Nu startar provbrytning i Mertainen, sid 3

w w w.lkabframtid.comN r 3Ma j2 011

”Det okända lockar till ryk-tesspridning” GästkrönikörAnders LindbergSID 7

”Vi har valt att följa med på tillväxtresan”på 37 miljoner ton möjlig. Vi vill erbjuda ökade vo-lymer till kunderna innan de hinner vända sig till någon annan leverantör. Ju mindre LKAB blir som leverantör till varje enskild kund, desto sårbarare blir vi. För LKAB handlar inte turerna kring miljötill-ståndet för Gruvberget om miljökraven, de accep-terar vi, det som oroar oss är om den byråkratiska processen kompliceras och handläggningstiden förlängs. Det skulle kunna äventyra affärskritiska kundrelationer om vi inte kan genomföra en plane-rad ökning av leveransvolymer de närmaste åren.

Forts sid 12Lars-Eric Aaro, vd och koncernchef.

Den höga efterfrågan på LKAB:s produkter håller i sig under de närmaste kvartalen och året. Visst finns det orosfaktorer, hur ska världsekonomierna i EU och USA utvecklas, hur fort kan våra nya gruvor i Svappavaara tas i drift och hur kan vi bli än mer le-veranssäkra och undvika försening gentemot kund. Men, vår framtidstro är fortsatt stark. Flera av LKAB:s kunder ökar sin produktion, vil-ket ger en ökande efterfrågan på LKAB:s järnmalm-spellets. Vi har valt att följa med på den tillväxtresan och bygga ett större och starkare LKAB. Projektet LKAB 37 har målsättningen att starta tre nya dag-brottsgruvor senast år 2015 som gör en årsleverans

Halverade vibrationerTio års mätningar av vibrationerna till följd av produktionssprängningar visar att påverkan har

Gruvteknik under StockholmCitybanan, Norra länken och nya Nationalare-nan i Solna är alla tre stora byggprojekt som dominerar stadsmiljön i Stockholm just nu. Un-der huvudstaden är det borrteknik som LKAB utvecklat som i Wassaras regi löser byggpro-

Nya tågsätt köps inMiljardsatsning ökar kapaciteten för malm-transporter. Sid 5

Infokontoret öppnar 26 majLKAB:s informations-kontor i Kiruna Folkets Hus slår upp portarna. Sid 4

Javisst herr minister! Sid 12

Grattis Nina och Willy Clay Band! Sid 10

Ingrid sist utLånga Raden i Malm-berget töms, sist ut är Ingrid Eriksson. Sid 8

jektens problem. Det gäller att borra tyst och precist. – Miljömässigt är den här borrtekniken över-lägsen, betygsätter Mattias Åström som sköter borriggen. Sid 6-7

halverats i Malmberget. Allt tack vare den nya sprängmetoden, berättar Kjell Harnesk. Sid 2-3

Anders Ahlqvist, arbetsledare vid Skanska. Norra länken vid Frihamnen, Stockholm. Foto: Magnus Laupa

Chatta med Monica Quinteiro

om miljöpåverkan

LKAB:s Monica Quinteiro, avdelningschef kvalitet och miljö, svarar på dina frågor tisdag 10 maj kl 16.00-17.00 på www.lkabframtid.com.

Miljööverdomstolen har be-slutat att LKAB ska genomföra så kallade komfortmätningar – hur vibrationer orsakade

2 | LKAB f ramt id Maj 2011 Maj 2011 LKAB f ramt id | 3

Har du Märkt NågoN FöräNdrINg av vIbratIoNerNa FråN Lkab:S produktIoNS-SpräNgNINgar:

FoLKe BerGLuND, Malmberget:– Det känns och hörs betyd-ligt mindre. Sista tiden har vi inte märkt av sprängning-arna.

GuN BLoMGreN, Gällivare:– Jag sköter om mamma här i Malmberget. Sprängningarna kändes betydligt mer förr i ti-den. De senaste nätterna har vi inte märkt något alls.

SteFAN PerSSoN, Malmberget:– Nja, jag vet inte säkert. So-ver för det mesta. Man vaknar om det inte låter.

LottA BjörKMAN, Mosebacke. Malmberget:– Vi märker sällan av spräng-ningarna nu för tiden. Förr bodde jag på Hermelinsom-rådet. Där kändes det ordent-ligt då. Det verkar som om vibrationerna minskat.

jAN LArSSoN, östra Malmberget:– Det har blivit mycket bättre. Jag har bott på Majorsgatan i 15 år. Förr kände man skak-ningar i huset. Nu är vibratio-nerna mycket mindre sedan något år.

MaLMbergetNu föreslår Lkab en minsk-ning av villkoret för vibrationer från produktionssprängning-arna i Malmberget.

– Förslaget innebär en skärp-ning av nuvarande villkor som ställer högre krav på vår gruv-verksamhet, säger Andreas Björkman projektledare vid LKAB:s sektion för yttre miljö.

MaLMberget vibrationerna från produk-tionssprängningarna i Malmberget har halverats över en tioårsperiod. Hemligheten? en ny sprängmetod.

Hemligheten bakom minskade vibrationer är att sprängning-arna vid så kallade öppnings-skjutningar sker med elek-troniska sprängkapslar som programmeras individuellt och då erhålls en längre se-rie detonationer jämfört med

Det nya förslaget betyder en minskning från nuvarande riktvärde fem mm/sekund till fyra mm/sekund för vibratio-nens svängningshastighet nat-tetid. Förslaget innebär liksom tidigare att svängningshas-tigheten inte får överskridas i mer än tio procent av fallen per år. – Det här villkorsförslaget klarar vi i allmänhet redan

idag men det kan krävas vissa åtgärder i produktionen för att kunna garantera detta. De högsta vibrationerna i närlig-gande bostadsområden upp-mäts i Hermelinsområdet i Malmberget. Här är avståndet mellan sprängplats under jord och bebyggelsen som kortast. Men åtgärderna med alter-nativa sprängningsmetoder visar att vibrationerna har av-

tagit kraftigt där, konstaterar Andreas Björkman. Sju fasta vibrationsmätare finns i dagsläget utplacerade i Malmberget och en i övre delen av Koskullskulle. Alla vi-brationer registreras – dygnet runt, året om - av mätinstru-menten. Mätvärdena regist-rerar svängningshastigheten och är inte ett mått på rörel-sens storlek. Ett mätvärde på

LKAB vill ha strängare krav för minskning av vibrationer

konventionella sprängkapslar. Med elektroniska sprängkaps-lar skjuts färre hål samtidigt och skjutningen sker på 15 sekunder istället för 7 sekun-der – en fördubbling av själva sprängtiden.

teStSpräNgNINgarLKAB började med testspräng-ningar enligt den nya tekniken för cirka fem år sedan. Och de senaste två åren laddas stora öppningssalvor systematiskt med de elektroniska spräng-kapslarna.

Kjell Harnesk är chef för gruvpla-neringen i Malmberget. Foto: Maritha Mossberg

Borrkransen görs färdig för produktionssprängning. Foto: Fredric Alm

Malmberget Centrum – mindre skakat..

Klart för provbrytning i MertainenSvappavaaraLkab har beviljats tillstånd av Länsstyrelsen att provbryta järnmalm i Mertainen utanför Svappavaara. Satsningen är ett viktigt steg i förverkligan-det av Lkab:s tillväxtplaner.tas samtliga gruvor i Svappa-vaaraområdet i drift väntas ca 400 - 600 nya arbetstillfällen.

