Nr 2 2017 – Nyheter från Midroc Electro Gruppen · vi intervjuar och jag ber honom mejla en lista senare, så skriver han direkt ner det på ett papper. Och när jag en stund senare

www.midroc.se 1

Nr 2 2017 – Nyheter från Midroc Electro Gruppen

Kontakt

Smart lösning i Hofors

Vad är egentligen Internet of Things?

Sveriges tredje bästa arbetsgivare

Rekrytering på nytt sätt

Snabba ryck i Avesta

– stor intervju med Torbjörn Olsson

HAN LAGAR

TILL ARBETSMILJÖN

SID 6–10

www.midroc.se 32 www.midrocelectro.se

Ledaren

Tänk om någon när jag gav mig in i den här branschen skulle ha sagt att vi i en tidning 2017 skulle skriva en massa om Internet of Things. Tro mig, jag skulle inte ha förstått någonting.

”Things” visste jag vad det var – men Internet fanns inte ens.Den tekniska utvecklingen är oerhört snabb och där tror jag vi hittar en

av förklaringarna till våra framgångar. Som företag följer vi med i det som händer och ligger ofta i framkant. Vi har länge haft ett mål att vara bäst i klassen – och är ofta det.

När våra kunder har ett problem erbjuder vi en lösning.Detta förutsätter förstås bra och kompetent personal och – inte minst

– en arbetsmiljö där bra och kompetent personal kan trivas och utvecklas.Arbetsmiljöfrågor jobbar vi därför hårt med.I det här numret av tidningen Kontakt skriver vi om vikten av att ta

arbetsmiljöfrågorna på allvar. Läs om det och om det Internet of Things så många pratar om nu och förstås om en massa annat.

Trevlig läsning!

Karl-Ivar JönssonVd Midroc Electro Gruppen

REDAKTIONSRÅD: Paulina Svenléen, Solveig Svensson och Peter Mazzola, Midroc Electro Gruppen.

Lena Nyblad Liljedahl och Ola Liljedahl, Ordklotet.

Susanne Fridolfsson och Andreas Norberg, Gomorron Reklambyrå.

ANSVARIG UTGIVARE: Karl-Ivar Jönsson.

SKRIBENTER: Lena Nyblad, Ola Liljedahl, Frans Åke Öberg, Peter Karlsson m.fl.

FOTOGRAFER: Torbjörn Bergkvist, Ulf Berglund, Stefan Estassy, Adam Jernberg, Christel Lind, Britt Mattsson, Peter Mazzola, Kent Öhman.

OMSLAGSBILD: Ulf Berglund.

FORM: Gomorron Reklambyrå.

TRYCK: Sandvikens Tryckeri.

UPPLAGA: 5 000 ex.

PAPPER: Galerie Art Silk.

KONTAKTA REDAKTIONEN: Solveig Svensson, Midroc Electro.

Postadress: Box 501, 811 25 Sandviken

Telefon: 010-470 75 00

E-post: solveig.svensson @midroc.se

SAKER OCH THINGS

Kontakt #2 2017

INNEHÅLL

INTERVJU 6–10

Torbjörn Olsson och arbetsmiljöfrågor Torbjörn Olsson började som kock, blev arbetsmiljöinspektör på Arbetsmiljöverket och tar numera hand om arbetsmiljö-frågor i Midroc. Och så lagar han gärna mat…

REPORTAGE 22–24

Rekrytering på nytt sättDet är svårt att hitta programme-rare inom fastighetsautomation. Midroc satsade på en annor-lunda rekryteringsprocess – och fann bland annat Jim Andersson. Eller om det var Jim Andersson som fann Midroc?

REPORTAGE 11–13

Snabba ryck i AvestaEtt planerat stopp i en industri

är när allt ska hända. Det krävs detaljplanering, strukturering

och samarbete – som hos Outokumpu i Avesta när

effektiviteten och säkerheten skulle förbättras.

NYHETER 4–5Stor satsning på mässa

i Göteborg. Stort jobb på SCA i Sundsvall. Nytt kontor i Halmstad.

Och mycket, mycket annat.

Visste du att……som leverantör är Midroc inte bundna till något särskilt fabrikat, utan erbjuder kostnadseffektiva, trygga och enkla helhetslösningar i stora som små projekt. Och att företaget alltid hoppas på goda möten enligt ledorden: Öppet, Nära, Enkelt.

LEDAREN 2Karl-Ivar Jönsson om att utvecklingen går snabbt.

INTERNET OF THINGS – VAD ÄR DET EGENTLIGEN 14–17Alla pratar om Internet of Things. Sakernas internet. Framtiden. Men hur funkar det egentligen. Midrocs expert Oscar Carlsson reder ut begreppen – och vi åkte till Hofors för att hitta ett exempel.

FRAMTIDENS UNDERHÅLL I HOFORS 18–19Med ny teknik har Midrocs avdelning för Industri-service i Hofors arbetat fram en modell, i form av en app som kan användas i en surfplatta, som tar underhåll och tillsyn in i framtiden – och samtidigt gör arbetsmiljön säkrare för alla.

MIDROC TREA I LANDET 20–21Sveriges tredje bästa arbetsgivare. Midroc fort - sätter att klättra i Universums stora u ndersökning. Nu uppe på pallplats…

LJUSPRISET SMART LÖSNING PÅ ÄLDREBOENDE 252 000 armaturer på 81 rum på ett innovativt äldre-boende i Gävle gav Svenska Ljuspriset 2017. Grattis alla inblandade!

MIDROCS STORA VÄRLD 26I de olika Midrocbolagen händer alltid mycket. Bredden och kompetensen tar de olika bolagen till spännande projekt i både Sverige och andra länder.

MIDROC-KRYSSET 27Gratis hjärngympa och chans att vinna fina priser.

VÅRA LOKALKONTOR 28Här hittar du Midroc Electro och Midroc Automation i landet.

www.midroc.se 54 www.midroc.se

Nyheter

MÄSSANM

IDROC HAR

EN UNIK bredd som industriut-

vecklare när det gäller svensk industri och underhåll.

På Underhållsmäs-san 2018 i Göteborg

i mars kommer därför sju Midroc-företag inom Midroc Contracting att medverka i en 200 kvadratmeter stor monter. Här kommer det att finnas expertis inom allt från HSE-Q, ytbehandling, automation, rör och mek, el- och teknik system, ställningsbyggnation, konstruktion och asset management. Till-sammans kan Midroc dessutom erbjuda både multidisciplinära projekt, löpande underhåll och revisionsstopp.

Fler nyheter från Midrocs värld hittar du på facebook.com/midroc.se. Håll dig uppdaterad!

Nyheter

Midrocs insats i SCA:s jätteprojekt Helios är stor – på alla sätt. Man använder till exempel 30 000 meter kabelstege, 183 000 meter kabel, 62 000 meter najtråd…

Och 52 000 timmar har svällt till 70 000 timmar.När vi besöker är det måndag och helgstämning.Eh…Jo, för vissa är måndag fredag. För när Midrocs montörer åker hem

den här måndagen efter 76 timmars jobb vid Östrands massafabrik i Timrå är det dags för nästa gäng att gå på.

– Det blir ett sätt att leva och man vänjer sig vid det, konstaterar montören Rasmus Engberg från Gävle.

SCA:s åttamiljarderssatsning Helios är en av de största industri-investeringarna i Sverige och definitivt den största i Norrland någonsin.

