Fredag 27 maj 2016 - nr 29Lösnummer 30 kr

För dig som vill förändra världen #67tidningensyre.se

GLÖD Under ytan: Göran Dahl om Frankfurtskolan • Hannah Lemoine vill se barnböcker för alla RADAR Ja till värdlandsavtal • Unga gröna innovationer • Svårt att enas om mål för renare luft ENERGI I blickfånget: Lokal förening fick liv i döende by • Kultur med Nike: Gatukonst • Korsord

När gruvan stängerNordöstra England står inför en oviss framtid • Zoom 12–19

”Olydiga medborga-re och politiker som trotsar makten är direkt avgörande för att både upprätta demokratier och för att bibehålla dem.”Lennart FernströmGlöd – Ledare

Nu även på tisdagar

tidningensyre.se/nummerSe sidorna 30-31

2

Demokrati kräver olydnad

Syre, Högbergsgatan 18, 116 20 Stockholm  • www.tidningensyre.se • redaktionen@tidningensyre.se • Prenumerationsärenden: prenumeration@tidningensyre.se och 08-845 033

Utgivare: Lennart Fernström • Redaktionschef: Benita Eklund • Redaktör: Malin Bergendal • Bildredaktör: Jan-Åke Eriksson  •   Redigering och redaktör: Sofia Härén • E-post: fornamn.efternamn@tidningensyre.se

Syre ges ut av Mediehuset Grönt och är på ledarplats frihetligt grön • ISSN: 2002-0570

Lennart Fernströmlennart.fernstrom@tidningensyre.se

Per Gahrtons sten-hårda kritik mot partipiskor och partikultur som tvingade riksdags-ledamöter att rösta mot sin övertygelse i boken Det behövs ett framtidsparti.

Samtidigt som den-na tidnings press-läggning så planerar regeringen besluta att Sverige ska ingå i Natos Stratcom.

Omslagsfoto: Klas Lundström

I veckan som gick genomfördes pro-tester på riksdagens läktare, mot värdlandsavtalet och mot Vattenfalls försäljning av de tyska kolgruvor-na. Bland annat hällde operasånga-

ren Samuel Jarrick ut röd färg som en symbol för alla liv som klimatförändringarna skördar. För två veckor sedan åkte hundratals svensk-ar till Tyskland och blockerade Vattenfalls kolbrytning tillsammans med tusentals andra aktivister. Samtidigt pågick andra protester utanför MPs kongress. Några hällde ut röd-färg som symbol för det blod som har spillts på grund av Natos framfart.

Utanför kongressen stod Femen-aktivisten och språkrörskandidaten Jenny Wenhammar, som sades vara en säkerhetsrisk och inte fick komma in. Antagligen på grund av sina icke- våldsaktioner i helt andra sammanhang. I samma veva tog Gustav Fridolin avstånd från ickevåldsaktionerna mot Vattenfallsgruvorna i Tyskland.

I riksdagen var det inte bara olydigt på läk-taren. När det väl blev omröstning gick fyra miljöpartister emot regeringens och MPs linje och röstade mot godkännandet av värdlands-avtalet och ytterligare fyra valde (?) att vara frånvarande. Något som fick ledande miljö-partister att gå i taket.

Partiets gruppledare i riksdagen, Maria Ferm, skrev i DN: ”Miljöpartiet står upp för ingångna överenskommelser. Vår riksdags-grupp har tagit ställning för propositionen om värdlandsstöd. Vi är en del av regeringen, vi är beredda att också fatta svåra beslut och vägvalet att vara med och ta ansvar i regering är djupt förankrat i partiet.”

Lennart Olsen, partistyrelseledamot och gam-mal tjänsteman i partiet, skrev angående DN-artikeln där de fyra deklarerade sin stånd-punkt och hur de tänkte rösta:

”Jag blev ärligt talat fly förbannad när jag såg er artikel i DN idag. Jag har inte läst den, för jag tycker det är så fruktansvärt osolida-riskt att bete sig på detta sätt.”

Uppsalas kommunal- och landstingsråd skrev i ett internt brev:

“Det finns inte plats för hur många viljor och åsikter som helst i vårt arbete som reger-ingsparti och i våra riksdagsledamöters arbe-te när Miljöpartiet sitter i regering. Riksdags-ledamöterna måste stötta våra partikamrater i regeringen, genom sitt sätt att rösta och ar-gumentera i riksdagen. (...) Rösta idag för värdlandsavtalet, enligt riksdagsgruppens be-slut!”

Valter Mutt är en av de fyra som röstade nej, och hans svar på angreppen var lika träffsä-kert som kort. ”Sveriges riksdag är inte kine-siska folkkongressen.” Det kan tyckas tillspet-sat, men det är faktiskt vad det handlar om. Demokrati kräver medborgare som både ifrå-gasätter och orkar gå emot makten. Vi behö-ver inte gå till Kina eller Nazityskland för att se vad rättning i leden och intolerans mot

oliktänkande innebär. Vi kan titta på formella demokratier som Ryssland och Turkiet. Län-der där oliktänkande både förföljs och dö-das. Allt för att upprätthålla det som ”majori-teten” i ”demokratisk ordning” kommit fram till.

På andra kanten, långt ifrån Putin, Er-doğan, Ferm och Olsen, har vi Rosa Parks, Martin Luther King, Mahatma Gandhi, suffra-getterna, den polska fackföreningen Solidari-tet, Greenpeace, plogbillarna och så vidare. En lista som tydligt visar på vikten av olydi-ga medborgare.

Idén att alla medlemmar i en organisation är skyldiga att finna sig i beslutet och fullföl-ja det, även om de själva personligen är emot, lanserades av Lenin i skriften Vad bör göras? under namnet demokratisk centralism. En term som sedan flitigt har använts av den auk-toritära vänstern.

Nu ska ingen tro att bara Miljöpartiet har anammat Lenins idéer om ”demokratisk cen-tralism”. Alla riksdagspartier arbetar efter i stort sett samma principer, det spelar ingen roll om de är socialister, konservativa, gröna eller liberaler. När det gäller organisering är det Lenin som gäller. Senast i onsdags blev två moderata riksdagsledamöter av med sina uppdrag på grund av att de hade gått emot sin partigrupp i en riksdagsomröstning.

Olydiga medborgare och politiker som trotsar makten och orättvisor är direkt avgö-rande för att både upprätta demokratier och för att bibehålla dem. Och de blir extra vikti-ga i tider då auktoritära bruna tankar blir allt-mer accepterade. Att några trotsar dem som med maktmedel försöker tvinga oss till lyd-nad och raka led är inte bara vackert, det är nödvändigt i en civilisation. Oavsett om makt-havarens redskap är en M- eller MP-märkt partipiska eller Nato-märkta kärnva-pen.

Miljömärkt trycksak 3041 0673

Lenin talar på Röda torget i Moskva. Demokratisk cen-tralism är en idé som lanserades av Lenin i skriften ”Vad bör göras?”. I dag anammar alla svenska riksdagspar-tier den organisationsidén.

Foto: AP

N/T

T

Redaktör: Lennart Fernström, lennart.fernstrom@tidningensyre.seGlöd Ledare

3

Kärnvapen är ett hot mot allt liv. Det vore ett ödesdigert miss-tag av Sverige att inte säkerställa att de aldrig finns, eller ens passerar inom vårt territorium. Steg för steg har Sverige närmat sig kärnvapenalliansen Nato. Det senaste och kanske mest betydelsefulla steget mot fullt medlemskap är det så kallade värdlandsavtal som alliansregeringen lät ÖB under-teckna 2014, tio dagar innan den avsattes av väljarna. (…)

Ett allvarligt problem med avtalet är att vi inte skyddar svenskt territorium mot kärnvapen. I paragraf 3.3 står: ”Detta samförståndsavtal är avsett att överensstämma med Natos doktrin och principer och utgör en övergripande över-enskommelse och struktur för värdlandsstöd”. Vi vet alla att kärnvapenavskräckning ingår som en central del i Natos doktrin, men detta kan omöjligen bli del av en feministisk ut-rikespolitik som syftar till total avveckling av alla kärnvapen.

Schlyter – Lillemets – Mutt – Amin

Miljöpartiets riksdagsledamöter Carl Schlyter, Annika Lillemets, Valter Mutt och Jabar Amin förklarar på DN debatt varför de går emot partiet och röstar nej till värdlandsavtalet Foto: Fredrik H

jerling, Henrik M

ontgomery/T

T, Johan Schiff

Redaktör: Lennart Fernström, lennart.fernstrom@tidningensyre.seGlödSidan tre

4

Fri forskning och teoribild-ning behövs i kampen för frigörelse, enligt den kritis-ka teorin, eller Frankfurtsko-lan. Göran Dahl berättar på veckans Under ytan om hur Frankfurtskolan växte fram och om en essä som visar hur Odysséen beskriver klass-samhället.

Historien om Odysseus speglar klassamhället

D en så kallade kritiska teorin blir jag aldrig kvitt som inspi-rationskälla och jag återvänder ofta till den när jag känner in-tellektuell tomhet och brist på

inspiration. Men vad menas då med ”kritisk teori”? Först ska jag försöka göra en lång his-toria kort, och därefter ta upp ett av de främ-sta verken inom denna teoriströmning.

InstitutetInstitut für Sozialforschung bildades 1923 i Frankfurt am Main och var löst knutet till uni-versitetet i samma stad. Fram till 1930 då Max Horkheimer blev direktör stod den för en ganska traditionell marxism. Men med Hork-heimer som rorsman betecknades Institutets forskning som ”materialistisk” och ”tvärve-tenskaplig” och Karl Marx kompletterades med andra inspirationskällor, inte minst Sig-mund Freud.

Kritisk teori eller ”Frankfurtskolan” är en samhällsvetenskaplig strömning som beto-nar att teoribildning och forskning bör ha en relevans för mänsklig praktik och strävan ef-ter frigörelse. Horkheimers programmatiska text från 1937 om traditionell och kritisk te-ori framhåller att den förra kännetecknas av deduktiv logik medan den senare har ambi-tionen att bidra till just praktisk frigörelse. Det bör även noteras att ”kritik” alltsedan Im-manuel Kant och G W F Hegel har en dubbel innebörd: dels en reflektion över den egna kunskapen, dels uppmärksammandet av det tvång som mänskligheten successivt påtving-ar sig själv, eller att en klass, herrarna, be-härskar en annan – slavarna.

Flytten till GenèveInstitutets tidskrift Zeitschrift für Sozial-forschung utkom med sitt första nummer 1932 och var själva Institutets centrum. Från 1939 fram till sitt sista nummer 1942 var den engelskspråkig – Studies in Philosophy and Social Science – och utgavs i New York City.

Horkheimer och hans gamle vän sedan tju-

gotalet Theodor W Adorno, Herbert Marcuse och Walter Benjamin med flera utgjorde den första generationen. Alla var judar och vän-sterintellektuella vilket fick dem att succes-sivt förstå att deras tid i Tyskland nalkades sitt slut. Redan 1930 förbereddes den första flytten genom starten av en avdelning i Ge-nève. 1933 flyttade Institutet till samma stad och 1934 till New York City. Horkheimer, Ad-orno och Marcuse drog vidare till Kalifornien 1941 och i exilmiljön där ingick bland andra Thomas Mann och Bertolt Brecht.

Efter kriget återvände Horkheimer och Ad-orno och en annan medarbetare (Friedrich Pollock) till Frankfurt och Institutet återupp-stod 1951.

