Upload
others
View
0
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
RIKSDAGENS ROLL I SAMHÄLLET Lena Wängnerud [email protected]
Kampen, utvecklingen
och framtiden för demokratin i Sverige
Urval av kapitel
Demonstrationsfrihet med förhinder
Rösträttens garderob
Rösträttens mediehistoria
Kvinnor och lokalpolitik
Inför beslutet 1919:
Reformism eller revolution?
Rösträttens begränsningar efter 1921
Populärkulturella föreställningar
om rösträttens betydelse
Vägen till varannan damernas
Kvinnor och män på svenska
valaffischer
Nya, gamla och nygamla skiljelinjer
EU-medlemskapet och EU:s framtid
Demokratins utveckling i världen
Rösträttens århundrade
PRESENTATION I TRE DELAR
• Riksdagen
• Väljare Olika fokus men inga skarpa gränser
• Framtidsscenarier ”Riksdagen är folkets främsta
företrädare” RF 1 kap 4§
RIKSDAGEN
Genomsnittlig andel kvinnor och män i riksdagen 1922-2014
Genomsnitt andel kvinnor
i nationella parlament:
Globalt 23.4%
Europa 27.3%
www.ipu.org (1 Januari 2018)
VÄLJARNAS VIKTIGASTE SKÄL FÖR PARTIVAL Resultat från valundersökningarna, Göteborgs universitet
År Kvinnliga väljare Manliga väljare
2014 Utbildning Socialpolitik Arbetsmarknad
49% 35% 28%
Utbildning Arbetsmarknad Socialpolitik
33% 32% 28%
2010 Socialpolitik Utbildning Arbetsmarknad
44% 33% 30%
Arbetsmarknad Socialpolitik Ekonomi
33% 29% 20%
2006 Socialpolitik Arbetsmarknad Utbildning
39% 32% 31%
Arbetsmarknad Socialpolitik Utbildning
37% 26% 18%
2002 Socialpolitik Utbildning Äldreomsorg
54% 43% 29%
Socialpolitik Utbildning Skatter
44% 35% 25%
1998 Socialpolitik Arbetsmarknad Äldreomsorg
30% 27% 19%
Arbetsmarknad Socialpolitik Skatter
33% 20% 18%
1994 Arbetsmarknad Miljöfrågor Socialpolitik
39% 26% 25%
Arbetsmarknad Ekonomi Socialpolitik
42% 37% 18%
1991 Miljöfrågor Socialpolitik Familjepolitik
29% 27% 26%
Ekonomi Arbetsmarknad Miljöfrågor
24% 23% 22%
1988 Miljöpolitik Familjepolitik Socialpolitik
50% 24% 18%
Miljöfrågor Skatter Socialpolitik
43% 23% 12%
Exempel på åsikter i två sakfrågor Andel i valundersökningarna, Göteborgs universitet, som säger mycket eller ganska bra förslag
72% 65%
45%
31%
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
1985 1988 1994 2002 2006 2010
Kvinnor Män
71%
50%
54%
37%
0
10
20
30
40
50
60
70
80
1985 1988 1994 2002 2006 2010 2014
Kvinnor Män
”Förbjuda alla former av
pornografi” ”Införa 6-timmars arbetsdag ”
Andel inrikes respektive utrikes födda i riksdagen 1982-2014.
Andel riksdagsledamöter i olika åldergrupper, 1982-2014
VÄLJARE
Varför behövs forskning om val och väljarbeteende?
• Val är viktigt för maktfördelningen i samhället
• De största kollektiva eventen i ett modernt samhälle
• Val är nyckelmekanismen för att välja ledare i demokratiska
samhällen
• Att tolka och förstå signaler från väljarna
• Väljarnas beteende vid valurnorna är exempel på beteenden
som berättar en längre historia om samhällelig och politisk
förändring
jämförelser över tid!
jämförelser mellan länder!
www.valforskning.pol.gu.se
Valdeltagande & Förtidsröstning i Sverige 1921-2014
KÄLLA: VALUNDERSÖKNINGARNA 2006, 2010 OCH 2014 (RÖSTLÄNGDSKONTROLLERADE UPPGIFTER)
76% röstade i alla tre valen 2006, 2010 och 2014 13% röstade i två av tre val 7% röstade i ett av tre val 4% röstade inte i något av valen 2006, 2010 och 2014
Få är permanenta soffliggare
KÄLLA Källa: IDEA/Öhrvall (2010) Svenskt
valdeltagande under 100 år. Stockholm:
SCB
www.som.gu.se
Andel politiskt intresserade och andel som diskuterat politik minst en gång i veckan (procent)
Kommentar: ’Hur intresserad är du i allmänhet av politik?’, ’Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna: Diskuterat politik?’. Källa: Den västsvenska SOM-undersökningen 1993-2016.
41 36
56 64
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Diskuterat politik Politiskt intresse
www.valforskning.pol.gu.se
www.valforskning.pol.gu.se
www.valforskning.pol.gu.se
FÖRVAL 2014 2010
• De stabila:
Uppgav samma parti vid samtliga tre tillfällena: 63 procent
• ”Kalla fötter”:
Röstade på ett parti 2010, tänkte rösta på ett annat före valet 2014 men föll
tillbaka och röstade på samma parti som 2010: 6 procent
• Tidiga bytare:
Bytte parti mellan 2010 och tidpunkten före valrörelsen 2014: 21 procent
• Sena bytare:
Hade intentionen att rösta på samma parti som 2010 men bytte parti under
2014 års valrörelse: 7 procent
• De rörliga:
Röstade på ett parti 2010, tänkte rösta på ett andra parti inför valrörelsen
2014 men röstade till sist på ett tredje parti: 3 procent.
Partival 2010 Röstningsintention Partival 2014 1-4 veckor före valet
Källa: Valundersökningarnas mellanvalspanel 2010-2014
www.som.gu.se
Bedömning av demokratin, 1998-2016 (procent nöjda)
36
Valår
Valår
Valår
64
59
Valår
Valår
61
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
EU Sverige Västra Götalandsregionen Den kommun där du bor
Kommentar: ’Hur nöjd är du med det sätt på vilket demokratin fungerar i:’ Svarsalternativen är ’Mycket nöjd’, ’Ganska nöjd’, ’Inte särskilt nöjd’, ’Inte alls nöjd’. Figuren visar andelen som svarat mycket alternativt ganska nöjd. Källa: Den västsvenska SOM-undersökningen 1998-2016.
Källa: Åsa von Schoultz, Helsingfors universitet
FRAMTIDEN?
Sammanvägning av opinionsmätningar från SCB, Demoskop, Novus, Ipsos och Sifo Kantar
Källa: Lindvall, Johannes, Hanna Bäck, Carl Dahlström, Elin Naurin & Jan Teorell (2017) Samverkan och strid i den parlamentariska demokratin. SNS Demokratirapport 2017. Stockholm: SNS Förlag.
gillar starkt
ogillar starkt Källa: SOM-undersökningarna 2016
Grön
Alternativ Libertär
Traditionalistisk Auktoritär
Nationalistiskt
Vänster Höger
Svenska folkets önskeregeringar 1968-2014 (procent)
Källa: Oscarsson & Holmberg (2016) Svenska väljare. Stockholm: Wolters Kluwer.
TACK FÖR ATT NI LYSSNAT!
Rösträttsdemonstration vid Jacobs kyrka i Stockholm 20 april 1902.
Teckning av Carl Axel Krawe 1907.