N u m m e r 7 2014

Du e ll om älgar SID 9 | NoB e lpr ise N SID 29 | Di etist Bakar si N Dröm SID 64

måNaDeNS fråGa:

Har du blivit

diskriminerad

på jobbet?

Luis inspekterar livsmedelMatkollen

K a r r I ä r , v e T e N S K a P, N äT v e r K

5 tips som gör jobbet roligare

Ministrar ger besked

Kamp mot hungrigt hav

Pr I S: 75 K r o n o r

E F T E R J O B B E T

N AT U R V E TA R E66 N R 1 2 0 1 4

Nu lanserar vi en ny tjänst för företagare!Trygga ditt företag och dig själv!

Vi hjälper dig med:

1. Företagsavtal2. Testamente

3. Äktenskapsförord, samboavtal och liknande

4. Kostnadsfri inledande rådgivning över telefon med jurist

Servicen sker online i samarbete med Avtal 24 och anpassas efter dina behov. Tjänsten ingår i ditt medlemskap som företagare och är kostnadsfri.

Läs mer: www.avtal24.se/naturvetarna

Tjänsten börjar gälla 1 januari 2015.

Är utbildning en språng-bräda för karriären?är nyexaminerade naturvetare väl förberedda för inträdet på arbetsmarknaden? Får de relevanta jobb och är de nöjda med sin utbildning? Vi startar seminariet med att presentera den nya rapporten om nyexaminerade naturvetares etablering på arbets- marknaden. Därefter följer en paneldebatt med politiker och företrädare från lärosäten,

näringsliv och studenter. Sedan blir det mingel.

Datum: 29 januari

Tid: 15.30–17.30

Plats: Summit, Grev Turegatan 30, Stockholm, t-bana Östermalmstorg

mer information och anmälan:

www.naturvetarna.se/etablering-pa-arbetsmarknaden

Seminariet riktar sig främst till utbildningsanordnare, arbetsgivare, politiker, beslutsfattare, studenter och studentorganisationer.

Seminariet webbsänds på

naturvetarna.se!

C H E F

C H E F

Innehåll

naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare.Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 e-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.seInloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida.Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck.Bokning och materialadress: annons@naturvetarna.se

Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar. ISSn: 2000–2424 TS-upplaga: 31 900 ex. Utgivning: 7 nr/per år.Nästa nummer kommer ut den 5 februari, annonsstopp den 19 januari.Korrektur: Mats Andersson, Textpiloten. Tryck: Norra Skåne Offset AB.Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom träd- plantering. Fotograf omslaget: Sanna Lindberg. Övriga reportrar:

Johanna Rösth JR

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör08-562 920 19

Katarina Bengtssonform och layout08-466 24 63

Jeanette Duvertannonsansvarig08-466 24 86

naturvetarna är ett Saco-förbund med 31 000 medlemmar inom life science, jord, skog, miljö, kemi, fysik, geovetenskap, matematik och data.

Christina Jägare, CJreporter, layout08-466 24 87

siD 9

siD 12

siD 16

R e DAKT I On e n

NR 7 2014

An n On S B OK n I n G

Luis Carvajal håller smittan borta från restauranger och andra näringsidkare som hanterar mat.

stränder som har tagits av havet återställs. Kreativa möten med lösmustasch.

Anna Norberg, ANskribent08-562 920 29

DuELLEN Har vi för många älgar i Sverige? Det går en skiljelinje mellan skogsbruket och jägarna.

NyA miNistRARForskningsministern och lands-bygdsministern ställs mot väggen.

mAt Att LitA På?Häng med en livsmedelsin-spektör under en dag. Vi kollar också upp risker och möjlig- heter med GMO.

BAKAR siN DRömDietisten lär dig baka julkakor anpassade för olika dieter och allergier. Vetemjöl kan till exempel bytas ut mot majsmjöl.

siD 64

16

38

24

månADenS FRåGA:

Har du blivit

diskriminerad

på jobbet?

Krönika av Johan Schück i Dn 21 november 2014

”Högutbildade inom främst teknik, medicin och naturvetenskap kan än

så länge inte ersättas av maskiner och datorer eller flyttas långt bort.”

Cash is kingi slutet av november blommar rosor och krasse i trädgården. Vackert men också il-lavarslande. Den globala uppvärmningen ångar på. En liten ljusning är att USA och Kina har vaknat och avser att minska ut-släppen av växthusgaser, även om start-sträckan är lång.

En starkare kraft är att luftföroreningarna i Peking kommer att tvinga kineserna att av hälsoskäl minska koleldningen. Cash is king, brukar man säga. Nu styr investe-rarna i världen om sina pengar till förnybar energi. De framtida vinsterna av de inves-teringarna beräknas alltså bli större än att satsa på kol och olja.

På hemmaplan kan vi glädja oss åt lägre elpriser, bland annat tack vare den ut-byggda vindkraften. Nu väntar vi på solen-ergins nästa tekniksprång. Bioenergin är ännu en joker i leken, men som behövs i utvecklingen av nya material, som bioplas-ter och annat.

Forskning och utveckling är nyckeln, vilket glädjande nog regeringen har insett. Vid si-dan av life science kommer miljöteknik vara i fokus för det innovationsråd som

regeringen kommer att starta.

Även den nya forsk-ningsministern är med på noterna. Hon vill bland annat ha en tioår-

ig planeringshorisont för forskningspolitiken, förank-rad över blockgränserna.

Läs om hennes rivstart längre fram i tidningen.

n AT U R V e TA R e4 n R 7 2 0 1 4

ChEfREDAKtöR

SÄTT FO R S K N I N G På AG E N DANLångsiktig och strategisk planering. Bättre villkor för forskare. Och stärkt samverkan mellan lärosätena och omvärlden. Det är tre viktiga utvecklingsområden för svensk forsk-ning, skriver Naturvetarna, Vetenskap & Allmänhet, samt Sveriges unga akademi i en debattartikel i Curie. Frågorna diskuterades av politiker och beslutsfattare på seminariet Forskning för framtiden.

Tidningen Curie på webben, 10 november 2014

hela seminariet finns på SVT Play – sök på Forskning för framtiden.

”Lyssna till magkänslan”Prognoser ger en fingervisning om hur arbetsmarknaden kommer att se ut, men ingen kan förutspå framtiden, varnar Sacos statistiker Thomas Ljunglöf. Det är mycket viktigare att lyssna till magkänslan.

– Framför allt måste intresset få styra och vara det viktigaste i vilket yrke du ska välja. Du kommer att läsa något under 4–5 år och jobba med det i 40 år. Då vill det till att det är någonting du är intresserad av så att du kan ha det roligt på jobbet.

Datavetare, biomedicinsk analytiker, matematiker, kemister, naturvetare inom arbetsmiljö, trädgård och landskap, djursjukskötare och cytodiagnos-tiker pekas ut som framtidsyrken.

Tidningen metro 19 november

n AT U R V e TA R e I m e D I A

Debattartikel i nättidningen Curie.

5n AT U R V e TA R en R 7 2 0 1 4

O P I N I O N

i en debattartikel i Dagens Medi-cin skrev några företrädare för ett företag som säljer självtester så här:

”sjukvården behöver absolut välutrustade sjukhus, duktiga och kompetenta läkare och sjukskö-terskor, men den kan komplet-teras och förenklas med en diag-nostik som den vårdsökande re-dan har utfört.”

Det är symtomatisk för den dis-kussion som pågår runt de själv-tester som blir allt vanligare på våra apotek. En diskussion som får preanalys, provhantering och tolkning av analysresultat att låta som något väldigt enkelt, där ing-en specialistkompetens behövs.

så är det naturligtvis inte i de allra flesta fall. Det är därför som det finns biomedicinska analyti-ker inom hälso- och sjukvården, en legitimerad yrkesgrupp som är specialister på analys- och under-sökningsmetoder.

Det är snarare så att biomedicin-ska analytiker har en väldigt vik-tig och avgörande roll inom hela

här är natu rvetar e och an dra välkom na att g e si na syn pu n kte r

i aktu e lla frågor som rör natu rvetar e.

Självtester hotar patient- säkerheten

nA-debatt

O P I N I O N

vårdkedjan för patienter. Vi har en yrkeslegitimation som är ett bevis på kunskap, kompetens och lämplighet att hantera och arbeta med patientprover och vi har en medicinsk utbildning som lär oss att bedöma analyss-var med ett kritiskt kvalitetstänk; unik för vår profession, och be-tydelsefull för att säkerställa pa-tientdiagnostiken.

Läkarna är beroende av under-lag framtagna av biomedicinska analytiker för att kunna ställa rätt diagnos och behandling. Att

öka patientsäkerheten, förse provsvar i rätt tid och förbättra kvalitén för laboratoriediag-nostik är vad vi dagligen job-bar med.

Därför är det märkligt att den-na aspekt helt verkar glömmas bort när det talas om självtes-ter. Tester där stora delar, ibland hela delar, av de komponenter som ingår i processen runt ett prov sker helt utan professionellt stöd. Utan rätt utbildning kan det bli allvarliga följder, som när ett provsvar feltolkas som ne-

gativt. Att tro att självtester ersätter en del av vården kommer därför att medfölja stora risker för patienter och konsekvenser för korrekt vård i rätt tid!

Vi håller med debattörerna om att det behövs välutrustade sjukhus och kompetenta läkare och sjuksköter-skor. Och visserligen kan diagnosti-ken vara flaskhalsen i behandlingen om patienten behöver vänta på ana-lyssvar. Men det ger ingen anled-ning att tumma på patientsäkerhe-ten och inte ta tillvara den kompe-tens som finns hos de legitimerade biomedicinska analytikerna.

tvärtom: Vårdens framtid är när kompetensen hos alla de yrkes-grupper som finns inom vården tas till vara. Vårdens framtid är inte fler självtester – vårdens framtid är fler biomedicinska analytiker.

åsa Gyberg KarlssonLeg. Biomedicinsk analytikerAsa.gyberg-karlsson@ltblekinge.se

sara hassanzadehLeg. Biomedicinsk analytiker, MScSara.hassanzadehf@gmail.com

Artikelförfattarna menar att det behövs specialistkompetens för att utföra och analysera medicinska tester.

n AT U R V e TA R e6 n R 7 2 0 1 4

K O m m e n TA R e R F R å n W e B B e n

måNADE N s fRåGA:

HAR D U U P P LEVT D I G D I S K R I M I N E R AD På J O B B ET?

B ra hjäLp m e n sår i sjäLe n

Jag har upplevt diskriminering och sett diskriminering. Jag fick bra hjälp av Naturvetarna men tyvärr har jag fått sår i själen, som bubblar upp. Det är som att bli märkt. Det är märkligt men jag skämdes för att jag blev utsatt. Och fick även kommentaren; ”men är det inte två som ”bråkar”?” Det var ju inte jag som fällde sexistiska, rasistiska kommen-tarer, eller uteslöt någon med att hålla inne med information, till exem-pel. Jag tycker att det är chefen som ska markera vad som är tillåtet och inte tillåtet på en arbetsplats. För om en medarbetare gör det kan det leda till mobbing.

ida

Läs mer på sid 10.

skogsB ransch e n är utpräg Lat man Lig

Bytte bransch och utbildade mig till skogsmästare. En mycket sorglig bransch ur jämställdhetsperspektiv. Trodde inte att det fanns en sådan utpräglad manlig bransch fortfa-rande på 2000-talet. Det är helt otroligt. Har sökt massor av jobb, men det anställs nästan bara vita män i 30-40 års ål-der som har jaktintresse. Hos skogsbolagen finns bara någ-ra få procent kvinnor. Måste vara sämst i landet. Detta trots att nästan 40 procent av skogsägarna är kvinnor! Försökte få hjälp och informera Naturvetarna när jag blev uppenbart diskriminerad, men de var måttligt intresserade tyvärr. Arbe-tar nu som sfi-lärare, trots att jag inte har den utbildningen, men trivs mycket bra med ambitiösa och trevliga kollegor och elever.

Karin

rådj u r e n är också ett proB Le m

Det känns alltid svårt att resonera om bara älgtäthet och inte ta med rådjur (och lokalt även hjort). Det är det sammanlagda betet som gör att det är så svårt med för-yngring och det till så stor del bara blir gran. Jag ser problemen som mycket stora.

Per

Du E LLE N:

HAR VI Fö R MåN GA ÄLGAR I SVE R I G E?

g Löm i nte vi Lt-oLyckor na

Jag har räknat ut den optimala älgstammen med hänsyn till värdet av jakten, trafikolyckor samt skogsskador. Jag kom fram till att den optimala älgstammen i medeltal i Sverige ligger på cirka sex älgar per tu-sen hektar i vinterstam. Det är viktigt att vara medveten om att nu levande äl-gar påverkar trafikolyckor just nu samt minskade värden av avverkningar flera decennier senare. Därför blir faktiskt tra-fikolyckorna en förhållandevis mer eko-nomiskt betydelsefull post än skogsska-dorna när den optimala älgstammen ska bestämmas.

Peter Lohmander

K O m m e n TA R e R F R å n W e B B e n

skapa vi Ltfode r

I norra delarna av landet där vi har mycket vandringsälg, uppkommer i första hand skador längs de älvdalar där vand-ringen sker. Självklart väljer älgen att äta tall här då allt annat bete röjts bort och bara tall finns att tillgå (monokultur). En privat markägare utanför Lycksele har sat-sat på att skapa viltfoder (rönn, björk m m) på sina marker och har nästan inga älg-skador på tall. Mer lövfoder och eventuell utfodring av till exempel ensilage, så kan vi också ha en stark älgstam.

skogsägare

Läs mer på sid 9.

Min chef avfärdar mina åsikter

om den dåliga arbetsmiljö vi har

med ”jag förstår att det är tufft att vara gravid.”

Emelie

7N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 4

O P I N I O N

Dela med dig av dina bilder på #naturvetarekan. Fotografera din vardag och publicera bilderna på instagram. Lägg dem under #naturvetarekan och skriv en kommentar. Sedan publicerar vi bilden i magasinet och på vår webb.

F R å n S O C I A l A m e D I e R

#naturvetarekan

@bezuye

39

Idag har jag varit mötesord-förande på Na-turvetarnas för-bundsråd. Så

ROLIGT! Och det bästa - att klubba såklart #naturvetarekan #facketäger

i N stAG RAm

fRåN Nyh Ets B R EV N R 9

M I N I STE R N VI LL HA T I OåR I G FO R S K N I N G S PO LIT I K

a-kasse r eg Le r na Låse r i n

ett stort problem när det gäller rörligheten är a-kassereglerna. Om man till exempel vill göra post-dok utomlands så vet man att man spottas ut ur a-kassan och inte har någon ekonomisk trygghet när man kommer hem igen. Och det trots att man kan ha betalat in sin avgift i 10-20 år innan man åker. Det är säkert många som tvekar på grund av det. Bostadsmarknaden är också ett stort problem när det gäller rörlighet.

susanna

@naturibotkyrka

20

Svamphimmel! / Annika #svamp #naturvetarekan #nofilter

u R twittE R fLöDEt

Kajsa Asp Jonson @KajsaAspJon-son • 20 nov Fullt hus på #akad-kompetens i #gbgftw Efter lunch är det min tur att inspirera dessa 450 ny-fikna. @Naturvetarna

Bo Algers @BoAlgers • 19 nov DEBATT – Dags för svenska djur-skyddsregler i upphandlingar - Jordbruksaktuellt

Humtank @HumtankSverige • 12 nov Svårt att gå mellan akademi och arbete utanför. Har man än gång lämnat är det kört. Synd, enligt @Naturvetarna. #fofram14

stockholms univ @stockholms_univ • 12 nov Stark grundforskning är en förutsätt-ning för tillämpad forskning och inno-vation menar Astrid Söderbergh Widding #fofram14 #fopol

Agronomuppropet @Agronomupp-ropet • 31 okt Naturvetare är engage-rade, kompetenta och orädda - oändliga möjligheter finns!

Dagens samhälle @dagenssamhal-le • 8 okt Debatt: De stora fackförbun-den utmanas att skapa hållbart företa-gande i utvecklingsländer: http://bit.ly/1vMOt5w ping @Naturvetarna

@naturibotkyrka

44 Idag besökte Fältbussen Botkyrkas högsta vattenfall: Harbrofallet. /

Annika #vattenfall #harbro #nofilter #naturvetarekan

@akademikerna

6

Johan Runes-son från @natur-vetarna pratar om arbetsmarknaden för olika natur-

vetare. Livsvetenskap inkluderar många naturvetare. Naturvetare löser många typer av problem. #sacomässan #naturvetare #naturvetarna

n AT U R V e TA R e8 n R 7 2 0 1 4

O P I N I O N

Ett guldkantat avtal

För alla som har svarat på löneenkäten!

För att antibiotikaresistensen ökar, bland annat som en följd av att djuruppfödare inom EU bryter mot reglerna och medicinerar i fö-rebyggande syfte.

förutom att garantera medarbetarna en rad förmåner, är modellen också en garant för arbetsfred. Inga strejker och inga lock-outer så länge kollektivavtalen gäller. Det kan man näppeligen göra med lagstiftning.

h E LE NA N iCK LAs sON, förbundsdirektör Naturvetarna helena.nicklasson@naturvetarna.se

H E LE N A N I C K L AS S O N, Fö R B U N D S D I R E KTö R

l e D A R e n

häromdagen mötte jag en ung da-tavetare som hade fått drömjobbet som spelutvecklare i den framgångsrika da-taspelsbranschen. När jag frågade om kollektivavtal undrade hon varför hon skulle skaffa ett sådant? Jag insåg då att okunskapen kring kollektivavtal nog är allmänt utbredd.

för det första kan ingen enskild indi-vid skaffa ett kollektivavtal. Det är ar-betsgivarna som tecknar kollektivavtal med oss eller annan facklig organisa-tion. Avtalet omfattar dock alla anställda. Även de som inte är medlemmar i den fackliga organisation som tecknat avtalet.

vad gör kollektivavtalet då? Jo, det reglerar din anställning och dina ar-betsvillkor. Du får per automatik många förmåner som inte är lagstadgade, till exempel årliga löneöversyner, omställ-ningsstöd vid uppsägning, gruppliv- och arbetsskadeförsäkring.

det kompletterar också lagstiftning-en vad gäller exempelvis semester, sjuk-lön, löneutfyllnad vid föräldraledighet, arbetstid, uppsägningstider och, inte minst viktigt: din tjänstepension. Ett räkneexempel: Den som tjänar 40 000 kronor per månad får cirka 28 000 kro-nor per månad i pension, men om det

inte finns kollektivavtal, det vill säga ingen tjänstepension, blir det bara cirka 17 000 kronor per månad. En nätt liten skillnad på 132 000 kronor per år. hela offentliga sektorn och de flesta stora företag har idag kollektiv-avtal. Men om det företag du är an-ställd av, eller tänker söka jobb hos, inte har ett kollektivavtal så måste du själv förhandla om och säker-ställa att förmånerna regleras i ditt eget anställningsavtal. Nu finns det företag som inte tecknat något kol-lektivavtal, men ändå ger sina an-ställda motsvarande förmåner. Även här är det av största vikt att allt finns med i ditt anställningsavtal. Ett gott råd: Kontakta jour@naturvetarna.se och låt våra ombudsmän granska ditt anställningsavtal så att du har fått med allt!vore det då inte bättre med lag-stiftning så att det blir lika för alla? Nej! Vitsen med kollektivavtal är att fack och arbetsgivarorganisationer tillsammans kommer överens om vilka villkor som ska gälla för en viss bransch. Därmed kan man anpassa villkoren efter de olika branschernas förutsättningar. Det är det som är den svenska modellen.

Bengt Ek, Jägmästare, vd på Föreningen Skogen och chefredaktör för tidningen Skogen

Har vi för många älgar i Sverige?

Duellen

Hur många älgar ryms i den svenska skogen, vad är en lagom nivå?

Fredrik Widemo, Forskningsansvarig vid Jägare-förbundet och docent i zooekologi vid SLU.

När sju av tio ungtallar klarar sig oskadda förbi älgen tycker jag att vi har lagom många älgar. Och när rönn, asp och ek kan växa var de vill. Det kan betyda både ökningar och sänkningar av älg-stammen i olika områden, men klart mer sänkningar att döma av vad vi vet. Sverige kan nog ändå ha kvar världens tätaste älgstam.

Skogsägare tvingas sätta gran på tallmark, de får ta till kana-densisk tall och väljer bort löv. Och så förstås mer trafikolyckor, minskade värden från industrin och en minskad biologisk mång-fald genom lövbetet.

Ja. Men stängsel, granplantering och viltrepellenter är åtgärder när det egentligen är för sent. Att odla viltfoder kan nog hjälpa lite om det görs konsekvent av alla markägare. Men det ersätter inte balans älg-skog. Jägarnas förståelse för det har glädjande nog ökat de senaste åren!

För mig handlar det om att skogsägare ska få chans att sköta sin skog och att vi lämnar en fin och värdefull – och viltrik – skog till barnbarnen. Alla rimliga lösningar ger både granskott i hatten och tallskott i ungskogen. Värdet på jaktupplevelsen tycker jag för egen del inte minskar proportionellt vid en minskning av älgstammen.

Vilka är riskerna med för många/för få älgar?

Förvaltningsmålen måste utgå från lokala förhållanden, men sett över hela landet är stammen i genomsnitt lagom. Färska under-sökningar från SLU visar att både jägare och enskilda skogsägare tycker så. Men skogsbolagen tycker förstås annorlunda.

Älgjakten omsätter flera miljarder per år och ger värdefulla eko-systemtjänster i form av viltkött och rekreation. Samtidigt gynnar älgens bete biologisk mångfald vid normala älgtätheter. Färre älgar skulle ge minskade värden. Har man för litet foder i förhållande till älgstammens storlek kan man dock självklart få kostsamma skogs-skador.

Absolut. All forskning visar att fodermängden betyder mer för skogsskadorna än antalet älgar. Mer foder ger alltså mindre skador. I den nya, ekosystembaserade älgförvaltningen ska vi förvalta både älgarna och fodret aktivt. Vi måste ”vrida på bägge kranarna”. Det skapar acceptans för förvaltningen och är kostnadseffektivt.

Ja. Det handlar dock inte om att välja antingen eller, utan om att finna en god avvägning mellan de olika ekosystemtjänsterna. Då bi-drar jaktvärdet positivt till avkastningen och dessutom till samhälls-nyttan.

Kan skogsägarna skydda sig mot viltskador?

Kan jaktvärdet mäta sig med virkesvärdet?

Älgen har en självklar plats i svensk fauna. Men för många älgar ställer till problem. Därför vill Bengt Ek ha färre älgar, medan zooekologen tycker att de är lagom många, runt 300 000 efter jakten som tar var fjärde älg.

JA NEJ

N AT U R V E TA R E10 N R 7 2 0 1 4

MånAD e n S F r ågA:

Det är förbjudet enligt lag att diskriminera någon på grund av bland annat kön, etnisk tillhörighet och ålder. Bland naturvetare är kön det vanligaste skälet till upplevd diskriminering, som gör att man tappar mark i karriären. nu undrar vi om du har känt dig diskriminerad på jobbet.

Kommentera på www.naturvetarna.se/manadensfraga Läs kommentarer från webben, sid 6.

Har DU UppLEvt Dig DiSkriMinEraD

på JoBBEt?

Hur gör man om man känner sig diskri-minerad på arbetet?

– Ta kontakt med Naturvetarna, antingen lokalt på arbetsplatsen eller vår medlems-

jour, säger Naturvetarnas förbundsjurist Sofia Bäck Carlén.

Naturvetarna tar den här typen av händelser på största allvar och agerar direkt.

– I ett första steg un-dersöker vi om det hand-

lar om diskriminering. Om vi misstänker det så tar vi kontakt med arbetsgivaren och försöker kartlägga vad som hänt och, om möjligt, lösa problemet

HiTTA löSNiNg

Ibland kan det handla om ett missförstånd som kan redas ut direkt. I andra fall kan ar-betsgivare bli upprörda och förneka att de har betett sig på ett sätt som är diskrimine-rande.

– Om vi inte når en lösning efter dialog med arbetsgivaren så kan vi påkalla tvisteför-handling, som kan sluta i en förlikning. Man kommer i de fallen överens utan att gå till Ar-betsdomstolen, AD. Om det inte går att kom-ma överens får man ta ställning till om det är möjligt att gå vidare den rättsliga vägen.

Orsaken till att ett ärende inte drivs vidare kan vara många. Ibland kan det finnas andra förklaringar, som inte faller inom ramen för

diskrimineringslagen eller så är det svårt att påvisa att diskriminering förekommit.

– Det är svårt att bevisa att man har blivit missgynnad på ett sätt som har stöd i lagen, även om beviskraven för den anställda är lägre än för arbetsgivaren. Om vi ser att det inte når upp till lagens beviskrav så kan vi inte driva det.