Efter ett rekordår 2010 med ett ekonomiskt resultat på 12,3 miljarder kronor befin-ner sig LKAB i ett mycket expansivt skede. För att möta den fortsatta efterfrågan och för att kunna växa med kun-derna planerar bolaget att fram till år 2015 öppna tre nya dagbrottsgruvor, samtliga i Svappavaaraområdet. Gruv-berget (invigdes i maj 2010), Mertainen och Leveäniemi.

dagbrottI och med Länsstyrelsens be-slut om provbrytning i Mer-tainen har LKAB möjlighet att provbryta 300 000 ton järn-malm. Brytningen som ska ge-nomföras i fullskala, däribland provanrikning, kommer att ske i dagbrott. Efter brytningsprocessen ska malmen genomgå kross-ning och sovring vid Mertai-nen innan malmkoncentratet transporteras vidare till ett mellanlager utanför Svappa-vaara anrikningsverk. – Fyndigheten omfattar en-ligt gamla beräkningar ca 150 miljoner ton järnmalm och ligger bra till logistiskt nära både väg och järnväg. Vi har även nyligen anlagt en ny ut-fart till E10 i syfte att förbättra trafiksäkerheten, säger Per-Erik Lindvall direktör för tek-nik- och affärsutveckling. Malmfyndigheten i Mer-tainen är känd redan sedan slutet av 1800-talet. År 1919

bröts en så kallad stoll in i berget i syfte att bryta järn-malm och under 1950-talet genomförde bland annat NJA (Norrbottens Järnvärk AB) järnmalmsbrytning i området, dock i en mindre skala. Men i och med utvecklingen i Asien och den ökade efterfrå-gan på järnmalm i framförallt Kina kan LKAB nu satsa på ett tidigare olönsamt projekt. – Målet med satsningarna på gruvorna i Svappavaara-området är en tillväxt på 35 procent och därmed nå en leveranskapacitet på 35- 40 miljoner ton färdiga järn-malmsprodukter per år, säger Per-Erik Lindvall.

FörSta SaLvaNSprängningarna i Mertainens dagbrott är beräknade till 2-3 gånger i veckan och kommer att genomföras vardagar mel-lan kl 07:00 och kl 16:00. – Det dröjer någon vecka innan första salvan skjuts men till hösten ska vi ha analyserat klart materialet och då kom-mer vi att se vilka produkter vi kan få ut av en järnmalms-brytning i området, avslutar Per-Erik Lindvall.

ULRIKA WESTERBERG

Dagbrottet Mertainen är nästa gruvprojekt. Foto: Fredric Alm

Per-Erik Lindvall.

Vibrationerna halve rade på tio år

exempelvis fyra mm/sekund motsvarar en rörelse på några hundradelar av en millimeter.Varför låter LKAB utföra de här mätningarna? – Mätningarna görs för att kraven vi har på verksam-heten ska efterlevas. LKAB:s målsättning är att utöva en verksamhet med minsta möj-liga störning, svarar Andreas Björkman.

av sprängningar upplevs av människor. Det här har LKAB tillsammans med andra före-tag och organisationer tagit fram riktlinjer för, eftersom det sedan tidigare inte finns någon gällande standard. Ut-redningen tillsammans med villkorsförslaget lämnades till miljödomstolen i slutet av de-cember 2010.

MARITHA MOSSBERG

I snitt sprängs cirka 8 000 ton berg loss vid varje salva när en borrkrans sprängs. En borrkrans har 8–14 borrhål som laddas med sprängäm-nen. Vid öppningssprängning-arna som i allmänhet skakar och bullrar mer laddas tre borrkransar där de längsta borrhålen mäter cirka 45 me-ter – högre än ett hus med 13 våningar. Här kan det vara så mycket som 45 borrhål som sprängs i salvan. Det sprängs 3–8 salvor per natt i flera olika malmkroppar.

– Vi tittar ständigt på flera olika metoder för att störa så lite som möjligt när vi spränger, säger Kjell Harnesk chef för gruvplaneringen i Malmberget.

två oMgåNgarEtt annat sätt är att ändra sprängningsföljden i borrhå-len och på det viset minska skakningarna. Ytterligare ett är att spränga stora kransar i två omgångar istället för i en omgång.

MARITHA MOSSBERGUppmätta maxvärden Sveavägen 7 / Hermelinsbacken 2002 – 2011. Gröna linjen visar trendlinjen.

4

3

2

1

0

Sveavägen

Verti

kal

svän

gnin

gsha

stigh

et (m

m/s

)

Sveavägen / November 2002 – Mars 2011

Maxvärde per månad

Hermelinsbacken / November 2002 – Mars 2011

Vibrationer från sprängning

16

14

12

10

8

6

4

2

0

Hermelinsbacken

Verti

kal

svän

gnin

gsha

stigh

et (m

m/s

)

Maxvärde per månad

Andreas Björkman.

Foto: Mauritz Magnusson

Chatta med Monica Quinteiro

om miljöpåverkan

LKAB:s Monica Quinteiro, avdelningschef kvalitet och miljö, svarar på dina frågor tisdag 10 maj kl 16.00-17.00 på www.lkabframtid.com.

4 | LKAB f ramt id Maj 2011 Maj 2011 LKAB f ramt id | 5

vItåForSFlera nya reningsanläggningar monteras på Lkab:s industri-område i vitåfors. det sker i tre etapper för att minska damningen från anläggningarna på industri-området.

Installationerna sker för att uppfylla kommande utsläpps-villkor för verksamheten. Under flera dagar jobbade två stora lyftkranar med att lyfta in filterkassetterna på baksidan av sovringsverket. Utsläppet av damm kommer att minska betydligt när re-ningsanläggningen är i drift från maj i år. Minskningen kommer att märkas mest på LKAB:s industriområde i Vitå-fors. Nya filter för att mins-ka damm monteras in i bandugnsverket, anriknings- och sovringsverket samt i utlastningsfickan där tågvag-narna fylls. Alla installationer ska vara klara och i drift vå-ren 2012. Den totala Investe-ringskostnaden är beräknad till 130 miljoner kronor, hit-tills är två etapper beslutade för drygt 80 miljoner kronor. Till hösten väntas beslut om den tredje etappen. – Dammet som vi har kört ut ur skorstenarna har ju kommit ner någonstans men det är osäkert om den re-ducering vi gör kommer att märkas i samhället eftersom det här dammet sällan lämnar industriområdet. Vi kommer att få hårdare utsläppskrav på reningsanläggningarna och nu uppfyller LKAB de nya kra-ven, säger Mats Ylipää som är projektledare för arbetet vid LKAB.

MARITHA MOSSBERG

Stora lyftkranar arbetar med att lyfta in filterkassetterna i sov-ringsverket. Foto: Patrik Larsson

bättre rening i vitåfors

LKAB satsar miljard på helt nya tågsättLuLeåLkab:s styrelse har beslutat att investera i fyra nya vagn-sätt med dubbla Iore-lok och nya malmvagnar. Investering-arna ingår i en miljardsats-ning på utbyggnad av Lkab:s logistik.

– Investeringen är strategisk i LKAB:s utvecklingsplan och ökar tågkapaciteten för malmtransporter till 40 mil-joner ton per år. Det är avgö-rande för förverkligandet av LKAB:s planer på nya gruvor och LKAB 37, säger LKAB:s vd Lars-Eric Aaro i en kommentar. LKAB ökar nu antalet IORE-lok till 17 stycken i och med affären med Bombardier. Samtidigt beslutade styrelsen även att investera i c:a 300 nya malmvagnar som skall levere-ras från Kockums med vagn-korgar från Kiruna Wagon.

Höga krav– Nu får vi en transportka-pacitet på 20 dagliga tåg mot dagens 15 tåg på Malmbanan, säger Göran Heikkilä, logistik-chef i LKAB. Kraven på lok och vagnar är mycket höga. – Malmtransporterna sker dygnet runt året runt i ett ex-tremt arktiskt klimat med sto-ra temperaturskillnader och vädervariationer. De har hit-tills visat sig vara driftsäkra. När tågtrafiken i södra Sveri-ge stått stilla under vintertra-fiken har våra malmtåg rullat planenligt, säger Jan Olovsson, projektledare. IORE-loken är designade för extremt tunga tågtransporter. LKAB:s malmtåg består av 68 malmvagnar med en lastka-pacitet på 100 ton per styck. Varje tåg fraktar 6 800 ton järnmalmsprodukter och är 750 meter långa.

Starka - eNergISNåLaIORE-loken är med en drag-kraft på 1200 kN världens star-kaste eldrivna lok. Effekten är 10 800 kW, eller c:a 15 000 hk

kIruNaMalmberget har redan ett. Nu är det dags att kiruna får sitt. den 26 maj är det premi-är för Lkab:s infokontor i Folkets hus.

