Vapenbilden 70:2007 497

VAPENBILDENVAPENBILDENForum för Svenska Heraldiska Föreningen

Nr 70, maj 2007

Det vapen som läsarna röstat fram som 2006 års vapen antogs samma år av ingenjören HansQvarfordt, Eskilstuna. Vapnet fick 13 poäng. På delad andra plats med 12 poäng vardera

kom vapnen för Bro Hof Slott AB och Kriminalvården, samt på tredje plats vapnenDouhan och Schei med vardera 10 poäng. Vinnare av de utlottade vykorten

blev Marko Arosilta i Göteborg.

Teck

ning

ar: D

avor

Zov

ko.

nr70.pmd 2007-04-18, 10:25497

Vapenbilden 70:2007498

Kontakta osswww.heraldik.se

VAPENBILDEN utges med fyra num-mer per år av Svenska Heraldiska För-eningen i samarbete med HeraldiskaSamfundet. Upplaga: 800 exemplar.

Nr 71 utkommer till september2007. Manusstopp den 15 juli 2007.

RedaktionMagnus Bäckmark (red), Lillkalmar-vägen 17, 1 tr, 182 65 Djursholm, 08–756 37 90, magnus@heraldik.se; Mar-tin Sunnqvist (annonsansvarig), martin@heraldik.se; Marcus Karlsson, mar-cus@heraldik.se, Stephen Coombs,stephen@heraldik.se.

Bli medlem / prenumerera / beställSvenska Heraldiska Föreningens postgiro:22 27 90–8, bankgiro: 5142–9561.

Årsavgiften är 150 kr, även för iutlandet bosatta och för organi-sationer. (Familjemedlem: 50 kr.)Skriv namn och adress på inbetal-ningsavin och tidskriften kommermed posten.

Medlemsfrågor, adressändringoch beställningar handhas av JesperWasling, Sämgatan 10, 507 45 Borås,jesper@heraldik.se, 033–10 74 81.

StyrelseHenric Åsklund (ordf), Ekoxevägen9, 247 35 Södra Sandby, henric@heral-dik.se, 046–575 34; Stefan Bede (v ordfoch härold), bede@heraldik.se; JesperWasling (sekr, adressuppgifter se ovan);Johanna Hellström (kassör); MagnusBäckmark (red, se ovan); Thomas Falk;Marcus Karlsson; Martin Sunnqvist,Alexander Ulltjärn (webbred).

Organisationsnr 857209–0366.

Tryck Affärstryckeriet i FalköpingAB.

ISSN 0349-0602. ILLUSTRA DE HERALDICA,Henric Åsklund M

B.

OrdförandeordBästa medlemmar,

Årsmötet bjöd på inte mindre än tre föredrag ochhölls för första gången i föreningens historia i närvaroav statsheraldikern, se referat på sidan 499. Frånföreningsstämman finns två viktiga punkter attuppmärksamma. Den första är att styrelsen harutvidgats med Claus K Berntsen som suppleant.Claus leder sedan tidigare vår arbetsgrupp för kyrkligheraldik, som bland annat aktivt bistår nyvaldabiskopar i deras vapenantagande. Detta har mer ellermindre på eget initiativ av hävd skötts av dels JanRaneke för biskopen i Lund, dels Bengt Olof Käldeför övriga stift. Jan är fortfarande aktiv, men inteBengt Olof och Svenska kyrkan har för närvarandeinte några övergripande rutiner för sin heraldik. SHFsträvar efter att hjälpa till med information ochkontakt med heraldiska konstnärer, så att seriernaav korrekta biskopsvapen i stiften inte bryts.

Den andra punkten är förslaget att stryka tillägget”Föreningsstämma hålles där styrelsen har sitt säte.”i § 14 i stadgarna, vilket enhälligt bifölls. Tanken äratt öppna för möjligheten att hålla årsmötet på annanplats än sätesorten Göteborg. Föreningen grundadesoch har vuxit fram där (se Vapenbilden nr 67 för enutförlig historik) och det är där vårt bibliotek ocharkiv finns. I Borås finns vårt lager av trycksaker ochdet är alltid i Borås eller Göteborg som utskickenkuverteras. Även om våra styrelsemöten numera harfler deltagare per telefon (Skåne 3, Stockholm 2,Linköping 1) än fysiskt närvarande i rummet(Göteborg 2, Borås 2) är det alltså fortfarande iVästsverige som vi har vårt säte och det avser styrelseninte ändra på. Däremot anser vi att SHF i egenskapav riksförening bör sträva efter att fler utan långvägaresor ibland skall kunna deltaga på ett årsmöte.Stadgeändringar kräver två på varandra följandestämmobeslut, så även 2008 hålls mötet i Göteborg,men sedan kan man tänka sig att årsmötet hållsvartannat år i Göteborg och vartannat år omväxlandei Stockholm och Malmö/Lund.

nr70.pmd 2007-04-18, 10:25498

Vapenbilden 70:2007 499

Söndagen den 18 marshölls Svenska Heraldis-ka Föreningens årsmötepå Valand i Göteborg.

Staden hälsade oss medhagelskurar och dåligt vä-der. Dock var stämningenpå årsmötet desto bättre, vifick oss bland annat till livstre föredrag av medaljörer-na Harald Nissen, Chris-tian Braunstein och LeifTörnquist. Den fjärdemedaljören Ernst Ver-wohlt kunde på grund avsjukdom inte närvara.

Nissen berättade blandannat om heraldiken iNidarosdomens krypta,Braunstein behandlade ra-baldret kring Försvars-maktens försök att införa enlogotyp ”ÖB:s knapp” ochTörnquist talade om densenaste utvecklingen avfälttecken inom Försvars-makten.

Årmötet hade också enceleber gäst i statsheraldi-kern Henrik Klacken-berg, vilken vid middagen besvarade frågor.Det ledde till intressanta diskussioner, blandannat om heraldiken inom domstolsväsendet.

