FilmmakareMatematiker bygger animerade fi lmer i 3D

NÄR AVS LÖJAR D E B LU FFE N?

K A R R I Ä R , V E T E N S K A P, N ÄT V E R K

N U M M E R 42012

Stadsodling lyfter problemområden

LASE R LJ US G E R HOPP

5TIPS FÖR BÄTTRE

HÄLSA PÅ JOBBET

KLIMATSKATT PÅ KÖTT? SID 12 | UPPMUNTRA DE ÄLDRE SID 13 | KOLL PÅ KADMIUM SID 34

TE MA:

ITSID 14–21

Naturvetarnas stipendium går till naturvetare som genom sitt professionella arbete gjort särskilda insatser för naturveten- skapen. Stipendiet inrättades vid kongressen 2006 som tack till förbundets tidigare ordförande Göran Bengtsson för hans mångåriga insatser för förbundet.

Stipendiet delas ut i samband med Naturvetarnas ordinarie kongresser vart tredje år, och mottagaren får ett belopp på 30 000 kronor.

För att kunna ta emot Naturvetarnas stipendium krävs att den nominerade har "stärkt naturvetenskapens ställning eller höjt naturvetares anseende", är medlem i Naturvetarna, samt är eller har varit yrkesverksam. Priset ges till en person eller delas mellan två personer.

Samtliga medlemmar i Naturvetarnas kan nominera stipendiater.

Nomineringarna skickas till: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka, eller mejlas till: redaktion@naturvetarna.se Senast den 3 september vill vi ha nomineringarna.

Stipendiet delas ut i samband med Naturvetarnas ordinarie kongresser vart tredje år, och mottagaren får ett belopp på 30 000 kronor. kongresser vart tredje år, och mottagaren får ett belopp på

delas mellan två personer.

Samtliga medlemmar i Naturvetarnas kan nominera

Nomineringarna skickas till: Naturvetarna, Box 760,

NATU RVETAR NAS STI P E N DI U M

NOMINERA!

För att kunna ta emot Naturvetarnas stipendium krävs att den nominerade har "stärkt naturvetenskapens ställning eller höjt naturvetares anseende", är medlem i Naturvetarna, samt är eller har varit yrkesverksam. Priset ges till en person eller

Samtliga medlemmar i Naturvetarnas kan nominera

3N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 1 2

InnehållNR 4 2012

OPINION SID 4

Ledare: Nu måste regeringen satsaLäsarbrev och kommentarer från webben

NYHETER SID 8

Årets agronomChristel Cedergren visar i sin forskning hur vi genom våra matvanor sätter ekologiska fotavtryck. Duellen: Är köttskatt en bra idé för Sverige?

TEMA SID 14

Matematiker tar filmen till en ny dimensionAlla naturvetare borde läsa datevetenskapI gränslandet mellan biologi och data

VETENSKAP SID 22

Laser ger hopp för cancerdrabbadeFråga en naturvetare

KARRIÄR SID 26

Inspiratören: Stadsodling lyfter problemområdenManualen: När upptäcker de bluffen?Ledarskap: En satsad krona på friskvård ger fyra tillbakaFråga experten | På nytt jobb

LEDIGA JOBB SID 35

SPANAR IN SID 38

Gästkrönikör: Patrik Hadenius – Om lyckan att lösa ett problem

NYTT FRÅN NATURVETARNA SID 40

Ny ombudsman på Naturvetarna | Biomedicinska analytiker lämnar labbet

Naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare.Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 E-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.seInloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida.Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck Bokning och material-

adress: annons@naturvetarna.se Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 31 900 ex. Utgivning: 9 nr/per år. Nästa nummer kommer ut den 7 juni med annonsstopp den 22 maj. Korrektur: Mats Andersson, Textpiloten Tryck: Norra Skåne Offset AB. Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering. Omslagsfoto: Sanna Lindberg

Redaktion:

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör08-562 920 19

Hanna Meerveld, HMreporter/redaktör08-466 24 85

KatarinaBengtssonform och layout08-466 24 63

Marita Teräs, MTreporter08-466 24 81

Johanna Rösth, JRreporter08-466 24 57

Christina Jägarelayout08-466 24 87

Annonsering:

JeanetteDuvertannonsansvarig08-466 24 86

22

28

26

N AT U R V E TA R E4 N R 4 2 0 1 2

CHEFREDAKTÖR

N AT U R V E TA R E I M E D I A

Jakt på citat

skadar forskningen

Det behövs annan styrning än citeringar för

att höja kvaliteten i forskningen. Här är vårt

sexpunktsprogram:

1. Utveckla forskningen över nationsgränserna.

2. Lyft fram kulturella värden.

3. Satsa på samverkan mellan akademin, nä-

ringsliv, myndigheter och andra.

4. Skapa institut där forskningen möter verkliga

behov.

5. Utbildning och forskning hänger ihop.

6. Kom överens om forskningspolitiken över

blockgränserna.

Debattartikel i SvD Brännpunkt 10 april av

bland andra Rolf Annerberg, Björn Nilsson,

Lars Rask och Lars-Erik Liljelund.

Vi har inte förtroende för Lars Leijonborg som särskild samordnare för att hantera forskningskrisen i Södertälje. Han sak-nar mandatet, ledarskapet och engage-manget.

Både företaget och vi anställda värnar om att de nyckelkompetenser som finns i anläggningen i Södertälje tas tillvara för framtiden. Forskningsmiljöerna är hög-klassiga, påkostade och moderna.

Vi vill att regeringen skyndsamt fattar be-slut om att utse en ny samordnare, med regeringens tydliga mandat att leverera framtidsinriktade lösningar. Det ska vara en person med god erfarenhet av hur om-ställning kan ske och med god kännedom om hur företag och myndigheter fungerar.

Debattartikel på SvD Brännpunkt 31 mars, av Ivar de la Cruz, ordförande för Akademikerföreningen, och Malin Linnér, klubbordförande för Unionen vid Astra Zeneca i Södertäljeakademi.

”Leijonborg måste bytas ut”

Är du redo för ett längre arbetsliv? Sextiofemårsdagen har jag länge sett som ett målsnöre. Min pappa gick på dagen efter ett långt och hyfsat stimulerande ar-betsliv som ingenjör. Sedan var det snickeriet och de 19 barnbarnen som gällde för hela slanten.

Men måste jag gå i hans fotspår, undrar jag retoriskt och lite upproriskt. I dag är jobbet så mycket mer än en försörjning. Det är där man utvecklas som person både med själva arbetsuppgifterna och i det sociala spelet.

Nu är jag mer inne på flexibla lösningar, där man kanske trappar ner tidigare, men fortsät-ter några år efter den magiska 65-årsgrän-sen. Å andra sidan finns det en förväntan hos kollegerna att ge plats åt de unga.

Men jag tror inte man ska betrakta arbets-marknaden som ett nollsummespel. Det handlar mer om att ha rätt kompetens som matchar behoven för att till exempel ta en idé till marknaden. Det i sin tur skapar nya jobb.

För att få fler att jobba längre måste de äldre uppmuntras, bland annat genom att inte låta

dem fastna lönemässigt. Det framgår av alla kommentarer på vår webb efter att frågan ställdes i ett nyhetsbrev. Jag imponeras av engagemanget och viljan att dela med sig av erfarenhe-

ter. Några vill inte jobba en dag längre, medan andra inte

vill mista stimulansen och umgänget.

Ännu en pusselbit för att klara ett långt arbetsliv är att hålla den fysiska ångan uppe. De som har mest att vinna på det är de med sämst kondition. Läs mer om det längre fram.

NATURVETARNA VÄL-KOMNAR SATSNING-EN MEN…

Sverige ska inrätta ett forskningsin-stitut i världsklass. Nästa år kommer om-sättningen att vara en halv miljard kronor, och huvuddelen av pengarna ska komma från staten.

Tidigare har Scilife Lab varit ett samar-bete mellan Stockholms universitet, Upp-sala universitet, Karolinska institutet och KTH. Enligt Jan Björklund lyfts nu sam-arbetet upp på nationell nivå.

Fackförbunden Sveriges Ingenjörer och Naturvetarna välkomnar satsningen på forskningsinstitutet, men är kritiska till att satsningen inte kommer att innebära nå-gon förbättring för Södertäljes del.

Astra Zeneca har ju beslutat att lägga ner sin forskningsavdelning i Södertälje och fackförbunden har efterlyst tydliga satsningar från regeringen för att ta till-vara den kompetens som finns där idag.

P4 Radio Stockholm 3 april

5N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 1 2

O P I N I O N

Naturvetarna har i olika sammanhang lanserat tanken om ett nationellt forsk-ningsinstitut. Vi blev därför nöjda när regeringen tillkännagav att ett nytt forsk-ningsinstitut, Sweden Science for Life La-boratory (Scilife Lab), ska inrättas 2013.

Jag kan ju inte låta bli att fundera lite på tajmningen. I en radiointervju dagen före den goda nyheten efterlyste Ivar de la Cruz, ordförande för Akademikerför-eningen på Astra Zeneca i Södertälje, in-satser från regeringen. Då kallar man till presskonferens och tillkännager satsning-en på ett forskningsinstitut. En händelse som ser ut som en tanke.

Sverige har under många år talat om sin storhet som forskningsnation, om våra duktiga forskare och våra excellenta miljö-er. Särskilt mycket har dock inte gjorts för att säkra denna vedertagna sanning inför framtiden. Men med turbulensen kring life science som både piska och morot, kom beskedet. Äntligen gör Sverige en nationell satsning på biomedicinsk forskning.

Satsningen är i sanningens namn inte helt ny. Scilife Lab finns redan idag som ett samarbete kring ett center av excellens mellan universiteten i Stockholm-Uppsa-laregionen. Det nya är istället att verksam-heten från och med 2013 skalas upp till ett forskningsinstitut med akademi och näringsliv i hela landet som användare.

Wallenberg hade redan från starten för avsikt att stödja Scilife Lab, men har nu fat-tat beslut om en engångssatsning på 220

Nu måste regeringen satsa

H E LE NA N ICK LAS SON, förbundsdirektör Naturvetarna helena.nicklasson@naturvetarna.se

För patologiutredningen som går på vår linje och före-slår legitimation för cytodiag-nostiker.

För bristen på arbetslivsan-knytning i många naturveten-skapliga utbildningar.

L E D A R E N

H E LE N A N I C K L AS S O N, F Ö R B U N D S D I R E KTÖ R

FO

TO

: T

HO

MA

S C

AR

LG

RE

Nmiljoner kronor under 2013. Astra Zenecas investering i institutet ligger helt i linje med företagets nya forskningsstrategi, att sam-arbeta med ledande forskningsinstitutioner

runt om i världen. Det femåriga letter of intent med 5-10 miljoner dollar per år, ger möjlighet att visa vad institutet går för.

Ett forskningsinstitut på nationell nivå sänder det signalvärde som både unga fors-kare och omvärlden behöver om att det finns en framtid för dessa viktiga områden i Sverige. Med en storskalig och samlad sats-ning skapar vi förutsättningar för de krea-tiva miljöer som är basen för den excellenta forskningen och för långsiktiga projekt som

kan skapa framtidens stora genombrott.

Men vilken blir egentligen regeringens insats? Det fick man inga svar på i den blixtinkallade presskonferensen, och hit-tills har inga klargöranden kommit. Vi måste tydligen vänta på forskningspropo-sitionen. Om regeringen verkligen menar allvar med att fokusera och skapa förut-sättningar för storskaliga och framgångs-rika forskningsmiljöer måste den nu satsa rejält. Ett minimum är att de åtminstone möter den gemensamma satsningen från Wallenberg och Astra Zeneca!

» Men vilken blir egentligen regering-ens insats? «

Jakt på citat

skadar forskningen

Det behövs annan styrning än citeringar för

att höja kvaliteten i forskningen. Här är vårt

sexpunktsprogram:

1. Utveckla forskningen över nationsgränserna.

2. Lyft fram kulturella värden.

3. Satsa på samverkan mellan akademin, nä-

ringsliv, myndigheter och andra.

4. Skapa institut där forskningen möter verkliga

behov.

5. Utbildning och forskning hänger ihop.

6. Kom överens om forskningspolitiken över

blockgränserna.

Debattartikel i SvD Brännpunkt 10 april av

bland andra Rolf Annerberg, Björn Nilsson,

Lars Rask och Lars-Erik Liljelund.

N AT U R V E TA R E6 N R 4 2 0 1 2

O P I N I O N

K O M M E N TA R E R F R Å N W E B B E N

Vi får vara kreativaJa! Jag har väldigt roligt på mitt arbete på länssty-relsen. Genom att vi får ta stort eget ansvar, ges mycket kompetensutbildning och tillåts vara krea-tiva blir också resultatet bra. Nöjda medarbetare syns i det vi presterar! KARIN

Jag har kul jobbJa verkligen! Kul jobb, bra kollegor och ett fritt jobb med eget ansvar. PIA

Min kompetens tas inte till varaTyvärr inte, trots trevliga arbetskamrater. Jag kän-ner inte att min kompetens tas till vara och inte heller att jag har möjlighet att utveckla den, vilket är viktigt för att jag ska trivas. MALIN

Gruppen har utvecklatsJa. Jag arbetar i en grupp som har mycket roligt tillsammans. Detta trots att vi arbetar mitt i en stor statlig organisation. Vi har haft den stora förmånen att kunna leda och utveckla vårt eget arbete samt som grupp utvecklats. I dag kan vi prata och skäm-ta med varandra om i princip allt. JONAS

S K ICKA D I N I N SÄN DAR E T I LL redaktion@naturvetarna.se el ler kommentera på webben naturvetarna.se

MÅNADE NS FRÅGA: HAR DU KU L PÅ JOB B ET?

FRÅN NYH ETSB R EV N R 3

”Klättring och simning är inga medfödda behov utan måste läras in”, hävdar Johan Dalén, vd på Sveriges pälsdjursuppfödares riksförbund. Jag menar att det inte finns någon självklar motsättning mellan med-födda behov och inlärning. Inget beteende är helt genetiskt determinerat utan både gener och erfarenhet (inlärning) har be-tydelse för de flesta beteenden om än i olika proportioner. Hönor har till exempel ett medfött behov av att sandbada och i brist på lämpligt substrat, vanligtvis sand, uppstår beteendestörningar.

Sandbadningsrörelserna verkar till stor del vara genetiskt förprogrammerade men hö-nan måste lära sig vilket substrat den ska sandbada på. Till exempel kan en höna i

brist på annat lämpligt substrat lära sig att sandbada på fjädrar (vilket har föreslagits som en förklaring till fjäderplockning i in-dustriella hönsbesättningar).

Inlärning har alltså betydelse även för medfödda behov. Det är således inte hu-ruvida klättring och simning är inlärt eller inte som avgör om dessa beteenden är medfödda behov. Istället handlar det om i vilken grad minkarna blir stressade av att inte kunna utföra beteendena. Att farmade minkar blir stressade när de fråntas möj-ligheten att simma har dock varit svårt att visa experimentellt.

HANNA ARONSSON, BIOLOG OCH DOK-

TOR I ETOLOGI

Genetik och inlärning går hand i hand

DU E LLE N:

SKA M I N KFAR MAR TI LLÅTAS I SVE R IG E?

Det skulle vara ett stort steg framåt om nä-ringen ställdes under samma krav som övrig lantbruksnäring. Det generella problemet är dock att vi inte ställer lika höga krav vid im-port av animaliska produkter. Detta är dels

en dubbelmoral, men också ett problem för svenska producenter som då får förlita sig på att svenska konsumenter prioriterar kvali-tet före pris då de gör sina inköp. ZARAH

Om Sverige idag har en bättre upp-födning av mink än i andra länder bör så många minkar som möjligt födas upp här. Alternativet är att de föds upp helt utan djurskydd någon annanstans.

Glöm inte att det är samma mink här som där, så utvisa honom inte. Men det är inget som hindrar att vi förbättrar uppfödningen även här. NILS-EVERT

Bättre att minken föds upp här

Ställ samma krav som i lantbruket

I Naturvetare nr 2/2012 slår forskare vid SLU fast att en aktivt brukad skog fångar upp mer koldioxid än en natur-skog. Vad jag vet finns det också svensk forskning som visar på motsatsen.

En mer nyanserad artikel skulle ha tagit upp även detta, särskilt som argumen-tet att en aktivt brukad skog tar upp mer koldioxid ofta förs fram av skogsnä-ringen. Om sedan skogen används till att ersätta fossila bränslen, vilket nämns i artikeln, släpps ju dessutom koldioxiden ut igen. Bättre än att använda fossilt kol förstås, men binder skogen mer koldioxid än tidigare om man ökar biobränslepro-duktionen från skog?

Att använda trä i stället för stål och be-tong i hus, som nämns i artikeln, måste ju också vara klart bättre ur klimatsyn-punkt men till slut blir detta trä byggav-fall och bränns troligen upp. Det måste man också ta med i beräkningen, lik-som förstås de utsläpp som orsakas vid skogsskötsel, avverkning, transporter, förädling och destruktion av träprodukter.