LKAB och samhällsomvand-lingen engagerar inte bara Kirunaborna. Många vill veta mer och trycket från hitresta besökare och journalister från hela världen är stort. Från och med den 26 maj är LKAB:s infokontor den plats

Informationskontor öppnar i Kiruna 26 majdit alla ska kunna vända sig med frågor om gruv-verksamheten och dess påverkan på staden. Och den som möter besö-karna på infokon-toret är, Ylva Sievertsson, ny-anställd informatör. – Det känns jättespännande att få vara med från början i det här. Kirunaborna har sä-kert jättemånga frågor och det känns som att infokonto-

ret kommer helt rätt i tiden, säger Ylva Sievertsson som är mycket nöjd med kontorets placering. – Folkets hus är perfekt. Det är ett ställe där turister och konferensgäster ständigt pas-serar så jag räknar med att få besök från hela världen. Ylva har en kandidatexa-men i företagsekonomi från Mitthögskolan i Östersund. Hon talar, förutom svenska och engelska, även tyska och franska och har erfarenhet

från arbete inom turistbran-schen i Abisko, Kebnekaise och på Icehotel. Ylva har också arbetat som gruvguide i Kirunagruvan un-der en sommar. Och det är nå-got som hon tror att hon kom-mer att ha stor nytta av. – Självklart. Jag har lärt mig hela processen ingående. Och så har jag vanan att möta många olika människor – med många olika frågor, säger Ylva Sievertsson.

ÅSA POROMAA

Ylva Sievertsson

och axeltrycket är 30 ton var-dera på de 12 drivaxlarna.IORE-loken är energieffek-tiva och har inbyggd energiå-termatning. Med hjälp av s k asynkronmotorer omvandlas rörelseenergi till elkraft när tågen motorbromsar. IORE-

loken ger tillbaka c:a 25 pro-cent av den energi som för-brukas under varje transport. Det gynnar miljön och ligger väl i linje med att lasten be-står av världens klimatsmar-taste järnmalmsprodukt LKAB Green Pellets.

IORE-loken skall levereras under perioden maj 2013 till mars 2014 från Bombardiers fabrik i Tyskland. Under tiden levereras även de nya malm-vagnarna från Kockums Indu-strier och Kiruna Wagon.

MAURITZ MAGNUSSON

LKAB investerar i fyra nya kompletta tågsätt. Foto: Fredric Alm

deN 26 MaJ öppNar Lkab ett INForMa-tIoNSkoNtor I FoLketS HuS I kIruNa. koMMer du att beSöka det?

MIroSLAV HocHeL, Kiruna– Om jag har möjlighet ska jag göra det. Jag skulle vilja ha mer information om var, i vilket område, som LKAB spränger just nu.

BerNt joHANSSoN, Motala– Ja, det tror jag nog. Vi tu-rister har ju många frågor. Kontoret är bra placerat, mitt i centrumkärnan där många turister rör sig.

MINNA MäKItALo, Kiruna– Någon gång kanske jag tit-tar in. Kontoret har i alla fall en bra placering, mitt i stan där alla passerar.

joHANNA BerGMAN, Kiruna– Nej, det tror jag inte. Men för dom som är intresserade av gruvan så är det säkert värt ett besök.

MoNIKA LuND, Pajala– Nja, det tror jag inte. Fast visst finns det frågor kring stadsflytten som jag skulle vilja veta mer om, som åt vil-ket håll stan ska flytta.

Nya inköpsrutiner stärker bolagets konkurrenskraftkIruNaI dagarna går den första beställningen iväg på en direktupphandling från kina till Lkab. det handlar om en krossunderdel till en av gruvkrossarna i Malmberget. Leveransen är verksamhets-driven och ett exempel på nya inköpsrutiner inom Lkab.

– på det här sättet kapar vi ett antal mellanhänder och kortar ledtiderna, säger tage Lundin, inköpschef i Lkab.

Frågan har inte varit om utan när LKAB ska ta klivet in på den kinesiska marknaden. När inköpsavdelningen fick upp-draget att effektivisera LKAB:s inköp var steget globalt inköp självklart.

Inköps nya arbetssätt fo-kuserar också på koncernge-mensanna avtal, affärsutveck-ling, konkurrensutsättning och ett förändrat köpbeteende

– Vi ska göra LKAB mer kostnadseffektivt och stärka konkurrenskraften.

Vårt referensmål är att hål-la 2007-års kostnadsnivå och

för att nå dit måste vi framfö-rallt effektivisera inköpssidan, säger Tage Lundin.

INköpSkoNtor I kINaUnder hösten 2011 är det så dags för bolaget att öppna ett inköpskontor i Kina. Kontoret som placeras i Shanghai ska bemannas av 4-6 anställda. Anders Lundgren, tidigare chef för LKAB:s projektavdel-ning, är utsedd som vd, i övrigt kommer kontoret att beman-nas med kinesisk personal.

– För att vi ska lyckas är det viktigt för oss att vi fysiskt finns på plats och att vi har inhemsk personal. Vi vill hit-ta de främsta leverantörerna med rätt uppförande och som lever upp till våra krav på ar-betsförhållanden, kvalitet och ledtider.

LeveraNStIderMycket av det som idag redan finns i LKAB:s anläggningar är importerat från Kina men har nått LKAB via flera mel-lanled.

– Med den nya inköpsstruk-

turen kapar vi ett antal mel-lanhänder och skär på så vis ner totalkostnaden, förklarar Tage Lundin.

Ytterligare en stor fördel med att göra inköpen direkt i Kina är ledtiderna.

– Vi vet att vi i vissa fall kommer att förkorta leverans-tiderna till hälften och det gör att vi hamnar i en helt annan sits än tidigare.

Men Tage Lundin poängte-rar att det handlar om att fort-sätta ha kontrollen och sprida riskerna.

– Självklart ska vi göra konsekventa riskanalyser och vi kommer inte att lägga alla våra inköp av material från Kina.

LokaLa LeveraNtörerSamtidigt ser han goda möjlig-heter för de lokala företagen i Malmfälten att expandera och nyanställa i och med den nya inköpsstrukturen.

– De lokala leverantörerna är fortsatt oerhört viktiga för LKAB. Fastän vi satsar på di-rektimport kommer vi fortsatt

att ha behov av våra lokala le-verantörer och entreprenörer för montage och tillverkning av delar och utrustningar till vår verksamhet.

Mer kategorIINrIktatAtt kostnadseffektivisera inne-bär också stora förändringar för de som arbetar med inköp som nu ska utbildas i att arbeta mer strategiskt och kategoriin-riktat.

– Inköparna ska komma närmare respektive verksam-hetsområde. Vi vill köpa de mest högkvalitativa produk-terna till lägsta totala kostnad vi kan hitta och med den här satsningen kommer vi att få globala kostnadskunskaper - kunskaper som idag till viss del begränsar sig till Europa.

– Målet är att hitta produk-ter med bättre kvalité för att få en jämnare och stabilare pro-duktion i hela produktions-kedjan och på så vis undvika haverier med stillestånd som följd, avslutar Tage Lundin.

ULRIKA WESTERBERG

– Vi vet att vi i vissa fall kommer att förkorta leveranstiderna till hälften och det gör att vi hamnar i en helt annan sits än tidigare, säger Tage Lundin. Foto: Fredric Alm

LuLeå Lkab:s vinst fördubblades tack vare högre priser, men leveranserna under första kvartalet i år blev 11 procent lägre än förra året.

Minskningen beror på trans-portsvårigheter i form av svårt isläge i Östersjön, hårt väder med lavinfara i fjällen samt en sprickbildning i skeppslasta-ren i Narviks hamn som stop-pade leveranserna i 14 dygn. – Vi hoppas kunna köra

Störningar i transportsystemen bromsade leveranserikapp våra ursprungliga pla-ner under andra kvartalet. Det krävs att vi fortsätter över-träffa oss själva varje dag och jag är stolt över att leda en verksamhet som förmår tänja sin egen förmåga genom alla dessa ständiga förbättringar vecka efter vecka, år efter år, samtidigt som vi inte tum-mar på säkerheten. Det är dessa insatser som gör LKAB framgångsrikt, säger Lars-Eric Aaro, vd LKAB.