TAppAR MARK EFTER FöRÄlDRAlEDigHET

Den vanligaste orsaken till att medlemmar i Naturvetarna upplever sig diskriminerade är kön. Och då är det lönen som halkar ef-ter. Det kan också ha sin källa i att medlem-mar missgynnas vid föräldraledighet.

– Problemen uppstår som regel efter för-äldraledigheten. Den anställde kan ha fått arbetsuppgifter som är mindre kvalificerade och upplever att de tappat mark. Arbetsgiva-ren kan också ha bristande förståelse för att man inte hinner med lika mycket på kortare arbetstid, som man har rätt till som små-barnsförälder.

Etnisk tillhörighet, funktionshinder och ålder är andra skäl till att naturvetare känner sig diskriminerade i arbetslivet.

MåNgA FRågoR

Många hör av sig till Naturvetarna och und-rar om de blir utsatta för diskriminering.

– I de fall där det inte rör sig om diskri-minering kan reaktionen bli: ”Vad bra, då har jag i alla fall fått en genomgång av mitt ärende och vet att jag inte är diskriminerad.”

Som medlem i ett fackförbund ska man alltid först vända sig dit vid misstanke om diskriminering. Om facket har sagt nej till att driva fallet är det möjligt för den drab-bade att själv gå till Diskrimineringsom-budsmannen, DO. LEL

Naturvetarna tar den här typen av händelser på största allvar och agerar direkt.

11N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 4

Kön är det vanligaste skälet till att naturvetare upplever sig diskriminerade på jobbet. Det är ofta kopplat till lön. Men det är långt ifrån alltid som den upplevda diskrimineringen har stöd i lagen.

Kön ligger ofta bakom diskriminering

Vad säger lageN?Diskriminering som har sin grund i följande är förbjudet enligt lag:

• kön

• könsidentitetellerkönsuttryck

• etnisktillhörighet

• religionellerannantrosuppfattning

• funktionsnedsättning

• sexuellläggning

• ålder

Lagen gäller bland annat på arbetet, skola och universitet, liksom inom hälso- och sjukvården. Arbetsgivare med fler måste jobba förebyggande för att motverka diskriminering.

Sofia Bäck Carlén.

N AT U R V E TA R E12 N R 7 2 0 1 4

Minister vill ta forskningen ett steg till

FRåg oR T i ll NyA M i N i STRAR

1. Kom du till tomma lador?– nej, den förra regeringen gjorde ett bra jobb och investerade rejält i forskning. Tack vare det kunde Sci-life Lab, eSS och Max IV byggas. Vi kommer att fortsätta i den andan och avser inte att minska anslagen.

2. Så det är slut på ryckighe-ten i forskningspolitiken?– Ja, vi vill lägga en forskningspro-position som tar sikte på tio år. För att få full utväxling och stabilitet vill vi ha en överenskommelse över blockgränserna. regeringen pekar ut en riktning, utan att detaljstyra.

3. Hur vill du locka talang-erna till forskningen och få dem att stanna?– Unga forskare måste få bättre villkor och möjlighet att göra kar-riär, både inom akademin och att växla mellan näringsliv och aka-demi. Att öka rörligheten är en nyckelfråga. Jämställdhetsfrågan spelar in här, där tillsättning av tjänster ska bygga på meriter, och inte strukturer som gynnar en viss grupp. Jag vill att universiteteten jobbar medvetet med den frågan.

4. Vem ska bestämma vilken forskning som ska bedrivas?– Vi vill höja basanslagen till uni-versiteten. Det ger långsiktighet och gynnar den fria nyfikenhets-forskningen, som kan leda till nya

idéer. Låt forskarna göra det de är bäst på, och inte lägga för mycket tid på att skriva ansökningar. Frihe-ten blir dock inte total. Vi kommer att peka ut strategiska forsknings-områden. Innovation är en naturlig del av forskningen. Därför kommer jag att sitta med i innovationsrådet som leds av Stefan Löveen. Life science och miljöteknik är i fokus i ett första skede.

5. Vad vill ni göra med grund-utbildningen?– efter en tid med frysta medel är det dags att lyfta grundutbildning-ens kvalitet, bland annat genom att

knyta utbildningen närmare forsk-ningen. De berikar varandra. Vi vill ha utbildning och forskning i hela landet. De stora universiteten står för både bredd och spets, medan de mindre måsta nischa sig och bli starka på något område. Det blir också nya högskoleplatser, bland annat inom lärarutbildningen.

6. Fortsätter högskolan att vara avgiftsfri?– Ja, det är en viktig princip, som ju innebär att den är gratis för eU-medborgare. nu öppnar Tysk-land upp för avgiftsfri utbildning även för medborgare utanför eU – tredje land. Det kommer vi att följa med stort intresse.

7. Varför fick du jobbet?– Jag har bred erfarenhet som kommunal- och landstingsråd

med erfarenhet av näringslivskon-takter. Det är viktigt att forskning-en och ny kunskap kommer till nytta i samhället, som inom sjuk-vården. LEL

H e Le n e H e LLMAr K Kn UTSSOn

Aktuell: Minister för högre ut-bildning och forskning (S).

Tidigare: Landstingsråd i Stock-holm (jobbade bland annat med forskningsfrågor), kommunalråd i Sundbyberg.

Utbildning: grundkurser i histo-ria, nationalekonomi och statistik, men saknar högskoleexamen.

personligt: Är häst-, konståk-nings- och hockeymorsa.

gör en ledig dag: Påtar i träd-gården hemma i Duvbo och pro-menerar.

Forskningsministern Helene Hellmark knutsson tog över välfyllda lador.

Helene Hellmark Knutsson hamnade direkt i het-luften som ny minister. Hennes vision är att locka unga talanger att välja forskarbanan och att förbättra grundutbildningen.

Med bättre villkor och tydliga karriärvägar ska unga talanger lockas att forska. Ministern vill ha högre utbildning och forskning i hela landet.

13N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 4

n Y H e T e r

1. Hur vill du utveckla svenskt lantbruk? – regeringen har tagit initiativ till att ta fram en ny livsmedelsstra-tegi. Vi vill stärka tillsynen över djurskyddet. Sverige är en aktiv aktör i de förhandlingar som nu pågår om nya eU-bestämmelser om bland annat djurhälsa och of-fentliga kontroller, och arbetar för att regelverket ska bli både effektivt och verkningsfullt.

2. lever Matlandet Sverige vidare?– Det finns flera delar som är bra och dessa tar vi med oss in i ett fortsatt arbete med en livs-medelsstrategi för att öka livs-medelsproduktionen och stödja miljöinriktad matkonsumtion. Vi vill också se om det går att öka exporten av svenska livsmedel och utveckla det ekologiska jordbruket, bland annat genom den hektarersättning som riktas direkt till ekologiskt certifierad odling.

3. på vilket sätt vill du stär-ka djurskyddstillsynen?– resurserna ska öka och finan-sieras genom ett avgiftssystem. Hur detta kommer att se ut ar-betar vi med nu. Kontrollen be-döms vara mer likvärdig och ob-jektiviteten och rättssäkerheten har ökat sedan kontrollen över-togs av länsstyrelserna.

4. Vad vill du göra för att få bukt med MRSA?

– Vi vill ta ledartröjan interna-tionellt för att minska antibioti-kaanvändningen. när det gäl-ler MrSA känner jag mig trygg med att myndigheterna hanterar detta.

5. Vad händer med lands-bygdsfrågorna på närings-departementet? – Sverige behöver en kraftful-lare politik för landsbygden. Landsbygden är viktig för till-växt och sysselsättning. Men det kräver att landsbygden får en

mer central roll i tillväxtpolitiken. Det ger chans till en samlad och kraftfull landsbygdspolitik.

6. Var hamnar SlU?– SLU kommer att följa med landsbygdsministern till det nya näringsdepartementet. SLU kommer fortsatt ha den profil och de särskilda uppdrag som idag ligger på universitetet.

7. ligger skogspolitiken fast?– Ja, med de två jämställda må-len: produktion och miljö. Skogen och produkterna från skogen ska bidra till ett hållbart samhälle samtidigt som fler jobb och till-växt skapas. Skogen är en viktig grundbult i en växande bioeko-nomi. Miljöhänsynen bör öka i den brukade skogen och vi vill se över skogsvårdslagstiftning-

en. Utvecklingen av ett nationellt skogsprogram bör beaktas i det sammanhanget. an

Lyfter landsbygden i näringsdepartementet?Sven-erik Bucht blev snabbt ett känt ansikte när vargjakten och antibiotikaresistensen seglade upp i media. Han vill att Sverige ska gå före när det gäller djurhälsa och miljö.

SVe n-e r I K B UcHTAktuell: Landsbygdsminister (S).

Tidigare: riksdagsledamot sedan 2010, kommunstyrelsens ordförande i Haparanda.

Utbildning: Kurs i företagseko-nomi vid Luleå tekniska universitet, gymnasieexamen.

personligt: Bor i Karungi by i Haparanda kommun. Övertygade Ingvar Kamprad att bygga ett Ikeavaruhus i Haparanda och ut-sågs 2007 till årets svensk av tid-ningen Fokus.

Har arbetat som: Lantarbetare, vaktmästare, sågverksarbetare försäljningschef och musiklärare.

Sven-Erik Bucht hade tappat rösten vid intervjutillfället och har svarat genom sin pressekreterare.

Sven-Erik Bucht kommer att ta fram en ny livsmedelsstrategi, samti-digt som tillsynen över djurskyddet stärks.

M Ä S TA R E Strålkastare sve-per över lokalen, publiken sorlar förväntansfullt och blåa spottar lyser upp scenen där huvudper-sonerna kommer in till applåder, wohoo-rop och kamerablixtar. Det är final i Forskar grand prix.

Här koras den som är bäst på att presentera sin forskning – på fyra minuter. Vinnaren i årets tävling blir Michael Braian, som forskar på att skriva ut tänder med 3D-printer. Han fick högst poäng både av jury och publik för sin presentation där han an-vände humor, enkla budskap och tydliga och roliga bilder.

– Det känns väldigt bra att vinna. Det är en forskares tredje uppdrag att informera allmänhe-ten. Och det finns mycket spän-nande forskning som man kan-ske aldrig får se. Vi måste kunna förklara hur vi gör nytta för fol-ket, säger han.

Tävlingen är både ett tillfälle att visa upp sin forskning och att inspireras till att presentera den på ett sätt som alla kan förstå.

på pRiSpAllEN:

1. Michael Braian, Malmö hög-skola, om 3D-printade tänder.

2. kamran rousta, hög-skolan i Borås, om vår roll i avfallshanteringssystemen.

3. Benny thörnberg, Mitt-universitetet, om elektro-niska ögon som varnar för ishalka. an

n Y H e T e r

N AT U R V E TA R E14 N R 7 2 0 1 4

regeringens

b U D g E T I regeringens för-slag till ny budget ingår följande satsningar som riksdagen rös-tar om den 3 december, några dagar innan den här tidningens pressläggning.

Höjning av taket i a-kas-san till 25 000 kronor i må-naden. Läs mer på sidan 40.

Fler platser för perso-ner som vill byta karriär och komplettera sina pedagogis-ka kunskaper för att kunna bli lärare. Den stora bristen på lärare inom naturveten-skap och matematik gör det viktigt.

Fler högskoleplatser för att möta arbetsmarknadens behov och ungas studiein-tresse.

inom hälso- och sjuk-vårdsområdet vill regeringen göra en särskild satsning på att lyfta professionerna för att använda kompetenserna rätt.

Arbetslivsområdet är ytterligare en prioritering som lyfts fram. regeringen menar bland annat att fler arbetsmiljöinspektioner behövs för att komma åt arbetsmiljöproblemen.

Klimatfrågan är en sam-hällsutmaning som regering-en lyfter fram och som av allt att döma blir en fokusfråga inom det tänkta innovations-rådet, under ledning av stats-ministern. LEL

1.

2.

3.

4.

5.

6.

6

BÄST ATT FÖrKLArA FOrSKnIng

V i N N A R E

I höstas av-gjordes geni-kampen i SVT Vinnaren var Fredrik Löf-gren, student i teknisk fy-

sik och elektronik.– Jag ställde upp för att för-medla glädjen jag känner för de här sakerna. Jag vill inspi-rera fler att läsa naturveten-

skap och teknik.Det gick fort från den första

intervjun i juni till att tävlingen startade i augusti, så det gäll-de att ha förmågan att lösa problem med sig från start.

– Det var roligare än jag trott, eftersom det var fler praktiska moment. Och de an-dra deltagarna var inte kufiga experter, utan de var sociala och kunniga inom flera olika områden.

Han tycker att det är vik-tigt att visa att naturvetenskap inte är tråkigt. Att man kan omsätta de teoretiska kunska-perna till roliga saker.

– Det är jättebra att man gör en satsning på att tävla i att använda kunskap också, parallellt med Idol och Atleter-na. Sverige behöver naturveta-re och ingenjörer för att kunna vara i framkant när det gäller innovationer och ny teknik. an

Naturvetare vann Genikampen

Alternativ till djurförsökS A M l i N g S p U N K T Jordbruksverket har fått i uppdrag att ta första steget för att bilda ett kompetenscentrum för alternativa metoder till

djurförsök. Syftet är att samla den kunskap som finns om metoder för att ersätta, begränsa eller förfina djurförsök. an

Michael Braian tog hem segern i årets Forskar grand prix.

Fredrik Löfgren.

satsningar

Ba

ld

ur

Br

ag

as

on

/sV

T

Fo

to

: E

rik

Cr

on

bE

rg

.

Alla specialområden för biomedicinska analytiker fanns med på Diagnostikforum 2014, som ägde rum i Jönköping i oktober. naturvetarna var på plats och mötte deltagare, som delar med sig av sina erfarenheter.

1. Vad fick du ut av dagen?2. Vad var bäst?3. Spontan kommentar

Karolina lundell, patolo-gen på Ryhovs sjukhus

1. Särskilt spännande var den nya modellen ”One stop-clinic” som tillämpas i es-kilstuna. Samarbetet mellan mammografin och patologen ger snabbare analyser. Tiden

för provsvar har kortats från en vecka till en dag.

2. Jag gillar mixen, allt från droger och kosttill-skott till ett sjukdomsutbrott efter restaurangbe-sök. efter att ha släppt campylobacter som smitt-källa, visade det sig att det var parasiter. Den kun-skapen är avgörande för rätt behandling.

3. roligt med alla utställare och att knyta kon-takter. ett tips till arrangören är att lägga in en kort rast mellan föreläsningarna. Som naturvetare ska jag nu också byta till naturvetarna. LEL

inga-lill Sparr, klinisk kemilab och transfusions-medicin på ludvika lasa-rett

1. Som en av arrangörerna är jag helnöjd. ett vik-tigt forum för kompetensutveckling och att nätverka. Jag gillar bred-den, där alla specialområden för biomedicinska analytiker finns med.

2. Jag var moderator för det se-minarium som handlade om transfu-sionsmedicin. Mycket inspirerande. Intressant också hur cellomsättning-en i hjärtat kan användas för att ut-reda brott. Jag fastnade även för ve-terinärblocket, det som handlade om blodgivning för hundar.

3. Efter bytet till naturvetarna har jag höjt min lön, som jag menar har en koppling till övergången. nu går jag på ett annat avtal, anpassat för akademiker. Boka redan nu in näs-ta Diagnostikforum, som äger rum 2016.

Martin Mehmeti, studerar femte terminen på linkö-pings universitet

1. Jag fick bra information om olika karriärvägar. Jag är inne på att forska, gärna vid sidan av ett vanligt jobb. Hörde att det kanske ska bli möjligt att läsa

vidare till cytodiagnostiker igen.

2. Som student är det bra att få inblickar i den verk-lighet som väntar efter examen. Värdefullt att möta forskare och höra om nya metoder och ny teknologi. Sedan är det alltid bra att knyta kontakter. Den före-läsningen som handlade om nya analysmetoder för celiaki hos unga gav mig mycket. Spännande också att få veta mer om markörer för tjocktarmscancer.

3. Sammantaget en bra dag. Jag har också kom-mit fram till att jag ska gå med i naturvetarna, jag är ju naturvetare. Det fackliga skyddet behövs, lik-som möjligheten att diskutera karriärvägar.

15N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 4

Doktoranden ida Wallin har tack vare ett stipen-dium på 10 000 kronor från Naturvetarnas kam-ratfond varit i Utah på ett globalt forsknings-möte om skog.

– Skogen står inför flera utmaningar, som skövling och klimatförändringar. Samtidigt fångar skogen in kol och är en viktig producent av virke, rekreation och upplevelser. Mer än 1,6 miljarder människor i världen är beroende av skogen för sitt levebröd.

Vilket var temat?– Det låg helt rätt i tiden och var ”Sustaining forests. Sustaining People. The role of research. Totalt var vi 2 500 forskare, studenter och praktiker från hundra länder på mötet i Salt Lake city, Utah.

Vad fick du ut?– Det var spännande att få hela bredden, bland an-nat hur internationella överenskommelser påverkar den lokala skogspolitiken som jag forskar om. Här hemma har skogen en stark ekonomisk roll, medan den i andra länder främst har andra värden, som att bevara skogen i stadsnära områden.

Hur kan skogarna bli mer hållbara?– Det handlar bland annat om samspelet mellan skog och människa. Inspirerande att höra om hur forskning som inkluderar genusperspektiv leder till bättre förståelse för hur världens skogar kan brukas mer hållbart.

Något nytt om ekologisk hållbarhet?– Frågan om intensivodling i skogsplantage var på agendan. WWF har en ny syn på plantager och det beror på var i världen de finns. Plantager kan passa på vissa platser, men inte alls på andra. Det är hel-ler inte givet att det finns en konflikt mellan biologisk mångfald och klimatmål överallt, utan det beror på ti-digare användning och lokala förutsättningar.

Hur brukas skogen i Utah?– Där utgör elden ett ständigt hot mot skogen. Fors-kare jobbar med att förebygga bränder och vakttor-nen står tätt för att kunna övervaka. eldfängd gran gallras bort. LEL

HUr Mår vÄrLDEnS

Skogar?

Bra mix på årets diagnostikforum

Efter bytet till Naturvetarna har jag höjt min löninga-lill Sparr

”

N AT U R V E TA R E16 N R 7 2 0 1 4

Luis håller smittan borta från matenKänner du dig trygg med maten som du köper i affären och äter på lunchrestaurangen? Enligt livsmedelsinspektören kan du vara lugn. Vi tog rygg på Luis Carvajal en dag på jobbet, där det hettar till ibland.

7.30 Tar bussen från Botkyrka till Haninge. En skön

start på dagen med chans att ladda upp.

8.15 Kollar mejl-boxen och förbere-der dagens besök.

Går igenom protokoll från tidi-gare inspektioner.

9.00 Fika med kollegorna. Ett bra tillfälle att informera

varandra, men också att prata om allt mellan himmel och jord.

10.00 Inspek-tion på en skola. Vi blir bjudna på nyba-

kade bullar. Det blir lite roliga-re att jobba men påverkar inte

Luis Carvajals professionalitet. Däremot brukar han säga nej till bjudlunch.

11.00 Nu är tu-ren kommen till en restaurang. Dialo-

gen fungerar utmärkt och in-spektören får tillgång till alla utrymmen, bland annat för att kolla att inte gnagare tar sig

in. En möglig skärbräda ham-nar i soporna.

12.00 Lunch på en restaurang som han inte själv

inspekterar. Han känner sig trygg med hygienen och att inte bli magsjuk. Inspektionen fungerar bra i Nynäshamn, Sö-dertörn och Haninge.

En dag i en livsmedelsinspektörs liv

T E x T : l A R s - E R i k l i l j E b ä c k f o T o : s A N N A l i N D b E R G

K A N V I L I TA PÅ M AT E N ?

17N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 4

K A N V I L I TA PÅ M AT E N ?

17N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 4

>13.00 Café med varma smörgåsar, go-dis och läkemedel, allt

i ett, har några entusiaster star-tat. Ett par nedslag, men inte vär-re än att de kan rättas till direkt.

14.00 Dagens sista besök äger rum på en pizzeria. Det

hettar till i ugnen när råvarorna

kollas. Den tar död på alla mik-roorganismer, men eventuella toxiner som hade bildats innan tar inte den höga värmen kål på. Temperaturen i kyldisken håller sig under åtta grader.

15.00 Fika på rummet. Dagens be-sök ska dokumente-

ras och rapporteras.

16.00 Hinner med att kolla av ett projekt. Prover av

potatis och ris tas från res-taurang för att undersöka hur lång tid det tar för Bacillus ce-reus att växa. Tester har tidi-gare gjorts på malet kött, med avseende på förekomsten av salmonella och E. coli.

18.00 Hemma igen. På med den grönvita halsduken in-

för kvällens match där favoritla-get Hammarby möter Östersund.

K A N V I L I TA PÅ M AT E N ?

N AT U R V E TA R E18 N R 7 2 0 1 4

tämningen är laddad när livsmedelsinspektören Luis Carvajal kliver in på en lunchrestaurang på Södertörn utanför Stock-

holm. Ägarna nickar välkomnande och bjuder på kaffe.

Han är ute på en av sina oanmälda in-spektioner, som han gör en eller två gånger per år till varje näringsidkare, som på nå-got sätt hanterar livsmedel. Den här syltan har en högre riskfaktor eftersom den till-lagar kött. Antalet portioner som serveras per dag spelar också roll för klassningen.

Varje vrå granskas i det lite prångiga kö-ket. Han kollar att knivar och skärbrädor är rena. Där blir det nedslag.

– Så här får det inte se ut. Skärbrädor med djupa knivspår är en grogrund för mikroorganismer att växa i. Missfärgning-en kan vara tecken på mögeltillväxt.

HAmNAR i sopoRNA

Krögaren som lite oroligt följer inspektö-ren varje steg han tar plockar snabbt fram

en sprayflaska med bakteriedödande medel och urskuldar sig.

– Det hjälper inte. Eftersom du slänger skärbrädan i soporna noterar jag ingen av-vikelse eftersom problemet redan är åtgär-dat, säger Luis Carvajal.

Han inspekterar fläktar och golvbrunnar, liksom toaletter och soprum, och att det finns rutiner för städning.

– Där sopor förvaras får det inte finnas några kryphål för råttor och andra små-djur. Därför går jag in och släcker ljuset. Om det sipprar in ljus kan det vara tecken på att det finns springor, tillräckligt stora för att gnagare ska ta sig in.

kollAR TEmpEN

Luis Carjaval tar fram sitt viktigaste verk-tyg. Med sin termometer tar han tempen på alla livsmedel som kan utgöra en risk. Enligt rutinen frågar han någon i personalen hur många grader den varma maten håller.

– Det är ett sätt att få koll på kunskaps-nivån hos personalen. Det rätta svaret är 60 grader, vilket maten håller. Särskilt ris är

känsligt för lägre temperaturer, då bakte-rier snabbt kan växa till.

Han berättar att riskzonen ligger mel-lan 8 och 60 grader. Allt går ut på att undvika att matens temperatur hamnar där. Nästa mätpunkt är kylskåpen, där in-spektören med van hand petar in känna-ren mellan två förpackningar bönor.

– Inga problem, det här ser bra ut, ut-brister Luis Carjaval, när han har gått kylrundan.

Och sedan samma procedur med frys-boxarna, som inte visar några avvikelser. Listan på kylskåpsdörren vittnar om att restaurangen gör egenkontroller varannan dag, för att kunna åtgärda eventuella fel.

möGliG kEbAb

Så exemplariskt sköter sig inte alla. – Bland det värsta jag har varit med

om utspelade sig på en kebabrestaurang. De hade slängt in kebabspettet i kylen, som inte fungerade. När jag öppnade dörren surrade flugorna och mögel hade börjat växa på köttet.

N AT U R V E TA R E18 N R

Lu i s CarvajaL

aktuell: Livsmedelinspektör på Södertörns miljö- och hälsoskydds-förbund med de tre kommunerna Haninge, Tyresö och Nynäshamn.

utbildning: Kock och livsmedels-tekniker.

Bördig: Chilenskt påbrå, uppvuxen i Sverige.

Gör en ledig dag: Styrketränar, umgås, experimenterar med mat-lagning. Jobbar lite extra som kock.

S

Dagens fiskrätt i skolmatsalen håller en temperatur på över 60 grader och lever upp till kraven.

19N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 1 4

”Som tidigare kock har jag ett ess i skjortärmen”

Det hände på en oanmäld kontroll, som gjorde att köttet inte nådde gästerna, som slapp bli sjuka.

– Att kunna göra skillnad på det sättet är en tjusning i jobbet. Ofta är det okunskap som lig-ger bakom en dålig hantering av livsmedel. Att komma tillbaka efter en inspektion och se de förbättringar som har gjorts ger mig en kick.

