tester av brist på chefskompetensBlev kallad till en anställningsintervju för en tid sedan. Den här chefen ville kolla om jag kan räkna, skriva och läsa. Det var ett allmänbildningstest, sa han. Jaha, men jag har lång universitetsutbildning och kvalificerad yrkeserfarenhet? ”Ja det spelar ingen roll – alla som kommer på anställningsintervjun ska behandlas lika!” Jag undrar om personlighetstesternas främsta uppgift är att kompensera vissa

chefers oförmåga att kommunicera med medarbetare och omgivning? Och ska en sådan person överhuvudta-get vara chef? Är min stilla undran.

försöKsKAnInen

En återvändsgrändnej. Kärnkraften idag är en återvändsgränd, precis som oljan och ger en påverkan på vår jord som är mycket obehaglig. Forska gärna i ren kärnkraft om nu till exempel fusion är det. Men denna smutsiga gruvdrift, upparbetning, radioaktivt avfall och kärnvapen.

Och när uran 235 tar slut, vad har vi för planer då? Peak uran 235 är väl snart nådd? Skitsnacket mot förnybar energiproduktion vet inga gränser.

Det är bara att sätta igång att producera solceller och vindkraft, jag lo-var att priset kommer att gå ned om dessa börjar massproduceras. Island, Azorerna med fler länder skulle bli fossilfria om de satsade på sin geoter-miska energi. Hållbara miljövänliga lösningarna finns i massor, men de är inte lönsamma för det här monetära systemet vi har och för dem som har makten idag. Är det inte det som är problemet?

mOjItO

Om det händer…Kärnkraft kan vara mycket bra för naturen med liten risk för problem som i Japan. Men, om det händer, många kommer att dö, naturen kommer att bli förstörd och man kan inte an-

vända lokalen för 50 år. Det finns alternativ, som vind, vatten, och sol. Varför inte satsa på det? Vi i Sverige har extremt väder; vi kan använda sol i sommar, regn i Augusti, vind i vinter, snö i vinter. Det är mycket renare och ingen katastrof kan hända. Varför vill man fortsätta med kärnkraft? Jag ser inget bra med det, bara pengar och sysselsättning. Ska man prioritera pengar över liv? Det är vad debatten handlar om.

ChrIstInA jUhLIn

Ödelägg inte Billingenden som har sett Billingen på våren måste säga nej till kärnkraft. Ska denna blommande idyll gö-ras om till ett dagbrott för att få fram uran till livsfarlig kärnkraft? NEJ TACK!

LenA mArtInssOn

N Y H E T E R

N AT U R V E TA R E6 N R 4 2 0 11

N Y H E T E R

N AT U R V E TA R E6 N R 4 2 0 11

Bara hälften av de naturvetenskapliga forskarna vid universitet och högskolor har tillsvidareanställningar. Det visar en undersökning som Naturvetarna har gjort. – Det här är en tankeställare för universiteten, säger Frida Lawenius, chef för kommunikation och samhälle på Naturvetarna.

F R I F O R S K N I N G Hur ser vill-koren ut för svenska forskare i akademin och industrin? Har de bästa möjliga förutsättningar att bedriva kreativ, kvalitativ och fri forskning? Naturvetarna har gjort en undersökning kring ar-betsvillkoren bland de forskarut-bildade medlemmarna.

– Ofta är universiteten det primära fokuset när man disku-terar sådana här frågor, men vi har utnyttjat den unika möjlig-het vi har i att Naturvetarna re-presenterar naturvetare på hela arbetsmarknaden, säger Frida Lawenius.

JÄMFÖR MED PRIVAT SEKTOR

De preliminära resultaten av jämförelsen visar att anställ-ningsvillkoren är betydligt min-dre stabila inom akademin. Där har bara hälften av forskarna tillsvidareanställning, jämfört med omkring 90 procent inom privat sektor. Två tredjedelar av de universitetsanställda har uppgett att de arbetar helt med forskning, och av dem är det en-dast omkring 40 procent – två av fem – som har tillsvidarean-ställning.

– Hur ska forskarna kunna jobba kreativt och dynamiskt med nya områden när det är så få som jobbar helt med forsk-

Otrygga arbetsvillkor för naturvetare på universitet

T E X T H A N N A M E E R V E L D

Frida Lawenius

ning som har tillsvidareanställ-ning? frågar Frida Lawenius.

DUBBLA POSTDOKS

Över hälften -53 procent- av fors-karna inom akademin har gjort en postdok och 25 procent har gjort såväl en utomlands som en i Sverige.

– Att forskare har dubbla post-doks betyder dels att det inte finns några andra tjänster, ingen väg in i det akademiska systemet, att enda chansen är att ta ytterligare meri-teringstjänster. Dels betyder det att man låser systemet för andra, man hade kunnat få in 25 procent post-doks till, säger Frida Lawenius.

En del forskare är närmast rädda för att göra postdoks, ef-tersom de tror att det ska göra dem övermeriterade för jobb i industrin, men undersökningen visar att postdoks är eftertrakta-de även inom privat sektor.

– Universiteten tror att post-dok är en akademisk meritering, men tittar man på företagen så har 43 procent av de disputerade där även gjort minst en postdok, säger Frida Lawenius.

INFLYTANDE ÄVEN PÅ FÖRETAG

Undersökningen visar också att universitetsforskare upplever att de har ett större inflytande över sin forskning än forskare

BARA VAR TREDJE FORSKARE PÅ

UNIVERSITETEN ANSER ATT DE HAR

MYCKET STORT INFLYTANDE ÖVER

SIN FORSKNING

på privat sektor, men skillnaden är inte så stor som man kanske kunde ha trott.

Fyra av fem universitetsfors-kare upplever att de har mycket eller ganska stort inflytande över sin egen forskning. På forsk-ningsinstituten är siffran något lägre, omkring 70 procent. Även på företag med färre än femtio anställda anser två tredjedelar av forskarna att de har mycket eller ganska stort inflytande, och på större företag, hälften av dem.

– Bara var tredje forskare på universiteten anser att de har mycket stort inflytande över sin forskning, och var femte anser att de har mycket litet inflytande. Det stämmer kanske inte helt

med bilden av den fria forsk-ningen, säger Frida Lawenius. Samtidigt verkar forskarna i industrin ändå uppleva stor frihet inom ramen för före-tagets forskningsverksamhet, och det återspeglar kanske det faktum att företagen vet att de måste komma med något nytt

om de ska bli framgångsrika, säger Frida Lawenius.

Det är också fler forskare inom industrin som har upp-gett att de deltar i beslutsfat-tande grupper.

Nära 1 800 personer har svarat på enkäten, vilket motsvarar 35 procent av de forskarutbildade medlem-marna i Naturvetarna. Hälf-ten av de svarande finns inom universitet och hög-skola, medan 7 procent arbe-tar vid forskningsinstitut och 28 procent återfinns inom industrin. De återstående 15 procenten finns bland annat på myndigheter och organi-sationer. #

KO M P E T E N S Avtalstiden är 13 månader och avtalet löper mellan 1 april 2011 och 30 april 2012. Par-terna har enats om att under avtals-perioden gemensamt se över löne-processen. Tanken är att utveckla lö-neprocessen med fokus på lönesät-tande chefs roll och ansvar. Frågan om kompetensutveckling kommer även den att integreras i arbetet med löneprocessen.

Den korta avtalstiden ska ses mot bakgrund av löneutrymmet för 2011. Utrymmet, 1,5 procent, är i nivå med övriga avtal på arbets-marknaden för 2011. Nyheter i avtalet:

Behovet av kompetensutveck-• ling ska belysas i lönesamtalet.Arbetsgivaren ska göra en kom-• petensutvecklingsplan vid löne-samtalet inför löneöversynen.

Föräldrapenningtillägget för-• längs till 150 kalenderdagar med möjlighet till flexibelt ut-tag (inte i en följd som förut).Parterna kommer att skapa • en jämställdhetsnämnd i syfte att uppnå ett mer jämställt ar-betsliv.Särskilda ersättningar höjs med • 1,5 procent, alltså beredskaps-ersättning, färdtid och obe-kväm arbetstid.

Parterna är även överens om att utreda pensionslösningar i syfte att underlätta kommande generations-växlingar.

Det är Akademikerförbundet SSR och Jusek som tillsammans med övriga fackliga organisationer, däri-bland Naturvetarna, har träffat nytt kollektivavtal med Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. # LEL

7N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 11

Är LCHF-kosten bara dålig?

Lena Ljungkrona-Falk är dietist och vice ordförande i Dietisternas riksförbund. Hon har stått i skott-linjen för det fettkrig som har på-gått om LCHF-kosten (low carbo-hydrates, high fat) på bloggar och i kvällspressen.

– Det beror på vilket perspektiv man har. Den passar vissa typ 2-diabetiker och personer som vill gå ned i vikt. Hur den påverkar hälsan i ett längre per-spektiv vet vi inget om. Det finns också många som inte går ner i vikt, vilket inte riktigt kommer fram i debatten.

Hur har de påverkats?

– Inom DRF samlade vi under 2009 in tjugo rapporter om de som drabbats av biverkningar från den fettrika kosten. Många hade skyhöga kolesterolvärden. I ett fall hade en ung man höjt sitt kolesterolvärde till en nivå som ökar ris-ken för hjärt- och kärlsjukdomar påtagligt. Samtidigt hade han gått ner 11 kg, vilket är exceptionellt.

Andra biverkningar?

– En 58-årig man drabbades av akut leversvikt, medan en 73-årig man fick akut hjärtsvikt och påverkan på njurarna. Han hade typ 2-diabetes och blev rekommenderad av lä-kare att äta denna kost. I ett sådant läge bör patienten föl-jas upp med biokemiska tester.

Hur förklara att många mår bättre av LCHF?

– Det vill vi också veta. Det kan handla om placebo el-ler att personer till exempel lider av oupptäckta allergier av vete eller gluten. Därför önskar många med mig längre studier på minst två år om effekterna av LCHF-kosten.

Vilka argument har LCHF-anhängarna?

– Många talar om etablissemangets bedrägeri och menar att rådet att akta sig för fett inte är vetenskapligt under-byggt. De driver tesen om att livsmedelsindustrin och lä-kemedelsindustrin har intressen i att motverka fettkosten. Dietister har aldrig propagerat för enbart fettsnål kost utan betonat viken av fettkvalitet (öka andelen omättat fett, som olivolja och rapsolja).

Vad önskar du dig nu? – Att debatten blir mer sansad och mindre inriktad på mig som person, etablissemanget eller dietister generellt. När jag sa att kostråd av den här typen inte bör ges på bloggar var det nå-gon som menade att jag försökte tysta debatten och jämförde mig med diktatorerna i Nordafrika. # LEL

Hallå där!

Lena Ljungkrona-Falk

Nytt avtal för Svenska kyrkan klartEtt nytt avtal för Naturvetarnas medlemmar inom Svens-ka kyrkan är i hamn. Förlängd föräldraledighet är en av framgångarna, liksom rätten till kompetensutveckling. – Med avtalets fokus på kompetensutveckling gynnar det våra medlemmar, säger Monika Elowson, ombuds-man på Naturvetarna.

UTBILDNING TILL APPMAKARE

Till hösten drar Mittuniversitetet igång en tvåårig utbildning helt inriktad på mobila applikationer och nätverkstjänster för Android. Utbildningen ges på helfart i Sundsvall. Många företag vill erbjuda appar till sina kunder, och det finns i dagsläget alldeles för få utvecklare, enligt Mittuniversitetet. Android är det system inom smarta mobiltelefoner och plattor som växer snabbast. Varje dag aktiveras mer än 300 000 nya android-mobiler, och systemet kan också få användningar inom bil-, vitvaru- och hemelektro-nikindustri. HM

Till hösten drar inriktad på mobila applikationer och nätverkstjänster för Android. Utbildningen ges på helfart i Sundsvall. Många företag vill erbjuda

N AT U R V E TA R E8 N R 4 2 0 11

B E LÖ N I N G Under det senaste decenniet har regelbundna lö-nesamtal introducerats på allt-fler arbetsplatser. Det gör skill-nad i lönekuverten, visar en analys av Naturvetarnas löne-enkät från 2008.

Omkring 70 procent av de naturvetare som deltog i en-käten uppgav att de hade lö-nesamtal och de tjänade i snitt 12 procent mer än de som inte hade lönesamtal. Det finns dock många faktorer som på-verkar lönen, och när bland annat befattningsnivå, utbild-ningsnivå, anställningsform och ålder har räknats bort, kvartstår 2,2 procent högre lön med en säkerställd koppling till lönesamtalet.

– Lönesamtalet är ett väldigt bra informationsflöde från de anställda till chefen. Lönesam-talet stimulerar också individer till bättre arbetsprestationer och de här två faktorerna till-sammans ger en något högre lön, säger Jörgen Ohlsson, före detta förbundsdirektör på Na-turvetarna, som har gjort löne-analysen.

VIKTIGARE FÖR VARJE ÅR

Redan efter ett år i arbetslivet har lönesamtalet en positiv ef-fekt på lönen, och ju längre man arbetar, desto viktigare blir lönesamtalet för lönen.

Analysen visar också att natur-vetare födda i utlandet tjänar lika mycket på lönesamtalet som svenskfödda naturvetare.

Allra mest får de anställda inom privat sektor ut av sina lönesamtal. Där är det kvinnor-na som tjänar mest på samta-let, medan manliga naturvetare totalt sett får en något högre utdelning av lönesamtalet än kvinnliga, även om den skillna-den är på gränsen till vad som

är statistiskt säkerställt.En analys som Saco nyligen

presenterade visar att kvinnliga akademiker i genomsnitt är de stora vinnarna på lönesamtals-modellen.

KVINNOR TAR FÖR SIG

När centrala avtal med lika lö-nehöjningar för alla började ersättas av lokal och individuell lönesättning, fanns det en oro för att kvinnorna skulle bli för-

lorare, eftersom de ansågs vara sämre på att förhandla och ta för sig. Nu visar Saco att det har blivit tvärtom: Kvinnliga akademiker som har lönesam-tal tjänar omkring två procent mer, medan det inte finns nå-got statistiskt säkerställt sam-band mellan lönesamtal och lön för deras manliga kollegor.

Kvinnor kanske är bra på att ta för sig i alla fall, bara de får ett formaliserat sam-

N AT U R V E TA R E8 N R 4 2 0 11

Naturvetare tjänar på lönesamtalNaturvetare som har lönesamtal tjänar mer än de som inte har det. Det visar en analys av Naturvetarnas lönestatistik. Drygt två procent högre lön har direkt koppling till lönesamtalet.

Redan efter ett år har lönesamtalet en positiv inverkan på lönen, och sedan blir effekten större ju längre man arbetar.

T E X T H A N N A M E E R V E L D

9N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 11

N Y H E T E R

manhang att göra det i, och slipper marknadsföra sig själva på fikarasten, spekulerar Sa-cos analytiker. De tror också att lönesamtalet kan uppmärk-samma chefer på ogrundade löneskillnader samt att det kan motverka statistisk diskrimi-nering – att chefer ger kvinnor lägre löner utifrån negativa fö-reställningar om den genom-snittliga kvinnans insats på ar-betsmarknaden.