Jag har känslan av att inte ens det svenska skogsbruket, där man återplan-terar träd, långsiktigt kan binda så myck-et av det koldioxidöverskott vi orsakar. Mer effektivt torde vara att minska ut-släppen än att intensifiera skogsbruket, vilket dessutom än mer skulle hota biolo-gisk mångfald och möjligheter till rekrea-tion och friluftsliv med mera.

MED VÄNLIG HÄLSNING

PONTUS WALLÉN

L Ä S A R B R E V

Urskog binder kolRättelse: Hej! Jag är medlem hos er och

får er tidning. Jag läser den med visst in-tresse, alltid är det något nytt man kan lära sig. Jag har tagit för givet att de medverkande i egenskap av naturvetare är kunniga.

I Nr 2-2012 på sidan 31 under rubri-ken ”Fråga en naturvetare” svarade Ag-nes Leijon, biolog, på en fråga om mat-ning av vilda djur. Citat: ”Exempelvis är ett vanligt misstag att ge igelkottar mjölk, då gnagare i likhet med alla däggdjur utom människan, förlorar förmågan att bryta ner mjölksocker efter amningsperioden.”

Jag vet inte vilken sorts biolog Agnes Leijon är, men oavsett, borde hon veta att igelkottar inte är några gnagare! De till-hör (enligt den mest anammade teorin) ordningen insektsätare. Vilka krav ställs på dem som ska skriva i tidningen? Görs några kontroller att de faktiskt vet vad de pratar om?

Om jag hittar faktafel i områden jag själv har kunskap i, så undrar jag ju för-stås om andra uppgifter i andra artiklar också är felaktiga, och alltså inte är nå-got man kan lära sig något av.(Sedan kan man ha synpunkter även på den citerade meningen – idisslare med löpmage, till exempel nötkreatur, kan fort-sätta att bryta ner mjölk hur länge som helst, om de ges mjölk kontinuerligt från när de är små. Om man slutar att ge dem mjölk så tillbakabildas löpmagen, och se-dan går det inte att börja ge dem mjölk igen. Men om mjölkgivan har varit konti-nuerlig kan de tillgodogöra sig mjölk hur gamla de än är, faktiskt.)MVH

INGELA BJÖRKLUND, DJUR-

SKYDDSHANDLÄGGARE,

LÄNSSTYRELSEN I JÖN-

KÖPINGS LÄN

Experten svarar:Naturligtvis är igelkottar insektsätare, det vet jag ju och kan bara skylla på ett skriv-fel i stundens ingivelse.

Jag är nog egentligen en allmän bio-log, svårt att ringa in något exakt område, eftersom jag intresserar mig för så myck-et. Möjligtvis evolutionsbiolog, så just det-ta med livets träd ska jag egentligen ha superkoll på...

Sedan stämmer det säkert mycket väl om löpmagar. Det blev en lite olycklig koppling. Jag tänkte mig att det handlade om vilda djur, få av dem har löpmagar och oavsett det brukar man ju inte fortsätta ge vilda djur mjölk konstant. Men det är säkert en bra sak att påpeka ändå.AGNES

Naturvetare kommenterar:Tack för ditt brev! Precis som du, så utgår vi ifrån att de naturvetare som medver-kar i tidningen är kunniga. Men även om de är det, så kan ju alla göra misstag. Vi på redaktionen är själva naturvetare, men har förstås inte expertis inom alla områ-den och heller inte resurser att dubbel-kolla alla svar och fakta. Vi får nöja oss med att tidningen granskas av kunniga läsare och rätta till i efterhand!HÄLSNINGAR

HANNA MEERVELD, REDAKTÖR

Igelkottar är insektsätare!

7N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 1 2

Ingengnagare.

K O M M U N & L A N D S T I N G

Pensioner är en djungel och något som de flesta inte har full koll på. Nu har anställda i kommuner och landsting er-bjudits pensionslösningar, som oftast är en dålig affär.Det är i första hand de som tjä-nar mest som erbjuds att byta bort den förmånsbestämda de-len (KAP-KL) av pensionen till en premiebestämd. Det innebär att pengar som man var garan-terad vid pensionen istället sat-sas på börsen med risk för att de minskar i värde.

– Här finns det anledning att hissa varningsflagg. En tum-regel är att ju närmare man är pensionen desto sämre att byta bort den förmånsbestämda de-len, säger Vincent P Lundvall, ombudsman på Naturvetarna. Han förklarar att den förmåns-

bestämda delen garanterar en viss andel av den aktuella lönen när man går i pension, obero-ende av vad lönen har varit ti-digare i livet.Även för dem som bara har premiestämd pension i dag är det tveksamt om det lönar sig

att byta. – De som lämnar den kollek-tiva pensionsplanen hamnar i händerna på bolag som gärna tar ut en extra avgift på ditt pensionskapital.Tveka inte att ta kontakt med Naturvetarna om du får erbju-dande om en alternativ pen-sionsplan, säger Vincent P Lundvall. LEL

Naturvetarna har länge drivit linjen att den som ansvarar för att granska verksamheten inom ett område inte samtidigt ska främja samma verksamhet. Regeringen föreslår nu en ny struktur för högskoleområdet som skiljer uppdragen från varandra.

Dagens tre högskolemyn-digheter (Högskoleverket, Ver-ket för Högskoleservice och Internationella Programkonto-ret) ska bli två och ha var sitt tydligt uppdrag att utöva tillsyn respektive tillhandahålla servi-ce. Förändringen välkomnas av Frida Lawenius, chef för Kom-

munikation och samhälle på Naturvetarna:

- Det är bra och borde ge-nomsyra hela förvaltnings-strukturen. Vi hoppas därför att detta är ett första steg mot ett nytänk inom hela den svenska förvaltningen. SOFIE ANDERSSON

N Y H E T E R

N AT U R V E TA R E8 N R 4 2 0 1 2

Första steget mot nytänk

Varning för dåliga pensionslösningar

Scilife Lab i Uppsala/Stock-holm blir ett natio-

nellt center för life science-forskning. Det är resultatet av en ny stor sats-

ning från Knut och Alice Wal-

lenbergs stiftelse och

Astra Zeneca. Det nya institutet kommer också att få stöd från regeringen, men hur stor denna satsning får vi veta när forsk-ningspropositionen presenteras i början av oktober.

Scilife Lab ska framför allt syssla med forskning som rör gener och våra vanligaste folk-sjukdomar och täcker med andra ord bara en mindre del av life science-området. Läs mer i den här tidningens ledare av Helena Nicklasson, förbundsdirektör för Naturvetarna. SOFIE ANDERSSON

Nytt institut för life science-forskning

» Ta kontakt med Naturvetarna om du får erbjudande om en alternativ pensionsplan. «

Frida Lawenius gillar förslaget.

Missbruket av f-skatt ökar. Medlemmar i Naturvetarna har blivit erbjudna att jobba som konsulter istället för att bli anställda. – Villkoren är oskäliga, sä-ger Naturvetarnas företa-garrådgivare Urban Åhgren.

G R Å Z O N Det är företaget Foran som på uppdrag av ett tyskt företag kartlägger markanvändningen inom EU-projektet Lukas. Man vill veta fördelningen av bland annat åker, skog, naturmarker och bebyggda områden i EU.

INOM LAGENS RÅMÄRKEN

I stället för att bli anställda av Foran så blir de konsulter och egna företaga-re med f-skattsedel. Av allt att döma sker det inom lagens råmärken.

– Företaget Foran rör sig i en grå-zon när det gäller regelverket. Det är svårt att säga om det är en anställ-ning eller ett uppdrag. Det måste prövas rättsligt för att få klarhet, säger Naturvetarnas förbundsjurist Sofia Bäck Carlén.

OKEJ MED EN UPPDRAGSGIVARE

Även om inte hon har stött på pro-blemet tidigare så ökar missbruket av f-skatten. Jennie Nilsson (S), vice ordförande i skatteutskottet vill ut-värdera den lagändring som gjordes för tre år sedan då det blev tillåtet att bara ha en uppdragsgivare för dem med f-skattsedel.

Hur ska man göra om man blir erbjuden jobbet?

– Man ska vara medveten om att villkoren är oskäliga. Omräknat till månadslön motsvarar arvodet 17 000 kronor per månad, med möjlig-het att tjäna mer om man är effek-tiv och jobbar längre tid. Visst kan det vara en chans att komma in på arbetsmarknaden, men det är inget jobb för en som har en familj att försörja, säger Naturvetarnas före-tagsrådgivare Urban Åhgren.

UPP TILL MEDLEMMEN

Arvodet är dock större än så, men då ska uppdragstagaren själv betala in sociala avgifter, försäkringar och annat som arbetsgivaren normalt gör för den som är anställd.

– Vi varnar för den här typen av dåliga villkor, men det är upp till medlemmen att själv avgöra om han eller hon ska ta jobbet. Kon-takta alltid Naturvetarna om du blir erbjuden ett jobb med krav på f-skattsedel.

Foran har fått chansen att kom-mentera villkoren för dem som ska jobba inom projektet Lukas, men har tackat nej. LEL

Vad vill ni med löneupproret?Blivande biomedicinska ana-lytiker på Göteborgs univer-sitet har startat ett löneupp-ror. Adam Molnar, som tar examen i vår, är talesperson för studenterna som vill få upp lönerna och göra yrket attraktivt.

Varför gör ni uppror?– Vi vill peka på de problem som landstingen står inför när det gäller

den framtida kompetensförsörjningen. Redan i dag är det brist på kliniska fysiologer och om några år kommer det även att sak-nas biomedicinska analytiker med inriktning laboratoriemedicin.

Vilka krav har ni?– En rimlig ingångslön är 24 000 kronor per månad. Ännu viktigare är att skapa karriärvägar och möjligheter till en god löneutveckling. Men vi uppmanar inte till att bojkotta arbetsgi-vare som erbjuder lägre lön. Hellre då att börja lite lägre med löfte om att höja lönen efter ett halvår eller ett år.

Så ni ställer inget ultimatum?– Nej, det vore som att skjuta sig själv i foten under en jobbinter-vju. Det viktiga är att uppmärksamma den kompetens vi har och att den värdesätts. Vi som går ut i dag har en stor bredd och kan den nya tekniken inom såväl kemiska analyser som mikrobiologi och patologi. Vissa arbetsuppgifter som tidigare utfördes av läkare har tagits över av biomedicinska analytiker. Utskärning av vissa organ inför patologisk analys är ett sådant exempel.

Vilka vänder sig upproret till?– Vi har samlat in namnunderskrifter från studenter här på Gö-teborgs universitet. Underskrifterna har vi lämnat till sjukhusled-ningen på Sahlgrenska universitetssjukhuset, där många av oss kommer att ha första jobbet efter examen. En del högre chefer har dålig koll på vad vi gör. I dag är ingångslönen 20 500 kro-nor där.

Vilka reaktioner har ni fått?– Hittills inga alls. Men vi har pekat på problemen, bland annat med snabb genomströmning där de unga drar vidare efter nå-got år. Lönerna är högre i andra landsting och i näringslivet. Man uppskattar att runt 30 procent av de biomedicinska analytikerna jobbar utanför landstinget.

Vad blir nästa steg?– Tanken är att sprida budskapet till andra universitet i landet och få fler att haka på löneupproret, som inte har någon kopp-ling till det uppror som sjuksköterskorna gör. Jag vill understryka att vi inte går i deras fotspår, utan vi kör vårt eget race. LEL

9N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 1 2

>

Oskäliga villkor för konsulter med f-skattsedel

Hallå där!

Urban Åhgren menar att det är upp till medlemmen att ta eller nobba jobbet.

N Y H E T E R

N AT U R V E TA R E10 N R 4 2 0 1 2

Christel Cederberg visar i sin forskning hur vi genom våra matvanor sätter ekologiska fotavtryck. Den ökande kött-konsumtionen, särskilt när köt-tet importeras, oroar henne.

P R I S A D Årets agronom blev lika glad som överraskad när Agronomförbundet ringde. Nu kan ännu en merit läggas in i hennes cv.

– Det är skoj och hedrande att bli vald av sina kolleger. Jag har ett stort agronom-nätverk som är viktigt för mig när jag nu är knuten till Chalmers och SIK.

Priset fick Christel Cederberg för sin forskning om matens påverkan på klimatet och de resurser som står till buds i form av bland annat mark, gödsel och energi. Hen-nes förmåga att nå ut med sin forskning till en bredare publik bidrog också.

– I dag är det stort fokus på klimat och markanvändning i ett globalt perspektiv. Jag vill lyfta frågan om biologisk mångfald och effekterna av kemiska bekämpnings-medel. Vi har bra koll på det i Sverige, men sämre på den mat som importeras.

LIVSCYKELANALYSER

Hon menar att det borde ställas samma krav på importerade livsmedel med information om livscykelanalyser och miljöeffekter.

– Vi måste börja ställa krav. Som konsu-ment ska man få veta hur och var livsmed-len är producerade, så att det har skett på ett uthålligt sätt. Jag hoppas på mer forsk-ning kring detta.

Importberoendet av soja från Brasilien är en viktig fråga för hela Europa. Jordbru-ket i Brasilien är supermodernt och sker

ofta på marker där värdefulla naturskogar skövlas. Man sprutar mycket och kemika-lier hamnar i miljön. Bönderna är i hän-derna på sprutfirmorna.

– Vi har kommit långt i Sverige, bland annat tack vare oberoende rådgivning, ut-bildade lantbrukare och projekt som Grep-pa näringen som syftar till att minska läck-aget av växtnäring från åkrarna.

UTSLÄPPEN EXPORTERAS

Desto mer oroad är hon över den ökande importen av mat.

– Hotet är att vi minskar produktionen för mycket i Sverige, vilket innebär att vi exporterar miljöproblemen och utsläppen

av växthusgaser.Nyckeln till ett klimatsmart jordbruk

menar hon ligger i att hushålla med kvävet, med mer varierade växtföljder och mindre

Årets agronom vill syna importmaten

» Bara en mindre del av nötboskapen föds upp på långlig-gande betesmarker som kan binda kol. «

Djurens välfärd och klimatpåverkan styr Christel Cederbergs val av kött. Därför blir det närproducerat, gärna ekologiskt.

Kliniska prövningsföretaget Tri-al Form Support, har drastiskt försämrat de anställdas pen-sionsvillkor.– Många vet inte om att arbets-givaren har rätt att ändra villko-ren när det inte finns något kol-lektivavtal, säger Ramón Sán-chez-Lövy, förhandlingschef på Naturvetarna.

I de flesta av anställningsavtalen på TFS står det att de villkor som finns i företa-gets personalhandbok gäller, och där kan företaget göra i princip vilka ändringar det vill. Förutom en sänkning av pen-sionsavsättningarna har man också dragit in de fyra extra lediga dagar per år som de anställda fritt kunde fördela över året.

EN VECKA PÅ SIG

De anställda fick en vecka på sig att skri-va under på att de accepterade de nya villkoren, annars skulle de bli uppsagda.

– Arbetsgivaren har rätt att ändra vill-koren, även utan att de anställda skriver

på, men vår rekommendation till företa-get har varit att inte göra de här negativa ändringarna, säger Ramón Sánchez-Lövy, förhandlingschef på privat sektor på Na-turvetarna.

Han förklarar att medarbetarna blir ledsna och besvikna.

– Det hade varit bättre att frysa löner-na eller säga upp personal. Nu kommer många som inte hade en tanke på att byta jobb att börja tänka i de banorna.

Just sådana funderingar har en TFS-anställd som Naturvetare har pratat med. Den personen vill vara anonym.

– Vi hade väldigt förmånliga pensioner tidigare, och en del har valt att arbeta på TFS av just den anledningen, men nu lig-ger pensionerna på en nivå som de flesta företag med kollektivavtal har.

TAPPAT LUSTEN

Anställda på TFS har tidigare fått veta att de inte skulle få någon löneförhöjning ett visst år.

– Då har man förklarat att det har be-rott på hur marknaden har varit, och det har folk accepterat. Men den här gången

blev vi så dåligt informerade. Det var inte förrän på lönespecen som man såg att de extra lediga dagarna var borta. Jag har tappat lusten. Jag tänker inte jobba kvar här så länge, säger den anställde.

De fackligt an-slutna på TFS har bil-dat en nationell lokal akademikerförening på företaget, som finns i Lund, Stock-holm och Göteborg. TFS har uttryckt till Naturvetarna centralt att de ställer sig positiva till att det har bildats en lokal förening, som de kan föra en dialog med.

Men ännu finns bara en tillfällig styrel-se i föreningen, och det är svårt att locka folk till styrelseuppdragen.

– Arbetsbelastningen på TFS är väldigt hög som den är. Många jobbar kvällar och helger och det finns ingen som har tid och energi att ta på sig ytterligare ar-bete på fritiden, säger en annan TFS-an-ställd, som också vill vara anonym. HANNA MEERVELD

spill, bland annat i utfodringen. Kom ihåg att lustgas (N2O) är en mycket potent växthusgas. Bättre koll på förbrukningen av diesel behövs också.