Så Midroc är med ett 80-tal medarbetare med och skriver industri-historia.

Under hela byggnationen är produktionen i massafabriken igång utom vid några enstaka strategiska stopp.

Midroc har provat sig fram när det gäller vad som fungerar bäst för dem.

– Vi kör rotation så montörerna kommer tisdag morgon och jobbar till måndag eftermiddag och under den tidsperioden jobbar de 76 timmar. Sen kommer nästa lag och kör lika. Måndag kväll och tisdag förmiddag har vi ett litet andrum då vi i projektledningen hinner stämma av och planera, säger Per Göthe, som är projektchef på plats.

Fabriken ska stå klar i maj 2018.

www.midroc.se 5

HÄR FÖRÄNDRAS NORRLAND

Nyheter

UTMANING UNDERHÅLL

Som första bolag i Skandinavien har Midroc Automation ackrediterats på nivå 4 i DNV:s "CSR Performance Ladder". Totalt gjordes en bedömning på sju om råden; Arbetsmiljö, mänskliga rättigheter, etik och antikorruption, konsumentfrågor, miljö samt samhällsengagemang och utveckling.

FÖRST I SKANDINAVIEN MED CSRCERTIFIERING

SATSNING I HALLANDMidroc satsar i Halland och har köpt ett elföretag med ett 20-tal medarbetare i Halmstad.

– Vi ser en god tillväxt och stor potential i Halland och ner mot Skåne. Vi vill förtäta vår närvaro där, säger Mikael Vestlund, vd för Midroc Electro.

Satsningen följer Midroc Electros tradition där företag som förvärvas ofta ligger nära redan etablerade Midrockontor.

– Vi ser många fördelar med det. Nu får vi Kungsbacka, Varberg, Tvååker, Falkenberg och Halmstad som ett band längs hallandskusten. Det öppnar upp för att ta större projekt, när de olika avdelningarna på olika orter kan hjälpas åt. Det är en viktig del i vårt sätt att arbeta, säger Mikael Vestlund.

Företaget som förvärvats är Sandblads Elektriska, som startades av Morgan Sandblad 1993. Han går nu in i rollen som avdelningschef för Midroc Electro i Halmstad.

STOR SATSNING PÅ

Marina Vangstad

Marina Vangstad, projektledare på Midroc, berättar:

– Underhållsmässan är en viktig arena för oss. Det här är tredje gången vi har en gemen-sam monter, medan ett av våra bolag, Metalock Engineering, har varit med sedan starten.

– Vi ser det som ett bra tillfälle att träffa både befintliga och potentiella kunder och även potentiella medarbetare. I vår monter kan besökarna träffa medarbetare från alla våra industribolag och vi kan diskutera både enskilda lösningar och samordnade helhets-lösningar. Med dagens komplexa projekt är samverkan en av framgångsfaktorerna, både för oss och för kunderna.

Mer är 10 000 besökare väntas komma till mässan, där omkring 300 företag ställer ut. I år kommer mycket att handla om hur industrin

digitaliseras och blir allt smartare.Många menar att framtidens underhåll

börjar där.Midroc ligger långt fram på området och det

kommer att märkas i Göteborg.– Vi kommer att ha case-presentationer på

Stora scenen och bjuda in till spännande semi-narier för våra kunder, säger Marina Vangstad.

Mässan pågår 13-16 mars 2018.

Rasmus Engberg och Ari Turpeinen diskuterar Helios.

Pär Lindström och Patrik Bodin, Midrocare som jobbar på

SCA:s stora satsning i Timrå.

Morgan Sandblad, till vänster, och nya

Midrocare.


IntervjunIntervjun

7

IntervjunRECEPTET PÅ BRA ARBETSMILJÖTorbjörn Olsson om vikten av att arbeta rätt

OM MAN SKRIVER NER en arbets-beskrivning för en kock skulle man kunna konstatera att en kock måste vara noggrann med sina recept, strukturerad i sitt arbete, ha ord-ning på material och råvaror – men får samtidigt gärna vara lite kreativ.

Byt ut ordet kock mot arbetsmiljöinspektör i stycket ovanför. Då skulle arbetsbeskrivningen stämma hyfsat bra även där.

Torbjörn Olsson var länge kock – men blev arbetsmiljö-inspektör.

Men efter femton år som inspektör på Arbetsmiljöverket ville han göra något nytt och klev 53 år ung in på Midroc.

– Jag blev sugen på något annat. På att byta sida. Från att ha ställt krav till att se till att uppfylla krav. Jag blev tillfrågad av några företag och fick erbjudanden. När jag såg att Midroc Electro sökte en arbetsmiljöingenjör till sin verksamhetsutveckling googlade jag, frågade runt, sökte och fick jobbet, konstaterar han.

Sedan säger han:– Vad är arbetsmiljö? Vad är det för dig?Eh…Jag svamlar lite och försöker hitta ett rätt facit på frågan

när han ler och avbryter:– Det är en svår fråga trots att den låter enkel. Det är så

olika för olika människor. Någon tänker på dålig belys-ning, någon annan på stress, någon på farliga arbetsplatser, någon annan på den yttre miljön…

För en snickare kanske det är smärtan i axlarna när den spikar tak, för brevbäraren som fått en ny rutt kanske det är hur toalettfrågan ska lösas…

Kort sagt: det beror på vem vi är, var vi är och vad vi gör.Och kanske just därför är det så viktigt att det finns lagar

och regler och sätt att kontrollera att de följs och uppfylls.För att göra det behövs struktur.Som i ett kök.Torbjörn Olsson är bra

på sådant. När han fixar ihop en lunch åt fotograf Berglund, på bilderna i det här reportaget, har han full kontroll i sitt kök. Eller när vi intervjuar och jag ber honom mejla en lista senare, så skriver han direkt ner det på ett papper. Och när jag en stund senare ber honom fixa något annat skriver han ner det också.

Innan jag är hemma har jag det efterfrågade i min dator.Ordning och reda, tänker man.Vi backar bandet till mitten av 80-talet. Liten Torbjörn

har gått grundskolan i Visby, klarat av hotell- och restaur-ang på gymnasiet, gått en påbyggnadskurs i Uppsala och är tillbaka på ön.

Han har gått den långa vägen från diskare, via köks-lärling till kock och jobbat på många av öns kända krogar.

Foto

: Ulf

Ber

glu

nd

UTMANING

ARBETSMILJÖ

– Men så 1988 köpte jag in mig i ett litet kafé på Stora Torget och gjorde senare om den till restaurang, Nunnan. Vi anlitade en trubadur, Thomas Augustsson som nu 27 år senare fortfarande spelar där, berättar Torbjörn.

Restaurangen gick bra även om en episk spelning med Nationalteatern lockade så mycket folk att försäljningen just den kvällen blev katastrof…

Torbjörn skrattar:– Ingen tog sig fram till baren. Det var så packat med

folk. Överhuvudtaget hade vi fullt hela somrarna. Jag kan nog säga att det var en succé.

Men krogmiljön som arbetsmiljö är speciell.– Jag blev trött på restaurang. Så enkelt var det. Jag insåg

en dag att jag gick till jobbet när fåglarna visslade och kom hem framåt morgonen när fåglarna började vissla igen. Jobbade helt enkelt bort somrarna.

