Nils-Gustav Lundgren Cerum, Umeå Universitet

Nils-Gustav LundgrenCerum, Umeå Universitet

Varför så länge upp och sen så länge bakåt?Tillväxtfasen 1800-1955: Fred efter 1809, nyodling, tjära, sågverk, massa, papper, malm, metaller, vattenkraft och för detta en nödvändig offentlig sektor (som blev stor). De internationella marknaderna lyfte Norrland i 150 år! Sedan två ”storsmällar” På 1960-tal Inlandet; från timmersvans via motorsågen till lastbilar och avverkningsmaskiner. På 1970-t Industriorterna; Snabbt hårdnande konkurrens. Malm från Brasilien /Australien, stål från Japan/Korea, koppar från Chile, massa/papper från Nord- och Sydamerika! Bilar från Japan/Korea Globala ekonomin avfolkar nu Norrland.

SKOGSSKÖRDARE

Källa : NG Lundgren

Internationella sjötransportkostnader 1820-2000

Slutrapporten från projektet "Norrlänkgionstudie 2008"

Medborgare i Norr

4000 enkäter ut i de fyra norrlänen hösten 2008. Representativt urval, kön, ålder, stora orter, mindre orter osv. 2392 svarade alltså 64,1%Svaren: Lite för mycket kvinnor 53,2% (49,8%)För få unga (5-8%). I övrigt hög grad av representativitet. För få för att säga någonting på kommunnivå, men om län och ortstyper.

Globalt verkande krafter styr och avgör i allt väsentligt hur Norrland förändras

Den fråga jag haft att besvara:I vilken omfattning och på vilket sätt möteroch värderar medborgarna i NorrlandGlobaliseringen /Internationaliseringen idag?

Hur ser den globaliseringspositiva respektiveglobaliseringsnegativa norrlänningen ut?

Den politiska frågan; Hur ska vi hantera globaliseringen?

Vad är/betyder globalisering då?

Enkel definition. Rörlighet övernationsgränser av;- Varor - Tjänster- Kapital- Människor

Om avgörande vändning på t.ex. arbetsmarknaden?

Finns människorna/arbetskraften? Jo, men inte i Norrland eller ens i Sverige som nation. Sanningen! Mellan år 2000 och 2009 netto –flyttningsförlust söderut från de fyra norrlandslänen på 29 000 personer.

Då fantastiskt bra att dessa län samtidigt haft en Nettoinvandring på 25 500 personer. Norrlands tillbakagång kunde alltså varit mycket, mycket värre!

I folkomröstningen om EU-medlemskap år 1994 vanligen 70% (+-10%) NEJ i Norrland, men nått sker

vanligen 70% (+-10%) NEJ

Just nu en ny globaliseringsvåg som Norrland verkar ha (svårt??) att möta!

Vad är det som händer?

Vet Norrlänningen och i så fall vad?

Prel. index BRP löpande pris

Mest bra

Varken eller

Mest dåligt

Vet ej Procent

balansInternationellt polissamarbete ökar

72 13 2 13 +70

Ny teknik /kunskap snabbt hit 69 15 1 15 +68Vissa varor billigare 64 21 2 13 +62Nya varor och butiker 55 30 4 12 +51Ny mat och nya restauranger 53 29 4 13 +49TV kanaler från hela världen 40 39 8 13 +32Oftare möta andra kulturer och religioner

39 36 9 15 +30

Utländska grannar 37 41 7 14 +30Elitidrotten blir mer internationell

32 42 5 21 +27

Fler i den egna kommunen med rötter utomlands

33 41 8 18 +25

Sverige blir mer konkurrensutsatt

22 38 23 17 -1

Gränskontroller avskaffas eller blir färre

16 26 43 14 -27

Svenska politikers handlingsfrihet begränsas

8 29 43 21 -35

Vissa arbetsplatser konkurreras ut

4 22 56 18 -52

Tabell 8 Din värdering av följande tänkbara effekter av Globaliseringen?

