-
Stiftelsen KulturmiljövårdRapport 2016:63
Nybyggnation på SkallbergetTvå härdar i en bronsåldersmiljö
Arkeologisk utredning etapp 2
Fornlämning Västerås 1549Västerås 4:91Västerås socken och
kommunVästmanlands länVästmanland
Anna-Lena Hallgren
-
Stiftelsen KulturmiljövårdRapport 2016:63
Nybyggnation på SkallbergetTvå härdar i en bronsåldersmiljö
Arkeologisk utredning etapp 2
Fornlämning Västerås 1549Västerås 4:91
Västerås socken och kommunVästmanlands län
Västmanland
Anna-Lena Hallgren
-
Utgivning och distribution:Stiftelsen KulturmiljövårdStora Gatan
41, 722 12 VästeråsTel: 021-80 62 80E-post: [email protected]
© Stiftelsen Kulturmiljövård 2017
Upphovsrätt, där inget annat anges, enligt Publik Licens 4.0 (CC
BY)http://creativecommons.org/licenses/by/4.0
Lantmäteriets kartor omfattas inte av ovanstående
licensiering.Kartor ur allmänt kartmaterial © Lantmäteriet.
Medgivande MS2012/02954.
ISBN 978-91-7453-641-6
Tryck: JustNu, Västerås 2017
Denna rapport har framställts av ett företag vars
miljöledningssystem är certifierat enligt ISO 14001
av Svensk Certifiering Norden AB.
-
3
InnehållSammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5Inledning . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . 7Bakgrund . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . 8
Utredningsområdet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8Topografi och
fornlämningsmiljö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . 8Syfte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
11Genomförande och metod. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . 11
Dokumentation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11Avvikelser från
undersökningsplanen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . 11
Resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11Tekniska och
administrativa uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . 13Bilagor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
14
Bilaga 1. Schakttabell . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14Bilaga 2.
Anläggningstabell. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . 15
-
4
Figur 1. Platsen för utredningsområdet är markerad med en blå
ring. Utdrag ur Gröna kartan. Skala 1:50 000.
-
4 5
SammanfattningStiftelsen Kulturmiljövård (KM) har utfört en
arkeologisk utredning etapp 2 inom fastigheten Västerås 4:91 på
Skallberget i Västerås efter beslut av Länsstyrelsen i
Väst-manlands län. Anledningen till länsstyrelsens beslut om en
arkeologisk utredning är att Bostads Mimer AB planerar för nya
bostäder i området.
Utredningens syfte var att ge länsstyrelsen ett beslutsunderlag
inför tillståndsprövning genom att fastställa om fornlämning som
inte redan är känd finns inom området. Arbetet innefattade
utredningsgrävning inom ett cirka 12 000 m2 stort område, som till
största del består av svagt kuperad skogsmark. Inom och i
anslutning till utredningsområdet finns flera sedan tidigare
registrerade lämningar i form av skålgropar, en skärvstenshög samt
en stensättning
Skogen var ställvis mycket tät och slyig, något som till del kom
att avgöra var de maskingrävda sökschakten placerades. Sammanlagt
grävdes tjugo schakt motsvarande en yta på totalt drygt 300 m2. I
ett av schakten påträffades två härdar vilka bedömdes som
fornlämning. Övriga schakt saknade helt indikationer på
fornlämning.
Med tanke på de rikliga spår vi ser efter ett intensivt
landskapsutnyttjande på platsen under bronsåldern förefaller en
datering av härdarna till bronsålder trolig.
De två nyfunna härdarna har tilldelats fornlämningsnummer
Västerås 1549.
-
6!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!!!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
586500 587000 58750066
1050
066
1100
066
1150
066
1200
066
1250
0
Figur 2. Platsen för den arkeologiska utredningen är markerad
med blå polygoner. För schaktens exakta placering, se figur 5.
Lämningar registrerade i FMIS är rödmarkerade. Majoriteten av
lämningarna runt utredningsområdet utgörs av typiska
bronsålderslämningar i form av skärvstenshögar, skålgropar och
hällristningar. Utdrag ur Fastighetskartan. Skala 1:10 000.
-
6 7
InledningInom en del av fastigheten Västerås 4:91 på Skallberget
i Västerås planerar det kommu-nala bostadsbolaget Bostads Mimer AB
att bygga nya bostäder (figur 1–2). Utifrån när-områdets
fornlämningsbild bedömde länsstyrelsen att det inför nybyggnationen
kräv-des en arkeologisk utredning på platsen. Utredningens syfte
var att ge länsstyrelsen ett beslutsunderlag inför
tillståndsprövning enligt 2 kap. 11 § Kulturmiljölagen (1988:950).
