NA

TU

RV

ET

AR

E N

R5

20

14

N u m m e r 5 2014

dU E ll om RöTT köTT sid 9 | NäR dj U R E N fåR VäljA sid 26 | TA bäTTR E b i ldE R sid 64

måNadeNs fråGa:

Känner du oro för

kemikalier?

Nils hittar metaller ovan jordSkattletare

K A r r i ä r , v e t e n s K A p, n ät v e r K

5 bästa kläd-tipsen på jobbet

Politikerna lovar satsning på forskare

Uppåt i de flesta branscher

E F T E R J O B B E T

N AT U R V E TA R E66 N R 1 2 0 1 4

14–16 OKTOBER JÖNKÖPING

2014

STOLT HUVUDSPONSOR

Glöm inte att anmäla dig på www.diagnostikforum.se

Innehåll

naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare.Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 e-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.seInloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida.Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck.Bokning och materialadress: annons@naturvetarna.se

Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar. ISSn: 2000–2424 TS-upplaga: 31 900 ex. Utgivning: 7 nr/per år.Nästa nummer kommer ut den 23 oktober, annonsstopp den 6 oktober.Korrektur: Mats Andersson, Textpiloten. Tryck: Norra Skåne Offset AB.Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom träd- plantering. Fotograf omslaget: Jonatan Jacobson Övriga reportrar:

Elisabeth Möller, Johanna Rösth JR

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör08-562 920 19

Katarina Bengtssonform och layout08-466 24 63

Jeanette Duvertannonsansvarig08-466 24 86

naturvetarna är ett Saco-förbund med 31 000 medlemmar inom life science, jord, skog, miljö, kemi, fysik, geovetenskap, matematik och data.

Christina Jägare, CJreporter, layout08-466 24 87

siD 12

siD 22

siD 31

R e DAKT I On e n

NR 5 2014

An n On S B OK n I n G

Bortglömda skatter på soptippar kan bli ett miljövänligt komplement till gruvbrytning.

Vilka signaler sänder du ut? När djuren själva får välja. Ängavallen – en framgångssaga.

Anna Norberg, ANskribent08-562 920 29

JoBB som sAtELLit För Merike Ödmark blev det inte som hon tänkt sig när ett tyskt företag skulle etablera sig i Sve-rige.

tummEN uppDet ser ljust ut i flera av de branscher där naturvetare är verksamma, visar Naturvetarnas egen undersökning.

ANtiBiotiKAJakten på ny antibiotika fortsät-ter, men det saknas ekonomis-ka incitament för läkemedels-industrin.

tA BÄttRE BiLDEREfter jobbet plockar meteorolo-gen Michael Norman fram sin systemkamera. Han delar med sig av sina bästa tips.

siD 64

18

26

40

måNADENs fRågA:

Känner du oro för

kemikalier?

Ta ställning för mångfaldNär sommaren var som bäst så genom-fördes en mäktig manifestation på huvud-stadens gator. Prideparaden lyftes fram av en publik på över en halv miljon och käns-lan av eufori var påtaglig.

Vilket otroligt stöd för en fin sak. Respekt och tolerans för kärlek mellan människor av samma kön. Naturvetarna tog tillsam-mans med Saco ställning för att man ska kunna vara sig själv på jobbet. Ingen ska behöva smyga med sin sexuella läggning.

Bildning är förmodligen det bästa vaccinet mot intolerans och inskränkthet i arbets-livet och i samhället Därför var det så vik-tigt att Saco och Naturvetarna var med på prideparaden och visade sin inställning.

Lika viktigt är det att visa tolerans mot människor från andra länder, som i många fall har flytt från förtryck och krig. De ska ha samma chans som infödda svenskar i arbetslivet. Så trist att höra om utländska kärnfysiker eller biomedicinska analytiker, vars kompetens inte kommer till nytta i Sverige.

Att det finns behov av kvalifi-cerad arbetskraft råder det ingen tvekan om. Naturve-tarnas egen undersökning

visar att det pekar uppåt i flera branscher, där na-

turvetare är verksamma. Läs om det längre fram i tidningen. Att inte använda den sam-lade kompetensen och kreativiteten för

att utveckla Sverige är inget annat än hjärnsläpp. Särskilt som många inno-

vativa invandrare har byggt upp företag och skapat nya

jobb. Det finns flera sådana exempel bland naturvetare.

n AT U R V e TA R e4 n R 5 2 0 1 4

ChEfREDAKtöR

”hot oCh VåLD VAR DAg FÖ R MåN gA LIVS M E D E LS I N S P E kTÖ R E R”Vi har för närvarande en situation där kontrolluppdraget fungerar bristfälligt på många håll, parat med en oacceptabel arbetsmiljö för en stor del av inspektörerna.

Det finns ingen quick fix. Staten bör utgå från att säkra en likformig tillsyn, fri från otillbörlig påverkan och intressekonflikter, över hela landet.

Med en sådan organisation med lokala kontor står sig tillsynen tryggt förankrad i de grundvärden som bör genomsyra den – likvärdighet, resurseffektivitet och rättssäkerhet. En väl fungerande organisation kommer även bättre kunna hantera arbetsmiljöfrågor kring hot och våld.

Debattartikel på Dn Debatt, 11 juni 2014, av Kristofer Jervinge, utredare tillsynsfrågor, naturvetarna

Hon vårdar identiteten som naturvetarePrästen och fysikern Sara Blom får ofta frågor om hur man får ihop religion och naturvetenskap och möter uppfattningen att det råder en motsättning mellan de båda. Själv har hon har aldrig tvivlat eller känt sig utmanad i sin tro på grund av fysikens eller biologins rön.

– I stället för att stoppa in gud som förklaring till det vi inte vet, vill jag söka gud i det vi vet. När vi får mer kunskap om världen så ökar det också min egen fascination och förundran, säger hon.

SvD 23 juli 2014

n AT U R V e TA R e I m e D I A

”Jag fick höra siffran att vi i Sverige bara skulle

klara matförsörjningen i sju dagar om importen av varor

upphörde. Det är ju skrämmande. Samtidigt läggs lant-

bruk ned för det finns ingen lönsamhet i dem. Det är i

allra högsta grad en politisk fråga – att skapa

förutsättningar för framtida jordbruk och

livsmedelsproduktion i vårt eget land.”

Kocken Paul Svensson i Dn 14 augusti 2014.

5n AT U R V e TA R en R 5 2 0 1 4

O P I N I O N

Bristen på sjuksköterskor upp-märksammas ofta i debatten, och det är onekligen stora problem att rekrytera sjuksköterskor. Däremot får man sällan höra om bristen på andra yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården, som biomedicinska analytiker, cytodiagnostiker och un-dersköterskor.

När jag som patient kommer i kontakt med vården kopplas jag till dessa yrkesgrupper. Utan biomedi-cinska analytiker och cytodiagnosti-ker kan inte läkarna ställa diagnos, då nästan 80 procent av alla diag-noser grundas på laboratorieanaly-ser utförda av biomedicinska ana-lytiker och cytodiagnostiker. Det är mångfalden av vårdyrken som ska-par en mer effektiv vård.

Bakgrunden till denna yrkesbrist går tillbaka till 1990 talet då ett flertal yrkesgrupper rationaliserades bort av besparingsskäl. Övertalig personal skulle sägas upp samtidigt som de kvarvarande skulle arbeta mer effektivt. Spåren från denna historiska organisationsförändring märks än i dag.

här är natu rvetar e och an dra välkom na att g e si na syn pu n kte r

i aktu e lla frågor som rör natu rvetar e.

Alla kompetenser behövs inom hälso- och sjukvården

nA-debatt

O P I N I O N

flera tjänster togs bort inom hälso- och sjukvården. Det händer fortfarande att vissa yrkesgrupper sägs upp eller byts ut mot andra yrkeskategorier. Detta kan vara problematiskt då varje yrkeskate-gori är expert inom sitt eget om-råde och oersättlig. Därför blir det så fel när biomedicinska analytiker byts ut mot sjuksköterskor inom primärvården. Eller när man i stäl-let för att anställa en dietist, väljer att anställa en sjuksköterska som har läst en extra högskoletermin om kost. Det urholkar förtroendet

för sjukvården och hotar patient-säkerheten.

Vad har vi att vänta oss? Vi blir allt äldre och 1,6 miljoner svenskar kommer att gå i pen-sion fram till år 2025. Detta le-der till att hälso- och sjukvården måste rustas upp med tillräckligt god tillgång på olika kompe-tenser för att möta framtidens behov. Landstingen runt om i landet måste medvetet arbeta med att rekrytera rätt kompetens samt ersätta personal vid pen-

sionsavgångar. Våga anställa fler biomedicinska analytiker, underskö-terskor, dietister och andra profes-sioner som jobbar nära patienterna och utvecklar vården.

En mångfald av yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården är op-timalt för patienten. Detta klargör behovet av att utveckla vårdut-bildningarna och säkerställa pa-tientsäkerheten. Arbetsgivare och politiker behöver enas i sin syn på vilka behov som finns bland perso-nalgrupperna i vårt avlånga land. Vi bör värna om olikheterna inom olika yrkesgrupper snarare än att ersätta dem och urholka inte bara patient-säkerheten utan också yrkesiden-titeten och stoltheten som finns bland vårdpersonalen.

Fereshteh JalayerLeg. biomedi-cinsk analytiker och 2:a vice ordförande för Centrala Sa-co-rådet inom Landstinget i Värmland.

förtroendet för sjukvården urholkas när specialister, som dietister och biomedicinsk analytiker, ersätts av till exempel sjuksköterskor, skriver fereshteh Jalayer.

n AT U R V e TA R e6 n R 5 2 0 1 4

K O m m e n TA R e R F R å n W e B B e n

måNADE N s fRågA:

Skriv till oss!

redaktion@naturvetarna.se

ÄR D U O R O LI g FÖ R k E M I kALI E R I VAR DAg E N?

M e dialar M skräM M e r i nte e n natu rvetar eSom naturvetare är jag inte orolig för medialarm, eftersom jag lättare kan sätta larmet i sitt sammanhang. Men däremot oroar jag mig för de otaliga kemikalierna som vi kontinuerligt exponeras för. Jag tänker främst på barn, kommande genera-tioner och naturen som får ärva jorden efter oss.

Arja

Läs mer på sid 10.

G e bar n e n bättr e Mat ocH M i l jöJa! Framförallt när det gäller barnen. Det finns inga gränsvärden för den samlade mängden kemikalier barn får i sig, bara för enskilda ämnen. Barn förr utsattes inte i närheten för så mycket skit, vare sig i hemmen eller i förskolorna. Allt i dag består av plast, plast och åter plast och den är ju inte giftfri precis. Maten har mindre nä-ringsinnehåll än förr. I vissa fall odlas den inte ens i jord och grönsakerna besprutas som aldrig förr. Samhället borde göra mer för att giftsanera förskolor/skolor och se till att barnen får bättre mat.

Emma

du Mt att le ka M e d GaM la b i ldäck ocH pvc-rörnej jag är inte orolig. Man kan inte oroa sig för allt. Däre-mot så tycker jag det är onödigt att utsätta barn för risker. Så försök tänka på hur till exempel frukt och grönsaker har odlats och att komma ihåg att skölja dessa. I yrket träffar jag ofta på förskolor där de har mycket ”lekmaterial” på gården i form av gamla bildäck, plasttunnor och PVC-rör och annat. Och detta undrar jag om man verkligen ska ha även om det är ”pedagogiskt”.

Albert

kanske det värsta M i l jöprob le M etKemikalier tillsammans med utarmad biologisk mångfald och växthuseffekten är tre allvarliga mil-jöproblem idag. kemikalieproblemen är farligare än man tror, kanske till och med värre än de andra två.

Alis

NAtu RVEtAR NA g iCK pR i DE pARADE Nse sid 57.

självklart att ingen ska diskrimineras på grund av sexuell läggning. men på jobbet

är jag tacksam om kollegorna undviker att leva ut sin sexualitet oavsett om den är homo

eller hetero eller något annat.gunnar i skåne

7N AT U R V E TA R EN R 5 2 0 1 4

O P I N I O N

Dela med dig av dina bilder på #naturvetarekan. Fotografera din vardag och publicera bilderna på insta-gram. Lägg dem under #naturvetarekan och skriv en

kommentar. Sedan publicerar vi bilden i magasinet och på vår webb. I det här numret bjuder vi på tre fina bilder.

F R å n S O c I A l A m e D I e R

#naturvetarekan

@pandion1

17 gilla

Trafikverkets inventering av artrika vägkanter är i full gång #naturvetare-kan #Falköping #Trafikverket

@johansson_glenn

12 gilla

Drar igång arbetsveckan med lite mätkontroller på Ullareds renings- verk #naturvetarekan #labbarlite

@miavalerie

14 gilla

In action å pratar enskilda avlopp på #Östersjöveckan #Almedalen #naturvetarekan

i N stAg RAm

ta diG r u nt på eG e n Han dmånga åker ju på charterse-mester, andra tar ett reguljär-flyg. I båda fallen – hyr en bil och ta dig runt på egen hand. Bergen på västra Mallorca el-ler kreta är helt underbart vackra och du kan finna en liten by där du kan äta under-bar mat, hitta ett lugnt tempo och se en del av ön som du inte finner annars. Fantastisk natur och underbara vyer upp-täcker du på vägen.

Eliza

stu DE NtfRågAN:

HAR D U kO LL På D I N AR B ETS MAR k NAD?

Fle r bor de praktise raStockholms Universitet är väldigt bra på att anordna näringslivsdagar och min utbildning har gett en hel del bra studie-besök. Trots detta tycker jag att man kan göra mer. Jag tycker exempelvis att man kan lägga mer vikt på att få studenterna att praktisera. Praktikmöjligheterna finns på min institution, men det är inte många som utnyttjar dem. Jag tror att studenterna måste få mer information kring vad prakti-ken ska innebära, hur den ska utföras och planeras med mer.

geograf

måNADE N s fRågA i J u N i :

VI Lk ET ÄR D ITT BÄSTA S E M ESTE RTI PS?

i nte För se nt att van draFotvandra med transport av bagaget mel-lan övernattningarna. I år blir det knappt 20 mil under nio dagar över Englands kritkullar. Har tidigare vandrat på detta sätt i Skottland och Skåne. Man kommer landskapet och by-arna inpå livet – underbart!

fossil-Jonas

n AT U R V e TA R e8 n R 5 2 0 1 4

O P I N I O N

nu höjs valtemperaturen. Om bara nå-gon vecka är det val till riksdagen, men också till ditt landsting och din kommun. Vilka frågor vi uppfattar som viktiga varie-rar såklart. Även om Naturvetarna är parti-politiskt oberoende så jobbar vi med poli-tiska frågor och försöker påverka politiker-na i frågor som är viktiga för naturvetare.

det handlar bland annat om hur tillsynen ska organiseras. Vi menar att dagens tillsyn inte fungerar optimalt och föreslår att en ny oberoende myndighet för tillsyn av bland annat miljöskydd, djurskydd och hälso-skydd inrättas. Under den här kongresspe-rioden jobbar vi också för att förbättra ar-betslivsanknytningen på universiteten. Det är viktigt för studenterna att veta vilken ar-betsmarknad som väntar efter examen och vilka krav som ställs i arbetslivet.

Hälso- och sjukvårdsfrågorna ligger också i vårt fokus, där vi försöker uppmärk-samma politikerna på den nytta naturve-tare gör. Deras kvalificerade insatser gör det bland annat möjligt att ställa diagnos och sätta in rätt åtgärder, allt från läkemedel och nutrition till operation och strålbehandling.

Forskning och innovation är ännu en hjärtefråga för Naturvetarna. Dagens forsk-

Politik som påverkar naturvetare

För alla som deltog och fortfa-rande deltar i räddnings- och släck-ningsarbetet vid skogsbranden i Västmanland.

Att invasiva arter, som mårdhund, mördarsnigel och vandrarmussla, får fäste i Sverige och utarmar den biologiska mångfalden och sprider sjukdomar.

ning är framtidens välfärd. Vårt fokus ligger på forskningens villkor, men också att den forskning som bedrivs i Sverige håller världsklass. Då blir svenska företag mer motståndskraftiga mot uppköp, som nu senast Pfizers vil-ja att köpa Astra Zeneca.

längre fram i magasinet har vi för-sökt få svar från riksdagspartierna i viktiga frågor för Naturvetarna. Flera av dem har seglat upp som frågor som kanske kan avgöra valet. Det gäller till exempel vad politikerna vill göra för att lyfta naturvetenskapen och att Sverige ska få en skola i världsklass. Flera par-tier vill göra det lättare för disputerade naturvetare att sadla om och bli lärare, vilket är glädjande.

det skiljer också i synen på a-kas-san och anställningsskyddet. Flertalet partier håller fanan högt när det gäller forskning och säger sig vilja satsa. Helt överens är riksdagspartierna, möjligen med undantag av Sverigedemokrater-na, om att Sverige ska bli klimatneu-tralt senast 2050. Det är hoppfullt och skapar förutsättningar för jobb för na-turvetare, som kan bidra med sin kom-petens för att klara den utmaningen.

kanske detta kan ge dig vägledning inför valet. I slutändan är valet ditt och det viktiga är att du utnyttjar din demokratiska rätt att rösta. Så gå och rösta den 14 september.

h E LE NA N iCK LAs soN, förbundsdirektör Naturvetarna helena.nicklasson@naturvetarna.se

H E LE N A N I C k L AS S O N, F Ö R B U N D S D I R E kTÖ R

l e D A R e n

JAPer Ola Darnerud, Toxikolog, risk- och nyttovärderare på Livsmedelsverket

Bör vi av hälsoskäl äta mindre kött?

Duellen

Hur säkert är sambandet mellan konsumtion av rött kött och cancer?

NJAJana Pickova, professor i livsmedelsvetenskap vid SLU

Det finns beskrivet i många vetenskapliga rapporter. Det gäller i första hand är uppkomst av cancer i tjocktarm och ändtarm, kolorektal-cancer. WCRF kom redan 2007 fram till att det finns övertygande be-vis för ett samband mellan konsumtion av rött kött och charkuteripro-dukter, och uppkomst av kolorektalcancer. De aktuella studierna har sammanlagt omfattat cirka 2,8 miljoner deltagare.

Uppkomsten av cancer kräver troligen flera olika faktorer som antingen samverkar eller verkar separat under de olika faserna i cancerutvecklingen. Man har identifierat flera möjliga faktorer, och bland dem som tycks mest troliga är heterocykliska aminer, PAH och nitrit/nitrosaminer, men även fett, hemjärn, kolesterol, salt, proteiner, virus och bakterier.

Nej, eftersom samband mellan köttkonsumtion och cancer observe-ras först vid en konsumtion som överstiger cirka 500 gram tillagat rött kött per vecka. Äter man mycket kött bör dock konsumtionen minska.

Ja, processat kött har en större benägenhet att orsaka cancer, räk-nat per gram kött. Men svenskarna äter mer rött kött än charkuteri-produkter. Orsaken till att charkuterivaror leder till fler cancerfall per viktenhet kan hänga samman med förekomst av nitrit och andra ämnen (som kan bildas vid till exempel rökning) i dessa produkter, men skulle även kunna förklaras med en högre andel salt och mättat fett.

Vad i köttet skulle i så fall orsaka cancer?

Det finns ett samband mellan rött kött och tarmcancer (CRC) enligt de metastudier som gjorts, förmodligen spelar det roll att man inte har renodlat begreppet rött kött.

Hemjärn i myoglobin , Fe3+ , är en faktor, stekmutagener och till exempel NO-föreningar i korv är några andra.

Nej, järnet är i en biologiskt lättillgänglig form, proteinerna är nödvändiga och peptiderna har positiva effekter på hälsa. Pepti-der verkar dessutom som antioxidanter, det finns också nyttiga fettsyror i mycket kött (enkel och fleromättade).

Problemet är ofta att de som överkonsumerar är riktmärket i rekommendationerna. De som är mycket lyhörda vill gärna göra bättre än rekommendationen och minska intaget eller helt ute-sluta kött.

Ja. Dessutom vet man inte om kött från samma djur med olika mängd myoglobin har samma effekt. Ca2+ från mejeri- produkter motverkar intag av för mycket rött kött enligt många studier. Nitrit och oxidationsprodukter från rökning och saltning är negativa faktorer enligt många studier.

Bör vi helt avstå att äta kött från nöt, får och gris?

Är det någon skillnad i risk mellan processat kött, typ korv, och rent kött?

”Vi bör inte äta mer än 500 gram rött kött och charkuteriprodukter per vecka.”

”Vi saknar tillräckligt med underlag för ett absolut svar. Bakgrund om kött och dess effekter på cancer (CRC) saknas delvis.”

N AT U R V E TA R E10 N R 5 2 0 1 4

MåNAD e N s F R ågA:

Är DU OrOLig för kemikaLier i varDagen?

Varje dag utsätts vi för kemikalier, i allt från frukt och grönsaker till dammråttor under sängen. Media är snabba att haka på forskarnas varningar och larmar. Nu undrar vi om du är trygg med samhällets kontroll av kemikalier.

Kommentera på www.naturvetarna.se/manadensfraga Läs kommentarer från webben, sid 6.

Magnus Huss, förbundsdirektör på Innovations- och kemiindustrierna känner sig lugn.

– Ju mer insatt jag är i frågor om ke-mikalier desto mindre oro känner jag. De produkter som når konsumenterna är tes-tade på ett sätt som jag är trygg med.

Däremot tycker han att det finns anled-ning att vara vaksam mot piratkopierade produkter från oseriösa tillverkare, efter-som de produkterna inte är testade och godkända.

Inte heller när det gäller rester av kemis-ka bekämpningsmedel i livsmedel är han orolig, men väljer ändå ekologiska produk-ter ibland.

FlER FARligA

kEmikAliER

Ekotoxikologen Andre-as Prevodnik på Natur-skyddsföreningen visar på svagheter i kemi-kalieregleringen i EU, utan att vilja skrämma.

– Man kan inte ute-sluta risker. Kom ihåg att riskbedömning-arna görs av företagen själva och att stan-dardiserade modeller används, som kanske inte är relevanta för alla, till exempel barn.

Listan över så kallade ”särskilt farliga ke-mikalier” inom EU växer. De klassas som skadliga för hälsan och kan till exempel vara cancerogena och kan spridas i ekosys-temen. Nu är man uppe i 155 kemikalier på

REACH:s kandidatlista. Dessa ska anting-en tillståndsprövas igen eller fasas ut.