RONNY OLOVSSON

6 | LKAB f ramt id Maj 2011 Maj 2011 LKAB f ramt id | 7

GÄSTKRÖNIKAN

Under mina fem år som informatör på LKAB förvånades jag ofta över rykten och missuppfattningar som cirkulerade om bolaget och om gruvorna. ”LK har ju underminerat hela Malmberget, de har lurat länsstyrelsen och snart kollapsar hela skiten.” ”Det har fuskats med bergförstärkningen i Kiru-nagruvan, entreprenörerna får betalt per bult så de slarvar för att det ska gå fortare.” ”Malmen är snart slut, så det är lika bra att börja avvecklingen redan nu.” En del av ryktena hamnar i tidningarna, och journalisterna kontaktar oftast LKAB som får svara på anklagelserna. Som läsare har man då valet att antingen tro på ryktena eller att tro på bolaget. Några opartiska bevis för vad som är sant el-ler inte kommer sällan fram i medierna. Det har sin förklaring. Modern gruvbrytning är ingen enkel historia. Jag hade som många andra fördo-mar om hur en gruva fungerar innan jag började jobba på LKAB. ”Vadå, spränga lös sten och skotta upp det ur backen, hur svårt kan det vara?”, tänkte jag. Men den tanken fick jag snabbt ändra sedan jag på nära håll mött alla skickliga och fiffiga människor som arbetar med att planera, konstruera, genomföra och underhålla lösningar för att plocka upp och förädla den där svarta stenen. Och jag har insett hur avan-cerad kunskapen är, från att beräkna bergets hållfasthet till att finslipa förbränningen i pelletsugnarna. Inte sällan är det LKAB:s experter som har den bästa bilden av hur den egna verksamheten verkligen fungerar, eftersom bolaget i 120 år har samlat på sig en otrolig erfarenhet. Alltså har de journa-lister som ska granska och kritisera LKAB ett väldigt sjå att hitta någon oberoende part utanför bolaget som kan svara på vad som egentligen stämmer i rykten och anklagelser som uppstår. Och det är synd, för det är viktigt att den som har stor makt granskas ordentligt. Varför uppstår det då så många rykten om just LKAB? En förklaring fick jag när jag läste förre överbefälhavaren Bengt Gustafssons bok ”Sanningen om ubåtsfrågan”. Där funderar han kring varför det uppkom så många felaktiga föreställ-ningar om främmande ubåtar och om den svenska marinens jakt på dessa. En av orsakerna tror han kan vara att ”det är få som har kunskaper eller personliga erfarenheter av ubåtar och att jaga dem (… ) Den oinvigde ser ingenting av verklig-heten mer än möjligen en krusning på ytan som sätter fan-tasin i rörelse.” Det är ju precis som med gruvan, tänker jag. En verksamhet med avancerad teknik som är ganska svår att förstå och som försiggår utom synhåll. Då är det så klart att fantasin kan dra iväg. En skillnad är förstås att gruvverksamheten påver-kar oss i Malmfälten mycket mera påtagligt än ubåtsjakterna gjorde. Och det gör det ännu viktigare att LKAB är duktigt på att öppet och ärligt berätta så mycket man bara kan om sin verksamhet.

anders Lindbergverksamhetsutvecklare på StF abisko turiststation och ansvarig för Svenska turistföreningens elva nordligaste fjällstugor, tidigare anställd på Lkab:s kommunikationsenhet.

Det är viktigt att den som har stor makt granskas ordentligt

FAKTA:WaSSara ab är ett helägt dotterbolag till LKAB. Företagsledning, utveckling, och delar av marknadsgruppen finns i Stockholm med 12 anställda. I Huddinge sker tillverkningen vid egen verkstad som sysselsätter 11 perso-ner. Vidare finns 8 anställda i Malmberget, en i Kiruna och en i ett helägt försäljningsbolag i Chile. Wassara AB grundades 1988 under namnet G-drill med stöd från Nutek och LKAB som finansierade utvecklingsarbetet av den vattendrivna borrtekniken, och 1990 förvär-vade LKAB bolaget. Tack vare testborrningarna i LKAB:s underjordsgruvor kunde projektet ut-vecklas, och 1995 började tekniken införas i stor skala. Den viktigaste fördelen med den egenutvecklade tekniken är att borrhålen blir rakare och att det går snabbare att borra långa hål än med andra metoder. Dessutom är tekni-ken energisnålare och ger bättre arbetsmiljö med minskat buller och damning. I dag an-vänds Wassaras borrteknik till hundra procent i LKAB:s produktionsborrning.

StoCkHoLMtålamod och långsiktighet har utvecklat Wassaraborren. I dag används den skon-samma och precisionssäkra vattendrivna sänkborrham-maren i alla världsdelar - från Niagarafallen i uSa till Cityba-nan i Stockholm och gruvorna i Malmfälten. Vattendammar, grundför-stärkningar och tunnelbyggen utförs med borren från LKAB och Norrbotten.

StoCkHoLMStockholms stad är i dag en enda stor byggarbetsplats.För att minska störningarna för de boende krävs Lkab teknik: Specialbyggda borrham-mare utvecklad i Malmfälten säljs idag över hela världen av Lkab:s dotterbolag Wassara.

Borriggen utanför centralsta-tionen mitt i city är omöjlig att missa. Här ska bli en ny ned-gång med bland annat shop-pingcenter under marknivån. Centralstationen sjunker 1, 5 mm/år och arbetet pågår med grundförstärkning. Det är en känslig miljö att borra i och då krävs den vattendrivna sänkborrhammaren – Wassa-rahammaren.

– All borrning här ska en-ligt upphandlingsvillkoren ske med den typen av borr. Kring midsommar kör vi in med en mindre borrigg under sta-tionsbyggnaden, säger Risto Takkinen regionchef för fin-ska Lemminkäinen.

tySt oCH daMMFrIFlera mångmiljardprojekt är i full gång i huvudstaden. Ci-tybanan innefattar flera olika delprojekt med tunnlar, ned-gångar och underjordiska hal-lar. Utanför Matteuskyrkan på Dalagatan studsar ljudet från borriggen mellan huskroppar-na. Alldeles vid fasaden till ett flervåningshus och bara några få meter från ett konditori ar-betar borren.

– Wassaras metod borrar rakare hål och är tystare och dammfri. Miljömässigt är den överlägsen allt annat som finns idag. Men den är dyr och ömtålig, säger Mattias Åström

Miljövänlig med precision

Foto: Magnus Laupa

med ett leende, han är delä-gare i Alverdéns entreprenör och sköter borriggen. Den nya stationen på Dala-gatan kommer att vara belägen 8 –10 meter under marken och tågtrafiken i gång år 2017. Michael Beas arbetar med den nordiska marknaden hos Wassara, han hoppas på flera stora projekt i känsliga inner-stadsmiljöer.

– Köpenhamns tunnelbana ska bli nästa stora infrastruktur-projekt för Wassara, säger han. För Wassaras del pågår över dussinet infrastruktur-projekt i Mälarregionen just

Från gruva till NiagarafallenEn av personerna bakom ut-vecklingen av Wassaraborren är Ingemar Marklund f d chef för gruvteknikutveckling vid LKAB, pensionär sedan 2002.

Stor FördeL– Det har varit en enormt stor fördel med LKAB som ägare eftersom tester har ut-förts i skarpt läge med tusen och åter tusentals borrmeter i gruvorna, säger Ingemar Marklund.

När jag väntar på att Inge-mar ska komma till vårt möte för fotografering längst bort på Bolagsvägen i Malmber-get träffar jag Lars Öderyd, sektionschef vid Wassara i Malmberget. Här får jag veta

mer om Ingemar Marklunds betydelse för Wassarborrens existens.

MINdre FeLMargINaL– Han hade tålamod att låta produkten utvecklas i lugn och ro. Ingemar är ”pappa” till Wassaras existens och in-troduktion i LKAB. Han är en sällsynt visionär med ett öp-pet sinne. Hans visioner finns kvar i dagens Wassara, utbris-ter Lars Öderyd.