– I början stod jag i köket, men efter några år orkade jag inte det. Det blev både fysiskt och psykiskt jobbigt med 25-30 anställda. Jag bestämde mig för att testa något annat och flyttade till fastlandet.

Målet var att bli hotell- och restauranglärare.Han jobbade på flera kända krogar i Stockholm, plug-

gade livsmedelsteknik i Lund och gick Lärarhögskolan.– Jag jobbade sedan på ett gymnasium, men insåg snart

att det inte var roligt. Många av eleverna ville inte gå där. Flera gick bara för att de måste gå någon linje men ville, ärligt talat, hellre kasta grädde på varandra än lära sig något.

Så när statliga Arbetsmiljöverket sökte en livsmedels-tekniker slog han till och blev alltså kvar där i femton år.

De sista åren på Arbetsmiljöverket var han på en akut-grupp.

– Då inspekterade vi när det kom in anmälningar från arbetsgivare och skyddsombud. Det var alla typer av arbetsplatser och väldigt lärorikt. Ofta handlade det om olyckor eller tillbud och då måste jag säga att man generellt kände arbetsgivarens förståelse. Att vi sa till för deras egen skull, alltså. Inte för att jävlas, säger han.

Men där någonstans föddes efter några år tanken på att byta sida.

– Att göra det har varit oerhört inspirerande! Viktigt för mig var att känna att ledningen verkligen är intresserad av de här frågorna. Och det var den! Idag är de här frågorna viktigare än någonsin och våra kunder ställer höga krav.

Det handlar inte om att han, med sin expertis från myn-digheten, vet hur man hittar genvägar. Grunden, förklarar han, är säkerhetskultur och bra rutiner, helt enkelt att ingen ska göra illa sig eller må dåligt på arbetet.

I början stod jag i köket men efter några år orkade jag inte det.


Intervjun

– Går man till jobbet med tio fingrar ska man gå hem med tio också och de som arbetar ska orka och vilja arbete länge, både fysiskt och psykiskt. Svårare än så är det inte, sammanfattar han.

– Men idag är det dessutom viktigt med arbetsmiljö-frågor av ekonomiska skäl. Vid fel eller avbrott, vid till exempel ett bygge, kan det kosta stora pengar och därför är alla numera medvetna om att struktur och rutiner är oerhört viktiga.

Han ser därför över Midroc Electros sådana.För både Midrocs och kundernas bästa.– Jag säkerställer att vi uppfyller alla lagar och krav, att

vi har rätt hjälpmedel, rutiner, dokumentering, ser över statistik på olyckor och tillbud, utbildar i våra lednings-system…

Arbetsmiljöingenjör – och kock. Torbjörn Olsson är en mångsysslare som brinner

för arbets miljöfrågor.

TORBJÖRN OLSSON

Gör: Arbetsmiljöingenjör på Midroc Electro,

stationerad på kontoret i Västberga.

Bakgrund: Gotlänning som efter många år

i krogbranschen sadlade om och blev arbetsmiljöinspektör.

Bor: I Älvsjö, har tre barn och särbo.

Fritid: Mycket fotboll, en son som är

13 är väldigt intresserad. Och så spelar jag så mycket golf som jag

hinner.

Läser: Inte så mycket nu. Lyssnar

mer nu på ljudböcker. Och poddar, typ P3-

dokumentärer.

Lyssnar på: Gammal proggmusik.

Tittar på: Serier på Netflix så jag slipper

all reklam.

Reser till: Bara varma länder.

Eftersom företaget består av mer än 50 kontor spridda över landet är det viktigt med ett gemensamt systematiskt arbetsmiljöarbete.

– Det viktigaste är att alla i hela ledet samarbetar. Från ledningen till den som står längst fram och arbetar i det vi kallar ledningspilen.

Utmaningen, på alla företag, är att få alla med sig.– Vi måste alltid prata arbetsmiljö. Det måste vara en

viktig punkt på möten. Jobbar vi rätt? Har vi haft tillbud? Lever vi upp till kundkraven?

Han berättar om en kompis som jobbade på ackord och styckade fruset kött – och blev helt utsliten på tio år.

– Många äldre har problem med axlar, knän och nackar. De arbetade i många år utan de regler och krav som finns idag, ofta arbetade de under knä och över axelhöjd.

Det sliter mycket, konstaterar han.Torbjörn Olsson kan sina saker. Där vi andra ofta bara

säger något eller gissar kan han peka på statistik.– Utrustningen har blivit bättre så statistiskt minskar

den typen av fysiska problem som många hantverkare drog på sig förr. Det är oerhört positivt och visar hur viktigt arbetsmiljöfrågor är. Däremot, generellt i samhället, ökar problemen med den psykosociala arbetsmiljön.

– Sjukskrivningstalet ökar. Många upplever arbetsbelastning och stress. Det har framförallt ökat senaste fem-tio åren. Många unga drabbas av psykisk ohälsa.

Han tystnar och säger efter en stund:– Vad beror det på? Ny teknik som alltid gör oss

tillgängliga? Prestationskrav? Viss stress är bra men kan-ske inte en konstant stress? Det kommer så småningom att komma forskning på det också. Vi måste i samhället generellt bli bättre på att se tidiga tecken på det som kan bli problem senare i livet.

Han menar att det, genom att man ser att statistiken ser ut som den gör, öppnar en möjlighet för företag att ta tag i frågorna innan det blir problem.

Sjukskrivningstalet ökar. Många upplever arbetsbelastning och stress.


Intervjun

Det ska belönas att man rapporterar.

Skicka en påse Twist som tack!

Förutsatt att företagen vill.Midroc har jobbat hårt med olika system

för rapportering av tillbud. Torbjörn Olsson menar att det är en nyckel. Problemet är att en del fortfarande drar sig för att rapportera.

Men mängden tillbudsrapporter kan vara viktig.

Säg så här: någon halkar på en stege men känner sig klantig och låter bli att rapportera. Senare visar det sig att tio till halkat på samma sätt. Då kanske det är stegen som är problemet.

– Det ska belönas att man rapporterar. Skicka en Twist-påse som tack! Sedan är det viktigt att den som anmäler får återkoppling, kanske blir uppringd av sin chef som reder ut vad som kan göras både akut och på sikt. Kort sagt: tas på allvar. Dessutom är det viktigt att vi har fungerande rutiner för vad som händer med hela ärendet så att det når skyddsombud och berörda chefer. Det är vår sak som företag att lära hur man gör och att syftet med det är klart.

Lever han då som han lär?– Nja, jag försöker men klart att man gör fel.

Det gör alla. Yrkesrollen bär jag alltid med mig utan att därför lägga mig i allt om det inte är en akut fara. Men går jag på stan och ser någon på ett tak tittar jag automatiskt efter fallskyddet. Det sitter i ryggmärgen.

VAD ALLA KAN GÖRA FÖR SÄKERHETSKULTUREN

• Alla ska visa att de prioriterar säkerhetsfrågor.

• Alla ska ta ansvar om någon hamnar i en olycks- eller krissituation.

• Alla ska veta att produktivitet inte får ske på bekostnad av säkerhet.

• Alla ska vara aktiva i hur organisationen kan förbättra säkerheten.

• Alla måste våga rapportera brister och våga säga ifrån när man upptäcker fel.

• Alla ska ingripa vid riskfyllda beteenden och påpeka säkerhetsbrister.