Föreningsstämman avverkades på föredöm-ligt kort tid, styrelsen omvaldes och beviljadesansvarsfrihet. Kyrkogruppens Claus K Bernt-sen valdes in som suppleant. Förslaget omstrykning av bestämmelsen att årsmötet alltidskall hållas på föreningens sätesort Göteborgbifölls. Slutligt beslut i frågan kommer enligtstadgarna att fattas på årsmötet 2008.

Celebert på ValandAv Marcus Karlsson

I övrigt var årets möte ovanligt välbesökt medomkring 30 deltagande. Omröstningen omårets vapen 2006 avgjordes. Vinnare blevvapen Qvarfordt, tecknat av Davor Zovko(se detta nummers omslag).

Mötet avslutades med en trevlig middag dådet också gavs en genomgång av heraldikeninom sällskapet Par Bricole. Detta sällskap haren loge på Valand och vi kunde under mötetse exempel på dess heraldik.

S HF:s ordförande Henric Åsklund och medaljören HaraldNissen. Den senar e påpekade skämtsamt att S HF bör jat”försiktigt” med att medaljera norrmän genom att välja honom,eftersom han till börden är ”halvsvensk” – hans mor Greta,född Reichenber g , kom från nordligaste Bohuslän.

Foto

: Jes

per W

aslin

g.

nr70.pmd 2007-04-18, 10:25499

Vapenbilden 70:2007500

Blasoneringar konstrueras olika på olikaspråk. Stephen Coombs artikel tar uppnågra av skillnaderna vid sköldensbeskrivning och några problem somskillnaderna kan innebära för ömsesidigförståelse. Den kommer också medförslag om en blasoneringspraxis som ärlätt att använda för alla heraldisktintresserade oavsett nationalitet.

Världen kommunicerar oftast på engelska.Detta kommer säkert att gälla mer och merinom heraldiken och dess kärna, blasoneringen.Hur skall vi då hantera den brittiskaheraldikens arv från (normand-)franskan ochdess jargong som kan te sig oförskämtmystifierande för en utomstående? Onödigafacktermer som gules, sable, vert kan förståsbytas ut mot de vanliga engelska motsvarig-heterna, red, black, green o.s.v. Ordföljden kanändras så att ett attributivt adjektiv liksom påvanlig engelska normalt står före sittsubstantiv. Nyttiga facktermer som fess, paleoch chevron (bjälke, stolpe, sparre) bördäremot behållas eftersom det de betecknarbara existerar inom heraldiken.

Valet av förenklad engelska för inter-nationell blasonering tänker jag inte säga merom. Det gamla blasoneringssättet på engelskakommer naturligtvis alltid att stå till förfogandesom ett alternativ när alla parter förstår det.Men det är inte bara brittisk praxis som ställertill problem. Varje nationell tradition harutvecklat egna metoder och förväntingar, ochäven dessa förtjänar att tas i betraktande.

Latin som blasoneringsspråkEtt blasoneringsspråk som inte kommer atttas i betraktelse i huvuddelen av denna artikelär latin. Anledningen är den att den latinska

Global BlazonryAv Stephen Coombs

blasoneringen, såsom den redovisas av JohnGibbon med citat från tidigare skribenter iIntroductio ad Latinam Blasoniam (1682),inte utgör en självständig tradition utan varierarsina uttryck och formuleringar mer eller mindreelegant utifrån en blandad klassisk ochmedeltida vokabulär. För att ge bara ettexempel, ”fält” motsvaras av campus, area,solum, alveum och byts gärna ut mot ”sköld”som kan heta parma, clypeus, scutum.

Att blasonera på latin kan vara roligt ochinte alls fel om det gäller ett universitets, enskolas, ett lärt sällskaps vapen, men det harinte mycket att bidra med i övriga sammanhang.

Beck-Friis (grevliga ätten): Quarterly with anin e s c u t c h e on : 1 . b l u e , a g o l d en c r own edmonogram composed of the letters A and Fconjoined; 2. gold, blue fasces; 3. silver, eightred roundels arranged squarewise; 4. red, as i l v e r sw o r d w i t h g o l d e n h i l t b e ndw i s esurmounted by a f ir ing carbine ( in propertinctures) counterbendwise, all between fourgolden horseshoes; the inescutcheon per pale,dexter blue, a silver fleur-de-lis, sinister perc ount e rbend b lue and r ed , a c ount e rbendtinctured chequy in silver and black.

Teck

ning

: Brit

a G

rep

1960

, ur S

verig

es a

delsk

alen

der 1

966.

nr70.pmd 2007-04-18, 10:25500

Vapenbilden 70:2007 501

Tinkturernas namnApropå fenomenet heraldikerjargong kan detvara intressant att sammanställa en tinkturlistapå engelska och de romanska språken franska,spanska, portugisiska och italienska.Tinkturtermer i kursiv är inte de vanligtförekommande i utomheraldiskt bruk.Föråldrade termer på portugisiska ges iparentes.

Guld – or , or, oro, oiro, oro.Silver – ar gent, argent, plata, prata, argento.Rött – gu l e s , gueu l e s , gu l e s , vermelho

(goles), rosso.Blått – azure , azur , azur , azul (blau),

azzurro.Svart – sable, sable, sable , negro (sable),

nero.Grönt – v e r t , s i n op l e , s i n op l e , verde

(sinople), verde.Purpur – pur pu r e , pourpre, púrpura,

púrpura, porpora.Tyskan begagnar sig liksom svenska av

vanliga namn på tinkturerna (med purpur somett gränsfall på bägge språken).

Blasoneringens kärnaNär vi kommer till blasoneringarnas grund-läggande konstruktion finner vi flera alternativ.

Engelskan undviker prepositioner både vadgäller fältet och de huvudsakliga bilderna:”Argent a cross gules” (ordagrant silver ettkors rött) motsvarar ”i fält av silver ett röttkors”.

Franskan använder prepositioner när bådefältet, huvudbilden och bildernas tinktureranges: ”D’argent à la croix de gueules” (avsilver vid korset av rött).1 Exakt detsammabruket finns på italienska: ”D’argento allacruce di rosso”.