Norr-botten

Väster-botten

Väster-norrland

JämtlandTotalt

Flera gånger i veckan 25 26 24 25 25

Flera gånger i månaden 15 12 14 14 14

Flera gånger per år 13 16 12 12 13

Mer sällan 23 21 25 21 22

Aldrig 25 27 26 30 26

Norr-botten

Väster-botten

Väster-norrland

Jämtland

Totalt


Flera gånger i månaden 15 12 14 14 14


Mer sällan 23 21 25 21 22

Aldrig 25 27 26 30 26

Kommer du i ditt arbete i kontakt med personer från andra länder? (N=1374, procentfördelning)

Norr-botten

Väster-botten

Väster-norrland

JämtlandTotalt

Norge 35 30 31 57 35

Finland 59 37 46 33 45

Övriga Europa 33 56 56 57 55

Västeuropa 28 35 33 32 32

Sydeuropa 22 19 21 22 21

Ryssland 24 19 16 13 19

Östeuropa 21 27 27 27 26

Asien/Afrika 30 45 35 32 36

Nord/Sydamerika 20 19 17 11 18

Om du i ditt arbete har kontakt med personer från andra länder, varifrån kommer dessa?

Norr-botten

Väster-botten

Väster-norrland

Jämtland

Totalt

Ja 23 20 19 20 21

Aldrig 77 80 81 80 80

Vart reste du då?

Norge 39 25 37 57 38

Finland 45 21 30 11 29


Ryssland/Östeuropa 12 11 13 13 12

Asien/Afrika 3 11 11 9 9

Nord/Sydamerika 7 13 16 4 10

Har du under de senaste 12 månaderna rest utanför Sverige i ditt arbete? (N=1366, procentfördelning)

Norr-botten

Väster-botten

Väster-norrland

Jämtland Totalt

Nej 18 18 17 17 17

Ja 82 82 83 83 83

Vart reste du då?

Annat län i norr 53 58 62 54 57

Övriga Sverige 63 64 75 75 69

Norge 13 12 10 25 14

Finland 35 8 10 6 14


Utanför Europa 14 17 17 10 15

Totalt utlandet 94 69 71 79 78

Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna rest utanför ditt hemlän på din fritid? (N=1366, procentfördelning)

Norr-botten

Väster-botten

Väster-norrland

Jämtland

Totalt

Dagligen 16 9 9 8 11



Mer sällan 24 25 22 26 24

Aldrig 28 35 35 31 33

Hur ofta använder du något annat språk än svenska i ditt arbete eller studier? (N=2001, procentfördelning)

Yrkesgrupp

Utlands- kontakt i arbetet

Rest utomlands i

arbetetAnvänder

annat språk än svenska

N

Högutbildade med specialistkompetens 83 23 88 352

Tekniker och andra med kort högsk.utbildning

75 19 78 211

Ledningsarbete 73 34 81 95

Process- och maskinoperatör, transportarbete

66 18 57 126

Service-, omsorgs- och försäljningsarbete 65 9 62 265

Kontors- och kundservicearbetet 64 10 60 114Hantverks-, bygg- och

tillverkningsarbete 60 16 55 169

Yrken utan särskilda utbildningskrav 60 20 51 65

Olika yrkesgruppers internationaliseringsgrad i Norrland N=1390, procent)

Norr-botten

Väster-botten

Väster-norrland

Jämt-land

Totalt

Dagligen 15 6 5 5 6



Mer sällan 17 23 18 25 20

Aldrig 53 59 63 59 58

Hur ofta använder du något annat språk än svenska i ditt hem?

(N=2001)

Det multikulturella Norra Sverige, men hur mångkulturellt ”egentligen”?

Sverige har officiellt erkänt fem nationella minoritetsgrupper; Samer, Tornedalingar, Finländare, Romer och Judar

KÄNNER DU PERSONLIGEN NÅGON ANKNYTNING TILLNÅGON AV DESSA GRUPPER?

Svarsalternativ; 1= INGEN ANKNYTNING ALLS. Därefter en skala 2-7 där 7 = STARK ANKNYTNING

Borde frågan varit binär alltså ”ÄR DU EN……?”