VAD ALLA KAN GÖRA FÖR ARBETSMILJÖN

• Skapa meningsfulla arbeten – så att våra insatser bidrar till något som är bra.

• Skapa gemenskap – så att vi trivs och respekterar varandra.

• Skapa humor – så att vi kan ha kul på jobbet.

• Skapa ärlighet – för att våga tala om när något inte är bra.

• Skapa tydliga riktlinjer – så att alla vet vad som gäller på arbetsplatsen.

• Skapa förtroende – så att vi ska kunna lita på varandra.

KLARA, FÄRDIGA, GÅ

När startskottet går vid ett planerat stopp är det bråttom. Som här hos Outokumpu i Avesta. Detalj-planering, samordning och bemanning är nyckelord

för att produktionen inte ska påverkas.

Foto

: Ken

t Ö

hman


ReportageReportage

NÄR CLAES APELL, driftsäkerhetsingen-jör på Outokumpu i Avesta, i decem-ber 2016 fick klartecken för ett stort förbättringsprojekt blev det full fart.

– Drivsystemet till rullbanor i Steck-elvalsverket behövde bytas. De gamla frekvensomriktarna var från 1990 och

skulle ersättas. Åldern innebar bland annat att det blivit allt svårare att hitta reserv-delar och kompetent per-sonal. Vi satte oss direkt och såg över vilka krav och önskemål vi hade för det nya och tog in anbud från fyra leverantörer, berättar han.

Förutom lösningen var tidsaspekten en faktor.Uppdraget gick till Midroc där det också blev full fart

direkt när beställningen kom.De påbörjade många parallella aktiviteter och detalj-

planerade för de sommardagar då själva installationen

måste ske under ett planerat stopp. En av utmaningarna var att bygga skåpen med ett bra upplägg inom en begrän-sad yta för en servicevänlig utrustning.

Ett stopp i en industri är alltid speciellt. När startskottet går är det bråttom. Det som ska åtgärdas måste hinnas med på en begränsad tid.

En förutsättning är att all utrustning testats minutiöst innan installationen. Ofta är en rad olika underentrepre-

nörer involverade samtidigt på i princip samma yta.Bytet av drivsystemet i Avesta var inget undantag –

tvärtom.Midroc har stora erfarenheter inom drivsystem och är

dessutom partner med flera av de stora leverantörerna av frekvensomriktare och strömriktare.

Rullbanan, där utrustningen skulle bytas, innehåller 113 motorer på en sträcka kortare än 100 meter. Ytterligare fem frekvensomriktare för rullbanor före och inne i valsverket skulle dessutom ersättas.

Allt gammalt skulle ut och det nya in – och allt skulle förstås fungera när produktionen av det rostfria stålet som nått stora framgångar i världen var planerad att starta igen.

På nio dygn skulle frekvensomriktare bytas och styr-ningen ändras.

– Frekvensomriktarna byttes ut på sommarstoppet, ett årligt återkommande underhållsstopp i augusti. Vi var som mest 28 medarbetare på plats och, jag lovar, alla stod verkligen redo när starten gick, skrattar Kent Öman, projektledare på Midroc.

Flera medarbetare pratade efteråt om att arbetet varit det roligaste på länge.

– Det var jobb dygnet runt och vi blev till och med klara med installationen lördag natt istället för söndag, berättar Kent Öman.

På måndagen var det sedan dags för automationsfolket från Midroc att driftsätta.

Vinsten för oss är att vi får en betydligt bättre övervakning.

– Eftersom vi var många olika avdelningar inom Midroc som var involverade krävdes mycket samordning, koordi-nering och planläggning av projektet. Det var en utmaning att bemanna mycket på kort tid men det är en av våra styrkor och vi löste det, säger Kent Öman.

Claes Apell på Outokumpu säger:– Midrocs lösning var bra och prisvärd. De bygger

utrustningen som är av typen ABB multidrive i skåpen själva i sin verkstad och vi är nöjda med både lösningen och priset. De gjorde dessutom på kort tid en väldigt fin installation.

Han förklarar att förbättringsprojektet var efterlängtat.– Vinsten för oss, vid sidan av att elsäkerheten blir bättre

och givetvis följer de krav som finns nu, är att vi får en betydligt bättre övervakning. Vi har också mer exakta larm, så att vi snabbt ser både på vilken motor det uppstått ett fel och även vilken typ av fel det handlar om, berättar Claes Apell.

Felsökningsprocessen blir därför betydligt kortare med Midrocs lösning.

”Det roligaste uppdraget på länge”. Ett stort gäng Midrocare var involverade i ett detaljplanerat jobb i Avesta.

FAKTALeverans av 2 st ABB ACS880 Multidrive line-up med In/åter-matare RRU 900A. ABB ACS880 växel-riktare i storlekar 14A till 170A.

Kommunikation via ProfiNet mot ABB AC800 styrsystem samt MB300 kommunikation mot AC450 styrsystem.

Claes Apell

Foto: Peter Mazzola


ReportageReportage

INTERNET OF THINGS

ÄR FRAMTIDENPlötsligt pratar ”alla” om Internet of Things. Det är framtiden.

Det är så bra. Det är, eh, ja vad är det egentligen? Och hur ska vi använda det? Det är frågor man kan ställa sig – eller ännu hellre kan man ställa dem till Oscar Carlsson på

Midroc Automation som doktorerat i ämnet.

INTERNET OF THINGS målas ofta upp som framtiden för industrin. Men sanningen är att många svenska företag inte ens vet vad det är för något.

En undersökning från Svensk Industriförening, Sinf, visade att 30 procent av de svenska leverans-företagen inom industrin inte visste vad Internet of

Things, IoT, är. Dessutom sa sig 39 procent av företagen ha låg kännedom.

Anders Ekdahl, vd för Svensk Industriförening, kom-menterar resultatet:

– Det är otäckt. Jag är inte alls förvånad, men det stör mig ändå och är inte alls bra.

En som har bra koll är Oscar Carlsson.Han har representerat Midroc genom tre olika interna-

tionella forskningsprojekt med fokus på olika aspekter av digitalisering av industrin. I våras avslutades det mycket lyckade projektet Arrowhead (www.arrowhead.eu) och i samband med det försvarade han sin doktorsavhandling.

– Den heter ”Engineering of IoT Automation Systems” och diskuterar ett antal idéer som vi har arbetat med i Arrowhead och tidigare projekt. Ett gemensamt tema är att möjliggöra en mer effektiv anpassning av automations-system till framtida teknologier, av vilka IoT (Internet of Things) kan sägas vara en del, säger han.

– ”Engineering” i titeln på avhandlingen syftar främst på det ingenjörsarbete som vi på Midroc Automation till vardags sysslar med för dagens teknik, och hela avhand-lingen behandlar olika aspekter av hur det arbetet kan se ut för framtida teknologi.

Ett problem med begreppet Internet of Things är själva definitionen. Den kan variera lite beroende på vem man frågar.

Oscar Carlsson förklarar:– Internet of Things är något av ett modeuttryck. Den

beskrivning som jag föredrar är att Internet of Things är ett sorts internet där själva aktörerna är saker istället för människor. På det vanliga internet är det människor som söker efter, väljer och kombinerar information för att uppnå ett viss mål.

Han ger ett exempel:– En människa som vill resa kan söka efter resmål, biljet-

ter, bästa resvägarna eller diskutera med andra människor. Allt för att välja de bästa alternativen för att få en så bra resa som möjligt.