Utredningen skulle fastställa om fornlämningar som inte var kända
berörs av arbets- företaget.
Storleken på det aktuella utredningsområdet uppgår till cirka 12
000 m2 och utgörs till största del av svagt kuperad skogsmark. Inom
och i anslutning till utredningsområdet finns flera fornlämningar i
form av skålgropar, en skärvstenshög samt en stensättning
Fältarbetet utfördes den 2–3 augusti 2017 under ledning av
Anna-Lena Hallgren som även sammanställt föreliggande rapport. I
fältarbetet deltog även Duncan Alexander. Utredningen utfördes
efter beslut från Länsstyrelsen i Västmanlands län (dnr
4431-2313-2017, daterat 2017-07-03).
-
8
BakgrundUtredningsområdetUtredningsområdet är beläget på
Skallberget i Västerås och utgörs till största delen av ett
småkuperat skogsområde insprängt mellan kvarter av bostäder,
Skallbergsskolan och Korskyrkan (figur 2 och 5). Området består av
två åtskilda delar, en på ömse sidor av en lekpark. Den östligaste
delen av utredningsområdet utgörs av planerad gräsmatta, resten är
skogsmark.
Geologiskt består området av morän med ett smalt stråk av
postglacial lera som löper tvärs genom området i nord–sydlig
riktning (SGU:s jordartskarta). Här återfinns även områdets lägst
belägna delar. Vegetationen i den skogbevuxna delen av
utredningsområ-det var vid undersökningstillfället tät och bestod
av både stora fullvuxna träd samt ställ-vis mycket sly. Området
avgränsas mot norr av en gång- och cykelväg, mot söder fanns ingen
naturlig avgränsning då skogsmarken har en fortsatt utbredning mot
bostads- huset och den intilliggande servicebyggnaden.
Utredningsområdet genomkorsas av en rad gångstigar.
Topografi och fornlämningsmiljöFornlämningsbilden i området runt
Skallberget visar på ett intensivt landskapsutnytt-jande under
framför allt bronsåldern (cirka 1800–500 f.Kr). Inom och i
anslutning till utredningsområdet finns flera fornlämningar i form
av skålgropar (Västerås 205:2, 1144, 1146, 1153–1156 och 1176), en
skärvstenshög (Västerås 205:1) samt en stensättning (Västerås
1192). Skärvstenshögen Västerås 205:1 som är centralt belägen i
utrednings-området, är cirka 10–12 meter i diameter och omkring 1
meter hög. Mitt i högen finns ett stort mittblock som är cirka 4 ×
1,5 meter stort och 1,4 meter högt. Blockets ytor är ställvis
eldsprängda.
Inte mer än drygt 200 meter nordväst om utredningsområdet ligger
platsen för ett depåfynd, Västerås 377:1. Detta fynd, bestående av
en praktfull bronsyxa och tre såg-liknande bronsföremål, dateras
till den äldre delen av bronsåldern. I en artikel i Västerås genom
tiderna, utgiven 1956, skriver Mårten Stenberger om fyndet: ” … kan
sägas vara ett av de praktfullaste depåfynd från bronsåldern, vårt
land äger. Det lyser upp som en blixt i dunklet och anger att det
under bronsåldern funnits en plats av vikt, där Västerås nu
ligger.” Enligt uppgift hittades föremålen i en på tomten belägen
”sopbacke” 1941 vid markarbeten på Tunbyvägen 74. ”Sopbacken” som
beskrivs innehålla kol och skör-brända stenar kan, enligt
Fornminnesregistret, eventuellt ha varit en skärvstenshög.
I januari 2002 genomförde Västmanlands läns museum en
förundersökning i form av en schaktningsövervakning inom det nu
aktuella utredningsområdet. Schaktningsöver-vakningen genomfördes
längs med en sträcka på 40 löpmeter – inga fornlämningar
påträffades vid det tillfället (Skanser 2004).
-
8 9
Figur 3. Duncan Alexander mäter in schakt 208 med GPS. Foto från
söder av Anna-Lena Hallgren.
Figur 4. Duncan igen, här mäter han in skärvstenshögen Västerås
205. Foto från sydsydöst av Anna-Lena Hallgren.
-
10
S200
S208
S212
S217
S221 S261
S266 S270
S275
S336
S341
S345S349
S353S357
S361
S365
S371S377
S400
205:1
1174:1
117611881189
205:2
1155
1154
204:1
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
586920 587020 58712066
1075
866
1085
866
1095
866
1105
866
1115
8
1192
A228
A242
A256
S221
S261
586968
6611
047
Figur 5. Schaktplan med samtliga grävda schakt (vita polygoner)
samt platsen för de två nyfunna härdarna (Västerås 1549) i schakt
221. Utredningsområdets utbredning har markerats med blå polygoner,
fornlämningar med röda punkter. Skala 1:2 000. Schakt 221 beskrivs
separat i den infällda detaljplanen i skala 1:200.