Norrbotten Västerb. Västern. JämtlandSAMER (783st) Ingen anknytning 62.3% 64.0% 74.0% 54.9%

Viss (2-4) 22.1% 24.9% 18.9% 25.6% Relativt stark (5-6) 10.2% 9.0% 5.2% 15.1% Stark anknytning(7) 4.4% 2.1% 1.8% 3.8%

TORNEDALINGAR (649st)Ingen anknytning 43.0% 76.6% 83.7% 84.6%

Viss (2-4) 20.2% 17.3% 11.5% 25.6% Relativt stark (5-6) 17.6% 4.9% 3.8% 11.7% Stark anknytning (7) 19.1% 1.3% 1.0% 0.3%

FINLÄNDARE (721st) Ingen anknytning 54.9% 70.9% 69.6% 75.5%

Viss (2-4) 24.4% 18.5% 18.5% 16.3% Relativt stark (5-6) 14.6% 7.2% 7.1% 18.0% Stark anknytning (7) 8.6% 4.6% 4.8% 3.5%

Norrbotten Västerb. Västern. Jämtland

• ROMER (144st)• Ingen anknytning 94.5% 92.0% 93.9% 92.6%• • Viss (2-4) 4.4% 6.9% 5.8% 7.1%• Relativt stark (5-6) 1.1.% 1.0% 0.0% 0.3%• Stark anknytning (7) 0.4% 0.2% 0.3% 0.0%

• JUDAR (218st)• Ingen anknytning 92.4% 89.5% 88.4% 88.3%

• Viss (2-4) 6.7% 8.3% 9.7% 9.9%• Relativt stark (5-6) 0.9% 1.8% 1.2% 1.5%• Stark anknytning (7) 0.2% 0.5% 0.7% 0.3%

”NORMEN?” - ”MAJORITETSBEFOLKNINGEN?” Andel av befolkningen i de fyra nordligaste svenska länen som INTE har någonpersonlig anknytning till någon av de fem nationella minoriteterna och som INTEheller själva har, ELLER har någon förälder som, invandrat till Sverige

Västernorrland 34,0 %

Västerbotten 31,3 %

Norrbotten 18.8 %

Jämtland 15.9 %

Självklar slutsats; Det ”normala” för främst Norrbotten, men också för Västerbotten ochJämtland är den mångkulturella karaktären sedan mycket lång tid tillbaka i historien.

De etniska identiteterna verkar inte heller avta med ”moderniseringen”, snarasttvärtom. Minoritetsspråklagarna i Norrbotten/Västerbotten dvs. rätt att användanordsamiska, meänkieli och finska i kontakter med myndigheter lagstiftat sedan år 2000 (de som anger en ”minoritetsanknytning” avviker ej, dvs. är t.ex. inte genomsnittligtäldre)

Uppfattning Norrbotten

Väster-botten

Väster-norrland

Jämtland

Totalt

I huvudsak bra för Sverige

I huvudsak bra för Norrland

48

43

47

40

48

42

49

41

48

42

Varken eller för Sverige

Varken eller för Norrland

21

19

21

17

18

16

19

15

20

17I huvudsak dålig för Sverige

I huvudsak dålig för Norrland

15

19

14

24

12

19

15

25

14

22

Vet ej för Sveriges del

Vet ej för Norrlands del

16

18

18

19

21

23

17

18

18

20

Tabell 9 Är globaliseringen i huvudsak bra eller dålig för Sverige och Norrland?