Upplysningens didaktik”…över den fullständigt upplysta världen strålar samtidigt katastrofens segertecken”

Så lyder baksidestexten på den svenska översättningen av Horkheimer och Adornos bok Dialektik der Aufklärung och den fång-ar mycket väl bokens problematik: hur kun-de upplysningen slå om i barbari? De vill ing-alunda svika förnuftets möjligheter, men det gäller att ”upplysningen måste bringas till självmedvetande för att inte definitivt svika människorna.”

Dialektik der Aufklärung publicerades för första gången 1944 (med titeln Filosofiska fragment) och en reviderad upplaga utkom 1947. 1969 kom den i en ny utgåva, utan re-visioner. Den utkom i svensk översättning – Upplysningens dialektik – 1981 (Röda Bokför-laget). Boken, närmast en samling fragment som nedtecknades av Adornos fru Grethel, skrevs i Kalifornien 1942–1944 och är starkt präglad av deras flykt flykt från Europa, som alltmer kom att domineras av nazism, fascism och stalinism. Samt inte minst erfarenhe-ten av USA, där de erfor en för dem tidiga-re okänd konsumism, vulgaritet och ”kultur- industri”.

Marx spelade fortfarande en viktig roll i deras analyser (framför allt hans teori om hur allt mer underläggs en kapitalistisk lo-

Göran Dahl forskar bland annat om po-litiska ideologier, rörelser och regimer, europeisk och sydostasiatisk historia. Dessutom är han extern examinator vid danska universitet och har ett brinnande och aktivt intresse för bildkonst.

Foto: Privat

Redaktör: Lennart Fernström, lennart.fernstrom@tidningensyre.seGlöd Under ytan

5

gik under detta produktionssätts historia, att det kvantitativa överordnas det kvalitativa), men även framför allt Sigmund Freud och Friedrich Nietzsche kommer till tals.

Myt och upplysningDen inledande essän behandlar myt och upp-lysning både som en historisk rörelse och två sammanvävda fenomen. Historiskt sett går mänskligheten mot avmystifiering. Det mys-tiska är i början naturens obegriplighet och makt över människorna. Genom magi försö-ker man blidka naturens krafter och bemäs-tra den egna rädslan. Avmystifieringen tar ett viktigt steg i övervinnandet av animismen, tron på att naturen är besjälad. Och alltmer tappar världen sin mening.

Formler, regler, sannolikheter blir till en ny religion som tror sig ha lämnat det mytis-ka, idealet är ”det allförklarande systemet”. I detta system regerar talen, kvantiteten: ”Allt som inte kan upplösas i tal, i sista hand ta-let ett, blir för upplysningen villor och sken … Programmet blir oförändrat: bort med gu-dar och kvaliteter”. Freuds tankar ligger inte långt borta här: att det lustfyllda reduceras, allt mer underordnas realitetens tvång – själv-disciplinering och ett kuvande av den inre na-turen genom överjagets ofta sadistiska diktat.

När naturen blir objektEssän om kulturindustrin är kanske den mest välkända i boken. Det grundläggande är att kulturen och dess produkter antar varuform – att de börjat säljas på en marknad. Några ci-tat får spegla detta:

”För femtio kopparslantar ser man miljon-filmen, för tio får man tuggummit som har all världens rikedom bakom sig och genom sin avsättning förstärker denna rikedom”.

”Allt har värde bara i den mån man kan byta det mot något annat, inte i den mån det är något i sig självt”. Kort sagt, kulturen bör-jar präglas av likhet och utbytbarhet, under-hållning och förströelse.

Essän om Homeros epos Odysséen bild-ar en berättelse om den moderna borgerli-ga individens födelse. Odysséen handlar till det yttre om hur Odysseus och hans under-

ordnade mannar börjar en båtresa från Troja till hemmet i Itaka. Under resan stöter de på en rad utmaningar. Horkheimer och Adorno tar bland annat upp passagen om deras möte med sirenerna, och den utgör en bra illustra-tion av deras resonemang:

De kvinnliga sirenerna bor på en ö och sjunger locksånger. Problemet är att sånger-na är oemotståndliga och kommer att locka dem till ön och de kommer då att förbli där för evigt. Odysseus knep är att mannarna sät-ter vax i sina öron och han själv surras fast i båtens mast. På så sätt hör manskapet varken locktonerna eller den order som Odysseus ut-stöter om att de ska släppa honom fri och låta honom åka till ön.

”... pengar och kapital laddas med fantasiliknande egenska-per: kapital och pengar tros kunna arbeta, att de av egen kraft kan växa.”

Här skildras självdisciplinering, en me-kanism som får sin efterföljare i överjaget. ”Också Odysseus är ett offer: ett jag som är helt inriktat på självbehärskning”. Naturen (sirenernas sång) blir till ett rent objekt och föremål för ett passivt njutande.

Det instrumentella förnuftetOdysseus använder sig under resan av list och uppfinningsrikedom – som så småningom blir av stor betydelse i både den moderna ekono-min och politiken. ”Formeln för Odysseus list är att det frigjorda, instrumentella intellektet genom att resignerat böja sig för naturen ger naturen sitt och just därigenom lurar den.”

Episoden med sirenerna skildrar även en reproduktion av klassförhållandet: roddarna förblir proletärer, reduceras till arbetskraft och fråntagna möjligheten att njuta, i detta fall av sirenernas sång.

Här skildras det instrumentella förnuf-tets födelse: medlen är inget, målet allt. Med-an medlen kan diskuteras i ett moraliskt och etiskt sammanhang blir målet bortom kritik, samhällsvetenskaperna apar efter naturveten-

skaperna, det människorna har lärt sig genom behärskande och tämjande av naturen blir till rättesnören för behärskande av dem sinsemel-lan. Det yttersta uttrycket blir fascism.

Allt blir varorUpplysningens dialektik behandlar mycket mellan himmel och jord, men ett förhållan-de är genomgående: kvantitetens seger över det kvalitativa, mytologins återkomst i form av nya berättelser som i skenet av rationalitet förtrycker yttre och inre natur.

Det är lätt att se paralleller med Karl Marx skildring av hur varor, pengar och kapital lad-das med fantasiliknande egenskaper: kapi-tal och pengar tros kunna arbeta, att de av egen kraft kan växa. Varorna blir fler och fler både till sin art – arbetskraft, människokrop-par, nya uppfinningar – och sin kvantitet. Ja, till och med tanken och tänkandet blir varor: texter granskas och accepteras utifrån allt-mer strikt ekonomiska kalkyler, i takt med denna reduktion av det sant förnuftigas möj-ligheter stärks det oförnuftiga i form av gal-na fantasier, förföljelse, konspirationsteorier med mera. En upplysningens dialektik: ”På samma sätt som förbud alltid skapat en mark-nad för starkare gifter har portförbudet för teoretisk fantasi jämnat vägen för den politis-ka paranoian”.

För en gammal universitetsräv som under-tecknad låter detta alltför bekant: det som premieras i den högre utbildningens värld är mer ”ja” och ”jaha” än ”nej” och ”aha!”. Inom våra akademier ska det konkurreras precis som som på den ekonomiska mark-naden. Och det som inte passar in i de giv-na mallarna, det ”icke-identiska”, det värde-sätts inte.

Upplysningens dialektik kom att ha en stor betydelse för studentrevolten 1968 och den så kallade nya vänstern (i alla fall den anti-aukto-ritära delen), och arvet kom att förvaltas av en ny generation, även om man såg en stor dos av pessimism i författarnas övriga verk.

Boken kan också läsas som en varning för det bortträngdas återkomst (risken för nya former av totalitarism) och för risken av att vår planet ödeläggs.Göran Dahl

Bild: John W

illiam W

aterhouseRedaktör: Lennart Fernström, lennart.fernstrom@tidningensyre.se

GlödUnder ytan

Medan Odysseus står fastsurrad vid masten för att stå emot sirenernas sång kämpar roddarna vidare med tilltäppta öron.

6

Utnyttjade djur lever bakom stängda dörrarDEBATT Paul McCartney har en gång sagt att om slakterier hade glasväggar skulle alla vara vegetarianer. Det är kanske inte helt sant, många övergrepp och grymheter på-går i världen trots att vi väl känner till dem. Både personlig och politisk vilja kan saknas för att ta tag i frågor trots att det är utbred-da samhällsproblem. En sådan fråga är vår köttkonsumtion.

Många delar av vårt djurutnyttjande sker i det fördolda. När såg du senast en höna el-ler en gris på bete? Hisnande 100 miljoner djur slaktas i Sverige varje år, det är 200 djur i minuten. Det är svårt att greppa. Men det är ganska lätt att förstå att de här dju-ren inte lever ett mysigt liv på en småskalig bondgård, även om det fortfarande ser ut så på reklambilderna.

Som vegan får jag ibland frågan om vad som ska hända med alla djur om vi inte äter dem, vart de skulle ta vägen. Ibland sarkastiskt men ibland helt allvarligt. Det tyder på en låg kunskap om dagens djurindustrier. För det enkla svaret är att de djur vi äter finns i ett stort antal endast för att vi föder och äter upp dem. Majoriteten av djuren som föds upp för matproduktion hålls inomhus hela livet. De har för länge sedan förlorat sin plats i något som skulle kunna kallas ett ”naturligt ekosystem” och tillför inte något till den ”svenska floran” och de öppna land-skap som det ofta vurmas för när vi pratar

till exempel betesdjur. Faktum är att så gott som all mark som används av djurindustrin är åkrar, ofta monokulturer, som inte har mycket med biologisk mångfald att göra.

Djurens rätt har bevakat utvecklingen på vego- fronten under många år och kan konstate-ra att det vegetariska och veganska utbudet har ökat explosionsartat. Det har aldrig va-rit så lätt, gott och roligt att välja vego. Det här gör att många fler kan komma med i den gröna vågen!

Det är inte bara köttet som är ett pro-blem. Det djuren får utstå i ägg- och mjölk- industrin är lika illa om inte värre. Endast var tredje svensk känner till det verkliga pri-set för ett vanligt ägg, alltså det som betalas av djuren.

Endast 33 procent av svenskarna (Djurens rätt/Cint2015) känner till att varannan kyck-ling i äggindustrin dödas. På ett sätt är det inte konstigt, det här är knappast något som äggindustrin kommunicerar ut. Bakgrun-den är att varannan kyckling som kläcks är en tuppkyckling och då de inte kan lägga ägg är de värdelösa i äggindustrin. Ett dygn gamla sorteras de bort och gasas ihjäl. Till skillnad från de kycklingar som föds upp för kött och som avlats för att växa extremt snabbt, anses dessa tuppkycklingar inte lön-samma att föda upp.

Mjölken då? Jag hör ofta påståendet ”kor-

Bara kycklingar av honkön växer upp till värphönor. Tuppkycklingarna dödas strax efter kläckningen.

Fot

o: G

unna

r Lun

dmar

k/S

vD/T

T

na måste ju mjölkas”. En ko, precis som alla andra däggdjur, producerar mjölk för att hon föder en kalv. I mjölkindustrin tas kal-ven ifrån henne efter bara några dagar för att vi ska få dricka mjölken istället. Det här upprepas ungefär en gång om året tills kon är utsliten och inte längre kan hålla den pro-duktionstakt som krävs för att vara ekono-miskt lönsam i mjölkindustrin. Under de här åren står hon till största delen inom-hus och lider ofta av juverinflammation och onda klövar.

Vi som konsumenter får inte den här infor-mationen av kött- och mjölkproducenterna, vi måste själva titta in bakom djurindustri-ernas stängda dörrar för att göra ett medve-tet val.