-
10 11
SyfteSyftet med utredningen var att ge länsstyrelsen
beslutsunderlag inför en tillståndspröv-ning om ingrepp i
fornlämning. Utredningen skulle konstatera om det inom området
fanns fornlämningar som inte var kända.
Genomförande och metodDen arkeologiska utredningen berörde en
yta på omkring 12 000 m2. Sammanlagt öpp-nades drygt 300 m2
fördelat på tjugo schakt (figur 5). Detta motsvarar omkring 2,5% av
utredningsområdets storlek. Ambitionen var att fånga upp eventuella
fornlämningar samt utreda deras utbredning och omfattning.
Schaktningen försvårades dock kraftigt på grund av den täta
vegetationen i området – grävmaskinen hade svårt att ta sig fram
mellan träden. Schaktningen inleddes i nordväst. Utredningsområdet
var inte utsatt i terrängen, men vi tyckte ändå att vi hade goda
siktmöjligheter och trodde att vi med marginal låg inom
utredningsområdet. De GPS-inmätningar vi gjorde visade dock att två
av schakten (schakt 217 och 266) låg något söder om
utredningsområdet.
De två härdar som framkom undersöktes inte. Däremot
dokumenterades de i plan samtidigt som vi samlade in träkol för
14C-analys.
DokumentationSchakt, anläggningar och skärvstenshögen Västerås
205:1 mättes in med RTK rover (GPS). På grund av den täta skogen
var dock noggrannheten på vissa av de inmätta punkterna låg. Detta
var tydligast på höjdvärdena. Anläggningar och schakt har registre-
rats i Intrasis för vidare bearbetning i GIS-miljö. En kort,
översiktlig beskrivning har gjorts av samtliga grävda schakt och
framkomna anläggningar och lager (bilaga 1–2).
Avvikelser från undersökningsplanenInför schaktningen hade vi
som ambition att sammanlagt öppna omkring 600 m2 schakt – på grund
av den täta vegetationen var detta inte genomförbart och endast 300
m2 kom att undersökas.
I samråd med länsstyrelsen beslutade vi, efter att ett schakt
(schakt 200) öppnats, att avbryta schaktningen i den planerade
gräsmattan i områdets östra del.
ResultatEndast i ett av de tjugo grävda schakten framkom något
av antikvariskt intresse. På en mindre platå nedanför en höjdrygg
framkom två härdar i schakt 221. De två anlägg-ningarna, A228 och
A242, var placerade mindre än 1 meter från varandra. Härdarna var
oregelbundet rundade, 0,95 × 0,87 respektive 0,40 × 0,38 meter
stora. Den större av dem, A228, hade rikligt med skärvsten och
träkol i ytan. Den mindre, A242, var när-mast att likna vid en kol-
och sotfläck. Runt de två härdarna fanns ett diffust kulturlager
(A256) som främst avtecknade sig genom sot och spridda kolstänk,
sannolikt utrakat från härdarna.
Med tanke på de rikliga spår vi ser efter ett intensivt
landskapsutnyttjande på platsen under bronsåldern förefaller en
datering av härdarna till just bronsålder trolig.
De båda härdarna har tilldelats fornlämningsnummer Västerås
1549.
-
12
Figur 6. Schakt 221 där de två härdarna A228 och A242
påträffades. Härdarna låg på en naturlig platå nedanför en
höjdrygg. Foto från sydöst av Anna-Lena Hallgren.
Figur 7. En av de två härdarna i schakt 221. Ytan runt härden,
kulturlager A256, var sot- och kolbemängd.
-
12 13
Tekniska och administrativa uppgifterStiftelsen Kulturmiljövård
projektnr: KM17104Länsstyrelsen dnr, beslutsdatum: 431-2968-17,
2017-06-26Typ av undersökning: Arkeologisk utredning etapp
2Undersökningsperiod: 2–3 augusti 2017Personal: Anna-Lena Hallgren
(projektledare) Duncan AlexanderLandskap: VästmanlandLän:
VästmanlandKommun: VästeråsSocken: VästeråsFastighet: Västerås
4:91Fornlämning: Västerås 1549Koordinater:
587135/6610946Koordinatsystem: Sweref 99 TMHöjdsystem: RH
2000Inmätningsmetod: RTK-GPSDokumentationshandlingar: Inga förutom
denna rapport.Fynd: Inga fynd tillvaratogs.