Fördelarna och styrkorna med Wassaraborren som drivs med högtrycksvatten är flera. Precision – långa raka hål som beror på att vatten kräver mindre utrymme än luft och borren kan gå närma-re berget med mindre felmar-ginaler. Ljudnivån – som är lägre än hos tryckluftsborrar. Låg energiförbrukning – både vad gäller el och diesel. Skon-sammare mot omgivningen. Och så är den säkrare för de

som arbetar med den. Går en vattenslang sönder sjunker trycket omedelbart och är inte mer än i en trädgårdsslang - jämfört med en trycklufts-slang som kan ställa till stor skada.

Arbetet pågår intensivt med att göra Wassaraborren känd på den internationella mark-naden både inom anlägg-nings- och gruvindustrin.

MARITHA MOSSBERG Lars Öderyd och Ingemar Marklund. Foto: Maritha Mossberg

nu. En bit norrut – i Solna – byggs en multiarena för olika evenemang men kanske främst som hemmaarena för fotbollslandslaget. Fotboll spe-las med himlen som tak så an-läggningen konstrueras med ett tak som kan skjutas undan när det spelas boll på planen.

NatIoNaLareNaHär får 50 000 åskådare plats vare sig Zlatan eller Rolling Stones spelar. Längst bort på det 36 000 kvadratmeter stora området skymtas borriggen. Norra länken kommer att leda en halv miljon bilar förbi

Det var ingen som trodde på den

Mattias Åström borrar på Dalaga-tan i Stockholm. Foto: Magnus Laupa

Anders Ahlqvist, arbetsledare.

Stockholm. Här används Was-saraborren intill bropelarna för tunnelbanan. Det är käns-ligt och får inte vibrera mer än nödvändigt.

Får INte vIbrera– Det här är ett av tio delpro-jekt av Norra länken, och ska vara klart för trafik 2014, sä-ger Andreas Ahlqvist arbetsle-dare vid Skanska.

När den vattendrivna sänk-borrhammaren lanserades i slutet av 1980-talet var det ingen som trodde på den.

Men LKAB satsade på skiv-rasbrytningen som krävde upp

till 50 meter långa borrhål. Då behövdes den vattendrivna sänkborrhammaren som bor-rade rakare än andra borrar. Det var orsaken till att borren böjade användas.

Uppfinningen utvecklades och tack vare att Wassarabor-ren kunde testas i LKAB:s gru-vor så skedde förfiningar som innebar att den norrbottniska borren nu är spridd över hela världen i många stora projekt där en borr med hög pre-standa och säkerhet är nöd-vändig.

MARITHA MOSSBERG

LKAB:s wassarateknik behövs när det skall borras med tyst, miljövänlig precision. För operatören Paul Jahn är det trångt utrymme att arbeta på.

Wassaraborren i arbete.

Skarpa tester inom LKAB

8 | LKAB f ramt id Maj 2011 Maj 2011 LKAB f ramt id | 9

kIruNaLisen Hållberg är kirunatjejen som tar fajten för Lkab i hock-eyrinken. Nyligen var hon och lagkompisarna i team Lkab Luleå HF i Stockholm för att göra upp om Stålbucklan 2011.

– Vi kom sist så för laget gick det inte så bra, men för mig gick det helt okej, konstaterar 15-åriga Lisen Hållberg som har spelat hockey sedan fem-årsåldern.

– Hockey är fart och fläkt. Det händer saker hela tiden. Det är därför jag gillar det.

LaNdSLaget är dröMMeNHockeysagan började med att Lisen följde med sin storebror på träningarna. I dag tränar Lisen med Kiruna IF:s lag poj-kar A1. Men vad som händer till hösten är oklart. Lisen Hållberg väljer mellan gym-nasiestudier och hockeyspel i Luleå eller Linköping. Men den stora drömmen ligger längre fram än så.

– Jag vill komma med i landslaget och spela i OS, sä-ger hon och förklarar varför:

– Där är det mediala intres-set stort och det är viktigt att visa att det går att spela hock-ey fast man är tjej. Har man bara intresset så är allt möj-ligt. Titta på mig - jag tränar med killarna och det visar väl att vill man så går det.

öka tekNIkINtreSSet240 tjejer från 12 lag deltog i Stålbucklan som är en av Sveriges största hockeycuper för tjejer mellan 14 och 16 år. Cupen sponsras av svensk stålindustri i syfte att öka teknikintresset hos flickor, att välkomna fler kvinnor till stålföretagen samt att stödja tjejhockeyn genom att låta lag från hela Sverige möta var-andra. LKAB är en av cupens sponsorer.

ÅSA POROMAA

Landslaget är målet för Hållberg

Hållbergs hockeydrömmar lever ännu. Foto: Roger Schederin

Ingrid på Långa Raden blir den sista som lämnar husetMaLMbergetIngrid eriksson bor på Långa raden 1 i ett hus som byggdes 1909. Hon blir den sista som lämnar huset nästa år. Nästa sommar hamnar huset innanför Lkab:s deformationszon när det nya staketet 2012 dras om genom bolagsområdet.

Ingrid och hennes familj flyt-tade in i huset 1966. Sedan dess har hon inte tillåtit re-novering av huset. Det är hon stolt över.

– Huset är intakt sedan åt-minstone 60-talet, kanske se-dan ännu längre. Vi fick målat och tapetserat när vi flyttade in, inget annat. Allt är intakt som det var, säger hon.

rIktIg JordkäLLareKöket andas 40-tal med dörr-beslag, handtag diskbänk och arbetsbänkar. Spisen och ky-len har bytts. Men det stora skafferiet som man går in i är samma som det alltid varit. Skafferiet har ett eget fönster som ger ljus på hyllorna. En dörr leder ned till källarplanet där en riktig jordkällare finns.

Lägenheten är stor, hela 153 kvm. På nedre plan finns hall, kök och vardagsrum. På övre plan finns sovrummen. En detalj: i badrummet har det ursprungliga vita kaklet bytts mot plastmattor. 60-tal.

Långa Raden består av fyra hus som vid en hastig blick ser likadana ut. Ett femte hus hör till Bolagsvägen, men har redan hamnat innanför sta-ketet. Efter en stund ser man att inget hus är exakt likadant som de andra. De skiljer sig åt i detaljer och t ex takens utformning. Skillnader och likheter ger takt och harmo-ni i gatubilden, snöklädd om vintern och inbäddad i gröna björkar om sommaren.

tJäNSteboStäderLånga Raden byggdes som tjänstebostäder när förra se-klet var ungt. I varje hus finns två lägenheter. Husen kommer att bli 107 år gamla på denna plats, i alla fall som bebodda.

– När gruvbrytningen när-mar sig kan de inte stå kvar på den här platsen. De är av tim-

mer, gott virke. Det är möjligt att plocka ned och sätta upp husen igen. LKAB har ännu inte bestämt hur vi gör. Vi har flera möjligheter, säger Karl Wikström som arbetar med samhällsomvandlingen vid LKAB i Malmberget.

FLyttade IN 1966Ingrid Eriksson flyttade in med sin familj 1966, maken som var skyddsingenjör och chef vid LKAB, och dottern som föddes 1964 i ett annat hus i Malmberget.

– På den tiden var här liv och rörelse. Det fanns många barn, och vi umgicks alla med varan-dra. Ibland var det stora fester. Det fanns en egen matvarubu-tik på området, i Skånebacken, berättar Ingrid Eriksson.

Ingrid visar balkongen på övervåningen. Utsikten uppi-från Långa Raden är fantas-tisk. I fonden ligger Dundret, solbelyst på förmiddagarna.

Hon har ännu inte hittat någon ny bostad, men hon räknar med att flytta inom ett år. Flyttbestyren har redan börjat. Hon har plockat fram allt ur garderober och skåp och börjat sortera och lägga i kartonger. 45 år av hennes liv skall sorteras ned i lådorna, det som skall sparas.

– Jag har ställt mig i kö hos HSB. De bygger nytt nere i Gällivare, i Laestadiusparken. En gång var det här centralt. Nu är det nya tider. Dessutom kommer jag närmare barn och barnbarn, säger hon.

