BlixtsnabbJesper Alfredsson vässar robothandeln

KOMPETENS GÅR FÖRE ÅLDER SID 10 | UNGA KEMISTER PR ISADE SID 20 | GD FÖR NYA HAV SID 34

D U E LLE N : Bättre värld med etiska fonder?

K A R R I Ä R , V E T E N S K A P, N ÄT V E R K

T E M A :

Försäkring

& pensioner

SIDORNA 12-19

N U M M E R 8 2011

Din guide i pensionsdjungeln

6

FORSKARE BYGGER VIDARE PÅ NOBELPRIS

ETI KETT-TI PS PÅ JOB B ET

1

VÄGAR T I LL NY T T JOB B

N AT U R V E TA R N A K A R R I Ä R

Läs mer om vägar till nytt jobb. Den här broschyren fi nns att ladda ner på vår webb.

Helena Nicklasson, Sofi a Sjöholm, Ann Lundström och Christel Lindgren är våra karriärrådgivare på Naturvetarna.

Bli inspirerad på Naturvetarnas workshopsKarriärplanering – Vägar till nytt jobbDu som vill vidare i karriären är välkommen till våra workshops i Malmö, Linköping och Stockholm under hösten.

Innehåll:Fokus på hela söka-jobbprocessen.Så lyckas du med din jobbansökan (cv och personligt brev).Intervjuträning som ökar dina chanser att komma vidare.Marknadsför din kompetens med en vinnande pitch.Vi erbjuder personlig rådgivning av våra coachutbildade karriärrådgivare.

Välkommen till våra Workshops under hösten

• Malmö 8-9 november

• Linköping 22-23 november

• stockholm 14-15 december

Anmäl dig redan nu. Läs mer på webben.

www.naturvetarna.se/karriar

3N AT U R V E TA R EN R 8 2 0 11

31

InnehållNR 8 2011 Vad naturvetare bör veta om sin pensionViktigare än att varje dag bevaka sin framtida pension är att investera i sig själv. Håll dig i form, ät nyttig mat och förkovra dig kulturellt. Så sa en bekant på Pensionsmyndigheten till mig när jag oroade mig över börsraset.

Den största delen av pensionen på-verkas inte alls av börsfallet eftersom vi som jobbar nu finansierar pensionen för dem som är pensionärer i dag. På sam-ma sätt blir vi försörjda av framtidens ar-betskraft när vi går i pension.

En mindre del av pensionen placerar vi på börsen genom de så kallade PPM-fonderna, liksom de kollektivavtalade tjänstepensionerna. Många naturvetare bryr sig inte ett dugg om dem och litar på att experterna gör sitt jobb.

Visst kan man tänka så, men då av-händer man sig inflytande. De som är soffliggare och struntar i att själva pla-cera sina PPM-fonder borde ta sig en funderare. Pengarna hamnar i 7:e AP-fonden som har ett stort inslag av gam-bling med placering i aktiefonder. Vär-det på de fonderna har följt nedgången på världens börser under hösten.

Desto säkrare lever soffliggaren med sin tjänstepension. De pengarna place-ras som regel i en traditionell försäkring, som har inbyggt skydd mot nedgångar på börsen. Men det finns ändå anled-ning att sätta sig in i hur tjänstepensio-nen fungerar. Det minsta du kan göra som privatanställd är att välja om för-valtare och fonder. Då får du tillgång till de betydligt lägre avgifterna som förval-tarna tar ut. Glädjande också att avgif-terna för kommunanställdas förvaltning har sänkts rejält, vilket ger mer pengar i pensionskuvertet.

Pengar på ålderns höst i all ära, men vad ska jag göra med dem om jag inte har hälsan. Därför väljer jag att springa på lunchen i stället för att följa dagens börs-race. Men lite koll vill jag ha. Pensionsgui-den längre fram i tidningen borde vara en miniminivå för alla naturvetare.

OpInIOn sid 4

Ledare: Forskning i dag - Nobelpris i morgonLäsarbrev

nyheter sid 6

Hur få fler att bli medicinsk analytiker?Populära SLU-utbildningar drar ner Tidningen får högt betygMånadens fråga: Är du för gammal för att byta jobb?duellen: Blir världen bättre med etiska fonder?

TeMaförsäkringar & pensioner sid 12

Blixtsnabb handel här för att stanna?Inkomstförskringen drygade ut kassan för TheresPensionsguide

VeTenskap sid 20

Forskare bygger vidare på upptäckter som belönas med Nobelpris

karriär sid 28

inspiratören: Ingen främmande fågel i skogsbruketManualen: Gör rätt på jobbetLedarskap: på HaV får Björn risinger vara cheffråga experten | på nytt jobb

Lediga jobb sid 38

spanar in sid 40

gästkrönikör: Peter Sylwan, vetenskapsjournalist och agronom

MedLeMsnyTT sid 43

Profil i Naturvetarnas styrelse | Trygghet i fokus för studenternaNaturvetarpriser till unga kemister

chefredakTör

28

13

Naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare.besöksadress: Planiavägen 13 postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 e-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.seInloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida.ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck bokning och materialadress: annons@naturvetarna.se prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar issn: 2000–2424 Ts-upplaga: 32 500 ex. Utgivning: 9 nr/per år. Nästa nummer kommer ut den 15 december med annonsstopp den 29 november. korrektur: Mats Andersson, Textpiloten Tryck: Norra Skåne Offset AB. Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering. omslagsfoto: Jeanette Hägglund.

Redaktion: Annonsering:

Lars-Erik Liljebäck, LeL chefredaktör08-562 920 19

Hanna Meerveld, HMreporter/redaktör08-466 24 85

Katarina Bengtssonform och layout08-466 24 63

Jeanette Duvertannonsansvarig08-466 24 86

N AT U R V E TA R E4 N R 8 2 0 11

Den kunskap och kompetens Sverige ska-par idag tryggar vårt välstånd i framtiden. Om vi sköter korten rätt blir Sverige attraktivt för forskning och investeringar. Men satsningar på forskning kräver tålamod och betalar sig ofta först tio till tjugo år senare.

Att det lönar sig samhällsekonomiskt råder det ingen tvekan om. Det finns ett positivt samband mellan länders satsning på forsk-ning och välstånd. Singapore är ett bra exem-pel på det, med en uttalad politisk satsning på utbildning, forskning och innovationer. På bara ett decennium har Singapore gått från botten till en toppnivå.

I nästa års forsknings- och innovationspoli-tiska proposition har Sverige chans att höja sig ännu en nivå. Parallellt tar man fram en inno-vationsstrategi för hur vi kan bli ännu bättre på att skapa nya produkter ur forskningsidéer.

Naturvetarna har många medlemmar som arbetar med forskning. Här lyfter vi fram några

saker som vi tycker att regeringen ska göra för att lyckas med forskningspolitiken.

Kvalitet i forskningen är en nyckelfråga. • Det handlar bland annat om att satsa på goda miljöer och duktiga forskare, lik-som att skapa fler forskartjänster. En stark universitetsforskning gör Sverige attrak-tivt för företagens forskning. För att klara utmaningarna behövs ökade anslag med satsning på bland annat starka forsknings-miljöer och på talangerna.

Det går aldrig i förväg att veta hur forsk-• ning kan komma till nytta i samhället. Som en liten nation behöver Sverige ändå fokusera på vissa områden. Universite-ten måste därför i högre utsträckning än i dag våga prioritera internt och samordna forskningsuppdraget med varandra.Av Naturvetarnas disputerade medlem-• mar finns hälften vardera i akademien och näringslivet. Näringslivet står för cirka 75 procent av forskningen i Sverige.

Därför är det viktigt att regeringen tänker på hur samarbetet mellan lärosäten och samhället i övrigt kan stärkas. Det har båda nytta av.

Tydliga och attraktiva karriärvägar. Det • behövs trygga doktorandtjänster och fors-kartjänster. Meriteringssystemet behöver också premiera rörlighet för forskare mel-lan universitet och näringsliv.

Att dela ut Nobelpris är en stor ära för Sveri-ge. Ännu större är att vin-na Nobelpris. Historien visar att det är möjligt för svenskar. Med de rätta förutsättningar-na kan våra forskare få Nobelpris.

4

Forskning i dag – Nobelpris i morgon!

Made Le n n i Ls son , förbundsordförande Naturvetarna madelen.ni lsson@naturvetarna.se

Alla duktiga naturvetenskapliga forskare.

Nedskärningarna på SLU som slår mot både grundutbildningen och forskningen.

L E D A R E N

M A D E LE N N I LS S O N, F Ö R B U N D S O R D F Ö R A N D E

F OTO: T H O M AS CA R LG R E N

ge. Ännu större är att vin-na Nobelpris. Historien visar att det är möjligt för svenskar. Med de rätta förutsättningar-na kan våra forskare få

ÄNNU STÖRRE

ÄR ATT ViNNA

NoBELpRiS

5N AT U R V E TA R EN R 8 2 0 11

s k icka d i n i n sän dar e T i LL redaktion@naturvetarna.se el ler kommentera på webben naturvetarna.se

o p i N i o N

L Ä S A R B R E V

Säg din mening och skriv en insändare. Vi förbehåller oss rätten att korta ner inlägg. För att vi ska veta vem du är behöver vi dina kontaktuppgifter. Skicka till: redaktion@naturvetarna.se eller naturvetarna, box 760, 131 24 nacka

Vi ViLL VeTa Vad dU Tycker!

i naturvetare nr 6 så är det en mycket relevant fråga och ett helt korrekt svar kring hur man skyddar en forskning-sidé. Problemet är bara ”som man ropar i skogen får man svar”. Det vill säga om man frågar efter hur man skyddar en idé får man svar på just det. Jag tror dock att Linda egentligen vill veta hur hon skyddar sin idé för att i framti-den kunna gå vidare kommersiellt med den i syfte att den ska komma till marknaden. Ett problem för den akademiska forskningen är ju att den regelbundet måste offentliggöras i syfte att få mer forskningsmedel eller att få ut en examen. Samtidigt så saknas ofta de resurser som behövs för att ut-veckla idén till en produkt.

Själva skyddet i sig är ju av ganska ringa värde, även om det i många fall är nödvändigt. Det stora värdet kommer ju när man utvecklar sin idé till en produkt som går att sälja. Ett för tidigt skydd kan till och med ställa till det senare för mer specifika skydd av produkter. Man ska inte heller glöm-ma bort att en patentansökan kan kosta många hundratu-sen kronor innan den är beviljad i ett antal länder. Därför är det lämpligt att ta hjälp av någon med att ta fram en stra-tegi som inbegriper både skydd av och en plan för utveck-ling av idén.

Så mitt råd till Linda är att hon kontaktar universitets inn-ovationskontor eller Holdingbolag. Deras uppgift är ju bland annat att vägleda och ge råd till forskare. De kan också tip-sa om vilka mjuka pengar som finns för att kunna bekosta nyhetsgranskningar och patentansökningar. Om Linda är forskare inom Life Science får hon gärna kontakta mig oav-sett om hon forskar på Karolinska Institutet eller inte.

bäsTa häLsningar,

paTrik bLoMqUisT,

karoLinska insTiTUTeT innoVaTions ab

Vems åsikter företräder facket?i två insändare i nr. 7 av Naturvetaren hade medlemmar kri-tiska synpunkter på den politik som Naturvetarna driver. De handlade om lönespridning och LAS. Båda fick tydliga svar om hur Naturvetarna kommer att agera.

Det är i sig inget konstigt. Jag funderar på hur vårt fack har kommit fram till att driva dessa ställningstaganden. När vi valde kongressombud fick de presentera sig på hemsidan. Då fick vi veta litet om dem.

Däremot fick vi veta just ingenting om vad de allra flesta ville driva. Facket har inte heller hört sig för med medlemmar-na direkt. Vad vet facket om medlemmarnas åsikter om LAS eller lönespridning? De två medlemmarna ställer två frågor på sin spets. Representerar facket oss som tjänstemän men inte våra åsikter? Och är våra företrädare inte intresserade av att ta reda på vad vi tycker?

Det enda vettiga är att avgöra ställningstaganden med hjälp av medlemsomröstningar och åsiktsenkäter. Allra minst ska kongressombudskandidater vid val redovisa vilken ställning de tar i ett antal av medlemmarna i förväg utvalda frågor och ombudens inflytande på kongressbesluten ska stå i proportion till deras röstsiffror. Dessutom ska det finnas kandidater som representerar samtliga åsikter i frågorna. I frågor där medlem-marnas åsikter är dåligt kända ska facket INTE ta ställning.

sTaffan ekLöf

naTU rVeTar na sVarar:

Tack för dina synpunkter i denna viktiga fråga. Vi har en de-mokratisk process där kongressen sammanträder vart tredje år och stakar ut färdriktningen för förbundet. Styrelsen som väljs av kongressen hanterar fortlöpande frågor av strategisk karaktär, medan kansliet har uppdraget att verkställa styrel-sens beslut. Den arbetsordningen finns reglerad i förbundets stadgar.

För att hamna rätt i våra ställningstaganden fångar vi upp medlemmarnas uppfattning i frågor om till exempel LAS och lönespridning. Det gör vi genom våra naturvetarföreningar på arbetsplatserna, professionsföreningar, förhandlingsdelegatio-ner, tidningen och i alla dagliga kontakter med medlemmarna.

Din idé att kandidaterna inför val till kongressen redovisar sina åsikter i viktiga frågor tar vi till oss. Det kan stärka den demokratiska processen ytterligare. Det bygger på att vi har aktiva medlemmar som nominerar kandidater till kongressen och också röstar i valet till den.

MadeLen niLsson, ordförande för naTUrVeTarna

Att skydda och utveckla en idé

N y h E T E R

N AT U R V E TA R E6 N R 8 2 0 11

N y h E T E R

många platser gapar tomma på utbildning-arna till biomedicinsk analytiker. det gör att bristen på den åtråvär-da yrkesgruppen blir ännu större. i hela lan-det var det bara 0,44 förstahandssökande per plats till de tretton lärosäten där utbild-ningen ges.

Vä N d N i N g ? – Utmaningen är att förändra bilden av yrket, sä-ger Gunnar Sandström, profes-sor i biomedicinsk laboratorie-vetenskap vid KI.

Snart är smärtpunkten nådd. Med för få biomedicinska analy-tiker hotas patientsäkerheten.

– Kom ihåg att mer än 70 pro-cent av alla diagnoser inom sjuk-vården har sin grund i biomedi-

cinska analyser. Diagnostiken är flaskhalsen i behandlingen om man behöver vänta på analys-svar, säger Gunnar Sandström, som själv är biomedicinsk analytiker och professor på Ka-rolinska institutet.

Låga löner är en orsak till att så få lockas till yrket. Men det är inte hela sanningen.

– Vi måste ändra på bilden av yrket. Biomedicinska analytiker är högutbildade naturvetare som jobbar i team med moderna la-boratoriemetoder. Med sin legi-timation kan de öppna privata labb i hela Europa eller göra kar-riär i den akademiska världen.

hÖgRE lÖNER pRiVAT

Han vill visa på möjligheter, även om det fortfarande är så att runt 60 procent jobbar inom landstinget. En växande arbets-marknad är de privata labben, där lönerna är högre.

– Bristen på karriärvägar är ett hinder vid sidan av lönen. Här har arbetsgivarna ett an-svar att göra yrket attraktivt med möjlighet att komma vi-dare och höja lönen. Jag har mött disputerade som har gått tillbaka till sin gamla roll ef-ter disputationen. Landstingen måste bli bättre på att utnyttja den kompetens man har.

Att yrket inte syns är ännu en orsak till tappet.

– Vi får ingen draghjälp av hippa tv-serier om läkare och sjuksköterskor. Därför måste vi själva marknadsföra yrket och tvätta bort bilden av damer som hjälper läkaren i sitt jobb.

mÖT pATiENTEN

Gunnar Sandström vill att bio-medicinska analytiker ska kli-va ur sin anonymitet i sjukvår-den och möta patienter, bland annat i provtagningen.

På hans egen institution ser läget bättre ut.

– Vi har lyckats fylla våra femtio utbildningsplatser, även om inte alla är förstahandssö-kande. Kanske det är dags att bredda antagningen. Matte C är ett hinder för många. Möjli-gen kan det räcka med Matte B för att kunna söka in på utbild-ningen, med krav stödunder-visning. Man kan också tänka sig att försöka hitta motiverade studenter med närliggande kompetens.

Som läget ser ut nu är det inte acceptabelt, menar han.

– Sett till behovet är det be-rövligt. Vi måste hitta nya sätt att attrahera. Målet är att gå från dagens 0,44 förstahandssö-kande per plats till 2,0. Då blir det konkurrens om platserna.

Han beskriver det lite som en ödesfråga för framtiden.

– Antingen lägger vi ner el-ler också satsar vi, vilket vi för-stås kommer att göra. LEL

Hur locka fler att bli biomedicinsk analytiker?

» Umeå har 50 platser till inriktningen laboratoriemedicin. 18 sökande har antagits. Inriktningen klinisk fysiologi har fyllt sina platser.

» Av 30 platser i Karlstad är 18 besatta.

» Till 25 platser i Kalmar har 16 antagits.

NÅG rA S i F F ror :

Gunnar Sandström.

Dags att ändra på bilden av biomedicinska analytiker. De är högutbil-dade naturvetare som jobbar med modern laboratorieutrustning.

p o p U l ä R Enkäten, som mej-lades till 1 300 medlemmar och besvarades av 40 procent, ger svar på vilken typ av artiklar de läser. Vetenskap är populärt, vilket många vill ha mer av. Även fackliga frågor och kar-riär/jobb lockar många till läs-ning. Bok- och evenemangstips har också högt läsvärde.

Nyttig, inspirerande, trovär-dig och lättillgänglig är några av tidningens ledord. 84 pro-cent håller helt eller delvis med om att den är nyttig. Motsva-rande siffra för inspirerande är 64 procent. Nästan nio av tio tycker att tidningen är tro-värdig.

Resultatet från enkäten visar att tidningen Naturvetare lig-ger ganska rätt. Många är nöj-

da, det gäller särskilt studenter. Men alla är inte till freds. Vi på redaktionen lyssnar på både ris och ros, och kommer att ut-veckla tidningen i den riktning som läsarna önskar.

Vi vill ha fortsatt dialog med dig som läsare och välkomnar tips och idéer på hur vi kan bli ännu bättre. Tänk på att en bra tidning läses av fler än redan frälsta naturvetare. Genom tid-ningen marknadsför vi olika grupper av naturvetare, både till arbetsgivare och till allmän-

heten som utgör en opinion som i sin tur påverkar politiska beslut. LEL

7N AT U R V E TA R EN R 8 2 0 11

Tidningen Naturvetare får högt betygVi har tagit reda på vad läsarna gillar sin tidning. Så många som nio av tio tycker att tidningen Natur-vetare är bra eller mycket bra. 43 procent läser mer än hälften, medan tre procent inte ens öppnar den. Det innebär att 97 procent åtminstone bläddrar sig igenom den.

9 av 10 tycker att tidningen

är trovärdig

häR NågRA fRiA kommENTARER:

» Jag vill läsa mer om sunda arbetsplatser.

» Mer om arbetsmarknaden, utbildar vi för många naturve- tare?

» Jag vill se ett större globalt fokus och hur statsanställda kan utvecklas på jobbet.

» Forskning och forskningspolitik.

» Lättsamma artiklar om fackets roll.

» Mindre om vetenskapsmän som vill hävda sig.

» Mer om mitt yrke.

» Någon trevlig serie skulle jag uppskatta.

» För mycket om hållbarhetsfrågor

» För lite om ekologisk hållbarhet.

LÖNEGUIDE

NyfikenUlf Danielsson öppnar nya världar

TESTET GÅR U N DE R YTAN SI D 24 | MOLN ET M E D KRAFT S I D 18 | YRKE: POLARGUIDE SID 22

DUELLEN: Ska Sverige

satsa på kärnkraft?

