Nils Holgersson 2010

F as t i g h et e n N i l s H o l g e rs s o n s underbara resa genom Sverige

- e n a v g i f t s s t u d i e f ö r 2 0 1 0

Bild: Hans Thoursie

2 (44) Rapport – Avgiftsstudie 2010

FÖRORD Värme, varmvatten, vatten och avlopp, el och renhållning tillhör de nödvändiga nyttigheterna i alla bostadshus. Sättet som de produceras på inverkar på de boendes komfort och på miljön i stort. Dessutom utgör kostnaden för dem i genomsnitt drygt en tredjedel av den totala boendekostnaden för flerbostadshus. Den sammanlagda kostnaden för dessa nyttigheter uppgår till mellan 40 och 50 miljarder kronor varje år för hus som upplåts med hyresrätt och bostadsrätt. Inte minst kostnader-na gör att dessa frågor är viktiga för alla fastighetsägare, bostadsrättshavare och hyresgäster. Också det faktum att många av verksamheterna bedrivs i kommunala eller enskilda monopol innebär att de behöver granskas inte minst med avseende på priserna.

Sedan femton år tillbaka ger Nils Holgerson-gruppen, med representanter från HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen Riksförbundet, Riksbyggen, SABO och Fastighetsägarna Sverige, årligen ut rapporten ”Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige”. Här redovisas fakta bland annat om de prisskillnader som finns mellan olika kommuner.

Svenskt Vatten, Avfall Sverige, Energimarknadsinspektionen och Svensk Fjärrvärme har bidragit med faktauppgifter till rapporten. Samarbetet med branschorganisationerna har fungerat väl och har varit till stor fördel för att på ett smidigt sätt skaffa fram korrekta fakta. Samarbetet har också bidragit till en nära nog 100-procentig svarsfrekvens beträffande de flesta priserna. EKAN Gruppen i Jönköping har liksom tidigare år ansvarat för faktainsamling, kvalitetssäkring, rapportskrivning och analys.

Också i årets rapport kan konstateras att det är anmärkningsvärt stora prisskillnader mellan leverantörerna. Avgiftsgruppen hoppas därför att rapporten ska bidra till att skapa debatt, vilket förhoppningsvis ska leda till sänkta priser för kunderna.

Nils Holgersson-gruppen vill framföra ett stort tack till berörda branschorganisationer och myndigheter för gott samarbete och till EKAN Gruppen för ett väl utfört arbete med årets rapport.

Stockholm den 28 oktober 2010

Nils Holgersson-gruppen

Bild: Hans Thoursie


Innehållsförteckning

FÖRORD ......................................................................................................................... 2

1. SAMMANFATTNING .................................................................................................... 4

1.1 FÖRUTSÄTTNINGAR ........................................................................................................ 4 1.2 ATT JÄMFÖRA TAXOR OCH AVGIFTER ..................................................................................... 4 1.3 RESULTAT ................................................................................................................... 5

2. AVFALL..................................................................................................................... 10

2.1 SLUTSATSER & IAKTTAGELSER .......................................................................................... 10 2.2 RESULTAT ................................................................................................................. 11 2.3 BAKGRUND OCH FASTIGHETENS FÖRUTSÄTTNING ..................................................................... 12 2.4 FRAMTIDA KRAV INOM AVFALLSOMRÅDET .............................................................................. 14

3. VATTEN OCH AVLOPP ............................................................................................... 16

3.1 SLUTSATSER & IAKTTAGELSER .......................................................................................... 16 3.2 RESULTAT ................................................................................................................. 16

4. EL ............................................................................................................................. 19

4.1 SLUTSATSER & IAKTTAGELSER .......................................................................................... 19 4.2 NÄTAVGIFTER ............................................................................................................. 20 4.3 ELPRISER (KONKURRENSUTSATT DEL) .................................................................................. 22 4.3 SAMMANLAGDA ELKOSTNADER INKLUSIVE SKATTER ................................................................... 25

5. FJÄRRVÄRME ........................................................................................................... 28

5.1 SLUTSATSER & IAKTTAGELSER .......................................................................................... 28 5.2 RESULTAT ................................................................................................................. 29 5.3 ALTERNATIV TILL UPPVÄRMNING MED FJÄRRVÄRME ................................................................... 34

6. TOTALKOSTNAD ....................................................................................................... 36

7. DE TIO STÖRSTA KOMMUNERNA ............................................................................. 38

7.1 AVFALL .................................................................................................................... 38 7.2 VATTEN & AVLOPP ....................................................................................................... 39 7.3 EL – ELNÄT ............................................................................................................... 40 7.4 FJÄRRVÄRME .............................................................................................................. 42 7.5 TOTALT ................................................................................................................. 44

Bilaga 1 och 2 finns också i Excel-format med filnamn ”NH2010bilaga1o2.xls”.

Denna rapport (version 22 oktober 2010) tillsammans med mer material finns att hämta hem på www.nilsholgersson.nu.

Omslag Foto: Johnér Images / Central Illustration: Hans Thoursie

Bild: Hans Thoursie


1. SAMMANFATTNING

1.1 Förutsättningar Som metod för undersökningen har valts att ”förflytta” en bostadsfastighet till landets alla kommuner och jämföra kostnader för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning. När det gäller uppvärmning har kostnader för fjärrvärme använts i de kommuner där fjärrvärmen är det dominerande uppvärmningsalternativet. I övriga kommuner redovisas en kostnad för alternativ uppvärmning enligt beskrivning i kapitel 5.3 ”Alternativ till uppvärmning med fjärrvärme”.

Förutsättningar för fastigheten:

Area Antal lägenheter

1 000 kvm 15 (i medeltal ca 67 kvm/lgh)

Årsförbrukning Elenergi - Fastighetsel (35A) - Hushållsel (16A)

15 000 kWh 34 500 kWh

Fjärrvärme - Energibehov - Flöde

193 000 kWh 3 860 m3

Olja 25 m3 Avfall 3 st 370 liters kärl/vecka Vatten och avlopp 2 000 m3

Tidigare genomförda undersökningar har visat på en relativt liten skillnad i kronor per kvadratmeter mellan det relativt lilla flerbostadshuset och större fastigheter, varför vi har valt att endast studera en fastighet. Målet för undersökningen har varit att få in uppgifter för samtliga kommuner i Sverige. Detta har uppnåtts till 100 %.

Uppgifterna kommer från respektive kommuns tekniska kontor eller motsvarande för avfall och VA-taxor samt från energi- eller elföretag för fjärrvärme och elpriser. Enbart förbrukningsavgifter har beräknats. Kostnadsuppgifter för alternativet till fjärrvärme (biobränslepelletspanna och bergvärme-pump) har hämtats från bl a Energimarknadsinspektionen. Uppgifter om befolkning, skatter mm har hämtats från SCB:s statistik. Alla nyttigheter utom VA-verksamheten finansierar verksamheten fullt ut genom taxeintäkter. VA-verksamheten är i dominerande grad taxefinansierad.

1.2 Att jämföra taxor och avgifter Erfarenheter från tidigare undersökningar visar att det är möjligt att jämföra taxor även om förutsättningarna skiftar. Den nyttighet som är svårast att passa in i en mall är avfallshanteringen, men det är också den som står för den minsta kostnadsandelen. I anslutning till redovisningen av varje nyttighet finns kommentarer om hur avgifterna har beräknats och vilka osäkerheter som finns i bestämningen av priset.

Bild: Hans Thoursie


1.3 Resultat Luleå är den kommun som har den lägsta totala kostnaden för de studerade nyttigheterna (212 kr/kvm inkl moms) medan Munkedals kommun har den högsta kostnaden (369 kr/kvm inkl moms). Försörjningen av värme, el, avfall och VA för den undersökta fastigheten är således 72 % högre i Munkedal än i Luleå. För en lägenhet motsvarar kostnaden ca 1185 kr/månad i Luleå och 2060 kr/månad i Munkedal. Skillnaden i kostnad mellan en lägenhet i Luleå och Munkedal är således hela 875 kr/månad. I absoluta tal så har skillnaden åter igen ökat mellan kommunerna med lägsta respektive högsta kostnaden. Förra årets minskning visade sig vara ett undantag.

Det är stora skillnader i taxenivåer mellan kommunerna. Störst spridning finner man bland avfalls- och VA- taxorna. Den största utgiftsposten gäller uppvärmningen där kostnaden för fjärrvärmen varierar mellan 83 och 184 kr/kvm inkl moms. Uppvärmningskostnaderna i kommunerna utan fjärrvärme baseras på medelvärden av pellets - och värmepumpbaserad uppvärmning, 108 kr/kvm inkl moms (104 kr/kvm år 2009).

Figur 1 Kommuner med högst och lägst totalkostnad

Variationerna för exempelvis sophämtningen beror i många fall på hur tätt befolkad kommunen är och om den har stor andel fritidsboende. För VA-verken är kapitalkostnaden en stor del av den totala kostnaden och beräkningsmetodik för kapitalkostnaden tillsammans med kundtätheten ger direkt utslag i kostnaderna för verksamheten. Fjärrvärmen är oftast dyrast på de orter där man investerat i nya, mindre värmeverk och de lägsta fjärrvärmekostnaderna uppvisar orter med sedan länge etablerad fjärrvärmeverksamhet. Detta är dock en sanning med modifikation. I många fall är det faktiskt i kommuner, med sedan länge etablerad fjärrvärmeverksamhet, som man har höjt fjärrvärmepriset mest och man ligger på en nivå motsvarande de högsta i Sverige.

Generellt har kostnaderna för samtliga nyttigheter ökat med 0,4 % mellan 2009 och 2010 vilket är mindre än inflationen som varit 1,2 % (marsvärden för KPI).

301,7265,7

0

50

100

150

200

250

300

350

400

Lule

å

Pite

å

Lidk

öpin

g

Väst

erås

Bor

läng

e

Bod

en

Sköv

de

Bås

tad

Öst

ersu

nd

Köp

ing

Med

el F

V ko

mm

uner

Med

el A

ltU k

omm

uner

Tors

ås Kil

Tanu

m

Öde

shög

Ham

mar

ö

Stor

fors

Jokk

mok

k

Mun

kfor

s

Eda

Mun

keda

l

Kr/kvm inkl moms AltUppv 2010 FV 2010 El 2010 VA 2010 Avfall 2010

Bild: Hans Thoursie


I figur 2 redovisas hur de olika nyttigheterna fördelar sig för en medelkommun. Knappt hälften av kostnaden (48 %) är relaterad till värme medan knappt 30 % avser el (ca 10 respektive 20 procentenheter är fastighetsel respektive boendes elkostnad). Resterande knappa ¼-del utgörs av kostnad för avfallshantering (6 %) och av VA-kostnad (18 %).

En låg totalkostnad är oftast förknipp-ad med en låg fjärrvärmekostnad. En annan viktig iakttagelse är skillnaden i totalkostnad mellan staden och

glesbygden. Skillnaden i medelvärden i kommunklasser efter innevånarantal för fjärrvärmda kommuner kan uppgå till 44 kr/kvm. Denna skillnad har visat sig allt jämt öka över åren. Det är således allt dyrare att försörja huset i glesbygd jämfört med städer.

Jämförelse mellan olika taxor kan aldrig bli helt rättvis. Förhoppningsvis kan undersökningar av den här typen ändå fungera som ett lokalt diskussionsunderlag. Skillnader i årliga driftkostnader mellan olika uppvärmningsformer utgör ett viktigt beslutsunderlag för att övergå till en annan uppvärm-ningsform. Det som avgör valet är dock nästan alltid investerarens bedömning av hur investeringen ska förräntas. Andra viktiga bedömningsfaktorer för en fastighetsägare är miljöegenskaper, bekvämlighet och utrymmeskrav.

Figur 2 De studerade nyttigheternas andel av total kostnad (medeltal) för 2010 års studie.

Avfall; 19,3; 6%

VA; 53,7; 18%

El; 84,5; 28%

Fjärrvärme; 144,1; 48%

Nils Holgersson 2010Totalkostnad 301,7 kr/kvm inkl moms

Bild: Hans Thoursie


I det följande diagrammet visas utvecklingen för de undersökta nyttigheterna och för konsument-prisindex (KPI) mellan åren 1996 och 2010.

Figur 3 Utvecklingen av undersökta nyttigheter och KPI

Förutom den stabila generella prisutvecklingen speglad av KPI bör noteras att vi alltjämt har mycket låga räntenivåer, vilket borde ha stor betydelse för kapitaltunga verksamheter som befinner sig i ett förvaltningsskede. I figuren nedan redovisas utvecklingen av den korta och långa räntan över den studerade tidsperioden 1995-2010. Både den korta och långa räntan är på historiskt låga nivåer.

Figur 4 Utveckling av kort och lång ränta (källa: Sveriges Riksbank)

100

110

120

130

140

150

160

170

180

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Index (1996=100)

År

Avfall (vol 1900l/v)

El (Total)

VA

TOTALT

Fjärrvärme

KPI

Avfall (vol 1200l/v)

0123456789

101112[%]

10år Statsobligationer (Månadsmedel)

3mån Statsskuldväxlar (Månadsmedel)

Bild: Hans Thoursie


Det borde alltså finnas mycket gynnsamma objektiva förutsättningar för en nedåtgående pristrend för de undersökta nyttigheterna. Det är därför inte tillfredsställande att konstatera att prisnivån för samtliga nyttigheter fortfarande ökar. Ökningstakten för VA, avfall och fjärrvärme dock minskat. Ökningstakt för VA och fjärrvärme var ca 3 % medan avfall ökade med 0,3 % vilket är lägre än KPI. Elpriserna har i sin helhet sjunkit sedan 2009. I studien används i år ett rörligt elhandelspris vilket förstärker den redovisade nedgången (i tidigare studier har tillsvidarepriser för el använts). Elnätspriset har även i årets studie ökat kraftigt, 8,5 %. Även 2009 var ökningen hög 7,2 % (och dess för innan 5,2 %). Det bör påpekas att det i Nils Holgersson-studien används kommunmedel-värde. Utvecklingen av elnätspriset är oroväckande ur ett kundperspektiv. Årets ökning har skett samtidigt som Energimarknadsinspektionen (EMI) övergivit sitt verktyg för övervakning (nätnyttomodellen) i väntan på en ny form av övervakning. Det är uppenbart att tiden mellan två verktyg för övervakning har inneburit en möjlighet för många elnätsägare att höja sina priser.

Detta tillsammans med ett annat fenomen, som också påpekades i förra årets studie, utjämningen av elnätspriser i de större aktörernas nät. Detta genomförs av E.ON, Vattenfall och Fortum med stöd av ellagen. Det ger enklare prislistor inom respektive företags geografiska område men innebär samtidigt stora pris-skillnader mellan enskilda städer/kommuner med liknande förutsättningar. I figuren redovisas ett exempel där elnätskost-

naden i E.ON-ägda i Norrköping mer än fördubblats sedan 2003, då utjämningen av elnäts-avgifterna påbörjades inom E.ON. Det kommunalt ägda elnätet i grannkommunen Linköping hade ungefär samma utgångspunkt år 2003 och har haft en helt annan utveckling. Denna utveckling är inte rimlig ur ett kundperspektiv.

Fjärrvärmens konkurrenskraft jämfört med alternativa uppvärmningsformer är i stort sett oföränd-rad. Energimarknadsinspektionen gör bedömningen att ”Den enskilde kunden har en svag ställning gentemot det lokala fjärrvärmeföretaget. Det beror på att fjärrvärmeverksamheten har karaktären av ett naturligt monopol…”.

Även i årets studie har en särskild fokusering på landets tio största städer gjorts. Redovisningen återfinns i studiens sista kapitel. Skillnaden i kostnad för Nils Holgersson-fastigheten är 26 % mellan den av de tio kommunerna som har lägst kostnad, Västerås med 226 kr/kvm, och den som har högst kostnad, Norrköping med 288 kr/kvm. Skillnaden i kr per år för Nils Holgerssonfastigheten blir alltså nästan 62 000 kr, vilket på årsbasis påverkar boendekostnaden per lägenhet med drygt 4100 kr. Samtliga dessa kommuner har dock lägre boendekostnader än medelkommunen i landet (ca 297 kr/kvm om kommunen använder i huvudsak fjärrvärme som uppvärmningsform).

Figur 5 Elnätskostnadens utveckling för Nils Holgersson-fastigheten i Norrköping och Linköping mellan åren 2003 till 2010

Bild: Hans Thoursie


En jämförelse nyttighet för nyttighet mellan de 10 största kommunerna påvisar stora och svårförklarliga skillnader (se figur 6 nedan).

Figur 6 Jämförelse av kostnader för olika nyttigheter i landets 10 största kommuner - Urval lägst/medel/högsta – Medel för riket

Den största absoluta skillnaden i kr/kvm är för fjärrvärmen där skillnaden mellan högsta (Stockholm) och lägsta (Västerås) är knappt 51 kr/kvm, ca 51 300 kr och år eller ca 290 kr/månad för en lägenhet. I procentuella värden är största skillnaden för avfall mellan högsta (Jönköping) och lägsta (Stockholm), drygt 140 %.

0 50 100 150 200 250 300

Jönköping (Högst-10)Medel-10

Stockholm (Lägst-10)Medel-Riket

Norrköping (Högst-10)Medel-10

Stockholm (Lägst-10)Medel-Riket

Malmö 1) (Högst-10)Medel-10

Linköping (Lägst-10)Medel-Riket

Stockholm (Högst-10)Medel-10

Västerås (Lägst-10)Medel-Riket

Norrköping (Högst-10)Medel-10

Västerås (Lägst-10)Medel-Riket

Avfa

llVA

El -t

otal

tFj

ärrv

ärm

eTo

talt

kr/kvm inkl moms1) Även Norrköping och Örebro har samma nivå.

Bild: Hans Thoursie


2. AVFALL

2.1 Slutsatser & Iakttagelser

Prisutvecklingen för avfall har varit måttlig mellan 2009 och 2010.

För en typlägenhet i Nils Holgersson-fastigheten innebär det en medelkostnad för avfall på 108 kr/månad. Det är nästan dubbelt så dyrt i kommunen med det högsta priset (204 kr/mån). I landets billigaste kommun, Lidköping, är priset knappt hälften (46 kr/mån).

De iakttagelser som gjorts avseende avfallspriserna är sammanfattningsvis följande:

En låg ökning jämfört med föregående år och lägre än inflationen vilket är ett trendbrott. Spridningen är stor mellan kommunerna och prismodellerna är mycket varierande. Nils Holgerssons standardfråga avseende avfall baseras på en insamlingsvolym motsvaran-

de ca 1200 lite/vecka. Om frågan istället ställs öppet till kommunerna har 55 % besvarat frågan. Resultatet är då att insamlingsvolymen minskar till i medeltal ca 1100 liter/vecka och medelkostnaden sjunker med 8,5 %.

I Nils Holgersson efterfrågas endast kostnaden för insamling av hushållsavfall. Det har blivit vanligare att även returmaterial i form av olika förpackningar, tidningar mm samlas in fastighetsnära. I en kompletterande studie har detta studerats i ett 20-tal kommuner som erbjuder detta via särskild prislista. Som utgångspunkt för studien har rikets medel-värde för insamling av olika returmaterial i landets kommuner använts. Den beräknade volymen som använts är ca 540 liter/vecka och medelkostnaden för detta är beräknad till i medeltal 3430 kr/år för Nils Holgersson-fastigheten eller ca 20 kr/månad för en lägenhet i samma fastighet. Att det uppstår en kostnad för insamling av detta material för fastighet-en är inte helt okontroversiellt då vi som konsumenter redan betalt för detta via en avgift på förpackningar.

Andelen kommuner med fasta kostnader har ökat över tiden. Mer än hälften av kommun-erna (52 %) tillämpar idag lägenhetsavgifter. För fem år sedan var andel 42 %. I medel-tal motsvarar den avgiften en tredjedel av den totala kostnaden för hämtning av hushålls-avfall. Vid minskade volymer av hushållsavfall så innebär det att den icke påverkbara avgiften kommer att öka sin andel.

Bild: Hans Thoursie


2.2 Resultat

Figur 7 Kommuner med högsta och lägsta avfallskostnader

Diagrammet ovan visar kommuner med lägst och högst avfallskostnader samt medel för under-sökningen, vilket var knappt 19,3 kr/kvm år 2009 och drygt 19,3 kr/kvm år 2010. I förra årets undersökning var förändringen 3,2 %. Årets undersökning visar på 0,3 % jämfört med föregående år vilket är ett trendbrott jämfört tidigare års underökningar.

Den lägsta kostnaden för avfall finns numera i Lidköping, sedan något år tillbaks, med 8,2 kr/kvm. Stockholm har tidigare haft det lägsta priset. Rättvik har den högsta avfallskostnaden, 36,5 kr/kvm. För en lägenhet innebär detta en variation mellan 46 och 204 kr/månad. Skillnaden är med andra ord 158 kr/månad för en lägenhetsinnehavare. De kommuner som har höga avfallstaxor är mindre kommuner och finns i hög grad i glesbygd.