PRATA MED RÄTT PERSON

En tredjedel av de naturvetare som har lönesamtal uppgav att den chef som håller i sam-talet inte har mandat att sätta deras lön. De hade en lön på 32 000 kronor i snitt, jämfört med 34 000 kronor för dem som hade samtal med löne-sättande chef, men här har inte någon analys av andra faktorers inverkan gjorts.

– Om du har ditt lönesamtal med någon annan än din löne-sättande chef, så är det viktigt att du ser till att den personen är ordentligt informerad om din insats och kan förmedla den vidare. Tycker du inte att det fungerar bra, så prata med din lokala fackliga organisation och försök få en förändring till stånd, säger Bo Seving. #

VA R D U N ÖJ D M E D D I T T LÖ N E S A M TA L?

LÄS M E R OM

LÖN E SAMTALET I

LÖN E B ILAGAN MITT

I TIDN INGEN

Som chef över tre personer som alla gör en värdefull insats, uppfyller alla lönekriterier och dessutom ökar sin kompetens för varje år, så har jag inte man-dat fullt ut att belöna detta. I år har jag fått 1,5 % och detta är inte förhandlingsbart. Vi ”löne-sättande” chefer med en liten och välmeriterad personal är mycket hårt bundna. BIRGITTA HANSSON

Lönesamtal fungerar inte! Budgeten sätts och potten ska fördelas och ansvarig chef inte har mandat att ändra detta. Idén

med att organisera sig fack-ligt är väl att man tillsammans kan ändra något. Nu är vi lika ensamma som om vi inte varit fackanslutna. AC

Chefen hade fått ett genom-snitt på 1,5 %, bara att finna sig i... Vad hjälpte då att jag vid för-ra lönesamtalet hade fått höra

att jag gjort bra ifrån mig under året, och vid NÄSTA (detta) lö-nesamtal skulle det visa sig? BESVIKEN

Får bra omdömen om mina prestationer under året. Men när det kommer till lön, hänvisar den kommunala förvaltnings-chefen till det kärva ekonomiska läget och SKTF:s procentsatser. Naturvetarna har ju inga kronor eller procent. Chefen förstår inte att det är principerna i Na-turvetarnas avtal som ska til-lämpas. LH

Jobbar på ett li-tet privatägt företag. Tycker lönesamtalen hittills funkat bra och man få i regel det man vill ha. Ångrar sig alltid efteråt att

man inte tog i mer så kanske man hade fått mer än man öns-kat. I början av anställningen fick jag mer än jag begärde - första året 5%. SMÅFÖRETAGET

Jobbar på ett av Sveriges större företag inom life science.

Lönesamtalet är en enkelriktad kommunikation där arbetsgiva-ren talar om vad jag får i år och det är mycket svårt att påverka eftersom summan av pengar som cheferna har är mycket be-gränsad. GURRA

Arbetar inom statlig myn-dighet. Det löneutrymme som finns är redan fördelat då sam-talet äger rum och någon för-handling går inte ens att se skymten av. Det är också kryp-tiskt huruvida enhetschef har rätt att sätta lönen eller om det är avdelningschef eller perso-nalchef. ELIAS

Inget av de landsting eller kommuner där jag arbetat har haft någon aning om Naturve-tarnas avtal med arbetsgivarens intresseorganisation. Alla pra-tar om lönepott och gärna lägre procent än reallöneökningen. De gånger jag fått bättre lön är när jag börjat på nytt jobb. A

Läs mer och tyck till på

Naturvetarnas webb:

www.naturvetarna.se/

manadensfraga

BO SEVING, CHEF FÖR ARBETSLIV OCH JURIDIK PÅ NATURVETARNA SVARAR:

Lönesamtalet handlar egentligen inte om siffror, utan om att man ska ha möj-lighet att diskutera sin presta-tion och sin utveckling med sin chef och gemensamt sätta upp mål för vad man ska pre-stera för att få en viss lön. Detta står också i de flesta avtal. Det vi ser är att många arbetsgivare inte använder sig

av den möjlighet som löne-samtalet är, och det är något vi jobbar mycket hårt för att de ska göra.

Diskussionen om hur myck-et som ska fördelas förs på en annan nivå, mellan fackliga företrädare och arbetsgivaror-ganisationer. Lönen ska enligt våra avtal utgå från vad man bidrar med till verksamheten,

och man kan differentiera även med 1,5 procent. Om arbetsgivaren använder sig av ett annat avtal med siffror, till exempel Kommunals eller SKTF:s på kommunal sektor, så blir det förstås helt fel. Om det är så på din arbetsplats, så ta kontakt med din lokala fackliga representant eller Na-turvetarnas medlemsjour.

MÅNAD E N S F R ÅGA

Ångrar mig efteråt att jag inte tog i mer.”

N AT U R V E TA R E10 N R 4 2 0 11

DUELLENHaveriet i Fukushima i Japan ställer frågan om kärnkraftens säkerhet på sin spets.

Kärnfysikern Jan Blomgren står kvar vid sin positiva inställning till kärnkraft, medan

kollegan och politikern Eva Selin Lundgren får bekräftelse för att kärnkraften ska bort.

S K A SV E R I G E S ATS A PÅ K Ä R N K R A F T?

NEJJAJAN BLOMGREN , professor i kärn-fysik och verksam vid Vattenfall:

EVA SELIN LINDGREN , professor i kärnfysik och riksdagsledamot för Centerpartiet under åren 2006-2010:

HAR DU ÄN DRAT DI N U P P FAT TN I NG OM KÄR N K RAF T?

KAN E N MOTSVARAN DE OLYCKA HÄN DA I SVE R IG E?

KAN VI LITA PÅ AT T S LUTFÖRVAR I NG E N ÄR SÄK E R?

ÄR KOM P ETE N S B R I STE N OM KÄR N K RAF T E N SÄK E R H ETS R I S K?

F I N N S DET M I LJÖVÄN LIGA ALTE R NATIV SOM KAN KON K U R R E RA M E D KÄR N K RAF T?

Helt civil kärnkraft har hittills lett till noll dödsfall totalt i världen. Fossi-la bränslen, den största energikällan globalt, ger minst 6 000 döda per år bara inom EU. Kärnkraft – rätt använd – är en bättre lösning. För-hoppningsvis kan lärdomarna från Japan leda till ännu bättre säkerhet.

Nej, jag har varit medveten om problemen sedan 1960-70 talet. Re-dan då stod det klart att de personer som var beroende av kärnkraft-industrin förringade eller förnekade olycksriskerna.

Ja. Det finns inget annat avfallsproblem i samhället som har fått en så gedigen lösning.

Naturligtvis blir det inte identiska förlopp, för den utlösande faktorn varierar med kärnkraftverkets geografiska läge, personalens rådig-het och andra faktorer. När vi på Chalmers hade en stor hearing med psykologisk och teknisk expertis, efter kärnkraftolyckan i Harrisburg, så konstaterade kärnkraftsteknikerna att verken aldrig kunde göras helt säkra, utan man måste förlita sig på de duktiga teknikerna. Men då konstaterade den psykologiska expertisen att människan var den största osäkerhetsfaktorn.

Nej, inte en exakt likadan, men svåra naturkatastrofer kan man aldrig utesluta helt. Till exempel kan man inte skydda sig mot en stor meteo-rit. Det har talats mycket om terrorism efter elfte september 2001. Att angripa kärnkraftverk skulle kunna ge stora rubriker men knappast sto-ra skador utanför verket. Det finns mycket enklare mål för terrorister där man kan orsaka betydligt värre skador.

Nej, det är frågetecken kring kopparns egenskaper när den om-sluter kärnavfallet som både avger värme och radioaktivitet. Lerans egenskaper och stabilitet kring kapseln ifrågasätts av många geolo-ger. Jag har förgäves frågat efter realistiska försök från SKB, där de haft trettio år på sig att lägga in kärnavfall i en tom kapsel och följa vad som händer i en bergmiljö som liknar den tänkta förvaringsplat-sen. Men SKB svarar att de istället modellerar. Att inte göra verkliga experiment och ha en opartisk redovisning ger en stor osäkerhet.

Nej, men den har varit ett ekonomiskt problem. Industrin har tidigare fortbildat personal med annan bakgrund. Nu när kärntekniska utbild-ningar attraherar stora skaror ungdomar blir det snabbare och billigare att rekrytera kompetent personal.

Ja, definitivt. Den är nedmonterad vad gäller risker och kritiskt tänkande.

Vattenkraft, vindkraft och kärnkraft ger mycket små miljöeffekter per producerad el. Låt oss använda dessa tre tillsammans för att minska de fossila bränslena.

Ja, om vi utvecklar de gröna och miljövänliga alternativen, de passiva bostäderna som inte behöver så mycket uppvärmning, samt biokraft, solenergi, våg- och vindkraft, samt tillvaratar den biogas som genereras av vårt eget och djurens avfall. LEL

SLU vill locka fler tjejer till de skogliga utbildning-arna. För tredje året i rad anordnar de en prova på- helg i Skinnskatteberg.

KÖ N S F Ö R D E L Jägmästarpro-grammet i Umeå och skogsmäs-tarprogrammet i Skinnskatte-berg, norr om Västerås anordnar en helgkurs för tjejer och kvin-nor över 16 års ålder, som ännu inte har gjort sitt utbildningsval.

– Det är viktigt att få mer tjejer till skogsnäringen och det är bra för arbetsmiljön, sä-ger Maria Danielsson, som är en av fyra studenter som håller i kursen. Traditionellt sett har det varit mycket män, och det kanske också har varit mycket fysiskt tungt arbete, men nu utförs det av maskiner.

Ett särskilt mål för kursen är

att locka tjejer som inte har nå-gon koppling till skogen.

– Det är bra för utveckling-en att få olika perspektiv och input från personer som är helt fräscha och inte har så mycket bagage, säger Maria Daniels-son.

Hon går själv första året på skogsmästarutbildningen, och är en av 12 tjejer i en årskurs

med totalt 56 studenter. Förra året deltog omkring

20 tjejer på kursen, och årets anmälningar har redan börjat komma in. På programmet står bland annat skogsvandring, där men får träffa branschfolk och prova på till exempel na-turvärdesbedömning och olika mätningar på träd. HM

Läs mer: www.slu.se/tjejeroskog

11N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 11

N Y H E T E R

Ut i skogen ska vi gå... Mer tjejer behövs i skogen, tycker SLU.

Bilden av svensk life science som domine-rad av ett fåtal företag stämmer inte längre. Det finns flera stora och mellanstora företag som går bra, meddelar Vin-nova som har kartlagt branschen.

H Ä L S O K A P I TA L Totalt sys-selsätter life sciencesektorn idag 32 000 personer i 700 företag. Om försäljning och marknadsföring räknas med, blir antalet anställda 40 600. – Näst efter papper och papp, står läkemedelsbranschen för den största exporten i Sverige, säger rapportförfattaren Anna Sandström.

Neddragningarna på Pfizer och Astrazeneca har till viss del kompenserats av att ett

antal andra företag har vuxit. Bland dem finns Astra Tech, Recipharm, Qunitiles, Gambro och Q-med. Det är Malmö/Lund-regionen som har stått för den största ökningen av antalet anställda inom life sci-ence under de senaste åren.

– Just nu är det väldigt svårt med finansiering. Jag är överras-kad över att de medelstora före-tagen har ökat så pass mycket, sade Eugen Steiner, delägare på riskkapitalbolaget Healhtcap.

Det finns bara 75 företag med fler än femtio anställda inom svensk life science idag, och den tillväxt som trots allt sker är alltså mestadels organisk.

– Det går lite trögare . Det skulle vara kul om vi kunde ha en kombination av organisk tillväxt och riskkapitaltillväxt, sade KTH-forskaren och en-treprenören Mathias Uhlén.

I kulisserna väntar samti-digt en uppsjö av småföretag på riskkapital eller avtal med stora läkemedelsbolag. Mellan 1997 och 2009 har antalet fö-retag med färre än 10 anställda ökat från 130 till 430 stycken – mer än hälften av det totala antalet företag inom svensk life science.

Många av dessa företag har fastnat i sin utveckling, och kraven för att komma igenom nålsögat blir allt högre. Om den produkt som ska utvecklas är ett läkemedel, behöver det lilla företaget till exempel ha koll på formulering, produk-tion, säkerhetskrav och mark-nader med olika läkemedels-förmåner.

– Det är ett stort problem att så få företag går från 10-15 anställda till 500 anställda, sade Mathias Uhlén. HM

Ett nytt system för meritering av sjukhusfysiker håller på att sjösättas. Det är en anpass-ning till de regler som gäller i Europa och innebär ett nytt karriärsteg.

K A R R I Ä R Henrik Karlsson är en av dem som nu ska påbörja sin spe-cialisttjänstgöring, som kommer att löpa under fem år.

– Jag ser det här som en möjlighet att ta ett steg till i karriären. Förhopp-ningsvis leder det till högre lön. Jäm-för med läkarna som har ett motsva-rande system och höjer sin lön rejält när de blir specialister, säger Henrik Karlsson.

Initiativet kommer från sjukhus-fysikerna själva genom de två orga-nisationerna Svenska sjukhusfysiker-förbundet och Svensk förening för radiofysik.

– Det är en anpassning till de reg-ler som gäller i Europa. Vår förhopp-ning är att Socialstyrelsen ska tycka att det är en bra idé och införa en reglering av specialisttjänstgöringen, säger Åsa Palm, ledamot i Sjukhusfy-sikerförbundet.

LEDARSKAP

Hon förklarar att vissa landsting re-dan i dag efterfrågar specialister. Själva specialisttjänstgöringen tar fem år och ska ge färdigheter om bland annat ledarskap, kommunika-tion, klinisk kompetens och medi-cinska vetenskaper.

I dag är karriärvägarna för sjukhus-fysiker inom landstinget begränsade.

– Inom vissa landsting får de dis-puterade högre lön och några har ti-teln förste sjukhusfysiker.

Just när Henrik Karlsson ska bör-ja sin specialisttjänstgöring så byter han jobb och lämnar Linköping. Nu är det Kalmar läns landsting som gäller. LEL

Svensk life science mognar Sjukhusfysiker tar ett nytt karriärsteg

Chans att smaka på skogen

N AT U R V E TA R E20 N R 2 2 0 11

Nyfiken på världen

13N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 11

f y s i k

et var stjärnhimlen över Dalarnas skogar som tände intresset för fysiken.

– Vi bodde på landet, och det var mörkt om nat-ten! säger Ulf Danielsson.

Just nu är det mörkret, snarare än stjär-norna som sysselsätter honom. Han försö-ker hitta sätt att beskriva den mörka energin inom ramen för strängteorin. Den mörka energin beräknas uppta omkring 70 procent av universum och antas vara orsaken till att världsalltet utvidgas allt snabbare.

– Den mörka energin lägger restriktioner på strängteoretiska modeller för hur vårt universum ser ut, säger Ulf Danielsson. Om man lyckas skapa en modell som lever upp till de höga kraven, så kan man utifrån den kanske göra specifika förutsägelser som går att testa, och det skulle i sin tur vara ett sätt att testa strängteorin.

E N VÄR Ld AV sTRÄNGAR

Idén att världen ytterst består av små, små strängar som vibrerar, har över fyrtio år på nacken. Ändå är den fortfarande omtvistad. Eller kanske är det just för att den har funnits så länge, men inte har kunnat bekräftas i ex-periment, som strängteorin har sina kritiker.