Naturvetare tjänar på lönesamtal

K A R R I Ä R , V E T E N S K A P, N ÄT V E R K

T E M A :

FysikSID 12-17

N U M M E R 4 2011

5BIG

t h eIVE

SOM BILAGA

LedareJenny Fäldt lämnade expertrollen

G E N E RATIONSHAR MON I S I D 26 | NÄR HJÄRTAT SVI KTAR SI D 24 | PROBIOTIKA GRANSKAS SID 20

DUELLEN: Behöver Sverige fl er GMO-grödor?

K A R R I Ä R , V E T E N S K A P, N ÄT V E R KT E M A :

GeologiSIDORNA 14-19

N U M M E R 5 2011

Var du kommer ifrån påverkar din lön

5LE DARTI P S

J E N NYS

p R i s A d Naturvetarnas geo-sektion har utsett Arne Sund-berg, avdelningsdirektör på

Sveriges geologiska undersök-ning, SGU, i Uppsala, till Årets Geolog 2011. Under den tid som han har lett

”Mineraljakten” har antalet mi-neraljägare mer än fördubblats. Syftet med jakten är att med allmänhetens hjälp hitta nya mi-neralförekomster.

Arne Sundberg har bland annat skaffat finansiering och prispengar till Mineraljakten och genomfört utbildningsin-satser för amatörgeologer och mineraljägare. Tillsammans med medarbetare och bedömare av

mineraljaktsfynden har Arne Sundberg lyckats få fram vär-diga pristagare och prisutdelare. Prisutdelningarna har på så sätt fått stor publicitet och blivit till-fällen för marknadsföring av geologins betydelse i samhället.

Arne Sundberg har haft en rad chefsroller på SGU. Under många år har han varit en cen-tralfigur vid de systematiska inventeringarna av malmer och industrimineral. För närvarande inventerar han i Dalarnas län.

I år är det femtonde gången som priset Årets geolog delas

ut till ”en person som på ett po-sitivt och förtjänstfullt sätt flyttat fram geologins position i sam-hället”. Prissumman är i år 25 000 kronor och prisceremonin äger rum på SGU i Uppsala den 10 november. Då delar också Gelologiska föreningen ut Lind-grenpriset, som i år går till Pär Weihed, professor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet. Han får priset för att han har spridit kunskap om gruvors be-tydelse för samhället och beho-vet av utbildning inom gruv- och prospekteringsbranschen. HM

Årets geolog 2011 har fått många att bli mineraljägare

Arne Sundberg.

N y h E T E R

N AT U R V E TA R E8 N R 8 2 0 11

besparingarna ska genomföras, säger Eskil Erlandsson.

TUmmAR iNTE på kVAliTETEN

Några färdiga lösningar har inte SLU. Man har just inlett arbetet med en konsekvensanalys.

– Vi kommer inte att tum-ma på kvaliteten, i stället minskar vi på kursutbudet och troligen också på antalet plat-ser på yrkesprogrammen, sä-ger Lena Andersson-Eklund.

Hon förklarar att de inte kan föra över pengar från forskning till utbildning, vilket hon tror att departementet inte hade räknat med.

Förbun-det Naturve-tarna är be-kymrat över nedskär-ningarna.

– De rim-mar illa med de satsning-

ar som regeringen gör på till exempel Matlandet Sverige och Skogsriket Sverige. De gröna näringarna är strategiska fram-tidsbranscher med stort behov

T U f f f R A m T i d För SLU kom beskedet som en kalldusch.

– Det är förvånande efter-som vi tidigare har haft posi-tiva samtal om framtiden med landsbygdsminister Eskil Er-

landsson, säger Lena Andersson-Eklund, pro-rektor och ansvarig för utbildningen vid SLU.

Eskil Er-landsson beklagar nedskär-ningen, som motsvarar 10 procent av SLU:s fyra tusen studenter.

– Vi var tvungna att göra andra prioriteringar för mer långsiktiga och strategiska sats-ningar, säger han genom sin pressekreterare.

Att SLU har högt söktryck och att studenterna är efterfrå-gade på arbetsmarknaden får honom inte på andra tankar.

– Det är jätteroligt att SLU håller hög klass och genomför bra utbildningar. Det är nu upp till SLU att titta på hur och var

Eskil Erlandsson.

Populära SLU-utbildningar drar nerSLU tvingas till rejäla nedskärningar nästa år, trots attraktiva utbildningar som leder till jobb.– De rimmar illa med de satsningar som regeringen gör på till exempel Matlandet Sverige och Skogs-riket Sverige, säger Naturvetarnas vice ordförande Christer Yrjas.

Christer Yrjas.

Ekonomin rullar inte SLU:s väg nästa år.

av akademisk kompetens, säger Christer Yrjas, vice ordförande för Naturvetarna.

Vissa av utbildningarna, som veterinär och djursjukskötare, är bland de populäraste i landet. Även skogsutbildningarna lock-ar många studenter. Några pro-gram fyller inte sina platser. Det gäller markväxtagronom, livs-medelsagronom och hortonom.

– Alla våra utbildningar ef-terfrågas av näringen och det ligger i vår sektorsroll att ge dem. Därför planerar vi inte att i nuläget lägga ner något program, säger Lena Anders-son-Eklund.

UTbildNiNg i VäRldsklAss

Hon hoppas att detta är ett tillfälligt bakslag i satsningen

När kan vi låta frystorka oss?Susanne Wiigh-Mäsak, bio-log och vd för Promessa, som utvecklar begrav-ningsmetoder med energi- och kretsloppstänk:

– Det har varit en otroligt långsam process. Nu har vi

gett upp samarbetet med Svenska kyrkan och istäl-let startat en ideell förening, som man kan gå med i, om man vill visa sitt stöd för promession. Det är en metod där kroppen först fryses och sedan ge-nom en kort vibration blir till ett pulver, som efter frystorkning och metallseparering begravs i en ned-brytbar kista trettio centimeter under marken, där det snabbt kan tas upp och bli en del av naturens kretslopp. Om man vill bli till aska som kan spridas, kan man först frystorka kroppen och sedan för-bränna den. Då bildas betydligt mindre gifter än vid traditionell kremering, och man får ut energi istället för att det går åt energi.

Var ska medlemmarna i föreningen begravas?– Vi har kontakt med ett stort ingenjörsföretag som kan bygga en park åt oss. Vi tittar just nu på fyra olika lokaliteter, men vi skulle gärna vilja ha en i västra Sverige, där vi själva bor.

Får vem som helst driva begravningsplats?– Man måste kunna visa att man kan sköta den i 100 år. Idag avsätts i medeltal 30 000 kronor av varje svensk skattebetalares inkomst till kyrkan och begravningsavgiften, något som få känner till. När tillräckligt många människor tecknat sig i vår fören-ing, får vi pengar för att täcka kostnaderna för Pro-matoriet med tillhörande gravplats. Det finns inget som är så säkert som skatter och död!

Hur marknadsför ni er?– Det känns inte fint att göra reklam. Vi tror på kraften i folks glädje inför detta.

Blir du rik på din uppfinning?– Vi hade kronofogden på besök ofta under några år, men nu har vi sålt licenser till flera länder och kan leva på de pengarna. Jag inser att det kan bli mycket pengar över i framtiden, och jag vill inte ändra mitt liv, så jag har startat en stiftelse som i så fall ska stödja andra ekologiska projekt. HM

9N AT U R V E TA R EN R 8 2 0 11

Hallå där!

Susanne Wiigh-Mäsak

93 M i L joN E r k roNor

För SV i N N E r

» Utbildning 30 miljoner kronor

» Fortlöpande miljöanalys 23 miljoner kronor

» Stiftelsen lantbruksforskning 40 miljoner kronor

» Totalt 93 miljoner kronor

på SLU. Eskil Erlandsson ger indikatio-ner i den riktningen.

– SLU håller hög klass och genomför många efterfrågade utbildningar. Själv-klart är jag mån om deras verksamhet och jag kommer jobba för att SLU ska ha resurser nog att driva en utbildning och forskning i världsklass även i fort-sättningen.

Ovanpå detta kommer minskade medel från Stiftelsen Lantbruksforsk-ning med cirka 40 miljoner kronor, som regeringen tar bort. Den fortlöpande miljöanalysen förlorar 23 miljoner.

– Sammantaget blir det en rejäl ned-gång det kommande året. Men som sagt var är jag optimist och tror på en satsning 2013, säger Lena Andersson-Eklund.

Christer Yrjas påminner om att mins-kade forskningsmedel inte bara innebär att en påse pengar försvinner.

– Det är illa att SLU tappar viktig forskningskompetens, som är svår att få tillbaka när regeringen bestämmer sig för att satsa på den livsviktiga forskning-en igen. LEL

N y h E T E R

N AT U R V E TA R E10 N R 8 2 0 11

det är aldrig för sent att byta jobb. däremot är vä-gen till nytt jobb annorlun-da för en femtioplussare än för en trettioåring.– det finns ett tydligt fokus på kompetens i dag, säger Carl-gustaf leinar, vd för TRR Trygghetsrådet.

N y AT T i T y d Allt fler femtio-plussare går vidare i karriären. Två av fem tjänstemän som ak-tivt har sökt jobb i år har fått nytt jobb.

– Den trenden håller i sig. Se-dan förra året är det en ökning med åtta procentenheter, säger Carl-Gustaf Leinar, vd för TRR.

Han ser en förändrad attityd till äldre arbetskraft hos arbets-givarna. Det hänger bland annat ihop med att vi måste jobba läng-re än till sextiofemårsårsdagen.

– Det finns ett tydligt fokus på kompetens i dag. Vi ser också att experter har lättare att få nytt jobb än generalister.

mENTAl iNsTällNiNg

Hindret ligger snarare hos en själv. Den mentala inställningen är viktigare än personnumret.

– Det handlar om att vilja lära nytt, våga förändra sig och anta nya utmaningar. Det har inte med ålder att göra. Även fyrtioår-ingar kan känna sig gamla.

Med fel inställning kan alla åldrar vara ett hinder, enligt Carl-

Gustaf Leinar. Som ung kan man känna att man har för lite erfaren-het. När barnen kommer så är de i vägen. Och sedan är det för sent.

Däremot är vägen till nytt jobb annorlunda för en femtioplussare än en trettioåring. Många arbets-givare väljer unga för att de har en vilja att föryngra.

– Att söka en utannonserad tjänst ger sällan resultat. Utnytt-ja istället kontakter från tidigare jobb och fritidsintressen. Ett bra sätt är också att själv ta initiativ och ringa upp arbetsgivare och visa att du och din kompetens kan vara intressant för dem.

sE ÖVER diN CV

Många slår sig till ro med att de

har ett bra och roligt jobb. De tänker inte på att förutsättning-arna snabbt kan ändras. En om-organisation, ny chef eller att fö-retaget blir uppköpt kan ställa allt

på ända. Saker sker som man inte själv kan påverka.

– Därför är det så viktigt att hela tiden vara anställningsbar. Se över din cv med jämna mellan-rum, till exempel efter semestern eller julledigheten. Sök jobb även om du har ett jobb du trivs med.

Hur kan TRR Trygghetsrå-det hjälpa till?

– Vi ger stöd till dem som ris-kerar att förlora sitt jobb eller har blivit uppsagda. Vi visar på vägar till nytt jobb och även att starta eget. Våra kontakter med rekry-teringsföretag är också värdefulla. En del arbetsgivare söker bara se-nior arbetskraft, bland annat för att få balans i gruppen.

Vilka kan vända sig till er?– De som jobbar på företag

som har kollektivavtal. Inom staten finns Trygghetsstiftelsen och för kommunanställda star-tar Omställningsfonden den 1 januari 2012. LEL

MÅNAD E N S F R ÅGA

Vi fick ett brev till redaktionen om svårigheterna att byta jobb efter fyllda 45 år. Många arbetsgivare väljer bort de äldre som ofta har både kompetens och erfarenhet. Har du stött på problemet? Skriv och berätta på www.naturvetarna.se

kompetens går före ålder

Carl-Gustaf Leinar tipsar om att se över sin cv då och då.

Ä R D U F Ö R G A M M A L F Ö R AT T BY TA J O B B ?

NATU rVETAr NA C oACHAr D iG

Du vet väl att du kan kontakta Naturvetarnas karriärteam om du behöver hjälp med :

» CV-coaching: cv@naturvetarna.se

» Boka tid för intervjuträning: karriar@naturvetarna.se

» Göra en karriärprofilanalys till medlemspriset 250 kr – då ingår återkopplingssamtal: karriar@naturvetarna.se

Vi kan Naturvetares arbetsmarknad – på hemsidan hittar du ar-betsmarknadsinformation. Under kalendariet hittar du ort och datum för vår workshop i ”söka jobb-processen”: www.naturvetarna.se

11N AT U R V E TA R EN R 8 2 0 11

DUELLENDu kan göra skillnad om du väljer etiska fonder, menar en företrädare för KPA Pension, som har en tydlig etikprofil i sina investeringar. Det håller inte analyschefen på fondanalysföretaget Morningstar med om.

Han hävdar att etiska fonder är ett sätt att köpa sig fri från dåligt samvete – ett slags nutida avlatsbrev.

b li R VäR ld E N bäTTR E m E d m i lJ Ö- oCh ET i k f oN d E R?

NEjjACarina Lundberg Markow, chef för Extern Bolagsstyrning och Ansvarsfullt ägande i kPA Pension

Jonas Lindmark, analyschef på fondanalysföretaget Morningstar

kAN MAN LiTA PÅ AT T DE ETi S kA FoN DBoLAG E N HÅLLE r VAD DE LoVAr?

Är DET MöjLiGT ATT FÅ FörETAG ATT BÄTTrA S iG GENoM ATT iNVESTErA i DEM?

ViLkA MöjLiGHETEr HAr jAG SoM PriVATPErSoN ATT PÅVErkA FörETAGEN GENoM MiNA FoNDVAL?

Är DET EN BrA AFFÄr För MiG ATT köPA ETik- oCH MiLjöFoNDEr?

FiNNS DET EFFEkTiVArE SÄTT ATT GörA NÅGoT För EN BÄTTrE VÄrLD?

ja, svenska etiska förvaltare följer Fondbolagens förenings och Kon-sumentverkets riktlinjer för hur etiska investeringar får bedrivas. Häng inte upp dig på att etiska investeringar ofta liknar de som finns i vanliga fonder. Det viktiga är att etikkriterierna är i linje med dina värderingar och att investeraren lever upp till sitt ansvar som ägarrepresentant. De som säger att etiska investeringar är dagens svar på hycklande avlats-brev visar bristande respekt för många kunders personliga värderingar.

Nej, det är omöjligt att kontrollera allt. Dels gör fondförvaltarna ofta investeringar i hundratals börsbolag och deras arbetstid räcker inte till. Dels kan stora multinationella företag med verksamhet i flera dussin länder göra misstag, särskilt som det är svårt för led-ningen att bevaka alla anställda.

Stora, om du väljer en förvaltare som arbetar genom påverkan. Etis-ka investeringar växer och vi blir allt fler. Aktier köps och säljs på en andrahandsmarknad men det som går att välja är hur vinsterna upp-kommer, fördelas och vad som görs med pengarna.

De stora ägarna har makt att tillsätta och avsätta företagets led-ning. Men övriga små ägare har väldigt lite makt var och en, så de behöver i så fall gå ihop och driva på förändring tillsammans.

ja, särskilt om förvaltaren väljer att påverka bolaget. Ett bra exempel är vaktbolaget G4S som efter att bland annat KPA Pension varit i dia-log med dem valde att teckna ett avtal som gör att arbetsrättsliga rät-tigheter ska respekteras i hela världen. Det kan därför löna sig att vara ägare även i bolag som inte är bäst på etik. Bra beteende är dessutom ofta lönsamt på lite längre sikt eftersom det uppskattas av både an-ställda och kunder.

ingen alls, eftersom andelen blir så extremt liten. Privatpersoner investerar små belopp medan aktiefonder i genomsnitt innehåller över en miljard kronor, plus att fonder sprider pengarna på många företag.

Delvis. Det finns alltid en viss osäkerhet i vetenskapliga undersökning-ar men mycket tyder ändå på att etiska placeringar kan löna sig på lång sikt. Du kan inte vara säker på att du får en bättre avkastning med en etisk investering än vad du kan få via en vanligt förvaltad. Forskning vi-sar att etiska investeringar vanligtvis har en något större avkastning.

Det ska inte spela någon roll, eftersom alla investerare letar bra placeringar och köper de aktier som de förväntar kommer att ge högst avkastning.

Svaret är som så ofta att en fjäril gör ingen sommar. Det är istället summan av dina handlingar som påverkar, som ditt sparande, din kon-sumtion och din livsstil. Du kan till exempel använda din makt som kon-sument och som pensionssparare eller aktieägare, som medborgare och bloggare, som anställd och medlem i facket eller som facebooka-re. När du fått en bra avkastning på ditt sparande kan du till exempel skänka en del av ditt överskott till exempelvis Rädda barnen eller WWF.

ja, det är jag övertygad om. Privatpersoner har lättare att påverka som konsumenter och via media. Vi kan hjälpa till både med våra val i matbutiken, om vi engagerar oss politiskt eller genom att skri-va insändare.

Datorerna har tagit över den finansiella handeln. Robothandel

kraxar olyckskorparna, medan branschen föredrar att kalla den

för automatisk handel. Bakom tekniken står matematiker, data-

vetare och fysiker som utvecklar de så omstridda verktygen.

En arbetsmarknad som växer. T E X T l A R s - E R i k l i l j E B ä C k f o T o j E A N E T T E H ä g g l U N d

Blixtsnabb handel här för att stanna?

N AT U R V E TA R E12 N R 8 2 0 11

13N AT U R V E TA R EN R 8 2 0 11

f i N A N s , f ö R s ä k R i N g , p E N s i o N E R

et rasslar inte ens till när den urstarka datorn på några mik-rosekunder lägger en order. Det gäller att slå till vid rätt

ögonblick för att tjäna pengar på handeln.Orc är ett företag som utvecklar verktyg

och teknik som mäklarna använder. Racet mellan företagen har pågått några år. De ja-gar mikrosekunder för att komma först och handla vid upp- och nedgångar.

– De snabbaste systemen idag klarar att lägga en order tio mikrosekunder efter att informationen har kommit, säger Jesper Al-fredsson, produktchef på det börsnoterade företaget ORC.

flE R MATE MATi kE R B E HöVs

Han är matematiker från Uppsala univer-sitet och visste inte riktigt vad han skulle använda sin kompetens till när han tog exa-men. Då ringde en kompis från Orc upp och erbjöd jobb.

– I slutet av 1990-talet kände jag inte till den här branschen. I dag jobbar flera mate-matiker och fysiker här. Trenden är att ännu fler kommer att behövas eftersom handeln har blivit mer automatiserad.

När den automatiska handeln kom i mitten på 1990-talet kunde de företag som var pion-

järer skära guld med täljkniv. Nu är det tuffa-re i takt med att fler aktörer har tillkommit.

– Men det var först för fyra-fem år sedan som den automatiska handeln tog verklig fart efter ett politiskt beslut på EU-nivå. Bör-sen avreglerades med möjlighet att handla en och samma aktie på flera börser.

B liXTs NAB BA TRAN sAkTioN E R

Det var då handeln med så kallade arbitrage ökade explosionsartat. Den handeln bygger på att man utnyttjar små prisskillnader på två eller flera marknader. Om till exempel en Nokia-aktie, beroende på valutaföränd-ringar, handlas billigare i Helsingfors än i Stockholm så kan man tjäna pengar på den skillnaden genom blixtsnabba transaktioner.

– Det är alltså datorn som tar beslutet uti-från de instruktioner som finns i program-met, som har skapats av datavetare och ma-tematiker.

Hur snabba är ni på Orc?– Vi är bland de snabbaste och säljer sys-

tem till aktörer i städer som Chicago, Lon-don, Hongkong och Stockholm. Vi är star-kast på derivat, framför allt optioner. En option ger köparen rätt, men inte skyldighet, att köpa vid en viss tidpunkt i framtiden till ett på förhand bestämt pris.