För att lyckas som inspektör fungerar det inte att komma med pekpinnar. Luis Carvajals recept är dialog, att gå varsamt fram, påpeka brister och tålmodigt förklara.

– Många tar illa vid sig. En avvikelse kan för vissa kännas som en prick hos polisen.

RiNGDE polis

I de flesta fall går det fredligt till och inspektio-nerna kan genomföras som planerat. Men ibland hettar det till.

– Vid ett tillfälle under mina fem år här har jag tillkallat polis. Ägaren till en godisbutik var inte nöjd med mina anmärkningar. Stämningen blev hotfull och han ville köra iväg oss. Vi är alltid två när det finns risk för problem, vilket vi lyckligtvis var vid det här tillfället.

Vi drar vidare till nästa verksamhetsutövare, som är en skola, just innan lunchrusningen. Det är ski-nande blankt överallt och maten som snart ska ser-veras håller sina 60 grader med råge. Även kyl och frys lever upp till temperaturkraven.

spåR AV NöTTER

Nästa stopp är ett rätt nystartat café, som även er-bjuder korv, varma smörgåsar, godis och läkeme-del, som har blivit möjligt efter apotekets avregle-ring.

– När det gäller inspektion av läkemedel tittar vi bland annat på att det finns tydlig information. Pi-ratkopior och otillåtna medel är inget jag har stött på hittills, säger Luis Carvajals.

Han kollar godisförpackningarna så att det framgår om det finns spår av nötter och andra al-lergener. Där finns inget att anmärka på. När han upptäcker att golvmoppar och annan städutrust-ning förvaras på toaletten slår han larm.

– Så får det inte vara, risken finns att bakterier och virus från toaletten kan förorena lokalen.

Caféägaren protesterar inte, utan gör som in-spektören säger. Så är det i de flesta fall. #

N AT U R V E TA R E20 N R 7 2 0 1 4

5 snabba1. Vad kostar en inspektion?Kunden betalar 3 090 kronor för en inspektion, som normalt tar totalt tre timmar. Beroende på bland annat riskfaktor görs besö-ken en gång vartannat år upp till tre gånger per år.

2. bäst med jobbet? Jag gillar mötet med folk. Som tidigare kock har jag ett ess i skjortärmen. Jag kan deras var-dag och har lätt att skapa dialog. En tjusning är också att se för-bättringar.

3. Värsta utbrottet?Sexhundra elever på en skola fick vinterkräksjuka. Novovirus i

färdig mixsallad från Italien var den misstänkta smittkällan.

4. Vilken är den vanligaste smittkällan?Grönsaker som inte har tvättats, och dålig personlig hygien hos personalen. Handtvätt förebyg-ger. Hantera inte pengar i sam-band med matlagning. Använd separata skärbrädor för kött och grönsaker.

5. Hur stor är risken att drabbas?Den är liten. Vi har fungerande inspektioner som förebygger sjukdomsutbrott. Mycket informa-tion hittar man på vår webb.

Luis Carvaja kollar alla skrymslen och vrår under sina inspektionsrundor.

K A N V I L I TA PÅ M AT E N ?

21N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 4

EU har världens hårdaste lagstiftning kring genetiskt modifierade organismer (GMO). För att få odla dem måste man visa att de inte riskerar att sprida sig eller korsa

sig med andra växter. Det rigida regelverket är ett pro-blem enligt vetenskapsjour-nalisten Peter Sylwan.

– Nu är det bara de stora multinationella företagen som har råd – och de är inte intresserade av att ut-veckla grödor med sam-

hälls- och konsumentnytta. Andra spän-nande tillämpningar av gentekniken kom-mer inte fram. Jag tycker att regelverket borde omfatta all växtförädling och titta på växternas egenskaper, nytta och risker oav-sett vilken teknik man använt, säger han.

Han talar om hur man skulle kunna odla växter som själva bekämpar ogräs, svampar och insekter. Växter som tar upp mer nä-ring ur jorden så att man kan gödsla mindre. Fleråriga växter som gör att man slipper plö-ja, skyddar jorden, ökar mångfalden och tar upp mer växthusgaser från luften. Eller väx-ter som har bättre näringsvärde och där man tagit bort ämnen som människor inte tål.

– Om det är några som borde vara mest intresserade av gentekniken så är det de som nu är mest skeptiska – eko-bönder och eko-konsumenter, säger han.

moNokUlTURER

Naturskyddsföreningen är mer kritisk och ser inte miljönyttan.

– Sättet man använder gentekniken

inom jordbruket i dag är ohållbart. Det byg-ger på systematisk an-vändning av kemiska bekämpningsmedel och handelsgödsel, sä-ger Johanna Sandahl, ordförande för Natur-skyddsföreningen.

Naturskyddsföreningen är neutral till tekniken i sig, men tycker att den genmodi-fierade organismen måste utvärderas med tanke på miljö, hälsa och hur odlingen på-verkar socioekonomiskt.

– Ofta är det låg biologisk mångfald i odlingarna. Men stora monokulturer av en gröda är ohållbart oavsett om det är GMO eller ej, säger Johanna Sandahl.

impoRTERAD mAT

Om man vill sälja livsmedel som innehål-ler GMO inom EU måste man lämna in en ansökan. Av dokumentationen ska det

framgå att grödan är sä-ker för människa, djur och miljö. Trettioåtta produkter är i dag god-kända och endast ett få-tal säljs i Sverige.

– Hos de stora livs-medelskedjorna finns bara någon enstaka pro-dukt. I butiker som im-

porterar mat från USA är det mycket van-ligare. Framförallt i varor som innehåller majs eller soja, säger Zofia Kurowska, stats-inspektör vid Livsmedelsverket.

DET GyllENE R isET

För produkter som malts i en kvarn är det nästan omöjligt att undvika att det blandas in spår av GMO. Det här kan bli ett pro-blem för länder som odlar en gröda som inte är godkänd. Ett exempel är golden rice, som förändrats för att klara torka och för ökat innehåll av vitamin A. Det kan vara viktigt för regionen där det odlas, men kan göra det svårt att exportera produkter som innehåller ris till EU.

– Om vi hittar spår av något som inte är godkänt måste hela partiet förstöras. Vi har så svåra regler att det stoppar även det som är bra, säger Zofia Kurowska. aN #

GMO – genväg eller återvändsgränd

Mär k N i NGalla livsmedel som innehåller, består av eller har framställts av GMO ska mär-kas. Mjölk, kött och ägg som kommer från djur som har ätit genetiskt modifie-rat foder behöver dock inte märkas.

Det finns ingen standard för märk-ning av GMO-fria varor. Vissa miljö-märkningar innebär dock att produkter-na är producerade utan GMO-grödor och att djuren fått foder utan GMO.

Källa: Livsmedelsverket

ODLi NG i sverige odlades under 2014 tolv olika grödor i så kallade fältförsök. Det handlar om till exempel insektsresis-tent majs, äpple och päron med för-bättrad rotningsförmåga och olika typer av hybridasp. Odlingarna finns i Skåne, Halland och i Umeå. Detta är försöks-verksamhet och ingenting som kommer ut på butikshyllorna.

Källa: Jordbruksverket

Kanske vill du göra din majs tåligare mot insektsangrepp eller torka? I dag kan vi direkt klippa in önskade anlag hos våra växter med hjälp av genteknik, men metoden är omtvistad. Och få produkter hittar ut på marknaden.

Peter sylwan.

johanna sandahl.

Zofia kurowska.

K A N V I L I TA PÅ M AT E N ?

N AT U R V E TA R E22 N R 7 2 0 1 4

Köttet du väljer ur kyldisken kan innehålla antibiotikaresi-stenta bakterier. Framförallt om du väljer kycklingkött el-ler importerat griskött. Men risken att smittas via maten är liten. Risken för att resisten-sen sprider sig är större.

Under hösten har vi hört om anti-biotikaresistenta bakterier hos danska grisar och i importerat danskt och tyskt griskött. Tre av fyra danska grisar har bakterien och den följer med till var femte köttförpackning. Det handlar om så kallade MRSA-bakterier, som är resi-stenta mot flera typer av antibiotika.

– Det finns inget som tyder på att den smittar genom maten, men om man får den på sig kan den ge sårin-fektioner som är svåra att bli av med. Därför är det i första hand en arbets-miljöfråga för dem som arbetar nära smittade djur, säger Åsa Rosengren, mikrobiolog vid Livsmedelsverket.

sVåRbEHANDlADE iNfEkTioNER

Det kan dock finnas andra typer av resistenta bakterier i mat, till exempel vanliga magsjukebakterier som campy-lobacter och salmonella. Eller så kalla-de ESBL-bildande bakterier, en variant av tarmbakterien E. coli, som är resi-stent mot en viss typ av antibiotika.

– Eftersom det är tarmbakterier kan de smitta om man får dem i sig, och till exempel ge svårbehandlade urinvägsin-fektioner, säger Åsa Rosengren.

I en ny studie har man visat att ESBL-bakterier är vanliga i kycklingkött oavsett ursprungsland, men även finns i gris- och nötkött från andra EU-länder, i importe-rad fisk och enstaka bladgrönsaker. Det är dock ovanligt att de smittar via maten.

GoD HyGiEN

– Om du skulle få en stek med antibio-tikaresistenta bakterier kan du hantera det med god hygien i köket. Det behöver inte bli en svår blodinfektion, säger Åsa Rosengren.

Enligt Åsa rosengren, mikrobiolog vid Livsmedelsverket är det ovanligt att antibiotikaresi-stenta bakterier smittar genom maten.

Mrsa-bakterier kan överföras mellan djur och människor. Bild: NiaiD.

kök s hyG i E N för at t u N Dvi ka at t fÅ i D iG BaktE r i E r• Tvättahändernainnandubörjarlagamatoch direkt när du hanterat rått kött och kyckling.• Hållisärråttköttochandralivsmedel,diska skärbrädor och köksredskap noga när du skurit kött och kyckling.• Genomstekalltidfågelochköttfärs.• Sköljgrönsaker.

Källa: Livsmedelsverket

Risk att resistenta bakterier sprider sig

Bakterierna finns inte kvar i kött som är genomstekt, eftersom de dör vid upphettning.

EN sVENsk GRis

ESBL-bakterier har hittats hos fyra av tio svenska slaktkycklingar, trots att denna typ av antibiotika inte används för kycklingupp-födning i Sverige. Smittan har spårats till im-porterade avelsdjur som haft med sig bakte-rierna och fört dem vidare.

MRSA har bara hittats hos en svensk gris, sannolikt för att vi inte använder anti-biotika till djur på samma sätt som många andra länder. Där ges det även till friska djur i förebyggande syfte, och den höga an-vändningen leder till att fler bakterier ut-vecklar resistens. Som konsument kan man hjälpa till att undvika detta genom att välja kött från djur som inte utfordrats med antibiotika. aN #

23N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 4

Alla har vi blivit lurade av mat som inte håller vad den lovar. Med högre krav på att producen-terna talar sanning skulle mat-fusket minska, menar Mats-Eric Nilsson.

”Vi har inga onödiga tillsatser”, sa livs-medelsindustrin när boken "Den hemlige kocken" släpptes 2007. Det var matjour-nalisten Mats-Eric Nilsson som granskade maten. Han avslöjade bland annat att glas-sen magnum pistage hade syntetiska smak-ämnen och färgades grön med spenat.

Många hade anledning att känna sig lurade. Han fick Dafgård att se över sina recept som inte alls var så äkta som man gav sken av. Jennys kåldolmar till exem-pel innehöll 67 ingredienser, varav många färgämnen, konsistensgivare och smaksät-tare. I dag återstår ett färgämne.

– De flesta tillsatser gick att ta bort, utan att någon blev sjuk, säger Mats-Eric Nilsson.

miNNs lAsAGNEfUskET

Men mycket återstår att göra för att få bukt med matfusket. Det visar inte minst häst-köttskandalen i Findus lasagne. Det som skulle vara noga utvalt svenskt nötkött avslöjades som rumänskt hästkött tillagat i Luxemburg. Minns också den färgade fläskfilén som såldes som oxfilé.

Ännu en strid han gick var den mot res-taurangbranschen i boken "Saltad nota".

– Där är konsumenten i ett ännu mer utsatt läge. Halvfabrikat används utan att man får veta det och matens ursprung är höljt i dunkel.

Han är kritisk till den svenska livsmed-elstillsynen.

– Livsmedelsverket har varit för mesigt i att ställa krav på redlighet, att producenter-na talar sanning. Livsmedelskontrollen bor-de vara nationell för att få den mer effektiv. I dag tillämpas reglerna olika i olika kommu-ner, vilket skapar utrymme för godtycke.

Vad väljer du själv i butiken?– Rätt mycket ekologiskt. Svenskt

ekokött som kostar lite mer har jag råd att välja när jag äter mindre kött.

Ditt råd till konsumenterna?– Ställ krav på att få veta ursprung: Var

och hur djuren är uppfödda, liksom hur grönsakerna är odlade. Välj kvalitet istället för lägsta pris. #

I tre av fyra frukter finns det rester av kemiska bekämpnings-medel, larmade miljöorganisa-tionerna om för inte så länge sedan. Men det finns ingen anledning till oro, enligt Anneli Widenfalk, riskvärderare på Livsmedelsverket.

– Halterna är så låga att de inte utgör någon hälsorisk. Analysmetoderna har blivit så mycket bättre att spår av kemika-lier numera påträffas ofta. Man kan också analysera fler ämnen nu än tidigare.

Så det finns ingen anledning till oro?– Nej. Tack vare tuffare granskning

och hårdare krav inom EU är de far-

ligaste pesticiderna borta.

I en procent av pro-verna som togs av Livsmedelsverket 2013 överskreds gränsvär-det.

– Då ska man komma ihåg att

gränsvärdena är satta med god marginal. För att pesticiderna ska utgöra en hälso-risk måste halterna vara minst hundra gånger högre. Vi har också undersökt kombinationseffekter av bekämpnings-medel i frukt. Där har vi inte heller kun-nat se några hälsorisker.

Det händer att vissa frukter har förhöj-da halter, bland annat citrusfrukter. Tor-

kade gojibär från Kina har också stuckit ut i mätningarna.

– Det skadar inte att skölja frukt och grönsaker, om inte annat för att få bort smuts och mikroorganismer.

Värre än rester av växtskyddsmedel är bland annat glykoalkaloider och mögel-gifter som kan bildas naturligt i maten. Även miljögifter som DDT, dioxin och PCB är en större risk.

– Det är därför vi ger råd till känsliga grupper om att begränsa intaget av öster-sjöfisk, även om halterna har gått ner.

Äter du själv ekologiskt?– Det kan finnas många goda skäl att

välja ekologisk mat, men inte av omsorg om hälsan. Själv köper jag ekologiska ba-naner för miljöns och arbetarnas skull. #

Mycket kvar att avslöja för hemlige kocken

Toxikologen tar larmen med en nypa salt

Mats-Eric Nilsson vill se en nationell livs-medelskontroll för att få den mer effektiv.

anneli Widenfalk.

Under några intensiva veckor läggs 80 000 kubikmeter sand ut på stränderna i Ystads Sandskog och vid Löderups Strandbad.

S T R A N D E N ÅT E R S K A PA S

25N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 4

T E x T J o h A N J o E l s s o N f o T o J o N ATA N J A c o b s o N

>

Hård kamp hungrigt havmot

Ystad är den kommun som drabbats hårdast av erosionen. Miljö- och klimatstrategen Mona Ohlsson Skoog för en tuff och mångfacetterad kamp mot det hungriga havet.

S T R A N D E N ÅT E R S K A PA S

N AT U R V E TA R E26 N R 7 2 0 1 4

et blåser kalla vin-dar från Östersjön. Ute till havs ligger släpmuddringsfarty-get Magni-R inbäd-dat i dis. Båten har

precis kommit tillbaka till kusten efter att ha varit ute vid Sandhammar bank och muddrat upp 1 200 kubikmeter sand.

Nu har skeppet dockats vid en lång pi-peline som sträcker sig in till den sargade strandlinjen i Ystads sandskog. Från rö-rets mynning sprutar det ut vattenblan-dad sand. Strandremsan, som idag bara är ett tiotal meter bred, ska när arbetet är färdigt bli minst 80 meter.

ERosioNENs fiENdE

Bland ett tiotal nyfikna eftermiddagsfla-nörer står Ystads kommuns erosionsfi-ende nummer ett, miljö- och klimatstra-tegen Mona Ohlsson Skoog, och över-blickar arbetet. Trots att hon gläds över att stranden nu breddas sticker hon inte under stol med att kommunen står inför stora utmaningar på sikt.

– Vi kommer att bli tvungna att låta er-osionen fortgå på vissa platser, även i na-turområden och reservat. Det känns inte bra. Men eftersom kommunen får bekosta allt kustskyddsarbete själv finns det inte resurser att vara överallt, säger hon.

sANd fRåN hAVsboTTEN

I Skåne har kustskyddet seglat upp som en allt viktigare samhällsbyggnadsfråga. I Ystad har erosionen stått högt på agen-dan ända sedan skadeverkningarna upp-täcktes på 1980-talet. I sitt omfattande kustskyddsarbete har kommunen uppfört bryggor, vågbrytare och hövder – allt för att begränsa erosionen i Ystads sandskog

D och vid Löderups strandbad, två mil ut-anför Ystad. År 2011 påbörjades även ar-betet med så kallad strandfodring.

Det innebär att man hämtar sand från havsbottnen och återför den till kustlin-jen. Fram till 2023 har kommunen till-stånd från mark- och miljödomstolen att hämta tillbaka 340 000 kubikmeter från Sandhammar bank. Vid årets strandfod-ring, som beräknas kosta 10 miljoner kro-nor, tas 80 000 kubikmeter sand upp och läggs på stränderna i Ystads sandskog och vid Löderups strandbad.

– Det är svårt att hitta rätt sandkvalitet på land. Därför måste sanden hämtas från havet, säger Mona Ohlsson Skoog.

dANskARNA sNEglAR

Eftersom Ystad är den enda kommunen som använt sig av strandfodring, med sand från havet, följer andra kustnära kommuner arbetet med spänning. Men metoden är inte helt okontroversiell. I Danmark, som länge sugit upp sand från havsbottnen i Öresund för att förstärka kustlinjer och få material till byggprojekt, finns kritiska röster. Magnus Eckeblad, sakkunnig inom havsmiljöfrågor på orga-nisationen Oceana i Köpenhamn, menar att den danska sandsugningen i Öresund ödelagt bottnar och förstört viktiga lek-platser för plattfisk.

– Det är tråkigt om Ystad skulle utvid-ga strandfordringen på ett sätt som vore skadligt för havsmiljön, säger han.

Pär Persson arbetar som vattenstra-teg på Länsstyrelsen Skåne. Han anser att strandfodringen är mer effektiv som erosionsskydd än vågbrytare och höv-der. Han ser samtidigt en fara i att meto-den skulle sprida sig och bli allmängods i svenska kustkommuner. Men mark-

M o n a o h LS S o n S ko o g

Ålder: 35 år.

Bor: Sjöbo kommun.

Utbildning: Geovetare.

har tidigare arbetat med: Inom Ystads kommun.

gör just nu: Miljö- och klimat- strateg i Ystads kommun.

Erosion betyder nötning och skulptering av berggrund och jord-täcke genom rinnande vatten, vind, vågor eller glaciäris. Kusterosion innebär att havet bryter ned och transporterar bort sanden vid kus-ten så att stranden förskjuts inåt land. Ett flertal faktorer ligger bak-om kusterosionen, bland annat vå-gor, vattenståndsförändringar och strömmar.

Källa: NE och Ystads kommun

Erosion

S T R A N D E N ÅT E R S K A PA S

27N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 4

cE NTR U m föR E Ros ioN ss kAdoR

Ystad har tillsammans med 21 andra kommuner i Skåne, Halland, Blekinge, Öland och Gotland bildat Erosionsskadecentrum. Det är ett samarbetsorgan för att få fram ef-fektiv och miljöanpassad erosions-skyddsteknik. Forskare, konsulter och entreprenörer knyts till olika projekt som initieras av organisa-tionen.

Källa: NEStrandfodring är bara en del i Ystads kommuns kustskyddsarbete.

S T R A N D E N ÅT E R S K A PA S

N AT U R V E TA R E28 N R 7 2 0 1 4

och miljödomstolen, SGU och även länsstyrelsen har bedömt Sandhammar bank som en lämplig plats att hämta sand ifrån.

– De tillstånd som kommunen erhål-lit för strandfodringen medför ett om-fattande miljökontrollprogram för att säkerställa att inga bestående skador uppkommer som påverkar miljön i ha-vet, säger Mona Ohlsson Skoog.

VägAR boRTA

Hon menar att strandfodring måste till som en del i arbetet med att säkra Ystads framtida överlevnad. Själv är hon uppvuxen i Löderup och har följt erosio-nens ödesdigra framfart under lång tid.

– Vid Löderups strandbad har vägar och stigar försvunnit, campingen har fått flyttas och hus har rasat i havet, sä-ger hon.

Löderups strandbad är den värst ero-sionsdrabbade platsen i Sverige. Sedan 1960 har strandlinjen förskjutits två hundra meter inåt land. Kommunen hål-ler koll på erosionen genom att göra år-liga mätningar i samarbete med Lunds tekniska högskola.

– Genom att ta ut fixpunkter och ska-pa profillinjer kan vi räkna ut hur stora volymer som försvunnit eller ackumu-lerats på begränsade ytor, säger Mona Ohlsson Skoog.

sANdEN sTRömmAR TillbAkA

Sjöfåglar flockas kring sanden som spru-tar ut ur röret på stranden. Mona Ohls-son Skoog vill inte likna strandfodring-en vid ett Sisyfosarbete. Men klart är att en stor del av den sand som nu återförs i sinom tid kommer att förflyttas med de kustparallella strömmarna österut till Sandhammar bank igen.

– Året efter den första strandfod-

ringen vi gjorde 2011, då 100 000 ku-bikmeter sand återfördes, eroderades 40 000 kubikmeter. År 2013 kom dock en del av den eroderade sanden tillba-ka, säger hon.

För att få en bättre överblick och hit-ta lämpliga verktyg för att begränsa ero-sionen framöver har Ystads kommun tillsatt en omfattande utredning. Kon-

”Vägar har försvunnit. Campingen har f lyttats

och hus har rasat i havet”

sulter har fått i uppdrag att studera hur kusten kommer att påverkas med olika typer av skydd.

– Vi vill ha alla tänkbara alternativ så att vi inte låser in oss i ett hörn. För det är nu vi måste fatta de långsiktiga besluten, säger Mona Ohlsson Skoog och blickar ut över de grå vågorna som sakta rullar in från Östersjön. #

Mona ohlsson Skoog visar erosionen vid Löderups strandbad. På datorn syns två flygbilder tagna med 52 års mellanrum.

v e t e n s k a p

När pristagarna har hyllats och fått sina medaljer friskar vi upp minnet med en snabbrepetition. Här visar vi också hur upptäck-terna har tagits vidare i ny forskning inom kemins, fysikens och medicinens värld. T E X T A n n A n o r b E r g o c h L A r s - E r i k L i L j E b ä c k

I spåren avNobelprisen

29N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 4

v e t e n s k a p

I världens fokus under en dag i december. Stockholms stadshus stod färdigt 1923. Arkitekt: Ragnar Östberg.

0,1 lm/W

GLÖDLAMPA(1800-tal)

OLJELAMPA(Ca 15 000 f.Kr.)

LYSRÖRSLAMPA(1900-tal)

LED(2000-tal)

300 lm/W

70 lm/W

16 lm/W

Illus

trat

ion:

© Jo

han

Jarn

esta

d/Th

e Ro

yal S

wed

ish

Acad

emy

of S

cien

ces

N AT U R V E TA R E30 N R 7 2 0 1 4

– Det här priset går i Alfred Nobels anda och skapar stor nytta för mänsklig-heten, sa Staffan Normark, ständig se-kreterare vid Kungliga Vetenskapsakade-mien, KVA, när priset tillkännagavs.

Det var på 1990-talet som pristagar-na lyckades få ut de starka blå strålarna från en halvledare. Under flera decennier hade forskare världen över försökt klara det. Tidigare fanns bara röda och gröna dioder, vilka inte räcker till för att skapa vitt ljus – för det behövs den blå dioden.

Led-lampan har starkt vitt ljus och lång livstid. Men den stora poängen är att den är energisnål. Rekordet just nu är 300 lumen per watt, vilket ska jämföras med glödlampans 16 lumen per watt.

HElA ljUsspEkTRAT

Tekniken utvecklas hela tiden. Ett forskar-lag på Lunds universitet jobbar för att göra led-lampan effektivare och kunna kontrol-lera ljusets färgsammansättning och färg-temperatur.

– Effektiviteten kan i dag ligga så högt som runt 50 procent. Med hjälp av avance-rad nanoteknik, bland annat med använd-ning av nanotrådar, räknar vi med att kun-

na höja effektiviteten samtidigt som vi kan anpassa belysningen till olika behov, säger Lars Samuelson, professor i nanoteknologi vid Lunds universitet.