– Med Internet of Things är det tanken att människor bara sätter ramarna, målen och regler för hur Sakerna (the Things) ska agera. Sedan kan Sakerna samla information och kommunicera med andra Saker för att uppfylla målen.

Illus

trat

ion:

Em

ma

Har

ryss

on


ReportageReportage

Vi får möjligheter att kontrollera sårbarheter.

Och apropå Saker så är den svenska översättningen just Sakernas internet, en översättning som dock inte fått något vidare genomslag.

Ännu, bör man tillägga. Länge sa vi Internet innan Nätet blev lika vanligt. Men oavsett vad vi säger kommer den här tekniken att påverka både vardagsliv och arbetsliv.

Oscar Carlsson tar ett enkelt vardagsscenario för hur Things (Saker) skulle kunna underlätta en morgonrutin inför en enkel resa:

– En väckarklocka kan hämta information direkt från personens schema och koordinera detta med alla andra saker som är involverade i morgonrutinen och som krävs för att personen ska komma i tid till sitt första möte för dagen.

– Om en person ska på ett möte i en annan stad kan väckarklockan hämta information om tågbiljetten, om hur mycket bensin som finns i bilen och om det räcker för att köra till tåget, om det är några förseningar för tåget eller i trafiken eller om vädret kan göra att det tar längre tid.

KÄNNER AV MORGONRUTINENSedan kan den lägga till så mycket tid som personen van-ligtvis behöver för sin morgonrutin och därefter sätta en väckningstid.

– Från väckningstiden kan sedan golvvärmen i badrum-met slås på, kaffebryggaren startas och motorvärmaren slås på i lagom tid, för-klarar Oscar Carlsson och slår fast:

– Allt detta baserat på ett enkelt mål, som givetvis bör kompletteras med all-männa regler som personen i fråga själv kan få sätta.

Vi stannar kvar i vardagslivet.Oscar konstaterar:– När IoT verkligen är här, på riktigt

så att säga, ser jag fram emot att slippa lägga tid och energi på så många små vardagsmoment som egentligen inte spelar så stor roll. Jag kan verkligen se fram emot att inte behöva ha alla mina rutiner för att handla mat och boka tvättstu-gan. Om mitt kök vet vad jag har hemma och vet vad jag alltid vill ha tillgängligt, och dessutom kan kommunicera med mat butiken så räcker det att jag får ett meddelande om att mina varor finns att hämta eller är hemkörda. Om jag sedan vill laga något särskilt räcker det med att jag tar fram ett recept när jag passerar butiken så kan jag få en lista på vad jag behöver köpa utan att behöva fundera på om jag redan har det hemma.

Vardagsbeskrivningarna är enkla och tydliga. Hur företagsvärlden använder Internet of Things kan ibland vara mer svårbegripligt.

Fast ändå inte.Oscar Carlsson konstaterar:– För våra kunder kan jag framför allt se stora möjlig-

heter till att snabbare göra förändringar i sina anlägg-ningar och installationer. När mätdata visar på problem i en maskin ska det vara enkelt att sätta upp ett par trådlösa sensorer för att få ut ytterligare information, utan en massa installationsarbeten eller programmering.

– Att plocka och jämföra data från olika system och olika processer kommer att vara en uppgift som kan göras vid behov av den person som vill ha informationen, och inte ett programmeringsuppdrag som kräver nya säkerhets-analyser och specialistkunskaper i kommunikations-standarder och dataformat.

ÖKAD DRIFTSÄKERHETAtt byta ut en maskin eller ändra om i ett processteg är idag ofta ett helt projekt.

Där ser han att det snarare blir ett rutinuppdrag, på ett sätt som ger ökad driftsäkerhet och flexibilitet i produk-tionen, istället för som idag då minsta förändring lätt kan upplevas som ett riskmoment.

Det många frågar sig är förstås när framtidens teknik kommer på allvar. Delar av den finns ju redan här.

Oscar Carlsson funderar lite och säger:– Jag tror att en brytpunkt kommer bli när själv körande,

kommunicerande fordon blir allmänt tillåtna på allmänna

vägar eller i luften. Det kommer att revolutionera hela transportsektorn i grunden men även skapa helt nya möjligheter för små, direkta transporter på ett sätt som gör så mycket av det vi gör till vardags fullständigt passé.

Finns faror med den här tekniken?– Detta menar jag är något av en missuppfattning. Som

jag ser det är vi redan på många sätt väldigt sårbara och de nya teknikerna gör oss på sin höjd sårbara på ett annat sätt. Istället erbjuder de här teknikerna mängder av möjligheter att kontrollera sårbarheter som vi idag har nonchalerat eller bara accepterat.

– De senaste årens mest allvarliga angrepp visar oftare på problemen i att system inte hålls uppdaterade eller i att system antas vara säkra bara för att de inte har en direkt uppkoppling mot internet.

Oscar Carlsson har doktorerat och är expert

på Internet of Things.

Foto

gra

f: S

tefa

n E

stas

sy


FRAMTIDENS UNDERHÅLL– ny teknik förenklar och förbättrar

UTMANING

NY TEKNIK

HÄR STÅR JAN WALLIN och Joakim Sundberg och förändrar och förenklar förebyggande underhåll och tillsyn inom industrin.

I alla fall är de på god väg.Med ny teknik har de arbetat fram en

modell, i form av en app som kan användas i en surfplatta, som tar underhåll och tillsyn in i framtiden – och samtidigt gör arbetsmiljön säkrare för alla.

Digitalt är nyckelordet.I en förstudie tillsammans med kunden tittar man nu

gemensamt på en modell där kundens underhållsprogram integreras med det program Midroc använder. Avvikel-

ser som Midroc hittat går då direkt in i kundens eget underhållsprogram. Genom att programmen pratar

med varandra öppnas oändliga möjligheter.Jan Wallin, avdelningschef på Midroc i Hofors,

frågar:– Hur ofta gör du daglig tillsyn, eller vecko-

tillsyn, på din privatbil?Svaret är det de flesta skulle svara: inte ofta alls.

– Varför?Tja, lite krångligt och tar tid och…

Industrin har andra krav och villkor. Där görs tillsyn och fortlöpande underhåll men känslan är ofta densamma. Det är lite krångligt och tar tid och…

Det är precis där Wallin och Sundberg och deras modell kommer in.

Joakim Sundberg, som är projektledare på Industriser-vice hos Midroc, och hans kollegor arbetar dagligen med stora industrier som Ovako, Sandvik och flera andra. Han konstaterar:

– Alla industrier är väldigt noga med fortlöpande underhåll och tillsyn. 75% av det vi arbetar med inom Industriservice är sådant. Vi har 1 300 objekt som vi gör fortlöpande tillsyn på. Vissa en gång i veckan, andra en gång per år. Traverser, portar, fallskydd…

Han beskriver hur arbetet traditionellt har sett ut.– Våra medarbetare skriver ut papper och åker ut till

den maskin som ska ses över, noterar allt på papper under servicen, åker hem och renskriver och skickar sedan över en pdf-fil till kunden med rapporten från servicen.

Det tar tid och är lite omständligt och blir mycket papper.Wallin och Sundberg började titta på lösningar som

skulle göra arbetet effektivare, öka tillgängligheten för kunden och, inte minst, bli bättre dokumentation och uppföljning.