TjäNA pE NgAR i N E dgåNg

När man handlar optioner i kombination med till exempel aktier så kan man bland annat begränsa sin förlust vid nedgång i ak-tien. Optioner värderas enligt en matema-tisk formel som en matematiker/ekonom tog fram på 1970-talet. Aktiens värde, ränta och volatilitet är storheter som ingår i formeln.

– Optioner är konstruerade så att man kan tjäna pengar både i upp- och nedgång bero-ende på hur man bygger upp sin position.

På den tiden skedde optionshandeln ma-nuellt över telefon. Det var runt 1990 som den elektroniska handeln med datorer star-tade. I samma veva föddes Orc.

– Olika former av automatisk handeln har alltså funnit länge, så det känns konstigt att det är så mycket väsen kring detta nu.

Vad säger du om kritiken?– Kritikerna menar att robothandeln ska-

par volatilitet, alltså snabba svängningar, på börsen. Snarare är det tvärtom att den kor-rigerar svängningar och ger en jämnare ut-veckling.

Blixtsnabb handel här för att stanna?

VAD ÄR ORC?

Orc Group levererar teknik och tjänster till den globala finansbranschen. orc erbjuder avancerade lösningar för handel och marknadsaccess som används av trading- och market making-firmor, investmentbanker, hedgefonder och mäklarhus.

D Det var först för fyra fem år sedan som den automa-tiska handeln tog verklig fart efter ett politiskt beslut på EU-nivå

N AT U R V E TA R E14 N R 8 2 0 11

TR E AFFÄRS E N H ETE R:

» orc utvecklar och marknadsför de verktyg som krävs för att bygga lön- samma verksamheter inom finansiell handel och mäkleri.

» neonet erbjuder professionella mark- nadsaktörer oberoende, avancerade exekveringstjänster.

» Cameron Tec är en branschledande leverantör av infrastruktur för FiX och lösningar för konnektivitet.

f i N A N s , f ö R s ä k R i N g , p E N s i o N E R

HäR föR ATT sTAN NA

Att likviditeten minskar håller han inte hel-ler med om. Han är övertygad om att den elektroniska handeln är här för att stanna.

– Det går inte att skruva tillbaka klock-an och frågan är var man ska dra gränsen för den högfrekventa handeln, säger han retoriskt.

Jesper Alfredsson tror att den globala fi-nanskrisen och raset på världens börser är en orsak till att kritiska röster höjs mot den högfrekventa handeln nu. Men kan man

inte vara snabb så får man vara smart.– Det finns stora teknikutmaningar som

bygger på matematiska analyser och arit-metiska modeller. Det finns egentligen inga begränsningar för vad man kan hitta på.

lE dAR s kAp oCH sTRATEg i

Men det är inte där vi hittar Jesper Al-fredsson.

– Jag jobbar mer med strategisk pro-dukt- och affärsutveckling, men har ändå hjälp av mina kunskaper i matematik ef-

tersom området är så pass tekniskt och matematiskt. Jag började med teknisk sup-port i Stockholm för att sedan jobba åtta år i New York med att vara med och bygga upp verksamheten där.

Sedan början på 2010 är han tillbaka på huvudkontoret på Kungsgatan i Stockholm.

– Jag var tyvärr inte matematikens Zla-tan, därför passar den här rollen mig bättre. Nu handlar det mer om ledarskap, stra-tegiskt tänkande, affärer och att kunna ta kunder. #

15N AT U R V E TA R EN R 8 2 0 11

Det var på första jobbet efter disputationen som kemisten Theres Jägerbrink blev upp-sagd. Företaget skulle effektivisera och dra ner på personal.

– Men jag hade tur, redan under upp-sägningstiden blev jag uppringd av ett re-kryteringsföretag som resulterade i ett nytt jobb. Så jag behövde bara gå arbetslös i fem veckor.

Naturvetarnas inkomstförsäkring räddade hennes ekonomi under den tiden.

– Jag hade överlevt på bara a-kassan, ef-tersom jag inte har några barn och inga dyra bostadslån. Men utan inkomstförsäkring hade jag fått sänka min standard rejält.

VäRT s EXTUs E N kRoNoR

För Theres Jägerbrink innebar inkomstför-säkringen ett tillskott på totalt närmare sex tusen kronor utöver a-kassan, som har ett tak på 18 700 kronor per månad.

– A-kassan är inte anpassad för naturve-tare, som ofta har högre löner än så. Därför är inkomstförsäkringen verkligen bra och man slipper panta burkar för att ha råd till hyran, säger hon tillspetsat.

AllA kAN d RAB BAs

Att söka jobb menar hon är ett heltidsar-bete.

– Man behöver inte vara stressad över ekonomin och slipper oron. Inkomstförsäk-

ringen ger en trygghet som gör att man kan fokusera på att söka jobb.

Hon påminner om att vem som helst kan drabbas av arbetslöshet när företag av olika skäl drar ner.

– Jag hade hand om applikationssupport för den amerikanska marknaden i samma veva som finanskrisen pågick för två år se-dan. Marknaden störtdök med följd att mitt jobb försvann. Sådana händelser går inte att gardera sig mot.

Även på AB Sciex, där hon jobbar i dag, är det analysinstrument som gäller. Men nu lig-ger fokus på masspektrometrar som det glo-bala företaget tillverkar och säljer.

– De används i kvalitativa och kvantitativa analyser inom läkemedelsutveckling och kli-nisk forskning, liksom inom miljöområdet för att spåra miljögifter i bland annat mat och vatten.

TE kN i s k sU ppoRT

Theres Jägerbrink ger support till kunder och hjälper dem att lösa problem med till ex-empel installationer och utveckling av app-likationer.

Har du nytta av din doktorsexamen?– Ja det var ett krav för att få jobbet. Av-

handlingen var inriktad på analytiska me-toder, vilket gav mig teknisk kompetens som är nödvändig för tjänsten. En fördel är också att vara hemma i den miljö som våra

kunder verkar inom, de är ofta disputerade och befinner sig ofta i framkanten av forsk-ning och utveckling. #

Inkomstförsäkringen drygade ut kassan för TheresNaturvetarnas inkomstförsäkring räddade Theres Jägerbrinks

ekonomi när hon stod utan jobb under en kort period förra året.

– Det är en trygghet att kunna fokusera på att söka jobb och

slippa oroa sig för sin ekonomi när a-kassan är knapp, säger hon.T E X T l A R s - E R i k l i l j E B ä C k

I N KOM STFÖR SÄK R I NG E N

» Ger 80 procent av inkomster på upp till 80 000 kronor per månad.

» Ersättning utbetalas under max 120 dagar, motsvarande ett halvår.

» Är kopplad till a-kassan, så man måste vara med där för att få ersättning från inkomstförsäkringen.

» Ersättningen från a-kassan är max 80 procent av 18 700 kronor, vilket ger 14 960 kronor före skatt per månad.

» Ingår i medlemskapet till naturvetarna och gäller för alla yrkesverksamma medlemmar fram till månadsskiftet innan man fyller 65 år.

» Med en tilläggsförsäkring kan ersätt- ningstiden förlängas ett halvår.

» För att få ersättning måste man ha varit medlem i naturvetarna i 18 månader (12 månader från och med 1 januari 2012).

Theres Jägerbrink slapp panta burkar för att ha råd till hyran.

N AT U R V E TA R E16 N R 8 2 0 11

ill du ha goda råd om din pen-sion? Ett klick bort hittar du den webbaserade rådgivnings-tjänsten från PTK.

– De flesta har förtroende för sin bank, men inte för deras råd. Därför såg vi att det fanns behov av en objektiv rådgivning, säger Peter Tilly, som är projektledare för rådgiv-ningstjänsten på PTK.

Men kan datorn verkligen ge person-liga råd?

– Vi utgår från din situation där du knap-par in uppgifter om bland annat lön, ålder, familjesituation och önskad risknivå. Utifrån det ger vi förslag på fonder beroende på om du är aktiv och vill välja fonder själv eller om du inte alls är intresserad och avstår att välja.

TRyggT s pARAN d E

För den passiva hamnar pengarna i en tradi-tionell försäkring med lägre risk. Man över-låter åt en förvaltare att placera pengar i fon-der, fastigheter och värdepapper med garanti om att inte förlora pengar.

– Det är ett tryggare alternativ där peng-arna förvaltas av Alecta, säger Anna Aller-strand, pensionsexpert på PTK.

För tjänstepensionen ITP finns det åtta bolag att välja mellan, vilket kan låta som en inskränkning, men som har en viktig poäng.

– Det har gjort att alla åtta pensionsbo-lag har låga avgifter. I vår senaste upphand-ling kunde avgifterna halveras. Totalt har vi sparat miljarder till dem som har ITP, säger Anna Allerstrand.

Däremot är det möjligt att byta bolag och fonder inom systemet. Den så kallade flytträtten administreras av Collectum, som fungerar som en knutpunkt för pensionsbo-lagen inom ITP.

En förutsättning för att få tillgång till de låga avgifterna är att det företag man job-bar på har kollektivavtal. Företag med andra pensionslösningar har inte samma låga av-gifter.

Bygg E R på kollE kTiVAVTAl

Men har rådgivningstjänsten uppgifter om all min intjänade pension?

– Vi har information om ITP-delen. Har

Goda råd som maxar din pension

p e n s i o n s g u i d e n

Pensioner är en djungel för många. Det orangea kuvertet och andra besked från olika pensionsbolag åker lätt i pap-perskorgen. Men nu finns hjälp att få från en gratis webbtjänst.

V

Med de rätta pensionsvalen kan drömmar om framtiden slå in. PTK:s webbtänst hjälper dig.

17N AT U R V E TA R EN R 8 2 0 11

f i N A N s , f ö R s ä k R i N g , p E N s i o N E R

du intjänad pension från anställning i kom-mun, landsting eller staten hittar du uppgifter om den på www.minpension.se. Sedan fyller du i de siffrorna i vår rådgivningstjänst, säger Peter Tilly.

Tjänsten ger handfasta råd om fonder till den som är aktiv. Datorn ger förslag på bo-lag som passar dig som individ. Program-met som ligger bakom råden är konstruera-de av experter som aktuarier. Bankerna och försäkringsbolagen har motsvarande källa som grund för sina råd.

s kyd dA d i N fAM i lj

ITP ger så mycket mer än pension, som många inte känner till.

– Efterlevandeskydd är frivilligt och ger ett bra skydd för sambo, make, maka och barn, vilket innebär att man kanske inte be-höver ha en privat livförsäkring. Tänk på att den som väljer efterlevandeskydd får en lite mindre pension, säger Peter Tilly.

Ann Allerstrand påminner om sjukersätt-ningen som också ligger i kollektivavtalet. Tillsammans med sjukersättning från sjuk-kassan kan ersättningen uppgå till 90 procent av tidigare lön vid långvarig sjukdom.

– Det innebär att man inte behöver teckna en egen sjukförsäkring, säger hon.

TRös kE l ATT TA s ig öVE R

Hon beklagar att inte fler sätter sig in i hur ITP fungerar.

– Visst är det en tröskel att ta sig över, men när man har gjort det så är det intressant och kan löna sig.

Hur påverkas pensionerna av att Stock-holmsbörsen har rasat med mer än 20 pro-cent i år?

– Kriser har vi sett förr även om läget är allvarligt nu och ser ut att bli långvarigt. Men pensioner är långsiktiga placeringar.

Hur ska man agera som sparare?– Se över risknivån så att den passar dig.

Ta tillfället i akt och se över hela din situa-tion, säger Anna Allerstrand.

En bra början är att använda PTK:s råd-givningstjänst.

– Med de råden som underlag går du till din bank eller försäkringsbolag. Du får råg i ryggen och blir en jämbördig spelare. #

SÅ KOM M E R DU IGÅNG

1. Finns det kollektivavtal på det företag där du jobbar har du iTp. Är du osäker kan du gå in på www.collectum.se och få svar.

2. Du loggar in med e-legitimation, som du kan skaffa på din bank, posten eller Telia.

3. Du måste lämna en elektronisk fullmakt när du loggar in första gången. det gör du för att dina pensionsuppgifter ska kunna hämtas från Collectum och försäkringsbolag.

Kollektivavtalet säkrar din pensionTjänstepensionen kommer att utgöra en stor del av din framtida pension. En del av de pengar som din arbetsgivare betalar in får du själv placera i fonder.

så mycket av din lön avsätts till din framtida pension:

pR iVATAN sTälld

du får själv placera 4,5 procent av lönen upp till cirka 32 500 kronor i månaden och 30 procent på lönedelar däröver, om du är född 1979 eller senare. För äldre är premien till två procent av lönen, så kallad iTpK. Födda tidigare än 1978 har också en förmånsbestämd pension som är tio procent upp till runt 32 500 kronor per månad och 65 procent på lönedelar därutöver.

om du inte väljer placeras pengarna i en traditionell försäkring hos Alecta.

koM M U N- oCH lAN d sTi Ng s-

AN sTälld

4,5 procent av lönen får du placera själv. efter en ny upphandling har avgifterna sänkts rejält. om du inte väljer hamnar pengarna i en traditionell försäkring med återbetalningsskydd hos KpA pension. Tjänar du mer än cirka 32 500 kronor per månad får du en förmånsbestämd pension på minst 55 procent på löne-delar över det.

sTATligT AN sTälld

Av de avgiftsbestämda 4.5 procenten får du själv placera 2,5 procent. om du inte gör något val hamnar pengarna i en traditionell försäkring med återbe-talningsskydd hos Kåpan pensioner. du som tjänar mer än runt 32 500 kronor per månad får även en förmånsbestämd pension. den uppgår till 60-65 procent på lönedelar över det beloppet.

Anna Allerstrand och Peter Tilly på PTK påminner om att kollektivavtalet ger så mycket mer än pension.

Vill du påverka var dina PPM-pengar hamnar bör du själv välja fonder. Att vara soffliggare och inte välja alls behöver dock inte vara dåligt, även om värdet på de fonderna i år har sjunkit i nivå med börsen som helhet.

Avkastningen och avgifterna mellan de olika bolagen i PPM varierar, så det finns anled-ning att sätta sig in och kolla de olika bolagen.

Hur ska jag tänka för att maxa mina PPM-fonder?

– Välj en bra förvaltare, sprid riskerna och välj fonder med låga avgifter. Tänk på att duk-tiga förvaltare kan byta fond, därför bör du minst en gång om året kolla vem förvaltaren är, säger Jonas Lindmark, analyschef på fond-analysföretaget Morningstar.

Även valen bör man se över med jämna mellanrum.

– Fonden kan från ett år till nästa byta stor-lek och strategi, beroende på inflöden och vem som är förvaltaren. Det är inte så krång-ligt att ta reda på. Fondernas rapporter hittar du på fondbolagens hemsidor.

Om jag inte är aktiv, hur ska jag göra då?– Då är det låga avgifter som gäller. Und-

vik de mer specialiserade fonderna. I en glo-

balfond eller en Europafond ger man för-valtaren frihet att flytta pengarna, vilket bör löna sig om förvaltaren är duktig.

Ännu ett tips från Jonas Lindmark är att maximera riskspridningen i PPM-valet och välja fem olika fonder. Fler fonder än så får man inte välja.

Om man är helt passiv och inte väljer alls. Hur bra är det?

– Då hamnar pengarna i sjunde AP-fon-den. Den är ett bättre alternativ än tidigare eftersom den är generationsanpassad. Risken är högre för den som har många år kvar till pension. Men den saknar den personliga an-passningen och tar inte hänsyn till ekonomi och preferenser.

Hittills i år har sjunde AP-fonden inte ro-sat marknaden efter ett fall som ligger i linje med börsen som helhet. #

N AT U R V E TA R E18 N R 8 2 0 11

f i N A N s , f ö R s ä k R i N g , p E N s i o N E R

pENsioN fRåN sTATENInkomstbasbelopp: Ligger till grund för beräkning av din pension. Är 52 100 kro-nor 2011.

Pensionsgrundande inkomst: när du tjä-nar 7,5 inkomstbasbelopp (ca 32 500 kro-nor per månad) under ett år får du maximalt från det allmänna pensionssystemet.

Allmän pension: 18,5 procent av din in-komst upp till 8,07 inkomstbasbelopp av-sätts till det allmänna pensionssystemet.

16 procent finansierar pensionerna för dem som är pensionärer i dag. 2,5 procent går till premiepensionen.

Premiepension: Är den del, 2,5 procent av din inkomst, som du själv får placera i fon-der.

Sjunde AP-fonden: gör du inget val för din premiepension hamnar pengarna här. den är generationsanpassad, vilket innebär att riskni-vån minskar med åldern. Andelen räntefonder blir större ju äldre du blir.

Köpläge på börsenMånga blir oroliga för sina ak-

tiefonder och säljer när börsen

dyker.

– Nu borde man göra tvärtom. Det är rea på aktier och historiskt ökar chanserna till bra avkastning efter en nedgång, säger fondanalytiker Jonas Lindmark.

När börsen skakar blir spararna mer för-siktiga. Sedan årsskiftet har Stockholmsbör-sen backat med mer än 20 procent. I augusti sattes ett nytt rekord i uttag av aktiefonder.

– Det ligger mycket psykologi i detta, där både upp- och nedgångar drivs av flockbe-teende. Av rädsla för att förlora pengar är

det många som säljer vid en nedgång, säger Jonas Lindmark, ana-lyschef och redaktör på fondanalysföretaget Morningstar.

På motsvarande sätt förstärks en uppgång, med många som är op-timistiska och vill tjäna

pengar. I förlängningen kan det skapas en bubbla, där det verkliga värdet inte står i proportion till det upphaussade börsvärdet. Minns IT-bubblan i början av 2000-talet.

– Det kan verka paradoxalt, men nu är det köpläge. Efter ett ras ökar chanserna till bra avkastning framöver. Nu får man fler aktier för pengarna, vilket borde löna sig på längre sikt.

Han förklarar att företagens verkliga vär-den och förväntade vinster inte har förändrats i motsvarande grad som börsen har gått ner.

Spara kan man göra på många sätt. Vissa köper fonder eller aktier, medan andra väl-jer att amortera på sina lån.

Hur ska man tänka?– Man måste se till hela sin ekonomi och

vilka risker man vill ta. Det kan uppfattas som tråkigt att amortera och många tän-ker att jag vill vara med om börsen går upp. Vem vill sitta på läktaren då?

Hur gör du själv?– Det lutar åt amorteringar. Jag vill ha

en stabil ekonomi, som är oberoende av ut-vecklingen på börsen. #

pENsioNsskolA

Jonas Lindmark, fondanalytiker.

Soffliggare eller spring i benen?

Det är ofta bättre att vara aktiv PPM-sparare.

19N AT U R V E TA R EN R 8 2 0 11

1. är du aktiv ppM-sparare?

2. Har du koll på din tjänstepension?

3. Har du privata pensionsförsäkringar?

4. dina drömmar som pensionär?

ERik Bülow, statis-tiker på regionalt can-cercentrum i västra sjukvårdsregionen.Ålder: 26 år, Pensionsavtal: Kom-munalt, får placera 4,5 procent av lönen i fon-der.

1. nej, jag har inte valt ppM-fonder utan litar på att experterna gör ett bra jobb. det låter vet-tigt att sjunde Ap-fonden, där pengarna ham-nar om man inte väljer fonder, varierar risken beroende på ålder. det orangea kuvertet släng-er jag utan att knappt öppna det.

2. nej, tyvärr inte. Jag får kuvert med pen-sionsbesked som jag borde kolla upp.

3. nej, jag sparar på ett vanligt konto, som jag kan ta ut pengar från när jag vill. det är dags att ta ett helhetsgrepp om min ekonomi.

4. då har jag en bondgård med kor och getter i Moldavien tillsammans med min sambo som har sina rötter där. Min morfar med sitt aktiva liv är en förebild.