En annan faktor som påverkar avfallskostnaden är hur fördelningen av kostnaderna för insamling av avfall som tillhör producentansvaret sker. Studier som gjorts, på uppdrag av flertalet av aktörerna inom Avgiftsgruppen och Avfall Sverige, visar att de boende i hög utsträckning belastas med även dessa kostnader. Hur och om de påverkar de olika kommunernas avfallstaxa ser sannolikt väldigt olika ut. I årets studie har detta studerats i några kommuner som även erbjuder fastighetsnära insamling av det avfall som lyder under producentansvar. På frågan om den faktiska kostnaden och volymen hushållsavfall har drygt hälften av kommunerna svarat, 55 %, d v s omkring 160 kommuner. Den alternativa kostnaden har oftast varit relaterad till mindre insamlad volym. Kostnaden minskar med i medeltal 15 % i dessa kommuner.

19,3 19,3

0,0

10,0

20,0

30,0

40,0

Lidk

öpin

gS

tock

holm

Lom

ma

Velli

nge

Bol

lnäs

Mal

mö

Bur

löv

Kar

lsko

gaN

acka

Sun

dsva

ll

Med

el

Ber

gG

nest

aLj

usna

rsbe

rgM

ora

Mun

kfor

sFä

rgel

anda

Paj

ala

Älv

dale

nA

rjepl

ogR

ättv

ik

Kr/kvm inkl moms

AV2009 AV2010Jämförelse vid avfallsvolymen 1200 l/v

Bild: Hans Thoursie


Figur 8 Avfallskostnad 2010 vid efterfrågad hushållsavfallsvolym (1200 l/v) och faktiskt alternativ (beräknat till ca 1100 l/v)

Om hänsyn tas till det redovisade resultat utifrån faktisk kostnad och volym (för kommuner som inte svarat används ordinarie uppgift) fås ett medelpris som är 8,5 % lägre, d v s 17,7 istället för 19,3 kr/kvm inkl moms. Volymen minskar från ca 1200 till 1100 l/v. Några enstaka kommuner har endast lämnat uppgifter om alternativa kostnader och volymer. Dessa kommuner finns redovisade med sina alternativa kostnader i redovisningen i Figur 7 ovan. Deras insamlade avfallsvolym (medelvärde) är drygt 2/3-delar av den efterfrågade. I Bilaga 2 redovisas den alternativa kostnaden som kommunerna redovisat. Här kan t ex konstateras att Rättvik inte längre är dyrast (den faktiska avfallskostnaden i Rättvik bedöms till 75 % av den som gäller vid 1200 l/v, d v s 27,4 kr/kvm).

2.3 Bakgrund och fastighetens förutsättning Liksom tidigare års redovisningar är variationen i kostnad stor mellan kommunerna för att ta hand om avfall. Variationen för avfallskostnaden är fortfarande större än för övriga studerade kostnads-slag. Kommunernas olika lösningar varierar mycket varför det är svårt att få en entydig och enkel redovisning. Nästan alla kommuner har infört kärlhantering och allt fler kommuner jämfört med tidigare undersökning delar upp avfallet i en komposterbar och en brännbar del. Förpacknings-återvinning är väl utbyggd i kommunerna. Detta i kombination med kompostering gör att avfalls-mängden att frakta bort från bostaden minskar. Avfallsflödena för hushållsavfall till olika behand-lingsformer har förändrats stort över tiden, se Figur 9. Sedan 1998 har förbränning och material-återvinning vunnit mark på framför allt deponeringens bekostnad. En minskning har dock skett mellan 2008 och 2009. Den biologiska behandlingsformen har däremot utvecklats långsammare. Noterbart är att det finns ett visst trendbrott för mängden återvunnet material. Mängden behandlat avfall har minskat mellan 2008 och 2009 (-5,2 %) vilket är trolig följ av lågkonjunkturen.

19,317,6

0,0

10,0

20,0

30,0

40,0

Möl

ndal

Tida

holm

Sun

dsva

llH

joK

arls

borg

Tibr

oTö

rebo

daS

kövd

eLi

dköp

ing

Gul

lspå

ng

Med

el

Ane

byÖ

verto

rneå

Bju

rhol

mLj

usna

rsbe

rgM

ora

Mun

kfor

sFä

rgel

anda

Paj

ala

Älv

dale

nA

rjepl

og

Kr/kvm inkl moms

AV2010 AV2010AltJämförelse vid alternativ avfallsvolym ca 1100 l/v(medelvolym - de som ej svarat har samma volym & pris som vid 1200 l/v)

Bild: Hans Thoursie


Kommunerna/renhållningsverken har börjat med rutiner för att ta hand om sorterat och miljöfarligt avfall som elektronikskrot och liknande med ökade kostnader som följd. Kommunernas olika sätt att hantera den nya situationen avspeglas i taxorna som ofta ändras kraftigt antingen uppåt eller nedåt. Allt avfall samlas inte heller in vid källan utan fordrar i hög grad hushållens eller fastighets-ägarens medverkan.

För fastigheten i undersökningen gäller följande:

o En fastighet med 15 lägenheter, 1000 kvm boyta och motsvarande 5 st 240 liters säckar (för kärl: 3 st 370 liters kärl eller 2 st 660 liters kärl) med hämtning en gång i veckan.

o Hämtningspoäng mellan 30-50, hämtavstånd 9 m. Inga trappor/dörrar i hämtningsväg.

o Kärlhyra och grovsophämtning ska ingå i avgiften.

o Ingen komprimering.

o Kommuner med uppdelning av avfall i brännbart och organiskt har själva redovisat uppdelningen. Det som använts som "normal"-uppdelning vid beräkning är ca 1000 liter brännbart och resterande komposterbart, d v s ca 200 liter.

Figur 9 Avfallstrend (källa: Svensk Avfallshantering 2010; Avfall Sverige)

Bild: Hans Thoursie


I de flesta kommuner finns något taxealternativ som stämmer överens med de givna förut-sättningarna. För de kommuner som har 14-dagarshämtning räknas med dubbla säck- eller kärlmängden, 6 st 370-literskärl eller 10 st 240 liters säckar. Vid avgift i kr/kg har fastighetens avfallsvikt varit normerad till ca 4 987 kg/år. Underlaget för beräkning av avfallsvikten är hämtad från plockanalyser som genomförts av REFORSK.

Allt fler kommuner tillämpar källsortering med uppdelning i vått och torrt avfall och/eller någon form av kompostering. För att jämföra sådana taxor krävs nya och betydligt mer detaljerade antaganden för att jämföra fastighetens kostnader. I praktiken är detta mycket svårt då kommunerna har så totalt skilda taxekonstruktioner och insamlingsmetoder. Insamlingsverktyget har i denna undersökning dock anpassats för att kunna lämna mer detaljerade svar.

En komponent som det visat sig svårt att i praktiken få med i kostnadsbeskrivningen är grovsopshämtningen, då den hos många kommuner inte längre erbjuds. Detta visa också svårigheten att få med de olika servicenivåer som faktiskt erbjuds fastighetsägaren beroende på vilken kommun som studeras.

2.4 Framtida krav inom avfallsområdet Det övergripande målet med avfallshanteringen är att uppfylla miljömålen som syftar till god hälsa och miljö samt resurshushållning. Målet för avfallshanteringen konkretiseras i de nationella miljö-målen och innebär dels en strävan att minska avfallsmängden (i synnerhet den deponerade mängden) dels minska avfallets innehåll av hälso- och miljöfarliga ämnen.

För att åstadkomma detta har ett antal styrmedel beslutats:

2010

o Skatt på förbränning av hushållsavfall tas bort den 1 oktober 2010.

o Reviderad definition av biogas som ska möjliggöra att deponigas omfattas av definitionen. Skattebefrielse för biogas som levereras i rörledning. Skattefriheten ska kunna följa gasen till kunden enligt avtal.

o Nationellt mål att 35 procent av matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker ska behandlas genom biologisk återvinning.

o Nationellt mål att minst 50 procent av hushållsavfallet ska återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling.

o Nationellt mål att allt lämpligt matavfall och därmed jämförligt avfall från livsmedelsindustrier med mera ska återvinnas genom biologisk behandling.

o EU s reviderade ramdirektiv för avfall ska vara infört senast 10 december.

2013

o Enligt avfallsdirektivet ska EU s medlemsstater senast den 12 december 2013 ta fram nationella program för att minska avfallsmängderna och samtidigt göra avfallet mindre farligt. Programmen ska antingen ingå i avfallsplanerna enligt direktivet eller i andra miljöpolitiska program. Kraven återfinns i ramdirektivet 2008/98/EG för avfall.

Bild: Hans Thoursie


2015

o Nationellt mål att minst 60 av fosforföroreningarna i avlopp ska återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark.

o Senast år 2015 skall EU s medlemsstater ha anordnat separat insamling för åtminstone papper, metall och glas förutsatt att det är tekniskt, miljömässig och ekonomiskt genomförbart. Kraven återfinns i ramdirektivet för avfall.

2020

o EU har satt upp som mål att minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent fram till år 2020, jämfört med år 1990. Riksdagen har beslutat att Sveriges utsläpp ska vara 40 procent lägre än utsläppen 1990. Det övergripande målet är 20 procent förnybar energi totalt i EU och minst 10 procent av fordonsbränslena ska ha förnybart ursprung.

o Ramdirektivet för avfall innebär nya återvinningsmål för medlemsstaterna. Till 2020 ska 50 procent av summan av papper, metall, plast och glas i avfall från hushåll och liknande avfall återanvändas eller återvinnas. För bygg- och rivningsavfall gäller 70 procent.

Bild: Hans Thoursie


3. VATTEN OCH AVLOPP


Takten för prisutvecklingen för VA har minskat mellan 2009 och 2010 men ligger fortfarande en bra bit över KPI.

För en typlägenhet i Nils Holgersson-fastigheten innebär det en medelkostnad för VA på 300 kr/månad. Det är drygt 70 % så dyrt i kommunen med det högsta priset (515 kr/mån). I landets billigaste kommuner, Stockholm och Huddinge, är priset drygt 60 % lägre (115 kr/mån).

De iakttagelser som gjorts avseende avfallspriserna är sammanfattningsvis följande:

VA-avgiften har under den tid som Nils Holgersson-undersökningen, d v s sedan 1996, genomförts stigit med 45 % medan KPI under samma period ökat med 18 %.

VA-branschen, som är kapitalintensiv, har samtidigt under denna period fått fördelen av att referensräntorna sjunkit från en nivå på omkring 9 % till mellan 1-2 % (se Figur 4).

Det finns skillnader i tekniska förutsättningar för att bedriva VA-verksamhet vid en jämförelse mellan olika kommuner men det förklarar inte de stora skillnader som resultaten visar.

En minskad vattenåtgång är en viktig prisdrivande parameter.

3.2 Resultat Taxorna för vatten och avlopp förändras inte i sin uppbyggnad på samma sätt som avfallstaxorna. VA-systemet är inte lika lätt att förändra och ger en stabilare struktur. Taxornas konstruktion skiljer sig något från kommun till kommun. I stort sett alla kommuner har en fast avgift och en avgift per kubikmeter förbrukat vatten. Till detta kommer i en del fall lägenhetsavgift och/eller mätaravgift. En del kommuner har en dominerande fast del medan de flesta har en låg fast del och en hög rörlig avgift. Vissa kommuner tar också ut en avgift baserad på tomtarea.

Bild: Hans Thoursie


Figur 10 Kommuner med högsta och lägsta VA-taxa

Diagrammet ovan visar kommuner med lägst och högst VA- taxor samt medel för undersökningen vilket var 52,2 kr/kvm år 2009 och 53,7 kr/kvm år 2010. Medelvärdet har stigit med 2,8 % mellan åren 2009 och 2010, vilket är en något större ökning jämfört med föregående undersökning (4,2 % mellan 2008 och 2009). I bilaga 1 finns samtliga uppgifter redovisade. Den lägsta VA-kostnaden finns i Stockholm och Huddinge (20,5 kr/kvm) och den högsta i Jokkmokk (92,3 kr/kvm), vilket motsvarar en lägenhetskostnad på mellan 115 och 515 kr/månad. Lägenhetskostnaden kan alltså vara 400 kr/månad lägre i Stockholm och Huddinge jämfört med Jokkmokk till följd av VA-taxans nivå. Dessa ytterligheter är de samma som föregående års studie.

Ingen hänsyn har tagits till anläggningsavgifterna. VA-verksamheten är i helt dominerande grad avgiftsfinansierad. Vissa kommuner kan dock ha ett tillskott via skattesedeln. Uppgifter för detta saknas.

Räknat för samma vattenvolymer så har höjningen av den genomsnittliga VA-kostnaden ökat något mer än konsumentindex över de studerade åren. Samtidigt visar förbrukningsstatistik över vatten-åtgång att vattenkonsumtionen minskat över åren, vilket även för med sig minskade absoluta kost-nader för VA. Den kommunala vattentjänstbranschen är ett naturligt monopol som inte har av-reglerats, i motsats till t ex elbranschen. Enligt lagstiftningen måste VA-verksamheterna bedrivas utifrån självkostnadspris och får heller inte ge vinst.

52,2 53,7

0,0

10,0

20,0

30,0

40,0

50,0

60,0

70,0

80,0

90,0

100,0

Sto

ckho

lmH

uddi

nge

Väs

terå

sLi

dköp

ing

Kris

tians

tad

Lund

Sol

naÖ

ster

sund

Lidi

ngö

Skö

vde

Med

el

Årjä

ngTj

örn

Mun

keda

lKr

amfo

rsFä

rgel

anda

Tors

åsS

tröm

sund

Less

ebo

Nor

dans

tigJo

kkm

okk

Kr/kvm inkl moms

VA2009 VA2010

Bild: Hans Thoursie


En prisjämförelse med geografiskt relativt närliggande kommuner med skiftande förutsättningar redovisas i tabellen och figuren ovan. Uppgifter från omkring år 2000 visade på att inte alla kommuner hade full kostnadstäckning för sin VA-verksamhet via taxan (Nordanstig hade 85 % och Timrå hade 95 % kostnadstäckning). Sannolikt bedrivs verksamheterna idag med full kostnads-täckning via VA-taxan. Spridningen i kostnad för Nils Holgersson-fastigheten är mycket stor för de studerade kommunerna. Nordanstig med sämst förutsättningar hamnar bland de högsta i landet medan Gävle under en period varit bland de lägsta (kostnaden i Gävle har ökat kraftigt de senaste åren men är ända långt under medel). Förutsättningarna i Gävle är också relativt sett gynnsamma. Mer intressant är det att jämföra Hudiksvalls utveckling med övriga kommuner (undantaget Nordanstig) där VA-verksamheten lyckats med en betydligt måttfullare prisutveckling med tekniska förutsättningar som åtminstone i tabellen ovan inte är tydligt till någon fördel.

Bild: Hans Thoursie


4. EL


Prisutvecklingen för el sammantaget, d v s inklusive elnät, elhandel och skatter, har minskat mellan 2009 och 2010 med 5 %. Detta förklaras framför allt av ett lägre elhandelspris. I Nils Holgersson-undersökningen har dessutom en växling från en redovisning med tillsvidareavtal till att istället använda rörligt prisavtal gjorts. Rörligt pris är numera den vanligaste avtalsformen.

För en typlägenhet i Nils Holgersson-fastigheten innebär det en medelkostnad för all el på 472 kr/månad. Det är 20 % dyrare i kommunen med det högsta priset (566 kr/mån). I landets billigaste kommun, Luleå, är priset drygt 22 % lägre (368 kr/mån). Det som skiljer kommunerna åt är nätavgiften och elskatten (som är lägre i ett antal Norrlandskommuner).

De iakttagelser som gjorts avseende de totala elpriserna är sammanfattningsvis följande:

Det totala elpriset variera kraftigt från år till år främst beroende på elhandelsprisets ut-veckling. Under den period som Nils Holgersson-undersökning bedrivits har det successivt inneburit ökade priser sedan år 2000. Enligt bedömare inom branschen kommer den närmsta 10-årsperioden innebära ett kraftigt överskott av elproduktion tillföljd av bl a utbyggnaden av vindkraften. Detta borde leda till lägre framtida elhandelspriser om inte hela kapaciteten kan exporteras.

I årets rapport har rörligt elhandelsavtal använt istället för tillsvidarepris vilket fått konsekvensen att elkostnaden totalt har sjunkit. Skälet till det ändrade synsättet är att rörligt elavtal är det vanligaste och samtidigt bäst avspeglar den aktuella elmarknaden. Om tillsvidarepriset använts så hade El (total) i tabellen ovan ökat till 98,3 kr/kvm inkl moms. En ökning med 10,5%.

Elnätsavgifter fortsätter att öka kraftigt (se kommentarer under elnät), vilket är minst sagt bekymmersamt från ett konsumentperspektiv.

Elskatten är sänkt jämfört med 2009 vilket beror av kopplingen till inflationen (KPI).

Bild: Hans Thoursie


4.2 Nätavgifter

För en typlägenhet i Nils Holgersson-fastigheten innebär det en medelkostnad för elnät på 183 kr/månad. Det är drygt 50 % dyrare i kommunen med det högsta priset (277 kr/mån). I landets billigaste kommun, Luleå, är priset 42 % lägre (107 kr/mån).

De iakttagelser som gjorts avseende elnätsavgifterna är sammanfattningsvis följande:

Årets studier visar på en kraftig höjning av elnätavgiften med i medeltal 8,5 %, redovisat som ett kommunmedel. Även förra årets studie visade på stora ökningar (7,2 %). Detta bekräftas också av SCB:s statistik över elnätsavgifter som faktiskt visar på en klart högre ökningstakt för elnätsavgiften jämfört med tidigare år .

Det faktum att elnätsföretagen befinner sig ”mellan” två regleringsmodeller gör att tanken infinner sig om möjligheten att höja intäkten.

Branschen har tvingats till stor investeringar avseende ökad elsäkerhet och elmätare. Dessa investeringar har gjorts under en period med historiskt låga räntor. Dessa investeringar som syftar till en rationellare drift tillsammans med en utveckling där drift- och underhållsdelen inom verksamheterna konkurrensutsätts borde kunna leda till lägre kostnader och därmed till lägre eller oförändrade elnätsavgifter framöver.

På motsvarande sätt som för elpriser har en jämförelse gjorts för nätavgifter. Endast nätföretag som utgör dominerande nätföretag inom någon kommun har tagits med. Samma redovisningsform gjordes i föregående års redovisning. Även i årets studie har för fastighetsabonnemanget använts uppgifterna för 35 A jordbruk, eftersom det är dessa uppgifter som funnits historiskt och under-lättar den årsvisa jämförelsen. Endast där det saknas uppgifter för 35 A jordbruk har vi använt uppgifter för ett ”vanligt” abonnemang.

När det gäller storleken på nätavgifter så är företagens distributionsförhållanden en viktig para-meter. Det betyder att nätföretag med få kunder per ledningskilometer (landsbygdsdistribution) har en högre naturlig nätkostnad än nätföretag med många kunder per ledningskilometer (tätorts-distribution). Stormarna ”Gudrun” och ”Per” innebär naturligtvis också att vissa landsbygdsföretag i södra Sverige drabbades hårt samt att lagstiftningen skärpts vad det gäller ersättning till kund vid avbrott. De ”fysiska förutsättningarna” är dock långtifrån den enda förklaringen till den relativt stora prisskillnaden mellan nätägarna.

Bild: Hans Thoursie


Figur 11 Nätavgifter företagsvis (10 lägsta, medel, 10 högsta)

Inte oväntat är det företag med stort inslag av glesbygd som har de högsta nätavgifterna och nätföretagen med lokalnät i tätorter som har de lägsta nätavgifterna.

Skillnaden mellan billigaste och dyraste nätföretag för Nils Holgerssonfastigheten blir enligt figuren ovan mycket hög Skövde kommun har ett elnätpris på under 30 öre/kWh medan Ekfors Kraftnät AB för sin distribution fakturerar ca 80 öre/kWh, eller en prisnivå som är ca 2,6 ggr så hög.

Energimarknadsinspektionen (EMI) har historiskt tillämpat den s.k. nätnyttomodellen vid sin granskning av skäligheten i elnätstariffer. Nätnyttomodellen var en modell för prisreglering som tog sikte på nyttan som nätbolagen producerade. Systemet gav kredit för leveranssäkerhet och för en normal administration. Genom sin konstruktion kunde systemet också medverka till att sätta press på elbolagen att ta tillvara på den rationaliseringspotential som finns (enligt vissa experter upp till 30 %).

Från och 2012 kommer istället en förhandsprövning av nättarifferna ske, dvs. en prövning av myndigheterna innan elnätsföretagen tillåts tillämpa sina tariffer. Tiden fram till dess kan uppfattas som osäker ur ett kundperspektiv. De prisstudier som gjorts i rapporten visar på en väldigt hög ökningstakt för elnätspriserna. Det förestående bytet av övervakningsmetod och det fönster som finns fram till dess kan innebär en osäkerhet för konsumenterna avseende ytterligare prishöjningar. Denna iakttagelse gjordes även förra året (2009) och misstanken att elnätsföretagen utnyttjar den uppkomna situationen har stärkts.