Alla har vi olika ingångar och förutsätt-ningar, så jag vill utmana dig som läser att utgå från dig själv och se över din konsum-tion av animaliska produkter. Vad kan du välja bort? Vad kan du hitta istället? Djurens rätt lanserade 1 maj en kampanj med nam-net #Vegomaj där vi bjuder in till att testa på vego med oss under en månad. Du får tips, inspiration och förebilder. Häng med du också!

Våga välja nytt, våga öppna ögonen för en industri som gärna gömmer sig bakom stängda dörrar!Camilla Björkbomförbundsordförande för Djurens rätt

Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.seGlöd Debatt

7

Tomtar och troll i MP-skogenDEBATT Blod flödar ner för trapporna. Så ska den röda färgen i alla fall tolkas enligt avsändaren Kommunistiska Partiet, som för första gången besöker Miljöpartiets kon-gress med flygbladen i högsta hugg. Men det är inte menat som ett hot, utan som en påminnelse om vad som väntar om Sveri-ge överger den neutralitet som tjänat oss så väl, till exempel under andra världskriget då vi höll järngruvorna och soldattågen igång för att skydda våra egna från kriget.

Flygbladen uppmanar till neutralitet och nedrustning, vilket förstås ger bra eko i ett parti med rötter i fredsrörelsen, även om ett färgstänkande kommunistparti kanske inte är den mest förtroendeingivande käl-lan. Men det finns mer subtila kanaler, så-som dom sajter vars artiklar om elallergi och cancerbekämpande rabarber lätt slår rot i den djupgröna jordmånen. Dessa läses och delas friskt i grupper med höga halter MP-medlemmar, och när artiklarna om eko-logisk odling och bekämpningsmedel var-vas med USA-kritik och Putin-apologetism så glider dom friktionsfritt in i ett samman-hang där Irak-invasionen och tortyrskanda-lerna redan demoniserat Nato.

Ilskan mot värdlandsavtalet blandar sig in med besvikelsen över flyktingpolitiken och kolfälten. Kören som skanderar att partiet sålt sin själ får ännu en stämma, vid sidan om EU-kritiken, Förbifarten och medbor-garlönen. Men vem sjunger? Som Mathias Wåg visade i Syre #2 så finns det en kontakt- yta mellan det djupgröna och det mörkbru-na, bland annat när det gäller bankkritiken, ett område där den nyfikne internetläsaren aldrig är längre än ett musklick bort från antisemitiska konspirationsteorier och hat-sajter.

Det putinska inflytandet är redan stort inom europeisk extremhöger; kanske har desinformationen nu vandrat över till mer harmlösa grupper och sajter som annars

mest bekymrar sig över superbroccoli och narkolepsivaccin?

Newsvoice.se, en sajt som trots sin kli-matskepticism delar en skribent med Miljö-magasinet och delas flitigt av MP-gräsrötter runtom i landet, hämtar nyheter från Kreml- trogna Russia Today. Nyhetsbanken.info kombinerar en traditionell vänsterprofil med artiklar som stryker såväl Putin som Le Pen medhårs. NaturalNews.com som tidiga-re hållit sig till att blanda alternativmedicin med klimatförnekelse publicerar plötsligt inslag om hur Putin fördömer GMO-indu-strin och gör Ryssland världsledande inom ekologisk odling.

Det är inte lätt att veta vem man ska tro på, för att citera en annan fredsälskare. Men när upprorsstämningarna svallar som mest i so-ciala medier så kan det vara värt att påmin-na sig om att alla förmodade gräsröster inte är bittra och svikna. Vissa är direkt skade- glada och medvetet demoraliserande. Många är inte medlemmar, och vissa har aldrig varit det.

Huruvida Miljöpartiet påverkar mest inom eller utom regeringen är en giltig dis-kussion. Likaså vilket mandat partiets val-da företrädare ska ha, och vilka beslut som ska stanna hos kongressen eller medlems- totalen. Det är rimligt att fråga sig ifall skol-frågorna är en bra prioritering, och det är möjligt att TTIP är en trojan som ger före-tag otillbörlig juridisk makt över stater. Det är sant att banksektorn är något av en grå fläck inom nationalekonomin som kan be-höva genomlysas, och det är troligt att vi måste överväga radikalt annorlunda trans-fereringssystem såsom basinkomst.

Men inget av detta innebär att Miljöpar-tiet på någon nivå behöver känna sig recen-serat av tistelrötter som redan gått vidare i sitt ideologiska sökande och riktat foliemot-tagaren mot Kreml.Harald Enokssonmiljöpartist

När byborna i Backe i Ångerman-land förlorade mer och mer ser-vice startade de byservicekontor i ett rivningshotat hus och fick liv i byn igen (se I blickfånget, sidorna 20 och 21).

Foto: Privat

Annette Chapligin, 40 år, aktiv i RSMH, Asperger-rörelsen och Miljöpartiet, norra Småland

Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.seGlödDebatt

Fjällsjös exempel vi-sar att där det finns livsvilja spirar li-vet. Många flykting-ar som nu bor i Sverige vill arbe-ta med djurhållning och odling och är vana vid att bo i små sam-hällen. Det ger massor av förde-lar, från lättare inskolning i verklig direktdemokrati till småskaliga jordbruk och industrier. Små sam-hällen blir sina egna marknader när nya invånare bygger ut servi-cen för sig själva.

Panelen:

Eget initiativ är bra och behövs. Jag sak-nar dock klara po-litiska ställningstaganden för en levande landsbygd: ett grundläg-gande beslut om lika bra levnads-villkor, bidrag som är lätta att söka och något som gör det lättare att klara sig, som höjt grundavdrag el-ler basinkomst. Alla pratar bred-band nu, men jag skulle först krä-va regler för posten med plikt att köra ut paket och ha postombud på mindre ställen!

Folk bor ju på lands-bygden. Man behö-ver en inkomst av nåt slag, och en del behöver samhällsservice. Proble-met är väl att det kan vara 40 mil till närmaste sjukhus och BB. I Nor-ge finns ju samhällsservice i varen-da småby – affärer, bank, sjukstuga med mera. Förmodligen skulle det bli lättare för småkommuner och landsting om de fick mer statliga medel för att hålla servicen uppe.

Foto: Privat

Kenneth Andersson, 49 år, skogsarbetare, Äppelbo

Foto: Privat

Judit Lázár, 62 år, initiativ-tagare till sinnenasrum.se, Härnösand

Delta i debatten!Skriv vad du tycker och skicka till glod@tidningensy-re.se. Vi tar emot texter på max 3500 tecken (inklusi-ve mellanslag) men håller du dig under 2500 tecken har du större chans att få in texten. Vi förbehåller oss

också rätten att korta texter som är längre. Skicka gärna med en porträttbild (ansiktsbild framifrån) och en pre-sentation av dig själv. Normalt publicerar vi inte texter under pseudonym.

Vad tycker du att man ska göra för att det ska fortsätta att vara möj-ligt att leva på lands-bygden?

8Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se

Radar Nyheter

I skuggan av Stefan Löfvens presentation av den nya regeringen röstade riksdagen i onsdags ja till värdlandsavtalet med Nato.

Det var i september 2014 som Sverige underteck-nade ett så kallat ”samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd”. Syftet var att praktiskt underlätta för ytterligare samarbete mellan Sverige och Nato. Värdlandsstöd kan till exempel behövas vid ”övning-ar, kriser eller militära operationer” menade man.

I onsdags var det slutligen dags för riksdagen att fatta beslut. Vänsterpartiet försökte göra gemen-sam sak med Sverigedemokraterna och rösta för att vilandeförklara avtalet under ett år men för-utom Vänsterpartiets ledamöter gick endast fyra miljöpartister emot partilinjen och röstade för detta alternativ.

Dessa var Jabar Amin, Annika Lillemets, Wal-ter Mutt och Carl Schlyter. I en debattartikel i DN motiverar de sitt ställningstagande med att värd-landsavtalet riskerar att få svåra säkerhetspoli-tiska konsekvenser och att ”ytterligare närman-

de till Nato urholkar trovärdigheten i den svenska militära alliansfriheten och minskar vår utrikes-politiska handlingsfrihet”.

Många har reagerat kraftigt på miljöpartisternas avsteg från partilinjen. I en kommentar till artikeln skrev gruppledaren i riksdagen, Maria Ferm:

”I politik får inte alla precis som man vill, men man jobbar tillsammans med respekt för fattade beslut”.

Peter Hultqvist har fortsatt upprepa sin bild av att kritikerna lider av kunskapsbrist. Senast i tisdags i en debattartikel i Expressen skrev han:

”Tyvärr förekommer det många felaktiga på-ståenden i debatten, vilseledande uppgifter och i några fall kan man misstänka medveten desinfor-mation, så klarläggande tydlighet är nödvändig. Alltså: Inte i något sammanhang kan Nato på egen hand verka på svenskt territorium.”

Omröstningen om värdlandsavtalet med Nato slutade med 291 ja till avtalet, 21 ja till vilandeför-klaring och 37 frånvarande.Benita Eklund

Ja till värdlandsavtalI onsdags presenterade statsmi-nister Stefan Löfven sin nya re-gering vid en presskonferens i Rosenbad. Det blir tre nya namn och en del omfördelning av an-svar. Framtidsminister Kristina Persson (S) fick lämna.

Sverige får en ny modell för miljöarbetet i regeringen framöver. Klimatfrågan lyfts ut och hamnar på MP-språk-röret Isabella Lövins bord, till-sammans med ”internationellt utvecklingsarbete”, medan Ka-rolina Skog (MP) blir departe-mentschef för miljö- och energi-departementet och ansvarig för miljöfrågorna i stort.

Karolina Skog, tidigare kom-munalråd i Malmö, lyfter på presskonferensen att hon kan det här med att ”göra klimatsmarta mål enkla i vardagen” och att hon ska ”jobba med miljömålen”.

– Jag kommer till ett myck-et väl dukat bord och ska kom-binera en kraftfull miljöpolitik med fler jobb.

Karolina Skog har förekom-mit i förhandspekulationerna liksom EU-parlamentarikern Peter Eriksson (MP) som nu blir bostadsminister. Det tredje nya namnet är Ann Linde (S) som blir EU- och handelsminister. Benita Eklund

Stefan Löfvens nya regering på plats

Högljudda aktivister protesterade mot Vattenfalls försäljning av det tyska kolet, både utanför och inne i riksdagshuset.

Omfattande protester från bo-ende, naturvårdsföreningar och kommuner hjälpte inte. Läns-styrelsen har nu gett Försvars-makten tillåtelse att öka sina skjutningar över Vättern, och det handlar om en stor ökning.

Försvarsmakten får i fortsätt-ningen avfyra 69 000 skott och 150 övningsraketer i sjön årligen i tio år framåt. Det ska jämföras med de 1 000 skott som varit tillåtet förut.

– Detta är ett allvarligt bak-slag för Vättern som skyddat område och dricksvattentäkt, men även för miljön i allmän-het, kommenterade Bengt Er-iksson, företrädare för Aktion Rädda Vättern beslutet på ny-hetssajten JNytt.Benita Eklund

I tisdags debatterade riksdagen försäljningen av Vattenfalls kolkraftverk i Tyskland. Utanför hölls välbesökta manifestationer och inne på åhörar-läktaren syntes och hördes aktivister med bud-skapet ”låt kolet ligga”. Mest uppmärksamhet väckte dock en aktion med en röd vätska.