Nu är de där.– Vår medarbetare åker ut med en surfplatta, ser i detalj

vad som ska göras, checkar av och när de är klara och trycker slutfört kan de gå på nästa uppdrag – och proto-kollet ligger i realtid online så både vi och kunden kan se vad som hänt, berättar de.

Användarvänligt var ett ledord i arbetet.De visar exempel på protokoll i skärmen. En medarbe-

tare har upptäckt en vingmutter som går lite trögt, noterar det och bifogar en bild. Kunden kan direkt se och avgöra om det ska åtgärdas av kunden själv eller Midroc.

Underhållprogrammet är väldigt brett.– Vi kan helt anpassa det efter kundens önskemål. Och

spårbarheten blir enorm. Kunden får bättre tillgänglighet och kontroll utan en mängd papper. De kan få en logg på varje maskin, med hur mycket eller lite detaljer de vill.

Allt i realtid, ett par klick bort.Modellen skapar dessutom säkrare arbetsmiljö.– Vid en riskanalys, om någon ska ta sig an en kran

till exempel, har det inneburit papper som ska fyllas i och sedan följa med i orderhanteringen. Det upplevs som krångligt och lite sårbart. Nu görs det digitalt med check-lista som medarbetaren måste göra innan de ens kan gå vidare i arbetet, berättar Jan Wallin.

De har i den delen arbetat tätt tillsammans med Midroc Electros arbetsmiljöingenjör Torbjörn Olsson (som intervjuas på annan plats i tidningen).

Jan Wallin fortsätter:– Som avdelningschef ser jag dessutom en fördel i att

vi infört samma modell med checklista för våra bilar som medarbetarna använder. Det blir säkrare och sparar på sikt även pengar.

Jan Wallin och Joakim Sundberg, Midroc i Hofors, tar fram en modell för framtidens underhåll.

Foto

gra

f: S

tefa

n E

stas

sy


Tredje bästa arbetsgivaren

Midroc har sedan 2008 arbetat strukturerat för att skapa en god företagskultur och välfungerande grupper. Arbetet är prioriterat, systematiskt och genomsyrar hela organi-sationen.

Den egna affärsskolan, Midroc Business School, är ett viktigt verktyg och anordnar förutom interna utbildningar även medarbetarskapsdagar för alla nyanställda. På med-arbetarskapsdagarna introduceras Midrocs gemensamma tankemodeller och dialogverktyg, bland annat diskuteras feedback och motivation.

Syftet är att lägga en gemensam grund att stå på för alla medarbetare och alla erbjuds samma förståelse för det gemensamma ansvaret att bidra till en god kultur.

Moa Wennström, HR Manager för Midroc-koncernen, betonar att kulturen är något som hela organisationen jobbar med tillsammans, från medarbetare till koncern-ledning.

– Hos oss är alla medskapare av kulturen. Vi tror att det bästa sättet att få engagerade medarbetare är att låta dem vara med och utforma sin utveckling. Kulturbyggandet på Midroc är något som har fått växa fram över tid. Det är viktigt att det är genuint, säger Moa Wennström.

Kulturarbetet fortsätter att utvecklas även 2018 och framåt.

Midroc Europes vd Roger Wikström menar att före-tagets framgångar börjar med den egna kulturen.

– Vi tror att vi når det bästa resultatet när vi arbetar tillsammans, det gäller även vårt interna kulturarbete. Det finns ett stort engagemang för att samarbeta och göra ett bra jobb runtom i vår organisation, det skapar en kultur som vi kan vara stolt över.

EN AV FRAMGÅNGSFAKTORERNA tros vara Midroc-koncernens långsiktiga kulturarbete. LiseLotte Jernberg Bate är en del av Midroc Europes koncernledning och ansvarig för det interna kulturarbetet.

– Vi jobbar mycket med beteenden för att skapa den kultur vi vill ha. Vi fokuserar på att förstärka positiva beteenden och tränar mycket på att ge och ta emot feed-back, säger hon.

Universum, som arbetar med så kallad Employer Bran-ding (eller arbetsgivarvarumärke som är det svenska ordet, alltså hur företag uppfattas av potentiella, nuvarande och tidigare anställda), använder undersökningar som en viktig del av sitt arbete.

Så här förklarar Universum bakgrunden till under-sökningen Sveriges Bästa Arbetsgivare som gav Midroc den prestigefyllda tredjeplatsen:

”Aldrig förr har organisationer varit så beroende av att ha rätt medarbetare. Detta ställer höga krav på arbets givare, både när det kommer till att attrahera och rekrytera nya talanger men även när det gäller att behålla medarbetare och skapa engagemang. Nöjda och motiverade medarbetare bidrar inte bara till organisationens framgång utan de är också viktiga ambassadörer för att rekrytera nya talanger.”

Camilla Nöjd, HR Manager på Midroc Electro som vuxit kraftigt de senaste åren, menar att en bra ranking märks direkt.

– Jag tycker det märks en tydlig ökning både på mejl och telefonsamtal på potentiella medarbetare som är nyfikna på oss som företag. Jag tror att medarbetare känner sig stolta och stoltheten smittar av sig, säger hon.

Fler och fler är n yfikna på oss som företag.

HÄR VILLALLA JOBBA– Midroc tredje bästa arbetsgivaren

Midroc rankas som Sveriges tredje bästa arbetsgivare bland stora före-tag. Den framgången blev tydlig när Universum presenterade sin årliga arbetsgivarundersökning. 2017 klättrar Midroc från föregående års fina femteplacering till att bli utsedd till Sveriges tredje bästa arbetsgivare.

UTMANINGARBETSGIVARETOPPLISTAN innehåller tunga företagsnamn:

1. Grant Thornton

2. Preem

3. Midroc

4. Sabis

5. IKEA

Camilla Nöjd, HR Manager på Midroc Electro, ser att Midrocs fina ranking ökar intresset och

antalet jobbansökningar.

Foto

gra

f: B

ritt

Mat

tso

n



HAN SATT VID SIN DATOR, surfade runt lite planlöst och stelnade plötsligt till. Midrocs hemsida. En annons. Det var som att just den annonsen skrek till honom:

Hallå! Jim! Sök det här jobbet!Jim heter Jim Andersson, är 26 år och kom-

mer från Hofors i Gästrikland. Han är under-hållstekniker inriktad mot processindustrin, har bland annat pluggat industriell automation på yrkeshögskolan i Borlänge och jobbat på SSAB i Borlänge och ABB i Ludvika.

En dag gick han in på Midrocs hemsida och såg att de sökte människor till en utbildning i programmering inom fastighetsautomation.

Det vill säga INTE hans område.– Men det var som att annonsen var riktad till

mig. Jag brukar inte vara särskilt impulsiv men kände att det vara bara att söka, skrattar han.

Problemet var att 571 andra från hela landet kände likadant.

Men efter en hård gallring blev han en av nio som plockades ut och erbjöds att gå utbildningen för att sedan få arbete hos Midroc Electro.

Camilla Nöjd, HR-chef, förklarar bakgrunden:– Konkurrensen om arbetskraft är stor inom

vissa av våra områden, inte minst IT. Vi provar därför ständigt nya vägar vid rekrytering. Det här var något nytt.