Från ett kundperspektiv känns det därför fortfarande angeläget att ta upp diskussionen om hur elnätsföretagen kan effektiviseras samt inte minst hur denna effektivisering kan komma elnätskunderna tillgodo. Det gäller inte minst i en period där övervakande myndighet är fokuserad på att byta övervakningsmetod. Erfarenheten visar att det tar mycket lång tid mellan att en oskälighet konstaterats av myndigheten och att resultatet kommer elnätskunderna tillgodo. Nuvarande lagstiftning tar fasta på att de samlade intäkterna från elnätsverksamheten ska vara

44,5 47,7

0102030405060708090

Skö

vde

kom

mun

Lule

å E

nerg

i Eln

ät A

B

AB

Bor

läng

e E

nerg

i Eln

ät A

B

Brom

ölla

Ene

rgi A

B

Esk

ilstu

na E

nerg

i & M

iljö

Eln

ät A

B

Uts

ikt N

ät A

B

Ljun

gby E

nerg

inät

AB

Trel

lebo

rgs

Kom

mun

Sun

dsva

ll E

lnät

AB

Um

eå E

nerg

i Eln

ät A

B

Med

el

Nyn

äsha

mn

Ene

rgi A

B

Ale

Elfö

reni

ng e

k fö

r

Kre

ab E

nerg

i AB

Här

jeån

s N

ät A

B

E.O

N E

lnät

Sve

rige A

B In

kl.

Kun

gsba

cka

& V

ästb

o_9_

Väs

tbo

E.O

N E

lnät

Sve

rige

AB In

kl.

Kung

sbac

ka &

Väs

tbo_

10_S

yd &

…

E.O

N E

lnät

Sve

rige

AB

Nor

d_1_

Nor

d

Fortu

m D

istri

butio

n A

B V

ästra

S

veal

and-

Väs

terg

ötla

nd+N

or-…

Kre

ab Ö

st A

B

Ekfo

rs K

raft

AB

bru

tet r

äken

skår

öre/

kWh

exkl

mom

sNätföretag2009 Nätföretag2010

Bild: Hans Thoursie


skälig. Hur de aktuella elnätstarifferna sätts mellan olika kundkategorier är upp till elnätsföretagen att själva bestämma.

Den pågående utjämning av elnätspriser som framför allt de större aktörerna som E.ON, Vattenfall och Fortum genomför med stöd av ellagen får märkliga konsekvenser. Utjämningen ger enklare prislistor inom respektive företags geografiska område innebär stora prisskillnader mellan enskilda städer/kommuner med liknande förutsättningar. I figuren redovisas ett exempel där elkostnaden i E.ON-ägda elnätet i Norrköping nästan fördubblats sedan 2003, då utjämningen av elnätsavgifterna påbörjades inom E.ON. Det kommunalt ägda elnätet i grannkommunen Linköping hade ungefär

samma utgångspunkt år 2003 och har haft en helt annan utveckling. Denna utveckling måste starkt ifrågasättas ur ett kundperspektiv. Ligger denna utveckling verkligen i linje med lagstiftarnas intentioner? Varför skall just E.ON.s kunder i Norrköping

bidra till att utjämna elnätstariffer mellan stad och landsbygd?

Eftersom undersökningen avser ett flerbostadshus har den dominerande tätortsdistributören valts då flera nätföretag förekommer. Fastighetens elförbrukning delas upp i fastighetsel och hushållsel. Elföretagens mest förmånliga tariffer, vilket oftast är en s.k. enkeltariff, har använts. Förbrukningar och övriga förutsättningar framgår av avsnittet "Förutsättningar" i början av rapporten.

4.3 Elpriser (konkurrensutsatt del) Sammanställningen som avser elhandelspris för både hushållsel och fastighetsel tillsammans med månadsmedelvärde för marknadspriset för el (NordPools spotmarknad – prisområde Sverige), visas i nedanstående figur:

Figur 12 Elnätskostnadens utveckling för Nils Holgersson-fastigheten i Norrköping och Linköping mellan åren 2003 till 2010

Linköping

Norrköping

0

10

20

30

40

50

60

70

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

öre/

kWh

exkl

mom

s

År

Bild: Hans Thoursie


Figur 13 Tillsvidarepriser och avtalspriser (1 år) samt rörligt avtal (endast 2010) för elhandelsföretag vid halvårsskiftet år 2008-2010 för typfastigheten jämfört med månadsmedelvärden av spotpriser på Nordpool

Medelvärdet av tillsvidarepriserna för de tio största företagen juni år 2010 var 79,4 öre/kWh exkl. elskatt och moms. Motsvarande medelvärden för år 2009 var 68,4 öre/kWh, dvs. en ökning med ca 16 %. Medelpriset för 1-årsavtal vid halvårsskiftet 2010 var 65,1 öre/kWh exkl. elskatt och moms. Motsvarande avtalspris för år 2009 var 61,0 öre/kWh, dvs. avtalspriserna har i medeltal ökat med ca 7 %. Skillnaden mellan avtalspriserna på ett år och tillsvidarepriserna kan bland annat förklaras med hur pristrenden ser ut för spotpriser vilket påverkar avtalspriset direkt medan de trögrörliga tillsvidarepriserna ligger kvar längre på tidigare prisnivåer. Prisutvecklingen på marknadsplatsen NordPool och undersökningstillfällena för Nils Holgersson redovisas också i figuren. Det rörliga avtalspriset, som numera är vanligare än tillsvidarepriser (figuren nedan), följer spotpriserna på ett mer följsamt sätt. Där är det viktigt att kontrollera villkoren och vilka marginaler som används av de olika elhandelsföretagen.

Figur 14 Avtalsformer för slutkunder 2001-10 (källa: SCB)

Tillsv avtal; 62,1

Avtal (1 år); 73,80Tillsv avtal; 68,4

Avtal (1 år); 61,0

Tillsv avtal; 79,4

Avtal (1 år); 65,1

Rörl avtal; 57,1

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

jan

feb

mar ap

rm

aj jun jul

aug

sep

okt

nov

dec

jan

feb

mar ap

rm

aj jun jul

aug

sep

okt

nov

dec

jan

feb

mar ap

rm

aj jun jul

aug

2008 2009 2010

öre/

kWh

exkl

skat

ter

Undersökningstidpunkter för Nils Holgersson2008 och 2009

Undersökningstidpunkter för Nils Holgersson2009 och 2010

0%10%20%30%40%50%60%70%80%90%

100%

jan-

2001

jan-

2002

jan-

2003

jan-

2004

jan-

2005

jan-

2006

jan-

2007

jan-

2008

jan-

2009

jan-

2010

jul-2

010

Övriga avtalsformer

3-årsavtal

2-årsavtal

1-årsavtal

Avtal om rörligt pris

Tillsvidareavtal

Bild: Hans Thoursie


SCB har statistik för hur avtalsformerna fördelas i antal elkunder per avtalsform. I nedanstående diagram finns en utveckling från år 2001 till och med juli 2009. Mätningarna visar att allt fler kunder överger tillsvidarepriserna och gör aktiva val. Traditionellt har en majoritet av lägenhets-kunderna i Sverige haft tillsvidareavtal som kontraktsform. Vi kan utgå ifrån att villakunderna är ett mer aktivt kundsegment vad avser byte av elleverantör, jämfört med lägenhetskunderna. Det finns ett företag, Jämtkraft, som mycket tydligt premierar sina trogna hemmakunder (lägenhetskunder som inte byter).

Figur 15 Månadsmedelpriser på NordPools spotmarknad tom aug 2010 samt terminspriser (framtida leveranser) för perioden 2010 – 2015 (källa: NordPool)

Historiken på Nordpool visar på kraftiga variationer för elpriset men med en uppåtgående trend sedan 2000. Utvecklingen av elpriset framåt i tiden, så som den bedöms av marknaden i början av september, visar på en relativ försiktig utveckling av kraftpriserna. Detta bör också få ett genom-slag även för konsumenter med tillsvidareavtal. Bättre följsamhet är det naturligtvis för avtals-kunder och då i synnerhet för rörlig avtalsform.

Med en spotmarknad och ett fastprisavtal som ibland justeras varje månad har vi i likhet med tidigare år valt att beskriva elmarknaden och elpriset för de största aktörerna vid halvårsskiftet år 2010 (Vattenfall, E.ON, Fortum, Skellefteå Kraft, Lunds Energi, Mälarenergi, Östkraft, Öresundskraft och Jämtkraft AB). De flesta elleverantörerna erbjuder 1-, 2 resp. 3-åriga avtalspriser. Priserna är rullande månadsvis, vilket innebär att ett 1-årigt elavtal i princip kan byta prisnivå varje månad under hela året. För att få en jämförelse med de största företagen har vi studerat några av de elhandelsbolag som gjort sig kända som konkurrenskraftiga ”outsiders”. I jämförelsen har tagits med ett exempel på ”outsider” i form av Storuman Energi AB.

De tio största elhandelsbolagen som studerats, svarar för en helt dominerande del av den svenska elförsäljningen. Samtliga elpriser har inhämtats via företagens hemsidor under juni/juli månad 2010. För att få en rättvisande bild avser sammanställningen nedan prisläget halvårsskiftet år 2010 för samtliga redovisade elhandelsföretag. Undersökningen har valt att studera de elhandelspriser som gäller privatkunder för typhuset enligt följande:

0

100

200

300

400

500

600

700

800

jan-

96ju

l-96

jan-

97ju

l-97

jan-

98ju

l-98

jan-

99ju

l-99

jan-

00ju

l-00

jan-

01ju

l-01

jan-

02ju

l-02

jan-

03ju

l-03

jan-

04ju

l-04

jan-

05ju

l-05

jan-

06ju

l-06

jan-

07ju

l-07

jan-

08ju

l-08

jan-

09ju

l-09

jan-

10ju

l-10

jan-

11ju

l-11

jan-

12ju

l-12

jan-

13ju

l-13

jan-

14ju

l-14

jan-

15ju

l-15

SEK

/MW

h

Månadsmedelvärden av spotpriser (STOSEK) t o m aug-10 Terminspriser NordPool (EUR=9,31 SEK) 07-sep-10

Bild: Hans Thoursie


1. Elpriset för ”avtalslös” kund (tillsvidarepris), dvs. de kunder som inte aktivt valt annan avtalsform med befintlig elleverantör eller inte har bytt elleverantör, faktureras ett pris som elleverantören med iakttagande av varseltider kan ändra när som helst under leveransåret. Elleveranser med tillsvidarepriser är inte längre ensamt den vanligaste affärsuppgörelsen mellan elleverantörer och svenska elkunder utan har fått konkurrens av rörligt avtal. Lägenhetskunderna är sannolikt fortfarande överrepresenterade inom avtalsformen tillsvidarepris

2. Elpriset för ett 1- årigt avtal tecknat i juni månad 2009. Det finns både 2-åriga och 3-åriga avtalserbjudande men vi har valt att fokusera på 1-årsavtalet.

3. Rörligt elpris.

4.3 Sammanlagda elkostnader inklusive skatter I det följande redovisar vi både elpriser för de tio största elhandelsföretagen och nätavgifter för samtliga kommuner och därmed förknippade nätföretag. Den totala elkostnaden inklusive moms redovisas kommunvis och uttrycks i kronor per kvadratmeter.

De flesta av landets kommuner hade under första halvåret 2010 en punktskatt (konsumtionsskatt) på 28,0 öre/kWh exkl. moms. Vissa norrlandskommuner har en punktskatt på 18,5. Nivån år 2009 var på 28,2 respektive 18,6 öre/kWh. På alla avgiftselement, alltså även på punktskatten, tillkommer moms med 25 %.

Nytt för 2010 års undersökning är att det använda elpriset avser rörligt avtalspris till skillnad mot tidigare år då det inlagda elpriset utgjorde medelpriset av tillsvidarepriset för landets största elhandelsbolag vid aktuellt halvårsskiftet. De största elhandelsbolagen är, som tidigare nämnts, elleverantörer till en mycket stor andel av landets elkunder.

Figur 16 Totala elkostnaden kommunvis (10 lägsta, medel, 10 högsta)

89,084,6

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

110

Lule

å

Um

eå

Pite

å

Skö

vde

Mal

ung

Borlä

nge

Bro

möl

la

Esk

ilstu

na

Örn

sköl

dsvi

k

Link

öpin

g

Med

el

Häl

lefo

rs Kil

Laxå

Mun

kfor

s

Sto

rfors

Ljus

nars

berg

Sun

ne

Vans

bro

Öve

rtorn

eå

Tors

ås

Kr/k

vm in

kl m

oms

EL2009 EL2010

Bild: Hans Thoursie


Diagrammet ovan visar kommuner med lägst och högst total elkostnad samt medel för undersök-ningen, vilket var 84,6 kr/kvm år 2010 jämfört med 89,0 kr/kvm för år 2009. Det innebär en sänkning med 5 % sedan år 2009. Det bör också påpekas att ytterligare sex kommuner har samma totalkostnad som Hällefors nämligen Eda, Forshaga, Grums, Gullspång, Hagfors och Hammarö, eftersom dessa kommuner har samma elnätsföretag i form av Fortum. Det kan också noteras att flera norrlandskommuner av tradition har låga elpriser. Dessutom betalar kunderna i flera norrlandskommuner en lägre punktskatt på el.

Luleå är den kommun som har den lägsta kostnaden för el (66,0 kr/kvm) och Torsås den högsta (101,3 kr/kvm). Översatt till en lägenhetsrelaterad kostnad så innebär det 368 respektive 566 kr/månad. Skillnaden mellan kommunerna blir då 198 kr/månad och lägenhet.

Den totala kostnaden innehåller flera faktorer som haft olika utveckling mellan åren enligt följande:

o Sänkt elhandelspriser beroende på en övergång till att använda rörligt elprisavtal istället för tillsvidareavtal mellan åren 2010 till 2009 (juni resp. år, se Figur 13)

o En kraftig ökning av elnätsavgifterna sett som ett kommunmedelvärde

o Något sänkta elskatter

Utvecklingen mellan åren 2009 – 2010 för de olika kostnadselementen har åskådliggjorts i följande diagram, där de procentuella avvikelserna avser kommunmedelvärdet:

Figur 17 Utvecklingen av totala elkostnaden fördelat per kostnadselement mellan åren 2009-10

Den totala elkostnaden som redovisas i studien består av tre olika komponenter: nätavgift, elpris och skatter. Lägenheten i studien har en årsförbrukning på 2 300 kWh. Vi har vidare förutsatt att elpriset handlats upp i konkurrens genom att teckna rörligt elhandelavtal med befintlig elleverantör

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Elnät Elhandel+certifikat Punktskatt SUMMA

SEK

per

m2

inkl

. mom

s

År 2009 År 2010

8,5%-16,4%

-0,7%

-5,0%

Bild: Hans Thoursie


eller genom att byta elleverantör. Baserat på år 2010 års medel-värden i studien blir förhållanden mellan olika priskomponenter enligt Figur 18.

I årets studie är skatter till-sammans med elhandelsavgiften inkl. elcertifikat och påverkan av utsläppsrätter den största kostnadsposten i det totala elpriset för de flesta hushållen. Skatten utgörs av punktskatten på el (konsumtionsskatt) samt moms på alla kostnadselement.

Vissa norrlandskommuner har, som nämnts ovan lägre punkt-skatt. Elnätets andel fortsätter och ökar och har också ökat jämfört med 2009. Elnätsavgiftens andel börjar närma sig de övriga komponent-ernas andel.

När det gäller fördelningen av elkostnaden i typfastigheten illustreras det av följande figur 19 som återspeglar medelvärdets fördelning.

En viktig förändring i redo-visningen av elhandeln är, som tidigare nämnts, övergången till rörligt elhandelsavtal istället för tillsvidareavtal.

I figuren 20 kan konstateras att det för el (total) istället skulle innebära en ökning med drygt 10% om tillsvidareavtalet an-vändes, vilket skall jämföras med en 5% minskning. Det väsentliga är att nivån är korrekt.

Figur 18 Procentuell fördelning mellan priskomponenterna för en lägenhet i typhuset

Elhandel inkl. elcertifikat och utsläppsrätter

34%

Elnät31%

Skatt35%

59,6

24,9

15 lägenheter

Fastighetsabonnemang

kr/m2(29 %)

kr/m2(71 %)

Figur 19 Fördelning av den totala elkostnaden mellan de 15 lägenheterna och fastighetsabonne-manget för medelvärdet i undersökningen

0

20

40

60

80

100

120

Elnät Elhandel (Tillsv.avtal)+certifikat

Punktskatt SUMMA

SEK

per

m2

inkl

. mom

s

År 2009 År 2010

8,5%16,2%

-0,7%

10,3%

Figur 20 El (total) redovisat med förändringar på elnät, elhandel (tillsvidareavtal) och skatt

Bild: Hans Thoursie


5. FJÄRRVÄRME


Prisutvecklingen för fjärrvärme har ökat med 2,9 % har ökat mellan 2009 och 2010. Detta är en minskning jämfört med förra årets redovisning men allt jämt betydligt över KPI.

För en typlägenhet i Nils Holgersson-fastigheten innebär det en medelkostnad för fjärrvärmen på 805 kr/månad. Det är 28 % dyrare i kommunen med det högsta priset (1029 kr/mån). I landets billigaste kommun, Luleå, är priset hela 43 % lägre (461 kr/mån). Det är hela 2,2 gånger dyrare i Hammarö jämfört med Luleå vilket måste betecknas som anmärkningsvärt.

De iakttagelser som gjorts avseende fjärrvärmepriset är sammanfattningsvis följande:

Prisutvecklingen för fjärrvärmen har mattats av något men ligger stadigt på mellan 2,5 till 5,2 % sedan år 2000. Detta innebär att fjärrvärmepriset ökat med över 40 % i medeltal ute i de svenska kommunerna sedan millenniumskiftet. KPI har under samma period ökat med 16 %.

Prissättningen av fjärrvärmen är relativt sätt komplicerad. Prismodeller med upp till 7 olika priskomponenter gör det svårt för konsumenten att förstå konsekvensen av t ex en energieffektiviseringsåtgärd på förhand.

Ett nytt EU-direktiv med begreppet ”Nära-Noll-Energibyggnader” är något som kommer att påverka den framtida byggnadsutvecklingen. För närvarande arbetar Energimyndigheten med den svenska tolkningen av direktivet. Resultatet skall redovisas under oktober 2010. Energieffektiviseringen inom det svenska byggnadsbeståndet är en utmaning för både fastighetsägare och fjärrvärmebranschen vilket också kan komma att påverka den framtida prissättningen av fjärrvärme.

Bild: Hans Thoursie


5.2 Resultat Fjärrvärmen har byggts ut kraftigt under den studerade tidsperioden och är den dominerande uppvärmningsformen i flera tätorter. I årets undersökning är det 253 kommuner av totalt 290, d v s 87 % av kommunerna, där fjärrvärme har ansetts utgöra den dominerande uppvärmningsformen för flerbostadshus i centralorten.

I diagrammet nedan redovisas kommuner med lägst och högst fjärrvärmekostnad och medel för undersökningen vilket var 144,1 kr/kvm år 2010 jämfört med 140,09 kr/kvm för år 2009, dvs. en ökning av priset med 2,9 %, vilket är en minskning i relation till föregående års undersökning. Dock ligger ökningstakten allt jämt en bra bit över KPI.

I bilaga 1 finns samtliga uppgifter redovisade. I bilaga 2 finns siffrorna omräknade till kr/MWh inkl moms.

Figur 21 Kommuner med högsta och lägsta fjärrvärmekostnaden

Den lägsta fjärrvärmekostnaden finns i Luleå (82,7 kr/kvm) medan den högsta återfinns i Hammarös kommun (184,2 kr/kvm). För en lägenhetsinnehavare påverkar fjärrvärmekostnaden hyran med 461 kr/månad i Luleå och 1029 kr/månad i Hammarö. Skillnaden beroende på om lägenheten finns i Luleå eller Hammarö blir då 567 kr/månad.

Undersökningen visar även i år stora skillnader i fjärrvärmekostnader. De lägsta kostnaderna finns allt jämt i de etablerade ”fjärrvärmestäder” som byggt ut sina nät under lång tid samt i några yngre företag med låga produktionskostnader. Större städer har fördelen av högre kundtäthet jämfört med mindre orter. De högsta kostnaderna finns oftast i mindre kommuner som byggt ut fjärrvärme under de senaste 10-15 åren. I dessa senare kommuner har ibland fjärrvärmenäten en begränsad omfattning. Värmekostnaden och därmed totalkostnaden blir då representativ endast för vissa flerbostadshus i tätorten.

140,0 144,1

0

50

100

150

200

Lule

å

Bod

en

Köp

ing

Ljun

gby

Väs

terå

s

Pite

å

Öst

ersu

nd

Kro

kom

Bor

läng

e

Tran

ås

Med

el

Mul

lsjö Kil

Deg

erfo

rs

Tanu

m

Öde

shög

Brä

cke

Mun

keda

l

Eda

Falk

enbe

rg

Ham

mar

ö

Kr/kvm inkl moms FV2009 FV2010

Bild: Hans Thoursie


Figur 22 Företag med högsta och lägsta fjärrvärmepriser

725,5746,8

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

1000

1100

Kr/MWh inkl moms FV2009 FV2010

Bild: Hans Thoursie


I

Figur 22 har istället fokus satts på fjärrvärmeföretagen. Liksom i övriga diagram har åskådliggjorts de tio med lägst priser, medelvärdet av alla företagen samt de tio företag som uppvisar de högsta fjärrvärmepriserna. Bland de tio lägsta är förändringarna små jämfört med 2009. Bland de tio högsta har det dock skett större förändringar mellan de två åren.

I Figur 23 redovisas de kommuner/företag som genomfört prishöjningar på över 30 % under den senaste rullande femårsperioden, för årets studie avses perioden 2005-2010.