ANNA soNEssoN, geovetare och om-budsman på Naturvetarna. Ålder: 40 år, sambo och ett barn.Pensionsavtal: Privatanställd, får placera 2 procent av lönen i ITPK. Övrig pension är förmånsbestämd och ger 10 procent av lö-nen upp till 32 500 kronor per månad och 65 procent på lönedelar däröver.

1. Ja, efter rådgivning från en pensionsexpert har jag valt aktiefonder. Får en rapport över ut-vecklingen varje månad. nu har det gått ner, som på börsen i övrigt, men på tio års sikt känns det mer lovande. Jag är inte orolig.

2. Jag har gjort ett omval för min iTpK och fått lägre avgifter. Även där är det aktiefonder som gäller efter tips från experter.

3. sedan tio år tillbaka sparar jag i en privat pensionsförsäkring med ett belopp på tolvtusen kronor per år, vilket är maxbeloppet för att ut-nyttja skatteavdraget. Men egentligen tror jag mer på att investera i fastigheter och guld.

4. ett lantställe, där jag är omgiven av mina barn och barnbarn. utan god hälsa spelar det ingen roll om jag är rik som ett troll. därför in-vesterar jag i friskvård nu, cyklar bland annat till jobbet varje dag.

ANETTE ANdsTEN, biomedicinsk analytiker på Karolinska universi-tetssjukhuset.Ålder: 46 år, har två barn.Pensionsavtal: Kom-munalt, får placera 4,5 procent av lönen i fon-der.

1. Jag öppnar det orangea kuvertet och suck-ar. Låga löner för biomedicinska analytiker av-speglar sig tyvärr i pensionen. nej, jag har inte valt ppM-fonder,.

2. nej ingen koll, mer än att jag har valt efterle-vandeskydd till mina barn. pensionsbeskeden sät-

ter jag i en pärm och tar fram om det behövs. Tra-ditionell försäkring med låg risk passar mig bra.

3. nej, jag pensionssparar på vanligt bank-konto. Jag sålde mina aktiefonder när de hela tiden minskade i värde.

4. det är ingen dröm. Jag ska segla i den gre-kiska övärlden och ta del av mytologin och be-rättelserna på plats.

ERik HolMEsTig, ekonomagronom och handläggare på Länsstyrelsen i Gävleborg.Ålder: 45 år, samboPensionsavtal: Statligt, får placera 4,5 procent av lönen upp till 32 500 kronor i fonder. På lönedelar däröver utgår en för-månsbestämd pension på 65% av lönen.

1. Jag valde breda fonder med normalhög risk när ppM-systemet infördes, men har inte ändrat se-dan dess. Jag öppnar det röda kuvertet och kollar ut-vecklingen, som ligger runt snittet. Börjar känna att det är dags att bli mer ak-

tiv och välja nya fonder.

2. Har en liknande riskspridning som för ppM-fonderna. Jag får besked om det då och då.

3. Jag har sparat 300 kronor per månad under tjugo år i en miljöfond, så det börjar bli ett kapi-tal att räkna med. Jag har även annat sparande i lite mer högriskfonder. Vanligt sparande på bankkonto ingår i min finansportfölj. en trygg-het är amorteringen på vårt hus.

4. Hoppas kunna vara aktiv och fortsätta jobba, men då på egna villkor. Kan tänka mig att ägna mig åt vedhantering. Jag känner mig trygg, med en brasklapp för utvecklingen i världsekonomin, som ser lite mörk ut nu. #

TjäNsTEpENsioNFörmånsbestämd tjänstepension: du är garanterad pension motsvarande en viss pro-cent av din slutlön vid pensionsåldern. det spelar alltså ingen roll för dig vilken avkast-ning bolaget har, det påverkar istället din ar-betsgivare.

Premiebestämd tjänstepension: den andra typen av tjänstepension är premiebestämd. då betalar arbetsgivaren in en summa som mot-svarar en viss procent av din lön.

oM foNdspARANdEGenerationsfond: innehåller mest aktier när du har många år kvar till pension. när du när-mar dig pensionen växlar man över till en hö-gre andel räntebärande värdepapper.

Räntefonder: Låg risk med placering i ränte-bärande värdepapper som statsskuldsväxlar och obligationer. utvecklingen på räntemark-naden påverkar värdestegringen.

Aktiefonder: Högre risk än räntefonder. inne-håller till största del aktier från minst 16 olika

företag. på lång sikt är värdestegringen i ak-tiefonder ofta högre än i räntefonder.

Global fond: innehåller aktier från många olika länder. Har ofta en lägre risk än fonder som bara investerar i ett land, en region eller en bransch.

Traditionell kapitalförsäkring: Är ett lång-siktigt sparande på minst tio år. Även om bör-sen går ner utvecklas värdet med en garanti-ränta. Chansen till hög avkastning är mindre än i vanliga kapitalförsäkringar. #

Har du koll på pensionen?

n at U R v e ta R e20 n R 8 2 0 11

På jakt efter nya material

R EVO LUTI O N E R AN D E MATE R IAL, S MARTA VAC C I N E R O C H LE DTR ÅDAR K R I N G D E N

M Ö R KA E N E R G I N S VÄS E N. I LAB O R ATO R I E R VÄR LD E N ÖVE R BYG G E R FO R S KAR E

VI DAR E PÅ D E NATU RVETE N S KAP LI GA U P PTÄC KTE R S O M B E LÖ NAS M E D N O B E L-

P R I S I D EC E M B E R. FÖ LJ M E D T I LL FO R S K N I N G S F R O NTE N O C H TR ÄF FA N O B E L-

P R I STAGAR NAS SVE N S KA KO LLEG O R.

Ce Sar pay gÓm e Z

född: I Alby, söder om Stockholm.

utbildning: Disputerad kemist.

forskningsområde: Kvasikristaller.

bor: I Uppsala.

familj: Flickvän.

fritid: Tecknar, gör 3D-modeller, bandlös rocksångare, spelar gitarr och sydameri-kanska instrument.

läser nu: Skönlitteratur var det längese-dan jag läste. Det blir mycket artiklar och så skriver jag på ett kapitel till en bok om kristallografi.

t e X t H a n n a M e e R v e l D

FO

TO

: H

AN

NA

ME

ER

VE

LD

n R 8 2 0 11 21n at U R v e ta R e

ängst upp under det välvda taket på Ångströmlaborato-riet i Uppsala, pryder en en-sam kaktus i rosa kruka en i övrigt kal fönsterkarm. Cesar

Pay Gómez har bara huserat i det lilla konto-ret i drygt ett och ett halvt år. Många hyllor gapar ännu tomma, men kaktusen är oum-bärlig. Taggarna är perfekta för att montera kristaller på när Cesar Pay Gómez och hans kollegor ska kartlägga kristallstrukturen i de metallegeringar som de med stor precision smälter ihop i ett mörkt laboratorium fem våningar längre ner, i husets källare.

– Man måste kunna montera bara en enda kristall för att kunna göra den typ av röntgendiffraktion som vi gör, säger Cesar Pay Gómez.

MönsteR soM inte UppRepas

Det som gör kvasikristallerna så intressanta är deras aperiodiska struktur, som, när den upptäcktes, stred mot dåtidens definition av vad en kristall var. Atommönstret i en kvasi-kristall upprepar sig inte.

– Alla egenskaper hos ett material är kopplade till strukturen, och av nya struktu-rer bör vi förvänta oss nya egenskaper, säger Cesar Pay Gómez.

Liksom nobelpristagaren Daniel Shecht-man arbetade ensam för att hans aperiodiska kristallstruktur skulle accepteras av forskar-

kollegorna, är Cesar Pay Gómez ganska en-sam om att arbeta med kvasikristaller vid Uppsala universitet. Han har slagit sig sam-man med en annan forskare som arbetar med hydrider, kemiska föreningar som kan lagra vätgas.

– Det finns bara en annan grupp i världen som arbetar med kvasikristallhydrider, vad jag vet, säger Cesar Pay Gómez.

Hydrider används idag till exempel i bat-terier. Forskning tyder på att kvasikristaller kan ha förmågan att lagra vätgas. Det finns kvasikristaller med en struktur som liknar de hydrider som används idag.

– Om kvasikristallhydriderna är bättre än de hydrider vi har idag, vet vi inte förrän vi har tillverkat och testat dem!

Det var en slump att han halkade in på området kvasikristaller. När hans doktorand-handledare föreslog att han skulle arbeta med aperiodiska material, tackade han nej, efter-som det verkade alltför komplicerat. Istället valde han att arbeta med kombinationer av sällsynta jordartsmetaller och kadmium.

Men när en japansk grupp år 2000 upp-täckte kvasikristaller i system av den svensk-upptäckta sällsynta jordartsmetallen ytter-bium och kadmium, var Cesar Pay Gómez plötsligt expert på området. Han flögs till Ja-pan och, under ett två månader långt besök, fick han blodad tand och kontakter med nya kollegor. Detta ledde till två olika postdoks

i landet och en plats i det team som skulle knäcka den första ikosaedriska kvasikristall-strukturen, en kvasikristall med en femfaldig symmetri av det slag som kemisten Daniel Shechtman upptäckte i sitt elektronmikro-skop en aprilmorgon 1982. Nobelpristagaren arbetade också med Cesar Pay Gómez och hans japanska kollegor under en tid.

inget givet ReCept

Det finns inget givet recept på kvasikristal-ler. Men några faktorer som spelar in för san-nolikheten att de ska bildas är atomstorleken och elektronegativiteten – hur hårt de metal-ler man smälter samman drar i sina elektro-ner. Det som avgör hur man väljer mängder-na av olika ämnen är valenselektrontätheten – hur många elektroner som sitter i det yttersta elektronskalet runt atomkärnan, och som fritt kan avges till andra ämnen.

Det som först avskräckte Cesar Pay Gómez från att arbeta med kvasikristaller, var det som måste ske efter själva röntgendiffraktionen, när bilden ska tolkas. Kristallografi i sig är ba-serat på periodicitet. Men kvasikristaller är inte periodiska. Utan en ”enhetscell” som

v e t e n s k a p

L

I strukturen finns nyckeln till materialets egenskaper. Kemisten Cesar Pay Gómez var med och avslöjade den första fullständiga strukturen för en ikosaedrisk kvasi-kristall för fem år sedan. Nu tillverkar och strukturbestämmer han nya metall-egeringar vars atommönster inte upprepas periodiskt. Kanske kan de bli vätgas-bärare i framtidens batterier.

av Nya Strukturer

bör vi förvÄNta oSS

Nya egeNSkaper

n at U R v e ta R e22 n R 8 2 0 11

v e t e n s k a p

upprepar sig, går det inte att använda sig av röntgenkristallografin för att säga något om materialets struktur och egenskaper.

– Men i sex dimensioner blir kvasikristal-ler periodiska, säger Cesar Pay Gómez, väl medveten om att det kan vara svårt för ge-mene man att greppa fler än tre rumsliga di-mensioner.

– Högdimensionell kristallografi kan vara rätt avskräckande!

Förutom förmåga att lagra vätgas, påver-kas en mängd andra egenskaper hos metal-legeringar av deras struktur, till exempel friktion och förmåga att leda värme och elektricitet, och så förstås deras hållfast-het. Kvasikristaller har redan fått industri-ell användning. Till exempel har de hittats i Sandviks stållegeringar, där de visat sig till-föra styrka.

– När vi förstår aperiodiska system på samma sätt som vi förstår de periodiska idag, kommer vi att kunna designa material med specifika egenskaper.

Det är inte alla kristaller som Cesar Pay Gómez och hans kollegor lyckas ta fram rönt-genbilder på med sin enkristalldifraktome-ter. Då får de bege sig till större laboratorier,

där materialen kan undersökas med hälp av till exempel synkrotronljus el-ler elektron- eller neutronstrålar. Idag går de resorna ofta utomlands, men i framtiden kan de bli kortare. I Lund byggs såväl en världsunik synkro-tron, Max IV, som en neutronkälla, ESS.

– När de står färdiga ser vi fram emot ny och intres-sant forskning. Jag hoppas att de väljer att satsa på enkris-talldiffraktion och strukturanalyser. Då kan Sverige bli en viktig nod inom material-forskning. #

Nob e lpr i S 2011: kr i Stalle N

Som b röt mot r eg le r Na

en aprilmorgon 1982 såg Daniel Shecht-man ett mönster i sitt elektronmikroskop som inte upprepade sig. Han såg tio ljusa prickar i en ring. Kristallen visade sig ha en förbju-den femtalig symmetri, och Shechtmans ar-bete blev ifrågasatt av forskare världen över. Men hans kristall skulle så småningom visa sig vara besläktad med medeltida islamiska mosaiker. Liksom strukturen i en kvasikristall, upprepar sig mönstret i mosaikerna aldrig, men det betyder inte att det inte har en re-gelbundenhet. Kvoter mellan olika atomav-stånd i en kvasikristall är alltid relaterade till matematikens gyllene snitt, talet tau, som be-skrivs genom fibonacci-serien från 1200-ta-let. Varje tal i serien utgör summan av de två föregående, och om man delar ett av de hö-gre talen i serien med det föregående, ham-nar man nära det gyllene snittet. Källa: KVA

FO

TO

: H

AN

NA

ME

ER

VE

LD

i en tretalig, fyrtalig eller sextalig symmetri, har varje atom tre, fyra eller sex andra likadana atomer runt sig. När man vrider bilden av den tretaliga symmetrin ett tredjedels varv, den fyrtaliga ett fjär-dedels varv, eller den sextaliga ett sjättedels varv, får man tillbaka samma bild. men med en femtalig symmetri, som på bilden längst ned till höger, kommer vissa atomer att ligga närmare varandra än andra. mönstret upprepar sig inte.

ILL

US

TR

AT

ION

: J

OH

AN

JA

RN

ES

TAD

/ K

UN

GL

. V

ET

EN

SK

AP

SA

KA

DE

MIE

N

precisionsarbete. Cesar pay gómez sätter samman metallegeringar som kan innehålla kvasikristaller.

n R 8 2 0 11 23n at U R v e ta R e

Nästan Nobelpris – men Ariel är inte bitterAriel Goobar är partikelfysikern som drogs in i kosmologins fascinerande värld av sin egen nyfikenhet. Han var med och planerade studien som avslöjade att universum utvidgas allt snabbare. Nu vill han ta reda på mer om den mörka energins väsen.

är han gjorde sin doktors-avhandling vid schweiziska partikelacceleratorn CERN, letade han efter Higgsparti-keln, den partikel som ska

ge alla övriga partiklar deras massa. Det var då som funderingarna kom på hur

mycket massa det egentligen finns i univer-sum. Hur skulle man kunna väga den?

Ariel Goobars fru, som då var hans flick-vän, är astronom och via henne kom han in på supernovor och de mätningar man kan göra med dem.

– En supernova är en stjärna som explo-derar. När den lyser som starkast, lyser den

lika mycket som en hel galax, som kan hysa hundra miljarder stjärnor, och det mesta av ljuset är i det synliga området, förklarar Ariel Goobar.

När Naturvetare får tag på honom, har han bråttom att planera för kvällens observation.

– Normalt kan vi inte studera supernovor i Stockholm, utan vi använder oss av Hubb-le-teleskopet eller det nordiska optiska tele-skopet på Kanarieöarna, eller ett teleskop i Chile. Men nu har det smällt en supernova extremt nära oss, i Karlavagnens riktning som vi kan titta på med vårt teleskop här på universitetet, berättar han.

UniveRsUMs glöDlaMpoR

Eftersom de lyser så starkt, kan supernovor-na observeras på mycket långt håll. Särskilt supernovor av en viss typ – 1a – skickar alltid ut lika mycket ljus när de exploderar. Supernovan är som en glödlampa där man känner till effekten. Kommer man närmare glödlampan, lyser den starkare och går man längre bort, lyser den svagare. Med hjälp av ljuset från supernovor av den här typen kan man bestämma avståndet till galaxen där supernovan befinner sig.

– Tanken var att med hjälp av supernovor mäta hur mycket universums expansion sak-

N

ar i e l go obar

född: 1962 i Córdoba i Argentina, uppvuxen där och i Stockholm.

utbildning: Docent i fysik, professor i experimentell astropartikelfysik.

forskningsområde: Mörk energi.

bor: I Stockholm.

familj: Fru och två barn.

fritid: Springa och simma, men fram-för allt äta god mat!

läser nu: Försöker ta mig igenom kultboken 2666 av Roberto Bolaño. Börjar undra om den har 2666 sidor?!

FO

TO

: M

AG

NU

S G

ÅL

FA

LK

Not, Nordiska optiska teleskopet, på ka-narieöarna. Här började mätningarna som skulle slå forskarvärlden med häpnad.

FO

TO

: J

OA

KIM

ED

SJ

Ö

v e t e n s k a p

n at U R v e ta R e24 n R 8 2 0 11

tade ner. Det som bromsade universum skul-le då vara attraktionskraften mellan galax-erna och övrig materia. Mätningarna skulle alltså avslöja masstätheten i universum.

Ariel Goobar hittade snabbt kollegor i USA som var inne på samma spår – Saul Perlmutter och hans forskargrupp vid Ber-keley-laboratoriet i Kalifornien.

Möttes av skepsis

År 1992 drog projektet igång i liten skala. – Först var det svårt att få teleskopti-

der, berättar Ariel Goobar. Det fanns en viss skepsis till att vi skulle hitta tillräckligt många supernovor och att vi skulle lyckas fånga upp och mäta dem just när de lyser som starkast. Det sker endast en sådan ex-plosion på femhundra år i en vanlig galax. Men om man tittar på många galaxer sam-tidigt, finns det en chans att man avbildar galaxen just när det smäller!

Och nog smällde det. Efterhand som supernovorna började trilla in, funderade

Ariel Goo-bar och Saul Perlmutter på hur de skulle lägga upp strategin.

Hur långt bort skulle de leta efter supernovor och under hur lång tid skulle de mäta ljusstyrkan? Kanske skulle de ändå försöka behålla ett öppet sinne för att de kunde få oväntade resultat.

– Einstein skissade på en repellerande kraft som kunde kompensera för gravitatio-nen och som han kallade för ”den kosmo-logiska konstanten”. Han ville få till ett uni-versum som var statiskt. Men han visste ju inte att universum var större än vår galax, säger Ariel Goobar.

kRaften soM inte skUlle finnas

För Ariel Goobar och Saul Perlmutter var det självklart att den kosmologiska konstan-ten skulle bli noll – universums expansion saktade ju in, trodde alla då, så denna mot-verkande kraft skulle inte finnas.

– Men vi tyckte att det var lite roligt att mäta den kosmologiska konstanten, ingen hade tidigare mätt den på ett bra sätt.

Som vi vet idag, blev svaret väldigt skilt ifrån noll. Universum expanderar allt snab-bare, och förklaringen heter mörk energi. Men det är en förklaring som är långtifrån uttömmande.

– ”Mörk energi” är ett namn som säger

ungefär hur mycket vi vet

om den, säger Ariel Goobar. Det finns få

modeller för vad den mörka energin skulle kunna vara, och inga rik-

tigt bra. Den mörka energin är ett av de största

problemen inom fundamental fysik idag. Vad gör den? Hur har den sett ut, och hur kommer den att påverka universums ex-pansion framöver?

– Hade Einstein rätt? Det är extremt svårt att få till en kosmologisk konstant med just det värdet vi har mätt, säger Ariel Goobar. Vi borde kunna beskriva den mör-ka energin med partikelfysik. Förhoppning-en är att våra oväntade resultat leder till en samlad beskriving av gravitationen och par-tikelfysik.

Kan historien ge svar? Strax efter att Ein-stein lade fram sin relativitetsteori, växte kvantmekaniken snabbt kring Köpenhamn och Niels Bohr.

– Om man letar lite där, får man en möj-lig förklaring till den mörka energin – osä-kerhetsprincipen.

BättRe MätningaR

Osäkerhetsprincipen går ut på att partiklar bildas och förintas oerhört snabbt in i mins-ta lilla vrå av universum, hela tiden. Detta skulle kunna skapa en nettorepulsion.