Operasångaren och klimataktivisten Samuel Jer-rick kastade ut en röd vätska från riksdagens åhö-rarläktare och det väckte stark kritik. Flera riks-dagsledamöter, däribland Carl Schlyter, Jonas Sjöstedt och Lise Nordin, valde att i medierna be-tona vikten av att följa kammarens regler.

– Jag blev ganska förvånad när jag såg det som hände och som störde debatten, sa Lise Nordin till TT.

Även bland övriga samhällsdebattörer var kritiken mestadels hård:

”Det är svårt att se vad de barnsliga miljöak-tivisterna har att vinna i sak på sitt agerande”,

skrev till exempel Marcus Bohlin i en ledare i Sundsvalls tidning.

Samuel Jerrick förtydligade senare på Facebook att ”syftet var att skapa visuell uppmärksamhet runt Sveriges hittills viktigaste klimatbeslut”.

– Att miljontals människor drabbas av ex-trem torka och översvämningar redan i dag. Att människor krigar om krympande resurser och dör på grund av vår oförmåga att besinna oss och ställa om. Jag ber om ursäkt för fläcken på mat-tan. Men står för min aktion.

Han gjorde aktionen som enskild aktör men har tidi-gare varit talesperson för Klimataktion. Organisatio-nen underströk på Facebook att de inte låg bakom detta men tackade sin medlem ”för hans mod”:

– Vi ger alla våra aktivister vårt fulla stöd att genom fredliga och symboliska handlingar ut-trycka sitt missnöje mot hur klimatfrågan hante-ras, kommenterade Klimataktion. Benita Eklund

Aktivister på kol-debatt

Foto: Tomas O

neborg//TT

Ja till skjutningar över Vättern

9Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se

RadarNyheter

Unga gröna innovationerEn miljövänlig och prisvärd gräsklippare som drivs med solceller fick nyligen stor uppmärk-samhet i samband med Nationella vetenskaps-veckan i Kenyas huvudstad Nairobi. Bakom upp-finningen står två unga kvinnor från västra Kenya.

Emma Masibo, 23, och Lucy Bwire, 24, är tred-jeårsstudenter vid Sang’alo Technical Institute i västra Kenya. Efter att ha störts av rök och buller från motordrivna gräsklippare utvecklade de en ny form av gräsklippare. Prototypen används nu

vid institutet. Att tillverka gräsklipparen kostar bara en fjärdedel av priset för vanliga gräsklippa-re. Den solcellsdrivna gräsklipparen har batterier och kan lagra energi.

– De vanliga gräsklipparna verkar vara avsed-da för att användas av män. De är tunga att star-ta. Men soldrivna gräsklippare är lätta att använ-da för kvinnor, säger Emma Masibo.

På vetenskapsveckan i Nairobi erbjöds de möj-ligheten att massproducera produkten.Rafiqul Islam/IPS

En soldriven gräsklippare har utvecklats av civilingenjörsstudenterna Emma Masibo (till vänster) och Lucy Bwire. Produkten visades upp vid Nationella vetenskapsveckan i Kenyas huvudstad Nairobi den 16 maj.

Regeringens utredare konstate-rar att Sveriges ambitioner för sänkta utsläpp från vägtrafiken kan bli lägre än de föreslagna. Miljömålsberedningen diskute-rar därför nu att överge målsätt-ningen om att minska utsläppen med 80 procent till 2030.

Enligt Naturvårdsverkets preliminära siffror minskade Sveriges utsläpp av växthusga-ser endast med 1 procent under 2015 i jämförelse med året dess-förinnan. Takten har sänkts och är inte tillräcklig för att Sverige ska nå sitt kallade nettonollut-släpp till 2045.

Anledningen till inbroms-ningen är framför allt utveck-lingen inom transportsektorn. I riksdagen råder konsensus kring målet med minskade utsläpp på 80 procent till 2030, men änd-rade politiska riktlinjer av det slag som Miljömålsberedning-en nu flaggat för vore ett bakslag för klimatarbetet, menar Jens Holm, klimatpolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

– Jag hoppas verkligen att vi når längre än så, säger han till SvD.

Miljöpartiet, vars trovärdig-het i frågan kantstötts av par-tiets gröna ljus till Förbifart Stockholm – Sveriges största vägprojekt genom tiderna – vill se fossilfri vägtrafik till 2030:

– Det är vårt bud, säger Stina Bergström, MPs miljöpolitiska talesperson.Klas Lundström

Svenskt trafikmål kan skrivas om

Foto: Bullit M

erquez/TT

Gränskontroller kontraproduktivaEuropas skärpta gränskontroller är destruktiva och förstärker för-virring snarare än stoppar mig-ranter och flyktingar. Den hårda domen framförs i en statlig ut-redning som presenteras i  dag, rapporterar Sveriges Radio.

Europas gränskontroller är både destruktiva och kontrapro-duktiva, menar forskaren Ruben Andersson från London School of Economics i utredningen. Po-litikerna tänker kortsiktigt, kost-naderna växer och globalt sett stoppas inte migranterna, utan de väljer nya vägar.

Han efterlyser mer forskning och debatt och vill att EU ska vara mer öppet med hur mycket peng-ar dagens gränskontroller kostar.Benita Eklund

Oklahoma på väg att kriminalisera abortDelstaten Oklahoma i centrala USA har förvand-lats till ett slagfält i den amerikanska abortfrågan. En ny lag kan inom kort kriminalisera abort, men lagen strider enligt kritiker mot den amerikanska konstitutionen. Frågans politiska inramning kan komma att påverka presidentvalskampanjen.

Efter en omröstning i Oklahomas senat förra veck-an stod det klart att läkare som utför en abort i del-staten riskerar åtal och kan komma att straffas med fängelse i upp till tre år. Lagen blir, om den sätts i verket, unik i sitt slag i USA, menar Center for Re-productive Rights, och ett hårt slag mot kampen för kvinnors rätt till sina egna kroppar i Oklahoma.

– Eftersom jag tror att livets uppkomst sker vid befruktning borde det beskyddas. Jag tycker att det är en grundfunktion hos en delstatsregering att försvara livet redan från första början, säger Nathan Dahm, republikansk senator, och den po-litiker som tagit fram lagförslaget, till TIME.

Förslaget röstades igenom utan föregående debatt med bred marginal: 33–12. Med lagen i ryggen kan läkare i Oklahoma som utfört en abort förlora sin läkarlegitimation och avskedas. Kritiker menar att lagen strider mot den amerikanska konstitutio-nen och grundar sin uppfattning i fallet ”Roe mot Wade” 1973, där USAs högsta domstol klubbade

igenom en landsomfattande legalisering av abort. Ervin Yen, republikan och enda praktiseran-

de läkaren i Oklahomas senat, röstade emot lagför-slaget och kallade det för ”galet” i en intervju med CNN. Det enda som nu återstår innan Oklahoma i praktiken kriminaliserar abort är senator Mary Fal-lins godkännande. Även Fallin är republikan, men enligt uppgifter från hennes presstab har hon inte tagit ställning. Amanda Allen, jurist vid Center for Reproductive Rights, vädjar öppet till Fallin att fälla förslaget, som meddelat att besked kommer först efter att hon har gått igenom lagförslaget.

Abortfrågans framtid faller ner i Mary Fallins knä just som republikanernas trolige presidentkandi-dat Donald Trump aviserat intresse i att nominera henne till sin vice-presidentkandidat. Fallins be-slut kommer därför inte bara att påverka Oklaho-mas kvinnor och läkarkår, det kommer även att få effekter på nationell nivå.

Hos Demokraterna kungjorde partiets troliga presidentkandidat till hösten sin avsky för utveck-lingen i Oklahoma:

”Vi kan inte stillatigande se på medan extrema politiker angriper kvinnors grundläggande rättig-heter. Det strider inte bara mot konstitutionen – det är fel”, skrev Clinton på Twitter.Klas Lundström

10

EU har svårt att enas om mål för renare luft Lagstiftarna i Bryssel befinner sig i ett kritiskt skede i processen för att enas om nya mål för att minska mängden luftförorenande ämnen i unionen. Uppskattningsvis 400 000 med-borgare dör för tidigt varje år på grund av ut-släppen.

Just nu pågår de sista förhandlingarna på EU-nivå om de nya så kallade utsläppstaken från 2020. Men förhoppningen om att kom-ma överens innan den första juli hänger mycket löst. Detta då bland annat flera med-lemsstater är ovilliga att rucka på de positio-ner ministerrådet enades om i vintras.

– Flera länder kom väldigt billigt undan när ministerrådets position togs fram och det är väldigt svårt att låsa upp en sådan situation, säger en medlemsstatsdiplomat i förhand-lingarna som av hänsyn till de pågående sam-talen inte vill gå ut med namn.

Enligt bedömningar från det största europe-iska miljöorganisationssamarbetet EEB kan de lättnader som förts in i direktivet orsaka omkring 136 000 fler förtida dödsfall varje år jämfört med det ursprungliga förslaget från kommissionen. De ambitiösare målen från kommissionen och EU-parlamentet har dock anklagats för att vara orealistiska och leda till alltför stora belastningar på industrin och jordbruket.

De luftförorenare som redan nu har be-gränsningsmål på sig i EU är svaveldioxid, kväveoxider, flyktiga organiska föreningar och ammoniak. Men inför den nya perioden har kommissionen föreslagit att också luft-burna partiklar och metangas ska beläggas med utsläppstak.

Men det senare har inte varit uppskattat. För-slaget att begränsa metangasen, som till stor del kommer från idisslande djur, har ankla-gats för att förstöra för jordbruket och den ena lagstiftaren, ministerrådet, har tagit bort gasen ur sitt utkast.

Parlamentet är inte lika hårda, men före-slår i sin position att metangasen från idiss-lare ska undantas från begränsningar. ”Man kan inte stoppa djur från att fisa” sa en an-svarig parlamentariker upprört när EU-parla-mentet röstade igenom sin position.

– Men metanet är fortfarande kvar på bor-det i förhandlingarna, ingenting har getts upp hittills, säger diplomaten.

Kommissionens förslag om de fina luftburna partiklarna, PM 2,5, har också vattnats ur hos lagstiftarna. Men efter Volkswagens ”Diesel-gate”, har frågan kommit i ett annat ljus. Då var det bland annat dessa kraftigt hälsofarli-

ga partiklar som det fuskats med. Den senas-te veckorna har också världshälsoorganisa-tionen WHOs nysläppta data satt ytterligare press på förhandlarna. Deras rapport visar nämligen att mer än hälften av unionens hu-vudstäder, inklusive Stockholm, inte ens le-ver upp till dagens gränsvärden för PM 2,5. Samtidigt visar sammanställningen att mäng-den utsläpp av luftburna partiklar ökat glo-balt med åtta procent de senaste fem åren. Nederländerna, som är ordförandeland i mi-nisterrådet, hoppas nu att pressen ska leda till att de motsträviga länderna ska öppna sig för att höja sin ambitionsnivå.

I början av juni planeras nästa samtal, där en liten grupp representanter från EU-kommis-sionen tillsammans med några få lagstiftare från medlemsländerna och EU-parlamentet ska mejsla fram ett gemensamt kompromiss-förslag. Men det är fortfarande osäkert om samtalen ens kan hållas. Nederländerna mås-te först få ett mandat för en mer ambitiös po-litik än vad medlemsländerna tidigare enats om. Annars är det inte troligt att de kan läg-

ga fram ett bud som kan accepteras av parla-mentet. En lösning lär komma i sista stund, efter intensivt rävspel.