725,5746,8

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

1000

1100

Kr/MWh inkl moms FV2009 FV2010

Bild: Hans Thoursie


Figur 23 Fjärrvärmeföretag/ kommuner med minst 30 % höjning under perioden 2005-10

I förra årets redovisning var det hela 30 fjärrvärmeföretag som hade höjt priset med över 30 % över den studerade perioden (2004-2009). I årets undersökning är antalet minskat till 28 fjärrvärmeföretag/kommuner som höjt sina priser med över 30 %.

De flesta av dessa företag, 17 av 28 företag, har ett fjärrvärmepris som är högre än medelvärdet för riket. Det är allt jämt anmärkningsvärt att man i drygt 10 % av landets fjärrvärmekommuner har höjt fjärrvärmepriserna med minst 30 % under den senaste femårsperioden. Prishöjning är i medeltal 208 kr/MWh inkl moms (40 kr/kvm eller motsvarande ca 225 kr/månad för en lägenhet på 67 kvm).

Medelpriset i denna studie är baserat på antalet deltagande kommuner och inte vägt med energiomsättningen för respektive rörelse.

Det har hela tiden varit avsikten att spegla skillnader för ett specifikt typhus och därmed för en specifik fastighetsägare och dennes hyresgäster. Medelvärdet ska således inte uppfattas som något "Sverigesnitt" för fjärrvärme. Vid en sådan jämförelse kommer stora fjärrvärmerörelser att få en större vikt. Ett något större typhus skulle också ha gett ett något lägre genomsnittligt pris. Tidigare års rapporter har visat att den relativa skillnaden mellan fjärrvärmeföretagen generellt kvarstår.

Det ska också noteras att fjärrvärmepriserna från olika leverantörer kan innefatta olika leverans-åtaganden. Några fjärrvärmeverk äger och driver fjärrvärmecentralerna i huset och vissa inkluderar serviceåtaganden. Likaså varierar uttaget av anslutningsavgift och anslutningslån historiskt samt sättet att återbetala lånen både inom ett företag och mellan företagen. Det gör att en helt rätt-

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

1000

0%5%

10%15%20%25%30%35%40%45%50%55%60%65%70%75%80%85%90%95%

100%

Trel

lebo

rg (T

relle

borg

s Fj

ärrv

ärm

e A

B …

Ham

mar

ö (H

amm

aröE

nerg

iAB

(Ham

mar

ö))

Berg

(BTE

A (B

erg)

)

Mun

kfor

s (M

unkf

ors V

ärm

ever

k AB

…

Vin

deln

(Ske

llefte

å Kr

aft A

B (V

inde

ln))

Nor

sjö

(Ske

llefte

å K

raft

AB

(Nor

sjö)

)

Stor

fors

(Rin

di E

nerg

i AB

(Sto

rfors

))

Em

mab

oda

(Em

mab

oda

Ene

rgi A

B …

Bju

rhol

m (U

meå

Ene

rgiA

B (B

jurh

olm

))

Hag

fors

(Hag

fors

Bio

ener

gi A

B (H

agfo

rs) …

Um

eå (U

meå

Ene

rgi A

B (U

meå

))

Älv

sbyn

(Älv

sbyn

s Fj

ärrv

ärm

e (Ä

lvsb

yn))

Ske

llefte

å (S

kelle

fteå

Kra

ft A

B (S

kelle

fteå)

)

Mal

å (S

kelle

fteå

Kraf

t AB

(Mal

å))

Lyck

sele

(Ske

llefte

å K

raft

AB

(Lyc

ksel

e))

Hjo

(Hjo

Ene

rgiA

B (H

jo))

Gäl

livar

e (G

älliv

areV

ärm

ever

kAB

(Gäl

livar

e))

Brä

cke

(Brä

cke

kom

mun

(Brä

cke)

)

Sm

edje

back

en (S

med

jeba

cken

Ene

rgi A

B …

Örn

sköl

dsvi

k (Ö

vik

Ene

rgi A

B (Ö

rnsk

ölds

vik)

)

Gru

ms

(AB

For

tum

vär

me

sam

ägt m

ed …

Vilh

elm

ina

(E.O

N N

ord

(Vilh

elm

ina)

)

Esk

ilstu

na (E

skils

tuna

Ener

gi&

Miljö

AB

…

Sun

ne (R

indi

Ene

rgi A

B (S

unne

))

Leke

berg

(Lek

eber

g B

ioen

ergi

AB

…

Vetla

nda

(Vet

land

a E

nerg

i & T

ekni

k AB

…

Tibr

o (N

eova

AB

(Tib

ro))

Ljus

dal (

Ljus

dal E

nerg

i AB

(Lju

sdal

))

[kr/MWh inkl moms]Prishöjning

Prishöjning 05-10 [kr/MWh]

Pris 2005

Prisöjning 05-10 [%]

Medelpris för riket 2010

Bild: Hans Thoursie


visande jämförelse mellan olika fjärrvärmeföretag är en svår uppgift. Genom det kompletta under-lag som finns i årets undersökning finns dock ett mycket bra källmaterial för att lokalt föra en diskussion om prissättningen av värme. I vår studie har inhämtats officiella priser, som inrapport-eras av fjärrvärmeföretagen. Det finns många fjärrvärmeföretag med ett stort inslag av individuella kontrakt även för mindre fastigheter som vårt typhus.

Rent generellt kan konstateras att priskonstruktionerna för fjärrvärme fortfarande i många fall är alltför komplicerade. Det finns fortfarande många exempel på priskonstruktioner som innehåller ett flertal index och är mycket svårtillgängliga för att inte säga omöjliga att kontrollera för en normal-kund. Flera av de kommuner som tidigare har haft endast ett rörligt pris har övergått till en priskonstruktion med rörligt och fast del (den fasta delen är relaterad till historisk förbrukning som årvis uppdateras).

Den tekniska utvecklingen som möjliggör att både mäta noggrannare och fram för allt samla in och bearbeta mätvärden har gett möjligheten att också prissätta utifrån faktiska mätvärden och då särkilt de högsta timmedelenergivärdena (effekt). Detta innebär inte med nödvändighet att det blir lättare ur ett kundperspektiv avseende prissättning. Det kan också med nuvarande sätt att definie-ra Nils Holgersson-fastigheten vara svårt att beskriva prisnivån korrekt. Det som är angeläget ur ett kundperspektiv är att det ska vara möjligt att enkelt kunna beräkna effekten av en energieffektivi-seringsåtgärd.

Vid sökande efter prisinformation samt kvalitetssäkring av inlämnade prisstatistik kan konstateras att det fortfarande kan vara svårt att finna en relevant prislista för fjärrvärmen på företagens hemsidor. Detta gäller även företag som är anslutna till REKO där ett av kraven är att ”En publik prislista ska finnas”. Det är viktigt att denna typ av kvalitetssäkring faktiskt efterlevs vad det gäller en publik och förståelig prislista. Energimarknadsinspektionen ställer numera samma krav via sina föreskrifter. REKO är fjärrvärmebranschens frivilliga system för kvalitetsmärkning av fjärrvärme-leverantörer.

Fjärrvärmen står för ca hälften av typhusets totala kostnader för de studerade nyttigheterna. Speciellt sedan sekelskiftet har både prishöjningarna och i vissa fall prisnivåerna legat på nivåer, som tyder på att leverantörerna av fjärrvärme har använt sin dominerande ställning på ett sätt som i vart fall inte gynnar de stora kundkategorierna på bostads – och lokalmarknaden. Denna utveckling riskerar kundernas långsiktiga förtroende för fjärrvärmen, vilket är beklagligt eftersom de flesta fjärrvärmesystem har en utmärkt miljöprofil. Vi ser allt jämt inga tydliga tecken på att särredovisning av fjärrvärmeverksamhet och det s.k. REKO-systemet har haft någon återhållande effekt i prissättningen.

Ett nytt EU-direktiv med begreppet ”Nära-Noll-Energibyggnader” är något som kommer att påverka den framtida byggnadsutvecklingen. Målet är att alla hus som byggs eller genomgår en omfattande renovering från 2020 skall leva upp de nya kraven. Direktivets krav har tre huvuddelar:

Ett mycket energieffektivt klimatskal. Mycket energieffektiva installationer. En stor andel av energin ska vara egen- eller lokaltillverkad förnybar energi.

För närvarande arbetar Energimyndigheten med den svenska tolkningen av direktivet. Resultatet skall redovisas under oktober 2010. Energieffektiviseringen inom det svenska byggnadsbeståndet är en utmaning för både fastighetsägare och fjärrvärmebranschen vilket också kan komma att påverka den framtida prissättningen av fjärrvärme.

Bild: Hans Thoursie


5.3 Alternativ till uppvärmning med fjärrvärme Huvudalternativen till fjärrvärme för uppvärmning är idag panncentraler för eldning med bio-bränslepellets eller användning av bergvärmepumpar. Oljeeldade panncentraler är inte längre något uppvärmningsalternativ till fjärrvärme.

Pellets och Värmepump I Svensk Fjärrvärmes värmemarknadspolicy är utgångspunkten att ”Fjärrvärmeverksamhet i Sverige ska enligt lag drivas på affärsmässiga grunder. Konkurrenssituationen säkerställs genom att kunden är fri att välja det uppvärmningsalternativ som uppfyller de krav kunden ställer.” En förenklad jämförelse som baseras på en konkurrenssituation med alternativa uppvärmningsformer finns redovisad nedan. Underlaget kommer från de beräkningar som redovisas i rapporten ”Uppvärmning i Sverige år 2008”, Energimarknadsinspektionen (EMI). För åren 2009 och 2010 har översiktliga beräkningar gjorts i denna studie utifrån redovisningar om prisutveckling för el och pellets i EMI:s rapporter ”Uppvärmning i Sverige år 2009” och ”Uppvärmning i Sverige år 2010” samt underlagsinformation från ÄFAB. Värmekostnaden, inkl moms, för pellets och värmepump har beräknats både som löpande (rörlig) kostnad och som totalkostnad, d v s inkl kapitalkostnader (se tabell nedan).

(Källa: Uppvärmning i Sverige år 2008, Energimarknadsinspektionen. Med uppdatering av rörliga kostnader motsvarande 4 % i enlighet med EMI:s redovisning av el- och pelletsprisutvecklingen mellan åren 2008 och 2009. Fasta kostnader är oförändrade.)

Vilken kostnad för alternativ uppvärmning som ska användas beror på i vilken situation fastighets-ägaren är. I redovisningen av total kostnad för denna undersökning används medelvärdet av den rörliga alternativa uppvärmningskostnaden i de kommuner där fjärrvärme inte finns tillgänglig då det förutsätts att fastighetsägaren redan gjort ett ekonomiskt rationellt val. Den totala kostnaden kan användas som en indikation på om fjärrvärmepriset är konkurrenskraftigt eller inte, då det innehåller samtliga kostnader vid en konvertering från fjärrvärme.

(Källa: Uppvärmning i Sverige år 2008, Energimarknadsinspektionen. Med uppdatering av rörliga kostnader motsvarande 4 % mellan åren 2009 och 2010. Detta är ca en procentenhet högre än ÄFAB:s redovisning. Fasta kostnader är oförändrade.)

Området mellan 30 % och 60 % är relativt flackt avseende fjärrvärmepriser vilket bidrar till att förändringarna i årets studie är stora.

Uppskattade Uppgifter för 2009

Värmepump Bio/Pellets Medelvärde Alternativ uppv.

Rörlig kostnad (kr) 99 175 108 615 103 895 Rörlig kostnad (kr/kvm) 99,2 108,6 103,9 Rörlig kostnad (kr/MWh) 514 563 538 Total kostnad (kr) 153 914 136 177 145 046 Total kostnad (kr/kvm) 153,9 136,2 145,0 Total kostnad (kr/MWh) 797 706 752

Uppskattade Uppgifter för 2010

Värmepump Bio/Pellets Medelvärde Alternativ uppv.

Rörlig kostnad (kr) 103 142 112 959 108 051 Rörlig kostnad (kr/kvm) 103,1 113,0 108,1 Rörlig kostnad (kr/MWh) 534 585 560 Total kostnad (kr) 157 881 140 522 149 202 Total kostnad (kr/kvm) 157,9 140,5 149,2 Total kostnad (kr/MWh) 818 728 773

Bild: Hans Thoursie


Figur 24 Fjärrvärmepriserna år 2009 i jämförelse med alternativ uppvärmning

Figur 25 Fjärrvärmepriserna år 2010 i jämförelse med alternativ uppvärmning

Vid jämförelse mellan de 2009 och 2010 enligt Figur 24 och Figur 25 ovan, visa sig konkurrens-situationen för fjärrvärmen i stort sett oförändrad. Figur 25, som avser år 2010, indikerar att det skulle kunna vara lönsamt i knappt 40 % av fjärrvärmekommunerna att byta till alternativ uppvärmningsform (jämför den gula linjen för alternativa uppvärmningsformers totalkostnad med fjärrvärmekommunernas årliga specifika värmepris (blå tunna staplar).

Energimarknadsinspektionen redovisar inte någon konkurrensjämförelse i sina rapporter som avser att följa värmemarknaden vilket är beklagligt. Trots att förhållandena är skiftande i landets kommuner är det angeläget att det finns en väl underbyggd jämförelse som ger underlag för att bra samtal om priset för uppvärmning.

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

1000kr/MWh inkl moms Jämförelse - Fjärrvärme & Alternativ uppvärmning År 2009

Fjärrvärmepris 2009 [kr/MWh]

Alt. Uppv. Rörlig kostnad 2009 [kr/MWh]

Alt. Uppv. Total kostnad 2009 [kr/MWh]

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

1 000

kr/MWh inkl moms Jämförelse - Fjärrvärme & Alternativ uppvärmning År 2010

Fjärrvärmepris 2010 [kr/MWh]

Alt. Uppv. Rörlig kostnad 2010 [kr/MWh]

Alt. Uppv. Total kostnad 2010 [kr/MWh]

Bild: Hans Thoursie


6. TOTALKOSTNAD

Kostnadsökningen för Nils Holgersson-fastigheten är +0,4 % jämfört med 2009. Detta är relativt måttfullt och förklaras framför allt av ett lägre elhandelspris och lägre prisförändringar för övriga nyttigheter. Det stora undantaget är elnätsavgiften med en ökning på 8,5 %.

För en typlägenhet i Nils Holgersson-fastigheten innebär det ett medelvärde för totalkostnaden på 1 685 kr/månad. Det är 22 % dyrare i kommunen med det högsta priset (2 059 kr/mån). I landets billigaste kommun, Luleå, är priset 30 % lägre (1 183 kr/mån). Medelvärde för en kommun med fjärrvärme är nästan 302 kr/kvm år 2010 jämfört med drygt 300 kr/kvm för år 2009.

Figur 26 Kommuner med högsta och lägsta totalkostnad

301,7265,7

0

50

100

150

200

250

300

350

400

Lule

å

Pite

å

Lidk

öpin

g

Väst

erås

Bor

läng

e

Bod

en

Sköv

de

Bås

tad

Öst

ersu

nd

Köp

ing

Med

el F

V ko

mm

uner

Med

el A

ltU k

omm

uner

Tors

ås Kil

Tanu

m

Öde

shög

Ham

mar

ö

Stor

fors

Jokk

mok

k

Mun

kfor

s

Eda

Mun

keda

lKr/kvm inkl moms AltUppv 2010 FV 2010 El 2010 VA 2010 Avfall 2010

Bild: Hans Thoursie


De tio kommuner som har lägst totalkostnad får den positionen framförallt genom att ha låga fjärrvärmekostnader (undantaget Båstad). De flesta av dessa kommuner är dessutom relativt stora kommuner.

De tio kommuner som har den högsta totalkostnaden ligger där på grund av en kombination av höga VA-taxor, höga avfallskostnader, höga nätavgifter för el samt en hög kostnad för uppvärmn-ing i form av fjärrvärme. Dessa kommuner har genomgående relativt låga invånarantal.

Ovanstående korta analys leder till att undersöka kommunstorlekens betydelse för totalkostnaden. Detta åskådliggörs i följande figur, där totala antalet kommuner i Sverige har delats in nio klasser med ursprungligen ca 30 kommuner i varje klass. Det som hänt över åren är att antalet mindre kommuner successivt har ökat. Kostnadsförändringen jämfört med 2009 har varit större i de små kommunerna jämfört med de stora kommunerna. Detta gäller både i absoluta tal, och i procentuell ökning jämfört med år 2009.

Figur 27 Medelvärdet av totalkostnad som funktion av kommunstorlek år 2010 (fjärrvärmda kommuner)

Bilden är sig dock lik, d v s att de mindre kommunerna i glesbygd alltjämt har höga kostnader för sin tekniska service. Det är också ett av skälen till att vi tycker att det är mest intressant att försöka jämföra kommuner av liknande storlek med varandra. Materialet medger en uppdelning på alla dessa nio storleksklasser av kommuner. Skillnaden mellan mindre och större kommuner ökar svagt i årets undersökning. Skillnaden mellan medelvärdet i gruppen med kommuner över 60 000 innevånare och gruppen med kommuner under 7 500 innevånare är 44 kr/kvm inkl moms. För en lägenhet motsvara detta ca 245 kr/lgh och månad.

34 34 29 21 29 28 36 2846

0

50

100

150

200

250

300

350

> 60

35 -

60

25 -

35

20 -

25

15 -

20

12,5

-15

10 -

12,5

7,5

-10

< 7,

5

Kr/kvm inkl moms

tusen innevånare i kommunen

FV2010 El2010 VA2010 Av2010 Antal kommuner Totalt 2009

Medelvärden i kommunklasser efter innevånarantal för fjärrvärmda kommuner

Bild: Hans Thoursie


7. DE TIO STÖRSTA KOMMUNERNA

7.1 Avfall

Figur 28 Avfallspriset för de 10 största kommunerna 2000-2010

Avfallet är även för de tio största kommunerna den nyttighet som har den största prisspridningen. Billigast är det i Stockholm och dyrast i Jönköping. Kostnaden för att omhänderta avfall från denna typ av fastighet är 2,4 ggr så dyrt i Jönköping jämfört med Stockholm.

Utvecklingen för de tio största kommunerna följer i stor utvecklingen för landets om helhet om man jämför med utfallet Medel Avfall, i figur 26 ovan. Göteborg har justerat sin sammansättning av avfall i årets studie vilket påverkat priset nedåt.

Det är tre av de tio kommunerna, Västerås, Norrköping och Jönköping, som ligger över medelpriset för avfall i landet.

Den sänkning av avfallskostnaden som redovisas mellan åren 2000 och 2001 beror på att avfalls-kostnaden tidigare beräknades på ca 1 900 l avfall/vecka jämfört med ca 1 200 l/vecka från och med 2001 års undersökning.

0

5

10

15

20

25

Kr/k

vm in

kl m

oms

År

Avfall - 10 största Stockholm

Göteborg

Malmö

Uppsala

Linköping

Västerås

Örebro

Norrköping

Helsingborg

Jönköping

Medel Avfall

Bild: Hans Thoursie


7.2 Vatten & Avlopp

Figur 29 VA-priset i de tio största kommunerna 2000-2010

På VA-sidan uppvisar de tio största kommunerna ett relativt lågt pris. Skillnaden mellan lägsta, Stockholm, och högsta, Norrköping, är dock stor. VA-kostnaden är mer än dubbelt så hög (2,2 ggr) för samma typ av fastighet i Norrköping jämfört med Stockholm.

Den mest anmärkningsvärda utvecklingen har Stockholm haft med en prissänkning på 24 % jämfört med år 2000. I övriga kommuner så har man i stort sett följt samma utveckling som för landet men med olika tempo över den studerade tiden.

0

10

20

30

40

50

60Kr

/kvm

inkl

mom

s

År

VA - 10 största Stockholm

Göteborg

Malmö

Uppsala

Linköping

Västerås

Örebro

Norrköping

Helsingborg

Jönköping

Medel VA

Bild: Hans Thoursie


7.3 El – Elnät

Figur 30 Det totala elpriset för landets tio största kommuner 2000-2010

Figur 29 visar utvecklingen för de tio största kommunerna avseende totalpriset för el så som det redovisas i Nils Holgerssonrapporten. Utvecklingen av priset för el sedan år 2000 är kraftig, i medeltal ca 71 %. Spridningen mellan kommuner är dock inte lika stor som för de övriga nyttigheterna. Skillnaden består endast i elnätsavgifter, d v s kostnaden för att distribuera elen.

Sedan 2006 är det tre kommuner som sticker ut, Malmö, Örebro och Norrköping. I samtliga kommuner är E.ON elnätsägare. I övriga kommuner har man legat i nivå med eller tydligt under medelvärdet för landets kommuner. Den kommun som tangerar utvecklingen för landet sedan 2005 är Uppsala där Vattenfall är elnäts ägare.

Sedan 2001 har spridningen i det totala elpriset ökat, egentligen elnät i detta fall, vilket kan tyckas anmärkningsvärt. Spridningen är idag större än tidigare (19 kr/kvm inkl moms) vilket motsvara 108 kr/mån för en lägenhet. Det relativa mått är det 26 % högre total elkostnad i Norrköping än i grannkommunen Linköping med liknande förutsättningar.