– Kandidatlistan är ett steg i rätt rikt-ning, men systemet har brister och är långsamt. Enbart EU-kommissionen eller medlemsländer kan nominera kemikalier till kandidatlistan. Kan företagen sedan visa att det inte finns bra ersättningspro-dukter, kan de få fortsatt tillstånd att an-vända kemikalien.

Andreas Prevodnik förklarar också att man ännu inte har kriterier som fångar upp hormonstörande ämnen. Då kan ännu fler kemikalier hamna på kandidatlistan.

FÄRRE sTickpRoVER

Peter Bergkvist, strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen, tycker att det

finns skäl att vara för-siktig, men kanske inte orolig.

– Oro är en natur-lig reaktion, som både kan vara befogad och obefogad. Ny kunskap visar att det är svårt att identifiera och kvanti-

fiera risker och att även kända egenskaper kan vara svåra att fånga in med nuvarande metodik för riskbedömning.

Peter Bergkvist tycker att man kan lita på de prövningar och kontroller som görs av kemikalier. Men han menar samtidigt att de inte är tillräckliga utan att vi behöver

ett bättre underlag för de flesta kemikalier.Som expert på växtskyddsmedel kon-

staterar han att det mesta av de kemiska bekämpningsmedel som används också lämnar rester i den mat vi äter.

– Många har möjlighet att välja ekologis-ka livsmedel för att minska riskerna. Det är vare sig orationellt eller ovetenskapligt.

Det tas färre stickprover i dag på livs-medel i Sverige, men genom den koor-dinerade provtagningen inom EU får vi ändå en bra överblick över var problemen finns, menar Peter Bergkvist. # LeL

Riskbedömningarna görs av företagen själva och standardiserade modeller används”

11N AT U R V E TA R EN R 5 2 0 1 4

Larm om gifter i maten och saker som vi använder dagligen duggar tätt i media. Ingen går obemärkt förbi det. Hur orolig man ska vara beror på vem man pratar med.

Vem ska man lita på?

Peter Bergkvist.

för hormonstörande ämnen betyder dosen mindre än i vilken ålder man utsätts för kemikalien.

andreas Prevodnik

N AT U R V E TA R E12 N R 5 2 0 1 4

Det tyska life science-företa-get Aurigon skulle etablera sig på den nordiska marknaden. De är specialiserade på prekliniska prövningar, alltså innan nya lä-kemedel testas på människa.

Som molekylärbiolog och ti-digare säljare på Roche passa-de Merike Ödmark perfekt för jobbet som ansvarig för för-säljning och affärsutveckling i Norden. Dessutom behärskar hon fyra språk utöver estniska, som är hennes modersmål.

sAkNADE FikAT

Hon skulle fungera som satellit åt det tyska företaget och sälja in dess tjänster hos forskare i Norden. Kontoret hade hon i hemmet, vilket innebar att kontorskostnaderna blev låga för Aurigon, som ändå betala-de en viss ersättning för hem-makontoret i Stockholm.

– Jag var den enda som var anställd i Norden, så det blev rätt ensamt. Jag kunde verkli-gen sakna det typiskt svenska fikat, som inte bara är ett fo-

rum för umgänge, utan också ett tillfälle för kreativa diskussioner.

Men det stora problemet, en-ligt Merike Ödmark, var att före-taget inte hade någon affärsplan för hur etableringen skulle gå till. Hon fick sex månader, varav sex veckors utbildning i Tyskland, på sig att bygga upp en säljorganisa-tion i Norden.

– Nu i efterhand inser jag att det var omöjligt. Experter jag har talat med menar att minst ett till två år är en mer realistisk tid. Ovanpå det gick företaget inte sär-skilt bra på sin hemmamarknad.

kNyTA koNTAkTER

Rent allmänt finns en skepsis till nya aktörer på en marknad.

Merike varnar för jobb som satellitDet som såg ut att vara drömjobbet blev en besvikelse för Merike Ödmark. Nu varnar hon andra för att gå i samma fälla när de jobbar som satellit för ett utländskt företag i sverige.

N Y H e T e R

Avtalet saknade lösningar för både pension och för-säkringar, utan lönekompensa-tion”

Det tyska äventyret har inte avskräckt merike ödmark från en internationell karriär inom life science.

13N AT U R V E TA R EN R 5 2 0 1 4

Många väljer det säkra före det osäkra och anlitar samma företag som man alltid har gjort.

– Nummer ett är att skapa kontak-ter på olika mässor och seminarier. Sedan kan man komma ett steg när-mare och presentera sina tjänster, som förhoppningsvis kan utmynna i en af-fär. Det handlar om att bygga upp ett förtroende.

Hon fick inte de rätta förutsättning-arna för att lyckas med det. Men det var inte därför hon slutade när provanställ-ningar upphörde efter ett halvår.

– Några affärer gick i lås och hon var på väg att bygga upp en säljorgani-sation, men företagets svaga lönsam-het gjorde att man gav upp planerna på en etablering i Norden.

DåligT AVTAl

Så här i efterhand inser hon också att hennes personliga anställningsavtal, som var anpassat till svensk modell, hade brister. Kollektivavtal fanns för-stås inte.

– Avtalet saknade lösningar för både pension och försäkringar, utan att jag blev kompenserad för det löne-mässigt. Lönen var okej och byggde på en fast och rörlig del, som påverkades av både mitt och företagets resultat.

Däremot fick hon semester enligt svensk lag och traktamente.

– Men jag var tvungen att hela ti-den ligga ute med pengar för resor, mobilabonnemang och annat.

Som tidigare klubbordförande för Unionen på Roche i Sverige är hon noga med fackliga rättigheter.

– Mitt mål var att expandera och få kollegor. På sikt var förhoppningen att

kunna teckna kollektivavtal.Att det inte blev som hon tänkt sig

gör henne inte bitter.– Tvärtom var det en nyttig erfaren-

het, både professionellt och att jag lär-de mig en läxa.

NyA UTmANiNgAR

Nu söker hon nya utmaningar och går på a-kassa och inkomstförsäkring från Naturvetarna.

– Stödet från Naturvetarna och Trygghetsrådet, som jag har genom ti-digare anställningen på Roche, har va-rit jättebra. Nu har jag en plattform för att komma vidare i yrkeslivet.

Det tyska äventyret har inte av-skräckt från en internationell karriär.

– Jag vill fortsätta jobba som säljare, helst inom life science och gärna ut-omlands, säger hon optimistiskt. LeL

M e R I K e Ö D M A R K

Utbildning: Molekylärbiolog. Kom till sverige från estland som utbytesstudent och stannade.

gör just nu: söker sälj- och marknadsjobb inom life science. Var tidigare säljare på Roche.

gläds över: Är nygift.

Vill tipsa om: Ta chansen när den kommer, men se till att få rätt förutsättningar för att kunna göra ett bra jobb.

Fackligt råd: Ta hjälp av Natur-vetarna för att granska anställ-ningsavtalet.

läs mer: www.naturvetarna.se

som satellit är man anställd av utländskt företag, som avser att etablera sig i annat land.

i somras anordnades världens största life science-mässa i san Diego i kalifornien. Erik Fors-berg från Uppsala Bio reste dit med en svensk delegation för att göra sverige mer känt.

Hur var det? – Mycket intressant. Det har varit en hektisk vecka.

Varför åkte ni dit? – Dels för att sätta sverige på världs-

kartan genom en rad seminarier och presentationer. Vi har bland annat be-rättat om vår komptens, våra patientre-gister och biobanker.

Vi besökte också bland annat Universi-ty of California och svenska handelskam-maren i san Diego.

Vad tar ni med hem? – Att förbereda sig väl ger en chans att träffa många potentiella investerare och samarbetspartners. Vi fick också höra om hur man kan strukturera utby-ten mellan akademi och näringsliv.

Det är viktigt att det finns människor med driv, sådana som är villiga att ta yrkesrisker och vågar driva tidiga och riskfyllda projekt.

Blev det en lyckad resa?– Vi fick många kontakter, och media i UsA har uppmärksammat oss. Vi har förstärkt kontakterna med organisatio-ner som vi hoppas kunna öka utbytet med. Vi är mycket nöjda och har också lärt oss hur vi kan lyckas ännu bättre kommande år. an

HUr SÄTTer man

Sverige På

vÄrLDSkarTan?

fo

to

: E

wa

ah

lin

N Y H e T e R

N AT U R V E TA R E14 N R 5 2 0 1 4

p R i s TA g A R E Maryam Mirzakhani har som första kvinna fått Fields-medaljen, matematikens mest pre-stigefyllda pris. Hon får priset för sitt arbete inom geometri och dynamisk

systemteori. Detta är matematisk grundforskning, men kan tillämpas inom bland annat teoretisk fysik och materialvetenskap.

Maryam Mirzakhanio är uppväxt i

Teheran. Hon vann som tonåring den internationella matematiska olympia-den för ungdomar och arbetar nu som matematikprofessor vid stanford University i Kalifornien. an

FOTO: sTAN FOR D U N IVe RsITY

s AT s N i N g Under nästa år vill re-geringen satsa 40 miljoner kronor för att bygga upp ett centrum för klinis-ka prövningar i göteborg. Det sa Jan Björklund i sitt sommartal 3 augusti.

syftet är att få en bättre nationell samordning mellan läkemedelsföretag, sjukhus och universitet för prövning av nya läkemedel. Detta är ett sätt att stimulera kliniska studier för att bland

annat göra den svenska läkemedels-branschen mer internationellt konkur-renskraftig.

I forskningspropositionen från 2012 fanns förslaget om satsning på natio-nell samordning med. Nu uttrycks det konkret att det nya centrumet ska pla-ceras i göteborg, men tillhöra Veten-skapsrådet. Från och med 2016 blir anslaget 50 miljoner kronor per år. an

Första kvinnan får matematikens Nobelpris

Miljoner till centrum för kliniska prövningar

l i s TA N svenskt Näringsliv listar varje år vilka utbildningar som är bäst på att samverka med näringslivet. Utbildnings-programmen rankas efter hur de sam-verkar, till exempel genom praktik, ex-jobb och mentorföretag, hur stor del av studenterna som är med och hur länge.

På topp tre för 2013 placerade sig utbildningar till barnmorska och sjuk-sköterska. Dessa är yrkesutbildningar där en del av utbildningen alltid sker ute på en arbetsplats.

Bland de 50 översta utbildningarna på listan finns it-utbildningar vid högskolan i skövde och Karlstads universitet. an

Topp tre för naturveten- skapliga utbildningar:

1. Masterprogrammen i biologi, molekylärbiologi och socialekologisk resiliens, Stockholms universitet

2. sjukhusfysikerprogrammet vid Stockholms universitet

3. sjukhusfysikerprogrammet vid göteborgs universitet

källa: samverkamera.se

IT, bIologI ocH sjukHusfysIk BÄST På nÄringSLivSkOnTakT

..så stor andel av normal-mängden lingon förväntas i år i Norrland. Detta enligt bärprog-nosen från sveriges lantbruks-universitet, sLU. I svealand upp-skattar de att mängderna kan bli så låga som en femtedel av det normala. I götaland förvän-tas man kunna hitta lika mycket lingon som vanligt. an

50%...

Drygt

maryam mirzakhani.

15N AT U R V E TA R EN R 5 2 0 1 4

E F T E R s l Ä c k N i N g så många hektar skog brann ner i den största skogsbranden i sverige i modern tid. efter en värmebölja och långvarig torka slog en gnista upp vid mark-beredning på stora ensos ägor i Västmanland. Branden spred sig sedan snabbt och toppade alla nyheter under en vecka i augusti.

Många naturvetare har va-rit inblandade som experter i olika roller på skogsbolag,

myndigheter, försäkringsbolag och universitet. När röken har skingrats och markglöden har falnat kommer man in i ett nytt skede. Det mesta talar för att det blir ett naturskyddsområ-de, där arter som är beroende av brand får livsutrymme. en dröm för forskare och naturin-tresserade att följa.

I nästa magasin skriver vi mer om katastrofen som blev en väckarklocka för svensk krisberedskap. LeL

o m s TÄ l l N i N g ett nytt om-ställningsavtal för statligt an-ställda akademiker är i hamn. Visstidsanställda och doktoran-der får ett sämre skydd vid upp-sägning. Men Naturvetarnas in-komstförsäkring täcker upp och ger ett ekonomiskt skydd.

Det var i juni som Arbetsgi-varverket och saco-s kom över-ens om ett nytt omställningsav-

tal i staten. Förändring-arna för tills-vidareanställ-da är inte så stora, medan visstidsan-ställda på-

verkas mer.

– Det ekonomiska stödet som fyller ut ersättningen från a-kassan förändras. För vissa grupper medför det en avse-värd försämring, säger erik Allard, ombudsman på Natur-vetarna.

ByggER på A-kAssAN

Medlemmar i Naturvetarna kan ändå känna sig trygga. De har en inkomstförsäkring som ingår i medlemskapet. Den bygger på a-kassan och ger 80 pro-cent av hela den tidigare lönen, under max ett halvår.

– Naturvetare har förhållan-devis lätt att få nytt arbete. ef-tersom de flesta har sysselsätt-ning inom ett halvår har med-

lemmar i Naturvetarna, tack vare inkomstförsäkringen, ett bra skydd vid arbetslöshet.

HJÄlp ATT kommA ViDARE

För att komma i åtnjutande av Naturvetarnas inkomstförsäk-ring måste man ha varit med-lem i förbundet minst ett år.

Men doktorander blir väl inte arbetslösa?

– Nej, inte som regel under doktorandtiden, men alla får inte jobb direkt efter disputa-tionen. Medlemmar i Naturve-tarna erbjuds också cv-coach-ning, intervjuträning och andra förmåner som gör att man kommer vidare i arbetslivet, sä-ger erik Allard. LeL

Naturvetarna ger doktorander trygghet

DETTA gÄllER:Den som blir arbetslös efter 1 januari 2015 och har haft en tids-begränsad anställning i staten upp till tre år, får ingen utfyllnad av a-kassan från Trygghetsstiftelsen. Har den tidsbegränsade anställningen pågått mellan tre och sex år har man rätt till utfyllnad av a-kassa i 44 dagar. Den som haft en visstidsanställning i mer än sex år får motsvarande ersättning i 300 dagar.

läs mer på naturvetarna.se eller kontakta erik.allard@naturve-tarna.se eller sanna.johansson@naturvetarna.se

erik allard.

13 800

allt talar för att delar av den den eldhärjade skogen blir ett naturskyddsområde.

N AT U R V E TA R E16 N R 5 2 0 1 4

1. Hur vill ni stärka svensk forskning och innovation?

2. vad ska ni göra för att öka samverkan mellan akademi och näringsliv?

3. vad tänker ni göra för att stärka svensk life science?

4. Hur ska svensk skola bli världsbäst i naturvetenskap?

5. vill ni förändra anställningsskyddet?

6. Tänker ni höja a-kassan?

7. vill ni höja pensionsåldern?

8. när ska Sverige bli klimatneutralt?

Partierna ger besked inför valetPolitikernas budgivning är i full gång. Flera lovar bättre villkor för forskare och att naturveten-skapen i skolan ska stärkas. Riksdagspartierna är överens om målet att sverige ska vara kli-matneutralt 2050. Däremot går en skiljelinje i synen på a-kassan och anställningsskyddet.

VÄNsTERpARTiET

1. stärka industriforsk-ningsinstituten med 250 miljoner kronor.

2. satsningar på strategiska innova-tionsområden.

3. Ökade anslag till sjukvården med 2,5 miljarder per år. Det gör det möj-ligt att prioritera forskning och kliniska prövningar.

4. Mer pengar till skolan, ett statligt huvudmannaskap, ta bort skolvalet i grundskolan och möjligheten att driva skolor med vinstintresse. Tona ner fo-kus på att mäta och jämföra kunskaper.

5. en sammantagen tidsgräns för tids-begränsade anställningar, avskaffande av allmän visstidsanställning och rätt till heltid.

6. 80 procent av löntagarna ska kunna få ut 80 procent av sin tidigare inkomst vid arbetslöshet. I ett första steg höja taket till 960 kronor per dag.

7. Nej.

8. 2050.

sociAlDEmokRATERNA

1. en tioårig blocköverskri-dande överenskommelse om forsknings- och innovations-politik. Inrätta ett nationellt

innovationsråd. Höja den lägsta nivån för forsk-ningsresurser till alla lärosäten. ge alla dokto-rander anställning från första dagen.

2. Forskning som bedrivs vid högskolor och nyare universitet sker i stor utsträckning i nära samarbete med näringslivet.

3. Utveckla samverkansformer som främjar inn-ovation, export och tillväxt av företag. en miljard i en ny fond för investeringar i tidiga skeden.

4. Fler vägar till läraryrket med bland annat ett snabbspår för naturvetare. Mer resurser till sko-lan: mindre klasser och fler speciallärare för ti-diga insatser.

5. Vi vill ta bort 2-undantaget i LAs och göra så att tillfälliga anställningar som travas på varan-dra blir en fast anställning efter två år.

6. Höjt tak i a-kassan så att fler får ut 80 pro-cent av lönen.

7. satsa på bättre arbetsmiljö för att fler ska orka arbeta åtminstone fram till sin 65-årsdag.

8. 2050 till 90 procent.

milJöpARTiET

1. stärka doktoranders villkor. stipendier ka-naliseras bäst genom lärosätena, och blir en

del i trygga anställningar.

2. Öka investeringarna i forskning i små och medelstora företag. Utnyttja studenterna när nya idéer och innova-tioner tas fram.

3. en bred samling där privata och of-fentliga aktörer deltar för att finna vä-gar framåt.

4. Höjda lärarlöner och moderniserad undervisning, bland annat genom en strategi för fler digitala läromedel. sats-ningar på läsning och modersmålsstöd.

5. Nej.

6. Ja. Vi vill höja taket med runt 200 kronor av högsta dagpenning de första 100 dagarna.

7. Nej, men en mer flexibel pensions-ålder. Behålla 61 år som gräns för att börja kunna ta ut sin pension, med möj-lighet att jobba längre.

8. 2050.

17N AT U R V E TA R EN R 5 2 0 1 4

N Y H E T E R

Folk-

pARTiET

1. Fortsatt satsning på

forskning och innovation, hittills med 9 miljarder kronor. satsa på de bästa forskarna och locka ut-ländska forskare. Tillfällig merite-ringsanställning ska följas av en rätt till prövning för fast jobb.

2. FoU-avdrag som bidrar till att samarbetet ökar mellan akademi och näringsliv. ett nytt centrum för kliniska studier. Innovationskontor runtom i landet.

3. scilife Lab är en viktig del. Vi är just nu i en upptrappning med 50 procent på life science-forsk-ning jämfört med 2006.

4. Meritpoäng gör att fler elever läser svårare matematik i gymna-siet. Djupare ämneskunskaper i lärarutbildningen. examensbonus till lärarstudenter som väljer na-turvetenskap. Mattelyftet.

5. Kompetens istället för anställ-ningstid ska räknas vid uppsäg-ning.

6. gör a-kassan obligatorisk och allmän samt höj ersättningsnivån till 27 750 kronor i månaden un-der de första 100 ersättningsda-garna.

7. Man ska själv få välja. Rätten att vara kvar i arbete ska höjas till 69 år.

8. 2050.

kRisTDEmo-

kRATERNA

1. Ökade anslag (nära en miljard för 2014) för

forskning och innovation, enligt forskningspropositionen.

2. Denna typ av samverkan kan svårligen kommenderas fram utan måste uppstå på basis av

gemensamma intressen.

3. en särskild samordnare har utsetts av regeringen med upp-drag att ta fram en strategi för den svenska life science-bran-schen.

4. grundläggande är att varje elev ska få stöd att nå sin fulla potential. skolverket arbetar för att öka elevers och barns intres-

se och kunskap inom naturve-tenskap och teknik.

5. Vi vill se över lagen om an-ställningsskydd, LAs, och utöka undantaget från turordningsreg-lerna så att två personer kan un-dantas oavsett företagets stor-lek. Vidare vill vi att även anställ-da med offentliga ekonomiska stöd ska omfattas av LAs.

6. Vill ha en en allmän och obligatorisk arbetslöshets-försäkring. Taket för dagpen-ningen i a-kassan behöver räknas upp årligen med pris-basbeloppet.

7. Vi måste inrikta oss på ett längre arbetsliv. Rätt att kvar-stå i anställning till 69 år.

8. 2050.

cENTER-

pARTiET

1. stärka bandet mellan forskning, nya idéer och nä-

ringslivet. Vassa forskningscen-trum som stärker det lokala nä-

ringslivet. Öka nivån på anslagen för forskning och innovation med nio miljarder fram till 2016.

2. Pott på 200 miljoner till de lärosäten som är bäst på att samverka med näringsliv och samhälle.

3. en särskild satsning på life

science på 11,5 miljarder 2013-2016.

4. Naturvetenskap och teknik redan i förskolan. Premie till NO-lärare på 50 000 kronor.

5. Ändra turordningsreglerna i LAs så att hänsyn tas till kompe-tensen och inte anställningstiden.

6. Höjd nivå på a-kassan under de tre första månaderna av ar-betslösheten, via höjt tak och er-sättningsnivå.

7. Inför en riktålder för pensio-nen som följer medellivslängden i sverige.

8. 2050.

5. vill ni förändra anställningsskyddet?

6. Tänker ni höja a-kassan?

7. vill ni höja pensionsåldern?

8. när ska Sverige bli klimatneutralt?

moDERATERNA

1. Totalt 11,5 miljarder åren 2013-2016, med mer pengar till lärosä-tena. Investeringsavdrag, förenk-lad expertskatt samt avdraget för forskning och utveckling. satsning på unga entreprenörer.

2. 200 miljoner kronor öron-märkta för universitet och hög-skolor som är skickliga på sam-verkan med näringsliv och offent-lig sektor.

3. Ytterligare 600 miljoner kro-nor per år till området livsveten-skap. en strategi för life science-sektorn håller på att tas fram.

4. Tydligare kunskapsmål, natio-nella prov och tidigare betyg. Tio-årig grundskola, rätt till läxhjälp och sommarskola. Fler karriär-tjänster och mindre pappersar-bete för lärarna. examenspremier till ämneslärare i naturvetenskap-liga ämnena.

5. Parterna utgör grundbulten i

den svenska modellen, inte poli-tiska partier.