På portugisiska går det likadant till, fastmed den naturligare obestämda artikeln förbilden: ”De prata com uma cruz de vermelho”(av silver med ett kors av rött).

Spanskan använder en preposition för attange fältets och bildernas färger, däremot inte

för att ange själva bilden: ”De plata, una cruzde gules” (av silver, ett kors av rött).

Den tyska varianten liknar den spanska menföredrar för fältet en preposition av annaninnebörd och använder ett attributivt adjektivför bildens färg: ”In Silber ein rotes Kreuz” (isilver ett rött kors). Likaså på nederländska:”In zilver een rood kruis”. Därmed har vinästan nått fram till den vanliga svenskaformen – det är bara att man på svenska brukarta med orden ”fält av”.

Av alla dessa sätt har det engelska fördelenatt vara mest kortfattat och bör kunna passa ien förenklad blasonering.

Positioner i sköldenI global blasonering kan positioner inomskölden normalt betecknas med vardagligatermer som på svenska. ”At the top” och ”at

Myrdam: Silver, a blue ship’s wheel between threeblue ducks’ heads roughly torn off and with redbeaks. Vapnet är kvadrerat med för släktenHeiberg , som bäraren härstammar från: Red, asi lver human skull above two si lver bonessaltirewise. Framställning för Leif Heiber gMyrdam, konstnär (keramiker), Oslo.

Teck

ning

: Mag

nus B

äckm

ark

2005

.

________________________1 Notera den bestämda artikeln, la croix, lika förbryllande fördet ovana ögat här som när den dyker upp på en matsedel– la truite aux amandes: man kan undra ”Har de bara enenda forell?”

nr70.pmd 2007-04-18, 10:25501

Vapenbilden 70:2007502

the bottom” låter kanske mindre värdiga än inchief, in base, men de riskerar inte att leda tillmissuppfattningen att själva bilden chief ellerbase (ginstam, stam) förekommer i skölden.

För heraldisk höger och vänster (åskådarensvänster resp. höger) måste vi behålla engelskans– numera även svenskans! – dexte r ochsinister, fast inte när det gäller ett ologisktoch vilseledande bruk: en b end s i n i s t e r(ginbalk) ligger nämligen inte mer åt sinisterän en vanlig bend (balk). Tyskan är lika ologiskmed schrägl inksbalken resp. schrägbalken(links betyder vänster). Franskan har helt olikaord för ginbalk och balk (barre, bande) och såär det även på italienska (barra, banda). Bandabetyder balk även på portugisiska, men förginbalk finns det inte bara barra utan ocksåcontrabanda . Contra- motsvarar svenskansgin- alldeles exakt, och kan nog ge oss anledningatt föredra ”counterbend” i den globalablasoneringen.

DiminutivBrittisk blasonering skiljer sig markant frånandra länders i och med att den vimlar avdiminutivformer för häroldsbilder – pale(stolpe) kallas pallet när den uppträder i flertaloch därmed blir smalare; fess (bjälke) blir baroch barrulet ; bend (balk), bendlet , riband ;chevron (sparre), chevronel ... Sådana formerkan undvikas i global blasonering liksom påandra språk, med möjligheten att vid behovlägga till ”narrow” (smal) – och varför inte”broad” (bred) som i fallet med stolpen(Canadian pale) i den kanadensiska flaggan,den som skall uppta hälften av fältets yta.

FältindelningIndelningar av fältet kan förklaras på olikavis. Kluvet, delat, styckat och ginstyckat kallaspå tyska gespalten, geteilt, schräg geteilt ochschrägl inksgete i l t (de sista två har en radsynonymer), på nederländska g e d e e l d ,d o o r s n e d e n , r e c h t s g e s c hu i nd och l i nk s -geschuind, på franska parti, coupé, tranché ochtaillé, på portugisiska partido, cortado, fendidooch talhado, på italienska partito, troncato,trinciato och tagliato. På engelska däremotsäger man att fältet är party (indelat) – ettord som oftast kan utelämnas – per pale, perfess, per bend och per bend sinister (enligtstolpe, enligt bjälke, enligt balk, enligt ginbalk).Trots att det engelska sättet är i minoritet härär det att föredra i en global blasonering (fastdå får vi säga per counterbend, se ovan) därföratt det leder till att det totala antaletfacktermer minskas.

Hur är det då med ”tre gånger kluvet” o.s.v.?Tyskan gör som svenskan: dreimal gespalten,dreimal geteilt... Andra språk har särskildatermer för flerfaldig indelning av fältet. Pånederländskan heter tre gånger kluvet / delatgepaald / gedwarsbalkt van vier stukken. Förindelningssätten (tre gånger) kluvet / delat /styckat / ginstyckat har engelskan paly / barry,bendy / bendy sinister (of four), franskan palé/ fascé / bandé / barré (de quatre pièces),portugisiskan palado / faixado / bandado /barrado (de quatro peças), italienskan palato/ fasciato / bandato / sbarrato (di quattro

Stamvapen för grevliga ätten Wachtmeister afJohannishus: Red, a black crane’s foot betweenthree golden stars2 with s ix straight-s idedpoints and a blue base charged with a silversabre with golden hilt. Vapnet är sammanställtmed stamvapnet för friherrliga ätten Wredeaf Elimä: Gold, a wreath o f green laure land five red r oses. Odaterat avtr yck av ens i g i l l s tamp som t i l lhör t g r ev innan AgataWach tme i s t e r , f ö d d f r i h e r r i nna Wr ed e(1799–1890 ) , b o s a t t p å J ohann i s hu s iHjortsberga, Blekinge. Stampen är tillverkadtidigast 1825, eftersom hon gifte sig då.

Foto

: Mag

nus B

äckm

ark.

nr70.pmd 2007-04-18, 10:25502

Vapenbilden 70:2007 503

pezzi). För att undvika onödiga specialtermerborde man i den globala blasoneringen utanmissförstånd kunna skriva ”(divided) per palein four pieces” o.s.v.