– Men som det är nu, finns det ingen an-nan teori som kan förena kvantmekaniken och gravitationen, säger Ulf Danielsson.

Kvantmekaniken kan beskriva den elektro-magnetiska kraften och de svaga och starka kärnkrafterna som tillsammans härskar i den lilla världen. Av de fyra fundamentala natur-

krafterna återstår då bara gravitationen, som kan beskrivas med hjälp av Einsteins allmän-na relativitetsteori. Med strängteori kan man smidigt beskriva alla fyra krafterna, och få en teori för allt. Men något bevis för att världen verkligen består av strängar har vi alltså inte.

– Än så länge vet vi inte ens hur ett så-dant bevis skulle se ut. Strängteorin har inte gett några förutsägelser som går att testa experi-mentellt, säger Ulf Da-nielsson, som har arbe-tat inom strängteori på olika sätt sedan forskarutbildningen.

På kontoret på tredje våningen i hus sju på Ångströmlaboratoriet i Uppsala är artiklarna ordnade i pärmar i prydliga rader. Bara i fjol blev det åtta stycken där Ulf Danielsson står som huvud- eller medförfattare. Ämnesom-rådet rör sig snabbt och i skrivande stund är det ingen som vet vad som blir de stora ny-heterna på årets upplaga av Strings 27 juni till 2 juli. Oavsett huvudnummer, är konferensen en fjäder i hatten för svensk fysik.

– Det är ungefär som att få OS, och pro-cessen är lika lång! säger Ulf Danielsson.

BÖCkE R oCh B i Ld N i NG

Under Strings sista dag föreläser brittiske fysikkändisen Stephen Hawking och ame-rikanen Brian Greene för allmänheten om universums uppkomst. Liksom Hawking och Greene, har Ulf Danielsson skrivit popu-lärvetenskapliga böcker om de riktigt stora frågorna. Han bemödar sig om att inte bara

förklara och förenkla, utan också sätta in saker i större sammanhang – fläta samman historia, filosofi, konst och vetenskap. Han beklagar att naturvetare och humanister inte möts mer på universiteten.

– Det pratas väldigt mycket om tvärve-tenskap idag, men samtidigt finns det allt

mindre tid till att verkligen bilda sig, att få möjlighet att sätta sig in i andra ämnesom-råden och diskutera och debattera.

Mycket tid går åt till att skriva ansökning-ar, och Ulf Danielsson talar om en bidrags-hysteri som riskerar att göra universiteten till undervisningsfabriker med forskning på beställning.

– Universiteten måste se till att det finns tillräckliga resurser för att försörja de fors-kare som de faktiskt har anställt och som de har ett ansvar för. Det är inte rimligt att Vetenskapsrådet ska hantera anslag till an-ställdas löner.

För egen del har Ulf Danielsson inga pro-blem med finansieringen, men så är per-sonalkostnader de enda större utgifter han har. En laptop och en penna är de främsta arbetsredskapen. Och så den klassiska svar-ta tavlan förstås. Över ett par fåtöljer hänger den, fullklottrad med ekvationer och dia-gram kantade av kritdamm.

D

Nyfiken på världen

I sommar samlas världseliten i strängteori i Uppsala. En av dem som har fått dit kon-

ferensen Strings 2011 är Ulf Danielsson. Han delar med sig av sin forskning om univer-

sums uppkomst och beståndsdelar, inte bara till kollegorna, utan också till gemene man.

– Jag vill att andra ska känna samma nyfi kenhet och spänning som jag, säger han.T E x T h A N N A m E E R V E L d f o T o J E A N E T T E h Ä G G L U N d

Det finns ingen annan teori soM

Kan förena KvantMeKaniKen

oCh gravitationen

Är detta morgonens eller veckans arbete? – Här finns lite fossil och lite nytt – lite

blandat, konstaterar Ulf Danielsson. Tvivlar han någonsin själv på strängteorin?– Absolut! Men jag har svårt att se att den

inte skulle ha något med kvantmekaniken och gravitationen att göra.

ExTRA d i m E N s ioN E R

Hoppet om att hitta, om inte ett bevis, så åtminstone ett antal indicier som stärker teorin, står nu till de högenergikollisioner mellan protoner som arrangeras i partikel-acceleratorn LHC, Large Hadron Collider, i Schweiz, sedan drygt ett år tillbaka.

Ett indicium skulle vara om LHC lät oss ”se” extra dimensioner. Enligt den senaste versionen av strängteori ska det, förutom ti-den och de tre välbekanta rumsliga dimen-

N AT U R V E TA R E14 N R 4 2 0 11

f y s i k

U lf Da n i e ls s o n

född: 1964 i Ludvika

Jobb: Professor i teoretisk fysik vid Upp-sala universitet, författare till populärve-tenskapliga Stjärnor och äpplen som faller (2003) och Den bästa av världar (2008)

aktuell: En av arrangörerna bakom Strings 2011 i Uppsala

Bor: I Uppsala med två barn och hund

fritid: Skriva och läsa, natur, konst och musik

läser just nu: Breven av Håkan Andersson

Mål: Att fortsätta hålla på med det jag gör nu – och att skriva några böcker till!

Kärnkraft? Ja! Vi måste prioritera klimat-förändringarna nu. Det får inte gå ideologi i kärnkraftsfrågan – det är en naturveten-skaplig och teknisk fråga.

Bara fem procent av universum består av ”vanlig” materia. Mörk materia tar upp 25 pro-cent och resten – 70 procent av världsalltet – är mörk energi.

sionera, finnas ytterligare sju ”ihoprullade” dimensioner. Att föreställa sig dessa extra di-mensioner må vara mer än våra hjärnor kla-rar av, men de kanske går att detektera.

– När partiklar rör sig i dimensioner som vi inte ser, tar sig rörelsen uttryck i extra mas-sa, vilket gör att vanliga partiklar blir mycket tyngre än de borde vara, säger Ulf Danielsson.

Själv hoppas han mest på de så kallade supersymmetripartiklarna. Enligt super-symmetrin, som spelar en viktig roll inom strängteorin, har partiklar, såsom kvarkar och elektroner, alla supersymmetriska part-ners – skrivbordsprodukter löser problem inom den teoretiska fysiken.

– Om man upptäckte dem, skulle det vara något helt nytt, något som knyter ihop kos-mologin och partikelfysiken – det minsta och det största, säger han.

Supersymmetripartiklarna skulle nämligen kunna utgöra den mörka materian, som be-räknas uppta en fjärdedel av vårt universum.

Om LHC inte ger oss supersymmetripar-tiklar eller extra dimensioner, så kanske den kosmiska bakgrundsstrålningen som här-stammar från Big Bang, kan ge ledtrådar.

– Noggranna satellitmätningar av strål-ningen över lång tid kan ge oss signaler som avslöjar nya detaljer om den uppblåsning av universum som föregick den stora smällen, och dessa detaljer skulle kunna styrka sträng-teorin, förklarar Ulf Danielsson.

Sedan har han bråttom ut i vårsolen. Ett tvärvetenskapligt möte är inbokat nere på stan, och promenaden dit är minst lika viktig.

– Man tänker så bra när man går! #

Den KosMisKa BaKgrUnDsstrålningen

soM härstaMMar från Big Bang,

Kan ge leDtråDar

Ett jodfilter på de japanska reaktorerna hade minskat utsläppen ordentligt. Det är jod som ställer till störst skada upp till tre månader efter ett haveri.

– Jag är upprörd över att de inte hade jod-filter. Det har de svenska kärnkraftverken, säger Janne Wallenius, professor i reaktorfy-sik vid KTH.

Det som hände i Fukushima var att reserv-kraften slogs ut med följd att kylvatten inte längre kunde cirkulera. Vattnet dunstade bort och frilade bränslestavarna, vilket hän-der efter ungefär fem dagar, med följd att jod släpptes ut.

– Reservaggregaten klarade jordbävningen men inte tsunamin. Med passiv kylning hade skadan kunnat undvikas. Den tekniken byg-ger på gravitation där vatten kokar och kon-denserar i ett slutet system.

B Ly m E d PAss iV kyLN i NG

I USA finns två nya reaktorer av typen AP1000. Kina håller på att bygga reaktorer med passiv kylning, en teknik som Asea bör-jade utveckla på 1980-talet. Nu är det ameri-kanska företag som äger tekniken.

Janne Wallenius och hans forskargrupp på KTH är nya lösningar på spåren genom den fjärde generationens reaktorer. Den bygger på smält bly som kylmedel och kokar först vid 1700 grader Celsius.

– Bly är bättre än vatten när en härdsmälta ska undvikas. Ännu en poäng är att bly har ett inbyggt strålskydd och hindrar strålning från att lämna reaktorn.

När får vi se den i drift?– Vi hoppas kunna bygga en testreaktor

inom tio år och en prototyp på 2020-talet. Kommersiellt bruk kan det bli först på 2030-talet, om planen håller.

Janne Wallenius, som har jobbat i 15 år med reaktorfysik leder den svenska forskningen inom ramen för projektet Genius.

– Utmaningen nu är att hitta material till pumparna som motstår

korrosion, slitage och andra problem. Pum-parna används vid normal drift, medan den passiva kylningen kopplas på i krislägen.

E N h U N d RAd E L kVAR

Ännu ett fokus för Janne Wallenius i sin forskning är att utveckla metoder för att åter-vinna kärnavfall.

– Blyreaktorn passar bra i det samman-hanget. Vi har visat att man kan minska mängden av det högaktiva och långlivade av-fallet med en hundradel. I gengäld blir det mer av det kortlivade avfallet.

Det radioaktiva avfallet måste ändå ha en säker slutförvaring i tusen år, vilket ska jäm-föras med dagens teknik där strålningen har klingat av efter hundratusen år.

– Vi är på väg att hitta lösningar för att återvinna och oskadliggöra americium, som är tio gånger farligare än plutonium.

Återanvändningen gör att man utnyttjar uran hundra gånger effektivare än i dag. Det innebär att kärnbränsle kommer att räcka tio-tusen år till i stället för hundra år, som dagens teknik tillåter. Den största mängden är uran från anrikningen som kommer till nytta.

Även om motståndarna till kärnkraft fick vatten på sin kvarn efter Fukushima är Janne Wallenius optimist.

– Om världens länder ska kunna lämna koleldningen behöver vi fjärde generationens reaktorer. Utmaningen är att vinna allmän-hetens förtroende för säkerheten. # lel

15N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 11

Säkrare kärnkraft på vägMed senaste tekniken hade haveriet i Fukushima

kunnat undvikas. Fjärde generationens reaktorer,

som ligger minst tjugo år i framtiden, kyls med

bly och återvinner kärnbränslet.

Med jodfi lter och passiv kylning hade utsläppen från reaktorerna i fukushima blivit betydligt mindre.

Janne Wallenius leder forskningen.

30 fors Kar e i sverige jobbar ett 30-tal forskare och doktorander med att utveckla fjärde ge-nerationens reaktorer, varav 15 på Janne Wallenius avdelning på KTH.

Den största delen av medlen kommer från Vetenskapsrådet, EU och SKB.

N AT U R V E TA R E16 N R 4 2 0 11

Svenskar som har varit i Japan har chans att stråltesta sig. Nivåerna är så låga att de inte behöver oroa sig, menar strålskyddsfysiker Håkan Pettersson.

Det är de radioaktiva isotoperna cesium-137 och jod-131 som svenskar kan ha med sig hem från Japan. För att få svar på det kan de testa sig på något av landets alla sjukhus som har den mätutrustningen.

– Vi har tagit emot sju personer som har stråltestats. Enligt Socialstyrelsen är det bara en bråkdel av alla hemkommande från Japan som har testats, säger strålskyddsfysiker Håkan Pet-tersson vid Universitetssjukhuset i Linköping.

Jod h iTTAd

Men det finns ingen anledning till oro för själva strålningen, som bara har uppmätts till mikroskopiska nivåer. Den analyseras med en gammaspektrometer som mäter gamma-strålningen i urin och sköldkörtel.

– I två av fallen hittade vi jod som inte ska vara där. Kontaminationen innebar en strål-dos av cirka 20 mikrosievert, vilket motsva-rar stråldosen från några dagars bakgrunds-strålning i Sverige eller från ett par tandrönt-genundersökningar.

Låga nivåer av cesium har han också upp-täckt i fem av de sju fallen. Men detta är tro-ligen rester från nedfallet i Sverige från Tjer-nobylolyckan 1986. Hela kroppen och skorna söks igenom med hjälp av en kontamine-ringsmonitor, som mäter sönderfallet i det ra-dioaktiva materialet, uttryckt i becquerel per kvadratcentimeter.

– Inom beredskapen tittar vi både på de akuta och långsiktiga effekterna. Högre doser, mer än 0,5 sievert påverkar blodbildande or-gan och vid doser på flera sievert tar huden, magen och tarmarna allvarlig skada. Rädd-ningsarbetarna vid Fukushima löper risk att drabbas av akuta effekter, men hemvändande

svenskar behöver inte oroa sig för det. Långsiktigt handlar det om ökad risk för

cancer, även vid låga doser, och det råder ett linjärt samband mellan dos och risk.

– Bakgrundsstrålningen i Sverige, inklusive från radon i bostäder, uppgår till runt tre mil-lisievert per år. Den ackumulerade dosen un-

Strålskyddsfysiker testar japanresenärer

strålskyddsfysiker håkan Pettersson mäter gammastrålningen i urin och sköldkörtel.

räDDningsarBetarna viD fUKUshiMa

löPer risK att DraBBas av aKUta

effeKter, Men heMvänDanDe svensKar

Behöver inte oroa sig för Det

håKan Pettersson, strålsKyDDsfysiKer viD UniversitetssJUKhUset i linKöPing

17N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 11

f y s i k

ALfAsTRÅLN i NG (α) :

Frigörs vid radioaktiva sönderfall. Partikeln innehåller 2 protoner och 2 neutroner, har kort räckvidd (några cm i luft, upp till 0.1 mm i vävnad), men är mycket energirik. Medför inget strålskyddsproblem vid extern bestrålning, men kan medföra problem vid intern kontaminering av alfastrålare (via in-andning/föda).

B ETAsTRÅLN i NG (β) :

Frigörs vid radioaktivt sönderfall. Partikeln består av en elektron eller positroner, har begränsad räckvidd, från några mm till 10 m i luft, beroende på energi. Kan vid kraftig bestrålning av oskyddad hud orsaka hud-rodnad och för ögon orsaka linsgrumling. Kan innebära strålskyddsproblem vid intern kontaminering av betastrålare (via inand-ning/föda).

GAm mAsTRÅLN i NG (γ) :

Frigörs vid radioaktivt sönderfall. Strålning-en består av elektromagnetiska vågor, foto-

ner (från grekiskans ljus), och har i princip oändlig räckvidd men avtar med djupet i materia, ju tätare ämne desto snabbare av-tagande. Av denna anledning är det bra att använda ett högatomärt ämne som till ex-empel betong eller bly vid strålskydd.

RÖNTG E N sTRÅLN i NG:

Strålning som produceras i acceleratorer och röntgenapparater. Strålningen består av elektromagnetiska vågor med samma egenskaper som gammastrålning.