6. I dagsläget är det inte aktuellt att höja a-kassan. Vi vill skapa fler jobb istället.

7. Rätt att kvarstå i anställning tills man fyller 70 år.

8. 2050.

sVERigE-

DEmokRATERNA

1. Utöka forsk-ningsanslagen inom högskolorna

och universiteten. Vi avsätter 4 miljarder kronor utöver regering-ens.

2. skapa incitament och koppla anslagen till hur studenterna eta-bleras på arbetsmarknaden.

3. stärk banden mellan högskolor och näringsliv. Förenkla anställ-ningsreglerna och förbättra infra-struktur för forskning.

4. Ytterligare 6,5 miljarder till

skolan. återförstatliga skolan och minska lärarnas pappersarbete.

5. Inför lärlingsanställningar där unga människor kan anställas till 75 procent av normal ingångslön. Öka antalet undantag som ett fö-retag får göra från turordnings-reglerna.

6. Ja. höjd a-kassa till 900 kronor per dag. Öka antalet a-kassedagar från 75 till 300 för deltidsarbets-lösa.

7. Nej, däremot vill vi att äldre som vill fortsätta arbeta ska kunna göra det.

8. Mer kärnkraft.

S O P T I P PA R – F R A M T I D E N S G R U V O R

Nils Johansson har studerat vilka metaller som finns på Tekniska verkens soptipp i Gärstad i utkanten av Linköping.

19N AT U R V E TA R EN R 5 2 0 1 4

Soptippen – en framtida guldgruva

I stadsmiljö och på soptippar finns outnyttjade metaller. Dessa bortglömda skatter kan bli ett miljövänligt komplement till gruvdrift. Det menar Nils Johansson och hans kollegor som bland annat studerat soptippen i Linköping. T e x T J o h a n J o e l s s o n f o T o : J o n aTa n J a c o b s o n >

let, bland annat i form av deponier på sop-tippar och urkopplade kopparkablar under våra städer. Metaller som idag inte återvinns i någon högre utsträckning men som i fram-tiden kan bli ett alternativ, eller åtminstone ett komplement, till dagens gruvdrift.

– Vi ser både miljöfördelar och sociala fördelar. Gruvnäringen skapar ofta mark-konflikter, kräver mycket energi och kan i värsta fall, vilket historien visat, leda till kolonialisering och krig. Jag tror vi måste förändra vår traditionalistiska syn på var resursbaserna till metallerna finns, säger Nils Johansson.

FyRA miljARdER kRoNoR

I sitt forskningsarbete på avdelningen för industriell miljöteknik har Nils Johansson och hans kolleger prospekterat soptippen i Linköping. För att få en djupgående bild

har de studerat gamla kartor och flygfo-ton över tippen samt intervjuat människor som arbetat på soptippen. Forskargruppen har bland annat kommit fram till att det sammanlagda värdet av soptippsmetallerna uppgår till cirka fyra miljarder kronor.

– Vi måste bli bättre på att återvinna de metaller som redan grävts upp. Idag tas bara en tredjedel av alla typer av metaller som är i omlopp om hand, säger Nils Johansson och lyfter upp en gammal plåtburk som en gång i tiden innehållit Bullens pilsnerkorv.Nils Johansson håller upp en konservburk som en gång i tiden innehållit Bullens pilsnerkorv.

et finns lika mycket metaller ovan jord som i de geologiska reserverna i marken!

Med försiktiga steg kryssar doktoranden Nils Johansson om-

kring bland rostiga hästskor, kugghjul, spi-kar och knivar på Tekniska verkens anlägg-ning i Linköping. Soptippen är vidsträckt och överallt reser sig stora avfallshögar mot skyn. Ja, många är nog snabba att be-

N AT U R V E TA R E20 N R 5 2 0 1 4

D teckna metallskrotet här som just avfall. Men inte Nils Johansson.

Sedan fyra år arbetar han tillsammans med doktorandkollegerna Björn Wallsten och Per Frändegård vid Linköpings univer-sitet med ett forskningsprojekt som de lite skämtsamt kallar för ”alternativa gruvor”.

BRA FöR miljöN

Deras akademiska arbete handlar om att analysera och kartlägga de enorma metallre-surser som finns runt omkring oss i samhäl-

Bara en tredjedel av alla metaller

som idag är i omlopp återvinns"

S O P T I P PA R – F R A M T I D E N S G R U V O R

21N AT U R V E TA R EN R 5 2 0 1 4

Det är inte bara på soptippar som det finns stora mängder återvinningsbara och värdefulla metaller. Nils Johanssons kol-lega Björn Wallsten har gjort en kartlägg-ning av den ansenliga mängd urkopplade rör och ledningar som finns under Norr-köpings gator.

Hans studie visar att cirka 25 procent av all infrastruktur som finns under mark är övergiven. Utöver det tillkommer stora mängder telekablar som kommer att fasas ut den närmaste tiden. Sammantaget finns det troligen lika mycket koppar i Aitiks re-server som i Sveriges infrastruktursystem, berättar Nils Johansson. Att stater ännu inte fått upp ögonen för de potentiella guldgruvorna har sina orsaker.

SkATTERNA STyR

Eftersom depåerna på soptippar ofta består av blandade metaller såväl som annat avfall är det inte alltid lönsamt att utvinna dessa.

– Vad som är lönsamt påverkas även i allra högsta grad av politiken. Ett gruvbolag kan lägga alla rester på en deponi utan att betala skatt. Återvinningsindustrin å andra sidan måste betala skatt för sitt avfall, säger han.

Den politiska obalansen i Sverige har Nils Johansson studerat närmare i en vetenskap-lig artikel som publicerades i tidskriften Re-sources Policy. Ett exempel är att gruvsek-torn har lägre koldioxidskatt och lägre ener-giskatt än återvinningssektorn. Det politiska stödet till gruvsektorn kan enligt Nils Jo-hansson värderas till runt 30 miljarder kro-nor per år medan återvinningssektorn en-dast får några få miljoner i forskningsanslag.

ökANdE mETAllBEhoV

Regeringen vill tredubbla antalet svenska gruvor till 2030. Hur ser du på det?

N i Ls JohaN s soN

Ålder: 32 år.

Bor: I Linköping.

Utbildning: Miljövetenskap och naturresursförvaltning.

Tidigare jobb: Miljötillsyn.

Gör just nu: Doktorerar om framtidens gruvor.

M eTaLLe r på sopT i p p

Enligt Nils johansson och hans kollegors uträkningar finns det på Tekniska Verkens soptipp i Linköping cirka 150 000 ton järn, 100 000 ton aluminium och 10 000 ton koppar. Koncentrationen av koppar är lika hög på tippen som den är i Bolidens Aitik-gruva utanför Gällivare.

Om man hade intentionen att återvinna mer skulle man inte byggt upp ett system

som bygger på avfallsförbränning”

– I ett globalt perspektiv måste man förstå att metallbehovet ökar med tanke på att den växande medelklassen i fat-tigare ekonomier vill ha metallintensiva varor som bilar, tvättmaskiner och dato-rer. Men för det behöver man inte öppna nya gruvor under marken. Det finns en enorm outnyttjad återvinningspotential, säger han.

Är det realistiskt att stater börjar åter-vinna istället för att öppna nya gruvor?

– Ja, i sinom tid. Men det krävs mer kunskap, infrastruktur och ett föränd-rat synsätt innan vi kan nå dit. Även om mängderna metall är jämförbara ovan och under jord ska man inte underskatta hin-dren för att nå dit, säger Nils Johansson.

FÅ mEd GRUVBolAGEN

Om 20 år tror Nils Johansson att fler sta-ter har börjat återvinna redan utplockad metall i betydligt högre utsträckning än idag. Men han betonar vikten av att få med gruvbolagen på tåget eftersom det är där metallutvinningsexpertisen finns. Intresset från de stora aktörerna har hit-tills varit ljumt. Men Nils Johansson me-nar att gruvbolagen och stater redan nu borde börja ställa om för att på sikt kun-na skapa cirkulära samhällen.

– Jag tycker vi borde förbereda oss för det redan nu. Men jag är rädd att män-niskan snarare kommer att börja leta metaller i rymden, i djupa hav eller un-

der Antarktis istället för att titta på me-tallerna som vi har nära oss, säger han samtidigt som en konvoj av lastbilar rullar in på Tekniska verkens anläggning för att dumpa sitt metallavfall. #

ArbetsmiljöVanliga jobb: Arbetsmiljöin-spektör, arbetsmiljöingenjör, yr-

keshygieniker. 41 procent är statligt anställda och nästan lika många, 37 procent, har en pri-vat anställning.

Trend: Stor framtidstro inom branschen, med behov an nyanställningar. Däremot har antalet arbetsmiljöinspektörer minskat med runt 40 procent sedan 2006.

Bank och försäkringVanliga jobb: Aktuarie, analyti-ker, specialist (skog, lantbruk, IT) rådgivare, chef.

Trend: Matematik, statistik och IT är kun-skaper som efterfrågas allt mer. Inget talar för att branschen ska mattas av. Tvärtom kan behovet av försäkringslösningar öka som en följd av att samhällets sociala skyddsnät, som sjukvård och pensioner, försämras. Även kli-matförändringarna späder på den ökande ef-terfrågan.

DjurVanliga jobb: Djurskyddsin-spektör, handläggare, djursjuk-

skötare, lärare (lektor, naturbrukslärare) rådgi-vare, ridlärare, forskare, chef. De flesta är ut-bildade husdjursagronomer, zoologer, etologer, hippologer, djursjukskötare.

Trend: Det ökande intresset för djur och god djuromsorg i samhället gör att behovet av rådgivare och utbildare växer. Även djursjuk-vården upplever ett uppsving. Entreprenörer inom främst häst och hund kan räkna med goda möjligheter.

Gruvor och mineralVanliga jobb: Geolog, prospekte-ringsgeolog, miljösamordnare, pro-jektledare, chef.

Trend: Är konjunkturberoende, men allt pekar på en uppåtgående trend i takt med ökat byg-gande och ökad industriproduktion. Hållbar-het har blivit ett nyckelord. Utsläppen av kol-dioxid och avfallsmängderna ska minska med

30 procent fram till 2030, enligt branschens egen hållbarhetsvision. Andra utmaningar är återvinning av uttjänta metaller och återställ-ning av nedlagda gruvbrott.

Det blåser gröna vindar över blockgränserna och det finns en politisk vilja att byta ut ol-jan mot sol, vind och bioenergi. Vi har också långt kvar när det gäller att nå miljökvalitetsmålen. Sammantaget kommer det att behövas många duktiga natur-vetare för att klara de miljö-

utmaningar vi står inför.”

Johanna Sandahl, ordförande för Naturskydds- föreningen.

j o b b S pA n I n G

N AT U R V E TA R E22 N R 5 2 0 1 4

Uppåt i f lera branscher

T e x T l a r s - e r i k l i l j e b ä c k

Allt talar för att flertalet av de branscher som naturvetare är verksamma inom kommer att växa. Här kan du se hur din bransch kan komma att utvecklas och vilka trender som påverkar jobben.

C

C

C

Svagt nerMellanlägeUpp Svagt uppåt

JordbrukVanliga jobb: Rådgivare, chef, säljare, lärare, forskare, projekt-

ledare, EU-handläggare, produktchef.

Trend: Ökande behov av arbetskraft. jord-bruket fortsätter att rationaliseras och effek-tiviseras i jakten på att producera billig mat och energi. Samtidigt finns en trend mot små-skalighet, närodlat, etisk djurhållning och eko-logiskt. Medvetna konsumenter ställer höga krav på kvalitet och miljöanpassning, där kli-matfrågan har hamnat i fokus.

KemiVanliga jobb: Forskare, analy-tisk kemist, laboratorieingenjör,

biomedicinsk analytiker, chefer på olika ni-våer, projektledare, kvalitetssäkrare, kvali-tetsvärderare.

Trend: Kemiindustrin är viktig för Sverige och står för en femtedel av vår totala export. Vi har stora fördelar i tillgången på råvaror och hög kompetens, och genom vår starka innovationskraft. En av kemibranschens ut-maningar är att utveckla nya biobaserade material, som är både klimatneutrala och miljövänliga. Lika viktigt är att vi inte utsätts för farliga kemikalier i vår vardag.

Inom de kommande åren väntas behovet av kemikompetens fortsätta att öka, bland annat som en följd av pensionsavgångar. Den trenden motverkas av nedgången inom läkemedelsindustrin, som står för drygt en tredjedel av kemijobben, bioteknikbolagen medräknade.

Life scienceVanliga jobb: Forskare, chefer på olika nivåer, projektledare,

laboratorieingenjör, analytisk kemist, kvali-tetssäkrare, kvalitetsvärderare , klinisk pröv-

ningsledare, Clinical Research Associate, Regulatory Affairs Manager, kemist, produkt-specialist, säljare.

Trend: nedskärningarna inom läkemedels-industrin, främst Astra Zeneca, kompenseras delvis av tillväxt i andra delar av branschen, som in vitro-diagnostik, biotekniska verktyg, olika typer av medicinsk utrustning samt in-formations- och kommunikationsverktyg.

Antalet anställda i life science kommer troligen fortsätta minska inom de närmaste åren. på lite längre sikt kan man dock för-vänta sig att arbetsmarknaden kommer att stabilisera sig. nya teknologier och hälsout-maningar kommer att skapa jobb för natur-vetare även i framtiden.

Ett positivt tecken är den kraftfulla sats-ning regeringen gör på life science under åren 2013-16, som SciLife Lab, ESS och MAX IV.

LivsmedelVanliga jobb: Livsmedelsin-spektör, kvalitetschef, produkt-

utvecklare, statsinspektör, dietist, kvalitets-koordinator, kvalitetsansvarig, specialist. Hälften är privatanställda och lika stor del jobbar inom offentlig sektor.

Trend: Livsmedel är Sveriges fjärde största bransch, räknat från jord till bord. Tillväxten har länge varit god, bland annat tack vare ökad export av innovativa högförädlade produkter.

branschen står inför stora utmaningar. Antalet anställda minskar totalt, samtidigt som högutbildade blir alltmer eftertraktade. Med ökad satsning på forskning och ut-veckling kommer troligen behovet av natur-vetare att öka något framöver.

Miljö, hållbarhet, djuromsorg och spårbar-het är aktuella frågor, liksom kvalitet och äkt-het. Minns skandalen med hästkött i lasagne.

MiljöVanliga jobb: Miljökonsult, miljöutredare, handläggare,

miljösamordnare, miljöstrateg, chefer på oli-ka nivåer, projektledare, forskare, miljö- och kvalitetsingenjör, controller, specialist. Drygt en tredjedel är privatanställda.

Trend: Det finns inget som talar mot en fortsatt satsning på miljöfrågor, varken från samhällets sida eller på företag, vars kunder ställer miljökrav. Marknaden för miljökonsul-ter har inte växt som man trodde för några år sedan. I stället har många företag och myndigheter idag egna miljöexperter anställ-da. Den svenska miljöbalken och olika EU-direktiv styr miljölagstiftningen, vilket gör det viktigt att kunna regelverken. Kombinationer som miljö och teknik eller miljö och ekonomi efterfrågas alltmer.

Vår bedömning är att det råder balans på ar-betsmarknaden nu och inom de närmaste åren.

23N AT U R V E TA R EN R 5 2 0 1 4

C

F

F

I en växande bransch behövs naturvetare, som kan kommu-nicera med både lantbrukare och industrins företrädare. Våra medarbetare måste ha förståelse för hela kedjan, från jord till bord. Därför är kontak-ten med arbetslivet under stu-

dierna så viktig.”

Michael Insulander, utbildningsexpert på LRF.

N AT U R V E TA R E24 N R 5 2 0 1 4

SkogVanliga jobb: Chefer på olika nivåer, forskare, planerare, pro-

duktionsledare, skogsförvaltare, skogsin-spektör, skogskonsulent, virkesinköpare. De flesta är utbildade jägmästare eller skogs-mästare. En mindre grupp är biologer eller har någon miljöutbildning.

Trend: Varje år drar skogsbranschen in 200 miljarder kronor i exportintäkter och utgör 2,5 procent av bnp. Stora föränd-ringar är att vänta, bland annat som en följd av minskad pappersförbrukning, som del-vis kompenseras av andra produkter, som kartong och hygienartiklar. Satsningar på forskning och utveckling syftar bland annat till att hitta nya biobaserade material och biobränslen med skogen som råvarukälla.

Dragkampen mellan virkesproduktion på ena sidan och miljö, naturvård och skogens andra värden kan komma att intensifieras.

Det mesta talar för att behovet av naturve-tare kommer att vara fortsatt stort, utan att öka.

TrädgårdVanliga jobb: Land-skapsarkitekt, landskaps-

ingenjör, arbetsledare, trädgårdsmäs-tare, säljare, trädgårdsingenjör.

Trend: branschen kan delas upp mellan odling (frukt, grönsaker, pryd-nadsväxter och träd) och anläggning av utemiljöer, som parker och trädgår-dar. Totalt omsatte branschen 30 mil-jarder kronor 2012. Även om svensk-arna äter mer frukt och grönt så ökar inte den svenska produktionen, som en följd av ökad import. Desto större tillväxt inom utemiljöbranschen, som följer en grön trend i samhället och ökat intresse för trädgård.

Utbildningsnivån stiger och allt fler har en treårig eller femårig utbild-ning. Fler går också vidare och fors-kar, även om antalet är få. Det finns behov av kvalificerad rådgivning till odlarna.

F FVår ambition – Blågul kemi – är att förverkliga visionen om en biobaserad ekonomi. Sve-rige har goda förutsättningar att förädla inhemska bioråvaror till kemi och material, och inte bara till bränsle.”

Magnus Huss, förbundsdirektör för Ikem, Innova-tions- och kemiin-dustrierna i Sverige.

Det finns både företag och segment inom life science som växer. Men det är lätt att det drunknar i siffror om färre anställda på grund av några få stora nedskärningar."

Anna Sandström, senior advisor vid Vinnova och författare till rap-

porten Global trends with local effects, The Swe-dish Life Science Industry 1998-2012.

De som jobbar med djur kan räkna med en ljus framtid.

fo

to

: l

ina

al

rik

ss

onC

25N AT U R V E TA R EN R 5 2 0 1 4

Vinnare på framtidens arbets-marknad är de som bygger på sin grundexamen med någon extra kompetens, enligt Ma-rita Teräs och Elisabeth Möller, som har undersökt naturveta-res arbetsmarknad.

Vad sticker ut i undersökningen?– Vi ser att färre jobbar som projektle-dare nu än för fem år sedan. Övriga be-fattningsnivåer är rätt oförändrade, medan gruppen ”övrigt” har ökat markant.

Hur förklarar ni det?– Möjligen kan det bero på läkeme-delsindustrins neddragningar, eftersom många naturvetare var projektledare där. Kanske fler jobbar i små organi-sationer, där det inte finns så många nivåer.

Vad grundar ni branschbedöm-ningarna här intill på?– Vi har intervjuat folk i branschen och använt rapporter och den statistik som vi och andra organisationer har tagit fram.

Vad ser ni i kristallkulan?– De naturvetarer som bygger på sin examen med extra kompetens får ett försprång på arbetsmarknaden. Det kan gälla allt från statistik och IT till ju-ridik, kommunikation och affärskunnan-de. naturvetenskap och IT är en bra kombo när allt mer data ska analyseras inom många områden i samhället.

Så man bör skaffa sig en examen till?– nej, men ett tips är att bygga på med kurser och att hämta in kunskap och erfarenhet på andra sätt. Det gör dig starkare på arbetsmarknaden, så länge det är områden du är intresserad av.

Någon annan trend?– Samarbete blir allt viktigare i arbets-livet, och då måste man både kunna kommunicera och ha förståelse för olika områden, till exempel juridik och statistik.

Vilken är er bedömning för framtiden?– Det finns många möjligheter för naturve-tare. Ett orosmoln är att en del forskning och utveckling i internationella företag lämnar Sverige.

Finns det ljusglimtar?– ja absolut, ett exempel är statens stra-tegiska satsningar på bland annat life sci-ence, maritima sektorn, miljöteknik, Mat-landet och Skogsriket Sverige, allt i syfte att skapa nya jobb. Sedan ska man inte underskatta naturvetares möjligheter att jobba utomlands.

Rapporten om naturvetares arbetsmarknad presenteras i oktober av Elisabeth Möller och Marita Teräs. Se datum och orter i kalendariet på sidan 49.

Med koll på

jobbtrender

j o b b S pA n I n G

Ä N G AVA L L E N

N AT U R V E TA R E26 N R 5 2 0 1 4

I den skånska myllan på Ängavallen sätts djuren i första rum. Bökande grisar gör traktorernas jobb och råvarorna förädlas till gastronomiska läckerheter i ett kretslopp från jord till bord. T e x T e L I S A B e T H M Ö L L e R f o T o J o H A N R U N e S S o N

Stressfri vardag – om djurensjälva får välja

Malmö

ÄngavallenVellinge

Trelleborg

S K Å N E

Ä N G AVA L L E N

27N AT U R V E TA R EN R 5 2 0 1 4

>

Ekotrenden ökar Svenskarnas efterfrågan på ekologiska livsmedel ökar. Under 2013 växte försäljningen med 13 procent. Frukt och

grönsaker är i topp, följt av mejerivaror. 93 procent av konsumenterna uppger att de köper ekologiskt.

16,5 procent av den odlade arealen i Sverige var ekologisk förra året efter en ökning med fem procent samma år.

Efterfrågan är långt större än tillgången. Likadant ser det ut för ekokött. Gapet beror främst på svag lönsamhet i

ekologisk produktion. Lägre avkastning, högre kostnader och tidskrävande arbete avskräcker många. Källor: www.ekoweb.se, www.ekologisktforum.se

N AT U R V E TA R E28 N R 5 2 0 1 4

et vilar ett fridfullt lugn över gården. Några idisslande kor studerar oss nyfiket och ett gäng prickiga grisar grymtar förnöjt.

Vi mjukstartar med lunch, från gårdens egna råvaror förstås. Unggris med potatis-stomp, köttet är så mört att kniven glider igenom. Försöker att inte tänka på de char-miga grisarna jag just såg.

Rolf Axel Nordström, som driver Änga-vallen, berättar med stor inlevelse om sin livsfilosofi och hur gården har vuxit fram. Orden rinner ur honom i en hejdlös flod på klingande skånska. Passionen och stolthe-ten för hans livsverk går inte att ta miste på.

Det har tagit drygt 40 år att förvandla en förfallen gård till den mönstergård vi ser idag.