Alltsedan Jubileumsrapporten (10 år med Nils Holgersson-studien) år 2005 har en analys av elnätsavgifter i de 10 största kommunerna gjorts. Bilden för innevarande år ser ut på följande sätt:

40

50

60

70

80

90

100O

BS! B

rute

n ax

el K

r/kv

m in

kl m

oms

År

El total - 10 största Stockholm

Göteborg

Malmö

Uppsala

Linköping

Västerås

Örebro

Norrköping

Helsingborg

Jönköping

Medel El

Bild: Hans Thoursie


Figur 31 Elnätspriser i landets tio största kommuner

De representerade elnätsföretagen har olika typer av ägande. De fem första i figuren har ett 100-procentigt kommunalt ägande. De övriga har antingen privata eller statliga ägare. Som synes skiljer sig medelvärdet mellan dessa två kategorier kraftigt åt, främst beroende på elnätsavgifterna i Norr-köping, Malmö och Örebro är höga i förhållande till andra städer. Övervakningen och prövningen av elnätstariffer enligt nuvarande lagstiftning sker inte uppdelat på kundkategorier utan som en hel-hetsprövning av skäligheten av ett nätföretags totala eltariffer. Inför en ny prövningsmetod är det angeläget för inte minst Avgiftsgruppen att bevaka att flerfamiljshusen får skäliga nättariffer. Sett i ett femårsperspektiv framgår höjningarna procentuellt av figur 31. Den heldragna blå linjen visar en höjning motsvarande inflationen för den aktuella tidsperioden. Ingen av kommunerna är i närheten av denna nivå. Närmast är Linköping och Stockholm med mer än den dubbla höjningen.

Figur 32: Elnätspriser i landets tio största kommuner, procentuell höjning under perioden 2003-2010

0

10

20

30

40

50

60

70

Göt

ebor

g(G

öteb

org

Ener

gi N

ät A

B)

Link

öpin

g(U

tsik

t Nät

AB

)

Väst

erås

(Mäl

aren

ergi

El

nät A

B)

Hel

sing

borg

(Öre

sund

skr

aft A

B)

Jönk

öpin

g(Jö

nköp

ing

Ener

ginä

t AB)

Stoc

khol

m(F

ortu

m

Dis

tribu

tion

AB

St

orst

ockh

olm

_1_S

toc

khol

m)

Mal

mö(

E.O

N E

lnät

Sv

erig

e AB

Inkl

. Ku

ngsb

acka

&

Väst

bo_1

0_Sy

d &

M

elle

rsta

)

Öre

bro(

E.O

N E

lnät

Sv

erig

e AB

Inkl

. Ku

ngsb

acka

&

Väst

bo_1

0_Sy

d &

M

elle

rsta

)

Nor

rköp

ing(

E.O

N

Elnä

t Sve

rige

AB In

kl.

Kung

sbac

ka &

Vä

stbo

_10_

Syd

&

Mel

lers

ta)

Upp

sala

(Vat

tenf

all

Eldi

strib

utio

n AB

Sö

dra

& M

elle

rsta

)

öre/

kWh

exkl

mom

s

Elnätspris 2004 (1:a halvåret)Elnätspris 2005 (1:a halvåret)Elnätspris 2006 (1:a halvåret)Elnätspris 2007 (1:a halvåret)Elnätspris 2008 (1:a halvåret)Elnätspris 2009 (1:a halvåret)Elnätspris 2010 (1:a halvåret)Medel 2010, kommunägdaMedel 2010, privat- och statligt ägda

57%

23%

36% 36% 36%

22%

79%

62%

105%

64%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

Göt

ebor

g(G

öteb

org

Ene

rgi N

ät A

B)

Link

öpin

g(U

tsik

t Nät

AB

)

Väs

terå

s(M

älar

ener

gi E

lnät

AB

)

Hel

sing

borg

(Öre

sund

skra

ft A

B)

Jönk

öpin

g(Jö

nköp

ing

Ene

rgin

ät A

B)

Sto

ckho

lm(F

ortu

m D

istri

butio

n A

B S

tors

tock

holm

_1_S

tock

holm

)

Mal

mö(

E.O

N E

lnät

Sve

rige

AB

Inkl

. K

ungs

back

a &

Väs

tbo_

10_S

yd &

M

elle

rsta

)

Öre

bro(

E.O

N E

lnät

Sve

rige

AB

Inkl

. K

ungs

back

a &

Väs

tbo_

10_S

yd &

M

elle

rsta

)

Nor

rköp

ing(

E.O

N E

lnät

Sve

rige

AB

Inkl

. K

ungs

back

a &

Väs

tbo_

10_S

yd &

M

elle

rsta

)

Upp

sala

(Vat

tenf

all E

ldis

tribu

tion

AB

Söd

ra &

Mel

lers

ta)

Ökning 2003-2010 av elnätstariffer i landets 10 stora kommuner

Ökning 2003-2010

KPI-förändring mars 2003-mars 2010 (8%)

Bild: Hans Thoursie


7.4 Fjärrvärme

Figur 33 Fjärrvärmepriser i landets tio största kommuner över perioden 2000-2010.

Fjärrvärmeprisets utveckling sedan sekelskiftet för landets tio största kommuner ser minst sagt olika ut. År 2000 hade alla dessa kommuner ett fjärrvärmepris som låg lägre än medelpriset för landets fjärrvärmekommuner och spridningen var ca 19 kr/kvm mellan lägsta och högsta. Tio år senare så är spridningen ca 51 kr/kvm (förra året 67 kr/kvm). Spridningen har där med minskat vilket mest beror på att Västerås ökat sitt pris med 5,6 %.

Det är egentligen två kommuner som står för denna spridning, Stockholm med en ökning på knappt 60 % och Västerås med en ökning på 26 %. Utvecklingen av KPI under samma period (mätt som värdet från mars månad för respektive år) är 16 %.

Det är tre kommuner som har höjt sitt fjärrvärmepris mer än i Stockholm, nämligen Uppsala (67 %), Linköping (63 %) och Helsingborg (60 %). Höjningen har emellertid skett från en lägre utgångsnivå jämfört med Stockholm vilket resulterat i ett fjärrvärmepris som är lägre än Stockholms. Fjärrvärmepriset i Stockholm är även sett över landet högt med sina 157,6 kr/kvm. De tio dyraste fjärrvärmekommunerna i landet har ett snitt på 175,7 kr/kvm. Fjärrvärmepriset i Stockholm är också det enda av de tio största städerna som ligger på en nivå över medelpriset i landet.

Spridningen för de övriga åtta kommunerna har snarare minskat och ligger i nivå med eller strax under medelvärdet för landets fjärrvärmekommuner.

8090

100110120130140150160170

OBS

! Bru

ten

axel

Kr/

kvm

inkl

mom

s

År

Fjärrvärme - 10 största Stockholm

Göteborg

Malmö

Uppsala

Linköping

Västerås

Örebro

Norrköping

Helsingborg

Jönköping

Medel Fjv

Bild: Hans Thoursie


Figur 34 Fjärrvärmepriser i landets tio största kommuner under perioden 2005-2010.

I Figur 34 redovisas fjärrvärmprisets utveckling den senate femårsperioden. I figuren är kommunerna också indelade efter ägarkategorier. De fem vänstra är kommunalt ägda medan de fem till höger är privat och statligt ägda.

Skillnaden mellan dessa grupper är ca 82 kr/MWh (eller knappt 16 kr/kvm), samtliga priser inkl moms. Skillnaden beror inte av skillnaden mellan grupper utan snarare på skillnaden som tidigare beskrivits mellan Västerås och Stockholm som sannolikt har olika bevekelsegrunder för sin prissättning. I detta lilla urval av kommuner så finns det ingen signifikans för att ägarförhållandet skulle vara någon grund för olika nivåer på priser.

Fjärrvärmens konkurrenskraft finns på den lokala marknaden som kan se något olika ut beroende på en mängd olika faktorer. Stockholm med det högsta fjärrvärmepriset ligger över den gräns som redovisas under kapitlet ”Alterntiva uppvärmningsformer” då det kan vara intressant att faktiskt studera möjligheterna till alternativ till fjärrvärme. Denna uppskattning är grov och endast indikativ.

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

1 000

Göt

ebor

g E

nerg

i AB

Tekn

iska

Ver

ken

i Lin

köpi

ng A

B

Mäl

aren

ergi

AB

Öre

sund

skra

ftAB

Jönk

öpin

g E

nerg

i AB

AB

For

tum

vär

me

sam

ägt m

ed

Sto

ckho

lms

stad

E.O

N M

alm

ö

E.O

N Ö

rebr

o

E.O

N N

orrk

öpin

g

Vatte

nfal

l AB

Göteborg Linköping Västerås Helsingborg Jönköping Stockholm Malmö Örebro Norrköping Uppsala

kr/MWh inkl momsFjärrvärmepriser i de 10 största kommunerna

2005 2006 2007 2008 2009 2010 Medel 10 Kommunalt ägda Medel 10 Privat/Statligt ägda

Bild: Hans Thoursie


7.5 TOTALT

Figur 35 Utvecklingen 2000-2010 avseende kostnader för samtliga nyttigheter i landets tio största kommuner

Sammantaget visar granskningen av landets tio största kommuner en relativt samlad bild där denna storstadsgrupp har en prisnivå som ligger klart under medelnivån i riket. Avståndet till medelnivån har emellertid krympt över tiden. Från att vid sekelskiftet varit i medeltal 40 kr/kvm så är det i år, 2009, drygt 30 kr/kvm. De senaste åren visar dock på en ökad spridning igen.

Undantaget från denna utveckling av priser i gruppen storstadskommuner är Västerås som ligger ca 70 kr/kvm under landets medelnivå. En bestående fråga mot bakgrund av denna studie är hur

det trots allt kan skilja så mycket mellan kommuner av samma storleksordning. Om man översätter detta till vad som är hyres-kostnadspåverkande för en lägenhet i Nils Holgerssonhuset så motsvarar de 70 kr/kvm som redovisats ovan nästan 390 kr/mån.

150160170180190200210220230240250260270280290300

20002001200220032004200520062007200820092010

OBS

! Bru

ten

axel

Kr/

kvm

inkl

mom

s

År

TOTALT - 10 största Stockholm

Göteborg

Malmö

Uppsala

Linköping

Västerås

Örebro

Norrköping

Helsingborg

Jönköping

Medel TOTAL

Figur 36 Sammansättningen av totala nyttigheter och dess kostnader för landets tio största kommuner

0

50

100

150

200

250

300

350

Kr/k

vm in

kl m

oms

Kommuner

FV2010

El2010

VA2010

Av2010

MEDEL 2010 301,7 kr/kvm

Bilaga 1 - Kostnad fördelad per nyttighet i kr/kvm inkl momsAvfall VA El Fjärrvärme Alt.uppv. Total

Län Kommun 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010

Stockholms län Upplands Väsby 17,53 17,33 26,84 30,95 87,37 83,73 158,34 157,62 0,00 0,00 290,08 289,63Vallentuna 17,23 17,24 61,24 61,24 83,65 78,21 143,55 148,06 0,00 0,00 305,67 304,75Österåker 16,87 16,87 53,57 52,44 87,37 83,73 143,55 148,06 0,00 0,00 301,36 301,10Värmdö 21,28 21,28 69,63 71,82 89,49 86,66 153,44 159,23 0,00 0,00 333,84 338,99Järfälla 15,69 15,69 29,28 32,78 87,37 83,73 143,55 148,06 0,00 0,00 275,89 280,26Ekerö 18,25 19,49 33,57 33,57 84,71 77,65 0,00 0,00 103,90 108,10 240,44 238,81Huddinge 12,76 11,84 20,54 20,54 89,49 86,66 129,50 132,73 0,00 0,00 252,30 251,78Botkyrka 12,76 11,84 22,76 31,10 89,49 86,66 129,50 132,73 0,00 0,00 254,52 262,34Salem 12,76 11,84 42,14 42,14 89,49 86,66 129,50 132,73 0,00 0,00 273,90 273,38Haninge 12,76 11,84 42,51 42,22 89,49 86,66 151,75 156,81 0,00 0,00 296,51 297,53Tyresö 24,16 24,16 41,88 50,25 89,49 86,66 151,75 156,81 0,00 0,00 307,28 317,89Upplands Bro 18,26 18,26 35,60 35,60 87,37 83,73 146,48 148,06 0,00 0,00 287,72 285,65Nykvarn 21,52 21,52 55,51 55,51 87,03 81,46 152,47 154,83 0,00 0,00 316,53 313,32Täby 15,84 15,01 46,02 42,02 80,97 75,98 0,00 0,00 103,90 108,10 246,74 241,12Danderyd 19,12 23,48 50,10 50,10 87,37 83,73 143,71 148,65 0,00 0,00 300,30 305,96Sollentuna 18,94 18,94 36,50 36,50 83,53 79,16 135,73 141,66 0,00 0,00 274,70 276,27Stockholm 8,85 9,21 20,54 20,54 84,12 78,39 158,34 157,62 0,00 0,00 271,85 265,76Södertälje 21,52 21,52 35,37 35,37 87,03 81,46 152,47 154,83 0,00 0,00 296,39 293,18Nacka 11,02 11,02 42,67 46,52 85,71 81,41 151,75 157,62 0,00 0,00 291,14 296,57Sundbyberg 12,79 13,73 29,90 32,89 89,49 86,66 143,71 148,65 0,00 0,00 275,89 281,93Solna 11,46 11,46 29,29 29,29 89,49 86,66 143,71 148,65 0,00 0,00 273,95 276,06Lidingö 17,87 21,76 26,57 30,01 84,37 78,60 158,34 157,62 0,00 0,00 287,14 287,99Vaxholm 22,17 21,35 53,94 53,94 87,37 83,73 143,55 148,06 0,00 0,00 307,04 307,08Norrtälje 17,95 17,95 68,43 68,43 82,94 77,93 148,07 150,88 0,00 0,00 317,39 315,20Sigtuna 18,35 18,35 32,12 32,12 89,49 86,66 158,34 157,62 0,00 0,00 298,30 294,75Nynäshamn 12,76 11,84 64,74 64,74 94,43 89,92 160,01 159,78 0,00 0,00 331,93 326,29

Uppsala län Håbo 23,98 23,98 36,13 42,65 87,37 83,73 146,48 148,06 0,00 0,00 293,97 298,42Älvkarleby 18,10 19,10 42,53 64,53 89,49 86,66 97,89 119,09 0,00 0,00 248,01 289,38Knivsta 17,77 17,77 57,19 57,19 89,49 86,66 140,41 144,15 0,00 0,00 304,86 305,77Tierp 18,18 18,18 54,55 54,55 89,49 86,66 142,11 148,91 0,00 0,00 304,33 308,30Uppsala 13,24 13,24 37,31 37,31 89,49 86,66 140,41 144,15 0,00 0,00 280,45 281,36Enköping 13,48 12,40 43,73 44,61 87,37 83,73 133,26 137,61 0,00 0,00 277,84 278,35Östhammar 11,44 11,44 45,64 45,64 89,49 86,66 152,20 154,95 0,00 0,00 298,77 298,68

Södermanlands län Vingåker 16,21 16,93 59,72 59,72 89,49 86,66 141,79 148,97 0,00 0,00 307,21 312,28Gnesta 30,49 28,54 41,57 41,57 89,49 86,66 154,64 150,86 0,00 0,00 316,19 307,63Nyköping 18,15 15,08 42,85 44,85 89,49 86,66 144,27 147,16 0,00 0,00 294,76 293,75Oxelösund 18,74 20,30 44,95 45,35 83,39 78,61 107,31 114,19 0,00 0,00 254,39 258,44

Bilaga 1 - Sida 1 (8)


Län Kommun 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010Flen 18,84 18,18 57,17 58,94 89,49 86,66 139,93 133,04 0,00 0,00 305,43 296,82Katrineholm 24,13 15,90 55,13 55,13 91,70 85,00 143,39 147,13 0,00 0,00 314,34 303,15Eskilstuna 18,71 21,83 45,38 45,38 80,30 73,31 127,02 129,47 0,00 0,00 271,40 269,98Strängnäs 22,70 23,04 60,13 75,15 88,75 85,03 148,16 149,86 0,00 0,00 319,74 333,08Trosa 24,75 24,18 52,54 50,25 89,49 86,66 139,30 145,14 0,00 0,00 306,08 306,23

Östergötlands län Ödeshög 25,20 25,20 54,97 61,57 89,49 86,66 171,29 176,11 0,00 0,00 340,95 349,54Ydre 16,08 16,08 56,51 56,51 97,16 93,20 0,00 0,00 103,90 108,10 273,65 273,89Kinda 17,32 16,82 46,41 45,81 97,16 93,20 150,78 151,14 0,00 0,00 311,67 306,97Boxholm 18,07 18,07 50,62 55,62 89,49 86,66 135,67 139,87 0,00 0,00 293,86 300,23Åtvidaberg 16,01 16,35 64,88 64,78 97,16 93,20 139,44 133,17 0,00 0,00 317,49 307,49Finspång 16,65 16,65 52,72 54,27 89,49 86,66 139,76 148,75 0,00 0,00 298,62 306,33Valdemarsvik 16,30 16,30 69,14 69,72 97,16 93,20 145,47 149,82 0,00 0,00 328,07 329,04Linköping 18,23 18,23 36,32 37,32 79,62 73,80 128,08 131,26 0,00 0,00 262,25 260,61Norrköping 20,79 20,79 43,31 44,33 97,16 93,20 123,98 129,77 0,00 0,00 285,24 288,09Söderköping 16,67 17,17 58,02 57,92 97,16 93,20 139,30 140,67 0,00 0,00 311,15 308,96Motala 16,89 16,16 36,79 39,84 89,49 86,66 155,85 160,67 0,00 0,00 299,02 303,33Vadstena 16,89 16,16 51,94 54,59 89,49 86,66 139,93 136,37 0,00 0,00 298,25 293,78Mjölby 27,00 27,00 41,33 40,98 84,11 81,61 129,36 132,25 0,00 0,00 281,80 281,84

Jönköpings län Aneby 25,86 27,69 60,73 60,73 97,16 93,20 160,67 160,92 0,00 0,00 344,42 342,54Gnosjö 17,55 17,55 48,13 48,13 94,72 92,41 0,00 0,00 103,90 108,10 264,29 266,18Gislaved 16,33 15,04 49,14 49,14 91,41 86,24 0,00 0,00 103,90 108,10 260,77 258,52Vaggeryd 26,94 25,75 54,99 54,99 91,55 86,07 128,26 134,29 0,00 0,00 301,73 301,09Jönköping 22,26 22,26 32,06 34,56 84,13 78,32 131,19 135,05 0,00 0,00 269,64 270,20Nässjö 21,01 18,54 52,86 55,40 85,29 78,78 117,17 128,02 0,00 0,00 276,33 280,74Värnamo 17,21 12,28 58,93 58,93 89,44 83,36 130,36 135,18 0,00 0,00 295,94 289,75Sävsjö 24,75 24,01 64,25 68,18 91,19 85,48 141,56 147,59 0,00 0,00 321,75 325,26Vetlanda 20,55 21,58 53,61 55,79 86,64 82,31 146,79 146,79 0,00 0,00 307,59 306,47Eksjö 26,08 27,16 52,39 50,87 85,78 78,72 114,47 125,89 0,00 0,00 278,72 282,64Tranås 21,70 22,94 48,97 49,17 90,72 84,58 108,25 114,04 0,00 0,00 269,64 270,73Mullsjö 18,96 18,96 36,19 36,19 89,49 86,66 162,12 164,67 0,00 0,00 306,76 306,48Habo 24,94 25,38 49,05 46,68 87,59 80,53 150,54 155,36 0,00 0,00 312,12 307,95

Kronobergs län Uppvidinge 25,08 25,08 64,16 64,26 97,16 93,20 0,00 0,00 103,90 108,10 290,30 290,64Lessebo 16,50 16,88 82,70 82,70 97,16 93,20 0,00 0,00 103,90 108,10 300,26 300,88Tingsryd 24,89 22,12 69,89 61,57 97,16 93,20 0,00 0,00 103,90 108,10 295,84 284,99Alvesta 16,98 16,98 58,15 63,17 91,88 88,29 124,24 124,24 0,00 0,00 291,26 292,68Älmhult 16,13 16,84 66,77 62,13 97,16 93,20 135,67 139,87 0,00 0,00 315,73 312,04Markaryd 18,16 18,16 51,69 51,69 97,16 93,20 0,00 0,00 103,90 108,10 270,91 271,14



Län Kommun 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010Växjö 18,69 18,69 73,62 76,10 83,69 78,25 115,86 125,34 0,00 0,00 291,86 298,38Ljungby 12,23 12,23 46,08 47,43 78,51 74,15 104,30 104,26 0,00 0,00 241,12 238,06