Det är inte vanligt att man klyver eller delarett fält ett jämnt antal gånger, d.v.s. i ett uddaantal områden. I stället betraktas den domi-nerande tinkturen, den som ligger vidsköldkanten åt båda håll, som fältets och denandra som den i angivet antal förekommandebildens. Ett undantag kommer till stånd närt.ex. tre olika tinkturer används – den tyskaflaggan kan ju beskrivas som ett fält två gångerdelat i svart, rött och guld. Klassisk brittiskblasonering skulle kräva per fess sable and ora fess gules (i fält delat i svart och guld en rödbjälke). Brittisk heraldik känner även till ordett i e r c ed (tredelad) – t i e r c ed in f e s s är enteoretisk möjlighet – men det har inte vunnitallmän acceptans utom i fallet tierced in pairle(genom gaffelsnitt delad). (Jfr. fr. tiercé, port.terciado.) I en förenklad blasonering kan manstrunta i allt detta och säga rakt av ”per fessof three black, red and gold”.

Skuror kräver facktermer och en globalblasonering kommer att behöva säga t.ex. ”perpale embattled /nebuly” (av en tinnskura /skyskura kluven) o.s.v. Motsvarigheter finnsbl.a. på franska (c r é n e l é / n é bu l é ) ochportugisiska (c r e n e l a d o eller ame i ad o /neblado). Det finns ingen fördel i att som påsvenska (och tyska – ”mit Zinnenschnitt /Wolkenschnitt gespalten”) varje gäng ta tillsjälva termen ”skura” (resp. - s c hn i t t ).Sammansättningar som tyskans ”Wellenbalk”(vågbjälke i stället för av vågskuror bildadbjälke) behövs inte heller.

Bilder i kombinationFör att presentera en andra bild eller ytterligarebilder använder svensk heraldik nästanuteslutande uttrycket ”åtföljd av”, i före-kommande fall tillsammans med ”ovan”,”nedan” o.s.v. Effekten är litet enahanda. I eninternationell blasonering kan man göra precissom brittisk blasonering och vanligt språkbrukgör och utnyttja ”above”, ”below”, ”between”o.s.v. ”Over” bör däremot undvikas eftersom

von Hermansson (enbart hjärtskölden ur detgrevliga vapnet framställd här): Per fess silverand black, a lozenge extending to the sidesper fess vair and gold charged in the lowerhalf with a r ed rose. Odaterat avtr yck av ens i g i l l s t amp s om t i l l h ö r t r ik s råd e t , g r e v eMath ias von Hermansson (1716–1789) ,Stockholm. Det till vapnet hörande valspråketIN PECTORE TESTIS betyder ’I bröstet (är)vittnet’. Stampen är troligen tillverkad 1771,då han utnämndes till greve, eller tidigt åretdärpå. Han innehade Serafimerorden vid sinupphöjelse till greve. Att ordenstecknet visasutan kedja kan bero på att han ännu inteblivit dubbad, vilket han blev 1772.

Foto

: Mag

nus B

äckm

ark.

det kan misstolkas som om det betydde”överliggande”. För ”överlagd med” skriverman ”surmounted by”, liksom man för ”belagdmed” skriver ”charged with”. ”Within” passarbra med bårder och infattningar. När en nyviktig bild skall presenteras, t.ex. en ginstam,blir blasoneringen mer sammanhängande omman använder ”together with”: den brittiskatraditionens argent a cross gules a chief azure(i fält av silver ett rött kors åtföljt av en blåginstam) kan ersättas med ”silver a red crosstogether with a blue chief ”.

I internationell blasonering har vi ingetbehov av tillkonstlade ord för ”till dexter /

nr70.pmd 2007-04-18, 10:25503

Vapenbilden 70:2007504

sinister åtföljd” som vi finner på franska(adextré, senestré), spanska (adiestrado, siniestrado)och portugisiska (adextrado, sinistrado).Detsamma gäller för ord som engelskansbilletty, franskans billetté, portugisiskans bilhetadomed innebörden ”beströdd med biljetter”. Inteens semy of (beströdd med) är oumbärligt. Mankan helt enkelt säga ”strewn with billets”.

Brittisk heraldik använder regelbundetprepositionen ”on” som i on (x) a (y) i s.f. ”a (y)charged with an (x)”. Denna sed främjarkorthet men kan leda till missförstånd,

eftersom ”on” också kan betyda ”liggande på/stående på / fäst på” o.s.v. Saken blir baravärre av att den klassiska brittiska blaso-neringen har vanan att i kompositioner av enmer komplicerad karaktär nämna bilderna ien egendomlig ordning. Vair on a saltire orbetween four human hearts gules an annuletsable (ordagrant ”gråverk på ett Andreaskorsav guld mellan fyra röda hjärtan en svart ring”)ser ut att innebära att hjärtana placeras påAndreaskorsets armar medan meningen nogär den att de skall förläggas på fältet runtomkring korset. För klarhetens skull bör englobal blasonering använda ”charged with”liksom man säger ”belagd med” på svenska.

Karakteristiskt för blasonering på engelskahar även varit att participliknande adjektiversätter formuleringar som ”försedd med”,”klädd i”: ett verktyg är ”handled” eller”hefted” (har handtag), ett djur är ”unguled”(har hovar) i en viss tinktur o.s.v. Manundviker i möjligaste mån att upprepa tinktureroch räkneord: tinkturerna numreras efterordningen i vilken de förekommer (t.ex. acrown of the second), ett visst antal (bilder avolika slag) som måste upprepas anges med asmany (lika många). Resultatet påminner omen sorts telegramspråk med stilistiskaambitioner. I en blasonering som skall varalätt förståelig i ett mångnationellt sammanhanghar sådana finesser givetvis ingen plats.

Rundlar (eng. ”roundels”) och droppar börfå sina tinkturer beskrivna med vanliga ord.Självklart? Inte riktigt. I brittisk tradition harnämligen röda och gyllene rundlar särskildanamn – torteaux och besants – och dropparhar speciella beteckningar utifrån vilken typav vätska de förmodas föreställa: de blå kallasgouttes de larmes, tårdroppar, och de grönagouttes d’huile – oljedroppar!