– Vi har gått längre än KRAV, förklarar han. 100 procent ekologiskt, utan kompro-misser. Vi utnyttjar gårdens fulla potential i ett kretslopp från jord till bord.

SmAkAR bäTTRE

Konstgödsel, kemiska tillsatser och kraft-foder är bannlysta. Både djur och grödor får tid att växa på naturlig väg. Smaken blir dessutom mycket bättre då, enligt ho-nom själv.

Rolf Axel Nordström ”föddes i en färg-fabrik”, programmerad att jobba i famil-jeföretaget Nordsjö färg. Men hans stora

D

1971 Rolf Axel förvärvar gården, då ett förfallet kon-kursobjekt. Han får hjälp med kapital och köper loss gården några år senare.

1974 Köper sina tolv första suggor.

1983-84 Öppnar Sveriges första gårdsbutik. Nordiska Kompaniet blir återförsäljare av HälsoGris®, Ängavallens ekologiska fläskkött.

1987-88 Får tillstånd att starta Skandinaviens första

gårdsslakteri efter mer än sju års kamp.

1989 Köper de första korna.

1998 Den upprustade 1800-talsparken öppnar. Star-tar örtagård och köksträdgård, samt skaffar de första fåren.

Ängavallen växer fram

”Halverar man sin köttkonsumtion har man däremot råd att

äta bättre kött”

intresse för djur kom emellan, till sin fars stora förtret.

Han förfärades över djurens situation i konventionell djurindustri. Etologi är hans främsta ledord.

– De som tar sig an djur har skyldighet att behandla dem med respekt och lära sig förstå djurens naturliga beteenden. Egent-ligen borde licens i etologi vara ett krav för kommersiell djurhållning.

LiNdERödSgRiSEN ViSAR VägEN

Rolf Axel Nordström är kritisk till dagens storproduktion. Aveln, som syftar till att höja produktionen, ger stressade och sjuka djur som dör i förtid. För liten yta och att inte få utlopp för naturliga beteenden ska-par psykisk ohälsa hos djuren.

– Starkaste driften hos grisar är att böka. Att låta dem gå på cementgolv är en styg-gelse, säger han bekymrat.

Här på Ängavallen kan djuren gå ute året om och allt foder kommer från gården. Avel på de friskaste djuren ger friska av-kommor. De lever ungefär fem gånger läng-re än i konventionell djurhållning.

Just grisar är Rolf Axels största passion. – Grisar är roliga djur! Det händer

mycket kring dem, om de får leva fritt. Grisar tror själva att de är sprinters, som

vildsvinet, förklarar han. Men moderna grisarter avlade på tung bakdel och klen framdel kan inte springa och bryter lätt benen. Ängavallen avlar på en gammal ur-sprunglig ras. Linderödsgrisen är kortare och mer högbent än andra grisar, och har högre hjärt- och lungkapacitet.

bökAR på åkERN

Grisarna sköter jordbearbetningen med sitt bökande. Varje fält får besök av en armé av 300-400 grisar minst var tredje år. Det gör att traktorerna körs mindre.

– Efteråt ser det ut som att någon kört med maskin på åkern. Inte ett grässtrå så långt ögat kan nå, gödslat och klart. Det räcker att plöja och harva en gång innan sådd.

Just nu är korna på sommarbete. Går-dens nyfödda kalvar tillbringar sina för-sta tio dygn med kon. Därefter skiljs de åt varje kväll för vad som kallas Ängavallens ”kalvnattis”.

– Korna mjölkas då på en del av mjöl-ken, resten får kalven under dagtid. Jag trodde att kor och kalvar skulle vara för-tvivlade vid separationen, men de vande sig snabbt.

Samma filosofi gäller vid slakt. Den är ångestfri och respektfull och sker på gårdens

Ä N G AVA L L E N

29N AT U R V E TA R EN R 5 2 0 1 4

eget slakteri. Grisarna och fåren avlivas med elektricitet, och korna med bultpistol, i spe-cialbyggda hus. Det går fort och smärtfritt.

FäRRE mELLANhäNdER

Hela familjen är med i driften och precis som pappa är sönerna Niclas och Mathi-as lantmästare. Affärsidén är att att maxa på bredden istället för volym.

– Vi förädlar råvarorna själva och är självförsörjande i den mån vi kan. Med färre mellanhänder ökar marginalerna, och vi sprider riskerna.

Den mesta av produktionen går till

1999 Gårdsslakteriet för kor står färdigt.

2000 Restaurangen öppnar samma år som Öresundsbron invigs, vilket ger tillgång till en större marknad. Året efter invigs hotell- och konferens-

anläggningen, som får arki-tektpris.

2005-06 Börjar odla bagerispannmål och startar gårdsbageri med egen kvarn.

2007-09 Mjölkningsstal-let står klart. Startar mejeri

och så småningom ysteri. Börjar odla se-nap som mals i egen kvarn. Hotellet utökas med fler byggnader.

2011 Bygger ut gårdsbutiken med café.

h E LA FAm i Lj E N N o R D St R Ö M Ä R M E D

» Rolf Axel: Lantmästare som fördju-pat sig i etologi, och studerat bland annat ekonomi och marknadsföring. Ytterst ansvarig för Ängavallen.

» birgitta: tidigare banktjänsteman. Ansvarig för catering och frukost.

» Niclas: Lantmästare och utbildad inom hotell, konferens, charkuteri och sommelieri. Försäljningsansvarig för restaurang-, hotell- och konferensdelen.

» mathias: Lantmästare med studier i företagsekonomi. Ansvarig för odling, uppfödning och förädling.

restaurangen, resten säljs i gårdsbutiken. Att också erbjuda hotell och restaurang är ett sätt att gå runt ekonomiskt.

– Vi har ungefär dubbelt så höga kost-nader som ett konventionellt lantbruk, förklarar Rolf Axel Nordström. Vi kan ta mer betalt i restaurangen än om vi säljer vidare.

Lägre avkastning än i konventionella lantbruk gör det svårt att få stora volymer. Allt tar dessutom mycket längre tid.

– Men vi drivs inte av att tjäna pengar, utan av kärlek till djuren och hänsyn till miljön och framtida generationer.

Bildtext Familjen Nordström består av, Niclas, Birgitta, Rolf Axel och Mathias.

fo

to

: ä

ng

av

al

le

n

Rödkullekor är en gammal tålig lantras. På Ängavallen går de ute året runt.

Ä N G AVA L L E N

N AT U R V E TA R E30 N R 5 2 0 1 4

Än gavalle n d r ivs E koLog i S kT

Areal: 220 hektar, varav 90 hektar arrende. Belägen i Vellinge i Skåne, inte långt från Skanör och Falsterbo.

omsättning: Runt 20 miljoner kronor. I det ingår EU-bidrag för landsbygds-utveckling.

djurhållning: 120 suggor, 90 kor, 200 fårtackor och ungdjur. Djuren är tåliga ursprungsraser: Linderödsgrisar, Rödkulle-kor, några fjällkor och skogsfår.

Anställda: totalt 22 personer.

Slakt: Sker på gården. Slakteriresterna skickas idag till förbränning och biogas- produktion, men i framtiden vill de kunna göra detta på den egna gården.

odling: Djurfoder och bagerispannmål, gamla tåliga sorter. Sjuårig växtföljd. tre års vall blir till ensilage och bete. Det tredje året bökar grisarna upp marken inför ny sådd. Därefter fyra års odling av vårkorn, ärtor, rågvete och åkerböna. På sidoodlingar finns senap, vårråg, vårvete och spelt.

Förädling: Eget styckeri/charkuteri, mejeri, ysteri, se-napskvarn, spann-målskvarn, bageri, grönsaksodling, frukt- och bärod-ling och en örtagård. Därtill restaurang, hotell, fest- och

konferenslokaler, samt en gårdsbutik med café.

Utmärkelser: Familjen Nordström har fått otaliga priser inom miljö- och djurskydd samt gastronomi. Mest stolt över Sveriges djur-skyddspris 2010.

AVTRyck FöR FRAmTidEN

Som köttproducent har han en över-raskande ödmjuk inställning till kött.

– Överkonsumtion är skadligt för hälsan och miljön. Halverar man sin köttkonsumtion har man däre-mot råd att äta bättre kött, som eko-logiskt.

Rolf Axel Nordström vill ge av-tryck för framtiden. De ungas väx-ande intresse för hälsosam mat glä-der honom.

Som Skånes Matambassadör vill han se fler småskaliga lantbruk och egenföretagare. Trots en ökad efter-frågan hänger bönderna inte med. Han tror att många inte vågar, bland annat av ekonomiska skäl.

– Egenföretagande är en frihet

och en livsstil. Men det krävs också mod och en särskild uthållighetsgen.

Genom åren har han kämpat för sina idéer, ibland i hård motvind.

Ger du aldrig upp?– Jag vill inte dö nyfiken. Vi har

kunnat förverkliga våra drömmar och leva på det.

I framtidsplanerna ingår bland annat fårost, fårskinn och ölbrygg-ning. En gård i ständig utveckling.

Vi närmar oss slutet på rund-vandringen. En griskulting har irrat ut på gårdsplanen.

– Ute på upptäcksfärd. Han hittar snart tillbaka, säger Rolf Axel spju-veraktigt. Nästan som om han ser sig själv som ung grabb i den utfors-kande lilla grisen. #

F o R tS . F R Å N F Ö R E G Å E N D E S I DA

Rolf Axel Nordström drivs av kärleken till djuren. Grisar är hans passion!

fo

to

: ä

ng

av

al

le

n

v e t e n s k a p

hans upptäckt av antibiotika belönades med Nobelpriset 1945.

InformatIon och verktyg

Det uppskattas att 25 000 människor i Europa årligen dör som en konsekvens av antibiotikaresistens. Linda Paavilai-nen är dock övertygad om att situatio-nen är ännu mer alarmerande i lågin-komstländer.

– I många länder saknas bra rutiner för rapportering och övervakning. Det

– Det vi ser är ett resultat av överan-vändning samt att inga nya antibiotika har upptäckts på trettio år, säger Linda Paavilainen, projektledare inom React som är ett internationellt nätverk mot antibiotikaresistens.

Utveckling av resistens mot antibiotika som hämmar tillväxt eller dödar bakte-rier, är en naturlig del av evolutionen, betonar Linda Paavilainen. Alexander Fleming varnade för överanvändning och resistensutveckling redan i sitt tacktal när

Bakterier som är resistenta mot antibiotika ökar globalt och är ett hot mot folkhälsan. vanliga infektioner kan bli svåra att behandla och kirurgiska ingrepp kan bli omöjliga i framtiden om inte trenden vänder. T E X T o C H f o T o N aTa l i E v o N d E r l E H r

Ojämn kamp mot resistensen

”Det är viktigt att lyfta upp problemet på en politisk nivå”

Resistensutvecklingen ökar snabbt. Kartorna visar hur andelen patientprover där uorokinoloner inte längre hjälper mot infektioner orsakade av E. coli-bakterier har ökat från 2005 till 2007 i Europa.

Ingen uppgift <1% 1-5% 5-10% 10-25% 25-50% >50%

2005 2007

Linda Paavilainen arbetar just nu med att utveckla en verktygslåda för att sprida information om antibiotikaresistens.

31n at U r v e ta r en r 5 2 0 1 4

ill

us

tr

at

ion

fr

ån

Me

dic

ins

k V

et

en

sk

ap

nr

3/2

00

9 (

ki)

v e t e n s k a p

n at U r v e ta r e32 n r 5 2 0 1 4

kan därför vara svårt att veta vad en pa-tient har dött av – den ursprungliga sjuk-domen eller en sekundär infektion med resistenta bakterier, säger hon.

Spridning av information och att till-handahålla rätt verktyg för att motverka resistensutveckling är en viktig del av arbetet som React utför. Linda Paavilai-nen arbetar just nu med att utveckla en verktygslåda för olika målgrupper inom låginkomstländer. Det kan vara personal inom sjukvården, lärare, beslutsfattare el-ler allmänheten.

– Målet är att sprida kunskap om

antibiotikaresistens och att framförallt att göra politiker och beslutsfattare uppmärksamma på det, säger Linda Paavilainen.

forsknIng pågår

Anders Karlén och Diarmaid Hughes är forskare vid Uppsala universitet och arbetar på att hitta nya antibiotika. Det finns flera skäl till att det går så trögt att utveckla ny antibiotika.

– Det är svårt att få fram nya substan-ser. Sedan handlar det om korta kurer och att att det ska vara billigt, därför har det saknats incitament för läkemedelsin-dustrin att satsa.

Det europeiska projektet ENABLE som ingår i ”New Drugs for Bad Bugs” (nya läkemedel mot onda bakterier – förkortas ND4BB) satsar därför på en helt ny typ av samarbete mellan offent-liga och privata aktörer och finansieras av Innovative Medicines Initiative (IMI) som är ett sammarbete mellan EU och

de forskande läkemedelsföretagen (EFPIA).– Vi bryter ny mark genom att skapa en

modell för hur offentliga och privata aktö-rer tillsammans kan få fram nya läkemedel också inom andra terapiområden, berättar Anders Karlén.

från ord tIll handlIng

För att öka chansen att lyckas har forskarna valt att fokusera på att attackera bakterier-na på liknande sätt som tidigare: att häm-ma tillväxt eller helst döda dem.

– Vi har en god uppfattning om vad inom bakterierna vi måste attackera. Vi har över femtio års erfarenhet av dessa mål och det är enklare att identifiera nya substanser mot gamla mål än att försöka hitta helt nya tillvägagångssätt. Vi står inför ett problem idag och måste hitta tänkbara lösningar och nya investeringsmodeller, betonar Di-armaid Hughes.

Den ökande antibiotikaresistensen hjäl-per förhoppningsvis att lyfta upp frågan på den politiska agendan för att i slutändan säkerställa finansiering för forskning och utveckling. Det är dyrt, men kostnaderna för antibiotikaresistens uppskattas nu till 1,5 miljarder euro årligen, och kan komma att stiga rejält.

– Ett stort problem är att utveckling av antibiotika inte genererar några stora vin-ster. Därför måste både den privata och den offentliga sektorn dela på risken för att utveckla medicin åt hela världen. Nu går vi från ord till handling, det är det viktigaste, påpekar Anders Karlén. #

Diarmaid Hughes och Anders Karlén, forskare vid Uppsala universitet.

”Den privata och den offentliga

sektorn måste dela på risken”

Selektion av resistenta bakterier: Resistens mot antibiotika uppstår ofta stegvis hos en bakterie genom slumpmässiga mutationer eller via överföring av en bit DNA från en annan resistent bakterie.

LÅG RESISTENSNIVÅ HÖG RESISTENSNIVÅ

1. Originalpopula-tionen utsätts för en antibiotikakur.

2. Bara de resi-stenta bakterierna överlever...

3. ...och kan föröka sig obehindrat då konkurren-sen om näring blir mindre.

ill

us

tr

at

ion

fr

ån

Me

dic

ins

k V

et

en

sk

ap

nr

3/2

00

9 (

ki)

33n at U r v e ta r en r 5 2 0 1 3

Vad händer i värsta fall, om inga nya antibiotika utvecklas och resistensen mot befintliga läkemedel fortsätter att öka? Linda Paavilainen håller andan i några sekunder.

– I värsta fall är vi tillbaka i en tid där det inte fanns antibiotika. Det blir betyd-ligt svårare eller i vissa fall omöjligt att ut-föra kirurgiska ingrepp och man kommer att behöva tänka efter om den där höft-operationen verkligen är värd risken. Det kommer också att bli svårare att skydda personer med ett nedsatt immunförsvar, som till exempel cancerpatienter eller för tidigt födda barn. Dödligheten kommer att öka på grund av vanliga infektioner som inte längre går att bota med antibio-

Resistenta bakterier kan spridas mellan djur och människor. Eftersom resistenta bakterier gynnas av antibio-tika är det viktigt att jobba förebyg-gande för att hålla djuren friska, me-nar Helle Unnerstad, laboratorievete-rinär vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.

– Vi vill inte ha djur som en reser-voar för resistenta bakterier som sedan kan spridas vidare till människor.

I Sverige och de flesta länder i Euro-pa är det förbjudet att använda antibio-tika i tillväxtfrämjande syfte.

– Den största risken för spridning av

tika som till exempel lunginflammation och blodförgiftning.

Fastän det finns all anledning till oro väl-jer Linda Paavilanen att fokusera på sitt en-gagemang. Alla kan göra någonting för att motverka utvecklingen, påpekar hon.Några exempel:• Handhygien – tvätta händerna ofta och

noga med tvål och vatten.• Om du blir sjuk – tänk efter om du verkli-

gen behöver antibiotika. Be läkaren förkla-ra varför du får eller inte får antibiotika.

• Om du tar antibiotika – ta hela kuren och försök att minska smittspridningen.

• Naturvetare kan jobba med antibiotikare-sistensfrågan inom sina olika yrkesgrup-per. Exempel på detta är undervisning i

förskola/skola, djuruppfödning, forsk-ning och utveckling av både nya läke-medel och bättre diagnostiska metoder.

Alla kan göra något!

resistenta bakterier uppstår vid han-del med levande djur, att man då får in djur i besättningen som bär på dessa bakterier, säger Helle Unnerstad.

I länder som Holland och Danmark, där en stor andel av till exempel gri-sar bär på den resistenta bakterien MRSA, är risken stor att människor som jobbar med djuren blir smittade. Antibiotika i djuruppfödningen på-

Vanlig tvål är ett vapen mot antibiotikaresistens.

”Viktigast att hålla djuren friska”

verkar resistensläget hos djuren men i vilken utsträckning det påverkar det globala resistensläget hos människor är svårt att säga.

– Man kan också vända på perspek-tivet, avfall från till exempel sjukvården som läcker ut i naturen påverkar djuren – och då även vilda djur. Det handlar om ett kretslopp, säger Helle Unnerstad.

vIll dU veta mer?

Reacts hemsida tillhandahåller in-formation, material och länkar:

www.reactgroup.org

MRSA är ovanligt hos svenska grisar.

konsUmentmakt

troligen sprids resistenta bak-terier inte via livsmedel, i alla fall så länge som köttet tillagas or-dentligt. Däremot kan man som konsument se till att köpa kött från djuruppfödningar som mins-kar användning av antibiotika. Frå-ga i affären eller i restaurangen var köttet kommer ifrån.

n at U r v e ta r e34 n r 4 2 0 1 4n at U r v e ta r e n r 5 2 0 1 4

ångestdämpande läkemedel i vattnet ger abborrar längre liv. Det visar forskning vid

Umeå universitet. när fiskarna utsattes för ämnet Oxaze-

pam blev de mer aktiva, mindre sociala och

bättre på att hitta mat,

vilket kan förklara att de överlever längre. syftet med stu-

dien är att visa att man också bör under-söka hur läkemedel i avloppsvattnet kan gyn-na vissa arter. AN

Abborrar utan ångest

Förore-ningar ger längre liv.

känner du hur pulsen går ner och lugnet infinner sig när du kommer ut i naturen? Just den effekten kan användas för behandling av stressrelaterade sjukdomar.

– Man kommer bort ifrån vardagen och kan avsluta sin rehabilitering i ostördhet, på ett sätt som inte är möjligt inom vården, säger anna María pálsdóttir vid sLU, sveriges lantbruks-universitet.

Hennes forskning har visat att det är viktigt att personer under rehabilitering får vara själva i sitt möte med naturen, att de får så kallad social tystnad. Miljön bör vara varierad för att möta olika behov.

– en miljö med friväxande växter och mångfald upplevs mer naturlig och mindre kravfull och passar bra för reflektion. Mot slu-

tet av behandlingen behövs mer mot-stånd från miljön, till exempel starkare färger och svårare terräng, säger hon.

Även de som inte normalt inte är na-

snart kan en mycket liten par-tikel göra gräset på din tv-skärm grönare. Och förlänga batteritiden i din mobil.

Genom att använda så kallade kvantprickar, nanopartiklar som av-ger ljus vid en exakt våglängd be-roende på hur stora de är, kan man tillverka bildskärmar med mer mät-tade färger än vanliga LCD-skärmar.

kvantprickarna kapslas in i ett plasthölje, eftersom de är känsliga för luftens fukt och syre. Resultatet

liknar en plastfilm, och kallas quan-tum dot enhancement film, QDeF.

Man använder sedan blått bak-grundsljus tillsammans med en QDeF-film som avger grönt och rött ljus. Dessa tre färger blandas för att återge alla färger i spektrumet.

tillverkaren hävdar att man med denna teknik ser 50 procent mer färg på sin bildskärm. en QDeF-skärm behöver mindre ljus än en vanlig LCD-skärm och drar därför också mindre ström. AN

Små prickar ger mer färg

turintresserade upplever att de får hjälp. ef-fekten är omedveten och beror på att vistel-sen i naturen slår på kroppens parasympatis-ka system, som sätter kroppen i viloläge. AN

Trädgården får gärna vara stökig.

v e t e n s k a p

xxxxxxxxxxxxxx

Cellulosa blir starkare än stål

Fluor bildas när stjärnor dör. Det har forskare vid Lunds universitet kommit fram till efter att ha mätt det infraröda ljus som stjärnorna avger.

Ljuset avslöjar vilka grundämnen som finns i stjärnor under olika livsfaser. De nya mätningarna visar att fluor sannolikt bildas i det inre av solliknande stjärnor när de mot slutet av sina liv sväller upp till så kallade röda jättar.

när en stjärna sedan dör blir res-terna byggstenar för nya planeter och stjärnor. AN

Borsta tänderna i stjärnstoft

Fluorets hemlighet är avslöjad.

… äter europeiska barn i genom-snitt om dagen. Det visar en euro-peisk studie där Göteborgs univer-sitet deltagit. Sockret utgör därmed 26 procent av den energi barnen får i sig.

I sverige äter barnen något mindre socker än snittet, motsvarande 22 pro-cent av det totala energiintaget.

– Även om resultaten varierar mel-

1024...…små robotar förflyttar sig från en slumpmässig ordning till formen av en stjärna. Robotarna kan bara kommunicera med sina närmaste grannar, men kan forma sig till ett givet mönster. Det är första gången man har lyckats få en så stor svärm

av robotar att samarbeta på egen hand. Dessa så kallade Kilobots har tagits fram vid Harvard school of engineering and applied sciences (seas). AN

Robotarna härmar naturens mönster.

tänk dig att din nya t-shirt är gjord av material från skogen i stället för bomullsfälten. Och att samma mate-rial kan användas för att armera båt-skrov. Forskare vid ktH har kommit en bit på väg mot detta. De har tagit fram en process för att frigöra små beståndsdelar ur cellulosa, så kall-lade fibriller, och sedan sätta ihop dem igen på ett kontrollerat sätt som ger en mycket stark tråd. star-kare än stål och aluminium.