Där jobbar femton personer med forskning och utveckling av material-vetenskap för lysdioder, som bygger på pristagarnas uppfinning, men där avan-

cerad nanoteknik an-vänds.

– Även ljuskvalite-ten går framåt, där vi i framtiden kan få fram hela ljusspektrat. Jäm-för med de billiga lys-dioder som finns på marknaden i dag. Du hittar dem i ficklampor

och ger ett kallt ljus som förvränger fär-gerna. Ljusdioder med bra kvalitet kos-tar flera hundra kronor i dag, säger Lars Samuelson.

VATTENRENiNg

Det finns också andra tillämpningar av den blå ljusdioden, som Lundagruppen ut-vecklar i ett forskningsprojekt. Det handlar om vattenrening. Ultraviolett ljus i våg-längder mellan 250-280 nanometer dödar bakterier och slår sönder DNA.

– Den tekniken kommer att bli stor och kan förse alla världens länder med rent dricksvatten, säger Lars Samuelson, som ser en framtid där dioderna drivs med el från solceller.

Pristagare som skapar nytt ljus Årets Nobelpris i fysik går till uppfinningen av det blå led-ljuset. Det finns i mobilen, datorn och ficklampan. En forskargrupp i Lund tar led-lampan ett steg till.

Ännu ett användningsområde är vatten-ballast som används i båtar, där tekniken på ett enklare och billigare sätt än i dag kan oskadliggöra bakterier i ballasten.

HETT omRådE

Forskningsfältet led-lampor har länge varit hett i forskarvärlden och har uppmärksam-mats med andra priser runt om i världen.

– Pristagarna är etablerade i forskar-världen. I egenskap av ledamot i KVA:s fysikklass kan jag inte säga mer än så, sä-ger Lars Samuelson. #

”för uppfinningen av effektiva blå lysdioder vilka möjliggjort ljusstarka och energisnåla vita ljuskällor”

Juryns motivering

Årets pristagare i fysikIsamu Akasaki, Meijo University, Nagoya, och Nagoya University, Japan

Hiroshi Amano, Nagoya Univer-sity, Japan

Shuji Nakamura, University of California, Santa Barbara, USA

Upptäckten av de starka blå strålarna belönas. Utmaningen är göra led-lampan ännu effektivare.

Led-lampan är överlägsen andra ljuskällor.

n o b e l p r i s e t - f ys i k

Lars Samuelson.

Oljelampa(ca 15 000 f.kr.)

Glödlampa(tidigt 1800-tal)

Lysrörslampa(1900-tal)

Led(2000-tal)

31N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 4

n o b e l p r i s e t - k e M i

Med ett vanligt mikroskop kan man titta på saker som är större än 0,2 mikro-meter, till exempel däggdjursceller, bak-terier och vissa virus. Hur processerna inuti dem ser ut fick man fram till slutet av nittiotalet gissa sig till. Då togs det su-perupplösta fluorescensmikroskopet, el-ler nanoskopet, fram.

åTERsäNT ljUs

Det finns två olika principer för att förbätt-ra upplösningen hos mikroskop förbi den teoretiska gränsen. Båda bygger på att man använder fluorescerande molekyler, som återsänder ljus när de blivit belysta.

Stefan Hell har tagit fram den så kallade stimulated emission depletion, eller STED-tekniken. Den innebär att man belyser ett mycket litet område, en nanometer, av ett prov åt gången. Samtidigt släcker man all fluorescens runtomkring med hjälp av yt-terligare en ljusstråle. Genom att svepa över provet och mäta ljusnivåer hos molekylerna får man en bild med hög upplösning.

lysANdE molEkylER

Den andra tekniken kallas enmolekyls-mikroskopi. W. E. Moerner upptäckte att ett fluorescerande protein kan tän-das och släckas på beställning. Genom att koppla det till andra molekyler i cellen kan man få dem att lysa upp när man vill och synas som enskilda punk-ter i mikroskopet.

Erik Betzig byggde vidare på detta och använde svaga upprepade ljuspulser för att olika molekyler i ett prov skulle lysa vid olika tidpunkter. Bilder av detta läggs ihop till en enda högupplöst bild.

I dag är nanoskopet standardutrust-ning på många labb där man vill under-söka enskilda molekylers vägar inuti le-vande celler.

CEllERNAs fUNkTioNER

– Vi använder nanoskop dagligen. Det är ett fantastiskt hjälpmedel och vi skulle inte kunna göra den forskning vi

gör i dag utan det, sä-ger Paraskevi Heldin, professor vid Uppsala universitet och forskare vid Ludwig Institute for Cancer Research.

Hennes forskar-grupp studerar hur mikromiljön påverkar cellernas funktioner.

Lysande molekyler syns i cellen Årets Nobelpris i kemi handlar om teknik som gör det möjligt att titta på vad som händer inne i våra cel-ler. Det är ett viktigt hjälpmedel inom till exempel cancerforskning-en där man kan följa hur enskilda molekyler påverkar cellerna.

Till exempel hur ett protein förflyttar sig och förändras inne i cellen.

– Vi kan se var enstaka proteiner be-finner sig och hur de interagerar med andra molekyler. Vi tittar särskilt på hur ämnet hyaluronan påverkar vissa egenskaper hos bröstcancerceller, sä-ger hon.

möjlig bEHANdliNg

Med hjälp av den informationen för-söker de bland annat ta reda på varför cancercellerna börjar överproducera ämnet och dess receptor på cellytan, CD44.

På detta sätt vill de öka förståelsen för de molekylära mekanismerna kring invasiv bröstcancer. Och hoppas att det ska leda till att utveckla rutiner för prog-nos och behandling. #

”Årets pris handlar om hur det optiska mikroskopet blev ett nanoskop. Pristagarna belönas för utvecklingen av superupplöst fluorescensmikroskopi.”

Juryns motivering

Årets pristagare i kemiEric Betzig, Howard Hughes Medical Institute, USAStefan W. Hell, Max Planck In-stitute for Biophysical Chemistry, and German Cancer Research Center, GermanyWilliam E. Moerner, Stanford University, Kalifornien, USA

Paraskevi Heldin.

I ett STED-mikroskop skickas två laserstrålar. En (blå pilar) för att lysa upp

provet och en (orange pilar) för att släcka allt ljus kring ett nanometerstort område. Genom att

svepa mikroskopet över provet får man en bild med mycket hög upplösning. Il

lu

st

ra

tIo

n:

Jo

ha

n J

ar

ne

sta

d/

Ku

ng

l.

Ve

te

ns

Ka

ps

aK

ad

em

Ien

.

N AT U R V E TA R E32 N AT U R V E TA R E

I en ny stad kan vi känna igen oss och hitta rätt med hjälp information från rutnäts- och platscellerna i hjärnans navigeringssystem.

N R 7 2 0 1 4

Tänk dig att du skulle behöva fundera i varje ögonblick på var du är, aldrig kän-de igen dig och inte kunde lista ut hur du ska ta dig till en ny plats. Årets nobel-pristagare har studerat råttor och kommit fram till vilka celler i hjärnan som ser till att vi faktiskt klarar av att hitta både bort och hem.

John O’Keefe upptäckte 1971 hur olika nervceller i hjärnans hippocampus akti-verades beroende av vilken plats en råtta

befann sig på. Han drog slutsatsen att cellerna, som han döpte till place cells,

eller platsceller, motsvarar en inre karta av den miljö vi befinner oss i.

UNikT möNsTER

May-Britt Moser och Edvard Moser upptäckte 2005 en annan typ av nervcell i hjärnan, så kallade grid cells, eller rut-nätceller. Dessa aktiverades i ett unikt mönster varje gång råttan passerade vissa punkter i rummet. På så sätt bildas ett

koordinatsystem över omgivningen i hjärnan.

Andra nervceller registrerar huvu-dets riktning och rummets gränser. När all denna information slås ihop skapas ett positioneringssystem i hjär-nan, som gör att vi kan känna av var vi är och hitta vägen till en annan plats.

UppfATTAR RUmmET

– Det här är ett exempel på forsk-ning som ger oss ökad förståelse för hur hjärnan fungerar. Den beskriver förmågan vi har att uppfatta rummet och kunna hitta och hitta tillbaka, sä-ger Agneta Nordberg, professor i kli-nisk neurovetenskap vid Karolinska institutet i Huddinge.

Hennes forskargrupp tittar på hur sjukdomsförloppet i hjärnan ser ut vid Alzheimers sjukdom. Och hon påpe-kar att de observationer som finns av människor stämmer väl med det som pristagarna har visat i djurmodeller.

sTöRRE HippoCAmpUs

– Det är framförallt de områden i hjärnan där plats- och rutnätscellerna finns som påverkas vid Alzheimers sjukdom. Och den som blir sjuk kan-ske inte kan tänka ut hur man ska ta sig från en plats till en annan, säger

Vår inbyggda GPS lokaliseradÅrets Medicinpris handlar om hjär-nans positioneringssystem, alltså vår inre karta och kompass; hur vi kan förstå var vi befinner oss och hur vår hjärna kan lära sig att hitta i nya omgivningar. Det här kan vara till nytta inom alzheimerforskningen.

Agneta Nordberg.Det finns också

studier som visar att plats- och rutnäts-celler även finns hos människor. Och man har visat att personer som lätt kom ihåg och kunde lära sig nya gator hade större hippocampus.

– De studierna är gjorda på unga, friska personer. Men det öppnar för att man skulle kunna studera detta på pa-tienter och få mer kunskap, säger Ag-neta Nordberg.

föRäNdRiNgAR i HjäRNAN

Ökad kunskap ger nya idéer om hur man kan gå vidare. Och i förlängning-en tror Agneta Nordberg att det här kan bli en väg för att kunna angripa de förändringar i hjärnan som leder till Alzheimers sjukdom. #

”för deras upptäckter av celler som utgör ett positioneringssystem i hjärnan.”

Juryns motivering

Årets pristagare i medicinJohn O’Keefe, professor i kog-nitiv neurovetenskap vid Uni-versity College i London.May-Britt Moser och Edvard Moser, vid Norges teknisk-na-turvitenskapelige universitet i Trondheim.

n o b e l p r i s e t - M e D i C i n

Agneta Nordberg.

Råttan hittar.

Fo

to

: U

lF

Sir

bo

rn

v e t e n s k a p

33N R 7 2 0 1 4 N AT U R V E TA R E

För första gången har forskare vi-sat att den uråldriga livsformen ar-kéer kan producera ett enzym med antibakteriell verkan. Dessa encel-liga organismer lever ofta i extrema miljöer, till exempel nära så kallade hydrotermiska källor där hett, mine-ralrikt vatten strömmar ut djupt nere på havsbotten.

Eftersom arkéerna inte träffar på så många andra livsformer har man

Extrem livsform ger hopp om nya läkemedel

tidigare inte trott att de innehåller ämnen som kan bli läkemedel. Det enzym man nu har hittat är dock verksamt mot ett stort antal bakte-rier, bland annat Staphylococcus aureus, som kan bära på antibioti-karesistens (MRSA).

Detta ger hopp om att arkéerna skulle kunna vara en bra källa till nya antibakteriella läkemedel. AN

procentså hög kan proteinhalten i lupin vara i bästa fall. Det är mer än dubbelt så mycket som i ärtor. Hittills har lupin od-lats som foder. Men nu kan en ändring vara på gång. tyska forskare har lyckats framställa ett nästan smaklöst protein från lupin, som normalt har en utpräg-lad bismak.

tanken är att proteinet ska användas som råvara i allt från glass till korv. LEL

Hälsningar från rymdenI november sattes landaren philae ner på en komet efter att ha varit på väg i över tio år; och tillsammans med rymdsonden ro-setta färdats längre än fem gånger jordens avstånd till solen.

philae skickade tillbaka mätdata och bilder från kometen under 64 timmar tills dess batterier tog slut.

Uppdraget fortsätter för rosetta, som

ska följa kometen och samla information när den närmar sig solen. Då hoppas man också att philaes solpaneler ska ge den energi nog att vakna till liv igen och fort-sätta skicka data.

i augusti nästa år förväntas kometen vara 186 miljoner kilometer från solen, sedan vänder den och färdas bort från oss igen. rosetta följer med fram till

december nästa år.på detta sätt vill man ta reda på mer om

solsystemets historia. till exempel hur det uppstod och utvecklades, hur kometer fung-erar och vilken roll de spelar i hur planeter utvecklas. AN

Rymdsonden Rosetta.

Arkéerna liknar bak-terier, men har en an-nan typ av cellväggar.

Efter elva år är Mathias Uhléns forskarlag i mål. Den så kallade proteinatlasen är klar. kroppens runt 20 000 proteiner har kart-lagts. nu vet man vilka proteiner som byg-ger upp kroppens olika organ.

förvånansvärt många proteiner är desam-ma i njure, lever och andra organ.

– vi människor tycks ha ett basmaskineri av proteiner som verkar i alla celler. De ser till att cellen får energi, kopierar arvsmas-san och bildar rätt proteiner. i runda slängar

Våra proteiner är kartlagda handlar det om runt 10 000 proteiner som verkar överallt i hela kroppen, säger Mattias Uhlén.

Han menar att den största nyheten är att det är så få proteiner som utmärker ett or-gan. i njuren är det endast 68 proteiner som det finns mer av än i andra delar av kroppen och som gör att njuren gör det den gör. Men inget av proteinerna är unikt.

bara en handfull organ har specifika pro-teiner. insulin i bukspottkörteln, det prosta-

taspecifika psa och tropinin i hjärtat är så-dana exempel.

Det mesta talar för att nyttan med kart-läggningen kommer att bli betydande.

– Jag skulle bli be-sviken om inte i stort sett all läkemedels- utveckling använder sig av vår proteinatlas, säger Mattis Uhlén. LEL

Samma protein i olika organ.

40Råvara till korv och glass?

b i lD: esa

v e t e n s k a p

Vatten är nyckeln.

N AT U R V E TA R E34 N R 7 2 0 1 3

Varför är torkade fikon så extremt söta när de färska saknar sötma. Är de nyttiga eller bara en sockerbomb?

många frukter och bär blir sötare ju mer mogna de blir och under lagring, detta beror bland annat på att en del av kolhy-dratinnehållet bryts ned till mo-nosackarider som har en högre söthetsgrad än till exempel di- och tri-sackarider med två el-ler tre sammankopplade mono-sackarider.

Men, den främsta orsaken till

Vill granen ha socker?

att torkade fi-kon är mycket sötare än de färska är att en stor del av vatt-net har försvunnit vid tork-ningen, vilket leder till en koncentrering av de na-turliga sockerarterna, som är ganska högt i fikon.

Jag anser inte att fikon är direkt nyttiga, även om de innehåller en del bra saker. Ur hälsosynpunkt är det bättre att välja färska frukter (bättre än juicer också eftersom det ger hö-gre fibertillskott). torkade nypon dä-remot är oftast inte särskilt söta, om ingen tillsats gjorts, detta är ett bra alternativ.

mARiE AlmiNgER, CHalMers

Hur får man julgranen att överleva trettonhelgen?

det viktigaste är att se till att julgranen har vatten och har möj-lighet att ta upp det vatten som man ger den. Därför bör man alltid kapa av den nedersta decimetern eller så, på julgranen precis innan man tar in den och sen ska man direkt sätta den i vatten. om man vill kan man också skala av lite av barken längst ner på stammen (bara några centimeter). så länge granen använder det vatten som man ger den, alltså så länge vat-ten försvinner från behållaren den

Varför är fikon så söta?

står i, så är allt frid och fröjd. om man mär-ker att den dricker mindre kan man kapa av en decimeter till av stammen och sen ge den färskt vatten.

att ge granen socker har sannolikt ingen verkan. Möjligen kan det vara negativt då det lätt blir bakterietillväxt och därmed kan det bli svårare för granen att ta upp vatten.

ToRgNy NäsHolm, professor, ekofysiologi, sveriges lantbrUksUniversitet

Vart tog den vita haren vägen?Jag undrar vart den på vintern vita skogsharen har tagit vägen? Förr sågs den ofta i Mälardalen, men nu inte alls.

skogsharar blir vita på vintern. Men i sydligare områden som till exempel småland så blir de mer gråblå, ibland benämnda moharar.

Har de vita skogshararna blivit färre? Med senare snöläggning och tidigare snösmältning så finns det en risk att hararna missar tiden för pälsömsning och är vita mot brun eller grön bakgrund. studier på den amerikanska snöskoharen visar att de inte hin-ner med att förändra sin pälsömsning då klimatet förändras.

för våra egna skogsharar så är det möjligen samma sak. Men dessutom blir skogshararna ut-konkurrerade av de större fälthararna. Hanar av fältharar parar sig med honor av skogsharar som därmed föder hybrider. Dessa hybrider har oftast en spräcklig pälsfärg på vintern. så skogsharen har generellt minskat i antal i syd- och Mellansverige men även i norrland. Men detta är förmodligen re-laterat till en ökning av fältharar, ett varmare klimat och en förändrad markanvändning.

ANdERs ANgERbjöRN, professor i ekologi,

stoCHolMs Universitet

Sällsynta i ett varmare klimat.

Lite nyttiga.

FRågA En

NATURVETARE

k a r r i ä r

35N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 4

Sverige är ett av världens mest patent-täta länder. Trots det är kunnandet om immaterialrätt relativt dåligt bland Sveri-ges småföretagare.

– Att skydda en innovation är viktigt för att bygga upp ett värde i sitt företag, säger Anders Tangen, vd på immaterial-rättsbyrån Brann. Så mycket som 60 till 80 procent av värdet i börsnoterade före-tag utgörs av intellektuellt värde. Det kan till exempel vara personalens kunskap, pa-tent på uppfinningar, eller varumärke.

I tekniktunga företag ligger ofta merpar-ten av värdet i patentportföljen, medan va-rumärken kan stå för större del av värdet i andra typer av företag, som Coca-Cola.

– Det är därför viktigt att skydda din innovation så att andra inte ska ta din idé och sälja den på en annan marknad. Tänk igenom vilken marknad du vill finnas på och var dina konkurrenter verkar, säger Anders Tangen.

Patent är en nationell rättighet, och man ansöker om patentskydd i respektive land. I Europa har man ett regionalt samarbete. En ansökan kan lämnas till Europapatentverket men den måste idag valideras i de länder du ansöker om patent. Under 2016 förväntas patentskydd med enhetlig verkan för ett an-tal länder i Europa införas, ett system som Sverige har arbetat hårt för att införa.

Gör saker i rätt ordninG

En patentansökan ska skickas in innan en innovation blir offentlig. Tyvärr händer det att företag går ut med en ny innovation och sedan kommer på att den ska skyddas.

Då kan det vara för sent.– Många naturvetare är vana att publi-

cera vetenskapliga artiklar för att få synlig-het. I vissa länder går det att göra en an-sökan om patent i efterhand, andra inte, säger Anders Tangen.

En viktig aspekt är också att se till att inte göra intrång på andras patent. Sedan är det dags att fundera på din patentstra-tegi. Hur en sådan ser ut beror på vilken bransch man arbetar inom.

LäGG vikt vid avtaLet

– Ett läkemedelsföretag har vanligtvis en global marknad och går in i ett stort antal länder med en bred portfölj. Hur ett företag arbetar med patent kan också variera med i vilken fas företaget befinner sig, till exempel om det nyligen är startat och fokuserar på att skaffa nya patent, eller är ett moget fö-retag med en stabil patentportfölj där fokus

kan ligga mer på att bygga upp varumär-ket, säger Anders Tangen.

Om flera driver ett företag tillsam-mans är det viktigt med ett ägaravtal för att reglera vad som händer om nå-gon vill lämna företaget.

– Ta inte avtalsmallar rakt av, de är ofta anpassade för större företag och kan vara utdaterade. Även avtalsjuridik utvecklar sig med tiden. Det är bättre att ta en timme med en jurist som kan anpassa det efter dina förutsättningar, säger Anders Tangen.

Vad kan Brann hjälpa Naturvetarnas medlemmar med?

– Vi har experter som arbetar med pa-tent och annan immaterialrätt, till exem-pel jurister som arbetar med avtalsfrågor. Vi kan skräddarsy våra tjänster utifrån era behov och budget. Mitt råd är att ta hjälp av en byrå för att bygga upp ditt företag rätt redan från grunden. Det ger större värde i längden. #

Va d ä r i m m at e r i a lr ät t ?

immaterialrätt innebär kortfattat skydd för innovationer, varumärken och design genom exempelvis patent, varumärkesskydd, designskydd eller juridiska avtal.

Patent- och registreringsverket (PRV) är myndigheten som ansvarar för skyddet i Sverige.

Om du vill lära dig mer, kolla in PRV-skolan: www.prv.se

Vad skulle ditt företag vara utan dina idéer? Håll koll på rätten till dina innovationer så säkrar du värdet i ditt företag. Anders Tangen, vd på immaterialrättsbyrån Brann, visar vad du bör tänka på som företagare, och varför det är värt att anlita en jurist för en timme. t e x t J o H a n n a r ö s t H

F ö r e ta G a r e

Skydda dina innovationer

Företagare i Naturvetarna har genom Brann aB rabatter på rådgivning och service i frågor om immaterialrätt och affärsjuridik.

Mitt på sydpolen, i ett platt öde landskap av is och snö, finns något som liknar ett nyss landat rymdskepp. Runtomkring och under det, som rötterna på ett träd, löper kilometer-långa kablar ner till glansiga, basketbollstora klot av glas och metall. Långt ner i isen ska de fånga spåren av partiklar från yttre rymden.

– Vi kan inte bara bygga samhället på det vi vet i dag. Det måste finnas utrymme för att undersöka sådant som ingen försökt förut. Att titta utanför ramarna för att se vad som finns på andra sidan, säger Olga Botner.

svarta HåL

Hon leder Ice Cube-projektet, där man under-söker så kallade neutriner från rymden. Neu-trinon är en elementarpartikel, eller ”elektro-nens kompis”, som Olga Botner uttrycker det. De finns överallt omkring oss och det finns flera olika typer.

Neutriner från rymden har mycket högre energi än de som finns i jordens atmosfär. Par-tiklarna stoppas inte av ljus, stoft och strålning utan går rakt fram. Forskarna tror därför att dessa kan berätta om de mest våldsamma och avlägsna processerna i universum, som svarta hål och utbrott av gammastrålning.

UtanFör ramarna

– Att försöka förstå det universum vi lever i är viktigt för att få nya pusselbitar i kunskaps-

n at U r v e ta r e36 n r 7 2 0 1 4

Dagens upptäcksresande jobbar med optiska sensorer och mjukvara för stora datamängder. Olga Botner leder ett projekt där sydpolens is används för att söka svar om dramatiska händelser i yttre rymden. t e x t a n n a n o r b e r G

i n s P i r at ö r e n

Olga utforskar universum

Vid Sydpolen letar ice Cube efter partiklar från svarta hål och exploderande stjärnor.

Fo

to

: S

ve

n L

idS

tr

om

. ic

ec

ub

e/

nS

F

k a r r i ä r

37N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 4

sökandet. När vi lär oss mer om naturen kan vi förbättra våra livsvillkor. Dessutom tycker unga människor att det här är spän-nande och det kan få dem att välja en fors-karbana, säger Olga Botner.

Hon talar om hur studenterna utmanas att tänka på nya sätt och utvecklas som forskare. Och om glädjen i att lyckas lösa en utmanande uppgift.

– Vi hoppades att vi skulle göra en stor upptäckt med Ice Cube, och det har vi gjort. Det är en dröm som går i uppfyllelse att plötsligt kunna se dessa budbärare från fjärran universum.

Olga Botner har varit med i projektet se-dan 1998. Innan dess arbetade hon med ele-mentarpartikelfysik, först i Köpenhamn och sedan flera år vid CERN. Men hennes in-tresse för astronomi och viljan att jobba i en mindre arbetsgrupp gjorde att hon sökte sig till neutrinoprojektet.

en kUbikkiLometer is

Då hade man undersökt möjligheten att lägga detektorer i Torneträsk och även i Grönlandsisen, men varken vattnet eller isen var tillräckligt transparent. Man mås-te borra djupare ner, så långt att luftbubb-lorna försvinner och isen blir genomskin-lig. Resultatet blev Ice Cube, ett observato-rium i en kubikkilometer is vid Sydpolen.

År 2011 fångade IceCube för första

oLGa b otn e r

Utbildning: Dok-tor i fysik, inrikt-ning på elemen-tarpartikelfysik.

arbete: Profes-sor i experimentell elementarpartikel-fysik och talesper-son för Ice Cube.

andra uppdrag: Ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien och i Nobelkom-mittén för fysik.

starka sidor: Analytisk, bra på att organisera och lyssna in medarbetarna.

drivkraft i jobbet: Att få umgås med studenter.