En heraldiker som börjar undersöka andraländers traditioner kan råka ut för mångamärkligheter. Även om en artikel som dennainte kan lösa alla problem hoppas jag att denhar gjort den tappra gränsöverstigaren någotbättre förberedd och föreslagit några möjligastrategier som i framtiden kanske kanunderlätta och utöka tydligheten i inter-nationella kontakter.

Vapen f ö r L e ona r d o Sand r i , c h e f f ö rsektionen för allmänna frågor i Vatikanensstatssekretariat och t i tulär ärkebiskop avCittanova: Per pale, dexter blue, a golden eaglewith wings outspread and at the top dexter asi lver star2 with s ix straight-s ided points ,s i n i s t e r g o l d , tw o b l u e b e nd s . (Någ o tstiftsvapen är ej inblandat här ; vapen Sandriär k luve t i s i g s jä l v t . ) Val språke t IL L E

FIDELIS betyder ’Han är trofast’.

Teck

ning

: Mag

nus B

äckm

ark

2004

.

________________________2 Stjärnliknande bilder vars spetsar – normalt fem tillantalet – har raka sidor kallas i engelsk heraldisk tradition”molets” eller ”mullets”. Termen betydde ursprungligende roterande komponenterna i en medeltida ryttaressporrar och härstammar via franskan från latinets ”mola”,kvarnsten. Den engelska heraldikens egentliga stjärnor,”estoiles”, har alternerande raksidiga och vågiga spetsar.

nr70.pmd 2007-04-18, 10:25504

Vapenbilden 70:2007 505

Riksvapnet har blivit nytecknat påpärmen och ryggen av årets lagboks-utgåva.

Sveriges rikes lag är en privat utgåva avNorstedts förlag, men den har en stark officiellprägel. Dess redaktör är ett f.d. justitieråd(ledamot av Högsta domstolen), den

Ny vapenteckning på lagboken

Vladimir Sagerlunds vapen-t e ckn ing . S e ra f ime ro rd en s ,sköldhållarnas och postamen-tets utformning är de vikti-gaste skillnaderna.

Vapenteckningen som använ-des å tmins tone f rån 1910och till 1980. Dessförinnananvändes en liknande teck-ning men med rund hjärtsköldoch utan serafimerkedjan.

Karl-Erik Forsber gs vapen-t e ckning som användes pål a g b ok en s p ä rm 1980–2006.

upprätthåller balksystemet från 1734 års lagoch den finns i alla rättssalar. Den är det ställedär man oftast ser riksvapnet, som på dettasätt får symbolisera rättskipningen. I Sverigehänger inte riksvapnet på rättssalarnas väggar– men det finns alltså på rättens aktörersviktigaste arbetsredskap.

Martin Sunnqvist

Vapen f ö r p a t -r u l l b å t e nH M SV i d a ro c h f ö rK u n g l .Skånskaf l y g f l o t -t i l j e n(F10).

Christian Braunstein: Heraldiska vapen inomde t s v e n ska f ö r s v a r e t . S t a t e n s f ö r s v a r s -historiska museer, 2006, ISSN 1101-7023.

Christian Braunstein, som tidigare blandannat gett ut boken om Svenska försvars-makt en s f ä l t t e cken e f t e r mi l l enn i e sk i f t e t(2004), har nu även gett sig i kast medförsvarsmaktens heraldik. I boken presenterasde vapen som är officiellt antagna inom detsvenska försvaret. Här finns vapen för pansar-regementen, skolor, flottans skepp, flyg-flottiljer och olika övriga myndigheter. Det ären varierad flora den militära heraldikenuppvisar – från landskapsvapen brukade avarméns regementen till lilla riksvapnet medolika tilläggstecken. Kvaliteten är för detmesta god med några undantag, som H-et i

Hemvärnets vapen.Nog borde man kunnatåstadkomma ett meruttrycksfullt vapen.

Varje vapen presen-teras med en bild samtblasonering på svenskaoch engelska, det senaregör att boken även börvara till glädje förutländska läsare. Bokenär mycket välbehövd,då det tidigare intefanns någon samman-ställning som visar helaf ö r s v a r s m a k t e n sheraldik.

Marcus Karlsson

Försvarets vapen

nr70.pmd 2007-04-18, 10:25505

Vapenbilden 70:2007506

Jan von Konow: Sverigesadels historia. Axel Ab-rahamsons Förlag , 2005.ISBN 91-87072-42-4 ,350 kr (250 kr från förf).

Jag är nyfiken på adeln. Detgäller dels de faktiskaförhållandena i äldre tider,inte minst inom heraldikoch genealogi, dels vadsom gör att medlemmarnai dag, drygt 100 år efter detatt adelskapet förloradesin (offentliga) funktion,ännu söker konservera sigsom en homogen grupp.För mig och dem som delarmin nyfikenhet har f. d. statsheraldikern Janvon Konow skrivit Sveriges adels historia .

Traditionell historieskrivningSveriges historia var länge dess kungars ochadelsmäns. Men sedan demokratin slagitigenom kom den svenska historien att skrivasom. Arbetets och jordbrukets söner ochdöttrar, eller kanske oftare deras barnbarn,var de som höll i pennan. Historiker har i allatider främst skrivit sin egen historia och sedanallt fler kvinnor hittat in till de historiskainstitutionerna har historien berättats även urett genusperspektiv. Kanske är det ett tidenstecken att von Konows bok, som hade varitöverflödig för 80 år sedan, idag fyller ett tom-rum. En bok som hade varit överflödig i börjanav 1900-talet men som idag väl fyller en funktion.