De använder strömningsmekanik för att påverka hur fibrillerna arrang-erar sig och natriumklorid för att fix-era dem.

Forskarna tänker sig att materia-let skulle kunna ersätta både glasfi-ber och bomull i olika tillämpningar. Förutom materialets styrka, har det fördelar i en miljövänlig tillverknings-process och att det är biologiskt nedbrytbart. AN

Inga mer trasiga jeans med fibriller i tyget.

Det går 28 socker-bitar på ett hekto.

lan länderna är konsumtionen av kraftigt sockrade livsmedel, exem-pelvis läsk och godis, generellt för hög bland europeiska barn, säger Christel Larsson, professor vid institutionen för kost- och idrotts-vetenskap i ett pressmeddelande från Göteborgs universitet. AN

Fo

to

: H

ar

va

rd

Un

ive

rs

ity

35n r 5 2 0 1 4 n at U r v e ta r e

v e t e n s k a p

FråGa en

NATURVETARE

försök använda mindre vatten efter-som det finns en risk att den sinar helt och hållet. normalt så brukar grundvat-tenmagasinen fyllas på först på hösten eftersom marken på sommaren är torr och vegetationen tar upp det mesta av det regn som faller.

vid större regnmängder och tunnare jordlager kan man dock ibland se att grundvattennivån stiger även på som-

Bör jag döda en blodstinn mygga som just har lyft från min kropp? Är det sant att en mygga har nä-ring för att föda tusen myggor?

rätt onödigt att döda mygghonan eftersom den redan sugit ditt blod och knappast kommer att orsaka dig något

mer problem. Men kanske känner du behov av att hämnas för att du blev av med 20 mikroliter blod,

för att det kliar, eller för att du kanske fått en injektion med sindbisvirus som kan ge

dig Ockelbosjuka eller en bakterie som kan ge dig harpest.

Den blodstinna myggan har tankat in tillräckligt med näring för att lägga en

maren efter regn-perioder.

Om inte brunn-nen är speciellt grund, kanske grundare än 30-50 meter är det tveksamt om det lönar sig att borra djupare eftersom berget normalt blir sprickfattigare på

större djup. Även detta är svårt att veta på förhand eftersom det beror på vilka sprickor man råkar på vid borrningen.

lena maxe, statsgeolog på

sverIges geologIska Under-

söknIng, sgU

Borde jag borra djupare efter vatten?Vår borrade brunn i Västman-land håller på att sina i den tor-ka som råder nu? Hur stor är risken för att vattnet tar slut?

Myggor suger.

När brunnen sinar.

omgång med ägg, runt 80-150 ägg. när mygghonan väl smält maten och lagt dessa ägg så kanske hon är tillräckligt stark för att suga nektar från någon blomma och sedan flyga runt och hitta nästa offer att suga blod från. Om även detta lyckas så smälter hon blodmåltid nummer två, lägger ytterligare en om-gång ägg, och kanske kan detta uppre-pas ytterligare en eller ett par gånger.

Det är väldigt få mygghonor som lyckas lägga mer än en eller ett par om-gångar ägg. Den totala mängden ägg som läggs av en mygghona under hen-nes livstid handlar om cirka 100 till 800 och det är extremt ovanligt att någon lyckas lägga upp till tusen ägg.

Jan o. lUndström, myggforskare vId Uppsala UnIversItet

Kan man lita på molnet?Jag brukar ladda ner bilder och annat i en molntjänst. Men är lite orolig för att känslig information kan försvinna eller läsas av någon annan.

n at U r v e ta r e36 n r 5 2 0 1 3

all användning av publika nätverk ökar risken för att information försvinner eller läses av någon an-nan. när den väl är på plats finns risken att den kan försvinna, till exempel om lagringslösningen skadas fysiskt eller genom mjukvarufel. Risken att någon annan läser din information finns också, även om det kräver mer avancerad teknik.

Molnleverantörerna har fördelen att de äger flera geografiskt spridda lagringsplatser, hanterar samma problem för många användare och har råd med team av lagrings- och säkerhetsexperter för det kontinuerliga arbete som krävs för en stabil och säker lösning.

så, det korta svaret är att molnlösningar är ett bra alternativ för de flesta, mindre tekniskt avan-cerade, användarna. För verkligt känslig informa-tion rekommenderar jag att du först krypterar den-na innan du lägger upp den i molnet. För att vara riktigt säker – det händer att även molnlösningar förlorar data - bör du göra regelbunden kopiering till extern lagringslösning.

åke edlUnd, senIor forskare på kth, skolan för datavetenskap och kommUnIkatIon

Molnet är ett bra alternativ för de flesta.

Ska jag smälla myggan?

k a r r i ä r

37N AT U R V E TA R EN R 5 2 0 1 4

a n n a S a n d h a m m a r

Aktuell: Föreståndare för naturum Sommen.

Utbildning: magister i biologi från naturresursprogrammet i Ultuna.

Starka sidor: Envis och engagerad.

Drivkraft i jobbet: att få visa hur fascinerande naturen är.

Inspireras av: min dotter, som är en fighter.

Gör en ledig dag: Ute och reser el-ler är hemma på gården med familjen, trädgård, höns och bin.

Anna räddade naturum Sommen >

December 2013. Naturum Sommen är ned-lagt. Stiftelsen som driver verksamheten har gett upp och ingen annan vill aktivt göra nå-got. Verksamheten ska upphöra, utställning-en packas ihop, lokalerna stängas. Och Anna Sandhammar, som kommer tillbaka från sin föräldraledighet, är uppsagd.

– Jag hade i princip accepterat att det var ned-lagt. Men sen kände jag att nej, det är ett sånt slöseri. Vi har ju allting uppbyggt, berättar hon.

AkUT löSNING

Tiden för att rädda naturum Sommen var knapp. En verksamhetsplan skulle vara inskick-ad till Naturvårdsverket senast i mitten av ja-nuari. Och för att kunna skriva en sådan måste det finnas en huvudman för verksamheten. Det fanns inte.

– Jag åkte runt och pratade med högsta hönset i kommunerna och med länsstyrelser-na, säger Anna Sandhammar.

Men de beslut som behövdes skulle ta tid. Och ingen ville vara först med att säga ja. ”Är alla an-dra med så är vi med”, blev ofta svaret. Hon frå-gade till sist ägarna till restaurangen i närheten. De sa ja. Och verksamhetsplanen kom in i tid.

– Jag var rusig av glädje när jag lyckats räd-da naturum. Det var en seger att det gick trots att så många hade sagt att det inte skulle gå, säger hon.

”GISSA bAjSET”

Anna Sandhammar visar runt i utställningen, pekar och lyfter fram föremål och kan berätta en historia om vart och ett. Rummet domi-

N AT U R V E TA R E38 N R 5 2 0 1 4

Anna Sandhammar har hittat sitt drömjobb. Här får hon möta människor och dela med sig av sin kunskap om naturen, men hon för också en ständig kamp mot nedläggning. I vintras var det nära ögat.T E x T O C H F O T O A N N A N O R b E R G

Besökarna kommer både från närområdet och längre bortifrån.

I N S P I R AT ö R E N

Utställningen berättar om saker som finns kring sjön, till exempel djur och växter.

k a r r i ä r

39N AT U R V E TA R EN R 5 2 0 1 4

neras av ett stort åttkantigt akvarium med fiskar från Sommen, och en modell av sjön med mi-niatyrkyrkor som riktmärken. Det luktar svagt av tjära från pråmen i byggnaden intill. Inspelade fågelläten blandas med besö-karnas prat och genom stora fönster ser man sjön och färjeläget.

Hon berättar att de stora attraktioner-na, förutom akvariet, är ”Gissa bajset” och ”Gissa pälsen”. I en träram finns åtta päls-bitar i grått, rött och brunt. Från sträv bor-stig päls till dunmjuk.

– Räven gissar alla rätt på, men sen brukar det bli svårare och de kommer och frågar oss. Det är ett bra sätt att få kontakt med folk, sä-ger hon.

På EN STEN I SkOGEN

En pojke i treårsåldern kommer fram och vill köpa små plastdjur som souvenirer. Anna Sandhammar kommenterar på engel-ska vilka djur han har valt.

– Det är viktigt att börja med barnen och väcka fascination för naturen. Jag tänker att om man vet mer om naturen är man också rädd om den, säger hon.

Hon tycker också att det handlar om att folk ska ta hand om sig själva. Att man kan må bra av att sitta på en sten i skogen ibland.

MATA FISkAR

Att Anna Sandhammar fick jobbet på natu-rum Sommen var en slump. Hon hade flyt-tat från Härnösand via Uppsala till mannens släktgård i trakten, och blev tillfrågad om att

bli föreståndare eftersom hon bodde nära. – Från början var jag ensam här. Jag

gjorde allt från att planera program och guidningar, till att mata fiskar, städa, bygga utställningar och skriva texter, säger hon.

Numera är de två som driver verksam-heten. Och ytterligare en person som hjäl-per till att hålla öppet och även jobbar som troll under barnaktiviteterna.

TIll NäSTA SOMMAR

– Det här är på vissa sätt mitt drömjobb. Det är fritt och självständigt. Dessutom är det kul att få lära folk saker om naturen på alla nivåer, säger Anna Sandhammar.

Utmaningen i jobbet är att verksamhe-ten är nedläggningshotad varje år. Mycket tid går åt till att jaga pengar och det är svårt att göra en riktigt långsiktig plane-ring. I mars i år hade till sist alla aktörer i området bestämt sig för att vara med och nu har man ekonomin för att driva verk-samheten till nästa sommar. #

n at U r U m Det finns 32 naturum. Från abisko i norr till Stenshuvud i söder.

naturum är centrum för besökare till ett naturområde. här ska man få veta mer om djur, växter, geologi och kulturhistoria innan man ger sig vi-dare ut för att upptäcka naturen.

naturvårdsverket har satt upp riktlinjer för hur verksamheten ska bedrivas.

de flesta naturum är statliga. www.naturvardsverket.se/naturum

n at U r U m S o m m E nligger i södra Östergötland, på torpöns norra spets i Ydre kommun.

ordnar guidningar i närheten och kring sjön Sommen.

det största utställningsföremålet är en vedpråm från 1920. www.sommen-naturum.se

Under sommaren ordnas guid-ningar på och kring Sommen.

Det är viktigt att börja med

barnen och väcka fascination

för naturen”

N AT U R V E TA R E40 N R 5 2 0 1 4

Vi har valt att ta bort artikeln ”Smuts, sex och shorts”.

orsaken är att budskapet i artikeln blev fel och

signalerar något som naturvetarna inte står för.

Naturvetarna står för att alla ska kunna vara sig

själva på jobbet och vi vill medverka till mer mångfald

och tolerans i samhället.

Vi beklagar att detta uppmärksammats först efter

att vårt magasin naturvetare gått i produktion. Genom

att ta bort artikeln från vår webbplats och digitala

version av tidningen vill vi ta avstånd från det

budskap som artikeln signalerar.

k a r r i ä r

41N AT U R V E TA R EN R 5 2 0 1 4

N AT U R V E TA R E42 N R 5 2 0 1 4

– Marknadsföring är något man gör varje dag. Med små medel kan man komma långt om det görs på rätt sätt, säger ekonomen och föreläsaren Maria Österåker.

Hon förklarar att det handlar om allt från hur man svarar i telefon till att våga prova nytt.

– De flesta vill göra affärer med folk som är trevliga och positiva, utan att vara hurtiga. För att uppfattas som seriös du-ger det inte med knapphändiga mejl med felstavningar och dåligt språk.

Ingen blir heller glad av trista fakturor som de flesta möts av i brevlådan efter en dag på jobbet.

– Gör dem lite roligare och låt fakturan spegla företaget. Skicka med något extra som gör kunden glad. Det är en enkel åt-gärd som inte kostar så mycket, men krä-ver lite eftertanke och påhittighet.

SkAPA NyFIkENHET

Att våga sticka ut och vara personlig är Maria Österåkers recept.

– Det handlar om att skapa intresse och

nå ut till kunderna som bombarderas av reklam och varumär-ken hela tiden. Våga vara annorlunda och välj lite oväntade vä-gar för din marknads-föring. Och var inte rädd för att visa att du är bra.

Men det finns fällor att gå i.– Skilj på marknadsföring och informa-

tion. Marknadsföring syftar till att väcka nyfikenhet och få folk att känna: ”Det här är något för mig och jag vill veta mer.” In-formationen hittar man sedan på webben.

Hennes råd är att inte överlasta annonser och broschyrer med massa information, då risken finns att budskapet drunknar i ord-flödet. Och ingen blir intresserad.

– Fundera på vad du vill få ut av din marknadsföring. Sedan bestämmer du dig för vad du ska berätta med några få ord. Och till vem.

SkRäDDARSy bUDSkAPET

I stället för att försöka nå ut till alla är rådet att identifiera undergrupper och skräddarsy marknadsföringen. Även om det primära budskapet är detsamma, så

Marknadsföring med tunn plånbokMånga företagare har ett dåligt samvete som gnager. Tiden och pengarna räcker inte till för att vårda och hitta nya kunder. Men det finns genvägar, enligt en ekonomie doktor från Vasa. TEXT lar s-E r i k li lj E bäck

F ö R E TA G A R E

Maria Österåker.

Man kan komma långt med lite påhittighet när företaget ska synas i bruset.

k a r r i ä r

måste det vinklas för olika grup-per. Till exempel går tonåringar inte igång på samma saker som småbarnsföräldrar.

– I dag tittar man inte bara på produkten, utan också på vilka värderingar företagen har. Man skapar en relation och uttrycker sin identitet genom företaget, vilket särskilt gäller yngre.

Att lära känna sin målgrupp är grunden för att lyckas. Men många avskräcks från att göra dyra marknadsundersökningar.

– På mina föreläsningar bru-kar jag fråga: Har du tagit reda på varför kunden har köpt din produkt?” Bara en av fem svarar ja. Övriga har ingen aning.

Hennes enkla råd är att fråga kunden direkt i stället för att göra dyra kundundersökningar. Det ger svar på om kunden blev

nöjd med vad de köpte. På kö-pet bygger man relationer med kunderna.

Måste jag finnas i sociala medier?

– Det är en bra informations-kanal, men ställer höga krav på att sticka ut om det ska fungera i marknadsföringen. ”Gilla sidan” kan till och med vara kontra-produktivt eftersom det irriterar många.

Ditt bästa FB-tips?– Var personlig och bygg rela-

tioner, men det är tidskrävande och man måste hålla sig till sin röda tråd. Kanske det är vikti-gare att finnas i andra oväntade sammanhang och göra något gott utan att förvänta sig något tillbaka.

Ska jag ha en hemsida?– Finns man inte på webben kan man uppfatats som oseriös. Den ska vara aktuell, men behöver inte uppdateras med senaste nytt varje dag. Ett tips är att koppla sitt twitterflöde med aktuella händelser till en mer statisk hemsida. #

43N AT U R V E TA R EN R 5 2 0 1 4

Skilj på marknadsföring och information

4 snab ba ti ps1. Marknadsför dina produkter/

tjänster varje dag.2. Skilj på marknadsföring

och information.3. Våga testa nya vägar.

4. Lär känna din målgrupp.

I TOPP på g o o g lE

Googlar du på ”fiskvägar” så hamnar jönköpings fiskeri-biologi ab bland de första. Så mycket mer marknadsföring än att finnas på webben behövs inte nu.

– vi har haft fullt upp i flera år och är kända i södra Sveri-ge. att göra ett bra jobb är nog den viktigaste marknadsföring-

en, säger fiskeribiolog per Sjöstrand som har drivit företaget med två anställda sedan 1998.

affärsidén är att underlätta för fiskvandring i åar och älvar. det kan handla om att projektera för lax-trappor eller att riva vandringshinder,.

använder ni sociala medier?– inte för att marknadsföra oss, men för att följa

diskussionen som förs bland dem som vill skydda och återställa värdefulla vattendrag.

I Rl GåR FöRE S o c i a l a m E d i E r

Nätverk och mänskliga mö-ten, irl, är den bästa mark-nadsföringen för heleen Frings företag infobron. namnet anty-der att det fungerar som en bro för företag mellan Sverige och nederländerna.

– jag hjälper företag att öka sin export mellan länderna, inom främst medicinteknik, säger mo-

lekylärbiologen, som bor i Sverige och har sina röt-ter i nederländerna.

hon möter sina kunder på mässor och är med i flera nätverk för företagare. men sociala medier ska inte underskattas.

– jag twittrar om saker som rör utbyten mellan Sverige och holland. jag fick många delningar när jag skrev att Sverige rankas högre än holland när det gäller innovation. det ger ringar på vattnet och väcker intresse för mitt företag.

hon har också testat att webbannonsera. det gav inte särskilt många klick.

k a r r i ä r

N AT U R V E TA R E44 N R 5 2 0 1 4

F R å G A E x P E R T E N :Natu rvetar Nas expe rte r svarar på fråg or fråN m e dle m mar Na

En allmän visstidsanställning eller ett vikariat får vara i max två år vardera under en femårsperiod enligt lagen om anställ-

När blir jag fast anställd?Jag har haft ett vikariat på tio må-nader. Nu har jag blivit erbjuden en visstidsanställning på tolv må-nader för ett projekt hos samma arbetsgivare. Vilka regler gäller för visstidsanställningar och hur länge får de pågå? Undrar Bengt

Fler får rätt till studiemedel

ningsskydd (laS). du kan alltså vara tidsbe-gränsat anställd i totalt fyra år om du går mel-lan vikariat och allmän visstidsanställning.

om visstidsanställningen eller vikariatet går över tidsgränsen, till och med bara med en dag, övergår anställningen per automa-tik till en tillsvidareanställning, vilket brukar kallas att bli inlasad. tillsvidareanställning-en gäller då med samma villkor som du hade tidigare.

om du är anställd av kommun eller landsting får du lägga ihop anställningstiderna för dina olika tidsbegränsade anställningar. om det blir mer än tre år under en femårsperiod övergår anställning-

…så många träffar får google på frågan ”hur får jag nytt jobb?” AN

en till en tillsvidareanställning i det fallet. i ditt anställningsavtal bör det finnas for-

muleringar som anger uppsägningstid el-ler hänvisar till uppsägningstid i laS eller i kollektivavtal. arbetsgivaren måste alltid ha saklig grund för att säga upp dig från en

visstidsanställning. känner du dig osäker på om

dina anställningsvillkor är rim-liga så kontakta gärna oss på naturvetarna innan du skriver på avtalet.

HARRIET REHNOMbUDSMAN På

NATURVETARNA

38,5 miljoner...

1. Hälsa på dina kollegor varje dag. det går bra med hej, god morgon, läget?. det viktiga är att du bekräftar att du ser den andra människan.

2. smygläs inte på kollegans dator-skärm – det är som att läsa någon an-nans brev.

3. Var alltid hövlig i telefon, även om den du pratar med inte är det, men finn dig inte i personangrepp.

4. Om du är missnöjd med ditt jobb – försök göra något åt det. att bara klaga blir destruktivt.

5. Gå inte till jobbet om du är sjuk och kan smitta andra.

Så blir du en trevligare arbetskamrat

l A G ä N D R I N G det är aldrig för-sent att byta karriär. nu kan du ta studielån till och med det år du fyl-ler 56. Studiestödslagen ändrades den 1 juli så att den övre gränsen för studiemedel höjs med två år. även den så kallade nedtrapp-ningen i rätten till studielån flyttas fram. det innebär att antalet veckor man har rätt att få studielån mins-kar först från 47 års ålder. då har man rätt till studielån i 220 veckor, det vill säga 11 terminer. denna tid minskar sedan med en termin för varje år.

Studierna ska vara på minst halvtid och under minst tre sam-manhängande veckor för att du ska ha rätt till studiestöd. på cSn:s hemsida kan du beräkna hur myck-et studiemedel du kan få. AN

6. Låt inte mobilen ta all uppmärksam-het från de personer som är närvarande. om du måste ha koll på mobilen under ett möte – förklara detta.

7. tänk på att lukter kan störa - både odör och för mycket väldoft.

8. anpassa samtalet vid lunch- eller fikabordet till dem som är närvarande.

9. Undvik sidodiskussioner under ett pågående möte.

10. Undvik skvaller om chefer och arbetskamrater.

källa: magdalena ribbings Etikett på jobbet från förlaget natur & kultur. AN

10 TIPS OM ETIkETT På jObbET

k a r r i ä r

Anna StubbendorffNytt jobb: processutveck-lare i region-service.

Tidigare jobb: hälso- och sjukvårdsstrateg i region Skåne.

Utbildning: dietist och kommu-nikatör.

Helena CucakNytt jobb: research Scien-tist på gubra i danmark.

Tidigare jobb: research Scien-

Hur känns det? – Spännande och utmanande. organisatio-nen har funnits i tjugo år och har en stark röst i debatten, så jag känner mig ödmjuk inför uppgiften. Vad blir ditt uppdrag som ordförande? – att arbeta med det ”nya” gröna bilister där mobilitetsfrågor ges allt större utrymme. tidi-gare har fokus legat på bilar och drivmedel, men jag äger inte ens en bil. valet föll på mig därför att jag har en annan bakgrund. min upp-gift blir att vara en samlande kraft för teamet.Vilka frågor brinner du för?

”Den miljöbästa bilresan är den p å N y T T J o B B

F l E R P å N y T T j O b b

tist på novo nordisk i danmark.

Utbildning: medicine doktor, lunds universitet.

JohannaSandahlNytt jobb: ordförande i naturskydds-föreningen.

Tidigare jobb: vice ordförande i naturskyddföreningen.

Utbildning: agronom.

Anna KällmanNytt jobb: nutritionist på livsmedelsverket.

Tidigare jobb: doktorerat på

SlU, institutionen för livs-medelsvetenskap.

Utbildning: nutritionist och doktor i livsmedelsvetenskap.

Anne-Li Fiskesjö Nytt jobb: chef för naturvårdsav-delningen på

huddinge kommuns miljö- och samhällsbyggnadsförvaltning.

Tidigare jobb: länsråd vid länsstyrelsen i kalmar län och regeringens utredare av styrningen av länsstyrelser-nas upphandling och inköp.