– Elefanten i förhandlingsrummet är att vissa medlemsländer behöver släppa på kra-vet att behålla den ansvarsfördelning av ut-släppsminskning som ministerrådet kom överens om i december, säger diplomaten.

Om ansvarsfördelningen att minska på ut-släppen istället följer kommissionen och par-lamentets förslag skulle uppdraget bli mer kostnadseffektivt, menar diplomaten vidare.

– Men som det är nu slipper vissa länder göra några ansträngningar, vilket gör det svårt att få dem att ändra sig.

Skulle lagstiftarna inte enas innan den 1 juli finns en stor risk att processen drar ut på ti-den ytterligare då Slovakien tar över ordfö-randestolen i ministerrådet. Då kan nämligen arbetet med att ta fram ett mandat starta om, vilket skulle leda till osäkerhet och riskera att urvattna förslaget ytterligare, menar kritiker.

Jacob Hederos

En knäckfråga är metangasen, som till stor del kommer från idisslande djur. Kritiken har handlat om att jordbruket förstörs och den ena lagstiftaren, ministerrådet, har helt tagit bort gasen ur sitt utkast.

Erland V

inberg/TT

Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.seRadar Nyheter

11Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se

RadarNyheter

Lördag 21 maj. En kvinna letar efter saker att återvinna på en soptipp i ett moln av luftföroreningar i Mexico City. Myndigheterna utfärdade nya smog-varningar då ozonnivåerna ökat till nästan dubbla acceptabla gränserna. På lördagen stoppa-des därför 40 procent av stadens biltrafik.

Foto: Marco Ugarte/TT

Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.seZoom12

”Himlen var alltid mörk och luften var fylld med damm.”

Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.seZoom 13

D et nervösa sammanbrottet.– Det förde mig hit, säger Jen Wescott.Från hemstaden London till Newcastle. Hit

kom Jen i trettioårsåldern, då tillvaron föll sam-man och hon ville komma bort. Hon uppsluka-

des av nordöstra Englands historia och bestämde sig för att for-ma sin framtid kring sin nya hemstads förflutna.

– Det var 20 år sedan, säger Jen och trär hjälmen över huvu-det.

Skenet från ficklampan bildar en ljusslinga in i mörkret.

In i Victoriatunneln, under stadskärnan: 30 meter under ytan och 100 år bakåt i tiden.

– Jag tröttnar aldrig på den här platsen, säger Jen och lyssnar till ekot som studsar längs tunnelväggen.

Här och var faller ficklampsskenet över kors, bibelcitat och barns handavtryck som förevigats i teglet. Under andra världs-kriget blev tunneln ett skyddsrum under Nazitysklands bomb- räder. Det var inte första gången som nordöstra Englands in-dustriella hjärta intogs av imperier. Romarna var här 100 e. Kr, men lämnade snart, och när Hitlers stridslycka vände kunde

Text och foto: Klas Lundström

I Newcastle upon Tyne var kol länge den okrönte kungen. I dag är gruvorna stängda och koldimman ett minne blott. Vad invånare har svårare att svälja är känslan att det inte var värt priset och sekel av industriellt blod, svett och tårar – när det inte ens fanns någon Plan B.

revolutionI väntan på nästaInför ödesvalet om EU-medlemskapet i Storbritannien besöker Syre en region i postindustriell förändring. Del 2.

des en säck kol utanför min svärfars hus. Han tog nedläggningen mycket hårt och försökte till och med begå självmord. Det var en vanlig reaktion bland gruvkarlarna som blev arbets-lösa: de ville inte leva på socialbidrag och vara en belastning för samhället.

En annan vanlig syn var begravning-arna. Clives svärfar dog i lungcancer.

– En hel generation var plötsligt utan syfte eller funktion. Newcastles kolindustri innebar inte bara en iden-titet utan medförde uppfinningsrike-dom och innovation, det får vi inte glömma.

David mot GoliatDe flesta är överens om att kolgruvor-nas sista dans var oundviklig – det var sättet allt skedde på som satte djupa sår i nordöstra Englands folksjäl. Käns-lan att bli överkörd och övergiven utan minsta tack för att regionens invånare uthärdade hårda arbetsvillkor och de lägsta medellivslängderna för att för-se övriga Storbritannien med billigt bränsle och exportintäkter.

Därför finns fortfarande en viss bit-ter inramning och en känsla av Da-vid mot Goliat när stadens fotbollslag Newcastle United gästas av lag från London. Arenan St James Park är svår

invånare återvända hem. 60 år efter krigsslutet är tunneln en viktig punkt i stadens lokalhistoria, och mottar år-ligen tusentals besökare.

– Däribland hundratals skolklasser, förklarar Jen Wescott. Det är viktigt att förstå varför tunneln byggdes och vilken roll den spelade för tillvaron på andra sidan jordytan.

Jen har sparat det bästa till sist. Hon släcker ficklampan och trycker på play: lätet av en rullande stålvagn som stegrar i det kompakta mörkret och får väggarna att darra. Även om du springer skulle vagnen hinna ifatt dig – det finns ingenstans att fly.

Genom Victoriatunneln transpor-terades vad som länge var det brittis-ka imperiets syre: kol. Tunneln finan-sierades av privata marknadskrafter för att forsla kol från Newcastles gru-vor till Tynefloden. Dagbrotten låg mitt i stadskärnan och fram till slutet av 1990-talet var fasader täckta av kol-damm, lägenheter sanerades.

En industriell dimmaPå väggen inne på historiestiftelsen Ouseburns spartanska kontor sitter en solnött karta. Clive Goodwin pekar ut var gruvorna låg. Själv växte han upp på andra sidan Tynefloden, nära

Gateshead, och minns utsikten in mot stadskärnan.

– Himlen var alltid mörk och luften var fylld med damm. Ett slags indu-striell dimma.

1980-talet innebar slutet för den brittiska kolindustrin som inflytelse-rik spelare. Margaret Thatcher kom till makten och byggde sin politik på effektiviseringar, vilket i Storbritan-niens kolberoende regioner innebar privatiseringar, nedläggningar och försämrade försäkringssystem.

– Kolet var Newcastles livlina och dagbrotten de viktigaste arbetsplat-serna, säger Clive. När gruvorna stängde hade folk inga jobb.

En som miste sin anställning och yrkesidentitet var Clives svärfar, bör-dig från regionen och trogen kolgru-van sedan tonåren. Vad fanns kvar för honom när gruvorna stängde?

– Inget, absolut ingenting. Bara desperation.

Som plåster på såret för de förlo-rade jobben fick gruvkarlarna – majo-riteten outbildade och förtidspensi-onerade män med dåliga ryggar och förstörda lungor – tillgång till gratis kol att elda med.

– De som arbetade med kol var de sista som fick moderna bostäder, be-rättar Clive. En gång i veckan dumpa-

Clive Goodwin, historie-stiftelsen Ouseburn.

”De som arbeta-de med kol var

de sista som fick moderna bo-

städer. En gång i veckan dum-pades en säck

kol utanför min svärfars hus.”

Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.seZoom14

Clive Goodwin och Jen Wescott från stiftelsen Ouseburn guidar besökare i Newcastles djupa kolhistoria.

Chi Onwurah, parlamentsledamot för Labour, vill föra makten närmare folket.

att missa, belägen mitt i staden och i folkmun kallad för ”den tredje kate-dralen” vid sidan om de protestantis-ka och katolska kyrkorna. Vid hem-mamatcherna vallfärdar 50 000 till St James Park, nästan en femtedel av Newcastles invånare.

Stadens välmående står och faller med fotbollslagets framgångar, menar Hamid, son till algeriska immigranter och själv granne med St James Park.

– Staden andas alltid ut när Newcastle vinner, säger han. Då fylls alla barer och restauranger och folk är glada.

Den här säsongen har dock inte gått bra; Newcastle United åker ur Premier League och såväl makthava-re som gemene invånare är övertyga-de om att nedflyttningen kommer på-verka hela staden.

– Staden kommer gå in i en dimma, menar Hamid och minns förra gången laget åkte ur, våren 2009.

Efter kolindustrin blev Newcastle United stadens ansikte utåt och en av turistnäringens viktigaste attraktioner.

”Ingen Plan B”Chi Onwurah, parlamentsledamot för Labour, möter upp längs ett prome-nadstråk i folkvimlet efter en hemma-

match. I Newcastle har fotbollen blivit ett appendix till de politiska premis-serna, menar hon. Hon går inte läng-re på hemmamatcherna som en pro-test mot fotbollsklubbens ägare, en miljardär från London som inte gjort mycket annat än att reta gallfeber på lagets supportrar. Det har handlat om alltifrån namnbyte på arenan och höj-da biljettpriser till sättet att behandla lokala medier.

– Den vanliga mentaliteten som mäktiga investerare kommer till nordöstra England med, säger Chi.

Hon beskriver staden, och regio-nen, som hon växte upp på 1960-ta-let: nedgången, visst, koldimman på-verkade alla, visst, men det fanns jobb och dörren till framtiden stod öppen.

– Nu flyttar många härifrån. För-sämringarna i välfärden de senaste tio åren har slagit hårt mot hela nordös-tra England. Barn är fattiga, hemlös-heten är utbredd och den mentala hälsan negligeras på grund av socia-la nedskärningar som gör ekonomin mer svårhanterad.

Chi Onwurah vill föra makten när-mare folket, närmare Newcastles in-vånare. Kolet gav regionen en del att säga till om, men när Thatcher änt-rade posten som premiärminister

var kolindustrin redan angripen från miljöhåll och led av svikande mark-nadspriser. Men snarare än miljö och ekonomi tycktes konflikten mel-lan Thatcher och kolindustrin bottna i ideologi, i synen på medborgarens plats i samhällsbygget.

– I fallet med Newcastle, [grannsta-den] Sunderland och andra kolstäder runtom i Storbritannien fanns ingen Plan B, säger hon.

Bara budskapet att framtiden var ljus, med bättre luft och att morgon-dagens jobb fanns runt hörnet av den fallna kolindustrin. Newcastle har nu vandrat utan att stödja sig på kolindu-strin i nästan tre decennier, men ar-betslösheten förblir hög – 9 procent i Newcastle och 8,1 procent i nordöstra England, att jämföra med den natio-nella siffran på 5,6 procent. Samtidigt sjunker snittlönerna i regionen, även det i otakt med övriga Storbritannien, som åtnjuter höjda nivåer.

– Utmaningen är att få andra att bry sig om nordöstra England, fast-slår Chi Onwurah.

ÖverlevarregionPartikollegan och kommunordföran-de Nick Forbes vill ta fasta på regio-nens innovationstradition. Att vara

”Nu flyttar många härifrån. Försämringarna i välfärden de senaste tio åren har slagit hårt mot hela nordös-tra England.”

Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.seZoom 15

Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.seZoom16

”Vi har varken olja eller goda förbindelser med London. Vi är beroen-de av olika EU-bidrag för att hanka oss fram.”

Regionen är kluven när det gäller folkomröstning om EU-uträdet, visar opinions-undersökningar.

Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.seZoom 17Vid hemmamatcherna

i Newcastle vallfärdar 50 000, nästan en femtedel av stadens invånare, till fot-bollsarenan St James Park.

geografiskt isolerad långt ifrån den politiska maktens hjärta har sina för-delar, menar han och visar vägen in till sitt kontor i Newcastles kommun-hus. Väggarna har dova färger och ut-sikten från de avlånga fönstren präg-lad av asfalt och betong. Men även skinande sol.

– Jag är övertygad om att vi har våra bästa år framför oss här uppe, säger han.