– Nollutsläpp når vi aldrig. Kom ihåg att primärproduktionen bara står för en li-ten del av den totala energiförbrukningen i världen. Men visst kan jordbruket pro-ducera mer biogas och el.

Vi glider över på den ökande köttkon-sumtionen som i Sverige har ökat med 25 kilo på lika många år. Och då är det ändå en bit kvar till amerikanernas konsumtion. Att köttets klimateffekt skulle vara överdri-ven håller hon inte med om alls.

– Markresursen är begränsad och det mesta köttet i dag är producerat med spannmål. Bara en mindre del av nötbo-

skapen föds upp på långliggande betes-marker, som kan binda kol.

DJURENS VÄLFÄRD

Christel Cederberg lever som hon lär och äter mindre kött än medelsvenskens 85 kilo per år.

– Jag äter kött runt tre gånger i veckan och väljer närproducerat, gärna ekologiskt. Djurens välfärd är det viktigaste skälet.

Ett sätt att stödja den produktionen menar hon är att styra EU-stöden dit. Jag frågar henne om stöden bör ges till lag-ring av kol.

– Kolinlagringen är svår att prissätta. Även om det inte är uttalat får bönderna redan betalt för det genom stöd till betes-mark, vall och refuger. LARS-ERIK LILJEBÄCK

11N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 1 2

C H R I S T E L C E D E R B E R G

Aktuell: Årets agronom.

Yrke: Adjungerad professor på Chal-mers och SIK, Institutet för livsmedel och bioteknik.

Kopplar av med: Musik.

Äter helst: A-fil.

Sänkta pensioner på TFS

Ramón Sánchez-Lövy

DUELLENVi äter allt mer kött, vilket har negativa konsekvenser för både klimatet och våra sjöar och hav,

liksom för hälsan. Lantmästaren Louise Ungerth menar att en köttskatt kan vara ett sätt att minska konsumtionen, medan LRF varnar för att en klimatavgift på kött slår fel.

ÄR KÖTTS KATT E N B RA I DÉ F ÖR SVE R I G E?

NEJJALouise Ungerth, lantmästare Hilda Runsten, klimatexpert LRF

BÖR SVE N S KAR NA ÄTA M I N DR E KÖT T?

ÄR KÖTTSKATT ETT BRA STYRMEDEL FÖR ATT MINSKA KONSUMTIONEN?

SKA EN EVENTUELL KÖTTSKATT VARA DIFFERENTIERAD MELLAN OLIKA DJURSLAG?

KAN KÖTTPRODUKTIONENS KLIMATPÅVERKAN OCH NÄRINGSLÄCKAGE TILL HAVEN MINSKA?

BLIR DET EKOLOGISKA FOTAVTRYCKET MINDRE MED SVENSKT KÖTT?

Vi behöver inte äta så mycket protein, järn och andra mineraler för att må bra. Köttproduktionens negativa konsekvenser för klimatet, lik-som övergödning av hav och sjöar är ett ineffektivt sätt att bidra till den globala matförsörjningen. Vi puttar in mycket mer energi än vad vi får ut. Men kött är gott, enkelt och bekvämt att tillaga.

Svenska konsumenter bör välja det mest miljö- och klimatsmarta köttet de dagar man äter kött. Välj en balanserad kost av hälsoskäl. Livsmedelsverkets kostrekommendationer är bra att följa.

Ja, det tror jag är nödvändigt.

Nej, det riskerar att slå mot det kött som gynnar biologisk mångfald, god djuromsorg, salmonellafrihet och minsta möjliga klimatutsläpp. Det köttet är oftast dyrast redan idag. En köttskatt kommer främst att slå mot de grupper som redan idag har sämst ekonomiskt, som kan inne-bära att de ersätter kött med andra inte så högkvalitativa livsmedel.

Jag ser ingen annan väg än att höja priset. Att höja priset skulle troligen minska efterfrågan. Klimatavgift som jag föredrar att kalla köttskatten bör vara global och differentierad och mest drabba länder med hög köttkon-sumtion. Införs en avgift bara i Sverige slås svensk produktion ut vilket vore olyckligt. Men hur det hela ska utformas är ingen enkelt ekvation.

Det är inte så enkelt, dels eftersom det är så pass stora skillnader inom olika djurslag och dels för att bidraget till andra miljönyttor (t ex biologisk mångfald för betande djur) också behöver bedömas. En gris som äter livsmedelsavfall får ett annat utfall än en gris som äter soja, och en ko som betar i ett agroforestry-system kan nolla sina klimatgasutsläpp. Det skulle behövas ett avancerat differentieringssystem i så fall.

Ja, jag tror det går att utveckla fodret med sikte på att minimera ut-släpp till luft och hav. Men också med kloka brukningsmetoder.

Ja absolut. I Sverige börjar vi nu se effekter av de åtgärder som gjorts de senaste tjugo åren mot framförallt näringsläckage. Ett stort arbete med att resurseffektivisera pågår också, liksom satsningar på biogas-produktion. Globalt sett skulle stoppad skövling av regnskog och od-ling av soja på regnskogsmark ge effekt, liksom en mängd insatser för resurseffektivitet.

Det beror bland annat på vad djuren utfordras med. Men generellt tror jag det, har dock inga aktuella siffror från andra länder mer än från Brasilien där klimateffekten är stor på grund av avverkning av regnskog. Skulle dock tro att vi utfordrar mer med grovfoder här än i många andra länder vilket ökar metangasutsläppen hos nötkreaturen jämfört med om de får en mer spannmålsbaserad foderstat.

Ja, svenskt kött ligger bra till i internationella jämförelser. Dessutom har vi goda förutsättningar för köttproduktion tack vare vår tillgång på vatten. Väger man in de miljöfördelar som produktion i Sverige innebär med biologisk mångfald, minskad export av miljöpåverkan och öppna landskap har man ytterliggare några plus.

N AT U R V E TA R E12 N R 4 2 0 1 2

13N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 1 2

MÅNAD E N S F R ÅGA:

Vi måste jobba längre för att klara framtidens väl-

färd. Fredrik Reinfeldt har dragit saken till sin spets

och vill att vi ska jobba tills vi är 75 år, gärna med ett

karriärbyte på vägen. Nu vill vi veta hur du ser på att

förlänga din tid som yrkesverksam. Kommentera på

www.naturvetarna.se

Uppmuntra de äldre att stanna kvar

V I LL D U J O B B A L Ä N G R E

Ä N 65- Å R S DAG E N ?

F R A M T I D Många har sett 65-årsdagen som målsnöret i arbetslivet. Men nu får man tänka om, i alla fall om vi ska klara finansieringen av framtidens välfärd.

Fredrik Reinfeldt ställde saken på sin spets när han påstod att vi ska jobba till fyllda 75 år. Många reagerade negativt och menade att arbetslivet inte är anpas-sat för det.

Saco:s samhällspolitiska chef Gunnar Wetterberg har varit inne på det spåret länge. I botten ligger att vi blir allt äldre med högre krav på sjukvård och omsorg. Kostnader som samhället inte klarar

med dagens pensionsålder – Vi kan inte få folk att jobba längre

av pliktkänsla. Det ska vara kul och löna sig att jobba längre, säger Gunnar Wet-terberg.

MINDRE LÖNEHÖJNING

Så är det inte alltid. Han hänvisar till en studie som Saco gjorde för några år se-dan. Den visar att de över 50 år får min-dre lönehöjningar än de yngre.

– Det är viktigt att uppmuntra dem som jobbar längre, både lönemässigt och att de har intressanta arbetsuppgifter.

Men Gunnar Wetterberg går inte lika långt som stats-ministern.

– Fysiologiskt kla-rar vi att jobba till 70-årsdagen. Lika viktigt som att skapa förutsättningar för att arbeta till 75 år, så ska man under-lätta för dem som

av olika skäl vill gå tidigare. En flexibel pensionsålder är att föredra.

BÄTTRE FÖR HÄLSAN

Han hänvisar till studier som visar att hälsan blir bättre för dem som jobbar längre än de som går tidigt i pension. Det gäller också de som byter jobb eller karriär, som Gunnar Wetterberg menar är bästa botemedlet mot utbrändhet.

Pensionsåldern är nu på väg uppåt ef-ter en tid av en nedåtgående trend. En-ligt Pensionsmyndigheten är den genom-snittliga pensionsåldern för akademiker 63,5 år och för forskarutbildade 65 år.

– Glädjande också att uppsagda äldre har lättare att komma tillbaka till arbets-livet, säger Gunnar Wetterberg och hän-visar till en undersökning som Trygg-hetsrådet, TRR, har gjort. Så visst har det skett en attitydförändring i synen på äldre arbetskraft.

För att få perspektiv kan man på-minna sig om att medellivslängden i Sverige var runt 65 år när folkpensio-nen infördes. LEL

Gunar Wetterberg ser en attitydför-ändring till äldre i arbetslivet.

FO

TO

: P

ET

ER

RO

SÉ

N

För att folk ska vilja jobba längre än tills 65 år måste det vara kul och löna sig.– Vi kan inte räkna med att man stannar kvar av plikt-känsla för att klara framti-dens välfärd, säger Sacos samhällspolitiska chef Gunnar Wetterberg.

T E M A

N AT U R V E TA R E14 N R 3 2 0 1 2

T E M A

N AT U R V E TA R E14 N R 3 2 0 1 2

Harry Potter skulle inte kunna flyga mellan fiktion och verklighet utan matematik. I filmens värld gifter sig matematik och design, med lyckat resultat. Film, webb och reklam är en växande arbetsmarknad för ma-tematiker och it-folk. T E X T T E X T L A R S - E R I K L I L J E B Ä C KL A R S - E R I K L I L J E B Ä C K

Matematik tar filmen till en ny

dimension

FO

TO

: N

OR

DIC

PH

OT

OS

T E M A I TT E M A

15N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 1 2

ekniken har funnits i några år och filmerna drar allt större publik till biosalongerna.

Datorgenererad och verklig film flyter ihop och skapar något helt nytt med drakar och demoner ihop med riktiga människor.

Vem har inte fascinerats av Harry Potters flygturer mellan

verklighet och fiktion? Filmerna Avatar och Ratatouille har också kittlat våra sinnen.

För matematikerna Magnus Marin och Petter Lidberg var Ratatouille entrébiljetten till en ny värld. Sedan matematiken bakom filmen presenterades av Pixar år 2007 håller de koll på utvecklingen.

REPOR I LACKEN

Det är matematik som ligger bakom visualiseringar i tre di-mensioner.

– Med hjälp av matematiska modeller och algoritmer skapar man allt från färger och detaljer, som repor i lacken och skiftningar i trädens bladverk, till att beskriva rörelser, säger Petter Lidberg.

T

>För matematikerna Magnus Marin och Petter Lidberg är steget inte långt från matematiska modeller och algoritmer till fi lmens värld.

FO

TO

: S

AN

NA

LIN

DB

ER

G

T E M A I T

T E M A

N AT U R V E TA R E16 N R 3 2 0 1 2

Han driver själv ett företag i den branschen, men med inriktning mot webb och reklam. Med uppdrag för de stora reklambyråerna i världen har han gjort interaktiva produktioner för bland annat Sony Ericsson, H&M och Ernst & Young.

När jag träffar honom och matema-tikkollegan Magnus Marin på ett café i Stockholm är han jet laggad efter kund-möten utomlands. Han förklarar hur tekniken är uppbyggd.

– I den datorgenererade 3D-världen är alla objekt uppbyggda av miljontals trianglar. En av de stora utmaningarna är att styra dem på ett fungerande sätt. Eftersom det är praktiskt omöjligt att kontrollera trianglarna var och en för sig bygger man upp matematiska mo-deller och algoritmer.

SOM MARIONETTDOCKOR

Utan att fastna i fikonspråk förklarar han att det i filmvärlden kallas för ”rig-ging”, som kan liknas vid en marionett-docka där man drar i snören för att ge dem liv. Program räknar ut färgen på varje bildpunkt och varje triangels posi-tion och rotation.

– Det är matematiker och program-merare som gör jobbet, vilket gör dem efterfrågade på arbetsmarknaden. Tren-den nu är att film, webb och dataspel flyter ihop. Sverige håller sig framme på de områdena och står sig väl i konkur-rensen.

Petter Lidberg förklarar att många

matematiker och programmerare jobbar utomlands. I Sverige har vi framför allt större bolag inom spelutveckling, vars teknik och estetik rör sig allt närmare film. Våra reklam- och webbyråer håller dessutom absolut världsklass.

Samtidigt som de vill tona ner bil-den av matematiker som snillen krävs en matematisk mognad och förmåga att koppla ihop den med design.

– Man behöver inte vara mästare på att lösa matteproblem, utan i näringsli-vet är det tillämpad matematik som gäl-ler. På utbildningen blev man inte upp-muntrad att välja den karriären. I stället var det forskning som var huvudfåran, vilket gjorde att många hoppade av stu-dierna.

RÖTTER I GREKLAND

Visualisering av modeller går huvudsakligen tillbaka till den klassiska matematiken från 1800-talet med rötter i antikens Grek-land. Den kunskapen har Petter Lid-berg kryddat med studier i idéhisto-ria, som har gett honom en huma-nistisk grund att stå på.

Både han och Magnus Marin är nöjda med sin utbildning från Uppsala universitet.

– Tyvärr har matematik fått en olycklig intelli-gensstämpel, som av-skräcker många. Jag vill avdramatisera svårigheterna. Jag menar att man kommer långt med flit, även om

det kanske inte räcker hela vägen fram, säger Magnus Marin.

Petter Lidberg fyller i:– Matematik är grunden för problem-

lösning och den har hjälpt mig att höja abstraktionsnivån.

RASAR PÅ LISTAN

Att svenska elever i matematik rasar i internationella undersökningar ger an-ledning till viss oro.

T E M A I T

N AT U R V E TA R E16 N R 4 2 0 1 2

» Det är matema-tiker och program-merare som gör jobbet.«

Utan att själv veta om det ligger det mycket matematik bakom Ratatouille.

T E M A I T

P ET TE R L I DB E RG

Aktuell: Eget företag inom webb, re-klam och film.

Utbildning: Matematiker från Upp-sala universitet.

Favoritfilm: Moderna tider av Chaplin.

Bästa karriärtips: Försök visa upp vad du kan, till exempel via ett demo.

Fritid: Hänger med vänner, spelar tennis och kollar på film.

MAG N US MAR I N

Aktuell: Visar på jobbmöjligheter för matematiker.

Utbildning: Matematiker från Uppsala universitet.

Jobbar: Försvarsmakten.

Favoritfilm: Spy Game.

Fritid: Att vara ute i skogen.

– Jag är mer oroad över att skolan är stökig och blir allt mer segregerad. Det är viktigare med trygghet och bra studie-miljö än att eleverna drillas i matematik. Jag tror att det ena ger det andra, säger Magnus Marin som själv har barn.

Trots att han inte jobbar med filma-nimering följer han utvecklingen noga och vill visa på de jobbmöjligheter som finns i branschen. Även han har sökt sig utanför akademin och jobbar i dag

inom Försvarsmakten. Men han kan inte avslöja så mycket.

Han har i alla fall nytta av sin kompetens

när han använder metoder som optimerar användningen av försvarssystem.

Innan de rusar iväg till nästa möte hin-ner vi prata algoritmer, som används i många olika sammanhang när komplice-rade beräkningar ska göras. Några exem-pel är robothandel, väderprognoser och bioinformatik.

Algoritmerna med matematiken bakom utgör alltmer kärnan i den digitala tekni-ken, vilket gör dem värdefulla för företagen.

17N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 1 2

ALGOR ITM E R B E S K R IVE R LÖS N I NGAR

Algoritmer används vid pro-blemlösning, oftast vid beräk-ningar med datorn som hjälp. Inom matematiken och datave-tenskapen är en algoritm ett an-tal instruktioner för att lösa en uppgift, som till exempel att en lampa är trasig till att den fung-erar.

I den datorgenererade fil-mens värld handlar det om att skapa algorit-mer med instruktio-ner för färg, struk-tur, djup, rörel-ser och annat som ger fil-men liv.

FAKTA

» Algoritmer är kärnan i digital teknik.«

FO

TO

: S

AN

NA

LIN

DB

ER

G

T E M A

N AT U R V E TA R E18 N R 3 2 0 1 2

T E M A I T

N AT U R V E TA R E18 N R 4 2 0 1 2

en klassiska vetenskapliga de-visen att först ställa upp en hy-potes och sedan testa den, hål-ler på att modifieras inom den

moderna biologin. Nu kan man istället gå igenom hela arvsmassan, proteinproduk-tionen eller ämnesomsättningen och sedan vaska fram hypoteser kring funktion och sjukdomsmekanismer.

Våra biobanker har bidragit till nya möj-ligheter att göra stora studier. Det är här bioinformatiker kommer in.

– Om vi ska kunna utnyttja de nya stor-skaliga metoderna fullt ut – genomiken, proteomiken, metabolomiken – behöver vi bioinformatiker, inte minst inom medicin och sjukvård. Där skapas jättestora data-mängder, säger Ulf Gyllensten, professor i medicinsk molekylärgenetik vid Uppsala universitet.