Supernovan SN 2003du syns som en blå prick

i sin värdgalax.

vi borde kuNNa

beSkriva deN mörka

eNergiN med partikelfySik

den gamla vanliga materian utgör endast en liten del av vårt universum.

n R 8 2 0 11 25n at U R v e ta R e

– Men om det hade varit så, hade ef-fekten varit så stor att vi inte skulle ha funnits här. Då skulle aldrig stjärnor, planeter eller människor ha uppstått.

I jakten på den mörka energins vä-sen, tar Ariel Goobar och hans kollegor reda på så mycket som de kan om uni-versums expansion. När den upptäckt som nu får Nobelpris publicerades, hade forskarna gjort mätningar av 42 supernovor. Nu har de närmare tusen.

– När vi hittade projektets första su-pernova, var det en hel bedrift. Nu är den en av 1000 pluppar – så mycket har förändrats på 20 år. Vi har en be-tydligt större statistik idag, och vi har lärt oss att mäta bättre, att utnyttja te-leskopet bättre.

– Jag tvivlar på att den mörka ener-gin är en nöt som kommer att knäck-as under min livstid. Men om den

knäcks, kommer den som gör det defi-nitivt att kallas till Stadshuset i decem-ber det året!

inte BitteR

Trots att Ariel Goobar alltså tillsam-mans med Saul Perlmutter planerade den banbrytande studien som påvisade att universums expansion accelererar, är han inte bitter över att han inte får dela Nobelpriset med amerikanen.

– Det finns många människor som har varit viktiga i olika moment, men Saul är den som har varit med i var-enda bit av arbetet och följt upp år ef-ter år. De har valt rätt man. Samtidigt känns det kul att ha varit väldigt nära att få Nobelpriset – så här nära kom-mer jag nog inte igen! Men det är en god vän som får priset, så det är bara roligt. #

Nob e lp r i S 2011: u N ive r S u m ut v i d gaS allt S Nab bar e

Som en följd av Big Bang för omkring 14 miljarder år sedan, expanderar vårt univer-sum än idag. Men när två olika forskarlag, ledda av två av årets nobelpristagare i fysik, Saul Perlmutter respektive Brian Schmidt, 1998 kunde avslöja att expansionen går allt snabbare, var det en upptäckt som vände upp och ner på kosmologin. Forskarna hade mätt ljuset från exploderande stjärnor, su-pernovor. Över femtio supernovor, långt bort från vår galax, lyste svagare än de skulle ha gjort om universums expansion hade varit konstant eller saktat ned, vilket forskarna egentligen hade väntat sig. Man tror att ac-celerationen drivs av den mörka energin, som utgör tre fjärdedelar av vårt universum. Adam Riess, som arbetade tillsammans med Brian Schmidt får vara med och dela på priset. Källa: KVA

ILL

US

TR

AT

ION

: J

OH

AN

JA

RN

ES

TAD

/ K

UN

GL

. V

ET

EN

SK

AP

SA

KA

DE

MIE

N

v e t e n s k a p

n at U R v e ta R e26 n R 8 2 0 11

arin Loré befinner sig sedan i mars i Washington DC, där hon bygger upp ett samarbe-te mellan Karolinska institu-tets Center för infektionsme-

dicin och vaccinforskningscentret vid ameri-kanska National Institutes of Health, NIH.

Hon är hemma här. Det var här som hon gjorde sin postdok för sex år sedan. Nu leder hon en egen forskargrupp. Då som nu står de dendritiska cellerna, immunförsvarets mångsidiga stjärnor, i fokus.

– Vi försöker förstå vad som händer i kroppen efter att man fått sprutan, förklarar Karin Loré. I muskeln, där man ger de flesta vaccin idag, finns inga dendritiska celler, men de vandrar dit på ett vips! Tar de upp vaccinet och bär det till lymfkörtlarna där de presenterar det för T-celler?

föRstÅ MekanisMeRna

För att vaccin som innehåller döda delar av virus eller bakterier ska ge ett starkt immun-svar, behövs så kallade adjuvans. I över sjuttio år har man använt aluminiumhydroxid, alum.

– Men kunskapen om hur alum får igång immunförsvaret är mycket begränsad, sä-

ger Karin Loré. Idag är kraven hårdare från myndigheterna på att man ska förstå vad som händer när man injicerar en ny substans som adjuvans. Vi behöver också förstå dessa me-kanismer för att kunna skräddarsy en starkare reaktion, som kanske kan göra skillnad för de vaccin som inte fungerar bra idag, till exem-

pel vaccin mot tuberkulos och malaria.Med bättre adjuvans skulle man också

kunna ge mindre doser av vaccin och inte behöva upprepa vaccineringen lika ofta samt få bättre effekt i personer med nedsatt im-munförsvar.

Den nyligen avlidne Ralph Steinman till-delas postumt hälften av årets Nobelpris i fy-siologi eller medicin för sin upptäckt av hur dendritiska celler aktiverar T-cellerna i krop-pens immunförsvar, genom att presentera bi-tar av antigen för dem.

Men de dendritiska cellerna stödjer också kroppens B-celler, som tillverkar de för de flesta vacciner så oumbärliga neutraliserande antikropparna. När man odlar B-celler till-sammans med dendritiska celler växer de bra.

testaR pÅ apoR

Den andra halvan av Nobelpriset gick till upptäckten av de Toll-liknande receptorerna, TLR, uppkallade efter Toll-receptorn hos ba-nanfluga, som hittades först. Dessa aktiverar det medfödda immunförsvaret.

Men dendritiska celler är också utrustade med flera TLR. När en främmande molekyl från en sjukdomsframkallande organism – en TLR-ligand – binder till en TLR på cell-ytan, aktiveras cellen.

– Olika typer av dendritiska celler har, liksom B-celler, olika TLR. Därför har TLR-ligander visat lovande resultat som vaccinad-juvans då de specifikt aktiverar vissa celltyper och modulerar immunförsvaret.

Karin Loré och hennes kollegor har stude-rat hur olika typer av mänskliga dendritiska celler från blod och hud reagerar på TLR-ligander och antigen från hiv och influensa-

Immunförsvarets stjärnor kan ge effektivare vaccinerVacciner är ingen exakt vetenskap. Forskare har testat sig fram, och vi vet egentligen ganska lite om varför vissa vac-ciner är effektiva och andra inte. Det vill immunologen Karin Loré och hennes kollegor ändra på. När vi vet hur immunförsvarets olika delar arbetar tillsammans, kan en ny generation av vacciner bli verklighet.

Kk a r i N lo r É

född: 1972 i Jönköping, uppvuxen i Hallsberg.

utbildning: Disputerad molekylärbiolog.

forskningsområde: Vaccindesign.

bor: I Washington DC.

familj: Man och två barn.

fritid: Hästar! Har hållit på med fält-tävlan, men nu blir det mest en ridtur när jag får tid över.

läser nu: Lyssnar på en ljudbok av Rebecca Skloot, The immortal life of Henrietta Lacks, som handlar om Hela-cellinjen, som härstammar från hennes cancerceller och används av forskare världen över.

n R 8 2 0 11 27n at U R v e ta R e

virus. Nu har de också gått vidare och testar dessa antigen tillsammans med TLR-ligan-der på rhesusapor, vars immunförsvar liknar vårt eget.

Så sent som i somras, satt Ralph Steinman på Karin Lorés kontor och kom med syn-punkter på hennes forskning. Han ingick i vaccinforskningscentrets vetenskapliga råd.

– Han tog sig alltid tid att prata med unga forskare och slutade aldrig att vara intresse-rad. Han förstod utmaningarna med att driva en forskargrupp. Han var alltid stöttande och entusiastisk men samtidigt kritisk och hittade brister i experiment, berättar Karin Loré. Det är så välförtjänt att han fick det här priset. Det är ett enormt erkännande av fältet. Han har alltid varit en förebild för mig.

alDRig Helt skYDD Mot Hiv

Det virus som Karin Lorés forskargrupp ar-betar mest med är hiv. Även om hon tror att bättre adjuvans kan bidra till effektivare vac-ciner mot hiv, när den dagen kommer, fram-håller hon att adjuvanset inte är någon lös-ning i sig för denna sjukdom.

– Ibland läser man om nya vaccin som

testas mot hiv och som ger ett gott im-munsvar, och då är det lätt att tro att vi snart kommer att ha ett fungerande vaccin, men vi mås-te ha ett immunsvar mot rätt antigen, rätt del av viruset.

Karin Loré är tveksam till att vi någonsin kommer att få ett skyddande vaccin mot hiv på samma sätt som vi har mot polio och påssjuka idag.

– Jag tror att vi får ändra vårt sätt att se på vaccin när det gäller hiv. Vi får lägga ribban på en lägre nivå. Vi kanske kan hitta ett vaccin som gör att man kan hålla nere virusnivåerna om man blir smittad, så att man inte blir lika sjuk och det är mindre

risk att man för över smittan till andra.Bättre vacciner mot malaria och tuberku-

los tror Karin Loré däremot kan finnas runt hörnet. #

Årets nobelpristagare i fysiologi eller medicin har hittat de mekanismer som triggar igång de olika försvarslinjerna i immunsystemet. Ralph Steinman upp-täckte 1973 en ny celltyp i immunför-svaret, som han döpte till dendritisk cell. Han visade i cellodlingar att den fick T-celler i kroppens adaptiva immunförsvar att reagera på främmande ämnen. Jules Hoffman upptäckte 1996 att bananflugor som hade mutationer i en gen som kallas Toll, inte kunde försvara sig mot svamp-angrepp, och Bruce Beutler hittade, ett par år senare, en gen i möss som liknade bananflugans Toll-gen. Genens protein-produkt, en receptor, kunde binda till ett ämne från bakterier, varpå det medfödda immunförsvaret aktiverades. Ralph Stein-man knöt ihop de båda försvarslinjerna när han visade att signaler från det med-födda immunförsvaret plockades upp av dendritiska celler som sedan styrde akti-veringen av T-cellerna. Källa: KVA

immunsystemet har två försvarslinjer; den medfödda och den adaptiva.

det medfödda immunförsvaret aktiveras via toll-lika receptorer, tlr, och det adaptiva av dendritiska celler, som tar upp signaler från det medfödda.

karin loré bygger upp ett svenskt-amerikanskt samarbete kring effektivare vacciner.

Nob e lpr i S 2011: SÅ aktive raSi m u N f ö r S va r e t

© 2

011

The

Nob

el C

omm

ittee

for P

hysi

olog

y or

Med

icin

e Ill

ustr

atio

n: M

attia

s Ka

rlén

N aT U r V E Ta r E28 N r 8 2 0 11

iNspiraTörEN sid 28–29

Fråga EXpErTEN sid 30

maNUalEN sid 31-32

lEdarskap sid 33-36

på NYTT Jobb sid 37

plaTsaNNoNsEr sid 38-39

i N s p i r aT ö r E N

Miljövågen har med full kraft nått in i skogsbolagen. Flera av dem har anställda miljöexperter som ser till att naturvården sköts på rätt sätt. Den disputerade ekologen Martin Schmalholz har precis börjat på en nyinrättad tjänst som miljöchef på Stora Enso. T E X T o C H F o T o l a r s - E r i k l i l J E b ä C k

Ingen främmande fågel i skogsbruket

29N aT U r V E Ta r EN r 8 2 0 11

– Nej verkligen inte, det finns en lyhörd-het här som jag uppskattar. Även åt andra hållet har reaktionerna varit positiva. Mina ekologkolleger tycker att mitt karriärsteg är spännande och utvecklande.

M A N B LI R Ö D M J U K I N F Ö R LI -

V E T O C H M A N K A N U P P S K AT TA

S JÄ LV K L A R H E T E R H Ä R H E M M A,

S O M D R I C KSVAT T E N

D I R E KT F R Å N K R A N E N.

”

iden är förbi då kalhyggena i våra skogar var helt kala. Det märks inte minst i de skogar som den svenskfinska skogsin-

dustrijätten Stora Enso hämtar sin råvara från.Den nya miljöchefen på Stora Enso Skog

visar med stolthet upp gamla ståtliga aspar och högstubbar på hygget, där insekter och fåglar har sin naturliga hemvist. I den kvar-lämnade döda veden stortrivs rödlistade la-var och insekter.

– Redan i dag bedrivs det ett bra miljöar-bete inom företaget. Min roll är att utveckla det och skapa rutiner så att hela kedja fung-erar från planering av naturhänsyn till slut-avverkning, säger Martin Schmalholz.

larm om skogssköVliNg

Svenskarnas bild av skogsbruket är inte lika positiv. Minns larm om skogsskövling, djupa körspår efter avverkning, fällda träd i skogar inpå knuten och mörka ensidiga planteringar av gran som minst av allt ger känsla av biologisk mångfald.

– Visst görs det misstag, även om skogs-bruket i stort har blivit bättre när det gäller miljö- och naturvård.

Att man menar allvar avspeglar sig bland annat i att flera skogsbolag har anställda miljöexperter. Den statliga skogsägaren Sveaskog har tre miljöexperter.

– Min tjänst på Stora Enso Skog är helt ny. Det känns jättekul att ha möjlighet att själv kunna påverka innehållet i tjänsten.

Efter en dryg månad på jobbet känner han sig välkommen och har inte stött på nå-gon konflikt mellan produktion och miljö.

– Tvärtom ser det man som positivt att den kompetens som jag har kommer in i

k a r r i ä r

T E X T o C H F o T o l a r s - E r i k l i l J E b ä C k

MartiN SChMalhOlZ

aktuell: Ny miljö-chef på Stora Enso Skog i Falun.Bor: Med sam-bo och ett barn i Sorunda. Vecko-pendlar till Falun.Favoritskog: Gam-

melskog, där trivs mossor och lavar, lik-som lavskrikan.lästips: Shantaram av Gregory David Roberts och Sälg – livets viktigaste frukost av Bengt Ehnström.

Ingen främmande fågel i skogsbruket

företaget. Min ambition är att optimera naturvårdsarbetet inom ramarna för FSC-certifieringen. Det är ett bra verktyg som bygger på utveckling och förbättring.

kaNTZoNEr Vid VaTTEN

Till exempel ska man spara kantzoner vid bäckar för att förhindra utlakning av kvick-silver. Efter avverkning måste man lämna kvar minst tio stormfasta träd per hektar. Även högstubbar och död ved sparas.

– Vi jobbar med skogens hela omlopps-tid, där ett mål är att öka andelen lövskog. Norr om Dalälven är målet fem procent och söder om tio procent. Asp och sälg är rika på insekter och lavar. Eftersom älgen äter upp sälg och rönn är det särskilt vik-tigt att spara asp.

Så du känner dig inte som gisslan?

Martin Schmalholz känner sig inte som gisslan på skogsbolaget Stora enso Skog.

T

k a r r i ä r

N aT U r V E Ta r E30 N r 8 2 0 11

Fåglar i kikarsikTET

Martin Schmalholz har varit engagerad i Na-turskyddsföreningen. I kikarsiktet vill han helst se fåglar. Men han inser samtidigt att skogen är viktig för Sveriges välstånd.

– Vi behöver en skogsindustri som lig-ger i framkant, men att produktionen sker på ett uthålligt sätt. Som disputerad ekolog har har ett vetenskapligt synsätt och är inte lika känslomässigt styrd som en del andra.

Han tycker att Naturskyddsföreningen gör ett bra jobb när de påpekar brister i miljöarbetet. De fungerar lite som en blås-lampa.

– Däremot har jag synpunkter på mil-jöorganisationernas sätt att kommunicera.

1. Utbildad biolog, inriktning ekologi, på Stockholms universitet, examen 2005.

2. Sökte ekologjobb på kommuner och hos länsstyrelser, men konkurrensen var stenhård, så han jobbade som gymnasielärare i naturvetenskap un-der ett halvår. ”Det var nyttigt och in-tressant, men med knappa resurser i för stora klasser.”

3. Doktorand på Stockholms universitet. Han studerade hur skogsväxter, som örter och mossor, återtog marken ef-ter en avverkning. ”Jag fick tjänsten tack vare goda kontakter som hade koppling till exjobbet”.

4. Disputerade 2010 i växtekologi.

5. Arbetade med mossinventering i Västernorrland juni–okt 2011.

6. Pappaledig november 2010 till maj 2011.

7. Jobbade med ett inventeringsprojekt på SLU under sommaren 2011. ”Det var spännande och handlade om vad som händer med floran och hela ve-getationen med förändrad markan-vändning och ett förändrat klimat.”

8. Stora Enso Skog 1 september 2011–?

Står för Forest Stewardship Council och är en oberoende internationell medlems-organisation.» Konsumenterna efterfrågar FSC- märkning.» Främjar ett socialt och miljömässigt ansvarsfullt bruk av världens skogar.

Några regler:» Skyldighet att avsätta fem procent av

den produktiva skogsmarken för natur-vårdsändamål.

» Nyckelbiotoper får inte avverkas, men får skötas för att förstärka naturvärdena.

» Minst tio stormfasta träd sparas efter avverkning. Kantzon med träd lämnas vid vattendrag. Stimulera nyskapande av död ved.

Mart i N S kar r iär Steg

De lyfter helst fram det negativa. När man gör framsteg så är det tyst. Det bi-drar till den negativa bilden av svenskt skogsbruk.

iNgEN FrämmaNdE FågEl

Han håller med om att skogsbruket självt kan bli bättre på att kommunicera och be-rätta om sina framsteg.

– Vi har fått kritik för markskador efter avverkningar. Nu jobbar vi på att utveckla metoder som skonar marken och vattendragen. Nyligen har vi utbil-dat tusen entreprenörer, skördarförare och andra, i vattenvård. Det handlar till exempel om att bygga broar över bäck-

ar för att inte skada vattenmiljöerna.Markskador är förknippade med ut-

lakning av kvicksilver. Det är en luftbu-ren förorening som har sin källa i för-bränning av fossila bränslen.

– Forskningen ger inga klara besked om när utlakningen sker. Markpackning kan göra att kvicksilver blir lösligt och lakas ut i vattendragen.

När vi lämnar hygget som är skött enligt konstens alla regler inser jag att Martin Schmalholz inte är någon främ-mande fågel i skogsbruket. Han ingår som en viktig del i ett företag som på ett seriöst sätt vill ligga i framkant i arbetet med natur- och miljövården. #

F SC För uthållig S kötS e l

Martin Schmalholz trivs bland mossor och lavar. Med lite tur får han möta lavskrikan i gammelskogen.

F r å g a E X p E r T E N :

Fler och fler arbetsgivare inser hur viktigt det är med motion och friskvård. Personalen håller sig friskare med färre

sjukskrivningar som följd. En vältränad person är dessutom ofta effektivare och orkar mer än andra.

I de centrala avtalen finns inga be-stämmelser om rätt till träning på arbets-tid, däremot finns det exempel på lokala kollektivavtal som innehåller detta. An-nars är det inte ovanligt att man som an-ställd får träna på arbetstid, vilket brukar regleras med informella överenskom-melser.

Ett annat sätt som arbetsgivare kan sti-mulera till träning är att betala ett motions-bidrag. Det är skattefritt för den anställde så länge det är motion av enklare slag, som badminton, simning och fotboll. Även mas-sage och individuell kost- och motionsråd-givning kvalar in för skattefrihet.

Motion som kräver dyrare hjälpmedel, som golf, segling, ridning men också ut-

nyttjandet av en personlig tränare är inte skattebefriade. Ett ytterligare villkor för skattebefrielse är att motionsbidraget er-bjuds till alla anställda. Ofta uppkommer frågan om den som löptränar mycket kan få sina träningsskor betalda av arbetsgi-varen. Svaret på den frågan är ett klart och tydligt nej. Om arbetsgivaren ändå väljer att betala löpskor blir det en skat-tepliktig förmån.

I ditt fall handlar det nog mer om att få med chefen på ett hälsotänk och inte bara fokusera på träning på arbetstid. Börja med att föreslå fruktkorgar, kanske en stegtävling, motionsbidrag och liknan-de. Allt för att få chefen med på nyttan med friskvård, sedan kanske träning på arbetstid kommer som ett brev på posten.