Språkligt är boken mycket välskriven.Innehållsmässigt kan den beskrivas somtraditionell. Författaren låter sig intedistraheras av de senaste decenniernas land-vinningar inom den akademiska historiskaforskningen. Boken är till exempel klinisktren från allt vad genusteori heter. Säkert finns

det läsare som uppfattardetta som befriande, me-dan andra möjligen sak-nar adelskvinnornas pers-pektiv. Letar man i detförträffliga sakregistretefter till exempel ”stifts-jungfru”, letar man förgä-ves. Däremot finns ordet”uppkomling” och slårman upp det i bokenkommer man till beskriv-ningen av riksrådet Jo-han Skytte, det vill sägaen man som genom egenkompetens lyckats görakarriär. von Konowsadelshistoria är med andra

ord utan tvekan adelsmännens historia. Ochfrågan hur medlemmarna på Riddarhuset självadefinierar sig som grupp idag förblir obesvarad.

Boken innehåller ett avsnitt om adelsheral-dik. Det hade inte gjort något om det avsnittetblivit längre och än mer innehållsrikt.

Ett av bokens syften är att beskriva adelnsdelaktighet i vårt lands historia. Detta lyckasförfattaren med, i det att han konstaterar attadeln haft stor betydelse för hur riket styrdes.Ett annat syfte är att beskriva vad adeln harbetytt för vårt land. En fråga som är betydligtsvårare att besvara. Den akademiker somkanske ägnat sig mest åt den svenska adeln,Ingvar Elmroth, kunde i boken Frånöverklass til l medelklass (2001) konstateraatt adliga söner och sonsöner ytterst sällan nårupp till samma nivå som den stamfader somen gång blivit adlad. Mot bakgrund av dettaställer man sig naturligtvis frågan hur stornegativ påverkan som systemet medadelskapet haft för vårt lands utveckling. Tänkom stormaktstidens Sverige hade styrts avpersoner som tilldelats sina befattningar efterkompetens i stället för börd! Tanken svindlar.

Adelsmännens historiaAv Lars Kenneth Dahlqvist

Ett inne r tak på Grönsöö s l o t t iUpp land ä r d ekor e ra t med b i l d -element från Johan Skyttes friherrligavapen.

Bild

en u

r Slo

tt oc

h he

rres

äten

i U

ppla

nd, I

(196

7).

nr70.pmd 2007-04-18, 10:25506

Vapenbilden 70:2007 507

Stensböle i Borgå – en herrgård under 700 årRedaktö r e r : Henr ik Deg e r man , Tor s t enEdgren och Olle Sirén. Skrifter utgivna avSvenska lit teratursällskapet i Finland, nr666. ISBN 951-583-109-1, 38 euro, http://www.sls.fi/boksidor/stensbole.htm.

Stensböle är Östra Nylands enda fideikommiss.Stadfästningen skedde 1786 och först 1931upphörde herrgården att vara fideikommiss.Gårdens hela fideikommissförfattning finnsmed i särtrycket. I boken presenteras Stens-böles hela historia från dess tillkomst undermedeltiden genom den Rotkirchska eran framtill idag. Stensböle hör idag till Svenska littera-tursällskapet i Finland, efter en donation 1990.

Det roligaste är all heraldik som samlats idetta särtryck. Nästan varje sida pryds på etteller annat sätt med vapen. De flesta sköldarnatillhör någon ut släkten Rotkirch som står icentrum för hela skriften.

Örnen blev till tuppFriherre Carl Fredrik Rotkirchs (1775–1832) vapenbrev visar ett vapen som i varjedetalj är ett exempel på vad vi idag ser somheraldikens svarta era. Han upphöjdes tillfriherre 1830 och hans ätt introducerades påFinlands riddarhus 1832.

Vapenbrevets bild visar en sköld med tvåhjälmar, en på var sida om en friherrekrona.Ingen av hjälmarna har täcke men det är meren fråga om smak är korrekt avbildning. Bådahjälmprydnaderna (en tupp och en hjort)vänder sig åt sinister vilket känns oartigt. Detvå svarta örnar som är sköldhållare ärförsiktiga av sig och tittar fram bakom sköldensnarare än hjälper till att hålla allt på platsuppe på postamentet. Men också här är detmer frågan om mindre lämplig konstnärligframställning än regelrätta heraldiska fel.

Det är i skölden som bristen på heraldiskinsikt verkligen märks. En snabb blick avslöjar

Heraldiken på StensböleAv Jesper Wasling

inget, men vid närmare granskning visar detsig at alla fem fälten uppvisar ett eller flera fel.Alla hade lätt kunnat undvikas om barakunskapen funnits.

Hjärtskölden saknar Rotkirchs klassiskaörnhuvuden. I stället finns här tre tupp-huvuden men det var så motivet i sköldenuppfattades vid den tiden så där faller nogskuggan på äldre tiders konstnärer. Uppen-barligen har släkten själv inte haft en klaruppfattning om vad släktvapnet faktisktföreställde. (Rotkirchs vapen har redan under1740-talet blivit kraftigt förvrängt, seVapenbilden nr 42, 1997, s 572.)

Särtrycket ur ”Stensböle i Borgå” har engenomtänkt notapparat och en omfattandeliteraturförteckning som gör det lätt för denintresserade att fortsätta forskning på egenhand. Särtrycket visar att redaktörerna intesparat på krutet när det gäller bakgrunds-forskningen och är övriga kapitel så väl-formulerade och innehållsrika som detta häfteger prov på är ”Stensböle i Borgå” en skriftsom väl motiverar sin plats i bokhyllan. Jagönskar att fler herrgårdsskrifter präglades avsamma berättarglädje och distans till sitt ämneför det ger mig som läsare förtroende förtexten.

Vapen för friher r e Carl Fredrik Rotkirch.Målad väg gbonad på Stensböle.

Foto

: Jan

ne R

ento

la.

nr70.pmd 2007-04-18, 10:25507

Vapenbilden 70:2007508

ERTSLÄKT-

FÖRETAGS-KOMMUNVAPEN

HANDSKURET I TRÄ PÅ

TRADITIONELLT SÄTT OCH

YTBEHANDLAT ENLIGT

ERA ÖNSKEMÅL.

INTRESSERAD?