B ECQU E R E L

Är enheten för radioaktivt sönderfall. En Bq är ett sönderfall per sekund. Ju större mas-san av till exempel Cesium-137 är, desto större blir aktiviteten och därmed antalet sönderfall per sekund.

s i EVE RT

Enhet för effektiv dos (E), som används när man vill uppskatta hur stor skaderisken är för en människa som utsätts för jonise-rande strålning. Den biologiska effekten

varierar beroende på typ av strålning. Al-fastrålning har tjugo gånger större effekt på kroppens celler än röntgen-, beta- och gammastrålning.

NÅG RA ExE m PE L PÅ sTRÅLdos E R:

tandröntgen: 0,01 mSv

Mammografiundersökning: 0,1 mSv

Kosmisk strålning per år från rymden: 0,3 mSv

röntgenundersökning: 0.1 – 10 mSv

Bakgrundsstrålning per år i sverige i medeltal: 2 mSv

högsta tillåtna dos per år för dem som arbetar med strålning: 20 mSv

sTRÅLN i NG s E ffE kTE R:

>100 msv: risk för fosterskador

>1 sv: allvarlig påverkan på nybildning av blodceller

3-4 sv: 50 procent chans att överleva

>10 sv: dödlig dos

friska upp ditt minne om strålningstrålningen som beskrivs här är joniserande och kan förändra molekyler som dNA, vilket kan orsaka cancer och vid höga doser orsaka akuta skador på kroppsorgan.

ner (från grekiskans ljus), och har i princip

friska upp ditt minne

och vid höga doser orsaka akuta skador på kroppsorgan.

der ett helt liv kan då bli närmare 300 mil-lisievert, vilket orsakar närmare ett tusental cancerfall per år.

mÄN s kLiG sTRÅLN i NG

Håkan Pettersson påminner om att det na-turligt pågår ett ständigt radioaktivt sönder-fall i människokroppen. Det är kaliumisoto-pen K-40, som avger joniserande strålning motsvarande 0,2 millisievert per år.

Det finns uppgifter som tyder på att ut-släppen från kärnkraftverket i Fukushima motsvarar närmare hälften av utsläppen från Tjernobylolyckan. Det mesta finns lokalt, men även i omgivningen är nivåerna höga.

– Personligen skulle jag inte uppehål-la mig i närområdet, inte ens i den mil-jonstad som ligger sju mil från Fukushi-ma. Strålnivåer på flera mikrosievert per timme har uppmätts. Ett sätt att delvis

skydda sig är att hålla sig inomhus.Vilken beredskap har Sverige för en

kärnkraftsolycka?– Det finns en organisation för det,

med flera myndigeheter inblandade, bland annat länsstyrelser, Strålsäkerhetsmyndig-heten, MSB, SoS. Sedan Tjernobylolyckan har myndigheterna satsat mycket resurser på beredskap och anordnar regelbundna övningar. # lel

N AT U R V E TA R E18 N R 4 2 0 11

atorvärlden är på väg att för-ändras. Nu är det molnet som gäller, i alla fall enligt Åke Edlund, forskare vid parallell-datacentrum på KTH.

– I stället för att ha egna IT-system med tung datorkraft kopplar man upp sig mot gi-gantiska datacentraler, som tillhandahåller IT-tjänster.

Den ledande aktören i dag är Amazon, tätt följd av Microsoft, Google och Facebook som äger infrastrukturen för det som kallas datormolnet.

– På fem minuter kan man få tillgång till olika tjänster, som system för kundhante-ring, mejlhantering och annat som de flesta företag och myndigheter har inom huset i det egna IT-systemet, säger Åke Edlund.

SPOTIFY OCH ROSENBAD

I stället för dyra licenser betalar man för den tid man använder systemet, sekund för sekund eller timme för timme. Regerings-kansliet Rosenbad använder datormolnet

för sin rese-hantering, som är transpa-rante och öppet för andra att ta del av.

– Jämför till exempel svenska Spo-tify, som är en molntjänst för mu-sik, med att köpa cd-skivor. Det är en ny värld för musikälskarna.

Detsamma gäller applika-tioner till smarta mobilte-lefoner.

– De som utvecklar nya tjänster, som appar, hyr plats för hårddata i de jättelika da-torcentralerna och tjänar pengar på att sälja tjänsterna.

Åke Edlund förklarar att utvecklingen går från att bara skicka bilder och text till att överföra da-takraft och tjänster. Han liknar molnet vid en webbplats som inte bara levererar text utan också

allt annat man behöver som användare.

FOKUSERA PÅ

AFFÄRSIDÉN

Han är redan där själv och

jobbar mot molnet, vilket innebär att han

inte behöver ha en hårddisk med stort minne. En bra datorskärm är viktigare.

– En poäng med det är att flera har till-gång till samma tjänst och kan jobba sam-

tidigt fast de sit-ter på olika

håll i

D

Moln med kraft att förändra IT-världenAtt samla på sig stora minnen i sin dator är snart ett minne

blott. Datorkraften finns i molnet, som också tillhanda-

håller olika tjänster. EU vill påskynda övergången till da-

tormoln för att få effektivare företag som kan konkurrera

på världsmarknaden. T E X T L A R S - E R I K L I L J E B Ä C KL A R S - E R I K L I L J E B Ä C K

N R 4 2 0 11 19N AT U R V E TA R E

världen. Vi jobbar alla online mot samma jättedator.

Just nu ägnar han sig åt att hjälpa små företag att utveckla det arbetssättet.

– Det innebär att de inte behöver ha någon egen hårdvara lokalt, vilket spa-rar både pengar och arbetstid. I stället kan de fokusera på sin affärsidé. Med en molnlösning behöver de inte heller riskera överbelastning, utan klarar både toppar och dalar, tack vare den höga ka-pacitet som molnet har.

På köpet slipper företagen tänka på driftsäkerhet och IT-säkerhet, eftersom

den kompetensen finns på datacentra-lerna.

NY ROLL FÖR IT-FOLK

Men vad händer med alla IT-ansvariga och IT-administratörer som finns på före-tag, organisationer och myndigheter?

– De borde lära sig hur molnet fungerar, hur man bäst säkrar data och se till att an-vända rätt leverantör. Kanske de också har egna lokala moln att hantera.

Åke Edlund förklarar att många an-vändare behöver både privata och publi-ka moln. I det privata molnet kan

känslig och hemlig data läggas.

V E T E N S K A P

Moln med kraft att förändra IT-världen

Molnet kan liknas vid en webbplats som inte bara levererar text och bilder, utan även datakraft och tjänster. För den som jobbar med till exempel partikelfysik och bioinformatik passar datormolnet perfekt.

VAD ÄR MOLN ET?

Cloud Computingfor eScience - today and future

Åke Edlund, PhD

KTH-SICS Cloud Innovation Center

Om alla servrar ligger utanför användarens kon-troll, till exempel i Amazon eller Rackspace heter det publikt moln. Om alla servrar ligger hemma hos användaren heter det privat moln.

Grundidéerna är från 60-talet, men cloud som begrepp och faktiskt genombrott var först 2006 i och med Amazons AWS (Amazon Web Services).

Datacentralerna finns i gigantiska byggnader över hela världen. I Dublin hittar man en av de största, med en yta på mer än sextusen kvadratmeter.

N AT U R V E TA R E20 N R 4 2 0 11

NY M ETOD AVS LÖJAR G LACIÄR E N S H I STOR IA

K L I MAT Glaciärerna i bergen i Patagonien i Sydamerika har smält snabbare än de har gjort på de 350 år som har gått sedan den lilla istiden, då de hade sin största utbredning efter den senaste istiden. Under de senaste trettio åren har glaciärerna förlorat volym tio till hundra gånger snabbare än tidigare. Det

skriver ett team av forskare från Stockholms universite tillsammans med kollegor vid uni-versiteten i Aberystwyth och Exeter i Storbri-tannien i Nature Geoscience. Tidigare har man endast kunnat studera glaciärers utbredning under de senaste trettio åren, då satellitbil-der har tagits, men forskarna har nu lyckats gå längre tillbaka i tiden genom att kartera de landformer som glaciärerna har skapat. Den ökade mängden smältvatten från de norra och södra isfälten i Patagonien bidrar till den glo-bala havsnivåökningen. HM

G E N PUSS E L S PR I D E RANTI B IOTI KAR E S I STE N S

HÄLSA Multiresistenta bakterier är på väg att bli ett av de allvarligaste hoten mot vår hälsa. Gener som ger antibiotikaresistens kan överföras från en bakterie till en annan på små

ringar av dna. Nu visar forskare vid Göteborgs universitet och Chalmers att dessa så kallade plasmider kan vara veritabla pussel av gener

– Då uppstår en hybridlösning där det gäller att de två systemen kan kommuni-cera med varandra.

MOLN ATT LITA PÅ?

Han påpekar att IT-administratören får en ny roll och i en del fall försvinner. Nu har vi en situation där leverantörer som Microsoft vill ha användare av molnet, samtidigt som många kunder är redo för det.

– De som bromsar utvecklingen är en del IT-administratörer och andra funktio-ner som logistik. Jag är övertygad om att andra aktörer kommer att dyka upp, som påskyndar övergången till molnet.

Kan man verkligen lita på säkerheten i molnet?

– De gigantiska datacentralerna som finns över hela världen, främst i USA, är förstås sårbara för attacker. Dessutom är

det svårt att radera data, vilket skulle kunna medföra att data hamnar i fel händer.

Till exempel menar han att det inte skulle vara så lyckat om svenska patientdata ligger i Amazons datacentraler i USA.

– Datacentralerna finns i stora bygg-nader över hela världen och byggs där energin är billig och det finns möjlighe-ter till kylning. För att komma nära sina användare bygger Google en datacentral i Finland.

EU MED PÅ TÅGET

EU är med på tåget och ger i samarbete med Microsoft stöd till projekt Venus C, som syftar till att få fler företag att ansluta sig till molnet.

– Man menar att det företag som inte hänger med kommer att tappa i konkur-renskraft. Det är inte hållbart att sitta med gamla system om man ska vara effektiv,

säger Åke Edlund, som själv jobbar med det projektet.

För forskningen passar molnet perfekt, enligt Åke Edlund, i alla fall om man vill ha många småjobb utförda snabbt inom bland annat bioinformatik och partikel-fysik.

– Däremot passar det inte lika bra till att bygga upp klimatmodeller som är i behov av superdatorer med extremt stor datakraft. Då räcker inte dagens molnda-torer till.

Han spekulerar i om programvara som Photoshop och CAD kan komma att ham-na i molnet

– Frågan är vad som händer med licen-serna i ett sådant läge? Vi är inte där i dag, men programvara kommer i allt större utsträckning att användas och betalas för timme per timme eller månadsvis. Eller varför inte sekundvis? #

V E T E N S K A P I K O R T H E T

V E T E N S K A P

Smältande glaciärer och ismassor bidrar till att den globala havsnivån stiger.

ILL

US

TR

AT

ION

: B

JÖ

RN

NO

RB

ER

G

Mångfacetterade. Plasmider, som kan över-föra gener mellan bakterier, tar upp dna från varandra och från olika bakterier.

N R 4 2 0 11 21N AT U R V E TA R E

anpassade till olika bakterier. Det gör att de snabbt och smidigt kan sprida resistensen mel-lan vitt skilda bakteriearter, till exempel från harmlösa bakterier eller bakterier som infekte-rar djur, till sådana som infekterar människor. Forskarna, som publicerar sina resultat i Nature Communications, har kartlagt olika IncP-1-plasmiders ursprung och rörlighet, och visar att de har trivts i många olika slags bakterier, och plockat upp genetiskt material från dem som de sedan har kunna byta med varandra. HM

G LÖM D KI N E S I S K FOSS I LS KATT ÖPPNAS

EVOLUT I ON Uppsala universitet har den största samlingen kinesiska fossil av dinosaurier och ryggradsdjur utanför Kina. Detta på grund av geologen Johan Gunnar Andersson, som reste till Kina 1924 som

rådgivare i gruvfrågor, och upptäckte fossil längs Gula flodens strand. Han fick med professor Carl Wiman, grun-dare av Evolutionsmuseet i Uppsala, på båten och totalt fraktades omkring 400 lådor fossilt material till lärosätet. Ett fyrtiotal av dem har aldrig packats upp. Fossilen, som kommer från om-råden kända för fynd av dinosaurier, Pekingmänniskan och flera utdöda däggdjur, ska nu undersökas av fors-kare. Nya tekniska möjligheter kan göra materialet högintressant idag, även om det en gång kanske sattes åt sidan, för att det ansågs vara mindre intressant. Till hösten startar utgräv-ningar i Kina igen, för första gången sedan 1920-talet, och då är Uppsala-forskaren Martin Kundrat inbjuden att delta. HM

Åke Edlund är övertygad om att nya aktörer som vill påskynda övergången till molnet kommer att dyka upp.

Importör. Carl Wiman, grundare av Evolu-tionsmuseet i Uppsala, lät frakta omkring 400 lådor med fossil från Kina till Sverige.

EN POÄNG ÄR ATT FLERA HAR

TILLGÅNG TILL SAMMA TJÄNST OCH

KAN JOBBA SAMTIDIGT FAST DE

SITTER PÅ OLIKA HÅLL I VÄRLDEN

N AT U R V E TA R E22 N R 4 2 0 11

ecilia Hed Malmström är den enda som bär mössa i Gävle kom-munhus denna

gråmulna marsmåndag. Hon sticker ut, men det bekommer henne inte. Hon är van. Sin första resa till Sydpolen gjorde hon som forskningsassistent i ett projekt inom astropartikel-fysik. Det var i bör jan av 1990-talet och hon var den första svenskan att sätta sin fot på den istäckta kontinenten och den enda kvinnan i ett team på om-kring hundra personer.

I fyra månader bodde hon i tält i ner till -58 grader och bitande blåst. Jargongen var minst lika tuff som klimatet. Men båda var Cecilia van att hantera från sin uppväxt i Vil-helmina. Att toaletten under arbetsdagen utgjordes av en flagga i snön, som alla kissade på – en så kallad ”pee flag”, var svårare att anpassa sig till.

– Jag lärde mig att hålla mig, men när jag fick mens, gick jag till forskningsledaren och sa att jag behövde en toalett. Först för-stod han inte, utan upprepade bara ”Go to the pee flag!”, men

sedan tittade han plötsligt upp och utbrast ”My god! You’re a woman!” Det var inget som nå-gon hade tänkt på, och det tyck-er jag är jämställdhet, säger Ce-cilia Hed Malmström.

Hon låter sig inte sorteras in i något fack. Är hon naturgeograf eller kulturgeograf? Cecilia Hed Malmström har blandat de båda ämnesområdena efter eget hu-vud i sin examen, och när hon insåg att det var som polarguide hon ville återvända till Antarktis, tre barn och tio år senare, toppa-de hon med studier i turism.

EXklUsiV klUbb

I tio års tid har hon under tre till fyra månader om året arbe-tat som vice expeditionsledare och föreläsare på båtar som tar turister till Nordpolen och Syd-polen. Hon har också varit med och utvecklat den norska Hur-tigruten och gjort den mer att-raktiv för unga.