UlF bErgiUs

Med kollektivavtal har du ett bättre eko-nomiskt skydd än du annars skulle haft. Så påverkas du ekonomiskt vid sjukdom:

Arbetsgivaren betalar sjuklön under de första fjorton dagarna, utom första dagen som är karensdag. Därefter har du ersätt-ning från försäkringskassan och, om du har varit i anställd ett år, rätt till kollektivavta-lad sjuklön på 10 procent av din lön upp till cirka 321 000 kronor om året. Tillsammans med sjukpenningen får du knappt 90 pro-cent av din lön i ersättning.

Det är framför allt om du tjänar mer än 321 000 kronor per år (26 750 kronor i månadslön) som kollektivavtalet är lönsamt. Då får du 90 procent av den överskjutande delen i sjuklön. Efter tre månaders sjuk-skrivning upphör den sjuklönen och ersätts av ITP sjukpension. Sjukpensionen betalas ut längst till 360:e sjukdagen på lön under 321 000 kronor. På lönedelar däröver be-talas ITP sjukpension så länge du är sjuk.

Bedöms din arbetsförmåga bli bestå-ende kan försäkringskassan bevilja aktivi-tetsersättning/sjukersättning. Skulle det bli fallet återinträder ITP sjukpension.Så här gör du:Om du anser att din sjukdom beror på ar-betssituationen bör din arbetsgivare göra arbetsskadeanmälan till försäkringskas-san och AFA Försäkring. Finns skyddsom-bud på din arbetsplats kan du ta hjälp av denne.

Försäkringskassan kommer sedan att pröva rätten till arbetsskada och därmed be-sluta om eventuell ersättning. Oavsett arbets-skadans godkännande eller inte har du rätt till sjukpenning från försäkringskassan samt sjukpension från kollektivavtalad ITP.

aNNa allErsTraNd

NATURVETARNAS EXPERTER SVARAR PÅ FRÅGOR FRÅN MEDLEMMARNA

Har jag rätt att träna på arbetstid?Läste en forskningsrapport som vi-sar att man blir mer effektiv i jobbet om man får träna på arbetstid. Jag har tagit upp frågan med chefen som inte vill släppa till en timme. Finns det något i avtalen som ger mig stöd i min uppfattning? Kanske det handlar om att ha de rätta argu-menten.

HälsNiNgar sTiNa

Vad ger kollektiv-avtalet om jag blir sjuk?Under rätt lång tid har jag jobbat för mycket utan chans till återhämtning. Det har lett till mental utmattning och sjukskrivning under ett halvår i ett för-sta steg. Nu undrar jag, som är privat-anställd, vilken hjälp och ekonomisk er-sättning jag får genom kollektivavtalet?

HälsNiNgar liNda

E X p E r T pa N E l E N :

Vill du komma vidare i karriären, få goda råd inför löne-förhandlingen eller få hjälp att lösa problem på jobbet är du välkommen att kontakta Naturvetarnas medlemsjour: www.naturvetarna.se/medlemsjour tel: 08-466 24 80.

Ulf Bergius ekonomichefekonomichef

Anna Allerstrandpensions- och försäk-ringsexpert på PTK

vidare i karriären, få goda råd inför löne- Ulf Bergius ekonomichef

agdalena Ribbing har se-dan 1997 haft en egen spalt om ”hyfs och stil” i Dagens Nyheter. Bland de

omkring 60 000 frågor från svenska läsa-re som hon har svarat på genom åren har allt fler kommit att handla om arbetslivet.

– Vi tillbringar den största delen av vår vakna tid på jobbet, och då är det viktigt att man umgås med varandra på ett bra sätt på arbetsplatsen, säger Magdalena Ribbing, som vill dra sitt strå till stacken med boken Etikett på jobbet, som kom ut i september.

Vad är ETikETT?

– Etikett handlar om den förväntan – ut-talad eller outtalad – som finns inför varje möte mellan människor, och som det kan vara praktiskt att känna till för att mötet ska bli bra och ingen ska bli ledsen.

På jobbet möts människor som kan-ske har väldigt lite gemensamt förutom just jobbet. Och det är många människor som möts. På ett litet utrymme. Under en ofta stressig arbetsdag.

TrE i Topp

De tre största källorna till irritation på arbetsplatsen är köket, toaletten och skrivaren. Diskberg, bromsspår och pap-pershögar tornar upp som mörka moln på kontorshimlen. Beter vi oss annor-lunda på jobbet än hemma?

– Nej, det tror jag inte. Många har det väldigt ostädat hemma ock-så, säger Magdalena Ribbing.

På många arbetsplatser utför någ-ra få medarbetare lejonparten av till exempel köksarbetet, medan andra smiter. Arga lappar biter inte på smitarna, slår Magdalena Ribbing fast. Möjligen ett möte där arbets-ledningen lyfter frågan eller varför inte en indelning i städlag? När man själv tvingas kavla upp ärmarna, kanske man kommer till insikt om sitt beteende.

Om man tillhör den lilla tappra skaran som städar efter andra är det lätt att bli bitter.

– Jag är själv en sådan, säger Mag-dalena Ribbing. Jag har slängt folks kaffemuggar och tomburkar i många år på DN. Men den som plockar upp efter andra har ett val. Antingen kan man säga att ”jag gör det här för min egen skull”, eller så kan man låta bli. Man kan inte kräva av andra att de ska vara likadana som en själv.

Många frågor till Magdalena Rib-bing kommer från öppna kontors-landskap. Hon har slutat att förvånas över att folk filar naglarna, borstar tänderna, ringer högljudda privat-samtal eller äter hela måltider vid sina skrivbord i landskapen. Frågan är vad man som kollega kan göra åt saken?

N aT U r V E Ta r E32 N r 8 2 0 11

Nagelfilning, smutsig disk och kompisklickar. Kollegornas beteende är en källa till

irritation och för många även till utanförskap. Men genom att följa etikettexperten

Magdalena Ribbings enkla umgängesregler kan du sprida god stämning och bidra till

en gnisselfri arbetsplats.

Gör rätt på jobbetm a N U a l E N

T E X T H a N N a m E E r V E l d i l l U s T r a T i o N m a r i a r aY m o N d s d o T T E r / s ö d E r b E r g a g E N T U r

M

33N aT U r V E Ta r EN r 8 2 0 11

T E X T H a N N a m E E r V E l d i l l U s T r a T i o N m a r i a r aY m o N d s d o T T E r / s ö d E r b E r g a g E N T U r

– Man kan vid lämpligt tillfälle ta perso-nen åt sidan och tala om för dem att nagel-filning är något som man gör när man är ensam. Och så kan man tillägga: ”Jag hop-pas att du säger till mig om det är något som jag gör som irriterar dig.” Det fungerar, det vet jag av erfarenhet!

möT mobbNiNgEN

Nu är nagelfilning långtifrån det värsta som förekommer på arbetsplatsen.

– Det har blivit väldigt tydligt för mig att mobbning är ett stort problem i arbetslivet, säger Magdalena Ribbing. Det är hemskt lätt att mobba någon. Man skaffar en liten grupp av trygghetskollegor och när man är överens om att ”den där tar vi inte med”, då sluter gruppen sig samman och gruppge-menskapen stärks.

Ofta tar sig utfrysningen subtila former. Medan du är på toaletten, har kollegorna hun-nit gå iväg till lunchen utan dig – idag igen.

– Ett läskigt sätt är att någon berättar en rolig historia, och alla skrattar. Sedan berät-tar du en historia och möts av tystnad.

Oavsett om man tycker att skämtet är ro-ligt, kan man kosta på sig en kommentar i stil med ”det där var kul”, för att kollegan ska kän-na sig välkommen i gänget, tycker Magdalena Ribbing. Den som blir mobbad eller uppfattar att någon annan blir mobbad kan vända sig till skyddsombudet på arbetsplatsen.

– Ytterst är det chefen som har ansva-ret för att arbetskulturen inte är sådan att mobbning tillåts, säger Magdalena Ribbing.

på FEsT på JobbET

En källa till glädje – men också upphov till många dilemman, incidenter och ibland rena tråkigheter – är personalfesten, denna spän-nande tillställning i gränslandet mellan ar-bete och avkoppling. Hur ska man bete sig när man är i ett jobbsammanhang, men inte arbetar?

– Mitt basråd är: bli inte berusad! De all-ra flesta pinsamma saker som sker på perso-nalfester hade aldrig hänt om folk hade varit nyktra, säger Magdalena Ribbing.

Genom åren har hon sett många skräck-exempel på personalfester. Kvällen är tänkt

som en belöning och en gemenskapsfräm-jande samvaro, men det som en pigg fest-kommitté har tänkt ut, passar ofta långti-från alla på arbetsplatsen.

– Det kan vara Las Vegas-tema och så har man kanske inte lust att investera i en dyr Elviskostym, eller så är det femkamp och då kan man som äldre kollega tycka att det är jobbigt att tävla mot de yngre, som är i bättre form.

Magdalena Ribbing föreslår istället bak-ning som en trevlig, neutral och lagom krä-vande aktivitet.

– Man kan bjuda in en bagare, så att alla lär sig något tillsammans. Det borde passa de all-ra flesta, utom möjligen glutenallergikerna! #

rät t :

» Hälsa på alla kollegor

» Håll rent och snyggt efter dig

» Säg tack så fort det finns anledning

F e l :

» Prata inte illa om dina kollegor

» Sköt inte din hygien inför andra

» Smygläs inte på någon annans dator-skärm

Om man tillhör den lilla tappra skaran som städar efter andra är det lätt att bli bitter

6eti kett-ti PS På JOB B et

somras blev Fiskeriverket och delar av Naturvårdsverket den nya Havs- och vattenmyndig-heten, HaV. De omkring två-

hundra medarbetarna trängs fortfarande i Fiskeriverkets gamla lokaler i Göteborg. Men snart går flyttlasset ner till stranden av Göta älv. Det är viktigt att skapa nytt.

– Vi vill inte bara ärva Fiskeriverket. Vi har en helt annorlunda organisation där bevarande och brukande är integre-rat. Och all personal har fått anmäla in-tresse för nya befattningar. Varje person är prövad och alla chefspositioner har rekryterats i konkurrens, säger Björn Risinger.

Endast fem personer valde att följa med till Göteborg från Naturvårdsverket i Stockholm, och ett fyrtiotal tjänster är för tillfället utannonserade.

– Vi har ett väldigt bra söktryck på våra tjänster, säger Björn Risinger. Vi kommer att kunna rekrytera personer med bra kompetens. Men vi kommer att tappa i kontinuitet. Det finns väldigt mycket kännedom om historiken hos varje person som har arbetat med havs- och vattenfrågorna på Naturvårdsverket. Just den kunskapen får vi inte, även om vi rekryterar aldrig så duktiga personer.

Överlämning och avstämningar med Naturvårdsverket har tagit mycket tid under HaV:s första månader. Samtidigt byggs nya gemensamma strukturer i den nya myndigheten – ny arbetsordning, nya fackliga avtal och ny hemsida.

arbETar öppET

Ett av de första besluten som Björn Rising-er fattade var att HaV ska arbeta öppet, så långt det är möjligt.

– Vi har inget intranät – vi har en webbplats som är öppen för allmänheten, och enbart arbetsmaterial eller informa-tion som är sekretessbelagd ligger under inlogg. Vi arbetar för medborgarna och vårt arbete ska vara så tillgängligt som det bara går, säger Björn Risinger.

På HaV:s webbplats kan man bland an-nat läsa om Björn Risingers torsdagar. Då får myndighetens fyra avdelningar: kun-skapsavdelningen, planeringsavdelningen, åtgärdsavdelningen och tillsynsavdelning-en samt den administrativa staben, ekono-mi-, personal- och kommunikationsenhe-terna vardera en halvtimme eller tre kvart för veckans GD-dragning. Underlag ska vara inskickat i förväg och på dragningen ska Björn Risinger skriva under alla beslut som kräver GD:s godkännande.

l E d a r s k a p

”På HaV får jag vara chef”Björn Risinger, biolog och generaldirektör för den nya Havs-och vattenmyndigheten, har många utmaningar att ta sig an. Han ska skapa en gemensam kultur på myndig-heten, rekrytera ett fyrtiotal nya medarbetare och se till att HaV levererar bland annat den inledande bedömningen enligt EU:s marina direktiv. T E X T H a N N a m E E r V E l d

N aT U r V E Ta r E34 N r 8 2 0 11

IMåndag: Går igenom e-post. Besök från Ocean Search, som vill involvera seglarfolk världen över i havsforskningen genom att låta dem samla in havsmil-jödata.

tisdag: Utfrågning i riksdagen om biologisk mångfald i rinnan-de vatten och vattenkraft.

Onsdag: Övergödningsprojek-tet ”Greppa näringens” tioårsju-bileum på Annelövs gård i Skåne.

torsdag: Inviger Raslångens eko-park på gränsen mellan Skåne och Blekinge åt Sveaskog. (Nå-gon från ledningsgruppen hoppar in och tar dagens GD-dragningar och GD-beslut. )

Fredag: Möte med ledningsgruppen.

e N OktOB e rVeCka M e D

BJör N r i S i Ng e r:

35N aT U r V E Ta r EN r 8 2 0 11

– Efter en sådan dag kan man vara gan-ska mör, erkänner han. Men vi har rätt tydliga rutiner för hur det ska gå till.

lYssNaNdE CHEF

Just att vara tydlig är något som Björn Risinger återkommer till när det gäller le-darskapet, men han beskriver samtidigt sig själv som lyssnande och involverande.

– Jag bestämmer inte allting själv, utan är gärna diskussionspartner. Och viktiga frågor kan kräva en försöksballong innan det slutliga förslaget formuleras. Men när man väl har fattat beslut, så ska det gå till verkstad!

Björn Risinger har själv arbetat på Na-turvårdsverket, där han varit avdelningschef, och innan han fick i upp-drag att utreda bildan-det av en ny myndighet för alla vattenfrågor, var han länsöverdirek-tör för Länsstyrelsen i Skåne. Men det nya GD-uppdraget är i en klass för sig.

– På HaV får jag vara chef, säger Björn Risinger. På länsstyrelsen var det ju lands-hövdingen som var chef, även om jag fick öva mycket i rollen som VD. Och på en nationell myndighet får man oftare starta med ett vitt blad. Ett uppdrag från reger-ingen formulerat på två till tre meningar kan ibland kräva en budget på 10 till 20 miljoner kronor innan det är klart.

Bland de vita bladen just nu finns den så kallade inledande bedömningen enligt EU:s marina direktiv, som ska vara klar 2012. Ett annat är HaVs uppgift att ut-veckla en helt ny planering av våra havs-områden, som Björn Risinger liknar vid en kommunal översiktsplan fast ute i ha-vet, där sjöfart, fiske, naturvård, energiut-vinning, med mera ska finnas med.

– Internt är en av de största utmaning-arna att bygga en gemensam kultur i myn-digheten. Men just nu är det väldigt mycket ”hands on”. Vi ska kunna leverera till reger-ing och omvärld, trots att vi är fyrtio man kort, så nu är det verkstaden som skapar sammanhållningen, säger Björn Risinger.

Men han är noga med att medarbetar-

Född: 1960 i Bor-ås. Flyttade 1974 till Lund, där Fältbiolo-gerna väckte hans in-tresse för biologin.utbildning: Biologi och geovetenskap.

aktuell: Generaldirektör för Havs- och vattenmyndigheten, som började sin verksamhet i somras.Bor: Falun och Göteborg.Familj: Hustrun Eva och fyra barn, 29 till 21 år gamla.Fritid: Ägnar mig åt familjen och vårt ställe i Mullsjö.Senaste konsert: Fiol och piano med duon Elna Carr och Håkan Quenner-stedt.

BJörN r iS iNger

na ska kunna påverka verksamheten.– Ett nära samarbete med de fackliga

organisationerna har varit min käpphäst under utredningen av den nya myndig-heten, säger Björn Risinger, som har en facklig karriär bakom sig, bland annat som ordförande för Saco-föreningen på länsstyrelsen i Falun under 1990-talet.

– De fackliga företrädarna är medar-betarnas representanter på arbetsplatsen, och det är väldigt viktigt att kunna disku-tera långsiktiga frågor med dem. #

Får maN oFTarE sTarTa Får maN oFTarE sTarTa

mEd ETT ViTT bladmEd ETT ViTT blad

på EN NaTioNEll mYNdigHET på EN NaTioNEll mYNdigHET

FO

TO

: M

AJA

KR

IST

IN N

YL

AN

DE

R

N aT U r V E Ta r E36 N r 8 2 0 11

Vad ska mitt vd-avtal innehålla?hej, jag har fått ett erbjudande om att bli vd på ett litet miljöföretag som inte har kollektivavtal. i det avtal jag har blivit er-bjuden saknas viktiga delar som pensi-on och försäkringar. Jag vill gärna få råd om vilka krav jag kan ställa.hälsningar ulf

När du tar ett vd-uppdrag finns det flera aspekter som är viktiga. Som vd omfat-tas du inte av lagen om anställningsskydd, vilket innebär att du måste reglera dina avgångsvillkor i ditt anställningsavtal. Na-turvetarna chefs rekommendation är att du

bör se till att du får ett års uppsägningstid kombinerat med ett avgångsvederlag be-roende på hur lång anställningstiden blir. Styrelsen har rätt att när som helst säga upp avtalet med omedelbar verkan.

Som vd kan du också bli skadestånds-skyldig mot tredje man eller mot bolaget, varför vi rekommenderar dig att se till att bolaget tecknar en ansvarsförsäkring för dig. För att få ett tydligt vd-uppdrag re-kommenderar vi dig att be styrelsen om en vd-instruktion som klargör skiljelinjerna mellan ditt och styrelsens uppdrag. I min-dre bolag kan detta vara ett problem ib-land.

Förutom sedvanliga anställningsvillkor, som, lön, pension, försäkringar och andra förmåner, så rekommenderar jag att du i avtalet skriver in rätten till kompetensut-

veckling och ett externt stöd i form av nät-verk, coach eller mentor. Som vd kommer du många gånger att vara ensam och fatta svåra beslut. Då är ett externt bollplank ovärderligt.

Detta var en sammanfattning av de vik-tigaste sakerna i avtalet. Läs mer på www.naturvetarna.se/chef. Där hittar du också en komplett mall för vd-avtal.

Du är också välkommen att kontakta Naturvetarna Chef för rådgivning.

C H E F S F R Å G A N

Elisabet Engdahl Linder

Chefombudsman Naturvetarna

minns du reklamen om hur svårt det är för systembolagets personal att gissa folks ålder? bakom den låg copywritern och filmaren bengt renander, men det var innan han sadlade om och blev författare och föreläsare. på leadership Friday den 2 december berättar han hur du kan släppa loss din kreativitet.

Vissa yrken tillskriver vi automatiskt kreativitet, men Bengt Renander tror att alla människor har förmågan att vara krea-tiva. Han definierar kreativitet som ”nyska-pande problemlösning”.

– Idag är nästan alla yrken kreativa; i nästan alla jobb ställs man idag inför pro-blem som det inte finns någon färdig lös-ning på, och de arbetsuppgifter som inte är kreativa, tas över av maskiner, säger han.

Men känner du dig kreativ varje dag på jobbet? Nyckeln ligger, enligt Bengt Re-nander, i att ändra vårt sätt att se på pro-blem – från något jobbigt till en nödvän-dig råvara för den kreativa processen.

Han delar in den kreativa processen i tre akter där man definierar problemet, får en idé och genomför den.

Förmågan att få idéer ligger väldigt djupt rotad i varje människa.

– Man presterar eller skapar inte en idé, man får den, säger Bengt Renander.

Närmare bestämt, beskriver han det som att ”jag” får en idé av ”mig själv”. Men idé-erna kommer bara om man är närvarande i sig själv och i nuet.

– Om man är i sitt ”jag-drama”, där man funderar på saker som har hänt och oroar sig för framtiden och för att inte duga till, då blir man blockerad och får inga idéer.