KONTAKTA MIG GÄRNA,SÅ KAN VI GÖRA NÅGOT

UNIKT MED ER

VAPENSKÖLD.

MED VÄNLIG HÄLSNING,

THORLEIF AIFF

T. A. TRÄSKÄRNINGAR

ANHALTSVÄGEN 12SE-543 94 TIBRO

TEL/FAX: 0504-201 10MOBIL: 0706-82 76 38E-POST: thorleifa@yahoo.sewww.bildhuggaren.se

Foto

: Th

orlei

f A

iff.

nr70.pmd 2007-04-18, 10:25508

Vapenbilden 70:2007 509

Ett aktuellt varumärkesregistrerings-ärende är av tvåfaldigt principellt int-resse: 1) Är det lämpligt att enskildamedges registrering av varumärken somkan förknippas med en kommun(del)?2) Har Riksarkivet rätt att överklagaPRV:s beslut i varumärkesärenden medheraldiska element?

Den enskilda firman Jämt-kontroll WEdwardsson drivs från Änge i Hammerdal iJämtland. Företaget har den 28 februari 2002låtit registrera originalteckningen av Hammer-dals vapen från 1944 som sitt varumärke iPatent- och registreringsverket (PRV). Regist-reringen, med nr 352602, var möjlig eftersomkommunvapnet inte varit registrerat i PRV.

Vapnet upphörde att användas kommunaltnär den ombildade Hammerdals kommunuppgick i den då nybildade Strömsundskommun 1974.

Riksarkivet (statsheraldikern) invände motregistreringen i Patentbesvärsrätten, vilkendock avvisade invändningen med motiveringenatt Riksarkivet (RA) inte är bemyndigat attöverklaga annan statlig myndighets beslut.

Heraldiska nämnden ansåg vid sitt samman-träde den 24 april 2006 att ärendet har princi-piellt intresse, varför RA den 1 septembersvarade att RA anser orimligt att det skullesakna rätt att överklaga PRV:s beslut i varu-märkesärenden med heraldiska element.

Immateriell tillgångRA hänvisar till förordningen (1976:100) omatt kommunvapen inte får användas i närings-verksamhet utan kommunens tillstånd. Ettupphört kommunvapen anser RA också varaen immateriell tillgång, som liksom andrakommunala tillgångar övergår till den kommunsom bildades genom sammanläggningen enligt9 § lag (1979:411) om ändring i riketsindelning i kommuner.

Fi r man Jäm t -kon t r o l l svarumärke, även känt somHammerdals vapen.

PRV framhålleratt tillstånds-kravet enbartgäller registrera-de kommun-vapen, i enlighetmed 1 § lagen(1970: 498) omskydd för va-pen och vissaandra officiellabeteckningar .Eftersom ingentidigare regist-rering förelågfanns ingen lag-lig grund för PRV att avvisa företagets ansökan.

Strömsunds kommun ansökte 2002 omregistrering av Hammerdals vapen och fickden 18 november 2005 igenom den i PRV (nr410-5000/2002). Kommunvapen registreraspå annat sätt än varumärken (varvid ansök-ningsnummer blir registreringsnummer), utanatt någon hinderskontroll gentemot befintligavarumärken görs. Det är förklaringen till atttvå parter nu har identiskt varumärke respek-tive kommunvapen registrerat i PRV.

RA yrkade den 10 november 2006 attregeringsrätten beviljar prövningstillstånd ochatt PRV:s beslut upphävs. I yrkandet skriverRA att fallet visar både olämpligheten i attmedge att en enskild registrerar ett varumärkesom kan förknippas med en kommun eller enkommundel och behovet av att RA medgesklagorätt.

Fallet kan sägas ha uppkommit genom attlagstiftaren inte förutsett att enskilda hinnerföre kommuner med registrering av kommun-vapen i PRV. Fallet kan tjäna som en väckar-klocka till kommuner att låta registrera sinakommun(dels)vapen i PRV, om det inte gjortstidigare – om de vill ha inflytande över i vilkanäringsverksamheter som vapnen används.

Teck

ning

: Brit

a G

rep

1944

.

Jämtländskt pilotfallAv Magnus Bäckmark

nr70.pmd 2007-04-18, 10:25509

Vapenbilden 70:2007510

Litteratur1 Sven Tito Achen: Mobilia on Symbols.

Tidskriften Mobilia nr 240 Juli 1975,temanummer om symboler. 67 s, s/v ill,format 26x26 cm, på danska och engel-ska ......................................................... 25 kr

2 Nils Lagerholm: Den svenska stormakts-tidens högadliga begravningsskick1650–1700, 1965, 139 s, s/v ill ...... 30 kr

3 Casimir Sparre Lindhe: Variera heral-diska vapen mera, 1988, 195 s, rikt ill is/v ........................................................ 40 kr

4 Casimir Sparre Lindhe: Disciplina heral-dica hodierna, 1995, 120 s, rikt ill is/v ......................................................... 35 kr

5 Charles MacKinnon: The Observer’sBook of Heraldry, 1972, 150 s, format9x14cm, ill i färg och s/v, inb, exlibris StenBrangstad ............................................ 20 kr

6 Knud Prange: Våbenanetavlen, 1982,44 s, s/v ill .......................................... 15 kr

7 Gunnar Scheffer: Studier over PeterWieselgrens manuscript ”Svenskvapentolkning”, 1977, 62s, s/v ill 20 kr

8 Carl-Alexander von Volborth: Little Ma-nual of Heraldry, 1966, 87 s, rikt ill is/v, exlibris Sten Brangstad ............. 50 kr

9 Archives heraldiques Suisses –Schweizer Archiv für Heraldik nr II–III, 1949, 110s, s/v ill, på franska ochtyska ..................................................... 10 kr

10 The Colour of Heraldry – A publi-cation of the Heraldry Society 1958,74 s, inb, färgill, medeltida polykromagravskulpturer, exlibris Sten Brang-stad ....................................................... 50 kr