Kalmar & Gotlands län Högsby 23,38 24,82 73,27 75,56 97,16 93,20 0,00 0,00 103,90 108,10 297,71 301,68Torsås 22,46 23,33 79,55 81,55 103,83 101,33 139,93 139,93 0,00 0,00 345,76 346,13Mörbylånga 22,46 23,33 68,18 75,37 97,16 93,20 0,00 0,00 103,90 108,10 291,70 300,00Hultsfred 20,53 20,34 51,18 48,11 97,16 93,20 154,88 159,71 0,00 0,00 323,75 321,35Mönsterås 17,53 17,53 52,85 55,49 97,16 93,20 142,52 150,20 0,00 0,00 310,05 316,42Emmaboda 19,82 20,81 58,61 61,54 89,71 86,49 144,75 156,81 0,00 0,00 312,89 325,65Kalmar 22,46 23,33 56,35 60,32 84,22 80,08 128,30 132,38 0,00 0,00 291,33 296,12Nybro 22,46 23,33 52,61 52,61 85,97 80,72 138,97 141,99 0,00 0,00 300,00 298,65Oskarshamn 20,42 21,04 51,00 53,99 91,16 86,03 140,43 145,52 0,00 0,00 303,01 306,58Västervik 21,62 21,62 45,92 45,92 86,57 80,97 123,31 133,86 0,00 0,00 277,41 282,38Vimmerby 17,91 18,59 62,88 62,88 87,03 82,49 129,88 133,74 0,00 0,00 297,69 297,70Borgholm 22,84 22,84 71,75 76,55 88,03 83,02 139,00 149,38 0,00 0,00 321,63 331,80Gotland 25,08 25,08 71,21 71,21 89,07 83,93 147,89 153,69 0,00 0,00 333,24 333,90

Blekinge län Olofström 20,84 17,29 53,00 55,62 94,38 89,37 139,79 149,17 0,00 0,00 308,00 311,45Karlshamn 17,07 17,68 43,98 43,98 85,35 79,47 117,24 119,88 0,00 0,00 263,64 261,01Ronneby 14,36 14,36 46,94 50,69 85,57 79,65 142,10 151,99 0,00 0,00 288,97 296,69Karlskrona 17,79 17,77 71,01 72,50 90,29 85,42 152,17 155,04 0,00 0,00 331,25 330,73Sölvesborg 23,65 15,51 45,78 46,69 88,09 84,35 147,16 147,16 0,00 0,00 304,68 293,71

Skåne län Östra Göinge 14,02 15,38 74,81 73,73 91,98 87,06 0,00 0,00 103,90 108,10 284,71 284,28Örkelljunga 21,67 22,86 61,41 63,34 97,16 93,20 142,36 147,91 0,00 0,00 322,60 327,30Tomelilla 14,59 14,94 36,75 50,00 97,16 93,20 149,58 143,04 0,00 0,00 298,07 301,17Bromölla 22,06 28,19 58,99 59,21 79,14 72,70 130,28 139,93 0,00 0,00 290,47 300,02Osby 14,02 15,38 46,38 48,08 97,16 93,20 121,54 127,79 0,00 0,00 279,09 284,44Perstorp 22,86 22,86 67,82 67,82 97,16 93,20 123,83 127,49 0,00 0,00 311,67 311,37Klippan 22,86 22,86 42,04 42,00 93,19 91,19 155,68 155,41 0,00 0,00 313,76 311,46Åstorp 18,74 18,74 49,25 49,25 93,19 91,19 0,00 153,19 103,90 0,00 265,08 312,37Båstad 14,69 15,02 32,18 31,87 86,26 81,30 0,00 0,00 103,90 108,10 237,03 236,29Kristianstad 24,58 24,58 29,24 28,77 86,64 82,72 127,95 133,05 0,00 0,00 268,40 269,12Simrishamn 14,59 14,94 45,14 46,00 84,19 77,12 142,34 154,40 0,00 0,00 286,25 292,46Ängelholm 11,76 11,76 43,97 43,97 84,55 78,93 127,89 127,89 0,00 0,00 268,17 262,54Hässleholm 11,26 12,63 46,98 46,98 97,16 93,20 133,77 140,06 0,00 0,00 289,17 292,86Svalöv 18,70 16,57 60,44 65,16 97,16 93,20 134,70 139,87 0,00 0,00 311,00 314,80Staffanstorp 18,50 18,50 45,51 45,51 85,18 78,11 140,33 141,87 0,00 0,00 289,52 283,99Burlöv 10,50 10,46 37,48 37,48 97,16 93,20 137,24 140,72 0,00 0,00 282,37 281,85Vellinge 10,03 10,03 44,23 57,18 97,16 93,20 0,00 0,00 103,90 108,10 255,31 268,50



Län Kommun 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010Bjuv 18,74 18,74 39,26 39,26 91,86 87,17 157,30 163,33 0,00 0,00 307,15 308,50Kävlinge 13,08 13,08 42,25 42,25 91,92 86,62 0,00 0,00 103,90 108,10 251,15 250,05Lomma 11,49 9,87 59,26 59,26 88,30 85,52 158,02 155,41 0,00 0,00 317,08 310,06Svedala 14,74 16,27 46,05 46,05 97,16 93,20 0,00 0,00 103,90 108,10 261,85 263,62Skurup 16,01 17,14 46,63 61,32 87,77 84,83 148,86 156,09 0,00 0,00 299,27 319,38Sjöbo 12,15 12,28 37,21 41,43 89,28 84,60 149,58 145,04 0,00 0,00 288,22 283,34Hörby 17,46 17,67 63,48 63,48 94,41 89,67 149,58 146,29 0,00 0,00 324,92 317,10Höör 17,46 17,67 51,04 56,36 84,16 77,09 149,58 145,04 0,00 0,00 302,24 296,16Malmö 10,50 10,46 33,16 33,16 97,16 93,20 137,24 140,72 0,00 0,00 278,06 277,54Lund 20,28 21,26 28,28 28,88 88,30 85,52 158,02 155,41 0,00 0,00 294,88 291,06Landskrona 18,70 16,57 46,49 47,88 82,30 78,07 124,68 126,99 0,00 0,00 272,16 269,51Helsingborg 15,00 15,18 29,98 32,50 85,81 79,20 134,33 137,69 0,00 0,00 265,12 264,57Höganäs 13,60 15,28 39,66 39,72 87,55 80,49 117,97 130,96 0,00 0,00 258,78 266,45Eslöv 17,46 17,67 47,27 45,93 94,41 89,67 154,91 155,41 0,00 0,00 314,05 308,68Ystad 14,97 14,97 45,20 47,05 91,37 84,90 146,46 153,70 0,00 0,00 298,01 300,63Trelleborg 18,74 18,74 45,17 45,17 78,93 74,51 143,20 143,20 0,00 0,00 286,03 281,62

Hallands län Hylte 14,38 16,04 65,13 65,13 97,16 93,20 0,00 0,00 103,90 108,10 280,56 282,46Halmstad 20,17 22,30 28,40 30,40 82,81 77,07 133,28 135,58 0,00 0,00 264,66 265,36Laholm 14,55 15,00 48,70 48,70 85,61 79,68 0,00 0,00 103,90 108,10 252,76 251,48Falkenberg 19,93 22,24 44,93 46,46 83,36 77,09 173,38 183,98 0,00 0,00 321,59 329,77Varberg 18,31 19,66 40,99 44,85 85,70 80,32 136,34 140,15 0,00 0,00 281,33 284,98Kungsbacka 15,42 15,92 58,23 57,06 87,87 88,02 133,02 140,31 0,00 0,00 294,53 301,31

Västra Götalands län Härryda 18,68 18,68 53,66 53,66 90,39 86,21 0,00 0,00 103,90 108,10 266,63 266,65Partille 15,34 15,57 45,20 45,20 81,17 77,17 125,45 126,56 0,00 0,00 267,16 264,50Öckerö 19,60 19,60 60,90 60,90 94,85 88,33 0,00 0,00 103,90 108,10 279,24 276,92Stenungsund 17,16 17,16 43,75 44,13 89,49 86,66 121,11 121,82 0,00 0,00 271,51 269,77Tjörn 16,82 15,71 71,84 79,08 94,85 88,33 0,00 0,00 103,90 108,10 287,41 291,22Orust 17,69 18,22 51,52 53,05 94,38 89,50 0,00 0,00 103,90 108,10 267,49 268,87Sotenäs 24,90 23,02 67,67 67,67 94,85 88,33 0,00 0,00 103,90 108,10 291,32 287,12Munkedal 21,99 21,99 80,30 79,50 94,85 88,33 177,69 179,03 0,00 0,00 374,83 368,85Tanum 18,72 18,72 70,87 70,87 94,85 88,33 165,98 168,39 0,00 0,00 350,41 346,31Göteborg 16,98 14,65 33,49 34,13 80,98 76,94 125,45 126,56 0,00 0,00 256,90 252,28Mölndal 13,00 13,67 37,85 37,85 81,20 75,68 149,51 152,11 0,00 0,00 281,56 279,30Kungälv 17,61 17,61 46,60 46,60 87,01 81,87 142,61 151,29 0,00 0,00 293,83 297,38Lysekil 20,00 24,00 76,50 63,75 89,29 84,36 144,75 151,99 0,00 0,00 330,54 324,09Uddevalla 15,55 16,64 57,68 61,55 87,31 82,07 128,31 131,86 0,00 0,00 288,85 292,13Strömstad 18,02 18,02 72,46 72,46 94,85 88,33 0,00 0,00 103,90 108,10 289,22 286,90Dals Ed 26,56 27,10 59,19 60,29 89,49 86,66 145,46 146,21 0,00 0,00 320,70 320,26



Län Kommun 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010Färgelanda 30,02 31,53 81,61 80,29 89,49 86,66 0,00 0,00 103,90 108,10 305,02 306,59Ale 18,07 18,07 50,68 51,28 96,51 90,58 137,42 126,56 0,00 0,00 302,68 286,49Lerum 16,25 16,95 61,18 64,84 83,72 78,15 156,36 156,36 0,00 0,00 317,50 316,30Vårgårda 26,60 26,60 60,70 60,70 89,49 86,66 147,16 149,58 0,00 0,00 323,95 323,53Bollebygd 18,15 18,69 55,68 59,35 89,49 86,66 0,00 0,00 103,90 108,10 267,22 272,80Tranemo 23,18 24,76 64,49 64,71 89,49 86,66 0,00 0,00 103,90 108,10 281,07 284,23Bengtsfors 25,88 26,64 63,78 65,71 88,45 82,44 120,63 161,64 0,00 0,00 298,74 336,42Mellerud 26,04 26,04 58,41 58,41 89,49 86,66 0,00 0,00 103,90 108,10 277,84 279,21Lilla Edet 14,78 15,52 61,90 64,19 89,49 86,66 151,99 156,65 0,00 0,00 318,17 323,02Mark 21,45 21,82 51,86 51,80 89,49 86,66 161,66 161,66 0,00 0,00 324,46 321,94Svenljunga 15,58 16,05 59,43 59,74 89,49 86,66 143,98 143,98 0,00 0,00 308,48 306,43Herrljunga 31,12 22,35 50,63 50,63 88,62 82,91 154,39 158,41 0,00 0,00 324,75 314,30Vänersborg 15,08 15,34 39,87 39,87 89,49 86,66 148,61 154,16 0,00 0,00 293,05 296,03Trollhättan 16,74 16,57 35,89 36,35 82,29 76,04 137,20 141,30 0,00 0,00 272,12 270,27Alingsås 24,63 24,69 43,71 46,33 83,40 79,32 162,18 161,64 0,00 0,00 313,92 311,97Borås 25,48 25,48 42,32 44,44 83,96 78,13 131,95 135,96 0,00 0,00 283,72 284,01Ulricehamn 20,59 22,28 50,78 54,81 89,74 83,03 146,29 147,78 0,00 0,00 307,40 307,90Åmål 22,65 23,21 59,14 59,56 89,49 86,66 144,46 149,96 0,00 0,00 315,75 319,39Grästorp 24,41 25,63 52,56 55,22 91,88 86,44 156,33 163,46 0,00 0,00 325,18 330,75Essunga 12,96 12,08 56,01 57,49 92,82 88,84 0,00 0,00 103,90 108,10 265,69 266,50Karlsborg 17,76 17,76 59,03 50,78 89,09 86,92 146,48 147,90 0,00 0,00 312,36 303,35Gullspång 18,75 18,75 55,83 64,37 100,00 94,72 0,00 0,00 103,90 108,10 278,48 285,94Vara 14,60 14,32 58,94 58,94 87,59 85,31 131,48 132,21 0,00 0,00 292,61 290,77Götene 24,38 24,38 43,60 43,80 88,27 82,40 130,99 140,64 0,00 0,00 287,24 291,21Tibro 17,76 17,76 31,56 31,56 84,64 81,69 132,93 136,79 0,00 0,00 266,89 267,80Töreboda 17,76 17,76 59,34 54,96 84,39 80,04 131,05 131,05 0,00 0,00 292,53 283,81Mariestad 14,31 15,83 44,91 44,91 84,39 80,04 118,43 126,01 0,00 0,00 262,03 266,79Lidköping 8,15 8,23 25,86 26,31 80,50 75,55 110,98 116,25 0,00 0,00 225,50 226,34Skara 14,12 14,12 40,24 41,84 81,18 76,96 129,07 129,07 0,00 0,00 264,61 262,00Skövde 17,76 17,76 32,76 30,21 77,99 70,92 114,71 114,71 0,00 0,00 243,22 233,60Hjo 17,76 17,76 44,60 47,85 82,09 76,64 132,69 137,03 0,00 0,00 277,14 279,28Tidaholm 22,29 22,29 40,65 40,65 85,12 80,70 143,92 151,15 0,00 0,00 291,98 294,79Falköping 22,36 22,36 39,48 40,33 87,67 82,79 129,69 134,88 0,00 0,00 279,19 280,35

Värmlands län Kil 21,52 21,52 61,95 62,52 100,00 94,72 159,21 167,47 0,00 0,00 342,68 346,22Eda 21,23 23,99 65,54 65,54 100,00 94,72 0,00 182,10 103,90 0,00 290,66 366,34Torsby 20,46 20,46 70,37 72,05 94,06 88,84 154,23 154,95 0,00 0,00 339,11 336,30Storfors 22,56 22,56 72,46 72,46 100,00 94,72 156,81 164,05 0,00 0,00 351,83 353,79Hammarö 18,94 19,94 48,28 51,89 100,00 94,72 175,56 184,25 0,00 0,00 342,78 350,79



Län Kommun 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010Munkfors 29,62 29,62 72,90 75,56 100,00 94,72 163,86 163,86 0,00 0,00 366,37 363,75Forshaga 14,37 14,37 71,67 71,67 100,00 94,72 158,94 163,10 0,00 0,00 344,97 343,86Grums 17,33 17,51 60,36 63,66 100,00 94,72 148,42 151,45 0,00 0,00 326,10 327,34Årjäng 17,72 17,72 75,50 77,82 89,49 86,66 154,88 162,60 0,00 0,00 337,60 344,81Sunne 28,88 26,25 66,76 68,28 100,00 94,72 148,61 150,77 0,00 0,00 344,25 340,01Karlstad 16,63 14,35 47,32 39,71 81,53 77,19 141,35 147,22 0,00 0,00 286,83 278,46Kristinehamn 18,20 17,83 49,63 50,89 88,87 85,05 162,51 162,51 0,00 0,00 319,21 316,27Filipstad 15,39 15,39 68,50 68,89 89,74 83,30 140,41 147,65 0,00 0,00 314,04 315,22Hagfors 22,20 22,20 52,59 53,89 100,00 94,72 148,61 154,40 0,00 0,00 323,40 325,21Arvika 20,50 21,12 52,04 53,64 87,01 81,38 149,67 151,33 0,00 0,00 309,21 307,48Säffle 15,86 15,89 59,99 59,99 89,49 86,66 156,64 156,64 0,00 0,00 321,98 319,18

Örebro län Lekeberg 11,72 11,72 67,10 67,10 97,16 93,20 137,23 137,22 0,00 0,00 313,21 309,24Laxå 16,30 16,90 50,38 53,38 100,00 94,72 152,02 160,47 0,00 0,00 318,69 325,46Hallsberg 21,52 21,52 55,36 55,36 97,16 93,20 143,02 143,28 0,00 0,00 317,06 313,35Degerfors 13,80 13,80 50,00 50,00 88,19 82,86 153,35 167,83 0,00 0,00 305,34 314,49Hällefors 25,73 25,73 56,28 56,28 100,00 94,72 146,47 149,37 0,00 0,00 328,48 326,09Ljusnarsberg 27,22 28,86 55,07 55,07 100,00 94,72 152,21 0,00 0,00 108,10 334,50 286,75Örebro 15,45 15,45 29,86 30,90 97,16 93,20 143,02 143,28 0,00 0,00 285,49 282,83Kumla 16,41 16,41 42,50 42,50 97,16 93,20 143,02 143,28 0,00 0,00 299,09 295,39Askersund 16,11 16,11 49,55 51,30 97,16 93,20 155,85 160,67 0,00 0,00 318,67 321,28Karlskoga 10,95 10,95 41,05 41,53 89,33 84,39 138,50 146,95 0,00 0,00 279,83 283,81Nora 24,48 18,42 45,69 45,69 97,16 93,20 140,01 143,62 0,00 0,00 307,33 300,93Lindesberg 24,34 18,01 40,20 40,20 88,14 82,02 132,61 138,53 0,00 0,00 285,29 278,75

Västmanlands län Skinnskatteberg 18,93 18,93 67,71 69,73 89,49 86,66 0,00 0,00 103,90 108,10 280,03 283,42Surahammar 25,96 25,96 44,31 44,53 89,49 86,66 154,40 154,42 0,00 0,00 314,17 311,57Heby 13,66 14,21 57,76 60,06 89,18 83,59 133,77 145,72 0,00 0,00 294,37 303,57Kungsör 20,52 17,72 56,36 56,36 82,19 75,98 142,10 147,61 0,00 0,00 301,16 297,68Hallstahammar 13,81 15,14 43,05 44,12 82,19 75,98 128,71 134,46 0,00 0,00 267,75 269,70Norberg 17,29 17,29 68,68 70,24 89,49 86,66 145,86 152,95 0,00 0,00 321,33 327,15Västerås 21,26 21,26 21,88 22,98 82,19 75,98 100,66 106,32 0,00 0,00 225,99 226,55Sala 15,85 16,23 44,60 44,60 89,18 83,59 131,12 143,06 0,00 0,00 280,75 287,48Fagersta 13,82 14,48 49,31 51,25 88,03 83,14 141,04 148,03 0,00 0,00 292,19 296,90Köping 20,52 17,72 41,50 43,16 82,19 75,98 88,03 100,70 0,00 0,00 232,24 237,56Arboga 20,52 17,72 49,49 50,94 82,19 75,98 149,34 152,10 0,00 0,00 301,54 296,75

Dalarna län Vansbro 22,24 22,24 62,43 62,43 100,00 94,72 129,07 129,07 0,00 0,00 313,73 308,46Malung 24,88 25,85 61,61 66,63 78,30 71,29 132,69 134,00 0,00 0,00 297,48 297,77Gagnef 19,78 21,43 55,10 57,86 85,29 82,14 0,00 0,00 103,90 108,10 264,07 269,53



Län Kommun 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010Leksand 19,82 20,29 60,26 55,44 85,90 82,14 151,99 157,79 0,00 0,00 317,97 315,67Rättvik 35,80 36,54 63,31 64,89 85,90 82,14 148,03 129,31 0,00 0,00 333,04 312,89Orsa 20,22 25,81 67,70 72,72 82,73 77,53 126,42 139,92 0,00 0,00 297,06 315,98Älvdalen 32,13 32,66 76,85 75,72 82,73 77,53 0,00 0,00 103,90 108,10 295,60 294,01Smedjebacken 19,52 21,33 68,83 71,95 86,72 80,90 151,58 150,90 0,00 0,00 326,64 325,08Mora 29,23 29,23 39,72 39,72 82,73 77,53 135,29 139,92 0,00 0,00 286,97 286,40Falun 16,66 16,66 51,10 54,53 86,73 80,31 139,71 139,71 0,00 0,00 294,20 291,20Borlänge 13,16 13,16 32,61 34,19 78,59 72,27 111,51 111,51 0,00 0,00 235,87 231,13Säter 18,98 18,98 58,43 58,43 90,70 85,14 158,22 163,55 0,00 0,00 326,33 326,10Hedemora 26,11 26,11 52,71 56,94 86,77 77,88 133,09 140,31 0,00 0,00 298,68 301,23Avesta 14,24 14,82 35,26 35,75 89,49 86,66 144,92 147,89 0,00 0,00 283,92 285,13Ludvika 16,21 17,83 56,37 56,37 88,03 83,14 150,35 157,65 0,00 0,00 310,95 314,99

Gävleborgs län Ockelbo 18,10 19,10 60,85 67,03 93,15 86,08 129,99 133,53 0,00 0,00 302,08 305,74Hofors 18,10 19,10 52,69 77,16 91,71 86,22 114,97 122,77 0,00 0,00 277,47 305,26Ovanåker 11,59 11,59 54,71 54,71 88,43 82,41 136,78 141,26 0,00 0,00 291,50 289,97Nordanstig 17,58 18,46 84,96 84,96 98,82 94,53 0,00 0,00 103,90 108,10 305,26 306,05Ljusdal 17,18 17,70 58,87 62,62 79,28 73,95 132,92 138,28 0,00 0,00 288,25 292,54Gävle 18,10 19,10 32,50 42,00 86,23 80,78 112,01 120,28 0,00 0,00 248,85 262,17Sandviken 18,10 19,10 54,91 60,19 85,72 82,19 131,59 139,35 0,00 0,00 290,32 300,83Söderhamn 15,99 15,06 57,04 58,58 84,45 77,63 130,76 139,33 0,00 0,00 288,24 290,60Bollnäs 10,44 10,44 52,25 56,20 93,15 86,08 131,53 138,77 0,00 0,00 287,37 291,49Hudiksvall 14,92 14,92 48,55 48,55 93,15 86,08 152,44 153,65 0,00 0,00 309,06 303,20