Utbildning: civiljägmästare.

johanna Grant är miljövetaren som vill få folk att göra hållbara val. Hon tar gärna cykeln till jobbet och äger ingen bil. Och lite oväntat är hon ny ordförande för Gröna bilister.

45N AT U R V E TA R EN R 5 2 0 1 4

– hållbart resande. där kommer frågor kring beteende, samhällsplanering och värderingar in. den miljöbästa bilresan är ju trots allt den som aldrig blir av. jag vill göra det möjligt för konsumenter att välja rätt. det är lättare att göra ett val om man vet att oljan kommer från tveksamma oljefält, som från arktis eller nigeria.Hur går grönt och bil ihop? – gröna bilister startades för miljömedvetna och ansvarskännande bilister. vi säger inte nej till bilen. men den måste anpassas efter planetens gränser. Er största utmaning?– att vi som ideell organisation med små re-surser ska få största möjliga utväxling. vi ska synas och höras i samhällsdebatten. det blir en utmaning för oss i styrelsen att kombinera detta med ett heltidsjobb.

Hur har du nytta av din utbildning? – Som miljövetare har jag en tvärvetenskaplig och bred syn på hållbar utveckling. min utbild-ning har varit arbetsmarknadsanpassad med fokus på problemlösning och att granska kritiskt. det är viktigt att ha helhetsbilden när man pratar miljö, inget är svart eller vitt. jR

Johanna Grant.

Erika RaskNytt jobb: head of business develop-

ment, drug delivery, på nanologica.

Tidigare jobb: tog precis masterexamen, har tidigare jobbat som föreläsare, pro-jektledare och butikschef.

Utbildning: bSc in nutri-tion på Stockholms univer-sitet och mmSc. i bioentre-preneurship på karolinska institutet.

fo

to

: P

er

-An

de

rs

s

jö

qu

ist

som aldrig blir av”

nnu en retoriker som pop-par upp sitt budskap, tänk-te jag när Kjell Dahlin änt-rade scenen. Men ack så

jag bedrog mig. Efter bara några minu-ter satt jag trollbunden med ett leende på läpparna.

– Allt avgörs i det goda mötet, som i botten handlar om attityd och hur man förhåller sig till sin omgivning. ”Men jag kan inte ändra min personlighet”’ säger folk. Det tar 21 dagar att ändra attityd för den som vill, säger han övertygande.

Men varför är attityden så viktig?– Ett varumärke blir aldrig starkare än

dess medarbetares handlingar och bete-enden. Det spelar ingen roll hur mycket pengar ett företag satsar på marknadsfö-ring om inte medarbetarna har rätt attityd till sina kunder.

ATTITyD kOMMUNICERAR

Han förklarar att man som kund vill bli sedd och bekräftad. Under årens lopp har

N AT U R V E TA R E46 N R 5 2 0 1 4

l E D A R S k A P

Dålig attityd är det farligaste ett företag kan drabbas av. Som medarbetare gäller det att se och bekräfta sina kollegor, menar Kjell Dahlin som prata-de på Naturvetarnas Leadership Friday. T E X T O C H F O T O l a r s - E r i k l i l j E b ä C k

Ä

Ge och le på jobbet

Kjell Dahlin roat sig med att spara kvitton på inköp.

– Jag har köpt skor av Jan-Erik och re-sor av Ulla. Jag är stamkund på sju ställen som jag vet levererar och ger mig både en bra vara och ett gott möte. Jag ser inte fö-retagets logo, jag ser Jan-Erik och Ulla.

Men det är inte bara kunderna som vill känna sig sedda.

– Vi har ett jättebehov av att bli be-kräftade. Som chef gäller det att se sina medarbetare och le. Ett leende och atti-tyd kommunicerar.

Han påminner om att vi snabbt läser in folk vid första mötet och skapar oss en uppfattning.

– På hundra meters avstånd målar man upp en bild av en person, som kön, bakgrund och ålder. Och sedan tror man att den tolkning man själv gör delas av alla andra.

DöMER På FöRHAND

Fyra små jävlar sitter på våra axlar och dö-mer folk på förhand. När Kjell Dahlin räk-nar upp dem är de lätta att känna igen.

– Vi har fördomar och gör generalise-ringar. Brist på perspektiv får oss att ta saker för givna. Dessa hinder gör att bara

Tycker kollegerna att det roligt när du

kommer till jobbet, eller blir de glada när du går hem?

Vem är du på jobbet?

Ge och le på jobbet

k a r r i ä r

47N AT U R V E TA R EN R 5 2 0 1 4

fem procent av all kommunikation når in hos mottagaren.

En väg för att nå ett bättre resultat är att använda sig av storytelling. Undersökning-ar visar att saker som sätts in i ett sam-manhang hamnar i långtidsminnet. Lös-ryckta fakta tenderar att försvinna snabbt ur folks huvuden, om de ens når in.

Ännu ett recept för framgång, både vad gäller individer och företag/organisationer, är att undvika floskler.

– I stället för att säga att du är kreativ eller att företaget är miljövänligt, visa det i handling. Ett klassikt exempel är kvinnan, som i sina jobbansökningar skrev att hon vara kreativ och kompetent men aldrig kom på intervju. Men så bytte hon strategi och skickade in en ansökan i form av en tändsticksask, som visade att hon var ny-tänkande och påhittig.

PEPPA ANDRA

Han kommer tillbaka till attityd, som är ett laddat ord för många.

– Dålig attityd är det farligaste ett före-tag kan drabbas av. Därför är det så viktigt att jobba med frågan. Du väljer själv vad du fyller din dag med.

Så kommer samvetsfrågan: tycker kol-legerna att det roligt när du kommer till jobbet, eller blir de glada när du går

hem? Det är värt att fundera på.– Varje dag gör du ett val. Du väl-

jer själv vad du vill fylla din dag med. Peppa andra och få dem att må bra. Det studsar tillbaka.

Motsatsen kan vara förödande. Nega-tiva attityder sprider sig och kommunice-rar ett budskap.

– Då är det lätt att utbrista ”typiskt”. Vi programmerar oss själv att må sämre. Det är egentligen otypiskt, så i stället borde vi varje gång det går bra säga ”typiskt”. Hitta nåt som funkar för dig. Varför inte: ”Wow, jag vaknade i morse.”

Kjell Dahlin avslutade med att ge del-tagarna en hemläxa: Ha en mer positiv attityd på jobbet på måndag. Bekräfta och ge kollegorna vad de behöver för att må bra. #

läS vad dEltagarna tYcktE på näSta Sida”Typiskt, jag hann med bussen idag också!”

Kjell Dahlin är föreläsare inom retorik och strategisk kommuni-kation. han har lanserat begrep-pet popretorik och predikar bud-skapet "prata inte, utan visa".

kjell dahlin har mångårig erfa-renhet inom hr, försäljning och marknadsföring, samt är författa-re till flera böcker, bland dem At-titydbarometern och Popretorik.

12 september föreläser kjell dahlin i malmö, och 3 oktober i göteborg. mer information påwww.naturvetarna.se/ LeadershipFriday

pappa tillpopretorik

N AT U R V E TA R E48

k a r r i ä r

Vad ska jag tänka på vid befordran?

Ett chefsförordnande innebär att du har en tillsvidareanställning i botten och ett tidsbegränsat förordnande som en-hetschef. du bör klara ut med arbetsgiva-

ElISAbET

ENGDAHl lINDER

ombudsman för chefer på Naturvetarna

ren vad som gäller för dina anställningar.

ta reda på vilken anställning du har i botten. är det som handläggare eller-specialist? arbetsgivaren måste hitta en ny tjänst till dig om förordandet upphör och då är det bra att vara överens om vilka befattningar som kan komma i frå-ga. det är särskilt viktigt om förordnan-det pågår under en längre tid.

när det gäller chefsförordnandet bör du få klarhet i hur det kan sägas upp från din sida, samt formerna för arbetsgi-varens information om det skall upphöra. det är rimligt att du i god tid får reda på om chefsjobbet inte skall förlängas. mitt förslag är att du begär att skriftlig infor-mation skall lämnas till dig sex månader innan förordnandet går ut. om du vill

säga upp chefsförordnandet själv är en rimlig uppsägningstid tre månader.

apropå din fråga om skrivningen ”bristande förtroende”, så är det en for-mulering som inte bör stå i ett anställ-ningsavtal. Uppkommer en sådan situa-tion, så får man helt enkelt för-handla om en lösning mellan dig och arbetsgivaren.

N R 5 2 0 1 4

c h e F S F r å g a N

Vad fick du ut av Leadership Friday?

Ulrica Skoging Nyberg, sektions-chef på Cobra biologics, som tillverkar biologiska läkemedel.

– typiskt bra, som leadership Friday bru-kar vara. En viktig insikt är att jag som chef och medarbetare påverkar min om-

– otroligt inspirerande. och det väckte tan-kar om mig själv: vilken attityd har jag på job-bet och hur påverkar jag andra. vi har en bra

vad tYcktE dE ltagar na?

givning med min attityd och mitt sätt att vara.

Hur ska du använda det?– jag kommer att ta upp det som en diskus-sion bland mina medarbetare. jag gillade särskilt uttrycket: ”ingen bra dag om inte alla skrattar vid fikat.” Så är det för oss.

jens Mattsson, generaldirektör för Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.

kultur och ett professionellt bemötande till våra kunder, men vi kan säkert bli bättre.

Vad tar du med dig mer?– jag blev påmind om att första intrycket vid ett möte kan vara avgörande. kanske vi går vidare och jobbar med attityder på min arbetsplats.

Jag arbetar på patologen i ett landsting och har blivit tillfrågad om jag vill bli en-hetschef. Tjänsten innebär ett förordnan-de på tre år. Det finns en skrivning i av-talet som säger att vid bristande förtro-ende kan förordnandet sägas upp med omedelbar verkan. Vad innebär detta och vad bör jag tänka på?

49N AT U R V E TA R EN R 5 2 0 1 4

k A l E N D E R

läS m E r på: www.naturvetarna.se/Kalender där uppdaterar vi fortlöpande med nya aktiviteter.

mer information och anmälan på www.naturvetarna.se

Inspirationsdag maria Österåker ger dig verktyg för prissättning, samt tipsar om hur du undviker de fällor företagare vanligtvis trillar i vid prissättning. Första tillfället blir i malmö 9 oktober. Läs mer om henne på sidan 42.

S E p t E m b E r

12 Malmö – leadership Friday

17-18 Stockholm – Facklig grundkurs kommun och landsting.

23 Linköping – akademikerkompetens

25 Stockholm – Facklig förhandlings-teknik.

26 Stockholm – leadership Friday

o k to b E r

1 Stockholm – Utbildning för skyddsombud

2 Stockholm – medlemsrekrytering: att synas och bli flera

3 Göteborg – leadership Friday

7 Göteborg – medlemsrekrytering: att synas och bli flera

9 Malmö – ny som chef

9 Malmö – inspirationsdag företagare

9 Eskilstuna – akademikerkompetens

14 Malmö – akademikerkompetens

15-16 Stockholm – Facklig grundkurs privat sektor.

17 Malmö – chefsfredag

17 Stockholm – leadership Friday

21 Göteborg – release av arbetsmark-nadsrapporten

22 Stockholm – Utbildning i lönepro-cessen

22 Lund – release av arbetsmarknads-rapporten

22 Göteborg – ny som chef

boosta din attitydkjell dahlin har dragit fullt hus vid sina tidigare före-läsningar. med hjärta, värme och humor tipsar han om hur en beteendeförändring kan bidra till att vi som in-divider kommunicerar positivitet och glädje. 12 september och 3 oktober föreläser kjell dahlin. Läs mer om seminariet på sidan 46.

Boka in Leadership Friday!

Datum med rosa färg är kurser specifikt för förtroendevalda.

Ny kurs!

22 Göteborg – inspirationsdag företagare

22-23 Stockholm – mässan

23 Stockholm – release av arbets-marknadsrapporten

24 Jönköping – chefsfredag

n o v E m b E r

5 Skövde– ny som chef

5 Skövde – inspirationsdag företagare

5-6 Stockholm – Facklig grundkurs statlig sektor.

6-7 Stockholm – ”det gränslösa arbetet”

7 Gävle – chefsfredag

8-9 Stockholm – Studentrådets rådslag

11 Uppsala – akademikerkompetens

12 Stockholm – ny som chef

12 Stockholm – konferens: Forskning för framtiden

13 Stockholm – inspirationsdag företagare

14 Lund – leadership Friday

14 Göteborg – chefsfredag

20 Göteborg – akademikerkompetens

20 Stockholm – ny som chef

21 Stockholm – Fackligt ledarskap.

21 Göteborg – leadership Friday

27 Stockholm – Fackligt ledarskap

28 Stockholm – chefsfredag

öka ditt självbestämmande morgan borg är på plats i linköping och ger dig verk-tyg att öka ditt självbestäm-mande och inte bli offer för andras behov och önsk-

ningar. låt dig istället styras inifrån och du kan återta makten över din vardag.

Dags för AkademikerKompetens

För dig som är företagare

N AT U R V E TA R E50 N R 5 2 0 1 4

k a r r i ä r

Kan du se ditt barn i ögonen?

Gästkrönika

som tonåring bläddrade jag i en broschyr från Flygvapnet som beskrev möjliga karriärvägar. det var då mitt in-tresse för att utbilda mig till meteoro-log väcktes.

Redan första året fick vi informa-tion om vad meteorologyrket innebär, förutom att göra väderprognoser. mil-jöfrågorna kändes både viktigare och mer intressanta än själva Försvaret. min karriär i Flygvapnet blev därför re-kordkort. Så fort jag kunde sökte jag tjänstledigt för forskarstudier på Upp-sala universitet.

Det var då, åren runt 1990, som jag började fundera mer på klimatfrågan. i samma veva startade Fn:s klimatpanel sitt arbete och presenterade sin första rapport.

Det jag tyckte var roligast på uni-versitetet var att undervisa. viljan att förklara hur saker fungerar var något jag tog med mig till tv. För mig var det lika viktigt att förklara varför det skulle bildas åskskurar över land, som att be-rätta det.

Jag var tjänstledig i perioder från tv-jobbet, främst för att skriva böcker, men också för att föreläsa. Som Svt-

anställd kunde jag uttala mig som naturve-tare och expert om klimatforskningen i sig. men jag kunde inte säga något om lösningar som kunde uppfattas som politiska. Efter det stora genomslag som klimatfrågan fick i media i slutet av 2006 förändrades snabbt frågorna, från ”hur funkar det?” till ”vad ska vi göra?”.

Jag ville svara även på de frågorna, och lägga min tid på att bidra till en hållbar ut-veckling. då kunde jag inte längre vara kvar

som anställd på Svt. ibland har jag sagt att jag inte hade kunna se mina egna barn i ögonen om jag varit kvar och pekat på väderkartor – i stället för att arbeta med miljö-frågorna. det är ingen överdrift att mina egna barn har varit den star-kaste drivkraften för mitt engage-mang.

Klimatfrågan måste sättas in i ett större sammanhang. det räcker inte att prata om miljondelar koldiox-id och visa kurvor i ett diagram, som fångar intresset för många naturve-tare. det är inte uppvärmningen i sig som är problemet. istället är det ef-fekterna av en global uppvärmning som orsakar bland annat översväm-ningar, jordskred och torka.

Visst är det spännande att teore-tiskt sätta sig in i hur klimatsystemet fungerar. men för mig är det främst en rättvisefråga, inte minst mellan olika generationer. det är inte bara mina egna barn som får uppleva hur klimatet förändras under det här år-hundradet. barn i hela världen får göra det. och många kommer att drabbas betydligt hårdare än vi här uppe i norden.

pär Holmgren, tidigare tv-meteorolog,

i dag miljödebattör och föreläsare.

Med barnen som drivkraft.

51N AT U R V E TA R EN R 5 2 0 1 4

FUNDERAR DU PÅ ATT BYTA KARRIÄR?Bristen på lärare inom naturvetenskap och matematik är stor, och chanserna till framtida arbete är mycket goda för den som vill arbeta i skolan.

Göteborgs universitet erbjuder en helt ny ettårig påbyggnadsutbildning (KPU) till lärare för dig som redan har en högskoleexamen i naturvetenskap eller matematik. Utbildningen har hög studietakt och varvar teoretiska och praktiska moment.

Den nya utbildningen startar i januari 2015. Sista ansökningsdag är 15 oktober 2014. www.lun.gu.se/utbildning/kpu

utfall

Varsågod, medlemslånet med extra förmånlig ränta för digSom medlem i Naturvetarna kan du låna från 20 000 upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 5,18 procent. Välj själv om du vill bli av med dyra smålån, åka på drömresa eller renovera köket. Ingen säkerhet behövs och inga avgifter finns. Du kan när som helst lösa lånet utan extra kostnad.

Gör så här för att ansöka om medlemslån• Ring 0771-MEDLEM (0771-633 536) om du vill ha ett lånebesked direkt.

• Logga in på Internetkontoret (om du redan är SEB-kund).

• Besök seb.se/medlemslan.

• Kom in på närmaste kontor – du får besked och hjälp medan du väntar.

Kom ihåg att berätta att du är medlem i Naturvetarna. Läs mer på seb.se/medlemslan

Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 5,18 %. En sedvanlig kreditprövning görs alltid. Om den rörliga årsräntan är 5,18 %, blir den effektiva räntan 5,30 % för ett annuitetslån på 100.000 kronor upplagt på 5 år, ingen uppläggningsavgift, och betalning sker via autogiro. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 113.723 kronor och din månadskostnad blir 1.895 kronor. Årsränta per 2014-09-01.

Naturvetarna5,18%

N AT U R V E TA R E52 N R 5 2 0 1 4

att hålla koll på trender inom bran-schen kan vara svårt att hinna mellan tentor och fester. Men det finns all an-ledning att höja blicken ovanför akade-mins värld.

– För att nå sina mål är det nödvändigt med omvärldsbevakning, menar Marita Teräs, strateg naturvetenskaplig kompe-tens och arbetsmarknad på Naturvetarna.

Hennes tips är att fundera på vad du vill uppnå, och därefter ringa in vilka om-råden du vill ha koll på. I nästa steg tar du

reda på vilka källor du behöver.

– Flödet av informa-

tion är så stort och det finns en uppsjö av käl-

lor att ösa ur. För att

själv slippa leta överallt är ett

gott råd att bygga strategiska nätverk.

Hur kan nätverken se ut och hur byg-ger jag dem?

– Du kommer långt med att veta vilka du ska prata med, helst personer med lite olika bakgrunder och roller. Se till att få med dem i dina sociala nät-verk. Lika viktigt är att ha goda relatio-ner med personer i din omgivning som kan dela med sig av information. Klar-gör för dem vilken information du vill ha, så att du själv slipper tröska igenom allt och plocka ut godbitarna.

VAR GENERöS

Marita Teräs manar till generositet och att själv dela med sig av den informa-tion man sitter inne med. Den som ger får tillbaka.

– Ja så är det verkligen. Att tjuvhålla på kunskaper är ingen bra idé om man själv vill hålla sig à jour och få veta sa-ker före alla andra.

Vilka källor bör jag använda?– Vilka som är relevanta beror på

vad du vill bevaka. Källorna kan vara allt från tv, webb, sociala medier och tidningar till seminarier och rapporter.

Bevaka vad som händer i omvärlden och du får ett försprång på arbets-marknaden. Naturvetarnas Marita Teräs visar hur man kan tänka för att få information före alla andra. T E x T l A R S - E R I k l I l j E b ä C k

S T U D E N T

Trendkoll – den som ger får tillbaka

För att inte behöva lägga all ledig tid på omvärldsbevakning är det klokt att fokusera.

– Samtidigt får man inte bli för snäv. Fundera på om det finns andra områden som skulle kunna tillföra något som kan ha betydelse för din framtida arbetsmark-nad och karriär.

HA EN STRATEGI

Att lägga in omvärldsbevakning som en rutin kan passa vissa, och då särskilt i branscher som förändras snabbt.

– Utvecklingen inom life science är ett bra exempel, där Pfizers planer på att köpa Astra Zeneca, kan komma att för-ändra branschen. Detsamma gäller den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU, som lägger spelplanen för jordbruket Vad händer i

ATT TJUVHåLLA på SiNA KUNSKApER äR iNGEN BRA iDé oM MAN SJäLV ViLL HåLLA SiG à JoUR

din omvärld?

53N AT U R V E TA R EN R 5 2 0 1 4

5 steG tiLL OMVäRLDsbeVaKninG

Hur omvärldsbevakar du?

1. Den här tidningen och annan information från naturvetarna ger mig koll på arbetsmarkna-den och bra tips om vad som är på gång. Sociala medier, som Facebook, är jag aktiv på. konferen-ser av olika slag, jag var själv med och arrangera-de arbetsmarknadsdagar här på universitetet.

2. Det ger mig ett försprång på arbetsmarkna-den. Sedan har det ett egenvärde att vara upp-daterad, jag vill ha koll på vad som händer både inom mitt eget område och världen utanför.

Theres lundahl, läser andra året på miljövetar-programmet på lunds universitet

1. internet är en oändlig källa, där jag besöker olika företags hemsidor. jag är aktiv på linked-in, som gav mig exjobb. på sommarjobbet som livsmedelsinspektör på gotland passade jag på att besöka seminarier under almedalsveckan. tidningar i branschen läser jag förstås.

2. Jag får koll på vad arbetsgivarna vill ha, om jag behöver komplettera mina kunskaper i till exempel ekonomi.

Marcus Hjalmarsson, nybakad livsmedels-agronom (SlU) om en termin

Sofia Hård, nyutbildad miljö-vetare från linköpings uni-versitet

1. Jag följer media på webben. lä-ser bloggar, där Supermiljöbloggen är en favorit. jag besöker konferenser med koppling till miljö och arbetsmark-nad. när jag vill fördjupa mig så läser jag rapporter.

2. Det ger mig kunskap om arbets-marknaden och branschen som jag inte får i utbildningen. genom att följa företag på linkedin får jag veta vilken kompetens arbetsgivarna ef-terfrågar.

1.2.

vilka källor använder du?

vilken nytta har du av att hålla dig uppdaterad?

i Sverige. Även kemikalielagstiftning-en är föremål för förändring.

Hennes tips är att lägga upp en stra-tegi som passar dig och ditt område.

Hur ska man göra för att få ett för-språng på arbetsmarknaden?