Mest bra

Varken eller

Mest dåligt

Vet ej

Hela populationens fördelning (procent) 42 17 22 19

Effekter av:KönKvinnaMan

- 2.22.4

1.0- 1.1

- 2.52.8

3.7- 4.1

Ålder15-29 år30-49 år50-64 år65-w år

0.5- 1.1

3.3- 3.1

1.4- 0.0- 1.2

0.8

- 2.01.01.21.5

- 0.1- 0.0- 3.4

3.9

UtbildningGrund-/folkskolaGymnasial utbildningHögskola/universitet

- 10.4- 1.7

8.2

0.00.6

- 0.5

8.62.4

- 0.3

13.1- 1.3- 7.4

Hushållsinkomst w - 200 000201-400 000401-600 000601 000 – w

- 6.6- 5.4

2.713.8

- 3.20.62.7

- 3.0

- 3.44.40.4

- 6.0

12.90.4

- 5.7- 4.9

Organisationsanställd - 3.4 - 9.9 10.9 - 4.3Politiskt intressePolitiskt intresseradPolitiskt ointresserad

7.7- 6.4

- 0.41.5

0.4- 0.6

- 7.05.8

Judisk anknytning 10.1 - 2.1 - 0.9 - 7.1KommuntypInlands- eller fjällkommunKustkommun

- 0.60.9

-1.60.1

1.91.5

- 0.3- 0.4

Den globaliseringspositiva respektive globaliseringsnegative norrlänningen?

Hur ser en globaliseringspositiv respektive negativ norrlänning ut?

OM en norrlänning;--- finns i ett hushåll med över 600 000 i årsinkomst, har

universitetsutbildning, är politiskt intresserad, är man i åldern 50-64 år (och har en judisk identitet), då över 90% uttalat globaliseringspositiva!

--- finns i ett hushåll med under 400 000 kr/år, enbart har grundläggande utbildning, är kvinna, saknar intresse för politik, är över 65 år och arbetat åt en intresseorganisation då knappt 10% globaliseringspositiva!

--- finns i hushåll med under 400 000 kr/år, enbart har grundläggande utbildning, är man och arbetar åt en intresseorganisation då drygt 50 procent angett MEST DÅLIGT med globaliseringen

Alltså resurstarka ”elitgrupper” ser möjligheter och fördelar,medan resurssvagare ser problem, nackdelar och osäkerheter.Internationalisering, EU-politk (storregion?) m.m. uppenbart ett ”elitprojekt”

Några generella slutsatser från ”Meborgare i Norr-studien”Skepsis/negativ opinion till storregion. Starkast längst i norr, mindre i söder.Norrlänningen FINNS! Läns-, svensk- och norrlandsidentiteterna lika starka.De starka identiteterna dock främst lokala, grupp- eller individrelaterade. Norrlänningen är påtagligt nöjd med den välfärd kommuner, landsting ochstat levererar! Det missnöje som finns rör främst kommunikationer, dvs.vägar och kollektivtrafik (och i någon mån vårdcentraler i fjällkommuner).Norrlänningen vill att beslut ska fattas så decentraliserat som möjligt menSamtidigt att skillnader i livsvillkor inte får bli stora mellan olika individeroch delar av Norrland! Norrlänningen är nöjd med demokratin, främst påkommunal och nationell nivå, mindre på EU- och landstingsnivån. Ingaegentliga skillnader mellan fjäll- skogs eller kustbygd, större städer eller småorter.

Dessutom; Starkt förtroende och många med starkt ”Socialt kapital”

Inställning till serviceskillnader och politiskt beslutsfattande

Blir man lycklig av mera pengar, ekonomisk tillväxt?

”The American way of Life”??Den som har mest grejer då han dör har vunnit!(Berglund Christer, pitbo som då var doktorand i nationalekonomi på LTU, men för tillfället tillbringade en termin på Texas A&M för att gå doktorandkurser. Är nu energimarknadsanalytiker åt Vattenfall men veckopendlar Piteå-Råckstad

Och Norrlänningen?

•Innebär höga BRP-siffror, höga nettoexportkvoter och mångmiljardinvesteringar att norrlänningen därmed

automatiskt har det/mår bra?