MAURITZ MAGNUSSON

FAKTA:

Fakta oM FLytteN 2012: Printzsköldmalmens förlängning sträcker sig under en del av Bolagsvägen. I slutskedet berörs 50 familjer av en utökad deformationszon, som gör att staketet måste flyttas 1 juli 2012 när malmbrytningen utvidgas. De berörda har förtur till ny bostad inom FAB:s bestånd. Av de 50 har 30 redan fått ny bostad t ex inom FAB, i de nya bostäderna på Bäckåsen eller på annat håll. 20 familjer eller enskilda boende återstår, men kommer att få ett erbjudande under det kommande året. Antalet motsvarar ungefär omsättningen på lägenheter inom FAB:s bestånd i kommunen under ett år.

FLyttkedJa SoM FuNkar: ”Eva” och hennes sambo ”Johan” är två av många ung-domar som sökt efter hus i Malmberget. De bor på Kilen, östra Malmberget. När ett par på Mosebacke i vår flyttar in på Bäckåsen, köpte ”Eva och Johan” deras hus. De sade upp lägenheten, en 2:a, på Kilen. Inom 2 timmar hade FAB en ny hyresgäst till lägenheten. Den nye hyresgästen kommer från Elevhemsområdet, som också töms på boende för utvidgad brytning av Fabianmalmen. Flyttkedjan visar att den nya lägenheten på Bäckåsen gav upphov till omflyttningar i tre andra lägenheter.

Ingrid är stolt över sitt gamla hus.

Nästa år måste Ingrid Eriksson lämna huset efter 46 år. Foto: Mauritz Magnusson

vad HäNder HoS dIg uNder 2011?

KArI LAuKKANeN, vd Minelco oy, Finland– 2010 var ett mycket bra år både vad gäller produktion och försäljning av glimmer-produkter och vår plan är att överträffa detta i år. Våra viktigaste satsningar blir att öka försäljningen av våra mer finkorniga produkter. En lagerbyggnad och föräd-ling av ännu finkornigare produkter finns med i våra investeringsplaner.

YVoNNe DIrKeN, vd Minelco BV Nederländerna– Som ett led i införandet av ett miljöledningssystem under 2010 certifierades Minelco BV enligt ISO14001 i februari i år. Vi fortsätter att fokusera på miljöarbetet och vi har investerat i ut-rustning för att kontrollera och minimera damning och energiförbrukning.Vi forstätter att utveckla vårt säkerhetsarbete och sä-kerhetsrundor ingår nu som en del av arbetet för att före-bygga olyckor.

jANe PottS, ekonomichef Minelco Ltd, england– Ett flertal investeringar planeras för 2011 som inklu-derar byggnation av ett lager och en ny processanlägg-ning som möjliggör förbätt-rad effektivitet och tillväxt för ett av våra viktigaste af-färsområden. Program för ständiga förbättringar for-sätter vid alla produktions-enheter. Vi kommer också införa mätning av klimatpå-verkan som ett resultat av en ny lagstiftning i Storbritan-nien som syftar till förbätt-rad energieffektivisering.

LuLeå14 år, 40 miljarder i investe-ringar, sex statsråd och fyra vd:ar. Men nu tackar ordförande björn Sprängare för sig. – Han har varit ett före-döme, slog finansmarknads-minister peter Norman fast på Lkab:s årsstämma.

– Man blir nästan rörd över så fina ord. Det är med vemod jag lämnar uppdraget. Det har va-rit fantastiskt roligt att jobba i det här gänget, men allt har ett slut, säger Björn Sprängare till LKAB Framtid. Peter Norman anmärkte i sitt tacktal att många LKAB-

”Exemplarisk, framsynt, musikalisk och folkkär”

Björn Sprängare hann med inves-teringar för 40 miljarder under sina 14 år. Foto: Fredric Alm

anställda i gruvorna lyste upp när de såg Björns ansikte vid ett besök.

FoLkkär– Du är stockholmaren som nästan blivit folkkär i Malm-fälten, sade Peter Norman. Det är inte utan att Björn Sprängare har en lång ”merit-lista” inom LKAB. – Tja, jag har varit ordfö-rande under sex ministrar och suttit med fyra vd:ar. Av dem har jag rekryterat de tre senaste. Jag började 1997 med Carl Ameln som vd. Under min tid har vi i LKAB:s styrel-se fattat investeringsbeslut för 40 miljarder kr, säger Björn. LKAB Framtid ställer frågan om han aldrig varit byxis för så stora belopp:

INveSterade 40 MILJarder– Nej, vi hade inget val. LKAB idag vilar på dessa strategiska investeringsbeslut och till-

växtplanen LKAB 37. Alla in-vesteringar är självfinansiera-de. Vi har inte lånat ett öre till dem, säger Björn Sprängare. WaHLStröM & SuNdStröMBjörn Sprängare rekryterades ursprungligen av Björn Wahl-ström och tillhörde en tid den s k ”Björnligan”. Därefter arbe-tade han som koncernchef i MoDo och i Trygg Hansa.

Sex ministrar, fyra vd:ar och 40 miljarder

– Sedan arbetade jag några år som ståthållare för kungen. Då ringde dåvarande industri-ministern Anders Sundström och frågade om jag inte ville ta ordförandejobbet i LKAB. Det är jag glad för, ett av mina roligaste uppdrag.

tuFF Start– Men det var tufft i början. Förra seklet slutade med ned-gång och det nya började med IT-kris. 1999 gjorde vi t o m förlust. Vändningen kom 2002 med Kinas intåg på mark-naden, och då tog vi snabbt de nya strategiska besluten. Sedan dess har utvecklingen varit lysande med ett kort av-brott 2008-2009, säger Björn. – LKAB:s framtid kommer att fortsätta vara stark. Vi har kunskapen, produkterna och efterfrågan, säger Björn Sprängare.

MAURITZ MAGNUSSON

Sprängare hedrades på LKAB:s årsstämma den 27 april. Foto: Fredric Alm

NarvIkbogserbåtarna i Narvik har haft full rusch under april. en lång rad fartyg har legat i väntan på lastning.

Normalt finns tre bogserbå-tar – Rombak, Rallaren och nu Anna Rebecka som ersätter Svarta Bjørn.

Rallaren är på varv i Svolvær. Därför går Rombak, Anna Rebecka och Svarta Bjørn som bogserare nu.

Vårrusch i skeppningenBeroende av malmfartygens

storlek används två eller tre bogserbåtar för att dra in de väntande malmbåtarna till kaj och lastning.

Skeppslastaren i Narvik rå-kade i mars ut för ett stopp se-dan sprickbildning upptäckts. Reparationen tog två veckor. Under tiden samlades ett an-tal väntande malmbåtar på kö och bogserarna fick jobba hårt innan kön hunnit avverkas.

MAURITZ MAGNUSSON Malmbåtar i väntan på last från LKAB. Foto: Rune Dahl

10 | LKAB f ramt id Maj 2011 Maj 2011 LKAB f ramt id | 11

gå in på www. lkabframtid.com

och tävla.

Den 27 april summerade LKAB verksamhetsåret 2010. Ett rekordår som ger en bra grund för tillväxtresan mot 37 miljoner ton. I detta nummer får du följa med på årsstämman som hölls på i ljusgården på Luleå tekniska universitet, du får läsa om Wassaras unika borrsystem och om halverade vibrationer i Malmberget.

Lkab:s årsstämma den 27 april på Luleå tekniska universitet var både välbesökt och välbevakad i medierna. rekordresultatet intogs tillsammans med Simon Laitis välsmakande läckerheter.