GULD VÄRDA

I Uppsala startade utbildningen i bioinfor-matik för ett antal år sedan, men då fanns inte arbetsmarknaden. Nu har verkligheten kommit ifatt och det är väldigt roligt för dem som går den här utbildningen idag, de kommer att vara guld värda, när de går ut.Ulf Gyllensten är en av cheferna för geno-mikplattformen vid Science for Life Labo-ratory, i Uppsala.

– Bioinformatiker ger stöd till forskare som använder sig av plattformarna. De

hjälper till med försöksupplägg och i de första stegen efter den laborativa delen i projektet, berättar Maria Sörby, som är ad-ministrativ chef för Scilife Lab i Uppsala. Trots den hjälp plattformarna tillhandahål-ler är behovet ändå stort för att hantera de stora datamängder som analyserna gene-rerar.

KUGGE I MASKINERIET

För naturvetare kan en master- eller magis-terutbildning i bioinformatik ge de kunska-per som behövs för att bli en kugge i forsk-ningsmaskineriet framöver.

– Våra studenter är väldigt efterfrågade bland många forskargrupper i Sverige och utomlands, säger Margareta Krabbe, pro-gramansvarig för Civilingenjörsprogram-met i molekylär bioteknik med inriktning bioinformatik.

Utbildningen kräver att man har läst ganska mycket matematik och dataveten-skap. Samtidigt är förståelsen för biologin viktig. Margareta Krabbe berättar om data-vetare som har tyckt att de kan lära sig den biologi de behöver på två veckor.

– Det är lite optimistiskt och arrogant. Det går att jobba med bioinformatik även om man inte är biolog, men med bra kun-skaper inom både datavetenskap och biolo-gi blir förmodligen arbetsuppgifterna lätt-are att genomföra och resultatet av bättre kvalitet.

Vid Högskolan i Skövde har man märkt

I gränslandet mellan biologi och data

D

Det blir allt enklare och billigare att generera stora mäng-der data om gener och proteiner. Men vem ska analysera alla dessa data? Bioinformatiker tar nu plats som en av nyckel-kompetenserna inom forskningen. T E X T H A N N A M E E R V E L D

Bioinformatiken sorterar och analyserar stora datamängder, inom främst medicin och sjukvård.

T E M A I T

av ett ökat intresse från både akade-mi och industri, och efterfrågan på magisterstudenter än större än vad utbildningen kan leverera.

– Intresset bland studenterna har inte riktigt hängt med, kommenterar programansvarig Angelica Lindlöf.

På arbetsförmedlingen finns det inte många annonser för yrket. Ett annat problem är att studenterna inte har en klar bild över vad en bio-informatiker gör.

BRIST I DAG

Det är inte alla som delar uppfatt-ningen om att guldåldern för bioin-formatiker sträcker sig bortom den akademiska forskningen.

– Det är nog inte så lätt att få jobb som bioinformatiker utanför akade-min, men om du fortsätter som dok-torand, så ökar chanserna avsevärt, säger Carl-Johan Högberg, utbild-ningskoordinator vid Stockholms uni-versitet, där man också har en Master-utbildning i bioinformatik.

Han tror att marknaden skulle mät-tas ganska snabbt om fler började ut-bilda sig på området.

– Vi har inte kommit till ett läge där läkemedelsföretagen kommer att anställa många bioinformatiker, säger han.

Kerstin Lindblad-Toh, vetenskaplig

chef för Scilife Lab i Uppsala, nyanse-rar bilden av behov och efterfrågan.

– Även om det är brist i dag så blir det fler som har den kompetensen, säger hon. Vi har mellan 60 och100 som jobbar med bioinformatik här på ScilifeLab i Uppsala och lika många i Stockholm.

PRATA SAMMA SPRÅK

Kerstin Lindblad-Toh är också chef för

ryggradsdjurens genom på Broad In-stitute, som tillhör Harvard och Mas-sachusetts Institute of Technology, MIT. Det är ett av de ställen i världen som tidigt insåg behovet av kompetens på bioinformatikområdet.

– Det finns många med den kom-petensen på Broad, berättar hon. Det kommer att behövas fler framöver.

För doktorander finns det kortare kurser att gå under utbildningen. #

19N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 1 2

Ort

Göteborg

Lund

Skövde

Stockholm

UmeåUppsala

Örebro

Antal studenter

12 12

5

5

3 12 resp.11

2

Program Master i systembiologi, (till hösten nytt masterprogram i genomik och systembiologi)

Master i bioinformatik

Magister i bioinformatik

Master i bioinformatik

Civilingenjörsprogram i bioteknik, inriktning bioinformatik

Master i bioinformatik resp. Civilingenjörsprogram i bioteknik, inriktning bioinformatik

Master i biomedicin och metoder inom medicinsk diagnostik, bioinformatik

65 SATSAR PÅ BIOINFORMATIK

Stina Åhag, läser fjärde året på civilingenjörsprogrammet i bioteknik i Uppsala, inriktning bioinformatik:Varför bioinformatik?– Det är framtiden. Det är så mycket data, och någon måste kunna hantera all denna data. Hur tror du arbetsmarknaden blir?– Jag tror det kom-mer att se bra ut. Det dyker hela tiden upp nya områden där man behöver tillämpa bioin-formatik.

Behrooz Torabi Mog-hadam, datavetare från

Iran, nästan klar med Masterpro-grammet i bioinforma-tik i Uppsala, har fått jobb på institutio-nen där han gjorde sitt exjobb:Varför bioinfor-matik?– Jag hade en bakgrund inom medicinsk vetenskap och såg en stor potentail det här fäl-tet.Hur ser arbetsmarknaden ut?– Det är ett svårt område att job-ba inom. De flesta saknar anting-en biologi eller data. Om man lyckas kombinera de båda finns stora möjligheter.

Därför valde vi bioinformatik

T E M A

N AT U R V E TA R E20 N R 3 2 0 1 2N AT U R V E TA R E20 N R 4 2 0 1 2

Precis som statistik borde da-tavetenskap vara en viktig pusselbit på alla naturveten-skapliga utbildningar. Det häv-dar Microsofts svenska teknik-chef, Daniel Akenine, i en in-tervju om it-branschens behov av kompetens framöver.

aniel Akenine, Microsofts svenska teknikchef, pekar ut tre viktiga trender som kom-mer att leda till ett kompe-

tensskifte inom it-branschen framöver. För det första pågår en övergång till moln-tjänster. Istället för kompetens kring ser-veradministration och it-drift behövs en bredare kompetens på företagens it-avdel-ningar. Kompetens om integration, identitet, sä-kerhet och juridik kommer att efterfrå-gas framöver. Framtidens it-avdelningar förväntas exempelvis kunna svara på hur personuppgiftslagen (PUL) kan upprätt-hållas när företagets data ligger på en ser-ver i ett annat land.

JOB B OCH FR ITI D FLYTE R I HOP

En annan tydlig trend är att vi använder samma prylar på jobbet som privat. Da-

niel Akenine pratar om att it håller på att konsumentifieras. Appar, sociala medier, läsplattor och smartphones är helt enkelt här för att stanna och för it-avdelningar-na är det en utmaning att hantera denna

mångfald. Idag handlar det mer om att gilla läget och tydliggöra medarbetarnas ansvar än att sätta upp strikta regler.Slutligen konstaterar han att säkerhets-aspekterna kommer att bli allt viktigare framöver i takt med att allt fler prylar blir uppkopplade. Men detta hänger också ihop med molnet och konsumentifiering-en av it. Däremot är Daniel Akenine inte särkilt orolig för effekterna av globaliseringen och outsorcing till länder som Indien. – Tiden för stora it-projekt är över. Att outsourca är inte alls lika lönsamt för mindre projekt. Overheadkostnaden blir helt enkelt för stor. Idag är det också vik-tigt att förstå affären, samt att finnas på plats och vara tillgänglig för större effek-tivitet.

HÄNG E R I NTE M E D

Tidigare har det funnits en tradition att arbeta sig uppåt inom it, så fungerar det inte längre. Nu krävs en gedigen och bred utbildning. Han är emellertid kritisk till universitetens omvärldsbevakning och förmåga att hänga med i utvecklingen.– Dialogen mellan de som anställer och ut-bildarna kunde vara bättre. Utbildningarna förändras sent, menar Daniel Akenine.Det finns till exempel inga bra grundut-

bildningar för IT-arkitekter. Det är viktigt att förstå de villkor som gäller för de fles-ta it-företag. De flesta är förhållandevis små med små marginaler. Kravet på att leverera finns där ständigt.

E N D E L I VE R KTYG S LÅDAN

Enligt Daniel Akinene är det idag svårt att rekrytera för it-företagen, men det beror just på att alltför få företag har möjlighet att lägga ner resurser på att utbilda nya medarbetade. De förväntas leverera från dag ett och då är enda sättet att rekrytera medarbetare från konkurrenterna, vilket höjer lönerna i branschen men inte gör det lättare för nyexaminerade att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett tips har Da-niel Akine emellertid till de som saknar erfarenhet.– För att vara attraktiv inom it-branschen idag krävs både bredd och spets. De fles-ta företag är konsultföretag och de säljer spetskompetens. Att skaffa spets inom nå-got hett område, såsom exempelvis cloud computing är ett bra sätt att blir attraktiv.Sedan avslutar han med att konstatera att it idag blivit en del av allas vår vardag och en tänkvärd slutsats.– Computer science borde vara en viktig pusselbit på alla naturvetenskapliga ut-bildningar. Precis som statistik är det en del i verktygslådan för att bli bättre natur-vetare. #

Alla naturvetare borde läsa datavetenskap

» Outsourcing är inte lika lönsamt för mindre projekt.«

DT E X T M A R I TA T E R Ä S

T E M A I T

Att skaffa

sig kom-petens om

molnet är ett sätt att bli attraktiv på

arbetsmarknaden.

T E M A I TT E M A I TT E M A I T

21N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 1 2

Prylarnas internetTiden då det gick att hålla sig borta från it tycks för alltid vara förbi. Idag är it en själv-klar del av det flesta verksamheter. Det var en tydlig slutsats efter Stiftelsens för strate-gisk forsknings årliga forskningskonferens, som i år handlade om vår väg in i en virtuell värld.

Särkilt tankvärt är att it är på väg att bli oum-bärligt för att fatta beslut. Mikael Haglund, teknisk direktör för svenska IBM, berättade till exempel att det genom att koppla upp en för tidigt född bebis idag går att se att den kommer att få feber 24 timmar innan det hänt. Det är datorns kapacitet att analysera stora mängder data som gör detta möjligt och skillnaden mot en läkare, som i bästa fall kan beakta fem fakta samtidigt, är enorm.

I spåren av det som nu sker kommer smarta företag att erbjuda en mängd nya tjänster. Ett bra exempel är till exempel ett vindkraftbolag, som samlat in data på väder och drift av sina vindkraftverk och utifrån det erbjuder sina kunder kvalificerad rådgivning om hur de ska placera kraftverken.

Mer skrämmande användningsområden är kanske tjänsteföretag som specialiserar sig på att kartlägga vårt beteende på nätet för att få förhandsinformation om förändringar av våra köpvanor. Mikael Haglund berättade att om en man som plötsligt börjat få hem re-klam om bebisprodukter. Några veckor sena-re visade det sig att hans dotter var gravid. MT

It genomsyrar allt

Tankvärt om it

Hudcancer eller ma-lignt melanom är den cancerform som ökar mest i Sverige. Samtidigt är det svårt att ställa di-agnos, vilket får till följd att många hudfläckar tas bort i onödan. Tack vare en ny sensor baserad på resultat från en avhand-ling av den medicinska kemisten Ida Bodén kan detta problem snart vara löst.

Sensorn registrerar hur

elektricitet rör sig i cel-lerna och det är på grund av att cancerceller har en annan uppbyggnad än friska celler som det med hjälp av dataanalys går att upptäcka dem. Vid undersökningen belyses hudfläcken med infrarött ljus och då skickas en svag växelström genom den. På 30 sekunder och helt utan smärta kan be-sked lämnas till en orolig patient. MT

Cancer eller inte?

Först blev platser upp-kopplade, sedan människor. Nu är det prylarnas tur.

– Allt som vinner på att vara uppkopplat kom-mer att vara det, enligt Ulf Wahlberg vice president industry and research rela-tions på Ericsson.

Förhoppningarna på vad som kan komma att uppnås är stora. Nyligen gick sex svenska företag samman i en allians för att få maskin till maskin-kommunikatio-nen eller m2m att ta fart på allvar. Det som hägrar är fantastiska affärsmöjlig-

heter för svenska it-bolag. Enligt en av initiativtagarna brottas alla samhällen och företag med tre problem, som är omöjliga att lösa utan m2m. De tre pro-blemen har att göra med miljö, säkerhet och effek-tivitet. MT

Efter platsernas uppkoppling står prylarna på tur.

Uppsnappat från Per Naroskin, känd från Spanarna i radio.

1. Vad händer med chipet i vår höft när datorn löper amok och vi blir smittade av våra egna datorer?

2.. Är elektroniska prylar våra nya husdjur? Visserligen laddas de

snarare än matas, men visst måste de tas om hand.

3. Är det överhuvudtaget möjligt att sluta använda ny teknik som vi vant oss vid? MT

Våra nya husdjur går på el.

inte som röntgenstrålning som går rakt igenom.

Forskarna började utveckla en teknik för att anpassa mängden laserljus i tumö-rer med större volym, genom att samla in data om förhållandena i tumören via samma laserfibrer som används för att bestråla den.

STUDIE PÅ TJUGO MÄN

Projektet ledde till att företaget Spectra-cure startades 2003. Efter nära ytterligare ett decennium av utveckling, hoppas man nu, innan sommaren, kunna starta sin första större kliniska studie på 20 män med återkommande prostatacancer.

– Prostatacancer är den vanligaste tu-mörtypen hos män och här kan vi göra skillnad, säger Ste-fan Andersson-Eng-els. Många av de här

patienterna har redan

diagnostik, dosimetri och fotodynamisk terapi och flytta fram forsknings-

fronten.– Fotodynamisk terapi bör-

jade bli standard, och vi ville vi titta på större tumörvo-lymer, berättar Stefan An-dersson-Engels. Det är inte

så lätt att behandla dem, eftersom la-serljuset sprids och dämpas väl-digt mycket i vävnad – det är

N AT U R V E TA R E22 N R 4 2 0 1 2

unna tumörer i hud, lungor och urinblåsa har länge be-handlats med så kallad fotodynamisk terapi,

där laserljus används för att fri-sätta syreradikaler i tumören och döda cancerceller. Ett ämne som har lätt för att reagera och bilda syre-radikaler smörjs på som kräm, sprutas in eller sväljs av patienten, och när man sedan lyser på tumören med laser, aktiveras ämnet och syrera-dikaler börjar bildas.

Stefan Andersson-Engels och Sune Svanberg, vid Lunds teknis-ka högskolas avdelning för atom-fysik var med och introducerade behandlingstekniken i Sverige i slutet av 1980-talet. Det var en ansökan om forskningsan-slag ett decennium senare, som fick dem att inse att de, tillsam-mans med Sunes fru, onkolo-gen Katarina Svanberg, kunde kombinera kompetenser inom

T

Skador på frisk vävnad är baksidan av medaljen när cancer behandlas med joniserande strålning. Nu har forskare vid Lunds tekniska högskola och före-taget Spectracure utvecklat en teknik för att kontrollera hur laserljus sprids och tas upp i kroppens vävnader. Deras instrument gör det möjligt att be-handla stora tumörer med laser och minska biverkningarna. T E X T O C H F O T O H A N N A M E E R V E L D

Laserljus ger hopp för cancerdrabbade

Stefan Andersson-Engels.

En första kli-niska studie på tjugo män med återkommande prostatacancer hoppas man kunna starta innan sommaren.

terapi och flytta fram forsknings-fronten.

– Fotodynamisk terapi bör-jade bli standard, och vi ville vi titta på större tumörvo-lymer, berättar Stefan An-dersson-Engels. Det är inte

så lätt att behandla dem, eftersom la-serljuset sprids och dämpas väl-digt mycket i vävnad – det är

och urinblåsa har länge be-handlats med så kallad

sätta syreradikaler i tumören och döda cancerceller. Ett ämne som har lätt för att reagera och bilda syre-radikaler smörjs på som kräm, sprutas in eller sväljs av patienten, och när man sedan lyser på tumören med laser, aktiveras ämnet och syrera-

Sune Svanberg, vid Lunds teknis-ka högskolas avdelning för atom-fysik var med och introducerade

En första kli-

kunna starta innan sommaren.

fått den maximala stråldosen. Eftersom radioaktiv strålning slår sönder kollagen-fibrerna i vävnaden, kan man inte få mer än en viss mängd strålterapi. Det finns också hormonterapi, men den är inte så verksam och har en massa biverkningar.

Studien ska göras vid två sjukhus i USA och Kanada. Spectracure har fått god-kännande från myndigheterna där, men vän-tar nu på att få in det riskkapital som behövs.