– Använd sociala medier för att tydliggöra vad du är intresserad av och är bra på. Jag har för vana att bju-da in nya personer jag träffar profes-sionellt att vara med i mitt nätverk på Linkedin.

Och man behöver inte gå över ån efter vatten.

– Använd den här tidningen som en del i omvärldsbevakningen, sär-skilt om du är intresserad av naturve-tares arbetsmarknad, karriär, utbild-ning och forskning. #

1. Fundera på vad du vill med din omvärldsbevakning.

2. Ringa in vilka områden vill du ha koll på och vilka källor du behöver.

3. Bygg strategiska nätverk med personer som har den infor-mation du behöver.

4. Dela med dig av information i sociala nätverk. då får du infor-mation tillbaka.

5. Använd sociala medier för att visa vem du är. bjud in nya perso-ner som du träffar till ditt profes-sionella nätverk på linkedin.

N AT U R V E TA R E54 N R 5 2 0 1 4

S PA N A R I N

m at

Låt datorn utmana dina smaklökar

Vad sägs om choklad-burrito, där köttfärsen kryddats med bland annat choklad, aprikos och eda-mer? Eller äppelkebab med fläskkött, kyckling, shiitake, frukt och bär?

2011 vann datorn Wat-son Jeopordy mot två mänskliga stormästare. Watson bygger på kog-nitiva beräkningar, vilket innebär att datorn letar

information, processar den och drar egna slutsatser. Den kan helt enkelt lära sig saker och kan interagera med människor.

Nu har Watson tagit fram en egen receptsam-ling där systemet har klurat på vilka smaker som skulle kunna fung-era tillsammans och kom-binerat dessa till helt nya recept. aN

ko m m u N i c e r a

Nå ut med din forskning

Skriv populärvetenskapligt av Birgitta Klepke och Susanne Rydell Riktar sig till forskare, experter eller forskningskommunikatörer. Eller egentligen alla som behöver stöd i att nå ut med vetenskap-liga resultat. Boken ger praktiska tips, till exempel om målgrupper, vinkel, rubriker, hur man gör en bra intervju och hur man skriver så att läsaren förstår och fångas av texten. Den tar också upp olika gen-rer som webbtexter, nyhetsartiklar, pressmeddelan-den, debattartiklar och reportage. aN

NågRA Ti ps UR bokEN:

• Skrivdetviktigaste, mest oväntade eller spännande först.

• Undviklångameningar och ålderdomliga ord.

• Tänkpådramaturgi i texten – början, mitt och slut.

• Använddinasinnen för att beskriva och skapa scener.

• Gekonkretaexempel.

• Tänkpåtexten som en dialog – hur skulle du förklara detta för någon muntligen?

• Övervägvilkafacktermer som ska vara med och förklara dem om det behövs.

S kö r da

Allt om äpplenPå Äppelfabriken på Färingsö kan man fika, få sina äpplen mustade eller köpa hemkokt marmelad och saft.

Nu ger personerna bakom musteriet ut en bok där man får lära sig mer om olika äppelsorter. Fina bilder på matt papper illustrerar man sköter träden och hur man använder olika sorters äpplen på bästa sätt. I bo-ken finns också recept för hur man mustar själv och recept på marme-lad, mos, saft, chutney, bakverk och cocktails.

Det finns också tips på andra ut-flyktsmål där man kan titta på cider-tillverkning och äppelodlingar. Bo-ken tar sig från Ekerö till Norman-die, Massachusetts och Österlen. aN

Äppelfabriken av katharina

Ångström isacsson och

Lars Ångström.

Vinnare i förra numrets utlottning av michael mortimers böcker är:

» Johanna Fleig, Täfteå

» ingela Fridborg, Uppsala

» Henrikki rutanen, Kiruna

Vinnare!

FaV o r i t e r

Rösta på geologiskt arvKanske du också har besökt något av våra geologiska arv i sommar? Nu finns chansen att rösta på din favorit. Sveriges geologiska undersökning, sgu.se, har valt ut tio platser som har formats av geologin. Höga kusten, där ha-vet har skulpterat berget, Blå jungfrun och skalgrusbankar-na vid Uddevalla är några underverk du kan rösta på. Tävlingen pågår till och med 14 september. LeL

55N AT U R V E TA R EN R 5 2 0 1 4

En dagbok från den livsnödvändiga naturen

Det känns som om vi kikar in i konstnä-rens dagbok under ett år. Känslan förstärks av att målningarna är sorterade efter årstider och av antecknade tankar och berättelser.

Vi går från ödslig vinter till trafikolycka och stormar, till issmältning och årets första fjäril, till blommande äppelträd, till blomst-rande hagar, till nakna vita björkstammar, höstmörka skogar och till katten på en fru-sen sjö. Lars Lerin målar också samlingar av fladdermöss, stenar och djurkranier.

Han bygger upp en stämning i boken, en känsla av att vara nästan ensam i natu-ren. Människan är nästan osynlig och na-turen är huvudperson.

Lars Lerin, vad betyder naturen för dig?Kan inte svara - utan naturen vore jag

som en fisk på land. Och allt är ju natur egentligen. Hela universum.

… och ödsligheten?Jag har alltid attraherats av karga kuster,

kärva klimat. Utposter. Jag gillar arktiska trakter och deltog i början av 90-talet i en forskningsexpedition till Antarktis.

… och samlingarna som syns i boken?

Jag vill veta hur allting ser ut, var vi kommer ifrån och vad vi har gemen-samt med till exempel en säl eller nos-hörning. Vi är ganska lika egentligen. Och så är jag fascinerad av samlingar överhuvudtaget, arkiv, bibliotek, pärmar med papper i, stenar, benbitar, uppstop-pade fåglar.

Det är en utmaning att försöka måla djur i montrar och dioramaskåp. Blän-ket i glasskivorna, det dammiga ljuset. Sådant som är levande och dött på en och samma gång.

Vad betyder måleriet för dig?Det är omöjligt för mig att svara på.

Det är som att fråga ”Vad betyder mat för

dig, behöver du äta? Vad betyder sömn?” Vissa saker måste ingå i livet för att göra tillvaron möjlig, trevlig, uthärdlig. aN

ILarsLerinsnyabokNaturläratarhanläsaren,ellerkanskebetraktaren,medutinaturen.Iakvarellermedexaktadetaljer,ifotografierochitextermålarhanuppdetvärmländskalandskapet,pågränsenmellansydsvenskochnorrländskfloraochfauna.

L A R S LE R I N

LarsLerinan-ses vara Nordens främsta akva-rellmålare. Han är född 1954 i Munkfors och är bosatt på Ham-marö utanför Karl-stad.

Hansmotivär ofta hämtade i de värmländska skogarna, men också ifrån resor världen över till bland an-nat Lofoten, Iran, Skottland och Ant-arktis.

Hanärockså författare och har se-dan debuten 1983 med Utpost gett ut över 50 illustrerade böcker.

PåSandgrundi Karlstad finns en permanent utställning med hans konst. I höst ställer han också ut i Stockholm.

AKvAR E LLE R

Vilottarut vårt exemplar av boken. Skicka namn och adress till redaktion@naturvetarna.se eller Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka. Ange ”Tävling Natur- lära” i ämnesraden eller på brevet.

Lars Lerin fångar den värmländska naturen i detaljerade akvareller.

Vi lottar ut!

N Y T T f r å N N aT u r v e Ta r N a

Nordiska naturvetare möttes i uppsala

Har du planer på att jobba i ett annat nordiskt land? Upp till två år kan du stå kvar som medlem i Naturvetarna och ändå få hjälp och service från våra sys-terorganisationer i Danmark, Finland, Norge eller Island.

Naturvetarna har ett avtal om gäst-medlemskap med dem. På samma sätt kan våra nordiska kollegor få fackligt stöd från Naturvetarna när de jobbar i Sverige.

För att vårda avtalet och stimulera ut-bytet mellan länderna arrangeras varje år ett nordiskt möte inom det som kall-las för Nordiska lantbruksakademiker-rådet, NLR.

NischAd bUffElmozzAREllA

I år stod Naturvetarna som värd för mö-tet, som ägde rum i Uppsala i juni. Temat var livsmedel, med avstamp på landets enda buffelmozzarellagård, i Habo utan-för Uppsala.

Gården är en symbol för en trend i lantbruket: små nischade produkter, ofta ekologiska och närodlade. För agronom Linda Elvingson var det helt naturligt att ringa stjärnkrögaren Mattias Dahl-gren och sälja in svensk mozzarella. Inte långt senare besökte kungen och drott-ningen gården.

Den andra trenden med allt färre och större lantbruk fortsätter i oförminskad takt i hela Norden. En debatt om miljö

fortsatt uppåt i Norge, medan finland går kräftgång. matde-batten i danmark liknar den i sverige, och i island pågår nå-got som kan liknas vid brain drain.

och djuromsorg pågår i alla länder, där be-greppet hållbarhet går som en grön tråd.

NoRgE sATsAR gRöNT

Trots oljan satsar Norge stort på förny-bara bränslen och biobaserade råvaror. Tanken är att stärka norsk innovations-kraft inom bland annat hälsa, bioekono-mi, lantbruk och den marina industrin.

Även i Danmark förutspår man ett ökat behov av grön kompetens.

Den lite känsliga frågan om antibio-tika i djurhållningen var uppe på bordet. Men danskarna menade att svenskarnas skepsis till dansk djurhållning bygger på ett missförstånd. Bland annat använder Tyskland betydligt mer antibiotika i fö-rebyggande syfte och för att få djuren att växa snabbare.

bRAiN dRAiN fRåN islANd

Svag ekonomisk utveckling i Finland ger blygsamma lönehöjningar i år. Norge ångar på med en arbetslöshet på bara

1 procent bland akademiker och 3,3 procent på hela arbetsmarknaden. Här pratar man om tre ekonomier: oljein-dustrin, övrig privat arbetsmarknad och offentlig sektor. Oljeindustrin sticker ut med gigantiska vinster och höga löner.

Islänningarna håller fortfarande på att återhämta sig efter den ekonomiska kri-sen för några år sedan. Ett bekymmer är att den kvalificerade arbetskraften läm-nar landet, samtidigt som lågutbildade söker sig till Island.

mAT och klimAT

Det nordiska mötet hade sin final på SLU, där vi fick inblick i den aktuella livsmedelsforskningen. Doktoranden Elin Röös visade på en klassisk konflikt, där nöt och får orsakar klimatutsläpp och samtidigt bidrar med biologisk mångfald, liksom en levande landsbygd.

Kristina Dixelius, professor i genetik och växtförädling, berättade att föräd-lingen har flyttat in i datorn med till-

N AT U R V E TA R E56 N R 5 2 0 1 4

Buffelmozzarella stod på menyn under samtalet om livsmedelstrender.

57N AT U R V E TA R EN R 5 2 0 1 4

gång till gener från hela världen, där biologer och bioinformatiker jobbar nära varandra.

– Lägg begreppet genome editing på minnet. Det är framtiden inom växtför-ädling, som bland annat gör det enk-lare att skapa olika mutanter. Det är ett verktyg för att förstå vad olika gener har för funktion.

spåRAR köTT

Jana Pickova, professor i livsmedelsve-tenskap visade hur kött från olika djur-arter kan spåras. Hon berättade att det behövs mer forskning om sambandet mellan konsumtion av rött kött och can-cer. Läs duellen på sidan 9!

Cecilia Waldenström, lektor i lands-

bygdsutveckling, tittar in i kristallkulan i sitt forskningsprojekt och målar upp bil-der av framtidens jordbruk och markan-vändning. LEL

Jyrki Wallin, Ann-Margret Duus Jensen, Finn Roar Bruun, Mikael Jern, Marianna Helga-dóttir, Merete Skaug, Helena Nicklasson, Jakob Svendsen-Tune och Ivar de la Cruz.

Naturvetarna har avtal om gäst-medlemskap med:

Norge: Naturviterne

Danmark: Jordbrugsakademikerne, Ja och Dansk Magisterförening

Finland: finska agronomförbundet, akademiska Naturvetarförbundet, Miljöspecialisternas centralförbund MCf

Island: fIN

I ett gemensamt brev skriver Saco, TCO och LO att Sverige ska vara ett land där alla kan känna sig hemma, oavsett hårfärg, hudfärg eller religion. Ett land där vi i sam-manhållning tar ansvar för och respekterar varandra. På jobbet och i samhället.

De skriver vidare: ”Vi är mycket oroade över en samhällsutveckling där rasismen återigen växer, där människor bedöms uti-från deras bakgrund istället för deras kom-petens och person. Där grupper ställs mot varandra. Där olikhet betonas istället för jämlikhet. Alla människors lika rätt och lika värde är centrala värderingar för oss och våra medlemsförbund. Vi accepterar inga former av diskriminering, hot eller våld.”

Facket mot

rasism

Det var festligt och glatt på Stockholms gator sista lördagen i juli. Över en halv mil-jon människor lyfte fram Prideparaden som

ringlade sig fram i city. Naturvetarna tar till-sammans med Saco ställning för ett tolerant samhälle där alla kan vara sig själva på jobbet.

Naturvetarna gick prideparaden

Babsan i högform drog till sig många blickar. Naturvetarna representerades av bland andra fysikern Leo Wallin och ordförande Ivar de la Cruz.

N AT U R V E TA R E58 N R 5 2 0 1 4

Naturvetare i Almedalen

leo tipsar om bättre kontakt med arbetslivetSaco studentråd presenterade tre kon-kreta förslag för bättre arbetslivsanknytning i Almedalen. Leo Wallin som studerar teoretisk fysik och sitter i Saco studentråd berättar:

– Här är våra förslag som vi tror kan göra skillnad.

Varje dag under Almedalsveckan utsåg Naturvetarna dagens naturvetare. här är fyra av dem som satte avtryck i folkvimlet i Visbys trånga gränder.

1. Bättre statistiska uppföljningar av alla högskoleprogram och vilka jobb och lön de leder till.

2. Välfungerande karriärcentrum på uni-versitet och högskolor.

3. Praktik för elever och även för lärare. Genom att få in erfarenhet från bran-schen och aktuella case kan man få bra arbetslivsanknytning i undervisningen.

Varför är arbetslivs-anknytning viktigt?

– Studierna ska förbereda för det yrkesliv som kom-mer, utöver att de ska ge breda ämnes- kunskaper. JR

T E X T O C H F O T O l a r s - E r i k l i l j E b ä C k

Leo Wallin.

Josefine lär barn experimenteraMitt i folkvimlet i Visby möter vi naturve-taren Josefine Jerlström. Hon har fullt fokus på att inspirera barn, som experimenterar med färger i ett tält på Donners torg.

– Härligt att se barnens vilja att lära, säger hon när färgerna separeras och skapar ett spektrum i ett kaffefilter. Det är så kromatografi fungerar, där den lät-taste färgen klättrar högst, medan den tyngsta hamnar på en lägre nivå.

Målgruppen är barn upp till femte

klass. Naturvetarnas ordförande Ivar de la Cruz är initiativtagare till Science-4nxg, som syftar till att intressera barn för naturvetenskap.

Josefine Jerlström sprudlar av entu-siasm när hon berättar om sina dagar i Almedalen. Hennes program har varit fullspäckat, med upp till åtta seminarier varje dag.Vilka har varit bäst?

– Jag har varit på flera seminarier om arbetslivsanknytning. Många fö-retag satsar på att ta emot praktikanter och införa traineeprogram. Positivt också att företag stöttar forskarskolor.

Ditt bästa Almedalstips?– Det är viktigt att ta med bekväma

skor, det blir många och långa promena-der på Visbys kullerstensgator. Var påläst och twittra för att sprida informationen, säger Josefine Jerlström och drar vidare till nästa möte.

Josefine Jerlström tryggar återväxten av naturvetare.

Bästa tipset.

59N AT U R V E TA R EN R 5 2 0 1 4

1. Sätt knorr på svensk djurskyddskontroll. I en rättsäker, likvärdig och resurseffektiv djur-skyddskontroll är det inte acceptabelt att 7 av 10 djurskyddsinspektörer hotas i jobbet.

2. Vilse i vården. att all kompetens tas till vara i hälso- och sjukvården.

3. Survival of the best connected. arbets-livsanknytning förenklar steget från studier till arbetsliv.

Våra fråg or i

AlmedalenDet är bråda dagar för Betty Malmberg i Almedalen. Tolv se-minarier på fyra da-gar ska agronomen och riksdagsledamo-ten klara av.

– Det är jättekul och en chans att nå ut med vår utbild-

nings- och forskningspolitik.Hon sitter i panelen på ett semina-

rium som handlar om hur Sveriges nya modell för forskning och innovation ska se ut. Teknikföretagen står som värd och i panelen finns också företrädare för Saab, Volvo och ABB.

En allmän mening är att mer pengar

Den sista pusselbiten är lagd för att ESS, European spallation source, ska byggas i Lund. Tyskland har nu gett klartecken till att bidra.

– Vi har legat i startgroparna under flera år för att bygga. Och nu äntligen blir det av, säger Mats Lindroos.

Han är chef för den accelerator, som po-pulärt kallas för su-permikroskopet. På

ett helt nytt sätt kan man se in i massiva objekt och se hur till exempel smörjoljor uppför sig i motorblock.

Redan i dag jobbar 300 personer där, med spetskompetens, handplockade från i stort sett hela världen.

– Nu handlar det om att bygga accele-

ska skjutas över till strategiska inno-vationsområden, SIA. I dag går runt 80 procent av forskningspengarna till forskning i akademin.

Ännu en åtgärd är att få varje univer-sitet att fokusera på det de är bäst på.

– Alla kan inte göra allt. Nu vill vi att universiteten nischar sig och bygger upp en tydlig forskningsprofil. Vi vill också stärka instituten, som fungerar som en brygga mellan akademi och näringsliv, inte minst när det gäller testning och de-moanläggningar, sa Betty Malmberg.

Thomas Strand (S) vann en poli-tisk poäng när han tyckte att man ska komma överens om forskningspolitiken över partigränserna.

– Tänk längre än fyra år. Forskning behöver längre spelregler än så för att bli framgångsrik.

ratorn och alla instrument. År 2019 räknar vi med att anläggningen är i drift.

Kan även läkemedelsutvecklingen få en skjuts framåt?

– Ja absolut, i dag kan vi med hjälp av ljus titta på ett proteins struktur. Med neu-tronacceleratorn kan vi också se hur bind-ningarna mellan atomerna är uppbyggda.

– ESS i kombination med Max IV i Lund kommer att utgöra en mycket stark forsk-ningsmiljö. Forskarbyn Science Village blir bryggan mellan de två anläggningarna.

När ESS har startat räknar man med att mellan 2 000 och 3 000 internationella forskare kommer att ha sin bas i Lund.

– I själva verket har vi 98 procent av finansieringen klar nu. Det här är så att-raktivt att fler länder kommer att ansluta sig. Förhandlingar om det pågår, säger Jan Björklund, som också var på presskonfe-rensen.

N Y T T f r å N N aT u r v e Ta r N a

Bästa tipset.

betty pratar forskning

Mats Lindroos.

Betty Malmberg.

kärnfysiker bygger Ess

Illustration: SaraM

ara / Söderberg a

gentur

Sverige har världens bästa djurskydd. Men det finns allvarliga

organisatoriska problem som karaktäriserar all tillsyn.

Många inspektörer har en ohållbar arbetsmiljö.

>

Illus

trat

ion:

Sar

aMar

a / S

öder

berg

Age

ntur

Allt för få nyexaminerade naturvetare är nöjda med hur deras

utbildning förberett dem för arbetslivet. Bristen på nätverk och

insikt om hur kompetensen kan användas gör starten svår.

>

Illustration: SaraM

ara / Söderberg Agentur

Naturvetenskapliga vårdspecialister visar vägen genom vårdlabyrinten, från prevention och

diagnos till behandling.

>

Naturvetarnas budskap spreds i Almedalen.

1.

2.

3.

N AT U R V E TA R E60 N R 5 2 0 1 4

”Jag blir så glad när jag kan stötta medlemmarna”

p R o f i l i N AT U R V E TA R N A

hARRiET REhN

Tidigare fackligt arbete: Har varit fackligt engagerad på de flesta av sina tidigare arbeten.

Fritid: umgås med vänner och familj, resor, matlagning och vinprovning.

Familj: Man och tre utflugna barn.

Senast lästa bok: 438 dagar av Johan Persson och Martin Schibbye.

En perfekt söndag: vaknar sent, äter frukost på terrassen. Gör en utflykt och avslutar med en god middag.

Okänd talang: Talar swahili.

”Naturvetarna gör det möjligt om förut-sättningarna finns.”

Bra med Naturvetarna!

det är full fart hela dagen i Naturvetarnas jour. här möter du bland annat harriet Rehn, som hjälper medlemmar i frå-gor om lön och anställnings-villkor.

Vilka arbetar i jouren? – alla ombudsmän kan grunderna i arbets-rätt och turas om i jouren, även om vi har egna ansvarsområden. Man är beredd att svara på samtliga frågor. vi lär oss av var-andra och får en bra inblick i olika avtals-områden. Nyanställda sätter sig i jouren så snabbt som möjligt. först sitter man med och bara lyssnar på samtalen, sen är det bara att kasta sig in. under arbetsveckan besvarar vi frågor inom 24 timmar.

Vilken är den vanligaste frågan?– Lönerådgivning inför en anställningsin-tervju eller inför lönesamtalet. att man har blivit varslad är tyvärr också ganska vanligt. Då tar även arbetsgivaren kontakt med oss. vid varsel tar den ansvariga ombudsman-nen hand om fallet, vi sköter inga förhand-lingar direkt i jouren. Det kan bli telefonkö

ganska snabbt, så tyvärr kan man inte alltid prata så länge som man skulle vilja.

Vad är bäst med ditt jobb? – Det är roligt att ha så mycket kontakt med medlemmarna, speciellt när man kan coacha eller stötta en person. en medlem ringde och ville ha lönecoachning inför en anställnings-intervju. Hon sade att hon inte hade någon aning om vad hon skulle begära i lön. under samtalet kom hon själv fram till en summa som hon tyckte var lämplig att begära. Hon var jättenöjd och kände sig stärkt inför inter-vjun. en vecka senare ringde hon igen och berättade att hon både fått jobbet och den lön hon begärde. Då blir man som ombuds-man glad!