Fråga 1. vad är HeMLIgHeteN bakoM de reduCerade vIbratIoNerNa I MaLMberget?1. En ny borrteknik X. En ny sprängteknik 2. En ny lastteknik

Fråga 2. vad drIvS WaSSaraS uNIka borrSySteM Med?1. Olja X. Luft 2. Vatten

Fråga 3. När öppNar Lkab SItt INForMatIoNSkoNtor I kIruNa?1. 26 maj X. 27 maj 2. 28 maj

Fråga 4. Hur MåNga kILo LyFte åretS Lkab -StIpeNdIat NINa erIkSSoN När HoN vaNN JuNIor-vM I bäNkpreSS?1. 120,5 kg X. 102,5 kg 2. 112.5 kg

Fråga 5. Hur MåNga toN FärdIga JärNMaLMSprodukter Har Lkab Levererat HIttILLS I år?1. 5,6 mt X. 7,6 mt 2. 6,6 mt

VINN

ÄVENTYRS-

RYGGSÄCK

Foto

: Fre

dri

c A

lm

rätt svar i förra numret var 1, 1, X, X, 2, vinnare blev anders borin från gällivare som vinner en fin och praktisk ryggsäck.

Musik och muskler prisas GrAttIS… …Nina eriksson, 22 år, världsmästare i bänkpress, som är LKAB:s idrottsstipendiat i år! – Tusen tack och tack även till alla som har nominerat mig, det värmer! Vad ska du göra med de 50 000 kronorna? – Det har jag inte bestämt ännu, men det är välkommet. Det blir många, långa resor då jag tävlar så lite av pengarna går nog till det. Världsmästare, årets kirunabo, LKAB-stipendiat… du har fått många fina utmärkelser den senaste tiden! – Ja, det är kul. Det verkar som att det jag har gjort uppskattas. Vad är ditt nästa mål? – Just nu laddar jag till nästa VM, det är fem veckor kvar. Jag har tränat hårt, men då ser det också lite tuffare ut på papperet i år. Jag kommer att tävla i 52-kilos klassen. Mitt stora mål är att en dag lyfta 120 kilo, men då gäller det att ligga i. Det är en bit kvar. Hur länge har du tränat bänkpress? Varför just bänkpress? – Jag började med bänkpress för 3,5 år sedan. Då visste jag inte ens att sporten fanns. En bekant till mig tränade och en dag följde jag med. Jag är ensam tjej här i Kiruna och tränar enbart mot killar. Det är ingenting jag störs av men det hade varit ro-ligare om vi var fler tjejer. Styr-kelyft är en ganska okänd sport. Många tänker att man ska se stor och konstig ut för att hålla på med sporten. Så är det inte. Vad gör du när du inte tränar för att bli starkare? – Nästan all tid går åt till att träna. Utöver det umgås jag med vänner och familj.

GrAttIS… …Willy clay Band, svenskt countryband från Kiruna, som är LKAB:s kulturstipendiat i år! – Tack! Vi är fantastiskt glada. Det är alltid speciellt att bli upp-märksammad för det jobb man gör. Det är en stor ära att få det här erkännandet från LKAB som är Kirunas livsnerv och att no-mineringarna dessutom kommer inifrån företaget, säger Björn Pettersson.Vad ska ni göra för de 50 000 kronorna? – Pengarna kommer att användas till allt arbete som ligger bakom spelningar och skivsläpp, det man inte får betalt för. Bak-om fasaden pågår ett intensivt arbete med att skriva texter och producera musik, något som vi ägnar 95 procent av tiden till. Därför är det en lättnad att få ett sådant här bidrag. Det här är inte ett arbete där man får betalt från åtta till fem.Det har varit tyst om Willy clay Band ett tag, vad gör ni just nu? – Vi släppte vår senaste skiva, Blue, hösten 2009. Efter det gav vi oss ut på turné. Vi turnerade fram till hösten 2010. Det var en intensiv tid. Nu har vi haft paus i ett halvår. Har ni någon ny skiva på gång? – Inte just nu, men vår för-hoppning är att en ny skiva ska komma ut så småningom. Blir det turné och festivaler till sommaren? – Nej, den här sommaren har Willy Clay Band semester. Vi gör inga spelningar i sommar. Reine (bandmedlem) kommer att vara i Australien i två må-nader.

Namn: Willy Clay BandBandmedlemmar: Tony Björ-kenvall, Fredrik Elenius, Örjan Mäki, Björn Pettersson och Reine TuoremaaBakgrund: Willy Clay Band är countrybandet från Kiruna som bildades 2003. Deras debut-platta Rebecca Drive spelades in i Nashville och bandet krönte stora framgångar såväl nationellt som internationellt. Hösten 2009 släppte de sin andra skiva Blue. Aktuella: LKAB:s kulturstipen-diat 2011.

1959 började avtäckningen av jord- lagret ovanpå Leveäniemimalmen i Svap-pavaara gruvfält. Som ett led i undersökningsprogrammet blot-tades under detta år de tunnaste delarna av jordlagret där man visste att malmen låg. För att kunna genomföra avtäckning och provtagningsprogram tvingades man dränera myrarna som täck-te ytan från vatten. På bilden syns en dräneringskanal med Svap-pavaara by i bakgrunden. Leveäniemigruvan öppnades sedan 1964. Den drevs som dag-brott fram till 1982 då gruvan i Svappavaara stängdes i samband med gruvkrisen. Under gruvepoken byggde LKAB ett stort pel-letsverk i Svappavaara, som sedan gruvan stängts fick sitt rågods från Kiruna. Leveäniemigruvan har vattenfyllts under åren utan gruvdrift. Vattendjupet är 84 meter eller mer än 21 miljoner kubikmeter vatten. Dagbrottets djup är 110 m. LKAB har ansökt om miljötill-stånd för att få tömma gruvan på vatten.

DÅ var det 1959 – malmen i Leveäniemigruvan skulle blottläggas för provtagning. Stora myrar måste dräneras på vatten. I bakgrunden Svappavaara by.

Björn Pettersson, representant från Willy Clay Band, och Nina Eriksson fick motta utmärkelserna av LKAB:s vd Lars-Eric Aaro. Foto: Fredric Alm

LuLeåLars-åke Helgesson är fiska-resonen från bohuslän som blivit Lkab:s nya ordförande. efter 11 år har han ”kvalat in” och utsågs på stämman av Lkab:s ägare staten. Nu blir han ordförande fram till den extra stämman som ska hål-las senare under 2011, då ny ordförande ska väljas.

– Jag började år 2000 i styrel-sen så det här är 11:e året. Jag är jätteglad över uppdraget. LKAB är ett otroligt bra och lönsamt företag. Jag skall göra mitt bästa så länge jag har för-troendet, säger han. Lars-Åke Helgesson växte upp med fisket i Bohuslän men valde att studera till ci-vilekonom i Göteborg. Sedan hamnade han i Stockholm och arbetade för Bonniers i 10 år och lika länge som koncern-chef i Haldex. Därefter var han koncernchef i Stora Enso innan han började med styrel-seuppdrag och kom till LKAB.

väL INSattLars-Åke Helgesson är väl in-satt i LKAB med sin långa er-farenhet och har del i LKAB:s tunga investeringsbeslut. – Investeringarna har varit helt rätt. Nu har vi gjort inves-teringar för 15-20 år framåt. Samtidigt har vi i styrelsen gjort undersökningar och fört diskussioner om vad som kan komma bortom den horison-ten, säger han.

INgeN deFeNSIv– Man kan inte bygga ett före-tag med defensiv. Då kör alla andra om. Forskare har väckt frågan om LKAB borde bli ett större internationellt gruvföretag för att hänga med en expanderan-de marknad. – Vi har analyserat frågan med en konsult. De sade att vi måste växa flerdubbelt utom-lands för att överleva. De hade fel. Vi är ett svenskt företag på en internationell marknad med mycket god lönsamhet och utveckling. Kunderna vill ha våra produkter. Vi ser inget behov av att fusionera med ut-ländska gruvbolag, säger Lars-Åke Helgesson.

MAURITZ MAGNUSSON

Fiskaresonen från Bohuslän som tar över ordförandeklubban i LKAB: – Våra investeringar är helt rätt.

Foto: Fredric Alm

Fiskaresonen blev Lkab:s nye ordförande

Stämmans koordinator Ove Köhler tillsammans med mästerkocken Simon Laiti.

LKAB:s marknadsdirektör Mar-kus Petäjäniemi och skidkungen Marcus Hellner jämförde namn.

Skidfenomenet Charlotte Kalla och Minelcos Ingela Olsson utbytte träningstips…

Vd Lars-Eric Aaro presenterade rekordresultatet 12,3 miljarder för 2010 inför fullsatt sal.