11 Genealogica & Heraldica Copen-hagen 1980, föredrag vid internationellakongressen för genealogi och heraldik iKöpenhamn, 432 s, s/v ill, inb, på engelska,tyska och franska, exlibris Sten Brang-stad ..................................................... 100 kr

12 En heraldisk lystvandring, katalog tillutställningen arrangerad av Kunstindustri-

SHF:s Anbudsaktion nr 16muséet i Köpenhamn i samarbete med SHS1980, 50 s, s/v ill .............................. 10 kr

13 Münchener Kalender 1911, praktfulltill i färg av professor Otto Hupp, 34 s,diskret obetydl lagn, format 16x32cm,frakturstil ............................................ 50 kr

14 Carl-Alexander von Volborth, Heraldik– Eine Einführung in die Welt derWappen, 1992, inb, 112 s, färgill .. 50 kr

Angivna priserÄr minimipriser. An-budsgivaren skall angedet högsta pris han ärvillig att betala för varjeobjekt. Slutpriset blirdock inte detta prisutan det näst högstabudet + 10 % (förenin-gens provision). Ominga andra bud inkom-mit så blir priset detangivna minimipriset +10 %. Om högsta budskulle avges av fler änen, så gäller det förstinkomna.

Säljaren och köparen meddelas om utfalletoch aktuell köpeskilling. Säljaren levererarobjekten till köparen mot köpeskillingen samteventuellt porto. Säljaren betalar provisionentill föreningens postgiro 22 27 90-8.

BudgivningBud kan lämnas antingen per brev till: DanielG. Andersson, Saltsjögatan 15, 261 61 Lands-krona eller via e-post: daniel@heraldik.se.Senast den 15 juli 2007.__________________________Resultat SHF:s anbudsauktion nr 16Nr pris (utropspris): 1. 60 (20); 2 osåld; 3. 200 (10); 4. 230 (100);5. 120 (100); 6. 120 (60); 7. 120 (50); 8. 70 (30); 9. 100 (5); 10. 70(30); 11. 65 (30); 12. 55 (30); 13. osåld; 14. 140 (70); 15. 50 (40);16. 10 (5); 17. 20 (5); 18. 25 (5); 19. 25 (5); 20. 25 (5); 21. 25 (5);22. 25 (5); 23. 25 (5); 24. 25 (5); 25. 25 (5); 26. 20 (15); 27. 10 (5);28. 10 (5).

En schackpjäs frånnuv. Italien omkringå r 1100 . B i l d u robjekt nr 11.

nr70.pmd 2007-04-18, 10:25510

Vapenbilden 70:2007 511

Bo J Theutenberg: Folkungar och korsriddare,Skara stiftshistoriska sällskap 2006, ISBN91-975873-1-1, 281 sidor, illustrerad. Kanbeställas hos förläg garen (tfn 0510-91016)för 250 kr + frakt.

Bo Theutenbergs senaste bok om riddarekommer inte att göra någon besviken: varkenen historieforskare, en riddarentusiast, enheraldikintresserad eller någon som av blottnyfikenhet öppnar boken.

Forshems kyrka på Kinnekulle är dateradtill 1130-talet och är den enda kyrkan iNordeuropa som är helgad åt Jesus Kristusoch den Heliga graven i Jerusalem. Frågan omvem riddaren som är avbildad på kyrkanöverlämnande en kalk åt Kristus leder ossgenom en spännande del av Sveriges historia.

Boken, precis som dess föregångare, erbjuderockså en pedagogisk resa genom riddar-väsendets historia. Läsaren får möjlighet attuppleva händelserna som föregått korstågen,ända sedan Sankta Helena hittade Kristi tommagrav på 300-talet, samt att förstå tankesättetoch politiken som låg bakom ridderskap somfenomen i vår kultur.

I boken presenteras två medeltidariddarordnar som finns än idag litet närmare:Den Suveräna Malteserriddarorden och denHeliga Gravens av Jerusalem Riddarorden.

Båda hade svenska medlemmar undermedeltiden.

Som professor i folkrätt väcker Theuten-berg i sin bok även frågan om vad som gör enorganisation till en riktig riddarorden. Dennafråga behöver diskuteras idag när mångasjälvskapade organisationer kallar sig förriddarordnar.

Boken är illustrerad med över 120 vackrabilder: riddare i såväl medeltida som dagensuniformer, vackra insignier från olika riddar-ordnar, foton från olika historiska platser,betydelsefulla personer, viktiga dokumentjämte ett antal heraldiska vapen.

Kri s t endomens h e l i ga s t e p la t s på j o rd en :Kyrkan över Kristi tomma grav i Jerusalem.

Sanna riddareAv Davor Zovko

M E D L E M S N Y T TNya medlemmar 1/1–27/3 2007

William Wojdyga, Nytorgsgatan 11 A,116 22 Stockholm

Jan Gyllenbok, Svensagatan 5, 234 35Lomma

Kerstin Calissendorff, Åkervägen 23,181 42 Lidingö

Daniel Andersson, Istidsgatan 35, 90655 Umeå

Anders Hultén, Kråkhult, 576 92 SävsjöOlle Sahlin, Bokstigen 20, 181 47 LidingöMagnus Kindstrand, Engelbrektsgatan

4, 114 32 StockholmClaes Johansson, Köpmannagatan 25,

360 30 LammhultMikael Posth, Fägre prästgård, 545 93

TörebodaTorsten Laneryd, Bjeretsvägen 201, 233

92 SvedalaUrban Enell, Prästgårdsliden 12 E, 595

42 MjölbyMarku Arosilta, Pipblåsarevägen 14, 412

67 GöteborgVladimir Podmogaev, Koppargården 7

B, 261 43 LandskronaTorril Thomt, Vaningevegen 22, NO-

2900 Fagernes, NORGEJesper Bartholdson, Kläckene Tokulla

1, 524 95 LjungSophia Svärd, Linnégatan 71, 114 60

Stockholm

nr70.pmd 2007-04-18, 10:25511

Vapenbilden 70:2007512

nr70.pmd 2007-04-18, 10:25512