Västernorrlands län Ånge 20,17 20,17 63,23 63,23 91,39 86,49 149,34 149,34 0,00 0,00 324,12 319,23Timrå 14,35 14,35 65,10 68,15 98,82 94,53 136,85 141,16 0,00 0,00 315,11 318,19Härnösand 19,03 19,03 55,71 57,89 87,39 80,65 137,81 138,97 0,00 0,00 299,95 296,53Sundsvall 11,50 11,09 59,90 63,40 80,84 74,51 125,42 129,26 0,00 0,00 277,66 278,26Kramfors 21,46 21,46 79,63 79,63 85,84 79,79 149,58 154,06 0,00 0,00 336,50 334,95Sollefteå 19,71 20,30 75,11 77,36 92,88 88,65 143,81 148,06 0,00 0,00 331,51 334,36Örnsköldsvik 33,32 22,68 67,26 68,02 79,71 73,48 130,77 138,08 0,00 0,00 311,06 302,26

Jämtlands län Ragunda 25,10 25,10 56,66 56,66 92,88 88,65 0,00 0,00 103,90 108,10 278,54 278,51Bräcke 21,15 22,60 49,77 49,77 91,39 86,49 176,11 177,56 0,00 0,00 338,42 336,42Krokom 26,18 26,62 68,13 68,13 78,05 74,80 103,60 111,16 0,00 0,00 275,95 280,70Strömsund 22,96 25,25 78,58 81,99 92,88 88,65 143,38 143,38 0,00 0,00 337,79 339,27Åre 27,14 27,14 74,54 74,54 78,05 74,80 128,33 141,51 0,00 0,00 308,06 317,99Berg 28,79 28,24 63,15 65,96 80,89 83,83 146,84 118,98 0,00 0,00 319,67 297,01Härjedalen 24,81 25,41 58,50 70,13 91,39 86,49 129,73 134,55 0,00 0,00 304,43 316,58Östersund 20,94 20,94 29,42 29,42 78,05 74,80 103,60 111,16 0,00 0,00 232,01 236,31



Län Kommun 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010

Västerbottens län Nordmaling 26,01 25,79 60,07 49,82 85,41 82,66 134,53 138,58 0,00 0,00 306,02 296,85Bjurholm 26,64 27,83 49,64 48,81 85,41 82,66 129,92 137,84 0,00 0,00 291,62 297,14Vindeln 15,85 15,85 64,08 66,76 83,87 78,41 152,12 154,54 0,00 0,00 315,93 315,56Robertsfors 18,99 18,99 54,39 54,39 85,41 82,66 152,12 154,54 0,00 0,00 310,92 310,58Norsjö 20,40 21,02 70,29 71,71 83,87 78,41 152,12 154,54 0,00 0,00 326,69 325,68Malå 23,17 23,17 49,47 49,47 83,87 78,41 148,12 150,53 0,00 0,00 304,63 301,58Storuman 19,88 20,99 56,60 56,60 85,41 82,66 152,15 154,57 0,00 0,00 314,05 314,82Sorsele 21,03 21,76 33,81 35,53 85,41 82,66 131,24 142,82 0,00 0,00 271,49 282,77Dorotea 13,52 15,72 65,98 72,59 92,88 88,65 129,13 134,55 0,00 0,00 301,51 311,51Vännäs 18,69 19,12 40,85 40,85 85,41 82,66 136,20 138,58 0,00 0,00 281,15 281,21Vilhelmina 21,48 22,47 59,14 64,99 85,41 82,66 137,42 136,38 0,00 0,00 303,45 306,50Åsele 25,88 25,88 62,16 62,16 87,48 80,90 132,69 132,69 0,00 0,00 308,21 301,63Umeå 14,39 14,39 40,49 42,80 74,32 68,81 128,83 134,91 0,00 0,00 258,03 260,92Lycksele 23,13 23,13 37,58 37,58 83,87 78,41 152,15 154,57 0,00 0,00 296,73 293,69Skellefteå 22,46 22,14 52,03 52,02 83,87 78,41 148,12 150,53 0,00 0,00 306,48 303,11

Norrbottens län Arvidsjaur 25,43 25,43 47,48 50,35 85,41 82,66 152,58 152,58 0,00 0,00 310,90 311,02Arjeplog 34,90 35,70 63,04 64,95 85,41 82,66 0,00 0,00 103,90 108,10 287,25 291,41Jokkmokk 15,87 15,85 92,30 92,30 85,41 82,66 163,31 163,31 0,00 0,00 356,90 354,13Överkalix 14,79 15,80 45,41 57,25 85,41 82,66 145,23 154,64 0,00 0,00 290,84 310,35Kalix 27,10 26,13 67,26 69,02 85,41 82,66 149,09 158,02 0,00 0,00 328,86 335,83Övertorneå 28,22 27,80 37,45 37,45 103,23 96,23 148,61 156,09 0,00 0,00 317,51 317,56Pajala 32,53 32,53 42,49 50,44 85,41 82,66 121,59 130,51 0,00 0,00 282,02 296,14Gällivare 16,86 19,48 55,01 57,77 85,41 82,66 153,32 152,67 0,00 0,00 310,61 312,59Älvsbyn 22,90 22,90 38,83 41,55 85,41 82,66 134,81 139,04 0,00 0,00 281,95 286,15Luleå 22,14 20,12 42,91 43,12 71,89 65,96 80,63 82,65 0,00 0,00 217,56 211,85Piteå 14,82 14,82 33,75 33,75 77,79 70,78 106,63 106,63 0,00 0,00 232,98 225,98Boden 19,37 19,37 39,50 39,50 78,37 75,11 98,79 98,79 0,00 0,00 236,02 232,77Haparanda 16,96 18,94 59,28 62,83 85,41 82,66 133,89 143,79 0,00 0,00 295,54 308,22Kiruna 18,43 18,44 62,59 65,71 85,41 82,66 151,70 156,28 0,00 0,00 318,13 323,10


KommunKommunalskatt

år 2010 exkl. kyrkoavgift

Folkmängd 20091231

Avfallskostn (vid 1200 l/v) kr/m2 inkl moms

Avfallskostn (alt. volym)

kr/m2 inkl momsFjärrvärmeföretag

Fjärrvärme kr per MWh inkl moms

ElnätföretagElnätspris

öre per kWh exkl moms

Stockholms län

Upplands Väsby 31,28 38 641 17,33 17,33 AB Fortum värme samägt med Stockholms stad 817 E.ON Elnät Stockholm AB 50,2Vallentuna 31,08 29 361 17,24 13,76 E.ON Nord 767 Elverket Vallentuna AB 41,3Österåker 31,33 39 173 16,87 - E.ON Nord 767 E.ON Elnät Stockholm AB 50,2Värmdö 32,38 37 756 21,28 22,85 Vattenfall AB 825 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 55,0Järfälla 30,73 65 295 15,69 15,69 E.ON Nord 767 E.ON Elnät Stockholm AB 50,2Ekerö 31,33 25 095 19,49 - - - Ekerö Energi AB 40,4Huddinge 32,05 95 798 11,84 - Södertörn Fjärrvärme AB (Huddinge) 688 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 55,0Botkyrka 32,23 81 195 11,84 - Södertörns Fjärrvärme AB 688 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 55,0Salem 32,00 15 313 11,84 - Södertörns Fjärrvärme AB 688 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 55,0Haninge 32,18 76 237 11,84 - Vattenfall AB 813 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 55,0Tyresö 31,58 42 602 24,16 - Vattenfall AB 813 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 55,0Upplands-Bro 31,68 23 202 18,26 - E.ON Nord 767 E.ON Elnät Stockholm AB 50,2Nykvarn 32,05 9 227 21,52 16,93 Telge Nät AB 802 Telge Nät AB 46,5Täby 29,73 63 014 15,01 15,01 - - Fortum Distribution AB Storstockholm_3_Täby 37,7Danderyd 29,30 31 150 23,48 - Norrenergi AB 770 E.ON Elnät Stockholm AB 50,2Sollentuna 30,30 63 347 18,94 16,83 SollentunaEnergiAB 734 Sollentuna Energi AB 42,8Stockholm 29,58 829 417 9,21 - AB Fortum värme samägt med Stockholms stad 817 Fortum Distribution AB Storstockholm_1_Stockholm 41,6Södertälje 32,23 85 270 21,52 12,70 Telge Nät AB 802 Telge Nät AB 46,5Nacka 30,36 88 085 11,02 - AB Fortum värme samägt med Stockholms stad 817 Nacka Energi AB 46,5Sundbyberg 31,13 37 722 13,73 - NorrenergiAB 770 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 55,0Solna 29,22 66 909 11,46 11,46 Norrenergi AB 770 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 55,0Lidingö 30,96 43 445 21,76 21,76 AB Fortum värme samägt med Stockholms stad 817 Fortum Distribution AB Storstockholm_2_Lidingö 41,9Vaxholm 31,98 11 001 21,35 21,35 E.ON Nord 767 E.ON Elnät Stockholm AB 50,2Norrtälje 32,22 55 927 17,95 - Norrtälje Energi AB 782 Norrtälje Energi AB 40,8Sigtuna 32,08 39 219 18,35 - AB Fortum värme samägt med Stockholms stad 817 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 55,0Nynäshamn 31,93 25 781 11,84 - AB Fortum värme samägt med Stockholms stad 828 Nynäshamn Energi AB 60,2

Uppsala län

Håbo 32,20 19 452 23,98 16,09 E.ON Nord 767 E.ON Elnät Stockholm AB 50,2Älvkarleby 33,05 9 068 19,10 14,55 Bionär 617 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 55,0Knivsta 31,77 14 477 17,77 - Vattenfall AB 747 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 55,0Tierp 31,45 20 044 18,18 - Tierps Fjärrvärme AB 772 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 55,0Uppsala 31,70 194 751 13,24 11,41 Vattenfall AB 747 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 55,0Enköping 31,35 39 360 12,40 12,40 EnaEnergiAB 713 E.ON Elnät Stockholm AB 50,2Östhammar 32,55 21 391 11,44 11,44 Neova AB 803 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 55,0

Bilaga 2


KommunKommunalskatt


Folkmängd 20091231







Bilaga 2

Södermanlands län

Vingåker 32,90 8 911 16,93 - Rindi EnergiAB 772 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 55,0Gnesta 32,35 10 318 28,54 19,03 Rindi Energi AB 782 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 55,0Nyköping 31,65 51 209 15,08 - Vattenfall AB 763 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 55,0Oxelösund 32,45 11 126 20,30 - Oxelö Energi AB 592 Oxelö Energi AB 41,9Flen 31,75 16 139 18,18 - Rindi Energi AB 689 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 55,0Katrineholm 32,35 32 303 15,90 - Tekniska Verken i Linköping AB 762 Utsikt Katrineholm Elnät AB 52,3Eskilstuna 32,35 95 577 21,83 - EskilstunaEnergi&MiljöAB 671 Eskilstuna Energi & Miljö Elnät AB 33,4Strängnäs 31,90 32 024 23,04 - Strängnäs Energi AB 776 Sevab Nät AB 52,3Trosa 31,63 11 446 24,18 - Statkraft Värme AB 752 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 55,0

Östergötlands län

Ödeshög 31,65 5 314 25,20 12,60 Lantmännen Agrovärme AB 913 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 55,0Ydre 30,75 3 672 16,08 - - - E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta65,5Kinda 31,00 9 811 16,82 - Tekniska Verken i Linköping AB 783 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta65,5Boxholm 32,19 5 248 18,07 18,07 E.ON Syd 725 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 55,0Åtvidaberg 32,00 11 498 16,35 15,47 Tekniska Verken i Linköping AB 690 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta65,5Finspång 31,55 20 733 16,65 16,65 FinspångsTekniskaVerkAB 771 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 55,0Valdemarsvik 31,50 7 811 16,30 - Neova AB 776 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta65,5Linköping 30,25 144 690 18,23 17,23 Tekniska Verken i Linköping AB 680 Utsikt Nät AB 34,2Norrköping 31,30 129 254 20,79 9,19 E.ON Norrköping 672 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta65,5Söderköping 31,20 14 042 17,17 - E.ON Syd 729 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta65,5Motala 31,25 41 843 16,16 16,16 Vattenfall AB 833 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 55,0Vadstena 31,10 7 420 16,16 16,16 Rindi Energi AB 707 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 55,0Mjölby 31,00 25 770 27,00 14,49 Mjölby-Svartådalen Energi AB 685 Mjölby Kraftnät AB 46,8

Jönköpings län

Aneby 32,50 6 446 27,69 - Aneby Miljö & Vatten AB (Aneby) 834 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta65,5Gnosjö 32,80 9 536 17,55 23,40 - - E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_9_Västbo 64,2Gislaved 32,25 29 212 15,04 - - - Gislaved Energi AB 54,3Vaggeryd 31,50 12 959 25,75 23,12 Vaggeryds Energi AB 696 Vaggeryd Kommuns Elverk 54,0Jönköping 32,15 126 331 22,26 20,71 Jönköping Energi AB 700 Jönköping Energinät AB 41,5Nässjö 32,45 29 489 18,54 - Nässjö Affärsverk AB 663 Nässjö Affärsverk Elnät AB 42,2Värnamo 31,75 32 753 12,28 12,28 Värnamo Energi AB 700 Värnamo Elnät AB 49,6Sävsjö 32,25 10 871 24,01 24,01 Sävsjö Energi AB 765 Sävsjö Energi AB 53,0Vetlanda 32,37 26 350 21,58 - Vetlanda Energi & Teknik AB 761 Vetlanda Energi & Teknik AB Vetab 47,9Eksjö 32,57 16 353 27,16 - Eksjö Energi AB 722 Eksjö Elnät AB 42,1Tranås 32,22 18 043 22,94 - Tranås Energi AB 591 Tranås Energi AB 51,6Mullsjö 32,65 7 027 18,96 18,96 Mullsjö Energi & MIljö AB 853 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 55,0Habo 32,33 10 674 25,38 24,24 HaboEnergiAB 805 Habo Kraft AB 45,0

Kronobergs län


KommunKommunalskatt


Folkmängd 20091231







Bilaga 2

Uppvidinge 32,65 9 320 25,08 25,08 - - E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta65,5Lessebo 32,36 8 165 33,34 - - - E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta65,5Tingsryd 32,11 12 358 22,12 - - - E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta65,5Alvesta 32,76 18 757 16,98 12,02 Alvesta EnergiAB 644 Alvesta Elnät AB 57,6Älmhult 31,25 15 570 16,84 14,84 E.ON Syd 725 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta65,5Markaryd 31,65 9 559 18,16 18,16 E.ON Syd - E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta65,5Växjö 31,41 82 023 18,69 14,38 Växjö Energi AB 649 Växjö Energi Elnät AB 41,4Ljungby 31,61 27 410 12,23 12,23 LjungbyEnergiAB 540 Ljungby Energinät AB 34,7

Kalmar & Gotlands län

Högsby 32,33 5 873 24,82 - - - E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta65,5Torsås 32,05 7 044 23,33 - Torsås Fjärrvärme AB (Torsås) 725 Kreab Öst AB 78,7Mörbylånga 32,03 13 834 23,33 - - - E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta65,5Hultsfred 32,53 13 855 20,34 20,34 Neova AB 828 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta65,5Mönsterås 32,03 12 980 17,53 - E.ON Syd 778 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta65,5Emmaboda 31,83 9 223 20,81 - Emmaboda Energi AB (Emmaboda) 813 Emmaboda Elnät AB 54,7Kalmar 32,43 62 388 23,33 - Kalmar Energi Värme AB 686 Kalmar Energi Elnät AB 44,3Nybro 32,45 19 576 23,33 - Nybro Energi AB 736 Nybro Elnät AB 45,4Oskarshamn 32,13 26 232 21,04 20,42 Oskarshamn Energi AB 754 Oskarshamn Energi Nät AB 53,9Västervik 31,78 36 290 21,62 - Västervi kMiljö & Energi AB 694 Västerviks Kraft Elnät AB 45,8Vimmerby 32,48 15 538 18,59 17,84 Vimmerby Energi AB 693 Vimmerby Energi AB 48,2Borgholm 32,20 10 806 22,84 - Borgholm Energi AB (Borgholm) 774 Borgholm Energi Elnät AB 49,1Gotland 33,10 57 221 25,08 - Gotlands Energi AB 796 GEAB 50,5

Blekinge län

Olofström 32,55 13 102 17,29 - Olotröms Kraft AB 773 Olofströms Kraft Nät AB 59,3Karlshamn 32,60 30 918 17,68 - Karlshamn Energi AB 621 Karlshamn Energi AB 43,3Ronneby 32,75 28 416 14,36 10,98 Ronneby Miljö och Teknik AB 788 Ronneby Miljö och Teknik AB 43,6Karlskrona 31,90 63 342 17,77 - Affärsverken Karlskrona AB 803 Affärsverken Karlskrona AB 52,9Sölvesborg 32,66 16 813 15,51 - Sölvesborgs Energi och Vatten AB (Sölvesborg) 763 Sölvesborgs Energi & Vatten AB 51,2


KommunKommunalskatt


Folkmängd 20091231







Bilaga 2

Skåne län

Östra Göinge 31,50 13 526 15,38 13,11 - - Brittedals Elnät Ek för. 55,6Örkelljunga 29,15 9 639 22,86 - Örkelljunga Fjärrvärmeverk AB 766 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta65,5Tomelilla 31,00 12 936 14,94 11,97 Rindi Energi AB 741 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta65,5Bromölla 32,15 12 285 28,19 19,41 Bromölla fjärrvärme AB 725 Bromölla Energi AB 32,4Osby 31,65 12 656 15,38 13,11 Fjärrvärme i Osby AB 662 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta65,5Perstorp 30,95 6 983 22,86 - Perstorps Fjärrvärme AB 661 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta65,5Klippan 30,40 16 382 22,86 - LundsEnergikoncernAB(publ) 805 Kreab Energi AB 62,3Åstorp 30,68 14 667 18,74 - Åstorps Bioenergi AB 794 Kreab Energi AB 62,3Båstad 30,62 14 269 15,02 - - - Bjäre Kraft ek för 46,3Kristianstad 31,25 78 788 24,58 - C4EnergiAB 689 C4 Elnät AB 48,6Simrishamn 30,90 19 328 14,94 11,97 ÖsterlensKraftAB 800 Österlens Kraft AB 39,5Ängelholm 29,43 39 083 11,76 - Öresundskraft AB 663 Öresundskraft Ängelholm AB 42,5Hässleholm 31,00 50 036 12,63 10,53 Hässleholm Miljö AB 726 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta65,5Svalöv 30,88 13 290 16,57 - Svalövs kommun 725 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta65,5Staffanstorp 29,28 21 949 18,50 18,50 E.ON Malmö 735 Staffanstorps Energi AB 41,1Burlöv 30,48 16 509 10,46 10,44 E. ON Malmö 729 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta65,5Vellinge 28,89 33 162 10,03 - - - E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta65,5Bjuv 31,28 14 813 18,74 - Neova AB 846 Öresundskraft Nordvästra Skåne AB 55,8Kävlinge 28,90 28 638 13,08 13,08 - - Skånska Energi Nät AB 54,9Lomma 29,63 21 065 9,87 - LundsEnergikoncernAB(publ) 805 Lunds Energi AB 53,1Svedala 30,63 19 625 16,27 - - - E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta65,5Skurup 30,47 14 867 17,14 10,56 Skurups Fjärrvärme AB 809 Skurups kommun 52,0Sjöbo 30,81 18 153 12,28 - Rindi Energi AB 751 Sjöbo Elnät AB 51,6Hörby 30,17 14 762 17,67 17,19 Rindi Energi AB 758 Ringsjö Energi AB 59,8Höör 30,97 15 261 17,67 17,19 Rindi Energi AB 751 Höörs Energiverk 39,5Malmö 31,23 293 909 10,46 10,44 E.ON Malmö 729 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta65,5Lund 31,23 109 147 21,26 - LundsEnergikoncernAB(publ) 805 Lunds Energi AB 53,1Landskrona 30,63 41 226 16,57 - Landskronakommun 658 Landskrona kommun Teknik- & stadsbyggnadsförvaltn 41,1Helsingborg 30,60 128 359 15,18 11,32 ÖresundskraftAB 713 Öresundskraft AB 42,9Höganäs 30,12 24 480 15,28 - Höganäs FjärrvärmeAB 679 Höganäs Energi AB 45,0Eslöv 30,13 31 269 17,67 17,19 LundsEnergikoncernAB(publ) 805 Ringsjö Energi AB 59,8Ystad 30,50 28 109 14,97 14,97 Ystad Energi AB 796 Ystad Energi AB 52,1Trelleborg 30,75 41 891 18,74 14,71 Trelleborgs Fjärrvärme AB 742 Trelleborgs Kommun 35,3