Familj: Sambo (fysiker), son (meteo-rolog).

ogillar: Personer som saknar empati eller inte ger raka besked.

Läser: Science fiction sedan barndomen och biografier.

Gör en ledig dag: Gärna promenad i skogen eller åker till hemlandet Danmark.

gången upp spår efter utomjordiska neu-triner. Man ser inte själva partiklarna, men när de krockar och reagerar med atomkärnor i isen uppstår ljusblixtar, som registreras av optiska sensorer.

– Nu vet vi mer om partiklarna vi letar efter, vilken riktning de har och hur en-ergirika de är. Och vi har insett att vi be-höver en tio gånger större detektor för att kunna utöka sökningen.

På andra sidan

Därför är utmaningen nu att övertyga myndigheterna om att det är värt att fort-sätta projektet.

– Grundforskning är grundbulten i da-gens samhälle. Att söka kunskap för att försöka förstå, inte för att man tror att det finns en metod eller en pryl den kan använ-das till. Skräckscenariot skulle vara om man tänker att allt redan finns på Wikipedia. #

i ce cU b e n e Utr i n o- ob s e rvator i U m

» ice Cube är beläget vid den geo- grafiska sydpolen.

» detektorn består av en kubikmeter is belägen på mellan 1,5 och 2,5 kilometers djup.

» i isen finns kablar och över 5 000 optiska moduler som ska fånga upp ljusblixtar.

» Ungefär 300 forskare vid 43 institutioner från tolv länder deltar, bland annat Uppsala och Stock- holms universitet.

» en gång per år utlyses platser för övervintring. Det viktigaste är psyket, att man är frisk och att man kan hantera datorer och tekniska prylar.

» http://icecube.wisc.edu

V I K A N I N t e b A R A byG G A S A m h ä LLe t På D e t V I V e t I DAG

illustration av hur en neutrino passerar genom detektorn. 5 160 optiska modu-ler fångar upp ljusblixtar från partikelns krockar med atomkärnor i isen. Färgska-lan från rött till blått visar tiden för re-aktionerna och man kan utläsa riktning och energiinnehåll hos neutrinon.

Ill

us

tr

at

Ion

: Ic

ec

ub

e c

ol

la

bo

ra

tIo

n.

Hur kul får man ha det på jobbet? Nära på hur roligt som helst. Men ännu vikti-gare är känslan av meningsfullhet, att det man gör kommer till nytta och att man ser sin roll i flödet, från ax till limpa.

–Upplever man inte mening i jobbet så spelar det ingen roll hur glatt det är. Det goda resultatet kommer ändå inte att upp-nås, säger Samuel West, psykolog och fors-kare på Lunds universitet.

Han förklarar att arbetsglädje mer handlar om välbefinnande och harmoni än att befinna sig i ett ständigt lyckorus.

–Arbetsglädje hänger ihop med positiva saker, som engagemang, delaktighet och kreativitet.

våGa ta steGet

Samuel West slår ett slag för mer lekfullhet på jobbet. Hur kan det gå till?

–Gör något oväntat. Våga ta steget och kliv utanför din komfortzon. Kasta in en boll, bjud på en udda fika. Sätt en lösmus-tasch på alla vid nästa möte. Det kan ge oanade effekter på stämningen och det kreativa klimatet.

Han vill få fler att visa sin glädje på job-bet, inte minst chefen som anger tonen på en arbetsplats. Att vara lekfull är ett riskta-gande. Men även individen har ett ansvar

att visa arbetsglädje och vara frikostig med beröm och komplimanger, som många är svältfödda på.

–Alla vill skapa ett klimat för innova-tion, men de flesta misslyckas. Där är sig själva, delar med sig av sina ofärdiga idéer, vågar göra misstag och bejakar varandra har större chans att lyckas.

kränk inGen

Lekfullhet menar Samuel West stimulerar öppenhet och trygghet i gruppen. Men finns inte risken att seriositeten går förlorad?

–Det är möjligt att vara stressad och glad samtidigt. Med glädje klarar man också stressen bättre. Om man är lekfull i grunden är det lätt att växla spår och bli seriös. Motsatsen är mycket svårare.

Kan man gå för långt i sin iver att vara lekfull?

–Ja, om man bjuder sina kollegor på haschtårta som någon gjorde på en arbets-plats. Det får inte heller vara kränkande el-ler närma sig mobbning.

Hur får man med alla?–Det gäller att hitta på aktiviteter som

alla kan gilla. Det måste bygga på frivillig-het, man kan inte tvinga på någon att delta. Och alla gillar inte att gå på spa med sina kolleger.

stöd i ForskninGen

För moderna innovationsföretag är det viktigaste att personalen trivs. Sura miner hör inte hemma där. Det första man möts av på Spotifys kontor är ett biljardbord, där delar av personalen kopplar av.

–Det visar på vikten av att koppla av och leka för att sedan kunna vara kreativ och hitta lösningar på problem.

Det finns i stöd i forskningen för Sa-muel Wests teser. I försök på collagestu-denter i USA har man visat hur lekfulla möten kan ge bättre resultat. Nu har han i sin egen forskning undersökt om im-provisationsteater kan ha samma effekt på folk i arbetslivet.

–I nuläget kan jag inte säga mer än att resultaten ser lovande ut. Att dela en rolig och social upplevelse skapar trygg-het och engagemang. Det arbetslag som har gjort det ser av allt att döma ut att prestera bättre än de som inte delar den upplevelsen. #

n at U r v e ta r e38 n r 7 2 0 1 4

Bjud dina kollegor på rosa sockervadd på nästa projektmöte. Då händer oväntade saker som skapar en miljö för kreativitet och problemlösning, enligt psykologi- forskaren Samuel West.

Ha kul på jobbet och prestera bättre

m a n U a L e n

TEXT lar s-E r i k li lj E bäck i llUsTraTiON sara-mara / sÖD E r b E rG aG E NTU r

m e D G LäDj e K LAR AR mAN O C KSå

StR eS S e N bättR e

k a r r i ä r

39N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 4

F o r s k a r e n s t i p s

1. Våga vara lekfull och visa arbets- glädje. Det bygger relationer.

2. Gå utanför ramen och låt alla bära lösmustasch eller roliga hattar på arbetsmötet.

3. Uppmärksamma andra med beröm och komplimanger.

4. dela med dig av halvfärdiga idéer.

5. Fjärma dig från tråkmånskulturen.

K A R R I ä R

F r å G a e x P e r t e n :natu rvetar nas expe rte r svarar på Fråg or Från m e dle m mar na

du kan vara lugn. Den statliga lönega-rantin skyddar dig. I ett första steg kon-taktar du Naturvetarna och informerar oss om situationen. Sedan inleder vi en dialog med konkursförvaltaren, där vi bevakar dina intressen.

Gör en sammanställning av dina skul-der till företaget. I den ska finnas utebli-ven lön, semester, uppsägningstider och

Får jag ut min lön vid en konkurs?Företaget där jag jobbar har gått i konkurs. Vad händer med min lön, semester och annat?

synder på jobbet

utlägg för till exempel resor. Sammanställningen lämnas över till kon-

kursförvaltaren som ser till att pengarna betalas ut från den statliga lönegarantin, dock max fyra prisbasbelopp, motsvarande 177600 kronor 2014. Överskjutande belopp hamnar i konkursboet. Chansen för dig att få de pengarna är i de flesta fall liten.

Om problem uppstår i samband med det-ta och du inte får de pengar du har rätt till kan vi begära omprövning av konkurs-förvaltarens beslut.

Viktigt att veta vid en konkurs är att avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare sätts ur spel. Vid kon-kurs gäller lagen om anställnings-skydd. Notera också att bara inne-varande års och föregående års

semester ingår i fordran till arbetsgivaren. Det finns också en inskränkning i ersätt-ning av övriga fordringar. Det är bara utlägg gjorda de tre senaste månaderna innan konkursen som ersätts.

har du inget nytt jobb på gång anmäler du dig som arbetssökande på Arbetsför-medlingen och ansöker om ersättning från

a-kassan. Kom ihåg att du har en inkomstförsäkring genom Na-

turvetarna. Den ger dig 80 procent av hela din tidigare lön, upp till en månadsin-komst på 80 000 kronor, under ett halvår.

eLba abreUombUdsman På

natUrvetarna

Har du ännu inte svarat på årets löneenkät från Naturvetarna? Du har fortfarande chansen. Ditt svar är viktigt för att lönestatistiken ska bli tillförlitlig, till nytta för dig i löneförhandlingen.

Löneenkäten hittar du här:

www.naturvetarna.se/loneenkat

sista chansen att besvara löneenkäten

o e t i s k t ILm, Institute of Leader-ship & management, i england har frågat mer än 1 600 chefer om vad de upplevt av oetiskt beteende på ar-betsplatsen. För att minska synder på jobbet bör man ta fram etiska riktlinjer. här är listan:•Lögner för att dölja egna fel 72 %.•Prata illa om kollegor 68 %.•Skylla på någon annan om inte job-

bet blir gjort 67 %.•Ljuga för att dölja någon annans

misstag 63 %.•ta åt sig äran för det som andra har

gjort 57 %.•Låtsas vara sjuk för att kunna stan-

na hemma 56 %.•Ljuga om kunskap och erfarenhe-

ter 54 %.• Sno med sig billiga grejer

från jobbet 52 %. lel

n at U r v e ta r e40 n r 7 2 0 1 4

ANNA�ARKITEKT Regeringslöfte: Vill höja ersättningstaket i a-kassanGöran Arrius, Saco: Därför fortsätter AEA att växa

AEA INFORMERAR NR 4 2014

Anna Kåresjö tänkte sig en konstnärlig bana och i yrkeslivet hittade hon rätt inom arkitekturen

AEA Etta nr 4 2014 Ingenjšren.indd 1 2014-11-19 18:00

taket i a-kassan höjs till 25 000 kronor. Det har regeringen och Vänsterpartiet kommit överens om i budgetpropositionen. Frågan

avgörs av riksdagen efter den här tidningens pressläggning. Regeringen föreslår att taket höjs från 680 kronor till 910 kronor under de första

hundra dagarna. Därefter är ersättningen 760 kronor.Förändringen föreslås att träda i kraft 1 maj 2015. Det kommer

att belasta statskassan med 1,7 miljarder kronor i år och 2,3 miljarder kronor nästa år. lel

25 000 kronor

GILLALÖN

Se upp för penntjuven.

ANNA�ARKITEKT Regeringslöfte: Vill höja ersättningstaket i a-kassanGöran Arrius, Saco: Därför fortsätter AEA att växa

AEA INFORMERAR NR 4 2014

Anna Kåresjö tänkte sig en konstnärlig bana och i yrkeslivet hittade hon rätt inom arkitekturen

AEA Etta nr 4 2014 Ingenjšren.indd 1 2014-11-19 18:00

Tuffa år gav utdelning i yrkeslivet

Anna Kåresjö har alltid gillat att rita och måla, hon var bäst i klassen på det. Och det man tycker är roligt vill man förstås hålla på med. Samtidigt har Anna en pragmatisk syn på till-varon. Hon ville kunna få ett ”riktigt” jobb.

– Jag gick samhällsvetenskaplig linje, men med inriktning på multimedia, lite kul ville jag ju ha.

När hon tog studenten hemma i Tumba 2001 fyllde hon 20 och var ett år äldre än sina klasskamrater. Det där extra året hade Anna spenderat i Minnesota som utbytesstudent.

Och Anna ville se mer av världen. Hon jobbade i charken på Konsum, på Ikea, i Nord-eas kundtjänst, bodde hemma och sparade pengar. Sedan reste hon jorden runt, österut via Japan till Asien, Australien och Nya Zee-land.

– Jag kom hem på våren därpå och det var dags att börja plugga, men vad?

Konstnärlig inriktningAnna hittade en konstnärlig grundutbildning tänkt som förberedelse för högskolestudier i konst eller design.

– Under det året förstod jag att jag inte skulle bli konstnär, jag är absolut inte så fri i mitt skapande som man måste vara. Men så hade jag råkat läsa en artikel om arkitektyrket, det hade jag inte alls tänkt på, jag kände inte ens någon arkitekt.

Anna sökte och togs ut till det två dagar långa arkitektprovet på KTH.

– Vi fi ck en massa uppgifter, jag kommer ihåg två: att designa ett smycke och att ge förslag på ett torn till Venedig.

Anna kom in på första försöket. Framför henne låg fem års hårdkörning, utbildningen

är tuff . Det var vinna eller försvinna som gäll-de, godkänd eller ej.

– Jag gick två och ett halvt år, sedan tog jag ett par sabbatsår och gjorde praktik. Jag behövde skaff a mig en konkret bild av jobbet.

Anna åkte sex månader till London och praktiserade på DEGW, specialiserade på att designa kontor och med stora kunder runt om i världen – bland annat Google.

– Där upptäckte jag hur roligt det är med inredning, det tycker jag fortfarande.

Med den inriktningen kunde hon fortsätta under det följande praktikåret på Koncept Stockholm, som inte minst gav massor av vär-defulla kontakter, fl era jobbar hon med i dag.

– Och den allra sista tiden innan jag gick tillbaka till skolan var jag här, på Tengbom.

Anna gjorde sin andra halva av utbildning-en, mastersdelen, med inriktning på land-skapsarkitektur:

– Mitt sistahandsval, men det visade sig vara jättekul.

I hundra dagar jobbade hon med examens-arbetet.

– En serie stugor, som utslängda mitt i Tive-den, ett ”landskapshotell” med en arkitektur tänkt att förstärka naturupplevelsen i en urskog där kastblocken från istiden ligger huller om buller. Mina stugor hade en skev skala att för-hålla sig till, det var spännande. Fast förknippat med sjukt mycket ångest inför att projektet ju skulle bedömas.

Men Anna blev godkänd och 2011 hade hon sin examen. Efter att ha testat landskapsarki-tektens yrke helt kort, på Nivå i Stockholm, var hon tillbaka på Tengbom som projektanställd.

– Då hade jag förstått platsens betydelse, att arkitekturen har en stark relation till sin omgivning tycker jag är superviktigt!

Rita eget hus? Nej tack!Efter ännu en utvikning, till AG Arkitekter, har Anna Kåresjö i dag sin fasta plats på Tengbom.

– Tredje gången gillt, cirkeln är sluten. Just nu jobbar vi fyra stycken med att inreda Telia-Soneras nya huvudkontor som byggs ovanpå Mall of Scandinavia i Arenastaden. 46 000 kvadratmeter!

Anna har aldrig ångrat sitt yrkesval.Men åt sig själv skulle hon aldrig vilja rita

och bygga:– Hela processen verkar för omständlig

och jag vet av erfarenhet att det alltid blir fel-aktigheter och kompromisser i ett nybygge. Nej, vann jag mycket pengar skulle jag i stäl-let köpa ett stort funkishus och renovera det tidsenligt.

Medlemsporträttet. När Anna Kåresjö skulle välja väg efter skolan ville hon ha ett kreativt yrke. Hon slog in på konstnärsbanan - men såg snart sin begränsning. Tio år senare gick hon ut KTH som arkitekt, den perfekta kompromissen.

TEXT OCH FOTO: ANN SVALANDER

TiPSVar trevlig och hjälpsam mot alla – praktikanten kan bli din chef! Är du trevlig skaffar du dig goda kontakter.Men ta ingen skit, och jobba inte gratis, om det inte ingår i utbildningen.

Arbetslös i jul?Var snabb med att de-klarera dina kassakort i samband med årets jul- och nyårshelger eftersom de innehål-ler få vardagar då det är möjligt att betala ut pengar. Se www.aea.se/utbetalning för mer information.

Regeringen vill höja a-kassetaketRegeringen föreslår att taket i arbetslöshets-försäkringen höjs från 680 kronor till 910 kr/dag de första 100 dagarna från 1 maj 2015. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson säger att värdet av a-kassan urholkats men att höjningen gör att det återigen blir en inkomstrelaterad försäkring.

AEA-info i mejlenVill du hellre ha AEA informerar elektroniskt i mejlen? Anmäl dig på www.aea.se/anmal

Nu har AEA

675 000 medlemmarArbetslösheten i Akademikernas a-kassa är 2 %Arbetslösa i september: 9 073 (1,3 %)Programdeltagare 4 579 (0,7 %)

http://www.arbetsformedlingen.se

Kom ihåg din aktivitetsrapport!

Hälsningar

Kom ihåg att aktivitetsrapportera!

Namn: Anna Kåresjö.Ålder. 33 år.Bor: Vällingby.Familj: Man och 1-årig dotter.Intressen: Fynda 50-/60-tal på loppis, baka, renovera hus, vara ute på landet och i skog och mark och t ex plocka svamp.

Komiker intervjuarLyssna på när Simon Svensson, en något cynisk komiker, inter-vjuar om kunskap. Det blir inte bara intres-santa, utan roligt också när han samtalar med en ärekebiskop, en GD, en före detta kriminell med flera. Intervjuerna hittar du på www.aea.se/lyssna

AEA Mitten nr 4 2014 Ingenjšren.indd 1 2014-11-19 18:01

Tuffa år gav utdelning i yrkeslivet

Anna Kåresjö har alltid gillat att rita och måla, hon var bäst i klassen på det. Och det man tycker är roligt vill man förstås hålla på med. Samtidigt har Anna en pragmatisk syn på till-varon. Hon ville kunna få ett ”riktigt” jobb.

– Jag gick samhällsvetenskaplig linje, men med inriktning på multimedia, lite kul ville jag ju ha.

När hon tog studenten hemma i Tumba 2001 fyllde hon 20 och var ett år äldre än sina klasskamrater. Det där extra året hade Anna spenderat i Minnesota som utbytesstudent.

Och Anna ville se mer av världen. Hon jobbade i charken på Konsum, på Ikea, i Nord-eas kundtjänst, bodde hemma och sparade pengar. Sedan reste hon jorden runt, österut via Japan till Asien, Australien och Nya Zee-land.

– Jag kom hem på våren därpå och det var dags att börja plugga, men vad?

Konstnärlig inriktningAnna hittade en konstnärlig grundutbildning tänkt som förberedelse för högskolestudier i konst eller design.

– Under det året förstod jag att jag inte skulle bli konstnär, jag är absolut inte så fri i mitt skapande som man måste vara. Men så hade jag råkat läsa en artikel om arkitektyrket, det hade jag inte alls tänkt på, jag kände inte ens någon arkitekt.

Anna sökte och togs ut till det två dagar långa arkitektprovet på KTH.

– Vi fi ck en massa uppgifter, jag kommer ihåg två: att designa ett smycke och att ge förslag på ett torn till Venedig.

Anna kom in på första försöket. Framför henne låg fem års hårdkörning, utbildningen

är tuff . Det var vinna eller försvinna som gäll-de, godkänd eller ej.

– Jag gick två och ett halvt år, sedan tog jag ett par sabbatsår och gjorde praktik. Jag behövde skaff a mig en konkret bild av jobbet.

Anna åkte sex månader till London och praktiserade på DEGW, specialiserade på att designa kontor och med stora kunder runt om i världen – bland annat Google.

– Där upptäckte jag hur roligt det är med inredning, det tycker jag fortfarande.

Med den inriktningen kunde hon fortsätta under det följande praktikåret på Koncept Stockholm, som inte minst gav massor av vär-defulla kontakter, fl era jobbar hon med i dag.

– Och den allra sista tiden innan jag gick tillbaka till skolan var jag här, på Tengbom.

Anna gjorde sin andra halva av utbildning-en, mastersdelen, med inriktning på land-skapsarkitektur:

– Mitt sistahandsval, men det visade sig vara jättekul.

I hundra dagar jobbade hon med examens-arbetet.

– En serie stugor, som utslängda mitt i Tive-den, ett ”landskapshotell” med en arkitektur tänkt att förstärka naturupplevelsen i en urskog där kastblocken från istiden ligger huller om buller. Mina stugor hade en skev skala att för-hålla sig till, det var spännande. Fast förknippat med sjukt mycket ångest inför att projektet ju skulle bedömas.

Men Anna blev godkänd och 2011 hade hon sin examen. Efter att ha testat landskapsarki-tektens yrke helt kort, på Nivå i Stockholm, var hon tillbaka på Tengbom som projektanställd.

– Då hade jag förstått platsens betydelse, att arkitekturen har en stark relation till sin omgivning tycker jag är superviktigt!

Rita eget hus? Nej tack!Efter ännu en utvikning, till AG Arkitekter, har Anna Kåresjö i dag sin fasta plats på Tengbom.

– Tredje gången gillt, cirkeln är sluten. Just nu jobbar vi fyra stycken med att inreda Telia-Soneras nya huvudkontor som byggs ovanpå Mall of Scandinavia i Arenastaden. 46 000 kvadratmeter!

Anna har aldrig ångrat sitt yrkesval.Men åt sig själv skulle hon aldrig vilja rita

och bygga:– Hela processen verkar för omständlig

och jag vet av erfarenhet att det alltid blir fel-aktigheter och kompromisser i ett nybygge. Nej, vann jag mycket pengar skulle jag i stäl-let köpa ett stort funkishus och renovera det tidsenligt.

Medlemsporträttet. När Anna Kåresjö skulle välja väg efter skolan ville hon ha ett kreativt yrke. Hon slog in på konstnärsbanan - men såg snart sin begränsning. Tio år senare gick hon ut KTH som arkitekt, den perfekta kompromissen.

TEXT OCH FOTO: ANN SVALANDER

TiPSVar trevlig och hjälpsam mot alla – praktikanten kan bli din chef! Är du trevlig skaffar du dig goda kontakter.Men ta ingen skit, och jobba inte gratis, om det inte ingår i utbildningen.

Arbetslös i jul?Var snabb med att de-klarera dina kassakort i samband med årets jul- och nyårshelger eftersom de innehål-ler få vardagar då det är möjligt att betala ut pengar. Se www.aea.se/utbetalning för mer information.

Regeringen vill höja a-kassetaketRegeringen föreslår att taket i arbetslöshets-försäkringen höjs från 680 kronor till 910 kr/dag de första 100 dagarna från 1 maj 2015. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson säger att värdet av a-kassan urholkats men att höjningen gör att det återigen blir en inkomstrelaterad försäkring.

AEA-info i mejlenVill du hellre ha AEA informerar elektroniskt i mejlen? Anmäl dig på www.aea.se/anmal

Nu har AEA

675 000 medlemmarArbetslösheten i Akademikernas a-kassa är 2 %Arbetslösa i september: 9 073 (1,3 %)Programdeltagare 4 579 (0,7 %)

http://www.arbetsformedlingen.se

Kom ihåg din aktivitetsrapport!

Hälsningar

Kom ihåg att aktivitetsrapportera!

Namn: Anna Kåresjö.Ålder. 33 år.Bor: Vällingby.Familj: Man och 1-årig dotter.Intressen: Fynda 50-/60-tal på loppis, baka, renovera hus, vara ute på landet och i skog och mark och t ex plocka svamp.

Komiker intervjuarLyssna på när Simon Svensson, en något cynisk komiker, inter-vjuar om kunskap. Det blir inte bara intres-santa, utan roligt också när han samtalar med en ärekebiskop, en GD, en före detta kriminell med flera. Intervjuerna hittar du på www.aea.se/lyssna

AEA Mitten nr 4 2014 Ingenjšren.indd 1 2014-11-19 18:01

Utges av akademikernas a-kassaansvarig utgivare: Annika Stenberg e-post: annika.stenberg@aea.se telefon: +46(0)8 412 33 63

– Akademikernas a-kassa växer rejält och har fått 34 500 nya med-lemmar de senaste 12 månaderna – nettoökningen är 1 000-2 000 per månad. Den goda utvecklingen beror förstås på att akademikerna blir fler, men inte bara på det. De som söker medlemskap gör det för att de har behovet av att skydda sin vardagsekonomi ifall de skulle bli arbetslösa. Konkret kan det inne-bära att man vågar köpa en bostad, byta jobb eller vidareutbilda sig, säger Göran Arrius som är kassans ordförande.

– Och a-kassan är ju grunden för de inkomstförsäkringar som ingår i många förbundsmedlemskap vilket också är ett viktigt incitament för att gå med. Vi har låg avgift tack vare att vi har många medlemmar att sprida riskerna på och en ef-fektiv administration. Vi har korta handläggningstider och dessutom vet vi genom undersökningar att det är lätt att komma i kontakt med vår trevliga och kunniga personal. Allt detta sammantaget gör oss till det självklara valet för alla yrkes-verksamma akademiker, säger Göran Arrius.

ring oss om du riskerar att bli ar-betslös. Vi hjälper dig med vad du behöver veta och lotsar dig genom din ansökan om ersättning. Ta också reda på om du har andra försäk-ringar som du kan få ifrån när du blir arbetslös, t ex via trygghetsavtal eller fackförbund.

sök jobb och ta all hjälp som du kan få med att skriva ansökan och CV. Berätta för din omgivning att du sö-ker nytt jobb – de flesta får jobb via kontakter.

anmäl dig på arbetsförmedlingen din första arbetslösa dag och ta reda på hur du ska aktivitetsrapportera. Du kan bara få pengar för dagar som du är anmäld.

anmäl dig på www.aea.se/Minasidor för att kunna skicka in blanketter och de kassakort som är underlag för utbetalningarna från a-kassan.