Idag jobbar betydligt fler kvinnor i polarområdena och när Cecilia Hed Malmström fick frågan om hon ville vara guide på Dagens Nyheters läsar resa till Grönland, insåg hon att hon med åren har blivit medlem i en exklusiv klubb.

k A R R i Ä R

iNspiRATöREN siD 22–23

MANUAlEN siD 24–25

chEf siD 26-27

fRågA EXpERTEN siD 28

på NyTT jobb siD 29

plATsANNoNsER siD 30-31 Geografen som blev en av gubbarnai N s p i R AT ö R E N

cecilia Hed Malmström var den första svenskan på sydpolen. Isvidderna och kamratskapet i kylan har fått henne att återvända till polarområdena gång på gång, och till sommaren leder hon sin första klimatresa, där hon lotsar turister genom ett arktis märkt av växthuseffekten.

CT E X T h A N N A M E E R V E l D

Cecilia Hed Malmström är inte bara polarguide, utan också mamma. i boken Mina motpoler skriver hon om att jobba borta månader i sträck. i höst kommer en dokumentär om familjen på tv.

FO

TO

: S

AN

DR

A Q

VIS

T

23N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 11

– Nu är jag 47 och har plötsligt fått pri-vilegiet att tillhöra de där gubbarna som dominerar i Sverige när det handlar om polarområdena, de där som man såg upp till, säger hon och skrattar.

fågElbAjs och isbjöRNAR

I sommar blir det ytterligare en premiär. Då bär det av på klimatresa till Svalbard.

– Det är en fantastisk upplevelse att vara där, och det blir lättare att prata om kli-matfrågan när man får en förståelse för de här platserna, säger Cecilia.

Hon ska se till att turisterna får kontakt med de forskare som följer med. På pro-grammet står bland annat analyser av få-gelbajs och föreläsningar om klimatför-ändringarnas följder för isbjörnar och innuiter.

Och Cecilia Hed Malmström är väl förberedd. Sydpolen har varit en tuff pedagogisk skola.

– Det är min uppgift att få delta-garna att inse att resan, som de har betalat 70 000 kronor för, är en unik upplevelse, även om det är snöstorm och tio meter höga vågor.

piNgViNERNAs hiERARki

När man väl kan gå iland, är sightseeingen inte heller så varierad. Och den där kris-piga rena luften som man känner i näsbor-rarna, när man ser foton från Antarktis?

– Pingvinskit stinker! Och när man har sett sin 500:e pingvin, så är det lätt att tröttna. Men då är det vårt jobb att göra det intressant och berätta om hierarkin bland pingvinerna och hur de väljer sin partner.

Under intervjun ringer det på mobi-len. Dotterns flytt till egen lägenhet, Ikea-besök, mathandling och dagishämtning avhandlas snabbt. Den fråga Cecilia Hed Malmström oftast har fått svara på, var på

Geografen som blev en av gubbarna

jordklotet hon än befunnit sig, hand-

lar varken om pingvi-ner eller isbjörnar.

– ”Vem tar hand om dina barn?” Det är ofta kvinnor som frågar, berättar hon.

Barnen är idag 17, 14 och 9 år gamla. Och svaret är, naturligtvis, deras pappa.

Efter tio år som polarguide vill Cecilia Hed Malmström helst trappa ned till ett par resor om året. Under vintern har hon arbe-tat som projektledare inom besöksnäringen i Gästrikland och Hälsingland. När Natur-vetare kommer på besök håller hon på med de sista förberedelserna inför Vildmarks-mässan i Stockholm. Och här kommer för-klaringen till mössan.

– Jag var så stressad att jag glömde ta av den, och nu har håret blivit konstigt under! säger hon och drar i de burriga lockarna. #

Född: 1964 i Vilhelmina

Aktuell: Leder DN-resa till Grön-land och en klimatresa till nordpolen i sommar

Utbildning: Geograf, blandat na-tur- och kulturgeografi samt studier i turism

Karriär: Forskarassistent, lärare, po-larguide, författare, föreläsare, arbe-tar just nu för turistnäringen i Gäst-rikland och Hälsingland,

Bor: I Jädraås norr om Gävle med man, tre barn (snart ett utfluget), katter och 29 draghundar

CeCiliA Hed MAlMströM

Avsmältningen av is har förändrat de arktiska kustekosystemen och påvekar innuiternas sätt att leva, skriver FN:s klimatpanel i sin rapport.

k A R R i Ä R

N AT U R V E TA R E24 N R 4 2 0 11

lla har vi någon gång gjort ett personlighetstest, IQ-test eller liknande. Många känner vånda inför ett test och undrar hur det kom-

mer att användas.– Det är inte så konstigt eftersom test-

resultatet kan avgöra om man får jobbet, säger Sara Henrysson Eidvall, leg psyko-log med mångårig erfarenhet av person-lighetstester.

Utöver att man kan bli nonchalant be-handlad och få dålig eller ingen feedback så kan testet vara dåligt upplagt.

– Det gäller att veta vad arbetsgiva-ren vill med testet och vad man vill mäta, liksom hur resultatet ska användas. Det finns en djungel av tester med varierande kvalitet. Nu är en ny global ISO-standard på väg att sjösättas, med anpassning till svenska förhållanden.

lÄR AV fEEDbAck

Sara Henrysson Eidvall jobbar själv med att certifiera testanvändare. Efter en veckas utbildning och en dags examination kan HR-personal och andra som jobbar med personalfrågor bli certifierade med en STP-stämpel, som bland annat Sveriges psykologförbund står bakom.

– Den som genomgår testet har rätt att få veta hur processen ska gå till, liksom att

få återkoppling. På ett begripligt sätt ska man få veta resultatet och hur det gick. Det kan ge lärdomar och förklaring till varför man inte fick jobbet.

Att ge feedback menar hon också ligger i arbetsgivarens intresse i ett läge där kon-kurrensen om arbetskraften hårdnar. Med den responsen kan den som inte fick job-bet vilja komma tillbaka och söka andra jobb hos samma arbetsgivare.

koMMA UNDER yTAN

Rätt använda har alla att vinna på tester med chans att komma under ytan på den som intervjuas. Det är så lätt att förblindas av ett snyggt utseende och ett trevligt utåt-riktat sätt, menar Sara Henrysson Eidvall.

– Många blir bortvalda på grund av ut-seende eller etniskt ursprung. Ett test kan visa talanger och egenskaper som inte kommer fram under en anställningsinter-vju. Därför är tester mer rättvisande.

Att lita till sin intuition är inget hon re-kommenderar.

– Det leder ofta fel, vilket särskilt gäller för organisationer som ser mer till person-lighet än till vad organisationen behöver. Snygga går före fula, långa personer blir ofta chefer och en kraftig käklinje tilltalar många. Så primitiva är vi människor Och det finns mängder av forskning som visar att så är fallet.

Ett test, menar hon, går runt våra före-ställningar och bedömer egenskaper som har betydelse för jobbet, med tydliga och synliga kriterier.

föRbERED Dig

Är det möjligt att förbereda sig för ett test?– Begåvningstester kan man förbereda

sig något på genom att öva på själva situa-tionen, det vill säga att snabbt lösa upp-gifter på en viss tid. Hur bra det går på ett

att lita till sin intuition är inget som leg psykolog sara Henrysson Eidvall rekommenderar för den som ska anställa personal. Ett personlighetstest ger en mer rättvisande bild. nu är en Iso-certifiering på gång för att hela processen ska fungera bättre.

Personlighetstest– en chans att komma under ytan

M A N U A l E N

T E X T l A R s - E R i k l i l j E b Ä c k i l l U s T R A T i o N s A R A - M A R A / s ö D E R b E R g A g E N T U R

AtHe BiG 5 – mäts i ett personlighetstest

1. Målmedvetenhet – driv, pålitlighet och ambition

2. Känslomässig stabilitet

3. Utåtriktning – hur extrovert man är

4. Öppenhet – kreativitet

5. Vänlighet

5BiG iVe

t h e

25N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 11

IQ-test betyder mest för att lyckas på job-bet. Det handlar om att väga information, lösa problem och att fatta beslut.

Personlighetstester är förstås också vik-tiga, men svårare att förbereda sig för.

– Personlighet är vagare och kan variera mellan olika tillfällen och är beroende av många saker, som till exempel grupptryck.

Ett personlighetstest innehåller fem va-riabler – kallat ”The big 5”.

– Målmedvetenhet, som är kopplat till plikttrogenhet och driv, betyder mest för hur man klarar jobbet. Den som är mål-medveten i ett sammanhang är det ofta även i andra sammanhang.

pAssA iN i gRUppEN

En trend i dag är att man ska passa in i gruppen och ha hög fikakompetens. Hur ser du på det?

– Då hamnar man fel. Hur gruppen fungerar beror mer på målet och roller.

Att välja bort de som är annorlunda ger ofta mindre dynamik och kan vara tecken på systematisk diskriminering.

Det finns också test för att gallra bort riskpersoner och undvika kontraproduk-tivt arbetsbeteende, som illojalitet, stölder, lögner och fusk.

– Den typen av riskpersoner kan vi få fram genom tester.

Att alla personlighetstester som finns på marknaden inte är seriösa märks inte minst på nätet. Men hur ska den som är på anställningsintervju veta att testet är professionellt och vilar på vetenskaplig grund?

– Fråga om dokumentation och teorin bakom testet. Det har du rätt att veta. Det ska vägas mot risken att uppfattas som be-svärlig och därför bli bortvald.

Positivt är att forskning och tillämpning inom området närmar sig varandra. Det finns ett stort sug bland HR-människor att lära sig mer, vilket bland annat Sara Hen-rysson Eidvall märker av som utbildare. #

N At U r V e tA r N A A N A lY s -e r A r d i N A d r i V K r A F t e r

På Naturvetarnas webbplats kan du göra en analys som visar vilken karri-ärtyp du är och vilka drivkrafter du har. Genom att fylla i ett formulär på web-ben får du en bild av din karriärprofil. Om det skriver vi i kommande nummer av Naturvetare.

MÅlMedVeteNHet, sOM Är

KOPPlAt till PliKttrOGeNHet

OCH driV, BetYder Mest

För HUr MAN KlArAr JOBBet

N AT U R V E TA R E26 N R 4 2 0 11

anden på hjärtat, känner du till vision, mål och vär-degrund i den verksam-het du jobbar? De flesta gör inte det, enligt Bo Rex,

konsult och föreläsare inom management. Han är flitigt anlitad av större företag som vill utvecklas genom förändring.

– Inte fler än tio procent av de anställda har kunskap om detta. ”Jag bara jobbar här”, är en vanlig inställning. För att frigöra energin hos medarbetarna måste alla kän-na mening med vad de gör, något som är större än de själva.

fRigöR ENERgi

Han tar Astra Zeneca som exempel, där det övergripande målet är att förbättra människors livsvillkor. På en lägre nivå handlar det om att minska hjärt- och kärl-sjukdomar, medan målet i projekten kan vara att utveckla ett läkemedel som sänker blodtrycket.

– Det skapar en tydlighet och frigör en-ergi ända ner på individnivå. Alla ser sin roll och vart man är på väg.

Strukturen inom arbetsgruppen och hur den leds är avgörande för framgång, menar Bo Rex och jämför med sockermolekylen. De ingående atomerna kol, syre och väte ger ingen sötma, men beroende på hur de kombineras skapas önskvärda egenskaper.

– På samma sätt fungerar interaktionen

l E D A R s k A p

att surfa på randen tillskrota planer och budget. de blir lätt ett mål med små möjligheter att parera förändringar.– Vi förälskar oss i planer och följer dem även om vi kör i diket, säger bo rex, som presenterade sin nya bok på naturvetarnas seminarium Leadership Friday i mars.

HT E X T l A R s - E R i k l i l j E b Ä c k

k osa

Hierarkierna lever vidare och är inte anpas-sade till dagens arbetsliv, menar manage-mentkonsulten Bo rex.

AllA MedArBetAre sKA HA KUNsKAP

Att KUNNA PArerA FörÄNdriNGAr. det Är eN

BÄttre strAteGi ÄN Att HA eN PlAN Att

HÅllA siG till NÄr det BlÅser

människor emellan, där ledaren bygger strukturen och får den att skapa sött. Jäm-för Ikea som har samma design och kultur över hela världen.

– Trots att vi har lämnat industrisamhället har vi kvar strukturerna på våra arbetsplatser från den tiden. Hierarkierna lever vidare och är inte anpassade till dagens arbetsliv.Han påminner om att försörjning inte är

nummer ett i dag, det räcker att lönen är okej. Viktigare är att jobbet ska leda till personlig utveckling.

Många eftersträvar stabilitet till varje pris, till och med när människor lider under en diktator.

– Stabilitet leder till död. För att överleva måste man vara adaptiv och anpassa sig till rådande förhållanden. Det insåg redan Darwin med tesen:

”Den som förmår att anpassa sig till förändringar överlever.”

hANDliNgsföRlAMNiNg

Bo Rex påminner om tsunamin år 2004, då Utrikesdepartementet fick kritik för senfärdighet och otydlighet.

– Ingen vågade göra något eller fatta beslut som inte var planerat. Den strikt hierarkiska strukturen orsakade hand-lingsförlamning. Ingen hade funderat på det oväntade.

Så du menar att man ska slänga pla-nerna på soptippen?

Handelsbanken som avskaffade bud-get för mer än trettio år sedan för att det blev ett onödigt ont.

– Det är bättre att ha en grov eko-nomisk plan utifrån vad vi vet i dag och anpassa den för de förändringar som hela tiden sker. En budget blir lätt självuppfyllande och något man ska anpassa sig till trots att världen ut-anför går åt ett annat håll.

27N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 11

– Ja, en plan blir lätt ett mål. Vi läg-ger massor av tid på att göra planer och förälskar oss i dem. Vi följer dem även om vi kör i diket.

Vad ska man ha i stället?– Det gäller att planera, planera och

åter planera. Förbered er på fem tänk-bara scenarion med alternativa hand-lingsplaner. Det ger mental beredskap för att hantera det oförutsedda och gör oss adaptiva.

MoRoT och piskA boRT

Bo Rex förklarar att det bygger på att alla medarbetare har kunskap att kunna parera förändringar. Det är en bättre strategi än att ha en plan att hålla sig till när det blåser.

– Att folk inte vill ha förändring stämmer när någon annan vill att jag ska förändras. Morot och piska fungerar inte på moderna människor. En attrak-tiv förändring vill alla vara med på.

Han är också kritisk till att följa en budget och hänvisar bland annat till

Management i en komplex värld – att surfa på randen till kaos kan du beställa på Adlibris eller Bokus.

Management i en komplex värld –

I boken skriver Bo Rex också om stimu-lans och belöningar.

– Modern forskning visar att pengar är en hygienfaktor. Viktigare är den inre motivationen som hänger ihop med mening och vilja att åstadkomma något. Monetära incitament som bonu-sar har bara en kortvarig effekt. #

Hur väljer jag mentor? Jag är rätt ny som chef och vill utveck-las. Jag går kortare utbildningar och läser allt jag kommer åt om ledarskap. Funderar på om jag borde ha en men-tor. Vad bör jag tänka på för att en så-dan relation ska fungera?

Hälsningar tina

Fundera över vilka förväntningar som finns, både dina egna och mentorns. Om mentor-skapet har sanktionerats av din arbetsgi-vare (kanske din arbetsgivare betalar) vilka förväntningar finns då? I så fall är lojalitet en fråga du måste få klargjord. På vems uppdrag arbetar mentorn?