-
14
Id Storlek (m2) Djup (m) Beskrivning Anläggningar
200 12,5 0,85 I gräsmattan i utredningsområdets östra del.
Vegetationsskikt 0,1 meter, därunder 0,15 meter matjord, därunder
opåverkad lera. Grävdes till ett djup av 0,85 meter.
–
208 30,3 0,2–0,25 Vegetationsskikt 0,1–0,15 meter tjockt. Under
vegetationsskiktet morän med sten i varierande storlek.
–
212 19,5 0,2–0,35 Vegetationsskikt 0,1–0,15 meter tjockt. Under
vegetationsskiktet morän med sten i varierande storlek.
–
217 21,9 0,25–0,5 Vegetationsskikt 0,1–0,15 meter tjockt. Under
vegetationsskiktet morän med sten i varierande storlek.
–
221 29,8 0,25–0,45 Mindre, naturlig platå nedanför en höjdrygg i
väster. 0,10–0,15 meter tjockt vegetationsskikt över ett tunt
(0,01–0,05) kulturpåverkat lager (A256) som återfanns runt
härdarna. Dessa A228 och A242 låg intill varandra i norra delen av
schaktet. Härdarna var nedgrävda i, och schaktet bottnade i, ljus
opåverkad silt.
A228 A242 A256
261 22,4 0,25–0,45 Mindre, naturlig platå nedanför en höjdrygg i
väster. 0,1–0,15 meter tjockt vegetationslager över opåverkad ljus
silt.
–
266 24 0,3–0,42 Mindre, naturlig platå nedanför en höjdrygg i
väster. 0,1–0,15 meter tjockt vegetationslager över opåverkad ljus
silt.
–
270 12,3 0,3–0,45 0,1–0,15 meter tjockt vegetationslager över
opåverkad ljus silt. –
275 21,5 0,25–0,48 Intill cykelväg. 0,1–0,15 meter tjockt
vegetationslager över opåverkad vit silt. –
336 7,3 0,3 Stora stenblock, avbröt schaktning. –
341 8,4 0,28–0,38 0,1–0,15 meter tjockt vegetationslager över
0,3 meter tjockt moränlager, därunder vitgul silt. –
345 11,5 0,3–0.4 Vegetationsskikt 0,1–0,15 meter tjockt. Under
vegetationsskiktet morän med sten i varierande storlek.
–
349 7,6 0,2–0,4 Vegetationsskikt 0,1–0,15 meter tjockt. Under
vegetationsskiktet morän med sten i varierande storlek.
–
353 9,2 0,2–0,4 Vegetationsskikt 0,1–0,15 meter tjockt. Under
vegetationsskiktet morän med sten i varierande storlek.
–
357 5,3 0,2–0,3 Vegetationsskikt 0,1–0,15 meter tjockt. Under
vegetationsskiktet morän med sten i varierande storlek.
–
361 18,6 0,3–0,35 Vegetationsskikt 0,1–0,15 meter tjockt. Under
vegetationsskiktet morän med sten i varierande storlek.
–
365 9,4 0,25–0,4 Vegetationsskikt 0,1–0,15 meter tjockt. Under
vegetationsskiktet morän med sten i varierande storlek.
–
371 7,5 0,28–0,45 Vegetationsskikt 0,1–0,15 meter tjockt. Under
vegetationsskiktet morän med sten i varierande storlek.
–
377 9,7 0,15–0,4 Vegetationsskikt 0,1–0,15 meter tjockt. Under
vegetationsskiktet morän med sten i varierande storlek.
–
400 12,8 0,2–0,35 Vegetationsskikt 0,1–0,15 meter tjockt. Under
vegetationsskiktet morän med sten i varierande storlek.
–
Bilaga 1. Schakttabell
Bilaga 1. Schakttabell
-
14 15
Anläggning Schakt Typ Beskrivning Anmärkning
228 221 Härd 0,95×0,87 meter stor kol- och sotrik silt med flera
kolsvärtade skärvstenar i ytan. Ej undersökt
242 221 Härd /Sotfläck 0,40×0,38 meter stor kol- och sotbemängd
färgning, något oregelbundet rund form i plan. Ej undersökt
256 221 Kulturlager Sot- och kolbemängt lager runt de två
härdarna. Ej undersökt
Bilaga 2. Anläggningstabell
Bilaga 2. Anläggningstabell