Om ersättning: Efter 7 karensdagar kan man få upp till fem ersättnings-dagar per vecka. Högsta dagpen-ning är 680 kronor, ersättningen är skattepliktig och pensionsgrundande. Ersättningsperioden är 300 dagar, med 150 dagar extra till föräldrar med barn under 18 år.

A-kassan ger trygghet i förändring

Göran Arrius är ordförande i Saco och i Akademikernas a-kassa.

TipsOm du blir arbetslös

1

2

3

4

5

FakTaMed nära 675 000 medlemmar är Aka-demikernas största kassan någonsin i Sverige. För 90 kr/mån kan akademiker gå med och vara med hela arbetslivet. 75 % av medlem-marna är också med i något av Saco-förbunden eller i Vårdförbundet som erbjuder inkomst-försäkringar som kompletterar a-kassan.

AEA sista nr 4 2014 Ingenjšren.indd 1 2014-11-19 18:02

K A R R I ä R

Patriq FagerstedtNytt jobb: Forskningsse-kreterare på Ve-tenskaps-rådet samt i

sekretariatet för jPIAmR, joint Programming Initiative for Anti-microbial Resistance, på VR.

tidigare jobb: Samordnare på avdelningen för forskningsstöd på Karolinska institutet.

Utbildning: Postdoktorala stu-dier på universitetet i Anwerpen och Karolinska Institutet, doktor i

Vad gör du i ditt jobb? – jag är chef på jordavdelningen. Vi tar emot jord och vatten som är så pass förorenat så det inte får ligga kvar där människor rör sig och vistas. Vi utför både sanering och tar emot, sorterar och behandlar förorenade material och vatten. Sakab är ensam i Sverige om att ta hand om riktigt höga halter av exempelvis PCb från byggnadsmaterial eller mark. De farligaste föroreningarna eldas i vår anläggning i Norrtorp och blir energi.Varför sökte du den här tjänsten? – jag sökte aldrig jobbet utan jag blev faktiskt uppringd. jag har frågat hur de hittade mig men de vill inte berätta. Det är ett utvecklande jobb

”Jag är på rätt plats”P å N y t t j o B B

F L e r P å n y t t J o b b

medicinsk vetenskap (neurove-tenskap), samt kemistlinjen på Stockholms universitet.

mikael KarlssonNytt jobb: Senior advisor på konsult- bolaget 2050.

tidigare jobb: Ordförande för Naturskydds-föreningen.Utbildning: Agronom och PhD i miljö- och energisystem från Karlstads universitet.

emmy SandbergNytt jobb: Nordisk produkt-utvecklare i team Axa på

Lantmännen Cerealia (ett vik till och med januari 2016).

tidigare jobb: Inköpsanaly-tiker på Lantmännen gemen-samma funktioner.

Utbildning: Nutritionist.

För geologen cecilia Jansson är jobbet inte bara ett jobb. det är ett intresse som alltid funnits där. i sin nya tjänst som chef på jordavdel-ningen på sakab får hon bidra till att hitta nya lösningar för återvin-ning av förorenade naturresurser.

45n at U r v e ta r en r 7 2 0 1 4

där vi även ska hitta nya behandlingsmetoder. jämfört med konsultbranschen där jag jobbat tidigare är det spännande att jobba med entre-prenad. I skarpt läge är det verkligen fara för miljön. Då är det snabba beslut som gäller. Vad gör dig passionerad för mark- och vattenfrågor?– miljöintresse har jag alltid haft, det är inte bara ett jobb för mig. jag samlar stenar och mineraler och reser gärna för att besöka geo-logiska sevärdheter. jag är på rätt plats och har valt rätt utbildning. Däremot visste jag inte riktigt vad jag kunde jobba med när jag började

läsa geologi, jag läste bara utifrån mitt intresse.Största utmaningen i ditt jobb? – Att implementera vår nya strategi. Vi har alltid jobbat utifrån återvinning och kretsloppstänket men nu är det mer uttalat och vi ska satsa på att hitta nya användningsområden. behandlat ma-terial ska återvinnas och bli en resurs på annat sätt. Vi vill ta vår del i avfallshanteringen och inte flytta på problemet så att våra barn får ta hand om det.Hur är det att vara chef? – Det är första gången för mig så det är med skräckblandad glädje. Det är en omställning att sitta på andra sidan i projekten där jag nu är på utförarsidan. men jag känner mig trygg då jag har en bra grupp som är väl sammanhållen. Som chef tycker jag det är viktigt att vara öppen, ly-hörd, tydlig och tillgänglig. Det har jag alltid tjatat på mina chefer om. ett råd till andra naturvetare som letar jobb? – Att våga marknadsföra dig och berätta att vad du är bra på. Ring upp och prata med arbetsgi-vare för att visa vem du är och att du är intres-serad. Jr

Cecilia jansson

anne HeinoNytt jobb: trädgårds-chef på huge fastigheter.

tidigare jobb: Utbildare på Grönlunds.

Utbildning: Landskaps-ingenjör.

fo

to

: P

er

-An

de

rs

s

jö

qu

ist

Utges av akademikernas a-kassaansvarig utgivare: Annika Stenberg e-post: annika.stenberg@aea.se telefon: +46(0)8 412 33 63

– Akademikernas a-kassa växer rejält och har fått 34 500 nya med-lemmar de senaste 12 månaderna – nettoökningen är 1 000-2 000 per månad. Den goda utvecklingen beror förstås på att akademikerna blir fler, men inte bara på det. De som söker medlemskap gör det för att de har behovet av att skydda sin vardagsekonomi ifall de skulle bli arbetslösa. Konkret kan det inne-bära att man vågar köpa en bostad, byta jobb eller vidareutbilda sig, säger Göran Arrius som är kassans ordförande.

– Och a-kassan är ju grunden för de inkomstförsäkringar som ingår i många förbundsmedlemskap vilket också är ett viktigt incitament för att gå med. Vi har låg avgift tack vare att vi har många medlemmar att sprida riskerna på och en ef-fektiv administration. Vi har korta handläggningstider och dessutom vet vi genom undersökningar att det är lätt att komma i kontakt med vår trevliga och kunniga personal. Allt detta sammantaget gör oss till det självklara valet för alla yrkes-verksamma akademiker, säger Göran Arrius.

ring oss om du riskerar att bli ar-betslös. Vi hjälper dig med vad du behöver veta och lotsar dig genom din ansökan om ersättning. Ta också reda på om du har andra försäk-ringar som du kan få ifrån när du blir arbetslös, t ex via trygghetsavtal eller fackförbund.

sök jobb och ta all hjälp som du kan få med att skriva ansökan och CV. Berätta för din omgivning att du sö-ker nytt jobb – de flesta får jobb via kontakter.

anmäl dig på arbetsförmedlingen din första arbetslösa dag och ta reda på hur du ska aktivitetsrapportera. Du kan bara få pengar för dagar som du är anmäld.

anmäl dig på www.aea.se/Minasidor för att kunna skicka in blanketter och de kassakort som är underlag för utbetalningarna från a-kassan.

Om ersättning: Efter 7 karensdagar kan man få upp till fem ersättnings-dagar per vecka. Högsta dagpen-ning är 680 kronor, ersättningen är skattepliktig och pensionsgrundande. Ersättningsperioden är 300 dagar, med 150 dagar extra till föräldrar med barn under 18 år.

A-kassan ger trygghet i förändring

Göran Arrius är ordförande i Saco och i Akademikernas a-kassa.

TipsOm du blir arbetslös

1

2

3

4

5

FakTaMed nära 675 000 medlemmar är Aka-demikernas största kassan någonsin i Sverige. För 90 kr/mån kan akademiker gå med och vara med hela arbetslivet. 75 % av medlem-marna är också med i något av Saco-förbunden eller i Vårdförbundet som erbjuder inkomst-försäkringar som kompletterar a-kassan.

AEA sista nr 4 2014 Ingenjšren.indd 1 2014-11-19 18:02

i tidningen och på webben lyfter vi naturvetare som tagit ett nytt

steg i karriären. tipsa om ditt nya jobb på www.naturvetarna.se/nytt-jobb

Har Du ockSå nytt joBB?

ag har en bråkdel av en sekund på mig att få er att lyssna på mig.”

Så öppnade Morgan Borg, författare och förändring-

scoach, sitt föredrag för chefer inom Na-turvetarna. Han hänvisar till vetenskapen och våra nedärvda beteenden, som förkla-ras med spegelneuroner i hjärnan. De får oss att blixtsnabbt skilja på gott och ont, liksom vad som är genuint och inte.

Få med På tåGet

Han har mångårig erfarenhet av föränd-ringsprocesser i företag, både inom for-donsindustrin och läkemedelsbranschen. Två av tre förändringar, som fusioner mel-lan olika företag eller enheter, går fel.

– Vi glömmer den viktigaste faktorn, att få med människor på tåget. Då spelar det ingen roll hur många tjusiga power-points man visar upp. Det handlar om att vara känslomässigt närvarande och möta medarbetarna på djupet.

n at U r v e ta r e46 n r 7 2 0 1 4

L e d a r s k a P

Med en inre kompass och koll på egna värderingar blir du mer genuin som ledare. Fler kommer att följa dig och du får lättare att fatta svåra beslut, enligt Morgan Borg som talade på natur-vetarnas Leadership Friday i oktober. T E X T L a r s - E r i k L i L j E b ä c k

J

Den inre kompassenleder rätt

Det är här den inre kompassen kom-mer in i bilden.

– Du måste själv bottna i en värde-grund som får dig att tro på det du gör och som motiverar dig.

Hans budskap är att man tar reda på sin värdegrund, allt från människosyn och etiskt förhållningssätt till viljan att göra gott och annat som är viktigt för en.

– Min livsuppgift är att tala till männis-kors känslor för att få ett bättre arbetskli-mat, vilket skapar värden för organisatio-nen. Det driver mig i mitt jobb. För andra kan det handla om helt andra saker, som att vara volontär och åka till Afrika och bekämpa ebola, med risk för sitt eget liv.

resULtat i FokUs

Morgan Borg ger aldrig avkall på prestation och resultat, som är det överordnade målet.

– Jag ser och gillar dig som människa, men du ska också prestera när du är på jobbet.

”Vi fick medarbetarna att känna ansvar och

vilja att bidra”

morgan Borg signerar sin nya bok.

Den inre kompassenleder rätt

K A R R I ä R

47n at U r v e ta r en r 7 2 0 1 4

Att det är värdeskapande att job-ba med den inre kompassen visar han med ett exempel från läkeme-delsvärlden. När ett företag blev uppköpt stod fabriken i Sverige in-för hotet att läggas ner.

– Efter att ha bytt ut halva led-ningsgruppen fick vi igång en pro-cess där vi jobbade med mjuka vär-den och skapade en kultur i världs-klass. Vi fick medarbetarna att kän-na ansvar och vilja att bidra.

nyFiken På FoLk

För att få med folk i förändring an-vänder Morgan Borg de tre honnörs-orden: närvaro, respekt och empati.

– Med den egna värdegrun-den som plattform är jag nyfiken på människor och är närvarande i mötet. I respekten ligger att alla medarbetare är lika mycket värda.

FORtSättNING På NäStA SIDA

ta reda på din värdegrund innan du pekar ut färdriktningen. anki nilsson, dispu-

terad biolog, tidigare vd i ett mindre bio-teknikbolag

– Viktigt att vara sann både mot sig själv och andra. Att ge positiv feedback utan att mena det genomskådas. jag är den raka typen som

kanske låter mer barsk än jag är. Det gäller också att kunna tala om saker som är jobbiga.

Lotta klinge Härberg, verksamhetschef för dietistkliniken på karolinska universi-tetssjukhuset

– medarbetarna är det vik-tigaste vi har. Som ledare måste jag förstå min roll och skapa motivation i för-ändringsprocesser. För att nå resultat måste jag ha medarbetarna med mig. jag gillar de enkla råden som att visa glädje och känsla.

Vad tycker du om leadership Friday?– ett enkelt sätt att få näring för kropp och knopp. ett bra format och trevligt avslut på veckan. Så jag kommer tillbaka!

Vad tar du med dig från seminariet?

n at U r v e ta r e48

K A R R I ä R

borde vi ha en krisplan?

du tar upp något som inom ledarskap kallas the *crucial point, prövningens punkt, eller det är i motgång ledarskap prövas. Det är det absolut svåraste tillfäl-let för en chef, därför att man måste age-ra, fast man inte vet hur man skall agera.

eLisabet

enGdaHL Linder

ombudsman för chefer på Naturvetarna

Att inte agera är också ett aktivt be-slut. Detta är punkten då ditt ledarskap kommer att utvärderas. Det är då du syns och det som man kommer ihåg.

en krissituation är en sådan hän-delse. Några mycket tydliga exempel på the ”crucial point”* är tsunamin, och Lottie Knutsons agerande som chef på Fritidsresor eller oljeläckan i mexikan-ska golfen när ordförande Carl-henric Svanberg, ordförande för bP, pratade om ”the small people”.

Att ha en krisplan, med en tydlig organisation, med vem som gör vad, vid oförutsedda händelser är idag helt nödvändigt. en krissituation kan vara information som sprids som en löpeld i sociala medier. eller allvarliga arbets-

miljöproblem eller brottslighet som upp-märksammas eller en olycka.

Du är som vd företagets ansikte utåt och det är du som kommer att utvärderas, oavsett vems felet är.

* The crucial point, John.C.maxwell

n r 7 2 0 1 4

c H e F S F r å g a n

jag är nybliven vd för ett mindre, men starkt växande företag och har funderat på behovet av en krisplan. jag har i min närhet sett, att chefer som inte kan han-tera kriser, ofta får sluta i förtid.

Det skapar en trygg och kreativ miljö. Människor utan medkänsla borde inte finnas i toppskiktet bland chefer.

sPeGeLneUronerna

avsLöJar diG

”Att bli en öppen ledare handlar inte om att använda en metod. Utan lös-ningen är att bli medveten om mina djupaste värderingar om mig själv och för andra”, skriver han i sin bok Den inre kompassens makt.

– Om jag inte själv är medveten om mina värderingar kommer jag att bli av-slöjad om jag uttrycker något jag innerst inne inte kan stå för. Då finns risken att min sympatiska utstrålning går förlorad.

Så återigen handlar det om att vara genuin i sitt uppträdande. Något annat kommer att avslöjas. Även de jobbiga frågorna ska upp på bordet, enligt Mor-gan Borg, allt från att någon inte levere-rar eller brister i kompetens till att rela-

tionerna inte fungerar och att medar-betare känner sig utanför gruppen.

– Spegelneuronerna avslöjar dig om du uppträder under falsk flagg. Därför är det så viktigt att ha gjort hemläxan och tagit reda på sina värderingar för att till fullo kunna använda den intre kompassen som ett verktyg att leda.

Han påminner om att glädje i jobbet motiverar, liksom att tala om tidigare framgångar. #

Boka in kommande leadership Friday

elizabeth Kuylenstierna Feedback 23 januari: Stockholm

morgan Borg Den inre kompassens makt 20 februari: Göteborg

Bengt Kallenberg Laget framför jaget 20 mars: Stockholm

morgan Borg Den inre kompassens makt 24 april: malmö

Bengt Kallenberg Laget framför jaget 8 maj: Göteborg

Boktips för den som vill lära mer om sig själv.

k a r r i ä r

49N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 4n at U r v e ta r e49 n r 7 2 0 1 4

k a L e n d e r

LäS m e R På: www.naturvetarna.se/Kalender Där uppdaterar vi fortlöpande med nya aktiviteter.

mer information och anmälan på www.naturvetarna.se

inspiration Under våren kan hålls Akademi-kerkompetens i Stockholm, Göteborg, malmö, halmstad, Norrköping, Gävle, Luleå, Uppsala, Lund och Västerås. Datumen sätts i mitten av december. Kika in här för mer information www.naturvetarna.se/kalender

akademikerkompetens

Datum med rosa färg är kurser specifikt för förtroendevalda.

Utveckling Lotta Fogels föreläsning berör följande ämnen: att vara chef och ledare, ledar-stil och självkännedom, situations-/individan-passat ledarskap och att prioritera sin tid och hantera press och prestation. Anmälan sker två månader i förväg på www.saco.se

Ny som chef

marknadsföring Vilka är dina viktigaste kunder? Vilka utmaningar har dessa kunder? Vilket specifikt värde erbjuder du som är unikt i din bransch? hur säljer du ditt unika värde på två minuter? Affärscoachen Niklas eriks-son föreläser om hur man marknadsför sitt va-rumärke och sin affärsidé. Anmälan sker två månader i förväg på www.saco.se

att driva företagN y S O m C h e F

12/3 Västerås

19/3 lund

15/4 Göteborg

6/5 UmeåN O V e m b e R

At t D R I VA F Ö R e tA G

12/3 Västerås

19/3 lund

15/4 Göteborg

6/5 Umeå

FA C K L I G A K U R S e R

22/1 Stockholm – Utbildning löne- processen

2-6/2 Vaxholm – UGL: Utbildning i ledarskap & medarbetarskap

18-19/2 Stockholm – Facklig grund-kurs statlig sektor

10/3 Stockholm – Utbildning i förhandling

24-25/3 Stockholm – Facklig grund-kurs privat sektor

5/5 Stockholm – Fackligt ledarskapP

7/5 Stockholm – Kurs för arbetsmiljö-ombud

18-22/5 Vaxholm – UGL: Utbildning i ledarskap & medarbetarskap

20-21/2 Stockholm – Facklig grund-kurs kommun- och landstingssektor

L e A D e R S h I P F R I D Ay

23/1 Stockholm elizabeth Kuylenstierna: Feedback

20/2 Göteborg morgan borg: Den inre kompassens makt

20/3 Stockholm bengt Kallenberg: Laget framför jaget

24/4 malmö morgan borg: Den inre kompassens makt

8/5 Göteborg bengt Kallenberg: Laget framför jaget

C h e F S F R e D A G

30/1 Örebro

6/2 Stockholm (prel)

13/2 Göteborg (prel)

27/2 malmö (prel)

6/3 eskilstuna

13/3 Umeå

20/3 Norrköping

27/3 jönköping

17/4 Gävle

24/4 Sundsvall

22/5 Göteborg (prel)

29/5 Stockholm (prel)

Boka in vårens seminarier och kurser! Nedan ser du några av Naturvetarnas aktiviteter. mer information och anmälan på www.naturvetarna.se/Kalender

Nytt år – nya möjligheter att lägga in i almanackan.

2015Januari

December

februari

1

2

3

4

5

6

7

8

910

1112

1314

1516

17

1819

2021

2223

24

2526

2728

2930

31

jobba på arbetsplatser som har kollektiv- avtalad tjänstepension. då kan du vara lugn.

K A R R I ä R

Gästkrönika

Jag liksom många andra ser fram emot livet som pensionär. Det är då vi får tid att förverkliga drömmar, umgås med dem vi tycker om, kanske resa. På jobbet pratar jag pension jämt och ständigt, men då kanske främst för att det är det jag jobbar med.

Men så fort jag börjar prata om de pengar som ska utgöra pensionen övergår människors positiva känsla i frustration och oro. Och värre blir det. ju mer som sägs och skrivs om pension, desto större blir förvirringen. Den tunga känslan av ett ogenom-trängligt system fullt av fallgropar le-der många gånger till passivitet eller felaktiga beslut. tänk så fel det är.

Jag tror inte att orsaken till att människor blir förvirrade och oro-liga av att tänka på pensionen är att de lider brist på information. Snarare tvärtom. Vi blir uppvaktade av ban-ker, försäkringsbolag och rådgivare som erbjuder sina tjänster och pro-dukter. hundratals sanningar sprids om vad som är viktigast att ta tag i. Pensionen beskrivs som så svår och ogenomtränglig att fatta beslut om, att man absolut måste ha hjälp. hjälp

som gärna kostar en rundlig summa i form av pengar som dras från din pen-sion. Antingen som synliga avgifter eller som osynlig provision när du väljer det al-ternativ som rådgivaren förespråkar.

Det är ett i grunden felaktigt påstående att man måste engagera sig för att få en vettig pension. Du får pension vare sig du engagerar dig eller inte. Den svenska pensionsmodellen bygger nämligen på en

enkel princip: sambandet mellan av-lönat arbete och pension. ju längre arbetsliv och ju högre lön desto större pension. Visserligen finns det ett tak för intjänandet inom den allmänna pensionen, men det tar den kollek-tivavtalade tjänstepensionen höjd för. De som tjänar mer än taket på 36000 kompenseras med en högre andel tjänstepension.

Visst har du möjlighet att göra din pension ännu bättre och anpassad efter din egen situation om du läg-ger lite tid på den. Du kan välja spa-rande med låga avgifter (smartare än att jaga runt efter den högsta förvän-tade avkastningen) och du kan se till att du inte är överförsäkrad. men mitt bästa tips för att få en god pension har ett betydligt mänskligare per-spektiv. Att genomföra det kan vara nog så svårt, men att begripa det är knappast svårt.

Ta hand om din hälsa så att du kan satsa på ett långt arbetsliv. jobba hel-tid i så stor utsträckning som möjligt. jobba på arbetsplatser som har kol-lektivavtalad tjänstepension. enklare – och svårare – än så blir det inte.

anna allerstrand, pensionsspecialist

på PtK

att jobba länge lönar sig – oro gör det inte

n at U r v e ta r e50 n r 7 2 0 1 4

51n at U r v e ta r en r 7 2 0 1 4

KUNGÖRELSEGÅLÖSTIFTELSEN ledigkungör härmed stipendier ur SIXTEN GEMZÉUS STIFTELSE, samt stipendier ur GÅLÖSTIFTELSEN, STIPENDIUM FÖR HÖGRE UTLANDSSTUDIER, för

utbildningsåret 2015/2016.

Stipendierna skall främja självständiga teoretiska eller praktis-ka studier i första hand utom landet. Sökande skall ha god karaktär och utmärkt begåvning. Studierna/forskningen skall vara av stort allmänt intresse. Vi ser helst att stipendiet stödjer en längre vistelse (ett år) vid ett utländskt universitet, men un-dantag kan förekomma. För utlandsvistelse i form av kortvarigt forskningsutbyte, konferens, fältarbete, workshop mm, se vår hemsida angående stipendium för studieresa!Övre åldersgräns är 32 år. Det förutsätts att sökanden avlagt lägst en akademisk grundexamen (180 hp) eller har motsvarande praktisk utbildning. Stipendium ur Sixten Gemzéus stiftelse kan tilldelas sökanden från hela landet medan Gålöstiftelsens stipendium för högre utlandsstudier endast kan tilldelas sökande från Storstockholm (undantaget Norrtälje, Nykvarn, Nynäshamn

och Södertäljes kommuner).

Ansökningsblankett och information om vilka bilagor som skall bifogas finns tillgängligt på Gålöstiftelsens och Sixten Gemzéus stiftelses hemsida www.galostiftelsen.se/ www.gemzeusstiftelse.se från 10 november 2014! Observera att i år görs ansökan via Gålöstiftelsens hemsida! Ansökan skall vara oss

tillhanda senast den 19 januari 2015 !

Gålöstiftelsens kansli, telefon: 08-651 41 63, lämnar vid behov ytterligare upplysningar. Frågor kan också ställas via e-post:

info@gemzeusstiftelse.se

Stockholm i oktober 2014STYRELSEN

Examensring för Biomedicinska Analytiker som medlem köper du den via Naturvetarna!

Skicka din beställning till: profession@naturvetarna.seSkriv namn, personnummer/medlemsnummer, leveransadress, examensår och ange storlek. Levereras mot postförskott. Leveranstid cirka 3 veckor.

15% i rabatt som medlem (Ordinarie pris 5.680 kronor)

HälS N i NGar F råN ValB e r e dN i NG e N:

drF är en mycket aktiv förening som arbetar för att stärka dietistens yrkesroll och nätverk. Genom att vara verksam i DRF kan Du vara med och påverka arbetet med det Du tycker är viktigast.

du behöver ingen erfarenhet eller förkunskaper om styrelsearbete. Det viktigaste är engagemang och driv, samt förstås tankar om vad du vill förbättra i dietisters arbetssituation. Genom att engagera dig är du med och bygger framtidens DRF.

Några av förbundets stora frågor är att bredda kompe-tensområdet, hjälpa medlemmar att få tjänster inom nya områden, samt synliggöra vår kompetens. Läs mer om vårt arbete på www.drf.nu.

enligt stadgarna kommer det att väljas 3 ledamöter för styrelsen samt flera övriga poster på årsmötet under våren 2015. Arbetet är ideellt. Geografisk spridning och yrkesinriktning beaktas.