– Vi har lagt upp studien i olika fa-ser, och vi måste få in pengar som täcker hela den första fasen innan vi kan starta studien, säger Johannes Swartling, teknisk chef på Spectracure.

OPTISK VÄXEL

När en patient ska behandlas med Spec-tracures laserinstriument, sticks 18 la-serfibrer in i tumören. Normalt lyser alla 18, men forskarna har utvecklat en optisk växel som gör det möjligt att med jämna mellanrum sluta lysa i alla fibrer utom en, och istället använda de övriga fibrerna för att mäta hur mycket ljus som tränger ut i de olika delarna av tumö-ren, hur mycket av det ljuskänsliga äm-

net som finns tillgängligt och hur mycket syre som det har till sitt förfogande för att omvandla till fria syreradikaler.

– Med hjälp av de här parametrarna räknar instrumentets mjukvara ut hur länge vi ska lysa i varje fiber för att få så bra behandlingsresultat som möjligt, för-klarar Stefan Andersson-Engels.

Han räknar med att en behandling kommer att ta omkring en halvtimme. Mjukvaran har arbetats fram med hjälp av matematiska modeller för ljustran-sport i vävnad.

Spectracure försöker nu vidareutveckla sitt instrument, så att man inte ska behö-va stänga av laserljuset ut i tumören när mätningarna görs.

V E T E N S K A P

23N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 1 2

När ljus passerar genom ett me-dium kan två saker ske – spridning och absorption. När ljuset absorberas omvandlas det till värme och dämpas. När det sprids, förlorar det istället sin ursprungliga riktning och blir dif-fust, vilket man kan se när ljus pas-serar genom till exempel ett rökmoln eller ett glas mjölk. Blod absorberar mycket ljus, på grund av den starka färg det får av det syrebindande he-moglobinet, och därför varierar mäng-den ljus som absorberas i en vävnad i kroppen mycket beroende på hur mycket blodkärl det finns. Hur mycket ljuset sprids påverkas bland annat av vilken celltyp som finns i vävnaden och om det finns ärrvävnad från strål-behandling.

VAD HÄN DE R M E D LJ US ET?

Joan Sandberg med instrument som gör det möjligt att be-handla stora tumörer med laser.

FO

TO

: CH

AR

LO

TT

E C

AR

LB

ER

G B

ÄR

G

V E T E N S K A P

N AT U R V E TA R E24 N R 4 2 0 1 2

– Om man har en viss effekt på varje laserfiber och sedan lägger till att den ska svänga med en viss frekvens, så att hur starkt den lyser ändras någon procent upp och ner enligt en sinuskurva, så kan

När en patient ska behandlas med laser sticks 18 laserfi brer in i tumören. En ny teknik med optisk växel gör det möjligt att sluta lysa i alla fi brer utom en.

FO

TO

: CH

AR

LO

TT

E C

AR

LB

ER

G B

ÄR

G

man säga åt detektorn att ljus som sväng-er med den här frekvensen är behand-lingsljus. Då kan detektorn särskilja mät-signalerna som ger uppgifter om tumö-ren från detta ”bakgrundsbrus”, förklarar produktutvecklare Joan Sandberg.

ÄVEN BUKSPOTTCANCER

Samtidigt som Spectracure testar sin tek-nik på prostatacancer, ska brittiska och

amerikanska forskare under året starta en klinisk studie av företagets laserbehand-ling på patienter med cancer i bukspotts-körteln. Den studien finansieras av ame-rikanska National Institutes of Health.

– Bukspottskörtelcancer är väldigt ag-gressiv och upptäcks ofta inte förrän det har gått så långt att prognosen är väldigt dålig, säger Stefan Andersson-Engels. Vi tror att vår behandling skulle passa bra här, eftersom bukspottskörteln ligger väl-digt känsligt intill många andra organ och det är viktigt att veta precis vilken vävnad man behandlar.

Forskarna hoppas kunna behandla fler fasta tumörer i fram-tiden.

– Men även om me-toden i sig är generell, måste man utveckla behandlingen för varje enskild tumör, förkla-rar Johannes Swartling.

Johannes Swartling.

Mer än var tionde man i Sverige får prostatacancer. Sjukdomen är mycket ovanlig före 50 års ål-der, och omkring hälften av dem som drabbas är över 70 år när tu-mören upptäcks. Är man över 75 och tumören inte sprider sig eller växer, får man idag normalt ingen behandling. Samma sak gäller för yngre män, om tumören växer långsamt. När behandling behövs är alternativen idag operation, yttre och inre radioaktiv strålning samt hormonbehandling där man hindrar produktionen eller effek-ten av testosteron.

Källa www.1177.se #

VAN LIGASTE CANCE R-FOR M E N B LAN D MÄN

MÄN I SVE R IG E FÅR PROSTATA-CANCE R VARJ E ÅR

9 000

EXTREMVÄDER KAN SLÅ UT ARTER

Orkaner, skyfall och torka kan leda till så kall-lade utdöendekaskader, där många arter i ett artrikt ekosystem dör ut. Tidigare har man trott att artrika system är mer robusta än artfattiga, men teoretiska biologer vid Linköpings univer-sitet visar nu med hjälp av matematisk modelle-ring och simulering att när variationerna i miljön ökar, som till exempel vid extremt väder, kan de artrika systemen vara mer sårbara än de artfat-tiga. I en regnskog eller ett korallrev finns många

olika arter av gröna växter och alger, men relativt få individer av varje art. När en växt- eller algart dör ut, påverkar det i sin tur djur högre upp i nä-ringskedjan. Extremt väder väntas bli vanligare på grund av den globala uppvärmningen. HM

FYSIKER HJÄLPER DIG ATT HITTA

Har du bra lokalsinne? Grattis! Många av oss går däremot lätt vilse i stora byggnader, som till exempel sjukhus eller i stadskvarter med vind-lande gator. Men en ny modell kan nu göra det

möjligt att anpassa miljöer så att det blir lättare att hitta. Det är forskare vid Integrated Science Lab eller Ice Lab vid Umeå universitet, där man bedriver forskning i skärningspunkten mellan fysik, matematik och samhällsvetenskap, som har tagit fram modellen. De har använt datorsi-mulerande navigatörer, som ska efterlikna män-niskor som försöker ta sig fram i en okänd miljö, och jämfört hur snabbt de når sina mål med den kortaste väg som en GPS skulle ha angett. Forskarna har publicerat sina resultat i Physics Review Letters. HM

25N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 1 2

V E T E N S K A P I K O R T H E T

FRÅGA E N

NATU RVETAR E

Fråga: Har en lägenhet med öppen spis, men jag har läst att det är lika ohälsosamt som att gå på Hornsgatan i Stockholm (en av Stockholms mest trafikerade gator, reds. anm.) Vad är det som den öppna spisen av-ger som är farligt? STOFFE

Svar: Jag tycker inte att du behöver oroa dig för hälsorisken när du trivseleldar i din öppna spis, om det inte är så att det luktar vedrök i lägenheten. Tänk på att elda på rätt sätt, till exempel att använda torr ved och ha god lufttillför-sel. Med en modern braskamin minskar också utsläppen.

Utsläpp från ved-eldning innehåller

ÄR DET FARLIGT MED ÖPPEN SPIS?

hälsofarliga små partiklar och gaser såsom kolmonoxid och organiska kolväten, varav några är cancerframkallande. Många av dem finns bland annat i motoravgaser. Luftföro-reningar från ofullständig förbränning ökar risken för hjärt- och lungsjukdomar och kan göra att personer med till exempel astma el-ler kronisk obstruktiv lungsjukdom blir sämre.

Vår forskning har visat att halterna av vissa cancerframkallande ämnen var högre i bostä-der där man eldar. Men cancerrisken är ändå försvinnande liten för en enskild person.

PERNILLA ALMERUD, YRKES- OCH MILJÖ-

HYGIENIKER PÅ VÄSTRA GÖTALANDS MILJÖ-

MEDICINSKA CENTRUM, SAHLGRENSKA UNI-

VERSITETSSJUKHUSET

Fråga: Jag vill ha tips på var jag kan läsa om vilka upptäckter i rymden har hjälpt oss med olika saker här på jorden? MELIA

Svar: Rymdteknik har gjort det möjligt för oss att förstå vår jord och dess atmosfär. En massa teknikgenombrott har kommit till på grund av att människor har antagit utmaningen att bygga raketer, satelliter och sonder. Satellitdata är ovärderlig för bra väderprognoser och för att förstå både jordens ekosystem och klimatet.

Satelliter i rymden är viktiga delar av vår kommunika-tionsutrustning: te-lekommunikation, tv och positione-ringssystem, såsom GPS, är bara tre områden som vi nästan tar för givet numera. Men det kanske viktigaste är att vi har börjat förstå universum och vår plats i det.

På Rymdstyrelsens hemsida finns en mas-sa information om uppfinningar och tekni-ker som kommit till tack vare världens alla rymdprogram:

Rymden i din vardag www.snsb.se/sv/Rymd-i-din-vardag

Brittiska Royal Astronomical Society har tagit fram broschyren ”A new view of the universe: Big science for the big society”.

www.ras.org.uk/publications/other-publications/1868-new-view-universe

Nasa har en hel sajt med information om tillämpningar av rymdteknik: Nasa Spinoffs www.sti.nasa.gov/tto

ROBERT CUMMING, ASTRONOM OCH INFOR-

MATÖR, ONSALA RYMDOBSERVATORIUM,

KONTAKTPERSON FÖR ESO:S UTÅTRIKTADE

VERKSAMHET I SVERIGE

GÖR RYMDUPPTÄCKTER NYTTA PÅ JORDEN?

N AT U R V E TA R E26 N R 4 2 0 1 2

tadsdelen Seved i Malmö är känd för nedgångna bostäder, arbets-löshet, vandalisering och bilbrän-der. Ungdomar har ibland bemött

brandmän, journalister och andra oönskade besökare med skällsord och stenkastning.

Att i en sådan miljö starta odling för att motverka problemen kan tyckas vara att ut-mana ödet. Farhågorna kom dock på skam. Intresset tog genast fart och det trettiotal odlingsytor som idag finns i Seved i Malmö har frodats och fått vara ifred.

ODLA I STAN

Verksamheten är nu inne på fjärde säsongen och de ekologiska odlingarna, som ofta är inhägnade bakom flätade pilstaket, verkar skyddade av en osynlig hand. Linnea Wetter-mark nickar bekräftande.

– Om kompisens syskon eller föräldrar har varit med och odlat vill ungdomarna inte förstöra, säger hon och ler.

Linnea Wettermark startade odlingen i Seved och leder nu Odla i stan tillsammans med kollegan Göran Larsson. De kallar sig kvartersträdgårdsmästare. Det innebär dock inte att de själva sköter odlingarna utan de-ras uppgift är att inspirera andra att delta.

DRAR FOLK

Bakom dem står en rad fastighetsägare som har dragit slutsatsen att odlingarna skapar mervärden för alla.

– Intresset har blivit så stort att en del vill flytta till Seved bara för att de hört att där finns odlingsmöjligheter, säger Håkan An-dersson, fastighetsförvaltare i MKB Fastig-hets AB, den största fastighetsägaren i om-

rådet med 600 lägenheter. MKB bidrar med lokaler till verksamhe-

ten, förberedelse av markanläggning, ekolo-gisk jord, odlingslådor, redskap, växter samt vattenförsörjning.

– Stadsodling är en trend just nu och även om den sociala nyttan är svår att mäta menar jag på rak arm att satsningen är kostnadseffektiv, säger Håkan Andersson.

Genom odling på gårdar, tak, väggar, i parker och på döda ytor blir städerna

grönare och vackrare. Man får fram närodlade livsmedel. I Malmö används

stadsodling även för att försöka lyfta områden med sociala problem. T E X T O F O T O L A R S E D L I N G

S

INSPIRATÖREN SID 26–27

MANUALEN SID 28–29

LEDARSKAP SID 30-32

ARBETSMARKNAD SID 33

PÅ NYTT JOBB SID 34

PLATSANNONSER SID 35–37

Stadsodling lyfter problemområden

Eduardo Tapia, Linnea Wettermark och Teneal Solinas sätter spaden i jorden för en grö-nare och lugnare miljö i stadsdelen Seved i Malmö.

Linnea Wettermark pekar på fler förde-lar. Närodlade livsmedel minskar miljöbe-lastningen och kan ge råvaror till torgför-säljning, restauranger och skolor.

ÖKAR KUNSKAPEN

Många barn deltar i odlingsverksamheten och hos dem ökar kunskapen om olika livs-medel. När barn driver upp sina egna majs-plantor inser de att plantan inte går att skyn-da på utan att årscykeln måste följas.

– De får en förståelse för odlandets sä-songer. Min förhoppning är att de senare i livet handlar mat på ett sätt som är anpas-sat efter vilka grödor som just då är i sä-song.

MINSKAR STRESSEN

Odlingen har även hälsonytta. Att påta i jor-den och driva fram växter som man sedan konsumerar ger många människor en upple-velse av välbefinnande och mening. Stressen minskar, menar Linnea Wettermark.

Drömmen vore att stadsodling blev så vanliga att företag som kör livsmedel över hela världen blev överflödiga, tycker Teneal

Solinas, ny i odlingsnätverket.– Idag importerar vi besprutade grön-

saker och frukt på ett sätt som inte är håll-bart i längden, påpekar hon.

För Eduardo Tapia, som ingår i nätverket,är detta ett framtidsprojekt.

– Vi stadsbor får lära oss att morötter inte har trollats fram i affärerna utan har vuxit i jorden.

BYTTE SPÅR

Han är full av beundran över Linnea Wetter-marks roll i nätverket och menar att hon är en eldsjäl med förmåga att väcka intresse och få med sig barn och vuxna i verksamheten.

Kanske var det därför hon bytte spår. Efter att ha läst miljövetenskap jobbade Linnea Wettermark några år som miljö-samordnare inom HSB och MKB i Malmö. Hon säger att hon drevs av en ”jag vill rädda världen”-ambition men tyckte att det gick trögt. Hon tröttnade på att sitta på kontor.

– Därför omskolade jag mig till träd-gårdsanläggare. Jag ville ha mer konkret förändring, vara ute i det fria och jobba praktiskt med andra människor.

NY NISCH FÖR NATURVETARE

Nu känner hon sig stolt över att verksamhe-ten kommit igång så bra, att hon och Göran Larsson har blivit efterfrågade och deltar i en rad odlingsprojekt runtom i Malmö. Hon är också glad över att många barn tycker det är

kul att vara med. Linnea berättar om Faiza som fick syn på odlarna genom fönstret.

– Hon kom förbi och pratade med mig nästan varenda dag. Året därpå startade hon sin egen odling utanför balkongen.

Hon nämner även Eddie, 11 år, som kom utspringande med sättpotatis och vitlök och ville vara med. Nu har han en egen pallkrage på gården där han odlar grönsaker.

Odlingsverksamheten i Seved har hittills skapat arbetstillfällen för sex personer. En ny nisch för naturvetare växer fram. #

K A R R I Ä R

27N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 1 2

» En del vill flytta hit för att man kan odla. «

L I N N EA WETTE R MAR K

Yrke: Kvartersträd-gårdsmästare.

Utbildning: Har läst miljöveten-skap, socialantro-pologi, trädgårds-anläggning, småska-lig ekologisk odling och permakulturdesign.

Familj: Sambo och vovven Charlie.

På fritiden: Yoga, simning och spåra med Charlie.

Favoritväxter: Ingefära och pumpor.

Talang: Bra på att ta folk.

Min bästa sida: Tror allt är möjligt.

Min sämsta sida: Väldigt morgontrött.

Fyra unga odlare är med och tar ansvar.

L I N N EA OD LAR I STAN

Odlingsnätverket Seved med cirka 300 medlemmar.Odla i stan, ett pågående samarbete med 16 fastighetsägare runtom i Malmö.Linnea odlar även med: Gröna skolgårdsprojektet, Malmö stad Barn och föräldrar i Föräldrarkommunikatörerna Intro Rehab, flyktingar med posttraumatiskt stressyndrom Källarmoské tillhörande albansk/makedonsk religiös förening Yallatrappan, kvinnokooperativ med catering och lunchservering.

, ett pågående samarbete med 16 fastighetsägare runtom i Malmö.

Snart öppnar de dörren och synar mina kort. Känslan av att inte ha den kompetens som alla tror är vanlig. Men det finns lösningar. Leg psykolog Per-Olof Eriksson ger vägledning som gör dig tryggare i jobbet.

änner du en gnagande oro över att inte räcka till på jobbet? Kan-ske du undrar när folk ska upp-

täcka att du är en bluff. Du är inte ensam om den känslan.

– Det är vanligare än man tror och fö-rekommer på alla nivåer i alla grupper. Det är dock vanligast hos dem som sak-nar formella meriter för sitt jobb, säger Per-Olof Eriksson, leg psykolog och kar-riärcoach.

Även chefer drabbas oftare än andra av det så kallade bluffsyndromet. De kan tänka: ”Hur hamnade jag här, kan jag verkligen så mycket som alla tror?”