REKRYTERA RÄTT

UTMANING REKRYTERING

Jim fick chansen tack vare nytt sätt att tänka

Normalt skulle man, som i det här fallet, sökt människor med kompetens inom just fastighetsautomation. Nu satsade vi på en rekryteringsprocess där kandidatens egen-skaper, motivation och passion vägde tyngre än tidigare erfarenheter och betyg.

Jims bakgrund och, inte minst, entusiasm spelade in.

– Det är brist på IT-kom-petens. Vi gjorde därför kravprofil på teknisk bak-grund, men inte specifikt inom fastighetsautomation, och skräddarsyr sedan till-sammans med utbildningsföre-taget Academy en 12 veckor lång in-tensivutbildning, berättar Camilla Nöjd.

Det öppnade möjligheter för många intres-serade som annars inte kunnat söka – som Jim Andersson.

Han berättar:– Jag har träffat en del som jobbar på Midroc

genom åren och alltid tänkt att de verkar så nöjda. Det var anledningen till att jag över-huvudtaget gick in på hemsidan och därför såg annonsen. Jag har alltid gillat att programmera och gjort det mycket, både i arbetet och på fritiden. Det var fokus på programmering som lockade allra mest i annonsen.

Foto

: Ad

am J

ernb

erg

Jim Andersson såg på hemsidan att Midroc sökte programmerare inom

fastighetsautomation – och ordnade en utbildning. ”Det var som att annonsens

skrek till just mig”, säger han.

24 www.midroc.se

NÄR PATRIC PIERROU, projekt-ledare på Midroc, drog igång med ett stort installationsprojekt på ett innovativt äldreboende i Gävle sa han snart:

– Det roligaste projekt jag jobbat med!Och då visste han ändå inte att uppdraget

skulle ge Svenska Ljuspriset 2017.2 000 armaturer på 81 rum visar att ljus idag

är något annat än förr. Då var en lampa en lam-pa. Idag bidrar ljuset till att, som i det här fallet, skapa en ljusmiljö som innebär en verklig skill-nad för de äldre på omsorgsföretaget Humanas äldreboende på Södra Centralgatan i Gävle.

Ljuset i gemensamma utrymmen styrs bland annat efter dygnet. Det gör att det känns naturligt för de äldre att dra sig tillbaka till den egna lägenheten framåt kvällen.

GRATTIS TILL LJUSPRISET!Den strategiska ljusstyrningen är inte minst

bra hjälp för de som är dementa och kanske har problem med dygnsuppfattningen.

– Jag tycker att det här är det roligaste pro-jekt jag har jobbat på. Det är mycket ny tek-nik, vilket gör det extra intressant, och allt är väldigt genomtänkt, säger Patric Pierrou som hade ett tiotal kollegor med sig under arbetet.

Äldreboendet, som invigdes för drygt ett år sedan, har 81 rum fördelade på nio avdelningar och fem våningsplan. På några avdelningar bor personer med demens.

Designkontoret Ljusrum har stått för be-lysning såväl som färgsättning och inredning i byggnaden. Satsningen beskrivs som unik och hyllas. I gemensamma utrymmen används LED-lampor av typen ”tunable white” där ljusets färgtemperatur skiftar över dagen.

Nästan alla armaturer är dimbara, Dali-styrda och programmeras individuellt för att passa olika ljusscenarier. I lägenheterna är knapparna lättillgängliga med tydliga sym-boler: sol, solnedgång och månskära.

Äldreboendet i Gävle är det första som Humana bygger i egen regi. Ett annat byggs i Åkersberga med ungefär samma koncept för belysningen. Även där gör Midroc elinstalla-tionerna med Patric Pierrou som projektledare.

– Satsningen på ljus gynnar både boende och personal. Genom en väl planerad och genom-tänkt belysning, rätt färgsättning och inred-ning har vi skapat en mycket bättre miljö för alla, säger Kristoffer Andersson, fastighetschef hos omsorgsföretaget Humana.

Han beskriver tjusningen med programmering.– Jag gillar logiken. Istället för att dra i spakar i en viss

ordning kan jag ordna ett program som underlättar för mig eller andra. Jag gillar att skapa något från ingenting, då blir det liksom min skapelse, konstaterar han.

– Jag har nog själv lärt mig de flesta programmerings-språk som finns upp till en ganska avancerad nivå, men man behöver få specifika projekt där man verkligen vet vad som behövs. Sitter man bara själv är det lätt att ta lite genvägar. Det blir en skillnad när man går en utbildning.

Så nu flyttade in hos en kompis i Solna för tolv veckors pendling till Academys lokaler i Kista.

– Den absolut bästa utbildning jag gått. Det är en bra och engagerande lärandemiljö, ett bra gäng och varje måndag känns det bara kul att det är dags för en ny vecka, säger han.

De nio utvalda erbjuds efter utbildningen en karriär inom Midroc Electro. För Jim väntar närmast Midroc Electro i Borlänge.

Och är man 26 år blickar man naturligtvis även ÄNNU längre fram i tiden.

– Jag tror att det är bra att få lära sig allting successivt. Det är en utveckling som måste få ta tid. Men klart att jag i framtiden skulle tycka att det vore roligt med någon arbetsledande roll, säger han.

Men det blir då det.Nu är nu.Camilla Nöjd säger:– Det är roligt med nya vägar in i företagen. I dagens

Sverige måste vi av olika anledningar våga tänka nytt inom HR, säger hon.

Mikael Vestlund, vd för Midroc Electro, gillar att för-söket med en annan form av rekrytering gjordes just när det gäller en utbildning för programmering inom fastig-hetsautomation.

JIM ANDERSSON

Ålder: 26 år

Gör: Går en utbildning, genom Midroc,

i programmering inom fastighetsautomation.

Ett led i en ny rekryteringsprocess.

Jag tror att det är

bra att lära sig allt

successivt.

– En framtidsmarknad om ni frågar mig. Dessutom en viktig bransch för oss när vi vill bidra till ett hållbart tänkande både hos oss och i samhället. En riktigt spännande modell för rekrytering som jag följer noga, säger han.

När det gäller den här specialdesignade utbildningen blandas, som så ofta, praktik med teori.

– Dessutom, och det är nog inte lika vanligt, får de nio en hel del utbildning kring vår företagskultur. Jag tror att det är viktigt. Är man ett så här stort företag behöver före-tagskulturen bli bekant för de nya, berättar Camilla Nöjd.

Hon menar att det idag mer än tidigare handlar om en hållbar företagskultur och, för att prata HR-språk, hållbar kompetensförsörjning.

Kort sagt: företagen vill ha bra personal – och personalen vill ha bra företag.

Innovativt äldreboende

Foto

: Max

Plu

nger


www.midroc.se 25


MIDROC KRYSSET

Kryssa dig till vinster!Kryssa dig till vinster!Ett korsord är rena hjärnjympan. Därför är alla som knepar och knåpar med orden vinnare. Fast några blir förstås mer vinnare än andra och får fina priser.Skicka in lösningen (meningen i de tonade rutorna), senast den 15 februari 2018, med ditt namn, adress och telefonnummer till: Midroc Electro, att: Solveig Svensson, Box 501, 811 25 Sandviken. Märk kuvertet/vykortet: Midroc-krysset.