Visst, regioner som nordöstra Eng-land skulle må bättre om de fick stör-re frihet att påverka sina egna skatte- satser och budgetvillkor, så som ex-empelvis Skottland fått (efter att ha hotat lämna Storbritannien, ifall folk-omröstningen 2014 hade slutat i ett ja till självständighet). Från Newcastle är det mindre än tio mil till den skot-ska gränsen, och andra ekonomiska villkor.

– Genom åren har vi förhandlat med stora företag som velat förlägga sin verksamhet här. Men i sista sekun-den har skotska städer klivit in och er-bjudit betydligt mindre bolagsskatter och andra förmåner som vi inte har makt att påverka. Det är en utmaning att leverera god välfärd, sjukvård och framtidstro när 95 procent av all skat-tepolitik bestäms från London.

Men Nick Forbes vägrar sänka hu-vudet. Och den 5 maj gick han och

Labour stärkta ur lokalvalet i nordös-tra England. Han är övertygad om att framtiden kommer att ljusna för regi-onen:

– Många utmaningar väntar oss, men innovation och kreativitet finns i vårt DNA här uppe. Vi är överlevare, det är budskapet jag vill bygga verk-lig politik kring: morgondagens jobb finns här och inte som i fallet med ko-let – i Asien.

EU – för eller emot?Tynefloden förblir en viktig länk till världen utanför och när bron Millen-nium restes lagom till det senaste mil-lennieskiftet sågs det som ett kvitto på nytänkande och modernitet. I säll-skap med sina äldre brosystrar är Mil-lennium den enda som skiner i kvälls-mörkret och bron vrids någorlunda smidigt så att båtar kan segla in och ut ur stadskärnan.

– Absolut, det handlar om att an-passa sig, säger Kevin, kock i 50-årsål-dern, medan han byter förkläde inför eftermiddagsrusningen. Oavsett kon-junktur eller politiska väderleksför-hållanden måste folk äta, menar han. Den 23 juni går britterna till valurnan för att avgöra Storbritanniens framtid som EU-medlem. Fortsatt medlem-skap eller utträde, det är frågan.

– Vi har inte lyxen att kunna vända Europa ryggen, menar Kevin. Skott-land kanske har det, de har ju sin olja och har en bra deal med London. Vi har varken olja eller goda förbin-delser med London. Vi är beroende av olika EU-bidrag för att hanka oss fram.

EUs närvaro i nordöstra England är viktig: majoriteten av Newcastles turister är européer och många pro-jekt stöds med EU-medel. På flyers som här och var gör reklam för kon-serter, konstutställningar och eve-nemang syns ofta EUs blågula flag-ga längst ner i hörnet. Lojaliteten är stark gentemot regionen, snarare än nationen.

– Det handlar om att bygga en framtid för de unga, säger Kevin.

Själv kommer han rösta för att stanna, men regionen är kluven, visar opinionsundersökningar från bland andra BBC. Politiskt finns mycket kvar att göra, men att stöpa en håll-bar framtid beror på mer än ja eller nej till fortsatt EU-medlemskap, men-ar Kevin.

– Vi behöver en hederlig revolu-tion. Annars kommer saker och ting inte att förändras som de borde. I grunden.

Text och foto: Klas Lundström

Nick Forbes, kommun- ordförande för Labour i

Newcastle.

”Det är en utma-ning att leverera

god välfärd, sjuk-vård och framtids-tro när 95 procent av all skattepolitik

bestäms från London.”

Jag är övertygad om att vi har våra bästa år framför oss här uppe, säger kommunordförande Nick Forbes.

Foto: LGA Labour group

Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.seZoom18

Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.seZoom 19

Till och med Frälsnings-arméns anrika lokaler har hamnat på hyresmarknaden.

Bron Millennium restes lagom till det senaste millennieskiftet och sågs som ett kvitto på nytänkande och modernitet.

Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.seEnergi20 I blickfånget

Redaktör: Sofia Härén, sofia.haren@tidningensyre.seI blickfånget

Redaktör: Sofia Härén, sofia.haren@tidningensyre.seI blickfångetI blickfånget

Redaktör: Sofia Härén, sofia.haren@tidningensyre.se

I blickfånget: Fjällsjö Framtid

F ör 200 år sedan bod-de 90 procent av svenskarna på lands-bygden. I dag är det nästan tvärtom, 85

procent bor i städerna. Avfolk-ningen av mindre byar och sam-hällen leder till att nödvän-dig samhällsservice försvinner från de orterna, och de riskerar att dö ut. Backe är en av många byar som har blivit drabbade. Re-dan 1985 startades där en utveck-lingsgrupp som fick namnet Fjäll-sjö Framtid.

Alternativa lösningarTill en början var gruppens tanke att tillsammans med länsstyrel-sen, landstinget och kommunen arbeta för utveckling i Fjällsjö gällande bostäder, nyföretag-samhet och service. Men med ti-den har målet blivit att kämpa för att behålla den service som finns kvar, och att hitta alternativa lös-ningar. Ett exempel är när två hy-reshus som stått tomma skulle ri-

”Hur skulle det se ut om landsbygden inte fanns?”

Fler av Sveriges invånare väljer att flytta från landsbygden till städerna. Många byar förlorar därför viktig service, som banker, affärer och skolor. Utvecklingsgruppen Fjällsjö Framtid i Backe ville ändra på det och startade ett byservicekontor i ett rivnings-hotat hus. Margareta Mårtensson berättar om hur de fick liv i byn igen, och ger tips på hur man kan rädda landsbygden.

vas, då köpte gruppen husen och startade verksamheter i dem. Det berättar Margareta Mårtensson, ordförande i Fjällsjö Framtid.

– Vi tog över två fastigheter som var rivningshotade. I dem har numera bland annat Svens-ka Cellulosa ett kontor, där finns också frisör och en blomsterhan-del, berättar hon.

I en av fastigheterna finns även Fjällsjö Framtids eget bykontor, i dag med tre anställda.

– På vårat bykontor kan man göra lite av varje. Till exempel låna en dator, få hjälp med blan-ketter och turistinformation. Vi har kontorsrum och en möteslo-kal för uthyrning, en hemsida, en Facebooksida och en minnes-fond.

ByvaktmästareEn gång i månaden ger Fjäll-sjö Framtid ut ett lokalt infor-mationsblad, Fjällsjöbladet. Där finns information från gruppen, en köp- och säljsida, förenings-

information och information om händelser och aktiviteter i områ-det.

En av Fjällsjö Framtids anställ-da jobbar som byvaktmästare och fungerar som en alltiallo.

– Vår byvaktmästare kan man anlita för gräsklippning, snö-skottning, fönsterputsning, el-ler för att köra skräp till soptip-pen om man inte har någon egen släpvagn. Vi har inte bara en by-vaktmästare utan även en kans-list och en servicelots, säger hon.

Äldre och nyanländaMånga av dem som kommer till bykontoret är äldre. De behöver ibland hjälp med vart de ska vän-da sig med olika frågor, eller för att få hjälp med en blankett. Men även flyktingar kommer till by-kontoret för att få hjälp.

– De behöver mycket hjälp med översättning av brev från oli-ka myndigheter. Vi har även ett språkkafé en gång i veckan, där de får prata och fråga och lära sig

lite svenska i avvaktan på SFI. Vi har också gjort ett litet häfte med lite ord och bilder och en kar-ta över samhället till dem, säger Margareta.

Hon berättar att gruppen ock-så har startat olika insamling-ar till ortens flyktingar, och ett bankgiro där invånarna kan sätta in pengar till dem.

– Numera upplåter vi även en lokal för en loppis där flyktingar-na kan handla kläder och skor för en symbolisk summa. Loppisen drivs av två systrar, Birgitta Se-gersten och Maria Berggren. Två kvinnor som verkligen engagerat sig för flyktingarna och deras fa-miljer, säger hon.

Skola och jobbMargareta tror att det finns många olika förklaringar till att människor väljer att flytta från de mindre byarna. En av anledning-arna tror hon är att när en bys-kola läggs ner måste barnen åka flera mil om dagen. Och om för-

Foto

: Mar

gare

ta M

årte

nsso

n

21Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se

Energi

Om Fjällsjö FramtidEn ideell förening med cirka 150 medlem-mar som bor i Fjällsjöområdet. Verkar för områdets överlevnad och utveckling.

Byservicekontoret erbjuder bland annat:

• uthyrning av lokaler för möten och konferenser

• möjlighet att byta böcker

• språkcafé

• turistinformation

• utställningar med lokala konstnärer

• försäljning av fiskekort

• kemtvätt

• gravvård

• byvaktmästare som kan hjälpa till med snö-skottning, gräsklippning eller fönsterputs med mera

• uthyrning av släp och snöslunga

Hemsida: backe.nuFacebook: Fjällsjö Framtid

Om Backe:Backe är centralorten i Fjällsjöområdet som be-står av flera byar, Jansjö, Vängel och Rudsjö, och lig-ger i Strömsunds kommun i Ångermanland. Det hör till Jämtlands län och lig-ger i höjd med Umeå.

Redaktör: Sofia Härén, sofia.haren@tidningensyre.seRedaktör: Sofia Härén, sofia.haren@tidningensyre.seRedaktör: Sofia Härén, sofia.haren@tidningensyre.seRedaktör: Sofia Härén, sofia.haren@tidningensyre.seI blickfångetI blickfångetI blickfångetI blickfånget

äldrarna redan pendlar till sina jobb kan det leda till att de väljer att bo någon annanstans.

– Har man någon sjukdom som kräver vård är det långt att åka till närmsta sjukhus, och det finns inga kommunikationer. Fast egentligen tror jag det går fortare att få akutvård här än i storsta-den, trots långa avstånd, säger hon.

Brist på arbete är en annan förklaring. Margareta säger att

bussarna går väldigt sällan, så även om många pendlar krävs det att man har minst en bil.

– Man måste tycka om att bo i den lilla byn. Det är en stor trygg-het för vissa. Men det kan kännas jobbigt för andra. En viktig sak för att folk ska kunna bo kvar är att till exempel mobilnät och fi-ber byggs ut. Man kan göra myck-et på distans, men samtidigt får man inte glömma bort alla som inte har dator.

Men att till exempel affärer på mindre orter går på knäna, det beror ju helt på oss själva. Vi mås-te handla lokalt, menar hon.

– Alla varken vill eller kan bo i staden. Det är bostadsbrist och skyhöga huspriser. Man måste hålla landskapet öppet, och hela Sverige måste få leva. Hur skul-le det se ut om inte landsbygden fanns?

Tove Lundin

Bilderna är från Fjällsjö Framtids senaste årsmöte där olika priser delades ut. Bilderna är tagna av Tina Persson, Fjällsjö Framtids servicelots.

Margareta Mårtensson (till vänster) häl-sar en av byns nyfödda välkommen.

Årets Fjällsjöbor blev Birgitta Segersten och Maria Berggren, systrarna som en-gagerat sig för byns flyktingar och deras familjer.

Anna-Lena och Michael Lindberg, byns ICA-handlare, fick priset Årets serviceperson. De är ursprungligen från Stockholm, men de ville byta miljö och livsstil. Därför flyttade de till Backe med sina två barn och blev ICA-handlare. Deras aktiebolag heter Livskvalitet Lindbergs AB."Det säger väl allt", säger Margareta Mårtensson.

Margaretas tips till den som vill rädda sin by– Fundera över vad ni har egentligen, och hur ni kan använda det. Hur ni kan samarbeta och sam-verka för att det ska fungera? Handla lokalt? Enga-gera er?