– Chefer är mer granskade än andra och upplever sig konkurrensutsatta. Sär-skilt om befordran har gått snabbt kan det vara så att den egna självkänslan inte har hängt med. Det gäller att bottna i sin kom-petens och i den roll man har på jobbet.

BOTTNA I SIN KOMPETENS

Chefer kan ha nått sin position på fel pre-misser. De har inte befordrats i kraft av sina ledaregenskaper, utan för att de är duktiga som experter och att bli chef är den enda karriärvägen.

– Vilket stöd får de för att klara den nya yrkesrollen? Om tvivlet biter sig fast så bäddar det för dåligt självförtroende och att de inte levererar.

Det är också vanligt att man under-

skattar sin egen kompetens och tänker att det är väl ingen konst det jag gör. För den som har gjort hundra levertransplantatio-ner känns det inte så märkvärdigt, medan det för andra är en bragd.

– Även experten kan tvivla på sig själv och undra hur långt den egna kunskapen räcker. ”De ringde inte från Nobelkom-mittén i år heller och artikeln blev inte ens publicerad i en vetenskaplig tidskrift.”

SVÄLTFÖDD PÅ FEEDBACK

Att känna så efter en motgång är naturligt och något som de flesta skakar av sig. Det är värre om känslan av att vara en bluff dy-ker upp ofta.

Men det finns lösningar.– Ofta är det människor som är svält-

födda på feedback och uppskattning som bär på rädslan att bli avslöjade. Därför är det viktigt att ha en dialog med en kollega eller chefen om sina pre-stationer. Ett utmärkt tillfälle är att ta

upp frågan i utvecklingssamtalet.Per-Olof Eriksson menar att det hand-

lar om ett förhållningssätt på arbetsplat-sen. Hur jobbar man med feedback till både kollegor och chefer. Även chefen be-höver feedback på sina insatser. På många arbetsplatser finns det en kultur av att le-verera och sedan gå in på sin kammare.

– De som bär på känslan förstör för sig själva eftersom de inte kan utnyttja sin potential, vilket förstås också ligger i arbetsgivarens intresswe. Så hela arbets-platsen vinner på att ge feedback till var-andra, vilket ger chans till förändring och utveckling.

SKRIV EN LISTA

Han har ännu ett tips till den som tvivlar på sig själv.

– Kliv utanför dig själv och se på dig. Hur skulle jag uppfatta den personen? Det blir en mer objektiv betraktelse med fak-tiska prestationer och kompetens i fokus.

Ett knep är också att sätta sig ner och skriva ner vilka saker jag är bra på. Ofta blir listan längre än man tänkt sig. Per-Olof Eriksson tar förmågan att köra bil som exempel.

– Vad måste man kunna för att köra bil. Det handlar om allt från att planera och vara vaksam till att agera i ett samspel med andra i trafiken. Att bryta ner kunskapen är ett bra sätt att få en bild av vad man kan.

N AT U R V E TA R E28 N R 4 2 0 1 2

När avslöjar de bluffen?

M A N U A L E N

K

T E X T L A R S - E R I K L I L J E B Ä C K I L L U S T R A T I O N M A R I A R AY M O N D S D O T T E R

OM ALLA GÖR E N KAR R IÄR-PLAN E R I NG PÅ E N AR B ETS-PLATS KAN DET LE DA TI LL ATT FOLK FÅR NYA AR B ETS-U PPG I FTE R.

Karriärplanering

K A R R I Ä R

29N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 1 2

Sedan kan det vara så att man jobbar med fel saker där ens talang inte kom-mer till nytta. För att få svar på vad man är riktigt bra på kan man göra en kar-riärplanering. Det kan leda till stora för-ändringar på en arbetsplats där folk får nya arbetsuppgifter.

PRESTATIONSBASERAD SJÄLVKÄNSLA

Varför drabbas vissa men inte andra?– Det handlar om självkänsla, som for-

mas tidigt i livet. Om den är prestations-

baserad, vilket innebär att man blir upp-skattad för sina prestationer, är man mer bräcklig. Den sunda självkänslan bygger på att man är okej även om man inte pre-sterar. Då är det lättare att skilja på per-son och sina prestationer.

Om känslan av att vara en bluff ändå finns kvar?

– Be om hjälp. Det är inte skamligt att göra det. Och en bra karl reder inte sig själv, säger Per-Olof Eriksson, som själv coachar folk vidare i arbetslivet. #

1) Ge varandra feedback.

2) Skriv ner vad du kan.

3) Se objektivt på dig själv utanför din egen person.

4) Gör en karriärplanering.

5) Skilj på prestation och person.

5TIPS TILL BÄTTRE

SJÄLVKÄNSLA

N AT U R V E TA R E30 N R 4 2 0 1 2

L E D A R S K A P

En satsad krona på friskvård ger fyra tillbakaFriskvård på jobbet lönar sig. Folk blir mindre sjuka och presterar bättre. Idrottspedagog Lisbet Olofsson visar hur man som chef får dem med sämst kondition att resa sig ur soffan. Om det pratade hon på Naturvetarnas chefs-seminarium Leadership Friday i mars. T E X T L A R S - E R I K L I L J E B Ä C K

» Viktigt att var och en hittar sin favoritaktivitet, allt från bowling till spin-ning. «

Glöm gymkort och massage på jobbet. Det lönar sig dåligt och är ett sätt för ar-betsgivaren att köpa sig fri. Det menar idrottspedagog Lisbet Olofsson, som pre-cis har släppt boken Ledningssystem för friskvård.

Vad ska man som chef göra i stället, kan man undra.

– Om målet är att få frisk personal och att arbetsgivaren ska få valuta för peng-arna så är det bättre med individuella lös-ningar. Visst är massage skönt och hjälper för stunden, men den har ingen beståen-de effekt på hälsan.

RESA SIG UR SOFFAN

Hon förklarar att någon kanske går i gång på bowling, medan andra gillar dans el-ler spinning. Det viktiga är att var och en hittar sin favoritaktivitet.

– Utmaningen är att få dem som mest behöver fysisk aktivitet att resa sig ur sof-fan. De redan frälsta är självgående, med-an mellangruppen behöver uppmuntran. Att avsätta en timme för friskvård per

vecka är en bra idé och lönar sig.Flera studier visar att en satsad krona

ger mellan tre och åtta kronor tillbaka genom minskad sjukskrivning och högre effektivitet.

Lisbet Olofsson förespråkar en frisk-vårdspeng som man kommer överens med sin närmaste chef om hur den ska användas. Även aktiviteter som inte med-ger skatteavdrag för arbetsgivaren bör ingå.

COACHANDE SAMTAL

Frågan om friskvård menar hon ska fin-nas med i utvecklingssamtalen. Eftersom frågan kan vara känslig och innebära ett intrång i den personliga integriteten är ett

coachande samtal att föredra.– Ställ frågor och låt medarbetaren

själv komma fram till vad som behövs för att få bättre hälsa, både mental och fysisk. I nästa steg sätter man upp mål för indi-viden, medveten om att det kan vara en lång process, där det handlar om att hitta en fysisk aktivitet som är lustfylld.

En framkomlig väg är också att ta upp frågan om hälsa och nyttan med kondi-tion när hela personalen är samlad.

TRE TYPER

Lisbet Olofsson kan ofta urskilja tre grup-per av individer på en arbetsplats. Dessa är:

1. Helt otränade med dålig kondition. De utmärks av att de behöver vila mycket och klagar på att de inte hinner med job-bet. De är mer sjukskrivna, både när det gäller under kort och lång tid.

2. Intar en mellanposition, borde träna mer. Funkar bra på jobbet, men orkar inte med någon fritid, utan blir ofta sittande framför tv:n.

31N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 1 2

5 TI P S T I LL CH E F E N

1. Styr friskvårdspengen i stället för att dela ut gymkort.

2. Baka in hälsa i utvecklingssamtalen.

3. Lägg upp en plan och avsätt resur-ser för friskvård.

4. Se till att hela ledningen är med på noterna.

5. Hitta lustfyllda aktiviteter.

Man måste inte springa. Det är lika bra att promenera i rask tak, gärna med stavar, för att få upp fl åset och förbättra styrkan.

FO

TO

: CO

LO

UR

BO

X

3. Hyfsat vältränade med god kondi-tion. De presterar bra på jobbet och har en meningsfull fritid. Mår bättre och är sällan sjukskrivna.

Men behöver de som jobbar på kontor bra kondition?

– Hjärnan kräver syresättning för att fungera, därför är syreupptagningsförmå-gan viktig, som gör att man orkar mer. Träning har också andra positiva effekter som lägre stressnivå och välmående.

65 PROCENT

Det finns siffror på den goda effekten. Med bättre kondition minskar man risken för att dö i förtid med 65 procent, vilket

är den enskilt viktigaste åtgärden. Mot-svarande siffra för viktminskning är 15 procent, som också gäller för sänkning av kolesterolvärdet.

Lisbet Olofsson inser att bättre kondition inte löser alla problem. Hon målar upp den klassiska bilden av fyra ben, där träning utgör ett. Lika viktigt är att äta sunt, ha en meningsfull fritid och må bra mentalt. Om det uppstår obalans ska den rättas till för att hela människan ska fungera.

LEDNINGEN MED

För att nå framgång med friskvård räcker det inte med några entusiastiska frisk-vårdsansvariga.

– Ledningen måste vara med på noter-na, där man fattar beslut om en satsning och avsätter resurser för det. Det handlar bland annat om att lägga upp en plan, bil-da friskvårdsteam, sätta upp mätbara mål och utbilda ledning och personal.

I planen bör även ingå vilka man ska satsa på. Att lyfta dem som befinner sig på lägsta nivå till att få en skaplig kondi-tion ger bäst utdelning.

– Men även de som befinner sig på en högre nivå kan behöva uppmuntran, inte minst för att de kan inspirera kollegerna att börja träna.

Hur lyckas med löne-samtalen? Jag är chef på ett mindre miljöföre-tag med många unga medarbetare. Jag ska nu för första gången ha löne- och utvecklingssamtal och vill få lite tips för att skapa motivation hos mina medarbetare.

Löne- och utvecklingssamtal är ett av dina viktigaste instrument för att leda verksamheten när du är första linjens chef med personalansvar. Man kan dela upp samtalet i två delar. Där en del är en utvär-dering av det arbete som utförts. Den an-dra delen handlar om hur du och din med-

arbetare skall lägga upp arbetet framöver. Jag kommer i mitt svar att lägga fokus på utvecklingsdelen av samtalet.

Utvecklingssamtalet kan delas upp i tre delar:

1. Vad är målet och vårt uppdrag. Att enkelt kunna kommunicera företagets af-färside är viktigt för dig som chef i syfte att involvera din medarbetare.

2. Hur ser de individuella målen ut för din medarbetare kopplade till den verk-samhet ni arbetar med. Hur kan ni tillsam-mans sätta upp mål som är utmanande och motiverande.

3. Varför är just denna medarbetare viktig i den här verksamheten och hur kan

de personliga utvecklingsmålen se ut. Vad skall han hon/han utveckla och till det koppla behovet av kompetensutveckling.

Sammanfattningsvis kan du i utveck-lingssamtalet få fram att det vi gör är mycket viktigt (kommunicera affärsplanen) och att just han/hon är viktig i vår verk-samhet. Då har du skapat förutsättningar för ett positivt samarbete.

N AT U R V E TA R E32 N R 4 2 0 1 2

C H E F S F R Å G A N

Elisabet Engdahl LinderOMBUDSMAN FÖR CHEFER PÅ

NATURVETARNA

3 frågor

1. Vad fick du ut av seminariet?

2. Hur ska du agera på jobbet?

3. Hur håller du igång själv?

I NG E LA B E RGG R E N

Disputerad agronom och verksamhets-chef på Medborgarskolan

1. Det gav en påminnelse om att chefen har ett

stort ansvar för att per-sonalen mår bra. Balans i livet är viktigt, där god kondition är en pussel-

bit.

2. Vi ska ta upp frågan i led-ningsgruppen och även väva in

friskvård i utvecklingssamtalen. Jag vill ha möjlighet att styra friskvårdspengen. Tror också på idén att få in friskvård på arbetstid. Vi har ett ansvar för de äldre på jobbet så att de inte är helt slut när de går i pension.

3. Jag har lagt om kosten och cyklar till jobbet. Springer en gång i veckan, vilket sänker stressnivån.

LAT I FA L I N DB E RG

Dietist och chef för nordiska nu-tritionsavdelningen på Unilever

1. Att man kan utveckla företag och människor samtidigt. Jag inspireras av situationer där båda vinner. Frisk-vården kan komma att ingå som en del i hur medarbetarna ska uppnå sina mål.

2. Jag ska börja med att läsa bo-ken. Vi kommer att fortsätta på den inslagna vägen, vi är ju dietister som jobbar med mat och häl-sa. Jag hoppas kunna bidra med att ytterligare stärka företagets arbetssätt.

3. Jag går på friskis och yoga på helgerna. Sedan blir det gym och löpning någon gång i veck-an. Bra att kunna disponera frisk-vårdspengen som man vill, till exem-pel till löparskor.

PÅ GÅNG 11 maj i StockholmLeadership Friday Medarbetarskap – en modell för framti-dens ledarskap

Läs mer www.naturvetarna.se/chef

30 maj i StockholmLeadership in Life Science Hur klarar din affärsidé draknästets granskning?

Läs mer www.naturvetarna.se/chef

25 september i StockholmKonflikter – chefens dilemma?Kurs i konflikthantering

Läs mer www.naturvetarna.se/chef

Lönestatistik ett trumfkort i löne-förhandlingen

KOLLA LÖNESPRIDNINGEN

I tabellen framgår inte ålder, antal år i yrket, befattningsnivå, bransch och annat som på-verkar lönen. Den typen av detaljerad löne-statistik finns på Saco Lönesök.

– Titta gärna på skillnaden mellan 10:e och 90:e percentilen som ger ett mått på lönespridningen och möjligheter till löne-utveckling inom yrket. Det kommer vi att djupanalysera, säger Kristofer Jervinge, ut-redare på Naturvetarna.

Han påpekar att tabellen visar lönerna i privat sektor. För naturvetare som jobbar i kommunen och staten är lönenivåerna lägre.

MER LÖNER PÅ SACO LÖNESÖK

www.naturvetarna.se, klicka på ”med-lemswebben”. Logga in med ditt medlems-nummer, som du hittar på baksidan av tid-ningen, och de fyra sista siffrorna i ditt per-sonnummer.

K A R R I Ä R

33N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 1 2

Innan du träffar överenskommelse om att avtala bort övertidsersättningen är det viktigt att fundera på hur mycket du jobbar och om arbetstiden håller sig på en rimlig nivå. Förutom själva kompensationen är ar-

betstiden viktig ur ett arbetsmiljöperspektiv.

Lagstiftningen om hur mycket man får jobba gäller som ett minimum hos alla ar-betsgivare. Reglerna ska fungera som ett skydd för de anställda mot bland annat för stora arbetstidsuttag.

I flera kollektivavtal, särskilt på enskild sektor, framgår att arbetsgivaren och de anställda kan komma överens om att kom-pensation för övertidsarbete ska ges. Så-dana överenskommelser erbjuds oftast anställda i chefsställning eller de som har okontrollerbar arbetstid eller frihet att för-lägga sin arbetstid. Anställda med så kallad ”förtroendetid”.

Oavsett om man avtalat bort rätten till övertidsersättning i utbyte mot högre lön

och/eller fler semesterdagar gäller fortfa-rande lagstiftningens skyddsregler.

Minst en veckas extra semester är en vanlig kompensation för bortavtalad övertid på privat sektor. Diskuterar man ersättning i pengar kan rådet vara att utgå från 10 pro-cent av lönen i stället.

Träffar du överenskommelse med din ar-betsgivare så är det viktigt att dokumentera skriftligt vilka villkor ni är överens om och om er överenskommelse ska gå att säga upp till exempel i samband med den årliga lönerevisionen.

Lycka till!MARIA KYLBERG,

OMBUDSMAN NATURVETARNA

F R Å G A E X P E R T E N :NATURVETARNAS EXPERTER SVARAR PÅ FRÅGOR FRÅN MEDLEMMARNA

Hur ska min övertid värderas?

Jag har blivit erbjuden att förhandla bort min rätt till övertidsersättning. Periodvis jobbar jag rätt mycket över-tid. Vad är en rimlig kompensation för det?

SHAHLA

Lönenivåer för några grupper i Naturvetarna inom privat sektor (kr/mån). Löner för andra naturvetare hittar du på Saco-Lönesök. Källa: Naturvetarnas lönestatistik 2011.

» Lönestatistiken fung-erar som ett riktvärde och hjälper dig att sät-ta ett pris på dig själv. Fundera på vad du kan göra för att komma upp

på en högre lönenivå, i klass med de bästa inom din befattning. «

Bo Seving, chef arbete och juridik på Naturvetarna.