1:a pris: iPad Mini 1:a pris: iPad Mini värde:värde: ca 2 500 krca 2 500 kr

2-5:e pris: Fem trisslotter 2-5:e pris: Fem trisslotter värde: 150 krvärde: 150 kr

Midrocs stora värld

VINNARE MIDROCKRYSSET Rätt svar: HÅLLBARHET FÖR MÄNNISKOR OCH MILJÖ. 1:a pris iPad Mini Andreas Hellgren, Hammarö. 2:a – 5:e pris = 5 trisslotter: Magnus Nordlund, Avesta, Eva Andersson, Hofors, Marianne Johansson, Årsunda, Joakim Fyhr, Borlänge.

PAPPERS-KONST

HAR SINBRYGGA

LITENMÄNGD

KAN OSTVARA

BÖR VIINTE

GÖRA

FÅR OCHTAR

AKTÖRENERGI

KANNÅL HAFÖRE-

GICK EU

SITTERINNE

”ORKAR”

VILLDONATORHAR SITT

SLOTT

SPELAR IKYRKANPRYDERVID JUL

KORT-SPEL

KAN SESI DAMM

FINT PÅHOTELL

INGEN-TING

IBLAND

SOM ENBYRÅ-KRAT

POLERA

ÄRLIG

UNDER-HÅLLARE

OFFER-PLATS

LIKNARÄNGEL

SLÄKT

HALVINSEKT

ÄR VISSA

BRUKARVI FÖDA

POLITISKALICE

INSTRU-MENT

HERDE-GUD

FORNSTAD I IRAK

UTSETT

DET ÄRVIKTIGT

I TALDEL AV

DIKT

FARROW,AKTRIS

DEN VARSVART ISKOLAN

DENTIDIGARELÄROAN-STALTEN

SESFÖRE

STONES

ÄR BRAI SPEL

STORT IVÄSTER

TALASPÅ NYA

ZEELAND

SERVE-RINGAR

KANHUND GE

KANMOLN OCH

DAMM BILDA

TRANS-PORT-SÄTT

NORRUT

TAGIT(TAG)

ABRA-HAMIAN,

BROT-TARE

HONSÅGS I

FÄBODEN

KALLASOCKSÅ

ANE

ANSESUGGLAN

LIND-GREN-FIGUR

HAR ROPI GROTTA

SLÄPASI SKÅNE

VARSLAVEN

LEVER IAUSTRA-

LIEN

REVAN

SKATTE-BEFRIA-DE FÖRR

ÅTER-PREFIX

DET KANFRIA

UNDER-PÄLS

PORSLINI LUFTEN

KLARA-DE AV

HAR VIFLERAHALV-GRÄS

BRUKARKLÄCKAS

MYCKETTYDLIG

ANGERÄGANDE

KANOFFERT

LITETBOENDE

MILNE-FIGUR

SKAPROPEL-

LERN

KAN HAKOD

KORTKRONA

KAN TÄC-KA TAK

OCH FÖRROMARE

KANBESTÅAV HÅR

LÖVTRÄD

RINGLARFRAM ILAND-

SKAPET

BE-VITTNA

STYRDEUSA

TOPP-FORM

KAN SES I MOTOR

LYFTER IFABRIKER

ÄR OFTASTOLEN I

RALLY-BIL

SKA BLIOFFICER

HARDATORN

LIKNARSTRUTS

GÅR JÄM-SIDES

KAN DRAS ÅT

SES NUI OSLO LUDDIG

ANGÅRHAR SINASPELMÄN

UTBILDARI SPRÅK

NAMN SOM

PRYDNADHAR MEDTÄNDER

ATT GÖRA

VARHÄLSAD

BETES-MARK

KORTFRISYR

KANSKRÄM-

MAHAR

RUTIN

KAN SESI EKSKOG

SKRI-PLATS

KAN SESPÅ GÅNG

ÄLDRERAD

FÖLJ OSS PÅ SOCIALA

MEDIER

STIFTELSE FÖR SAMHÄLLSNYTTAMidroc är ett av flera företag bakom stiftel-sen Mohammed H. Alamoudi Foundation for Sustainable Initiatives. Stiftelsen ska bidra till samhällsnytta och en positiv samhälls-utveckling.

Det var i samband med att Midrocs ägare Mohammed H. Alamoudi fyllde 70 år förra året som stiftelsen inrättades på initiativ av familjen Wikström med stöttning av företa-gen Preem, Midroc, Granitor och SPE som stora bidragsgivare.

BYGGSTART I HELSINGBORGHotell- och kongressanläggningen Clarion Hotel SeaU Helsingborg har börjat byggas. På plats var Petter Stordalen, Nordic Choice Hotels, Magnus Skiöld, Midroc, och Peter Danielsson, Helsingborgs stad, för att tillsammans fylla en tidskapsel med föremål från nutiden.

BYGGSTART I HYLLIE…Midroc fortsätter sin satsning i Hyllie genom byggstarten av kontors byggnaden The Edge. IT-företaget AddPro blir hyresgäst på de två översta våningsplanen, och inflyttning sker i slutet av 2019. The Edge blir en tio våningar hög ikon-byggnad, vars fasader i glas och stål förstärker den strykjärnsfor-made designen.

…OCH MIDROC PROPERTIES UTVECKLAR MERMidroc Properties vann markanvisningstävlingen för den sista centrumtomten i Hyllie, tillsammans med Wingårdhs Arkitekter. Projektet The Embassy of Sharing innebär en investering på 2,5 miljarder kronor.

42.

1.

39.

19.

44.3.

32.

56.

9.

17.

7.55.

38.45.

37.

18.35. 13.

2. 11.46.

48.31.

36.22.

10.

15.

41.

14.33.

4.

34.

43.

51.

23.

12.

53.

8.

16.

20.

28.

57.25.

52.

5.

47.

26.

27.

50.

30.

6.

29.

54.

40.

21.24.

49.

HÄR FINNS MIDROC ELECTRO GRUPPEN

I SVERIGE

Returadress: Midroc Electro AB

Box 501 811 25 Sandviken

Porto Betalt

Porto Payé

TOGETHER TO GET THERE

Midroc Electro Gruppen ABJansasgatan 8, Sandviken Postadress: Box 501, 811 25 Sandviken Telefon 010-470 75 00 Fax 026-25 66 17

LOKALKONTOR Växelnummer till samtliga kontor 010– 470 75 00

1. Arvika2. Avesta3. Bollnäs4. Borlänge5. Bromma6. Edsbyn7. Enköping8. Falkenberg9. Falun10. Filipstad11. Gimo12. Gällivare13. Gävle14. Göteborg15. Hagfors

16. Halmstad17. Hedemora18. Hofors19. Hudiksvall20. Jönköping21. Karlskoga22. Karlstad23. Kiruna24. Kristinehamn25. Kumla26. Kungsbacka27. Leksand28. Lindesberg29. Ljusdal30. Ludvika

31. Lysekil32. Mora33. Mölndal34. Oskarshamn35. Sandviken36. Solna37. Stenungsund38. Stockholm39. Sundsvall40. Sunne41. Säffle42. Sälen43. Säter44. Söderhamn45. Södertälje

46. Tierp47. Tranås48. Trollhättan49. Tvååker50. Uddevalla51. Umeå52. Uppsala53. Varberg54. Vetlanda55. Västerås56. Älvdalen57. Örebro

Midroc Electro Gruppen AB ingår i Midroc Europe

Documents

Nr 2 2017 – Nyheter från Midroc Electro Gruppen · vi intervjuar och jag ber honom mejla en lista senare, så skriver han direkt ner det på ett papper. Och när jag en stund senare