Har du några funderingar, välkommen att kontakta valberedning.drf@gmail.com

Vill du nominera dig själv eller någon annan? maila namn, arbete, bostadsort, kontaktuppgifter och gärna lite bakgrundsinformation till adressen ovan. Personen måste vara medlem i DRF.

Ulrika Sundin Wennergren (Ordförande), jeanette Pettersson, eva Rise och hanna Settergren.

Var m e d oCH UtVeCKla

dr F

Vem blir årets agronom 2015?

agronomförbundet delar årligen ut agronompriset ”årets agronom” till en person som är en god ambassadör för agronomkåren. mottagaren kan verka på det regionala, nationella eller internationella planet.

Känner du någon som du vill nominera till utmärkelsen årets agronom 2015? Skicka din nominering till agron-omförbundets ordförande senast den 15 januari 2015.

För mer info, se hemsidan: www.agronomforbundet.se.

n at U r v e ta r e52 n r 7 2 0 1 4

Theres Lundahl menar att ju fler studenter som engagerar sig desto lättare att kunna påverka i frågor som är viktiga för naturvetare.

– Vi fortsätter att jobba med arbetslivs-anknytning som många utbildningar mås-te bli bättre på. Att få inblickar och kon-takt med den arbetsmarknad som väntar

är viktigt för att veta vilka krav som ar-betslivet ställer.

HåLLbarHet

Ännu en hjärtefråga är att kommunicera och nå ut med naturvetares frågor till omvärlden, som till exempel ett hållbart samhälle. En viktig fråga är också kvali-teten i utbildningarna.

– Vi vill slå vakt om kopplingen till forskningen och mötet med forskare. Det är nödvändigt för att studenterna ska få aktuell kunskap och senaste nytt inom forskningsvärlden.

artister För miLJön

Under paneldebatten med bland andra meteorologen Pär Holmgren blev det tydligt att engagemang kan göra skillnad. Som naturvetare har han dragit nytta av sin andra passion som rockmusiker och bildat föreningen Artister för miljön.

– Musik, teater och skådisar är viktiga att få med. De kan beröra med hjärtat och är ett perfekt komplement till natur-

theres Lundahl är ny ordförande för naturvetarnas student-råd. Hon studerar miljövetenskap vid Lunds universitet.– Det ska bli jättekul att få fler naturvetare att engagera sig. Det ger så mycket tillbaka, sa hon efter att ha fått medlemmar-nas förtroende. t e x t L a r s - e r i k L i L J e b ä c k

S t U d e N t

engagerad naturvetare leder studenterna

vetare som står för fakta och vetenskap, sa Pär Holmgren, som lever som han lär och kör elbil.

ta Ut svänGarna

Han var en av huvudtalarna på Natur-vetarnas rådslag och fick studenterna att känna ett visst hopp i klimatfrågan.

– Det börjar hända saker nu när kli-matsmarta lösningar drivs av entrepre-nörer som kan tjäna pengar på förnybara bränslen, samtidigt som luften i Peking är en hälsofara som en följd av koleld-ningen.

Han gav också goda råd i karriären.– Ta ut svängarna och gör det som är

roligt. Att jobba med något man brinner för ger störst chans att lyckas med studier och i arbetslivet. #

ta Ut SVäNGarNa oCH GÖr det Som är roliGt

theres lundahl är taggad för uppdraget att leda studenterna.

53n at U r v e ta r en r 7 2 0 1 4

Ha kuL iHop DriVer De fLeSTa

Naturvetarnas studentråd 2O15

K A R R I ä R

engagemang var temat för studenternas råd-slag. här några citat från paneldebatten.

”Under uppväxten startade jag ett fotbolls-lag. Som pappa satt jag i styrelsen för bar-nens fotbollslag. efter tv-tiden låg mitt fokus på miljöorganisationerna och jag satt med i Naturskyddsföreningen styrelse.” Pär holmgren, meteorolog och miljödebattör

”det ligger i den svenska folksjälen att vara engagerad. Undersökningar visar att drivkraf-ten inte är att rädda världen eller utveckla sitt ledarskap. Viktigare är att möta andra likasin-nade och ha roligt tillsammans i en trygg miljö.” Rebecka Prentell, vice ordförande för LSU, som samlar Sveriges ungdomsorganisationer

”Som fackligt förtroendevald på Astra Ze-neca stöttade jag medlemmar och hjälpte dem att komma vidare efter nedläggningen av forskningen i Södertälje. Det engagerade mig helhjärtat.” Ivar de la Cruz, ordförande för Naturvetarna

”även om ideellt engagemang ser bra ut på cv:n får inte det vara drivkraften. Sådant ski-ner igenom.” Rebecka Prentell

lär dig att kommunicera vad engagemang-et har gett dig, vilken din roll var och vad du brann för. Det säger mycket om personen om du har fått förtroende att hålla ordning på eko-nomin eller om du var den som fixade fester.” Rebecka Prentell

Vill du också engagera dig i Naturvetarna? mejla

studentrad@naturvetarna.serebecka Prentell pratade drivkrafter.

Naturvetarnas nyvalda studentråd. Vice ordförande Björn jensen, malmö högskola, Pia Swierz, lunds universitet, ordförande theres lundahl, lunds universitet, markus Bäcklund, linköpings universitet och Peter Solsjö, Ki. Saknas på bilden: Sandra lundahl, SlU alnarp, daniel jansson, Umeå universitet.

N AT U R V E TA R E54 N R 7 2 0 1 4

S PA N A R I N

V I ta m I n t I l ls k ot t

Mjölk mot mörkretEtt av fyra förskolebarn i norra Sverige har redan under sensommaren för låga halter av D-vitamin. Och under vintern blir de fler. Det visar forskning av dietisten Inger Öhlund vid Umeå universitet. Norrmejerier har reagerat på detta och tagit fram en mjölk med extra D-vitamin, Norris mellanmjölk. Den innehåller dubbelt så mycket D-vitamin som vanlig mjölk.

Under sommaren är solen den viktigaste källan till D-vitamin, men på vintern behöver vi få det genom maten, till exempel från fisk, mjölk och margarin. an

F r å n 2 D t I ll 3 D

Årets julklapp gör verklighet av ritningen

Drömmer du om att designa dina egna konstverk eller uppfinningar i datorn och se dem växa fram i verkligheten? Vi tror att 3D-skrivaren, som gör fysiska objekt av ritningar, kan bli årets julklapp. Kanske är den fortfarande vanligast som arbetsverktyg för att till exempel ta fram prototyper. Men den finns även för hemmabruk för den som vill göra allt från prydnadsföremål och legobitar till mer avancerade konstruktioner. Kanske kan du skriva ut din egen bakma-skin (årets julklapp 1988)? an

ta ko n ta k t

SkogSmatrikEln är här

nu är äntligen skogsmatrikeln färdig och kommer att skickas ut till medlemmar-na i Skogsakademikerna före nyår. Här hit-

tar du landets alla jägmästare och skogs-mästare. En bibel för den som vill hålla kon-

takt med sina kollegor, både professionellt och socialt. För den som inte är medlem i Naturvetarna kostar matrikeln 600 kronor

och kan beställas genom att mejla till: matrikel@naturvetarna.se lEl

r ä k n a D a g a r n a

NaturvetarkalendernSnart landar naturvetarnas väggkalender för 2015 hos dina för-

troendevalda. Här lyfter vi fram engagerade naturvetare och hur du kan påverka förbundets framtid. Alla medlemmar kommer att kunna beställa

den via vår hemsida så länge upplagan räcker. Först till kvarn. an

I UtlOttNINgEN AV MED NäbbAR OcH KlOR I FÖRRA NUMREt

äR kajsa sEEbErg I laholm .

2014–2015 sve r i g e s s ko g sakad e m i k e r

1

Sve r ig e S

S kog Sakad e m i ke r2014–2015

» Interstellar – science fiction där forskare letar framtid i rymden. » Pingvinerna från madagaskar – kommer med nya uppfinningar för att rädda världen (juldagspremiär).» the imitation game – om matematikern Alan turing (premiär i januari).» the theory of everything – om fysikern Stephen Hawkins (premiär i januari).

Vilken tycker du själv är den bästa filmen med naturvetare i huvudrollen? Skicka ditt tips till redaktion@naturvetarna.se. Vi belönar det bästa tipset med två biocheckar.

b I ot I P s

Naturvetare på film

Vinnare...

55N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 4

Aromatiska och runda

e befintliga äppelsorter-na är inte optimala, och klimatet förändras så att vi får nya problem med

insekter och svampar. Det gör att vi inte kan fortsätta att odla det vi har. Vi kan inte heller använda internationella sorter som är gjorda för att besprutas, säger Hilde Ny-bom, professor vid institutionen för växt-förädling vid Balsgård, SLU.

I år släpper de fyra nya äppelsorter med lite olika egenskaper. De heter Agnes, Lo-visa, Trulsa och Folke.

– Folke är tänkt att just vara ett äpple för folket, som man kan lagra över vintern. Vi döper sorterna med olika män-niskonamn som ska vara lätta att komma ihåg. På senare tid har vi fått önskemål om ett Estelle-äpple, men det har inte blivit något än.

FRåN blommA Till FRUkT

Det svenska klimatet gör att de äpplen som ska odlas här måste vara vinterhärdiga och hinner gå från blomma till frukt under vår korta vegetationsperiod. De behöver också kunna lagras och vara motståndskraftiga och sunda sorter för att klara restriktioner-na för bekämpningsmedel i Sverige.

– Vi väljer ut två befintliga sorter att korsa.

Minst den ena ska vara vinterhärdig och den andra har kanske krispigare frukter eller någon intressant sjukdomsresistens.

500 plANToR om åRET

Från att man befruktar en blomma av den ena föräldrasorten med pollen från den an-dra brukar det ta 20 år tills man har en ny äppelsort. På Balsgård tar man fram ungefär 500 fröplantor per år med olika egenskaper. Från dem väljer man i första steget det träd som ger god och fin frukt och i nästa steg tittar man på själva trädets egenskaper. Se-nast man lanserade nya sorter var 2003.

– Takten beror framförallt på hur mycket pengar man satsar på växtförädling. Nu är det i stort sett jag själv som jobbar med det. Det satsades mer förr då man tyckte att det var väldigt viktigt att producera egen mat i Sverige. Nu importerar vi i stället 80 procent av frukten vi äter.

Hos plANTskolAN

Ett ökat intresse för lokalodlat gör dock att det blir vanligare med äppelodling. Och det ökar motivationen för växtförädlarna att ta fram och lansera nya sorter.

Det går redan att köpa årets nykomlingar hos några plantskolor. De är framförallt tänkta för hemträdgårdsodlare, men kanske kommer några äpplen att säljas i yrkes- odlarnas gårdsbutiker.

– Mina favoriter är Agnes, som är god och mild och mognar i augusti. Och Folke senare på året. Den sorten är kraftfull och aromatisk, men blir rundare och mildare efter några veckors lagring. an

snart träffar du Agnes, Folke, lovisa och Trulsa i trädgården. Det tar flera decennier att ta fram en ny äppelsort, men nu lanseras fyra stycken som ska passa för svenska odlare.

N yA SV E N S K A ä P P E lS O R t E R

Agnes – lättskött träd med saftiga, aromatiska, mörk-rosa äpplen som mognar i augusti. Rekommenderas för zon 1-3, men fungerar upp till Umeå i zon 5.

Trulsa – Söta, aromatiska, tegel-röda äpplen mog-nar kring månads-skiftet augusti/september. Re-kommenderas för zon 1-3.

lovisa – Mörk-röda, söta, snälla äpplen med ovan-ligt lite äppelsyra. Skördas i mitten av september. Re-kommenderas för zon 1-3.

Folke – Produk-tivt träd. gulgröna och orangeröda frukter med söt-syrlig smak. Skör-das i början av ok-tober och mognar under november

– december. går att lagra till våren och passar bra för must och mos. Rekommen-deras för zon 1-4, men har också odlats i Umeå.

äP P E llAN S E R I N g

hilde nybom förädlar.

Det gick ett sus i publiken när forsk-ningsministern klev upp på scenen. Hon infriade förväntningarna och gav löften som ger hopp för framtiden.Helene Hellmark Knutsson lyssnade på Frida Lawenius, samhällspolitisk chef på Naturvetarna, och lovade att staka ut en färdriktning för forskningspolitiken.

– Det kommer vi att göra, utan att läg-ga oss i detaljer. Vi litar på forskarna och respekterar autonomin, sa Helene Hell-mark Knutsson. Läs mer på sid 12.

Den internationella forskarvärlden är imponerad av de satsningar som Sverige gör på forskning i dag. En av dem som la grunden till det var Lars Leijonborg, som hade Danmark som förebild.

– Vi lyckades höja anslagsnivån till forskningen kraftigt, vilket gjorde det möjligt att bygga ESS och MaxIV, sa han.

VAR fjäRdE äR kViNNA

Carl Tham, forskningsminister 1994-98, var en frisk fläkt.

– Då fanns en dold diskriminering i den akademiska världen. Att gynna kvin-

N Y T T f r å N N aT u r v e Ta r N a

N AT U R V E TA R E56 N R 7 2 0 1 4

”forskarnas fokus ändras hela tiden”den nya forskningsministern gav flera viktiga besked på semina-riet forskning för framtiden, som lockade över 200 personer. Na-turvetarna var värd tillsammans med Vetenskap & Allmänhet och Sveriges unga akademi.

nor vid tillsättningar var ingen populär reform, men den satte fingret på ett viktigt problem och har gett förändring.

I dag är 24 procent av alla professorer på landets universitet kvinnor. Ett litet framsteg, men fortfarande mycket kvar att göra, var alla överens om.

Ännu ett avtryck Carl Tham gjorde var att högskolan byggdes ut över hela landet.

HöjdA bASANSlAg

Balansen mellan basanslag till universite-ten och att söka medel från forskningsråd

#fofram1412 november

var en het fråga. Forskningsministern vill höja basanslagen.

– Det måste finnas en bas av pengar i akademin. Att ägna en tredjedel av tiden åt att söka pengar är inte hållbart, sa Carl Tham.

Ett citat som jag tar med mig kommer från forskaren Christian Broberger, tidiga-re ordförande för Sveriges unga akademi. Han sa så här i en film som visades under seminariet: ”Vad min forskargrupp forskar med om ett år vet vi inte i dag. Nya upp-täckter och ny kunskap gör att fokus hela tiden ändras.” LEL

Stockholms univ@Stockholms_univ Stark grundforskning är en förutsättning för tillämpad forskning och innovation me-nar astrid Söderbergh Widding

Annette graneli @Annettegraneli Jag skulle gärna se att man diskuterade jämställdhetsproblematiken på universitet och högskolor

Crazy Scientist, Phd @wandedob universitetens administration måste mins-ka, inte rimligt att det ska äta upp 30%-40% av ett anslag

SwedNanoTech @swednanotech forskningsutveckling kräver långsiktiga investeringar och balans mellan olika de-lar i systemet. Spännande paneldebatt på rival!

Crazy Scientist, Phd @wandedob Många unga forskare väljer andra kar-riärer för att det är för svårt att få forsk-ningsanslag

Mats grahn @Matsgrahn "Håll huvudet kallt" Carl Thams råd om forskningspolitiken till nya regeringen

Tidigare forskningsministrar gav perspektiv i sin frispråkighet.

Frida Lawenius och Helene Hellmark Knutsson.

57N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 4

Har styrelsen gjort sitt jobb?

förbundsråd hålls en gång per år för att följa upp kongress- och styrel-sebeslut.

Deltagarna är representanter från varje valkrets, från professionsfören-ingarna, förbundsstyrelsen och valbe-redningen.

Den 13–14 november 2015 hålls nästa kongress.

i oktober träffades företrädare från olika delar av Naturvetare för att följa upp årets arbete. Så tyck-te några av dem som var där.

kajsa bovin, hydrogeolog hos Sveriges geologiska undersökning, SgU, geosektionen

– Det har varit intres-sant, och det var kul att få veta mer om Natur-

vetarna. Det känns tryggt att vara med i en stabil organisation och där det finns resur-ser om man behöver hjälp. Jag tycker att det är viktigt att synliggöra geovetenskap; att få folk medvetna om vad geovetare gör och dess betydelse för samhället.

Sonny la, sjukhus-fysiker, blekinge-sjukhuset, södra valkretsen

– Det var väldigt trevligt att komma och träffa folk fysiskt. Viktigt även att träffa förbundsstyrelsen,

som styr Naturvetarna. Förbundsrådet är ett viktigt forum där man gör en uppfölj-ning av att man gör det man ska. Jag brin-ner för att man ska satsa mer på förtroende-valda och på utbildning. Och jag tycker att man sett resultat under det gångna året. Det ger resultat när man ligger på. AN

Sjukhusfysiker strålade samman i VannN äT V E R k I mitten av november hölls det nationella mötet om sjukhusfysik på Vann spa i Bohuslän. 148 av landets sjukhusfysi-ker och 20 utställande företag deltog.

– Jag arbetar inom strålterapi och ser det som mycket positivt att genom mötet få en bred bild av vad som är aktuellt även utanför mitt eget specialområde, säger Ca-roline Adestam Minnhagen, sjukhusfysi-ker vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg

Under mötet presenterades årets bästa examensarbeten. Stipendiater för insatser inom radiofysik föreläste om sina ämnen. Alla hade möjlighet att innan mötet skicka in bidrag för att diskutera olika specialom-

råden. Det ordnades också workshops om kvalitetssäkring inom strålterapi, skiktrönt-genmetoden SPECT-CT respektive ”Ungt forum – livet efter legitimationen”.

– Det är ett fantastiskt bra forum att få träffa kollegor i landet, knyta kontakter, utbyta erfarenheter och lyssna till intres-santa föreläsningar inom sjukhusfysikerns alla arbetsområden, säger Caroline Ade-stam Minnhagen.

Mötet anordnas årligen av Svensk fören-ing för radiofysik och Svenska sjukhusfy-sikerförbundet. Nytt för i år var att mötet föregicks av två specialistkurser, som en del i ett kompetensutvecklingsprogram för legitimerade sjukhusfysiker. AN

Anna Svensson, student i geoveten-skap, Uppsala universitet, val- beredningen

– Det var spännande att se hur styrelsen presenterade de frågor

som tidigare tagits upp under styrelsein-ternatet. Särskilt intressant tycker jag var arbetet med varumärket och etiska fonder. Eftersom jag sitter i valberedningen är det en del av mitt arbete att titta på hur styrel-sen jobbar med frågorna. Jag tycker också att frågor om värvning och studentfrågor är viktiga.

gert-Ove Stångberg, datatekniker vid Aka-demiska sjukhuset, Uppsala, mellan-svenska valkretsen

– Det var intressant med varumärkesarbetet. Intres-sant att höra att det är en

prioriterad fråga att jobba med hur arbets-givare och arbetstagare kan samarbeta kring lönefrågor. Vi har problem i landstinget då vi inte tycker att arbetsgivaren följer det centrala avtalet.

Mötet för sjukhusfysiker samlar många olika specialområden.

N AT U R V E TA R E58 N R 7 2 0 1 4

I enlighet med tidigare kongressbeslut höjs den ordinarie avgiften med fem kronor från 1 januari 2015. Det innebär att för alla som har en inkomst på mer än 20 000 kronor per månad höjs medlemsavgiften till 240 kronor per månad. Även de reducerade avgifterna höjs med fem kronor.

Yrkets bredd är en styrka. Agrono-mer finns överallt på arbetsmarkna-den, med tyngdpunkt inom lantbruk, där ungefär hälften jobbar. Övriga finns i närliggande branscher som livs-

medel och miljö, visar Naturvetarnas undersökning om trender på arbets-marknaden.

– Vi står inför många globala ut-maningar inom hälsa, livsmedelsför-

Upprop som ger råg i ryggen Alla agronomer är ambas-sadörer. Så glöm inte ditt ursprung i din roll som vd, generalsekreterare, chef-redaktör, politiker eller fors-kare. det var en slutsats på Agronomuppropets fokus-dag sista oktober.

sörjning, miljö och klimat. Säkra och spårbara livsmedel kommer att bli ännu viktigare i framtiden, sa Marita Teräs och jämförde med de krav som ställs på läkemedel.

Hon gav agronomerna råg i ryggen och tipsade om att bredda sig och skaffa ytterligare en kompetens. Det kan handla om allt från kommunika-tion och ledarskap till regelverk, IT och entreprenörskap.

POliTiSkT SAkkUNNig

Martin Andersson var en av dagens inspiratörer som visade vilka spän-nande jobb man kan få som agro-nom. Han är politisk sakkunnig för Fredrick Federley i Europaparlamen-tet och har sin bas i Bryssel. Vägen dit har gått via LRF, Scan och Axfood.

– Våga byta jobb, var nyfiken, mingla, nätverka och gör alltid ett bra jobb, är mina karriärtips. Håll utkik efter lediga praktikjobb hos

Nya avgifter nästa årVid årsskiftet gör vi vissa justeringar i medlemsavgiften till Naturvetarna. generellt gäller att avgiften kommer att baseras på hur mycket du tjänar.

En nyhet är att i princip alla, utom studenter, doktorander och pensionärer får en inkomstbaserad avgift. Tänk på att du själv måste meddela oss om du har en inkomst under 20 000 kronor per månad för att vi ska kunna tillämpa de reducerade avgifterna.

Naturvetarnas kongress fattade be-slut om höjningen för att kunna göra

strategiska satsningar och öka med-lemsnyttan.

– Att stärka medlemmarna på ar-betsmarknaden är viktigt för Natur-vetarna. Vi kommer nu att kunna öka vår synlighet och vår närvaro på fler arbetsplatser, säger Helena Nicklasson förbundsdirektör för Naturvetarna. Vi avser också att utöka vårt kursutbud och våra rådgivningstjänster, som kar-riärsamtal och lönesamtalscoachning. Vi hoppas också kunna förbättra vår inkomstförsäkring.

oss, sa Martin Andersson.

dRöM SOM SlOg iN

Rickard Hellqvist tog publiken med storm och konstaterade att agrono-mer gillar agronomer. I det egna fö-

retaget är fyra av fem agronomer. Han berättade om sin resa, som inte alltid gått som på räls.

– Vi testar i tre år, sa vi som nyba-kade agronomer

strax före millennie-skiftet. Mottot var att utveckla vinnare i livsmedelsbranschen genom miljö- och kvalitetssäkring. I dag har vi de kunder vi drömde om, som Pågens, Kavli, Arlafoods storhushåll med fler.

Struktur, hårt arbete, gnet, pas-sion, tajmning och innovation är några av hans framgångsfaktorer. LEL

Rickard Hellqvist

Marita Teräs

59N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 4

N Y T T f r å N N aT u r v e Ta r N a

R A P P O R T S l ä P P Efter Lund och Gö-teborg drog turnén med Naturvetarnas rapport om trender på arbetsmarknaden vidare till Stockholm inför fulla hus. En trend är att 30 procent fler naturvetare jobbar i tjänstesektorn i dag än för fem år sedan.

Lika många naturvetare, 22 procent, jobbar med forskning och utveckling i dag som för fem år sedan. Men det har

Tjänstesektorn växer för naturvetare

NyTT föR föRETAgARE

En nyhet för företagare är att avgiften kom-mer att baseras på inkomst, precis som för anställda. Företagare får specialiserad råd-givning utöver den ordinarie servicen.

– Våra rådgivare coachar företagarna och fungerar som bollplank i bland annat arvodesfrågor. En nyhet är att vår karriär-rådgivning kommer att ingå som en ser-vice till företagare. Det är en efterfrågad tjänst som vi hoppas stärker företagarna, säger Christel Lindgren, ansvarig för före-tagarservice på Naturvetarna.

Den 1 januari lanserar vi även den nya tjänsten Avtal 24, som hjälper företagare att skriva avtal. Läs mer på den här tid-ningens sista sida. Vi erbjuder rabatte-rad rådgivning hos immaterialrättsbyrån Brann AB. Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet precis som tidigare liksom förmånliga och uppskattade företagarför-säkringar.

Natu rvetar es ar b etsmar kNad & tr e N de r 2014 Nya möjligheter i en föränderlig omvärld

Ladda ner hela rapporten från www.naturvetarna.se

flER bERöRdA

Post dok med stipendium, liksom ut-landsanställda inom Norden, får även

de en avgift som grundar sig på inkomst. Avgiften för dem som har reducerade av-gifter höjs med fem kronor. Utlandsan-ställda utanför Norden får också en höj-ning med fem kronor. Medlemmar som är utomlands utan anställning betalar i fortsättningen en minimiavgift på 90 kro-nor per månad. LEL

Läs mer här: www.naturvetarna.se/ medlemsavgift-2015

skett en förskjutning från industrin till akademin, vilket kan förklaras med Astra Zenecas neddragningar.