Agronomer

Biologer

Dietister

Fysiker

Geologer

Jägmästare

Kemister

10:e Percentil

27500

25445

23500

29680

28500

28300

27845

Median

36000

35244

29290

38000

36535

40400

37361

90:e Percentil

53000

57600

48000

53200

48600

71070

53415

NÅGRA EXEMPEL FRÅN LÖNESTATISTIKEN 2011

Paula Quintana FernandezRegelutvecklare, KRAV.Utbildning: Agronom.

Tidigare jobb: Revisor och revisionsledare, Kiwa Aranea.

Anders MelkerssonVirkesinköpare, Bergs Skog AB.Utbildning: Skogsingenjör i Skinnskatteberg.

Tidigare jobb: Kommer senast från Sydved.

Linnéa WikströmBiomedicinsk analytiker på Klinisk patologi, Hallands sjukhus.

Utbildning: Biomedicinska analytikerprogrammet, Umeå universitet.Tidigare jobb: Sommarvikariat på Klinisk mikrobiologi på Hallands sjukhus.

Henrik TideströmTyréns, Avd. miljö, Stockholm.Utbildning: Fil.kand. i biologi.

(inriktning limnologi), kemi, geovetenskap, matematik.Tidigare jobb: Sweco Environment, Miljöutredning- ar & Tillstånd.

Jesper BrobergFörbundsdirektör Hushållningssäll-skapens förbundUtbildning: Agronom.Tidigare jobb:

Regionchef LRF Konsult.

Madelene BjernersjöMiljö- och kvali-tetssamordnare på Ovako Bar AB.

Utbildning: Miiljövetare och har en pedagogisk utbildning.Tidigare jobb: Projektledare på Miljö- och samhällsbyggnadsför-valtningen, Linköpings kommun.

Tyri AsklöfStrategisk informatör på avdel- ningen för forskning och analys på

Naturvårdsverket Utbildning: Fil.mag. biologi och en journalistutbildning.Tidigare jobb: Webbredaktör på myndigheten för samhälls-skydd och beredskap.

Vad gör du på jobbet?– Jag är chef för ungefär femtio medarbetare på enheten Naturresurser och miljöeffekter på IVL. Personalansvaret delar jag med tre grupp-chefer. Jag sitter i ledningsgruppen och jobbar med allt från policyprogram till konkreta pro-jekt.Varför fick du jobbet?– Jag blev tillfrågad, vilket kan bero på min långa erfarenhet som ledare inom miljöområ-det. Jag har bland annat varit chef på Kemi-

kalieinspektionen i tio år, och chef på Havs-miljöenheten på Natur-vårdsverket. Där var jag även projektledare för överflytten av ett fyrtio-tal tjänster till den nya Havs- och vattenmyn-digheten. Det är viktiga meriter som säkert spe-

lade in. Vad gör IVL Svenska

Miljöinstitutet?– IVL är ett tillämpat forskningsinstitut som behandlar alla slags miljöfrågor som berör luft, mark och vatten. Vi gör allt ifrån forskning, till att utveckla teknik och metoder för att lösa miljöproblem. Hur används ert arbete?– Vi tar fram underlag för bland annat lagstift-ning för klimat- och luftfrågor. Vi deltar i olika

EU- projekt och samarbetar med företag. Vi arbetar även internationellt och bygger samar-beten med andra länder såsom Indien, Irak och Kina. Vi har till och med ett litet kontor i Bei-jing.Har du nytta av din utbildning?– Utöver att vara chef hinner jag också jobba i projekt och då har jag nytta av min utbildning som disputerad marin ekotoxikolog. Aktuellt nu är att minska kadmium i det svenska jord-brukslandskapet som tillförs från handelsgöd-sel. Idag innehåller produkter som bröd och pasta mycket kadmium. Är det ett hälsoproblem?– Ja, det är det. Kadmium har en förmåga att lura kroppen att byta ut kalcium mot kadmium vilket leder till benskörhet. När vi är gamla kommer ungefär hälften av alla kvinnor och en fjärdedel av alla män ha problem med benskör-het, och där är kadmium i jordbruksprodukter en del av problemet. JR

N AT U R V E TA R E34 N R 4 2 0 1 234

eller är på gång att byta? Skicka ett mejl till: redaktion@natur vetarna.se så får du vara med på listan över naturvetare som har nytt jobb. Bifoga gärna en högupplöst bild på dig själv.

HAR DU OCKSÅ NYTT JOBB

F L E R P Å N Y T T J O B B

Chef med koll på kadmiumAtt kombinera sitt expertområde med chefsrollen är ingen konst om man jobbar på IVL Svenska Miljöinstitutet . Det menar Björne Olsson som just nu undersöker hälsoeffekterna av kadmium i pasta och bröd.

P Å N Y T T J O B B

Björne Olsson blev headhuntad.

Hvilan Utbildning AB söker ny

VDHvilan Utbildning AB är ett unikt branschägt företag som är störst på trädgårdsutbildning i Sverige.

För mer info se: www.hvilanutbildning.se

35N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 1 2

Vatten är en av våra viktigaste natur-tillgångar och användningsområdena för vårt grundvatten är många. Som expertmyndighet och ansvarig för miljökvalitetsmålet grundvatten av god kvalitet har SGU en nyckelroll när det gäller att skapa besluts-underlag såväl för vattenförsörjning som för andra samhällsfunktioner.

Vill du vara med och påverka och arbeta för att grundvatten- tillgångarna i Sverige används på bästa sätt? Vi på enheten för grund-vatten behöver nu stärka vår kompetens och söker därför fler medarbetare.

Läs mer om SGUs verksamhet på www.sgu.se

Experis är en sammanslagning av Manpower Professional och Elan.

SPÄNNANDE TJÄNSTER INOM GEOLOGIKVALIFICERAD HYDROGEOLOG Du kommer att arbeta med att ge stöd och råd till myndigheter, allmänhet och övriga intressenter i samhället i frågor som rör skydd av grundvatten och vattenförsörjning. Andra arbets- områden är frågor om infrastrukturella projekts påverkan på grundvattnet och grundvatten i kommunal och regional planering. I arbetsuppgifterna ingår också att medverka inom SGUs ordinarie hydrogeologiska kartläggning.

GEOVETARE MED DATABAS- KUNSKAP Arbetsuppgifterna innebär i första hand att förvalta, administrera och utveckla hanteringen av data. Du kommer också att fungera som stöd till våra projekt-ledare inom databasprojekten Vattentäktsarkivet, Brunnsarkivet och Grundvattennätet samt hantera externa förfrågningar rörande SGUs grund-vattendatabaser.

Ansök och läs mer via SGUs webbaserade rekryteringssystem på www.sgu.se. För information om rekryteringsprocessen kontakta rekryteringskonsult Charlotte Brodersson, telefon 08-736 35 16. Sista ansökningsdag 14 maj.

söker

Fiskebiolog/handläggare

Mer information hittar du på lansstyrelsen.se/gavleborg

LänsstyrelseniVästraGötalandslänsöker

Djurskyddskontrollanter

Läsmeromtjänstenunderledigajobbpå

www.lansstyrelsen.se/vastragotaland

Till avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad söker vi

Handläggare, miljöfrågorVi söker en handläggare som vill arbeta, såväl nationellt som ur ett EU-perspektiv, med att bevaka kommuners och landstings intressen inom miljöområdet. Läs mer på www.skl.se/ledigajobb. Välkommen med din ansökan senast den 13 maj. Annonsnr A266356

Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20Telefon: 08-452 70 00www.skl.se

NATURVETARNAS FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE

UPPTÄCK EN ENKLARE SIDA AV LIVETVI GER TRYGGHET PÅ DINA VILLKORAkademikerförsäkring erbjuder smarta försäkringar som passar just din livssituation. På vår nya webb hjälper vi dig att göra livet lite enklare. www.akademikerforsakring.se

Vi söker kontroll-ansvarig för EU:s jordbrukarstödDu kommer att ha en samordnarroll för personalen som arbetar med fältkontroller. Planering av kontroll-verksamheten ingår också vilket förutsätter ett tydligt och motiverande ledarskap och ett nära samarbete med övriga arbetsledare på sektionen.

Sista ansökningsdatum är den 13 maj 2012.

Läs mer på www.lansstyrelsen.se/vasternorrland.

För ytterligare information kontakta Annika Wallin, telefon 0611-34 90 69.

www.lansstyrelsen.se/vasternorrland

N AT U R V E TA R E36 N R 4 2 0 1 2

ljusdal.se

LivsmedelsinspektörSamhällsutvecklingsförvaltningen söker

För mer information besök vår hemsida

Följ oss på facebook

DIAGNOSTIKFORUMJÖNKÖPING 25-27 SEPTEMBER 2012

Alkohol–Doping–Internetdroger • BukaortascreeningSömn-EEG med melatonin • Fästingburna infektioner

Qulturum – förbättringskunskap • Studentforum Fertilitetsutredningar • Lymfomdiagnostik • Etikforum

Studenthandledare • Posterutställning Forskningsseminarium • Utställare

MER INFORMATION OCH ANMÄLANwww.ibl-inst.se

I SAMARBETE MED

25-27 SEPTEMBERJÖNKÖPING

DIAGNOSTIKFORUMJÖNKÖPING 25-27 SEPTEMBER 2012

Alkohol–Doping–Internetdroger • BukaortascreeningSömn-EEG med melatonin • Fästingburna infektioner

Qulturum – förbättringskunskap • Studentforum Fertilitetsutredningar • Lymfomdiagnostik • Etikforum

Studenthandledare • Posterutställning Forskningsseminarium • Utställare

MER INFORMATION OCH ANMÄLANwww.ibl-inst.se

I SAMARBETE MED

25-27 SEPTEMBERJÖNKÖPING

MER INFORMATION OCH ANMÄLAN www.ibl-inst.se

FORSKNINGTIDNINGEN FÖR FORSKARE, NATURVETARE OCH TEKNIKER

Innehållet i tidningen FORSKNING spänner från intressanta student projekt över framstående forskning vid universitet och högsko-lor till nydanande utveck-ling inom företagssektorn.

FORSKNING ges ut i nära samarbete med hög-skolor och universitet, vilket garanterar hög redaktionell kvalitet och trovärdighet.

TIDNINGEN FÖR FORSKARE, NATURVETARE OCH TEKNIKER

projekt över framstående forskning

-

vilket garanterar hög redaktionell

forskning

TEMABioteknik

MÖT

Växter ersätter olja Grafen - det ultimata materialetImplantat av papperKlassisk mekanik vs kvantmeknanik

Sten Stymne

Forskarporträtt STEN STYMNE Tema BIOTEKNIK, MEDICIN, LIVSMEDEL, KEMI

www.forskning.com

FORSKNINGSSVERIGEUNIVERSITETSNYTT

3-42010

Tidningen för forskning i framkant

Läs mer om tidningen på www.forskning.comDär kan du också läsa forskningsnyheter mm.

Helsida Naturvetarna nr 4/11.indd 1 2012-04-20 11.1937N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 1 2

N AT U R V E TA R E38 N R 4 2 0 1 2

S PA N A R I N

När syns Venus?3 frågor till Andrea Wulf, historiker och författare till Jakten på Venus – Hur vetenskapen blev global, som kommer ut på svenska i maj.

Varför en bok om när Venus passe-rade framför solen, sett från jorden, i slutet av 1700-talet?– Jag är ingen astronom! Jag kom in på ämnet av en slump när jag arbetade med en annan bok, The Brother Gardeners. Jag läste om en bota-nist som följde med James Cook på hans skepp Endeavour. Jag insåg att syftet med resan egentligen var att observera Venus-passagen 1769, då expeditionen hade hunnit fram till Tahiti. Den passagen observerades av omkring 250 officiella utsända från olika platser på jorden. Venuspassagen gav upphov till det första globala vetenskapliga samarbetet – ett galet projekt att koordi-nera i en tid då det kunde ta tre månader för ett brev från Phila-delphia till London att komma fram!

Varför satsade man så stora resurser på Venuspassagerna?– Det var i mångt och mycket en del av en mänsklig längtan efter att förstå världen omkring oss. Vid den här tidpunkten hade man en karta över universum, men inga avstånd. Om man kunde ta ti-den på Venus vandring över solen, kunde man beräkna avståndet mellan planeterna i solsystemet. Men man behövde mätningar från många platser på både norra och södra halvklotet.

Venus passerar solen för sista gången detta århundrade den 6 juni i år. Hur ska man göra om man vill se det?– Man ska aldrig titta upp mot solen utan att skydda sina ögon! Man kan använda engångsglasögon av samma typ som har till-verkats för solförmörkelser. Om man har bra syn, kan man då nätt och jämnt se Venus som en liten prick på solen. Men det bästa är förstås att använda teleskop med solfilter, om man har tillgång till det. Ni i Sverige har tur – den 6 juni går solen upp kvart i fyra i Stockholm, och Venuspassagen varar ändra till sex minuter i sju, så ni har över tre timmar på er att se den! Svenska astronomer hade en stor roll i observationerna på 1700-talet, eftersom man kunde se hela passagen i norr, tack vare midnattssolen. HM

www.leopardforlag.se

B LO G G A R O M H AV E T

Modemedvetna kräftor och jättetsunamier– När man talar om havet så tänker många endast på sol och bad, men havet tar inte slut vid strandkanten. Det täcker mer än 70 procent av jordens yta och har en stor påverkan på bland annat jordens klimat, säger Daniel Hansson.

Han är disputerad oceanograf. Hans syfte är att öka intresset för havet och att visa folk att det är en fantastisk plats som vi måste vara rädda om. Daniel utför nu ett postdok-projekt om syrebristen i Östersjön.

– Tidigare fanns det både klimat- och miljöbloggar i Sverige, men ingen som handlade uteslutande om havet. Idag finns det åtmins-tone en! E R I KA LI N DBOM

http://danielhansson.se/bloggen/

D U B E S TÄ M M E R

Innovationer topp 10Vem kan låta bli att kolla topplistor? Det har Tekniska museet i Stock-holm tagit fasta på för att skapa intresse kring teknik och naturveten-skap. När de viktigaste innovationerna genom tiderna ska rankas kan alla gå in på webben och rösta.

– Det är en dynamisk process där det växlar i toppen. Nu leder datorn, tidigare har skriftspråket, elektriciteten och bilen legat i topp, säger pro-jektledare Magdalena Tafvelin-Heldner.

Hon tipsar om att besöka utställningen på plats där sexhundra föremål,

P SY KO LO G I

Hitta ditt jobb-jagVem ska man vara på jobbet? Sig själv, förstås. Men det betyder inte att man behöver ta med sig alla sidor av sin personlighet in genom dörren till arbetsplatsen. Idag är de flesta akademiker åtminstone i viss mån fria att utforma en stor del av sitt arbete själva, med allt vad det innebär av engagemang och gränsdrag-ning. Psykologerna och organisationskonsul-terna Anna-Lena och Paul Sundlins bok Ta din roll på jobbet handlar inte om att du ska spela en roll, utan om hur du hittar de av dina egen-skaper och kunskaper som är styrkor i just ditt jobb. En tydlig yrkesroll kan göra det lättare att samarbeta, se de stora sammanhangen och inte ta motgångar personligt. Nyttig läsning, inte minst för den som satsar mycket av sig själv på jobbet! HM

Disputerad oceanograf.

Nytttig läsning.

allt från datorer till tandborstar, finns att titta på. Missa inte innova-tionsverkstaden där man med kreativa övningar själv får vara inno-vativ.

Utställningen pågår till och med år 2015 och erbjuder event och konferenser i en innovativ miljö. LEL

Datorn

Bilen

Elektriciteten

1

2

3

Värmepumpen

Hjulet

Telefonen

4

5

6

10 i topp just nu

7

8

9

Glödlampan

tv:n

Mobiltelefonen

Flygplanet10Glödlampan

Mobiltelefonen

Flygplanet10

N R 4 2 0 1 2 39N AT U R V E TA R E

ger inte långt borta.

Det gäller alltså att hitta de konkreta ex-emplen. Och det det är kanske inte så svårt som det först verkar. Om vi börjar där vi slu-tade, med sporten. Hur räknar man ut odds? Som naturvetare är vi vana vid att övning ger resultat. Nu får vi öva oss på att hitta exempel.

PATRIK HADENIUS, CHEFREDAKTÖR FÖR TIDNINGEN FORSK-NING OCH FRAMSTEG

Finns det något roligare än när man lyckas lösa ett problem med en hyfsat omständlig matematisk metod. Det är en härlig kick. Fak-tiskt inte särskilt annorlunda än den man kän-ner om man är ute på en löprunda och mär-ker att man är piggare än förra gången man sprang samma runda. Träning som ger utdel-ning är djupt tillfredsställande oavsett om det handlar om matematik eller löpning.

Jag tror att du känner igen känslan. Den är universell, men ändå så olika omskriven. Dagli-gen hör och ser vi den i sportreferat, när mäs-taren korsat mållinjen, överträffat målet och lyckorusig ger en segerintervju.

Men hur många gånger har du sett en na-turvetare intervjuas och förklara att åratal av tragglande med formler äntligen gav utdelning. Mycket sällan.