Finns det mindre roliga dagar? – Ibland är det tufft, om man har haft ett rik-tigt tungt fall. Det finns saker som man inte

kan påverka. vi kan inte göra det omöjliga eller gå utanför vårt mandat. Ibland bearbe-tar vi ombudsmän detta tillsammans. Om vi gör det nämns medlemmen aldrig vid namn, vi har givetvis tystnadsplikt.

Varför valde du att jobba på Naturve-tarna? – Det kändes som det rätta steget att ta efter en lång karriär i myndighetsvärlden, främst på Landsbygdsdepartementet. Jag är själv naturvetare, agronom. Jag har varit lokal fackligt förtroendevald på de flesta av mina tidigare arbetsplatser. Senast var jag ordförande i den fackliga föreningen på regeringskansliet. CJ

61N AT U R V E TA R EN R 5 2 0 1 4

analytisk kemist som är bra på problemlösning

m å N A d E N s N AT U R V E TA R Esaker som Naturvetarna jobbar med nu3

seminarium: forskning för framtiden

Varför: En chans att påverka forskningspolitiken efter valet. Seminariet utgör en arena där olika ak-törer möter den nya forskningspolitiska ledningen.

Tillsammans med Sveriges unga akademi och vetenskap & allmänhet är Naturvetarnas ambi-tion att få till stånd samtal om svensk forsknings möjligheter och utmaningar. Seminariet äger rum den 12 november.

Yrkeskort på gång i EU?Remiss från Utbildningsdepartementet: Yrkeskvalifikationsdirektivet – ett samlat genomförande, SOU 2014:19

Varför: Att främja rörligheten inom eu och göra det lättare att jobba i annat eu-land. utredningen föreslår att fler yrken ska regleras. Naturvetarna ställer sig bakom det, men vill också att försöks-djurstekniker, cytodiagnostiker, sjukhusgenetiker samt miljö- och yrkeshygieniker ska regleras på eu-nivå.

Är yrkeskort en bra idé? Naturvetarna är för-siktigt positiva till förslaget att införa ett yrkes-kort, som skulle visa att man har rätt kompetens för att utöva ett yrke i annat eu-land. Men Na-turvetarna menar att det inte löser hinder, som språkbarriärer och arbetsgivares favorisering av arbetskraft från det egna landet.

Tidplan: Ska vara genomfört i medlemsländer-na senast den 18 januari 2016.

Naturvetares arbetsmarknad kartläggs

Under våren har Naturvetarna undersökt hur de branscher som naturvetare är verksamma inom kan komma att utvecklas. Se sidan 21. I nästa magasin skriver vi om hur unga naturvetare klarar sig på arbetsmarknaden. I en enkätundersökning har vi bland annat tagit reda på hur lång tid det tar från examen till första jobbet och om naturvetare får relevanta jobb.

>

>

>

– Jag jobbar med allt från kemin på sensorchipen, till hur mjukvaran och systemet som helhet ska passa kunden och till problemlösning i pro-duktionen av förbrukningsartiklar och reagens. Jag gillar att det är så va-rierat och hinner aldrig tröttna efter-som jag hela tiden lär mig något nytt, säger Per Kjellin.

Han arbetar sedan tretton år med analysinstrumentet Biacore, som an-vänds för att titta på biokemisk bind-ning. I instrumentet finns en sensor-yta i form av ett guldbelagt chip där man fäster den molekyl som man vill undersöka. Detta används till exem-

pel för att analysera läkemedelskan-didater.

Per Kjellin är analytisk kemist och har pluggat Matnat-programmet vid Uppsala universitet.

– Att plugga naturvetenskap var det naturliga valet för mig. Jag tyckte att kemi var roligast och inriktade mig framför allt på analytisk kemi, sä-ger han.

Efter examen och en jordenruntresa fick han jobb på företaget som då het-te Biacore. De sitter fortfarande kvar i samma hus och är en mindre grupp som arbetar med Biacoresystemen.

– Då blir man inte så superspeciali-serad utan mer generalist och får lära sig det som behöver göras. Jag jobbar med många andra saker än det jag är utbildad till, säger Per Kjellin.

Han tycker att han har nytta av sin naturvetenskapliga utbildning i jobbet, eftersom den innehåller ett grundläggande tänk och metodik för analytisk problemlösning. AN

per kjellin gillar att lära sig nya saker och delar gärna med sig till kollegorna. han jobbar som analytisk kemist på gE healthcare life scienc-es i Uppsala.

Tipsa oss! Känner du någon som borde bli månadens naturvetare? Tipsa oss på redaktionen, så kan denne få en läcker tårta till sin arbets-plats: redaktion@naturvetarna.se

N Y T T f r å N N aT u r v e Ta r N a

Motivering:”Som analytisk kemist löser han likt MacGyver såväl tekniska som kemiska problem. I sann naturve-taranda tröttnar han aldrig på att lära sig mer om, och delar dessut-om gärna med sig av, tips inom allt från elektronik till bilvård”.

N AT U R V E TA R E62 N R 5 2 0 1 4

Ansökan skall innehålla en redogörelse för vad de ansökta medlen ska användas till, deltagare, resmål, projekt, beräknade kostnader samt eventuella andra sökta stipendier. Efter fullgjort projekt/resa ska en redogörelse inlämnas.

Denna kan komma att publiceras i tidningen Agronomen och/eller i tidningen Naturvetare.

Skicka ansökan med e-post till ordf@agronomforbundet.se eller Agronomförbundet, Box 7031, 750 07 Uppsala.

Mer information och ansökningsblankett finns på vår hemsida, www.agronomforbundet.se

Utlysning av Axel Adlers fond

» studier inom lantbruks- och livsmedels- området, egna kortare studieresor

» projekt som är till gagn (kunskaps- mässigt) för svenskt lantbruk och livs- medelsproduktion

Stipendiet kan endast sökas av medlemmar i Naturvetarna. Det totala stipendiebeloppet uppgår till 100 000 kronor vilket kan uppdelas på ett eller flera stipendier.

Ansökan ska vara Agronomförbundets ord-förande tillhanda senast den 31 oktober 2014 och görs på särskild blankett.

Stipendium kan sökas för:

Vi dietister är ofta väldigt engagerade på våra jobb, och Drf är en mycket aktiv förening. vad vill du att styrelsen ska arbeta med i framtiden? vi väl-komnar nya tankebanor och arbetssätt.

Du behöver ingen erfarenhet el-ler förkunskaper om styrelsearbete. Några av våra frågor är att bredda kompetensområdet, hjälpa medlem-mar att få tjänster inom nya områden, samt synliggöra vår kompetens. läs mer på www.drf.nu.

Tre nya ledamöter kommer att väl-jas på årsmötet i mars 2015. arbetet är ideellt.

Har du några funderingar, är du välkommen att kontakta

valberedning.drf@gmail.comvill du nominera någon? Mejla

namn, arbete, bostadsort, kon-taktuppgifter och gärna lite bak-grundsinformation till adressen ovan.

varma hälsningar från valbe-redningen: ulrika Sundin Wenn-ergren (ordförande), anton Kin-nander, eva rise, Jeanette Pet-tersson och Hanna Settergren.

”Det är spännande att bidra och kunna göra skillnad”

Var med och utveckla DRF!boka in helgen 8-9 november i stockholm. då har vi rådslag

kring temat arbetslivsan-knytning. Var med och knyt kontakter och ha roligt!

Pär Holmgren, välkänd meteorolog pratar om naturvetares karriärmöjligheter.

Därefter följer en paneldebatt om arbetslivs-anknytning. Helgen avslutas med att välja en ny

styrelse och verksamhetsinriktning för Naturvetar-nas studentråd. alla naturvetarstudenter är välkomna!

använd gärna #nastud för inlägg på twitter och instagram. Läs mer på www.naturvetarna.se/student.

p.s. Missa inte Pär Holmgrens krönika på sidan 50.

pär holmgren på NATURVETARsTUdENTERNAs RådslAg

RÅDS

LAG

ET

RÅDS

LAG

ET

N Y T T f r å N N aT u r v e Ta r N a

Nästa nummer kommer ut den 23 oktobermed annonsstopp den 6 oktober.

EN KONSULT SOM TÄNKER PÅ FRAMTIDEN

WSP Samhällsbyggnad i Karlstad fortsätter att växa. Därför söker vi nu dig som vill arbeta som miljöutredare med inriktning mot mark och vatten. Som vår nya kollega får du en variationsrik vardag i en stimulerande och kreativ miljö.

UNITED BY OURDIFFERENCE

ENGAGERAD MILJÖUTREDARE

Har du frågor om tjänsten är du välkommen att kontakta avdelningschef Elisabeth Söderberg på 010-722 57 69. Läs mer om det lediga jobbet på www.wspgroup.se/karriar

WSP är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Med över 300 kontor och 15 000 medarbetare i 35 länder bidrar vi till en hållbar samhällsutveckling.

Biomedicinsk analytiker Avd för klinisk kemi Falun

Tillsvidareanställning, heltid

Uppl: Anna Bleckur, tel. 023-49 23 16, anna.bleckur@ltdalarna.se

Sök via www.offentligajobb.se Sista ansökningsdag 2014-09-21

Tidning: Naturvetarna, annons@naturvetarna.seUtgivningsdatum: 4 septemberManusstopp: 18 augustiFormat: 90x56

63N AT U R V E TA R EN R 5 2 0 1 4

www.vgregion.se/jobb

Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Bioinformatiker Område 4, Laboratoriemedicin

Tillsvidare. Heltid. Tillträde snarast eller enligt överenskommelse.

Ref.nr: 2014/3286

Upplysningar: Processledare Anne Ricksten, tfn 031-343 98 28, 070-260 92 23.

Sista ansökningsdag: 2014-09-30.

Vi söker nya medarbetare

15% i rabatt (Ordinarie pris 5.680 kronor)

Examensring för Biomedicinska Analytiker

Skicka din beställning till: profession@naturvetarna.seSkriv namn, personnummer/medlemsnummer, leveransadress, examensår och ange storlek. Levereras mot postförskott. Leveranstid cirka 3 veckor.

Medlemserbjudande!Till Landskrona söker vi

Agronom, hortonom eller lantmästare.

Mer information om tjänsten och hur du söker hittar du på www.yara.se under rubrik Karriär. Välkommen!

E F T E R J O B B E T

N AT U R V E TA R E64 N R 5 2 0 1 4

T E X T L a r s - E r i k L i L j E b ä c k f o T o M i c h a E L N o r M a N

Michael tänker i bilderJakten på den perfekta bilden driver Michael Norman att utveckla sin hobby. Alla gillanden han får ger också en kick. Här delar meteorologen med sig av sina bästa fototips.

Det var när den digitala tekniken kom som Michael Norman började plåta på allvar.

– Den utlösande faktorn var att min fru sjunger i ett rockabillyband. Jag hängde med och passade på att fotografera. Att ta scenbilder med en mobilkamera blir inte bra, så jag skaffade en systemkamera.

Som inbiten fågelskådare har han fångat drömbilden som blir svår att överträffa, men inte omöjlig. En fiskgjuse störtdyker över en sjö och griper tag i sitt byte. Allt sker inom tiden av ett kameraklick.

– Bilden är från förra våren, som var sen och isen låg på delar av sjön norr om Stockholm. Att kunna ta den typen av bil-der är en härlig känsla och en drivkraft. Kul också med all uppskattning man får.

Rolig hobby

Däremot har han inga planer på att jobba professionellt med fotografering, utan det får fortsätta att vara en rolig hobby. Fjä-rilar har blivit ett intresse, som har lärt honom fler arter än nässelfjäril och påfå-gelöga.

– Visst vore det en dröm att ha en foto-utställning, men konkurrensen är hård och det finns hur mycket fina bilder som helst

på nätet. Jag är nog lite för rastlös för att speci-alisera mig på ett om-råde, jag gillar bredden i fotograferandet.

Har du nytta av ditt fotokunnande när du jobbar med luftförore-ningar i Stockholm?

– Nej, inte mer än att jag tar bilder på mätstationer och annat. Men visst blir jag tillfrågad när saker ska dokumenteras.

DjUpET AVgöR

Skillnaden i bildkvalitet mellan mobilen/pocketkameran och en systemkamera är himmelsvid. Därför hänger kameran alltid med när familjen rör sig runt sommarstäl-let i skärgården. Med de tre objektiven och ibland stativ blir det en del att bära på.

– Jag undviker zoom som har sämre ljuskänslighet än de fasta objektiven (50 mm, 400 mm och 100 mm makro). Det tillsammans med rätt inställning på kame-ran gör att jag slipper använda blixt. Blixt funkar inte på konserter, där jag vill ha djup i bilden.

Michael Norman pratar mycket om djup.

– Ett landskap blir rätt platt utan något i förgrunden, som kan vara allt från ett grässtrå till en människa. Det handlar om vilken bild jag vill ha. Uppställda männis-kor kan passa i fotoalbumet, men de bästa bilderna får man i ögonblicket.

MoRgoNljUsET ViNNER

Att hitta vinklar är också en utmaning, både från sidan, grodperspektiv och från ovan. Även ljuset är en källa till valmöjligheter.

– Morgon- och kvällsljuset är att före-dra, när solen står lågt och har en rödak-tig ton. Bilder som tas mitt på dagen blir sällan bra. Däremot kan det fungera när det är växlande molnighet och solen går i moln, då blir färgkontrasterna tydligare. Dis och dimma sätter också skickligheten på prov.

Hur hanterar jag motljus?– En person i motljus blir mörk och kan

med fördel belysas med blixt. Då jämnas också ljuskontrasterna ut.

Michael förklararar att man ska tänka ungefär på samma sätt när man använder mobilkamera. Även då är hans bästa tips att våga gå nära och krypa ner på växter-nas, djurens eller barnens nivå. #

Michael Norman.

65N AT U R V E TA R EN R 5 2 0 1 4

M icHAE l NOR MANyrke: Jobbar med luftkvalitet i Stock-holms stad.

Utbildning: Meteorolog, doktorerat på luftföroreningar vid Stockholms universitet.

Familj: Gift med rockabillysjungande na-turvetare. Ett barn på 6 månader.

Vädernörd: Nja, jo kanske. Viktigt att ha koll för att till exempel klä sig rätt.

Favoritbild: Bland mina är det bilden på katten som gömmer sig i en skokartong.

ogillar: Människor som fuskar.

Webbtips: www.flickr.com/normanmichael/sets

1. Skaffa en systemkamera med fasta objektiv. Zoom funkar också, men är inte lika ljuskänsligt. En bra kamera behöver inte kosta mer än 7-8 000 kronor . Michaels kostade 5 000 kronor. Bildsensorns storlek är en kvalitetsmarkör. Upplösningen, antalet pixlar per tum, är tillräcklig på de flesta kameror.

2. Gå ett steg till och undvik auto-matiken. lär dig sambanden mellan, slutartid, bländare och iSO-tal. Kan

vara rörigt i början, men ger möjlig-heter att experimentera och skapa de bilder man vill ha.

3. Utnyttja det naturliga ljuset och strunta i blixten. Man kommer långt med att ha de rätta inställning-arna, som ett högt iSO-tal, upp till 3200, då bilder dock kan bli korniga om de förstoras.

4. De flesta datorer är utrustade med enkla bildbehandlingsprogram, som gör det möjligt att beskära och

räta upp bilder. lightroom är lite mer avancerat och kostar en slant. Här kan du ändra ljus, färgmättnad och har an-dra finesser.

5. Öppna ett konto på till exempel www.flickr.com och lagra dina bilder. Det är gratis och du slipper belasta din egen dator. Till skillnad från Face-book och instagram så ligger bilderna högupplösta på nätet.

6. Lär dig mer: www.fotosidan.se

Så tar du bättre bilder:

Jaktlycka för fiskgjuse som störtdyker. Passa på innan Hedblåvingen flyger iväg. Tittut, en lek för fler än barn.

DEL MED

DELHI

MÅTT

SOM

ARMAR

KROPPS-

STÄLL-

NING

HAR JU

ALLT SIN TRIV-

SAM

UTAN

OM-

VÄGAR

BACK-

MANS

MAN

URBAN

TREND-

NISSE HAVS-

ÖRON

FARSOT

FÖR-

FÄDER

SKYDD

SKRÅ-

MOR

UT-

STRÄCK-

TA

VÄRLDS-

DELS-

BORNA

JÄMN-

LÖP-

ANDE EFTER-

SOM

STICKS I

RÄTT DRAMA-

TISK

LARS

RÅNAD

PÅ PUB?

LANTAN

GÖRS

NYA

TAG

GJORDE

ARAB

ARAB

PARK

LANT-

BRUKS-

VETARE

KEX-

KUPP

YNGEL

UT-

SLAGS-

PLATS

STORT

ANTAL

MÄRKE

SOM

ARBETS-

HÄNDER

SKARV

EN MYR-

DAL KASTAS

ÖVER

BORD

RACKAR-

TYG

KRONOR

TALAR

OREDIGT

REKLAM

1000

SES

MITT I

ETNA GRUS-

ÖKEN GALT

FÖLJDE

CRUSOE PERÓN

HAR

SINA

STYRKOR

BRÅKAR

PROVO-

CERA

BOK KNAS-

BOLL

I BY KLAGAS

PENGA-

SAMAR-

BETE KVÄLL

GLOSA BRUK-

LIG ART VATTEN

YT-

MÅTT

SOLNA-

LASA-

RETT RÖNT-

GEN

JÄTTE-

MYG-

GOR

UPP-

GIFT

OM BO

LEMUR-

KRYSS

2014

Konstruktör: Lena Holmlund

DEN

NOTE-

RAS I

DEL-

TAGAR-

LISTA

SVART

PORÖS

RESURS

FRAM-

STÄLLD

GENOM

PYROLUS

SLÄKTE INOM

FAMILJEN

RANUNKELVÄXTER,

SOM ANSES KUNNA

BOTA NERVÖSA

HJÄRTBESVÄR

E F T E R J O B B E T

N AT U R V E TA R E66 N AT U R V E TA R E66 N R 5 2 0 1 4

NA-KRYSSET

Tävla och vinn!

Skicka in dina lösningar på korsordet. Vi lottar ut datorväskor till vinnarna. Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka. Senast 19 september vill vi ha dina lösningar.

Vinnare av förra numrets korsord är Erika Klang Westin. Den rätta lösningen finns på naturvetarna.se.

E F T E R J O B B E T

67N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 4

2 7 9 3

1 3 4

7 2

9 1 5 2 3

5

9 4

6 1 8

1 9 3 6

9 6

8 4 5 1 6

5 8 9 6 2 7

6 9 4 3 1 5 8

8 4 6 7

4 3 2 6 1 7 9 8

7 8 6 5 3 1 2

5 7 2 3 4 9

8 2 4 5 7

3 4 7 8 5 2 1

Ko n ta Ktwwww.naturvetarna.se

e - p O s t : info@naturvetarna.se eller fornamn.efternamn@naturvetarna.se

p O s tA D r e s s : Box 760, 131 24 nacka

B e s Ö K s A D r e s s : Planiavägen 13

vä X e L : 08–466 24 80måndag–torsdag kl. 08.30–16.30fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.00–13.00

O r D F Ö r A n D e : ivar de la Cruz, 073–366 24 79

F Ö r B U n D s D i r e K tÖ r : Helena nicklasson, 08–466 24 36

M e D Le M sJ O U r : jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera.måndag–torsdag kl. 08.30–16.30lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00

M e D Le M s s e r v i C e : info@naturvetarna.se växel 08–466 24 80

K A r r i ä r s e r v i C e : karriar@naturvetarna.se, växel 08–466 24 80

C H e F s s e r v i C e : chef@naturvetarna.se, 08–466 24 26

A K A D e M i K e r n A s A - K A s s A , A e A : www.aea.se, post@aea.se växel 08–412 33 00

i n KO M s t F Ö r s ä K r i n G e n : www.inkomstforsakring.com/naturvetarnakundservice@inkomstforsakring.com0770–78 20 50

A K A D e M i K e r F Ö r s ä K r i n G :www.akademikerforsakring.seinfo@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

N r 5 2 0 1 4 67N aT u r V e Ta r e

G n U G G a D i n a G e n i K n ö l a r

sU DoKU

tan Ke nötte r

Varje våg- och lodrät rad, och varje block, ska innehålla siffrorna 1-9. Varje siffra får finnas med en gång per rad och block.

1) tänk dig att man har lagt ett rep längs ekvatorn. Hur mycket längre måste det vara för att kunna lyftas en meter från jordytan?

2) För fyra år sedan var maja dubbelt så gammal som sam. om fyra år kommer sam att vara ¾ av majas ålder. Hur gammal är maja nu?

3) Hur många kvadrater finns det i figuren?

KU r iosa

Vilken kemisk förening ger den röda färgen hos falu rödfärg?

3

7

36

6 5

2

5

5 1

7

3

1

Förra numrets sudoku:

1

1

4 9

4

8

9

Svar: Kuriosa: Järnoxid, Fe2O3 1) Ungefär 6 meter (skillnaden är π×(d+2) - π×d meter, där d= jordens diameter). 2) Tolv. För fyra år sedan var hon åtta och Sam fyra. Om fyra år kommer hon att vara 16 och Sam 12. 3) 40.

fo

to

: fa

lu

rö

df

är

g

14–16 OKTOBER JÖNKÖPING

2014

STOLT HUVUDSPONSOR

Glöm inte att anmäla dig på www.diagnostikforum.se

6

6

4 1

3

NA

TU

RV

ET

AR

E N

R5

20

14

dU E ll om RöTT köTT sid 9 | NäR dj U R E N fåR VäljA sid 26 | TA bäTTR E b i ldE R sid 64

Nils hittar metaller ovan jordSkattletare

POsTTidNiNG BAvsändare: Naturvetarna, box 760, 131 24 Nacka

inloggning: www.naturvetarna.seAnvändarnamn: ditt medlemsnummer (se din adress här bredvid)Lösenord: de fyra sista siffrorna i ditt personnummer

C H E F

Påverka din lönditt ansvar, din kompetens och dina prestationer ska avspeglas i lönekuvertet. Det är i lönesamtalet du har chans att argumentera för din lön. På naturvetarna.se/lon hittar du bästa tipsen inför lönesamtalet. Där finns också lönestatistik och vår syn på löner.

U P P Dat e r a D i n m e j l a D r e s s

i oktober landar löneenkäten i din e-box. Ditt svar är viktigt för att vi ska fortsätta ha sveriges bästa lönestatistik för naturvetare. se till att vi har rätt mejladress till dig.

logga in på mina sidor på naturvetarna.selösenord hittar du vid adressen, uppe till höger.

GILLALÖN