Rådiga herrar, Karl Petersen och Tommy Nyström.Lax, sikröra, kallrökt renstek… Förädlade lokala råvaror även här. Rekordstort intresse för LKAB:s stämma.

LKAB:s Karl Wikström och Göran Olovsson minglade. Medieintresset var stort.

Traineemöte. Martin Karlsson, Erik Hedborg, LKAB:s Åse Juhlin och Elin Önhult mötte studenterna.

Tillträdande ordförande Helges-son, Kockums Björn Widell mös med LKAB:s Per-Erik Lindvall.

LKAB:s ekonomidirektör Leif Boström tillsammans med LTU:s Pär Weihed, Jeanette Bergman Weihed, Christina Wanhainen och Cecilia Lund.

Länsstyrel-sen prövar kirunaavtalKIRUNA Den 21 februari klubbade kommunfullmäktige i Kiruna igenom detaljplanen och det civilrättsliga avtalet för Gruvstadspark del 1. Men än har varken plan eller avtal vunnit laga kraft. Länsstyrelsen har beslutat att pröva kommunens beslut att anta detaljplanen, vilket man har möjlighet till enligt plan- och bygglagen. Det inne-bär i sin tur att inte heller det civilrättsliga avtalet har vun-nit laga kraft.

ÅSA POROMAA

Foto: Fredric Alm

Namn: Nina ErikssonÅlder: 22 årBor: KirunaBakgrund: Tog guld i bänkpress på junior-VM i Texas 2010. Nina lyfte 102,5 kilo i damjuniorernas 56-kilosklass, ett lyft som inne-bar svenskt rekord. I januari i år utsågs hon till årets kirunabo. Tävlar för Kiruna atletklubb. Aktuell: LKAB:s idrottsstipen-diat 2011.

KIRUNA Den infekterade frå-gan om sjukvården i Kiruna har föranlett många utspel och opinionsyttringar. Nu vill landstingsledningen föra sam-tal med näringslivet i Kiruna.

– LKAB:s engagemang i sjuk-vårdsfrågan i Kiruna handlar om att söka säkerställa att det finns en funktion på plats som tillser att inte ett enda liv ska behöva spillas i onödan, på grund av för lång transporttid, säger Anders Kitok, som är bolagets talesperson i frågan.

– Vi ser fram emot en kon-struktiv dialog med landsting-et. Det borde finnas lösningar som alla parter kan vara till-freds med. Malmfälten är en expansiv region, och tillgång till rätt kompetens i en akut situation är en viktig pusselbit i våra verksamhetsorters att-raktionskraft, avslutar Kitok.

Samtal om sjukvård

5SNABBA

FAKTA:

Namn: Peter NormanÅlder: 52 årFamilj: Fru och fyra barn i olika åldrarBor: Stockholms innerstadBakgrund (utbildning/jobb): Studier i ekonomi vid Stockholms univer-sitet. Har tidigare bl.a. arbetat som vd för Sjunde AP-fonden, vd för Alfred Berg Transferator, och Chef för penning- och va-lutapolitiska avdelningen vid Sveriges Riksbank.

1. du beSökte Lkab I kIruNa I JaNuarI oCH äveN årSStäMMaN 27 aprIL. vad tog du Med dIg För HuvudINtryCk?– Det är ett mycket fint och välskött bolag som har stor betydelse för både regionen och riket i stort. Inte minst för de arbetstillfällen som gruvbryt-ningen ger. LKAB är ett av flaggskep-pen i den statliga bolagsportföljen. – Det var intressant att åka ner i gruvan och få en bild av hur järn-malmsbrytning fungerar i praktiken. Sedan njuter jag dessutom mycket av att vistas norrut. Det är en fantastisk natur i Kiruna. 2. vILka erFareNHeter Har du SoM kaN vara bra I StyrNINgeN av Lkab?– Jag har nytta av mina breda, långa erfarenhet av att arbeta både statligt och i det privata näringslivet. När jag tog det här jobbet var jag vd för Sjunde AP-fonden sedan tio år. Där arbetade jag mycket med hållbar-hetsfrågor, något som jag har i fokus även nu. 3. vad Ser du SoM dIN vIktIgaSte uppgIFt SoM MINISter Med aNSvar För de StatLIga FöretageN?

peter Norman, Finansmarknadsminister, med ansvar för de statliga bolagen

– Staten är Sveriges största företagsä-gare, och ska vara en ansvarstagande och professionell ägare. De statliga företagen ska vara goda föredömen. I detta ligger, förutom att få avkast-ning på skattebetalarnas pengar, att driva frågor kring socialt ansvars-tagande och hållbar utveckling. Alla ägare är ansvariga för detta, men sta-ten och våra statligt ägda företag ska inta en ledande roll. I detta ligger att ta initiativ och föregå med gott ex-empel. Detta är ett långsiktigt arbete där fokus ligger på kontinuerlig för-bättring. Det är viktiga frågor som jag även arbetade med när jag var vd för sjunde AP-fonden.

4. vad är SvåraSt?– Det tog ett tag att sätta sig in i bo-lagsportföljen. Det handlar om drygt 50 statliga företag. Men nu har jag blivit ordentligt varm i kläderna.

5. vad gör du När du vILL koppLa av?– Jag umgås med familjen och kopp-lar gärna av genom att gå i skogen och plocka svamp.

12 | LKAB f ramt id Maj 2011

Forts från sid 1 Marknadsläget innebär också att LKAB sedan hös-ten 2009 konstant ligger och producerar och leve-rerar på nivåer som innebär rekord eller näst intill rekord. Det ställer oerhörda krav på alla inblanda-de, såväl människor som materiel. Men även utom-stående faktorer ger oss ibland oanade svårigheter. Så har det varit i vinter. Svårt isläge i Botten-viken, laviner längs Malmbanan och hårt väder i Narvik som försvårat reparationsarbetet av skeppslastaren nyligen. Sammantaget betyder

detta att vi levererat mindre än planerat hittills i år. Men, våra lager är välfyllda och produktionen i gruvor och verk går mycket bra. Kan vi slippa fler oförutsedda störningar kommer vi att vara ikapp om ett par månader, och det bäddar för ännu ett gott år för LKAB.

HUR GÅR DET FÖR LKAB?

arbetSMILJöantal olycksfall med frånvaro

LeveraNSerI miljoner ton

kvaLItetk-värde för 2011 ack mars: 97,4% och 2010 ack mars: 92,9%

97,4%

2010 2011

Totalt 2010 Ackumulerat 2010 Ackumulerat 2011

www.lkabframtid.com

tryCkerI Tryck i Norrbotten ABUpplaga 20 000 exemplar

teLeFoN Växel0980-710 00

poStadreSS LKAB, LKAB Framtid981 86 Kiruna

koNCerNeN LKABwww.lkab.com

Nästa nummerav Lkab Framtidkommer 27 maj!

aNSvarIg utgIvare Lotta Fogdelotta.fogde@lkab.com

Jan

Antal

1211109876543210

2010 2011

Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

LEVERANSER Miljoner ton

30

25

20

15

10

5

0

7,6

26,0

8,2

Mer information om tjänsterna, placeringsort, sista ansökningsdatum och ansökningsformulär

hittar du på www.lkab.com

Söker:

”De statliga företagen ska vara goda föredömen”

redaktIoN Johanna Fogman: johanna.fogman@lkab.comKajsa Lindmark: kajsa.lindmark@lkab.comMauritz Magnusson: mauritz.magnusson@lkab.comMaritha Mossberg: maritha.mossberg@lkab.comÅsa Poromaa: asa.poromaa@lkab.comUlrika Westerberg: ulrika.westerberg@lkab.com

produktIoN Vinter: info@vintermail.se

Administratör, Malmberget Utvecklingsingenjör materialteknik,

Kiruna Automationstekniker till förädlingsverken

i Malmberget Projektledare till Mining Infrastruktur

Brand, Besiktning och Bevakning Samordnare/Receptionist, Luleå Underhållsingenjör PLMTAB till Kiruna

Foto: Fredric Alm

Lars-eric aaro, vd och koncernchef