Att tänka efter före är klokt och något jag verkligen rekommenderar. Några frågor du behöver ställa till dig själv är:

Vad är syftet, ditt mål med att ha en • mentor?

Vilken sorts mentor vill du ha? Match-• ning – Urval?

Ansvarsfördelning mellan mentor och • adept?

Kan du avsätta den tid som krävs?•

Etiska förhållningsregler – vad gäller? • Konfidentialitet /Integritet?

Vilken mentor ska du välja? Några re-• kommendationer du kan utgå ifrån:

Mentorns främsta drivkraft ska vara • lusten att dela med sig.

Mentorn ska vara villig att stå tillbaka – • det är adeptens ditt, behov som är i fokus.

Mentorn ska drivas av att vilja se andra • växa – utan att servera färdiga lösning-ar. Det handlar om din utveckling.

Det måste vara en modig person som • vågar utmana – uppdraget är inget självändamål.

Aktivt lyssnande är en nödvändig för-• måga, det vill säga att lyssna så det märks. lycka till!

c H E F s F r å G a n

Christel Lindgren Karriärrådgivare

på Naturvetarna

Christel LindgrenKarriärrådgivare

på Naturvetarna

– För chefer och projektledare

seminarium om personlighetstester3 maj Stockholm

Nätverksträffar11 maj i Uppsala19 maj i Malmö

leadership Friday13 maj i Göteborg

läs mer: www.naturvetarna.se/chef

PÅ GÅNG

k A R R i Ä R

N AT U R V E TA R E28 N R 4 2 0 11

f R å g A E X p E R T E N :

Inkomstförsäkringen är en för-mån som ingår i medlemsavgiften så den kostar inget extra. Den fungerar så att den kompletterar ersättningen du

får från a-kassan och eventuella trygg-hetsavtal. Du är försäkrad för inkom-ster upp till 80 000 kr per månad och du kan få ersättning under 120 arbets-dagar vilket motsvarar ca ett halvår. A-kassa och inkomstförsäkring ger dig tillsammans upp till 80 procent av din gamla lön i ersättning.

För att få ersättning måste några villkor vara uppfyllda. Du måste ha varit medlem i förbundet i 18 måna-der, du måste ha arbetat minst 80 tim-mar i månaden 12 av de senaste 18 månaderna och du måste ha rätt till ersättning från a-kassan. Kravet på 18 månaders medlemskap kan också upp-fyllas om du har varit med i något an-nat förbunds inkomstförsäkring eller

har haft en privat inkomstförsäkring.Om du vill förlänga den tid du är

försäkrad kan du teckna en tilläggsför-säkring. Den gäller för ytterligare 120 dagar med ett ersättningstak på 50 000 kr. Även här kan du få ersättning upp till 80 procent av din gamla lön men när du fått ersättning från inkomstför-säkringen under 200 dagar sjunker er-sättningen till 70 procent. Tilläggsför-säkringen kostar 39 kr i månaden om din lön är 25 000 kr och 89 kr i måna-den om lönen ligger på 40 000 kr. Du måste själv se till att du är försäkrad för rätt lön i tilläggsförsäkringen.

Läs mer om inkomstförsäkringen på vår hemsida, www.naturvetarna.se!Ulf bERgiUs

Det första du bör göra är att kolla upp om det finns någon IT-policy på ditt ar-

bete. Din arbetsgivare bör nämligen ha riktlinjer för IT-användningen på arbets-platsen som klart och tydligt beskriver i vilken utsträckning du som anställd bland annat får skicka privata mejl.

Om det finns begränsningar måste arbetsgivaren alltså vara tydlig med vil-ka dessa är. Arbetsgivaren måste också i sin IT-policy informera om någon form av övervakning av e-postanvändningen sker. Oavsett om någon IT-policy finns för arbetsplatsen eller inte, är grundre-geln att arbetsgivaren inte får läsa pri-vat e-post. Detta kan man dock från arbetsgivarens sida göra avsteg ifrån om man till exempel misstänker att den an-ställde har gjort sig skyldig till brott, är

illojal eller om det finns en fara för in-formationssäkerheten.

Om en arbetsgivare går in och kon-trollerar en anställds e-post, måste en intresseavvägning göras av vad som vä-ger tyngst - arbetsgivarens intresse av kontrollen eller den anställdes skydd för sin personliga integritet. Tyvärr finns det ännu inte någon lagstiftning på detta område. Ett lagförslag om per-sonlig integritet i arbetslivet (där bland annat just de anställdas e-postanvänd-ning skulle regleras) har utretts i om-gångar, men tyvärr har dessa ansträng-ningar ännu inte resulterat i någon fär-dig lag.sofiA bÄck cARlÈN

NATURVETARNAS EXPERTER SVARAR PÅ FRÅGOR FRÅN MEDLEMMARNA

När gäller inkomst-försäkringen?Jag är ny medlem i Naturvetarna och undrar vad inkomstförsäkring-en kostar och om jag har nytta av den direkt. Vill också veta hur stor ersättningen blir om jag skulle bli arbetslös.

hÄlsNiNgAR ANNEli

Får arbetsgivaren kolla min mejl?Jag använder min jobbmejl också för privat bruk. Jag misstänker att min arbetsgivare har varit inne och kollat både mina arbetsmejl och mina privata mejl. Det känns lite obehagligt. Har arbetsgivaren verkligen rätt att göra det?

hÄlsNiNgAR jANNE

E X p E R T pA N E l E N :

Vill du komma vidare i karriären, få goda råd inför löne-förhandlingen eller få hjälp att lösa problem på jobbet är du välkommen att kontakta Naturvetarnas medlemsjour: www.naturvetarna.se/medlemsjour tel: 08-466 24 80.

Sofia Bäck Carlén Förbundsjurist

Ulf Bergius Ekonomichef,

biträdande förbundsdirektör

vidare i karriären, få goda råd inför löne-förhandlingen eller få hjälp att lösa problem på jobbet är du välkommen att kontakta Naturvetarnas medlemsjour:

Ulf Bergius Ekonomichef,

Sofia Bäck Carlén Förbundsjurist

29N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 11

ur är det att vara lärare?Det är väldigt roligt och läro-rikt! Jag kan vakna på morgo-nen och längta till jobbet – det

blir roligare ju mer man kommer in i det.

lärorikt – vad är det man lär sig?Man lär sig vad som funkar och inte funkar för att få ungdomar att förstå biologi. Det här är mitt första långvariga jobb, så jag lär mig också mycket om hur det fungerar på en ar-betsplats, och sedan har jag varit tvungen att friska upp mina kunskaper på vissa områden inom biologin, till exempel cellbiologi.

Hur väcker du intresse för biologin?Jag är ganska personlig när jag undervisar – jag

använder mycket humor och tar hjälp av egna exempel. Jag pratar inte bara utifrån läroboken, utan försöker göra det mer levande.

ditt vikariat tar slut till sommaren. Vad ska du göra då?Skolan ska expandera, så om jag har tur kan-ske jag blir erbjuden fortsatt tjänst till hösten. Men jag kompletterar just nu min fil. mag. i naturvårdsbiologi med en påbyggnadsutbild-ning i djurskydd på distans vid Linnéuniver-sitetet, och jag skulle gärna vilja jobba med djur. Om jag blir viltbiolog, djurskötare eller djurskyddsinspektör spelar inte så stor roll.

Får du nytta av dina lärarerfarenheter?Det tror jag. Jag har fått ta mycket eget ansvar

och har fått lägga upp alla mina kurser själv. När man sätter betyg, tränar man sig också i att göra svåra avvägningar.

skulle du rekommendera andra naturve-tare att ta lärarjobb?Absolut, om än inte för hela livet, så för ett tag. När man jobbar som lärare, lär man sig mycket om sig själv och får man en bättre för-ståelse för sitt ämne genom att försöka lära ut det till andra – man får se saker ur ett an-nat perspektiv. HM

”Man lär sig mycket som lärare”Naturvårdsbiologen Anna Tauson vill jobba med djur. Men sedan november

jobbar hon med ungdomar, på Mikael Elias Teoretiska Gymnasium i Göteborg.

Som vikarierande lärare i biologi och naturkunskap har hon redan lärt sig

mycket – inte minst om sig själv.

p å N y T T j o b b

H

Ulrika frimodigStadsträdgårdsmästare i Gisla-veds kommuntidigare jobb: BSV arkitekter och ingenjörer i Värnamo - vård & un-derhållsplaner för kyrkor och kyr-kogårdar och byggledning, Tage och Söner Byggnads- Smålands-stenar, Asplunds Bygg, Örebro Utbildning: Byggnadsingenjör, Trädgårdsingenjörsprogrammet i Alnarp samt 3 terminer lands-kapingenjör

seta kurtKlinisk forsknings-centrum, Örebrotidigare jobb: Kli-nisk immunologi,

Uppsala Utbildning: Biomedicinsk analytiker

lisa carlssonMiljöinspektör på miljöförvalt-

ningen Göteborg, Vattenskydd-senhetentidigare jobb: Länsstyrelsen Jönköpings Län, Naturavdelningen, Naturtillsyn-senheten

Utbildning: Biolog från Linkö-pings universitet.

christel benfalk VD för Svensk Mjölk tidigare jobb: Se-nast lantbruksdirek-tör på Länsstyrel-

sen i Uppsala län Utbildning: Husdjursagronom, forskarutbildad vid SLU

cajsa lisa AndersonÅtervändar-post-doc” vid Institutio-nen för Växt- och

Miljövetenskaper, Göteborgs universitet

tidigare jobb: postdoc vid Real Jardín Botanico, MadridUtbildning: Doktor i systema-tisk biologi vid Uppsala univer-sitet

katarina EisleitnerProduktspecia-list inom psykiatri, Lundbeck AB

tidigare jobb: Nordic Account Manager, Medicom Medical PublishersUtbildning: Master i Molekylär-biologi vid Stockholms Universitet

Mari TörröRegionplanansva-rig, Mellanskog, Region Nordtidigare jobb: In-

stitutionen för skogens produk-ter, SLU, Uppsala

Utbildning: Magister i skogsve-tenskap, Skogsvetare

fredrik högbergMiljöstrateg, Kungs-backa kommuntidigare jobb: Mil-jöstrateg, Borås Stad

Utbildning: Fil. mag. i Human-ekologi, Göteborgs Universitet

Therese AremyrKommunekolog på Örebro kom-muntidigare jobb:

Co-koordinator för åtgärdspro-gram för hotade arterUtbildning: Miljövetenskap med inriktning på naturvård

eller är på gång att byta? Skicka ett mejl till: redaktion@natur vetarna.se så får du vara med på listan över naturvetare som har nytt jobb. Bifoga gärna en högupplöst bild på dig själv. Har du också nytt jobb

f l E R p å N y T T j o b b

Anna tauson med en jakt-falk under en inventering i Padjelanta sommaren 2010.

N AT U R V E TA R E30 N R 4 2 0 11

LIMNOLOGVi söker en medarbetare som ska arbeta med bland annat limnologiska utredningar och åtgärdsprogram för sjöar, vattendrag och kustvatten. Som limnolog hos oss får du utmanande och varierande arbetsuppgifter.

Läs mer på www.stockholmvatten.se/jobb

Umeå kommun söker

Erfaren miljöinspektör till Miljö- och hälsoskydd, för tillsyn av miljöfarligverksamhet.

Vi söker dig som är utbildad miljöinspektör samt har gedi-gen erfarenhet av arbete med tillsyn och rådgivning enligtmiljöbalken inom miljöskyddsområdet. Det är meriterandeom du har erfarenhet av tillsyn på tyngre industrier.

Gör din ansökan påwww.umea.se/jobb

Sista ansökningsdag 9 maj 2011

Stiernhööksgymnasiet söker inför höstterminen

Naturbrukslärare inom odling/teknikTjänsten är en tillsvidareanställning på heltid.

Välkommen med din ansökan senast 2011-05-15.

Mer information finns på www.rattvik.se/ledigajobb

HS Konsult AB söker

ByggnadsrådgivareVälkommen att läsa mer om tjänsten på:

www.hushallningssallskapet.se/hskonsult

Den som håller hårt i annonspengarna, håller hårt på fackpressen.

www.sverigestidskrifter.se

AnnonsbokningJeanette DuvertTel: 08-466 24 86Vxl: 08-466 24 80

Boka dina annonser hos mig!

Bokning och materialadress: annons@naturvetarna.se

31N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 11

tidningen för forskning i framkant

Som medlem i Naturvetarna får du rabatt på en prenumeration av FORSKNING

50%

Innehållet i FORSKNING spänner från intressanta student projekt över framstående forskning vid universitet och högskolor till nydanande utveckling inom företagssektorn. FORSKNING ges ut i nära samarbete med hög skolor och universitet, vilket garanterar hög redaktionell kvalitet och trovärdighet.

Du beställer enkelt din prenumeration genom att maila ditt namn, adress och telnr till: sofia@forskning.com

Glöm inte nämna att du är medlem i naturvetarna.

Du betalar endast 135 kr (inkl moms) för 4 nr/år, ordinarie pris 270 kr. Är du studerande betalar du 100 kr/år.

TEMABioteknik

MÖT

STEN STYMNE BIOTEKNIK, MEDICIN, LIVSMEDEL, KEMI

www.forskning.com

FORSKNINGSSVERIGEUNIVERSITETSNYTT

3-42010

S P A N A R I N

N AT U R V E TA R E32 N R 4 2 0 11

Vardagsretorik.

TA L A R KO N S T

Så får du folk att lyssna

Du har precis presenterat århundradets idé, men, efter en kort tystnad, fortsätter övriga deltagare mötet som om inget hade hänt. Känner du igen dig? Det är tyvärr inte bara vad du säger, utan även hur du säger det som räk-nas. När man hör ordet retorik, går tankarna osökt till top-politiker och valdebatter, men retoriken kan med fördel användas även i vardagen. Det har retorikkonsulten Elai-ne Bergqvist tagit fasta på i sin nya bok Snacka snyggt. Här får du lära dig hur du får folk att lyssna på det du säger och hur du bäddar för ditt budskap med kropps-språk och klädval. ”Den som behärskar konversa-tionskonsten har bättre förutsättningar i livet”, skriver

Elaine Bergqvist, och avslöjar hur du får någon att gilla dig på tre minuter, hur du ger kritik utan att få ovänner och hur man egentligen ska använda powerpoint. HM

www.norstedts.se

Vardagsretorik.