Det gäller att skapa ett inre kreativt kli-mat som låter idéerna komma. Mellan idén och genomförandet finns ytterligare en trös-kel, byggd av rädsla. Den måste vara där och vi måste hitta modet att ta klivet över den.

– Vet vi från början att vi kommer att lyckas, så är det ingen kreativ process, sä-ger Bengt Renander. hM

Så hittar du kreativiteten

På g å N g

– för chefer och projektledare

CH E FNäTVE r k ET i Skåne 10 november, tema retorik.

lEad E r s H i p Fr i daY

göteborg 28 oktober: Drivkrafter.Stockholm 2 december: Kreativitet.

rEUNioN stort nätverksmöte för alla naturvetare som läst affärsmannaskapden 12 januari sen eftermiddag på Kung-liga Skogs- och Lantbruksakademin.

läs mer: www.naturvetarna.se/chef

KO M MAN D E LEAD E R S H I P F R I DAY:

Bengt renander möter du den 2 december.

37N aT U r V E Ta r EN r 8 2 0 11

k a r r i ä r

Varför fick just du jobbet?– Jag var väldigt motiverad, och uppfyllde de formella kraven förstås. Jag är disputerad och kan den akademiska världen och forskarnas villkor. Jag kände direkt att det här var rätt jobb för mig. Därför kunde jag vara avspänd på intervjun. Min bakgrund som säljare, nu se-nast på Roche, tror jag också spelade in.

har förväntningarna infriats?– Ja absolut, jag stortrivs med att ge service och hjälpa naturvetare att komma vidare i kar-riären. Det är så roligt att våra tjänster är efter-frågade. På en workshop i Stockholm i okto-ber hade vi 160 anmälda och fick köra dubbla pass. Nu ska vi vidare till Uppsala och Malmö.

Vilka kommer dit?– Många har jobb och är allmänt nyfikna på

vilka möjligheter det finns. Andra är på väg att disputera och vill få koll på möjliga karriärvägar. Även arbetslösa kommer på våra workshops för att bli inspirerade och få konkret hjälp med att söka jobb. Vi ger också cv-coachning.

Så här i efterhand, kunde din egen an-sökan gjorts bättre?– Jag var lite för akademisk. Den kunde ha varit mer personlig. Tänk på att en cv inte bara är ett historiskt dokument, där meriter staplas ovanpå varandra. Anpassa din cv till arbetsgivarens behov och vad du kan tillföra.

är det ändå inte rekryterarens magkäns-la som avgör vem som får jobbet?– Personliga egenskaper blir allt viktigare. Det är så mycket som ska stämma, som att passa in i arbetsgruppen och att fungera med kunder

och andra jobbrelationer. Det är dyrt att rekry-tera, och ännu dyrare blir det att rekrytera fel.

Ditt bästa tips för att hålla sig anställ-ningsbar?– Håll dig uppdaterad inom ditt område och bygg nätverk.

Vad gjorde du i din forskning?– Jag är mikrobiolog och disputerad i mole-kylärgenetik på Stockholms universitet. Min postdok handlade om virulensfaktorer hos Salmonella, alltså vilka egenskaper hos bak-terien som gör att den orsakar sjukdom. lel

Ann hjälper andra till nytt jobbDen här gången lyfter vi fram en av de nyanställda på Naturvetarna. Ann Lundström är mikrobiolog och jobbar sedan mitten av augusti som karriärrådgivare. Hon inspireras av positiv feedback från medlemmarna och när hennes insatser leder till en positiv förändring.

p å N Y T T J o b b

ingrid sten-bergChefredaktör för tidningen Bio-tech Sweden.tidigare jobb: Chefredaktör på

Läkemedelsvärlden. utbildning: Magister i moleky-lärbiologi Lunds universitet och journalistutbildning Stockholms universitet.

Fredrik HedlundMiljöchef, Sandvikens Kommun.tidigare jobb: Tf miljöchef Gäv-le Kommun.utbildning: Miljö- och hälsoskydds-programmet, Umeå Universitet.

Emma rennel dickens Senior Scientist, Olink AB tidigare jobb: Application Spe-cialist, Gyros AButbildning:

Magisterexamen MatNat, inrikt-ning molekylärbiologi/genetik Uppsala universitet, Fil Doktor i Patologi Uppsala universitet, Post

Dok tjänst Uni-versity of Bristol, England.

alexander von knorringLead Engineer

på Bombardier Transportation.tidigare jobb: Konsult på Data-respons.utbildning: Kandidatexamen i matematik och fysik.

Tove Eng-strömDirector Cor-porate Brand & Corporate Responsibility AstraZeneca i Sverige.

tidigare jobb: Chef i Svenska Paviljongen på Världsutställning-en i Shanghai.utbildning: Biolog-Geovetarlin-jen på Sthlms Universitet samt

Affärskommunikation på IHM Business School.

Caroline steinwigMiljökonsult på BioMil AB i Lund.utbildning: MSc i miljöstra-

tegisk styrning, Fil. Kand. miljöve-tenskap.

Charlotte isaksson Foderkonsulent på St. Hippolyt.utbildning: Hus-djursagronom

eller är på gång att byta? Skicka ett mejl till: redaktion@natur vetarna.se så får du vara med på listan över naturvetare som har nytt jobb. Bifoga gärna en högupplöst bild på dig själv. HAR DU OCKSÅ NYTT JOBB

F l E r p å N Y T T J o b b

ann lundström är ny karriärråd-givare på Naturvetarna.

Ann hjälper andra till nytt jobb

N aT U r V E Ta r E38 N r 8 2 0 11

(ref.nr: 112-5972-2011)

Vi söker

Naturvårdshandläggare

Länsstyrelsen söker medarbetare

Projektkoordinator för miljömålsarbeteSista ansökningsdag 11 november.

Läs mer om Länsstyrelsen och arbetsuppgifterna på www.lansstyrelsen.se/norrbotten

Länsstyrelsen har en bred verksamhet. I rol-len som regeringens regionala företrädare ingår bland annat att o�ensivt arbeta för en hållbar framtid. Tillstånd, tillsyn, samordning och utveckling av viktiga samhällsområden är våra huvuduppgifter. www.lansstyrelsen.se/norrbotten

Doktorera på framtidens energi.Nu har du chansen att bli doktorand i Skogforsks och SLU:s nya doktorandprojekt.

I framtiden kan snabbväxande trädslag bli en vik-tig förnybar energikälla i Sverige. Som doktorand blir din uppgift att utveckla modeller för odling av arter inom släktet Populus, med särskilt fokus på etableringsfasen och tidig skötsel.

Läs mer på skogforsk.se/doktorera och slu.se/sydsvensk-skogsvetenskap

Ansök före den 1 december.

Förbundet söker en

Chef till livsmedelsavdelningen

Sista ansökningsdag 14 november 2011. För mer information www.smohf.se

LänsstyrelseniVästraGötalandslänsöker

NaturvårdshandläggaretillGöteborg

Läsmeromtjänstenunderledigajobbpå

www.lansstyrelsen.se/vastragotaland

39N aT U r V E Ta r EN r 8 2 0 11

GÅLÖSTIFTELSEN ledigkungör härmed stipendier ur SIXTEN GEMZÉUS STIFTELSE, samt stipendier ur GÅLÖSTIFTELSEN, STIPENDIUM FÖR HÖGRE UTLANDSSTUDIER, för utbildningsåret 2012/2013.Stipendierna skall främja självständiga teoretiska eller praktiska studier i första hand utom landet Sökande skall ha god karaktär och utmärkt begåvning. Studierna/forskningen skall vara av stort allmänt intresse. Vi ser helst att stipen-diet stödjer en längre vistelse (ett år) vid ett utländskt universitet, men undantag kan förekomma.

Övre åldersgräns är 32 år. Det förutsätts att sökanden avlagt lägst en akademisk grundexamen (180 p) eller har motsvarande praktisk utbildning. Stipendium ur Sixten Gemzéus stiftelse kan tilldelas sökanden från hela landet medan Gålöstif-telsens stipendium för högre utlandsstudier endast kan tilldelas sökande från Storstockholm (undantaget Norrtälje, Södertälje och Nynäshamns kommuner).

Ansökan – på särskilt ansökningsformulär – åtföljt av de betyg, referenser och övriga handlingar,som sökande önskar åberopa, skall senast den 16 januari 2012 insändas under adress: Sixten Gemzéus stiftelse/Gålöstiftelsen, Box 7444, 103 91 StockholmAnsökningsformulär �nns tillgängligt, från 2011-11-01, på Sixten Gemzéus stiftelses hemsida: www.gemzeusstiftelse.se, Gålöstiftelsens kansli, telefon: 08 - 651 41 63, lämnar vid behov ytterligare upplysningar. Frågor kan också ställas via e-post: info@galostiftelsen.seStockholm i oktober 2011 STYRELSEN

KUNGÖRELSEVi söker kemist - inriktning droganalys Vi söker dig som är intresserad av en självständig och ansvarsfull roll som kemist på Unilabs laboratorium för droganalyser i Eskilstuna! Tillsammans med erfarna kollegor utför du drogtester, ansvarar för instrumentering och utvecklar metoder. Vi söker dig med några års erfarenhet från kliniskt kemiskt/farmakologiskt laboratorium och arbete med droganalys och LC-MS/MS-instrument. Den här rekryteringen sker i samarbete med IRP Rekrytering. Läs mer och ansök på www.irp.se/jobb

TIDNINGEN FÖR FORSKARE, NATURVETARE OCH TEKNIKER

Som medlem i Naturvetarna får du rabatt på en prenumeration av FORSKNING. Du betalar endast 135 kr (inkl moms) för 4 nr/år, ordinarie pris 270 kr. Är du studerande betalar du 100 kr/år.

Innehållet i FORSKNING spänner från intressanta student projekt över framstående forskning vid universitet och högskolor till nydanande utveckling inom företagssektorn. FORSKNING ges ut i nära samarbete med hög skolor och universitet, vilket garanterar hög redaktionell kvalitet och trovärdighet.

TEMA Teknik

MÖT

Spinnvågor påvisade

Odlat kött Biomekatronik

VERKSTAD / FORDON

www.forskning.com

UNIVERSITETSNYTT

32011

31.200 läsare

FORSKNINGSSVERIGE

TIDNINGEN FÖR FORSKARE, NATURVETARE OCH TEKNIKER

BESTÄLL din prenumeration genom att maila ditt namn, adress och telnr till: sofia@forskning.com Skriv att du är medlem i naturvetarna.

TIDNINGEN FÖR FORSKARE, NATURVETARE OCH TEKNIKER

S P A N A R I N

N AT U R V E TA R E40 N R 8 2 0 11

S P A N A R I N

E T I K

Rätt att äta djur?Har du någonsin funderat på vad du egent-ligen äter när du för gaffeln till munnen? Det vill Jonathan Safran Foer ta reda på i sin för-sta fackbok Äta djur, som har översatts till svenska. Det är en välskriven, humoristisk och tankeväckande bok. Vi får följa författa-ren när han besöker slakterier, gör intrång på djurfabriker och talar med vegetarianer och djurfarmare i USA. I olika kulturer äter man olika djur. I vissa delstater i USA är hundkon-sumtion tillåtet, men skulle det verkligen vara socialt accepterat att äta hund? Spelar dju-rets intelligens någon roll? Och är det någon-sin rätt att äta djur? Vilket ansvar har jag som

konsument, när jag står där vid köttdisken? SS

Läs mer: www.norstedts.se

H I S TO R I A

Fisken som klev upp på land

Ett av de mest dramatiska utvecklings stegen i evolutionen är det som togs upp ur havet. Tre paleontologer vid Naturhistoriska Riksmuseet – Erik Stensiö, Gunnar Säve-Söderbergh och Erik Jarvik – tog under 1900-talets första hälft upp jakten på denna felande länk, eller var det kan-ske flera? Björn Hagberg och Martin Widman har grävt fram ett spännande stycke veten-skapshistoria, där svensk forskning uppmärk-sammades av en hel värld. I Fossiljägarna be-rättar de om farliga expeditioner till Grönland och Spetsbergen, tidsödande bearbetning av de fyrbenta fiskfynden och vetenskapliga dis-pyter. HM

Läs mer: www.norstedts.se

Humor och allvar.

S PA N A I N !Har du någon spaning som du vill dela med andra Naturvetare? Tipsa oss gärna om nya böcker, filmer, utställningar, evenemang, prylar, sajter, appar eller annat som inspirerar dig.

Mejla oss på redaktion@naturvetarna.se

K E M I

Molekylernas mörka sidor

Till vardags ägnar sig professorn i bioor-ganisk kemi Ulf Ellervik bland annat åt att bota cancer. Ett ädlare arbete får man leta efter, och kanske är det som motvikt till denna karriär, som han har valt att grotta ner sig i kemins mörkare sidor i sin prisbe-lönta bok Ond kemi – berättelser om män-niskor, mord och molekyler. Det är lätt att dras in i historierna om alltifrån svampgifter till stryknin, senapsgas och kat. Här varvas bitar ur Sherlock Holmes och mästerde-tektiven Blomqvist med historiska episoder, vardagskemi och stora tragedier. Inte sällan handlar det om hur vetenskaplig välvilja har bidragit till att ödelägga människoliv. HM

Läs mer: www.fritanke.se

L I F E S C I E N C E

Verktyg för vetenskapI september fick alla forskare och företagare inom life sci-ence en ny webbportal, europeiska Tools of Science. Informa-tion om 200 olika faciliteter och bolag i tio länder i Europa har samlats på sajten. I databasen har man chans att hitta den teknologiplattform eller samarbetspartner som man behöver för att komma vidare i utvecklingen. Sajten listar också inter-nationella, nationella och regionala finansieringsmöjligheter för forskning och utveckling och ger vägledning till gemensamma forskningsresurser, core facilities. Tools of Science har utveck-lats inom det EU-finansierade projektet ABC Europe.

Läs mer: www.toolsofscience.eu

Kemi har aldrig varit så här spännande!

Vetenskapshistoria.

Med rätt verk tyg kommer man långt!

41N AT U R V E TA R EN R 8 2 0 11

Nyttan?Lika säkert som ”Äntligen” hörs i börshuset frå-gas om ”Nyttan” på KI eller KVA. Jag vet att den måste ställas. Men om vi visste svaret så skulle anledningen inte vara värt ett Nobelpris. Forsk-ning handlar om att få veta det vi ännu inte har en aning om. Eller snubbla över något vi inte viste fanns – och begripa att man gjort det.

Hur skall man då i förväg kunna veta något om nyttan med vad man nyss fått reda på eller ännu inte vet om det finns? Åtminstone om man med nytta menar varor och tjänster man kan ta betalt för. Prisvärd forskning leder förr eller senare dit. Det vet vi. Vi vet bara inte hur och till vad. Och inte är det därför forskare forskar – även om det är därför de får pengar.

Tycho Brahe fick betalt för att hitta ledstjärnor för fartyg och spå framtiden för furstar. Själv ville han bevisa att solen gick runt Jorden – och lärjungen Kepler använde hans data till att visa att mästaren hade fel. Alkemisterna ville göra guld av de fyra elementen, blandade, brände, kokte, smälte, vägde och mätte.

Något guld blev det inte. Bara alla grundäm-nena, det periodiska systemet och hela kemi-samhället. Hundra års samhällsutveckling – in-klusive vårt moderna IT-samhälle – är på ett eller annat sätt kopplat till jakten på tidens, lju-

sets och den döda materiens innersta hemlighe-ter. Men vem visste det när upptäckterna gjor-des om ljuset kvantisering, elektronernas spinn, glasets renhet och tidens relativitet.

I lite blygsammare men svensk skala finns en växtförädlare som vill hjälpa en kemist att hitta proteinernas periodiska system. Det finns ju inte men det slutade med Xylocain och grunden för Astras utveckling till ett multimiljarddollarföre-tag. Historien bakom grafen – det kolatomtunna materialet som ser ut att kunna revolutionera

både elektroniken och materialutvecklingen föl-jer en vindlande och till synes slumpartad väg genom en lång rad upptäckter som inte har nå-got som helst med kolatomer, elektronik och nya material att göra. Där förekommer till och med en svävande groda.

Vad kan få någon att satsa tid, arbete och liv på något man vet kommer att sluta med något annat än vad man tänkt sig från början? Tro-ligen bara lusten och nöjet att få veta – och drömmen om att hitta något nytt. Problemet är väl bara hur man får alla oss andra att betala för nöjet och drömmarna? Det är väl vad forsk-ningspolitik handlar om? Att våga satsa miljar-der på kunskap för kunskapens skull – utan att

veta vart det leder. Bara till ett nytt sorts samhälle. Lika annorlunda för våra barnbarn som det vi ärvde av våra farföräldrar.

PETER SYLWAN , vetenskapsjournalist

ATT VÅGA SATSA MILJARDER

PÅ KUNSKAP

G Ä S T K R Ö N I K A N

Guld som inte glimmarOm politik för det vi inte har en aning om

Tycho Brahe hade fel.

7 Kunskapsdagarna, Falun

8-9 Workshop i karriärplanering, Malmö

10 Utdelning av utmärkelsen Årets geolog och

Lindgrenpriset, Uppsala

10 Nätverksträff för chefer, tema retorik, Malmö

11 DRF:s höstmöte

14 Kunskapsdagarna, Stockholm

16-17 Kunskapsdagarna Göteborg

K A L E N D A R I E T hittar du på www.naturvetarna.se/kalenderLÄS PÅ WE B B E N OM VAD SOM ÄR PÅ GÅNG

FÖR NATU RVETAR E. DU KAN SJÄLV T I PSA OM

SPÄN NAN DE SE M I NAR I E R, MÖTE N OCH AN NAT.

W W W. N AT U R V E TA R N A . S EN OV E M B E R

17 PTK:s konferens om pensioner och försäkringar, Stockholm

22–23 Workshop i karriärplanering, Linköping

D E C E M B E R

2 Leadership Friday, tema kreativitet, Stockholm

14–15 Workshop i karriärplanering, Stockholm

J A N UA R I

12 Reunion för naturvetare som läst affärsmannaskap, Stockholm

N AT U R V E TA R E42 N R 8 2 0 11

Tillsammans kan vi förändra världen. Drivkraften hos våra lärare, forskare, studenter och alumner gör det möjligt. Vi är stolta över våra utbildningar och de framgångar de skapar. Våra internationella studenter gav till exempel Uppsala universitet toppbetyg i årets CHE-rankning inom ämnen som biologi, kemi, fysik och matematik. Dessutom utsågs en av våra studenter i teknisk fysik till ”Årets teknolog 2010” av ABB. Nu kan du läsa om några av våra studenter och alumner, och om deras insatser för att förbättra vår framtid – med förändring som drivkraft.

VI GÖR DET MÖJLIGT!

BESTÄLL DRIVKRAFT PÅ TEKNAT@UADM.UU.SE

VI GÖR DET MÖJL

43N AT U R V E TA R EN R 8 2 0 11

f o R S K N i N G Antibiotikaresis-tens är idag ett av de stora hoten mot hälsan globalt. Ett tänkbart sätt att minska resistensutveck-ling är att utveckla nya antibio-tika, som inte dödar bakterier, utan bara slår ut deras förmåga att framkalla sjukdom.

Erik Chorell har i arbetet fram till sin doktorsavhandling vid Umeå universitet, tillverkat nya molekyler som hindrar bakterier från att tillverka de utskott, pili, som de använder för att fästa vid mänskliga celler. Flera substanser har testats på E. coli-bakterier,

som kan orsaka urinvägsinfek-tion, med positiva resultat vilket ger hopp om att kunna applicera denna strategi för framtida läke-medelsutveckling.

TVÅ flUGoR i EN SMÄll

Det är inte bara pili som sticker ut från bakteriernas yta, utan även en enklare struktur av pro-teiner som bildar en lång amy-loid fiber. Dessa så kallade curli är en ganska ny upptäckt.