Det är problematiskt. För den sköna känslan av att lyckas är en viktig drivkraft. Och den vill vi gärna förmedla för att göra vårt jobb begripligt och locka fler att ägna sig åt det.

Det gick under en tid en amerikansk serie på tv som hette Numbers. Den handlade om en matematiker som löste problem åt sin bror FBI-agenten. Hela 119 avsnitt spelades in. Men den är ett undantag och det är tunnsått med matematiker som får endorfinkickar i tv.

Jag tror att det har med graden av abstrak-tionsnivå att göra. Ju mer praktiskt och kon-kret något är, desto lättare är det att förmedla hur svårt det kan vara och hur härligt det mås-te kännas när det fungerar. Då blir det bra tv. Alla fattar att det är svårt att springa rekord-snabbt, eller göra ett mål mot övermänskliga försvarare. Teoretiska problem däremot, är re-dan som problem svåra att förstå. Det enda vi förstår av lösningens eventuella skönhet är om

G Ä S T K R Ö N I K A N

Om lyckan att lösa ett problem

OM VI BÖRJAR DÄR VI SLUTAR,

MED SPORTEN.

HUR RÄKNAR MAN UT ODDS?

matematikern ser glad ut när han eller hon har löst problemet.

Så hur gör vi? Vi tittar igen åt populärkul-turen.

Mythbusters har spelats in i inte mindre än tvåhundra avsnitt. I varje program presen-terar programledarna Jamie Hyneman och Adam Savage en myt som de vill testa. Se-dan räknar de, konstruerar ett experiment, bygger det och provar om myten håller eller inte. Både när myten är krossad eller visar sig sann ser gubbarna saliga ut.

Det handlar förstås om mycket praktiska problem. Men matematiken, mekaniken, håll-fasthetsläran och andra teoretiska läror lig-

N AT U R V E TA R E40 N R 4 2 0 1 2

PROGRAMME AT A GLANCE:“�e Eurotox 2012 scienti�c programme spans the variety of interests for academia, industry and regulatory agencies from around the world. �e scienti�c programme includes 17 symposia, 7 workshops, poster displays and six Continuing Education Courses.”KEYNOTE LECTURES: Marie Vahter: Revealing E�ects of Early-Life Toxic Metals Exposure - a Matter of Toxicology, Nutrition and EpidemiologyMartin Philbert: �e New Toxicology of Sophisticated Materials: Nanotoxicology and Beyond

HIGH-LIGHTED LECTURES:Richard Judson: US EPA – ToxCast and the Tox21 Program: PerspectivesSusan Jobling: An Update of the Report “Global Assessment of the State-of-the-Science of Endocrine Disruptors Mathias Uhlén: Exploring the Human Protein Atlas in the Field of ToxicologyEUROTOX-SOT debate:Comparative Hazards: Chemicals in the Environment are the Largest Risk to Human Health, David Bell vs Stephen Safe

IT IS TIME TO REGISTER TO EUROTOX2012 IN STOCKHOLM 17-20 JUNE!

F O R M O R E I N F O R M AT I O N , d e t a i l e d s c i e nt i f i c pro g r am m e an d re g i s t r at i on , w w w. e u ro tox 2 0 1 2 . or g

Congress of the European Societies of Toxicology17 - 20 of June 2012

Vad har du gjort tidigare?– Är i grunden molekylärbiolog. Senaste jobbet var som key ac-count manager på Eurofins Envi-ronment. Även ordförande två år i akademikerföreningen där.

Vad lärde du dig som förtro-endevald?– Jag knöt nya kontakter och lär-de mig saker som jag har nytta av både i jobbet och privat. På Na-turvetarnas utmärkta kurser lärde jag mig bland annat förhand-lingsteknik och arbetsrätt.

Pantea ny ombudsman på Naturvetarna KORT OM

PANTEA AN SAR I

Kopplar av med: Pro-menader och ridning.

Dold talang: En ut-märkt monopolspe-lare.

Senaste resan gick till: Rom.

Läser nu: Huset vid moskén.

Favorit till fikat: Säll-skap.

Pantea Ansari gillar att för-handla.Varför fick du jobbet?

– Jag har en bakgrund inom in-dustrin och kan branschen. Un-der tiden som ordförande genom-gick företaget många förändring-ar, med bland annat uppsägningar i omgångar och nya verksamhe-ter som startades. Det gjorde mig nyfiken på att lära mer.

Hur känns det hittills?– Tänk att få förhandla hela da-gar, rena drömscenariot för mig! Mina kollegor är en av de bästa sakerna, liksom att det är så ut-

vecklande. Tiden försvinner när jag är på jobbet och jag har ännu inte fått ett ärende som är det an-dra likt. LEL

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

41N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 1 2

Nu har startskottet gått för valet av ombud till Na-turvetarnas kongress den 9-10 november. Innan den

sista maj vill vi ha din röst.

Varför ska man rösta?– På kongressen läggs plattfor-men för Naturvetarnas framtid vilket påverkar dig som med-lem, säger kongressgeneralen Ulf Bergius, biträdande för-bundsdirektör på Naturvetarna.

Hur gör man?– Rösta gör du enkelt på web-

ben via en länk som du får till din mejlbox i början av maj. Om du inte har fått mejlet kan du logga in på medlemsweb-ben med ditt medlemsnummer (finns på sista sidan av den här tidningen) och rösta där. Själv-klart kan vi också skicka en valsedel till dig.

Något annat att tänka på?– Du kan bara rösta på dem som tillhör din valkrets. To-talt ska 60 kongressombud väljas till sex valkretsar. Det framgår på webben vilken val-krets du tillhör.

Vad händer sedan?– Valet är öppet fram till den 31 maj, sedan börjar rösträkningen

och kongressombuden utses. Läs om de nominerade och rös-ta på www.naturvetarna.se. JR

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

Dags att välja kongressombud

RÅG I RYG G E N Agrono-mer, geologer, biomedicinska analytiker och sjukhusfysiker var några som var med på ut-bildningen för professionsför-eningar inom Naturvetarna.

– Kul att träffa de andra föreningarna. Vi har många gemensamma frågor, som att synliggöra och stärka vår ställ-ning på arbetsmarknaden, sä-ger Maja Ullberg, ny ordföran-de i Nutritionistföreningen.

Fereshteh Jalayer, ordföran-de i BMA-föreningen, är inne på samma spår.

– Det finns många sak-

kunniga och duktiga natur-vetare som det är värdefullt att träffa. För mig är detta ett viktigt nätverk.

Båda ger utbildningen i le-darskap ett högt betyg och har bland annat lärt sig att man som ledare måste känna sig själv och veta hur man re-agerar i olika situationer.

– Bra också att få kon-kreta tips hur vi kan jobba som professionsförening. Ak-tuellt just nu är karriär- och lönestegar för sjukhusfysiker i landstinget, säger Lars Ide-ström, ordförande i Svenska

sjukhusfysikerförbundet.Maja Ullberg uppskattar att

ha Naturvetarna i ryggen.– Det är värdefullt att Na-

turvetarna satsar på oss, vilket gör att vi blir starkare i våra professionsföreningar och kan nå ut till våra medlemmar, sä-ger Maja Ullberg. LEL

Naturvetarna satsar på professionerna

Nedan: Maja Ullberg och Fereshteh Jalayer får råg i ryggen i jobbet med professionsföreningarna.

Du kan också påverka Naturvetarnas arbete genom att skriva en motion, senast 30 augusti. Så gör du:1. Formulera en kort och tydlig rubrik som fångar ditt budskap.2. Bakgrund. Beskriv frågan och varför en lösning behövs.3. Föreslå en lösning och argumentera för den.4. Yrkande - förslag till beslut. Formulera dig så exakt som möjligt vad du vill att kongressen ska besluta.5. Ange ditt namn och datum.

SÅ S K R IVE R DU E N MOTION

Lars Ideström går i täten för sjukhusfysikerna.

Rösta på kongressombud fram till den 31 maj!

Läs om de nominerade på www.naturvetarna.se/Kongress-2012

Nu har 70 naturvetare gått utbildningen i af-färsmannaskap. I au-gusti är det dags igen. – Jag har redan tip-sat om utbildningen till andra, säger San-na Wallenborg vid GE Healthcare.

KOM PETE N S Affärsman-naskap ges på distans och sträcker sig över ett halvår. Sis-ta anmälningsdag är 25 maj.

– Den gav en bra överblick över chefsrollen och förstå-else för ekonomi, säger geolog Matz Jönsson, som tillhör den

första kullen.Han är projektledare på kon-

sultföretaget på Mirab Mineral Resurser AB och letar bland annat guld i Västerbotten.

Susanne Wallenborg är lika entusiastisk.

– Jag har redan tipsat andra inom GE Healthcare, där jag ansvarar för forskning och ut-veckling, säger Sanna Wallen-borg som är disputerad kemist.

Hon medger att det fanns lite barnsjukdomar i början, men de har rättats till.

– Jag lärde mig den finan-siella terminologin och ökade medvetenheten om ekonomi och affärsstrategier.

Båda gillar upplägget med några träffar i form av internat

och uppgifter däremellan.– Intressant att möta andra

naturvetare och diskutera, säger Matz Jönsson, som i mars del-tog på återträffen för alla natur-

vetare som gått utbildningen.Tanken är att genom nätverk

fortsätta hålla kontakten och mötas både i verkliga livet och i sociala medier. LEL

På BMA-dagen i april visade biomedicinska analytiker upp bredden i yrket.– Vi har mött många här på Huddinge sjukhus, nästa år siktar vi högre och intar centralstatio-nen i Stockholm, säger Monica Fröjd, en av ar-rangörerna.

U PPVI S N I N G Fyrtiosju meter per sekund, så snabbt går en nervimpuls genom min

arm till tummen.– Du har bra fart i dina nerv-

banor, säger Sofia Sepic, biome-dicinsk analytiker på Karolinska

universitetssjukhuset Huddinge.Med två elektroder fästa i ar-

men får man svar på om nerv-banorna fungerar normalt. Om de inte gör det så är hastigheten lägre, vilket kan bero på att hän-derna har utsatts för vibratio-ner eller slag. Även gravida kan drabbas av klämda nervtrådar.

– Vi jobbar med att utreda neurologiska sjukdomar som ALS, MS och alzheimer. Un-der till exempel ryggoperatio-ner är vi med och kollar nerv-banorna så att de inte skadas, säger Sofia Sepic på klinisk neurofysiologi.

SPEGLA HELA YRKET

Tanken med dagen är spegla hela yrket. Utan att veta om det kommer alla svenskar i kontakt med en biomedicinsk

analytiker så fort ett blodprov ska tas. Kemlabb ger svar på allt från blodfetter och järn-värden till koagulation och hormoner, liksom blodgrupp. Spännande också med det de-tektivarbete det innebär att leta efter dopingmedel, läkeme-delsrester och narkotika.

NÄSTA ÅR DÅ...

När gästerna har gått hem och dagen ska utvärderas ser Mo-nica Fröjd nöjd ut.

– Det började lite trögt, se-dan har det droppat in folk hela dagen. Nytt för i år är att vi hade föreläsning om preana-lys, alltså hur provet behandlas innan det kommer till oss. Det vände sig i första hand till andra yrkesgrupper på sjukhuset. Näs-ta år siktar hon ännu högre. LEL

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

N AT U R V E TA R E42 N R 4 2 0 1 2

Biomedicinska analytiker lämnar labbet

Ny chans att läsa affärsmannaskap

Nöjda naturvetare som har gått utbildningen i affärsmannaskap.

Sofi a Sepic kollar nervbanor.

Vad är Naturvetarnas styrka?– Vi ligger i framkant, ett bra exempel är löneappen med ak-tuell lönestatistik för naturve-tare. Den idén kan man spinna vidare på och även ha lediga jobb för naturvetare i en app. Det är ett modernt sätt att marknadsföra förbundet på.

Den fackliga delen då?– Vi är en självklar partner i förhandlingar och ett stöd för medlemmar vid jobbyte, löner och förändringar på jobbet. Jag gillar också det digra ut-budet av seminarier och kon-ferenser. Nu senast var jag på Leadership Friday och fick lite nya idéer kring friskvård.

Hur länge har du suttit i styrelsen?– Det var jag själv som tog kontakt med valberedningen för tre år sedan och ville bidra med min kompetens. Jag har alltid gillat att engagera mig ideellt, har bland annat star-tat föräldrakooperativt dagis och varit politiskt engagerad i

kommunen. Mina er-farenheter från

olika företag och kopplingen till akademin ligger nära de frågor som Naturvetarna jobbar med.

Vad jobbar du med i dag?– Tillsammans med en kollega driver vi företaget Redhot di-agnostics, där vi hjälper fors-kare att utveckla prototyper fram till färdiga produkter. Det handlar bland annat om CE-märkning och att kunna sälja produkterna internationellt. Många goda forskningsidéer har stupat på det.

Hur fungerar det?– Vi har byggt upp ett moder-bolag, moderbolaget startar sedan tillsammans med fors-karna dotterbolag, i dotter-bolaget ligger alla rättigheter som patent och royalties. Det licensieras sedan ut exklusivt till moderbolaget.

Vad gjorde du tidigare?– Jag är disputerad biokemist, arbetat ett par år i USA som forskare och jobbat som EU-handläggare på Karolinska in-stitutet. I olika omgångar har jag jobbat som konsult och drivit företag inom bland annat biologisk diagnostik.

Vilken fråga brinner du för i styrelsen?– Hur vi ska nå dem som inte är medlemmar samt föra ut

Naturvetarnas filosofi och upp-fattning i olika frågor både till medlemmar och i samhället i stort. Löneappen är ett bra ex-empel på det. LEL

43N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 1 2

”Vi ligger i framkant”Håkan Randahl är en av fyra disputerade i styrelsen. I sitt företag

hjälper han forskare att ta idéer till produkter. Den erfarenheten

kommer till nytta i styrelsen.

P R O F I L I N AT U R V E TA R N A S S T Y R E L S E

KONTAKT

wwww.naturvetarna.se

E - P O S T : info@naturvetarna.se eller fornamn.efternamn@naturvetarna.se

P O S TA D R E S S : Box 760, 131 24 Nacka

B E S Ö K S A D R E S S : Planiavägen 13

VÄ X E L : 08–466 24 80måndag–torsdag kl. 08.30–16.30fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.15–13.00

O R D F Ö R A N D E : Madelen Nilsson, 073–366 24 79

F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R : Helena Nicklasson, 08–466 24 36

M E D LE M SJ O U R : jour@naturvetarna.seväxel 08–466 24 80För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera.måndag–torsdag kl. 08.30–16.30lunchstängt kl. 12.00–13.00fredag kl. 13.00–15.00

M E D LE M S S E R V I C E : info@naturvetarna.se växel 08–466 24 80

K A R R I Ä R S E R V I C E : karriar@naturvetarna.seväxel 08–466 24 80

C H E F S S E R V I C E : elisabet.engdahl-linder@naturvetarna.se08–466 24 26

A K A D E M I K E R N A S E R K Ä N DA A R B E T S LÖ S H E T S K A S S A : www.aea.se, post@aea.seväxel 08–412 33 00

I N KO M S T F Ö R S Ä K R I N G E N : www.inkomstforsakring.com/naturvetarnakundservice@inkomstforsakring.com0200–87 50 40

A K A D E M I K E R F Ö R S Ä K R I N G :www.akademikerforsakring.seinfo@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

HÅKAN RAN DAH L

Aktuell: Ledamot i Naturve-tarnas styrelse.

Utbildning: Disputerad bio-kemist.

Jobbar: Driver företaget Redhot diagnostic.

Håller formen: Tränar Iaydo, en japansk kampsport, brons-medaljör i SM. Yoga och sim-ning.

Yoga och simning på fritiden.

Håkan Ran-dahl gör tum-

men upp för löne-appen.

FototävlingTEMA: NATURVETARE ”IN ACTION”

Skicka in dina bästa bilder som visar naturvetare på jobbet. De tolv bästa, en för varje månad, kommer att publiceras i nästa års almanacka. Så tänk årstider när du tar dina bilder.Årets bästa bild kommer att belönas med en digitalkamera. Vinnaren utses på Naturvetarnas kongress 9-10 november 2012.

Så här gör du:Mejla dina bilder till redaktion@naturvetarna.se Rubricera mejlet ”Fototävling”Glöm inte att ange ditt namn och vad bilden föreställer

Du som deltar i fototävlingen godkänner att Naturvetarna kan använda bilderna för publicering på vår webb, i broschyrer och tidningen Naturvetare.

Senast 15 september vill vi ha dina bilder.

P O S T T I D N I N G BAvsändare: Naturvetarna , Box 760, 131 24 Nacka

Inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här brevid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

Vinn en digitalkamera!

Vinn en digitalkamera!

1. 2. 3.

Vinnande bidrag i förra fototävlingen

1: Trädbeskäraren Foto: Katja Tuominens

2: Inventering av fl odpärlmusslaFoto: Jakob Bergengren

3: Skogsingenjör mäter in naturreservatFoto: Fredrik Karlsson