Du har precis en kort tystnad, fortsätter övriga deltagare mötet som om inget hade hänt. Känner du igen dig? Det är tyvärr inte bara vad du säger, utan även hur du säger det som räk-nas. När man hör ordet retorik, går tankarna osökt till top-politiker och valdebatter, men retoriken kan med fördel användas även i vardagen. Det har retorikkonsulten Elai-ne Bergqvist tagit fasta på i sin nya bok

S T R Ä N GT E O R I

Universums uppkomst i UppsalaVill du höra fysikern och författaren Stephen Hawking tala om universums uppkomst? Då ska du bege dig till Uppsala den 2 juli, för den populär-vetenskapliga dagen på Strings 2011. Det här är första gången som världskonferensen om sträng-teori hålls i Sverige och hundratals fysiker väntas inta Uppsala under den mer avancerade delen av konferensen 27 juni till 1 juli. Strängteorin är den bästa kandidat vi har till en teori för allt. Läs mer

om den och om den svenske fysikerförfattaren Ulf Danielsson, en av arrangörerna bakom Strings, på fysiktemat, sid 12. HM

Läs mer: www strings2011.se

K U LT U R O C H N AT U R

Sista chansen att se Lunds zoologiska

Skrapet av stolar som flyttas från monter till monter. Den fräna dof-ten av sprit från de ryggradslösa djurens avdelning. Hur många bio-loger har inte fått sin kunskap om hur alltifrån bandmaskar till små-fåglar ser ut tack vare Lunds zoologiska museum? Efter nära hundra år ska nu valskeletten klippas isär och packas ner, tillsammans med över tio miljoner andra djur, för att flyttas till bättre lokaler. Den vär-defulla insektssamlingen flyttar till Ekologihuset, medan allt annat material magasineras. Med föremål från 1735, är Lunds zoologiska museum Sveriges äldsta. Det har varit öppet för allmänheten sedan 1930-talet, men när det stänger sina dörrar för gott efter sommaren, blir det magasinerade materialet endast tillgängligt för forskare och i viss mån studenter. Sista chansen nu alltså, för en djupdykning i djurrikets mångfald och en tidsresa i forskning, kultur och arkitektur – allt för ynka tio kronor per vuxen. Ring och boka tid! HM

Läs mer: www.biomus.lu.se/zoologiska-museet

P E R S O N K E M I

Fira med kvinnlig fägring

För omkring hundra år sedan bör-jade den sedemera världsberömda professorn Lise Meitner sin forskar-karriär i en källare i Berlin. Institutet ovanför var avsett endast för män. Den kvinnliga vetenskapshistoriens galjonsfigur Marie Curie fick två Nobel pris, men varken hon, eller hen-nes dotter, Irène Joliot Curie, även hon nobelpristagare, släpptes in i den franska vetenskapsakademien.

Det skulle dröja ända till 1960-talet innan den första kvin-nan fick sätta sin fot i vetenskapens finrum i Frankrike. Att läsa internationella kemiårets officiella bok European Women in Chemistry är att få inblick i en värld full av orättvisor och umbäranden, men också att få ta del av den brinnande kun-skapstörst som drivit kvinnor att, mot alla odds, dra på sig labbrocken. Ett tjugotal författare har porträtterat över fem-tio kvinnor, från alkemisterna ett par hundra år efter Kristus till dagens forskningsledare. Redaktörer är Jan Apotheker och Livia Simon Sarkadi. HM

Läs mer: www.wiley.de

Kemiåret sätter kvinnan i fokus.

Årets händelse inom fysik.

FOTO: AN DR EAS B R U H N

FO

TO

: A

ND

RE

AS

BR

UH

N

33N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 11

en kanske mest etablerade bilden av relationen mellan naturvetenskap och teknik är förledande okomplicerad: teknik är tillämpningen av vetenskapens resultat.

Detta synsätt blir dock svårare att upprätt-hålla i takt med att den vetenskapliga proces-sen blir allt mer beroende av spjutspetstekno-logi för att framskrida. Tendensen är särskilt tydlig inom fysikvetenskapen, där även den mest teoretiska forskningen är i något avse-ende avhängig resultat från högteknologiska anläggningar som LHC. Men ömsesidig väx-elverkan mellan teknik och vetenskap är inget samtida fenomen: utan tekniker för tidmät-ning skulle till exempel många av naturveten-skapens begrepp och teorier vara menings-lösa.

Tekniken bör inte begripas endast som summan av sina fysiska uttryck, utan måste förstås också som ett sätt att erfara och skapa verkligheten, centrerat kring kontrollerbar-het och effektivitet. I takt med att det tekno-logiska tänkandet etableras som samhällelig tolkningsram, formar det även vetenskapens praktik och frågeställningar, på samma sätt som det vetenskapliga förhållningssättet har utövat inflytande på tekniken. Ju mer avan-

cerad och specialiserad den experimentella teknologin blir, desto svårare blir det också att tydligt skilja mellan verkligheten och repre-sentationen av densamma – en central uppgift särskilt inom naturvetenskapen.

Således har nödvändigheten i att anlägga ett teknikkritiskt perspektiv på vetenskaplig forskning inte enbart att göra med tillämp-ningen av enskilda forskningsresultat. Men inte heller när tillämpning diskuteras, kan det göras som en isolerad fråga. Istället måste den oförutsägbarhet och etiska problematik som behäftar omsättandet av vetenskap i teknik behandlas utifrån en syn på dem båda som två aspekter av samma process.

När ett resultat väl föreligger som möjlig-gör en viss teknisk innovation är det i nå-gon mening för sent för en etisk bedömning – möjligheten utgör i den teknologiska ord-ningen ett imperativ i sig. Inom detta ramverk tillmäts också naturvetenskapen, på samma sätt som teknologin, förmågan att lösa samt-liga problem som den själv orsakar: liksom

merparten av teknologiskt angripna problem är sprungna ur tekniken, härrör många av de problem som naturvetenskapen söker att lösa från det vetenskapliga systemet självt. Och liksom i det teknologiska fallet, fungerar antagandet som en motor för att driva på ut-vecklingen, och att underbygga den moraliskt.

Möjligen är den samtida forskningens djupa teknikberoende till stor del osynligt på grund av att det så mycket liknar teknikbero-endet hos samhället i stort. Utvecklingen går i riktning mot en allt större teknologisk do-minans över den mänskliga erfarenheten: den andel av våra liv som upplevs direkt, istället för att förmedlas genom telefoners, datorers eller teveapparaters skärmar, är i stadigt av-tagande – det är helt enkelt genom tekniken vi uppfattar och tolkar världen. Teknikens påverkan på naturvetenskapen är massiv och

värd att diskutera, men än mer avgörande är frågan om dess effekter på vår mänsklighet.

HELENA GRANSTRÖMFil. Lic. i matematik och författare. Senaste boken är Infans (Natur & Kultur, 2011)

GENOM TEKNIKEN

UPPFATTAR VI OCH

TOLKAR VÄRLDEN

G Ä S T K R Ö N I K A N

D

3 Personlighetstester – berör det dig som chef? Stockholm

9–15 Ett friskare Sverige – hela Sverige

10 Mötesplats Saco med Anders Johnson, Stockholm

10 Utveckla dig på Kunskapsdagarna, Malmö

10 Att synas och rekrytera, Malmö

11 Att synas och rekrytera, Göteborg

12 Inspirationsdag för kunskapsföretagare, Linköping

16–17 Utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete, Östersjön

M A J

K A L E N D A R I E T hittar du på www.naturvetarna.se/kalender

HAR DU NÅG OT SPÄN NAN DE AR RANG E MANG FÖR

NATU RVETAR E PÅ GÅNG? T I PSA KALE N DAR I ET PÅ

W W W. N AT U R V E TA R N A . S E

25–26 Ekologiska Kretslopp, Järna

26–28 SkogsElmia 2011Bratteborg, Vaggeryds kommun

27 Forskning & utveckling i morgondagens Life Science, Göteborg

Naturvetenskap som lösning på problem den själv orsakar

FOTO: AN DR EAS B R U H N

FO

TO

: A

XE

L Ö

BE

RG

N AT U R V E TA R E34 N R 4 2 0 11

Välkommen till

tidningen Naturvetare!Annonser i Naturvetare når unika målgrupper! Med en annons i Naturvetare når du drygt 33 000 naturvetare. Du kan välja att synas i endast tidningen, nyhetsbrevet, webben eller i alla tre kanaler samtidigt.

NR. ANNONSSTOPP UTGIVNING TEMA

K A R R I Ä R , V E T E N S K A P, N ÄT V E R K

UTGIVNINGSPLAN 2011

En webbannons ingår i priset.Begärd placering: 15 % påslag.Moms tillkommer inte på priset.

Bilagor: för kostnadsförslag kontakta annons@naturvetarna.se.

5 17 maj 03 jun Gruvnäring – Geovetenskap

6 16 aug 01 sep Life Science

7 20 sep 06 okt Miljö – Klimat – Energi

8 18 okt 03 nov Pensioner – Finans – Försäkringar

9 29 nov 15 dec Lantbruk – Livsmedel

PRISER

1/1 sida (185 x 235 mm) 25 000 kr

1/2 liggande (185 x 116 mm) 17 000 kr

1/2 stående (90 x 235 mm) 17 000 kr

1/4 stående (90 x 116 mm) 14 000 kr

1/4 liggande (185 x56 mm) 14 000 kr

1/8 sida (90 x 56 mm) 11 000 kr

ensioner – Finans – Försäkringar 1/2 stående (90 x 235 mm)

1/4 stående (90 x 116 mm)

1/4 liggande (185 x56 mm)

1/8 sid

Plats-

annonser

25% rabatt

26 - 28 maj 2011

På SkogsElmia träffas skogsägare, entreprenörer, skogstjänste-män och leverantörer av maskiner och tjänster för skogsbruket. Under några intensiva men underhållande dagar utbyter man åsikter, testar och provkör nyheter, förbereder investeringsbeslut och knyter intressanta kontakter. SkogsElmia arrangeras självklart utomhus - i skogen. Välkommen!

www.skogselmia.se

Välkommen till Nordens största skogsmässa

35N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 11

Bästa doktorsavhandling och examensarbete belönas med 50 000 kr respektive 25 000 kr. Alla naturvetenskapliga arbeten som har lagts fram under 2010 inom KEMI är välkomna att delta.

Nominera genom att formulera en kort motivering och skicka avhandling eller examensarbetet tillsammans med kontaktuppgifter senast den 27 juni.

Prisutdelningen äger rum den 20 oktober. Juryn består av ledamöter i Kungl. Vetenskapsakademien som kommer att göra en bedömning av samtliga inskickade bidrag. Varje institution har rätt att nomi-nera en avhandling men när det gäller examensarbetet är det fritt fram för alla att nominera.

NOMINERA TILL ÅRETS

NATU RVETAR PR I S!KE M I

Nomineringarna skickas till:

NATU RVETAR NAAtt: Jeanette DuvertBox 760131 24 Nacka

Det går även bra att mejla in på naturvetarpriset@naturvetarna.se

N AT U R V E TA R E36 N R 4 2 0 11

Satsa på talangerna och ge dem bra villkor i krea-tiva miljöer där väggarna vibrerar. Då kan svensk forskning lyfta och möta utmaningar som miljö- och klimatproblem, epi-demier och bidra till hö-gre tillväxt. Det var någ-ra slutsatser från årets Stockholm Meeting.

F OR S K N I N G E N S FRAMTI D

Staffan Normark, Kungl. Veten-skapsakademins ständige sekre-terare, satte huvudet på spiken i sitt slutord.

– Hur får vi det att hända som alla är överens om, till och med utbildningsministern är inne på samma spår?

Staffan Normark pekade ut några utmaningar för att få bätt-re utväxling på forskningen.

– Vi måste satsa på att få hit de bästa talangerna. I dag släp-per vi in alla till akademin och

Så får vi svensk forskning att lyfta

Den akademiska entrepre-nörer Helene Andersson Svahn var en frisk fl äkt.

Göran Sandberg och Torsten Wiesel i samtal om forskningens framtid.

Lars-Erik Nyström, Åke Hagström, Harriet Andersson Svahn och Carl-Henrik Heldin vill satsa på talangerna och ge dem bra villkor.

svälter ut dem av brist på kar-riärvägar. Det handlar om att skapa goda villkor med trygghet för individen i en kreativ miljö med modern utrustning och in-frastruktur.

COOLT ATT FORSKA

Staffan Normark påpekade ock-så att det inte är så illa. Det görs mycket bra forskning i Sverige. Men vi kan bättre.

– Vi behöver förebilder, det ska vara kul och coolt att forska med chans att bli känd, sa Carl-Henrik Heldin, branch director för Ludwiginstitutet i Uppsala. – Jag tror på mentorskap, lik-som utvärdering och internatio-nellt utbyte.

Han är ingen vän av stora program, som mest gynnar äld-re etablerade forskare.

– Det är dessutom svårt att utkräva ansvar för dåliga projekt. Ge hellre medel till fria forskare som samarbetar med andra, sä-ger Henrik Heldin.

Helene Andersson Svahn svepte in som en frisk fläkt och

visade att det är möjligt. Hon är professor i nanobioteknik vid KTH och vd för Picovitro, som utvecklar verktyg för DNA-, protein- och cellanalys.

FEMÅRIG FINANSIERING

För henne var en femårig fi-nansiering från KVA med in-byggd frihet en nyckelfaktor.

– Stark infrastruktur i en kreativ miljö där väggarna vi-brerar har hjälpt mig, liksom lä-rarundantaget som lärt mig att ta patent på innovationer. Risk-kapital med hjälp av affärsäng-lar är ännu en framgångsfaktor.

Nu siktar hon på att utveckla sin forskargrupp med fler dok-

torander och säkra en långsik-tig finansiering. Det mesta har flutit på för Helene Andersson Svahn på sin resa som akade-misk entreprenör.

INTE FÖR ALLA

Lars-Erik Nyström, forsknings-chefen vid GE Healthcare – Bios-ciences bjöd på spännande tan-kar från industrin.

– Vi är dåliga på grundforsk-ning och att förutse paradigm-skiften. Därför behöver vi uni-versiteten. Vi vill ha experter och de som är redo för bigbang.

Han sticker inte stol med att de söker över hela världen efter de bästa talangerna, som

STO C K H O LM M E E T I N G 2011

M E D L E M S N Y T T

37N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 11

Vilka faktorer ger en gynn-sam grogrund för kreati-vitet inom forskningen? I USA tar man nu krafttag för att forskningspoliti-ken ska grundas på veten-skap. Naturvetarna flög in Al Teich, topprådgivare på AAAS, till Stockholm, där han bland annat fick möta Jan Björklund.

F I N FRÄM MAN D E När fysi-kern Al Teich besöker Stock-holm, har han just dragit sig tillbaka från ett nära två de-cennier lång chefsskap för forskningspolitiska program påAmerican Association for the Advancement of Science, AAAS – organisationen som bland annat ger ut en av värl-dens mest prestigefyllda ve-tenskapliga tidskrifter - Sci-ence. I sin nya roll som råd-givare talar han sig varm för projektet Science of Science and Innovation Policy – Sci-

SIP, som startades våren 2006, med målet att föra forskning-en kring forskningspolitik närmre beslutsfattarna.

Delprojekt handlar bland annat om konfliktlösning i tvärvetenskapliga forsknings-projekt, och att ta fram mo-deller för att hantera och ut-värdera forskningssamarbeten och i förlängningen också kunna förutsäga om ett sam-arbete har förutsättningar att bli produktivt.

Ett mer kontroversiellt tema går ut på att försöka fånga in-spirationens väsen och till ex-empel studera vilka kognitiva processer som ligger bakom kreativitet inom teknologi.

Man ringar också in grup-per bakom vetenskapliga ar-tiklar som har fått stort infly-tande och citeras flitigt i andra forskares artiklar. Vilka sociala faktorer rådde under arbe-tet och hur har de påverkat processen? Finns det ett soci-alt framgångsrecept? Smittar strålglansen från stjärnforska-re av sig på kollegorna?