– Man vet att curli är vik-tiga för hur en infektion etable-ras. Pili är avgörande, men curli kommer troligtvis in i ett senare skede och kan ha att göra med bakteriernas förmåga att fästa vid varandra och bilda biofilmer.

Detta gör dem mycket svårare för läkemedel att komma åt, berättar Erik Chorell.

En del av de substanser som Erik Chorell har tagit fram, visar effekt mot såväl pili som curli.

– Det är väldigt bra ur lä-kemedelssynpunkt, säger han och påpekar samtidigt att det är en väldigt lång process innan en lovande molekyl kan bli ett läkemedel.

– Men de här molekylerna är generellt sett inte allt tox-iska, utan väldigt snälla.

Naturvetarpris till ny ”antibiotika” och nanopartiklarKungliga Vetenskapsakademien tillkännagav un-der oktober årets omgång av Nobelpristagare. Samtidigt fick Naturvetarna låna några av akade-mins ledamöter till en jury för ett pris som sätter fokus på morgondagens stjärnor. Nya ”antibio-tika” och analyser av nanopartiklar belönades med Naturvetarpriset i kemi på Nobelmuseet den 20 oktober.

E R I K CHoR E LL

Född: 1980 i Härnösand.

Bor: i Umeå se-dan 2000, just nu på postdok i St Louis, USA.

Familj: Fru och två döttrar, 2 år respektive två månader gamla.

Fritid: Springer, åker skidor.

Läser nu: Genetik, cellbiologi, analytisk kemi… Miljön jag job-bar inom kräver att jag fräschar upp och bättrar på mina kunska-per inom dessa områden!

Gör med pengarna: Efter att ha byggt upp ett komplett hushåll från de två resväskor vi kom till USA med så finns det många hål att stoppa dem i! Vi flyttar tillba-ka till Sverige till våren och vill till exempel köpa hus någon gång i framtiden.

J E S PE R JaCoBSSoN

Född: 1984 i Sundsvall

Bor: I Uppsala

Familj: Mor, Far och bror. Alla på annan ort.

Fritid: Spelar mycket brädspel, fotograferar blommor och insekter, läser myck-et böcker och dricker massor med te. Tränar även lite grann i olika motionsidrotter.

Läser nu: Läser ”Den stora för-nekelsen” av Anders Wijkman och Johan Rockström samt ”Björnen och Draken” av Tom Clancy

Ser på nu: Har precis upptäckt ”The Big Bang Theory” och hur fantastiskt skojigt det är

Gör med pengarna: Har inte bestämt än, men det brukar alltid finans saker man kan lägga de på. I år har jag till exempel lämnat mitt studentrum på 16 kvadrat-meter, vilket har genererat en del utgifter.

Erik Chorell har tillverkat molekyler som kan oskadlig-göra bakterier.F

OT

O:

HA

NN

A M

EE

RV

EL

D

M E D l E M S N y T T

Erik Chorell belönas av Natur-vetarna med 50 000 kronor för bästa svenska avhandling inom kemi 2010. Juryn framhåller att han är en kemist som arbetar tvärvetenskapligt i gränslandet mellan kemi, molekylärbiologi och medicin.

Nu gör Erik Chorell en post-dok där han bland annat stu-derar detaljerna kring hur de nya molekylerna gör när de av-väpnar bakterier. Vid Institutio-nen för molekylär mikrobiologi på Washington University in St Louis i USA, har han sin arbets-plats i ett stort laboratorium med högt tempo.

– Här finns oerhört duktiga forskare som man lär sig mycket av, säger han.

DET SToRA i DET lillA

Jesper Jacobsson belönas med 25 000 kronor för sitt examens-arbete vid Uppsala universitet. Projektet rör sig i den riktigt lilla världen – han har tillver-kat nanopartiklar av zinkoxid. Liknande partiklar skulle kunna

användas i bland annat sensorer, katalysatorer och solceller, och Jes-per Jacobsson har bidragit till att karaktärisera egenskaper som är kopplade till partiklarnas stor-lek.

– När partik-larna blir till-räckligt små, kring 8 nm för zinkoxid, börjar egenskaperna att förändras. Den mest uppenbara förändringen är att andelen ato-mer som sitter nära partikelytan ökar, men även till exempel optiska och elektris-ka egenskaper förändras.

Han har bland annat under-sökt hur det optiska bandgapet – den våglängd där en partikel börjar absorbera ljus – påverkas av partikelstorleken. Han har

också studerat hur partiklarna tar form under tillverknings-processen.

Som doktorand vid Upp-sala universitet fortsätter Jes-per Jacobsson nu att undersöka grundläggande egenskaper hos material, men med fokus på en-ergirelevanta material som kan åstadkomma vattensplittring – uppdelning av vatten i syrgas

och vätgas, som kan användas som bränsle och för att lagra energi.

– Idag använder vi olja både som energikälla och energibära-re, men, förutom att det orsakar klimatproblem, kommer oljan också att ta slut. Någon gång i framtiden kanske vätgasekono-min blir verklighet, säger Jesper Jacobsson. HM

N AT U R V E TA R E44 N R 8 2 0 11

N at U R V E ta R P R I S E t 2 012

I år är det 14 år sedan Saco-förbundet Naturvetarna instiftade Na-turvetarpriset, som varje år delas ut till den bästa doktorsavhand-lingen och det bästa examensarbetet inom en naturvetenskaplig disciplin. År 2012 har turen åter kommit till fysik. Varje institution får nominera en doktorsavhandling. För examensarbetena gäller fri no-minering. Arbetena ska ha lagts fram under 2011. Mejla din nomine-ring till naturvetarpriset@naturvetarna.se!

Erik Chorell i labbet tillsammans med handledare Fredrik almqvist.

Jesper Jacobsson fi ck priset för bästa examensarbete.

FO

TO

: J

AN

LIN

DM

AR

K

FO

TO

: H

AN

NA

ME

ER

VE

LD

45N AT U R V E TA R EN R 8 2 0 11

Studenterna i Naturve-tarna har haft kongress. Med tretusen medlem-mar i ryggen kan de age-ra med kraft.

f R A M T i D – Trygghet under ut-bildningen är vår fokusfråga det kommande året. Studenterna fal-ler mellan stolarna vid sjukdom och när de får barn, säger Mario Baban, nyvald ordförande för Naturvetarna Student.

Studenter omfattas inte av det trygghetssystem som anställda har. Det finns en uppfattning om att studenter ska leva lite knapert och suga på ramarna. Den bilden vill Mario Baban ändra på.

– Det kan inte vara rimligt

med en karenstid på fyra veckor när man blir sjuk. Lika illa är att en student som blir förälder får leva på 150 kronor per dag.

Han brinner minst lika mycket för frågan om arbetslivsanknyt-

ning som var förra årets fokus-fråga.

– Den måste lyftas mer i ut-bildningarna. Ofta får man bara koll på de karriärvägar som finns inom akademin. Minst lika viktig är kopplingen till närings-livet.

Det håller Emily Ryan med om och framhåller den goda stämningen och alla engagerade studenter på kongressen. Hon valdes till vice ordförande i Na-turvetarna Stu-dent.

– Det här var premiär för mig, verkligen inspi-

rerande och givande.Varför ska man vara med i

Naturvetarna?– Ju fler vi är desto bättre kan

vi driva frågor som är viktiga för naturvetare. Stödet till medlem-marna när det gäller cv-coach-ning, söka jobb, träna på jobb-intervjun och annat är guld värt, säger Emily Ryan. LEL

trygghet i fokus för studenter

N Ya S t Y R E LS E N :

Mario Baban, ordförande, biomedicinEmelie Ryan, vice ordförande, bioentreprenör Leo Wallin Sonesson, ledamot, fysikMartin Edbor, ledamot, matematikanna Svensson, ledamot, geovetenskapMarkus Stenemo, ledamot, molekylärbiologiEmina Jaserevic, ledamot, husdjursagronom

Biomedicinare Mario Baba är ny ordförande för Naturvetarna Student.

U T B y T E Formatet för Bubbel & Debatt är genialt med ett bra program och spännande perso-ner i panelen under en timme. Det föregås av värdefullt mingel i baren efter jobbet på vägen hem.

– Vi är mer kommersiella och har mer av affärsmannaskap i oss. Svenskarna har större fokus på forskning, sa Stig Jörgensen från Medical Valley Alliance, som är en klusterorganisation för life science-företag i Öresunds-regionen.

STifTElSER

Dansk life science springer från en stark livsmedelsindustri som Danisco och Carlsberg.

– Våra företag drivs som stif-telser, där avkastningen investe-ras i forskning och utveckling. I våra styrelser har vi internationell kompetens i högre grad än i Sve-rige. Som en följd av stiftelsefor-men stannar bolagen i Danmark.

Men de små bolagen, har pre-cis som i Sverige, problem med lönsamheten. Verksamheten be-drivs ofta av bara några perso-ner och en stor del är utlagd på andra företag.

Anna Sandström från Vinnova påminde om att life science är mer än läkemedel. Flera svenska medi-cinteknikföretag går bra, liksom IT i vården och biotech tools.

– Intressant att notera är att de

innovativa läkemedlen kommer från akademin och de små bolagen.

MER MANAGEMENT

Johan Järte, vd för SwedenBio, vill se skattelättnader för forsk-ningsintensiva företag, som Dan-mark har. Expertskatten menar han är en bra början.

Han passade på att ge en känga till sjukvården, även om det finns positiva exempel som landstingen i Skåne och Uppsala.

– Svensk sjukvård har blivit en produktionsindustri. Utan forsk-

ning och utveckling backar före-tagen. Detsamma gäller sjukvår-den, som måste satsa på kliniska prövningar och forskning. Men tyvärr lyssnar inte Sveriges kom-muner och landsting på oss.

Både han och Stig Jörgensen vill se mer samarbete över sun-det och i hela Norden, med sina unika dataregister.

– Mitt recept för svensk life science är mer management, samarbete mellan bolagen och med akademin, liksom mer ka-pital. LEL

Vad kan svensk life science lära av Danmark?Det går bra för svensk life science, men danskarna är ännu vassare. frågan är vad Sverige kan lära av kolle-gerna på andra sidan sundet? Närmare hundra personer kom till Bubbel & Debatt, som bland annat Naturvetarna arrangerade i oktober, för att få svar på det

Bubblande debatt med Johan Järte, anna Sandström, Jenny Nord-borg och Stig Jörgensen.

N AT U R V E TA R E46 N R 8 2 0 11

Hög mingelfaktor på Naturvetarnas förbundsråd

BaKG R U N D:

Naturvetarnas förbundsråd har möte varje år när det inte är kongress, som går sker var tredje år. Styrelsen, valberedningen och professionsförening-arna var med på årets förbundsråd.

Martin Bertilsson, Miljö- och hälsoskydds-sektionenRoll: Ledamotarbete: Avdelningschef för miljökommunikation på miljö-förvaltningen i Borås kommun

1. 5. Mycket trevligt och ett härligt engagemang hos alla. Jag blir inspirerad.

2. Nya kontakter och några bra idéer om hur vi kan jobba i vår förening.

3. Att Naturvetarna satsar på professionerna. Vi är första linjens kontakt med medlemmarna och fångar upp synpunkter och sprider information om medlemsnyttan. Det är i professionsfören-ingen man känner yrkesidentiteten.

4. Vi hade vårt rådslag för livsmedelskontroll i går, där frågor om kompetens och tillämpningen av lagen står i fokus. Vi jobbar vidare med kom-munikation och att synas i många sammanhang.

5. 5. Ger lust att jobba vidare.

Elisabeth Däcker, GeosektionenRoll: Vice ordförandearbete: Administrativ chef med ansvar för utbildningsfrågor på Stockholms universitet, inst. För geologiska vetenskaper

1. 4. Positivt möte.

2. Nya idéer på hur man kan jobba för framgång.

3. Att nätverka och knyta nya kontakter. Att träffa en naturvetare är att lära känna ett nytt ämne. Vi representerar en så spännande bredd.

4. Vi jobbar för att få in ämnet geologi på skolschemat i grundskolan. Att veta skillnaden mellan mineral och bergart borde höra till allmän-bildningen. Årets geolog firas i november.

5. 5. Inspirerande att träffas i ett forum av det här slaget.

Åsa ottosson, Dietisternas RiksförbundRoll: Ledamot i styrelsenarbete: Nutritionsansvarig dietist i Karlskrona kommun

1. 4+. Trevligt att träffa andra i samma situa-tion och diskutera gemensamma frågor.

2. Mötet med andra föreningar. Bra också att Naturvetarna kom-municerar sin vision.

3. Nätverkandet. Intressant att få veta hur andra professionsför-eningar jobbar. Vi arbetar på olika sätt för samma sak, som att visa på nyttan med forskning och naturvetenskaplig expertis.

4. Vi jobbar för fler kommundietister. Vi är aktiva i vårdvalsfrågan och är med i diskussionen. Dietister är en viktig yrkesgrupp och ska finnas med som en självklar del i vården.

5. 3+. hade uppskattat lite mer luft i programmet.

Stämning: 4Mingelfaktor: 5

S N I t t B E t YG :

Att träffa en naturvetare

är att lära känna ett nytt

ämne, var geovetare Eli-

sabeth Däckers spontana

kommentar när Naturve-

tarna hade sitt förbundsråd

i oktober. Professionsför-

eningarna inom förbundet

lär av varandra för att nå ut

med sina frågor.

1. Hur var stämningen (betyg 1-5)?

2. Vad tar du med dig hem?

3. Vad var bäst?

4. Heta frågor för din professionsförening?

5. Mingelfaktor?

Helena tar över efter ThomasThomas Malmer lämnar Naturve-tarna efter ett år som förbunds-direktör. Helena Nicklasson har utsetts till tillförordnad förbunds-direktör.

3 frågor till Helena Nicklasson

1. Vad är du mest nöjd med som chef för Naturvetarnas karriär-service?All den positiva respons vi får från medlemmarna. Nyckeln till framgång är vårt unika koncept med

coachutbildade karriärrådgivare och om-budsmän som är experter på naturvetares karriär och arbetsmarknad.2. Ditt mål med Naturvetarna?Att medlemmarna ska känna sig nöjda och stolta över att vara med i Naturvetarna. De naturvetare som ännu inte är medlemmar ska känna ”där vill jag också vara med!”.

3. Vad blir din första utmaning?Att fortsätta sätta medlemsnyttan i cen-trum och ge medlemmarna den bästa ser-vicen. Viktigt också att visa på naturvetares stora betydelse i samhällsutvecklingen. För att lyckas med det ska vi ha ett väl fung-erande kansli där medarbetarna kan växa i sina olika roller.

3 frågor till Thomas Malmer

1. Vad är du mest nöjd med under din tid som förbundsdirektör för Naturvetarna?Att ha satt en ny organi-sation på plats och med ny budget fått en stabi-lare ekonomi.

2. Ditt bästa råd till Naturvetarna och dess medlemmar?Att ständigt se över sin kompetens och inte vara rädd för att prova nya uppgifter, an-ställningar och liknande. Att våga göra fel ibland och hoppa på nya saker!

3. Vad ska du göra nu?Jag har fått en del förslag men vill känna efter vad jag verkligen brinner för. Att det kommer vara något inom forskning/inno-vation, energi/miljö eller life science/vård är troligt, som anställd eller egen konsult. LEL

47N AT U R V E TA R EN R 8 2 0 11

– Det är ju kemins år, ett bra till-fälle att lyfta fram och marknads-föra kemistyrket. Det har fått stor uppmärksamhet i olika samman-hang under året.

Din roll i styrelsen?– Jag gillar att jobba med visio-ner och strategier. Samhällspolitik lockar mig, liksom de tunga fack-liga frågorna som LAS och MBL. Jag är också typen som vrider och vänder på saker, vill lyfta på varje sten innan vi går till beslut. När beslutet väl är fattat vill jag se resultat.

Att lyfta blicken från provrören har gett perspektiv och gjort ho-nom till en bättre forskare.

– Uppdraget får mig att ut-vecklas som person. Jag är en engagerad person som gillar so-ciala kontakter.

Vad brinner du för?– Arbetslivsanknytning under stu-dietiden, säger han blixtsnabbt. Alla gynnas av att öka kontaktytorna mellan universitet och näringsliv. Det är bra att på ett tidigt stadium av utbildningen få känsla för den arbetsmarknad som väntar.

Din vision för Naturvetarna?– Vi ska fortsätta vara ett expan-sivt förbund som ligger i framkant på arbetsmarknaden och i sam-hällsdebatten. Vi har ett kompe-tent kansli som möjliggör det.

Vad är på gång nu?– Vi ska rekrytera en ny för-bundsdirektör efter Thomas Mal-

mer. Styrelsen ska fatta beslut om en vision för förbundet, och förstås mycket annat.

Berätta med en pitch om din forskning?– Jag forskar om samspelet mel-

lan kolhydrater och proteiner för att få svar på hur sjukdomar sprids. Det ger kunskap som lig-ger till grund för utveckling av nya läkemedel. I analysen använder jag en kärnmagnetisk resonans-spektrometer, NMR. LEL

KoNtaKt

wwww.naturvetarna.se

E - P o S t : info@naturvetarna.se eller fornamn.efternamn@naturvetarna.se

P o S ta D R E S S : Box 760, 131 24 Nacka

B E S Ö K S a D R E S S : Planiavägen 13

VÄ X E L : 08–466 24 80måndag–torsdag kl. 08.30–16.30fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.15–13.00

o R D F Ö R a N D E : Madelen Nilsson, 073–366 24 79

F Ö R B U N D S D I R E K tÖ R : Thomas Malmer, 08–466 24 82

M E D LE M SJ o U R : jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera.måndag–torsdag kl. 08.30–16.30lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00

M E D LE M S S E R V I C E : info@naturvetarna.se växel 08–466 24 80

K a R R I Ä R S E R V I C E : karriar@naturvetarna.se växel 08–466 24 80

C H E F S S E R V I C E : elisabet.engdahl-linder@naturvetarna.se 08–466 24 26

a K a D E M I K E R N a S E R K Ä N Da a R B E t S LÖ S H E t S K a S S a : www.aea.se, post@aea.se växel 08–412 33 00

I N Ko M S t F Ö R S Ä K R I N G E N : www.inkomstforsakring.com/naturvetarnakundservice@inkomstforsakring.com0200–87 50 40

a K a D E M I K E R F Ö R S Ä K R I N G :www.akademikerforsakring.seinfo@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

”tänk mer globalt än nationellt”Christoffer Hamark är studenternas och doktorander-nas representant i styrelsen. Som kemist är han glad att årets naturvetarpris går till två kemister.

PR ofi l i NATU RVETAR NAS STyR E lS E

Christoffer Hamark lyfter på varje sten innan styrelsen går till beslut.

CH R I StoF F E R HaMaR K

Utbildning: Kemist och doktorand på Stockholms universitet.

Familj: Fru och nybliven pappa till Wilhelm fyra veckor (när tidningen kommer ut).

Fritid: Matlagning och musik. Gillar franska filmer.

oanad talang: Spelar piano och sjunger som en gud.

Karriärtips: Plugga och jobba utomlands. Tänk mer globalt än nationellt

P O S T T I D N I N G BAvsändare: Naturvetarna , Box 760, 131 24 Nacka

Inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här brevid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

B l i m e d le m i Natu rvetar NaÄr du natu rvetar e och vill få del av naturvetarnas service och ingå i ett kvalificerat nätverk så kan du enkelt bli medlem. mejla till info@naturvetarna.se, så skickar vi en länk där du kan ansöka om medlemskap.

Ännu enklare är att gå in på, www.na tu rve t a rna .seklicka på ”Bli medlem”.

Har du inte fått årets löneenkät i din inbox? Gå in på www.naturvetarna.se och klicka på ”Besvara vår löneenkät”. Där kan du svara direkt på löneenkäten. Passa också på att uppdatera din mejladress och andra uppgifter.

ditt medlemsnummer, hittar du här.

Gör en insats. Ju fler som svarar, desto bättre lönestatistik.

Besvara vår

löneenkät!

LÖ n e e n K Ät e n