Norrlandstaktiken/strategin sedan länge. Se så stora värden Sverige tillförs p.g.a. Norrlands export- och energiföretag, dvs. försöka motivera olika typer av omfördelningar och investering i Infrastruktur En hållbar strategi? Njaeä ytterst ”bökig” omfördelningsdebatt. Vad vi alla som norrlänningar (nog) gjort, mer eller mindre, inte i alla fall fått bort, en stämpel som bidragsberoende landsdel där livsvillkoren i grunden inte är bra. Folk flyttar ju! Nytt politiskt landskap i Sverige, nu mer än

50% i storstadsregionerna! Hur Norrland bli RIKTIGT attraktivt!? Där människor vill bo och dit många vill flytta? NY NORRLANDSBILD?! Av vem?

NORRLAND & KOSTNADS-UTJÄMNING

• Norrlands kommuner är självförsörjande i kostnadsutjämningen. AC, BD och Västernorrland betalar nettoavgift, medan Jämtland erhåller bidrag. AC, BD och Västernorrland täcker dock Jämtlands underskott, samt ytterligare 150 miljoner kronor i övriga landet. Om man räknar på det hela kan sägas att Norrlands överskott täcker underskotten i Örebro och Södermanlands län, samt en mindre del av underskotten i några Stockholmskommuner (Stockholms län erhåller mest kostnadsutjämningsbidrag i riket).

• I Inkomstutjämningssystemet betalar några höginkomstkommuner i Stockholm och region Skåne avgifter till låginkomstkommuner i deras egna arbetsmarknadsområden? (resten är statligt finansierat)

Vad är viktigt i livet för en Norrlänning?Procentbalans

Fast arbete 78Det jag nu gör på min fritid 74Ha kvar mina vänner 73Omväxling i livet 66Nära till vänner 56Förverkliga mina ideér 55Att bo där jag nu bor 38Att ha nära till släkt 30Att göra karriär 7

Källa: Westin K (2009)

Att mäta lycka/nöjdhet med livet bland norrlänningar?

• Den personliga hälsan antas vara en viktig ingrediens i ett lyckligt liv. En standardfråga i folkhälsoforskningen är frågan; ”Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?”, där svarsalternativen är från 0, då ”mycket dåligt” till värdet 10 för ”mycket gott”. De som angett värdena från 8 till 10 har här fått värdet 1 medan de som angett värden från 7 och nedåt fått värdet 0.

• Som ett annat mått på ”välbefinnande” har det förtroende för andra människor som en individ uttrycker använts. Det gäller såväl mänskligheten generellt som de personer som finns i den omedelbara omgivningen. På frågan ”Enligt din mening, går det att lita på människor i allmänhet?” utgörs svarsalternativen av en elvagradig skala från ”Inte alls” med värdet 0 till värdet 10 för ”Det går att lita på andra människor”. Här har endast de som angett höga värden dvs. 8-10 getts värdet 1, medan 7 och lägre fått värdet 0.

• En sammantagen värdering av livsvillkoren där man bor ingår också i vårt ”lyckoindex”. På frågan; Vad anser du om livsvillkoren på den ort där du bor, har de som svarat ”Mycket bra” fått värdet 1, medan de som svarat ”ganska bra”, ”ganska dåligt” och ”mycket dåligt” fått värdet 0.

• Att inte känna sig utanför det sammanhang i vilket man lever torde också, på goda grunder antas vara en viktig del av välbefinnandet. För att fånga en sådan individuell inställning har de som angett ”Stor samhörighet i det dagliga livet med andra på den ort där jag bor” fått värdet 1 och alla andra på en 7 gradig skala fått värdet 0.

• Att känna trygghet på den ort där man bor kan också antas vara ett viktigt inslag i tillfredställelsen med livet. På frågan ”Känner du dig trygg på den ort där du bor”, har det som angett ”Mycket trygg” fått värdet 1

Andel av befolkningen som angett en låg, viss samt hög grad av lycka relaterat till län, kommuntyp samt kommunens folkmängd (procent)