– Vänta inte på någon. Hitta istället nya lösning-ar. Vi har en ekonomisk förening som startade en obemannad bensinmack när OK slutade leverera bränsle till vår dåvarande mack. I den gamla mack-en säljs numera fika, hamburgare och livsmedel. Vår ICA affär har skaffat en bankomat när banken slutade med kontanter.

Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.seEnergi22

G atukonsten som postmodern konst-närlig rörelse tog fart i USA och Eu-ropa mot slutet av

80-talet som en utvecklig av graf-fitimåleriet. Unga människor vil-le sätta sin prägel på stadsrum-men genom att i skydd av nattens mörker sätta upp sin konst eller spreja den direkt på husfasader, väggar, broar, viadukter och an-dra offentliga platser.

I Paris verkade till exempel Space Invador, en ung man som skapade sina karaktäristiska ka-kelplattor och satte ut dem i sta-den överallt. Han blev en viktig aktör i en ny generation gatu-konstnärer som uttryckte sig med klistermärken, schlabloner, affi-scher och skulpturer – alla medel möjliga för att göra sina avtryck. Med hjälp av internet kunde kon-sten spridas till en miljonpublik. Gatukonst skapad av passionera-de egensinniga konstnärer såg ut att bli den största alternativkultu-ren sen punken.

Många arbetade intensivt och

hela tiden, varje natt var ett även-tyr och de klättrade på byggna-der, broar och tak för att nå de bästa platserna och det var både farligt och naturligtvis olagligt. Det var en del av upplevelsen, spänningen att utsätta sig för fara i en underjordisk nattlig värld. Även det faktum att konsten var förgänglig lockade, konst brukar skapas för att vara i hundratals år, men gatukonst har kort livs-tid, ibland bara några timmar.

Gatukonstnären och aktivisten Shepard Fairey från LA var i bör-jan av 2000-talet världens mest produktiva gatukonstnär och sat-te den populära upprepnings-konsten i system, kanske fram-för allt då han skapade Obey, ett gatukonstprojekt som han själv kallade ”ett experiment i fenome-nologi”.

Ett klistermärke som före-ställde brottaren André the Gi-ant's ansikte med texten ”Obey” spreds på städernas väggar i mas-sor. Shepard säger själv att mär-ket i sig inte hade någon me-

ning, men han ville inspirera till nyfikenhet och få folk att ifråga-sätta sin relation till sin omgiv-ning. Många fann märket humo-ristiskt medan andra såg det som en akt av vandalism från en ond, underjordisk kult. Bilden fick en enorm genomslagskraft och blev ett stort fenomen.

Shepard fick också stor upp-märksamhet när han skapade Ba-rack Obamas kända Hope-affisch, bilden har blivit ikonisk och har kommit att representera Obama i många sammanhang.

Men störst av dem alla är kan-ske den hemlighetsfulle mytom-spunne provokatören Banksy, som lyckats hålla sin identitet okänd och vars eskapader som gatukonstnär och politisk aktivist väcker uppmärksamhet långt ut-anför gatukonstkretsar.

Banksy började på landsor-ten men snart syntes hans bil-der över hela Storbritannien och numera även i städer över hela världen. Med sprängkraf-ten och pricksäkerheten i sina

bilder berör han människor på djupet.

Den politiska viljan och det so-ciala engagemanget lyser starkt ur alla hans bilder. Han kommen-terar värdsliga händelser och so-ciala normer med en sällsynt fingertoppskänsla vilket gör att han arbetar i en klass för sig. Poli-serna som kysser varann, Kristus med shoppingbagarna, Thatcher med hakkorsbindel, bombman-nen som kastar blommor, bar-nen, råttorna, kärleken – alla hans bilder har fört in vandalis-men på ett helt nytt spår. Hans visuella kritik mot krig, övervak-ningssamhället, konsumtion, va-penupprustning, robotisering med mycket mera är starka på-minnelser om mänsklighetens tillkortakommanden och hän-synslösa framfart över planeten.

2006 hade Banksy en uppmärk-sammad utställning i Los Angeles vid namn Barely Legal. Här hade Banksy tagit in en 37 år gammal indisk levande elefant som han målat i samma mönster som ta-

Gatukonst –från skuggorna till finrummen

Foto

: Dam

ian

Dov

arga

nes/

AP/

TT

Gatukonstnären Shepard Fairey signerar sin "Hope"-poster med Barack Obama. I bakgrunden syns även hans kända verk "Obey" med André the Giant.

23Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se

Energi

Streetscenen är hårt mansdominerad, men här några spännande kvinnliga gatukonstnärer:

Bambi – ny stor stjärna inom gatukonst i Lon-don och som också har dold identitet. Bam-bis originalverk säljs i dag för 100 000-tals kronor och hon är känd bland annat för ett porträtt av väninnan Amy Winehouse som hon målade på en dörr i Camden Town. Por-trättet är i dag ett turistmål för streetart- intresserade.

Carolina Falkholt – graffiti- och muralkonstnär från Göteborg vars konst protesterar mot pa-triarkatet, hennes ”grafitta” har provocerat och väckt stort uppseende flera gånger när hon målat upp stora vackra färgsprakande bilder som föreställer kvinnliga könsorgan. Agata Oleksiak – polsk konstnärinna bosatt i USA, arbetar med invirkad konst. Hon vir-kar in byggnader, bilar, cyklar, människor, tåg med mera och gör dem till skulpturer. Hen-nes kändaste verk är en hel lägenhet täckt av virkningar i regnbågens alla färger.

YZ – är en fransk gatuartist som startat ett eget konstprojekt för att hylla de västafrikans-ka krigarkvinnor som kallas amazoner. Enor-ma kvinnoporträtt i Senegal påminner om kvinnornas bortglömda historia och kamp för jämlikhet.

Kul instagram konto för streeart-fans: #streetart-globe

Kvinnliga gatukonstnärer

Nike tipsar:

peterna i rummet, showen med elefanten var menat för att upp-märksamma viktiga frågor om fattigdom, att djuret skulle re-ferera till metaforen ”elefanten i rummet”, och kombinationen av det okonventionella, kändi-sarna som flockades och en må-lad elefant gjorde utställning-en till en stor succé, även om han fick ta emot rasande kritik från djurrättsaktivister som pro-testerade emot att han använ-de ett levande försvarslöst djur. Utställningen drog lika mycket

Mat med JennyRedaktör: Sofia Härén, sofia.haren@tidningensyre.se

Mat med JennyKultur med Nike

folk på tre dagar som en utställ-ning på Modern Museum of Art kunde göra.

Konstvärlden förundrades. Ga-tukonsten hade kommit i strålkas-tarljuset och konstetablissemang-et visade stort intresse. Priserna på gatukonst sköt i höjden, samla-re flockades kring auktionerna och plötsligt var ingen modern konst-samling komplett utan en Banksy.

Banksys verk finns överallt men av konstnären finns fortfarande inte ett spår … Nike Markelius

Banksys sociala engagemang lyser starkt ur hans bilder.

Foto: Reed S

axon/AP/T

T

En hel bit av en tegelvägg med en Banksy – inramad i aluminium – på en auktion 2013 i Los Angeles. Den beräknades inbringa cirka 300  000 dollar.

Foto: The C

anadian Press, N

athan Denette/A

P/TT

Foto: Björn Larsson R

osvall/TT

Carolina Falkholt inför sin utställning "Materialutmatt-ning" på Göteborgs konstmuseum.

Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.seEnergi24 Syre tipsar

från bankomaten till skatteparadiset

Kolla banken –

Bankaktionsnätverket Besök en bank har gjort ett nytt schema där man kan jämföra banker – deras service, avgifter, moral, ekonomiska pri-oriteringar och kopplingar till skatteparadis, till exempel. Varsågod!

25Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se

Energi

Källa: besokenbank.se

Så här års behöver man sällan torktumla tvätten. Häng den ute istället, på balkong-en om du inte har en trädgård att breda ut dig i. I sol och lite vind torkar det minst lika fort som i tumlare eller torkskåp.

Häng tvätten på tork

Du behöver inget kemiskt rengöringsmedel för att få bort matrester och fett från mik-rovågsugnen. Det räcker med en citron, en skål, lite vatten och en mikrofibertrasa.

Så här gör du:

1. Dela en ekologisk citron i två delar.

2. Pressa ur ena halvan i en skål som tål att mikras.

3. Lägg den urpressade halvan i skålen och täck den med vatten.

4. Ställ skålen i mikron och kör på hög ef-fekt i en minut.

5. Torka av med en fuktig mikrofibertrasa.

Rengör mikron med citron

Indiskt tvätteri. Foto: Rajesh Kumar Singh

Olika banker• Affärsbank: ett aktiebolag vars främsta syfte är att gå med vinst. Exempel: Handelsbanken, Nordea, Swedbank, SEB, Ica-banken.

• Sparbank: ägs av stiftelser. Delar av vinsten delas ut till lokala ändamål eller återinvesteras i banken. Exempel: Sparbanken Skåne, Spar-banken Syd.

• Medlemsbank: ägs av medlemmarna som en ekonomisk förening där medlemmarna har in-flytande. Exempel: JAK-banken, Eko- banken.

Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.seEnergi26 Allvarligt talat

Lotta SjöbergDet kan alltid bli värre

27Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se

Energi

Jag trivs jättebra med tidningen! :)

Kirsi

Hej och tack för en bra tidning!

Dessvärre har jag flyttat och nog glömt att informera er om den nya adressen. (...)

Får åka till mitt gamla boende och hämta upp tidningarna jag missat. :)

Linn

Undrar fortfarande om det finns någon av partiets hjärtefrågor som partiledningen inte kan tänka sig att kompromissa bort. Och om det inte finns nå-gon sån fråga, bör partiledningen fundera över vad ”makt” innebär, om att sitta vid ”makten” bara är att kompromissa om precis vad som helst, är det då egentligen att sitta vid makten? Är det makt att näs-tan enbart genomföra andra partiers politik? Det blir nästan lite fånigt när jag hör språkrören prata om att partiet får igenom så mycket, att Sverige blir grönare, när det fattas så många beslut som snarare är motsatsen till ett grönt samhällsbygge.

Oskar angående Lennart Fernströms ledare efter MP- kongressen

Syre engagerar!

Fler behöver Syre – ge bort en provprenumeration! Välj mellan en månad (8 nr) för 44 kr, två månader (16 nr) för 85 kr eller tre månader (25 nr) för 125 kr.

Skickas till (inget porto behövs) Syre c/o Mediehuset Grönt

Svarspost20664138

110 04 Stockholm

Mottagare av prenumerationen (glöm inte att informera mottagaren):

Mina uppgifter (hit skickas fakturan):Namn: Mejl: Telefon:

Gatuadress: Postnummer: Ort:

Namn: Mejl: Telefon:

Gatuadress: Postnummer: Ort:

1 månad (8 nr) för 44 kr 2 månader (16 nr) för 85 kr 3 månader (25 nr) för 125 kr

Om du vill ge bort till fler skicka med ett separat papper.

OBS: ge bort-erbjudandet gäller endast er som är prenumeranter. Är du inte det kan du teckna en egen prenumeration på tidningensyre.se.

Bra värvning!

Thomas om att Björn Danielsson går från Fria Tidningar till Syre

Tack för föredöm-ligt snabb service. Och för en trevlig tidning förstås!