KommunKommunalskatt


Folkmängd 20091231







Bilaga 2

Hallands län

Hylte 31,17 10 277 16,04 12,20 - - E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta65,5Halmstad 30,50 91 087 22,30 11,25 HalmstadsEnergiochMiljöAB 703 Halmstads Energi & Miljö Nät AB 39,5Laholm 30,50 23 345 15,00 15,00 - - Södra Hallands Kraft ek för 43,7Falkenberg 31,02 40 739 22,24 - Falkenberg Energi AB 953 Falkenberg Energi AB 39,5Varberg 30,25 57 439 19,66 18,99 Varberg Energi AB 726 Varberg Energi AB 44,7Kungsbacka 31,25 73 938 15,92 - Statkraft Värme AB 727 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_8_Kungsbacka 57,1

Västra Götalands län

Härryda 31,50 34 007 18,68 - - - Härryda Energi AB 54,2Partille 30,94 34 382 15,57 15,57 Göteborg Energi AB 656 Partille Energi Nät AB 39,6Öckerö 31,64 12 292 19,60 - - - Fortum Distribution AB Västkusten_4_Västkusten 57,6Stenungsund 32,52 23 983 17,16 - Stenungsunds Energi och Miljö AB (Stenungsund)631 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 55,0Tjörn 32,09 14 961 15,71 15,82 - - Fortum Distribution AB Västkusten_4_Västkusten 57,6Orust 32,84 15 308 18,22 17,69 - - Västra Orusts Energitjänst ek för 59,5Sotenäs 32,19 9 112 23,02 - - - Fortum Distribution AB Västkusten_4_Västkusten 57,6Munkedal 33,21 10 246 21,99 - Uddevalla Energi AB 928 Fortum Distribution AB Västkusten_4_Västkusten 57,6Tanum 32,44 12 253 18,72 18,72 Neova AB 873 Fortum Distribution AB Västkusten_4_Västkusten 57,6Göteborg 32,00 507 330 14,65 12,99 Göteborg Energi AB 656 Göteborg Energi Nät AB 39,2Mölndal 31,29 60 381 13,67 4,64 Mölndal Energi AB 788 Mölndal Energi Nät AB 37,2Kungälv 32,32 40 727 17,61 12,19 KungälvEnergiAB 784 Kungälv Energi AB 47,2Lysekil 32,94 14 535 24,00 - LEVA i Lysekil AB 788 LEVA i Lysekil AB 51,2Uddevalla 32,54 51 518 16,64 16,33 Uddevalla Energi AB 683 Uddevalla Energi Elnät AB 47,5Strömstad 32,79 11 690 18,02 17,23 - - Fortum Distribution AB Västkusten_4_Västkusten 57,6Dals-Ed 34,09 4 729 27,10 27,11 Farmarenergi i Ed AB 758 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 55,0Färgelanda 32,14 6 691 31,53 31,53 - - Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 55,0Ale 32,75 27 394 18,07 - Göteborg EnergiAB 656 Ale Elförening ek för 61,3Lerum 31,53 38 301 16,95 16,42 LerumFjärrvärmeAB 810 Lerum Energi AB 41,2Vårgårda 32,09 10 967 26,60 14,76 Rind i EnergiAB 775 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 55,0Bollebygd 31,94 8 253 18,69 - - - Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 55,0Tranemo 31,45 11 622 24,76 - - - Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 55,0Bengtsfors 33,24 9 841 26,64 16,69 BengtsforsEnergi 838 Bengtsfors Energi Nät AB 48,1Mellerud 33,14 9 261 26,04 18,15 - - Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 55,0Lilla Edet 33,25 12 773 15,52 - LillaEdetsFjärrvärmeAB 812 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 55,0Mark 32,09 33 821 21,82 - Marks Värme AB 838 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 55,0Svenljunga 32,15 10 291 16,05 - Svenljunga Energi AB 746 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 55,0Herrljunga 32,74 9 348 22,35 11,18 Herrljunga Energi AB (Herrljunga) 821 Herrljunga Elektriska AB 48,9Vänersborg 33,09 36 871 15,34 15,34 Vattenfall AB 799 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 55,0Trollhättan 31,84 54 873 16,57 - Trollhättan Energi AB 732 Trollhättan Energi Elnät AB 37,8Alingsås 32,24 37 515 24,69 24,69 Alingsås Energi Nät AB 837 Alingsås Energi Nät AB 43,1Borås 31,94 102 458 25,48 24,44 Borås Energi och Miljö AB 704 Borås Elnät AB 41,2Ulricehamn 31,43 22 753 22,28 - Ulricehamns Energi AB 766 Ulricehamns Energi AB 49,1Åmål 32,99 12 434 23,21 - Statkraft Värme AB 777 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 55,0


KommunKommunalskatt


Folkmängd 20091231







Bilaga 2

Grästorp 32,20 5 857 25,63 15,45 Grästorps Fjärrvärme AB 847 Grästorps Energi Ek för 54,6Essunga 32,45 5 601 12,08 - - - Nossebroortens Energi ek för 58,5Karlsborg 31,95 6 784 17,76 8,14 Rindi Energi AB 766 Karlsborgs Energi AB 55,4Gullspång 33,37 5 335 18,75 8,60 - - Fortum Distribution AB Västra Svealand_2_Västra Svealand-Västergötland68,0Vara 31,65 15 771 14,32 - Vara Värme AB 685 Varabygdens Energi ek för 52,8Götene 32,35 13 186 24,38 24,38 Götene Vatten & Värme AB 729 Götene Elförening ek för 48,1Tibro 31,59 10 611 17,76 8,14 Neova AB 709 Tibro Energi AB 46,9Töreboda 31,85 9 255 17,76 8,14 Mariestad-TörebodaEnergi AB 679 Mariestad Töreboda Energi AB 44,3Mariestad 32,14 23 799 15,83 15,83 Mariestad-TörebodaEnergi AB 653 Mariestad Töreboda Energi AB 44,3Lidköping 31,84 37 989 8,23 - LidköpingsVärmeverkAB 602 Lidköpings kommun 37,0Skara 31,45 18 455 14,12 - SkaraEnergiAB 669 Skara Energi AB 39,3Skövde 31,44 50 984 17,76 8,14 SkövdeVärmeverkAB 594 Skövde kommun 29,5Hjo 32,45 8 859 17,76 8,14 HjoEnergiAB 710 Hjo Energi AB 38,8Tidaholm 32,20 12 632 22,29 8,08 TidaholmsEnergiAB 783 Tidaholms Elnät AB 45,3Falköping 32,05 31 419 22,36 10,61 FalbygdensEnergiAB 699 Falbygdens Energi Nät AB 48,7

Värmlands län

Kil 33,15 11 717 21,52 21,52 Kils Energi AB 868 Fortum Distribution AB Västra Svealand_2_Västra Svealand-Västergötland68,0Eda 33,00 8 577 23,99 11,61 EDA Energi AB 944 Fortum Distribution AB Västra Svealand_2_Västra Svealand-Västergötland68,0Torsby 33,25 12 508 20,46 - AB Fortum värme samägt med Stockholms stad 803 Fortum Distribution AB Västra Svealand_2_Västra Svealand-Västergötland68,0Storfors 33,25 4 363 22,56 22,56 Rindi Energi AB 850 Fortum Distribution AB Västra Svealand_2_Västra Svealand-Västergötland68,0Hammarö 32,85 14 833 19,94 19,34 HammaröEnergiAB 955 Fortum Distribution AB Västra Svealand_2_Västra Svealand-Västergötland68,0Munkfors 33,25 3 793 29,62 29,62 Munkfors Värmeverk AB 849 Fortum Distribution AB Västra Svealand_2_Västra Svealand-Västergötland68,0Forshaga 33,10 11 401 14,37 14,37 Forshaga Energi AB (Forshaga) 845 Fortum Distribution AB Västra Svealand_2_Västra Svealand-Västergötland68,0Grums 33,15 9 142 17,51 34,54 AB Fortum värme samägt med Stockholms stad 785 Fortum Distribution AB Västra Svealand_2_Västra Svealand-Västergötland68,0Årjäng 32,70 9 915 17,72 10,56 Neova AB 843 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 55,0Sunne 32,55 13 345 26,25 26,25 Rindi Energi AB 781 Fortum Distribution AB Västra Svealand_2_Västra Svealand-Västergötland68,0Karlstad 32,50 84 736 14,35 - Karlstads Energi AB 763 Karlstads Elnät AB 39,6Kristinehamn 33,20 23 963 17,83 12,22 Kristinehamns Fjärrvärme AB 842 Kristinehamns Elnät AB 52,3Filipstad 32,75 10 626 15,39 15,39 Rindi Energi AB 765 Filipstad Energinät AB 49,5Hagfors 33,25 12 636 22,20 17,45 Hagfors Bioenergi AB (Hagfors) 800 Fortum Distribution AB Västra Svealand_2_Västra Svealand-Västergötland68,0Arvika 31,65 26 100 21,12 - AB Fortum värme samägt med Stockholms stad 784 Arvika Elnät AB 46,4Säffle 32,75 15 602 15,89 - AB Fortum värme samägt med Stockholms stad 812 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 55,0

Örebro län

Lekeberg 32,48 7 123 11,72 - Lekeberg Bioenergi AB (Lekeberg) 711 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta65,5Laxå 33,23 5 786 16,90 - LaxåVärmeAktiebolag 831 Fortum Distribution AB Västra Svealand_2_Västra Svealand-Västergötland68,0Hallsberg 32,10 15 235 21,52 - E.ON Örebro 742 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta65,5Degerfors 32,85 9 709 13,80 13,80 Degerfors Energi AB 870 Degerfors Energi AB 48,8Hällefors 33,10 7 333 25,73 25,73 AB Fortum värme samägt med Stockholms stad 774 Fortum Distribution AB Västra Svealand_2_Västra Svealand-Västergötland68,0Ljusnarsberg 32,10 5 055 28,86 28,86 - - Fortum Distribution AB Västra Svealand_2_Västra Svealand-Västergötland68,0Örebro 31,90 134 006 15,45 12,20 E.ON Örebro 742 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta65,5Kumla 31,10 20 214 16,41 16,41 E.ON Örebro 742 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta65,5


KommunKommunalskatt


Folkmängd 20091231







Bilaga 2

Askersund 32,40 11 307 16,11 - Vattenfall AB 833 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta65,5Karlskoga 32,10 29 742 10,95 - Karlskoga Energi & Miljö AB 761 Karlskoga Elnät AB 51,3Nora 32,80 10 343 18,42 18,42 E.ON Nord 744 E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta65,5Lindesberg 32,35 23 029 18,01 18,01 Linde Energi AB 718 Linde Energi AB 47,5

Västmanlands län

Skinnskatteberg 32,89 4 567 18,93 18,93 E.ON Nord - Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 55,0Surahammar 32,69 9 980 25,96 15,78 Surahammars Kommunal TeknikAB 800 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 55,0Heby 32,87 13 355 14,21 - Sala-Heby Energi AB 755 Sala-Heby Energi Elnät AB 50,0Kungsör 32,41 8 116 17,72 11,36 MälarenergiAB 765 Mälarenergi Elnät AB 37,7Hallstahammar 32,19 15 127 15,14 - MälarenergiAB 697 Mälarenergi Elnät AB 37,7Norberg 33,04 5 730 17,29 17,29 VästerbergslagensEnergiAB 793 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 55,0Västerås 30,74 135 936 21,26 21,26 Mälarenergi AB 551 Mälarenergi Elnät AB 37,7Sala 32,69 21 499 16,23 - Sala-Heby Energi AB 741 Sala-Heby Energi Elnät AB 50,0Fagersta 32,49 12 249 14,48 21,82 VästerbergslagensEnergiAB 767 Västerbergslagens Elnät AB 49,3Köping 32,54 24 847 17,72 11,36 Köpingskommun 522 Mälarenergi Elnät AB 37,7Arboga 32,24 13 302 17,72 17,72 Arboga EnergiAB 788 Mälarenergi Elnät AB 37,7

Dalarna län

Vansbro 33,43 6 876 22,24 - Rindi Energi AB 669 Fortum Distribution AB Västra Svealand_2_Västra Svealand-Västergötland68,0Malung-Sälen 33,20 10 408 25,85 - Malung-SälenskommunVärmeverket 694 Malungs Elnät AB 39,6Gagnef 33,38 10 071 21,43 - - - Gagnefs Elnät AB 47,7Leksand 32,95 15 303 20,29 20,29 Dala Energi 818 Leksand-Rättvik Elnät AB 47,7Rättvik 32,95 10 797 36,54 27,41 Rättviks Teknik AB 670 Leksand-Rättvik Elnät AB 47,7Orsa 33,55 6 934 25,81 20,93 E.ON Nord 725 Fortum Distribution AB Södra norrland och Dalarna_2_Norra Dalarna49,7Älvdalen 33,45 7 288 32,66 - - - Fortum Distribution AB Södra norrland och Dalarna_2_Norra Dalarna49,7Smedjebacken 33,59 10 758 21,33 - Smedjebacken Energi AB 782 Smedjebacken Energi Nät AB 45,6Mora 33,57 20 146 29,23 - E.ON Nord 725 Fortum Distribution AB Södra norrland och Dalarna_2_Norra Dalarna49,7Falun 33,20 55 685 16,66 16,66 FaluEnergi&VattenAB 724 Falu Elnät AB 44,7Borlänge 33,55 48 681 13,16 - Borlänge Energi .AB 578 AB Borlänge Energi Elnät AB 31,7Säter 33,45 10 900 18,98 - Hedemora Energi AB 847 Dala Elnät AB 52,5Hedemora 33,30 15 195 26,11 22,71 HedemoraEnergiAB 727 Hedemora Energi AB 40,8Avesta 33,10 21 762 14,82 14,82 AB Fortum värme samägt med Stockholms stad 766 Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 55,0Ludvika 33,20 25 650 17,83 - VästerbergslagensEnergiAB 817 Västerbergslagens Elnät AB 49,3

Gävleborgs län

Ockelbo 33,97 5 982 19,10 14,55 Bionär 692 Fortum Distribution AB Södra norrland och Dalarna_1_S.Norrland 54,0Hofors 33,82 9 873 19,10 14,55 AB Fortum värme samägt med Stockholms stad 636 Hofors Elverk AB 54,2Ovanåker 33,07 11 530 11,59 11,59 Elektra Värme AB 732 Elektra Nät AB Edsbyn 48,1Nordanstig 33,57 9 646 18,46 - - - E.ON Elnät Sverige AB Nord_1_Nord 67,7Ljusdal 33,57 19 077 17,70 - Ljusdal Energi AB 716 Ljusdal Elnät AB 43,9Gävle 32,72 94 352 19,10 14,55 GävleEnergiAB 623 Gävle Energi AB 45,5


KommunKommunalskatt


Folkmängd 20091231







Bilaga 2

Sandviken 32,82 36 978 19,10 14,55 SandvikenEnergiAB 722 Sandviken Energi Elnät AB 47,7Söderhamn 32,87 25 759 15,06 11,57 Söderhamn Energi AB 722 Söderhamn Elnät AB 40,4Bollnäs 32,07 26 175 10,44 10,43 Bollnäs Energi AB 719 Fortum Distribution AB Södra norrland och Dalarna_1_S.Norrland 54,0Hudiksvall 32,82 36 848 14,92 11,31 AB Fortum värme samägt med Stockholms stad 796 Fortum Distribution AB Södra norrland och Dalarna_1_S.Norrland 54,0

Västernorrlands län

Ånge 34,02 10 148 20,17 - Ånge Energi AB 774 Härjeåns Nät AB _3 64,2Timrå 33,33 17 902 14,35 - E.ON Nord 731 E.ON Elnät Sverige AB Nord_1_Nord 67,7Härnösand 34,03 24 675 19,03 17,88 Härnösand Energi & Miljö AB 720 Härnösand Elnät AB 45,2Sundsvall 33,28 95 533 11,09 8,13 Sundsvall Energi AB 670 Sundsvall Elnät AB 35,3Kramfors 33,83 19 214 21,46 17,32 Neova AB 798 AB Kramfors Energiverk 43,9Sollefteå 34,08 20 442 20,30 - E.ON Nord 767 E.ON Elnät Sverige AB Nord_1_Nord 67,7Örnsköldsvik 32,78 55 128 22,68 9,89 Övik Energi AB 715 Övik Energi Nät AB 43,2

Jämtlands län

Ragunda 34,17 5 609 25,10 - - - E.ON Elnät Sverige AB Nord_1_Nord 67,7Bräcke 33,92 6 865 22,60 18,90 Bräcke kommun 920 Härjeåns Nät AB _3 64,2Krokom 33,12 14 460 26,62 - Jämtkraft AB 576 Jämtkraft Elnät AB 45,3Strömsund 33,67 12 286 25,25 24,36 Jämtlandsvärme AB (Strömsund) 743 E.ON Elnät Sverige AB Nord_1_Nord 67,7Åre 33,17 10 278 27,14 - Jämtkraft AB 733 Jämtkraft Elnät AB 45,3Berg 33,47 7 447 28,24 23,03 BTEA 617 Bergs Tingslags Elektriska AB 59,9Härjedalen 33,42 10 585 25,41 - E.ON Nord 697 Härjeåns Nät AB _3 64,2Östersund 32,97 59 136 20,94 15,33 Jämtkraft AB 576 Jämtkraft Elnät AB 45,3

Västerbottens län

Nordmaling 33,55 7 205 25,79 - E.ON Nord 718 Vattenfall Eldistribution AB Norrnät 58,0Bjurholm 33,40 2 500 27,83 - Umeå EnergiAB 714 Vattenfall Eldistribution AB Norrnät 58,0Vindeln 33,40 5 519 15,85 - Skellefteå Kraft AB 801 Skellefteå Kraft Elnät AB 51,1Robertsfors 32,90 6 880 18,99 - Skellefteå Kraft AB 801 Vattenfall Eldistribution AB Norrnät 58,0Norsjö 33,65 4 361 21,02 21,02 Skellefteå Kraft AB 801 Skellefteå Kraft Elnät AB 51,1Malå 33,65 3 295 23,17 - Skellefteå Kraft AB 780 Skellefteå Kraft Elnät AB 51,1Storuman 33,40 6 227 20,99 15,05 Skellefteå Kraft AB 801 Vattenfall Eldistribution AB Norrnät 58,0Sorsele 33,40 2 743 21,76 10,09 Sorsele kommun (Sorsele) 740 Vattenfall Eldistribution AB Norrnät 58,0Dorotea 33,40 2 900 15,72 - E.ON Nord 697 E.ON Elnät Sverige AB Nord_1_Nord 67,7Vännäs 33,40 8 357 19,12 17,11 E.ON Nord 718 Vattenfall Eldistribution AB Norrnät 58,0Vilhelmina 33,70 7 156 22,47 - E.ON Nord 707 Vattenfall Eldistribution AB Norrnät 58,0Åsele 33,40 3 133 25,88 21,01 Åsele Energi AB (Åsele) 688 Åkab Nät & Skog AB 55,1Umeå 33,10 114 075 14,39 11,06 Umeå Energi AB 699 Umeå Energi Elnät AB 35,6Lycksele 33,35 12 427 23,13 23,13 Skellefteå Kraft AB 801 Skellefteå Kraft Elnät AB 51,1Skellefteå 32,90 71 770 22,14 19,19 Skellefteå Kraft AB 780 Skellefteå Kraft Elnät AB 51,1

Norrbottens län


KommunKommunalskatt


Folkmängd 20091231







Bilaga 2

Arvidsjaur 32,48 6 622 25,43 - Arvidsjaurs Energi AB 791 Vattenfall Eldistribution AB Norrnät 58,0Arjeplog 32,68 3 143 35,70 - - - Vattenfall Eldistribution AB Norrnät 58,0Jokkmokk 32,63 5 210 15,85 - Jokkmokks Värmeverk AB 846 Vattenfall Eldistribution AB Norrnät 58,0Överkalix 32,98 3 670 15,80 - Vattenfall AB . Norrlandsbolagen 801 Vattenfall Eldistribution AB Norrnät 58,0Kalix 32,73 16 926 26,13 - Vattenfall AB.Norrlandsbolagen 819 Vattenfall Eldistribution AB Norrnät 58,0Övertorneå 31,93 4 920 27,80 - Vattenfall AB. Norrlandsbolagen 809 Ekfors Kraft AB brutet räkenskår 79,9Pajala 32,88 6 309 32,53 - Pajala Värmeverk AB (Pajala) 676 Vattenfall Eldistribution AB Norrnät 58,0Gällivare 32,73 18 533 19,48 - GällivareVärmeverkAB 791 Vattenfall Eldistribution AB Norrnät 58,0Älvsbyn 32,63 8 387 22,90 14,95 Älvsbyns Fjärrvärme 720 Vattenfall Eldistribution AB Norrnät 58,0Luleå 32,68 73 950 20,12 13,21 LuleåEnergiAB 428 Luleå Energi Elnät AB 31,0Piteå 32,43 40 860 14,82 15,33 Pite Energi AB 552 AB PiteEnergi 38,8Boden 32,53 27 408 19,37 16,67 BodensEnergiAB 512 Bodens Energi Nät AB 45,8Haparanda 32,68 10 112 18,94 18,94 Vattenfall AB.Norrlandsbolagen 745 Vattenfall Eldistribution AB Norrnät 58,0Kiruna 33,23 22 969 18,44 18,44 Tekniska Verken i Kiruna AB 810 Vattenfall Eldistribution AB Norrnät 58,0


Documents

Nils Holgersson 2010