Låg lycka

0-1

Viss lycka

2-3

Hög lycka

4-6

N

Norrbotten 27,3 45,0 27,7 660Västerbotten 29,5 42,3 28,2 698Västernorrland 35,8 41,5 22,7 656Jämtland 31,0 46,0 23,0 378Kustkommun 22,2 62,9 14,9 1421Inlandskommun 20,4 68,3 11,3 612Fjällkommun 18,9 69,1 12,0 3590-10000 invånare 20,8 68,3 10,9 34110001-15000 invånare 19,9 68,3 11,8 24615001-30000 invånare 22,7 66,9 10,4 46230001-w invånare 21,1 63,3 15,6 1343

Andel av befolkningen som angett en låg, viss och hög grad av lycka fördelad på inkomst och utbildning

Låg lycka

0-1

Viss lycka

2-3

Hög lycka

4-6

N

w- 20000 kr 28,7 62,4 8,8 407

200001-400000 kr 20,7 67,8 11,4 752

400001-600000 kr 18,7 66,1 15,2 705600001- w kr 16,0 63,1 30,9 363Grundläggande utbildning 24,8 65,0 10,2 646Gymnasium 20,9 65,2 13,9 798

Universitet/högskola 18,0 66,0 16,0 911

Hur förhåller sig den internationella lyckoforskningens resultat till Norrland? Människor i olika livssituation i olika delar av Norrland

Högre lycka får man av högre inkomst och utbildning, att vara religiös, optimist och kvinna samt att ha god hälsa

Olycklig är man om låga inkomster, kort utbildning, är arbetslös, invandrare och tillhör en nationell minoritet

Finns geografisk, inomregionala skillnader?

Finns grund för två vanligen hävdade regionalpolitiska ”teman/fördomar ”. Kultur är viktigt för livskvalitén och norrlänningen trivs bäst i ett liv som löntagare (ej stark entreprenörskultur i norr/i svenska småorter)

Variabel B Std error Beta T SignKonstant 2.068 0.259 7.897 0.000

Utbildning 0.192 0.083 0.o67 2.327 0,002

Inkomst (relativ) 0.562 0.171 0.102 3.288 0.001Optimist 0.512 0.105 0.118 4.896 0.oooReligiös 0.341 0.098 0.085 3.474 0.001

Kultur viktigt 0.342 0.087 0.091 3.753 0.000

Arbetslös -0.513 0.245 - 0.052 - 2.093 0.037Sjukpensionär -0.459 0.163 -o.o69 -2.812 0.005Flyttplaner -0.492 0.107 -0.112 -4.6o8 0.000Löntagare 0.267 0.095 0.084 2.824 0.005Företagare 0.163 0.163 0.026 1.001 0.317Klassresa upp 0.226 0.120 0.048 1.883 0.047Klassresa ner 0.949 1.497 -0.015 - 0,634 0.526Same 0.286 0.127 0.056 2.253 0.024Tornedaling 0.310 0.123 0.066 2.513 0.012Svenskfinländare 0.043 0.125 0.009 0.344 0.731Rom -0.081 0.268 -0.002 -0.065 0.948Jude 0.215 0.208 0.029 1.034 0.301Invandrare (nysvensk) -0.244 0.173 -0.035 -1.411 0.158Ålder 0.001 0.003 0.010 0.374 0.708Östersund -0.055 0.160 -0.009 -0.343 0.768Sundsvall -0.040 0.134 -0.008 -0.295 0.768Umeå 0.093 0.131 0.018 0.708 0.479Skellefteå 0.402 0.145 0.070 2.772 0.006Piteå 0.676 0.191 0.087 3.559 0.000Luleå 0.161 0.159 0.026 1.010 0.312Fjällkommun 0.082 0.115 0.019 0.719 0.472Kvinna -,007 ,077 -,002 -,090 ,928

Högre inkomster höjer lyckan, men lika stark effekt av att vara optimist, något lägre av att vara religiös, att värdera ett rikt kulturliv högt,att ha en lång utbildning och att vara löntagare. Tornedalingar, samer, skellefte- (+22) och pitbo (+28%) är också, allt annat lika, mer till freds med livet. Inte lyckligare ”bara” av att bo i orter som växer Umeå, Luleå, Östersund eller Sundsvall!

Documents

Nils-Gustav Lundgren Cerum, Umeå Universitet