Sofia

En nystart MÅSTE alltså innebära att MP lämnar regeringen, annars är det ingen ny-start? Och ditt påstående att Gustav sagt att 17 000 mijöpartister inte får ”ha sina egna åsikter” är ju bara rakt av en lögn. Och han sa inte att ingen miljöpartist skulle stå i tv och vara kritisk, det hittar du på. Han sa att han är trött på att MP bara får diskutera MP, att det vore bra om vi fick diskutera politik också. Och vad tusan har Sveriges stöd till FN att göra med katastrofen i Medelhavet? Slutar folk att drunkna om Sverige slutar be-tala till FN eller vad är din poäng? Detta är din sämsta och mest grumligt tänkta ledare någonsin.

Ulf angående Lennart Fernströms ledare efter MP-kongressen

Härligt! Heja, heja Syre!

Yvonne om att Björn Danielsson går från Fria Tidningar till Syre

Tack för en bra tidning!

Kajsa

Det är en bra och in-tressant tidning, bra jobbat! :)

Linda

Snott från Dagens tabbe

Snott från Hela Hälsingland

Snott från Sveriges Radio

Snott från Distractify

Snott från Olssons klotter

Snott från SizeX

Snott från ingångsvärden

Snott från Dagens tabbe

Snott från Dagens nyheter

Snott från Banksy

Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.seEnergi28 Snott och blandat

Redaktör: Lennart Fernström, lennart.fernstrom@tidningensyre.se

29Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se

EnergiRedaktör: Lennart Fernström, lennart.fernstrom@tidningensyre.se

Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.seEnergi30

Du missade väl inte tisdagstidningen?

Malin BergendalGlöd – Ledare

Värdlandsavtalet var nära att skjutas uppSveriges värdlandsavtal med Nato röstades igenom i onsdags. Men under ett par dagar såg det ut som beslutet kunde skjutas upp. Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna gick ut med att de skulle göra en så kallad vilandeförklaring av ärendet.

Samiska kvarlevor kvar på svenska museerMänskliga kvarlevor från tiotusentals indivi-der finns kvar i samlingarna hos 66 svenska museer, enligt en enkätundersökning gjord av Statens historiska museer och Statens museer för världskultur. På elva museer återfinns kvarlevor av samer.

Ökad medellivslängd i världenNya siffror från Världshälsoorganisatio-nen (WHO) visar att medellivslängden har ökat med fem år mellan 2000 och 2015. Ökningen är den snabbaste världen skådat sedan 1960-talet. Men hur länge du lever beror alltjämt på var du bor.

Klimatflyktingar möter osäker framtid i IndienSanjeela Sheikh såg ingen framtid efter att havet slukat hennes hem och alla ägodelar. Nu är hon en av många bangladeshier som kämpar hårt för att bygga upp ett nytt liv i grannlandet Indien, och de väntas bli fler.

Enorma kriser i fokus för humanitärt toppmöteDe väpnade konflikter och andra katastro-fer som världen nu upplever har enligt FN utlöst den värsta humanitära krisen se-dan andra världskriget. Av det skälet har FN-chefen kallat till ett humanitärt topp-möte som hålls i Istanbul under måndagen och tisdagen.

Flyktingar skapar nya möjligheter för städerMajoriteten av flyktingarna i världen bor inte i flyktingläger utan i städer. Det inne-bär utmaningar – men också möjligheter till ekonomisk tillväxt.

F ör den fördjupade diskussionen och rapporteringen är ett pappersmagasin till helgen utmärkt. Men för de snabba nyheterna och de snabba kommentarerna är en gång i veckan för glest. Därför startade vi i början av april med digital tisdagsutgivning av Syre. Det innebär

att du nu får Syre på papper på fredagar och den digitala utgåvan på tisdagar. Du hittar tisdagens tidning på: tidningensyre.se/nummer

Österrike får grön presidentPresidentvalet i Österrike har delat landet i två läger och länge såg det ut som om Fri-hetspartiets högerpopulistiska kandidat Norbert Hofer skulle kunna ta hem segern. Men i går när även poströsterna räknats vi-sade det sig att den gröna kandidaten Alex-ander Van Der Bellen vunnit.

”De menar att säkerhetspolitik ska vara större än försvarspolitik.”

Ett års andrum i Natodebatten

Radar – Nyheter

Radar – Veckan i bildSyre ger dig veckans nyhetshändelser i bilder.

tidningensyre.se/nummer

Foto

: Ron

ald

Zak

/AP/

TT

Valet har väckt stort intresse även utanför Österrike eftersom det var första gången en högerextrem politi-ker var nära att väljas till statschef i ett EU-land.

De humanitära behoven har snabbt stegrats, medan de tillgängliga resurserna inte har ökat i samma takt.

Foto: Lefteris Pitarakis/A

P/TT

Foto

: Virg

inia

May

o/A

P/T

T

Margot Wallström deltog så sent som i fredags på Natos utrikesministermöte i Bryssel.

En ny studie visar att flyktingar och migranter i högre utsträckning startar nya företag som skapar välstånd och nya arbetstillfällen lokalt.

Foto: Mona A

lami/IP

S

31Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se

Energi

Så här läser du tisdagstidningenDu läser alla artiklar som puffas för på detta upp-slag på tidningensyre.se/nummer.

Du skapar som prenumerant ett konto genom att gå in på http://tidningensyre.se/lostpassword. Fyll i din e-postadress så får du, om adressen finns i vårt register, ett mejl där du bekräftar det nya kontot.

Får du inget mejl kan det bero på två saker:

• Det har filtrerats till din skräpkorg. Kolla om det ligger där och markera att liknande framtida mejl inte ska hanteras som spam. 

• Vi har inte din mejladress eller den mejladress vi har är fel. Mejla dina uppgifter till prenumera-tion@tidningensyre.se så fixar vi det.

En man som är en människaEn är i själva verket flera. Ja, flera uppslags-ord, alltså. Uttalat med ett långt, betonat e kan det beteckna en buske eller ett mindre träd av Juniperus Lin, men också trä från en sådan växt. Det kan vara ett räkneord: en liten apa, två små apor, tre små apor …

”Vi väljer att exkludera de bolag som har störs-ta utsläpp i respektive bransch. Med andra ord finns det oljebolag i vår portfölj. Vi är medvetna om att det finns olika strategier för hur kli-matrisken adresseras.”

Utan ungdoms-rörelser stannar världen

Glöd – Leo Rudberg

”Ett av mitt livs bästa beslut var att gå med i Fältbiologerna, en för-ening som skänkt mig några av de coolaste, roligaste och mest intensiva stunderna i mitt liv ...”

Leo Rudberg Aktivist i Fältbiologerna, UNF, Piratpartiet och

Unga för basinkomst fristående krönikör i Syre

Matvaror som du inte ska slänga i onödanAllt fler blir uppmärksamma på att en inte ska stirra sig blind på bäst-före-datum och slänga fullt ätbar mat. Men för vissa livs-medel är bäst-före-datum inte ens prak-tiskt användbart, de kan hålla i princip hur länge som helst.

Energi – Syre tipsar

Energi – En syl i vädret

tidningensyre.se/nummer

ZoomFjärde AP-fonden investerar i arktisk oljeruschFör första gången på över 20 år öppnar den norska staten dörren för nya områden att leta gas och olja i. Det handlar främst om den östra delen av Norges kontinen-talsockel i Barents hav och längs med den norra iskanten i gränszonen till Ryssland. Bland oljebolagen märks Lundin Petro-leum, där Fjärde AP-fonden har stort aktie-innehav.

Lundin Petroleum räknar med att utvinna en miljard fat olja endast vid ett av bolagets fem säkrade block i Barents hav.

Foto

: TT

Det är grundligt och överskådligt och det märks att för-fattarna vet vad de talar om, skriver Malin Bergendal.

Fot

o: J

ohan

Nils

son/

TT

Stadskamp för hyresgästerPlötsligt ska allting vara så glassigt i om-rådet där man bor. Och i grannföror-ten är det ännu värre – de har renove-rat alla husen och höjt hyrorna så att folk inte har råd att bli kvar. Nu bor bara rika människor där och handlar i nya, dyra af-färer. Det är gentrifiering på gång.

Energi – Recension

D en långlivade debatten om Jan Lööfs stereotypa avbildningar och deras eventuella bevarande eller förnyande har varit fascinerande att följa. De flesta verkar vara över-

ens om att stereotyperna är problematiska efter-som de säger att vi måste prata med våra barn om dem och inte försöka skydda oss mot allt obehag-ligt. Men de flesta verkar ändå vara överens om att dessa bilder inte bör förändras eller ritas om, med hänvisning till ”historierevision” och ”tidsdoku-ment” och ”diskussionsunderlag”.

Det intressanta är ju dock att Lööf genom sina framställningar inte bidrar till någon sanningsen-lig bild av historien. Tvärtom – just för att bilder-na inte överensstämmer med verkligheten kan de anses vara ett tidsdokument över en falsk historie- beskrivning, där vissa anses vara människor och andra förminskas till stereotyper. ”Se här barnen, förr i tiden tyckte folk att det var oproblematiskt att publicera stereotypa avbildningar av folkgrup-per, men nu vet vi bättre”.

Fast om vi återpublicerar dem nu, kan vi då hävda det? När vi gör samma sak igen? Vad är kri-teriet för att ”veta bättre” om det inte manifeste-ras i handling?

Även om vi enas om strategin att samtala med våra barn om fördomsfulla stereotyper i olika medier så återstår frågan om just barnböcker, framställ-da för underhållning och för att skapa läslust, är det bästa forumet. Själva uppmaningen till föräld-rar att tala med sina barn om detta implicerar att alla föräldrar är medvetna antirasister. Med tanke på nynazisternas marscherande på våra gator och torg just nu känns den tanken tämligen naiv.

Vem snackar med barnet vars föräldrar tycker att stereotyper om ”människor från andra kultu-rer” är helt rimliga? Och vem ska tala med barnen som tillhör grupperna som framställs stereotypt gång på gång? Hur ska en förälder kunna tala med sitt lilla barn, som läser en bok för att den är spän-nande och rolig, om hur historien är såväl rasistisk och fördomsfull gentemot människor som barnet

självt? Vad tillför dessa bilder bokens dramaturgi, som gör det värt att offra deras läsupplevelse? Plus det faktum att vi sannerligen inte lever i ett för-domsfritt samhälle ännu. Ska vi ljuga för barnen?

Om ett kulturellt verk håller en sådan standard att det är på tapeten för att nypubliceras, så vore det rimligt att överväga vad som är mest värt: att publ-icera det i sin ursprungliga form och låta den stå som diskussionsunderlag för någonting negativt, att återpublicera den som ett dåligt exempel eller att uppdatera den så den kan bli den stimulerande läsupplevelse den borde vara – för alla barn oav-sett ursprung. De gamla versionerna kan få finnas kvar som exempelvis studiematerial i skolan, där de kan förklaras som vad de är: en del av en histo-riebeskrivning där vita utformade verkligheten ef-ter sitt perspektiv och inte tog hänsyn till någon annans. Varför ska vi måna om den falska histori-en istället för att ge våra barn, alla barn, tillgång till den riktiga, lika full av mångfald som barnens liv förhoppningsvis är?

Varför måna om den falska historien?

www.tidningensyre.se

Returadress: Syre, C/O Telont, Kvarnstensgatan 6, 252 27 Helsingborg

Regelverk som inte gör skillnad på na-ket och sexuellt när det gäller kvinno-kroppar.

Instagram-hash-tagen #tecknade- tuttupproret

Hannah Lemoinefrilansskribent, genusvetare,

jämställdhetskonsult och fristående krönikör i Syre

Glöd - Hannah Lemoine