Marita Teräs menar att naturvetarrol-len blir mer strategisk och bredare, alter-nativt att vara utpräglad specialist. I båda fallen handlar det om att vara globalt rör-lig. Att bredda sig mot affäsmannaskap, juridik, data eller matematik/statistik är vinnande koncept. LEL

lars Askelöv, förhandlingschef på ikem– Intressant rapport och viktig information för oss. Naturvetare är en framgångsfaktor för våra företag. Sär-skilt specialister kan vara svårt att rekryte-ra i dag. Spännande att life science är den största branschen för naturvetare.

Vad tyckte publiken? Annalena Troeds-son, biolog och ti-digare konsult på läkemedelsföretag– Jättebra. Det var inget som direkt överraskade mig, men det är nyttigt att bli påmind om tren-derna. Jag kom fram till att jag ska kon-takta Naturvetarnas karriärrådgivning. Jag vill diskutera min framtida karriär, där jag är öppen för att jobba med något annat inom naturvetenskap.

N AT U R V E TA R E60 N R 7 2 0 1 4

”En kick att se de förtroendevalda växa”

P R O f i l i N AT U R V E TA R N A

ANNA CENTERdAl

Aktuell: Hjälper till att starta aka-demikerföreningar på företag inom life science, kemibranschen, skogs-industrin, jord- och skogsbruk.

Uppdragsgivare: Saco-förbunden Naturvetarna, Sveriges ingenjörer, Lä-karförbundet, Jusek, Sveriges farma-ceuter, Civilekonomerna och SSr.

Familj: Nybliven sambo i fisksätra.

Fritid: Springer, ser film, hänger med vänner, gärna på restaurang.

Bästa biotips: apornas planet.

Gör i jul: umgås med familj och vänner. Långa sovmorgnar står ock-så på schemat.

Okänd talang: Kan vrida armen ett varv.

”Alla engagerade och drivna medar-betare som brinner för att naturvetare kan göra skillnad.”.”

Bra med Naturvetarna!

Att gå samman och bilda en akademikerförening på job-bet ger styrka. Anna Centerdal hjälper till att komma igång.

Varför behövs en akademiker- förening?– Det kan handla om att medarbetarna vill ha mer information om vad som händer på företaget. Många vill också kunna påverka löneprocessen. Behovet uppstår ofta inför el-ler efter en omorganisation. Då blir det skarpt läge, där alla berörs på något sätt. Lokala frågor kräver lokal kunskap och därför är det viktigt med en akademikerförening.

Vad tycker företagen?– De är som regel positiva. Ofta tar arbets-givaren själv initiativ och vill ha en lokal motpart att förhandla med i stället för att förhandla med kanske 30 medarbetare, var och en för sig. utan en facklig lokalförening måste företaget förhandla med Naturvetar-na centralt i vissa frågor.

Så båda kan vinna?– Ja, absolut. en lokal akademikerförening kan i samverkan med arbetsgivaren hitta

lösningar på de problem som finns på före-taget. Det kan gälla allt från bilersättning till löner och övertidsersättning.

Men är inte arbetsrätten svår?Den lär man sig efterhand med hjälp av Na-turvetarnas experter. Naturvetarna erbjuder facklig utbildning för förtroendevalda. Håll utkik i den här tidningens kalender på si-dan 49.

Vilken roll har du?– Jag hjälper till att starta föreningar på företagen inom områdena IKeM, SLa och Skogsindustrierna. Där finns bioteknikföre-tagen, skogsföretagen, Hushållningssällska-pen och andra företag inom jordbruk.

Så det är bara att ringa dig om jag vill starta en förening?– Ja, eller mejla, så kommer jag ut till före-taget och hjälper till att starta föreningen. Det handlar om allt från stadgar och dag-

ordning för mötet till vilka rättigheter och skyldigheter en förening har. Tänk på att ni måste vara minst tre medlemmar i en aka-demikerförening. Inom Saco samarbetar vi med varandra och har en förening för alla akademiker på ett företag.

Vad är tjusningen för dig i jobbet?– att träffa medlemmar och få dem att en-gagera sig. Så roligt att se hur de utveck-las och blir bättre i sin roll. Jag har själv jobbat fackligt lokalt på ett bemannings-företag. Det är också stimulerande att ny-starta föreningar som har gått på lågvarv under en tid. LEL

61N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 4

Hon hjälpte skidlandslaget till bättre prestation

M å N A d E N S N AT U R V E TA R E

saker som Naturvetarna jobbar med nu3

Hot och våld på jobbetVarför: Naturvetarna vill att alla professioner inom Naturvetarna som är utsatta för hot och våld ska få ett utökat skydd i lagen. Djurskydds-inspektörerna har kommit en bit på väg. Deras personuppgifter får inte lämnas ut efter begäran, enligt offentlighetsprincipen. Djurskyddsinspek-törerna behöver inte heller legitimera sig när de är ute på uppdrag.

Nu jobbar Naturvetarna för att även miljö- och hälsoskyddsinspektörerna och livsmedelsinspek-törerna ska åtnjuta samma lagliga skydd..

Naturvetarnas kongress 2015

Varför: alla medlemmar kan påverka Naturve-tarnas framtid. vi arbetar nu med nästa kon-gress, som kommer att genomföras 13-14 no-vember 2015.

under våren kommer alla medlemmar att kunna vara med och nominera och rösta på ombud till kongressen. vem tycker du har bra idéer? fundera också på vad du tycker att för-bundet ska arbeta med och ta chansen att mo-tionera till kongressen. Mer information kommer i alla våra kanaler.

Nätverket för bättre hälsa, vård och omsorg

Varför: vi vill stärka våra medlemmars professioner och möjligheter inom hälso- och sjukvården.

Därför medverkar vi i ett projekt tillsam-mans med andra arbetstagarorganisationer för att granska vårdens ledning och styrning och hitta nya vägar framåt. I november träffa-des de olika professionerna för att diskutera sin syn på styrning inom vården. under nästa år kommer vi att ordna seminarier lokalt för att jobba vidare med detta.

>

>

>

Viola Adamsson arbetar med att utveckla forskningen inom nordisk mat på olika sätt.

– forskningen handlar om hälsosam nordisk mat. Vid millennieskiftet var det som att intresset för kost och hälsa exploderade. Då började jag fundera på effekten av nordiska livsmedel. Jag har undersökt om hälsosam nordisk mat, baserad på livsmedel som kan od-las, skördas och födas upp i Norden, kan ha liknande effekter på riskfak-torer för hjärt- och kärlsjukdom som den traditionella medelhavskosten.

De gjorde två randomiserade, kon-trollerade, kliniska studier. Deltagarna

var fullt friska, kvinnor och män i oli-ka åldrar, och alla var lätt överviktiga.

– Vi satte upp en näringsprofil och en livsmedelsprofil som kosten skulle uppfylla, samt recept för 21-dagarsme-nyer. Studierna pågick under sex veckor. Resultaten visar att den hälso-samma nordiska kosten har likartade effekter som den mer kända medel-havskosten.

– Jag reste med svenska landslaget i längdskidåkning under sju VM och två OS och ett flertal världscuper som kostansvarig. Jag coachade även svens-ka teamet i årets gröt-VM i Carrbrid-ge, Skottland! Du har även vunnit pris för din kokbok? Ja, första pris i den svenska tävlingen ”Årets svenska måltidslitteratur 2012” som utses av Måltidsakademin i Gryt-hyttan. Boken gick vidare och jag fick det internationella priset ”Best Scan-dinavian Cookbook in the World” för boken Nordens bästa mat som bygger på min forskning.Varför valde du att bli medlem i Naturvetarna? Det passade min grundutbildning, och det jag jobbade med. Jag har fått en hel del rådgivning i olika sammanhang, sär-skilt när jag började som doktorand. CJ

Läs hela intervjun: www.naturvetarna.se/Manadens-naturvetare

Viola Adamsson har satt nordisk mat på världskartan. Hon kombinerar forskning med yrkeskunnande i kost-vetenskap och vann pris i den stenhårda kokbokskon-kurrensen.

Tipsa oss! Känner du någon som borde bli månadens naturvetare? Tipsa oss på redaktionen, så kan denne få en läcker tårta till sin arbets-plats: redaktion@naturvetarna.se

N Y T T f r å N N aT u r v e Ta r N a

Chef miljötillsyn Vi söker dig som vill leda funktionen för miljötill-syn och efterbehandling i Dalarna. Ansök senast den 6 januari 2015 Läs mer om jobbet: www.lansstyrelsen.se/dalarna/jobb Chef miljötillsyn

Vi söker dig som vill leda funktionen för miljötill-syn och efterbehandling i Dalarna. Ansök senast den 6 januari 2015 Läs mer om jobbet: www.lansstyrelsen.se/dalarna/jobb

Chef miljötillsyn Vi söker dig som vill leda funktionen för miljötill-syn och efterbehandling i Dalarna. Ansök senast den 6 januari 2015 Läs mer om jobbet: www.lansstyrelsen.se/dalarna/jobb

Chef miljötillsyn Vi söker dig som vill leda funktionen för miljötill-syn och efterbehandling i Dalarna. Ansök senast den 6 januari 2015 Läs mer om jobbet: www.lansstyrelsen.se/dalarna/jobb

Vi söker dig som vill leda funktionen för miljötillsyn och efterbehandling i Dalarna.

Linnéuniversitetet söker

Biträdande universitetslektor i djurskyddInstitutionen för biologi och miljö, Kalmar

Läs mer om anställningen på Lnu.se

Välkommen till ett universitet där allt är möjligt! Linnéuniversitetet är Sveriges nyaste universitet, ett modernt, internationellt universitet i Småland. Vi finns i Kalmar och Växjö med 35 000 studenter och 2 000 anställda.

N AT U R V E TA R E62 N R 7 2 0 1 4

Biomedicinsk analytiker, Skellefteå Biomedicinsk analytiker med fysiologisk inriktning sökes till Medicin Geriatriska kliniken i Skellefteå. Möt vår värld på www.vll.se

Vi söker

Laboratorieingenjörtill tekniska förvaltningen

Mer information på

karlskrona.se/jobb eller 0455-30 30 00

Vill du jobba med engagerade med-arbetare i en organisation som sätter servicen till medborgare och kunder främst?

Välkommen till Karlskrona kommun, Blekinges största arbetsgivare med 5 500 medarbetare.

Världsarvsstaden Karlskrona med sitt unika läge mitt i skärgården är en av Sveriges soligaste städer och bjuder på fantastisk natur oavsett om du gil-lar hav, skog eller landsbygd.

63N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 4

Cytodiagnostiker!Patologilaboratoriet/Laboratoriemedicin

Till Patologilaboratoriet på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping sökervi just nu en kollega till vår kunniga och trevliga personalgruppsom består av sex cytodiagnostiker. Vi erbjuder dig ettstimulerande arbete i en trevlig arbetsmiljö. Varmt välkommen tilloss! Du kommer att arbeta med diagnostik av cytologiska prover. Iarbetsuppgifterna ingår, förutom egen diagnostik av cervixcytologioch urincytologi, även förgranskning av allmäncytologiska prover.Tillsvidareanställning, dagtid. Tillträde enligt överenskommelse. Vi söker dig som är utbildad cytodiagnostiker. Välkommen att kontakta områdeschef Maria Kullman 036-322458.Facklig företrädare för Vårdförbundet är Irene Sjövall Sanned036-323718 och för SACO Gerd Gansberg 036-326962. Sistaansökningsdag 141218.

Headhunta den skogsförvaltare som ska leda vårt nya förvaltningsbolag.Hittelön: En lyxupplevelse för två.

Tipsa en vän! Läs om hittelönen! www.meraskog.com

olgaandfriend

s.se foto: jonas kullman

Scandinavian Seed startades 1996 och är Sveriges första oberoende företag, utan egen växtförädling, som marknadsför utsäde till det svenska lantbruket. Scandi-navian Seed ägs av Svenska Foder AB, Forsbecks AB och Skånefrö AB. Kontoret ligger i Lidköping.Besök oss gärna på www.scandinavianseed.se

Scandinavian Seed AB söker

ProduktchefLäs mer på www.kajson.se

Har du frågor angående tjänsten

är du välkommen att ringa vd Johan Klingspor, tel. 0510- 48 40 51 eller

rekryteringskonsult Anna Kajson, tel. 0411- 45 733.

Scandinavian Seed AB startades 1996 och är Sveriges första obero- ende företag, utan egen växtförädling, som marknadsför utsäde till det svenska lantbruket. Scandinavian Seed ägs av Svenska Foder AB, Forsbecks AB och Skånefrö AB. Kontoret ligger i Lidköping. Besök oss gärna på www.scandinavianseed.se

Scandinavian Seed AB söker

ProduktchefLäs mer på www.kajson.se

Har du frågor angående tjänsten är du välkommen att ringa vd Johan Klingspor, tel 0510-48 40 51 eller rekryteringskonsult Anna Kajson, tel 0411-457 33.

Naturvetaren Produktchef.indd 1 2014-11-28 11:36:17

E F T E R J O B B E T

N AT U R V E TA R E64 N R 7 2 0 1 4

T E X T A N N A N O R B E R G f O T O A N G E l i c A N y l A N d E R

Angelica bakar sin dröm Kakor och tårtor till kalaset eller till fikat på jobbet. För dietiststudenten Angelica Nylander handlar bakning om att experimentera och anpassa recept till olika dieter.

– Jag bakar för att jag älskar det. Jag tycker att själva processen är det intres-santa, sedan ger jag bort bakverken, säger Angelica Nylander.

Intresset har hängt i sedan barndomen. Redan som sjuåring var hon känd i sin lilla by för att baka goda drömmar. När hon sedan började plugga till dietist fick intresset en nytändning. Och hon började upptäcka hur man kan anpassa recept till olika dieter och allergier.

STigmATiSERiNg

– Ofta smakar den allergianpassade ka-kan inte som en vanlig kaka. På barnka-laset kanske man får en dadelboll i stället för en chokladboll, och den är annorlun-da både i smak och utseende. Det blir en sorts stigmatisering att alltid vara speciell för att det är någonting man inte tål. Och speciellt barn är känsliga för detta.

Hon vill i stället utveckla något som är enkelt och gott som man kan bjuda alla på. Och som man klarar av även om man inte är så van att baka.

LömSkA iNgREdiENSER

– Många allergianpassade recept är för krångliga och tar inte upp olika alternativ

till den ingrediens man vill byta ut eller hur man kan tänka kring mängder av det man vill ersätta med.

Hon brukar byta ut ingredienser, och det är en hel vetenskap att hitta rätt.

– Jag tycker att en del ingredienser kan vara lite lömska. Man kan läsa om hur de ska vara, men måste prova, så att man lär sig egenskaperna hos det man ska byta ut. Hur det funkar och vilken konsistens och smak det ger.

miLjöpåVERkAN

Just nu experimenterar Angelica Nylander med vegansk bakning och provar att byta ut animaliska ingredienser i recept en i taget. Om man byter ut alla samtidigt blir det svårt att veta hur man ska justera till nästa försök.

– Animaliska produkter påverkar miljö och ekonomi, så jag tycker att det är in-tressant att lära sig att baka utan dem. Att få in ett nytt tänk.

HögRE NäRiNgSiNNEHåLL

Förutom allergier och dieter kan man göra enkla anpassningar av recept. Till exempel minska sockermängden eller er-sätta sockret med något utan att det blir

mindre sött. Eller höja näringsinnehållet genom att lägga till eller ta bort något.

– Det är kul att få en hälsoapproach på bakning genom min utbildning och ge-nom min naturvetenskapliga bakgrund. Att jag kan använda de kunskaperna för att skapa eller modifiera recept så att de fortfarande är goda.

Hon hoppas att det ska kunna vara an-vändbart för flera olika grupper. Och att hon längre fram ska kunna använda kun-skaperna och arbeta med produktutveck-ling eller för att ta fram nya recept.

EgEN HASSELNöTSkRäm

– Det är inte jättesvårt att anpassa recept till olika dieter och allergier. Det handlar mycket om kunskap och erfarenhet. Om någon både går på diet och är allergisk, till exempel inte kan äta nötter, ägg el-ler gluten, blir det väldigt restriktivt. Man kan tappa detta att det ska smaka som en vanlig kaka. Men det är inte omöjligt.

Nu till jul är målet att göra om en ty-pisk amerikansk cookie med kanel och chokladknappar i, så att den blir vegan-vänlig och glutenfri. Och att göra egen hasselnötskräm av kakao och hasselnötter, som har lågt GI. #

65N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 4

ANg E licA NylAN dE Rgör: Studerar fjärde terminen på dietist-programmet i Umeå.

Favoritbakverk: drömmar.

Trendspaning: Ökat utbud av er-sättningsprodukter

för vegansk bakning och dieter.

inspiration: vegoteket.se (blogg med allt från soppor till kakor).

Tips för julbaket: det går att omvandla vanliga kakor till juliga med hjälp av kryd-dor, som kardemumma.

Kom igång och baka för olika dieter:

Socker,- och glutenfria krabbelurer med hallonsås, tre sorters kakor: knäckflarn, kokosklossar med mörk choklad och bond-kakor med mandel, och cake-pops med mörk chokladfyllning och smält vit choklad.

» Få in frukt i bakverken, ersätt till exempel tårtans smörkräm och grädde med frukt som innehåller vitaminer, mineraler och antioxidanter. Samtidigt tar du bort det som man kan vara allergisk mot.

» Börja enkelt, ta ett vanligt recept och byt ut en ingrediens i taget.

» Läs på, vilka ersättningsprodukter som finns och hur de kan användas.

» pröva, så att du blir van vid hur olika ingredienser fungerar och reagerar med varandra.

ByT UT» Vetemjöl mot majs-, kokos- eller mandelmjöl. Tänk på att kokos- och mandelmjöl suger åt sig mer vätska än vetemjöl. Mandelmjöl är väldigt sött, så du kan minska sockermängden till hälften.

» ägg mot sojamjöl. Men tänk på att sojamjöl endast fungerar som binde- medel. det kan vara en anledning till att du inte får till kakan som du tänkt.

» mjölk mot havre- soja- eller mandel - mjölk.

» Smör och margarin mot vegetabiliska motsvarigheter

» gelatin mot agar-agar.

HAR

BRUS-

EFFEKT

STYR-

MEDEL T

FINNS

SOM ÄLG

I SKOG

PUR ÄR

GRATIS? ÄGG I

SKÄGG? PÅ SÖT

GRÖT

OMEDEL-

BUMS GÖRS

SPIK PÅ

SPIS

REDUK-

TIONS-

DONNA

HAR

VISSA

NAMN

FOTDEL

PALLA-

DIUM

IRONS

PÅ

DUKEN

AYERS

ROCK SIM-

FÅGEL

VISAT

GOM-

MEN

TUPPIS

BRYNT MMMM

MMMM

ÅTER

ÖSTEN

PUCKO SPETS

STAV-

MIXER?

VILDA

PARTYT

KÄTTJA

RESPEK-

TERA

KLIPPT

JOBBAR

DOLLY

FRÅN

UNG I

PUNG PUSS-

HELG

FIRN KLOK

UPPSATS

BESVI-

KEN

ANTILOP

PULS-

ÅDER

GOTT-

GJORT TRAK-

TERAR

HON? THORS

BÅT KÅRE

STRUMP-

STOFF

RASIST

GOSIG

NASSE

FRONT

SKÄR GJORDE

HAN DONA

OCH

FIXA

BOKSTAV-

LIGA

TERMEN

KYLT

INDIVI-

DUELLT ÄND-

STATION VÅTT

MÅTT

SNILLE

ANNO

DOMINI

LILLA I

VÄSTER-

GÖTLAND

GRYM

GRAM-

SE SOM

BI UTSETT

GREPPA KOST-

HÅLL-

NINGEN

IN-

LEDER

STYCKE

LEMUR-

KRYSS

2014

Konstruktör: Lena Holmlund

BUSIGT

KORN

LIRAR

PÅ KANT

VILL

FRUSEN

SÅNT

PLAN

LÄM-

NADE

DENVER

PÅ

RYMDSOND

UPPSÄND 1999,

AV ZIGGY?

HÄLLS

ÖVER

RYD-

BERG &

LIND-

STRÖM?

HON ÄR

BLÅ I

KALMAR-

SUND

KAN

MAN

FÖR

KRÅKOR

E F T E R J O B B E T

N AT U R V E TA R E66 N AT U R V E TA R E66 N R 7 2 0 1 4

NA-KRySSET

Tävla och vinn!

Skicka in dina lösningar på korsordet. Vi lottar ut datorväskor till vinnarna. Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka. Senast 7 januari vill vi ha din lösning.

Vinnare av förra numrets korsord är Rebecka Lindbom. Den rätta lösningen finns på naturvetarna.se.

E F T E R J O B B E T

67N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 4

8 9 3 4

4 2 6

3 6

6 2 7 5 4

7

7 1

6 3 8

9 2 7 1

1 6

6 1 7 2 5

3 8 9 5 7 1

1 7 5 4 9 8 2

1 3 9 8

5 1 3 9 4 8 2 6

9 4 8 6 2 5 3

7 4 5 1 2 9

3 5 8 4 6

2 8 7 9 3 4 5

Ko n TA KTwww.naturvetarna.se

E - P O S T : info@naturvetarna.se eller fornamn.efternamn@naturvetarna.se

P O S TA D R E S S : Box 760, 131 24 nacka

B E S Ö K S A D R E S S : Planiavägen 13

VÄ X E L : 08–466 24 80måndag–torsdag kl. 08.30–16.30fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.00–13.00julstängt: kl 13. 00 den 23 dec – 28 dec, samt 31 dec – 6 jan.

O R D F Ö R A N D E : Ivar de la Cruz, 073–366 24 79

F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R : Helena nicklasson, 08–466 24 36

M E D LE M SJ O U R : jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera.måndag–torsdag kl. 08.30–16.30lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00

M E D LE M S S E R V I C E : info@naturvetarna.se växel 08–466 24 80

K A R R I Ä R S E R V I C E : karriar@naturvetarna.se, växel 08–466 24 80

C H E F S S E R V I C E : chef@naturvetarna.se, 08–466 24 26

A K A D E M I K E R N A S A - K A S S A , A E A : www.aea.se, post@aea.se växel 08–412 33 00

I N KO M S T F Ö R S Ä K R I N G E N : www.inkomstforsakring.com/naturvetarnakundservice@inkomstforsakring.com0770–78 20 50

A K A D E M I K E R F Ö R S Ä K R I N G :www.akademikerforsakring.seinfo@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

N r 7 2 0 1 4 67N aT u r v e Ta r e

G n U G G A D I n A G e n I K n Ö L A r

SU DoKU

TAn Ke nÖTTe r

Varje våg- och lodrät rad, och varje block, ska innehålla siffrorna 1-9. Varje siffra får finnas med en gång per rad och block.

1) Dela in delfinerna i varsitt område med hjälp av två kvadrater.

KU r IoSA

Vilken är den vanligaste metallen i jordskorpan?

9

6

8

1 82

4

5

9

6

Förra numrets sudoku:

15

2

7

5

Svar Kuriosa: Aluminium. Tankenötter: 1) Svar i nästa nummer. 2) 5 centiliter.

2

9

9

Brukar du göra egna tankenötter?

Skicka dem gärna till oss.

Den klurigaste nöten

publicerar vi i nästa nummer

och belönar med en

biobiljett.

redaktion@naturvetarna.se

8

6

2) en flaska julmust som rymmer en tredjedels liter är fylld till tre fjärdedelar. Daniel dricker 2 deciliter ur flaskan. Hur många centili-ter julmust finns det sedan kvar?

1 4

5 6

3

Luis inspekterar livsmedelMatkollen

5

POSTTIDNING BAvsändare: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka

Inloggning: www.naturvetarna.seAnvändarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här bredvid)Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

C H E F

Naturvetarna bidrar till humanitär hjälp I år skickar vi inga julkort. I stället skänker vi pengarna till ett viktigt och aktuellt ändamål i tider av epidemier, väpnade konflikter, hungersnöd och naturkatastrofer i olika delar av världen.

10 000 kronor ger vi i bidrag till Läkare Utan Gränser, en organisation som verkar bland de mest utsatta människorna i länder som Syrien, Sydsudan, Kongo-Kinshasa, Centralafrikanska republiken, Irak och Ukraina, totalt 70 länder.

Läkare Utan Gränser ger sjukvård till människor som drabbas av humanitära kriser och sprider kunskap om deras situation. Läkare Utan Gränsers fält- arbetare finns på plats i Latinamerikas kåkstäder, på den afrikanska lands- bygden och bland papperslösa flyktingar i Sydeuropa.

God jul!Personal på Läkare Utan Gränsers ebolacenter i Kailahun, Sierra Leone. Foto: P.K. Lee.

önskar