AMERIKANER RÖR PÅ SIG

Redan indentifierade fram-gångsfaktorer för forskningen är att arbeta i privat sektor innan man ger sig in på fors-karbanan, att ha en kreativ postdok-mentor och att vara en del av en relativt liten fors-kargrupp, men samtidigt ha ett engagemang i en större struk-tur och långvariga och stabila strategiska samarbeten. Hög produktivitet i sig bäddar ock-så för banbrytande forskning, liksom rörlighet.

– Min uppfattning om Sve-

rige är att man får en tjänst och stannar på den. I USA är det vanligare att man flyt-tar runt och även forskar ut-omlands, säger Al Teich, som själv vill lägga en miljö som gynnar risktagande till listan.

– Det måste finnas tole-rans för misslyckanden och en process när man utvärde-rar ansökningar om anslag där man inte hela tiden söker efter minsta gemensamma nämnare, utan vågar satsa på något som ligger lite utanför ramarna.

TRYGGHET I TENURE TRACK

Det är inte bara rörligheten som är större för amerikanska forskare, utan också trygg-heten. En undersökning som Naturvetarna har gjort bland sina forskande medlemmar visar att bara hälften av dem som forskar vid universitet och högskolor har tillsvidare-anställning.

– De flesta amerikanska forskare har fast anställning eller åtminstone avtal som löper över lång tid. Vi har ”tenure track” – ett system där man utvärderas efter sex år, och om man då godkänns så får man i princip en livstids-anställning. Annars åker man ut efter det sjunde året och får söka sig till ett annat universi-tet eller till näringslivet, berät-tar Al Teich.

Han tror att osäkra och pro-jektbaserade anställningar kan leda till utslätad forskning.

– Man kanske väljer projekt som inte är så kontroversiella, för att de har högre sannolik-het att få anslag. HM

Kreativiteten under lupp i USA

ska fungera i GE:s ekosystem. Han förvånas över den föråldrade infra-strukturen på universiteten.

– Forskning är inte till för alla. Satsa på de som är duktiga. Det finns pengar inom systemet men det sak-nas en bra struktur. För att komma dit krävs det politiskt mod, sa Lars-Erik Nyström.

Han beklagar sig över att många disputerade inte håller måttet, de är inte anställningsbara .

– Kom ihåg att det inte är antalet doktorander som räknas, utan kva-liteten.

LEDARSKAP SAKNAS

Tuula Teeri, president vid Aalto Uni-versitetet, är inne på samma linje.

– Ge pengarna till de bästa fors-karna och jobba över ämnesgränser-na tillsammans med industrin för att kunna påverka politikerna. Då är en förändring möjlig.

Göran Sandberg, verkställande ledamot för Kurt & Alice Wallen-bergs stiftelse, betonade långsiktig-het med säker finansiering.

– Men framför allt saknas det aka-demiskt ledarskap, både från politiskt håll och bland rektorerna på landets universitet och högskolor. Vi måste skapa bra villkor för forskarna om vi ska attrahera de bästa.

ANNAT I USA

Torsten Wiesel, nobelpristagare i medicin 1981, menar att det är ett internationellt problem. Som Presi-dent Emeritus på Rockefeller Uni-versity, USA ser han Sverige ur ett annat perspektiv.

– Vad kan universiteten erbjuda unga forskare som har passionen? Trygghet saknas och rörligheten universitet emellan och till närings-livet måste öka. Likaså behövs det fler utbytesprogram med utländska universitet.

På Rockefeller University är kon-kurrensen stenhård för sökande till forskarutbildningen. Men när de väl har kommit in så finns det en bra struktur där talangerna får möjlighet att utvecklas.

Det borde inspirera svenska uni-versitet till nytänkande. LEL

Al Teich tror att rörlighet och risktagande är framgångsfak-torer i forskningen.

Dags att något händerMATS BRODÉN, GRUNDARE AV BIOINSPIRED FORUM,

SOM KOPPLAR SAMMAN FORSKARE, ENTREPRENÖ-

RER OCH RISKKAPITALISTER:

– Jag vill se fler modiga forskare som tar steget och blir entreprenörer.

– För samman KI, Konstfack, KTH och Handels och skapa något nytt. Jag jobbar själv med att undersöka hur den fy-siska miljön – arkitekturen – påverkar kunskapsutbytet.

M E D L E M S N Y T T

N AT U R V E TA R E38 N R 4 2 0 11

Så tyckte vi som var där:

Lär av andraMAGNUS HÄRVIDEN, FORSKNINGSRÅD I BRYSSEL:

– Intressant med internationella utblickar. Vi borde in-spireras av amerikanska forskare som ger politikerna verktyg för att kunna göra satsningar på forskning.

– Spännande med Aalto Universitetet som testar ett helt nytt upplägg med integrering av olika discipliner.

Dåliga villkor oroarLINDA JOHANSSON, WEBBREDAKTÖR OCH SOFIE

ANDERSSON, UTREDARE PÅ TANDLÄKARFÖRBUNDET:

– Mycket inspirerande, inte minst att höra om utvecklingen i Japan. Oroväckande att villkoren är så dåliga på de svenska universiteten, vilket gör det svårt att locka unga att välja den karriären.

Tydligare roller i finansieringenMATTIAS LUNDBERG, VINNOVA:

– Spännande titel och bra initiativ, men alla var lite för överens och ingen vågade sticka ut hakan. Alla vi som är här brinner för innovation.

– Jag vill se tydligare roller i forskningsfi-nansieringen, i dag är vi många kockar.

Mycket att ta med sig hem KARIN SCHMEKEL, UTBILDNINGSDEPARTE-

MENTETS FORSKNINGSPOLITISKA ENHET:

:– Mycket att ta med sig hem, som att läkeme-delsindustrin så starkt efterfrågar grundforskning från universiteten. Kanonbra att bland annat KVA gör en satsning på unga forskare.

– Det finns för många forskare för systemets vo-lym. Det är lätt att komma in men det är dåligt med karriärvägar för disputerade.

Rekrytera de bästa forskarnaLINDA SANDBLAD, FORSKARE, INSTITUTIONEN

FÖR CELL- OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI, KAROLINSKA

INSTITUTET:

– Det kom fram många bra idéer. Det klagades en del på politiker och rektorer, men de var ju inte här och kunde svara.

– Jag tror att man ska fokusera på att rekrytera de bästa forskarna från hela världen och behålla postdoks som kommer hit. De utför forskningen och lär upp dok-toranderna.

Tydligare karriärvägar och finansiering THÉRÈSE ROSKLINT, LEDAMOT I NA-

TURVETARNAS STYRELSE OCH KON-

SULT PÅ PROFFICE LIFE SCIENCE:

– Roligt att höra den unga professorn He-lena Andersson Svahn prata om sin karriär och samtalet mellan nobelpristagaren Tor-sten Wiesel och Göran Sandberg.

– Jag tror att svensk forskning behöver mer långsiktighet och mer tydlighet både i karriärvägar och i finansiering. Bra att

några från utbildningsdepartementet var här och lyssnade. Hop-pas att det blir förändring.

STO C K H O LM M E E T I N G 2011

Så tyckte vi som var där:

MAGNUS HÄRVIDEN, FORSKNINGSRÅD I BRYSSEL:

– Intressant med internationella utblickar. Vi borde in-

MAGNUS HÄRVIDEN, FORSKNINGSRÅD I BRYSSEL:

– Intressant med internationella utblickar. Vi borde in-spireras av amerikanska forskare som ger politikerna verktyg för att kunna göra satsningar på forskning.

Så tyckte vi som var där:Så tyckte vi som var där:Så tyckte vi som var där:Så tyckte vi som var där:Så tyckte vi som var där:Så tyckte vi som var där:

– Intressant med internationella utblickar. Vi borde in-– Intressant med internationella utblickar. Vi borde in-spireras av amerikanska forskare som ger politikerna spireras av amerikanska forskare som ger politikerna spireras av amerikanska forskare som ger politikerna spireras av amerikanska forskare som ger politikerna spireras av amerikanska forskare som ger politikerna spireras av amerikanska forskare som ger politikerna

MAGNUS HÄRVIDEN, FORSKNINGSRÅD I BRYSSEL:MAGNUS HÄRVIDEN, FORSKNINGSRÅD I BRYSSEL:

39N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 11

KONTAKT

wwww.naturvetarna.se

E - P O S T : info@naturvetarna.se eller fornamn.efternamn@naturvetarna.se

P O S TA D R E S S : Box 760, 131 24 Nacka

B E S Ö K S A D R E S S : Planiavägen 13

VÄ X E L : 08–466 24 80måndag–torsdag kl. 08.30–16.30fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.15–13.00

FA X : 08–466 24 79

O R D F Ö R A N D E : Madelen Nilsson, 073–366 24 79

F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R : Thomas Malmer, 08–466 24 82

M E D LE M SJ O U R : jour@naturvetarna.seväxel 08–466 24 80För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera.måndag–torsdag kl. 08.30–16.30lunchstängt kl. 12.00–13.00fredag kl. 13.00–15.00

M E D LE M S S E R V I C E : info@naturvetarna.se växel 08–466 24 80

K A R R I Ä R S E R V I C E : karriar@naturvetarna.seväxel 08–466 24 80

C H E F S S E R V I C E : elisabet.engdahl-linder@naturvetarna.se08–466 24 26

A K A D E M I K E R N A S E R K Ä N DA A R B E T S LÖ S H E T S K A S S A : www.aea.se, post@aea.seväxel 08–412 33 00

I N KO M S T F Ö R S Ä K R I N G E N : www.inkomstforsakring.com/naturvetarnakundservice@inkomstforsakring.com0200–87 50 40

A K A D E M I K E R F Ö R S Ä K R I N G :www.akademikerforsakring.seinfo@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

A K A D E M I K E R R Å D G I V N I N G :www.akademikerradgivning.seinfo@akademikerradgivning.se08–518 043 80

Nu är det klart att Djur-skyddsinspektörernas riksförening, DIRF, blir en professionsförening inom Naturvetarna. Det slutgiltiga beslutet fatta-des enhälligt på årsmö-tet i mars. De har redan hunnit med att träffa jordbruksministern.

NÄTVE R K – Det är ett steg i helt rätt riktning. Med Natur-vetarna i ryggen får vi större tyngd när vi ska påverka villkoren för landets djur-skyddsinspektörer, säger Eva Eriksmarck, ordföran-de i DIRF.

De har det tufft nu med små resurser och mycket ad-ministration som stjäl tid.

– Innan överflytten till länsstyrelsen ägnade vi tre fjärdedelar av tiden åt kon-troller i fält och runt en fjärdedel åt administration. Nu är det tvärtom.

Det får tillföljd att ärenden ligger på hög och får vänta tills de värsta anmälningarna har åtgärdats. I många län hinner man ännu inte med att göra oanmälda kontroller.

– Vi har precis träffat Es-kil Erlandssonoch tipsade om hur kontrollen kan förbättras. Kritiken mot tillsynen kan uppfattas som att vi inte gör vårt jobb och är ineffektiva, vilket jordbruksministern tog till sig och förklarade att kriti-ken inte var riktad till inspek-törerna.

Projektet ”Oskar” som Jord-bruksverket ska driva under 2011 har nu startat. Det syftar till att ta fram goda exempel från olika länsstyrelsers ar-betssätt och rutiner och få till en effektiv och likvärdig djur-skyddskontroll i landet.

Den processen välkomnar Eva Eriksmarck, som hon och kollegorna i DIRF kommer att följa med stort intresse och förhoppningsvis även kunna påverka.

Ett visst hopp väcktes när jordbruksministern i höstbud-

geten utlovade 25 nya miljoner kronor till djurskyddstillsynen.

– De pengarna är välkomna, men pro-blemet är att länssty-relserna har använt dem på olika sätt. Fle-ra län har täckt upp underskott i sin bud-get, vilket har med-fört att pengarna inte har gått till djurskyd-det. LEL

Djurskyddsinspektörer kan påverka

Henrik Öhman var en av många som svarade snabbt på Naturvetarnas löneenkät. Men han var den enda som med lot-tens hjälp vann en iPad.

LÖN E R – Jätteroligt och över-raskande. Just nu vet jag inte riktigt vad jag ska använda den till, men jag är övertygad

om att den kom-

mer till nytta.Henrik Öhman tycker att det är viktigt att svara på löneen-käten och

bidra till lönestatistiken.– Ju fler som svarar desto

bättre blir kvaliteten. Den här statistiken är unik på så sätt att jag inte får tag på den på annat håll, mer än från kurs-kamrater. Lön kan ju vara en känslig fråga och är kanske inte något man pratar med kollegorna om.

Själva lönestatistiken an-vänder han inför löneför-handlingen.

– Även om spannet är brett, så har jag nytta av sta-tistiken och får koll på hur jag ligger till i förhållande till andra inom branschen med motsvarande jobb.

Henrik Öhman är jägmäs-tare och jobbar som inspektor på Mellanskog, vilket innebär skoglig rådgivning och vir-kesköp.

– I ett läge med bra priser på både timmer och massa-ved är det full fart i skogen, även om det djupa snötäcket i trakterna av Västerås utgör ett hinder just nu. LEL

Henrik fyllde i löneenkäten och vann en ipad

Henrik Öhman är jägmästare.

Mindre tid att kolla kossorna nu.

PROJEKTLEDNING FÖR NATURVETARE 15 HÖGSKOLEPOÄNG

Akademiska poäng, förbereder för PMI-certifi e-ring, nya strömningar, Best Practice!

Kvartsfart, programperiod från höstterminen 2011 till vårterminen 2012, sex programträffar på campus, i övrigt studier på hemmaplan

AFFÄRSMANNASKAP FÖR NATURVETARE7,5 HÖGSKOLEPOÄNG

Vi plockar russinen ur MBA!

Kvartsfart, programperiod höstterminen 2011, 4 programträffar på campus, i övrigt studier på hemmaplan.

Medlemmar i Naturvetarna har rabatt på avgiften till båda utbildningarna.

Mer information och anmälan:

www.education.lu.se/samarbeten/naturvetarna

Elisabet Engdahl-LinderNaturvetarnaelisabet.engdahl-linder@naturvetarna.se 08-466 24 80

Per MalmbergLund University Commissioned Educationper.malmberg@education.lu.se 046-222 07 07

P O S T T I D N I N G BAvsändare: Naturvetarna , Box 760, 131 24 Nacka

Inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här brevid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

B L I M E D LE M I NATU RVETAR NAÄR DU NATU RVETAR E och vill få del av Naturvetarnas service och ingå i ett kvalifi cerat nätverk så kan du enkelt bli medlem. Mejla till info@naturvetarna.se, så skickar vi en länk där du kan ansöka om medlemskap.

Ännu enklare är att gå in på, www.na tu rve t a rna .seklicka på ”Bli medlem”.

Gå vidare i karriärenNu har du chansen att spetsa din kompetens. En nyhet är utbildningen i projektledning där du får verktygen att planera, genomföra och utvärdera projekt. Vi har också glädjen att erbjuda den populära utbildningen i affärsmannaskap, som i höst går för tredje gången.

Båda utbildningarna är skräddarsydda för yrkesverksamma naturvetare och utvecklade av Naturvetarna och Lunds universitet.

Anmälan senast 27 maj 2011

UTB I LDN I NG